6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 14 februari 1939 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om höjning av inkomstgränserna
för rätt till barnbidrag och bidragsförskott.

Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två
inom andra kammaren väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen
nr 327 och 328, båda av fru Rönn-Ckristiansson m. fl.

I motionen 11:327 har hemställts, »att riksdagen måtte besluta följande
förändrade lydelse i 4 § i lagen om förskottering av underhållsbidrag till
barn av den 18 juni 1937 (nr 383):

Mom. 1. Bidragsförskott utgår---angivna ortsgrupper.

För två barn---däröver ytterligare 120, 150, 180.

För tiden---årligt belopp av 60 kronor.

överstiger moderns årsinkomst 800 kronor i ortsgrupp I, 1 000 kronor i
ortsgrupp II och 1 200 kronor i ortsgrupp III, eller har modern, därest hon
är gift, tillsammans med sin make en årsinkomst överstigande 1 100 kronor
i ortsgrupp I, 1 325 kronor i ortsgrupp II och 1 550 kronor i ortsgrupp III,
minskas bidragsförskottet med 0,7 av årsinkomsten i vad den överstiger
sagda belopp. Hava makar som nyss sagts att försörja barn under 16 år,
som icke är berättigat till vare sig barnbidrag enligt vad därom särskilt
stadgas eller bidragsförskott, skall det för vederbörande ortsgrupp sist angivna
inkomstbeloppet ökas med 100 kronor för varje sådant barn.

Mom. 2. Bidragsförskott utgår---medgiva undantag.

Vistas barn — — — därtill nedsättas.

Mom. 3. Där Konungen---lägre ortsgruppen.

Vad i mom. 2--— avses i detta moment.

Mom. 4. Bidragsförskott---barnets underhåll.

Har underhållsbidrag---erlagda beloppet.

Bidragsförskott -— --för år räknat.»

Motionen 11: 328 utmynnar i en hemställan, »att riksdagen måtte besluta
följande ändring av 5 § i gällande lag för barnbidrag:

Mom. 1. Barnbidrag---i ortsgrupp 3.

Barnbidraget---medgiva undantag.

Mom. 2. Barnbidrag -— --angivna ortsgrupper.

För ett barn---däröver ytterligare 120, 150, 180.

överstiger moderns eller den arbetsoförmögnes årsinkomst 800 kronor i
ortsgrupp I, 1 000 kronor i ortsgrupp II, och 1 200 kronor i ortsgrupp III,

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7. 7

eller har den arbetsoförmögne, därest han är gift, tillsammans med sin
hustru en årsinkomst överstigande 1 100 kronor i ortsgrupp I, 1 325 kronor
i ortsgrupp II och 1 550 kronor i ortsgrupp lil, minskas barnbidraget med
sju tiondelar av årsinkomsten, i vad den överstiger sagda belopp.

Barnbidrag---medgiva undantag.

Vistas---därtill nedsättas.

Mom. 3. Där---lägre ortsgruppen.

Vad ----detta moment.

Mom. 4. För---—60 kronor.»

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna.

Enligt 1 § i lagen den 18 juni 1937 om förskottering av underhållsbidrag
till barn äger barn, vars fader enligt rättens beslut eller skriftligt, av två
personer bevittnat avtal är pliktig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet
utgiva underhållsbidrag till barnet, att, sedan förfallodag
för bidraget förflutit utan att bidraget guldits, med belopp och under villkor
som i lagen sägs av allmänna medel erhålla förskott å bidraget (bidragsförskott)
. Vad sålunda stadgats skall emellertid icke äga tillämpning i fråga örn
barn, vars moder sammanbor med barnets fader. Den allmänna regeln är
enligt 4 § 2 morn., att bidragsförskott utgår efter den i lagen om folkpensionering
avsedda ortsgrupp, dit den ort hänförts, å vilken modern senast
blivit mantalsskriven. Enligt 4 § 1 mom. utgår bidragsförskott, där ej i lagen
annorlunda stadgas, med ett årligt belopp av 240 kronor i ortsgrupp 1, 300
kronor i ortsgrupp 2 och 360 kronor i ortsgrupp 3 eller, där moder har vårdnaden
om två eller flera till bidragsförskott berättigade barn, med följande

årliga belopp

i nedan angivna ortsgrupper:

Ortsgrupp 1

Ortsgrupp 2

Ortsgrupp 3

för två barn

525 kronor

630 kronor

för tre barn

.................. 600 »

750 »

900 »

och för varje

barn däröver ytter-

ligare . .. .

.................. 120

150 »

180 »

För tiden till och med den månad, under vilken barn fyller två år, ökas
bidragsförskottet med ett årligt belopp av 60 kronor. Överstiger moderns
årsinkomst 600 kronor i ortsgrupp 1, 800 kronor i ortsgrupp 2 och 1 000
kronor i ortsgrupp 3, eller har modern, därest hon är gift, tillsammans med
sin make en årsinkomst överstigande 900 kronor i ortsgrupp 1, 1 125 kronor
i ortsgrupp 2 och 1 350 kronor i ortsgrupp 3, minskas bidragsförskottet med
sju tiondelar av årsinkomsten, i vad den överstiger sagda belopp. Hava makar
som nyss sagts att försörja barn under sexton år, som icke är berättigat

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

till vare sig barnbidrag enligt vad därom särskilt stadgas eller bidragsförskott,
skall det för vederbörande ortsgrupp sist angivna inkomstbeloppet
ökas med 100 kronor för varje sådant barn. Bidragsförskott må vidare ej utgå
med högre belopp än barnets fader enligt rättens beslut eller avtal är skyldig
att utgiva till barnets underhåll (4 § 4 morn.). För lämnat bidragsförskott
inträder den barnavårdsnämnd, som utgivit förskottet, å vederbörande kommuns
vägnar i barnets rätt till underhållsbidrag gentemot fadern.

Enligt 5 § i lagen den 18 juni 1937 om barnbidrag utgår sådant bidrag för
föräldralösa och därmed jämställda barn i regel med 300 kronor i ortsgrupp
1, 360 kronor i ortsgrupp 2 och 420 kronor i ortsgrupp 3. Barnbidraget utgår
med visst undantag efter den i lagen om folkpensionering avsedda ortsgrupp,
dit den ort hänförts, å vilken barnet stadigvarande vistas. För andra barn än
de nyssnämnda utgår barnbidrag med belopp, motsvarande de enligt förskotteringslagen
i allmänhet utgående. Vidare sker reduktion enligt en liknande
regel som den beträffande bidragsförskott. Hänsyn tages därvid till
moderns eller den arbetsoförmögnes årsinkomst eller, om den arbetsoförmögne
är gift, till makarnas sammanlagda årsinkomst. Den särskilda regeln
om höjning av inkomstgränsen vid mera betungande försörjningsskyldighet
äger icke tillämpning i fråga om barnbidrag.

Beträffande fastställandet av den inkomst, som skall läggas till grund för
beräknande av bidragsförskott och barnbidrag, gälla olika regler enligt de
båda lagarna. Enligt förskotteringslagen anses såsom inkomst det för vederbörande
senast till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet.
Härvid skall emellertid iakttagas, att därest i detta belopp inräknats värdet
av fri kost och fri bostad, sammanlagda värdet av dessa förmåner icke må
vid inkomstens beräkning uppskattas högre än till 200, 300 och 400 kronor
i respektive ortsgrupper. Enligt barnbidragslagen skall inkomsten i stället
uppskattas i överensstämmelse med de grunder, som angivas i lagen om
folkpensionering.

Enligt lagen den 18 juni 1937 om kommunala pensionstillskott m. m. må
fattigvårdssamhälle till beredande av understöd (kommunala tillskott till
barnbidrag eller till bidragsförskott) i penningar eller naturaförmåner åt
barn, vilka finnas vara i behov av fattigvård, oaktat för dem utgå barnbidrag
eller bidragsförskott, ställa medel till fattigvårdsstyrelsens förfogande med
föreskrift, att tillskott och bidrag, som utdelas av dessa medel, icke skola
vara att anse såsom fattigvård.

1934 ars barnpensioneringssakkunniga föreslogo, att inkomstgränsen för
åtnjutande av oreducerat barnbidrag skulle sättas till, för änka 600 kronor
samt för äkta makar 900 kronor. Enligt ett av de sakkunniga avgivet tilläggsförslag
rörande dyrortsgraderade barnbidrag voro även nämnda belopp dyrortsgraderade.
Vid avvägandet av dessa belopp utgingo de sakkunniga från

Andra lagutskottets utlåtande Ar 7.

9

arbetsför änkas förhållanden, därvid de ansågo, att en sådiyi änkas existensminimum
borde upptagas något högre än det belopp av 450 kronor, som
enligt lagen örn folkpensionering gällde för rätt till tilläggspension utan
hänsyn till förekomsten av barn. Man borde nämligen enligt de sakkunnigas
mening beakta, att en sådan änka såväl i fråga om kläder som föda
krävde mera än en invalid eller åldrig person. Att för invalida änkor
eller övriga ensamstående invalida personer nied minderåriga barn uppställa
andra regler i detta avseende än för arbetsföra änkor ansågo de sakkunniga
icke vara görligt, då särskilt beträffande änkor det ofta vore omöjligt att
draga en bestämd gräns mellan arbetsföra och invalider. Beträffande inkomstgränsen
för äkta makar erinrade de sakkunniga att enligt 1913 års
pensionsförsäkringslag den övre inkomstgränsen för erhållande av oavkortade
barntillägg vöre i det närmaste dubbelt så hög som för en ensamstående
person. En sådan regel hade dc sakkunniga emellertid icke ansett sig kunna
förorda i fråga om barnbidragen, detta särskilt med hänsyn till att den del
av levnadskostnaderna, som utgjordes av hyra för bostad, ingalunda behövde
vara dubbelt så hög för två makar med minderåriga barn som för en ensamstående
person i samma ställning. Inkomstgränsen hade därför i detta fall
ansetts böra sättas till 900 kronor.

I fråga om bidragsförskotten föreslogo de sakkunniga inkomstgränserna
i stort sett 300 kronor högre än för barnbidragen. Beträffande äkta makars
inkomst var dock skillnaden vid dyrortsgradering icke fullt så stor. Den
högre inkomstgränsen motiverades av de sakkunniga framför allt därmed, att
hänsyn tagits till det stora antalet kvinnliga yrkesutövare med lön huvudsakligen
i form av naturaförmåner, vilkas värde måste skattas till tämligen högt
belopp. Dessa kvinnor kunde vanligen icke ha barnet hos sig och deras kontanta
lön räckte icke till för att betala fosterlega för barnet. Värdet av den
föreslagna lagstiftningen skulle väsentligt minskas, örn densamma icke
komme att omfatta denna kategori av hjälpbehövande mödrar. Ur principiell
synpunkt motiverades den högre inkomstgränsen för ogifta mödrar och i rånskilda
hustrur därmed, att det för dessa icke vore fråga om understöd i egentlig
mening utan örn ett förskott, som återkrävdes av den underhållsskyldige.

I propositionen nr 276 till 1937 års riksdag erinrade föredragande departementschefen,
statsrådet Möller, att i yttrandena över de sakkunnigas förslag
ifrågasatts riktigheten av att konstruera olika inkomstgränser för rätten till
barnbidrag och bidragsförskott. En jämförelse mellan de vid olika inkomstgränser
utgående barnbidragens respektive bidragsförskottens belopp utvisade
även, att på grund av denna olikhet vissa mindre lyckliga resultat uppstode.
Departementschefen föreslog därför den avvikelsen från de sakkunnigas
förslag, att inkomstgränserna bestämdes till samma belopp för såväl barnbidrag
som bidragsförskott. För alt tillgodose de kvinnliga yrkesutövare, vilkas
avlöningsförhållanden av de sakkunniga aberopats såsom skäl för den

linning lill riksdagens protokoll 1939. 9 sami. 2 avd. Nr C—7. 2

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottet.

högre inkomstgränsen i fråga om bidragsförskotten, föreslog departementschefen
särskilda regler för beräknande av värdet av naturaförmåner.

Vad härutinnan i propositionen föreslagits föranledde ej erinran av sammansatta
stats- och andra lagutskottet (utlåtande nr 1). Riksdagen godkände
utskottets utlåtande.

I förevarande sammanhang må erinras örn ett den 6 oktober 1938 meddelat
utslag av regeringsrätten. Genom detta utslag gjordes ej ändring i ett
av pensionsstyrelsen meddelat beslut, enligt vilket vid bestämmande av barnbidrag
från vederbörandes årsinkomst avdragits kostnad för hemhjälp. Pensionsstyrelsen
uttalade i ärendet, att styrelsen med hänsyn bl. a. till nödvändigheten
i styrelsens arbete med något så när enhetliga regler ansett
sig böra, om hembiträde anställts för barnens vård, medgiva avdrag för
hemhjälp med belopp, som styrelsen funnit skäligen kunna fastställas till
högst 180 kronor i ortsgrupp 1, 240 kronor i ortsgrupp 2 och 300 kronor i
ortsgrupp 3. Styrelsen har ansett avdragets storlek böra vara oberoende av
antalet barn i en familj.

I innevarande års statsverksproposition, femte huvudtiteln, har föreslagits,
att för budgetåret 1939/40 måtte anvisas till ersättning till barnavårdsnämnderna
för bidragsförskott 4 800 000 kronor (punkt 76) och till barnbidrag
14 000 000 kronor (punkt 44).

Här må även erinras, att vid innevarande års riksdag väckts en motion,
11:237, av herr Näsström m. fl., i vilken hemställts, att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Majit begära skyndsam utredning och förslag till statlig
pension eller bidrag av statsmedel till arbetsför änka eller kvinna gift
med icke arbetsför man, där det finnes två eller flera minderåriga barn i
familjen. 1 motiveringen har framhållits, att många familjer måste anlita
fattigvården, oaktat barnbidrag utgår. Motionen har hänvisats till andra
kammarens andra tillfälliga utskott.

Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t den 17 december 1937 har chefen för
socialdepartementet den 3 januari 1938 utsett en kommitté, socictlvårdskommitténf
med uppdrag att verkställa en översyn av socialvården. I direktiven
för kommittén har framhållits såsom en av dess huvuduppgifter granskning
av lagstiftningen rörande såväl socialförsäkring som övriga socialpolitiska
stödåtgärder, framför allt ur synpunkten av dess effektivitet och tillräcklighet.
Beträffande nämnda åtgärder borde undersökas bl. a. huruvida under -stödsbeloppen och de för dessas åtnjutande gällande förutsättningarna vore
rättvist och rimligt avvägda.

De i motionerna berörda spörsmålen äro otvivelaktigt av betydelsefull
karaktär. Med hänsyn till den korta tid, som 1937 års lagar om barn

11

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

bidrag och om förskottering av underhållsbidrag till barn varit i tillämpning,
"torde emellertid ytterligare erfarenheter av gällande bestämmelser i
förevarande hänseenden böra avvaktas. Utskottet får vidare erinra örn att
den förra året tillsatta socialvårdskommittén har såsom en huvuduppgift
att granska lagstiftningen rörande såväl socialförsäkring som övriga socialpolitiska
stödåtgärder och därvid undersöka bl. a. huruvida understodsbeloppen
och de för dessas åtnjutande gällande förutsättningarna aro rattvist
och rimligt avvägda. Vid föreliggande förhållanden har utskottet icke tunni
skäl föreslå riksdagen att i anledning av motionerna vare sig besluta ändring
i ovannämnda lagar eller göra någon framställning till Kungl. Majit.

Utskottet får därför hemställa,

1) att motionen 11:327 icke måtte föranleda till någon
riksdagens åtgärd;

2) att motionen 11:328 icke måtte föranleda till någon
riksdagens åtgärd.

Stockholm den 14 februari 1939.

På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit.

från första kammaren: herrar Norman, Tamm, Hagman*, Västberg, Knut
Petersson, Sten, Wistrand och Holstenson;

från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås, Pettersson i Hällbacken
Hallagård och Sandström, fru Nordgren, herr Barnekow, fröken Andersson samt

herr Holm.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.