Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84.
1
Nr 84.
Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1939 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av en
lånefond för att främja tillskapandet av gemensamhetsbeten
för mindre jordbruk.
(lia avd.)
I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade, likalydande
motioner, nämligen I: 101 av herr Mannerskantz m. fl. samt II: 170 av
herr Liedberg m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte besluta:
dels att upplägga en lånefond, förslagsvis kallad andelsbeteslånefonden,
med ändamål att främja tillskapandet av gemensamhetsbeten för mindre
jordbrukare;
dels att för budgetåret 1939/40 under nionde huvudtiteln uppföra ett anslag
å 1 milj. kr. för detta syftemål, varav en större del — enligt det preciserade
förslag, som jordbruksutskottet efter närmare prövning måtte avgiva
— bör utgå av lånemedel och återstoden av skattemedel;
dels att bemyndiga Kungl. Maj:t att i anslutning till de i motiveringen till
motionerna anförda synpunkterna utfärda erforderliga föreskrifter rörande
handhavandet av och villkoren för ifrågavarande stödverksamhet.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, hänvisas till dessa.
Under en följd av år ha särskilda anslag anvisats för statsbidrag till jordförbättring
å ofullständiga jordbruk. Nuvarande bestämmelser i ämnet återfinnas
i en kungörelse den 12 oktober 1934 (nr 498), ändrad genom en kungörelse
den 30 juni 1937 (nr 571). Statsbidragen äro avsedda att användas
för uppodling till åker av därför lämplig odlingsbar jord (nyodlingsbidrag),
för stenröjning å odlad jord (stenröjningsbidrag), för påförande av mineraljord
— grus, sand och lera — på myrjord (jordkörningsbidrag) eller för befordrande
av rationell beteskultur å icke odlad jord (betesförbättringsbidrag).
I ett av 1936 års skogsordning den 26 november 1938 avgivet betänkande
angående åtgärder för höjande av skogsnäringens bärkraft (stat. off. utr.
1938: 58) har bland annat framlagts förslag till ändrade grunder för statsbidrag
till betesförbättringar. Enligt utredningens mening skulle dylika bidrag
kunna utgå även till andra jordbruk än ofullständiga. Vidare borde staten
även medverka till att genom enskild persons, särskilt för ändamålet bildat
bolags eller förenings eller vederbörande hushållningssällskaps försorg iord
Dihang
till riksdagens protokoll 1939. 10 sami. Nr 84 - 85. 1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84.
ningställdes samfällda kulturbeten till tjänst för djurägare. Statsbidrag
enligt förevarande bestämmelser borde kunna utgå till sådant ändamål.
I proposition nr 236 till årets riksdag angående ändrade grunder för egnahemsverksamheten
m. m. har departementschefen framhållit, att det ibland
kunde vara lämpligt, att flera mindre jordbrukare förenade sig om gemensamma
betesmarker till stöd för sina jordbruks bärkraft. Möjlighet syntes
böra beredas att erhålla egnahemslån till underlättande av dylika förvärv.
Tillkomsten av samfälligheter av här berörda art syntes emellertid
försvåras genom nuvarande bestämmelser i jorddelningslagen. Frågan om
behovet av lagändring härutinnan torde i lämpligt sammanhang böra bliva
föremål för övervägande.
Beträffande statsbidragen till förstärkning av ofullständiga
jordbruk framhåller departementschefen, att betesförbättringsbidrag
borde utgå även till andra jordbruk än ofullständiga. Vidare borde
statsbidrag enligt departementschefens uppfattning efter vissa grunder kunna
utgå också för samfällda kulturbeten, som iordningställas genom enskild
persons, särskilt för ändamålet bildat bolags eller förenings eller vederbörande
hushållningssällskaps försorg.
Vad departementschefen sålunda uttalat har utskottet i sitt utlåtande nr 83
lämnat utan erinran.
Motionärerna åsyfta inrättandet av en ny statens lånefond, kallad andelsbeteslånefonden.
Lån ur denna fond skulle beviljas förening av jordbrukare,
främst småbrukare, för att anskaffa gemensamhetsbeten. Medlemmarna
i föreningen, som borde teckna sig för vissa andelar, skulle för varje sådan
andel äga rättighet att släppa visst eller vissa djur på bete i den gemensamma
betesgården samt vara skyldiga att erlägga en till sitt maximum begränsad
årlig avgift. Lånen skulle förmedlas av hushållningssällskap eller
annan låneförmedlare. Under verksamhetens första ett eller par år kunde
meddelas viss räntefrihet eller råntelättnad. Säkerhet för lånet torde kunna
erhållas i andelsbetesgården. Låneförmedlare skulle tillkomma att kontrollera
föreningens sätt att handhava sina affärer. Såsom kapitalinvestering
i lånefonden lia motionärerna för nästa budgetår ansett ett belopp av
1,000,000 kronor erforderligt.
UM-ottet. Utskottet vill erinra, att de förslag, som framlagts i propositionen angående
ändrade grunder för egnahemsverksamheten, bland annat innebära, att
tillkomsten av gemensamma betesmarker till stödjande av ofullständiga
och mindre jordbruk skulle kunna främjas dels genom egnahemslån
dels ock genom statsbidrag utan återbetalningsskyldighet.
Därest dessa förslag, som tillstyrkts av utskottet i dess utlåtande nr 83,
godkännas av riksdagen, torde syftet med förevarande, vid riksdagens början
väckta motioner i allt väsentligt vara tillgodosett. Vid sådant förhållande
och då utskottet förväntar, att de vidgade möjligheterna att tillskapa gemensamma
betesmarker komma att utnyttjas, synes någon särskild åtgärd från
riksdagens sida i anledning av motionerna icke vara erforderlig.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84. »
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att motionerna I: 101 och II: 170, i den mån de icke kunna
anses besvarade genom vad utskottet anfört, ej må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 25 maj 1939.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Sederholm, Carl Eriksson, Granath, Tjällgren, Alfred
Andersson, von Stockenström, Mannerskantz och Anderberg; samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Björnlunda, Olsson i Rödningsberg, Gustafson
i Vimmerby, Andersson i Löbbo, Carlström, Andersson i Tungelsta, Liedberg och
Persson i Grytterud.