Statsutskottets utlåtande Nr 138.
1
Nr 138.
Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1939 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till intagning snämnder vid vissa allmänna
läroverk m. fl. läroanstalter jämte i ämnet väckta
motioner. (2:a avd.)
I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1939/40 har Kungl. Majit (punkten 125 av det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
samma dag) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet,
som kunde varda riksdagen förelagd, till Allmänna läroverken: Intagningsnämnder
för budgetåret 1939/40 beräkna ett anslag av 10,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en den 24 februari 1939 dagtecknad proposition
(nr 101), under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit
riksdagen att till Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl.
läroanstalter för budgetåret 1939/40 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 10,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herr J. Bergman väckt motion (I: 235),
vari hemställts, att riksdagen med avslag på Kungl. Maj:ts nu föreliggande
proposition nr 101 hemställer hos Kungl. Majit, att fortsatt och allsidig utredning
av frågan örn sättet för intagning vid allmänna läroverk m. m. må
föranstaltas med beaktande av att tillfredsställande samverkan mellan folkskolans
och läroverkens lärare kommer till stånd, ävensom att resultatet
av denna utredning framlägges för riksdagen;
dels ock en inom andra kammaren av herrar C. G. Tengström och O.
Dahlbäck väckt motion (lii 364), vari hemställts, att riksdagen med avslag
på Kungl. Majits proposition nr 101 ville hemställa hos Kungl. Majit att
föranstalta örn fortsatt utredning av frågan om sättet för intagning av elever
vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter och för riksdagen framlägga
de förslag, vartill en dylik utredning kan giva anledning.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena,
hänvisas till motionerna.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 138.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
Av propositionen nr 101/1939 inhämtas bland annat:
Nu gällande bestämmelser örn ordningen för inträdesprövningar till realskolans
första klass och lyceets första krets innebära i huvudsak, att
inträdessökande till första klassen av femårig realskola, som med vitsord
om minst godkända insikter i ämnena kristendomskunskap, modersmålet,
räkning och geometri, geografi, naturkunnighet samt historia genomgått
lägst fjärde klassen av folkskola, anordnad enligt någon av denna
skolas A- eller B-former, skall, för intagning i sagda klass av realskolan,
i modersmålet och räkning undergå prövning, vilken skall avse det kunskapsmått,
som folkskolans fjärde klass har att bibringa, att inträdessökande
till första klassen av fyraårig realskola eller första klassen av lyceum,
som med vitsord örn minst godkända insikter i samtliga här ovan angivna
ämnen genomgått sjätte klassen av sex- eller sjuårig folkskola, anordnad
enligt A- eller B-formen, skall, för intagning i sagda årsklass av realskolan
eller lyceet, i modersmålet och räkning undergå prövning, vilken skall avse
det kunskapsmått, som dylik skolform har att bibringa, att andra inträdessökande
än de nu omförmälda skola undergå prövning i samtliga ovan
angivna ämnen med undantag av geometri, samt att inträdesprövning anställes
av lärarna i den ordning, rektor bestämmer. Vidare föreskrives, att
prövningen skall omfatta dels skriftliga prov, dels på lämpligt sätt anordnade
förhör och samtal med de inträdessökande i syfte att utröna dessas
förståndsutveckling och läggning. Samverkan mellan läroverkets lärare och
lärarna vid de läroanstalter, i vilka de inträdessökande senast åtnjutit undervisning,
skall enligt stadgan anordnas i huvudsaklig överensstämmelse
med av skolöverstyrelsen givna anvisningar och under iakttagande i övrigt
av de föreskrifter, som överstyrelsen äger utfärda, samt på sätt rektor i
varje särskilt fall bestämmer.
En av chefen för ecklesiastikdepartementet jämlikt nådigt bemyndigande
tillkallad sakkunnig, lektorn vid folkskoleseminariet i Kalmar F. J. M.
Wigforss, har med skrivelse den 30 september 1938 överlämnat betänkande
med utredning och förslag angående intagning av elever i första klassen
av de allmänna läroverken och med dem jämförliga läroanstalter (statens
offentliga utredningar 1938: 29).
Den sakkunniges utredning och förslag.
Den sakkunnige har till en början lämnat en redogörelse för de erfarenheter,
som blivit gjorda vid de allmänna läroverken och med dem jämförliga
läroanstalter, angående bland annat möjligheten att med tillämpning
av nu gällande föreskrifter bedöma de inträdessökandes förutsättningar för
studier vid ifrågavarande läroanstalter och därigenom ernå ett i möjligaste
mån rättvist och lämpligt urval bland sökande samt angående ovan berörda
bestämmelsers återverkan på arbetsförhållandena i folkskolan.
Av de undersökningar, som gjorts, framhåller den sakkunnige, finge man
ett bestämt intryck av hur vanskligt det vore att på grund av betygen i det
Statsutskottets utlåtande Nr 138. 3
nuvarande inträdesprovet riktigt bedöma de sökandes förutsättningar för
studier i läroverket.
Frågan, om inträdesprövningen gåve tillfredsställande möjlighet att bedöma
de sökandes förutsättningar för studier och därigenom åstadkomme
ett lämpligt urval bland de sökande, syntes ej kunna besvaras annat än
nekande.
Beträffande frågan örn det nuvarande intag ningsförf arandets
återverkningar på folkskolan framhåller den sakkunnige, att
undersökningar framvisat såväl gynnsamma som ogynnsamma återverkningar.
I det hela hade dock återverkningarna varit mindre gynnsamma.
Provet hade i många fall verkat oroande på barnen och hemmen.
Beträffande orsakerna till att inträdesprövningen ej fungerade tillfredsställande
har den sakkunnige bland annat framhållit följande:
Den orsak till felbedömning, som kanske mest hänvisades till, vore, att
vissa sökande särskilt trimmats för provet, med resultat, att de kunskaper
och färdigheter, som uppvisades vid prövningen, bleve osäkra mått på studiekapaciteten.
Att ur de förvärvade kunskaperna draga någon slutsats
om studieförutsättningarna bleve under sådana omständigheter ej lätt.
De särskilda preparandkurser, som på många håll vore anordnade för ir.-trädessökande till läroverken, betraktades därför allmänt av rektorerna
med oblida ögon. Det påpekades, att på så sätt elever, som ej alls passade
för studiearbetet i skolan, likväl nådde fram till att bliva godkända vid
prövningen. Vid konkurrens, då platsbrist rådde, finge de särskilt tränade
för höga betyg i förhållande till sina studieanlag och utträngde därigenom
bättre begåvade.
Under erinran att frågan, huruvida inträdesproven vore nödvändiga för
sökande från folkskolan, redan tidigare varit föremål för behandling, men
att en lösning i riktning mot deras avskaffande avvisats på grund av praktiska
svårigheter, har den sakkunnige beträffande möjligheten
av intagning i läroverk på grundval av folkskolans
vitsord om de inträ dessök ande anfört bland annat:
Genom den i ärendet verkställda utredningen hade viss kunskap erhållits
om den nuvarande opinionen i denna fråga på folkskole- och läroverkshåll.
Med hänsyn till inträdesprovens återverkningar på folkskolan skulle
man hava väntat, att folkskolans lärare på frågan, om de önskat inträdesprovens
bibehållande, i allmänhet svarat nej. Emellertid hade endast en
mindre del eller 15 procent av de tillfrågade 1,190 lärarna, lämnat detta
svar, medan återstoden svarat ja. Orsaken härtill vore säkerligen till väsentlig
del att söka däri, att man ansåge, att folkskolans betyg för närvarande
ej lämpade sig som instrument för ett eventuellt behövligt urval
bland de sökande. Majoriteten av dessa lärare hade även nekande besvarat
frågan, om folkskolans betyg skulle kunna läggas till grund för intagningen
i läroverket, enär folkskolans betyg gåves efter alltför växlande
grunder. Respekten för folkskolebetygen syntes dock vara större bland
folkskolinspektörer och Överlärare än bland lärarna själva, i det 30 procent
av skolledarna förklarat sig önska, att inträdesproven avskaffades, och 50
procent uttalat sitt förtroende för skolbetygen.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
Av läroverkens rektorer hade majoriteten uttalat önskan, att inträdesprövningen
bibehölles, men anmärkningsvärt många hade samtidigt uttalat
sitt förtroende för folkskolebetyget och ansett, att det utgjorde ett värdefullt
komplement till inträdesprovet.
Orsaken till att åsikterna på olika håll angående folkskolebetygets användbarhet
mycket skarpt skilde sig från varandra vore väl delvis att
söka i att förhållandena på olika orter vöre olika i fråga om folkskolebetygens
värde.
Den sakkunnige konstaterar, att de föreliggande resultaten av jämförelser
mellan intagning i läroverket på grundval av prövnings- eller folkskolebetyg
pekade i riktning mot att de senare erbjudit fullt lika god ledning som de
förra. Slutsatsen att inträdesprövningen alltså kunde undvaras läge ju då,
yttrar den sakkunnige, mycket nära. Örn större hänsyn kunde tagas till
folkskolebetygen genom att kombinera prövnings- och folkskolebetygen,
kunde en intagningsprocedur, i vilken prövning inginge som ett moment,
komma att fungera något bättre än intagning blott på grundval av folkskolebetyget
i dettas nuvarande skick. Då emellertid denna förbättring av
möjligheterna att erhålla ett gott urval bland de sökande ej vore betydande,
kunde den ej tillräckligt motivera bibehållandet av en så omfattande och
på många sätt irriterande och besvärlig procedur, som en inträdesprövning
utgjorde och som i det hela utövade en ogynnsam inverkan på folkskolan.
Av betydande vikt för ställningstagandet till frågan vore för övrigt, fortsätter
den sakkunnige, hur stor betydelse prövningsmomentet kunde komma
att få, örn folkskolebetyget, som sannolikt vore, genom en del åtgärder
kunde befrias från vissa nu därmed förenade påtagliga svagheter, som nu
vidlådde det.
Det funnes goda skäl att tro, att en bättre ordning på betygsområdet än
som nu rådde i folkskolan skulle kunna åstadkommas, och allt efter som
förbättringarna på detta område fortskrede, miste inträdesprövningen alltmera
sin betydelse som utjämnande faktor. Och därmed försvunne också
alltmera värdet av prövningen som komplement till folkskolebetyget.
En sänkning av kunskapsnivån hos de i läroverkens första klass intagna
skulle möjligen kunna befaras, örn det nuvarande myckna extraläsandet i
och för inträdesprövningen genom en reform av intagningsproceduren bragtes
att upphöra. Det hade också från en del håll framhållits, att kursfordringarna
i inträdesprövningarna ofta läge i överkanten av folkskolans kurser.
Även örn dessa argument för bibehållande av en inträdesprövning vore
av tvivelaktig styrka, borde dock en översyn av folkskolans kurs- och timplaner
komma till stånd, i och för avgörande om någon ändring i nuvarande
ordning skulle kunna giva folkskolan ökad bärkraft som grundskola
för den högre skolan utan åsidosättande av folkskolans undervisningsmål
i det hela.
Den sakkunnige har till särskild behandling upptagit frågan om b etygssättningen
i folkskolan och framlagt vissa förslag till ernående
av större likformighet vid kunskapernas vitsordande. I betänkandet
ifrågasättes införandet i folkskolan av s. k. »standardiserade prov»,
d. v. s. prov av experimentellt fastställd svårighetsgrad, och särskilda anvisningar
om de principer, som skola följas vid betygssättningen, eventuellt
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
5
i undervisningsplanen för rikets folkskolor. Vidare förutsättes, att i instruktionerna
för folkskolinspektörer och Överlärare införas vissa bestämmelser
om särskild tillsyn på området.
Härefter har den sakkunnige framlagt de förslag till intagningsförfarande,
vartill utredningen befunnits giva anledning, och
har därvid anfört bland annat:
Avgörandet i fråga om vilka av de inträdessökande, som skulle godkännas
och intagas, torde, då intagningen skulle ske på basis av vitsorden från
folkskolan och frågan så nära berörde både folkskola och läroverk, enligt
den sakkunniges mening böra lämpligast handhavas av en särskild för varje
läroverk tillsatt intagning snämnd, i vilken såväl läroverk som folkskola
vore representerade.
Nämndens betydelsefullaste och mest grannlaga uppgift bleve att
bestämma, vilka som skulle utgallras, då ej alla godkända kunde intagas.
Avgörandet härav kunde sannolikt ej avgöras enligt exakta matematiska
regler utan måste bliva en omdömesfråga. Alla nämndens ledamöter
borde alltså skaffa sig en ingående kännedom örn de tveksamma
fallen. Ju större nämnd dess svårare vore det att förverkliga denna fordran.
Antalet ledamöter i nämnden torde därför böra begränsas till förslagsvis
fem. Självskriven ordförande borde vara läroverkets rektor. De övriga
fyra ledamöterna skulle kunna tillsättas så, att läroverkskollegiet bland
sina ledamöter valde två personer, och folkskolestyrelsen eller skolrådet
inom det samhälle, där läroverket vore beläget, valde två, vilka borde vara
verksamma i folkskolans tjänst som lärare eller inspektörer. Genom denna
sammansättning av nämnden finge läroverkets lärare det största inflytandet,
vilket, då intagningen av elever i liiroverket måste sägas i högre grad
beröra läroverket än folkskolan, finge anses vara motiverat.
Det vore lämpligt, att nämndens sammansättning ej för mycket växlade
år från år. Nämndens ledamöter förvärvade naturligtvis under årens
lopp en ganska ingående kännedom örn förhållandena inom »läroverksdistriktet»
och de frågor, som behövde avgöras som omdömesfrågor, kunde
sålunda bliva allt säkrare bedömda. Lämplig valperiod vore måhända
tre år.
Då två eller flera allmänna läroverk hade gemensamt lärjungeområde,
kunde det möjligen bliva lämpligt med gemensam intagningsnämnd för
läroverken. Det finge ankomma på skolöverstyrelsen att i dylikt fall till
Kungl. Majit inkomma med förslag örn sådan nämnds tillsättande och
sammansättning.
Förslaget om intagningsnämnder gällde närmast de allmänna läroverken,
de kommunala mellanskolorna och de kommunala flickskolorna. För
de med dessa jämförliga statsunderstödda privata högre skolorna torde inrättande
av intagningsnämnder böra göras beroende av särskild prövning
i de enskilda fallen.
Den intima samverkan mellan läroverk och folkskola, som skulle komma
till stånd genom de föreslagna intagningsnämnderna, torde i allmänhet ej
göra den form av samverkan överflödig, som nu förekomme i det gemensamma
sammanträdet mellan avlämnande och mottagande lärare. Vid detta
sammanträde borde intagningsnämndens ledamöter vara närvarande och
hava genom studium av ansökningshandlingarna skaffat sig någon hänne
-
6 Statsutskottets utlåtande Nr 1-18.
dom om de inträdessökande, så att utbytet av sammanträdet kumle bliva
så stort som möjligt.
I fråga om kostnaderna för intagningsnämnderna yttrar den sakkunnige:
Det förefölle utan vidare klart, att de av folkskolestyrelsen valda ledamöterna
borde erhålla ersättning för arbetet i intagningsnämnden. I fråga
om representanterna för läroverket skulle man kunna göra gällande, att
arbetet i intagningsnämnden motsvarade det arbete, som nu utfördes vid
inträdesprövningarna, men då sammanträdena inom nämnderna ej kunde
begränsas till tiden omedelbart efter läsårets avslutande och då ju dessutom
inträdesprövningar till första klassen ej helt kunde bortfalla, syntes det
skäligt, att alla ledamöter erhölle ersättning för sitt arbete. Ersättningen
torde lämpligen utgå som årsarvode.
Kostnaderna för nämndernas verksamhet — beräknad till 43,500 kronor
årligen •—• skulle, om så ansåges lämpligt, kunna täckas med en anmälningsavgift
för inträdessökande, uppgående till 4 kronor.
Enligt den sakkunniges förslag skulle intagningen vid de allmänna läroverken
i de allra flesta fall ske på grundval av de sökandes vitsord från
föregående skola. Emellertid borde inträdespröviling i vissa fall även i fortsättningen
anordnas. Härutinnan yttras:
Sökande från folkskolans huvudformer. Det stora flertalet av de inträdessökande
till realskolans eller därmed jämförliga läroanstalters lägsta
klass komme från folkskolans A- eller B-former. Sökande av denna kategori
borde kunna fritagas från prövning.
Den sakkunnige föresloge, att inträdessökande till klass l3, respektive
l4 i realskolan och motsvarande klasser i med realskolan jämförliga läroanstalter,
som med godkända betyg i läroämnena genomgått lägst fjärde
respektive sjätte klassen i någon av folkskolans A- eller B-former, skulle
vara godkänd, om han i någondera av ämnesgrenarna läsning, skrivning
och tillämpad räkning erhållit lägst vitsordet Ba i vårterminsbetyget i
sagda klass. Om en ytterligare uppdelning av ämnena, som av den sakkunnige
förordats, ej skulle komma till stånd, borde överbetyget gälla räkning
i .stället för »tillämpad räkning».
Sökande, som vore godkänd i alla läroämnen och ämnesgrenar men ej
erhållit erforderligt kvalificerat betyg, skulle prövas i modersmålet och räkning
liksom nu. Sökande, som i folkskolan vore underkänd i något läroämne
eller ämnesgren, skulle prövas i alla folkskolans läroämnen.
Sökande från folkskolans undantagsforiner. Inträdessökande från annan
folkskola än av huvudformen skulle för närvarande undergå prövning i alla
folkskolans läroämnen. Önskvärt hade varit, om även dessa sökande, för
vilka prövningen ofta vore särskilt betungande, hade kunnat beredas samma
lättnad som barnen i A- och B-skolorna. Av avgivna yttranden hade
framgått, att de inträdessökande, som nu skulle undergå prövning i alla
ämnena, praktiskt taget aldrig underkändes, örn de vore godkända i modersmålet
och räkning. Den kontroll, som inträdesprovet under sådana förhållanden
gåve i fråga örn kunskapsmåttet i dessa andra ämnen, torde ej
vara så särskilt betydelsefull.
Med beaktande av sådana omständigheter hade för sökande från folkskolan
undantagsformer föreslagits, att för sökande från 7 klassen till
klass l4 borde inträdesprövning endast äga rum i ämnena modersmålet och
räkning. Sökande från lägre klass torde som hittills böra pröva i alla läroämnena.
Möjligt vore dock, att kristendomsämnet generellt borde bort
-
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
tagas från prövningsämnenas grupp. Sökande till klass 1® från 5 klassen
skulle prövas endast i modersmålet och räkning, sökande från lägre klass
i alla läroämnena.
Örn sökanden vore underkänd i något läroämne i folkskolan, gällde naturligtvis
samma bestämmelse som för sökanden från A-skola, att prövningen
skulle omfatta alla folkskolans läroämnen.
Sökande från kommunal flickskola till klass li. Till den fyraåriga realskolans
första klass kunde sökande anmäla sig från den sjuåriga kommunala
flickskolans lägre klasser. Eleverna i denna intoges i klass l7 efter
samma grunder, som gällde för intagning i den femåriga realskolans första
klass. De hade alltså i allmänhet kommit från folkskolans fjärde klass. Det
syntes då rimligt, att tillträde till den fyraåriga realskolans första klass
skulle stå öppet för dem på samma villkor som för dem, som kvarstannat
i folkskolan och från sjätte klassen sökte inträde. Det betydde, att sökande,
som med godkända vitsord genomgått klass 27 i kommunal flickskola,
skulle utan inträdesprövning vara godkänd till klass l4 i realskolan.
Sökande från enskilda skolor. Även sökande från privata statsunderstödda
högre skolors lägre klasser torde det ofta vara möjligt att utan
prövning mottaga, men här vore det svårt att angiva generella bestämmelser.
Det syntes vara bäst, att de enskilda skolorna finge hos skolöverstyrelsen
anhålla om att i fråga om intagningen till läroverken bliva likställda
med folkskolorna.
Rättighet att undergå prövning, omfattande samtliga läroämnen, borde
tillkomma envar sökande.
Beträffande intagningsförfarandet har den sakkunnige bland
annat anfört:
För att intagningsnämnden skulle kunna fullgöra sin uppgift måste den
till sitt förfogande hava ett rätt stort antal uppgifter örn de inträdessökande.
För att intagningsnämnden ur vårterminsbetyget skulle kunna bedöma
den sökandes ställning i klassen, borde en översikt lämnas för klassavdelningen
av elevernas betygssummor i läroämnena. I översikten angåves för
varje elev i klassen hans betygspoäng. Antalet poänger, som uppgåves,
bleve alltså lika med antalet elever i klassen. Med hjälp av dessa poängtal
kunde intagningsnämnden överblicka lärjungens ställning i klassen. Poängöversikten
gjorde ej den betygsöversikt överflödig, som redan nu gåves på
terminsbetygen för de inträdessökande. En sådan översikt av betygsgraderna
i klassavdelningen borde alltså fortfarande meddelas.
För sökande från högre klass än den nämnda »anknytningsklassen»
borde även hans betygspoäng från denna lägre klass samt uppgift om
hans rangordning i denna klass lämnas. I fråga om sökande till l5 från klass
5 skulle alltså intagningsnämnden kunna bedöma, hur hans ställning varit
i klass 4, varifrån han kunnat söka inträde.
Läraren borde vidare avgiva sitt omdöme örn de sökandes allmänna
lämplighet för studier i läroverket.
Dessutom borde läraren angiva sådana fysiska eller psykiska egenskaper,
som han ansåge kunna vara av någon betydelse för de sökandes lämplighet,
när det gällde intagning i läroverk.
Läraren borde också taga reda på och meddela, örn sökandens utveckling
under skolåren företett något anmärkningsvärt, t. ex. i fråga örn den
rangordning, han intagit i klassen under de olika skolåren.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
Till intagningsnämndens förfogande skulle ock, om så påfordrades, ställas
av de sökande under sista läsåret utförda skriftliga prov, alltså rökne-,
rättstavnings- och uppsatsprov samt skriftliga prov av annat slag, om sådana
förekommit.
Nämndens ledamöter finge vid sammanträdet med de sökandes lärare
möjlighet att erhålla närmare upplysning om sådana fall, som vid granskning
av anmälningshandlingarna befunnits i ett eller annat avseende i behov
av klargörande.
Med ledning av alla dessa uppgifter plus prövningsbetygen för dem, som
genomgått inträdesprov, hade alltså intagningsnämnden att avgöra vilka
av de sökande, som skulle godkännas och vilka som skulle intagas.
Frågan örn godkännandet vore ju en relativt enkel procedur, då väl endast
i undantagsfall tveksamhet behövde uppkomma.
Då gallring måste företagas bland de godkända, måste intagningsnämnden
i viss utsträckning placera de sökande i rangordning i enlighet med
vissa särskilda regler.
Inordnande av de sökande i rangordning borde avse endast de tveksamma
fallen. Örn platstillgången vöre relativt god, så att endast ett fåtal av de
godkända ej kunde intagas, behövde man ju endast fastställa vilka, som
skulle placeras i nedersta delen av rangskalan.
Yttranden över sakkunnigförslaget.
Skolöverstyrelsen har i sitt utlåtande till att börja med givit en översikt
över de yttranden från läroverkskollegier, statens folkskolinspektörer,
Stockholms stads folkskoledirektion och folkskolestyrelserna i vissa städer,
som av överstyrelsen infordrats, samt har därvid anfört bland annat:
Betänkandet hade rönt ett välvilligt mottagande. Tillstyrkande yttranden
hade avgivits av drygt hälften av kollegierna vid de högre
allmänna läroverken, omkring tre fjärdedelar av kollegierna vid realskolorna
och nästan samtliga folkskolinspektörer, vartill komme, att åtskilliga
av de yttranden, som vid sammanarbetningen räknats som avstyrkande, i
princip icke ställde sig avvisande men ansåge, att standardiseringen av folkskolebetygen
borde genomföras, innan de nuvarande inträdesprövningarna
avskaffades. Å andra sidan förbunde icke så få av de tillstyrkande yttrandena
sitt accepterande av förslaget med villkoret, att betygsstandardiseringen
skulle vara genomförbar och verkligen genomfördes. Funnes skäl
att antaga, att standard!seringsarbetet icke skulle komma till stånd eller
icke förde till målet, skulle antagligen åtskilliga av de nu med villkor tillstyrkande
yttrandena på grund av sin uppläggning hava måst utmynna i en
avstyrkan.
Överstyrelsen tillstyrker den sakkunniges förslag under förutsättning,
att nya parallellavdelningar i mån av behov upprättas, så att
gallringen vid inträdet i de allmänna läroverken blir relativt obetydlig.
Däremot ställer sig överstyrelsen mera tveksam till förslaget, därest på
grund av en restriktiv anslagspolitik hård utrymmeskonkurrens bleve regel.
Inträdesprövningarna böra då enligt överstyrelsens mening tills vidare
bibehållas, och arbetet inriktas på att med olika hjälpmedel framställa en
så fullkomnad urvalsmekanism som möjligt. Såsom en första åtgärd borde
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
9
i så fall ett kombinerat förfarande utarbetas, varigenom betygen såväl från
folkskolan som från inträdesprövningarna vid intagningen komma till sin
rätt. Villkoren för befrielse från inträdesprov hava enligt överstyrelsens
uppfattning satts väl lågt av den sakkunnige. Åtminstone två överbetyg
böra fordras inom ämnesgruppen tal- och läsövningar, skrivning och språklära
och tillämpad räkning. Jämväl fordringarna för godkännande vid inträdesprövningarna,
i den mån sådana skola förekomma, böra med hänsyn
till den nya betygsskala, som den sakkunnige föreslagit, i någon mån höjas.
Överstyrelsen tillstyrker åtgärder för framställande av standardprov för
folkskolan. Proven böra bliva hjälpmedel för läraren att orientera sig i
fråga örn betygssättningens praktiska sida. De böra däremot icke göras
obligatoriska. Intagningsnämnderna tillstyrkas jämväl. Överstyrelsen anser
dock, att landsbygdens intressen böra tillvaratagas bättre än som enligt
förslaget är möjligt och att mandattiden bör inskränkas till ett år.
Godkännandet av lärjungarna bör liksom nu ligga i de prövande lärarnas
händer. Nämnderna behöva således icke träda i funktion, om utrymmet
medger, att samtliga lärjungar intagas. Deras huvudsakliga uppgift blir
enligt överstyrelsens förslag att verkställa intagningen i de fall, då utrymmeskonkurrens
uppträder.
De sänkta inträdesfordringarna komma enligt överstyrelsens mening sannolikt
att återverka på läroverkens elevnumerär. Ökningen av antalet
klassavdelningar inom första klassen uppskattas av överstyrelsen till minst
40, när reformen är till fullo genomförd. Därvid har antalet inträdessökande
antagits oförändrat och hänsyn endast tagits till minskningen av antalet
underkända genom provens bortfallande. Skulle även tilloppet av
sökande stimuleras genom det nya intagningsförfarandet, kan reformen,
påpekar överstyrelsen, komma att medföra en betydligt större ansvällning
av läroverksorganisationen.
Vidare framhåller överstyrelsen i anslutning till vad av den sakkunnige
i ämnet anförts, att ett avskaffande av inträdesproven kan komma att medföra
svårigheter för den högre skolan, särskilt vad angår matematikundervisningen,
och ifrågasätter vissa kompenserande åtgärder i form av ökat
antal veckotimmar i matematik i klass 1° i realskolan.
överstyrelsen har, efter att hava uppehållit sig vid frågan om möjligheterna
att på tillfredsställande sätt lösa urvalsproblemet och bland annat
framkastat tanken att åt det av 193G års lärarutbildningssakkunniga ifrågasatta
psykologisk-pedagogiska institutet anförtro utarbetandet av ett
förbättrat intagningsförfarande, anfört bland annat följande principiella
synpunkter:
Beträffande det föreliggande sakkunnigeförslaget i dess principiella delar
syntes det överstyrelsen vara av avgörande betydelse, vilken ställning
i samhället statsmakterna under kommande år tilldelade realskolan. Skulle
i fråga örn denna skola den restriktiva politik föras, som vore det konsekventa
uttrycket för den äldre uppfattningen örn realskolans ställning i
skolsystemet, funné överstyrelsen det både i statens och den enskildes in
-
10
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
tresse starkt påkallat, att intagningsförfarandena genom statens försorg fullkomnades,
så långt det med rimligt uppbåd av arbete vore möjligt. Överstyrelsen
skulle därför inför en sådan utveckling finna sig nödsakad att avstyrka
det omedelbara förverkligandet av den sakkunniges förslag och i
stället föreslå åtgärder för intagningsprocedurens förbättring.
Skulle åter vid de allmänna läroverken och jämförliga läroanstalter i
mån av behov nya klasser komma att inrättas för att upptaga en eventuellt
ökad tillströmning av lärjungar, så att den nuvarande jämvikten mellan
platstillgången och platsbehovet icke avsevärt behövde rubbas, måste
överstyrelsen medgiva, att en mera invecklad antagningsmekanism knappast
oundgängligen vöre av nöden. Den enkla, ehuru onekligen något summariska
urvalsmöjlighet, som folkskolebetygen trots de varierande principerna
för betygssättningen skänkte, torde under sådana förhållanden
kunna anses någorlunda tillfyllest, lika väl som den nuvarande urvalsproceduren.
Den verkliga gallringen konnne att ske successivt under realskolans
arbete.
När överstyrelsen trots vissa betänkligheter vore beredd att under
ovan angiven förutsättning tillstyrka den sakkunniges förslag i dess huvudpunkter,
berodde detta främst på att den föreslagna metoden framför den
nuvarande syntes äga de visserligen i någon mån osäkra utvecklingsmöjligheter,
som sammanhängde med det ifrågasatta införandet i folkskolan
av standardiserade prov. Vidare måste överstyrelsen säga sig, att även
örn man, t. ex. genom att kombinera inträdesprov och standardiserade
folkskolebetvg under hänsynstagande jämväl till lärjungarnas ålder, sannolikt
skulle komma längre än genom den föreslagna metoden enbart för sig,
icke ens detta förfaringssätt skulle medföra resultat, ägnade att på lång
sikt giva en betryggande prognos för den inträdessökandes studiemöjligheter.
Särskilt de djupgående ändringar i personligheten, som ofta inträffade
vid den hormonala omstämningen av organismen i samband med puberteten,
kunde stundom på ett radikalt sätt ändra individens förutsättningar
för studier utan att egentligen påverka hans intelligens och inskränkte
därför väsentligt värdet av finjusteringar av de urvalsförfaranden,
som i barnaåren kunde ifrågakomma.
Därest inom de närmaste åren ett psykologisk-pedagogiskt institut komme
till stånd och därest detta utrustades med tillräckliga resurser för mera
omfattande undersökningar, funne överstyrelsen det likväl önskvärt, att
problemet om lärjungeurvalet till den högre skolan gjordes till föremål för
ytterligare prövning och att institutets ledning i detta syfte tillerkändes
möjlighet att vid de försöksskolor, till vilka dess praktiska verksamhet komme
att bliva förlagd, med en viss frihet förfoga över olika intagningsförfaranden.
Beträffande kostnaderna för intagningsnämnderna har överstyrelsen
yttrat:
Överstyrelsen avstyrkte bestämt tanken på en särskild lärjungeavgift
för bestridande av kostnaderna för nämndernas verksamhet. Överstyrelsen
föresloge för sin del, att intagningsnämnderna vid de allmänna läroverken
helt finansierades med statsmedel och att till bestridande av kostnaderna
för de nämnder, som komme att inrättas vid kommunala och enskilda skolor,
statsbidrag måtte utgå med t. ex. tre fjärdedelar av kostnaderna. Arvode
borde givetvis icke utgå till ledamöterna i de nämnder, vilka eventuellt
icke behövde träda i funktion under året. Vid läroverk, där nämnden
Statsutskottets utlåtande Nr 188.
11
behövde anlitas, torde det förberedande arbetet bliva avsevärt tyngre än
med nuvarande antagningsförfarande. Överstyrelsen föresloge därför att
nämnden erhölle särskilt sekreterararvode, t. ex. 25 kronor för varje påbörjat
femtiotal sökande, eller att ordförandens arvode i motsvarande grad
förstärktes.
Överstyrelsen konstaterar, att den nya ordningen troligen skulle för den
högre skolan hava vissa ogynnsamma biverkningar.
Det vore med hänsyn till dessa förhållanden naturligt, att i flera yttranden
tanken på en skärpt gallring i realskolans första klass framfördes. Rätten
till kvarsittning skulle inskränkas. Lärjungar, som vid vårterminens slut
erhållit ett visst antal underbetyg, borde återföras till folk- eller fortsättningsskolan.
Rimligast tedde sig det förslag, som framfördes av rektor vid
högre allmänna läroverket för gossar i Örebro, enligt vilket kollegiet efter
förslag av klasskonferensen borde erhålla rätt att förbjuda kvarsittning i
första klassen, därest elev visat sig uppenbart olämplig för studier vid allmänt
läroverk. En sådan bestämmelse komme att nära ansluta sig till den
vid tekniska fackskolor och tekniska gymnasier gällande ordningen.
Beträffande ordningen för förslagets genomförande föresloge överstyrelsen,
att de nya bestämmelserna skulle träda i kraft, så snart standardprov
för folkskolan i tillräcklig utsträckning kunde tillhandahållas. Skulle det
uppdragas åt ett psykologiskt-pedagogiskt institut att framställa sådana
prov, borde de nya intagningsbestämmelserna kunna tillämpas vid slutet
av dess första verksamhetsår. Ur andra synpunkter än denna torde ingen
längre övergångstid vara behövlig. Sedan folkskolebetygen i princip gillats
som norm för intagningen, borde de nya grunderna genomföras, så snart det
med hänsyn till den föreslagna betygsstandardiseringen kunde ske.
T. f. undervisningsrådet Ekholm har i anledning av överstyrelsens utlåtande
anmält reservation, i vilken anförts följande:
I princip anslöte sig visserligen reservanten till en intagningsprocedur,
grundad på folkskolebetygen, men han ansåge, att fordringarna för intagning
utan prövning borde ställas högre än vad överstyrelsen gjort. Det syntes
icke vara någon orimlig fordran, att de, som utan ''prövning skulle intagas
i realskolan, i hälften eller närmare hälften av folkskolans ämnen och ämnesgrenar
skulle kunna uppvisa medelgoda prestationer (d. v. s. betyget
Ba) eller genom högre betyg i något eller några ämnen (ämnesgrupper)
kompensera svagheten i andra. Enligt reservantens mening borde således
endast sådana inträdessökande befrias från prövning, som i folkskolans
4, respektive 6 klass icke i något ämne eller någon ämnesgren hade lägre
vitsord än B och vars samlade betygssumma uppginge till 11 (eventuellt,
örn »tillämpad räkning» och »mekanisk räkning» samman sloges till »räkning
och geometri», 10) betygsenheter, därav minst betyget Ba i två av de
tre ämnena tal- och läsövningar, skrivning och språklära, tillämpad räkning
(räkning och geometri), allt vid folkskolans huvudformer. 1 analogi
härmed borde kraven på prövande inträdessökande höjas.
Läroverk slärarnas riksförbund har förklara! sig principiellt gilla grundsatsen
örn folkskolebetygen som gallringsinstrument. Förbundet, som icke
12 • Statsutskottets utlåtande Nr 138.
kunnat tillstyrka den sakkunniges förslag på alla punkter, håller dock för
sannolikt, att för läroverkets och folkskolans arbete värdefulla resultat
skulle kunna uppnås genom med klokhet och måtta avvägda försök i av den
sakkunnige föreslagen riktning. Förbundet anser det lyckligast, om med
definitivt beslut kunde dröja, till dess förslagets verkningar fått prövas ej
blott i läroverken utan framför allt i fråga om betygssättningen inom folkskolan.
Centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollär arförening, som i stort
sett biträtt den sakkunniges förslag i fråga örn intagningsförfarandet i läroverken
och betygssättningen i folkskolan, har i sitt yttrande särskilt uppehållit
sig vid den sistnämnda frågan och hemställt, bland annat, att Kungl.
Majit matte i undervisningsplanen för rikets folkskolor åvägabringa nödvändiga
bestämmelser angående enhetlig betygssättning. Centralstyrelsen
har funnit en höjning av de av den sakkunnige föreslagna betygsfordringarna
för inträde i läroverk kunna ifrågasättas.
Departementschefen.
För egen del har departementschefen anfört huvudsakligen följande:
I likhet med den sakkunnige och i överensstämmelse med den uppfattning,
som kommit till uttryck i flertalet yttranden över sakkunnigförslaget
och icke minst bland folkskolans och läroverkens lärare, finner jag starka
skäl tala för förslaget om inträdesprovens bortfallande i flertalet fall. Det
torde icke råda tvivel örn att den uppfattning örn en inträdessökande, som
grundar sig på flera års skolarbete, bör vara tillförlitligare än den uppfattning,
som kan erhållas genom några timmars förhör i en för den sökande
ny och ovan omgivning. Icke minst för barn från landsbygden, vilka måste
inställa sig vid läroverken för att undergå inträdesprövning i en för dem
ofta helt främmande miljö, är den nuvarande ordningen förenad med allvarliga
olägenheter av psykologisk och ekonomisk art. Ett intagningssystem,
som har till konsekvens att mellan folkskola och läroverk inskjutes
ett led av preparandkurser, är icke tillfredsställande och bör enligt min
mening icke utan verkligt tvingande skäl bibehållas. Har folkskolan befunnits
lämplig som grundskola för den högre undervisningen, böra också
enligt min uppfattning de vitsord, som utdelas i folkskolan, kunna godtagas
som mätare pa folkskolelevernas kunskapsnivå och förutsättningar
för fortsatta studier. Ett realiserande av den sakkunniges förslag kan alltså
betraktas som en följdriktig fortsättning på de under de senare åren
vidtagna skolorganisatoriska åtgärderna och är ägnat att stärka sambandet
mellan folkskolan och läroverken till fördel för båda dessa skolformer.
Med hänsyn till vad sålunda anförts finner jag mig böra i princip biträda
föreliggande förslag.
Även i detaljerna synes utredningsmannens förslag kunna i det väsentliga
följas.^ Då intagningen vid läroverken skall ske på grundval
av vitsorden fran folkskolan och både folkskola och läroverk på grund
härav hava intresse av att förfarandet även i enskildheterna fungerar
tillfredsställande, har det synts den sakkunnige lämpligt, att en särskild
för varje läroverk tillsatt intagningsnämnd skall avgöra, vilka av de
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
13
sökande som skola godkännas och intagas vid läroverket. Nämnden skulle
bestå av fem ledamöter, av vilka tre skulle representera läroverket och två
folkskolan. Detta förslag torde kunna i huvudsak biträdas. Det ökade samarbete
mellan folkskola och läroverk, som ernås örn sådana nämnder inrättas,
tillmäter jag stor betydelse med hänsyn till folkskolans karaktär av
bottenskola. Ifrågavarande samarbete bör i framtiden ytterligare stärkas
och utvidgas. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela föreskrifter
rörande nämndernas sammansättning och arbetsuppgifter, varvid
landsbygdens intressen vid ledamotsnomineringen synas böra vinna beaktande
i högre grad än som skulle bliva fallet vid ett bifall till sakkunnigeförslaget
i oförändrat skick. Nämndens ledamöter torde icke böra närvara
vid eventuellt förekommande inträdesprov, och vägande skäl synas mig
jämväl hava anförts för en begränsning av mandattidens längd.
Jämväl utredningsmannens förslag i vad avser intagningsförfarandets detaljer
i övrigt torde kunna i stort sett tillstyrkas. Vissa skäl synas mig tala
för en höjning av den betygsnivå, som enligt förslaget skulle medföra rätt
att utan särskild prövning erhålla elevplats vid läroverk. Jag anser mig
emellertid icke böra nu fatta slutlig ståndpunkt i denna fråga eller beträffande
detaljerna i övrigt i det föreliggande förslaget.
Det är uppenbart och har också av den sakkunnige betonats, att ett genomförande
av förslaget ställer relativt större krav på tillförlitligheten hos
de i folkskolan tillämpade betygsnormerna och meddelade vitsorden än tidigare
varit fallet. Utredningsmannen har med instämmande av vederbörande
remissinstanser kommit till den uppfattningen, att förhållandena
i detta hänseende icke för närvarande äro helt tillfredsställande och
har framlagt förslag till åtgärder i syfte att ernå en jämnare och tillförlitligare
betygsstandard i folkskolan. Även oavsett den omläggning av intagningsförfarandet
vid de allmänna läroverken, sorn här är på tal, synes det
mig önskvärt, att berörda spörsmål göres till föremål för närmare omprövning,
och det är min avsikt att inom den närmaste framtiden på
grundval av utredningsmannens i ämnet framlagda förslag underställa
Kungl. Majit frågan om åtgärder för reformering av betygssättningen i
folkskolan. I likhet med utredningsmannen utgår jag från att det icke är
tillrådligt att, innan åtgärder i detta hänseende vidtagits och dessa åtgärder
avsatt påtagbara resultat, genomföra en definitiv omläggning av
intagningsförfarandet.
Däremot finner jag de förhållanden, som nyss berörts, icke utgöra hinder
för att ett intagningsförfarande, tillrättalagt efter de i det föregående
angivna riktlinjerna, i begränsad omfattning genomföres redan nu i avsikt
att erhålla erfarenheter rörande det nya systemets lämplighet i det hela och
i fråga örn vissa detaljer. Nackdelarna med den nuvarande betygssättningen
i folkskolan böra enligt min mening icke överdrivas — i detta avseende
lägger jag vikt vid utredningsmannens på omfattande undersökningar
grundade uppfattning, att de nuvarande folkskolebetygen kunna
i urvalshänseende viii mäta sig med prövningsbetygen — och det bör jämväl
beaktas, att möjligheter erbjuda sig att vid ett partiellt genomförande
av det ändrade intagningsförfarandet skapa vissa korrektiv mot eventuellt
förekommande ojämnheter i betygssättningen vid de folkskolor, vilkas elever
komma i fråga för intagning enligt det nya systemet. Detta kan ske
exempelvis genom att låta intagningsnämnderna noggrannare än eljest
skulle varit fallet förskaffa sig kännedom örn de förhållanden, som påverka
i n tagningsresul tatet.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
Med ledning av de erfarenheter, som vinnas vid ifrågavarande partiella
omdaning av intagningsförfarandet, bör framdeles ställning tagas till lämpligheten
av att som en generell anordning för alla de läroanstalter, varom
här är fråga, föreskriva ett intagningsförfarande av i det föregående antydd
art. En uppfattning örn åtgärdernas betydelse i urvalshänseende torde
kunna ernås redan efter ett eiler annat år och en uppfattning om deras
återverkan på arbetsförhållandena i folkskolan om två å tre år.
I detta sammanhang må erinras, att skolöverstyrelsen i sitt yttrande
uppehållit sig vid frågan örn de ifrågasatta åtgärdernas inverkan på elevfrekvensen
vid läroverken och från vissa utgångspunkter kommit till den
uppfattningen, att antalet parallellavdelningar vid läroverken skulle behöva
avsevärt ökas, om det nya intagningsförfarandet bleve regel. Såvitt
jag kan bedöma är den befarade ansvällningen av läroverksorganisationen
i hög grad beroende av vilka minimifordringar i betygshänseende, som uppställas
som villkor för att inträdessökande skall utan särskild prövning
vinna inträde i läroverk. Överstyrelsens beräkningar rörande ökningen av
antalet parallellavdelningar vila också på förutsättningen, att nuvarande
praxis i fråga örn upprättande av nya parallellavdelningar bibehålies orubbad.
Med den ståndpunkt jag i det föregående intagit saknar jag anledning
att närmare ingå på den av överstyrelsen berörda frågan. Jag vill
emellertid framhålla lämpligheten, icke minst ur de nu berörda synpunkterna,
av att de av mig förordade partiella anordningarna komma till stånd,
och vill även betona önskvärdheten av att denna verksamhet anordnas på
så sätt, att en uppfattning erhålles om huru exempelvis elevtillströmningen
påverkas av beskaffenheten av de betygskvalifikationer, som uppställas
som villkor för prövningsfritt inträde vid läroverk. Vid vissa av de läroanstalter,
vid vilka försök anordnas, torde böra som minimifordran för prövningsfritt
inträde gälla förslagsvis den av utredningsmannen angivna betygsnivån,
vid andra läroanstalter den av skolöverstyrelsen ifrågasatta
och vid åter andra den av en reservant inom överstyrelsen förordade. Någon
modifikation i de nu gällande grunderna för uppdelning av klass i parallellavdelningar
anser jag mig icke böra ifrågasätta.
Det torde vara tillfyllest, om ändrat intagningsförfarande under budgetåret
1939/40 kommer till stånd vid högst 25 allmänna läroverk. Det är
önskvärt, att sådana anordningar vidtagas även vid kommunala flickskolor,
kommunala mellanskolor och praktiska mellanskolor, och jag föreslår fördenskull,
att så under nästa budgetår sker vid fyra kommunala flickskolor,
tre kommunala mellanskolor och en praktisk mellanskola. Det bör ankomma
på Kungl. Majit att efter förslag av skolöverstyrelsen bestämma,
vilka skolor som skola tagas i anspråk för berörda ändamål. Härvid bör
givetvis tillses, att skolor av olika storlek och karaktär utnyttjas.
I fråga om kostnaderna för intagningsnämndernas verksamhet anser jag
i likhet med den sakkunnige, att särskild ersättning bör utgå till nämndens
samtliga ledamöter, alldenstund en del av arbetet kan behöva utföras under
ferierna. Men hänsyn till den skiftande arbetsbörda, som kommer att åvila
olika nämnder, har jag i likhet med statskontoret övertygats om lämpligheten
av att ersättningen utgår enligt de grunder, som meddelats i kungörelsen
den 29 augusti 1921 (nr 517) med vissa bestämmelser angående kommittéer,
alltså med visst belopp för sammanträdesdag. Det arbete, som kommer
att åvila nämnderna, synes även under de första åren i regel icke bliva
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
15
av vidlyftigare beskaffenhet än att det bör kunna utföras vid ett enda
eller ett fåtal sammanträden, detta dock under förutsättning att det förberedande
arbetet verkställes genom försorg av rektor i dennes egenskap av
nämndens ordförande För detta arbete synes rektor icke böra tillerkännas
särskild ersättning. Jag förutsätter, att till nämndens ledamöter i förekommande
fall utgå jämväl ersättning för mistade löneförmåner och reseersättning
enligt de grunder, som angivits i berörda kungörelse. Medel till ersättning
till sekreterare synas mig icke böra ställas till förfogande.
I likhet med skolöverstyrelsen och i viss mån även statskontoret anser
jag mig icke kunna tillstyrka, att kostnaderna för nämndernas verksamhet
bestridas medelst anmälningsavgifter. Ifrågavarande kostnader böra
lämpligen täckas medelst statsmedel. Under förutsättning att varje intagningsnämnd
kommer att bestå av fem ledamöter och under antagande att
i genomsnitt två sammanträden per år erfordras för varje nämnd, kunna
arvodeskostnaderna uppskattas till sammanlagt högst omkring 4,000 kronor.
Härtill böra läggas eventuellt ifrågakommande kostnader för reseersättningar
och avstådda löneförmåner. Sannolikheten talar för att dessa
kostnader kunna jämte arvodeskostnaderna rymmas inom ramen av ett
anslag av 10,000 kronor. Lämpligen bör detta anslag anvisas såsom reservationsanslag.
Såsom av den sakkunniges utredning framgår, innesluter den föreliggande
frågan åtskilliga detaljproblem av beskaffenhet att falla under Kungl.
Maj:ts bestämmande. Därest riksdagen anvisar nyssnämnda anslag, torde
Kungl. Majit framdeles på förslag av skolöverstyrelsen böra meddela föreskrifter
i ämnet.
Den i ärendet verkställda utredningen har givit vid handen, att goda skäl
kunna anföras för ett avskaffande av de nuvarande proven för inträdessökande
från folkskolan till de allmänna läroverken och med dem jämförliga
läroanstalter. Då folkskolan befunnits lämplig som grundskola för den
högre undervisningen, är det givetvis önskvärt att de vitsord, som utdelas
i folkskolan, kunna godtagas som mätare på folkskolelevernas kunskapsnivå
och förutsättningar för fortsatta studier. Ett avskaffande av ifrågavarande
inträdesprov och införandet av de föreslagna intagningsnämnderna
torde kunna leda till ett starkare och mera utvidgat samarbete mellan folkskola
och läroverk, något som ur olika synpunkter är eftersträvansvärt.
Av den föreliggande sakkunnigutredningen framgår även, att resultaten av
verkställda jämförelser mellan intagning i läroverk på grundval av prövnings-
eller folkskolebetyg peka i riktning mot att de senare skulle erbjudit
i stort sett lika god ledning som de förra.
Ehuru alltså åtskilliga skäl tala för en definitiv omläggning av intagningsförfarandet
i huvudsaklig enlighet med de av den sakkunnige uppdragna
riktlinjerna, synes detta för närvarande icke låta sig göra med hänsyn till
den rådande ojämnheten beträffande de i folkskolan tillämpade bctygsnormerna.
Ett realiserande av den sakkunniges förslag måste nämligen bygga
på en tillförlitlig och jämn betygsstandard i folkskolan. Departementschefen
har också, med understrykande av dessa synpunkter, framhållit busk
-
Utskottet.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
vårdheten av att detta spörsmål göres till föremål för närmare omprövning
och ställer i utsikt vidtagandet av åtgärder i syfte att ernå en reformering
av betygssättningen i folkskolan. Innan dessa åtgärder vidtagits
och avsatt påtagliga resultat har departementschefen icke ansett det tillrådligt
att förorda ett genomförande i full utsträckning av sakkunnigförslaget.
Utskottet delar denna uppfattning och vill för sin del framhålla
lämpligheten av att försök komma till stånd med de ifrågasatta standardproven
för folkskolan.
I motsats till vad i de förevarande motionerna I: 235 och II: 364 göres
gällande anser utskottet i likhet med departementschefen hinder icke böra
möta att, i avvaktan på resultatet av de i utsikt ställda åtgärderna för
standardisering av folkskolebetygen och såsom ett led i syfte att nå fram
till detta önskemål, ett ändrat intagningsförfarande försöksvis kommer i
tillämpning vid vissa läroanstalter. Utskottet har därför icke något att erinra
mot departementschefens förslag att under nästa budgetår vid högst
25 allmänna läroverk, fyra kommunala flickskolor, tre kommunala mellanskolor
och en praktisk mellanskola försök anordnas med prövningsfritt
inträde för elever från folkskolan. Såsom departementschefen betonat, torde
det böra ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av skolöverstyrelsen
bestämma vilka skolor, som skola tagas i anspråk för berörda ändamål,
varvid det givetvis bör tillses, att skolor av olika slag och karaktär bliva
utnyttjade. Utskottet har icke heller något att erinra mot att vid dessa läroanstalter
såsom minimifordran för prövningsfritt inträde få gälla olika normer,
eller alltså vid vissa läroverk den av utredningsmannen angivna betygsnivån,
vid andra läroanstalter den av skolöverstyrelsen ifrågasatta och
vid åter andra den av en reservant inom överstyrelsen förordade. Utskottet
vill dock ifrågasätta örn icke vid vissa av ifrågavarande läroanstalter
försök böra anställas med ett intagningsförfarande, utgörande en kombination
mellan intagningsprov och intagning på grundval av folkskolbetyg.
Utskottet får i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på, att därest
det ändrade intagningsförfarandet kommer att påverka elevtillströmningen
till de allmänna läroverken och därmed jämförliga läroanstalter i höjande
riktning — något varom erfarenhet torde vinnas genom försöksverksamheten
vid ovannämnda läroanstalter — lämpligheten av att inskränka rätten
till kvarsittning i realskolans första klass torde böra tagas i övervägande.
Skolöverstyrelsen har även i sitt i ärendet avgivna yttrande berört denna
fråga och utskottet anser skäl föreligga för närmare prövning av densamma
i syfte att därigenom ernå en utgallring av de elever, som uppenbart visa
sig olämpliga för studier vid allmänt läroverk.
Emot departementschefens förslag beträffande intagningsnämnderna,
deras sammansättning och ersättningsgrunderna för deras verksamhet har
utskottet icke funnit något att erinra. I likhet med departementschefen
anser utskottet kostnaderna för nämndernas verksamhet böra bestridas av
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
17
statsmedel. Utskottet finner det för nästa budgetår beräknade anslagsbeloppet,
10,000 kronor, väl avvägt och anser med hänsyn till att intagningsnämnderna
sannolikt komma att träda i verksamhet först under våren 1940
lämpligt, att anslaget erhåller reservationsanslags natur.
Utskottet, som icke heller i övrigt funnit något att invända mot Kungl.
Maj:ts förevarande förslag, ställer sig alltså avvisande till de motionsvis
framställda yrkandena. Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herr Bergmans samt herrar Tengströms
och Dahlbäcks ovannämnda motioner (1:235 och 11:364),
till Intagning snämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl.
läroanstalter för budgetåret 1939/40 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor.
Stockholm den 28 april 1939.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Gränebo, Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund, Oscar
Olsson, Nilsson i Landeryd, Bergström, Pauli, Ström i Lidköping, Carlström, von Heland, Andersson
i Rixö och Bergman; samt
från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Persson
i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Närlinge, Ward, Lindberg i Umeå, Weijne, Andersson i Södergård,
Åqvist och Mårtensson.
Reservationer:
1) av herrar Bergman och Åqvist, vilka ansett, att utskottets yttrande
och förslag bort erhålla följande lydelse:
»Enligt utskottets mening bör en så genomgripande ändring av intagningsvillkoren
vid de allmänna läroverken som inträdesprövningarnas slopande
för en stor kategori inträdessökande, däremot icke för andra (bland
annat icke för elever, som komma från sådana flerstädes på landsbygden
förekommande folkskolor som icke äro att hänföra till folkskolans huvudformer),
ej företagas utan att en allsidig undersökning visat den föreslagna
åtgärdens nödvändighet och rättvisa. Frågan har flera gånger tidigare varit
underställd officiell prövning och då alltid avgjorts så, att inträdesprov bibehållits.
Till detta resultat kom den stora skolkommissionen av 1918 och
likaledes 1924 års skolsakkunniga, ävensom riksdagen 1927, dock med viss
modifikation beträffande ämnena. I nämnda riksdags på bottenskolegrundsatsen
vilande beslut heter det bland annat: ''Riksdagen har icke kunnat
ansluta sig till principen, att realskolan bör utan inträdesprövning stå öppen
Bihang till riksdagens protokoll 1039. 6 sand. Nr 138. 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
för alla lärjungar, vilka enbart genom betyg från anknytningsklass i någon
av folkskolans huvudformer styrkt sig besitta det kunskapsmått, som är
stadgat för inträde i realskolan’. Beslutet innebar bifall till Kungl. Maj:ts
förslag om prövning i modersmålet och räkning såsom de mest vägledande
ämnena vid bedömandet av inträdeskompetensen när det gällde nyssnämnda
inträdessökande. Vid den senaste utredningen, den som ligger till grund för
nu föreliggande proposition, tillkallades 1937 en enda utredningsman, vars
inställning mot bibehållandet av dessa inträdesprov var känd och som icke
tillhörde någon av de kategorier, vilka ägde närmaste erfarenhet i saken,
nämligen läroverkens och folkskolans lärare. Denne utredningsman, som
emellertid på ett ingående och omsorgsfullt sätt utfört sitt uppdrag, erkänner
oförbehållsamt att det material, som stått honom till buds, varit ofullständigt
och svårbedömbart, och han fäller sitt sammanfattande omdöme
med erkännansvärd varsamhet, då han säger att ''undersökningarna i viss
mån lett därhän, att det kan ifrågasättas huruvida inträdesprövning är nödvändig
för sökande från folkskolan’. (Hans förslag, vilket i huvudsak godtages
av departementschefen, innebär dock, som ovan nämnts, icke frihet
från inträdesprov för andra folkskolelever än i huvudsak sådana som ha
tillfredsställande betyg från folkskolans huvudformer. Vissa landsbygdens
folkskolelever bli härmed undantagna. Rättvisast vore väl dock
att alla finge genom provens allmänna bibehållande lika chans att visa
sin duglighet. Eleverna rå ju icke för till vilken form av folkskola de varit
hänvisade.) Ännu större betänksamhet framlyser i ett stort antal av de
uttalanden som ingått från remisskorporationerna, även sådana som mer
eller mindre tillstyrkt förslaget. Mycket belysande är i detta avseende vad
kungl, skolöverstyrelsen yttrar. ''För egen del tillstyrker överstyrelsen den
sakkunniges förslag under förutsättning att nya parallellavdelningar i mån
av behov upprättas, så att gallringen vid inträdet i de allmänna läroverken
blir relativt obetydlig’, heter det. Skolöverstyrelsen finner vidare den föreliggande
''utredningens största brist ligga däri att den standardisering av
folkskolbetygen, som torde vara en viktig förutsättning för att den föreslagna
intagningsmekanismen skulle fungera i överensstämmelse med förslagsställarens
intentioner, har måst ställas på framtiden som en uppgift
för ett kommande kommittéarbete’. Dessutom kritiserar överstyrelsen
flera detaljer i förslaget och beklagar den sänkning av kunskapsnivån, som
den förutser som en följd. När överstyrelsen det oaktat ger en viss tveksam
och på flera punkter reserverad tillstyrkan, så sker det med de två ovan
antydda förbehållen: 1) det allmännas villighet att bekosta nya parallellavdelningar
så att de, som under de nya förutsättningarna efter folksk olebetygen
söka, kunna komma in utan någon mera avsevärd gallring; 2) standardisering
och likvärdighet i de från olika folkskolor och av olika lärare
givna betygen.
Det första villkoret är av ekonomisk natur, och helt naturligt avböjer
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
19
statsrådet att ge några framtidsutfästelser i detta avseende. Under förutsättning
att skolan ej kan väntas bereda plats utan gallring, uppstår det
vanskligaste problemet: är det möjligt att med rättvisa mot de inträdessökande
bestämma vilka som skola avvisas, örn man väsentligen har att hälla
sig till de av olika lärare efter olika normer i olika folkskolor givna betygen?
Det är denna allvarliga vansklighet, som hittills alltid lett till det
ofrånkomliga resultatet att proven måste bibehållas såsom det gallringssätt,
som erbjuder det enhetligaste och därigenom relativt rättvisaste bedömandet.
Mycket belysande är vad utredningsmannen yttrar enligt propositionens
referat (sid. 15): ''Med hänsyn till inträdesprovens återverkningar
på folkskolan skulle man hava väntat, att folkskolans lärare på frågan
om de önskat inträdesprovens bibehållande i allmänhet svarat nej.
Emellertid hade endast en mindre del eller 15 procent av de tillfrågade
1,199 lärarna lämnat detta svar, medan återstoden svarat ja. Majoriteten
av dessa lärare hade även nekande besvarat frågan om folkskolans betyg
skulle kunna läggas till grund för intagningen i läroverken, enär folkskolans
betyg gåves efter alltför växlande grunder.’
Vad i detta yttrande antydes om provens inverkan på folkskolan hänför
sig till vissa uttalanden härom som utredningsmannen förut anfört: vissa
gynnsamma verkningar hade konstaterats, såsom förbättring av räkne- och
rättstavningsskickligheten, men även vissa ogynnsamma, bland vilka påtalas
en viss ökning av folkskolans arbetsbörda, en viss nervositet m. m.
Utredningsmannen tyckes anse de ogynnsamma verkningarna övervägande.
Det synes utskottet ovisst om denna uppfattning är riktig och om icke de
ogynnsamma verkningarna överdrivits. Av utredningen (statens off. utredn.
1938: 29 sid. 44) framgår, att bland statens inspektörer har majoriteten av
dem som besvarat frågan funnit de gynnsamma verkningarna övervägande.
En annan icke betydelselös synpunkt är den, i vad mån borttagandet av
inträdesproven inverkar ogynnsamt på effektiviteten av läroverksundervisningen.
Såväl skolöverstyrelsen som andra sakkunniga lia vid olika tillfällen
gjort gällande att gallringen blott förflyttas till en senare tidpunkt,
i det att kvarsittarnas antal ökas. Ännu viktigare är måhända den synpunkten
att man ej bör genom alltför automatiska intagningsvillkor särskilt
uppmuntra till inträde på lärda banor, medan tidens behov allt mer
hänvisar till praktiska yrken med deras utsikt till snabbare och ofta även
ekonomiskt förmånligare utkomst. För den nyssnämnda av de många tillfrågade
folkskollärarna konstaterade olikheten i folkskolbetygens valör
vill utredningsmannen råda bot genom s. k. standardisering, i det vissa
fixerade slag av prov skulle föreskrivas i folkskolorna och bedömas med
visst likformigt poängtal o. s. v. i syfte att uppnå enhetlighet och likvärdighet
i betygens valör. I propositionens motivering meddelas också, att
statsrådet har för avsikt att låta frågan örn sådan standardisering närmare
utredas. Därom är ej annat än gott att säga. En annan fråga iir hur långt
man kan komma på denna väg. I varje fall är det en rimlig och, som det
20
S t a tsutsko itc ts utlåtande Nr 138.
synes utskottet, nödvändig fordran att, innan inträdesproven avskaffas, tillförlitlig
erfarenhet vinnes angående möjligheten av en tillfredsställande
sådan standardisering. Nu föreslås emellertid i propositionen, att innan sådan
utredning ägt rum och innan erfarenhet vunnits angående standardiseringens
effektivitet, redan under läsåret 1939/40 vid 25 läroverk, 4 kommunala
flickskolor, 3 kommunala mellanskolor och 1 praktisk mellanskola det
nya intagningsförfarandet praktiseras med omedelbar effekt i avseende på
inträdesrätten. Och därvid skola olika stränga intagningsvillkor gälla på
olika ställen, i syfte att pröva vissa under remissbehandlingen framkomna
modifikationsförslag. Samtidigt skulle det nuvarande intagningsförfarandet
tills vidare fortfara i de övriga läroverken. Det kan väl dock med fog
ifrågasättas örn det kan vara mot den inträdessökande ungdomen rättvist
att på detta sätt tillämpa andra och strängare villkor för somliga än för
andra, när det gäller rätten till inträde i samma slags läroanstalter.
I varje fall synes det icke tillrådligt att forcera fram denna sak, innan den
förut berörda erfarenheten rörande folkskolbetygens enhetliga valör kunnat
vinnas. Även oavsett denna synpunkt synes den nya apparaten med
intagningsnämnder, såsom i motionen II: 364 betonats, onödigt byråkratisk
och tungrodd, och det torde vara minst sagt ovisst, om den kan komma
att anses vara någon i det hela bättre anordning än det nuvarande förfarandet,
vars brister böra kunna på enklare sätt avhjälpas under förtroendefull
samverkan mellan läroverkens och folkskolans lärare, såsom riksdagen tidigare
förordat och vartill säkerligen villighet förefinnes å bägge sidorna.
I det förebragta utredningsmaterialet finnas i detta avseende flera uppslag
givna från olika håll, och i motionen I: 235 ges ytterligare ett, nämligen att
inträdesproven som hittills skulle företagas vid läroverken, men av eller
under medverkan av folkskollärare. Utan att taga ställning till de särskildadetaljförslagen
anser utskottet dem förtjänta av uppmärksamhet vid fortsatt
bearbetning av frågan.
Utskottet föreslår,
att riksdagen må med avslag på Kungl. Maj:ts nu föreliggande
proposition och med anledning av motionerna
I: 235 och II: 364 i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att
frågan örn intagningsförfarandet vid de allmänna läroverken
och övriga av propositionen berörda läroanstalter göres till
föremål för fortsatt, allsidigare utredning i syfte att finna
enkla och praktiska former för i möjligaste mån rättvis procedur
under lämplig samverkan mellan folkskolornas och
läroverkens lärare, ävensom att, om utredningen därtill föranleder,
ny proposition framlägges för en kommande
riksdag.»
2) av herr Magnusson i Skövde.
Stockholm 1939, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.
891907