Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 14.

3

Nr 14.

Ankom till riksdagens kansli den 15 maj 1939 kl. 7 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
om författningsändringar beträffande samarbetet mellan
regering och riksdag i utrikespolitiska ärenden.

Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft de
inom första kammaren väckta, till utskottet hänvisade motionerna nr 16 av
herr Undén och nr 194 av herr Lindhagen.

I motionen I: 16 hemställes, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Majit anhålla om utredning och förslag angående sådana ändringar i § 56
riksdagsordningen och därmed sammanhängande föreskrifter i andra författningar,
som må befinnas ägnade att underlätta samråd mellan regering
och riksdag, särskilt i utrikespolitiska frågor».

I motionen I: 194 hemställes »att riksdagen ville nied ledning av förslag
från konstitutionsutskottet till formuleringar besluta följande ändringar i
det konstitutionella samarbetet mellan regering och riksdag i utrikesärenden,
nämligen

1) att den gamla utrikesnämndens vålnad avskaffas definitivt med rätt för
regering eller utrikesutskottet att påkalla sammanträden mellan riksdagarna;

2) att den i 54 § regeringsformen omnämnda framställningen till riksdagen
av det utrikespolitiska läget lämnas till riksdagen in pleno med rätt för
riksdagsmedlem att uttala sig och framställa spörsmål;

3) att varje meddelande till riksdagen sker enligt 56 § icke till utrikesutskottet
utan till riksdagen in pleno med rätt till diskussion och uttalande,
i vilket sistnämnda fall avgörandet, om votering begäres, sker efter namnupprop
enligt riksdagskatalogerna;

4) att sammanträde enligt 56 § med skyldighet för regeringen att lämna
upplysningar även skall äga rum, när minst 20 ledamöter från vardera kammaren
påkalla sådant;

5) att sekretess vid dessa sammanträffanden äger rum endast när synnerliga
anledningar därtill föranleda; och

6) att vid alla förenämnda sammanträffanden mellan regeringen och riksdagen
inför öppna eller slutna dörrar föras protokoll med stenografiska referat
av alla yttranden».

Beträffande motiveringen till de i motionerna framställda förslagen får utskottet
hänvisa till vederbörande motioner.

De strävanden, som under världskriget gjorde sig gällande inom riksdagen
för att få till stånd en närmare samverkan mellan regering och riksdag

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 14.

på utrikespolitikens område, ledde år 1921 till betydelsefulla grundlagsändringar.
Härigenom utvidgades riksdagens befogenheter med avseende å traktater.
Vidare utvecklades det s. k. hemliga utskottet till en fast institution,
utrikesnämnden, för rådplägning även mellan riksdagarna med Konungen om
ärenden, som anginge rikets förhållande till främmande makter. Till sist
infördes i § 56 riksdagsordningen regler örn formerna för muntliga redogörelsers
lämnande från regeringen till riksdagen i utrikespolitiska frågor och
andra ärenden av större allmänt intresse.

På förevarande område har härefter en betydelsefull reform genomförts
år 1937, då ett självständigt utrikesutskott inrättades. I utrikesnämndens
organisation vidtogs därvid ingen annan ändring än att valen till utrikesutskottet
också skulle gälla som val till nämnden. Angående det inbördes förhållandet
mellan utskottet och nämnden framhöll konstitutionsutskottet i sitt
till grund för reformen liggande utlåtande (nr 36) vid 1936 års riksdag, att de
uppgifter, nämnden skulle fylla, ingalunda försvunne genom utrikesutskottets
inrättande; genom den förevarande anordningen bleve vidare nämndens och
utskottets ledamöter på samma gång rådgivare till Konung och riksdag utan
enhetlighetens upphävande. 1 motionen 1:194 föreslås viss icke närmare
preciserad ändring i bestämmelserna om utrikesnämnd och utrikesutskott.
Utskottet har emellertid icke funnit skäl föreligga för en revision av de berörda,
så nyligen antagna bestämmelserna örn utrikesutskottet och dettas
förhållande till utrikesnämnden.

Frågan om ändringar i § 56 riksdagsordningen och därmed nära sammanhängande
bestämmelser har efter år 1921 vid flera tillfällen varit föremål
för riksdagens prövning. Sålunda hemställde riksdagen redan år 1924 i skrivelse
(nr 153) till Kungl. Majit örn utredning angående de åtgärder, som
kunde vidtagas för att riksdagens ledamöter i vidsträcktare mån skulle erhålla
regelbunden kännedom om viktiga utrikespolitiska förhållanden. Den
undersökning i ämnet, som i anledning härav verkställdes inom justitiedepartementet,
ledde emellertid icke till något positivt resultat; syftemålet med
riksdagens framställning ansågs kunna ernås utan grundlagsrevision genom
ändrad praxis. Sedermera har konstitutionsutskottet år 1929 i utlåtande
(nr 12) till kamrarna framhållit önskvärdheten av att riksdagen i större omfattning
erhåller regelbunden information i utrikespolitiska frågor av större
allmänt intresse. Samma mening uttalades av 1930 års kommitté för reformering
av riksdagens arbetsformer. Ett vidgat samarbete mellan regering
och riksdag på utrikespolitikens område är nämligen värdefullt såväl för
landet som för regeringen såsom ledare av dess utrikespolitik framför allt i
en tid, då de utrikespolitiska frågorna fått en allt mera ökad vikt och då riksdagen
allt oftare torde komma att få fatta betydelsefulla beslut i sådana ärenden.
Förhoppningarna om en sådan närmare samverkan, vilken åtminstone i
viss utsträckning varit möjlig redan med den nuvarande lydelsen av § 56 riksdagsordningen,
hava emellertid icke infriats; meddelanden med stöd av denna
bestämmelse hava sålunda endast vid fem tillfällen lämnats riksdagen. Ut -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 14.

5

skottet finner det därför önskvärt, att en förnyad utredning företages inom
vederbörande departement angående sådana ändringar i nu förevarande
grundlagsstadgande och andra därmed nära sammanhängande bestämmelser,
som kunna vara ägnade att främja nyssnämnda syftemål. Några närmare
riktlinjer för denna utredning anser sig utskottet i frågans nuvarande läge
icke böra uppdraga. Beträffande vägarna för ernående av ett positivt resultat
kunna meningarna nämligen med fog vara delade.

Den i de båda förevarande motionerna framförda tanken, att sådana meddelanden,
varom här är fråga, borde kunna lämnas vid gemensamma sammanträden
med båda kamrarna, dryftades redan av utskottet år 1924 (utlåtande
nr 22) och befanns då böra tagas under närmare övervägande. En
sådan lösning skulle till en del innebära en återgång till ett förfaringssätt, som
användes vid vissa tillfällen under världskriget — alltså på en tid då inga
grundlagsbestämmelser i ämnet ännu voro givna. Men eftersom debatt bör
vara tillåten efter ett regeringsmeddelande jämlikt § 56 riksdagsordningen,
är det förenat med vissa svårigheter att förverkliga nämnda tanke. Vissa
betänkligheter kunna nämnligen hysas mot en för kamrarna gemensam överläggning.
Och skulle debatten äga rum i vardera kammaren för sig, uppkomma
svårigheter, enär det är önskvärt såväl att den ledamot av statsrådet,
som framfört meddelandet — i regel ministern för utrikesärendena •— kan
övervara debatten i båda kamrarna, som att dessa kunna sammanträda till
överläggning var för sig snarast möjligt efter meddelandets framförande.

Vid kamrarnas förhandlingar inom lyckta dörrar jämlikt § 56 riksdagsordningen
föras för närvarande icke några protokoll upptagande de avgivna
yttrandena. Tidigare fattades särskilda beslut härom vid början av varje
sådant sammanträde. Numera finnes ett särskilt stadgande i ämnet i kamrarnas
ordningsstadgor. I de föreliggande motionerna föreslås en ändring
i detta hänseende. Utskottet vill i anslutning till motionärernas uttalanden
understryka betydelsen av protokollföring vid ifrågavarande slag av förhandlingar.

Protokollföringen av kamrarnas förhandlingar efter ett meddelande inom
lyckta dörrar jämligt § 56 riksdagsordningen medför, att icke endast kamrarnas
sekreterare, vilka äro de enda riksdagstjänstemän som i praxis icke
varit avlägsnade vid dessa sammanträden, utan även vissa stenografer komma
att behöva närvara vid sammanträdena. 1 samband härmed anser sig utskottet
i anledning av ett uttalande i motionen I: 16 böra framhålla, att enligt utskottets
mening vederbörande statsråd, som framför ett meddelande jämlikt
§ 56 riksdagsordningen, också torde kunna få åtföljas av departementstjänsteinan
eller annan sakkunnig, ehuru sammanträdet hålles inom lyckta dörrar.

I förevarande motioner föreslås vidare, att den överläggning, som följer
efter ett meddelande jämlikt § 56 riksdagsordningen, skall kunna utmynna
i ett dagordningsbeslut (»resolution»). Liknande förslag hava åren 1924,
1933 och 1936 avstyrkts av konstitutionsutskottet (utlåtanden nr 22, nr 19
och nr 36) och avslagits av riksdagen. Skall frågan örn införande av ett dagordningsinstitut
tagas under förnyat övervägande bör detta ske i ett större

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 14.

sammanhang, något som ej tillräckligt beaktats i de föreliggande motionerna.
Under hänvisning härtill och under erinran om att den utredning angående
sistnämnda spörsmål, som år 1935 företogs inom justitiedepartementet, utmynnade
i ett avböjande av tanken på dagordningsförfarandets införlivande
med vår konstitutionella rätt, får utskottet avstyrka motionerna i nu förevarande
del.

Motionen I: 194 torde i de delar, i vilka den icke ovan berörts av utskottet,
icke påkalla något särskilt uttalande från utskottets sida.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen i anledning av motionerna I: 16 och 1:194
i skrivelse till Kungl. Maj:t ville hemställa om utredning
samt förslag till nästa års riksdag om sådana ändringar i §
56 riksdagsordningen och därmed nära sammanhängande
föreskrifter, som kunna vara ägnade att befrämja samråd
mellan regering och riksdag i utrikespolitiska frågor;

2) att motionen I: 194, i den mån den icke kan anses besvarad
genom vad utskottet ovan under 1) hemställt, icke
måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 maj 1939.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: Herrar Hallén, Anton Pettersson, Strömberg*, Gustaf Adolf Björkman, Oscar
Gottfrid Karlsson*, Källman, Björck, Herlitz, Karl Bodin, Nils Andersson, Härdin,
Fast*, Andersson i Ovanmyra*, Vougt*, Mosesson, Lundqvist, Eriksson i
Toftered, Fält, Hellberg och Wallentheim.

Ej närvarande vid justeringen.