10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.

Nr 68.

Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1939 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
statsbidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar
på landsbygden.

(l:a avd.)

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln,
punkt 148, föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet,
som kunde bliva riksdagen förelagd, till Åtgärder till lättande av hemarbetet
på landsbygden för budgetåret 1939/40 beräkna ett reservationsanslag av
50,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 17 mars 1939 avlåten,
till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 238, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att till Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar
på landsbygden för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 50,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet.

Genom beslut den 29 januari 1937 bemyndigade Kungl. Majit chefen för
jordbruksdepartementet att tillkalla särskilda utredningsmän för att verkställa
utredning och avgiva förslag rörande vissa åtgärder till lättande av
arbetsförhållandena inom det mindre jordbruket. Med stöd av detta bemyndigande
tillkallades såsom utredningsmän professorn vid lantbrukshögskolan
P. L. Nanneson, tillika ordförande, ingenjören N. H. Berglund i
Ultuna, ledamoten av riksdagens första kammare lantbrukaren A. Andersson
i Bussjö, ledamoten av riksdagens andra kammare agronomen S. Janson
i Sparreholm samt lantbrukaren F. Karlsson i Nöttja. Den 30 oktober 1937
avgav utredningen, vilken antagit benämningen 1937 års utredning angående
det mindre jordbrukets arbetsförhållanden, betänkande med förslag till åtgärder
för befrämjande av gemensam maskinanvändning inom det mindre
jordbruket. Sedermera bemyndigade Kungl. Majit den 14 januari 1938 chefen
för jordbruksdepartementet dels att uppdraga åt nyssnämnda utredningsmän
att verkställa utredning och inkomma med förslag rörande utnyttjandet
av tekniska hjälpmedel, ägnade att underlätta arbetet inom
ekonomi- och bostadshus på landsbygden, dels ock att för denna utredning
tillkalla ytterligare tre utredningsmän. Med stöd av detta bemyndi -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.

11

gande tillkallades såsom nya ledamöter i utredningen fru Alfrida Linders i
Staffanstorp, vice ordföranden i Svenska landsbygdens kvinnoförbund fröken
Karin Collin i Njutånger och hemkonsulenten fröken Greta Nordlund i Uddevalla.
Den 27 februari 1939 har utredningen avgivit förslag om statsunderstöd
för inrättande av gemensamma tvättanläggningar. Över detta förslag
ha yttranden avgivits den 1 mars 1939 av lantbruksstyrelsen och den 9 i
samma månad av statens egnahemsstyrelse.

Utredningen har därefter den 10 mars 1939 inkommit med betänkande
med förslag till åtgärder för underlättandet av kvinnornas arbete i de mindre
lanthemmen (stat. off. utr. 1939:6), i vilket betänkande jämväl nyssnämnda
förslag upptagits.

Utredningens förslag i fråga örn statsunderstöd för inrättandet av gemensamma
tvättanläggningar innebär i huvudsak följande.

Vissa olika försökstyper av tvättanläggningar skulle utföras. Antalet typer
av tvättanläggningar, som utredningen tänkt sig böra utföras, uppgår
till 19. Av vissa typer skulle två eller tre försöksanläggningar komma till utförande.
Enligt utredningens mening skulle sammanlagt 31 anläggningar utföras.
Statsbidrag skulle lämnas till föreningar, som utförde anläggningarna,
med 25 procent av anläggningskostnaderna. Såsom villkor för erhållande
av statsbidrag borde krävas, att tvättförenings stadgar godkänts av
vederbörande tillsynsmyndighet, alt anläggningen utförts i fullständig överensstämmelse
med fastställd plan, samt att föreningen förbundit sig att under
en tid av tre år utföra noggrann kontroll över avverkning och driftskostnader
enligt fastställt formulär. Av det föreslagna statsbidraget skall 70
procent utgå sedan anläggningen färdigställts och godkänts samt återstående
30 procent med 10 procent för vart och ett av de följande tre åren, sedan omförmälda
kontrollmaterial avlämnats och godkänts.

Det administrativa handhavandet av denna bidragsverksamhet borde överlåtas
på lantbruksstyrelsen. Organiserandet av verksamheten liksom kontrollen
av anläggningarna samt det inkomna kontrollmaterialets bearbetning
skulle däremot handhavas av ett av utredningen föreslaget institut för hemarbetets
rationalisering.

De totala kostnaderna för försöksanläggningarna beräknades till 370,300
kronor. Enligt de föreslagna grunderna för bidrag skulle kostnaderna för
slaten för uppförandet av försöksanläggningarna utgöra 92,575 kronor. Därest
en tredjedel av de föreslagna anläggningarna hunne att bli färdiga före
utgången av nästa budgetår, skulle enligt utredningens uttalande av detta
belopp under budgetåret 1939/40 erfordras (30,000 X 0.7=) 21,000 kronor.
Härutöver skulle erfordras ett belopp av omkring 1,000 kronor för anlitande
av nödig expertis för planläggning och organiserande av verksamheten under
ett första halvår, till dess nyssnämnda institut hunne att träda i funktion
och övertaga dessa utgifter liksom kontrollen av verksamheten. För budgetåret
1940/41 skulle erfordras 45,000 kronor. Återstoden av bidraget syntes
böra fördelas på de tre därpå följande budgetåren.

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.

Utredningen har även föreslagit, att medel ställas till förfogande för viss
upplysningsverksamhet.

I de avgivna yttrandena har utredningens förslag i huvudsak tillstyrkts.
Lantbruksstyrelsen har emellertid ansett, att tillsynsmyndighet för ifrågavarande
verksamhet borde bliva statens egnahemsstyrelse. Styrelsen har
även ansett, att antalet typer för anläggningar kunde något begränsas. Liknande
uttalande har gjorts av egnahemsstyrelsen. Denna har även ifrågasatt
inrättande av en särskild lånefond för att underlätta finansieringen av
anläggningarna.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Arbetsförhållandena för husmödrar i de mindre lanthemmen torde i allmänhet
vara synnerligen otillfredsställande och tyngande. Detta sammanhänger
med att bostäderna ofta äro obekväma och olämpligt ordnade ur
arbetssynpunkt. Köksinredningen och hemmets utrustning i övrigt lämna
såväl ur arbetstekniska som hygieniska synpunkter mycket övrigt att önska.
Härtill kommer att arbetsbördan är mycket betydande till följd av att husmodern
i många fall kanske mer än erforderligt även deltager i lantbruksarbetet
såväl vid djurens skötsel som, i varje fall tidvis, i arbetet på fälten.
Härigenom blir arbetsdagen för husmodern i allmänhet lång och synnerligen
krävande. Den starka flykten av kvinnlig ungdom från landsbygden torde i
icke ringa utsträckning sammanhänga med den stora arbetsbelastning och de
i många fall alltför obekväma och svåra förhållanden, under vilka kvinnorna
lia att utföra sitt arbete i lanthushållen, även om en bidragande orsak är
att arbetskraften i vissa fall är större än behövligt och den ersättning ungdomen
kan erhålla för sitt arbete till följd härav icke blir tillfredsställande.
Varje uppslag ägnat att råda bot för nyssberörda missförhållanden bör hälsas
med tillfredsställelse. Utredningen har i sitt betänkande framlagt ett
flertal förslag i ämnet. Det nu ifrågavarande förslaget avser att genom
statsbidrag söka få fram olika slags tvättanläggningar med maskinell utrustning
för underlättande av arbetet med tvätten i de mindre lanthushållen.
Såsom utredningen framhållit utföres tvättarbetet å landsbygden i allmänhet
under primitiva förhållanden. Några maskinella anordningar finnas såsom
regel icke och ofta saknas till och med vanliga tvättstugor. Arbetet utföres
ofta i det fria även vintertid. En betydande hjälp skulle sålunda lämnas
husmödrarna på landsbygden därest frågan om anordnande av gemensamma
tvättanläggningar med maskinell utrustning kunde lösas på ett tillfredsställande
sätt. För hemmen skulle en stor vinst uppstå genom besparing
i tid, arbete och kostnader vid tvätt i sådana anläggningar. Ett
steg mot en lösning av nyss berörda spörsmål synes vara den av utredningen
föreslagna bidragsverksamheten för uppförande av försöksanläggningar. Jag
förordar alltså att en bidragsverksamhet i nyssberörda syfte igångsättes.

Vad angår formerna för den nu ifrågasatta bidragsverksamheten kan jag
i huvudsak biträda vad utredningen härutinnan föreslagit. Statsbidrag tor -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.

13

de sålunda böra lämnas för anskaffande av antingen fasta eller flyttbara
tvättanläggningar. Bidragen böra uppenbarligen för att nå syftet med verksamheten
lämnas endast i de fall då fråga är om anläggningar avsedda att
underlätta tvättandet för husmödrar å den egentlig landsbygden. Storleken
av statsbidraget torde i allmänhet böra bliva av den omfattning utredningen
förordat. Sålunda torde staten böra lämna bidrag med 25 procent av anläggningskostnaderna.
Emellertid synes möjlighet böra finnas att lämna
större bidrag än nu nämnts. Det torde nämligen kunna befaras att i vissa
fall svårigheter skola uppstå att med nyssnämnda bidragsbelopp vinna anslutning
till verksamheten. Särskilt torde detta komma att bliva fallet i glesare
bebyggda trakter där på grund av avståndet icke alltid den mest ekonomiska
anordningen kan åstadkommas och där befolkningens ekonomiska
ställning motiverar ett kraftigare handtag. Då verksamheten till en början
måste betraktas som ett försök och avser att bereda erfarenhet rörande
de olika anläggningstypernas användbarhet, torde även i vissa fall för att få
verksamheten i gång vara önskvärt att kunna tillämpa en högre bidragsprocent
än utredningen föreslagit. Statsbidraget torde dock icke böra överstiga
40 procent av kostnaderna. Anskaffandet av övriga medel för täckande
av anläggningskostnaderna torde kunna ske på privat väg. Att inrätta
en lånefond för ändamålet synes i varje fall icke för närvarande böra ske.

De av utredningen förordade villkoren för erhållande av statsbidrag torde
i huvudsak böra godtagas. Såsom villkor härför torde sålunda böra krävas,
att stadgarna för den förening, som skall handha anläggningen, godkänts av
vederbörande tillsynsmyndighet, att anläggningen utförts i överensstämmelse
med godkänd plan samt att föreningen förbundit sig att under en tid av
tre år utföra noggrann kontroll över anläggningens driftskostnader och arbete.
De av utredningen föreslagna bestämmelserna angående bidragens utbetalande
synas mig något kunna mildras och bidragen sålunda utbetalas
åtminstone i viss utsträckning redan innan anläggningen helt slutförts. Att
godtaga bestämmelsen att 30 procent av bidragsbeloppet skulle utbetalas
först viss tid efter det anläggningen färdigställts synes mig mindre lämpligt.
Genom att till bidraget knyta villkor örn återbetalningsskyldighet, därest vid
bidragets beviljande uppställda föreskrifter icke iakttagas, torde garantier
för föreskrifternas iakttagande kunna vinnas.

I likhet med de hörda myndigheterna anser jag att antalet typer av anläggningar
som skola komma till användning bör kunna begränsas. Det
torde även kunna ifrågasättas huruvida, i varje fall till en början, det är
lämpligt att låta bidragsverksamheten avse anläggningar av de föreslagna
största typerna. Särskilt torde tvekan kunna råda om lämpligheten av att
bidrag lämnas till anläggningar, vilka skola drivas av anställd personal och
där husmödrarna sålunda icke själva ombesörja sin tvätt. Dylika anläggningar
synas i hög grad vara att jämställa med privatekonomiska företag
på ifrågavarande område och falla utanför ramen för ifrågavarande verksamhet.
Möjligheterna att realisera de av egnahemsstyrelsen framförda förslagen
att inreda byggnader, som använts av nedlagda mejerier, till tvätt -

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.

anläggningar samt att i ett sammanhang lösa bad- och tvättanläggningsfrågorna
torde få övervägas från fall till fall. Det synes mig emellertid
önskvärt, att i den utsträckning befintliga byggnader äro praktiska för ändamålet
desamma böra komma till användning.

Beträffande bidragsverksamhetens handhavande torde på sätt myndigheterna
förordat densamma böra anförtros åt egnahemsstyrelsen. Med hänsyn
till den befattning med bostadsförbättringsbidragen som styrelsen har
torde det vara mest ändamålsenligt att även ifrågavarande verksamhet övertages
av styrelsen. Det torde jämväl böra tills vidare få ankomma på styrelsen
att handha insamlandet av kontrollmaterial för anläggningarna.

Vad angår kostnaderna för den nu föreslagna verksamheten torde en viss
ökning av det av utredningen för ändamålet beräknade beloppet bliva erforderlig
med hänsyn till den av mig förordade möjligheten att höja bidragspi-ocenten.
Genom den av mig ifrågasatta inskränkningen i antalet typer
av anläggningar torde emellertid denna kostnadsökning kunna hållas inom
förhållandevis snäva gränser. Då det torde vara svårt att närmare beräkna
vilken omfattning verksamheten kommer att få under första verksamhetsåret,
synes lämpligast att för nästa budgetår hela det under nionde huvudtiteln
beräknade beloppet 50,000 kronor anvisas för ändamålet. Anslaget
torde böra benämnas ''Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar
på landsbygden''. Med hänsyn till behovet av upplysningsverksamhet
på ifrågavarande område torde Kungl. Maj:t böra äga att härför av
nämnda medel disponera erforderligt belopp.»

Utskottet. I likhet med departementschefen hälsar utskottet med tillfredsställelse
varje uppslag, som är ägnat att underlätta arbetsförhållandena för husmödrar
i de mindre lanthemmen. Förevarande förslag av 1937 års utredning
angående det mindre jordbrukets arbetsförhållanden avser att genom, statsbidrag
söka få fram olika typer tvättanläggningar med maskinell utrustning
för underlättande av arbetet med tvätten i de mindre lanthushållen. Även örn
det torde vara i viss mån tveksamt, huruvida man genom den föreslagna
verksamheten kan uppnå tillfredsställande resultat, finner utskottet syftet
med densamma vara så behjärtansvärt, att man icke bör underlåta att nu
företaga försök i anslutning till utredningens uppslag.

Beträffande formerna för den ifrågasatta bidragsverksamheten har departementschefen
i huvudsak biträtt vad utredningen härutinnan föreslagit.
Även utskottet ansluter sig till dessa förslag. Enligt utredningens framställning
böra bidragen utgå med 25 procent av anläggningskostnaderna. I
likhet med departementschefen anser utskottet, att storleken av statsbidraget
i allmänhet bör bliva av den omfattning utredningen förordat. Emellertid
förmenar departementschefen, att möjlighet bör finnas att lämna större bidrag
än nu nämnts eller intill 40 procent av kostnaderna. En sådan möjlighet
till förhöjning av bidragsprocenten finner utskottet välbetänkt och tillstyrkes
således av utskottet.

Enligt vad departementschefen anfört torde det kunna ifrågasättas huru -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.

15

vida, i varje fall till en början, det är lämpligt att låta bidragsverksamheten
avse anläggningar av de föreslagna största typerna. Utskottet, som instämmer
i detta uttalande, vill emellertid framhålla, att hinder icke torde böra
möta att, om så visar sig lämpligt, låta ifrågavarande försöksverksamhet
även omfatta en eller annan anläggning av större typ.

Kungl. Maj:ts anslagsäskande har icke föranlett någon utskottets erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag för anläggande av gemensamma
tvättinrättningar på landsbygden för budgetåret 1939/
40 anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

Stockholm den 9 maj 1939.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 65.