Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 10 mars 1939 kl. 5 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion örn
utredning rörande möjligheterna att i kommunallagarna
införa rätt till kommunal minoritetsrevision.

Uti en inom törsta kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 36, av herr Wistrand hemställes, »att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Majit, i samband med den av 1937 års
riksdag begärda utredningen angående komplettering av kommunallagarnas
bestämmelser om revision, ville låta utreda möjligheterna att i kommunallagarna
införa rätt till kommunal minoritetsrevision».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Enligt lagarna om kommunalstyrelse på landet och i stad samt örn församlingsstyrelse
skall vederbörande beslutande kommunala organ årligen utse
två eller flera revisorer för granskning av förvaltningen, enligt landstingslagen
skall landstinget utse minst tre revisorer och enligt vägdistriktslagen
skall vägstämman utse två revisorer och länsstyrelsen en. Den, som är redovisningsskyldig
till vederbörande kommun, landsting eller vägdistrikt, får icke
väljas till revisor för granskning av förvaltning, för vilken han har att redovisa,
ej heller deltaga i val av revisor för granskning av sådan förvaltning
eller i beslut med anledning av granskningen. Valet av revisorer kan numera
ske proportionellt. Bestämmelser härom infördes år 1930 i kommunallagarna
i syfte att tillgodose kravet på minoritetens representerande. Revisorerna
utses för granskning av det nästföljande årets räkenskaper. De äga när som
helst inventera kommunens kassor och övriga tillgångar samt taga del av räkenskaper
och andra handlingar, som beröra förvaltningen. Framställd anmärkning
kan upptagas till behandling oavsett örn den omfattas av en eller
liera bland revisorerna. Även en felaktighet, å vilken revisorerna icke anmärkt,
får anses kunna påtalas och föranleda ett på dechargefrågan inverkande
beslut. Möjligheten alt framföra dylika anmärkningar för andra än
revisorerna har ökats genom den år 1937 i tryckfrihetsförordningen klart uttryckta
regeln örn kommunala handlingars offentlighet — även om med denna
princips införande icke allenast eller ens i första rummet åsyftades åstadkommandel
av en kontroll av revisionsmässig beskaffenhet.

Enligt motionärens mening äro gällande bestämmelser på förevarande
område icke tillräckligt betryggande ur minoritetens synpunkt. I motionen
göres härvid en jämförelse med aktiebolagslagen, enligt vilken hos Konungens
befallningshavande i vederbörande län kan påkallas utseendet av en reviBihang
till riksdagens protokoll 193!). 5 sami. 2 avd. Nr 7—8.

1

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7-

sor att med övriga revisorer deltaga i granskningen av styrelsens förvaltning
och bolagets räkenskaper, därest förslag härom antagits å bolagsstämma eller
ock biträtts av aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp, utgörande
minst en femtedel av hela aktiekapitalet. I anknytning härtill tänker sig motionären
möjligheten av införandet av en rätt för exempelvis en femtedel av
en kommuns fullmäktige eller röstberättigade befolkning att påkalla undersökning
av kommunens förvaltning genom egen revisor.

Förhållandena äro emellertid allt för skiljaktiga mellan offentligrättsliga
korporationer och privaträtts liga företag, för att aktiebolagslagens bestämmelser
på förevarande område skola kunna tagas till utgångspunkt för en reform
beträffande kommunerna. Enligt vägdistriktslagen skall Konungens
befallningsliavande visserligen utse en av revisorerna. Men denna regel har
sin grund däri, att de av vägdistrikten förvaltade medlen till övervägande
del utgöras av statsmedel. Enligt utskottets mening kan det icke ifrågakomma
att införa en liknande bestämmelse i övriga kommunallagar. Det
skulle, som utskottet redan år 1937 framhöll (utlåtande nr 18), knappast stå
i överensstämmelse med den kommunala självstyrelsens princip att —- även
i andra fall än det nyss berörda — låta Konungens befallningsliavande utse
en av kommunens revisorer. Det kan för övrigt ifrågasättas, örn en dylik
anordning skulle vara ägnad att skapa en mera effektiv kommunal revision.

Det anförda hindrar likvisst icke utskottet från att anse vissa skäl kunna
anföras för att minoriteten inom en kommun erhåller ökade möjligheter
att bliva representerad vid det kommunala revisionsarbetet. En nära till
hands liggande lösning synes härvid vara att öka minimiantalet valda revisorer
från i regel lägst två till lägst tre. Såväl denna som andra möjligheter
för skapande av en fullt betryggande revision falla emellertid inom ramen
för den av riksdagen år 1937 i skrivelse nr 266 begärda utredningen av
frågan örn sådan komplettering av kommunallagarnas bestämmelser örn
revision, att de kommunala strävandena till en mera effektiv kommunal revision
underlättas, som ock angående en förbättrad organisation av den inre
kommunala medelsförvaltningen. I den mån syftemålet med motionärens
förslag är förtjänt av beaktande, torde det komma att uppmärksammas
vid den begärda utredningen en ny riksdagsskrivelse förutan.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

Stockholm den 10 mars 1939.

På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

3

Närvarande: Herrar Hallén, Anlon Pettersson, Oscar Gottfrid Karlsson*. Sandegård, Herlitz,
Karl Bodin, Nils Andersson, Anders Andersson, Hagström, Härdin, Albertsson*,
Lindskog*, Fast, Andersson i Ovanmyra, Vougt*, Mosesson, Nordström
i Torsby, Eriksson i Tolered, Nilsson i Göteborg och Nolin.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer:

1) av herr Nordström i Torsby beträffande vissa delar av motiveringen;

2) av herrar Mosesson och Albertsson;

3) av herrar Herlitz, Hagström, Lindskog och Nolin, som ansett, att utskottet
i anledning av motionen bort föreslå riksdagen att i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Majit i samband med den av 1937 års riksdag
begärda utredningen angående komplettering av kommunallagarnas bestämmelser
örn revision ville låta överväga i vad mån representanter för
kommunala minoriteter må kunna beredas ökade möjligheter till deltagande
i den kommunala revisionen.