Statsutskottets utlåtande Nr 11.
1
\
Nr 11.
Ankom till riksdagens kansli den 24 januari 1939 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar under rubriken
Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar
gemensamma frågor beträffande den allmänna
löneregleringen.
(3:e och 4:e avd.)
I statsverkspropositionen för budgetåret 1939/40 under rubriken Utgifter
å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor, hava under
punkt 1 behandlats vissa spörsmål beträffande den allmänna löneregleringen,
som äro gemensamma för driftbudgeten i dess helhet (jämför statsrådsprotokollet
över finansärenden den 4 januari 1939, bilaga till statsverkspropositionen
sid. 1—8).
I fråga örn lönereglering sarbetets omfattning har chefen för finansdepartementet
redogjort för de lönefrågor, vilka redan framlagts eller komma att
framläggas för innevarande riksdag.
Den pågående avlöningsrevisionen har synts departementschefen böra
förenas med en allmän reglering av nu gällande arvodesbelopp, å vilka för
närvarande utgår reglerat eller oreglerat dyrtidstillägg, avseende dyrtids
tilläggens avveckling. I det föreliggande budgetförslaget har ett första steg
tagits mot en sådan reglering. Det har härvid i fråga örn arvoden, fastställda
av Kungl. Majit, ansetts nödvändigt att för nästa budgetår begränsa
ombildningen till arvoden, som utgöra ersättning för bisysslor, men bibehålla
de arvoden oförändrade, vilka utgöra ersättning för huvudsaklig sysselsättning.
Ombildningen har icke heller ansetts böra för närvarande omfatta
arvoden, som utgå till pensionerade officerare och underofficerare i
s. k. arvodesbefattningar, och därmed jämförliga arvoden. Jämväl de inom
utrikesförvaltningen till vissa tjänstemän utgående expektansarvodena hava
lämnats orubbade.
I vilka fall här avsedd arvodesreglering är ämnad att äga ruin, framgår
av redogörelsen vid vederbörande punkter å de olika huvudtitlarna. Ä arvoden,
fastställda av vederbörande verk, borde enligt departementschefen
dyrtidstillägg icke utgå från och med nästa budgetår. Den justering av arvodesbeloppen,
som till följd härav kunde visa sig skälig, borde ankomma
på verken.
Det stadium, i vilket löneregleringsarbetct befinner sig beträffande vissa
Bihang till riksdagens protokoll 1939. G sami. Nr 11 13. ]
2
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
befattningshavargrupper, har föranlett att en del avlöningsanslag i riksstatsförslaget
upptagits med allenast beräknade belopp. I fråga om andra huvudtiteln
har ett av 1936 års lönekommitté framlagt förslag om lönereglering
för icke-ordinarie befattningshavare vid civila statsförvaltningen, vilket
förslag ännu vid statsverkspropositionens framläggande ej kunnat slutligt
prövas, föranlett att definitiva framställningar icke gjorts angående beräkning
av nedre justitierevisionens, hovrätternas, häradsrätternas och vattendomstolarnas
avlöningsanslag. Under fjärde huvudtiteln lia de avlöningsanslag
utbrutits, som påverkas av det föreliggande förslaget till lönereglering
för försvarsväsendets beställningshavare. Avlöningsanslaget för förste
provinsialläkare och provinsialläkare m. fl. har upptagits med allenast beräknat
belopp under femte huvudtiteln i anledning av en av lönekommittén
föreslagen lönereglering för provinsialläkarna. Beträffande åttonde huvudtiteln
hava de anslag ej definitivt äskats, som påverkas dels av ifrågasatta
löneregleringar för ordinarie lärare m. fl. och vaktmästarpersonalen vid
statens undervisningsväsende samt för konsthögskolan, dels ock därav, att
avlöningsbeloppen till folk- och småskollärare, nomadlärare samt lärarna
vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor
och högre folkskolor fr. o. m. nästa budgetår böra anpassas efter civila
avlöningsreglementets bestämmelser. Förslag om lönereglering för distriktsveterinärer
har föranlett utbrytning av veterinärstatens avlöningsanslag under
nionde huvudtiteln. Vad angår tionde huvudtiteln hava löneregleringsförslagen
för det statliga undervisningsväsendet föranlett, att navigationsskolornas
avlöningsanslag upptagits med endast beräknat belopp, samt förslaget
till lönereglering för försvarsväsendets personal, att avlöningsanslaget
till statens isbrytarverksamhet utbrytits.
I avseende å löneplaner och kategoriindelning för icke-ordinarie tjänstemän
och löneregleringens inverkan på personalförteckningarna har departementschefen
meddelat, att den av 1936 års lönekommitté i dess förenämnda
förslag till lönereglering för icke-ordinarie personal vid civila statsförvaltningen
framlagt nya löneplaner för extra ordinarie och extra tjänstemän.
Beträffande löneplanen för extra ordinarie tjänstemän (löneplan Eo) är att
märka, att densamma bygger på förutsättningen att det nuvarande provisoriska
lönetillägget till dessa tjänstemän skall avvecklas; i stället har lönen
höjts med en löneklass. Efter en sådan omläggning av lönebeloppen skulle
lönerna till extra ordinarie tjänstemän komma att praktiskt taget sammanfalla
med lönerna till den hittillsvarande gruppen tjänstemän å extra stat,
och enda skillnaden i lönehänseende mellan de båda grupperna skulle utgöra
vissa särskilda slag av förmåner såsom semester, lön under olika slag av
ledigheter m. m. Lönekommittén har emellertid föreslagit avskaffande av
kategorien tjänstemän å extra stat, varvid nuvarande befattningar å extra
stat enligt förslaget skola ombildas till extra ordinarie befattningar. Vad
angår löneplanen för extra tjänstemän (löneplan Ex) innebär kommitténs
förslag, att den nuvarande relationen till begynnelselönerna för ordinarie
tjänstemän upprätthålles.
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
3
I det föreliggande riksstatsförslaget liava lönerna till extra ordinarie och
extra tjänstemän beräknats enligt de av lönekommittén framlagda löneplanerna,
varjämte de nuvarande tjänstemännen å extra stat i stället upptagits
såsom extra ordinarie tjänstemän. Det har därvid icke ansetts nödvändigt,
att, ehuru lönekommitténs förslag ej kunnat upptagas till slutlig behandling,
uppföra avlöningsanslagen med allenast beräknade belopp.
Löneplanernas ändrade beteckningar i civila avlöningsreglementet hava
iakttagits i de förslag till nya personalförteckningar, som framlagts under
de olika huvudtitlarna. Ur personalförteckningarna hava uteslutits tjänstemän
å extra stat. Å andra sidan hava å personalförteckningarna upptagits
extra ordinarie befattningar i högre lönegrad än den 20 :e, varigenom sålunda
redovisats dels de nuvarande extra statstjänsterna och dels de extra ordinarie
befattningar i högre löneställning, som redan nu finnas. Det har
nämligen ansetts lämpligt, att inrättandet av dylika högre extra ordinarie
befattningar — utom vad angår de affärsdrivande verken — underställas
riksdagen.
Vidkommande löneregleringens inverkan på avlöningsstaterna har departementschefen
meddelat, att avlöningsstaternas uppställning bibehållits
oförändrad med det undantaget att en ny förslagsvis beräknad post upptagits
till rörligt tillägg.
Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat har beräknats efter hittills gällande principer men med utgångspunkt
från civila avlöningsreglementets löneplaner. Från anslagsposten lia, vad
de ordinarie tjänstemännen angår, kostnaderna för sjukvård jämte läkemedel
m. m. med undantag dock för ersättningar till verksläkare ansetts
böra bestridas.
Beträffande anslagsposterna till avlöningar till tjänstemän å
övergångsstat eller å indragning sstat gäller vad ovan anförts
beträffande anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat.
Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj: t, har beräknats på samma sätt som hittills.
I den mån arvodena ombildats enligt vad i det föregående anförts, har posten
omräknats.
Grundavlöningsposten under anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal har uppräknats med hänsyn till de nya löneplancrna
för extra ordinarie och extra tjänstemän samt, i förekommande
fall på grund av arvodesregleringen. Till posten hava överförts grundlönerna
för nuvarande tjänstemän å extra stat.
Avlöningsförhöjningsposten under anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal har omräknats med anledning av de
nya löneplanerna samt överflyttningen av extra statstjänsterna. Omräkningen
har, där ej förhållandena föranlett avvikelser, i allmänhet verkställts
schablonmässigt så, att posten kommit att motsvara kostnaden för två löneklassuppflyttningar
för den extra ordinarie personal, vars grundlöner skola
4
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
bestridas från grundavlöningsposten. Från posten ha, vad den icke-ordinarie
personalen angår, kostnaderna för sjukvård jämte läkemedel m. m.
med undantag dock för ersättningar till verksläkare ansetts böra bestridas.
Under anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän hava medel icke beräknats
för provisoriskt dyrortstillägg samt ej heller för provisoriskt lönetilllägg
till extra ordinarie tjänstemän. I förekommande fall har vid postens
beräknande hänsyn tagits till de ändrade belopp, varmed avlöningsförstärkning
skall utgå enligt civila avlöningsreglementet.
Den nya anslagsposten till rörligt tillägg har upptagits till ett belopp,
motsvarande omkring sex procent av summan av anslagsposterna till
avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, övergångsstat och indragningsstat
samt till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
I detta sammanhang har departementschefen erinrat om att 1936 års lönekommitté
i sitt den 16 december 1937 avgivna betänkande med förslag till
civilt avlöningsreglemente berört av riksdagens revisorer vid två tillfällen
gjorda anmärkningar rörande frekvensen av partiella ledigheter inom statsförvaltningen.
Kommittén hade påpekat, att, därest man ville begränsa ämbetsverkens
rätt att förordna vikarier vid partiella ledigheter, detta enklast
syntes kunna åstadkommas genom att gällande kungörelse angående bestridande
av avlöningskostnader vid nyreglerade verk så ändrades, att lön och
vikariatsersättning till tjänsteman, som i dylikt fall förordnades såsom vikarie,
i allmänhet komme att utgå från grundavlöningsposten, vilken post
med några få undantag vore maximerad.
För egen del hade departementschefen vid anmälan av lönekommitténs
betänkande i statsrådet den 18 mars 1938 framhållit, att den av kommittén
anvisade utvägen för att åstadkomma en begränsning i dubbleringen av
tjänster syntes beaktansvärd. Spörsmålet borde emellertid närmare övervägas
i samband med den översyn av gällande regler för avlöningsanslagens
disposition, som bleve en följd av civila avlöningsreglementets godkännande.
Härefter har riksräkenskapsverket den 17 oktober 1938 inkommit med förslag
till ändrade bestämmelser angående bestridande av avlöningskostnader
vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen, därvid den av lönekommittén
ifrågasatta anordningen upptagits till övervägande. Över riksräkenskapsverkets
förslag har statskontoret anbefallts avgiva utlåtande efter
den utredning i ämnet, vartill ämbetsverket kunde finna anledning. Vid nu
angivna förhållanden har departementschefen icke av här berörd anledning
ifrågasatt ändring för nästa budgetår i gällande bestämmelser för anslagsposternas
disponerande.
Beträffande löneregleringens inverkan på anslagsberäkningarna för budgetåret
1939/AO har departementschefen meddelat, att löneregleringen medfört
ökad medelsanvisning å de i riksstatsförslaget upptagna anslagen med
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
5
9,150,000 kronor. Härvid har hänsyn icke tagits till av löneregleringen
föranledda ökningar av oxnkostnadsanslagen, vilka emellertid icke ansetts
kunna uppgå till något mera betydande belopp.
De här angivna siffrorna avse allenast befattningshavare i statens tjänst,
och hänsyn har således ej tagits till de anslagsökningar, som kunna föranledas
av att avlöningsbeloppen till folk- och småskollärare samt vissa andra
kommunalt anställda lärare anpassas efter civila avlöningsreglementets bestämmelser.
Därjämte har erinrats, att löneregleringen påverkar budgetbalansen
icke blott genom de i det föregående berörda kostnadsökningarna
utan även genom att medföra vissa minskningar i de inkomstöverskott, som
redovisas av statens affärsdrivande verk.
Under erinran om att det civila avlöningsreglementet i enlighet med av
1938 års riksdag fattat beslut träder i kraft den 1 juli 1939 har departementschefen
för riksdagen lämnat en redogörelse för de frågor, som äga samband
med den genomförda och pågående allmänna löneregleringen för statens be
fattningshavare. Departementschefen har sålunda redan i statsverkspropositionen
meddelat, att 1936 års lönekommitté föreslagit nya löneplaner för
extra ordinarie och extra tjänstemän, men att, i den mån detta förslag kommer
att underställas riksdagen, detta icke varit möjligt att framlägga i
statsverkspropositionen. Emellertid har vid avlöningsanslagens beräkning
kommitténs förslag tjänat såsom utgångspunkt. Förslaget har även i någon
mån inverkat på personalförteckningarna. Det har nämligen förutskickats,
att kategorien tjänstemän å extra stat enligt nämnda förslag skall avskaffas
och att de nuvarande tjänstemännen å extra stat skola inordnas i
löneplanen för extra ordinarie tjänstemän. Vidare skulle för framtiden å
personalförteckningarna upptagas samtliga extra ordinarie befattningar i
högre lönegrad än den 20:e. Personalförteckningarna hava uppgjorts efter
dessa grunder, varvid även det civila avlöningsreglementets ändrade beteckningar
för löneplanerna iakttagits. Där icke av organisatoriska eller
liknande skäl ändrad löneplacering äskats, har förslag rörande revision av
tjänsteförteckningarna i vad avser befattningshavarnas inplacering i lönegrader
emellertid icke ännu kunnat för riksdagen framläggas. I vissa hänseenden
torde för övrigt först nästkommande års riksdag bliva i tillfälle
att pröva hithörande ärenden. Beträffande avlöningsstaterna har löneregleringen
i enlighet med 1938 års riksdagsbeslut inverkat därhän, att en omräkning
av vissa poster under avlöningsanslagen måst verkställas. Därjämte
har posten till avlöningar till tjänstemän å extra stat uteslutits ur avlöningsstaterna.
Beträffande budgetåret 1939/40 har den genomförda löneregleringen, såsom
härovan närmare påvisats, föranlett betydande omräkningar ä avlöningsanslagen,
dyrtidsanslagen däri inräknade, vilket medfört en ökad medelsanvisning
av 9,150,000 kronor. I denna siffra ingå givetvis icke med löneregleringen
sammanhängande stegringar av vissa omkostnadsanslag samt
de anslagsökningar, som föranledas av att lönerna för vissa kommunalt
Utskottets
yttrande.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
anställda lärare anpassas efter bestämmelserna i civila avlöningsreglementet.
Ej heller ingå i nämnda siffra de utgifter, som för affärsverkens del resultera
i minskade inkomstöverskott i anledning av löneregleringen för personalen.
Vad sålunda i olika hänseenden anförts av departementschefen föranleder
från utskottets sida icke till annat uttalande än att riksdagen kommer att vid
den blivande riksdagsbehandlingen av de särskilda anslagen närmare i detalj
pröva avlöningsanslagens uppställning och beräkning m. m., men att riksdagen
icke anser sig böra framställa någon erinran mot att personalförteckningar
och avlöningsstater i avbidan på förslaget om lönereglering för ickeordinarie
tjänstemän uppställas efter de allmänna grunder, för vilka departementschefen
redogjort. Utskottet har alltså ansett sig kunna, även örn vissa
erinringar beträffande särskilda detaljspörsmål framkomma, utgå från, att
dessa icke behöva på sådant sätt påverka personalförteckningarna och anslagsberäkningarna,
att riksdagen icke redan nu kan slutligt behandla de i
statsverkspropositionen framlagda särskilda frågor, som beröras av förevarande
ändringar. Erinras må även om att ett motsvarande tillvägagångssätt
tidigare vid mera än ett tillfälle anlitats och att härigenom riksdagsarbetet
kunnat i hög grad förenklas och påskyndas.
Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit tillkännagiva
bär ovan angivna synpunkter ifråga om vissa med redan
genomförd och pågående lönereglering för statens befattningshavare
m. fl. sammanhängande allmänna spörsmål.
Stockholm den 24 januari 1939.
På statsutskottets vägnar
ANDERS RÅSTOCK.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Gränebo, Olof Olsson, Asplund, Nilsson i Landeryd,
Bergström, Pauli, Andrén, Nilsson i Fredriksfält, Larsson i Varberg, Magnusson i Kalmar,
Bergman och Domö; samt
från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Törnkvist,
Svensson i Grönvik, Eriksson i Stockholm, Persson i Falla, Andersson i Prästbol,
Närlinge, Ward, Lindberg i Umeå och Bergvall.