Statsutskottets utlåtande Nr 126.
7
Nr 126.
Ankom till riksdagens kansli den 18 april 1939 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående beredande
av ökade lånemöjligheter för den mindre
skeppsfarten.
^ (4:e avd.)
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t (tionde huvudtiteln, punkt
66) föreslagit riksdagen att till förvaltningskostnader för statens sekundärlånefond
för rederinäringen för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av
3,000 kronor.
I en den 17 februari 1939 dagtecknad proposition, nr 119, har Kungl.
Majit, under åberopande av statsrådsprotokollet över handelsärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen dels besluta inrättande från och
med den 1 juli 1939 av en statens lånefond för den mindre skeppsfarten,
från vilken fond lån må utlämnas i huvudsaklig överensstämmelse med
de bestämmelser, som finnas intagna i det vid statsrådsprotokollet fogade
förslaget till kungörelse i ämnet, dels besluta, att för lån ur statens
sekundärlånefond för rederinäringen skola från och med den 1 juli 1939
tillämpas i huvudsak de bestämmelser, som intagits i det vid statsrådsprotokollet
fogade förslaget till kungörelse angående allmänna villkor och bestämmelser
för lån ur denna fond, dels förklara, att till statens lånefond för den
mindre skeppsfarten skall från rederilånefonden överföras ett belopp av
3,000,000 kronor, dels ock till Förvaltningskostnader för statens lånefond
för den mindre skeppsfarten och statens sekundärlånefond för rederinäringen
för budgetåret 1939/40 under tionde huvudtiteln anvisa ett anslag
av 4,000 kronor.
I anslutning till framställning från 1938 års riksdag och enligt Kungl.
Maj:ts bemyndigande av den 30 juni 1938 tillkallade chefen för handelsdepartementet
sistnämnda dag kommerserådet C. E. Landberg, ombudsmannen
i Sveriges segelfartygsförening B. Johansson, ledamoten av riksdagens
andra kammare riksgäldsfullmäktigen A. A. Lindqvist och skeppsredaren P.
Waller att verkställa utredning rörande den svenska skeppsfartens ekonomiska
betingelser. Den av riksdagen närmast med tanke på den mindre
skeppsfarten begärda utredningen ansåg departementschefen böra utvidgas
att avse de ekonomiska betingelserna för den svenska skeppsfarten över
huvud, därvid dock den mindre skeppsfarten borde i första band uppmärksammas.
Likaledes syntes trampfarten böra ägnas särskild uppmärksamhet.
I ett den 14 december 1938 avgivet betänkande hava utredningsmännen,
8
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
Utskottet.
sorn antagit benämningen 1938 års sjöfartskommitté — under förmälan att
kommittén komme att fortsätta sitt arbete beträffande övriga delar av utredningsuppdraget
— framlagt förslag till åtgärder för att underlätta moderniseringen
av den mindre skeppsfartens tonnage. I sådant hänseende har
kommittén föreslagit dels ombildning av den enligt kungörelse den 19 juni
1936 (nr 312) inrättade statens sekundärlånefond för rederinäringen till en
fond för sekundärlån åt rederinäringen och lån i övrigt åt den mindre
skeppsfarten, dels anvisande för detta ändamål å kapitalbudgeten för budgetåret
1939/40 av ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor och i samband
därmed avförande från fonden för rederinäringens understödjande (rederilånefonden)
av» motsvarande belopp, dels ock anvisande för sagda budgetår
av anslag för förvaltningskostnader för den ombildade fonden.
Departementschefen erinrar om, att den verksamhet som bedrives av Svenska
skeppshypotekskassan avser utlämnande av primärlån allenast mot inteckning
i maskindrivna fartyg. Ehuru härigenom formellt icke uteslutas lån
åt den mindre skeppsfarten, har i praktiken kassan kommit att få betydelse
endast för större fartyg, då nämligen den säkerhet, som inteckning i mindre
fartyg innebär, av kassans styrelse icke ansetts betryggande. En följd härav
har blivit, framhåller departementschefen vidare, att icke heller statens sekundärlånefond
kommit den mindre skeppsfarten till godo, eftersom för
lån från nämnda fond fordras, att vederbörande fartyg är belånat i skeppshypotekskassan.
Den tredje lånemöjligheten, upptagande av lån i rederilånefonden,
stöde visserligen öppen även för den mindre skeppsfarten, men
de säkerhetskrav, som plägat uppställas -—• väsentligt strängare än i skeppshypotekskassan
— i förening med ett ansökningsförfarande, som av intressenterna
funnits besvärande, samt föreskriften, att fonden huvudsakligen
är avsedd för befrämjande av skeppsfarten på utrikes orter i avlägsna farvatten,
hade föranlett, att denna låneform icke vunnit spridning.
Departementschefen har därför funnit det naturligt, att den nuvarande
sekundärlånefonden ombildas till en fond, ur vilken sekundärlån må
kunna utlämnas för svensk skeppsfart utan hänsyn till tonnagets beskaffenhet
eller storlek. Däremot vöre han ej övertygad om lämpligheten av att
ur denna fond jämväl, på sätt föreslagits, meddela primärlån. Olika räntegrunder
torde komma att tillämpas beträffande de olika slagen av lån. Skola,
på sätt föreslagits, villkoren för primärlån ansluta sig till de för lån ur
skeppshypotekskassan gällande, torde särskilda avskrivningsanslag för primärlåneverksamheten
behöva upptagas å riksstaten. På grund av önskvärdheten
att erhålla ett fast underlag för beräkningen av dessa anslag förordar
departementschefen, att en särskild fond inrättas för primärlånen. Den
nya fonden syntes böra benämnas statens lånefond för den mindre skeppsfarten.
Förevarande förslag har tillkommit efter en framställning av 1938 års
riksdag. I denna framställning erinrades om, att även de mindre fartygen,
mestadels segelfartyg med hjälpmaskinen — vilket alltmer kommer till användning
—- fylla viktiga samhälleliga transportuppgifter.
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
9
De nu föreslagna nya låneformerna omfatta primärlån från en nyinrättad
statens lånefond för den mindre skeppsfarten samt dessutom möjligheter till
sekundärlån även för mindre fartyg från den redan befintliga sekundärlånefonden.
Med förslaget avses att underlätta även det mindre tonnagets modernisering,
något som synes vara alltmera av behovet påkallat.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) besluta inrättande från och med den 1 juli 1939 av
en statens lånefond för den mindre skeppsfarten, från vilken
fond lån må utlämnas i huvudsaklig överensstämmelse
med de bestämmelser, som finnas intagna i det vid statsrådsprotokollet
den 17 januari 1939 fogade förslaget till kungörelse
i ämnet;
b) besluta, att för lån ur statens sekundärlånefond för
rederinäringen skola från och med den 1 juli 1939 tillämpas
i huvudsak de bestämmelser, som intagits i det vid nämnda
statsrådsprotokoll fogade förslaget till kungörelse angående
allmänna villkor och bestämmelser för lån ur denna fond;
c) förklara, att till statens lånefond för den mindre
skeppsfarten skall från rederilånefonden överföras ett belopp
av 3,000,000 kronor;
d) till Förvaltningskostnader för statens lånefond för den
mindre skeppsfarten och statens sekundärlånefond för rederinäringen
för budgetåret 1939/40 under tionde huvudtiteln
anvisa ett anslag av 4,000 kronor.
Stockholm den 18 april 1939.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Närvarande: se under utlåtandet nr 124.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. G sami. Nr 124—128.
2