Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.

1

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 14 februari 1939 kl, 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om rätt till barnbidrag för
trolovningsbarn.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 26,
vilken behandlats av andra lagutskottet, hava herrar Nilson i Eskilstuna
och Jonsson i Eskilstuna hemställt, att riksdagen måtte besluta, att i 4 §
2 mom. lagen om barnbidrag måtte införas sådan bestämmelse som ger
trolovningsbarn samma rätt som äkta barn och adoptivbarn.

Motionärerna hava tillika anhållit, att om motionen tillstyrktes, utskottet
måtte utforma lagtexten.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
får utskottet hänvisa till motionen.

Med trolovningsbarn förstås enligt 1 § fjärde stycket i lagen den 1A juni
1917 örn barn utom äktenskap barn, som är avlat i trolovning, eller vars
föräldrar efter dess avlelse ingått trolovning med varandra. Även örn föräldrarna
vid trolovningen voro så besläktade eller besvågrade, att äktenskap
dem emellan måste återgå, eller endera var gift med annan, skall barnet
anses såsom trolovningsbarn, där föräldrarna eller en av dem var i god tro.

Enligt 1 kapitlet 1 § i giftermålsbalken är trolovning sluten, då man och
kvinna med vittnen, ringväxling eller annorledes överenskommit att ingå
äktenskap med varandra.

Trolovningsbarnen äro i allmänhet rättsligen likställda med andra barn
utom äktenskap. I fråga om arvsrätten lia trolovningsbarnen emellertid
tillerkänts en särställning. Enligt 3 kapitlet 1 § i lagen den 8 juni 1928 örn
arv tager barn utom äktenskap eller dess avkomlingar arv efter barnets
moder och mödernefränder och ärves av dem som om barnet vore av äktenskaplig
börd. Är barnet trolovningsbarn eller har fadern avgivit förklaring,
att barnet skall hava samma rätt till arv efter honom som barn av äktenskaplig
börd, tager barnet enligt 2 § i samma kapitel arv efter fadern och
fadern efter barnet, som örn barnet vore av äktenskaplig börd. I andra fall
äga barnet och fadern ej arvsrätt efter varandra. Mellan barnet och dess
fädernefränder äger ej arvsrätt rum.

Enligt 4 § 1 mom. i lagen den 18 juni 1937 örn barnbidrag utgår barnbidrag
i regel för barn, vars föräldrar eller, då barnet adopterats, vars
adoptant eller adoptivföräldrar avlidit. Ilar någon adopterat sin makes barn,

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 9 sami. 2 avd. Nr 6—7. 1

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.

utgår barnbidrag enligt detta moment dock först då båda makarna avlidit.
Enligt 2 mom. i samma paragraf utgår barnbidrag som regel även dels för
barn, vars fader avlidit, samt för adoptivbarn till makar och hustruns före
eller under äktenskapet antagna adoptivbarn, då mannen avlidit, dels för
barn och adoptivbarn till makar, då mannen är arbetsoförmögen, dels för
arbetsoförmögen änklings barn och adoptivbarn i äktenskapet med den avlidna
hustrun, dels ock för arbetsoförmögen frånskild makes barn och adopi
i vbarn i det upplösta äktenskapet, då denne har vårdnaden om barnet. Har
i annat fall än de senast nämnda hustru till arbetsoförmögen man barn
eller adoptivbarn, som står under hennes vårdnad, eller har arbetsoförmögen
man, ogift kvinna, änka eller frånskild hustru annat adoptivbarn än förut
sagts, eller har arbetsoförmögen ogift kvinna, änka eller frånskild hustru
barn utom äktenskap, som står under hennes vårdnad, skall, där ej annat
följer av vad eljest i lagen om barnbidrag sägs, barnbidrag utgå jämväl för
sådant barn. Då kvinna, vars barn eller adoptivbarn erhåller barnbidrag,
ingår äktenskap med man, som icke är arbetsoförmögen, indrages barnbidraget.
Trolovningsbarn nämnes ej särskilt. Det har således ej bättre rätt
än annat barn utom äktenskap. Såsom framgår av de stadganden, för vilka
nyss redogjorts, är barn utom äktenskap ej helt uteslutet från rätt till barnbidrag.
För sådant barn kan barnbidrag utgå, då båda föräldrarna avlidit,
då fadern avlidit, da modern är gift med annan man än fadern och mannen
ar arbetsoförmögen, under förutsättning tillika att barnet står under hennes
vårdnad, samt då modern, som är ogift, änka eller frånskild, är arbetsoförmögen
och barnet star under hennes vårdnad. Däremot utgår icke barnbidrag
för sådant barn enbart på den grund att fadern blivit arbetsoförmögen.

Syftet med lagen om barnbidrag är att såvitt möjligt avhjälpa ett mera
konstant nödläge för barn som där avses. Gäller det ett mera tillfälligt hjälpbehov,
orsakat av faderns underlåtenhet att betala uppfostringsbidrag, skall
i stället lagen den 18 juni 1937 om förskottering av underhållsbidrag till barn
fläda i tillämpning. En förutsättning för att bidragsförskott enligt sistnämnda
lag skall utgå är emellertid, att barnets fader enligt rättens beslut eller skriftligt,
av två personer bevittnat avtal är pliktig att till fullgörande av lagstadgad
underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag till barnet samt att förfallodag
för bidraget förflutit utan att bidraget guldits. Bidragsförskott lämnas ej
för barn, vars moder sammanbor med barnets fader.

Barnbidrag och bidragsförskott utgå med dyrortsgraderade belopp. Barnbidrag
för föräldralösa barn utgå med något högre belopp än för andra barn.
Barnbidrag för dessa andra barn och bidragsförskott utgå enligt huvudregeln
med inbördes lika höga belopp. För tiden till och med den månad, under
vilken barn fyller två år, ökas barnbidrag och bidragsförskott något. Såväl
barnbidrag som bidragsförskott reduceras med viss del av det belopp, varmed
moderns eller den arbetsoförmögnes årsinkomst eller, örn hon eller han

Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.

3

är gift, makarnas sammanlagda årsinkomst överstiger i lagen närmare angivna,
för varje särskild orlsgrupp bestämda belopp. Såviit angår bidragsförskott
medför i vissa fall en mera betungande försörjningsskyldighet en
höjning av inkomstgränsen. Beträffande bidragsförskottens belopp gäller
vidare den viktiga reservationen, att de ej ma sättas högre än belopp, som
barnets fader enligt rättens beslut eller avtal är skyldig att utgiva till barnets
underhåll. För lämnat bidragsförskott inträder den barnavårdsnämnd, som
utgivit förskottet, å vederbörande kommuns vägnar i barnets rätt till underhållsbidrag
gentemot fadern.

Till närmare belysning av den gränsdragning, som skett mellan å ena
sidan de i lagen om barnbidrag angivna kategorierna av barn och de grupper,
som falla under lagen örn förskottering av underhållsbidrag till barn,
må här anföras ett uttalande av 193A års barnpensioneringssakkunniga i dessas
betänkande med förslag rörande förskottering av underhållsbidrag till
barn utom äktenskap m. fl. (statens offentliga utredningar 1936:47). Efter
att hava angivit vissa riktlinjer för sitt förslag hava de sakkunniga yttrat:

Utformat i enlighet med dessa synpunkter kan man säga, att de sakkunnigas
förslag i korthet innebär, att det allmänna utbetalar det underhållsbidrag,
som den försörjningsskyldige icke erlägger. Denna lösning av spörsmålet
kan måhända till en början synas djärv. Som framgår av den ovan
lämnade redogörelsen för gällande bestämmelser örn föräldrars underhållsskyldighet
mot barn, lia emellertid starka formella garantier skapats för de
ifrågavarande barnens rätt till underhållsbidrag. Den för ett utomåktenskapligt
barn förordnade barnavårdsmannen har sålunda som en av sina främsta
uppgifter att tillse, att barnets fader så snart som möjligt genom avtal eller
dom blir förpliktad att utgiva ett efter båda föräldrarnas villkor avpassat
underhållsbidrag. Vid hemskillnad eller äktenskaps upplösning har domstolen
att i händelse av tvist mellan makarna bestämma underhållet till barnen.
Dessa garantier lia, framförallt i vad de avse de utomäktenskapliga barnen,
förestavats av samhällets intresse att tillförsäkra dessa barn vederbörligt underhåll.
De sakkunnigas förslag att låta det allmänna under angivna förutsättningar
utbetala underhållsbidraget kan icke anses annat än som ett steg
vidare på den inslagna vägen.

Örn hjälpverksamheten anordnas i överensstämmelse nied nu angivna riktlinjer,
skulle densamma komma alt omfatta barn, som genom dom eller avtal
fått sig tillförsäkrade underhållsbidrag av någon av föräldrarna d. v. s.
barn utom äktenskap samt barn till föräldrar, vilkas äktenskap upplösts
genom skillnad eller återgång eller som vunnit hemskillnad eller på grund av
söndring leva åtskilda.

I förevarande sammanhang må även erinras, att genom propositionen
nr 45 till årets riksdag framlagts förslag till sådan ändring i lagen örn förskottering
av underhållsbidrag till barn, att rätten att återkräva bidragsförskott
ina av vederbörande barnavårdsnämnd eftergivas ej blott som nu
där den undcrhållsskyldigc genom att återbetala förskottet eller någon del

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

därav kan antagas komma att sakna nödiga medel till underhåll för sig
och de sina utan även där eljest synnerliga skäl tala mot återkrävande av
förskottet.

Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t den 17 december 1937 har chefen för
socialdepartementet den 3 januari 1938 utsett en kommitté, socicilvårdskommittén,
med uppdrag att verkställa en översyn av socialvården. I direktiven
för kommittén har framhållits såsom en av dess huvuduppgifter granskning
av lagstiftningen rörande såväl socialförsäkringen som övriga socialpolitiska
stödåtgärder, framför allt ur synpunkten av dess effektivitet och tillräcklighet.
Beträffande nämnda åtgärder borde undersökas dels huruvida under -stödsbeloppen och de för dessas åtnjutande gällande förutsättningarna vore
rättvist och rimligt avvägda, dels ock huruvida hjälpformer av denna typ
lämpligen kunde utsträckas till att omfatta grupper, vilka nu äro därifrån
uteslutna. Som exempel i sistnämnda hänseende har nämnts möjligheten av
barnbidrag åt utomäktenskapliga barn, vilkas fäder äro okända, och åt
änklingars barn.

Såsom av den här ovan lämnade redogörelsen framgår äro trolovningsbarnen
ur privaträttslig synpunkt i allmänhet likställda med andra barn
utom äktenskap. I fråga om arvsrätten hava trolovningsbarnen dock tillerkänts
en särställning, i det att de — utan att helt jämställas med vare
sig barn i äktenskap eller adoptivbarn — erhållit en mera vidsträckt rätt
än övriga barn utom äktenskap.

Syftet med lagen om barnbidrag är att såvitt möjligt avhjälpa ett mera
konstant nödläge för barn, som där avses. Vid ett mera tillfälligt hjälpbehov,
orsakat av faderns underlåtenhet att betala uppfostringsbidrag, träder i stället
lagen om förskottering av underhållsbidrag till barn i tillämpning. Den
i sistnämnda lag reglerade hjälpverksamheten — vilken är förbunden med
aterbetalningsskyldighet för försörjaren — omfattar barn, som genom dom
eller avtal blivit tillförsäkrade underhållsbidrag av någon av föräldrarna.
En huvudgrupp bland dessa barn utgöres av de utomäktenskapliga barnen.
Dessa hava i gengäld en mera begränsad rätt till barnbidrag — som icke
medför återbetalningsskyldighet — än barn i äktenskap och adoptivbarn.

I den föreliggande motionen har hemställts, att trolovningsbarn måtte i
sådant hänseende erhålla samma rätt som sistnämnda kategorier.

Utskottet erinrar, att föga mer än ett år förflutit, sedan lagstiftningen på
ifrågavarande område trädde i kraft. Därtill kommer, att den förra året
tillsatta socialvårdskommittén har såsom en huvuduppgift att granska lagstiftningen
rörande såväl socialförsäkringen som övriga socialpolitiska stödåtgärder
samt att därvid undersöka bl. a. huruvida hjälpformer av sistnämnda
typ lämpligen kunna utsträckas till att omfatta grupper, vilka nu
äro därifrån uteslutna. Med hänsyn härtill har utskottet icke funnit skäl

Andra lagutskottets utlåtande Nr 6. 5

föreslå riksdagen att i anledning av motionen vare sig besluta ändring i
gällande lag om barnbidrag eller göra någon framställning till Kungl. Majit.
Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motion icke måtte föranleda till någon
riksdagens åtgärd.

Stockholm den 14 februari 1939.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Tamm, Hagman*, Västberg, Knut
Petersson, Sten, Wistrand och Holstenson;

från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås, Pettersson i Hällbacken,
Hallagård och Sandström, fru Nordgren, herr Barnekow, fröken Andersson samt
herr Holm.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.