Statsutskottets utlåtande Nr 149.
1
Nr 149.
Ankom till riksdagens kansli den 2 maj 1939 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen
med förslag till löneplaner för extra ordinarie tjänstemän
m. fl. icke-ordinarie befattningshavare vid den
civila statsförvaltningen m. m.
(3:e och 4:e avd.)
Uti en till riksdagen avlåten, den 10 mars 1939 dagtecknad proposition, nr
218, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har
Kungl. Majit, under åberopande av ett vid propositionen fogat utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen
att
dels godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade löneplaner
för extra ordinarie och extra tjänstemän inom den civila statsförvaltningen;
dels
besluta, att rörligt tillägg skall utgå till extra ordinarie och extra
tjänstemän samt aspiranter enligt av departementschefen förordade grunder;
dels ock besluta, att barntillägg skola övergångsvis utgå till vissa här avsedda
befattningshavare enligt av departementschefen förordade grunder.
Inledning.
För ordinarie tjänstemän vid allmänna civilförvaltningen, kommunikationsverken,
domänverket samt lots- och fyrstaten träder det nya civila avlöningsreglementet,
som utfärdats den 4 januari 1939, i kraft den 1 nästkommande
juli.
Enligt förslag, som Kungl. Majit i propositionen nr 217 förelagt riksdagen,
skola jämväl ordinarie tjänstemän vid det statliga undervisningsväsendet
fr. o. m. nämnda dag inordnas under sagda reglemente.
De nu gällande, grundläggande avlöningsbestämmelserna för icke-ordinarie
tjänstemän inom den nyreglerade civila statsförvaltningen äro meddedelade
genom olika av Kungl. Maj :t utfärdade kungörelser.
I dessa kungörelser äro detaljerade avlöningsbestämmelser meddelade för
vissa huvudkategorier av icke-ordinarie tjänstemän, nämligen för tjänstemän
å extra stat, extra ordinarie tjänstemän, extra tjänstemän och aspiranter
ävensom för extra ordinarie och extra lärare. I avseende å det materiella
innehållet ansluter sig lönesystemet för de icke-ordinarie tjänstemännen
fallang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 149.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 149.
nära till de huvudgrunder, som tillämpats i ännu gällande avlöningsreglementen
för ordinarie tjänstemän inom motsvarande förvaltningsområden. Särskilt
må nämnas, att i de i kungörelserna ingående löneplanerna avlöningsbeloppen
inom vederbörande löneklasser överensstämma med avlöningsbeloppen
i motsvarande löneklasser å löneplanerna för ordinarie tjänstemän.
Utöver de i löneplanerna upptagna lönerna åtnjuta ifrågavarande kategorier
icke-ordinarie tjänstemän dyrtidstillägg, provisorisk avlöningsförstärkning
samt, i förekommande fall, provisoriskt dyrortstillägg, allt enligt samma grunder,
som gälla för den i avlöningsreglementena avsedda ordinarie personalen.
Vissa extra ordinarie tjänstemän uppbära därjämte provisoriskt lönetillägg.
1936 års lönekommitté har den 21 december 1938 till Kungl. Majit överlämnat
betänkande med förslag till civilt icke-ordinariereglemente, som i
huvudsak är avsett att gälla vid de verk tillhörande den civila statsförvaltningen,
beträffande vilka civila avlöningsreglementet beslutats skola äga tilllämpning.
I första hand skulle sålunda reglementet ersätta de nuvarande
avlöningsbestämmelserna för icke-ordinarie tjänstemän vid allmänna civilförvaltningen,
kommunikationsverken, domänverket samt lots- och fyrstaten.
I den mån nya förvaltningsområden inordnas under civila avlöningsreglementet,
skulle följaktligen icke-ordinariereglementet utan vidare bliva
gällande även vid dessa.
I anslutning härtill har den 1 februari 1939 avgivits ett av inom finansdepartementet
tillkallad sakkunnig utarbetat förslag angående den icke-ordinarie
lärarpersonalens inordnande under det nämnda civila icke-ordinariereglementet.
Det föreslagna icke-ordinariereglementet innefattar lönereglering för de
av reglementsförslaget berörda icke-ordinarie tjänstemännen efter samma
grunder, som tillämpats i civila avlöningsreglementet. Reglementsförslaget
har vidare i formellt hänseende uppställts efter motsvarande principer som
civila avlöningsreglementet. Sålunda hava i 1 avd. sammanfattats vissa
allmänna avlöningsbestämmelser. I 2 avd. äro intagna avlöningsföreskrifter
för extra ordinarie tjänstemän och i 3 avd. avlöningsbestämmelser för extra
tjänstemän vid andra civila verk än kommunikationsverken ävensom för
aspiranter vid sistnämnda verk. 4 avd. upptager vissa för särskilda tjänstemän
eller grupper av tjänstemän avsedda specialföreskrifter.
I avseende å det materiella innehållet grundar sig reglementsförslaget i
väsentliga delar på nu gällande kungörelser, därvid dock bestämmelserna i
avseende å uppställning och formulering samt, i vissa punkter även i avseende
å själva innehållet, i möjligaste mån anpassats efter civila avlöningsreglementet.
De nuvarande kungörelserna med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie
tjänstemän inom de olika förvaltningsområdena hava av Kungl. Majit
med stöd av i vederbörande avlöningsreglementen för ordinarie befattningshavare
i sådant hänseende intagna stadganden utfärdats av Kungl. Majit
utan riksdagens medverkan. Beträffande de icke-ordinarie lärarna hava
Statsutskottets utlåtande Nr 149-
3
vissa principiella frågor framlagts för riksdagen, utan att likväl riksdagen
formligen godkänt de ifrågakommande avlöningsbestämmelserna. Med hänsyn
till att den i kommitténs reglementsförslag föreslagna lönesättningen blir
avgörande för verkens medelsbehov för icke-ordinarie personal och de föreslagna
nya lönerna även komma att bilda underlag för ifrågavarande ickeordinarie
tjänstemäns rätt till pension, har departementschefen emellertid
ansett, att de i reglementsförslaget upptagna löneplanerna böra underställas
riksdagens beslut, helst som det av Kungl. Maj:t med riksdagen antagna nya
civila avlöningsreglementet icke innehåller något allmänt stadgande med bemyndigande
för Kungl. Maj :t att reglera avlöningsförhållandena för den ickeordinarie
personalen. Därjämte har departementschefen funnit det lämpligt,
att i detta sammanhang lämna riksdagen redogörelse angående vissa
andra i lönekommitténs betänkande behandlade frågor av betydelse för de
icke-ordinarie tjänstemännens anställnings- och löneförhållanden, varigenom
riksdagen bereus tillfälle att uttala sig i dessa ämnen.
Enhetligt avlöningsreglemente. Befattningshavargrupper.
Vid behandlingen av frågan om nya avlöningsbestämmelser för ickeordinarie
tjänstemän inom de civila förvaltningsområdena har 1936 års lönekommitté
utgått från såsom självfallet att, i likhet med vad som skett beträffande
de ordinarie tjänstemännen genom det av riksdagen antagna
civila avlöningsreglementet, även de icke-ordinarie befattningshavarna böra
inordnas under en gemensam avlöningsförfattning, ett avlöningsreglemente för
icke-ordinarie tjänstemän vid den civila statsförvaltningen.
I nu gällande kungörelser med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie
tjänstemän är kategoriindelningen av tjänstemännen icke enhetligt genomförd
vid de olika verken. Sålunda upptager avlöningsförfattningen för den
allmänna civilförvaltningen avlöningsföreskrifter för tjänstemän å extra stat,
extra ordinarie tjänstemän och extra tjänstemän. Motsvarande författning
för kommunikationsverken reglerar avlöningsförhållandena för extra ordinarie
tjänstemän men saknar bestämmelser för de båda övriga grupperna;
i stället finnas avlöningsföreskrifter meddelade för aspiranter. Avlöningsbestämmelserna
för domänverket upptaga grupperna tjänstemän å extra stat
och extra ordinarie tjänstemän, under det att lots- och fyrstatens avlöningskungörelse
innehåller detaljerade lönebestämmelser för extra ordinarie och
extra tjänstemän.
I avseende å kategorin tjänstemän å extra stat har lönekommittén erinrat,
hurusom kommittén i sitt den 16 december 1937 avgivna betänkande med
förslag till civilt avlöningsreglemente förordat (sid. 72—73), att i samband
med den blivande löneregleringen det nuvarande provisoriska avlöningstilllägget
till extra ordinarie tjänstemän skulle avvecklas genom att begynnelselönen
för dessa tjänster i alla lönegrader höjdes en löneklass. Vid bifall till
detta förslag skulle de extra ordinarie tjänstemännens löner komma att ligga
allenast en löneklass under de för ordinarie tjänstemän i motsvarande löne
-
4
Statsutskottets utlåtande Nr 149-
grad gällande. Då efter en sådan omläggning lönebeloppen för extra ordinarie
tjänstemän skulle sammanfalla med lönerna för tjänstemän å extra
stat, skulle vid i övrigt oförändrade förhållanden skillnaden i lönehänseende
mellan de båda grupperna tjänstemän å extra stat och extra ordinarie tjänstemän
inskränka sig till vissa särskilda förmåner såsom semester, lön under
vissa slag av ledigheter m. m.
Lönekommittén har visserligen för egen del icke kunnat undgå att finna
åtskilliga skäl tala för ett bibehållande även framgent av anställningsformen
tjänsteman å extra stat och även övervägt möjligheten att med bibehållande
av denna anställningsform genomföra en rationell fördelning av tjänster å
extra stat och extra ordinarie befattningar på skilda delar av löneskalan.
Kommittén har emellertid av olika skäl sett sig föranlåten att stanna vid
den ståndpunkten, att kategorien tjänstemän å extra stat bör utgå ur avlö
ningsbestämmelserna. Ehuru en sådan lösning ej kan ske utan vissa olägenheter,
hava dock dessa ansetts väga mindre tungt än de fördelar ur förenklingssynpunkt,
som kunna vinnas genom ifrågavarande anställningsforms
slopande.
Vid upprättandet av sitt definitiva förslag till icke-ordinariereglemente har
kommittén följaktligen icke upptagit några avlöningsbestämmelser för
tjänstemän å extra stat.
De befattningar å extra stat, som förefinnas omedelbart före ikraftträdandet
av icke-ordinariereglementet, böra .sålunda enligt kommitténs mening
ombildas till extra ordinarie befattningar. I anledning av den försämring i
vissa avlöningsvillkor, som skulle bliva en följd härav, förutsätter kommittén,
att nuvarande innehavare av extrastatstjänster övergångsvis personligen
berättigas åtnjuta samma särskilda förmåner (semester m. m.), som
tillkomma ordinarie tjänstemän i motsvarande lönegrader.
Lönekommittén har vidare ansett, att i det nya icke-ordinariereglementet
böra upptagas avlöningsbestämmelser för kategorierna extra tjänstemän
och aspiranter.
Då emellertid förstnämnda grupp i dess nuvarande lönetekniska mening
saknas vid kommunikationsverken och ej heller lämpligen torde böra införas
där, utgår kommittén från att extra befattningar skola kunna finnas endast
vid övriga i civila avlöningsreglementet avsedda verk.
För kommunikationsverkens del torde liksom hittills böra upptagas avlöningsföreskrifter
för aspiranter, medan begreppet extra tjänstemän vid
dessa verk alltjämt reserveras för vissa personalgrupper, som avlönas enligt
andra regler än avlöningsreglementets. Redan nu äro emellertid lönebestämmelserna
för aspiranter och extra tjänstemän i allt väsentligt överensstämmande
— om härvid bortses från lönep länens konstruktion — vadan vid
avfattandet av kommitténs reglementsförslag hänvisning för aspiranternas
del i allmänhet kunnat ske till de för extra tjänstemän förordade bestämmelserna.
Kommittén har även erinrat om andra personalkategorier än de ovan
nämnda, beträffande vilka vissa summariska stadganden finnas meddelade
i avlöningskungörelserna.
Statsutskottets utlåtande Nr 149.
5
Enligt 4 kap. av kungörelsen 1935:397 gäller sålunda, att för icke-ordinarie
tjänsteman, vars avlöning utgår i form av arvode med av Kungl. Majit
fastställt belopp, Kungl. Majit meddelar de särskilda avlöningsbestämmelser,
som må erfordras, där ej för visst fall Kungl. Majit överlåter åt vederbörande
verk att utfärda sådana föreskrifter. För tillfälligt anställd personal
ävensom för andra icke-ordinarie befattningshavare, vilka icke avses
i kungörelsen, äger vederbörande verk fastställa avlöningsförmånerna, där
ej Kungl. Majit meddelat beslut i sådant hänseende.
Kommittén har ansett, att dylika summariska stadganden böra — eventuellt
kompletterade med vissa materiella regler angående avlöningsförmånernas
bestämmande — utfärdas av Kungl. Majit genom särskild författning.
Departementschefen har i här berörda frågor anfört, bland annat, följande.
»Med hänsyn till att de ordinarie befattningshavarna inom den civila statsförvaltningen
skola från och med nästkommande budgetår inordnas under
ett enhetligt avlöningsreglemente finner jag det naturligt, att en motsvarande
anordning vidtages i fråga om de icke-ordinarie tjänstemännen och att sålunda
även för sistnämnda tjänstemän utfärdas en gemensam avlöningsförfattning
i form av ett avlöningsreglemente för icke-ordinarie tjänstemän
(civila icke-ordinariereglementet). Någon olägenhet av en sådan anordning
lärer icke vara att befara i betraktande av att efter mönster från civila avlöningsreglementet
de tillägg till eller undantag från de i reglementsförslaget
intagna allmänna avlöningsbestämmelserna, som äro eller framdeles kunna
visa sig erforderliga för särskilda grupper av icke-ordinarie tjänstemän, avses
skola meddelas i en särskild avdelning av icke-ordinarie reglementet.»
Till frågan, för vilka kategorier icke-ordinarie tjänstemän detaljerade avlöningsbestämmelser
böra meddelas i ett blivande icke-ordinariereglemente,
har Kungl. Majit redan vid framläggandet av årets statsverksproposition tagit
ståndpunkt. I sådant hänseende må erinras, alt ur ämbetsverkens personalförteckningar
under de olika huvudtitlarna i förekommande fall uteslutits
tjänstemän å extra stat. Å andra sidan hava i personalförteckningarna
upptagits extra ordinarie befattningar i högre lönegrad än den 20 :e, varigenom
sålunda redovisats dels de nuvarande extrastatstjänsterna och dels de
extra ordinarie befattningar i högre löneställning, som för närvarande finnas.
Innebörden av Kungl. Majits förslag i denna del är sålunda, att frågan
om inrättande av extra ordinarie befattningar i högre lönegrad än den
20 :e hädanefter skall underställas riksdagens prövning, en ordning som dock
icke avsetts skola följas för de affärsdrivande verkens vidkommande.
Vid sådant förhållande och då Kungl. Majits i statsverkspropositionen framlagda
förslag i avseende å kategoriuppdelningen av den mera fast anställda
icke-ordinarie personalen överensstämmer med vad kommittén föreslagit
saknar jag anledning att i förevarande sammanhang ingå på de erinringar,
som i vissa yttranden över kommittébetänkandet riktats mot ett avförande
ur avlöningsbestämmelserna av kategorien tjänstemän å extra stat.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 149.
I det blivande icke-ordinariereglementet böra alltså icke upptagas några
avlöningsbestämmelser för nämnda kategori tjänstemän. Där hittills behov
av icke-ordinarie arbetskraft ansetts böra fyllas genom inrättandet av befattningar
å extra stat i detta begrepps nuvarande mening, bör för framtiden
den extra ordinarie anställningsformen användas. De nuvarande extrastatstjänsterna
böra såsom kommittén föreslagit den 1 juli 1939 ombildas till
extra ordinarie befattningar och inordnas under de av kommittén föreslagna
avlöningsföreskrifterna för extra ordinarie tjänstemän. Jag förutsätter härvid,
att de nuvarande innehavarna av extrastatstjänster i den ordning kommittén
avsett övergångsvis likställas med ordinarie tjänstemän i avseende å
semester m. m.
Jag förordar kommitténs förslag, att i icke-ordinariereglementet även meddelas
avlöningsbestämmelser för extra tjänstemän vid den civila statsförvaltningen,
med undantag av kommunikationsverken, samt för aspiranter vid
sistnämnda verk. Till frågan, i vad mån vissa andra befattningshavargrupper,
vilkas löneförhållanden för närvarande äro reglerade vid sidan om gällande
avlöningskungörelser, böra inordnas under avlöningsbestämmelserna
i ett blivande icke-ordinariereglemente, återkommer jag i det följande.
I anledning av kommitténs uttalande, att de föreskrifter av mera summariskt
innehåll, motsvarande de i 3 och 4 kap. av nu gällande kungörelser
meddelade, vilka bliva erforderliga beträffande andra icke-ordinarie tjänstemän
än som avses i reglementsförslaget — arvodesavlönade tjänstemän,
tillfälliga tjänstemän m. fl. — böra utfärdas av Kungl. Maj :t genom särskild
författning, torde jag böra nämna, att vissa ämbetsverk, såsom pensionsstyrelsen,
statskontoret, kommerskollegium och allmänna civilförvaltningens lönenämnd,
i yttranden över kommittébetänkandet framhållit önskvärdheten
ur praktisk synpunkt av att dylika föreskrifter erhålla sin plats i icke-ordinariereglementet.
Det torde icke vara erforderligt, att Kungl. Majit i förevarande
sammanhang tager ställning till denna fråga, utan torde ifrågavarande
spörsmål få närmare övervägas vid reglementets utfärdande. Jag vill
emellertid anmärka, att en komplettering av reglementsförslaget i nu angiven
riktning samtidigt torde nödvändiggöra vissa ändringar i den av kommittén
föreslagna uppställningen av icke-ordinariereglementet. Det är naturligt
att i den mån de nuvarande löne- eller arvodesbeloppen anknutits till gällande
löneklassbelopp, såsom fallet är exempelvis beträffande timlärarna vid de
statliga läroanstalterna, bör en dylik anknytning framdeles i allmänhet ske
till de nya löneklassbeloppen.»
Löneplaner.
Beträffande de i lönekommitténs reglementsförslag intagna löneplanerna
yttrar 1936 års lönekommitté:
För att möjliggöra bibehållande eller nyinrättande av extra ordinarie
tjänster i högre lönegrad än den 20 :e eller ombildning av extrastatstjänster
till motsvarande extra ordinarie befattningar bör enligt lönekommitténs me
-
Statsutskottets utlåtande Nr 149.
7
ning löneplanen för extra ordinarie tjänstemän liksom för närvarande upptaga
30 lönegrader. Att utbygga den extra ordinarie löneplanen med nya
lönegrader, motsvarande lönegraderna 31—34 i löneplan A för ordinarie
tjänsteman, har kommittén däremot icke ansett vara påkallat. I enlighet
med kommitténs i betänkandet angående civilt avlöningsreglemente förordade
förslag har löneplanen i övrigt konstruerats så, att begynnelselönen
inom alla lönegrader höjts en löneklass, varigenom antalet löneklasser inom
varje lönegrad minskats med en.
Beträffande konstruktionen av löneplanen för extra tjänstemän håller
kommittén före, att denna löneplan lämpligen kan begränsas till 20 lönegrader.
Av kommitténs statistik rörande tjänstemannabeståndet den 1 maj 1936
framgår, att vid nämnda tidpunkt extra tjänster icke humös inrättade inom
högre lönegrad än den 20 :e. Enligt kommitténs mening bör vidare den nuvarande
relationen mellan begynnelselönerna för extra och ordinarie tjänstemän
upprätthållas. Begynnelselönen för extra tjänstemän inom varje lönegrad
skulle .sålunda komma att ligga tre löneklasser under begynnelselönen
för ordinarie tjänstemän inom motsvarande lönegrad. Å andra sidan föreslår
kommittén, att antalet löneklasser inom varje lönegrad ökas från två till
tre, varigenom slutlöneklassen inom varje lönegrad även framgent skulle
komma att sammanfalla med begvnnelselöneklassen inom motsvarande
extra ordinarie lönegrad. Sistnämnda omläggning förutsattes av kommittén
redan i betänkandet angående civilt avlöningsreglemente. Kommittén
gjorde därvid (sid. 73—74) vissa uttalanden angående denna omläggning,
vilka kommittén anser sig här böra återgiva. Ifrågavarande utbyggnad av
löneplanen för extra tjänstemän hade synts kommittén motiverad av att extra
tjänstemän vid allmänna civilförvaltningen ej sällan finge kvarstå i extra
anställning under så avsevärd tid, att en ytterligare löneklassuppflyttning i
sådan anställning måste anses skälig. Det kunde visserligen göras gällande,
att den långa anställningstiden i extra befattning vid vissa verk vore ett
missförhållande, för vilket borde sökas bot genom sådana åtgärder i anslagshänseende,
som kunde möjliggöra en rimligare anordning av befordringsgången.
Emellertid anlitades extra personal på sina håll i betydande utsträckning
för arbeten, vilka — ehuru långvariga och periodiskt återkommande
— icke tillhörde verkets fortlöpande arbetsuppgifter (t. ex. särskilda
specialutredningar inom vissa statistiska verk) och alltså icke kunde motivera
anställande av personal i mera fast anställning. Även om, såsom kommittén
funne önskvärt, strävandena inom förvaltningen i högre grad än
hittills på sina håll varit fallet inriktades på att låta den icke-ordinarie rekryteringspersonalen
efter en icke alltför lång utbildnings- och prövotid vinna
extra ordinarie anställning, kunde det för nyss avsedda fall vara motiverat
att öppna möjlighet till en ytterligare avlöningsförhöjning i extra befattning.
Härigenom vunnes ock utgångspunkt för sneddningsregelns tillämpning
vid övergång från extra till ordinarie befattning i så måtto, att för löneklassuppflyttning
i den ordinarie tjänsten skulle kunna tagas i beräkning
tid, varunder tjänstemannen i den föregående befattningen tillhört närmast
lägre löneklass.
Vad sålunda anförts vill kommittén här ytterligare understryka. Införandet
av en tredje löneklass i de olika lönegraderna av löneplanen för extra
tjänstemän har, såsom av de återgivna uttalandena framgår, skett i syfte att
bereda en förbättrad löneställning för extra tjänstemän, vilka på grund av
särskilda omständigheter icke kunna vinna extra ordinarie tjänst efter rimlig
utbildnings- och prövningstid, och får efter kommitténs förmenande icke
tagas lill intäkt för en förlängning av anställningstiden i extra befattning i
fall, där dylika omständigheter icke föreligga. Det är kommittén angelä
-
8
Statsutskottets utlåtande Nr 149.
get att betona att, där stadigvarande behov av en extra tjänstemans arbetskraft
föreligger för arbetsuppgifter av permanent beskaffenhet, överförande
till extra ordinarie anställning bör ske inom väsentligt kortare tidrymd
än den, som erfordras för vinnande av uppflyttning till högsta löneklass inom
vederbörande lönegrad för extra tjänstemän.
Genom överförandet av tjänstemän å extra stat till en 30-gradig löneplan
för extra ordinarie tjänstemän skulle löneförhållandena icke bliva ordnade
för innehavare av vissa enstaka befattningar å extra stat, för vilka lön
utgår enligt avd. A av allmänna civilförvaltningens nuvarande löneplan. Med
fasthållande i princip av att även dessa tjänster böra ombildas till extra ordinarie,
har kommittén ansett denna sak kunna ordnas så, att innehavare av
ifrågavarande tjänster i fortsättningen få uppbära lön enligt motsvarande
lönegrad av löneplan B i det nya civila avlöningsreglementet samt i övrigt
åtnjuta de förmåner, som äro förenade med ordinarie tjänst tillhörande
nämnda löneplan. Bestämmelser härom hava i reglementsförslaget intagits
i ett särskilt kapitel.
Den nuvarande löneplanen för aspiranter vid kommunikationsverken upptager
lönebelopp för 1—27 lönegraderna, dock med allenast en löneklass
inom varje lönegrad, vilken löneklass motsvarar begynnelselönen inom motsvarande
lönegrad av löneplanen för extra tjänstemän. Kommittén har ansett
någon särskild löneplan för aspiranter icke behöva upptagas i reglementet,
utan en hänvisning till löneplanen för extra tjänstemän har ansetts
tillfyllest. Även för aspiranter skulle sålunda antalet lönegrader begränsas
tili 20.
1 enlighet med vad som förutsatts i betänkandet angående civilt avlöningsreglemente
hava lönerna inom de olika löneklasserna av de i reglementsförslaget
intagna löneplanerna upptagits till samma belopp som i motsvarande
löneklasser enligt löneplanen A i civila avlöningsreglementet. För
löneklasserna a, b och c, vilka icke återfinnas i sistnämnda löneplan, hava
emellertid lönebeloppen nykonstruerats.
Då det av praktiska skäl är önskvärt att giva de olika löneplanerna förkortade
benämningar, som kunna användas vid hänvisningar och citat, har
kommittén upptagit beteckningarna löneplan Eo för extra-ordinarieplanen
och löneplan Ex för löneplanen för extra tjänstemän.
Beträffande innehållet av avgivna yttranden tillåter sig utskottet hänvisa
till propositionen sid. 13 och 14.
Departementschefen har i ämnet anfört följande.
»De löneplaner för extra ordinarie tjänstemän, extra tjänstemän och aspiranter,
som återfinnas i nu gällande avlöningskungörelser för icke-ordinarie
personal, överensstämma så till vida med löneplanerna i avlöningsreglementena
för ordinarie tjänstemän, att lönebeloppen inom varje löneklass å
löneskalan sammanfalla med lönebeloppen i löneklass med motsvarande
nummer å den ordinarie löneplanen. Vid upprättandet av de i förslaget till
icke-ordinariereglementet intagna nya löneplanerna för extra ordinarie och
extra tjänstemän har lönekommittén tillämpat den princip, som sålunda
kommit till uttryck redan i nu gällande avlöningsförfattningar. Kommitténs
förslag i avseende å löneplanernas konstruktion innebär följaktligen, att i
likhet med vad som skett vid upprättandet av löneplan A i civila avlöningsreglementet
även de icke-ordinarie tjänstemännens fasta löner uppräknats
Statsutskottets utlåtande Nr 149.
9
till en levnadskostnadsnivå motsvarande indextalet 156 på nuvarande indexskala
och att följaktligen i lönebeloppen inräknats dyrtidstillägg efter
ett procenttal av 10. I lönerna hava vidare inräknats samma löneförbättring,
som beslutats för ordinarie tjänstemän och som genomsnittligt uppgår
till eller närmar sig ett belopp av 300 kronor i alla lönelägen vid ett indextal
av 162/163. Då slutligen även lönerna i det föreliggande reglementsförslaget
differentierats efter 9 ortsgrupper, ortsgrupperna A—I, skulle alltså
jämväl i fortsättningen varje löneklass å de icke-ordinarie löneplanerna komma
att i avseende å lönebeloppen sammanfalla med motsvarande löneklass å
förut omförmälda löneplan i civila avlöningsreglementet.
Beträffande särskilt konstruktionen av den föreslagna löneplanen för
extra ordinarie tjänstemän är vidare att märka, att i denna löneplan, vilken
liksom hittills upptager 30 lönegrader, den nuvarande lägsta löneklassen
inom varje lönegrad indragits. Samtidigt skulle det provisoriska lönetillägg
bortfalla, som beviljats extra ordinarie tjänstemän i samband med
1936 års familjepensionslagstiftning.
Vad löneplanen för extra tjänstemän angår är särskilt att uppmärksamma,
att — i jämförelse med vad som i motsvarande hänseende för närvarande
gäller —- denna löneplan i kommittéförslaget utökats med en löneklass
inom varje lönegrad, medan å andra sidan lönegradernas antal i löneplanen
begränsats till 20. Löneplanen för extra tjänstemän skulle komma i tillämpning
även vid bestämmande av lön till aspiranter vid kommunikationsverken,
i det att sistnämnda befattningshavare avses skola uppbära lön enligt
lägsta löneklassen inom vederbörande lönegrad. I sak innebär detta icke
någon ändring i aspiranternas nuvarande löneställning i relation till ordinarie
tjänstemän.
Såsom framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen för de avgivna
yttrandena hava kommitténs löneplansförslag av flertalet ämbetsverk
lämnats utan erinran. Även jag anser mig böra förorda kommitténs förslag
till fastställelse, dock med viss komplettering såvitt angår löneplanen för
extra tjänstemän. I anslutning till vad som påyrkats av direktionen för Karolinska
sjukhuset och Serafimerlasarettet samt av domänstyrelsen vill jag
förorda, att antalet lönegrader i denna löneplan något utökas för att möjliggöra
inordnande under reglementet av extra tjänstemän i högre löneställning
än som motsvarar 20 lönegraden. Jag har emellertid funnit mig böra
stanna vid att föreslå upptagande i löneplanen av tre nya lönegrader, lönegraderna
21—-23, utformade enligt samma principer som legat till grund för
löneplanens konstruktion i övrigt. Däremot finner jag mig icke böra understödja
försäkringsrådets yrkande örn utbyggnad av löneplanen för extra ordinarie
tjänstemän till att omfatta 34 lönegrader. Skulle i enstaka fall en
extra ordinarie tjänsteman anses böra beredas högre löneställning än som
är möjligt inom vederbörande löneplans ram, torde Kungl. Majrts medgivande
härtill få inhämtas i varje särskilt fall. Detsamma bör gälla i fråga om
de extra tjänstemännen.
Jag anser mig även böra tillstyrka, att det fåtal befattningar å extra stat,
10
Statsutskottets utlåtande Nr 149.
å vilka lön för närvarande utgår enligt lönegrad å avd. A av löneplanen
i gällande avlöningsreglemente för allmänna civilförvaltningen, efter ickeordinariereglementets
ikraftträdande såsom extra ordinarie tjänster hänföras
till motsvarande lönegrad av löneplan B i civila avlöningsreglementet
och att innehavarna av sådana tjänster även i avseende å övriga förmåner
bliva likställda med de ordinarie tjänstemän, som avlönas enligt
nämnda löneplan. Därest framdeles inrättas extra ordinarie befattningar,
som motsvara ordinarie tjänster med lön enligt löneplan B, böra givetvis
löneförmånerna bestämmas på enahanda sätt.
Såsom framhållits i statsverkspropositionen till årets riksdag (Utgifter å
driftbudgeten. För flera huvudtitlar gemensamma frågor, punkten 1), hava
lönerna för extra ordinarie och extra tjänstemän vid äskandet av de i riksstatsförslaget
för nästkommande budgetår uppförda avlöningsanslagen beräknats
enligt de av lönekommittén föreslagna löneplanerna. I ett flertal
fall har riksdagen redan fattat beslut om anvisande av sådana anslag i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag. Om än ett ståndpunktstagande i ärendet
sålunda i viss begränsad utsträckning föregripits, torde Kungl. Maj :t nu böra
hos riksdagen hemställa om godkännande från riksdagens sida av de av mig
nyss förordade löneplansförslagen.»
Ändring i anställnings- och avlöningsvillkoren för vissa grupper
iclce-ordinarie tjänstemän.
Departementschefen har härefter till behandling upptagit frågan, i vad
mån införandet av ett enhetligt avlöningsreglemente och i samband därmed
avförandet ur avlöningsbestämmelserna av kategorien tjänstemän å extra
stat böra öva inverkan på anställnings- och löneförhållandena för sådana
grupper av tjänstemän, vilka, ehuru icke inordnade under nuvarande avlöningskungörelser,
dock äro närmast jämförliga med där avsedda befattningshavare.
Extra revisionssekreterare. 1936 års lönekommitté har uttalat, att även
de extra revisionssekreterarna syntes — i likhet med extrastatstjänstemänaen,
med vilka de vore närmast att likställa — böra hänföras till gruppen
extra ordinarie tjänstemän. Då emellertid de extra revisionssekreterarna
hittills ansetts böra i lönehänseende helt jämställas med ordinarie tjänstemän
inom 30 lönegraden, borde dessa tjänstemän även efter förändringen till
extra ordinarie genom särföreskrifter i reglementet tillförsäkras ordinarie
tjänstemäns löneställning och övriga förmåner.
Nedre justitierevisionen har i avgivet utlåtande förklarat sig icke hava
något att erinra mot lönekommitténs förslag i förevarande del. Revisionen
har emellertid framhållit, att ett behörigt tillgodoseende av syftemålet med
den å revisionens avlöningsstat upptagna anslagsposten för avlöningar till
Statsutskottets utlåtande Nr 149.
11
extra revisionssekreterare förutsätter full frihet att inom anslagspostens ram
bestämma antalet extra föredragande under viss tidsperiod ävensom att en
sådan anordning emellertid icke skulle låta förena sig med en för varje
budgetår på förhand fastställd personalförteckning.
Departementschefen har anfört:
»De speciella arbetsförhållanden, som råda inom nedre justitierevisionen,
hava påkallat, att ett särskilt anslag ställts till ämbetsverkets förfogande för
att vid uppkommande behov möjliggöra förordnande av extra revisonssekreterare
för beredning och föredragning av mål av vidlyftig beskaffenhet eller
av brådskande natur. Dessa förordnanden växla ofta såväl i avseende å
antal som ock beträffande de tjänstemän — i regel hovrättsassessorer, understundom
hovrättsråd — som erhålla förordnandena. Ett förordnande såsom
extra revisionssekreterare får därför anses i allmänhet vara av mera tillfällig
art än de vikariatsförordnanden, som i stor utsträckning förekomma
inom nedre justitierevisionen till följd av de ordinarie revisionssekreterarnas
ledigheter för särskilda uppdrag. Det kan med hänsyn härtill ifrågasättas,
huruvida man lämpligen för fyllande av behovet av extra föredragande bör
inrätta tjänster av den mera fasta natur, som de extra ordinarie befattningarna
äga. Efter samråd med chefen för justitiedepartementet har jag kommit
till den uppfattningen, att de extra arbetskrafter, som erfordras för målens beredning
och föredragning, lämpligen kunna förordnas att för viss tid eller
tillsvidare fullgöra på revisionssekreterare ankommande göromål. Dessa
tillförordnade revisionssekreterare böra, i likhet med de vikarierande revisionssekreterarna
och de hittillsvarande extra revisionssekreterarna, tillförsäkras
samma löneförmåner som de ordinarie revisionssekreterarna.»
Adjungerade ledamöter m. fl. icke-ordinarie befattningshavare vid rikets
hovrätter. Genom brev den 13 maj 1938 (nr 199) har Kungl. Majit meddelat
avlöningsbestämmelser för adjungerade ledamöter, som äro assessorer,
andra adjungerade ledamöter, fiskaler, fiskalsaspiranter m. fl. icke-ordinarie
tjänstemän vid rikets hovrätter.
Adjungerad ledamot, som är assessor, äger uppbära avlöning såsom tjänsteman
å extra stat i lönegraden B 29 enligt löneplanen i allmänna civilförvaltningens
avlöningsreglemente. Annan adjungerad ledamot åtnjuter lön
enligt 26 löneklassen i nyssnämnda avlöningsreglemente; har dylik adjungerad
ledamot, utan att vara innehavare av ordinarie domarämbete, förvaltat
häradshövdingämbete i minst tre år eller förvaltat sådant ämbete och tjänstgjort
såsom adjungerad ledamot i hovrätt likaledes minst tre ar, ma han
från och med nästkommande kalenderkvartal placeras i 28 löneklassen.
Finner hovrätt eljest anledning föreligga till placering i högre löneklass än
den 26, har hovrätten att därom göra framställning hos Kungl. Majit. För
adjungerad ledamot skola i övrigt i tillämpliga delar lända till efterrättelse
de för motsvarande ordinarie tjänstemän i avlöningsreglementet med därtill
hörande tillämpnings- och tilläggsföreskrifter meddelade stadgande!!.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 149.
Assessor i hovrätt har genom Kungl. Maj:ts särskilda beslut medgivits pensionsrätt
enligt civila tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglementet.
Extra fiskal uppbär lön enligt 15 löneklassen. Efter att under sammanlagt
ett och ett halvt år hava tjänstgjort såsom extra fiskal må han från
och med nästa kalenderkvartal uppflyttas i 21 löneklassen. 1 övrigt gälla
för extra fiskal i tillämpliga delar de för motsvarande ordinarie tjänstemän
i allmänna civilförvaltningens avlöningsreglemente med därtill hörande tilllämpnings-
och tilläggsföreskrifter meddelade stadganden. För uppflyttning
i den högre löneklassen må med tjänstgöring såsom extra fiskal likställas
efter första fiskalsförordnandet infallande tjänstgöring såsom advokatfiskal,
sekreterare eller ledamot i hovrätt, såsom vikarie för häradshövding, såsom
biträdande domare, såsom sekreterare i domsaga eller såsom ledamot i rådhusrätt,
i vilken enligt gällande bestämmelser jämte borgmästaren sitta minst
två lagfarna ledamöter. Tjänstgöring såsom sekreterare eller advokatfiskal
i hovrätt må dock tillgodoräknas under sammanlagt högst sex månader.
För uppflyttning fordras städse tjänstgöring under sex månader såsom ledamot
eller extra fiskal eller fullgörande, efter hovrättens förordnande, under
samma tid av göromål, som ankomma på fiskal.
Arvode till fiskalsaspirant utgår med 2,892 kronor för år; och skall beträffande
sådan tjänsteman i övrigt i tillämpliga delar gälla vad i 3 kap.
kungörelsen den 15 juni 1935 (nr 397) stadgas beträffande i sagda kapitel
avsedda befattningshavare.
1936 års lönekommitté har föreslagit en tämligen genomgripande förändring
av anställnings- och löneförhållandena för hovrätternas icke-ordinarie
Personal av innebörd, att ett tillräckligt antal extra och extra-ordinarie befattningar
skulle inrättas.
Rörande detaljerna i lönekommitténs förslag och innehållet i däröver avgivna
yttranden tillåter sig utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet sid
18—25.
Departementschefen har i ämnet yttrat följande:
»Av den nu lämnade redogörelsen för ämbetsverkens yttranden framgår,
att kommitténs förslag att genom inrättande av extra ordinarie befattningar
för hovrätternas juridiskt utbildade icke-ordinarie befattningshavare bereda
de äldre bland dem en tryggare ställning, i allmänhet mötts med gillande
fran hovrätternas sida och att följaktligen några principiella betänkligheter
icke gjort sig gällande vid den verkställda granskningen av förslaget.
De erinringar, som framkommit i de avgivna yttrandena, avse fastmera
förslagets utformning och torde i väsentlig mån vara betingade av de vid
hovrätterna rådande särskilda rekryteringsförhållandena. Den kritik, som
riktats mot kommitténs förslag, visar hän på angelägenheten av att lönefrågorna
och därmed förbundna organisatoriska spörsmål upptagas till bedömande
i ett sammanhang. Jag vill erinra om att avlöningsförhållandena
för den icke-ordinarie hovrättspersonalen äga nära samband med motsvaran
-
Statsutskottets utlåtande Nr 149.
13
de förhållanden inom underrätterna på grund av den växelverkan i avseen
de å domarutbildningen, som råder mellan hovrätterna och domsagorna. Löneförhållandena
för domsagornas rättsbildade personal äro för närvarande
föremål för överväganden genom domsagoutredningen. En prövning av
kommitténs förslag i det vidare sammanhang, som här antytts, torde lämpligen
böra anstå i avvaktan på resultaten av dessa överväganden.
Enligt min mening bör alltså civila icke-ordinariereglementet tillsvidare
icke vinna tillämpning å adjungerade ledamöter, fiskaler m. fl. vid hovrätterna,
utan torde dessa befattningshavares avlöningsförhållanden liksom hittills
böra regleras vid sidan om reglementet. Någon anledning att därvid
frångå de huvudgrunder, som nu gälla, synes mig icke föreligga. För att
emellertid underlätta en framtida övergång till civila icke-ordinariereglementet
vill jag förorda, att avlöningsvillkoren för dem från och med nästa
budgetår närmare anslutas till civila icke-ordinariereglementets bestämmelser.
Det synes mig sålunda böra stadgas, att adjungerad ledamot, som är
assessor, skall äga uppbära lön såsom extra ordinarie tjänsteman inom 29
lönegraden i civila icke-ordinariereglementet samt att för honom skola jämväl
i övrigt gälla de för extra ordinarie tjänstemän i sagda reglemente meddelade
bestämmelserna. Annan adjungerad ledamot torde böra berättigas att
åtnjuta lön enligt 26 respektive 26 löneklassen och extra fiskal enligt 15 respektive
21 löneklassen i samma reglemente, varvid jämväl å ifrågavarande befattningshavare
civila icke-ordinariereglementets bestämmelser för extra ordinarie
tjänstemän torde böra vinna motsvarande tillämpning. Även bestämmelserna
örn ersättning till fiskalsaspirant böra anknytas till icke-ordinariereglementet.
»
Vissa extra ordinarie befattningshavare vid statens sinnessjukhus. 1936
års lönekommitté erinrar, hurusom vissa grupper extra ordinarie tjänstemän
tillhörande ekonomipersonalen vid .statens sinnessjukhus — i huvudsak
kvinnliga ekonomister — för närvarande åtnjuta lön enligt en av medicinalstyrelsen
fastställd löneplan, som upptager lägre belopp än löneplanen för
extra ordinarie tjänstemän i gällande kungörelse med avlöningsbestämmelser
för icke-ordinarie befattningshavare inom allmänna civilförvaltningen.
Kommittén anför i anslutning härtill:
Ehuru ifrågavarande tjänstemän tillhöra gruppen extra ordinarie befattningshavare,
äro de likväl för närvarande icke pensionsberättigade enligt civila
tjänstepensionsreglementet eller allmänna familjepensionsreglementet.
Framställning om beviljande av pensionsrätt har gjorts hos Kungl. Maj:t,
men ett avgörande av denna fråga har undanskjutits i avvaktan på prövning
av spörsmålet om lämplig anställningsform för tjänstemännen i fråga.
Kommittén anser visserligen, att extra ordinarie anställning och därmed pensionsrätt
i allmänhet icke bör medgivas tjänstemän med lägre lön än enligt
den för extra ordinarie tjänstemän gällande allmänna löneplanen. övervägande
skäl hava emellertid synts kommittén i detta fall tala för ett inordnande
av befattningshavarna under icke-ordinariereglementet såsom extra
ordinarie tjänstemän. Vid bifall härtill torde den för ifrågavarande ekonomister
nu gällande löneplanen böra omarbetas i närmare anslutning till löne
-
14
Statsutskottets utlåtande Nr 149.
planen för extra ordinarie tjänstemän i kommitténs förslag till icke-ordinariereglemente.
Med hänsyn till löneplanens betydelse såsom grund för pensionsunderlagens
beräknande synes det lämpligt, att Kungl. Majit fastställer
löneplan och övriga erforderliga avlöningsbestämmelser.
Departementschefen har i ämnet anfört följande:
»Den personal vid statens sinnessjukhus, varom här är fråga, innehar för
närvarande ställning såsom extra ordinarie tjänstemän men har hittills icke
ansetts böra medgivas pensionsrätt. Då det här gäller befattningshavare,
vilkas anställning är av stadigvarande natur, finner jag lönekommitténs förslag
om deras inordnande under icke-ordinariereglementets bestämmelser
för extra ordinarie tjänstemän skäligt. Den för dem nu gällande särskilda
löneplanen torde emellertid böra omarbetas i anslutning till de principer,
som ligga till grund för de i kommitténs förslag till icke-ordinariereglemente
intagna löneplanerna. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att fastställa
den nya löneplanen. Av ett inordnande av ifrågavarande befattningshavare
under civila icke-ordinariereglementet följer, att de bliva berättigade
till tjänste- och familjepension.»
Semester och avdragsfria tjänstledighetsdagar.
Enligt nuvarande avlöningskungörelser äger extra ordinarie tjänsteman,
där det kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, från och med
det år, under vilket han fyller 30 år, intill det år, under vilket han fyller 40
år, åtnjuta semester under samma antal dagar, som fastställts för ordinarie
tjänsteman inom motsvarande lönegrad och med en ålder understigande
40 år. För extra ordinarie tjänsteman, som fyllt 40 år, liksom ock
för extra ordinarie tjänsteman, som ej fyllt 30 år, stadgas däremot en semestertid,
som med 5 dagar understiger den för ordinarie tjänsteman inom
motsvarande lönegrad och åldersklass gällande.
I 1936 års lönekommittés reglementsförslag hava bestämmelserna om semester
så omformulerats, att rätten för extra ordinarie tjänstemän i åldern
30—40 år att åtnjuta semester till samma antal dagar, som tillkomma ordinarie
tjänstemän inom motsvarande åldersgrupp, skulle bliva beroende av
att tjänstemannen uppfyllt villkoret om 6 års civil statsanställning.
Lönekommittén har vidare föreslagit, att extra ordinarie tjänstemän skola,
i likhet med vad som i civila avlöningsreglementet medgivits för ordinarie
tjänstemän, bliva berättigade till visst antal avdragsfria tjänstledighetsdagar
vid ledighet på grund av behörigen styrkt sjukdom. Antalet dylika tjänstledighetsdagar
har av kommittén begränsats till sju. Såsom förutsättning för
åtnjutande av sådan förmån skulle gälla, att tjänstemannen under sammanlagt
minst sex år innehaft ordinarie eller extra ordinarie befattning i statens
tjänst.
I avgivna yttranden hava, bland annat, riksräkenskapsverket ansett, att
extra ordinarie tjänstemän böra vid uppnådda 30 års ålder bliva berättigade
Statsutskottets utlåtande Nr 149.
15
att för hela den återstående tjänstetiden åtnjuta samma antal semesterdagar
årligen som ordinarie tjänstemän, och vissa andra myndigheter yrkat uppmjukning
av de föreslagna villkoren för åtnjutande av avdragsfria tjänstledighetsdagar.
Departementschefen har för egen del anfört följande:
»Jag hyser tvekan om lämpligheten av att, såsom i kommitténs förslag skett,
knyta utsträckningen av semestertiden efter fyllda 30 år till förutsättningen
av viss anställningstid. För min del har jag i stället ansett mig böra biträda
riksräkenskapsverkets förslag, enligt vilket nuvarande anknytning av semesterrätten
till levnadsåldern bibehålies men även extra ordinarie tjänstemän i
högre åldersklasser — 40 år och mera — skulle i likhet med åldersklasserna 30
-—40 år bliva i semesterhänseende likställda med ordinarie tjänstemän inom
samma åldersgrupper. Ett bifall till riksräkenskapsverkets förslag skulle
innebära en genomgående förlängning av den årliga semestertiden för extra
ordinarie tjänstemän i åldern 40 år och däröver med 5 dagar. Då bland
extra ordinarie tjänstemän i de högre åldersgrupperna finnas en del befattningshavare,
som på grund av organisatoriska eller andra skäl icke kunna
erhålla ordinarie anställning och därigenom komma i åtnjutande av
förlängd semester, synes en dylik förbättring av semesterrätten vara motiverad
av billighetsskäl. Det må ock erinras, att genom extrastatstjänsternas
slopande under avlöningsbestämmelserna för extra ordinarie tjänstemän
skulle komma att inordnas åtskilliga tjänster, med vilka hittills varit förenad
ordinarie tjänstemans semesterförmån.
Jag har för bedömande av innebörden av den sålunda ifrågasatta utvidgningen
av semesterrätten låtit från några av de största civila ämbetsverken
införskaffa uppgifter rörande åldersfördelningen bland den nuvarande extra
ordinarie personalen. Dessa uppgifter giva, såsom förmodat var, vid handen,
att antalet extra ordinarie befattningshavare inom högre åldersklasser
icke är särdeles stort i förhållande till hela antalet dylika tjänstemän vid
vederbörande verk. Sålunda hade av hela sammanlagda antalet extra ordinarie
tjänstemän vid postverket, telegrafverket och statens järnvägar — tillhopa
4,930 befattningshavare — ej mera än 538 befattningshavare, eller omkring
11 procent, uppnått den ålder av 40 år eller därutöver, som för dem skulle
på angivet sätt medföra en utvidgning av semesterrätten.
Tillräcklig anledning att ändra de av lönekommittén förordade villkoren
för åtnjutande av avdragsfria tjänstlediglietsdagar synes mig icke föreligga.»
Sjukvård och begravningshjälp.
1 det nya civila avlöningsreglementet (32—39 §§) hava för samtliga i reglementet
avsedda ordinarie tjänstemän meddelats enhetliga föreskrifter i
fråga örn rätt till sjukvård på vederbörande myndighets bekostnad. Till följd
av dessa bestämmelser kommer i och med reglementets ikraftträdande förmånen
av kostnadsfri läkarvård m. m. att utsträckas till de i reglementet
16 Statsutskottets utlåtande Nr 149.
avsedda tjänstemän, vilka för närvarande icke äga åtnjuta denna förmån
annat än vid skada till följd av olycksfall i tjänsten.
I civila avlöningsreglementet hava jämväl föreskrifterna angående begravningshjälp
erhållit ett i förhållande till nuvarande bestämmelser på området
förändrat innehåll. Generellt stadgas (40 § 1 morn.), att till dödsbo efter
avliden ordinarie tjänsteman skall såsom begravningshjälp utbetalas ett belopp
av 400 kronor. Efterlämnar tjänstemannen anhöriga, som äro berättigade
till familjepension enligt allmänna familjepensionsreglementet, skall
emellertid begravningshjälpen, där tjänstemannens lön för månad jämte därå
belöpande rörligt tillägg överstiger familjepensionen för månad, ökas med
ett belopp motsvarande skillnaden.
De ändrade bestämmelser i fråga örn sjukvård på statens bekostnad samt
begravningshjälp, som meddelats i civila avlöningsreglementet, hava föranlett
1936 års lönckommitté att vid utarbetande av förslag till civilt icke-ordinariereglemente
ansluta motsvarande bestämmelser för extra ordinarie tjänstemän
m. fl. till civila avlöningsreglementet.
Vad först angår den kostnadsfria sjukvården har kommittén föreslagit,
att för i reglementsförslaget avsedda extra ordinarie tjänstemän samt extra
tjänstemän och aspiranter skall gälla vad i civila avlöningsreglementet jämte
därtill hörande tilläggsbestämmelser i sådant hänseende stadgas beträffande
ordinarie tjänstemän inom motsvarande lönegrader. Innebörden
härav är bland annat, att rätt till sjukvård på vederbörande myndighets bekostnad
nu skulle i den omfattning, som stadgas i civila avlöningsreglementet,
tillkomma även sådana i civila icke-ordinariereglementet avsedda extra
ordinarie och extra tjänstemän, vilka för närvarande icke äga åtnjuta sådan
förmån annat än vid olycksfall i tjänsten.
Vidare skall enligt kommitténs förslag de i civila avlöningsreglementet
meddelade bestämmelserna angående begravningshjälp äga motsvarande tilllämpning
å extra ordinarie tjänstemän. Frånsett att begravningshjälpen
härigenom normalt fixerats till ett visst belopp, 400 kronor, skulle sålunda
även till dödsbo efter extra ordinarie tjänsteman i vissa fall kunna utgå
förhöjning å begravningshjälpen. För extra tjänsteman och aspirant skulle
begravningshjälpen generellt utgå med nyssnämnda belopp.
Departementschefen har icke haft någon erinran att framställa mot de
föreskrifter beträffande sjukvård på statens bekostnad samt begravningshjälp
för extra ordinarie tjänstemän m. fl., som kommittén upptagit i sitt
förslag till civilt icke-ordinariereglemente.
Rörligt tillägg. Barntillägg.
Enligt lönekommitténs reglementsförslag skall rörlig! tillägg utgå till extra
ordinarie och extra tjänstemän samt aspiranter under samma förutsättningar
och enligt samma grunder, som genom utfärdandet av civila avlöningsreglementet
fastställts för ordinarie personal. I statsverkspropositionen till
Statsutskottets utlåtande Nr 149.
17
årets riksdag hava i de olika ämbetsverkens avlöningsstater under särskilda
poster beräknats medel för ifrågavarande ändamål beträffande såväl ordinarie
som icke-ordinarie befattningshavare.
Vidare har lönekommittén i sitt betänkande hemställt, att barntillägg övergångsvis
måtte få utgå till vissa i civila icke-ordinariereglementet avsedda befattningshavare
enligt de grunder, som jämlikt riksdagens i skrivelse nr 388 år
1938 meddelade beslut skola tillämpas beträffande i civila avlöningsreglementet
avsedda ordinarie tjänstemän. Jämväl för nu ifrågavarande ändamål
hava i statsverkspropositionen under de olika huvudtitlarna anslag beräknats
beträffande både ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän.
Departementschefen har förordat vad kommittén sålunda föreslagit.
Ett inom finansdepartementet överarbetat preliminärt förslag till civilt
icke-ordinariereglemente har såsom bilaga fogats vid statsrådsprotokollet.
Departementschefen har beträffande detta förslag anfört, att han vid propositionens
avlämnande ännu icke varit beredd att fatta definitiv ståndpunkt
till detsamma.
Utskottets yttrande.
Mot förslaget, att löneförhållandena för de icke-ordinarie befattningshavarna
i likhet med vad som skett för de ordinarie tjänstemännen regleras
genom ett enhetligt avlöningsreglemente, civila icke-ordinariereglementet, är
från utskottets sida intet att erinra.
I anledning av vad i propositionen framhållits rörande borttagandet ur
avlöningsbestämmelserna av kategorien tjänstemän å extra stat samt de nuvarande
extrastatsbefattningarnas ombildning till extra ordinarie tjänster
torde utskottet få erinra, att riksdagen genom vad som anförts dels i dess
skrivelse den 7 februari 1939 (nr 18) dels ock genom sina beslut beträffande
av Kungl. Majit i årets statsverksproposition under olika huvudtitlar framlagda
förslag tagit principiell ståndpunkt till denna fråga. Vad föredragande
departementschefen i den nu föreliggande propositionen härutinnan anfört
torde därför icke påkalla något särskilt yttrande från utskottets sida. Utskottet
anser sig höra instämma i den av departementschefen uttalade uppfattningen
rörande lämpligheten av att i det blivande civila icke-ordinariereglementet
upptagas detaljerade avlöningsbestämmelser för grupperna extra
ordinarie tjänstemän, extra tjänstemän vid andra civila verk än kommunikationsverken
samt aspiranter vid sistnämnda verk.
Såsom framgår av föredragande departementschefens uttalande i propositionen,
har departementschefen ansett de löneplaner, som innefattas i det
vid propositionen såsom bilaga fogade reglementsförslaget, böra underställas
riksdagens beslut med hänsyn till att den däri angivna lönesättningen blir
avgörande för verkens medelsbehov för icke-ordinarie personal och de föreslagna
nya lönerna även komma att bilda underlag för de icke-ordinarie
tjänstemännens rätt till pension. Utskottet, vars yttrande över den före
Bihang
till riksdagens protokoll 1939. G sami. Nr 149.
2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 149.
liggande propositionen sålunda lärer i huvudsak vara påkallat närmast beträffande
de i bilagan intagna löneplanerna för extra ordinarie och extra
tjänstemän, får i sådant hänseende anföra, att utskottet icke funnit anledning
att häremot framställa någon erinran. Utskottet tillstyrker fördenskull, att
ifrågavarande löneplaner av riksdagen godkännas.
De i propositionen föreslagna ändringarna i vissa icke-ordinarie tjänstemannagruppers
anställnings- och avlöningsförhållanden hava icke givit utskottet
anledning till anmärkning. Vad särskilt angår den rättsutbildade
icke-ordinarie personalen vid rikets hovrätter anser utskottet lämpligt, att
avlöningsvillkoren för denna personal från den 1 juli 1939 och tillsvidare,
i avvaktan på resultatet av pågående utredningar, ordnas enligt för denna
personal nu tillämpade huvudgrunder, ehuru i viss anslutning till det blivande
civila icke-ordinariereglementet. De i propositionen härutinnan givna
närmare anvisningarna synas utskottet böra följas.
Beträffande vad i propositionen anförts och föreslagits i fråga örn semester
och avdragsfria sjuklediglietsdagar för extra ordinarie tjänstemän, rörande
sjukvård och begravningshjälp, rörligt tillägg ävensom — övergångsvis
— barntillägg för extra ordinarie och extra tjänstemän m. fl. anser sig utskottet,
utan att intaga någon mera bestämd ståndpunkt, i huvudsak icke
hava anledning framställa någon erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
1) godkänna de av föredragande departementschefen förordade
löneplanerna för extra ordinarie och extra tjänstemän
inom den civila statsförvaltningen;
2) besluta, att rörligt tillägg skall utgå till extra ordinarie
och extra tjänstemän samt aspiranter enligt av departementschefen
förordade grunder; samt
3) besluta, att barntillägg skola övergångsvis utgå till vissa
här avsedda befattningshavare enligt av departementschefen
förordade grunder.
Stockholm den 2 maj 1939.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Landeryd, Bergström,
Ström i Lidköping, Larsson i Varberg, Bäcklund, von Heland, Nisser, Boman och
Bergman; samt
från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Svensson i Grönvik, Eriksson
i Stockholm, Persson i Falla, Lindberg i Umeå, Andersson i Södergård, Persson i Tidaholm,
Åqvist, Olsson i Staxäng, Andersson i Malmö och Mårtensson.
397872. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.