Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.

1

Nr 47.

Ankom till riksdagens kansli den 20 april 1939 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning om
viss ändring i 2 § lagen angående köttbesiktning och
slakthus.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,
nr 166, av herr Andersson i Falkenberg m. fl. har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa örn utredning huruvida
icke inom sådana samhällen, där köttbesiktningstvång är infört och
kontrollslakteri finnes, föreskriven besiktning enligt av kungl, medicinalstyrelsen
fastställd taxa skall verkställas å kontrollslakteriet och sådant samhälle
befrias från skyldigheten att hålla besiktningsningsveterinär m. m. enligt
vad i lagen av den 11 maj 1934 angående köttbesiktning och slakthus är
föreskrivet, och att förslag härom framlägges till nästkommande riksdag.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning, får utskottet
hänvisa till motionen.

Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat utlåtanden över motionen
från medicinalstyrelsen, Sveriges slakteriförbund och svenska stadsförbundet.

Jämlikt 2 § 3 mom. lagen den 11 maj 1934 (nr 140) angående köttbesiktning
och slakthus skola i samhälle med köttbesiktningstvång genom samhällets
försorg och på dess bekostnad finnas anställt nödigt antal besiktningsveterinärer
och vara vidtagna de övriga åtgärder, som erfordras för att
köttbesiktning inom samhället må kunna äga rum utan större vare sig tidsutdräkt
eller annan olägenhet. Denna bestämmelse, som med andra ord innebär
att samhälle med köttbesiktningstvång är skyldigt hålla köttbesiktningsbyrå
för besiktning och stämpling av s. k. landsslaktat kött, d. v. s. annorledes
än å offentligt slakthus eller kontrollslakteri slaktat kött, är emellertid icke
ovillkorlig. Konungen kan nämligen, därest den för samhället erforderliga
köttbesiktningen finnes kunna utan olägenhet verkställas inom annat eller
andra samhällen eller i kontrollslakteri, medgiva befrielse från skyldigheten
att anordna köttbesiktningsbyrå.

Medicinalstyrelsen har i ärendet anfört följande:

Möjligheten att tillämpa köttbesiktningstvång utan egen köttbesiktningsbyrå
hava ett betydande antal samhällen och kommuner begagnat sig av (för
närvarande omkring 740), och ansökningar örn dylik befrielse göras alltjämt
i betydande omfattning. I regel har man därvid träffat överenskommelse med
ett närbeläget samhälle att för det egna samhället (området) erforderlig köttbesiktning
finge försiggå vid det andra samhällets köttbesiktningsbyrå. I
några fall har man träffat överenskommelse med ett närbeläget kontrollslakteri,
att besiktningen finge verkställas därstädes genom slakteriets försorg (ge Bihang

till riksdagens protokoll 1939. 10 sami. Nr 47. 1

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.

nom därvarande besiktningsveterinär) och på slakteriets bekostnad. Så är
förhållandet med städerna Arvika och Eksjö samt Hallsbergs köping, vilka
erhållit Kungl. Maj:t befrielse från skyldigheten anordna egen köttbesiktningsbyrå
tillsvidare, så länge besiktningen enligt träffad överenskommelse
får utföras vid respektive kontrollslakterier (nr 94 i Arvika, nr 50 i Eksjö
och nr 59 i Hallsberg). Så vitt styrelsen har sig bekant bär framställning icke
gjorts av några andra samhällen örn befrielse från skyldigheten att anordna
köttbesiktningsbyrå mot det att den erforderliga köttbesiktningen finge försiggå
i kontrollslakteriet. När motionärerna framhålla att »för städernas del
torde sådan dispens praktiskt taget icke lämnas för närvarande», så torde
detta påstående icke vara med verkligheten överensstämmande, därest därmed
avsetts att angiva att Kungl. Majit icke skulle bevilja gjorda ansökningar
om befrielse, då köttbesiktningen hänvisats till kontrollslakteri. Samtliga hittills
gjorda, till styrelsen för avgivande av underdånigt utlåtande remitterade
framställningar örn dylik befrielse hava bifallits av Kungl. Majit Förtegen
del torde styrelsen komma att tillstyrka sådana ansökningar, då avståndet
från samhället till kontrollslakteriet icke är alltför stort (= för stora svårigheter
för yrkesidkarna), slakteriet har för ändamålet lämpliga lokaler samt
överenskommelse härom träffats mellan samhället och slakteriet. Detta senare
villkor torde vara av väsentlig betydelse. A ena sidan torde det nämligen
icke vara lämpligt att tvinga ett samhälle att emot dess egen önskan
överlämna omhänderhavandet av dess köttkontroll till ett enskilt företag, och
å andra sidan torde dylikt enskilt företag (kontrollslakteri^ icke böra åläggas
skyldighet att verkställa kommunal köttbesiktning, även då detta skulle medföra
avsevärda förluster för slakteriet, t. ex. på grund av att verksamheten
med den kommunala besiktningen bleve förlustbringande till följd av allt för
ringa omfattning av rörelsen eller på grund av nödvändigheten att uppföra
nybyggnader i sådana fall, då slakteriet icke har för den kommunala besiktningen
lämpliga lokaler.

Beträffande det av motionärerna framkastade förslaget att taxa å avgifter
för köttbesiktning skulle fastställas av medicinalstyrelsen i stället för som
hittills av Kungl. Majit, torde tiden nu vara inne för en dylik omläggning.
Genom inryckandet i nuvarande slakthuslag av bestämmelsen att de fastställda
avgifterna icke få överstiga en (av Konungen) för varje år fastställd
maximitaxa har skapats garanti för att avgifterna icke bliva oskäligt höga.
Enligt av medicinalstyrelsen utfärdade bestämmelser skall ansökan örn förnyad
köttbesiktningstaxa åtföljas av statförslag för det kommande året ävensom
av redovisning enligt fastställda formulär för de med besiktningsverksamheten
förenade inkomsterna och utgifterna dels under närmast föregående
år och dels under den gångna delen av det löpande året, varvid skall tillses
att med tillämpning av den fastställda taxan eventuellt uppkommet överskott
icke användes för annat ändamål än till täckande av kostnaderna för
köttbesiktningen följande år.

Efter genomförandet av det sålunda tillämpade förfaringssättet vid förnyelse
av köttbesiktningstaxorna har det visat sig, att Kungl. Majit vid fastställandet
av taxorna med ytterst få undantag fastställt de medicinalstyrelsen
förordade avgiftsbeloppen. Vid sådant förhållande torde det numera fa anses
alltför omständligt att Kungl. Majit betungas med fastställandet av andra
köttbesiktningstaxor än den för varje år förnyade maximitaxan, utan torde
detta kunna anförtros åt medicinalstyrelsen.

Under åberopande av ovanstående får styrelsen hemställa, att utskottet
ville i sitt utlåtande över den väckta motionen endast på så sätt tillstyrka bifall
till densamma att utskottet föreslår riksdagen att i underdånig skrivelse
göra framställning örn sådan ändring av 8 § 1 mom. slakthuslagen att detta
moment erhåller följande lydelse: 1 mom. För köttbesiktning----■

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.

3

äger samhället eller kommunen uppbära avgifter enligt taxa, som medicinalstyrelsen
fastställer för minst ett år i sänder. Förslag------i riket

och som angives uti av Konungen för varje år fastställd maximitaxa.

Sveriges slakteriförbunds utlåtande är av följande lydelse:

I motionen påpekade förhållande örn en allt mindre frekvens vid besiktningsbyråerna
är naturlig och förklarlig, beroende pa att producenterna i
stigande utsträckning finna det fördelaktigt att ansluta sig till slakteriföreningarna
samt att dessa av ekonomiska och hygieniska skäl anskaffa lämpliga
slakterier, varest djuren kunna både slaktas och besiktigas på samma
plats. En utredning i vad mån köttsbesiktningsbyråerna i större utsträckning
än vad nu är fallet lämpligen kunna förläggas till kontrollslakterier, torde
med anledning av de senaste årens utveckling vara behövlig.

Svenska stadsförbundet bar anfört följande:

Den i motionen behandlade frågan har redan nu betydelse för ett ej ringa
antal städer och andra till stadsförbundet anslutna samhällen, och man synes
ha anledning räkna med ytterligare nyanläggningar av kontrollslakterier, som
kunna göra frågan aktuell för ännu flera av förbundets medlemmar. . Kontrollslakteriernas
antal utgjorde vid senaste årsskiftet 54, varav 34 i eller
omedelbart invid 33 städer (Kristianstad: 2 slakterier) och de övriga på 20
andra orter, huvudsakligen köpingar eller municipalsamhällen. Vad angår
städerna ha 17 av dessa slakterier tillkommit under de senaste fem åren.

För att närmare klarlägga verkningarna i åsyftade hänseende av kontrollslakteriernas
verksamhet har förbundets byrå införskaffat vissa uppgifter
från ifrågakommande städer. Först bör då nämnas, att två av dessa, nämligen
Arvika och Eksjö, liksom även en köping, Hallsberg, utverkat befrielse
från skyldigheten att hålla besiktningsbyrå just med hänsyn till förefintliglieten
av kontrollslakterier därstädes. Jämlikt köttbesiktningslagen 2 § 3
mom. äger Konungen medgiva sådan befrielse där den för samhället erforderliga
besiktningen finnes kunna utan olägenhet verkställas i kontrollslakteri,
och enligt från medicinalstyrelsen inhämtad uppgift har befrielsen
i nu nämnda fall medgivits på denna grund.

Beträffande de övriga städer, där kontrollslaktericr tillkommit först under
de senaste fem åren, lia införskaffats bl. a. uppgifter örn totala beloppen årligen
influtna avgifter till deras köttbesiktningsbyråer före och efter slakteriernas
tillkomst. En sammanställning härav bifogas (bilaga A). Därav
framgår, att i flertalet fall en mycket ansenlig minskning av besiktningsbyråernas
inkomster inträtt från slakteriernas tillkomst. Beträffande Umeå,
där slakteriet börjat sin verksamhet så nyligen, att sammanställningens siffror
ej ge möjlighet till någon jämförelse, har särskilt inhämtats, att byråns
inkomster under månaderna därefter varit avsevärt mindre än förut. Att
märka är också, att åtskilliga av dessa städer — såsom av anmärkningar till
sammanställningen framgår — numera nödgats höja taxeavgifterna för besiktningen
så långt gällande maximibestämmelser medgiva.

I fråga örn de städer åter, där de nuvarande kontrollslakterierna existerat
sedan längre tid, har det icke synts böra ifrågasättas att söka erhålla uppgifter
för belysande av verkningarna just av slakteriernas tillkomst. Det
torde emellertid vara eli faktum, att den starka utvecklingen under de senaste
åren av slaktdjursproducentcrnas föreningsrörelse betytt även en avsevärd
ökning av verksamheten vid nu ifrågavarande slakterier. Med hänsyn
härtill lia uppgifter begärts örn de i besiktningsavgifter årligen influtna
beloppen till dessa städers besiktningsbyråer för åren 1931—1938. För belysande
av städernas möjligheter att kunna finansiera byråernas verksamhet
med avgiftsinkomsterna lia i dessa fall också begärts uppgifter örn de

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.

årliga kostnaderna för besiktningsbyråerna under samma tid. En sammanställning
härav •— avseende såväl inkomster som utgifter — bifogas likaledes
(bilaga B). Den har, liksom i fråga om de nyss behandlade städerna,
kompletterats med anmärkningar örn bl. a. taxeavgifternas storlek. Av densamma
framgår, att besiktningsbyråernas inkomster i nästan alla fall minskats
under perioden och att minskningen i en del fall varit mycket betydande.
Den visar ock, att de av minskningen särskilt drabbade städerna
visserligen lyckats, mer än man kunnat vänta, åstadkomma beskärningar av
utgifterna för sina besiktningsbyråer, men att resultatet dock i flera fall
blivit underskott för de senaste åren.

Det har också synts vara av visst intresse att påvisa, att besiktningsbyråerna
redan nu i åtskilliga av de ifrågakommande städerna äro förlagda till
slakterierna, ehuru städerna alltjämt ha ansvaret för besiktningen. Såsom
framgår av anmärkningar till de båda sammanställningarna är detta förhållandet
i 12 av de städer, för vilka uppgifter där lämnats. I betydande
utsträckning anlitas i dessa fall personal, som är anställd vid slakteriet,
även för besiktningsbyråns arbete. Uppgörelserna mellan dessa städer och
slakterierna angående besiktningen äro av synnerligen skiftande innebörd.
I ett fall, Kalmar, gäller ett tioårigt avtal från den 1 oktober 1935, enligt
vilket slakteriet har att utan kostnad för staden ombesörja besiktningen
för dess räkning mot att detsamma äger åtnjuta de för besiktningen inflytande
avgifterna. För övrigt torde de olika uppgörelserna härvidlag få
ses i samband med den ekonomiska medverkan vid slakteriets anläggning
eller andra förmåner, som lämnats detta från stadens sida i åtminstone
flertalet av ifrågavarande fall. I ytterligare några städer har förläggning av
besiktningsbyrån till slakteriet ifrågasatts.

Såsom man kunnat förutse, har den sålunda förebragta utredningen bestyrkt,
att omsättningen vid ett ej ringa antal kommunala köttbesiktningsbyråer
minskats i betydande mån på grund av den avsevärt ökade omfattning,
vari numera kontrollslakterier anlitas av slaktdjursproducenterna. I åtskilliga
fall synes denna omsättning numera vara så ringa, att ett bibehållande
av nämnda byråer i dessa fall måste anses oekonomiskt, i den mån den på
dem ankommande besiktningen utan olägenhet skulle kunna förläggas till i
orten förefintliga kontrollslakterier. Då möjligheten att trots den minskade
omsättningen finansiera besiktningsbyråernas verksamhet genom höjning av
besiktningsavgifterna är begränsad, få resp. samhällen i dessa fall bestrida
en del av kostnaderna för byråerna. Ur deras synpunkt är det därför givetvis
ett önskemal, att de örn möjligt bliva fritagna från ansvaret för besiktningen.
Då man synes få antaga, att besiktningens förläggande till kontrollslakterierna
i mångå fall skulle kunna medgiva en sänkning av nu vid ifrågakommande
byråer utgående avgifter, torde en sådan anordning också kunna innebära
fördel för producenterna. Sannolikt kunde därmed dessutom följa att besiktningen
i en del fall bleve bekvämare ordnad till fördel likaledes för producenterna.
Vid en del besiktningsbyråer med mycket ringa omsättning torde
nämligen öppethållandet hava inskränkts så långt, att byråerna knappast
kunna anses tillfredsställande fylla sin uppgift. Däremot synes man få förutsätta,
att slakterierna skulle kunna utan särskilda kostnader bättre tillgodose
producenternas krav härvidlag.

Å andra sidan kan man ej gärna bortse ifrån att kontrollslakterierna äro
privata företag och i regel ägas av producentsammanslutningar, som stå i
konkurrentställning till dem som torde utgöra huvudparten av besiktningsbyråernas
kundkrets. Det förhållandet, att dessa sammanslutningar här och
var sökt utverka besiktningsbyråernas förläggning till sina slakterier, torde
svårligen kunna förklaras, om man icke får antaga att de väntat fördel av
sådan förläggning för sina organisationssträvanden. I flera städer ha veder -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.

5

börande kommunala myndigheter med hänsyn härtill i olika sammanhang
uttalat sig mot dylik förläggning eller i vart fall mot ett fullständigt överlåtande
av besiktningsuppgiften på slakterierna. Man har icke ansett det
tillbörligt att från stadens sida medverka till en förändring, som synes kunna
vara till fördel för den ena av ifrågavarande parter gent emot den andra,
och detta så mycket mindre som åtgärden befarats kunna underlätta tillkomsten
av en monopolställning för sagda producentsammanslutningar med
därav följande olägenheter för stadsinvånarna. Härvid bör emellertid också
erinras, att å andra sidan åtskilliga städer redan funnit sig böra förlägga
sina besiktningsbyråer till därstädes belägna kontrollslakterier, samt att
två städer och en köping t. o. m. anlitat möjligheten att utverka befrielse
från skyldigheten att hålla besiktningsbyrå med motivering att den för dem
erforderliga besiktningen kan utan olägenhet verkställas i kontrollslakteri.

Med hänsyn till det nu anförda finner sig styrelsen visserligen böra tillstyrka
en utredning i motionens syfte. Men tillika synes böra understrykas
angelägenheten av att här sist berörda synpunkter bliva vid utredningen
vederbörligen beaktade. Särskilt torde vid utredningen böra övervägas, örn
det kan anses ifrågakomma att ålägga kontrollslakterierna sådan förpliktelse,
som föreslagits, under förutsättning att resp. samhälle finner sig böra
avstå från hållandet av besiktningsbyrå.

Utskottet får till en början erinra om att slakthuslagens bestämmelse om
skyldighet för samhälle med köttbesiktningstvång att hålla köttbesiktningsbyrå
icke är ovillkorlig. Konungen kan nämligen, därest den för samhället
erforderliga besiktningen finnes kunna utan olägenhet verkställas inom annat
eller andra samhällen eller i kontrollslakteri, medgiva befrielse från
skyldigheten att anordna besiktningsbyrå. Enligt vad medicinalstyrelsen
meddelat har dylik dispens lämnats i ett betydande antal fall — hittills omkring
740. Därvid har i regel träffats överenskommelse med närbeläget
samhälle att få anlita dettas köttbesiktningsbyrå; i tre fall har emellertid
överenskommelsen gällt i det egna samhället beläget kontrollslakteri.

Av den i ärendet förebragta utredningen synes framgå, att det icke mött
svårighet att i erforderlig utsträckning erhålla dispens, varom här är fråga.
Enligt utskottets mening synes det vara lämpligt, att vederbörande samhälle
må söka ordna sin köttbesiktningsfråga såsom bäst passar. Då dessutom
den praxis på området, som utvecklat sig, synes tillgodose motionärernas
önskemål örn köttbesiktning å kontrollslakteri, finner följaktligen utskottet
icke anledning föreligga att tillstyrka den i motionen föreslagna lagändringen,
varigenom komme atl bestämmas att köttbesiktning .skulle verkställas
å förefintligt kontrollslakteri.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att motionen II: 166 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Slockholm deri 20 april 1939.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. .1 .IOHANSSON.

Utskottet.

Närvarande: se nicmorisil nr 46.

Bilaga A

(Sv. stadsförbundets yttrande).

Totala beloppen årligen influtna avgifter1 åren 1931—1938 till köttbesiktningsbyråerna 1 vissa städer, där kontrollslakterier

tillkommit under perioden.

Totala

beloDnen

influtna avgifter

Anmärkninga

r

Stad

ang. tidpunk-

ang. taxeavgifternas storlek
(utom beträffande obetydliga
förändringar)

äng. byråns belägenhet
inom slakteriet eller
icke

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

ten för slak-teriets till-komst

Örebro ......

—

—

2

45,588

34,018

28,861

41,395

31,330

sept. 1936

Höjningar 1937. Sänkningar 1938,
under maximibeloppen.

Ej i slakteriet.

Uppsala ____

56,232

56,277

47,761

50,127

39,062

31,505

33,248

29,709

9 juli 1935

Höjningar 1935—1937. I stort
sett maximiavgifter 1937 och
1938.

D » »

Västerås ....

30,440

30,851

27,261

24,407

14,143

14,209

15,761

14,408

1935

Med få undantag maximiavgif-ter från 1935.

» » »

Jönköping ..

21,309

17,887

19,086

22,260

18,783

16,303

23,191

21,674

1934

Höjningar 1935 och 1937. Maxi-miavgifter från 1937.

» » T>

Trollhättan ..

18,429

19,458

17,235

18,129

17,320

11,969

12,799

11,201

mars 1936

Avgifter 1938 under maximibe-loppen.

I slakteriet sedan dettas
tillkomst.

Kristinehamn

—

—

—

—

—

3

6,105

5,599

sept. 1936

(Maximiavgifter för 1939.)

I slakteriet sedan dettas
tillkomst.

Umeå ......

—

—

—

—

—

20,276

25,285

19,866

sept. 1938

Ej i slakteriet.

Västervik....

11,797

17,145

18,557

14,129

12,618

9,003

6,807

6,360

juli 1936

Maximiavgifter från 1935.

I slakteriet sedan dettas
tillkomst.

Tranås ......

26,596

21,743

30,084

30,550

25,619

28,196

26,955

13,813

1 sept. 1937

Höjningar 1933 och 1935—1938.
(Maximiavgifter för 1939.)

I slakteriet sedan dettas
tillkomst.

Motala......

18,926

16,853

16,989

15,757

12,889

6,885

7,041

6,211

1936

Maximiavgifter (åtminstone de
senaste åren).

X slakteriet sedan 1 jan.
1937.

Norrtälje____

—

—

14,810

13,327

9,017

11,132

10,949

9,242

1 juli 1935

Höjningar 1936. Avgifter 1938
under maximibeloppen.

Ej i slakteriet.

Strängnäs____

10,780

10,964

14,330

19,704

11,014

19,575

2,029

1,477

1937

Maximiavgifter från 1937.

I slakteriet sedan 1 juli
1937.

Vetlanda ....

17,327

17,318

17,580

17,538

13,481

15,979

11,860

10,019

1 april 1937

Höjningar 1936 och 1937. (Maxi-miavgifter för 1939.)

I slakteriet sedan dettas
tillkomst.

Vimmerby ..

14,699

13,119

19,801

12,561

8,839

7,303

6,495

1 okt. 1935

Höjningar 1934. Sänkningar 1938,
under maximibeloppen.

I slakteriet sedan dettas
tillkomst.

1 Ovisst om för vissa städer medräknats eller icke medräknats avgifter (merendels till obetydliga belopp) för nyttjande av våginrättning
vid besiktningsbyrån; dessa avgifter ej medräknade för Uppsala.

2 Besiktningstvång infört i slutet av 1933.

3 » »i sept. 1936.

Cfc

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.

Bilaga B

(Sv. stadsförbundets yttrande).

Köttbesiktningsbyråernas inkomster och utgifter åren 1931—1938 i vissa städer, där kontrollslakterier funnits under

hela perioden.

Stad

Inkomster resp. utgifter

Anmärkning

ang. taxeavgifternas storlek
(utom beträffande obetydliga
förändringar

a r

äng. byråns be-lägenhet inom slak-teriet eller icke

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Halmstad ...

ink.

14,750

15,990

14,452

16,111

17,895

17,387

14,878

11,606

Höjningar 1934 och 1937. Avgif-

Ej i slakteriet.

utg.

15,596

15,465

15,231

16,969

15,389

16,491

17,302

17,437

ter 1938 under maximibeloppen.

j Kalmar.....

ink.

—

—

—

—

besiktn.-

14,432

14.148

13,107

Avgifter 1938 under maximibe-

I slakteriet alltifrån

utg.

—

—

—

—

tvång inf. 1/io)

14,432

14,148

13,332

loppen.

besiktningstvång-

ets införande.

Landskrona .

ink.

18,115

15,278

16,775

16,226

15,821

15,783

13,734

10,256

Höjningar 1933—1935. Maximi-

I slakteriet alltifrån

utg.

17,874

17,669

17,318

16,485

15,498

15,083

14,575

13,642

avgifter från 1935.

besiktningstvång-

ets införande.

Uddevalla...

ink.

25,600

22,699

19,020

17,452

18,286

13,338

13,685

9,730

Sänkningar 1932—1934. Höjningar

Ej i slakteriet.

utg.

23,793

21,996

20.255

20,117

19,003

17,326

13,715

10,976

1935. Maxirpiavgifter från 1935.

| Kristianstad.

ink.

30,579

26,870

30,950

27,865

25,170

28,032

35,810

27,980

» > >

utg.

27,775

34.327

27,593

27,224

25,669

24,680

27,534

26,066

Trelleborg ...

ink.

11,065

8,520

6,121

5,729

7,914

7,300

7,294

6,216

Sänkningar 1932. Höjningar 1935

> » >

utg.

9*620

9,390

10,000

8,983

8,454

8,792

8,081

7,204

och 1936. (I det allra närmaste

maximiavgifter för 1939.)

Nyköping ...

ink.

13,809

12,266

13,328

12,401

Avgifter under maximibeloppen.

I slakteriet sedan

utg.

9,560

13,987

14,238

12,167

början av 1920-tal.

Visby........

ink.

—

—

—

—

(besiktn.

11,858

10,269

10,612

Avgifter under maximibeloppen.

Ej i slakteriet.

utg.

—

—

—

—

tvång inf.''/?)

9,105

9,502

10,345

Ystad.......

ink.

15,060

15,162

13,507

11,601

8,927

8,020

8,455

9,347

Maximiavgifter från 1935.

1> D >

utg.

15,138

15,215

13,750

11,883

11,526

11,310

11,567

11,985

Varberg.....

ink.

11,565

9,126

9,336

8,752

9,027

8,909

11,687

8,584

Höjningar 1936 och 1937. Maxi-

» » T>

utg.

11,722

12,061

11,585

10,753

9,646

9,014

12,079

8,665

miavgifter från 1937.

Skara.......

ink.

—

(besiktn.-

9,442

9,173

7,093

8,657

9,376

9,489

Sänkningar 1935. Maximiavgifter

> » >

utg.

—

tvång inf. */io)

9,765

8,984

8,834

9,330

9,800

9,093

från 1935.

Falkenberg .

ink.

16,194

14,886

11,467

8,641

7,894

5,819

6,002

3,805

Sänkningar 1934. Höjningar 1935—

> » >

utg.

13,332

13,749

12,169

11,214

10,348

9,170

8,551

7,169

1937. Avgifter under maximibe-

loppen.

Eslöv .... ''. .

ink.

8,441

7,840

6,769

5,463

4,815

3,885

4,160

4,079

Sänkningar 1934. Maximiavgifter

I slakteriet sedan

utg.

7,346

7,123

6,410

6,410

6,410

6,480

6,441

6,127

1935. Därefter oförändrade av-

1927.

gifter.

Ängelholm .

ink.

12,762

12,980

12,742

11,539

8,231

8,112

10,363

6,943

Sänkning 1935. Maximiavgifter

Ej i slakteriet.

utg.

12,246

12,341

13,866

12,557

11,155

8,965

8,656

8,583

1935—1937. Vissa avgifter något

under maximibeloppen 1938.

Värnamo ...

ink.

8,885

9,922

8,115

7,922

6,986

9,205

12,529

9,789

T> » »

utg.

9,769

8,303

8,104

8,278

8,527

8,564

8,705

8,754

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.