Bankoutskottets utlåtande Nr 62.

1

Nr 62.

Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1939 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förbättring
av vissa äldre tjänste- och familjepensioner
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

I en till riksdagen avlåten, den 12 maj 1939 dagtecknad proposition nr
296, vilken hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har
Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,

1) att från och med den 1 juli 1939 må utgå

dels till officerare, underofficerare och civilmilitär personal på aktiv stat,
som pensionerats före ingången av år 1918, tjänstepensionsförmåner med
belopp, som skulle utgått, därest pensionstagaren med oförändrat antal
tjänstår avgått under sagda år,

dels till värvat manskap vid marinen, som är berättigat till tilläggspension
enligt kungl, brevet den 18 september 1918 men icke till ytterligare tillläggspension
enligt kungl, brevet den 4 juni 1920, tjänstepensionsförmåner
med belopp, som skolat utgå, därest pensionstagaren vid avgången varit högbåtsman,

dels ock till daglönare vid marinen, vilka pensionerats före ingången av
år 1918, tjänstepensionsförmåner med belopp, som skolat utgå, därest pensionen
avpassats enligt kungörelsen den 24 augusti 1920 (nr 645) angående
pensionsförbättring åt vid marinen anställda daglönare, samt

2) att — likaledes från och med den 1 juli 1939 — må tills vidare å
vissa äldre familjepensionsförmåner utgå provisorisk pensionsföi-bättring i
huvudsaklig överensstämmelse med vad i propositionen förordats.

Vidare har Kungl. Majit i samma proposition föreslagit riksdagen att bemyndiga
Kungl. Majit att

dels i enlighet med vad i propositionen förordats utfärda viss föreskrift
angående tillämpningen av kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280) med
bestämmelser örn ny pension flir vissa pensionerade f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer,

dels ock utfärda de bestämmelser samt vidtaga de åtgärder i övrigt, som
kunna finnas påkallade i anledning av nu framlagda förslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 8 sami. Nr 62—64.

1

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 62.

Propositionen.

1938 års riksdag anhöll i skrivelse nr 381 i anledning av inom riksdagen
väckta motioner och under åberopande av bankoutskottets av riksdagen godkända
utlåtande nr 61, att Kungl. Majit måtte i huvudsaklig överensstämmelse
med vad utskottet i utlåtandet förordat låta verkställa utredning och
till 1939 års riksdag inkomma med förslag till provisorisk pensionsförstärkning
åt pensionerade befattningshavare i statens tjänst.

I samband med statens övertagande av de militära familjepensionskassornas
verksamhet uttalade föredragande departementschefen i proposition
nr 248 till 1937 års riksdag, i vilket uttalande bankoutskottet instämde,
att trots den förbättring, som i samband med förstatligandet vidtagits i fråga
om äldre militära familjepensioner, billighetsskäl syntes tala för en generell
förhöjning av dessa pensioner, därvid emellertid måste beaktas, att motsvarande
synpunkter gjorde sig gällande även inom andra delar av det statliga
pensionsväsendet. Enligt departementschefens uppfattning vore det önskvärt,
att ifrågavarande spörsmål vunne en, såvitt möjligt, enhetlig lösning
inom de olika områden, där det kunde äga aktualitet.

Med stöd av Kungl. Majits beslut den 17 juni 1938 hava inom finansdepartementet
tillkallats särskilda sakkunniga, 1938 års pensionssakkunniga, för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande revision av gällande lagstiftning
örn tjänste- och familjepension för statstjänstemän.

Sedermera har Kungl. Majit genom beslut den 28 augusti 1938 uppdragit
åt statskommissarien och byråchefen i statskontoret E. O. F. Björn att inom
finansdepartementet i enlighet med de direktiv, som chefen för departementet
bomme att meddela, verkställa viss statistisk utredning på pensionsväsendets
område. Med skrivelse den 3 mars 1939 har utredningsmannen
överlämnat vissa i tabellform upprättade sammanställningar angående de
tjänste- och familjepensioner, som varit föremål för utredning. Beträffande
undersökningarnas omfattning och för en närmare redogörelse angående
de därvid framkomna resultaten torde få hänvisas till en av utredningsmannen
upprättad, vid nu förevarande proposition såsom bilaga A fogad
promemoria med därvid fogade tabeller.

Den sålunda företagna statistiska pensionsutredningen har enligt givna di■ektiv
haft till syfte att klarlägga de äldre tjänste- och familjepensionernas
rättsliga grunder samt de utgående förmånernas storlek, både absolut och i
jämförelse med motsvarande förmåner för nu i tjänst varande befattningshavare.
Med äldre tjänstepensioner har vid utredningen principiellt
förståtts sådana, vilkas grundbelopp avvägts med hänsyn till s. k. oreglerad
avlöning. Såsom äldre familjepensioner hava ansetts samtliga
familjepensioner, vilka icke bestämts enligt allmänna familjepensionsreglementet,
familjepensionsreglementet för folkskollärare m. fl. eller familjepensionsreglementet
för arbetare.

Emellertid hava icke alla pensioner, vilka enligt vad nyss angivits äro att
anse såsom äldre, omfattats av undersökningen. Vid utredningen hava endast
medtagits pensioner, vilka utgå på grund av stadgande i lag eller för -

Bankoutskottets utlåtande Nr 62.

3

fattning. S. k. riksdagspensioner och därmed jämförliga förmåner hava sålunda
lämnats åt sidan. De från statens pensionsanstalt utgående pensionerna
hava redovisats endast i den mån de grundats i statens tjänst eller i
kommunal eller enskild befattning, vilken numera antingen förstatligats eller
eljest inordnats i det statliga lönesystemet. Förtidspensioner, vilka beviljats i
samband med olika omorganisationer, hava på grund av sin speciella karaktär
icke ansetts böra omfattas av undersökningen. Familjepensioner hava
redovisats endast i den mån de utgå till änkor och till minderåriga barn. De
på grund av äldre bestämmelser utgående understöden till överåriga ogifta
döttrar eller till överåriga arbetsoförmögna barn m. fl. hava ej medtagits.

Med nu angivna begränsningar har undersökningen omfattat i runt tal
13,700 tjänstepensioner samt 15,600 familjepensioner, därav omkring 3,600
barnpensioner.

Med utgångspunkt från den sålunda förebragta utredningen har inom
finansdepartementet upprättats en promemoria med förslag till förbättring
av vissa äldre tjänste- och familjepensioner. Efter remiss har statskontoret
avgivit utlåtande över de i nämnda promemoria upptagna förslagen.

Tjänstepensionerna. Beträffande den statistiska pensionsutredningens resultat
såvitt angår de äldre tjänstepensionerna i allmänhet har i departementspromemorian
framhållits, att enligt utredningen skillnaden mellan de
äldre pensionerna och deras nyreglerade motsvarigheter vore i det övervägande
antalet fall så obetydlig, att man vid bedömande av skäligheten och
behovet av en höjning av pensionsnivån i allmänhet kunde jämställa de
äldre och de nyare pensionerna. Med prövningen av spörsmålet om en höjning
av pensionsnivån borde emellertid lämpligen anslå, intill dess 1938 års
pensionssakkunniga avslutat sitt arbete.

En sammanfattning av det allmänna läget för vissa av den statistiska utredningen
omfattade äldre tjänstepensioner lämnas i tabell 1 vid utredningsmannens
promemoria. I fråga örn skäligheten av en förbättring av pensionsförmånerna
för vissa i denna sammanfattning redovisade pensionstagargrupper
uttalas i departementspromemorian, att vad anginge i sammanfattningen
ingående pensionstagargrupper, vilka företedde ett både absolut
och relativt sett betydande antal pensioner i förhållandevis ogynnsamt läge,
endast följande under försvarsväsendet upptagna grupper syntes böra komma
i fråga till erhållande av pensionsförbättring, nämligen:

a) officerare på aktiv stat och med dem i pensionshänscende likställda,
vilka pensionerats före den 1 januari 1918;

b) visst värvat manskap vid marinen;

c) vissa daglönare vid marinen.

Ifrågavarande personalgrupper skulle komma i åtnjutande av pensionsförhöjning
genom åtgärder av den innebörd, som framgår av Kungl. Maj:ts
hemställan ovan under punkten 1) i förevarande proposition.

I anledning av vad i dessa delar framhållits i departementspromemorian
har statskontoret i sitt utlåtande anfört, att ämbetsverket ställde sig bestämt
avvisande mot alt åtgärder — även av provisorisk art — på nuvarande stadium
vidtoges för en generell höjning av alla tjänstepensioner. Dylika åt -

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 62.

gärder måste enligt ämbetsverkets mening komma att föregripa pågående
utredning om revision av gällande pensionsbestämmelser. De framlagda förslagen
örn förbättring av tjänstepensionerna för vissa grupper pensionstagare
tillstyrktes däremot såsom innebärande en skälig anpassning av de berörda
pensionerna efter den allmänna pensionsnivån inom respektive pensionstagargrupper.

Departementschefen har anfört följande.

Såsom framgår av den nu lämnade redogörelsen är frågan örn revision av
gällande lagstiftning rörande statstjänstemännens tjänste- och familjepensionering
för närvarande föremål för utredning genom 1938 års pensionssakkunniga.
Denna utredning, som är föranledd av den allmänna löneregleringen,
avser allenast en reglering av pensionsförmånerna för sådana befattningshavare,
å vilka de nya avlöningsbestämmelserna bliva tillämpliga. Frågan
om en höjning av pensionsnivån för dem, som vid löneregleringens
ikraftträdande åtnjuta tjänste- eller familjepension eller som framdeles
komma att åtnjuta familjepension efter nuvarande tjänstepensionärer, skall
däremot icke prövas av de sakkunniga. Hittills hava pensionsregleringar,
som föranletts av löneregleringar, icke ansetts böra givas retroaktiv verkan;
detta har framstått som så mycket naturligare som de utgående pensionsförmånerna
avvägts med hänsyn till befattningshavarnas egna bidrag till
pensioneringen. Frågan örn en allmän höjning av pensionsnivån för nuvarande
pensionärer kräver sålunda sitt särskilda övervägande och kan i varje
fall icke upptagas till avgörande, förrän pensionsnivån blivit fastställd för
de befattningshavare, som bliva underkastade de nya avlöningsbestämmelserna.

Den pensionsförbättring, som i nuvarande läge kan ifrågakomma, måste
enligt min mening begränsas till sådana pensionstagargrupper, för vilka pensionsförmånerna
i sådan grad understiga de numera för motsvarande fall
fastställda förmånerna, att en omedelbar höjning ur billighetssynpunkt framstår
såsom motiverad. Genom den verkställda stastistiska utredningen har
klarlagts, beträffande vilka grupper dessa förutsättningar för en pensionsförhöjning
kunna anses föreligga.

Vad angår tjänstepensionerna anser jag mig från angivna utgångspunkt i
likhet med statskontoret böra tillstyrka det i departementspromemorian
framlagda förslaget. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela
de för förslagets genomförande erforderliga bestämmelserna.

Familjepensionerna. En sammanfattning av det allmänna läget för äldre
familjepensioner vid jämförelse med motsvarande förmåner enligt allmänna
familjepensionsreglementet har lämnats i tabell 2 vid utredningsmannens
promemoria.

Beträffande de äldre familjepensionerna har i departementspromemorian
föreslagits en provisorisk pensionsförbättring, som skulle utgå å sådana
änkor eller minderåriga barn tillkommande äldre familjepensioner, vid vilka
summan av pensionsförmånerna för ensam änka med rätt till hel pension
understiger 70 procent av jämförlig hel änkepension enligt allmänna familjepensionsreglementet,
inberäknat rörlig del. Förbättringen borde i princip
motsvara den vid jämförelsen konstaterade skillnaden, därest fråga vore örn

Bankoutskottets utlåtande Nr 62.

5

hel änkepension, och i andra fall ett mot nämnda skillnad svarande proportionellt
belopp. Vissa maximibelopp syntes emellertid böra föreskrivas,
varjämte förbättringen icke syntes böra resultera i lägre belopp för pensionsförmånerna
än 700 kronor för år, inberäknat rörlig del efter 16 procent.

Statskontoret har i sitt utlåtande anslutit sig till den i departementspromemorian
uttalade uppfattningen, att de äldre familjepensionernas läge i allmänhet
vore sådant, att omedelbara åtgärder för en förbättring av de sämst
ställda pensionstagarnas ställning måste anses påkallade. Den i promemorian
föreslagna pensionsförbättringen funne ämbetsverket väl avvägd.

Departementschefen har anfört följande.

Den inom finansdepartementet verkställda utredningen rörande äldre pensioner
har bekräftat, att ett behov av förbättring av de till vissa grupper av
familjepensionstagare utgående förmånerna föreligger. En granskning av
det framlagda statistiska materialet ger vid handen, att den i departementspromemorian
förordade lösningen skulle på ett ändamålsenligt sätt tillgodose
önskemålen örn en utjämning av de äldre familjepensionerna och en viss
anpassning av dessa efter den nuvarande pensionsnivån. Då jag icke heller
har något att erinra mot den i departementspromemorian föreslagna avgränsningen
av pensionsförbättringens tillämpningsområde, tillstyrker jag, att
förslag förelägges riksdagen om genomförande av det i promemorian förordade
provisoriet.

Beträffande innehållet i propositionen i övrigt får utskottet hänvisa till
propositionen.

Motioner.

I samband med förevarande proposition har utskottet till behandling förebåd
följande inom ordinarie motionstid i början av riksdagen väckta motioner,
nämligen:

1) Likalydande motionerna I: 41 av herr Bäcklund jämte tjugo andra ledamöter
av första kammaren och II: 92 av herr Lundqvist jämte tjugosex andra
ledamöter av andra kammaren, i vilka motioner hemställts, »att riksdagen,
i avvaktan på den slutliga reglering beträffande de redan pensionerade statstjänstemännens
pensioner, som förutsättes inom den närmaste tiden komma
till stånd, måtte besluta, att till alla, som åtnjuta pension enligt nu gällande
grunder i civila eller militära pensionsreglementen, från och med den 1 juli
1939 skall utbetalas provisorisk pensionsförslärkning med 180 kronor per
år och pensionär».

2) Motionen 11:25 av herr Brädefors jämte fyra andra av andra kammarens
ledamöter, i vilken motion hemställts, »att riksdagen måtte besluta, i
avvaktan på en mera allmän och definitiv reglering av nu gällande bestämmelser
rörande pensionering av statens tjänstemän och arbetare i statens
tjänst, däri inbegripet jämväl med pension redan avgångna sådana, tilldela
samtliga pensionerade statstjänstemän och arbetare i statens tjänst ett pro

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 62.

visoriskt pensionstillägg att, räknat från och med den 1 januari 1939 och
intill dess nya bestämmelser rörande ifrågavarande pensionsväsende kunna
varda beslutade och träda i kraft, utgå med 180 kronor till pensionär boende
inom ortsgrupp I, 240 kronor till pensionär boende inom ortsgrupp 11
och 300 kronor till pensionär boende inom ortsgrupp lil; allt enligt den för
folkpensioneringen gällande ortsgrupperingen».

3) Motionen II: 73 av herrar Tengström och Bergquist, vilka hemställt,
att riksdagen, i avvaktan på den slutliga reglering beträffande de redan
pensionerade statstjänstemännens pensioner, som förutsättes komma till
stånd, måtte besluta att tilldela alla, som åtnjuta pension enligt nu gällande
grunder i civila eller militära pensionsreglementen, från och med den l
juli 1939 t. v. provisorisk pensionsförstärkning med 180 kronor per år och
pensionär;

eller, därest detta icke skulle befinnas genomförbart,

ett provisoriskt pensionstillägg att utgå med 150 kronor till pensionär boende
inom ortsgrupp I, 180 kronor till pensionär boende inom ortsgrupp II
och 210 kronor till pensionär boende inom ortsgrupp III, allt enligt den för
folkpensioneringen gällande ortsgrupperingen.

Beträffande motiveringen för de sålunda gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna.

Till utskottet har från Pensionerade Statstjänstemäns Riksförbund inkommit
en skrivelse, i vilken hemställes, att utskottet måtte tillstyrka bifall till
det förslag, som innefattas av de av herr Bäcklund m. fl. i första kammaren
och herr Lundqvist m. fl. i andra kammaren väckta motionerna.

Utskottets yttrande.

Det i propositionen framlagda förslaget till förbättring av vissa äldre
tjänstepensioner har föranletts av den skrivelse, som fjolårets riksdag på
hemställan av bankoutskottet avlät till Kungl. Majit med begäran om utredning
i ämnet och förslag till provisorisk pensionsförbättring åt pensionerade
befattningshavare i statens tjänst. Den ingående utredning av beståndet
av äldre pensioner, som i anledning härav verkställts, har givit vid
handen, att skillnaden mellan de äldre pensionerna och deras nyreglerade
motsvarigheter i det övervägande antalet fall är så obetydlig, att man vid
bedömandet av skäligheten och behovet av en höjning av pensionsnivån i allmänhet
kan jämställa de äldre och de nyare pensionerna. Denna omständighet
talar enligt utskottets mening för att frågan om en reglering av nu utgående
pensioner upptages till avgörande i ett sammanhang. Emellertid
var utskottet i fjol inne på den tanken, att en höjning av alla tjänstepensioner
borde kunna genomföras, redan innan resultatet av en revision av
gällande pensionsbestämmelser förelåge. De nu utgående pensionerna skulle
med andra ord provisoriskt förhöjas i avvaktan på ståndpunktstagandet be -

Bankoutskottets utlåtande Nr 62.

7

träffande den framtida pensionsnivån. Även om den av utskottet i fjol sålunda
förordade generella pensionsförhöjningen i och för sig i åtskilliga fall
kan anses önskvärd med hänsyn till de stegrade levnadskostnaderna under
de senaste åren, har utskottet emellertid vid den förnyade omprövning, utskottet
i år ägnat denna fråga med beaktande av det numera tillgängliga utredningsmaterialet
och de däröver avgivna yttrandena, måst biträda den
ståndpunkt, som statskontoret intagit, nämligen att en dylik förhöjning —
även av provisorisk art — icke lämpligen bör vidtagas på nuvarande stadium.
Såsom statskontoret framhållit, lärer det nämligen icke kunna undvikas,
att åtgärder i sådan riktning komma att verka föregripande på den
nu pågående utredningen örn revision av gällande pensionsbestämmelser.
På grund härav finner utskottet sig böra ansluta sig till den av departementschefen
hävdade uppfattningen, att frågan örn en allmän höjning av
pensionsnivån för nuvarande pensionärer icke kan upptagas, förrän pensionsnivån
blivit fastställd för de befattningshavare, som bliva underkastade
de nya avlöningsbestämmelserna. Från nu angivna utgångspunkt saknas
uppenbarligen förutsättningar för ett tillmötesgående av de önskemål i
fråga om omedelbara åtgärder till pensionärernas förmån, som blivit framförda
i de föreliggande motionerna om provisorisk pensionsförbättring för
samtliga statspensionärer.

Av den ståndpunkt, utskottet sålunda ansett sig böra intaga till här förevarande
spörsmål, följer emellertid icke, att utskottet vill motsätta sig, att en
pensionsförbättring redan nu medgives vissa grupper tjänstepensionärer, vilka
befinna sig i ett förhållandevis ogynnsamt läge. Det förslag härutinnan, som
framlagts av Kungl. Majit och som är av ganska begränsad räckvidd, synes
utskottet vara väl avvägt, varför utskottet får tillstyrka bifall till detta förslag.

Vad härefter angår det i propositionen framställda förslaget om provisorisk
förbättring av förmånerna till vissa grupper av familjepensionstagare
innebär detta förslag i huvudsak, att pensionsförmånerna för de sämst ställda
pensionstagarna skulle uppbringas till omkring 70 procent av jämförliga
pensionsförmåner enligt allmänna familjepensionsreglementet. Då utskottet
delar den i departementspromemorian uttalade uppfattningen, att
omedelbara åtgärder för en förbättring av ifrågavarande pensionärers ställning
äro påkallade, och utskottet finner de i propositionen i sådant avseende
förordade anordningarna vara ägnade att tillgodose det mest framträdande
behovet av pensionsförbättring, får utskottet tillstyrka, att dylika åtgärder
genomföras i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag. Mot den i propositionen
ifrågasatta avgränsningen av pensionsförbättringens tillämpningsområde och
sättet för den provisoriska pensionsförbättringens genomförande m. m. har
utskottet icke funnit anledning till erinran. Givetvis torde det höra få ankomma
på Kungl. Majit att i sistnämnda hänseende meddela erforderliga bestämmelser.

Vad i propositionen i övrigt anförts och hemställ Is finner utskottet sig
kunna biträda.

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 62.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

1) att riksdagen må bifalla Kungl. Majrts förevarande proposition;
samt

2) att motionerna I: 41 och II: 92, likalydande, samt II: 25
och II: 73 icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 1 juni 1939.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Berling, Friggeråker, Holmström, Nilsson i
Mölndal, Lindbärg*, von Horn* och Albertsson;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén, Andersson i Falkenberg, K. A. Westman,
Gustavson i Västerås*, Osberg, Andersson i Munkaljungby och Andersson i Lindome.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

av herrar Holmström och Holmberg, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka
såväl Kungl. Maj:ts förevarande proposition som de likalydande motionerna
1:41 av herr Bäcklund m. fl. och 11:92 av herr Lundqvist m. fl.;
samt

av herrar Berling och Lovén.