Första lagutskottets utlåtande Nr 13.

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 28 februari 1939 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående revision av bestämmelserna
örn firmaregistrering.

Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 215 i första kammaren av herr Holmström
och nr 331 i andra kammaren av herr Henriksson. I motionerna,
vilka äro likalydande, har hemställts, att riksdagen måtte besluta skrivelse
till Kungl. Maj:t med begäran örn utredning och förslag till ändrade bestämmelser
för firmaregistrering i syfte att uppnå större överskådlighet samt därtill
likformig behandling av aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet,
i den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till
motionerna.

Handelsregister skall föras, för Stockholm hos Överståthållarämbetet, för
annan stad hos magistraten eller, där sådan ej finnes, hos vederbörande
stadsstyrelse (kommunalborgmästare) och för landsbygden hos Konungens
befallningshavande. I detta handelsregister skall införas det namn varunder
enskild näringsidkare, som vill bedriva handel eller annan rörelse med vars
utövande följer skyldighet att föra handelsböcker, ämnar bedriva sin rörelse.
Vidare skall handelsbolags firma införas i registret. På ansökan kan enkelt
bolag i handelsregistret införas på samma sätt som handelsbolag; har så
skett anses bolaget såsom handelsbolag (1 och 8 §§ i lagen den 13 juli 1887
örn handelsregister, firma och prokura; 45 § i lagen den 28 juni 1895 örn
handelsbolag och enkla bolag).

Hos patent- och registreringsverket föres aktiebolagsregister för inskrivning
av uppgifter rörande aktiebolag (120 § i lagen den 12 augusti 1910 örn
aktiebolag). För inskrivning av uppgifter rörande ekonomiska föreningar
skall hos Konungens befallningshavande förås föreningsregister (73 § i lagen
den 22 juni 1911 örn ekonomiska föreningar). För åtskilliga slag av bolag,
föreningar och andra sammanslutningar givas särskilda regler örn registrering.
Uppgifter angående bankbolag registreras i aktiebolagsregistret (240 §
i lagen örn bankrörelse). För uppgifter angående försäkringsbolag föres hos
patent- och registreringsverket ett försäkringsregister (244 § i lagen örn försäkringsrörelse)
. Beträffande understödsföreningar föras särskilda under Bihang

till riksdagens protokoll 1939. 9 sami. 1 avd. Nr 13. 1

2

Första lagutskottets utlåtande Nr 13.

stödsföreningsregister; för föreningar som uteslutande avse att bereda understöd
vid arbetslöshet föres dylikt register hos socialstyrelsen och för övriga
understödsföreningar hos pensionsstyrelsen. Båda dessa register föras i särskilda
avdelningar. Socialstyrelsens understödsföreningsregister är fördelat
på två avdelningar, den ena avsedd för inskrivningar rörande erkända arbetslöshetskassor
och den andra för inskrivningar rörande andra understödsföreningar.
Pensionsstyrelsens understödsföreningsregister är fördelat i tre
avdelningar, en avsedd för inskrivningar rörande understödsföreningar med
godkända stadgar, en avsedd för inskrivningar rörande erkända sjukkassor
och en avsedd för inskrivningar rörande övriga understödsföreningar (67 §
i lagen örn understödsföreningar. Kung. den 24 mars 1938). Uppgifter rörande
bostadsrättsföreningar inskrivas i en särskild avdelning av föreningsregistret
(10 § i lagen örn bostadsrättsföreningar).

Frågan huruvida registrering av sammanslutningar bör ske i ett för hela
riket gemensamt centralregister eller i olika register för mindre områden
äger visst samband med det skydd som tillkommer den registrerade firman.

I lagen om handelsregister, firma och prokura stadgas sålunda (10 § andra
stycket), att firma skall tydligt skilja sig från andra för samma kommun
förut i handelsregistret intagna, ännu beslående firmor. Aktiebolagslagen
innehåller föreskrift att ny firma skall tydligt skilja sig från andra, förut i
laga ordning registrerade, ännu bestående aktiebolagsfirmor (18 § andra
stycket). Motsvarande bestämmelse i lagen om ekonomiska föreningar (8 §
tredje stycket) innehåller föreskrift, att firman skall tydligt skilja sig från
andra, hos samma myndighet förut i laga ordning registrerade, ännu bestående
föreningsfirmor. Den granskning som äger rum vid inregistrering
av ny firma kommer således, då det gäller införing i handelsregistret att
avse allenast bestående firmor inom samma kommun, då det gäller införing
i föreningsregistret att avse allenast bestående firmor inom samma län, och
då det gäller införing i aktiebolagsregistret att avse bestående firmor inom
hela landet. En särskild begränsning av denna granskning ligger däri att
den ej omfattar andra register än det vari införing skall äga rum. De övriga
lagar som innehålla regler om att ny firma skall skilja sig från äldre överensstämma
med aktiebolagslagen (5 § andra stycket i lagen örn bankrörelse,
5 § andra stycket i lagen om försäkringsrörelse, 9 § tredje stycket i lagen
om understödsföreningar). Enligt lagarna om bankrörelse och om försäkringsrörelse
skall vid registrering hänsyn tagas jämväl till utländsk bankinrättning,
resp. försäkringsanstalt som är allmänt känd här i riket.

Lagarna innehålla emellertid bestämmelser avsedda att bereda skydd åt
firma även i förhållande till firmor som blivit registrerade. Sålunda stadgas
i 128 § lagen om aktiebolag, att innehavaren av en i handelsregister, föreningsregister
eller aktiebolagsregister tidigare införd firma kan vid domstol
föra talan då aktiebolags registrerade firma företer likhet med hans

Första lagutskottets utlåtande Nr 13. 3

tidigare firma och han därigenom lider förfång. Domstolen äger förbjuda
det senare bolaget att använda sin registrerade firma. Genom lag den 2 juni
1911 erhöll 6 § i firmalagen sin nuvarande lydelse, vilken ansluter sig till
128 § i aktiebolagslagen. Lagen om ekonomiska föreningar innehöll ursprungligen
(80 §) bestämmelse örn skydd mot användande av inregistrerad
föreningsfirma i samma omfattning som 128 § i aktiebolagslagen. Genom
lagändring 1912 utsträcktes detta skydd till att gälla till förmån för jämväl
innehavare av firma som blivit införd i sjukkasseregister eller understödsföreningsregistret.
I övriga lagar givas bestämmelser örn skydd, i lagen örn
bankrörelse till förmån för innehavare av firma som tidigare införts i handelsregister,
föreningsregister eller aktiebolagsregister (246 §), i lagen om
försäkringsrörelse till förmån för innehavare av firma som tidigare införts i
nyssnämnda register eller försäkringsregistret (253 §) och i lagen om understödsföreningar
till förmån för innehavare av firma som tidigare införts i
föreningsregister, understödsföreningsregister eller försäkringsregister (74 §).
Rättspraxis utvisar emellertid att möjligheten att fa förbud mot begagnande
av viss firma icke är inskränkt till de i lagbestämmelserna särskilt uppräknade
firmainnehavarna.

Redan vid tillkomsten av 1887 års firmalag diskuterades fördelar och
olägenheter av lokal- och centralregistrering. Den skandinaviska kommitté
som utarbetade det förslag varpå lagen är byggd framhöll, att det icke
kunde ifrågasättas att föreslå centralregistrering redan på grund av den
vidsträckta anmälningsskyldigheten, samt att centralregistrering ej kunde
tillämpas utan uppoffring av fördelen att å den ort där rörelsen drives, eller
åtminstone å en närbelägen ort, kunna taga kännedom om deras underskrifter
som äga teckna firman.

Vid lagförslagets granskning i högsta domstolen uttalade sig emellertid
ett justitieråd till förmån för centralregistrering. Det framhölls att firmaskyddet
bleve effektivt för hela riket om registreringen av firma, liksom
registreringen av varumärken, uppdroges åt en centralmyndighet för hela
riket. Såsom ytterligare fördelar med centralregistrering anfördes, att registreringen
utfördes bättre och mera planmässigt samt lättare kunde kontrolleras
från det allmännas sida, att särskiljande av liknande firmor skedde
säkrare, att större överskådlighet bereddes, att upplysningar och bevis lättare
kunde erhållas samt att kostnaderna såväl för det allmänna som tor den
enskilda kunde nedbringas lill ett minimum.

Det må här anmärkas att jämväl aktiebolag före tillkomsten av 1895 års
aktiebolagslag, vilken sedermera ersattes av 1910 års aktiebolagslag, registrerades
i handelsregister. Till stöd för inrättande av ett centralt aktiebolagsregister
anfördes i 1890 års förslag till lagar örn enkla bolag och
handelsbolag, örn aktiebolag m. m. (sid. 129), att aktiebolagens affäisförbindelser
i allmänhet äro mera utbredda än den enskilde näringsidkarens

4

Första lagutskottets utlåtande Nr 13.

eller handelsbolagets och att aktiebolagets kunder ofta nog till större delen
äro bosatta å andra orter än den där bolaget är domicilierat, varför det
med registreringen avsedda syftet bättre vunnes genom inskrivning i ett för
hela landet gemensamt register än genom lokal registrering.

1895 års lag om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet innehöll
bestämmelse (44 § första stycket) — motsvarande 73 § i 1911 års lag
örn ekonomiska föreningar — att föreningsregister skulle föras hos Konungens
befallningshavande. I 1890 års nyssnämnda förslag, som innehåller
jämväl det förslag som låg till grund för 1895 års föreningslag, yttrade den
kommitté som utarbetat förslaget (sid. 150): Vad vid förslaget till lag om
aktiebolag anförts om fördelarna av en central registrering har uppenbarligen
i åtskilligt sin tillämpning även på föreningar. Då kommittén icke
desto mindre hänvisat dessas registrering till länsstyrelserna så har detta
skett emedan man ansett en sådan anordning skola medföra en väsentlig
förmån för föreningarna själva. Deras sammansättning är nämligen merendels
sådan, att man ej kan med någon större grad av säkerhet vänta, att
de inom sig äga tillgång till någon person med den vana och insikt, att upprättande
av stadgar med trygghet kan anförtros honom, och anlitande av
sakkunnigt biträde skulle, i anseende till de begränsade tillgångar, varöver
föreningar vid sin uppkomst vanligen förfoga, ofta nog kännas ganska betungande.
Kommittén har därför ansett det skola för föreningarna innebära
en avsevärd lättnad, om de i fråga om sin organisation få att göra med
en lokal myndighet, hos vilken de utan vidare omgång eller kostnad kunna
erhålla erforderliga råd och anvisningar.

I förevarande motioner anföres bland annat följande:

»Genom 1938 års beskattningsreform gavs av regering och riksdag ett betydelsefullt
erkännande åt principen om likformig behandling av aktiebolag
och ekonomiska föreningar. Konsekvensen bjuder att åtgärder vidtagas för
att även i andra avseenden få denna likformighet i behandling genomförd.

En punkt, där nuvarande bestämmelser och arrangement medföra påtagiga
olägenheter, är det skilda registreringsförfarandet för dessa två slag av
juridiska personer. Registreringsmyndighet för aktiebolagen är patent- och
registreringsverket medan motsvarande myndighet för de ekonomiska föreningarna
är K. B. Många av de ekonomiska föreningarna ha ett eller flera
dotterföretag i aktiebolagsform och kanske även dotterföretag i föreningsform.
Dessa skola nu registreras på olika håll, vilket i hög grad måste försvara
uppnåendet av de syften för vilka registreringen tillkommit. Speciellt
blir ju detta fallet då moderföretaget finns registrerat på ett håll och dotterbolagen
på ett annat.

Det är påtagligt att hela den ordning, som nu är gällande för handelsregister,
föreningsregister och aktiebolagsregister, är behäftad med betydande
olägenheter. En ganska genomgripande nyordning, som skapar större överskådlighet,
bör därför snarast komma till stånd.»

5

Första lagutskottets utlåtande Nr 13.

För närvarande föres hos patent- och registreringsverket ett för hela riket Utskottet.
gemensamt aktiebolagsregister, under det att ekonomiska föreningar antecknas
i lokala föreningsregister som föras av Konungens befallningshavande.

Frågan huruvida registreringen av dessa båda företagstyper skulle anordnas
centralt eller lokalt var, såsom framgår av utskottets redogörelse, föremål
för övervägande vid tillkomsten av de lagbestämmelser i ämnet som närmast
föregingo de nu gällande. Anledningen till den olika behandlingen
av aktiebolag å ena samt ekonomiska föreningar å andra sidan synes hava
varit den, att ehuru de skäl som motiverade en central registrering av aktiebolagen
i åtskilligt hade sin tillämpning även å ekonomiska föreningar, en
registrering hos Konungens befallningshavande av dessa senare ansågs medföra
en väsentlig förmån för föreningarna själva. Frågan om utformningen
av registreringsbestämmelserna beträffande aktiebolagen ingår i det arbete
med en revision av aktiebolagslagstiftningen, varmed lagberedningen för
närvarande är sysselsatt. Nämnda revision torde komma att föranleda
behov av vissa jämkningar även i lagstiftningen om ekonomiska föreningar,
vilken på åtskilliga punkter ansluter sig till aktiebolagslagstiftningen. Med
hänsyn härtill synes frågan örn utformningen av bestämmelserna rörande
registrering av ekonomiska föreningar icke böra redan nu upptagas till särskild
prövning. Tillräcklig anledning torde ej heller föreligga att föranstalta
örn en allmän revision av bestämmelserna rörande registrering av olika
företag. Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 februari 1939.

På första lagutskottets vägnar:

K. SCHLYTER.

Vid detta ärendes behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Schlyter, Karl Emil Johanson, Ewerlöf, Gårde,
Karl Johan Olsson, Theodor Magnusson, Brandt* och Anton Svensson;

från andra kammaren: herrar Bergquist, Lindqvist, Hedlund i Östersund* och
Lindmark*, fru Östlund* samt herrar Byberg, Olsson i Mellerud och Hansson i
Vännäsby*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 9 sami. 1 avd. Nr 13.

2