Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.
I
Nr 23.
Ankom till riksdagens kansli den 28 mars 1939 kl. 5 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till lag angående ändrad lydelse av 1 och 1 §§ lagen
den 25 april 1930 (nr 99) om delning av fastighet vid
ändring i rikets indelning med mera.
Genom en den 10 februari 1939 dagtecknad proposition, nr 126, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Majit,
under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda
protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till
Lag
angående ändrad lydelse av 1 och 7 §§ lagen den 25 april 1930 (nr 99)
om delning av fastighet vid ändring i rikets indelning nied mera.
Härigenom förordnas, att 1 och 7 §§ lagen den 25 april 1930 om delning
av fastighet vid ändring i rikets indelning med mera skola erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives:
1 §•
Har Konungen — — — överensstämmelse därmed.
Har Konungen---nämnda gräns.
Faller på ena sidan örn fastställd gräns mark, som utgör samfällighet för
flera fastigheter, må fastighets andel i samfälligheten ej för sig genom delning
enligt denna lag avskiljas från fastighetens på motsatta sidan om gränsen
belägna mark, såvida icke andelen blir i laga ordning utbruten. Samfälligheten
i dess helhet må såsom en fastighet avskiljas endast såframt all
den till fastigheterna hörande mark, vilken faller på samma sida örn gränsen
som samfälligheten, är samfälld.
Med fastighet---i fastighetsregister.
7 §•
Förrättningsmannen äger---minsta kostnaden.
Har fastighet delats genom sämjedelning, som kommit till stånd före den
1 januari 1928, skall, därest icke samtliga delägare förklara sig nöjda med
sämjedelningen och därom upprätta förening, föreläggande meddelas delägare,
som önskar jämlikt 1 kap. 8 § lagen örn delning av jord å landet erhålla
skifte å fastigheten, att senast inom sex månader söka dylikt skifte;
och vile emellertid frågan örn delning av fastigheten. Sökes ej skifte inom
Biliawj till riksdagens protokoll 1939. 9 samt. 2 avd. Nr 23.
1
2
Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.
sålunda utsatt tid eller meddelas icke tillstånd därtill eller fullföljes icke
sökt skifte, skall frågan om skifte anses vara förfallen. Kommer efter ty
nu sagts laga skifte ej till stånd, skall varje vid sämjedelningen utlagd ägolott
vid förrättningen behandlas såsom en fastighet; och skall, sedan förrättningen
fastställts, sämjedelningen hava samma verkan som fastställt laga
skifte. Förrättningsmannen skall i enlighet med föreskrifter, som lantmäteristyrelsen
utfärdar, utmärka sämjedelningen å karta samt med iakttagande
i tillämpliga delar av vad om hävdeförteckning vid laga skifte är stadgat upprätta
beskrivning över den sämjedelade fastighetens samtliga ägor.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1939.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för förslaget, får utskottet, i den
mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.
I lagen den 25 april 1930 om delning av fastighet vid ändring i rikets indelning
med mera — i det följande benämnd 1930 års lag -— ha meddelats
bestämmelser angående delning av fastigheter, som äro belägna inom olika
administrativa områden. Enligt 1 § första och andra styckena i 1930 års lag
skall dels, då Konungen förordnat om ändring av området för stad, köping,
som utgör egen kommun, eller socken eller meddelat beslut angående sträckningen
av gräns för förvaltningsområde som nu sagts, och fastighet skäres
av den nya gränsen, dels ock, då Konungen förordnat att fastighetsregister
enligt de för stad meddelade bestämmelser skall föras för samhälle å landet,
och fastighet redan förut skäres av gränsen för samhället, delning av fastigheten
verkställas. Därest i fall som nyss nämnts av en fastighet kommer att
på ena sidan om gränsen falla allenast dess andel med andra fastigheter i
samfälld mark, skall dock jämlikt tredje stycket i samma paragraf delning av
fastigheten ej äga rum, såvida icke dess andel i samfälligheten blir i laga ordning
utbruten. Med fastighet förstås i lagen vad som enligt gällande bestämmelser
skall såsom särskild fastighet redovisas i fastighetsregister. Delning
av fastighet enligt lagen verkställes av därtill förordnad lantmätare genom avstyckning.
Om icke särskilda förhållanden annat föranleda, bör enligt 7 §
första stycket den fastighetsdel avstyckas, vars ägovidd är minst eller vars
avstyckande förorsakar den minsta kostnaden. Har fastighet som beröres av
indelningsändring delats genom sämjedelning före den 1 januari 1928, skall
jämlikt 7 § andra stycket särskilt för sig avstyckas envar vid sämjedelningen
utlagd lott eller del därav. Därest icke samtliga delägare förklara sig nöjda
med sämjedelningen och därom upprätta förening, skall föreläggande meddelas
delägare, som önskar jämlikt 1 kap. 8 § lagen den 18 juni 1926 om delning
av jord å landet erhålla skifte å fastigheten, att senast inom sex månader
söka dylikt skifte. Under tiden skall frågan om delning av fastigheten
enligt 1930 års lag vila. Sökes ej skifte inom sålunda utsatt tid eller meddelas
icke tillstånd därtill eller fullföljes icke sökt skifte, skall frågan om skifte
Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.
3
anses vara förfallen. Kostnad för förrättning enligt 1930 års lag eller för
gränsbestämning i sammanhang med sådan förrättning må enligt stadgande
i 23 § icke åläggas fastighetens ägare eller innehavare.
I skrivelse den 14 maj 1935 har lantmäteristyrelsen väckt förslag om vissa
ändringar i 1 och 7 §§ i 1930 års lag.
I fråga örn 1 § i 1930 års lag avsåg lantmäteristyrelsens förslag stadgandet
i 1 § tredje stycket, enligt vilket — därest av viss fastighet på ena sidan
örn fastställd gräns faller allenast dess andel med andra fastigheter i samfälld
mark — delning av fastigheten ej skall äga rum, såvida icke dess andel
i samfälligheten blir i laga ordning utbruten.
Styrelsen framhöll beträffande nämnda stadgande, att det särskilt för
fastighetsregistreringen och fastighetsbokföringen inneburit en stor fördel
att ifrågavarande slag av fastigheter, bestående allenast av andelar för
viss eller vissa fastigheter i samfälld mark och gemenligen kallade ''luftfastigheter’,
icke vidare kunde uppkomma. Emellertid borde enligt styi''elsens
mening å andra sidan ej förbises att även den nuvarande ordningen
medförde ej oväsentliga praktiska olägenheter. Så vore enligt styrelsens
förmenande alltid förhållandet i det icke sällan förekommande fall, då
den samfällda marken läge på ena sidan örn den administrativa gränsen och
all den utbrutna marken till de fastigheter som hade del i samfälligheten
på andra sidan örn gränsen. Då i detta fall samfällighetens avstyckning icke
skulle föranleda uppkomsten av någon ''luftfastighet’, bortfölle tydligen det
huvudsakliga skälet för bibehållande av samhörigheten mellan samfälligheten
och fastigheternas utbrutna ägor. På grund av vad sålunda anförts
hemställde styrelsen om sådan ändring i 1 § tredje stycket, att fastighetsdelning
skulle få verkställas i de av styrelsen omförmälda fallen.
Beträffande 7 § i 1930 års lag har lantmäteristyrelsen föreslagit vissa
bestämmelser örn upprättande av karta över sådan sämjedelad fastighet,
som omförmäles i andra stycket av lagrummet.
I anledning av lantmäteristyrelsens förslag utarbetades inom justitiedepartementet
en promemoria jämte utkast bl. a. till lag örn ändrad lydelse av
1 och 7 §§ i 1930 års lag.
T promemorian uttalades beträffande lantmäteristyrelsens förslag örn ändring
av 1 § i 1930 års lag, att på sätt styrelsen hemställt delning enligt
förevarande lag borde komma till stånd i det fall att för flera fastigheter
samfälld mark läge på ena sidan örn den administrativa gräns, varom vore
fråga, och all annan till fastigheterna hörande mark läge på andra sidan
örn gränsen. Ifrågavarande fall syntes i själva verket kunna jämställas därmed,
att en odelad fastighet med flera ägare hade vissa ägor på ena sidan
om gränsen och en annan äga på andra sidan örn gränsen, då givetvis delning
enligt gällande lag skidle äga rum. Av lantmäteristyrelsens förslag
föranledd ändring i 1 § tredje stycket av 1930 års lag borde sålunda vidtagas.
Beträffande förslaget örn ändring av 7 § i 1930 års lag borde, enligt vad
i promemorian uttalades, i nämnda paragrafs andra stycke intagas bestäm
-
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.
U tskoltet.
melse att — om laga skifte ej komme till stånd — varje vid sämjedelningen
tillkommen ägolott skulle vid förrättningen behandlas såsom en fastighet.
Örn sådant stadgande meddelades, syntes bestämmelsen i 7 § andra stycket
första punkten, att vid förrättning enligt 1930 års lag skulle avstyckas ’envar
vid sämjedelningen utlagd lott eller del därav’, bliva överflödig. Av den nya
bestämmelsen följde nämligen att, örn hel sämjedelningslott folie på ena
sidan örn gränsen, den utan särskild avstyckning vore att anse såsom självständig
fastighet. Folie endast viss del av sämjedelningslott på ena sidan örn
gränsen, följde redan av 2 § och 7 § första stycket i lagen — jämförda med
det nya stadgandet i 7 § andra stycket — att delen skulle avstyckas från den
genom stadgandet legaliserade sämjedelningslotten. Vidare syntes böra angivas
att, sedan delningsförrättningen fastställts, sämjedelningen skulle lia
samma verkan som fastställt laga skifte. Härav följde bland annat att frågan
angående eventuellt omskifte skulle bedömas enligt 1 kap. 11 § jorddelningslagen
samt att, därest omskifte komme till stånd, enligt 9 kap. 2 §
samma lag innehavet skulle utgöra delningsgrund.
I promemorian har vidare framhållits, att de genom sämjedelningen bildade
fastigheterna uppenbarligen borde redovisas i jordregistret. Härjämte vore
emellertid även nödvändigt, att sämjedelningen säkerställdes genom karta
och beskrivning. Vad lantmäteristyrelsen härutinnan föreslagit borde i huvudsak
lända till efterrättelse. I förevarande lag syntes emellertid endast behöva
intagas stadgande, att i fall som nu sagts förrättningsmannen skulle utmärka
sämjedelningen å karta samt med iakttagande i tillämpliga delar av
vad om hävdeförteckning vid laga skifte vore stadgat upprätta beskrivning
över hela den sämjedelade fastigheten. Närmare föreskrifter angående kartans
upprättande syntes böra utfärdas av lantmäteristyrelsen.
Kostnaden för kartan och beskrivningen, vilken med hänsyn till vad lantmäteristyrelsen
föreslagit icke behövde uppgå lill något mera betydande belopp,
syntes, enligt vad i promemorian slutligen anfördes, vara att hänföra
till kostnad för delningsförrättningens genomförande. Sådan kostnad finge
jämlikt 23 § i 1930 års lag icke åläggas fastighetens ägare eller innehavare
och skulle följaktligen gäldas av det allmänna.
Det vid propositionen fogade lagförslaget överensstämmer, bortsett från
vissa formella jämkningar, med det utkast till lag örn ändrad lydelse av 1 och
7 §§ av 1930 års lag, som bifogats promemorian.
Vid granskning av nu föreliggande lagförslag har utskottet icke funnit anledning
till erinran mot detsamma. Utskottet får därför hemställa,
att förevarande proposition måtte bifallas av riksdagen.
Stockholm den 28 mars 1939.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.
5
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Norman, Linder, Löfvander*, Knut Petersson, Olof
Carlsson, Wistrand*, Ekströmer och Nils Svensson;
från andra kammaren: herrar Hage, Olovson i Västerås*, Molander, Sandström, Gardell
och Barnekow, fröken Andersson samt herr Holm.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 9 sami. 2 avd. Nr 23.
2