Första lagutskottets utlåtande Nr 5.
1
ip
Nr 5.
Ankom till riksdagens kansli den 10 februari 1939 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till lag om ändring i vissa delar av stadsplanelagen den
29 maj 1931 (nr U2).
Genom en den 25 november 1938 dagtecknad, till lagutskott hänvisad
proposition, nr 19, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Majit
under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda
protokoll föreslagit riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade
förslag till
Lag
om ändring i vissa delar av stadsplanelagen den 29 maj 1931 (nr 112).
Härigenom förordnas, att 20, 57, 63, 64 och 82 §§ stadsplanelagen den 29
maj 1931 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:
20 §.
Inom område---avsett ändamål.
Har med avseende å visst område jämlikt 14 § beslut meddelats eller på
sätt i 15 § sägs fråga väckts örn antagande eller ändring av stadsplan eller
stomplan, eller har enligt 16 § förbud meddelats mot nybyggnad inom område,
för vilket stadsplan eller stomplan antagits eller beträffande vilket
föreläggande enligt 4 eller 12 § givits om upprättande eller ändring av sådan
plan, äger Konungens befallningshavande i den utsträckning, som föranledes
av omständigheterna, meddela förbud mot åtgärd, varom i första stycket
sägs. Förbud, som nu sagts, skall lända till efterrättelse utan hinder av
förd klagan.
57 §.
Konungen äger---av omständigheterna.
Föreligger fråga — — — Konungens befallningshavande.
Har enligt första stycket meddelats nybyggnadsförbud, eller är fall för
handen, som i andra stycket avses, skall vad i 20 § andra stycket är stadgat
äga motsvarande tillämpning.
Närmare bestämmelser —--av Konungen.
63 §.
Nybyggnad må--— avsett ändamål.
Å byggnadsmark---mot tomtindelningen.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 9 sami. 1 avd. Nr 5—7.
1
2
Första lagutskottets utlåtande Nr 5.
Beträffande område, som ingår i byggnadsplan, skall vad i 20 § andra
stycket är stadgat äga motsvarande tillämpning.
64 §.
Föreligger fråga---Konungens befallningshavande.
Är fall, som i första stycket avses, för handen, skall vad i 20 § andra
stycket är stadgat äga motsvarande tillämpning.
82 §.
Råder, då--— annorledes förordnar.
I fall, som i första stycket avses, skall vad i 20 § andra stycket är stadgat
äga motsvarande tillämpning.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1939.
I fråga om de skäl som ligga till grund för förslaget får utskottet, i den
mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.
Enligt 20 § stadsplanelagen den 29 maj 1931 är det förbjudet att inom
område, som ingår i stadsplan eller stomplan, vidtaga schaktning, fyllning,
trädfällning eller annan därmed jämförlig åtgärd, såvida åtgärden uppenbarligen
är av beskaffenhet att kunna väsentligt försvåra områdets användande
för avsett ändamål. Beträffande område, för vilket icke fastställts
stadsplan eller stomplan, finnes icke någon motsvarande bestämmelse.
önskemålet att ett tillämnat ordnande av bebyggelsen icke skall försvåras
genom olämpliga åtgärder har emellertid i annat avseende tillgodosetts även
vad angår vissa områden av sistnämnda slag. Principiellt gäller sålunda förbud
mot nybyggnad i strid ej blott mot fastställd stadsplan eller stomplan
utan även mot utomplansbestämmelser, som fastställts för stad eller stadsliknande
samhälles ytterområden. Beträffande den egentliga landsbygden finnes
motsvarande förbud mot nybyggnad i strid mot fastställd byggnadsplan
eller mot fastställda utomplansbestämmelser. — Redan ett tillämnat ordnande
av bebyggelsen inom ett område kan föranleda uppkomsten av förbud
mot nybyggnad inom området. Har fråga uppkommit om bildande av ett
municipalsamhälle för sagda ändamål, äger sålunda länsstyrelsen i avvaktan
på frågans slutliga avgörande utfärda förbud att utan särskilt tillstånd verkställa
nybyggnad inom området för det blivande municipalsamhället. Det
ankommer sedan på Kungl. Majit att vid frågans avgörande meddela det förbud
mot nybyggnad inom orten, som föranledes av omständigheterna. Inom
stad eller stadsliknande samhälle kan förbud mot nybyggnad utverkas hos
länsstyrelsen så snart förslag väckts örn antagande eller ändring av stadsplan,
stomplan eller utomplansbestämmelser för visst område. Antagandet
av ett dylikt förslag medför även förbud mot nybyggnad utan tillstånd av
länsstyrelsen; förbudet gäller till dess frågan om förslagets fastställelse prövats.
Vad angår den egentliga landsbygden kan länsstyrelsen, då fråga fö
-
Första lagutskottets utlåtande Nr 5.
3
religger om upprättande av byggnadsplan för visst område eller om ändring
i sådan plan, meddela förbud att utan särskilt tillstånd verkställa nybyggnad
inom området. — Slutligen må erinras därom att, i den mån underställt förslag
till stadsplan, stomplan eller utomplansbestämmelser såsom för stad
icke vinner fastställelse, Kungl. Majit kan för viss tid meddela erforderligt
byggnadsförbud, ävensom att Kungl. Majit vid föreläggande örn upprättande
eller ändring av stadsplan eller stomplan äger meddela sådant förbud.
Det nu framlagda lagförslaget innebär, att Konungens befallningshavande
skall äga utfärda förbud mot schaktning och dylika åtgärder, som avses
i nuvarande 20 § stadsplanelagen, redan på ett tidigare stadium än nu är
fallet. Bestämmelse härom har upptagits i ett andra stycke av nämnda paragraf.
Härunder falla i första hand ej blott områden, för vilka beslut om
antagande eller ändring av stads- eller stomplan fattats av stadsfullmäktige
men frågan örn fastställelse ännu ej hunnit prövas (14 §), utan överhuvud
varje område, beträffande vilket fråga om antagande av stads- eller
stomplan eller ändring därav är väckt och följaktligen förbud mot nybyggnad
kan meddelas (15 §). Vidare höra härunder områden, för vilka Kungl.
Majit vägrat fastställelse å beslutad stads- eller stomplan men förordnat om
nybyggnadsförbud eller ock meddelat dylikt förbud i samband med föreläggande
att upprätta stadsplan eller stomplan (16 §).
Motsvarande skall enligt förslaget gälla även för stadsliknande samhällen
å landet, beträffande vilka nybyggnadsförbud utfärdats i anslutning till
förordnande om tillämpning av stadsplanelagens bestämmelser för stad eller
fråga uppkommit angående sådant förordnande (57 §), samt — vad angår
den egentliga landsbygden — områden, som ingå i byggnadsplan eller beträffande
vilka fråga uppkommit om upprättande av sådan plan (63 och
64 §§). Slutligen föreslås ett likartat stadgande för områden, där enligt
övergångsbestämmelserna i 82 § nybyggnadsförbud råder.
Utskottet har vid sin granskning av det framlagda lagförslaget icke funnit
anledning till erinran mot detsamma och får alltså hemställa,
att förevarande proposition måtte av riksdagen bifallas.
Stockholm den 10 februari 1939.
På första lagutskottets vägnar:
K. SCHLYTER.
Vid detta ärendes behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Schlyter, Eskhult, Ewerlöf, Gärde, Karl Johan Olsson,
Emil Andersson*, Brandt och Caap*;
från andra kammaren: herrar Bergquist, Lindqvist och Lindmark, fru Ostlund sami
herrar Ryberg, Olsson i Mellerud, Gezelius och Berg*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Utskottet.