Statsutskottets utlåtande Nr 121.
1
Nr 121.
Ankom till riksdagens kansli den 18 april 1939 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om retroaktiv lönefyllnad
till viss personal i statens tjänst på grund av ändrad
dyrortsgruppering.
(3:e avd.)
I en inom andra kammaren av herr T. G. von Seth väckt motion, nr 81,
har hemställts, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att till de befattningshavare
i statens tjänst, vilka under tiden 1 juli 1936—30 juni 1937
varit placerade i Ljungbyhed och uppburit lön efter den ortsgrupp, vartill
Ljungbyhed då hänfördes, utbetala skillnaden i lön mellan A- och G-ort.
Genom kungörelse den 24 september 1937 (SFS nr 787) förordnade Kungl.
Majit, att Ljungbyheds municipalsamhälle i Riseberga socken, som enligt
kungörelsen den 28 juni 1935 (SFS nr 425) angående fördelningen av orterna
i riket å de i avlöningsreglementen för nyreglerade verk samt för försvarsväsendet
upptagna ortsgrupperna hänförts till ortsgruppen A, skall, räknat
från och med den 1 juli 1937, vara hänfört till ortsgruppen C.
Som motiv för sitt yrkande har motionären väsentligen anfört, att de utskottet.
omständigheter, som föranlett uppfattning i dyrortshänseende av Ljungbyheds
municipalsamhälle från och med den 1 juli 1937, i realiteten förelegat
redan ett år tidigare. Därjämte har åberopats, att Kungl. Majit jämlikt
medgivande av 1936 års riksdag bemyndigats att till befattningshavare i
Linköping, vilken stad under tiden 1 april 1931—30 juni 1933 varit hänförd
till D ort, men därefter ånyo uppflyttats till E-ort, retroaktivt utbetala
den skillnad i lön, som skulle tillkommit vederbörande befattningshavare,
därest Linköping jämväl under nämnda tid varit hänförd till den högre
ortsgruppen.
Vad sålunda anförts synes utskottet icke utgöra tillräckliga skäl för en
retroaktiv tillämpning av den nu ifrågavarande dyrortsgrupperingen. Det
torde få anses ligga i sakens natur, att ändring av ett samhälles placering
i dyrortshänseende sker först i efterhand, sedan de därvidlag inverkande
faktorerna hunnit stadga sig. Den av motionären antydda jämförelsen
med Linköpingsfallet är ej heller hållbar, då i sistnämnda fall de lämnade
primäruppgifterna vid närmare granskning befunnits icke överensstämma
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 121—123. 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 121.
med de faktiska förhållandena samt Linköpings stad till följd av nämnda uppgifter
kommit att nedflyttas i en lägre ortsgrupp än den tidigare tillhört och
rätteligen bort tillhöra. Utskottet finner sig vid sådana förhållanden icke
kunna förorda bifall till den i ämnet väckta motionen.
Utskottet hemställer alltså,
att motionen 11:81 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 18 april 1939.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Gränebo, Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla,
Asplund, Andersson i Fältenborg, Nilsson i Landeryd, Bergström, Gustafsson
i Benestad, Ström i Lidköping, Andrén, Magnusson i Kalmar och Bäcklund; samt
från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist, Svensson
i Grönvik, Eriksson i Stockholm, Danielsson, Andersson i Prästbol, Ward, Isacsson,
Olsson i Staxäng, Lundberg och Hansson i Rubbestad.