Statsutskottets utlåtande Nr 137.

1

Nr 137.

Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1939 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till beredskapsstat för försvarsväsendet m. m. för budgetåret
1939/40 jämte en i ämnet väckt motion.

(Ira avd.)

I proposition nr 235 har Kungl. Majit, under åberopande av vid propositionen
fogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 10
mars 1939, föreslagit riksdagen att

dels godkänna ett vid berörda statsrådsprotokoll såsom bilaga fogat förslag
till beredskapsstat för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1939/40,

dels bemyndiga Kungl. Majit att vid krig eller krigsfara fastställa denna
beredskapsstat eller viss del därav att lända till efterrättelse såsom förskottsstat,
samt att ställa å förskottsstaten uppförda anslag till vederbörande myndigheters
förfogande,

dels ock medgiva, att de i beredskapsstaten angivna anslagsbeloppen må
överskridas, under förutsättning att Konungen låtit riksdagskallelse utgå
eller riksdagen ändock skall inom tjugo dagar sammanträda.

Departementschefen har inledningsvis framhållit, att de medel som anvisas
för försvarsändamål å riksstaten avse att upprätthålla eller förbättra den
bestående försvarsberedskapen. Vid ett utnyttjande av denna beredskap
i händelse av krig eller krigsfara tillkomma med nödvändighet nya medelsbehov,
som kunna bli av mycket betydande omfattning. Att på förhand
inom ramen för en i fredstid uppgjord riksstat bereda täckning för sådana
behov kan enligt departementschefens mening av naturliga skäl ej ifrågakomma.
Man är hänvisad att för oförutsedda utgifter av detta slag lita
till finansieringsformer vid sidan av den ordinarie riksstaten. En tillfredsställande
reglering av dessa former för de fall då riksdagen icke är samlad
har hittills ej kommit till stånd men synes böra ingå som ett led i det
pågående arbetet för ökad finansiell och ekonomisk försvarsberedskap.

De utgifter som under angivna omständigheter tillkomma kunna, framhåller
departementschefen, betingas dels av krav på ökad personell beredskap,
dels av forcerad materielanskaffning. I förra fallet böra de normalt hänföra
sig till å riksstaten redan uppförda anslag; ett exempel på kostnadsfördelningen
vid en viss förstärkning av den personella beredskapen föreligger
från hösten 1938 (jfr propositionen nr 2 till 1939 års riksdag, bilaga 5 punkterna
3 och 10). I det senare fallet kunna utgifterna i större eller mindre

Bihang till riksdagens protokoll 1030. 6 sami. Nr 137.

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

utsträckning väntas avse nya ändamål. De största och mest pressande medelsbehoven
böra i en krissituation uppkomma i anledning av forcerade materielinköp;
försvarsväsendets förråd måste då snabbt kompletteras med
bland annat materiel, varav tillgång normalt föreligger på hemmamarknaden
och som det därför icke kan anses rationellt att i större utsträckning lagra
redan under fredstid.

Frågan om sättet för finansiering av de extraordinära försvarsutgifter,
som tillkomma vid krig eller krigsfara, har upptagits till behandling i en
inom finansdepartementet utarbetad promemoria angående beredskapsstat
för försvarsväsendet, vilken genom remiss underställts statskontoret, riksräkenskapsverket,
rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap och
fullmäktige i riksgäldskontoret för yttrande.

Departementschefen, som härefter lämnat en närmare redogörelse för promemorian
i fråga samt myndigheternas däröver avgivna yttranden, har för
egen del i ärendet anfört följande:

Den omedelbara förstärkning av rikets försvarsberedskap som blir erforderlig
vid krig eller krigsfara förutsätter utgifter av betydande storleksordning.
En efter nuvarande försvarspolitiska förhållanden avpassad reglering
av Kungl. Maj:ts finansiella befogenheter i ett sådant läge, vilken på en gång
tillgodoser kravet på nödvändig rörelsefrihet och lämnar riksdagens konstitutionella
rätt oförkränkt, har hittills ej kommit till stånd.

I den i ärendet utarbetade departementspromemorian, för vars innehåll
jag nyss redogjort, har förordats, att behovet av reservtillgångar för finansiering
av de beredskapsåtgärder, som bli erforderliga vid krig eller krigsfara,
skall tillgodoses genom en finansfullmakt utformad såsom en särskild
beredskapsstat, prövad och fastställd i samma former som den beredskapsstat
vilken för andra ändamål beslöts av fjolårets riksdag, samt av samma
rättsliga innebörd som denna. Detta förslag har i de över promemorian avgivna
yttrandena vunnit allmän anslutning. Den förebragta utredningen synes
även mig ha visat lämpligheten av att, med frångående av de möjligheter
som stå till buds inom det äldre budgetsystemets ram, söka lösningen av förevarande
problem i anslutning till den nya fullmaktsform som beredskapsstaten
representerar. Avgörande synes mig vara, att en finansfullmakt av
den omfattning, som i detta sammanhang erfordras, icke bör lämnas utan att
riksdagen på förhand prövat medelsbehoven för olika ändamål samt fastställt
även de budgettekniska former i vilka medel må disponeras för dessa. Beredskapsstaten
bör få utnyttjas endast när riksdagen ej är samlad. Om en
beredskapsstat för försvarsväsendet fastställes av riksdagen, torde de av riksdagen
lämnade kreditiven ej böra av Kungl. Maj:t tagas i anspråk för med
staten avsedda ändamål.

I departementspromemorian har föreslagits, att å en eventuell beredskapsstat
för försvarsväsendet skulle uppföras förskottsanslag blott för de ändamål,
som under fjärde huvudtiteln på riksstaten tillgodoses med maximerade
anslag, samt att beredskapsstaten skulle kompletteras med ett bemyndigan -

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

3

de för Kungl. Majit att under för beredskapsstaten gällande förutsättningar
disponera förslagsanslagen på riksstaten även för de beredskapsutgifter som
äro hänförliga till dessa anslag. I likhet med riksräkenskapsverket finner
jag dock lämpligare, att förskottsanslag upptagas för samtliga ifrågakommande
beredskapsutgifter.

En naturlig konsekvens av beredskapsstatens karaktär av finansfullmakt
är att anslagen å staten ej böra få överskridas. Detta gäller också ovillkorligt
för den av fjolårets riksdag beslutade staten. Med hänvisning till
den nuvarande anordningen med två kreditiv för försvarsutgifter, av vilka
det ena får disponeras av Kungl. Majit utan formella förbehåll men det
andra blott under förutsättning av riksdagskallelse, har riksräkenskapsverket
föreslagit, att förskottsanslagen å den nya beredskapsstaten för försvarsväsendet
skola anvisas förslagsvis men att till medelsanvisningen skall knytas
det villkoret, att anslagen icke få överskridas utan att riksdagskallelse
utfärdas. Beredskapsstatens olika anslag, tänkta såsom maximerade medelsanvisningar,
skulle härvid motsvara det mindre kreditivet, medan de
överskridanden av anslagen, som i vissa lägen befinnas oundvikliga, närmast
skulle motsvara det större kreditivet. Jag vill i anslutning till riksräkenskapsverkets
förslag erinra om att även riksgäldsfullmäktige synas förutsätta,
att förskottsanslagen på den nya beredskapsstaten ej skola i förväg ovillkorligt
maximeras.

Den av riksräkenskapsverket sålunda förordade utformningen av förskottsanslagen
å beredskapsstaten för försvarsväsendet synes mig tillgodose
behovet av ökad handlingsfrihet för Kungl. Majit i extrema krislägen på ett
sätt, som är fullt förenligt med statens fullmaktskaraktär. Den ger även
en säkrare utgångspunkt för beräkningen av förskottsanslagen än som under
andra förutsättningar står att vinna. Med den föreslagna anordningen
blir riksdagens huvuduppgift vid anslagsprövningen att bedöma, vilka belopp
som erfordras för beredskapsåtgärder som Kungl. Majit rimligen bör
kunna få vidtaga utan riksdagskallelse, under det att man eljest, alltså i händelse
anslagen anvisades såsom ovillkorligt begränsade, vid anslagsberäkningen
måste taga hänsyn även till de ytterligare belopp som kunna erfordras,
innan riksdagen efter kallelse hinner sammanträda och fatta beslut.
Trots att riksräkenskapsverkets linje kan synas innebära en långtgående
uppmjukning av gränserna för fullmakten, kommer den dock av sist angivna
skäl att i konstitutionellt hänseende erbjuda riksdagen en starkare ställning.
På anförda grunder vill jag förorda, att förskottsanslagen på försvarsväsendets
beredskapsstat upptagas med förslagsvis angivna belopp samt att riksdagens
medgivande utverkas till överskridande av beloppen under förutsättning
att riksdagen omedelbart inkallas eller ändock skall sammanträda inom tjugo
dagar. Med ett faktiskt överskridande bör därvid jämställas ett beslut, som
med visshet förutses medföra ett överskridande.

Fullmäktige i riksgäldskontoret ha ifrågasatt att, örn riksdagen godkänner
förslaget om införande av beredskapsstat för försvarsväsendet, de nu i
§ 63 regeringsformen meddelade bestämmelserna örn kreditiven borde er -

4

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

sättas med ett grundlagsstadgande om beredskapsstater av olika slag. För
en revision av § 63 regeringsformen har även statskontoret uttalat sig. Riksgäldsfullmäktiges
förslag synes mig böra upptagas till övervägande. Det
förslag i ämnet, vartill efter erforderlig utredning må finnas anledning, torde
få underställas 1940 års riksdag.

Den av rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap väckta frågan
om sättet för finansiering av de extraordinära försvarsutgifterna är givetvis
av största vikt. Då emellertid finansieringssättet måste bli i hög grad
beroende av de omständigheter under vilka beredskapsstaten kan komma att
utnyttjas, finner jag ej anledning att frångå den princip, som av riksdagen
godkänts vid fastställande av beredskapsstaten för budgetåret 1938/39, nämligen
att finansieringen skall regleras i samband med att de utgifter, som
bestritts med stöd av beredskapsstaten, genom framläggande av tilläggsstat
anmälas för riksdagen. Till den allmänna frågan om finanspolitikens utformning
i händelse av krig är jag icke beredd att i detta sammanhang taga
ställning.

Jag övergår så till frågan örn utformningen av en beredskapsstat för försvarsväsendet
för nästföljande budgetår.

Av motiven för att den erforderliga finansfullmakten utformas som en
beredskapsstat följer, att en anslagsuppdelning efter utgiftsändamål bör eftersträvas.
Vid övervägande av frågan har jag dock funnit det av praktiska
skäl olämpligt att gå längre än till en fördelning av medelsanvisningen för
egentliga försvarsutgifter på samlingsanslag för de olika försvarsgrenarna samt
för allmänna försvarsändamål. Att såsom riksräkenskapsverket föreslagit
uppdela försvarsgrenarnas samlingsanslag på två delanslag, det ena avseende
utgifter som normalt utgå av förslagsanslag, det andra utgifter som normalt
utgå av maximerade anslag, synes ej tillräckligt motiverat av den sakliga
skillnad som finnes mellan dessa båda grupper av utgifter; den på riksstaten
genomförda gränsdragningen mellan olika anslagstyper är icke av sådan art,
att den direkt kan läggas till grund för en uppdelning av förskottsanslagen.

I likhet med de hörda ämbetsverken finner jag nödvändigt, att medel avses
även för beredskapsutgifter utanför det egentliga försvarsväsendets ram.
Dessa synas lämpligen böra upptagas å dels ett anslag under sjunde huvudtiteln,
dels ett anslag å kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket.

De svagheter som äro förbundna med anvisandet av samlingsanslag kunna
i viss utsträckning elimineras genom att de utgifter, som bestridas av anslagen,
redovisas i anslutning till riksstatens anslagsuppdelning och specificeras
på detta sätt även på den tilläggsstat, med vilken de böra anmälas för riksdagen
för täckning. Jag förordar därför att så sker.

Utredningar rörande de olika försvarsgrenarnas extra beredskapskostnader
under sådana förhållanden som icke i sig behöva föranleda, att riksdagen
inkallas, ha på anmodan från försvarsdepartementet verkställts hos de olika
förvaltningarna. Till utgångspunkt ha därvid enligt givna direktiv tagits kostnaderna
för viss förstärkt försvarsberedskap under en månad.

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

5

Efter överarbetning av det inkomna materialet inom försvarsdepartementet
har departementschefen meddelat mig, att man bör räkna med följande
ungefärliga medelsbehov för de särskilda försvarsgrenarna, nämligen

för lantförsvaret .................................. 45,000,000 kronor,

för sjöförsvaret .................................. 40,000,000 » ,

för flygvapnet .................................... 30,000,000 »

Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet vill jag förorda, att
förskottsanslagen för de olika försvarsgrenarna i förslaget till beredskapsstat
upptagas med angivna belopp.

Det för försvarsgrenarna gemensamma förskottsanslag, som bör avses närmast
för engångsanskaffning av materiel, bör enligt inom försvarsdepartementet
verkställda utredningar för nästföljande budgetår beräknas till
100,000,000 kronor.

En närmare redogörelse för de för anslagsberäkningarna grundläggande
utredningarna torde få lämnas riksdagens vederbörande utskott.

De förskottsanslag, som enligt min mening böra upptagas under sjunde huvudtiteln
respektive fonden för förlag till statsverket, avse utgifter för exempelvis
forcerad materielanskaffning för det civila luftskyddet, vissa extraordinära
administrationskostnader samt skyddsåtgärder vid statens järnvägar
och statens vattenfallsverk. Medelsbehovet låter sig icke nu beräkna.
Man synes därför vara hänvisad till att upptaga ifrågavarande förskottsanslag
med belopp bestämda med utgångspunkt från en avvägning av de finansiella
befogenheter, som lämpligen synas böra tillkomma Kungl. Majit
i händelse av krigsfara. Under dessa förutsättningar vill jag förorda, att under
sjunde huvudtiteln uppföres ett förskottsanslag av 5,000,000 kronor och
under fonden för förlag till statsverket ett förskottsanslag, reserverat
för kommunikationsverkens bruk, av 10,000,000 kronor, alltså ett sammanlagt
belopp motsvarande det nuvarande mindre kreditivet. Inom berörda
verk torde böra verkställas de utredningar, som erfordras för att beredskapsplaner
skola föreligga utarbetade till ledning för de åtgärder, som må befinnas
erforderliga vid krig eller krigsfara och för vilkas finansiering ifrågavarande
förskottsanslag äro avsedda.

Liksom fallet var beträffande den för krisutgifter avsedda beredskapsstat,
vars principiella utformning prövades av fjolårets riksdag, torde för beredskapsstaten
för försvarsväsendet böra gälla, att den skall kunna sättas i kraft
i sin helhet eller blott i vissa delar. Jag vill i detta sammanhang understryka
den skillnad i fråga om förutsättningarna för anslagens anlitande, som föreligger
mellan de tre samlingsanslagen för försvarsgrenarna och övriga tre å
beredskapsstaten uppförda anslag. Medan de förra anslagen avse utgifter av
en i ett skärpt utrikespolitiskt läge relativt normal natur och böra få tagas
i anspråk, så snart av sådan anledning skäl för en omedelbar förstärkning
av försvarsberedskapen anses föreligga, måste väsentligt strängare krav uppställas
för disposition av de senare, närmast för extraordinära engångsutgifter
avsedda anslagen.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

Förslaget till beredskapsstat för försvarsväsendet m. m. för budgetåret
1939/40 har såsom bilaga fogats vid utlåtandet.

I en inom första kammaren av herr N. Herlitz m. fl. väckt motion (nr
298) har hemställts, att riksdagen ville med beaktande av vad i motionen
anförts, vidtaga ändringar i Kungl. Maj:ts förslag till beredskapsstat för
försvarsväsendet m. m. ägnade att, på samma gång som behovet av ökad
handlingsfrihet för Kungl. Maj:t i extrema krislägen på effektivt sätt tillgodoses,
säkerställa, att riksdagen även i sådana lägen, så långt möjligt är,
får utöva de funktioner, som enligt gällande konstitutionell ordning tillkommer
densamma.

Motionärerna hava ifrågasatt vissa ändringar såväl i beredskapsstatens
anslag som i villkoren för anslagens ianspråktagande, varvid särskilt behandlats
den föreslagna finansfullmaktens räckvidd.

Utskottet får i övrigt hänvisa till motionen.

Utekom. Vad bär föreslagits innebär en omfattande förändring ifråga örn anvisandet
av de medel, som vid krig eller krigsfara skola ställas till Kungl. Maj:ts
förfogande. Utskottet finner i likhet med departementschefen, riksgäldsfullmäktige
och i ärendet hörda myndigheter nuvarande former, under vilka
Kungl. Majit äger vidtaga en förstärkning av rikets försvarsberedskap och
för detta ändamål disponera erforderliga anslag, icke längre vara tillfredsställande,
och anser sig därför böra tillstyrka, att åtgärder nu vidtagas i den
av departementschefen angivna riktningen, något som med hänsyn till bevarandet
av vårt lands oberoende och upprätthållandet av dess neutralitet
måste anses vara av största betydelse.

Departementschefen har meddelat, att utredning och förslag rörande de
konsekvenser i grundlagshänseende, som synts bliva en följd av denna omläggning,
skulle komma att framläggas för 1940 års riksdag. Tillsvidare
måste alltså de kreditiv anvisas, som enligt § 63 regeringsformen böra ställas
till Kungl. Maj :ts förfogande, och utskottet utgår från att, intill dess annorlunda
kan komma att bliva bestämt, de kreditivsummor, som under en
följd av år anvisats, även böra förbliva oförändrade. Emellertid vill utskottet
— i anslutning till av departementschefen gjort uttalande — betona att,
för den händelse en beredskapsstat för försvarsväsendet nu fastställes för
budgetåret 1939/40, de kreditivbelopp, å vilka riksdagen i enlighet med gällande
grundlagsbestämmelser lämnar anvisning, icke skola komma att anlitas
för försvarsberedskapens stärkande.

Utskottet är väl medvetet örn, att den föreslagna beredskapsstaten för
försvarsväsendet m. m. kan komma att vid tillämpningen bereda åtskilliga
svårigheter för förvaltningsmyndigheterna, men anser sig kunna förutsätta,
att Kungl. Majit — framför allt när det gäller redovisningen av i beredskapsstaten
upptagna medel — kommer att utfärda de föreskrifter, som av
praktiska skäl och med hänsyn till önskvärd enkelhet och överskådlighet
må visa sig av behovet påkallade. I enlighet med Kungl. Majits förslag sy -

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

7

nes den nu begärda finansfullmakten, vilken innefattar synnerligen betydande
befogenheter, kunna lämnas i form av godkännande av en beredskapsstat.
Beträffande utformningen av denna beredskapsstat och beräkningen
av de särskilda förskottsanslagen anser sig utskottet, som tagit del
av till ärendet hörande handlingar, icke böra framställa någon erinran.

Vad därefter angår de allmänna förutsättningar, som skola vara för handen
för att beredskapsstaten skall kunna helt eller delvis anlitas, vill utskottet
erinra om, att, då formen av en beredskapsstat här valts för lämnandet
av denna fullmakt åt Kungl. Maj:t, vad som gäller beträffande anlitandet
av den allmänna beredskapsstaten även i detta fall bör äga motsvarande
tillämpning. Sålunda vill utskottet understryka, att ej heller denna stat bör
få sättas i tillämpning under sådan tid, då riksdagen kan vara i tillfälle att
pröva de ändamål, för vilken beredskapsstaten är särskilt avsedd. Utskottet
vill icke föreslå någon allmän begränsning av tiden för beredskapsstatens
giltighet, men anser att, under tid, då avgörandet av hithörande frågor kan
ankomma på riksdagen, den finansfullmakt som genom beredskapsstaten
lämnas Kungl. Majit, bör upphöra att gälla. Detta lärer i varje fall kunna
ske, då riksdagen varit samlad i tio dagar. Vidare vill utskottet erinra örn,
att överskridande av de särskilda i beredskapsstaten angivna anslagsbeloppen
enligt förslaget skulle kunna ske endast under förutsättning av att riksdagskallelse
utgått eller riksdagen ändock skall inom tjugo dagar sammanträda.
Samma förutsättning synes enligt utskottets mening böra uppställas,
när ett sammanlagt belopp av 100,000,000 kronor disponerats av de i beredskapsstaten
intagna för försvarsdepartementet avsedda utgifterna å driftbudgeten.

Slutligen vill utskottet, som i övrigt icke finner sig böra framställa någon
erinran mot förutsättningarna för beredskapsstatens användning, uttala, att
utskottet givetvis anser sig kunna utgå från att, även om angivna förutsättningar
i avseende å riksdagens inkallande icke föreligga, Kungl. Majit vid
krig eller krigsfara för vårt land eller annan allvarligare förändring i den
politiska situationen i världen inhämtar riksdagens mening örn de åtgärder,
som av förhållandena kunna befinnas påkallade.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, som beaktat åtskilliga
av de i motionen anförda synpunkterna, hemställa,

att riksdagen i anledning av Kungl. Majits förslag och
motionen 1: 298 må

a) godkänna det vid statsrådsprotokollet över finansärenden
för den 10 mars 1939 fogade förslaget till beredskapsstat
för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1939/40;

b) bemyndiga Kungl. Majit att vid krig eller krigsfara
fastställa denna beredskapsstat eller viss del därav att lända
till efterrättelse såsom förskottsstat, samt att ställa å förskottsstaten
uppförda anslag till vederbörande myndigheters
förfogande;

8

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

c) förklara, att, därest nämnda bemyndigande tagits i anspråk
för försvarsdepartementets del i avseende å ett sammanlagt
belopp av 100 miljoner kronor, ytterligare medel av
de å beredskapsstaten för samma departement upptagna
anslagsbeloppen icke må disponeras under annan förutsättning
än att Konungen låtit riksdagskallelse utgå eller riksdagen
ändock skall inom tjugo dagar sammanträda;

d) medgiva, att under samma förutsättning i beredskap^-staten angivna särskilda anslagsbelopp må överskridas.

Stockholm den 28 april 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Gränebo, Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund,
Oscar Olsson, Andersson i Fältenborg, Nilsson i Landeryd, Bergström, Pauli, Ström i Lidköping,
Andrén, von Heland och Andersson i Risö; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Törnkvist,
Jonsson i Eskilstuna, Närlinge, Ward, Lindberg i Umeå, Andersson i Södergård,
Åqvist, Lundberg och Mårtensson.

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

9

Bilaga.

Beredskapsstat för försvarsväsendet m. m. för budgetåret

1939/40.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter:

IV. Försvarsdepartementet..........

VII. Finansdepartementet...........

........ 215,000,000

........ 5,000,000

Kronor

220,000,000

Summa

220,000,000

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering :

VI. Fonden för förlag till statsverket ......................

Kronor

10,000,000

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 137.

2

10

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet.

Kronor

Kronor

a

D. Lantförsvaret.

Lantförsvaret, förslagsvis........................

45,000,000

a

E. Sjöförsvaret.

Sjöförsvaret, förslagsvis.........................

40,000,000

a

F. Flygvapnet.

Flygvapnet, förslagsvis..........................

30,000,000

a

G. Gemensamma anslag.

Försvarsväsendet i allmänhet, förslagsvis..........

100,000,000

Summa j

215,000,000|

VII. Finansdepartementet.

Kronor

Kronor

a

Allmänna utgifter för försvarsberedskap, förslagsvis

5,000,000

Kapitalinvestering.

VI. Fonden för förlag till statsverket.

Kronor

Kronor

a

Kommunikationsverken, förslagsvis...............

10,000,000

397828. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.