Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.
1
Nr 48.
Ankom till riksdagens kansli den 20 april 1939 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion angående märkning av importerad
gädda och gös.
(2:a avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,
nr 53, av herr Åqvist m. fl. har hemställts, att riksdagen hos Kungl. Majit
anhåller örn förslag om märkning av importerad gädda och gös.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning, får utskottet
hänvisa till motionen.
Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat utlåtande över motionen
från lantbruksstyrelsen, som däri anfört följande:
Redan tidigare har frågan om märkning av importerad fisk vid flera tillfällen
varit föremål för prövning. Avsikten torde städse hava varit att genom
märkningen bereda möjlighet för köpare att skilja importerad fisk från inhemsk
vara. I underdånigt utlåtande den 20 juni 1929 med anledning av särskilda
framställningar i detta syfte från Stockholms läns fiskareförening, Gävleborgs
läns fiskareförbund, Stockholms läns fiskhandlareförening samt
Sörmlands skärgårds fiskareförbund framhöll Lantbruksstyrelsen bland annat,
att det vore önskvärt, att det beträffande importerad fisk kunde genom
stämpling angivas, att varan vore importerad, men att stora svårigheter förefunnes
att åstadkomma en nöjaktig märkning, varjämte den fisk, som ankomme
i levande tillstånd, måste menligt påverkas av en märkning. Styrelsen
ansåg sig därför icke kunna tillstyrka då föreslaget införande av stämpling av
färsk fisk.
I underdånigt utlåtande den 12 april 1932 över av jordbruksutredningen avgivet
förslag rörande ursprungsbeteckning av vissa slag utav importerade
lantmanna- och trädgårdsprodukter samt fisk hänvisade Lantbruksstyrelsen
till sitt ovannämnda utlåtande den 20 juni 1929. Härutöver anförde Lantbruksstyrelsen,
bland annat, att man ej kunde generellt förutsätta att importerad
vara vore den inhemska kvalitativt underlägsen, varför en märkning av
utländsk vara, särskilt om denna vore billigare, kunde verka som reklam för
densamma till skada för den svenska fiskerinäringen. Enligt Styrelsens mening
vore det säkerligen till större gagn, om man sökte åstadkomma svenska
produkter, som genom behandling och förpackning vore de utländska överlägsna
till kvalitet och genom märkning eller på annat sätt gjorde reklam för
dessa varor. Dylik märkning hade prövats för svensk spillånga och kabeljo
med gott resultat samt för Ringsjöns braxen. Styrelsen erinrade vidare örn
vikten av att icke vidtaga handelspolitiska åtgärder, som kunde vålla svårigheter
för avsättningen utomlands av svenskfångad fisk genom motåtgärder
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 10 samt. Nr 48—SO. 1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.
från andra länders sida. Styrelsen ansåg sig därför ej heller i detta sammanhang
kunna förorda åtgärder för märkning av importerad fisk.
I yttrande den 4 maj 1936 till Statsrådet och Chefen för Kungl. Jordbruksdepartementet
över en framställning från Hjälmarens fiskareförbund angående
begränsning av importen av gädda och gös ävensom i allmänhet märkning
av importerad fisk hänvisade Lantbruksstyrelsen till nu nämnda tidigare
utlåtanden och vidhöll sin i desamma intagna ståndpunkt.
Vad angår det nu föreliggande förslaget må framhållas, att detsamma avser
endast märkning av importerad gädda och gös. Såsom i motionen erinrats
förekommer en omfattande import av dessa fiskar, därvid gäddan huvudsakligen
kommer från Finland, gösen åter från Estland. I fråga örn omfattningen
av denna import under olika år har Styrelsen låtit göra en sammanställning
(Bilaga A), till vilken Styrelsen hänvisar. Av sagda sammanställning
framgår, att särskilt importen av gädda tagit en stor omfattning
men att även importen av gös kraftigt ökat.
Det må erinras, att tidigare en ganska omfattande export av gädda och gös
ägde rum från Sverige. Sålunda exporterades i medeltal under 5-årsperioden
1910—1914 210,250 kilogram gädda och 69,477 kilogram gös, medan motsvarande
export för 5-årsperioden 1930—1934 endast utgjorde 12,019 kilogram
gädda och 2,203 kilogram gös.
Då importerad gädda och gös ofta salubjudes inom landet till låga priser,
har ifrågavarande import, med den omfattning den numera tagit, sannolikt
i många fall medfört, att svensk gädda och gös måst försäljas till priser,
som understigit vad som eljest kunnat erhållas. Enligt vad av fiskare meddelas,
har det även tid efter annan inträffat, att priserna å gädda och gös inom
landet varit så låga, att fisket efter dem ej lönat sig. Vid en av Svenska insjöfiskarnes
centralförbund nyligen företagen utredning rörande priser m. m.
på olika fisksjag har framgått, att beträffande gösen priset är i stort sett detsamma
som år 1914. För gädda ligger enligt för kustfisket föreliggande statistik
priset under de senare åren omkring 33 procent över 1914 och 1915
års prisnivå. Även i detta fall torde dock prisförhöjningen icke motsvara
prisstegringen på redskap m. m. samt höjningen av löner. Priser å förnödenheter
och löner hava i många fall, enligt vad av tillgängliga uppgifter framgår,
stigit med 50 procent eller mera. Gädd- och gösfiskare torde därför åtminstone
på vissa håll hava att kämpa med betydande svårigheter.
Beträffande nu föreslagen åtgärd till stödjande av ifrågavarande fisken må
till en början framhållas, att gädda och gös huvudsakligen införas från länder,
till vilka någon mera omfattande utförsel av svensk fisk icke äger rum.
Huruvida en märkning kan medföra avsedd effekt, torde dock vara svårt att
På förhand avgöra. Förutsättningar härför torde nämligen vara att den importerade
fisken är sämre än den svenska eller att allmänheten köper den
svenska fisken, även örn den importerade fisken försäljes till lägre pris. Den
importerade gäddan kommer oftast till Sverige i levande tillstånd, medan gelsen
vanligen försändes frusen. Beträffande den importerade gäddan torde
sålunda knappast vara någon anledning antaga att den skulle i kvalitativt
avseende vara sämre än den inhemska gäddan. I fråga örn gösen torde däremot
den importerade varan i vissa fall vara sämre än den inhemska. Beskaffenheten
hos fisken i fråga — både den inhemska och den importerade
—- torde emellertid vara beroende av huru länge det dröjer, innan den blir
försåld till konsumenterna. Det torde även böra observeras, att en märkning
av den importerade fisken möjligen skulle kunna verka gynnsamt för
denna. Därest den komme att säljas billigare, kunde det befaras, att konsumenterna
med hänsyn till de höga priser de nu oftast få betala för gädda
och gös komme att i första hand köpa den billigare importerade gäddan och
gösen.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.
3
På grund av det anförda håller Lantbruksstyrelsen liksom tidigare före,
att det är i hög grad tvivelaktigt, om man av den föreslagna åtgärden överhuvud
taget kan förvänta någon fördel för det svenska fisket, men vill Styrelsen
å andra sidan icke motsätta sig, att ett försök göres i den riktning som
i motionen föreslagits.
Frågan örn märkning av importerad fisk har redan vid flera tillfällen varit
föremål för prövning utan att föranleda någon åtgärd. Liksom nu motionärernas
hemställan angående märkning av importerad gädda och gös ha
även tidigare förslag om märkningstvång avsett att bereda fördel för det
svenska fisket. Strävanden i detta syfte vill utskottet givetvis understödja.
Emellertid torde det vara i hög grad tvivelaktigt, såsom ock lantbruksstyrelsen
framhållit, om den i motionen föreslagna märkningen verkligen kan förväntas
bliva till gagn för den inhemska fiskerinäringen. Härtill kommer att
ett dylikt märkningstvång kan befaras få ogynnsamma verkningar på handelsutbytet
med de länder, som skulle komma att beröras av åtgärden. Under
för handen varande förhållanden anser sig utskottet icke böra tillstyrka
motionärernas ifrågavarande hemställan. Utskottet förutsätter, att Kungl.
Majit alltjämt har sin uppmärksamhet på förevarande angelägenhet och vidtager
de åtgärder, som därvid befinnas kunna främja den svenska fiskerinäringen.
Under åberopande av det anförda får sålunda utskottet hemställa,
att motionen II: 53 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 20 april 1939.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Utskottet.
Närvarande: se memorial nr 46.
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.
Bilaga A.
Sveriges import i kg av gädda och gös.
Å r |
Gädda |
Gös |
Å r |
Gädda |
Gös |
1910 |
378.629 |
__ |
1925 |
628,989 |
72,361 |
1911 |
331,867 |
1,490 |
1926 |
683,107 |
79,255 |
1912 |
371,332 |
140 |
1927 |
741,882 |
65,712 |
1913 |
402,119 |
17,150 |
1928 |
607,484 |
96,921 |
1914 |
171,118 |
— |
1929 |
525,968 |
120,736 |
Medeltal 1910-1914 |
331,013 |
3,756 |
Medeltal 1925—1929 |
637,486 |
86,997 |
1915 |
4,182 |
— |
1930 |
622,967 |
198,852 |
1916 |
183 |
— |
1931 |
564,781 |
292,312 |
1917 |
. 898 |
— |
1932 |
721,973 |
269,571 |
1918 |
18,637 |
425 |
1933 |
763,085 |
407,992 |
1919 |
153,709 |
780 |
1934 |
846,718 |
539,450 |
Medeltal 1915—1919 |
35,522 |
241 |
Medeltal 1930—1934 |
703,904 |
341,635 |
1920 |
310,789 |
5,160 |
1935 |
867,491 |
471,349 |
1921 |
640,375 |
10,800 |
1936 |
908,222 |
430,658 |
1922 |
719,692 |
9,733 |
1937 |
993,407 |
454,969 |
1923 |
533,295 |
19,193 |
|||
1924 |
472,867 |
36,183 |
|||
Medeltal 1920—1924 |
535,403 |
16,213 |