Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.
1
Nr 32,
Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1939 kl. 5 e. m.
Utlåtande angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen beträffande
jordbruksdepartementet gjorda framställningar
örn anslag till kapitalinvestering jämte i ämnet
väckta motioner.
(1 :a avd.)
Till jordbruksutskottet ha hänvisats de i statsverkspropositionen gjorda
framställningar om anslag till kapitalinvestering, som röra jordbruksärenden.
Utskottet får härigenom avgiva utlåtande med anledning av berörda i
statsverkspropositionen framställda förslag.
Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa till motsvarande
punkter i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för den 4
januari 1939 (Kapitalbudgeten: bil. 7).
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft åtskilliga i ämnet
väckta motioner.
Statens affärsverksfonder.
Domänverket.
l:o) Rörelsekapital för domänverket. Under punkt 1 har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att till Rörelsekapital för domänverket såsom kapitalinvestering
i statens domäners fond för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 7,500,000 kronor.
Med Kungl. Maj:ts förslag avses, alt vissa å domänverkets lagerregleringskonto
reserverade medel frigöras samt att i stället anvisas ett särskilt rörelsekapital
för domänverket.
Då utskottet icke har något att erinra mot förevarande framställning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Rörelsekapital för domänverket såsom
kapitalinvestering i statens domäners fond för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 7,500,000 kronor.
Bihang lill riksdagens protokoll 1930. 10 sami. Nr 32.
Utskottet.
1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.
2:o) Inköp av viss del av egendomen Nyckelby i Stockholms län. Under
punkt 2 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att till Inköp av viss del av
egendomen Nyckelby i Stockholms län för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 62,000 kronor.
Kungl. Maj:ts framställning avser kapitalinvestering i statens affärsverksfonder
med 62,000 kronor, motsvarande av statens domäners fond förskotterat
belopp för inköp av en med litt. B betecknad lott av Nyckelby egendom i
Ekerö socken av Stockholms län, vilken skulle upplåtas som försöksgård på
trädgårdsodlingens område.
Utskottet. Med biträdande av framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Inköp av viss del av egendomen Nyckelby
i Stockholms län såsom kapitalinvestering i statens domäners
fond för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 62,000 kronor.
3:o) Inköp av egendomen Mosslunda i Kristianstads län. Beträffande
Kungl. Maj:ts framställning under punkt 3 kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
Statens reproduktionsanstalt.
4:o) Utökad maskinell utrustning vid statens reproduktionsanstalt. Under
punkt 4 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Utökad maskinell
utrustning vid statens reproduktionsanstalt för budgetåret 1939/40 anvisa ett
reservationsanslag av 20,000 kronor.
Med Kungl. Maj :ts förslag avses anslagsanvisning för utökande av den
maskinella utrustningen vid anstalten med en offsetpress.
Utskottet. Utskottet tillstyrker förevarande framställning och hemställer alltså,
att riksdagen må till Utökad maskinell utrustning vid statens
reproduktionsanstalt såsom kapitalinvestering för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.
3
Statens allmänna fastighetsfond.
5:o) Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan. Under punkt 5 har Kungl.
Maj :t föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 355,000 kronor.
Med Kungl. Maj:ts förslag avses anslagsanvisning till vissa ombyggnadsarbeten
för medicinska hundkliniken, patologisk-anatomiska institutionen och
biblioteket ävensom för medicinska och husdjurshygieniska avdelningarna
vid veterinärhögskolan. Kostnadsberäkningarna för ifrågavarande byggnadsarbeten
fördela sig sålunda, för medicinska hundkliniken 64,000 kronor, för
patologisk-anatomiska institutionen 175,000 kronor, för biblioteket 111,000
kronor samt för medicinska och husdjurshygieniska avdelningarna 5,000
kronor.
Å driftbudgeten har Kungl. Majit föreslagit, att till avskrivning av förevarande
kapitalinvestering må anvisas 88,800 kronor.
Då framställningen icke föranlett någon utskottets erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan
såsom kapitalinvestering i statens allmänna fastighetsfond
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av
355,000 kronor.
6:o) Nybyggnad för statens vetcrinärbakteriologiska anstalt. Beträffande
Kungl. Majus framställning under punkt 6 kommer utskottet framdeles
under riksdagen att avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för
riksdagen
anmäla.
7:o) Inredningsarbeten för geokemiskt laboratorium i naturhistoriska
riksmuseets byggnad. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits framställning
under punkt 7 och under erinran, att Kungl. Majit å driftbudgeten
föreslagit att till avskrivning av förevarande kapitalinvestering må anvisas
15,500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Inredningsarbeten för geokemiskt laboratorium
i naturhistoriska riksmuseets byggnad såsom kapitalinvestering
i statens allmänna fastighetsfond för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 15,500 kronor.
Utskottet.
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.
TJtskottet.
Statens utlåningsfonder.
8:o) Lånefonden för inköp av adla avelsston. Under punkt 8 har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att till lånefonden för inköp av ädla avelsston för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor.
Fonden inrättades enligt beslut av 1913 års riksdag. Bestämmelser angående
villkoren för lån ur fonden äro meddelade i kungörelsen den 4 juli 1913
(nr 226) med däri genom kungörelserna nr 366/1917, 116/1920 och 630/1937
gjorda ändringar. Högsta årliga utlåningsbeloppet från fonden utgör för
närvarande 200,000 kronor.
Kungl. Majit har från och med 1927 beviljat lån från fonden till följande
belopp:
År |
Lånebelopp |
|
1927 ................... |
95,600 |
|
1928 ................... |
..... » |
102,400 |
1929 ................... |
..... » |
110,800 |
1930 ................... |
..... » |
89,095 |
1931 ................... |
» |
153,500 |
1932 ................... |
..... » |
104,740 115,200 |
1933 ................... |
» |
|
1934 ................... |
..... » |
123,950 |
1935 ................... |
» |
133,400 |
1936 ................... |
..... » |
141,400 |
1937 ................... |
..... » |
140,400 141,600. |
1938 (t. o. m. 1 sept.) ..... |
..... » |
Kungl. Maj:ts framställning avser, att ett anslag för kapitalinvestering i
fonden för nästa budgetår av 50,000 kronor måtte anvisas av riksdagen.
Å driftbudgeten har Kungl. Majit föreslagit, att till avskrivning av förevarande
kapitalinvestering må anvisas 50,000 kronor.
Utskottet, som biträder framställningen, hemställer,
att riksdagen må till Lånefonden för inköp av ädla avelsston
såsom kapitalinvestering i fonden för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor.
9:o) Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras. Under
punkt 9 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att dels medgiva, att Kungl.
Majit må under budgetåret 1939/40 från lånefonden för inköp av avelshingstar
av ardennerras bevilja lån intill ett belopp av 275,000 kronor, dels
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32-
5
ock till Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 75,000 kronor.
Gällande bestämmelser för lån från fonden återfinnas i kungörelsen den
12 juni 1931 (nr 217).
De utlåningsbelopp från fonden, vilka bestämts för de budgetår, under
vilka fonden ägt bestånd, ävensom storleken av de anslag, vilka för samma
budgetår anvisats för kapitalökning å fonden, framgå av följande sammanställning:
-
Budgetår
1931/32
1932/33
1933/34
1934/35
1935/36
1936/37
1937/38
1938/39
Högsta med-givna utlå-ningsbelopp |
För kapital-bildning an-visat anslag |
. 200,000 |
200,000 |
. 190,000 |
150,000 |
. 160,000 |
100,000 |
. 160,000 |
85,000 |
. 175,000 |
65,000 |
.. 175,000 |
— |
. 175,000 |
16,000 |
. 275,000 |
100,000. |
Kungl. Maj.ts framställning innefattar förslag, att högsta medgivna utlåningsbeloppet
från fonden för nästkommande budgetår bestämmes till oförändrat
275,000 kronor samt att såsom kapitalinvestering i fonden anvisas ett
belopp av 75,000 kronor.
Å driftbudgeten har Kungl. Maj:t föreslagit, att till avskrivning av förevarande
kapitalinvestering må anvisas 75,000 kronor.
Utskottet, som tillstyrker förevarande framställning, hemställer,
att riksdagen må
1) medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret 1939/40
från lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras
bevilja lån intill ett belopp av 275,000 kronor;
2) till Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras
såsom kapitalinvestering i fonden för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av 75,000 kronor.
10:o) Lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras. Under
punkt 10 bar Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Lånefonden för inköp
av avelsston av nordsvensk ras för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 171, av herr Werner i
Höjen, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, dels att lån ur låne
-
Utskottet.
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.
fonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras måtte på enahanda grunder
som för de sex nordligaste länen ställas till förfogande till hushållningssällskapet
i Värmlands län, dels ock att sagda lånefond måtte utökas med ett
belopp av 30,000 kronor att utgå av totalisatormedel.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionen, hänvisas till
denna.
Bestämmelser för erhållande och tillgodonjutande av lån ur fonden ha
meddelats i kungörelsen den 17 juni 1938 (nr 440). Enligt dessa bestämmelser
må stat lån för utlämnande av lån för inköp av avelsston av nordsvensk
ras kunna tilldelas hushållningssällskapen i de sex nordligaste länen.
Lantbruksstyrelsen Ilar föreslagit att såsom kapitalinvestering i fonden för
nästa budgetår måtte anvisas ett belopp av 100,000 kronor.
Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap har hos Kungl. Maj:t hemställt,
att lån från fonden måtte få utlämnas inom samtliga län, där ifrågavarande
hästras vore föremål för premiering.
Lantbruksstyrelsen har i remissutlåtande den 7 oktober 1938 framhållit,
att förevarande lånefond inrättades i syfte att i möligaste mån avhjälpa den
inom Norrland och Kopparbergs län rådande bristen på lämpliga arbetshästar.
Någon anledning att låta fonden omfatta alla län, där nordsvenska
hästar vore föremål för premiering, varigenom syftet med densamma delvis
skulle ändras, förelåge icke enligt styrelsens mening.
Kungl. Maj.ts framställning avser, att såsom kapitalinvestering i fonden
för nästa budgetår måtte anvisas ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
Å driftbudgeten har Kungl. Majit föreslagit, att till avskrivning av förevarande
kapitalinvestering må anvisas 100,000 kronor.
Motionären åsyftar, att lån från fonden skulle få utlämnas jämväl inom
Värmlands län samt att därför måtte anvisas ett belopp av 30,000 kronor.
Utskottet. Vad först angår motionärens yrkande att utsträcka verksamhetsområdet för
ifrågavarande lånefond till Värmlands län vill utskottet erinra, att inom detta
läns mera skogiga delar, synnerligast västra Värmland, sedan lång tid tillbaka
bedrivits en omfattande uppfödning av nordsvenska hästar. Emellertid
har en betydande försäljning av dessa hästar ägt rum huvudsakligen
till norrländska köpare. Det torde på grund härav förhålla sig så — vilket
jämväl motionären framhållit —- att den nordsvenska häststammen inom
Värmlands län visat tendenser att minskas och ersättas av ardennerhästen.
Man har till och med ansett sig kunna konstatera en viss urvalsförsämring
därigenom att en alltför stor del goda avelsdjur sålts för utförsel.
I likhet med motionären vill utskottet understryka, att hästuppfödningen
är av stor betydelse för det värmländska jordbruket i skogsområdena i synnerhet
för de lantbrukare, som icke med fördel kunna producera mjölk.
Även anser sig utskottet böra framhålla, att den nordsvenska hästen beträffande
länets skogstrakter i allmänhet kan anses lämpligare än ardenner
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.
7
hästen. En utveckling i den riktningen, att den nordsvenska hästen i dessa
trakter ersättes av ardennerhästen, finner utskottet alltså icke lycklig.
Med hänsyn till anförda omständigheter förmenar utskottet det vara väl
motiverat att nu vidtaga åtgärder för att stödja den nordsvenska hästuppfödningen
i Värmland. Utskottet kan därför biträda yrkandet i motionen,
att statslån för utlämnande av lån för inköp av avelsston av nordsvensk ras
skola kunna tilldelas jämväl hushållningssällskapet i Värmlands län. I anslutning
härtill torde kapitalinvesteringen i fonden för nästa budgetår böra
ökas med 30,000 kronor.
Gentemot Kungl. Maj:ts framställning har utskottet intet att erinra.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
och motionen II: 171 till Lånefonden för inköp av avelsston
av nordsvensk ras såsom kapitalinvestering i fonden för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 130,000
kronor.
lim) Statens kaninavelslånefond. Under punkt 11 har departementschefen
lämnat en redogörelse för anslagsfrågans läge samt därvid anmält,
att något kapitalökningsanslag till statens kaninavelslånefond icke torde böra
anvisas för budgetåret 1939/40.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 102 av
herr Mannerskantz m. fl. och II: 168 av herr Liedberg m. fl., vari hemställts,
att räntefoten för lån ur bland annat statens kaninavelslånefond provisoriskt
sänkes under budgetåret 1939/40 till 3.5 procent, samt att riksdagen för täckande
av minskad ränteinkomst för i motionerna angivna fonder måtte anvisa
ett förslagsanslag av 125,000 kronor.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till
dessa.
Kungl. Maj:t har i brev den 30 juni 1938 meddelat huvudsakligen följande
bestämmelser rörande ifrågavarande lånerörelse.
Lantbruksstyrelsen må bevilja lån åt den, som kan anses äga förutsätningar
för kaninuppfödning och är i behov av understöd för bedrivande av
sådan verksamhet. Lån må ej beviljas samma låntagare till högre belopp
än 300 kronor. Lånen, vilka äro räntefria och under de två första åren amorteringsfria,
skola under loppet av de därpå följande fem åren återbetalas med
en femtedel årligen. Ansökning örn lån skall ställas till lantbruksstyrelsen
samt insändas till Sveriges kaninavelsföreningars riksförbund, sommar att
efter erforderlig närmare utredning rörande lånesökandenas förhållanden
m. m. översända ansökningshandlingarna med eget yttrande till lantbruksstyrelsen.
U Iskotta.
8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.
Såsom förut berörts erfordras icke någon kapitalinvestering i fonden för
nästa budgetår.
Då lån från fonden äro räntefria, finner utskottet någon åtgärd i anledning
av motionerna, såvitt angår förevarande lånefond, icke vara påkallad.
Utskottet hemställer därför,
att motionerna I: 102 och II: 168, såvitt de behandlats under
förevarande punkt, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
12:o) Statens fjäderfälånefond. Under punkt 12 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att till Statens fjäderfälånefond för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 102 av herr Mannerskantz m. fl. likalydande med II: 168 av herr
Liedberg m. fl., vari hemställts, att räntefoten för lån ur bland annat statens
fjäderfälånefond provisoriskt sänkes under budgetåret 1939/40 till 3.5 procent,
samt att riksdagen för täckande av minskad ränteinkomst för i motionerna
angivna fonder måtte anvisa ett förslagsanslag av 125,000 kronor;
2) I: 224 av herr Nilsson, Bror, m. fl. likalydande med II: 337 av herr
Onsjö m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att utlåningsräntan
å jordbrukets räntebärande lånefonder från och med nästa budgetår sänkes
till 3.5 procent.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna hänvisas till
dessa.
I kungörelsen den 17 juni 1932 (nr 235) med däri genom kungörelsen nr
608/1937 gjord ändxång ha meddelats närmare villkor och bestämmelser för
lån från statens fjäderfälånefond.
Enligt kungörelsen kan ekonomisk förening, som har till ändamål att
främja avsättning av ägg eller att idka gödning och slakt av fjäderfä, under
vissa villkor erhålla lån från fonden för a) anläggande, inrättande eller inköp
av äggpackerier eller av för lagring eller konservering av ägg avsedda
lokaler med tillhörande inredning och utrustning, b) anläggande, inrättande
eller inköp av anstalter, likaledes med tillhörande inredning och utrustning,
för gödning och slakt av fjäderfä, c) ombyggnad av packerier, lokaler eller
anstalter av omförmält slag eller d) vidtagande i dylika packerier, lokaler
eller anstalter av tekniska förbättringar med avseende å inredning eller utrustning.
Å lyftat lånebelopp erlägges ränta efter fyra procent om året från
lyftningsdagen; dock vare låntagaren skyldig att framdeles vidkännas den höjning
av räntan, som Kungl. Maj :t med hänsyn till den effektiva medelräntan
för statens upplåning kan finna gott bestämma. Lån amorteras från och med
tredje året efter det kalenderår, under vilket lånet till någon del första gången
lyftats, med lika belopp årligen under den tid, lantbruksstyrelsen för varje
särskilt fall bestämmer, under iakttagande att amorteringstiden sättes be
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.
9
träffande lån för anläggande, inrättande, inköp eller ombyggnad av gödnings-
och slaktanstalt eller för vidtagande av tekniska förbättringar i dylik
anstalt eller i äggpackeri eller lagrings- eller konserveringslokal till högst 10
år och beträffande annat lån till minst 10, högst 20 år.
Vid 1935 års riksdag hemställdes i då väckta motioner (I: 195—218 och
II: 356—379), att räntan å lån ur statens fjäderfälånefond och andra statens
utlåningslånefonaer mätte nedsättas till högst 3.5 procent.
Jordbruksutskottet erinrade i sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 49
punkt 4:o), att för en allmän sänkning till 3.5 procent av räntorna å lån från
såväl de i motionerna omnämnda som andra statens utlåningsfonder ett belopp
av 52,931,538 kronor 1 öre lånemedelskapital skulle behöva ersättas av
skattemedel. Utskottet anförde vidare, bland annat, följande.
Ehuru utskottet delar motionärernas åsikt, att lån från ifrågavarande
fonder, som tjäna samhällsnyttiga ändamål, böra vara begärliga för lånesökande,
kan utskottet likväl icke tillstyrka så stora uppoffringar för genomförande
av en allmän räntesänkning som de nu angivna. Utskottet vill i
detta sammanhang framhålla, att — även om räntan å statslånen i och för
sig kan förefalla hög — lånen dock kunna vara fördelaktiga på grund av
de särskilda förmåner staten erbjuder. Sålunda åtnjutes bland annat räntefrihet
under två eller flera år från lyftningsdagen för lån ur flera av de i
motionerna omnämnda fonderna, exempelvis gödselvårdslånefonden, spannmålslagerhusfonden,
täckdikningslånefonden och allmänna nyodlingsfonden.
På nu angivna skäl kan utskottet icke biträda motionärernas förslag om
sänkning av räntan å lån från statens utlåningsfonder. Med hänsyn till att
en dylik räntesänkning i och för sig är synnerligen önskvärd förutsätter utskottet
emellertid, att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet följer denna fråga
och att det rådande låga ränteläget så snart som möjligt utnyttjas för statens
upplåning, varigenom beredes möjlighet för utlåningsräntans sänkning.
1937 års riksdag beslöt på förslag av Kungl. Maj:t (prop. nr 1; statsutskottets
uti. nr 68; R. skr. nr 222) en nedsättning av räntesatsen från dåvarande
4V2 till 4 procent å ett flertal utlåningsfonder, bland andra statens fjäderfälånefond,
statens fruktodlingslånefond, statens mejerilånefond, spannmålslagerhusfonden,
statens slakterilånefond, kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond
samt virkesmätningslånefonden. Räntesänkningen förbands emellertid
med skyldighet för låntagaren att framdeles vidkännas den höjning av
räntefoten, som Kungl. Majit med hänsyn till utvecklingen av den effektiva
medelräntan av den fonderade statsskulden prövar påkallad.
Vid 1938 års riksdag hemställdes i då väckta motioner (I: 120 och II: 226),
att den årliga räntan å lån utlämnade från statens fjäderfälånefond och vissa
andra statens utlåningsfonder måtte nedsättas till 3.ö procent.
Jordbruksutskottet, som införskaffade yttranden över motionerna från fullmäktige
i riksgäldskontoret och statskontoret, anförde enhälligt i sitt av riksdagen
godkända utlåtande nr 65, punkt 8, bland annat följande.
Utskottet vill till en början erinra, att den effektiva medelräntan för statens
upplåning för budgetåret 1936/37 utgjorde 4.04 procent. Enligt vad fullmäktige
i riksgäldskontoret i sitt yttrande angivit, har den effektiva medel
-
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.
räntan å den fonderade statsskulden — under förutsättning dels att erforderlig
ny fonderad upplåning sker mot 3 procent ränta, dels ock att samtliga
successivt konvertibla statslån, löpande med högre ränta än 3 procent,
konverteras till denna räntefot — beräknats för budgetåret 1938/39 till 3.8
procent, för budgetåret 1939/40 till 3.6 procent och för budgetåret 1940/41
till 3.4 procent. Under angivna förutsättning anse fullmäktige först den 1
juli 1940 föreligga möjlighet för en räntesänkning till 3.6 procent.
En omedelbar räntesänkning torde enligt fullmäktiges och statskontorets
uppfattning icke kunna genomföras utan att det avskrivningsbehov, som
skulle uppkomma genom räntenedsättningen, tillgodoses. Fullmäktige angiva
detta avskrivningsbehov till 11,210,000 kronor, motsvarande 10 procent
av fondernas kapitaltillgångar. Emellertid torde ett bifall till motionerna
med största sannolikhet medföra krav på enahanda nedsättning av räntan
även å lån från andra statens utlåningsfonder. Vidare lärer en omedelbar
räntenedsättning från 4 till 3.6 procent för vissa fonder medföra en sänkning
av fondernas förräntningskvoter och därmed ökade krav på avskrivningsmedel
vid nya kapitalinvesteringar. Slutligen skulle en räntesänkning medföra
minskning i de beräknade ränteinkomsterna för fonderna.
I likhet med vad jordbruksutskottet vid 1935 års riksdag anförde, torde
tillses, att lån från ifrågavarande fonder, som tjäna samhällsnyttiga ändamål,
äro begärliga för lånesökandena. Emellertid anser sig utskottet icke
böra tillstyrka så stora uppoffringar för genomförande av en allmän räntesänkning,
som förut angivits. Även örn räntan å statslånen i och för sig
kan förefalla hög, kunna lånen vara fördelaktiga på grund av de särskilda
förmåner, staten erbjuder. Sålunda åtnjutes bland annat räntefrihet under
två eller flera år från lyftningsdagen för lån ur flera av de i motionerna omnämnda
fonderna, exempelvis gödselvårdslånefonden, spannmålslägerhusfonden,
täckdikningslånefonden och allmänna nyodlingsfonden.
Inom utskottet har uttalats den meningen,att räntan å lånen borde provisoriskt
sänkas till 3.6 procent under en tid av två år eller till den 1 juli
1940. Därest den effektiva medelräntan icke då sjunkit till 3.6 procent, skulle
räntan ånyo få återgå till den högre räntesatsen. Eftersom åtgärden endast
vore av provisorisk art och motiverad av den pågående successiva räntesänkningen
i statens upplåning, förmenades, att åtgärden icke skulle behöva
medföra annan följd än att därigenom föranledd minskning i de beräknade
ränteinkomsterna för fonderna ersattes med särskilda anvisningar å driftbudgeten.
o Den sålunda föreslagna räntesänkningen å samtliga ifrågavarande fonder,
såväl de med motionerna avsedda som de av fullmäktige i riksgäldskontoret
särskilt angivna, torde medföra en minskning i de uti årets statsverksproposition
beräknade ränteinkomsterna för fonderna med, i runt tal, 650,000
kronor. En nedsättning av räntan å fonderna vid nuvarande ränteläge
utan att samtidigt verkställa erforderliga avskrivningar torde emellertid icke
vara förenlig med principen, att de i rikshuvudboken redovisade kapitalvärdena
för statens utlåningar skola avse endast räntabla investeringar. Även
en tillfällig räntenedsättning lärer minska fondernas räntabilitet. Vidare får
enligt utskottets uppfatning i detta sammanhang icke förbises, att absolut
visshet för att de av fullmäktige i riksgäldskontoret angivna förutsättningarna
för en ytterligare sänkning av medelräntefoten å den fonderade statsskulden
komma att inträffa ingalunda föreligger.
På nu angivna skäl kan utskottet icke biträda förslagen om sänkning av
räntan å lån från statens utlåningsfonder. Då en dylik räntesänkning foch
för sig är synnerligen önskvärd, vill utskottet emellertid föreslå, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om utredning rörande möjlighe
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.
11
terna för utlåningsräntans sänkning. Så snart ett lägre ränteläge kunnat utnyttjas
för statens upplåning, torde Kungl. Majit, i enlighet med vad utredningen
må giva vid handen, böra förelägga riksdagen förslag om nedsättning
av räntan å lån från utlåningsfonderna.
I skrivelse den 6 maj 1938 (nr 236) hemställde riksdagen, att Kungl. Majit
ville låta utreda möjligheterna att sänka räntan å lån från statens utlåningsfonder
samt underställa riksdagen de förslag, vartill utredningen föranledde.
I 1939 års statsverksproposition (avdelningen inkomster å driftbudgeten
sid. 46—47) har chefen för finansdepartementet erinrat om behandlingen vid
1938 års riksdag av spörsmålet om sänkning av räntan å lån från statens utlåningsfonder.
Till komplettering av den genom 1938 års jordbruksutskotts försorg verkställda
utredningen har Kungl. Majit genom remiss den 14 oktober 1938 berett
fullmäktige i riksbanken tillfälle att avgiva utlåtande över det i riksdagsskrivelsen
den 6 maj 1938 (nr 236) väckta spörsmålet örn bestämningen av
räntan å lån från statens utlåningsfonder i vad denna bestämning förutsatte
en prövning av frågan, huruvida räntan å långa lån kunde förväntas visa en
sådan fortgående nedgång som skulle motivera den ifrågasatta sänkningen av
de statliga utlåningsräntorna. I anledning av denna remiss lia bankofullmäktige
anfört följande.
Till belysande av ränteutvecklingen i fråga örn långa lån må meddelas, att
vid början av år 1937 tjuguåriga lån till landsting med konverteringsrätt för
låntagaren efter tio år betingade en ränta av cirka 3 procent. För närvarande
torde räntan för dylika lån hava sjunkit till cirka 2 3/„ procent. Trots det att
marknaden utmärkts av en växande tillgång på medel, för vilka placering
sökts, har sålunda under en period av nära två år räntan icke fallit med mer
än cirka V4 procent.
Det torde icke vara möjligt att förutse utvecklingen av räntan för långa
lån under någon längre tid. Sannolikheten synes emellertid icke giva vid
handen, att man för den tid, som nu kan överblickas, och med de förhållanden,
som nu äro kända, har att räkna med någon mera betydande sänkning
av räntan för dylika lån. Huruvida en sänkning av räntan å lån från statens
utlåningsfonder motiveras av den nu förefintliga marginalen mellan räntan å
dessa lån och marknadsräntan å nya långfristiga lån, torde det icke ankomma
på fullmäktige att nu yttra sig om.
En reservant bland fullmäktige har yrkat, att fullmäktiges utlåtande skulle
erhålla följande avfattning.
Räntetendensen har under de senaste åren varit i sjunkande men icke i sådan
omfattning, att den enligt fullmäktiges mening för närvarande berättigar
till en sänkning av räntan för lån från de statliga utlåningsfonderna.
Chefen för finansdepartementet har anfört följande.
Då sålunda, enligt de av riksdagen och Kungl. Majit hörda myndigheternas
uppfattning, å ena sidan ränteutvecklingen efter den år 1937 genomförda
revisionen av för statens utlåningsfonder gällande lånevillkor icke varit sådan,
att en ny räntereduktion syntes motiverad, samt å andra sidan icke heller
ett fortsatt räntefall av större omfattning anses sannolikt, torde något för
-
12
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.
slag om en ytterligare allmän räntereduktion icke för närvarande böra framläggas
för riksdagen. Jag vill erinra om, att — såsom under fjolårets riksdagsbehandling
av frågan framhölls — en sådan räntesänkning med bibehållande
av nuvarande^ förräntningskrav för statskapitalet borde åtföljas av en
avskrivning av i utlåningsfonderna investerade medel, vilken skulle innebära
en betydande belastning på nästa års budget.
Kungl. Maj:ts framställning avser, att såsom kapitalinvestering i fonden
för nästa budgetår anvisas 100,000 kronor.
Motionärerna åsyfta en sänkning av räntan å lån ur fonden från 4 till 3.5
procent. Enligt motionerna I: 102 och II: 168 skulle denna räntesänkning
endast vara provisorisk och avse budgetåret 1939/40.
Utskotta. Kungl. Maj:ts framställning tillstyrkes av utskottet.
Vad härefter angår motionärernas yrkande om sänkning av räntan å lån
från ett flertal utlåningsfonder vill utskottet liksom tidigare vid flera tillfällen
framhålla, att det torde böra tillses, att lån från statens utlåningsfonder,
som tjäna samhällsnyttiga ändamål, äro begärliga och förmånliga
för lånesökandena. En räntesänkning synes därför böra vidtagas så snart
detta kan anses genomförbart. Att sänka räntesatserna med mindre än 0.5
procent anser sig utskottet ej böra förorda.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra, att vid kapitalinvesteringar i
lånefonderna tillämpats den principen, att den del av det i fondema investerade
kapitalet, som icke lämnar full förräntning, avskrivits genom särskilda
anvisningar å driftbudgeten. Det nuvarande förräntningskravet har ansetts
innebära, att kapitalet skall lämna en avkastning av 4 procent. I och
med att den effektiva medelräntan å den fonderade statsskulden sjunkit till
3.5 procent, torde förräntningskravet kunna minskas med 0.5 procent. Enligt
vad utskottet inhämtat beräknas den effektiva medelräntan för budgetåret
1939/40 ha sjunkit till 3.6 procent. Efter ytterligare ett år lärer denna
ränta ha sjunkit med ytterligare 0.2 procent eller till 3.4 procent; men detta
endast under förutsättning dels att erforderlig ny fonderad upplåning sker
mot högst 3 procent ränta, dels ock att under tiden till den 1 juli 1941 konvertibla
statslån, löpande med högre ränta än 3 procent, konverteras till
högst denna räntefot.
I enlighet med nu angivna, av riksdagen godtagna principer synes en definitiv
räntesänkning från och med nästa budgetår icke böra genomföras
utan att det avskrivningsbehov, som skulle uppkomma genom räntenedsättningen,
tillgodoses. Då utskottet av statsfinansiella hänsyn icke är berett
att tillstyrka anvisande av härför erforderliga avskrivningsanslag å driftbudgeten,
anser sig utskottet icke nu kunna förorda en definitiv sänkning
av räntan å utlåningsfonderna.
Emellertid synes en räntereduktion av provisorisk art utan mer betydande
kostnad för statsverket kunna genomföras från och med den 1 juli 1939.
Därest riksdagen nu föreskriver, att räntan under nästa budgetår tillfälligt
nedsättes med 0.5 procent, synes det utskottet icke erforderligt att nu vidtaga
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.
13
några avskrivningar å de verkställda kapitalinvesteringarna. Genom åtgärdens
provisoriska karaktär torde fondernas bokföringsmässiga kapitalvärde
icke undergå någon sådan minskning, som påfordrar avskrivningsåtgärd.
Emellertid förutsätter utskottet härvid att, om ränteläget den 1 juli 1940
mot förmodan icke medgiver en allmän och definitiv reduktion av räntan
å lånefonderna till 3.5 procent, det nu förordade provisoriet får upphöra.
Vad härefter angår spörsmålet, vilka utlåningsfonder som böra avses med
en provisorisk räntesänkning, vill utskottet med hänsyn till de ekonomiska
svårigheter, under vilka framförallt det mindre jordbruket alltjämt arbetar,
ansluta sig till den uppfattning som kommit till uttryck i föreliggande motioner,
att nedsättningen bör begränsas till jordbrukets räntebärande lånefonder.
Utöver de i motionerna I: 102 och II: 168 särskilt uppräknade
lånefonderna — lånefonden för bostadsbyggande på landsorten, statens
fjäderfälånefond, gödselvårdslånefonden, statens fruktodlingslånefond, statens
mejerilånefond, spannmålslagerhusfonden, statens slakterilånefond, Västerbottens
och Norrbottens nybygges- och bostadsförbättringslånefond, kolonisternas
kreaturs- och redskapslånefond, täckdikningslånefonden, allmänna
nyodlingsfonden samt kommunskogslånefonden — torde i anslutning till
motionerna I: 224 och II: 337 räntereduktionen även böra avse statens kalkbrukslånefond
och virkesmätningslånefonden. Då en omorganisation av egnahemsverksamheten
lärer förberedas inom jordbruksdepartementet, synas
lånevillkoren för de med denna verksamhet sammanhängande fonderna icke
nu böra upptagas till behandling.
Vid bifall till vad utskottet nu förordat i fråga om räntesänkning torde
avkastningen av ifrågavarande fonder för nästa budgetår minskas med i
runt tal 90,000 kronor. Härav föranledda budgetära åtgärder synas lämpligen
kunna vidtagas i samband med statsregleringen för budgetåret 1939/40.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
A) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till Statens fjäderfälånefond
såsom kapitalinvestering i fonden för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor;
B) i anledning av motionerna I: 102 och II: 168 samt
1:224 och 11:337 medgiva, att räntan å lån från statens
fjäderfälånefond må under budgetåret 1939/40 utgå efter 3.5
procent.
13:o) Gödselvårdslånefonden. Under punkt 13 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att till Gödselvårdslånefonden för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 150,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 102 av herr Mannerskantz m. fl. likalydande med II: 168 av herr
Liedberg m. fl., vari hemställts, att räntefoten för lån ur bland annat göd
-
14
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.
selvårdslånefonden provisoriskt sänkes under budgetåret 1939/40 till 3.5 procent,
samt att riksdagen för täckande av minskad ränteinkomst för i motionerna
angivna fonder måtte anvisa ett förslagsanslag av 125,000 kronor;
2) I: 224 av herr Nilsson, Bror, m. fl. likalydande med II: 337 av herr
Onsjö m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att utlåningsräntan
å jordbrukets räntebärande lånefonder från och med nästa budgetår sänkes
till 3.5 procent.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till
dessa.
Gällande bestämmelser för lånerörelsen äro intagna i kungörelsen den 11
juli 1918 (nr 576) med däri genom kungörelserna nr 186/1925, 241/1927, 132/
1931 och 632/1937 gjorda ändringar.
o Statslån från fonden tilldelas hushållningssällskap för att därav utlämna
lån för utförande av ändamålsenliga gödselstäder samt sådana anordningar
inom vederbörande djurstallar, som betingas av en rationell gödselvård
(gödselvårdslån). Gödselvårdslån kan beviljas ägare eller brukare av åker
eller annan odlad jord, oberoende av storleken av den fastighet, där arbetet
är avsett att utföras, och, beträffande brukare, av brukningstidens längd
samt må ej beviljas till högre belopp än 2,000 kronor och icke uppgå till melån
75 procent av den beräknade kostnaden för anläggningen.
För lånen åtnjutes amorterings- och räntefrihet under två år från lyftningsdagen.
Sedan lånet innehafts under sagda två år, skall vid utgången
av vart och ett av de därpå följande tio åren dels återbetalas en tiondel
av det ursprungliga lånebeloppet, dels ock gäldas ränta efter fyra procent
för år å oguldet kapitalbelopp.
Kungl. Maj:ts framställning innefattar hemställan om anvisande såsom
kapitalinvestering i fonden ett belopp av 150,000 kronor.
Å driftbudgeten har Kungl. Majit föreslagit, att till avskrivning av förevarande
kapitalinvestering må anvisas 40,500 kronor.
Motionärerna åsyfta en sänkning av räntan å lån ur fonden från 4 till 3.5
procent. Enligt motionerna I: 102 och II: 168 skulle denna räntesänkning
endast vara provisorisk och avse budgetåret 1939/40.
Utskottet. Kungl. Maj:ts framställning tilistyrkes av utskottet.
På skäl, som utskottet angivit under punkt 12 här ovan, vill utskottet i anledning
av motionerna föreslå, att räntan å lån ur förevarande lånefond under
budgetåret 1939/40 nedsättes till 3.5 procent.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
A) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till Gödselvårdslånefonden
såsom kapitalinvestering i fonden för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor;
B) i anledning av motionerna I: 102 och II: 168 samt I: 224
II: 337 medgiva, att räntan å lån från gödselvårdslånefonden
må under budgetåret 1939/40 utgå efter 3.5 procent.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.
15
14 :o) Statens kalkbrukslånefond. Under punkt 14 har departementschefen
lämnat en redogörelse för anslagsfrågans läge samt tillika anmält, att
anvisande av nytt kapital till fonden ej torde vara behövligt för budgetåret
1939/40.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen 1:224
av herr Nilsson, Bror, m. fl. och II: 337 av herr Onsjö m. fl., vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att utlåningsräntan å jordbrukets räntebärande
lånefonder från och med nästa budgetår sänkes till 3.5 procent.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna hänvisas till
dessa.
Bestämmelser för lån ur fonden äro meddelade i kungörelsen den 14 oktober
1932 (nr 461), däri ändring vidtagits genom kungörelserna nr 410/1934
och 609/1937.
Lån från fonden må beviljas dels för utförande av anläggning i syfte att
för tillgodoseende av jordbrukets behov nyttiggöra förefintliga kalkförekomster
eller mesatillgångar samt för anskaffande för anläggningen av nödig
inredning och utrustning, dels för utbyggande av redan förefintlig men
i förhållande till försäljningsområdet otillräcklig sådan anläggning, som nyss
nämnts, dels ock för vidtagande i anläggning av ifrågavarande slag av tekniska
förbättringar med avseende å inredning, maskinutrustning eller dylikt.
Ä lyftat lånebelopp skall erläggas ränta efter fyra procent om året från
lyftningsdagen; dock är låntagaren skyldig att framdeles vidkännas den höjning
av räntan, som Kungl. Maj:t med hänsyn till den effektiva medelräntan
för statens upplåning kan finna gott bestämma. Lån skall amorteras från
och med tredje året efter det kalenderår, under vilket lånet till någon del
första gången lyftats, med lika belopp årligen under den tid, lantbruksstyrelsen
för varje särskilt fall bestämmer under iakttagande, att amorteringstiden
kommer att utgöra beträffande lån för vidtagande av tekniska förbättringar
högst 10 år och beträffande annat lån minst 10, högst 20 år.
Berörda bestämmelser i avseende å räntan å lån från fonden trädde i kraft
den 1 juli 1937 och äga tillämpning jämväl å lån, som beviljats före sagda
dag, dock att beträffande lån som beviljats före den 1 juli 1934, låntagaren
icke skall vara skyldig att underkasta sig höjning av räntan i vidare mån än
intill det procenttal, som gällde vid lånets beviljande.
Motionärerna åsyfta en sänkning av räntan å lån ur fonden från 4 till 3.5
procent.
Såsom förut berörts erfordras icke någon kapitalinvestering i fonden för
nästa budgetår.
På skäl, som utskottet angivit under punkt 12 här ovan, vill utskottet i
anledning av motionerna föreslå, att räntan å lån ur förevarande lånefond
under budgetåret 1939/40 nedsättes till 3.5 procent.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
UlakotUA.
16
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.
att riksdagen må i anledning av motionerna I: 224 och
II: 337 medgiva, att räntan å lån från statens kalkbrukslånefond
må under budgetåret 1939/40 utgå efter 3.6 procent.
läro) Jordbrukets maskinlånefond. Under punkt 15 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att till Jordbrukets maskinlånefond för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 1,200,000 kronor.
Vid 1938 års riksdag beslöts (prop. nr 217; R. skr. nr 275) inrättande av
jordbrukets maskinlånefond, varifrån lån må tilldelas hushållningssällskap
för utlämnande till enskild person eller sammanslutning av lån för anskaffande
av jordbruksmaskin, som avses skola användas gemensamt av flera
jordbrukare.
De närmare bestämmelser, vilka reglera utlåningen från fonden, återfinnas
i kungörelsen den 17 juni 193S (nr 401) angående lån från jordbrukets
maskinlånefond. Såsom kapital för fonden har för budgetåret 1938/39 anvisats
ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
Kungl. Maj:ts framställning avser att såsom kapitalinvestering i fonden för
nästa budgetår anvisas ett belopp av 1,200,000 kronor.
Å driftbudgeten har Kungl. Majit föreslagit, att till avskrivning av förevarande
kapitalinvestering må anvisas 210,000 kronor.
Utskottet,. Då förevarande framställning icke föranlett någon utskottets erinran,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Jordbrukets maskinlånefond såsom
kapitalinvestering i fonden för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 1,200,000 kronor.
16:o) Spannmålslagcrliusfunden. Under punkt 16 har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att till Spannmålslagerliusfonden för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling föreliaft följande inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 102 av herr Mannerskantz m. fl. likalydande med lii 168 av herr
Liedberg m. fl., vari hemställts, att räntefoten för lån ur bland annat spannmålslagerhusfonden
provisoriskt sänkes under budgetåret 1939/40 till 3.6
procent, samt att riksdagen för täckande av minskad ränteinkomst för i
motionerna angivna fonder måtte anvisa ett förslagsanslag av 125,000 kronor;
2)
I: 224 av herr Nilsson, Bror, m. fl. likalydande med lii 337 av herr
Onsjö m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att utlåningsräntan
å jordbrukets räntebärande lånefonder från och med nästa budgetår sänkes
till 3.5 procent.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till
dessa.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.
17
Gällande allmänna villkor och bestämmelser för lån från spannmålslagerhusfonden
äro meddelade i kungörelsen den 12 september 1930 (nr 342),
med däri genom kungörelserna nr 364/1932, 263/1933 och 612/1937 gjorda
ändringar.
Ränta å lån för uppförande, inrättande, inköp eller ombyggnad av lagerhus
eller av magasin för torkning av spannmål utgår först från och med
fjärde året efter det kalenderår, under vilket lånet till någon del första
gången lyftats, samt beräknas efter 4 procent om året; dock vare låntagare
skyldig att vidkännas den höjning av räntan, som Kungl. Maj:t med hänsyn
till den effektiva medelräntan för statens upplåning kan finna gott bestämma.
Lånet amorteras från och med sjunde året efter det kalenderår, under
vilket lånet till någon del första gången lyftats. Amorteringen jämte
ränta å oguldet lånebelopp utgöres genom en annuitet av tillhopa 7 procent
å lånets ursprungliga belopp. För lån till anskaffande av spannmålstork
bestämmer Kungl. Majit räntefoten, och ränta å dylikt lån skall löpa
från och med dagen efter den, då lånet utlämnats. Sådant lån amorteras
från och med kalenderåret efter det, under vilket låntagaren bekommit lånet.
Kungl. Majit bestämmer i varje särskilt fall den tid, högst 15 år, inom
vilken lånet skall vara till fullo återbetalt, samt de grunder i övrigt, efter
vilka det skall amorteras.
Kungl. Maj:ts framställning innefattar hemställan om anvisande såsom
kapitalökning till fonden för budgetåret 1939/40 av ett reservationsanslag av
1,000,000 kronor.
Motionärerna åsyfta sänkning av räntan å lån ur fonden från 4 till 3.5
procent. Enligt motionerna I: 102 och II: 168 skulle denna räntesänkning
endast vara provisorisk och avse budgetåret 1939/40.
Kungl. Majits framställning tillstyrkes av utskottet.
På skäl, som utskottet angivit under punkt 12 här ovan, vill utskottet i
anledning av motionerna föreslå, att räntan å lån ur förevarande lånefond
under budgetåret 1939/40 nedsättes till 3.5 procent.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
A) med bifall till Kungl. Majits förslag till Spannmålslagerhusfonden
såsom kapitalinvestering i fonden för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor;
B)
i anledning av motionerna I: 102 och lii 168 samt
I: 224 och lii 337 medgiva, att räntan å lån från spannmålslagerhusfonden
må under budgetåret 1939/40 utgå efter
3.5 procent.
17:o) Statens sekundärlånefond för jordbrukare. Under punkt 17 har
departementschefen förklarat sig förutsätta, att Kungl. Majit med stöd av
kungörelsen den 14 juni 1928 (nr 209) med vissa bestämmelser angående
milling till riksdagens protokoll 1939. 10 sami. Nr 32.
Utskottet.
2
18
J ordbruksutskottets utlåtande Nr 32.
äldre reservationsanslag kommer att medgiva, att erforderligt belopp —
5,000,000 kronor — av det för budgetåret 1936/37 anvisade anslaget till fonden
får tagas i anspråk jämväl under budgetåret 1939/40. Med hänsyn härtill
torde anvisande för sistnämnda budgetår av särskilt anslag för ändamålet
ej vara behövligt.
Utskottet. Vad sålunda i ärendet förekommit har ej föranlett något utskottets uttalande,
vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.
18:o) Egnahemslånefonden. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning
under punkt 12 kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,
vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
19:o) Jordförmedlingsfonden. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning
under punkt 19 kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,
vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
20 :o) Arrendeegnahemsfonden. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning
under punkt 20 kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,
vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
21 :o) Arrendelånefonden. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning under
punkt 21 kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,
viiket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
22:o) Statens avdikningslånefond. Under punkt 22 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen medgiva,
1) att Kungl. Maj :t må under budgetåret 1939/40 från statens avdikningslånefond
bevilja lån å tillhopa högst 2,800,000 kronor;
2) att Kungl. Maj:t må, för beredande av erforderligt rådrum åt i trångmål
varande intressenter i torrläggningsföretag, efter prövning av föreliggande
särskilda omständigheter, under tiden 1 juli 1939—30 juni 1940 medgiva
anstånd med erläggande av annuiteter å lån från odlingslånel onden och
statens avdikningslånefond.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 224 av
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.
19
herr Nilsson, Bror, m. fl. och II: 337 av herr Onsjö m. fl., vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att utlåningsräntan å jordbrukets räntebärande
lånefonder från och med nästa budgetår sänkes till 3.5 procent.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till
dessa.
Statens avdikningslånefond, vilken före den 1 juli 1926 benämndes odlingslånefonden,
är avsedd för utlämnande av lån till utförande av sådana torrläggningsföretag,
vilka avse höjande av alstringsförmågan hos mark med
hänsyn till dess utnyttjande såsom åker eller ständig slåtter- eller betesvall.
Gällande villkor för lån från statens avdikningslånefond äro meddelade i
kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 258) med däri genprn kungörelserna nr
166/1929 och 300/1933 gjorda ändringar.
Beviljat lån är avsett att utbetalas i olika delar i den man arbetets fortgång
styrkes. Å lånesumman beräknas för de tre första åren från första
lyftningsdagen icke någon ränta. För näst därpå följande tre år beräknas
å lyftade belopp tre och sex tiondels procent årlig ränta, vilken vid dessa
tre års slut lägges till den beviljade lånesumman. Å det sålunda uppkommande
beloppet erlägges från och med det sjunde året efter första lyftningsdagen,
till dess lånet blivit slutbetalt, en annuitet av sex procent, därav
såsom ränta räknas tre och sex tiondels procent å det oguldna kapitalbeloppet.
Sedan beslut om lånets återbetalning och fördelning vunnit laga
kraft äger jordägare, som sådant önskar, att, oberoende av det stadgade
återbetalningssättet, när som helst under lånetiden, sex månader efter hos
statskontoret gjord uppsägning, inbetala hela det på hans fastighet belöpande
skuldbelopp jämte all därå upplupen, ogulden ränta.
Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning.
Yrkandet i motionerna att sänka räntan å lån ur fonden från 3.6 till 3.5 procent
finner utskottet icke skäl att biträda.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
A) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
medgiva
1) att Kungl. Majit må under budgetåret 1939/40 från statens
avdikningslånefond bevilja lån å tillhopa högst 2,800,000
kronor;
2) att Kungl. Majit må, för beredande av erforderligt rådrum
åt i trångmål varande intressenter i torrläggningsföretag,
efter prövning av föreliggande särskilda omständigheter,
under tiden 1 juli 1939—30 juni 1940 medgiva anstånd med
erläggande av annuiteter å lån från odlingslånefonden och
statens avdikningslånefond.
B) att motionerna I: 224 och lii 337, såvitt desamma behandlats
under förevarande punkt, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Utskottet,
20
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.
23:o) Täckdikningslånefonden. Under punkt 23 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att till Täckdikningslånefonden för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 500,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 102 av herr Mannerskantz m. fl. likalydande med II: 168 av herr
Liedberg m. fl., vari hemställts, att räntefoten för lån ur bland annat täckdikningslånefonden
provisoriskt sänkes under budgetåret 1939/40 till 3.6
procent, samt att riksdagen för täckande av minskad ränteinkomst för i motionerna
angivna fonder måtte anvisa ett förslagsanslag av 125,000 kronor;
2) I: 224 av herr Nilsson, Bror, m. fl. likalydande med II: 337 av herr Onsjö
m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att utlåningsräntan å
jordbrukets räntebärande lånefonder från och med nästa budgetår sänkes
till 3.5 procent.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till
dessa.
Täckdikningslånefonden är avsedd för beredande av lån til) täckdikningsföretag.
Lånen utlämnas till hushållningssällskap såsom låneförmedlare.
Gällande villkor för lån ur fonden äro meddelade i kungörelsen den
22 juni 1920 (nr 332) med däri genom kungörelserna nr 358/1921, 239/1922,
84/1930, 306/1933 och 636/1937 gjorda ändringar. Genom kungörelsen den
28 juli 1932 (nr 375) hava vidare meddelats bestämmelser örn viss amorteringsfrihet
beträffande lån från täckdikningslånefonden. Lån från fonden
må under tre år från lyftningsdagen innehavas räntefritt och utan amortering.
Därefter skall vid utgången av vart och ett av de därpå följande
tolv åren dels återbetalas en tolftedel av det ursprungliga lånebeloppet, dels
ock gäldas ränta efter 4 procent för år å oguldet kapitalbelopp.
Kungl. Maj:ts framställning innefattar hemställan att för tillgodoseende av
ett lånebehov för 1939 av oförändrat 2,000,000 kronor fonden skulle tillföras
ett kapitalökningsanslag för nästa budgetår av 500,000 kronor.
Å driftbudgeten har Kungl. Majit föreslagit, att till avskrivning av förevarande
kapitalinvestering må anvisas 160,000 kronor.
Motionärerna åsyfta sänkning av räntan å lån ur fonden från 4 till 3.5
procent. Enligt motionerna I: 102 och II: 168 skulle denna räntesänkning
endast vara provisorisk och avse budgetåret 1939/40.
Vukom. Kungl. Maj:ts framställning tillstyrkes av utskottet.
På skäl, som utskottet angivit under punkt 12 här ovan, vill utskottet i anledning
av motionerna föreslå, att räntan å lån ur förevarande lånefond under
budgetåret 1939/40 nedsättes till 3.5 procent.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.
21
att riksdagen må
A) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till Täckdikningslånefonden
såsom kapitalinvestering i fonden för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor;
B) i anledning av motionerna I: 102 och II: 168 samtl: 224
och II: 337 medgiva, att räntan å lån från täckdikningslånefonden
må under budgetåret 1939/40 utgå efter 3.5 procent.
24:o) Statens fiskredskapslånefond. Under punkt 24 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att till Statens fiskredskapslånefond för budgetåret 1939/
40 anvisa ett reservationsanslag av 8,000 kronor.
Å driftbudgeten har Kungl. Maj:t föreslagit, att till avskrivning av förevarande
kapitalinvestering må anvisas 8,000 kronor.
Då utskottet tillstyrker framställningen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens fiskredskapslånefond såsom
kapitalinvestering i fonden för budgetåret 1939/40 anvisa ett
reservationsanslag av 8,000 kronor.
25:o) Kommunskogslånefonden. Under punkt 25 har departementschefen
förklarat sig förutsätta, att Kungl. Maj:t i sinom tid medgiver, att behållningen
å det för budgetåret 1936/37 anvisade kapitalökningsanslaget till
kommunskogslånefonden får disponeras för en eventuell låneverksamhet
jämväl under budgetåret 1939/40. Något nytt anslag för ifrågavarande ändamål
torde sålunda icke behöva äskas av 1939 års riksdag.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 102 av herr Mannerskantz m. fl. likalydande med II: 168 av herr
Liedberg m. fl., vari hemställts, att räntefoten för lån ur bland annat kommunskogslånefonden
provisoriskt sänkes under budgetåret 1939/40 till 3.5
procent, samt att riksdagen för täckande av minskad ränteinkomst för i motionerna
angivna fonder måtte anvisa ett förslagsanslag av 125,000 kronor;
2) 1:224 av herr Nilsson, Bror, m. fl. likalydande med 11:337 av herr
Onsjö m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att utlåningsräntan
å jordbrukets räntebärande lånefonder från och med nästa budgetår sänkes
till 3.5 procent.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till
dessa.
Bestämmelser angående villkoren för lån från fonden äro meddelade i
kungörelsen den 27 juni 1930 (nr 272), ändrad genom kungörelsen 639/1937.
Från fonden må lån av Kungl. Maj:t beviljas landskommun, köping, som
Utskottet.
22
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.
utgör särskild kommun, landsting eller kommunalförbund, omfattande uteslutande
kommuner av nämnda slag, för förvärv genom köp eller expropriation
inom område, som lyder under skogsvårdslagen, av sådan mark med
otillfredsställande skogstillstånd i ändamål av markens försättande i nöjaktigt
skogligt skick. Å lånen beräknas ränta efter fyra procent om året.
Motionärerna åsyfta sänkning av räntan å lån ur fonden från 4 till 3.5
procent. Enligt motionerna I: 102 och II: 168 skulle denna räntesänkning
endast vara provisorisk och avse budgetåret 1939/40.
malcom. Såsom förut berörts erfordras icke någon kapitalinvestering till fonden
för nästa budgteår.
På skäl, som utskottet angivit under punkt 12 här ovan, vill utskottet i
anledning av motionerna föreslå, att räntan å lån ur förevarande lånefond
under budgetåret 1939/40 nedsättes till 3.5 procent.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av motionerna I: 102 och II:
168 samt I: 224 och II: 337 medgiva, att räntan å lån från
kommunskogslånefonden må under budgetåret 1939/40 utgå
efter 3.5 procent.
26:o) Virkesmätningslånefonden. Under punkt 26 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att till Virkesmätningslånefonden för budgetåret 1939/
40 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 224 av
herr Nilsson, Bror, m. fl. och 11:337 av herr Onsjö m. fl., vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att utlåningsräntan å jordbrukets räntebärande
lånefonder från och med nästa budgeår sänkes till 3.5 procent.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna hänvisas till
dessa.
Gällande villkor angående lån från virkesmätningslånefonden återfinnas
i kungörelsen den 20 juni 1935, nr 370, ändrad genom kungörelsen 617/
1937.
Lån ur fonden bör beredas virkesmätningsnämnd allenast för bestridande
av egentliga organisationskostnader. Kungl. Maj:t äger på ansökan av virkesmätningsnämnd
bevilja lån och bestämma lånets belopp. Lån skola
återbetalas genom amorteringar under högst tio år. Å lån skall gäldas ränta
efter 4 procent; dock vare låntagaren skyldig att framdeles vidkännas den
höjning av räntan, som Kungl. Maj:t med hänsyn till den effektiva medelräntan
för statens upplåning kan finna gott bestämma.
Kungl. Maj.ts framställning innefattar hemställan att såsom kapitalinvestering
i fonden för nästa budgetår skulle anvisas 100,000 kronor
Motionärerna åsyfta sänkning av räntan å lån ur fonden från 4 till 3.5
procent.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.
23
Kungl. Maj:ts framställning tillstyrkes av utskottet.
På skäl, som utskottet angivit under punkt 12 här ovan, vill utskottet i
anledning av motionerna föreslå, att räntan å lån ur förevarande lånefond
under budgetåret 1939/40 nedsättes till 3.5 procent.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
A) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till Virkesmåtningslånefonden
såsom kapitalinvestering i fonden för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor;
B) i anledning av motionerna 1:224 och 11:337 medgiva,
att räntan å lån från virkesmätningslånefonden må under
budgetåret 1939/40 utgå efter 3.5 procent.
Fonden för låneunderstöd.
27 :o) Lån för utrustning av den lokala lantbrukskemiska kontrollstationen
i Luleå. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under punkt 27
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lån för utrustning av den lokala
lantbrukskemiska kontrollstationen i Luleå såsom kapitalinvestering
i fonden för låneunderstöd för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor.
28:o) Lån till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. I
enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkt 28 hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lån till främjande av beredning och
avsättning av fisk m. m. såsom kapitalinvestering i fonden
för låneunderstöd för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 150,000 kronor.
Stockholm den 21 mars 1939.
På jordbruksutskottets vägnar:
U tslcotUt.
C. J. JOHANSSON.
24
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Sederholm, Granath, Alfred Andersson, Gabrielsson,
von Stockenström, Lindbärg, Anderberg och Bror Nilsson samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Björnlunda, Uddenberg, Hedlund i Häste,
Gustafson i Vimmerby, Andersson i Löbbo, Andersson i Tungelsta, Hilding och Persson i
Grytterud;
med det undantag att herr Mannerskantz i stället för herr Gabrielsson deltagit vid behandlingen
av punkterna 11—28.
Reservationer
linder punkt 12 (statens fjäderfälånefond) av herrar Johansson i Björnlunda,
Granath, Lindbärg, Anderberg, Uddenberg, Andersson i Löbbo och
Andersson i Tungelsta, som ansett, att utskottets utlåtande bort ha följande
lydelse.
»Kungl. Maj:ts framställning tillstyrkes av utskottet.
Vad härefter angår motionärernas yrkande om sänkning av räntan å lån
från ett flertal utlåningsfonder vill utskottet liksom tidigare vid flera tillfällen
framhålla, att det torde böra tillses, att lån från statens utlåningsfonder,
som tjäna samhällsnyttiga ändamål, äro begärliga för lånesökandena.
En räntesänkning synes därför böra vidtagas så snart detta kan anses genomförbart.
Att sänka räntesatserna med mindre än 0.5 procent vill utskottet
emellertid av praktiska hänsyn ej förorda.
För bedömande av frågan örn en räntereduktion torde böra erinras, att
riksdagen beträffande kapitalinvesteringar i lånefonderna numera tillämpar
deri principen, att den del av det i fonderna investerade kapitalet, som icke
lämnar full förräntning, avskrives genom särskilda anvisningar å driftbudgeten.
Det nuvarande förräntningskravet innebär, att kapitalet skall lämna
en avkastning av 4 procent. I och med att den effektiva medelräntan
å den fonderade statsskulden sjunkit till 3.5 procent, torde förräntningskravet
kunna minskas med 0.5 procent. Enligt vad utskottet inhämtat, synes
en sådan situation inträffa tidigast för budgetåret 1940/41 men endast under
förutsättning dels att erforderlig ny fonderad upplåning sker mot högst 3
procent ränta, dels ock att samtliga successivt konvertibla statslån, löpande
med högre ränta än 3 procent, konverteras till högst denna räntefot.
I enlighet med nu angivna, av riksdagen godtagna principer synes en omedelbar
räntesänkning icke kunna genomföras utan att det avskrivningsbehov,
som skulle uppkomma genom räntenedsättningen, tillgodoses. Från riksgäldskontoret
har utskottet under hand inhämtat, att en nedsättning av räntan
från 4 till 3.5 procent å statens samtliga utlåningsfonder — vid nuvaran
-
J ordbruksutskottets utlåtande Nr 32.
25
de medelränta för den fonderade statsskulden och med upprätt hållande av
det förräntningskrav som påkallas av denna räntekostnad — skulle medföra
ett avskrivningsbehov av omkring 16,000,000 kronor. Inskränktes räntereduktionen
till att avse allenast de i motionerna I: 102 och II: 168 uppräknade
lånefonderna — lånefonden för bostadsbyggande på landsorten, statens fjäderfälånefond,
gödselvårdslånefonden, statens fruktodlingslånefond, statens
mejerilånefond, spannmålslagerhusfonden, statens slakterilånefond, Västerbottens
och Norrbottens nybygges- och bostadsförbätlringslånefond, kolonisternas
kreaturs- och redskapslånefond, täckdikningslånefonden, allmänna
nyodlingsfonden samt kommunskogslånefonden — skulle avskrivningarna
kunna begränsas till omkring 5,000,000 kronor. Vidare lärer en omedelbar
räntenedsättning för vissa fonder medföra en sänkning av fondernas förräntningskvoter
och därmed ökade krav på avskrivningsmedel vid nya kapitalinvesteringar.
Slutligen skulle en räntesänkning medföra minskning i de
beräknade ränteinkomsterna för fonderna.
Utskottet är i detta sammanhang angeläget framhålla att, därest en räntereduktion
skall genomföras, densamma ej bör begränsas på sätt motionärerna
åsyfta till vissa utlåningsfonder utan bör omfatta samtliga räntebärande
fonder med fasta räntesatser. Så stora uppoffringar för genomförande
av en allmän räntesänkning, som förut angivits, är utskottet emellertid
icke berett att tillstyrka. Härmed har utskottet angivit sin ståndpunkt
till motionerna I: 224 och II: 337 om en definitiv räntereduktion.
Vidkommande motionerna I: 102 och II: 168, som endast åsyfta en provisorisk
räntenedsättning under ett år beträffande vissa angivna lånefonder,
har utskottet redan förklarat sig principiellt icke kunna biträda en räntereduktion,
vilken ej omfattar samtliga utlåningsfonder. Den utväg, som i
dessa motioner i händelse av en provisorisk räntenedsättning anvisats för
att undvika avskrivningar å verkställda kapitalinvesteringar, nämligen att
å driftbudgeten genom särskild anvisning täcka den uppkomna ränteförlusten,
synes utskottet icke vara förenlig med sunda budgetprinciper och
strida mot vad riksdagen härutinnan tidigare beslutat. En tillfällig nedsättning
av räntan å visst utlånat kapital minskar givetvis detta kapitals räntabilitet
under ifrågavarande tid. Den i motionerna föreslagna anordningen
att å budgetens inkomstsida såsom avkastning av lånefonderna upptaga ett
belopp, som motsvarar en räntesats å 4 procent, medan skillnaden mellan
denna bokförda inkomst och den verkliga inkomsten skulle anvisas genom
ett särskilt anslag å driftbudgeten, innebär en budgetteknisk nyhet, som
utskottet för sin del icke finner tillrådlig.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
A) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
till Statens jjäderfälånefond såsom kapitalinvestering i fonden
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av
100,000 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 10 sami. Nr 32.
3
26
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.
B) att motionerna I: 102 och II: 168, såvitt desamma behandlats
under förevarande punkt, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
C) att motionerna 1:224 och 11:337, såvitt desamma behandlats
under förevarande punkt, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.»
Under punkt 13 (gödselvårdslånefonden) av herrar Johansson i Björnlunda,
Granath, Lindbärg, Anderberg, Uddenberg, Andersson i Löbbo och
Andersson i Tungelsta, vilka anfört.
»Gentemot Kungl. Maj:ts förslag framställes icke någon erinran.
På skäl, som angivits i reservationen under punkt 12 här ovan, avstyrkas
motionerna örn sänkning av räntan å lån ur fonden.
Under åberopande av det anförda hemställes,
A) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
till Gödselvärdslånefonden såsom kapitalinvestering i fonden
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av
150,000 kronor;
B) att motionerna I: 102 och II: 168, såvitt desamma behandlats
under förevarande punkt, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
C) att motionerna I: 224 och II: 337, såvitt desamma behandlats
under förevarande punkt, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.»
Under punkt 14 (statens kalkbrukslånefond) av herrar Johansson i
Björnlunda, Granath, Lindbärg, Anderberg, Uddenberg, Andersson i Löbbo
och Andersson i Tungelsta, vilka anfört.
»Någon kapitalinvestering i fonden för nästa budgetår erfordras icke.
På skäl, som angivits i reservationen under punkt 12 här ovan, avstyrkas
motionerna om sänkning av räntan å lån ur fonden.
Under åberopande av det anförda hemställes,
att motionerna I: 224 och II: 337, såvitt desamma behandlats
under förevarande punkt, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.»
Under punkt 16 (spannmålslagerhusfonden) av herrar Johansson i Björnlunda,
Granath, Lindbärg, Anderberg, Uddenberg, Andersson i Löbbo och
Andersson i Tungelsta, vilka anfört.
J ordbruksutskottets utlåtande Nr 32.
27
»Anledning till erinran gentemot Kungl. Maj:ts förslag föreligger icke.
På skäl, som angivits i reservationen under punkt 12 här ovan, avstyrkas
motionerna om sänkning av räntan å lån ur fonden.
Under åberopande av det anförda hemställes,
A) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
till Spannmålslagerhusfonden såsom kapitalinvestering i
fonden för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor;
B) att motionerna I: 102 och II: 168, såvitt desamma behandlats
under förevarande punkt, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
C) att motionerna I: 224 och II: 337, såvitt desamma behandlats
under förevarande punkt, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.»
Under punkt 23 (iäckdikningslånefonden) av herrar Johansson i Björnlunda,
Granath, Lindbärg, Anderberg, Uddenberg, Andersson i Löbbo och
Andersson i Tungelsta, vilka anfört.
»Kungl. Majus förslag tillstyrkes.
På skäl, som angivits i reservationen under punkt 12 här ovan, avstyrkas
motionerna örn sänkning av räntan å lån ur fonden.
Under åberopande av det anförda hemställes,
A) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majds förslag,
till T äckdikning släne fonden såsom kapitalinvestering i fonden
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av
500,000 kronor;
B) att motionerna I: 102 och II: 168, såvitt desamma behandlats
under förevarande punkt, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
C) att motionerna I: 224 och II: 337, såvitt desamma behandlats
under förevarande punkt, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.»
Under punkt 25 (kommunskogslånefonden) av herrar Johansson i Björnlunda,
Granath, Lindbärg, Anderberg, Uddenberg, Andersson i Löbbo och
Andersson i Tungelsta, vilka anfört.
»Någon kapitalinvestering i fonden för nästa budgetår erfordras icke.
På skäl, som angivits i reservationen under punkt 12 här ovan, avstyrkas
motionerna örn sänkning av räntan å lån ur fonden.
J ordbruksutskottets utlåtande Nr 32.
Under åberopande av det anförda hemställes,
A) att motionerna I: 102 och II: 168, såvitt desamma behandlats
under förevarande punkt, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
B) att motionerna I: 224 och II: 337, såvitt desamma behandlats
under förevarande punkt, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.»
Under punkt 26 (virkesmätningslånefonden) av herrar Johansson i Björnlunda,
Granath, Lindbärg, Anderberg, Uddenberg, Andersson i Löbbo och
Andersson i Tungelsta, vilka anfört.
»Kungl. Maj:ts förslag tillstyrkes.
På skäl, som angivits i reservationen under punkt 12 här ovan, avstyrkas
motionerna om sänkning av räntan å lån ur fonden.
Under åberopande av det anförda hemställes,
A) att riksdagen må, med bifall till Kungl Maj:ts förslag,
till Virkesmätningslånefonden såsom kapitalinvestering i
fonden för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor;
B) att motionerna 1:224 och 11:337, såvitt desamma behandlats
under förevarande punkt, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.»
397537. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.