Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.
1
Nr 67.
Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1939 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
omorganisation av statens skogsförsöksanstalt.
(lia avd.)
I en till riksdagen den 10 mars 1939 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad
proposition, nr 222, har Kungl. Majit under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att
dels godkänna, att statens skogsförsöksanstalt må organiseras i huvudsaklig
överensstämmelse med i statsrådsprotokollet uppdragna riktlinjer,
dels ock medgiva, att Kungl. Majit må vidtaga för omorganisationen erforderliga
åtgärder.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet.
Genom beslut den 23 juli 1936 bemyndigade Kungl. Majit chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla en utredningsman för att i enlighet med i
statsrådsprotokollet angivna riktlinjer verkställa utredning och avgiva förslag
rörande skogsbrukets ekonomiska läge och de åtgärder, som kunde vidtagas
för att höja dess bärkraft, ävensom högst sju sakkunniga personer att
med utredningsmannen deltaga i överläggningar i ämnet. Den 3 oktober
1936 erhöll departementschefen Kungl. Majits bemyndigande att förordna
ytterligare en utredningsman i berörda ärende. Med stöd härav ha såsom
utredningsmän tillkallats kanslichefen i statens jordbruksnämnd byrådirektören
N. A. E. Malmfors och numera statsrådet G. Strindlund samt som sakkunniga
ordföranden i skogsägareföreningarnas riksförbund ryttmästaren
N. R. Berg, juris doktorn G. Hedlund, direktören i Munksunds aktiebolag
jägmästaren B. Holmbäck, landstingsmannen länsskogvaktaren J. V. Jansén,
ledamoten av riksdagens första kammare redaktören H. Sten och direktören
i aktiebolaget Iggesunds bruk civilingenjören G. Sundblad.
Med skrivelser den 25 och 26 november 1938 har utredningen, vilken antagit
benämningen 1936 års skog sutredning, avlämnat två betänkanden, innefattande
det ena förberedande undersökningar och uttalanden rörande åtgärder
för främjande av en ändamålsenlig virkesproduktion och det andra
förslag till åtgärder i ämnet (stat. off. utr. 1938: 53 och 58). över förslaget
ha yttranden avgivits av statskontoret, kommerskollegium, domänstyrelsen,
styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt, fullmäktige i
Bihang till riksdagens protokoll 19,10. 10 sami. Nr 07—68. 1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.
riksgäldskontoret, allmänna civilförvaltningens lönenämnd, centralrådet för
skogsvårdsstyrelsernas förbund jämte samtliga skogsvårdsstyrelser i riket,
svenska skogs- och flottningsarbetarförbundet, riksförbundet landsbygdens
folk, Sveriges skogsägareförbund, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund
och skogssällskapet. Vid yttrandet från styrelsen för skogshögskolan
och skogsförsöksanstalten fanns fogat utlåtande från högskolans lärarråd
samt föreståndarna för skogsförsöksanstaltens skogsavdelning och entomologiska
avdelning.
I utredningens betänkande 1938: 58 bar framlagts, bland annat, förslag till
utvidgning av statens skogsförsöksanstalt.
För närvarande bedrives systematisk skoglig forskning främst vid statens
skogsförsöksanstalt. Därjämte utövas sådan forskningsverksamhet även vid
skogshögskolan. Vid sidan härav utföras skogsförsök av ett flertal personer
i enskild eller allmän tjänst.
Statens skogsförsöksanstalt är för närvarande organiserad på tre avdelningar
och har följande personal.
skogsavdelningen: en föreståndare, en Överassistent, två assistenter, ett
första skogsbiträde, två skogsbiträden, ett kameralbiträde och ett kontorsbiträde;
naturvetenskapliga
avdelningen: en föreståndare (tillika chef för anstalten),
två överassistenter, en assistent samt tre laboratoriebiträden;
skogsentomologiska avdelningen: en föreståndare och en assistent;
övriga tjänstemän: en kamrerare (gemensam med skogshögskolan), en
biblioteksamanuens (d:o), tre skogsmästare (stationerade å försöksparkerna),
två kanslibiträden samt en vaktmästare.
Härjämte sysselsättes å anstalten tillfällig personal framförallt å skogsavdelningen.
Utredningens förslag innebär i huvudsak följande. I spetsen för anstalten
skall ställas en chef. Anstalten skall uppdelas på sex avdelningar, nämligen
en avdelning för skogsbotanik och marklära, motsvarande nuvarande naturvetenskapliga
avdelning, en genetisk avdelning och en skogszoologisk avdelning,
den sistnämnda motsvarande den nuvarande skogsentomologiska avdelningen,
en avdelning för skogsstatistik, en skogsavdelning och en skogsteknologisk
avdelning. Varje avdelning med undantag för avdelningen för
skogsstatistik skall ledas av en särskild avdelningsföreståndare med titeln
professor. Ledningen för avdelningen för skogsstatistik, vilken avdelning
i fortsättningen avses skola ombesörja riksskogstaxeringen, skall handhas av
anstaltens chef. Därjämte skola finnas sju försöksledare samt åtta assistenter
ävensom erforderlig kansli- och biträdespersonal. Vissa av de nu föreslagna
tjänsterna har utredningen ansett böra upptagas såsom extra ordinarie. Föranstalten
skall liksom hittills finnas en styrelse, vilken skall vara gemensam
med skogshögskolan. Enligt förslaget skall vidare chefen tillsammans med
avdelningsföreståndarna bilda ett föreståndarkollegium för behandling av
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.
3
vissa anstaltens arbete rörande frågor. Vad beträffar den personal, som utredningen
anser erforderlig, och dennas placering i lönehänseende har utredningen
upprättat följande förslag till
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän d ordinarie stat.
1 chef ...................................................... C 8
3 avdelningsföreståndare ...................................... A 30
4 försöksledare .............................................. A 27
1 kamrerare .................................................. A 24
1 förste skogsbiträde .......................................... A 15
3 skogsmästare................................................ A 15
3 tekniska biträden ............................................ A 11
2 skogsbiträden .............................................. A 9
2 kanslibiträden ............................................. A 7
1 vaktmästare ................................................ A 7
Extra ordinarie tjänstemän.
2 avdelningsföreståndare ...................................... 30 :e
3 försöksledare ................................................ 27 :e
8 assistenter .................................................. 21 :a
1 notarie ...................................................... 21 :a
2 tekniska biträden ............................................ Ilie
1 kansliskrivare................................................ Ilie
4 skogsbiträden ................................................. 9:e
2 kameralbiträden ............................................ 8:e
6 kanslibiträden .............................................. 7:e
1 biträdande vaktmästare.......................................5:e
4 kontorsbiträden .............................................. 4:e.
De olika befattningshavarna skola fördelas å avdelningarna på följande
sätt:
å skogsavdelningen: 1 föreståndare, 3 försöksledare, därav en extra ordinarie,
2 extra ordinarie assistenter samt 1 första skogsbiträde och 4 skogsbiträden,
därav två extra ordinarie, ävensom å extra ordinarie stat 1 kansliskrivare,
2 kameralbiträden, 6 kanslibiträden och 3 kontorsbiträden; sist berörda
extra ordinarie personal avses skola vara sysselsatt med för skogsavdelningen
erforderligt räknearbete;
å avdelningen för skogsbotanik och marklära: 1 föreståndare, 2 försöksledare,
2 extra ordinarie assistenter, 3 tekniska biträden och 2 extra ordinarie
skogsbiträden;
å genetiska avdelningen: 1 extra ordinarie föreståndare och 1 extra ordinarie
tekniskt biträde;
å skogszoologiska avdelningen: 1 föreståndare samt såsom extra ordinarie
1 försöksledare, 1 assistent och 1 tekniskt biträde;
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.
å skog steknologiska avdelningen: 1 extra ordinarie föreståndare och 1 extra
ordinarie assistent; samt
å avdelningen för skogsstatistik: 1 extra ordinarie försöksledare och 2
extra ordinarie assistenter.
Därjämte skola enligt förslaget finnas följande för anstalten gemensam
personal, nämligen chefen, 1 kamrerare, 1 extra ordinarie notarie, 2 kanslibiträden,
1 extra ordinarie kontorsbiträde samt 1 expeditionsvakt och 1 extra
ordinarie biträdande expeditionsvakt ävensom 3 skogsmästare vid försöksparkerna.
Kostnaderna för avlöningar till anstaltens personal enligt detta förslag har
utredningen beräknat till 419,500 kronor. Omkostnadsstaten har av utredningen
beräknats efter ett genomförande av den nya organisationen komma
att uppgå till 145,000 kronor.
I de av utredningen föreslagna avlönings- och omkostnadsstaterna ingå
icke, bortsett från lönerna till försöksledaren och de två assistenterna, utgifter
för statistiska avdelningen. Utredningen har nämligen icke ansett det
möjligt att med någon grad av tillförlitlighet beräkna övriga å avdelningen
belöpande utgiftsposter. Först när den mera detaljerade planläggningen av
arbetet fullföljts finner utredningen detta låta sig utföra. Utredningen har
härom vidare anfört:
Av 1937 års riksskogstaxeringsnämnd lära i sinom tid uppgifter framläggas,
som kunna tjäna till vägledning för denna angelägenhets bedömande.
Medelsanvisningen till inventeringen torde komma att stå i intimt beroende
av intensiteten i observationerna, taxeringsmetoden samt den takt, varmed
arbetet i stort skall fortskrida över landet. I sitt förberörda utlåtande den
2 december 1936 anförde utredningen, att även rätt långt gående anspråk på
riksskogstaxeringens fullständighet borde kunna tillfredsställas inom en kostnadsram
för år räknat av i genomsnitt 200,000 kronor. Detta belopp har av
riksdagen anvisats för budgetåret 1938/39. Utredningen anser sig alltjämt
böra utgå från att verksamheten i fortsättningen avväges efter ett anslag av
sådan storlek. Denna avvägning bör givetvis ske utan åsidosättande av nödig
grundlighet i arbetets utförande. För den årliga avverkningsstatistiken bliva
kostnaderna helt avhängiga av den omfattning och utformning statistiken
erhåller vid övervägande av den nu pågående provundersökningens resultat.
Enligt meddelade direktiv ingår det i 1937 års riksskogstaxeringsnämnds
uppdrag att, därest de genom denna undersökning samlade erfarenheterna
och gjorda rönen giva vid handen, att en nöjaktig, fortlöpande avverkningsstatistik
kan åvägabringas, planlägga en dylik samt uppgöra kostnadskalkyler.
Till provundersökningen har beviljats ett anslag av 50,000 kronor.
Ytterligare medelsanvisning uppgives vara av behovet för undersökningens
fullbordande. Vid genomförande av en kontinuerlig avverkningsstatistik bör
man dock kunna räkna med avsevärt lägre kostnad. Ehuru utredningen saknar
några säkra hållpunkter för uppskattning av kostnadsbeloppet, anser den
sig likväl böra under reservation företaga en approximativ bedömning av
detsamma. Utredningen antager sålunda, att ett anslag för ifrågavarande
syfte av högst 25,000 kronor bör vara tillräckligt. Med avdrag för de i den föreslagna
avlöningsstaten ingående, å statistiska avdelningen belöpande beloppen
skulle sålunda avdelningens medelsanvisning böra uppgå till ungefär
200,000 kronor. Av nyssberörda orsaker har utredningen varit nödsakad att
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.
5
hålla denna anslagspost vid sidan av de egentliga staterna. Sedermera bör
självfallet skogsförsöksanstaltens ledning vid beräkning och äskande av anslag
till verksamheten i sin helhet i de uppgjorda staterna på vanligt sätt infoga
avdelningen för skogsstatistik.
Förutom förut angivna medelsbelopp erfordras, enligt vad utredningen
framhållit, engångsanslag för anskaffande av inventarier, instrument m. m. till
de nyinrättade och förstorade avdelningarna ävensom till chefskansliet. Utredningen
har emellertid ej verkställt den detaljundersökning, som erfordras
för bedömande av detta anslagsbehov, utan förutsatt att denna angelägenhet
i vederbörlig ordning behandlas av styrelsen.
I detta sammanhang har utredningen även berört nödvändigheten av att
anskaffa nya lokaler åt anstalten, därest det nu av utredningen framlagda
omorganisationsförslaget genomfördes. Kostnaderna för en dylik byggnad
förlagd till anstaltens och högskolans nuvarande tomtområde ha beräknats
till 1,500,000 kronor.
På skogshögskolan återverka utredningens i det föregående väckta för;
slag ekonomiskt i blott obetydlig utsträckning. Det hittillsvarande sekreterararvodet,
1,440 kronor per år, skulle enligt vad utredningen framhållit
ej längre bliva behövligt. Å andra sidan har utredningen räknat med något
högre kostnad för styrelsen, beträffande vilken utredningen utgått från att
kostnaderna för densamma liksom hittills föras å högskolans stat. Denna
utgiftspost har uppskattats till årligen cirka 4,000 kronor mot 2,000 kronor
under budgetåret 1938/39.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
»Under senare år har en livlig verksamhet på den skogliga forskningens
område förekommit. För vårt lands skogsproduktion betydelsefulla resultat
ha nåtts. Emellertid är skogsvetenskapen förhållandevis ung och har i relativt
ringa omfattning hunnit tränga igenom de olika skogliga spörsmål,
som äro föremål för dess uppmärksamhet. Samtidigt är att märka, att inom
skogsbruket råder ett mycket stort behov av vägledande anvisningar för den
praktiska verksamheten. Därförutan måste nämnda verksamhet komma
att präglas av en hög grad av ovisshet och osäkerhet örn vilka verkningar
som följa av den ena eller andra åtgärden. Möjligheterna att på erfarenhetens
väg vinna kännedom örn de ändamålsenligaste formerna för skogsbrukets
bedrivande äro starkt begränsade. Främst beror detta på den långa
produktionstiden i skogen. Skola några verkliga resultat nås på detta område,
fordras systematiska vetenskapliga studier. Nyssnämnda behov av
tillräckligt stöd från vetenskapens sida vid utförande av skogsvårdande och
andra virkesproduktionen berörande åtgärder har med åren starkt tilltagit.
Detta är bland annat en följd av att skogsbruket som försörjningskälla intagit
en alltmer framträdande plats i folkhushållet och att den ekonomiska
utvecklingen nödvändiggör bästa möjliga tillvaratagande av produktionsmedlen.
De nuvarande forskningsresurserna på det skogliga området synas icke
längre motsvara berättigade fordringar. Med den ur social och ekonomisk
synpunkt allt större betydelse, som skogsbruket fått i vårt land, är det en
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.
angelägenhet av största vikt, att ifrågavarande vetenskap uppmuntras och
förses med bästa möjliga livsbetingelser. Det torde böra framhållas, att i
andra virkesproducerande länder denna vetenskap i syfte att öka produktionen
understötts och framdrivits. Emellertid är tillämpningen av de vetenskapliga
rön av praktisk betydelse som göras ofta begränsad till det egna
landet och äger sålunda icke allmängiltighet. Det är därför av stor vikt för
vårt land att här bedrives en självständig och intensiv forskning på detta
område, så att landet icke kommer i en sämre ställning i konkurrensen med
andra länder. Jag förordar därför, att åtgärder vidtagas i syfte att utöka
skogsförsöksanstaltens organisation för att sätta den i stånd att möta de
större krav, som numera ställas på den skogliga forskningen.
Vad angår den föreslagna organisationen kan jag i princip ansluta mig
till skogsutredningens förslag. Emellertid kan en alltför kraftig på en gång
skeende expansion medföra svårigheter att finna lämpliga personer för de
nyinrättade forskarbefattningarna. Med hänsyn härtill anser jag att i varje
fall tills vidare den skogsteknologiska forskningen bör kunna anslutas till
skogsavdelningen och den genetiska forskningen till avdelningen för skogsbotanik
och marklära. Härvid torde dessa forskningsgrenar höra företrädas
av var sin försöksledare. Om så skulle visa sig önskvärt, torde dock hinder
icke föreligga att låta dessa försöksledare få en mera självständig ställning
inom anstalten. Därest det på grund av vunna erfarenheter sedermera skulle
visa sig önskvärt, torde sistnämnda forskningsgrenar böra överflyttas till
särskilda avdelningar.
De avdelningar, som jag förordar skola vid anstalten bedriva den egentliga
skogsvetenskapliga forskningen, bli sålunda skogsavdelningen, avdelningen
för skogsbotanik och marklära samt skogszoologiska avdelningen. De
uppgifter ifrågavarande avdelningar närmast skola handha kunna angivas
sålunda. På skogsavdelningen skall ankomma att verkställa undersökningar
och utredningar rörande skogsskötsel, såsom angående skogsträdens utveckling
och produktion under olika naturförhållanden och vid skilda behandlingssätt.
Vidare skall denna avdelning syssla med skogsuppskattning, d. v s.
bestämning av trädens volym, tillväxt m. m., ävensom med skogsprodukternas
beskaffenhet, tillredning, transport samt andra skogsteknologiska frågor.
Skogsavdelningen skall jämväl öva närmaste tillsynen över de försöksparker,
vilka stå till anstaltens disposition. Vad angår avdelningen för skogsbotanik
och marklära skall denna ägna sig åt att utforska problem inom områdena
för markbiologi samt skoglig botanik och svamplära ävensom skogsträdens
ras- och ärftlighetsfrågor. Vid avdelningen skall inrättas ett driftslaboratorium
för verkställande av kemiska, mekaniska och fysiska analyser åt anstaltens
olika forskningsavdelningar. Den skogszoologiska avdelningen skall undersöka
samspelet mellan djurlivet och skogsproduktionen samt behandla
de problem, som röra bekämpandet av skogens skadegörare bland djuren.
Beträffande frågan om inrättande av en avdelning för skogsstatistik, vilken
i fortsättningen skulle handha riksskogstaxeringen, kan jag biträda utredningens
förslag. De betänkligheter mot denna anordning, som uttalats i
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.
7
vissa yttranden, kan jag icke dela. Ett flertal av de frågor, som uppkomma
vid riksskogstaxeringens utförande, lia ofta ett sådant samband med
spörsmål, vilka behandlas av de övriga avdelningarna vid anstalten, att det
är önskvärt att tillfälle öppnas till anordnande av samarbete under smidiga
och ändamålsenliga former. Givet är även, att det ur kostnadssynpunkt
måste ställa sig avsevärt billigare att inrymma riksskogstaxeringen inom anstaltens
verksamhetsram. Organisationskostnaderna torde härigenom kunna
nedbringas. Då möjlighet beredes anstaltens styrelse att tillkalla experter
på olika områden, torde utan svårighet kunna anskaffas den sakkunskap,
som kan behövas vid sidan av den varöver anstalten förfogar.
I vissa av de avgivna yttrandena har frågan om inrättande av en särskild
chefsbefattning för anstalten framkallat viss tvekan. Med den omfattning
anstalten enligt nu förordade förslag skulle få synes emellertid nödvändigt
att i spetsen för densamma sättes en chef, som kan leda och övervaka
arbetet vid anstalten. Såsom av utredningens motivering framgår, komma
att å denne befattningshavare vila icke obetydliga administrativa uppgifter.
Vid sidan av dessa uppgifter torde därför svårligen kunna påläggas
honom något mera avsevärt arbete med någon speciell forskningsgren inom
skogsvetenskapen. Att förena denna befattning med föreståndarbefattning
för någon av de nuvarande avdelningarna, på sätt för närvarande sker, torde
därför icke låta sig göra. Jag finner emellertid det av utredningen framförda
förslaget att ställa chefen såsom ledare för avdelningen för skogsslätt
ik ändamålsenligt. I fråga om chefens placering i lönehänseende kan
jag biträda vad utredningen förordat. Därest för ifrågavarande befattning
skall kunna vinnas en person, som besitter de erforderliga kvalifikationerna,
torde befattningen i lönehänseende icke böra placeras lägre än i lönegrad C 8.
I fråga örn anstaltens personal i övrigt kan jag i det stora hela biträda utredningens
förslag till personalorganisation. Organisationsförslagets detaljer
torde senare få underställas Kungl. Maj:ts prövning. Den fortsatta
utredningen rörande anstaltens lokalbehov torde emellertid kunna grundas
på det föreliggande förslaget till personalstat.
Den av utredningen föreslagna styrelsen torde på sätt utredningen uttalat
böra liksom hittills vara gemensam för anstalten och skogshögskolan. I
fråga om styrelsens arbetsuppgifter kan jag ansluta mig till vad utredningen
härom anfört. Styrelsen torde i huvudsak böra sammansättas i överensstämmelse
med vad utredningen förordat. Dock kan, med hänsyn till att
frågan örn inrättande av den av utredningen föreslagna statens skogsstyrelse
icke för närvarande synes böra upptagas till avgörande, förutsättas, att tillsvidare
en inskränkning av antalet styrelseledamöter till 8 äger rum. Utredningens
förslag, att vissa frågor av mindre vikt skulle kunna avgöras av ett
arbetsutskott, föranleder icke någon erinran från mili sida. Såsom utredningen
framhållit torde elt bibehållande av de s. k. 5-årsmötena icke längre
vara nödvändigt. I den mån ett behov för styrelsen förefinnes att rådgöra
med utomstående sakkunniga bör styrelsen äga att tillkalla sådana. Jag utgår
ifrån att styrelsen i erforderlig utsträckning anmodar representanter för
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.
Utskottet.
anstaltens avdelningar och skogshögskolan samt det praktiska skogsbruket
och annan sakkunskap att deltaga i dylika överläggningar. Styrelsens ordförande
och ledamöter böra vara oavlönade men erhålla resekostnads- och
traktamentsersättning.
Vad angår kostnaderna för personalen torde de av utredningen gjorda beräkningarna
i huvudsak kunna godtagas. Någon minskning i nämnda kostnader
torde dock komma att bliva följden av den av mig förut förordade begränsningen
av anstaltens organisation. Likaledes torde någon inskränkning i
de av utredningen upptagna omkostnaderna kunna göras.
Den av mig nu förordade omorganisationen torde böra träda i tillämpning
från och med ingången av budgetåret 1940/41.
Vad angår frågan om byggnader för anstaltens behov torde denna, därest
riksdagen lämnar sitt bifall till förevarande omorganisationsförslag, snarast
böra upptagas till avgörande. De nuvarande lokalerna för anstalten synas
nämligen icke bliva tillräckliga efter genomförandet av det förevarande
förslaget. Såsom framgår av vad förut anförts ha kostnaderna för erforderliga
byggnader beräknats till 1,500,000 kronor. Intill dess byggnadsfrågan
lösts, lära möjligheter finnas att provisoriskt anskaffa lokaler för anstaltens
behov.
Det är uppenbarligen av vikt, att beslut i princip fattats av riksdagen rörande
organisationen av anstalten innan byggnadsfrågan vinner sin slutliga
lösning. Först sedan dylikt beslut fattats, torde det nämligen vara möjligt
att taga ståndpunkt lill samtliga frågor rörande anstaltens lokaler. Även
med hänsyn till önskvärdheten av att en viss övergångstid beredes, under vilken
med organisationen sammanhängande spörsmål kunna lösas, är det
önskvärt, att riksdagen nu fattar ståndpunkt i organisationsfrågan.»
Utskottet finner i likhet med departementschefen angeläget, att åtgärder
vidtagas i syfte att utöka statens skogsförsöksanstalts organisation för att
sätta den i stånd att möta de större krav, som numera ställas på deri skogliga
forskningen. Främst torde förevarande försöksverksamhet böra inriktas
på att nedbringa den långa produktionstiden i skogen. För att på detta
område nå tillfredsställande resultat fordras systematiska vetenskapliga studier.
Den för närvarande vid skogsförsöksanstalten knutna personalen torde
otvivelaktigt icke vara tillräcklig för dessa uppgifter.
Kungl. Maj :ts framställning rörande omorganisation av skogsförsöksanstalten,
som avses skola träda i tillämpning från och med budgetåret 1940/41,
bygger i huvudsak på förslag av 1936 års skogsutredning. Emellertid har
departementschefen förordat en viss inskränkning i den utvidgning av anstalten,
som utredningen föreslagit. Sålunda avses, att anstalten hädanefter
skall bestå av fyra avdelningar mot tre för närvarande, under det att utredningen
föreslagit sex särskilda avdelningar. Enligt Kungl. Maj:ts förslag
kommer anstalten att bestå av en skogsavdelning, en avdelning för skogsbotanik
och marklära, en skogszoologisk avdelning samt en avdelning för
skogsstatistik. De två av utredningen föreslagna men i Kungl. Maj:ts för
-
J ordbruksutskottets utlåtande Nr 67.
9
slag icke medtagna avdelningarna, en skogsteknologisk och en genetisk avdelning,
avses skola ingå i skogsavdelningen samt avdelningen för skogsbotanik
och marklära. Ifrågavarande båda forskningsgrenar, den skogsteknologiska
och den genetiska, skola emellertid företrädas av var sin försöksledare
med eventuellt mera självständig ställning inom anstalten. Denna
av Kungl. Majit föreslagna organisation synes utskottet väl avvägd. Såsom
departementschefen framhållit torde en alltför kraftig på en gång skeende
expansion medföra svårigheter att finna lämpliga personer för de nyinrättade
forskarbefattningarna. Därest det på grund av vunna erfarenheter
skulle visa sig lämpligt och önskvärt, torde den skogsteknologiska och den
genetiska forskningen sedermera kunna överflyttas till särskilda avdelningar.
De årliga kostnaderna för avlöningar till anstaltens personal enligt utredningens
förslag ha beräknats till 419,500 kronor. Omkostnadsstaten efter
genomförande av den nya organisationen har av utredningen beräknats
komma att uppgå till 145,000 kronor. I dessa beräknade utgiftsstater ingå
emellertid icke, bortsett från löner till en försöksledare och två assistenter,
utgifter för statistiska avdelningen. För nästa budgetår ha till statens skogsförsöksanstalt:
avlöningar och omkostnader av riksdagen anvisats 204,700
kronor och 88,200 kronor. Någon minskning i de av utredningen beräknade
kostnaderna torde komma att bliva följden av den begränsning av
anstaltens organisation, som Kungl. Majits förslag innebär.
Ett bifall till ifrågavarande omorganisation anses medföra behov av nya
lokaler för anstalten. De nuvarande torde nämligen icke bliva tillräckliga
efter utvidgningen. Kostnaderna för erforderliga nybyggnader ha beräknats
till 1,500,000 kronor. Närmare utredning härutinnan har emellertid ännu
icke verkställts.
Under åberopande av det anförda och då Kungl. Majits framställning
ej heller i övrigt föranlett någon utskottets erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må bifalla förevarande proposition.
Stockholm den 9 maj 1939.
På jordbruksutskottets vägnar:
G. J. JOHANSSON.
Närvarande; se utlåtande nr 65.