4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53-

Nr 53.

Ankom till riksdagens kansli den 25 april 1939 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående iordningställande
av vissa kolonat i Norrbottens län, att
upplåtas till lappar, m. m.

(lia avd.)

I en till riksdagen den 3 mars 1939 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad
proposition, nr 174, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen

att, utan hinder av bestämmelserna i kungörelsen den 18 juli 1928 (nr
314) angående grunder för upplåtelse åt lappar av lägenheter å kronomark,
för upplåtelse genom länsstyrelsen i Norrbottens län åt lappfamiljer av sex
kolonat å hemmanen Kurravaara nr 5, 6 och 7 i Jukkasjärvi socken av
nämnda län må utgå tillskott av statsmedel med högst 6,500 kronor för varje
kolonat,

samt att ett belopp av 110,000 kronor må överföras från jämtländska renbetesfjällens
skogsfond till Norrbottens lappfond.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har i skrivelse den 2 december 1938 hemställt,
att ett belopp av 50,000 kronor måtte ställas till länsstyrelsens förfogande
för bestridande av kostnaderna för iordningställande för därtill lämpade
familjer av sex jordbrukskolonat å hemmanen Kurravaara nr 5, 6 och 7
i Jukkasjärvi socken av Norrbottens län. Länsstyrelsen har avsett att sålunda
föreslagna kolonat skulle upplåtas åt lappar, som utan eget förvållande nödgats
lämna renskötseln.

Vidare har länsstyrelsen i skrivelse den 17 februari 1939 hemställt, att
Kungl. Majit måtte vidtaga anordningar för överförande från jämtländska
renbetesfjällens skogsfond till Norrbottens lappfond av 200,000 kronor ävensom
förordna, att belopp, som av länsstyrelsen förskotteras till Norge för betesavgifter,
vilka förklaras skola stanna på statsverket, hädanefter icke skola
påföras lappfonden. Härvid har länsstyrelsen tillika anhållit, att därest icke
av länsstyrelsen i nyssberörda framställning den 2 december 1938 begärda
belopp för viss lapsk kolonisation anvisas av andra medel än lappfonden,
överförande av medel till Norrbottens lappfond måtte ske med 250,000 kronor.

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 53■ 5

I. Framställningen angående anvisande av medel för iordningställande av
kolonat.

Departementschefen har i denna del anfört följande.

»Länsstyrelsens framställning avser medelsanvisning för iordningställande
å Kurravaarahemmanen av sex jordbrukskolonat för upplåtelse till lappfamiljer,
som hållit sig kvar å vår- eller höstvisten i lågfjället vid Tometräsk.
Upplåtelserna skulle ske till lappfamiljer, som anses ha förutsättning att slå
sig fram såsom jordbrukare. Vad som förekommit i ärendet torde giva vid
handen, att åtgärder i det av länsstyrelsen angivna syftet utan dröjsmål böra
vidtagas.

I fråga om kostnaderna för kolonatens iordningställande har länsstyrelsen
hänfört sig till de beräkningar, som gjorts av 1930 års lapputredning. Enligt
dessa skulle tillskottet från det allmänna uppgå till 7,000 kronor, därav 5,000
kronor för byggnader, 1,000 kronor för första odling, 500 kronor för ytterligare
odling och 500 kronor för brunn och väg. Kostnaden för byggnaderna
är beräknad med ledning av erfarenheten frän de redan upplåtna Kurravaarakolonaten.
Länsstyrelsen har emellertid med hänsyn till inträffad prisstegring
funnit ett belopp av 1,000 kronor utöver det av lapputredningen beräknade
erforderligt.

Statskontoret har i sitt utlåtande förklarat sig anse, att statsbidrag till
kolonaten borde utgå enligt 1928 års upplåtelsegrunder, alltså med högst
2,500 kronor, därav 2,000 kronor för byggnader och 500 kronor för odling,
detta i överensstämmelse med vad statskontoret anfört i utlåtandet över
lapputredningens betänkande. I övriga över betänkandet avgivna utlåtanden
ha icke framställts erinringar i förevarande hänseende i annan mån än
att egnahemsstyrelsen ifrågasatt viss förenkling av byggnaderna.

Viss reducering synes kunna göras beträffande av länsstyrelsen begärt belopp
för kolonatens iordningställande. Sålunda synes anledning icke föreligga
att beräkna kostnaderna högre än lapputredningen gjort. Även örn viss
prisstegring inträffat, synes dock möjlighet finnas att få arbetena utförda
med av lapputredningen föreslagna bidrag för iordningställandet av kolonaten,
detta jämväl för det fall att, enligt vad länsstyrelsen meddelat, av
egnahemsstyrelsen ifrågasatt förenkling av husbyggnaderna icke låter sig
genomföra. Vidare synes icke nödvändigt att i detta sammanhang anvisa
bidrag till ytterligare odling utöver det, som kan erhållas enligt bestämmelserna
i kungörelsen den 12 oktober 1934 angående statsbidrag till jordförbättring
å ofullständiga jordbruk. Vid anförda reduceringar skulle statens
tillskott uppgå till 6,500 kronor för kolonat.

Nyssnämnda belopp är betydligt högre än det bidrag, som kan utanordnas
med tillämpning av bestämmelserna i 1928 års kungörelse. En tillfällig avvikelse
från dessa grunder synes emellertid med hänsyn till föreliggande
särskilda förhållanden ha fog för sig. Att undanskjuta frågan i avvaktan
på den slutliga prövningen av lapputredningens förslag, som ej kan ske vid

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

innevarande års riksdag, anser jag mig ej böra förorda, då omedelbara åtgärder
synas av nöden.

Av nu anförda grunder finner jag mig böra tillstyrka medelsanvisning till
de föreslagna 6 kolonaten med 39,000 kronor. Jag torde icke behöva framhålla
att detta tillstyrkande icke innefattar något som helst ställningstagande
till frågan om vilka bidrag som under normala förhållanden böra utgå
vid lappkolonisation. Någon erinran mot kolonatens iordningställande genom
länsstyrelsens försorg har jag ej att framställa.

Då nu gällande grunder för upplåtelse åt lappar av lägenheter å kronomark
tillkommit med riksdagens medverkan, lärer frågan örn de av mig nu
förordade förmånligare upplåtelsevillkoren böra underställas riksdagens
prövning.

I likhet med statskontoret finner jag, att för bestridande av kostnaderna för
ifrågavarande kolonatupplåtelser bör anlitas Norrbottens lappfond. Jag erinrar
örn att kostnaderna vid upplåtelse enligt 1928 års grunder utgå ur lappfonden,
detta i enlighet med vad uttryckligen angavs vid grundernas tillkomst.

Jag förbiser icke i detta sammanhang ett uttalande 1930 av riksdagens
revisorer därom att enligt revisorernas mening större aktgivande borde ägnas
frågan i vad mån avkastningen av lappfonderna må kunna finna användning
för höjandet av själva den näringsgren, som för lappbefolkningen vore den
viktigaste, nämligen renskötseln. I sådant avseende må endast framhållas,
att det är bland annat angelägenheten av att förhindra uppkomsten av en
för renskötseln vådlig bosättning, som föranlett länsstyrelsens framställning.

Norrbottens lappfonds tillgångar förslå emellertid ej till bestridande av
kostnaden för den förordade kolonisationen, varför visst förstärkande av
fonden erfordras. I sådant hänseende torde jag få framlägga förslag i det
följande.»

II. Framställningen om överförande av medel till Norrbottens lappfond
m. m.

1938 års riksdag (prop. nr 55; statsutskottets uti. nr 85; skr. nr 172) har
medgivit, att ur jämtländska renbetesfjällens skogsfond ett belopp av 200,000
kronor finge räknat från den 1 januari 1938 uttagas och överföras till Norrbottens
lappfond.

Beträffande denna fråga har departementschefen anfört huvudsakligen
följande.

»Det belopp, som år 1938 jämlikt riksdagens medgivande tillfördes Norrbottens
lappfond, var avsett att räcka till för bestridande av fondens utgifter
intill dess lapputredningens förslag blivit slutligen prövat. Så har emellertid
icke blivit fallet, detta beroende dels på att den slutliga prövningen av
lapputredningens förslag icke kan som beräknats ske under innevarande år,
dels ock därpå att lappfondens utgifter under 1938 stigit utöver vad man
förutsett. Sistnämnda förhållande är i sin tur föranlett bland annat av att
förskotterade betesavgifter till Norge å icke mindre än omkring 94,000 kro -

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

7

lior måst under året ersättas ur fonden. På grund härav erfordras viss förstärkning
av fonden.

Då medel sålunda måste tillföras fonden utifrån, synes särskilt angeläget
att vid beräkning av fondens utgifter begränsa sig till vad som är
oundgängligen nödvändigt. Erforderligt belopp för bestridande av utgifterna
under innevarande och nästa år synes icke kunna beräknas lägre än

210.000 kronor, däri då ingå 39,000 kronor för av mig i det föregående förordade
åtgärder för viss lapsk kolonisation. Vid beräkningen har jag utgått
från att kostnaderna för nya anläggningar oell fortsättande av anläggningar
under arbete hålla sig omkring ett belopp av 55,000 kronor för år,
vilket vad innevarande år angår skulle innefatta en beskärning av vad länsstyrelsen
för ändamålet begärt med omkring 14,000 kronor. Jag förbiser
icke, att vissa olägenheter kunna följa härav, men finner av förut antydd
grund en dylik beskärning befogad.

Då lappfondens likvida tillgångar uppgå till i runt tal 73,000 kronor, däri
ingår beräknad inkomst för fonden intill utgången av innevarande budgetår,
och fondens inkomst under nästa budgetår beräknas till 30,000 kronor, uppgår
bristen för innevarande och nästkommande budgetår till (210,000 —

73.000 — 30,000 =) 107,000 kronor eller avrundat uppåt 110,000 kronor.
Däri har då inräknats jämväl erforderligt tillskott för utgifter under
senare halvåret 1940. Även om beloppet således ej kan förutsättas bliva
tillfullo taget i anspråk före den 1 juli 1940, synas nämligen praktiska skäl
lala för att, i avvaktan på resultatet av omprövningen angående sättet för
finansiering av utgifterna för lappväsendet, beloppet i sin helhet medtages
vid beräknande av för fonden under budgetåret 1939,40 erforderliga tillgångar.

Vad av länsstyrelsen i Jämtlands län anförts synes icke utgöra hinder för
överförande av erforderliga medel för oundgängliga utgifter från jämtländska
renbetesfjällens skogsfond. På sätt skett vid Norrbottens lappfonds bildande
och vid dess ökande 1919 och 1938 torde för erforderliga medels tillförande
den utvägen böra anlitas, att det behövliga beloppet överföres från
jämtländska renbetesfjällens skogsfond. Riksdagens medgivande till åtgärden
torde böra inhämtas.»

Beträffande först framställningen om anvisande av medel för iordningställande
av sex jordbrukskolonat för upplåtelse till lappfamiljer har det
inom utskottet uttalats viss tvekan rörande möjligheten att åstadkomma en
varaktig förbättring av lapparnas ställning genom kolonisation. Att med
framgång driva jordbruk inom Jukkasjärvi socken lärer knappast heller
vara möjligt. Då åtgärder emellertid böra vidtagas utan dröjsmål för att bispringa
sådana lappfamiljer, som nödgats upphöra med renskötseln och
nomadlivet, anser sig utskottet icke böra motsätta sig den av Kungl. Majit
för ifrågavarande ändamål äskade medelsanvisningen. Den erfarenhet, som
må utvinnas genom den nu föreslagna kolonisationen, torde få bliva vägledande
för de ytterligare hjälpåtgärder, som kunna erfordras å lappväsendets
område.

Utskottet.

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga om överförande av medel från jämtländska
renbetesfjällens skogsfond till Norrbottens lappfond biträdes av utskottet.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 25 april 1939.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 52.

Reservationer

av herrar Hedlund i Häste och Olsson i Rödningsberg.