Jordbruksutskottets utlåtande Nr 81.
1
Nr 81.
Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1939 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
grunderna för statsbidrag från statens avdikningsanslag
till vissa invallningsföretag vid Ume- och Vindelälvarna
i Västerbottens län jämte i ämnet väckta motioner.
(l:a avd.)
I en till riksdagen den 13 april 1939 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad
proposition, nr 254, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva, att till de i statsrådsprotokollet omförmälda nio
invallningsföretagen vid Ume- och Vindelälvarna i Västerbottens län statsbidrag
från statens avdikningsanslag må lämnas i huvudsaklig överensstämmelse
med de av departementschefen angivna grunderna.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 327 av herr Johanson, Karl August, m. fl. likalydande med II: 481
av herr Hansson i Vännäsby m. fl., vari hemställts,
att riksdagen måtte medgiva, att till de i proposition nr 254 omförmälda
invallningsföretagen statsbidragen från statens avdikningsanslag, i vad rör
kostnaderna för de delar av nya företag och påbyggnadsarbeten på äldre
företag, som övergå tidigare krönhöjd och dimensioner, måtte lämnas i överensstämmelse
med i motionerna föreslagna grunder, samt
att riksdagen måtte hos Kungl. Majit begära skyndsam utredning och förslag
rörande statsbidrag till i motionerna berörd reglering av Bergsforsen;
2) 1:335 av herr Bäckström m. fl. likalydande nied 11:502 av herrar
Sandberg och Johansson i Norrfors, vari hemställts, att riksdagen vid beslut
i anledning av Kungl. Majlis förslag i proposition nr 254 måtte medgiva,
antingen, vilket de i första hand förorda, alt med statsbidrag från statens
avdikningsanslag böra bestridas samtliga kostnader för ifrågavarande skyddsåtgärder,
med undantag allenast för kostnader för de nya invallningsföretagens
arbeten, av vilka sistnämnda kostnader intressenterna böra bestrida
sådan andel, som procentuellt motsvarar vad intressenterna i de äldre invallningsföretagen
för enahanda arbeten haft att på sin tid med egna medel
bestrida;
eller, för den händelse bidrag till kostnaderna för ifrågavarande skydds
Pihang
till riksdagens protokoll 1939. 10 sami. Nr 81—82. 1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 81.
åtgärder i större eller mindre utsträckning finnes böra behandlas såsom en
utgift för vederbörande vägdistrikt, att sådant vägdistriktets kostnadsbidrag
skall i sin tur till fullo ersättas distriktet av statsmedel utan att detta extraordinära
statsbidrag tages i beräkning vid bedömandet av vägdistriktets övriga
behov av statsbidrag enligt gällande författningar örn allmänna vägar,
vägdistrikt och statsbidrag till den allmänna väghållningen i riket, under
det att övriga kostnader för skyddsåtgärderna bestridas med statsbidrag från
statens avdikningsanslag allenast med den begränsning som i föregående
alternativ angives.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet.
I fråga örn de skäl, som anförts till stöd för motionerna, hänvisas till
dessa.
Sedan under juni månad 1938 en svårartad översvämning inträffat vid
Ume- och Vindelälvarnas sammanflöde, varvid en areal av i runt tal 1,400
hektar satts under vatten, anvisade Kungl. Maj:t genom beslut den 17 juni
1938 dels av de för budgetåren 1937/38 och 1938/39 anvisade förslagsanslagen
till oförutsedda utgifter sammanlagt 100,000 kronor att av länsstyrelsen i
Västerbottens län användas för lindring av det mest trängande behovet av
hjälp åt den av översvämningen drabbade befolkningen i nämnda län, dels
ock från den del av jordbrukets prisregleringsfond, som motsvarades av före
den 1 juli 1935 influten accis å margarin, 10,000 kronor att av länsstyrelsen
användas för inköp av livsförnödenheter att, efter länsstyrelsens beprövande,
gratis utdelas åt de genom översvämningen nödlidande.
Genom beslut den 19 augusti 1938 anbefallde Kungl. Maj:t statskontoret
att av det för budgetåret 1938/39 anvisade förslagsanslaget till oförutsedda
utgifter disponera tillhopa 132,500 kronor för utbetalning till länsstyrelsen i
Västerbottens län att av länsstyrelsen användas för iståndsättande snarast
möjligt — i enlighet med ett av iantbruksingenjören upprättat förslag —
av genom översvämningen raserade invallningar inom Vännäs socken, varjämte
Kungl. Majit förklarade, att jämväl kostnaden för förslagets upprättande
ävensom för erforderlig kontroll vid arbetets utförande skulle gäldas
av nämnda summa. Tillika anbefallde Kungl. Majit statskontoret att av
samma anslag disponera 5,000 kronor för utbetalning till länsstyrelsen för
alt användas till bestridande av kostnader för syneförrättning rörande erforderliga
påbyggnads- och förstärkningsarbeten å invallningarna samt undersökning
i övrigt angående åtgärder till förebyggande av liknande översvämningar.
Sedan länsstyrelsen genom beslut den 29 september, 7 december och 28
december 1938 förordnat Iantbruksingenjören Larsson att handlägga syneförrättning
enligt vattenlagen avseende åtgärder till skydd mot översvämning
av mark vid Ume- och Vindelälvarna tillhörande byarna Strand, Berg, Överboda,
Vännäs, Spöland, Brattby, Gubböle och Brån, ha dylika syneförrätt
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 81.
3
ningar hållits samt avslutats beträffande sistnämnda by den 5 januari 1939
och i fråga örn de övriga byarna den 15 december 1938. Sedan lantbruksingenjören
härefter i skrivelse till länsstyrelsen den 28 januari 1938 anmält,
att uppdraget numera vore fullgjort, har länsstyrelsen gjort framställning
i ämnet i skrivelse den 31 januari 1939.
över framställningen ha, efter remiss, utlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen
den 7 mars och av statskontoret den 21 mars 1939.
Såsom åtgärder, vilka skulle kunna komma i fråga för områdets skyddande
mot högvatten, angivas i de vid syneförrättningarna enligt vattenlagen avgivna
utlåtandena dels minskning av högvattenmängden genom källsjöarnas
reglering, dels sänkning av vattenståndet i älvarna genom utvidgning av deras
vattenförande area, dels ock utförande av vallbyggnader mot vattendragen
i syfte att hindra vattnet att breda ut sig på angränsande låglänta
marker.
Det i utlåtandena framlagda förslaget innebär, att i första
hand bör ifrågakomma en utbyggnad av skyddsvallarna; endast därest ökningen
av högvattnet skulle fortsätta så att vallarna efter höjningen befarades
bli otillräckliga, borde arbeten företagas i Bergsforsen, vilka i så fall
kunde bli av begränsad omfattning och lämpligen kunde utföras under någon
arbetslöshetsperiod. Fördämningarna mot Ume- och Vindelälvarna borde
i detta sammanhang förstärkas och höjas samt utbyggas så att hela det
område, som översvämmats under år 1938, bleve skyddat av vallbyggnader
med krönhöjden omkring 0.7 meter över 1938 års högvatten.
Av utlåtandena samt lantbruksingenjörens förut omförmälda skrivelse
framgår, att ifrågavarande arbete avses skola utföras såsom nio olika invallningsföretag
vid sammanflödet av Ume- och Vindelälvarna med en areal
av sammanlagt omkring 1,400 hektar. Fyra av dessa företag avse påbyggnad
av befintliga vallar m. m. vid invallningsföretag, som tidigare utförts
med bidrag av statsmedel och som efter omarbetning av de tidigare arbetsplanerna
erhållit benämningarna Fiskbäcken—-Bodbäckens invallningsföretag,
Vännäs—Spölands invallningsföretag, Spölands invallningsföretag och
Vännäs invallningsföretag, samtliga av år 1938; någon påbyggnad av de till
företaget Vänfors—Spölands invallningsföretag av år 1929 hörande vallarna
utöver å dem verkställda reparationsarbeten har däremot icke befunnits
erforderlig. Återstående fem i förslaget ingående företag avse hell nya invallningar
och äro benämnda Spölands—Hallsbäckens invallningsföretag,
Vännäs bys södra invallningsföretag, Brattby invallningsföretag och Gubböle
invallningsföretag, samtliga av år 1938, samt Bråns invallningsföretag av år
1939.
1 fråga örn den uppskattade båtnaden och beräknade kostnaden
för arbetet framgår av förenämnda handlingar bland annat följande:
Den båtnad, som skulle uppkomma för åker, äng, trädgårdar och gårdsplaner,
uppskattas till 409,435 kronor 20 öre. Kostnaden för utförande av
de föreslagna arbetena beräknas till 596,000 kronor för själva invallningen
och 6,422 kronor för förrättningen, eller alltså tillhopa 602,422 kronor. Då
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 81.
utförandet av arbetet skulle medföra, att underhållet av vissa vägar komme
att kräva mindre arbete samt att den höjning av vägar, som eljest bleve
ofrånkomlig på grund av det ökade vattenståndet, icke behövde utföras,
kan från Umedalens vägdistrikt påräknas bidrag till kostnaderna för invallningsföretagens
utförande å ett sammanlagt belopp av 230,000 kronor.
Från statens avdikningsanslag synes kunna anvisas 150,480 kronor till arbetets
utförande, och den återstående kostnaden skulle sålunda uppgå till
221,942 kronor.
Lantbruksingenjören har föreslagit, att jämväl sistnämnda belopp, 221,942
kronor, anvisades såsom bidrag från statens avdikningsanslag,
enär invallningsföretagen syntes komma att medföra ej oväsentliga
ekonomiska fördelar för statsverket.
Besvär lia icke anförts mot synemännens utlåtanden inom därför föreskriven
tid.
Länsstyrelsen har framhållit, att starka skäl talade för att hela företaget
bekostades av statsmedel.
I anslutning till vad lantbruksstyrelsen anfört rörande grunderna för
statsbidrag till ifrågavarande företag har styrelsen preliminärt beräknat
det belopp, varmed bidrag borde utgå, på följande sätt. Styrelsen har
utgått från att de sammanlagda på jordbruksintresset belöpande kostnaderna
av i runt tal 372,500 kronor fördela sig med i avrundade tal 161,550
kronor å de fyra äldre företagen och 210,950 kronor på de fem nya företagen,
samt att av sistnämnda belopp kunde beräknas åtgå 97,500 kronor för
vallbyggnad m. m. till den krönhöjd och de dimensioner i övrigt, som tillämpats
vid beviljandet av statsunderstöd till de äldre företagen, och återstående
113,450 kronor för påbyggnad av vallarna i likhet med vad nu ifrågasattes
för sistnämnda företag. Beträffande de fyra äldre företagen borde
statsbidrag utgå med 75 procent av 161,550 kronor eller med i avrundat tal
121,160 kronor. Statsbidrag till de fem nya företagen borde utgå med dels
— för åstadkommandet av önskvärd likställighet med de äldre företagen
— 50 procent av 97,500 kronor eller 48,750 kronor och dels 75 procent
av företagens återstående kostnader, 113,450 kronor, eller i runt tal 85,080
kronor, eller alltså med tillhopa (48,750 + 85,080=) 133,830 kronor. Statsbidraget
till samtliga ifrågavarande företag skulle alltså komma att uppgå till
(121,160 + 133,830=) 254,990 kronor.
Lantbruksstyrelsen har hemställt, att statsbidrag enligt angivna grunder
måtte från statens avdikningsanslag anvisas till utförande av ifrågavarande
nio invallningsföretag. Härtill syntes vid det förhållandet, att för bidragstilldelningen
bland annat skulle tillämpas en högre bidragskvot än vad enligt
för nämnda anslag gällande bestämmelser vore medgivet, erfordras riksdagens
samtycke.
Statskontoret har yttrat, att, därest på grundval av föreliggande preliminära
beräkningar statsbidrag ansåges böra beviljas till invallningsföretagen,
statskontoret funne — i den mån den uppkomna frågan kunde av statskon
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 81.
5
föret bedömas — detta kunna ske med belopp och på sätt lantbruksstyrelsen
ifrågasatt.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
»Av den förebragta utredningen synes framgå, att de i juni månad 1938
inträffade kraftiga översvämningarna av lime- och Vindelälvarna ej få betraktas
såsom en isolerad företeelse utan såsom en följd av en fortgående ökning
av högvattenstånden i älvarna. Till följd därav är det av största betydelse
för de trakter, som berörts av översvämningarna, att åtgärder vidtagas för
att framdeles skydda dem mot högvatten. Vid de i det föregående angivna
syneförrättningarna enligt vattenlagen har för ändamålet funnits lämpligast
att i första hand vallbyggnader utfördes mot vattendragen för att hindra
vattnet att breda ut sig på omgivande låglänta marker samt att eventuellt en
viss sänkning av Bergsforsen borde framdeles komma till stånd. Höjning
borde sålunda nu företagas av de skyddsvallar, som tillhöra Fiskbäcken—
Bodbäckens och Vännäs—Spölands invallningsföretag, båda av år 1928, Spölands
invallningsföretag av år 1929 samt Vännäs invallningsföretag av år
1931, så att vallarna beredde skydd mot översvämning vid de ökade högvattenstånden.
Därjämte borde skyddsvallar anläggas på de platser, där
sådana nu saknas, så att sammanhängande vallar erhölles mot älvarna längs
hela sträckningen av de låglänta markerna, och för detta ändamål borde
fem nya invallningsföretag komma till stånd, benämnda Spölands—Hallsbäckens,
Vännäs bys södra, Brattby och Gubböle invallningsföretag av år
1938 samt Bråns invallningsföretag av år 1939. Det vid förrättningarna
upprättade förslaget erfordrar enligt vad lantbruksstyrelsen meddelat vissa
med hänsyn till materialets omfattning tidskrävande kompletteringar, men
styrelsen har ur synpunkten av risken för nya översvämningar funnit det
synnerligen angeläget att grunderna för finansieringen av företagen utan
dröjsmål prövas i syfte att möjliggöra arbetenas igångsättande så tidigt som
möjligt under år 1939. Även jag anser det vara till fördel för ärendets
skyndsamma handläggning att frågan om grunderna för statsbidrag till företagen
nu upptages till prövning. Detta synes kunna ske på grundval av
de framlagda kostnadsberäkningarna. Därest en viss sänkning av Bergsforsen
sedermera kommer till stånd, vilket kan synas önskvärt, torde frågan
onl statsbidrag till ett sådant företag få upptagas till prövning efter särskild
framställning.
Enligt gällande bestämmelser för statsbidrag från statens avdikningsanslag
kan statsbidrag i regel beviljas endast under förutsättning att båtnaden
finnes uppväga eller överstiga kostnaderna för torrläggningen. Denna förutsättning
föreligger beträffande berörda invallningsföretag, dock med undantag
av Vännäs—Spölands och Brattby invallningsföretag. Under framhållande
av önskvärdheten att ingen del av ifrågavarande marker utestänges
från möjligheten att erhålla skydd mot skadegörelse genom högvattnet i
älvarna har lantbruksstyrelsen ansett skäl tala för att samtliga markerna
betraktas som en enhet, för vilken jordbruksbåtnaden uppskattats till ett
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 81.
värde av i runt tal 409,000 kronor och den del av kostnaden, som borde
påföras jordbruksintresset, beräknats till omkring 372,500 kronor. För min
del finner jag ingen anledning till erinran mot att ett sådant betraktelsesätt
tillämpas i förevarande fall. Jag anser, att jämväl i övrigt sådana förhållanden
äro för handen beträffande ifrågavarande företag, att statsbidrag bör
kunna lämnas från avdikningsanslaget.
I fråga om den utsträckning, i vilken statsbidrag bör lämnas till kostnaderna
för företagen, finner jag mig böra biträda lantbruksstyrelsens förslag
därom, att för vinnande av likställighet mellan de äldre och nya företagen
intressenterna i de sistnämnda böra tillerkännas bidrag enligt vanligen
tillämpade grunder till bestridande av den del av kostnaderna för
företagen, som belöper på uppförandet av vallbyggnader m. m. till den
krönhöjd och de dimensioner i övrigt, som tillämpats vid beviljandet av statsunderstöd
till de äldre företagen. Detta bidrag skulle enligt de nu föreliggande
beräkningarna utgöra 50 procent av 97,500 kronor eller 48,750 kronor.
Vad härefter angår övriga kostnader för de nya företagen samt kostnaderna
för påbyggnadsarbetena å de äldre företagen har lantbruksstyrelsen
ansett statsbidrag lill bestridandet av dem böra lämnas med 75 procent av
kostnaderna, under det enligt länsstyrelsens förslag kostnaderna skulle helt
bestridas av statsmedel. Att bidragskvoten till dessa kostnader bör vara avsevärt
högre än den eljest tillämpade finner jag uppenbart redan med hänsyn
till att företagens genomförande medför betydande fördelar för statsverket
utan att detta förutsatts skola i egenskap av intressent bestrida någon
del av kostnaderna. Vid bidragets bestämmande måste vidare enligt min
mening vidsträckt hänsyn tagas till den omständigheten, att företagen i denna
del icke såsom vanligen är fallet med de torrläggningsföretag, till vilka
statsbidrag lämnas, främst avse att bereda intressenterna särskilda dem förut
icke tillkommande förmåner, utan att huvudsyftet med dessa arbeten är att
skydda en kulturbygd från oberäknelig skada. Med hänsyn härtill torde
vid bidragskvotens avvägning böra iakttagas, bland annat, att de totala kostnader,
som komma att slutligen åvila intressenterna, icke stå i alltför ogynnsam
relation till summan av de självkostnader, som hittills uppkommit för
intressenterna i de äldre företagen, och de motsvarande kostnader som vid
bifall till vad jag nyss föreslagit skulle komma att åvila intressenterna i-de
nya företagen. En bidragstilldelning efter 75 procent för den ytterligare
påbyggnaden av vallarna, vilken påkallas för att göra skyddet effektivare
vid extraordinära förhållanden, synes mig med hänsyn tagen även till statens
intressen knappast vara tillfyllest. Jag vill för min del tillstyrka, att
bidragsprocenten i denna del fastställes till 90 procent. Under förutsättning
att efter arbetsplanernas justering ändring icke ifrågakommer av de i ärendet
nämnda kostnadsbeloppen, skulle med tillämpning av angivna grunder
statsbidrag komma att utgå till de äldre företagen med 90 procent av 161,550
kronor, eller i runt tal 145,400 kronor samt till de nya företagen med, utöver
förut angivna 48,750 kronor, 90 procent av 113,450 kronor eller i runt tal
102,100 kronor. Till samtliga ifrågavarande företag skulle alltså statsbidrag
utgå med [145,400 + (48,750 + 102,100=) 150,850=] 296,250 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 81.
7
För tillämpning av de förordade särskilda grunderna för bidragstilldelning
från statens avdikningsanslag torde erfordras riksdagens godkännande.
Proposition i ärendet lärer jämlikt 54 § riksdagsordningen kunna avlåtas,
utan hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet
stadgade tid gått till ända.»
Utskottet vill erinra att såväl mer än 100 år gamla uppgifter som under
de senaste 20—30 åren verkställda observationer synas utvisa en viss tendens
till ökning av de högsta vattenstånden i Ume- och Vindelälvarna. Denna
ökning torde delvis bero på den förändring av klimatet, som alltjämt pågår.
En stegring av den uppmätta nederbörden med i runt tal en femtedel
synes ha uppkommit sedan 1860-talet. Ytterligare ändringar i avrinningen,
genom vilka älvarna tillförts större högvattenmängd, torde ha uppkommit
genom dikning i samband med landets fortgående bebyggelse, fortskridande
uppodling, tillgodogörandet av överårig skog, dikning, gallring och liyggesrensning
för erhållande av bättre skogsväxt, strömrensningar i vattendragen
m. m. Den verkställda utredningen synes giva vid handen, att förutsättningar
finnas för en ytterligare stegring av de högsta vattenmängderna i Umeoch
Vindelälvarna genom den alltjämt pågående ökningen av nederbördens
mängd samt genom de ingrepp i naturen, som äro nödvändiga för den fortsatta
bebyggelsen och ett bättre utnyttjande av naturtillgångarna inom nederbördsområdet.
De i juni månad 1938 inträffade kraftiga översvämningarna
av Ume- och Vindelälvarna torde alltså ej få betraktas såsom en enstaka
företeelse. Till följd därav är det, såsom departementschefen framhållit, av
största betydelse för de trakter, som berörts av översvämningarna, att åtgärder
vidtagas för att framdeles skydda dem mot högvatten. Dessa åtgärder
torde icke böra begränsas till att endast bereda skydd mot ett lika högt vattenstånd
som år 1938 utan givas en sådan omfattning, att översvämning förhindras
även om en viss ökning av vattenmängden skulle uppkomma.
Vid verkställda syneförrättningar enligt vattenlagen har för ändamålet funnits
lämpligast att i första hand vallbyggnader utfördes mot vattendragen
för att hindra vattnet breda ut sig på omgivande låglänta marker samt att
eventuellt framdeles en viss sänkning av den nedströms belägna Bergsforsen
komme till stånd. I likhet med departementschefen anser utskottet, att en
höjning nu bör vidtagas av de skyddsvallar, som tillhöra Fiskbäcken—Bodbäckens
och Vännäs—Spölands invallningsföretag, båda av år 1928, Spölands
invallningsföretag av år 1929 samt Vännäs invallningsföretag av år 1931, så
att vallarna bereda skydd mot översvämning vid de ökade högvattenstånden.
Härjämte synas skyddsvallar böra anläggas på de platser, där sådana nu saknas,
så att sammanhängande vallar erhållas mot älvarna längs hela sträckningen
av de låglänta markerna. För detta ändamål torde fem nya invallningsföretag
böra komma till stånd.
Beträffande den ifrågasatta sänkningen av Bergsforsen vill utskottet erinra,
att en sådan kan verka hindrande för vidare utbyggnad av det staten
Utskottet.
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 81.
tillhöriga Norrfors kraftverk. Vidare torde sänkningen kunna komma att
medföra olägenheter för flottningen. På grund härav lärer igångsättandet
av ett sådant företag böra föregås av ytterligare överväganden. Därest en
sänkning av Bergsforsen sedermera kommer till stånd, vilket kan synas önskvärt,
torde — såsom departementschefen framhållit — frågan om statsbidrag
till ett sådant företag få upptagas till prövning efter särskild framställning.
Då utskottet har anledning förutsätta, att Kungl. Majit skyndsamt vidtager
erforderlig utredning rörande denna fråga, torde någon särskild framställning
därom från riksdagens sida — i enlighet med vad som yrkats i motionerna
1:327 och 11:481 — icke vara erforderlig. Emellertid förväntar utskottet
att Kungl. Maj:t, örn denna utredning giver vid handen att en sänkning
av Bergsforsen bör komma till stånd samt en minskning av den nu
planerade höjden av ifrågavarande vallar på grund därav kan ske, vidtager
härav föranledda åtgärder.
Vid syneförrättningar enligt vattenlagen har kostnaden för utförande av
föreslagna arbeten beräknats till sammanlagt 602,422 kronor. I de av synemännen
avgivna utlåtandena lia dessa funnit skäligt föreskriva att, örn ifrågavarande
invallningsföretag komma till utförande enligt föreliggande förslag,
Umebygdens vägdistrikt skall till kostnad för deras utförande erlägga
ett sammanlagt belopp av 230,000 kronor. Den del av kostnaden, som bör
påföras jordbruksintresset, har beräknats till omkring 372,500 kronor. I likhet
med departementschefen anser utskottet, att sådana förhållanden äro för
handen beträffande ifrågavarande företag att statsbidrag bör kunna lämnas
från avdikningsanslaget.
Vidkommande den utsträckning, i vilken statsbidrag bör lämnas till kostnaderna
för företagen, har departementschefen funnit sig böra biträda lantbruksstyrelsens
förslag därom, att för vinnande av likställighet mellan de
äldre och de nya företagen intressenterna i de sistnämnda böra tillerkännas
bidrag enligt vanligen tillämpade grunder till bestridande av den del av kostnaderna
för företagen, som belöper på uppförandet av vallbyggnader m. m.
till den krönhöjd och de dimensioner i övrigt, som tillämpats vid beviljandet
av statsunderstöd till de äldre företagen. Enligt de nu föreliggande beräkningarna
skulle detta bidrag utgöra 50 procent av 97,500 kronor eller
48,750 kronor. Vad härefter angår övriga kostnader för de nya företagen
samt kostnaderna för påbyggnadsarbetena å de äldre företagen har lantbruksstyrelsen
ansett statsbidrag till bestridande av dem böra lämnas med
75 procent av kostnaderna. Enligt länsstyrelsens förslag skulle kostnaderna
helt bestridas av statsmedel. Departementschefen har tillstyrkt, att bidragsprocenten
i denna del fastställes till 90 procent. I motionerna har däremot
hemställts, att ifrågavarande kostnader helt bestridas av statsmedel.
Utskottet anser i likhet med departementschefen, att bidragskvoten till dessa
kostnader bör vara avsevärt högre än den eljest tillämpade. Särskild hänsyn
måste härvid tagas till den omständigheten, att huvudsyftet med dessa
arbeten är att skydda en kulturbygd från oberäknelig skada. Emellertid
torde man icke böra förbise, att företagen jämväl komma att bereda intres
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 81
9
senterna särskilda dem förut icke tillkommande förmåner. Med hänsyn härtill
och då intressenterna även i annan ordning lära komma att erhålla statens
ekonomiska stöd, anser sig utskottet för sin del kunna förorda Kungl.
Maj:ts förslag, att bidragsprocenten fastställes till 90 procent. Under förutsättning
att efter arbetsplanernas justering ändring icke ifrågakommer av de
i ärendet nämnda kostnadsbeloppen, skulle statsbidrag till samtliga ifrågavarande
företag utgå med 296,250 kronor.
I motionerna 1:335 och 11:502 ha framställts vissa erinringar mot att
Umebygdens vägdistrikt påförts ett sammanlagt belopp av 230,000 kronor
utav kostnaderna för utförande av ifrågavarande arbeten. Utskottet har redan
erinrat, att föreskrift härom lämnats genom utlåtanden vid syneförrättning
enligt vattenlagen. Besvär mot dessa utlåtanden ha icke anförts. Utskottet
torde på grund härav sakna anledning att uttala sig beträffande
vägdistriktets bidragsskyldighet. Det i dessa motioner alternativt framställda
yrkandet, att fullt statsbidrag borde utgå till vägdistriktets ifrågavarande
utlägg, synes icke lämpligen böra upptagas till behandling i detta sammanhang.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
A) att riksdagen må bifalla förevarande proposition;
B) att motionerna I: 327 och II: 481 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
C) att motionerna I: 335 och II: 502 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 25 maj 1939.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Närvarande: se utlåtande nr 78.
Reservation
av herr Gabrielsson.
» ;h*.j *
>J ? i.<"
-■•''v 1,
j
- lis
i''< -
*:V; :
rV •: f
.! '' ’ f, / « ) •- i }
•»UV