Bankoutskottets utlåtande Nr 61.

t

Nr 61.

Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1939 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av delegerades för riksdagens verk förslag
till avlöningsreglemente för icke-ordinarie befattningshavare
vid riksdagens verk.

De nu gällande avlöningsbestämmelserna för icke-ordinarie befattningshavare
vid riksdagens verk äro utfärdade av delegerade för riksdagens verk
den 7 november 1935. Till förebild för dessa bestämmelser har tjänat kungörelsen
den 15 juni 1935 (nr 397) med avlöningsbestämmelser för ickeordinarie
befattningshavare vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen.

Kungl. Maj:t har med proposition den 10 mars 1939 (nr 218) för riksdagen
framlagt förslag till löneplaner för extra ordinarie tjänstemän m. fl. ickeordinarie
befattningshavare vid den civila statsförvaltningen. Vid propositionen
finnes såsom bilaga fogat ett förslag till avlöningsreglemente för
icke-ordinarie tjänstemän vid den civila statsförvaltningen (civila ickeordinariereglementet).
Utom i vad angår löneplanerna har emellertid föredragande
departementschefen förklarat sig ännu icke vara beredd att fatta
ståndpunkt till det sålunda upprättade förslaget, ehuru detsamma ansetts
böra i nu föreliggande utformning bringas till riksdagens kännedom.

Genom beslut den 7 mars 1939 uppdrogo delegerade för riksdagens verk
åt lönekommittén för riksdagens verk att utarbeta och till delegerade inkomma,
bland annat, med förslag till nytt avlöningsreglemente för icke-ordinarie
befattningshavare vid riksdagens verk i nära överensstämmelse med
det förslag i ämnet, som Kungl. Majit komme att framlägga.

Till fullgörande av detta uppdrag har lönekommittén med skrivelse till
delegerade den 28 april 1939 överlämnat förslag till avlöningsreglemente för
icke-ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk.

Kommitténs skrivelse och förslag hava bilagts detta utlåtande. Beträffande
innebörden av kommitténs förslag får utskottet, i den mån redogörelse härför
ej lämnas i det följande, hänvisa till kommitténs skrivelse.

Över lönekommitténs förslag hava yttranden avgivits av fullmäktige i riksbanken
— vilka bifogat yttranden från styrelsen för riksbankstjänstemännens
förening, föreningen kvinnor i statens tjänst samt civilförvaltningens
personalförbund —, av fullmäktige i riksgäldskontoret — efter hörande av
riksgäldskontorets tjänstemannaförening —, av styrelsen för riksdagsbiblio B

i hang till riksdagens protokoll 1939. 8 sami. Nr 61. 1

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 61.

teket och av riksdagens justitieombudsman ävensom av lönenämnden för
riksdagens verk.

Med skrivelse den 19 maj 1939 hava delegerade till bankoutskottet överlämnat
lönekommitténs ifrågavarande skrivelse jämte reglementsförslag och
i ärendet avgivna yttranden samt därvid anfört och hemställt följande:

I sin skrivelse har lönekommittén utgått från att icke-ordinariereglementet
även i fortsättningen skulle utfärdas av delegerade, därvid delegerade
skulle äga att fastställa ordalydelsen av reglementets bestämmelser. Reglementet
syntes därför icke formligen böra antagas av riksdagen utan endast
i fråga om sina huvudgrunder underställas riksdagens godkännande. Detta
syntes — enligt vad kommittén vidare framhållit — lämpligen böra ske på
det sätt, att delegerade inhämtade riksdagens medgivande att utfärda ickeordinariereglemente
för riksdagens verk i huvudsaklig överensstämmelse med
det av kommittén uppgjorda förslaget. Kommittén har vidare förutsatt, att
vid den slutliga utformningen av reglementsbestämmelserna hänsyn skulle
tagas till de ändringar i avfattningen av det vid förenämnda proposition
fogade förslaget, vilka vid utfärdandet av civilt icke-ordinariereglemente
kunde komma att vidtagas av Kungl. Majit.

Delegerade ansluta sig till vad lönekommittén sålunda anfört.

Kommitténs förslag har i de avgivna yttrandena lämnats utan erinran.
Lönenämnden har emellertid ifrågasatt, att den i 12 § 3 mom. andra stycket
intagna bestämmelsen örn rätt för extra ordinarie tjänsteman att under viss
förutsättning uppbära oavkortad lön under tjänstledighet för språkstudier i
utlandet borde utvidgas att avse studier i allmänhet utomlands. Som det vid
Kungl. Maj:ts ovannämnda proposition fogade reglementsförslaget så tillvida
avviker från vad 1936 års lönekommitté härutinnan föreslagit, att i
53 § — vilken paragraf tjänat till ledning för nu ifrågavarande bestämmelse
— uttrycket »språkstudier i utlandet» utbytts mot »studier i utlandet», synes
det vara motiverat att vidtaga motsvarande ändring i här avsedda bestämmelse.

Delegerade vilja vidare erinra om att lönekommittén i skrivelse den 13 maj
1939, vilken överlämnats till bankoutskottet, framhållit, att vissa i skrivelsen
närmare angivna ändringar i 12 och 13 §§ förslaget till avlöningsreglemente
för ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk borde iakttagas jämväl vid den
slutliga avfattningen av motsvarande stadganden (11 och 12 §§) i nu förevarande
förslag.

De ändringar i förslaget, som sålunda böra komma till stånd, synas vara
av den beskaffenhet, att delegerade äro oförhindrade att utan särskilt bemyndigande
vidtaga desamma vid utfärdande av reglementet.

Under åberopande av det anförda och då lönekommitténs förslag i övrigt
icke givit delegerade anledning till erinran hava delegerade hemställt, att
bankoutskottet måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga delegerade att utfärda avlöningsreglemente för icke-ordinarie
tjänstemän vid riksdagens verk i huvudsaklig överensstämmelse med
det av lönekommittén utarbetade, vid kommitténs förenämnda skrivelse den
28 april 1939 fogade förslaget samt att framdeles vidtaga de ändringar
i nämnda avlöningsreglemente, som må finnas påkallade med hänsyn till
eventuella ändringar i civila icke-ordinariereglementet;

dels bemyndiga delegerade att meddela erforderliga bestämmelser beträffande
övergången till avlöningsreglementet för icke-ordinarie tjänstemän vid

Bankoutskottets utlåtande Nr 61.

3

riksdagens verk med iakttagande i tillämpliga delar av de huvudgrunder,
som må komma att fastställas beträffande övergången till civila icke-ordinariereglementet,
samt i övrigt av vad kommittén förordat;

dels ock besluta, att barntillägg skola övergångsvis utgå till vissa i avlöningsreglementet
för icke-ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk avsedda
befattningshavare enligt samma grunder, som må beslutas för ordinarie
tjänstemän vid riksdagens verk.

Det föreliggande förslaget till avlöningsreglemente för icke-ordinarie befattningshavare
vid riksdagens verk ansluter sig i huvudsak till det förslag
till civilt icke-ordinariereglemente, som bifogats propositionen nr 218 till
innevarande års riksdag. Utskottet vill erinra, att riksdagen med bifall till
statsutskottets utlåtande nr 149 godkänt de av föredragande departementschefen
förordade löneplanerna för extra ordinarie och extra tjänstemän inom
den civila statsförvaltningen. Den redogörelse för de mera betydelsefulla
frågorna rörande de icke-ordinarie tjänstemännens anställnings- och avlöningsförhållanden,
som lämnats riksdagen i berörda proposition, har icke
givit riksdagen anledning till erinran.

Vid nu angivna förhållanden får bankoutskottet förorda, att det föreliggande
förslaget lägges till grund för ordnande av avlöningsförhållandena
för den icke-ordinarie personalen vid riksdagens verk. Utskottet finner sig
kunna helt ansluta sig till vad lönekommittén och delegerade anfört rörande
det sätt, på vilket icke-ordinariereglementet för riksdagens verk bör fastställas
och utfärdas. Med hänsyn härtill och då förslaget icke heller i övrigt
givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

dels bemyndiga delegerade för riksdagens verk att utfärda
avlöningsreglemente för icke-ordinarie tjänstemän vid riksdagens
verk i huvudsaklig överensstämmelse med det av
lönekommittén för riksdagens verk utarbetade, vid kommitténs
här bilagda skrivelse den 28 april 1939 fogade förslaget
samt att framdeles vidtaga de ändringar i nämnda avlöningsreglemente,
som må finnas påkallade med hänsyn till eventuella
ändringar i civila icke-ordinariereglementet;

dels bemyndiga delegerade att meddela erforderliga bestämmelser
beträffande övergången till avlöningsreglementet
för icke-ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk med
iakttagande i tillämpliga delar av de huvudgrunder, som må
komma att fastställas beträffande övergången till civila
icke-ordinariereglementet, samt i övrigt av vad kommittén
förordat:

dels ock besluta, att barntillägg skola övergångsvis utgå till
vissa i avlöningsreglementet för icke-ordinarie tjänstemän

Utskottet.

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 61.

vid riksdagens verk avsedda befattningshavare enligt samma
grunder, som må beslutas för ordinarie tjänstemän vid riksdagens
verk.

Stockholm den 1 juni 1939.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Berling, Friggeråker, Sandén*, Sundvik,
Swartling, von Horn* och Albertsson;

från andra kammaren: herrar Lovén, K. A. Westman, Gustavson i Västerås*,
Svedman, Johansson i Djursnäs, Dahlbäck*, Henriksson och Sundberg.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

1

Till Herrar Delegerade för Riksdagens verk.

Genom beslut den 7 mars 1939 hava delegerade uppdragit åt lönekommittén
för riksdagens verk att utarbeta och till delegerade inkomma, bland annat,
med förslag till nytt avlöningsreglemente för icke-ordinarie befattningshavare
vid riksdagens verk i nära överensstämmelse med det förslag i ämnet,
som Kungl. Majit komme att framlägga.

Till fullgörande av detta uppdrag får lönekommittén härmed överlämna
bilagda förslag till avlöningsreglemente för icke-ordinarie tjänstemän vid
riksdagens verk. Såsom motivering till detta förslag må anföras följande.

De nu gällande avlöningsbestämmelserna för icke-ordinarie befattningshavare
vid riksdagens verk äro utfärdade av delegerade för riksdagens verk
den 7 november 1935. Till förebild för dessa bestämmelser har tjänat kungörelsen
den 15 juni 1935 (nr 397) med avlöningsbestämmelser för ickeordinarie
befattningshavare vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen.

I avseende å det materiella innehållet ansluter sig det nuvarande lönesystemet
för de icke-ordinarie tjänstemännen vid nyreglerade statliga verk
nära till de huvudgrunder, som tillämpats i gällande avlöningsreglemenlen
för ordinarie tjänstemän inom motsvarande förvaltningsområden. Särskilt
må nämnas, att löneplanernas avlöningsbelopp inom vederbörande löneklasser
överensstämma med avlöningsbeloppen i motsvarande löneklasser
å löneplanerna för ordinarie tjänstemän. Utöver de i löneplanerna upptagna
lönerna åtnjuta huvudkategorierna av icke-ordinarie tjänstemän — d. v. s.
tjänstemän å extra stat, extra ordinarie tjänstemän, extra tjänstemän och
aspiranter — dyrtidstillägg, provisorisk avlöningsförstärkning samt, i förekommande
fall, provisoriskt dyrortstillägg, allt enligt samma grunder, som
gälla för den i avlöningsreglementena avsedda ordinarie personalen. Sedan
en reglering av löneförhållandena för sistnämnda personal numera kommit
till stånd genom det av 1938 års riksdag antagna nya civila avlöningsreglementet,
påkallas sålunda, att en till huvudinnehållet likartad reglering
genomföres beträffande de icke-ordinarie tjänstemännens lönebelopp och
lönevillkor i övrigt.

1936 års lönekommitté har den 21 december 1938 till Kungl. Majit överlämnat
betänkande med förslag till civilt icke-ordinariereglemente (statens
offentl. utredn. 1938:52), innefattande dels lönereglering för i reglementsförslaget
avsedda kategorier icke-ordinarie tjänstemän, dels i övrigt reviderade
avlöningsföreskrifter för sådana tjänstemän. Kungl. Majit har sedermera
med proposition den 10 mars 1939 (nr 218) för riksdagen framlagt
ett på grundval av 1936 års lönekommittés nyssnämnda betänkande utarbetat
förslag till löneplaner för extra ordinarie tjänstemän m. fl. ickeordinarie
befattningshavare vid den civila statsförvaltningen. Vid propositionen
finnes såsom bilaga fogat ett förslag till avlöningsreglemente för
icke-ordinarie tjänstemän vid den civila statsförvaltningen (civila ickeordinariereglementet).
Utom i vad angår löneplanerna har emellertid föredragande
departementschefen förklarat sig ännu icke vara beredd att fatta

9

ståndpunkt till det sålunda upprättade förslaget, ehuru detsamma ansetts
böra i nu föreliggande utformning bringas till riksdagens kännedom.

Det av lönekommittén för riksdagens verk här bifogade förslaget till avlöningsreglemente
för icke-ordinarie tjänstemän vid samma verk är uppgjort
efter mönster av det vid nämnda proposition nr 218 fogade proh
minära förslaget. Därvid hava emellertid i vissa fall föreslagits avvikelser
motsvarande deni, som i det av kommittén den 13 februari 1939 avgivna förslaget
till avlöningsreglemente för riksdagens verk vidtagits i förhållande till
civila avlöningsreglementet. I den mån civila icke-ordinariereglementet i
dess slutliga avfattning kommer att avvika från det för riksdagen nu framlagda
förslaget, förutsätter kommittén, att motsvarande ändringar, där de
avse förhållanden som äga motsvarighet vid riksdagens verk, vidtagas i det
blivande avlöningsreglementet för icke-ordinarie tjänstemän vid riksdagens
verk. Även kommitténs förslag är med andra ord i avseende å detaljbestämmelserna
att anse såsom i viss mån preliminärt.

Det vid nyssnämnda proposition fogade förslaget till civilt icke-ordinariereglemente
innefattar bestämmelser för extra ordinarie tjänstemän och extra
tjänstemän ävensom för aspiranter vid kommunikationsverken. Däremot
hava icke intagits några föreskrifter för de i 4 kap. av 1935 års kungörelse
avsedda »övriga icke-ordinarie befattningshavare», till vilka äro att hänföra
icke-ordinarie tjänstemän med avlöning i form av särskilt fastställt arvode
samt tillfälligt anställd personal. Då behov av särskilda föreskrifter för sist
angivna kategorier av icke-ordinarie personal alltjämt torde förefinnas vid
riksdagens verk, har det synts kommittén vara mest ändamålsenligt att
inrymma även dylika stadganden i det nya icke-ordinariereglementet, varigenom
större överskådlighet ernås än örn bestämmelser i ämnet meddelas
separat. En dylik komplettering kräver emellertid vissa redaktionella ändringar
med avseende å reglementets uppställning. Dessa ändringar äro dock
icke av natur att försvåra en jämförelse med civila icke-ordinariereglementet.

I överensstämmelse med 1936 års lönekommittés av Kungl. Maj:t godkända
förslag skulle den nuvarande personalkategorien tjänstemän å extra
stat försvinna och extrastatstjänsterna i stället ombildas till extra ordinarie
befattningar. Konstruktionen av löneplanen för extra ordinarie tjänstemän
ändras samtidigt så, att lönen för en extra ordinarie tjänsteman genomgående
kommer att med endast en löneklass understiga lönen för ordinarie
tjänsteman i motsvarande lönegrad, d. v. s. lönerelationen blir densamma
som den, vilken hittills gällt mellan tjänstemän å extra stat och ordinarie
tjänstemän.

För riksdagens verk saknar denna omläggning större praktisk betydelse,
enär tjänstemän å extra stat i allmänhet icke förekomma vid dessa verk.
Endast vid riksgäldskontoret har hittills denna anställningsform kommit
till användning. I samband med den vid 1935 års riksdag beslutade omorganisationen
av riksgäldskontoret bemyndigades nämligen fullmäktige i riksgäldskontoret
att från och med den 1 juli 1935 tills vidare, för högst ett
budgetår i sänder, å extra stat därstädes förordna en tjänsteman med placering
i 22 lönegraden. I anledning av den ändring i vissa avlöningsvillkor,
som skulle bliva en följd av ifrågavarande befattnings ombildning till extra
ordinarie tjänst, förutsätter kommittén att. därest ombildningen kommer till
stånd och befattningens nuvarande innehavare erhåller den nya tjänsten,
denne övergångsvis tillförsäkras samma ställning i avseende å förmåner
utöver lön, som kunna komma att tillerkännas motsvarande tjänstemän vid
civilförvaltningen.

3

Beträffande extra tjänstemän bibehålies den nuvarande relationen mellan
begynnelselönerna för extra och ordinarie tjänstemän. Begynnelselönen för
extra tjänstemän inom varje lönegrad kommer sålunda att även i fortsättningen
ligga tre löneklasser under begynnelselönen för ordinarie tjänstemän
inom motsvarande lönegrad. Å andra sidan ökas för de extra tjänstemännen
antalet löneklasser inom varje lönegrad från två till tre, varigenom slutlöneldassen
inom varje lönegrad även framgent skulle komma att sammanfalla
med begynnelselöneklassen inom motsvarande extra ordinarie lönegrad.
Själva löneplanskonstruktionen är i övrigt densamma som för ordinarie
tjänstemän.

1 fråga om vissa detaljbestämmelser i reglementsförslaget må anföras
följande.

I det föreslagna civila icke-ordinariereglementet stadgas — i överensstämmelse
med vad som nu gäller — att, där behov uppstår av extra ordinarie
befattning inom högre lönegrad än den 20 :e eller, såvitt angår kommunikationsverken
och domänverket, inom högre lönegrad än den 27 :e,
fråga om sådan befattnings inrättande skall underställas Kungl. Maj:ts
prövning. Enligt 1935 års avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare
vid riksdagens verk skall fråga örn inrättande av extra ordinarie
befattning i högre lönegrad än den 20 :e underställas delegerades
prövning. Lönekommittén har i sitt den 13 februari 1939 avgivna betänkande
med förslag till avlöningsreglemente för riksdagens verk erinrat
(sid. 35), hurusom fullmäktige i riksbanken jämlikt § 29 mom. 2 bankoreglementet
äga att under vissa förutsättningar anställa tjänstemän »över stat».
Dylik tjänsteman erhåller lön enligt löneklassen närmast under den, till vilken
han skolat hänföras, örn han varit ordinarie innehavare av tjänsten.
Kommittén framhöll, att syftet med denna för riksbanken säregna anställningsform
enligt kommitténs mening syntes lika väl kunna tillgodoses antingen
genom att en tjänsteman förordnades att bestrida de ifrågavarande
göromålen, därvid, om dessa motsvarade tjänst i högre lönegrad, vikariatslön
under därför stadgade förutsättningar kunde medgivas, eller genom att en
extra ordinarie eller extra befattning inrättades för ändamålet. En dylik lösning
av frågan örn avveckling av systemet med överstatstjänster torde emellertid
förutsätta, att bankofullmäktige medgivas rätt att, i likhet med vad som
gäller vid kommunikationsverken och domänverket, vid behov inrätta extra
ordinarie tjänster t. o. m. 27 :e lönegraden. Enligt kommitténs mening torde
en motsvarande befogenhet böra tillerkännas fullmäktige i riksgäldskontoret.
För riksdagens övriga verk synes däremot anledning icke föreligga till avvikelse
från de hittills för dessa verk liksom för allmänna civilförvaltningen
gällande reglerna i förevarande hänseende. Delegerades prövning av frågor
om inrättandet av extra ordinarie befattningar skulle sålunda enligt
förslaget, såvitt angår riksbanken och riksgäldskontoret, avse befattningar
inom högre lönegrad än den 27 :e och i övrigt befattningar i högre lönegrad
än den 20 :e.

I anslutning härtill har kommittén ansett sig kunna tillstyrka den avvikelsen
från förslaget till civilt icke-ordinariereglemente, att vederbörande
myndighet erhåller befogenhet att bestämma, till vilka lönegrader de extra
ordinarie befattningar skola hänföras, som myndigheten enligt vad nyss
sagts skulle äga befogenhet att inrätta. I övrigt skulle det ankomma på delegerade
att i samband med prövning av frågan örn inrättande av extra ordinarie
befattning bestämma lönegradsplaceringen. Härav har föranletts

4

viss ändrad avfattning av 4 § 1 mom. samt uteslutande av bestämmelserna
i 6 § 1 mom. första stycket civila icke-ordinariereglementet.

Vid bifall till förslaget att avveckla överstatstjänsterna bör nuvarande
mom. 2 i § 29 bankoreglementet upphävas.

Förslaget till civilt icke-ordinariereglemente innehåller under 8 § vissa
lönetursregler (4 morn.), enligt vilka viss hänsyn till föregående fast anställning
såsom manskap vid försvarsväsendet skall tagas vid bestämmandet
av löneklass för den, som tillträder extra ordinarie befattning inom högst 6:e
eller, i vissa fall, högst 5:e lönegraden. För riksdagens verk skulle dylika
föreskrifter på grund av de närmast berörda befattningshavarnas löneställning
erhålla ringa praktisk betydelse, varför stadganden i ämnet ej
upptagits i kommitténs förslag. Därest i något fall behov skulle uppkomma
av att tillämpa en bestämmelse av ifrågavarande innebörd, kan frågan ordnas
genom särskilt beslut av delegerade. Kommittén erinrar i detta avseende om
den i 8 § 5 mom. av reglementsförslaget intagna föreskriften, enligt vilken
delegerade förutsättas kunna i särskilda fall besluta om sådan högre löneklassplacering,
som med hänsyn till föreliggande särskilda omständigheter
prövas skälig.

Under 12 § 3 mom. har kommittén, i anslutning till vad i civila ickeordinariereglementet
(53 §) föreslagits beträffande extra ordinarie tjänstemän
vid postverket, telegrafverket och statens järnvägar, ansett sig böra
upptaga ett stadgande, enligt vilket oavkortad lön må utgå under tjänstledighet
för språkstudier, som av extra ordinarie tjänsteman vid riksbanken
eller riksgäldskontoret företagas i utlandet, där dessa prövas erforderliga för
den fackliga utbildningen.

Vissa här ej särskilt berörda, av tjänstgöringsförhållandena vid riksdagens
verk betingade smärre avvikelser från förslaget till civilt icke-ordinariereglemente
— dessa avvikelser beröra 7 § 3 mom. a), 10 §, 12 § 1 mom. b), 14 §
1 morn., 19 § 3 morn., 20 § 2 mom. samt 21, 29 och 36 §§ — torde icke vara
av natur att påkalla särskilda kommentarer. Stadgandena i 24 och 38 samt
41—53 §§ civila icke-ordinariereglementet sakna motsvarighet i föreliggande
förslag.

I sitt betänkande med förslag till civilt icke-ordinariereglemente har 1936
års lönekommitté i fråga om övergångsanordningar framhållit, att reglementet
lika litet som civila avlöningsreglementet borde givas retroaktiv tillämpning.
Någon omräkning av lönetursrätten i anledning av de föreslagna nya
lönetursbestämmelserna vore sålunda icke avsedd att äga rum. Kommittén
tillägger:

Emellertid erfordras vissa särskilda övergångsbestämmelser att tillämpas å de
tjänstemän, som övergå till det nya reglementet. I anledning av borttagandet av
lägsta löneklassen inom varje lönegrad i löneplanen för extra ordinarie tjänstemän
och då lönekommittén förutsätter, att det till extra ordinarie tjänstemän nu utgående
provisoriska lönetillägget skall bortfalla, torde böra övergångsvis stadgas rätt för
samtliga omedelbart före reglementets ikraftträdande anställda extra ordinarie
tjänstemän, vilka då icke uppnått högsta löneklassen inom respektive lönegrader,
att bliva uppflyttade en löneklass samt att för vidare löneklassuppflyttning få taga
i beräkning den tid de tillhört närmast lägre löneklass. Denna förmån bör tillkomma
extra ordinarie tjänsteman oberoende av den rätt till löneklassuppflyttning
vid övergången till det nya reglementet, vartill han enligt nu gällande bestämmelser
eventuellt kan vara berättigad.

o

Därjämte förutsätter kommittén, att extra tjänsteman i någon av 1—20 lönegraderna
av nu gällande löneplan, vilken tillhört högsta löneklassen inom vederbörande
lönegrad minst tre år, berättigas omedelbart med det nya reglementets
ikraftträdande bliva uppflyttad i lönegradens högsta löneklass enligt löneplanen för
extra tjänstemän i det nya reglementet.

Beträffande annan extra ordinarie eller extra tjänsteman, som efter övergången till
det nya reglementet kvarstår i samma befattning eller innehar tjänst inom samma
lönegrad som den, vilken han omedelbart före övergången tillhörde, torde böra
stadgas, att han skall bibehålla den löneklassplacering ävensom den rätt till uppfattning
i högre löneklass, som vid övergången tillkommit honom.

Vidare torde de tjänstemän å extra stat, som genom ombildning av extrastatstjänster
till extra ordinarie befattningar efter övergången skulle bliva innehavare
av extra ordinarie befattningar, böra, så länge de kvarstå i en och samma omändrade
befattning, bibehållas vid deni före övergången tillkommande förmåner.

Vid tillämpningen av stadgandet i 14 § 1 mom. tredje stycket angående förutsättningar
för rätt till oavkortad lön under sjukledighet bör med extra ordinarie
befattning likställas före reglementets ikraftträdande innehavd tjänst å extra stat.

Vad slutligen angår avvecklingen av nuvarande barntillägg förutsätter kommittén,
att för de tjänstemän, som övergå till det nya icke-ordinariereglementet, vidtages
samma anordning, som enligt riksdagens i skrivelse nr 388 ar 1938 meddelade beslut
skall tillämpas beträffande i civila avlöningsreglementet avsedda tjänstemän i allmänhet.

Vad 1936 års lönekommitté sålunda föreslagit har av föredragande departementschefen
i förut omförmälda proposition 1939:218 lämnats utan
erinran.

Lönekommittén för riksdagens verk har utgått från att övergångsregler av
samma innebörd komma att i mån av behov meddelas även för tjänstemän
vid nämnda verk.

Enligt gammal praxis åtnjuter befattningshavare vid riksbankens pappersbruk
för sig själv, hustru och hemmavarande barn under 16 år fri läkarvård
av därtill av fullmäktige antagen läkare. Erfordrar sjukdomen vård
å sjukhus, betalar bruket kostnaderna för sådan vård å allmän sal. Av brukets
läkare föreskriven medicin erhålles jämväl kostnadsfritt. Liknande
förmåner hava hittills med enstaka undantag tillkommit personal vid riksbankens
sedeltryckeri, dock att som åldersgräns för hemmavarande barn gällt
18 år. Vid den år 1935 beslutade omorganisationen av riksbankens sedeltryckeri
och pappersbruk och den samtidigt därmed genomförda löneregleringen
för personalen föreskrevs i punkten 3 övergångsbestämmelserna till
de av delegerade den 7 november 1935 utfärdade avlöningsbestämmelserna
för icke-ordinarie befattningshavare vid riksdagens verk, att extra ordinarie
tjänsteman vid riksbankens sedeltryckeri eller pappersbruk, vilken den
1 juli 1935 kvarstode i samma befattning, som han före de nya avlöningsbestämmelsernas
ikraftträdande innehade, icke skulle, så länge han kvarstode
i innehavande befattning, lida minskning i den förmån av, bl. a., fri
sjukvård och fria läkemedel, som omedelbart före nämnda tidpunkt tillkommit
honom.

Enär rätten till läkarvård på statens bekostnad efter den nu föreslagna
löneregleringens ikraftträdande från och med den 1 juli 1939 skulle utvidgas
till alt omfatta samtliga tjänstemannagrupper vid riksdagens verk,
torde anledning saknas att låta tjänstemännen vid sedeltryckeriet och pap -

6

persbruket framdeles intaga någon undantagsställning med avseende å
sjukvårdsförmånernas omfattning, såvitt angår tjänstemännen själva tillkommande
läkarvård. Däremot skulle det enligt kommitténs mening vara
obilligt att beröva nuvarande tjänstemän vid sedeltryckeriet oell pappersbruket
den särskilda förmån, som för närvarande övergångsvis är dem tillförsäkrad
i fråga örn läkarvård för hustru och hemmavarande barn. Bland
övergångsbestämmelserna synes fördenskull böra intagas ett stadgande, som
avser att åt tjänstemännen bevara ifrågavarande förmån oförkränkt, så
länge de kvarstå i sina vid 1935 års lönereglerings ikraftträdande innehavande
befattningar.

I fråga örn torinen för fastställande och utfärdande av icke-ordinariereglementet
för riksdagens verk får kommittén anföra följande.

De nuvarande kungörelserna nied avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie
tjänstemän inom olika områden av den civila statsförvaltningen hava
av Kungl. Majit med stöd av i vederbörande avlöningsreglementcn för ordinarie
tjänstemän i sådant hänseende intagna stadganden utfärdats av
Kungl. Majit utan riksdagens medverkan. I förenämnda proposition
1939:218 har föredragande departementschefen anfört att, nied hänsyn
till att lönesättningen för icke-ordinarie befattningshavare bleve avgörande
för verkens medelsbehov och de föreslagna nya lönerna även bomme att
bilda underlag för tjänstemännens rätt till pension, de i reglementsförslaget
intagna löneplanerna syntes böra underställas riksdagens beslut, så
mycket mera som det nya civila avlöningsreglementet icke innehölle något
allmänt stadgande med bemyndigande för Kungl. Majit att reglera avlöningsförhållandena
för den icke-ordinarie personalen. I nämnda proposition
bär vidare redogörelse lämnats riksdagen angående vissa andra i 1936 års
lönekommittés betänkande med förslag till civilt icke-ordinariereglemente
behandlade frågor av betydelse för de icke-ordinarie tjänstemännens anställnings-
och löneförhållanden, varigenom riksdagen bereus tillfälle att
uttala sig i dessa ämnen.

I nu gällande avlöningsreglemente för ordinarie tjänstemän vid riksdagens
verk finnes under 33 § intaget ett bemyndigande för delegerade att fastställa
grunderna för avlöningsförmånerna beträffande icke-ordinarie befattningshavare,
vilka ej uppbära arvode med i staten för vederbörande verk angivet
belopp. Något motsvarande bemyndigande innefattas icke i förslaget till
nytt avlöningsreglemente för riksdagens verk.

Enligt kommitténs förmenande är det lämpligt, att delegerade alltjämt
erhålla befogenhet att fastställa ordalydelsen av avlöningsbestämmelserna
för icke-ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk. Icke-ordinariereglementet
synes därför icke böra formligen antagas av riksdagen utan endast i fråga
om sina huvudgrunder underställas riksdagens godkännande. Detta synes
lämpligen böra ske på det sätt, att delegerade inhämta riksdagens medgivande
att utfärda icke-ordinariereglemente för riksdagens verk i huvudsaklig
överensstämmelse med det av kommittén uppgjorda förslaget.
Kommittén förutsätter, såsom redan förut antytts, att delegerade vid den
slutliga utformningen av reglementsbestämmelserna taga hänsyn till de ändringar
i avfattningen av det vid propositionen 1939: 218 fogade förslaget,
som vid utfärdandet av civilt icke-ordinariereglemente må komma att vidtagas
av Kungl. Majit. Delegerade torde även böra utverka bemyndigande
att framdeles i reglementet vidtaga de ändringar, vilka kunna finnas påkallade
med hänsyn till eventuella ändringar i civila icke-ordinariereglementet.

7

övergången till det nya avlöningsreglementet torde lämpligen böra regleras
genom bestämmelser, utfärdade av delegerade.

Under åberopande av vad lönekommitlén i det föregående anfört och
föreslagit får kommittén hemställa, att delegerade måtte föreslå riksdagen att
dels bemyndiga delegerade att utfärda avlöningsreglemente för ickeordinarie
tjänstemän vid riksdagens verk i huvudsaklig överensstämmelse
med det av lönekommittén utarbetade, härvid fogade förslaget samt att
framdeles vidtaga de ändringar i nämnda avlöningsreglemente, som må
finnas påkallade med hänsyn till eventuella ändringar i civila icke-ordinariereglementet; dels

bemyndiga delegerade att meddela erforderliga bestämmelser beträffande
övergången till avlöningsreglementet för icke-ordinarie tjänstemän
vid riksdagens verk med iakttagande i tillämpliga delar av de huvudgrunder,
som må komma att fastställas beträffande övergången till civila icke-ordinariereglementet,
samt i övrigt av vad kommittén här ovan förordat;

dels ock besluta, att barntillägg skola övergångsvis utgå till vissa i avlöningsreglementet
för icke-ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk avsedda
befattningshavare enligt samma grunder, som må beslutas för ordinarie
tjänstemän vid riksdagens verk.

Stockholm den 28 april 1939.

A. WESTLING.

Sten Widlund. Hjalmar Ekengren.

/ E. Norberg.

8

Antagnings.

bevis.

Avlöning.

Inrättande
av extra ordinarie
befattningar

m. m.

Förslag

till

Bilaga.

Avlöningsreglemente för icke-ordinarie tjänstemän vid riksdagens
verk (icke-ordinariereglementet för riksdagens verk).

1 §‘

Detta reglemente äger tillämpning å icke-ordinarie tjänstemän vid riksdagens
verk.

1 avd. Extra ordinarie och extra tjänstemän.

1 Kap. Allmänna bestämmelser.

2 §•

För den, vilken erhåller anställning såsom extra ordinarie eller extra
tjänsteman, skall utfärdas antagningsbevis eller annan skriftlig antagningshandling.
Avser anställningen avkortad tjänstgöringstid, skall detta angivas
i antagningshandlingen.

3 §•

1 mom. Tjänsteman äger åtnjuta avlöning enligt de föreskrifter och
under de villkor, som innehållas i detta reglemente jämte de närmare bestämmelser,
som kunna bliva av delegerade utfärdade rörande reglementets
tillämpning.

Avlöning utgöres dels av lön jämte i reglementet under 18—21 samt 34—
36 §§ angivna fasta lönetillägg och särskilda ersättningar, dels ock av rörligt
tillägg, varom förmäles i 22 och 37 §§.

2 mom. Är tjänsteman berättigad att av statsmedel uppbära tjänstepension
eller årligt understöd, beror på vederbörande myndighets prövning, örn och
i vad mån av sådan anledning avdrag å lönen skall ske; dock att sådant
avdrag ej må äga rum på grund av pension, som åtnjutes enligt gällande
bestämmelser angående pensionering av försvarsväsendets reserver av befäl
och civilmilitär personal.

3 mom. Avlöning utgår, där ej annorlunda stadgas i reglementet, från
och med den dag tjänsten enligt antagningshandlingen tillträdes till och
med den dag tjänstemannen frånträder densamma.

Angående extra ordinarie tjänstemäns skyldighet att å avlöningen vidkännas
pensionsavdrag stadgas i gällande bestämmelser örn tjänste- och
familjepension.

4 mom. Avlöning utbetalas månadsvis i efterskott, i den mån icke beträffande
särskild ersättning utbetalning i annan ordning är särskilt stadgad
eller eljest finnes lämpligen böra ske.

2 Kap. Extra ordinarie tjänstemän.

4 §•

1 mom. De extra ordinarie befattningar, som skola finnas vid varje särskilt
verk, ävensom de lönegrader, till vilka befattningarna äro att hänföra,
bestämmas av vederbörande myndighet; dock att, där behov uppstår av extra
ordinarie befattning inom högre lönegrad än den 20 :e eller, såvitt angår
riksbanken och riksgäldskontoret, inom högre lönegrad än den 27 :e, fråga

9

om sådan befattnings inrättande och lönegradsplacering skall underställas
delegerades prövning.

2 mom. Extra ordinarie anställning kan vinnas endast av den, som uppnått
20 års ålder.

3 mom. Entledigande av extra ordinarie tjänsteman av annan anledning
än tjänstefel sker efter skriftlig uppsägning, vilken såvitt möjligt bör ske
senast tre månader före anställningens upphörande.

4 mom. För extra ordinarie tjänsteman gäller i fråga om tjänstgöringstidens
längd vad därom finnes stadgat för jämförlig ordinarie tjänsteman;
dock att i extra ordinarie befattning undantagsvis må kunna anställas befattningshavare
med en daglig tjänstgöringstid, motsvarande hälften av den
för ordinarie tjänsteman bestämda.

5 mom. Extra ordinarie tjänsteman med full tjänstgöring i ett verk må
icke samtidigt innehava extra ordinarie befattning vid annat verk. Ej heller
må extra ordinarie tjänst innehavas av den, som är innehavare av ordinarie
befattning, med mindre han frånträder utövandet av denna befattning.

5 §•

Till extra ordinarie tjänstemän utgår lön enligt följande löneplan:

Löneplan Eo.

Lönegrad

Löne-

O r

t s

g

u

P P

omfattar

klass

A

B

G

D

E

F

G

H

I

nr

löneklas-

nr

serna nr

Å

r s 1 ö

n, k

rönö

r

i

a, 1—4

a

1 872

1 947

2 022

2 097

2 172

2 247

2 322

2 397

2 472

2

1—5

i

1 938

2 016

2 094

2 172

2 250

2 328

2 406

2 484

2 562

3

2—6

2

2 070

2 154

2 238

2 322

2 406

2 490

2 574

2 658

2 742

4

3—7

3

2 202

2 292

2 382

2 472

2 562

2 652

2 742

2 832

2 922

5

4—8

4

2 334

2 430

2 526

2 622

2 718

2 814

2 910

3 006

3 102

6

5—9

5

2 466

2 568

2 670

2 772

2 874

2 976

3 078

3 180

3 282

7

6—10

6

2 601

2 709

2 817

2 925

3 033

3 141

3 249

3 357

3 465

8

7—11

7

2 739

2 853

2 967

3 081

3 195

3 309

3 423

3 537

3 651

9

8—12

8

2 877

2 997

3 117

3 237

3 357

3 477

3 597

3 717

3 837

10

9—13

9

3 015

3 141

3 267

3 393

3 519

3 645

3 771

3 897

4 023

11

10—14

10

3 153

3 285

3 417

3 549

3 681

3 813

3 945

4 077

4 209

12

11—15

11

3 291

3 429

3 567

3 705

3 843

3 981

4 119

4 257

4 395

13

12—16

12

3 438

3 582

3 726

3 870

4 014

4 158

4 302

4 446

4 590

14

13—17

13

3 630

3 780

3 930

4 080

4 230

4 380

4 530

4 680

4 830

15

14—18

14

3 822

3 978

4 134

4 290

4 446

4 602

4 758

4 914

5 070

16

15—19

15

4 050

4 212

4 374

4 536

4 698

4 860

5 022

5 184

5 346

17

16—20

16

4 278

4 446

4 614

4 782

4 950

5 118

5 286

5 454

5 622

18

17—21

17

4 596

4 773

4 950

5 127

5 304

5 481

5 658

5 835

6 012

19

18—22

18

4 926

5 112

5 298

5 484

5 670

5 856

6 042

6 228

6 414

20

19—22

19

5 256

5 451

5 646

5 841

6 036

6 231

6 426

6 621

6 816

21

20—23

20

5 586

5 793

6 000

6 207

6 414

6 621

6 828

7 035

7 242

22

21—24

21

5 916

6 135

6 354

6 573

6 792

7 011

7 230

7 449

7 668

23

22—25

22

6 300

6 525

6 750

6 975

7 200

7 425

7 650

7 875

8 100

24

23—26

23

6 750

6 975

7 200

7 425

7 650

7 875

8 100

8 325

8 550

25

24—27

24

7 230

7 455

7 680

7 905

8 130

8 355

8 580

8 805

9 030

26

25—28

25

7 725

7 950

8 175

8 400

8 625

8 850

9 075

9 300

9 525

27

26—29

26

8 220

8 445

8 670

8 895

9 120

9 345

9 570

9 795

10 020

28

27—30

27

8 715

8 940

9 165

9 390

9 615

9 840

10 065

10 290

10 515

29

28—31

28

9 210

9 435

9 660

9 885

10 110

10 335

10 560

10 785

11 010

30

29—32

29

9 705

9 930

10 155

10 380

10 605

10 830

11 055

11 280

11 505

30

10 200

10 425

10 650

10 875

11 100

11 325

11 550

11 775

12 000

31

10 695

10 920

11 145

11 370

11 595

11 820

12 045

12 270

12 495

32

11 190

11 415

11 640

11 865

12 090

12 315

12 540

12 765

12 990

10

6 §.

Löneklasser l moni. Den löneklass, enligt vilken lönen inom vederbörande lönegrad
m- m- skall utgå, fastställes i enlighet med föreskrifterna i 7 och 8 §§; inom löneklass
bestämmes lönebeloppet efter den ortsgrupp, till vilken tjänstemannens
stationeringsort blivit hänförd.

1 fråga om fördelningen av stationeringsorter å de olika ortsgrupperna
gäller vad härutinnan av Kungl. Majit fastställes för den civila statsförvaltningen.

Extra ordinarie tjänsteman utan fast stationeringsort åtnjuter lön enligt
den ortsgrupp tjänstgöringsorten tillhör.

2 mom. Extra ordinarie tjänsteman med halv tjänstgöringstid uppbär lön
med hälften av det för vederbörande löneklass fastställda beloppet.

7 §-

Begynnelse- j morn. Vid tillträdandet av extra ordinarie befattning erhåller tjänstel0''klassupp"6
man lön enligl den för vederbörande lönegrad fastställda lägsta löneklassen,
flyttning, där ej föreskrifterna i 8 § giva anledning till avvikelse härutinnan.

2 mom. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas
tjänstemannen till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre
år till den därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess högsta
löneklassen inom lönegraden uppnåtts, allt så framt ej annat följer av
föreskrifterna i 3 mom. här nedan eller i 8 §.

3 mom. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet
näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade
tiden i den lägre löneklassen tilländagått.

I övrigt gäller såsom villkor för extra ordinarie tjänstemans uppflyttning
till högre löneklass:

a) att tjänstemannen under minst fyra femtedelar av den tid, som erfordras
för vinnande av uppflyttning, bestritt sin egen eller på grund av
förordnande annan statens tjänst, dock att härvid såsom tjänstetid skall räknas
jämväl semester och tjänstledighet, som avses i 12 § 1—3 mom. eller
i 13 §;

b) att uppskov med uppflyttning icke prövats böra äga rum på grund avmindre
väl vitsordad tjänstgöring under den tid tjänstemannen tillhört den
lägre löneklassen; dock att härvid hänsyn till viss i tjänsten begången förseelse,
för vilken tjänstemannen särskilt bestraffats, må tagas endast då förseelsen
kan sägas karakterisera arten av tjänstgöringen i dess helhet; samt

c) att tjänstemannen icke uppnått den för honom gällande pensionsåldern.

8 §•

1 mom. Extra ordinarie tjänsteman, som befordras till extra ordinarie
tjänst inom högre lönegrad, skall placeras lägst i löneklassen närmast över
den, som han i den lägre tjänsten senast tillhörde. Dessutom skall för bestämmande
av tidpunkt för löneklassuppflyttning i den högre tjänsten tagas
i beräkning den tid, dock högst tre år, varunder tjänstemannen i den lägre
tjänsten tillhört eller beräknas hava tillhört löneklassen närmast under den,
till vilken han på grund av nyssnämnda föreskrift eller stadgandet i 7 §
1 mom. skall hänföras.

Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning jämväl i fall,
där ordinarie tjänsteman eller tjänsteman, som åtnjuter vikariatslön, för -

Löneklass
placering
vid befordran

m. m.

11

ordnas att innehava extra ordinarie tjänst inom högre lönegrad, så ock där
extra tjänsteman vinner befordran till extra ordinarie tjänst inom samma
eller högre lönegrad.

2 moni. Där tjänsteman omedelbart före tillträdandet av extra ordinarie
befattning innehade anställning i statens tjänst med avlöning enligt kollektivavtal,
skall han i den extra ordinarie befattningen hänföras lägst till den
löneklass, i vilken lönen närmast överstiger den avlöning han i den tidigare
anställningen ägt uppbära.

Vad som skall förstås med avlöning i den tidigare anställningen bestämmes
av delegerade.

3 mom. Örn och i den mån delegerade med hänsyn till föreliggande särskilda
omständigheter pröva sådant skäligt, må tjänsteman, som omedelbart
före tillträdandet av extra ordinarie befattning innehade icke-ordinarie
befattning i statens tjänst med arvode eller med avlöning enligt personligt
kontrakt, i den extra ordinarie befattningen placeras i högre löneklass än
som följer av stadgandet i 7 § 1 mom.

A mom. övergår extra ordinarie tjänsteman med halv tjänstgöringstid till
extra ordinarie befattning med full tjänstgöring, ankommer på vederbörande
myndighet att besluta, i vad mån tjänstemannen av sådan anledning må
hänföras till högre löneklass än som skulle bliva för honom gällande vid
tillämpning av stadgandet i 7 § 1 mom.

5 mom. Finner vederbörande myndighet eljest beträffande tjänsteman,
som tillträder extra ordinarie befattning, med hänsyn till föregången långvarig
statsanställning och därunder åtnjuten avlöning synnerliga skäl föreligga
för placering i högre löneklass än den, till vilken han enligt stadgandet
i 7 § 1 mom. skolat hänföras, har myndigheten att underställa frågan
örn löneklassplaceringen delegerades prövning.

Vad sålunda stadgas gäller även för det fall, att tjänsteman före tillträdandet
av extra ordinarie befattning under avsevärd tid antingen innehaft
kommunal befattning eller ock i annan icke statlig anställning utfört arbete
av allmännyttig beskaffenhet och på den grund anses skäligen böra placeras
i högre löneklass än den, till vilken han enligt stadgandet i 7 § 1 mom.
eljest skolat hänföras.

6 mom. Extra ordinarie tjänsteman må icke på grund av bestämmelserna
i denna paragraf placeras högre än i högsta löneklassen inom den lönegrad,
som gäller för den nya tjänsten.

Till ordinarie tjänsteman, som förordnas att innehava extra ordinarie befattning
inom högre lönegrad, må ersättningen för månad icke utgå med lägre
belopp än vad tjänstemannen skulle i lön å egen befattning för hel månad
jämte vikariatsersättning för 30 dagar enligt bestämmelserna i 21 § 5 mom.
avlöningsreglementet för riksdagens verk äga uppbära såsom vikarie å den
extra ordinarie befattningen. Sådan tjänsteman må ej heller, där ej annat
följer av stadgandet i 10 § andra stycket detta reglemente, i övrigt
lida minskning i de förmåner, som enligt avlöningsreglementet för riksdagens
verk jämte därtill hörande tilläggsbestämmelser tillkomma honom i hans
egenskap av ordinarie tjänsteman.

9 §■

Extra ordinarie tjänsteman, som övergår till annan extra ordinarie be -Avlöning vid
fattning inom samma lönegrad eller som utan något sitt förvållande för- förflyttning

ni. m.

12

flyttas till extra ordinarie tjänst inom lägre lönegrad, äger bibehålla den
placering i löneklass han i den föregående tjänsten innehade; dock må lönen
icke i något fall utgå enligt högre löneklass än den högsta för den nya
tjänsten fastställda.

Vad sålunda stadgas angående löneklassplacering för den, som nedflyttas
till lägre extra ordinarie tjänst, gäller ock för det fall, att ordinarie tjänsteman,
som förordnats att innehava extra ordinarie befattning inom högre
lönegrad, utan något sitt förvållande nödgas återgå till innehavande ordinarie
befattning.

10 §.

Semester. Extra ordinarie tjänsteman äger årligen å tid, som prövas lämplig med
hänsyn till göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under nedan angivna
antal dagar:

Intill det år,
under vilket
tjänstemannen
fyller 30 år

Från och med det år,
under vilket tjänste-mannen fyller 30 år,
intill det år, under
vilket han fyller 40 år

Från och med
det år, under
vilket tjänste-mannen fyller
40 år

Tjänstemän, tillhörande

15

20

30

11—23 *

20

25

35

24—30 » ........

30

35

45

Extra ordinarie tjänsteman, som tillika är innehavare av ordinarie tjänst
inom lägre lönegrad, må icke på grund av bestämmelserna i detta moment
och i 15 § 1 mom. a) avlöningsreglementet för riksdagens verk komma i
åtnjutande av semester och tjänstledighet för sjukdom med oavkortad lön
under längre tid av ett och samma kalenderår, än att semestern jämte
tjänstledigheten uppgår till sammanlagt högst 45 dagar intill det år, under
vilket tjänstemannen fyller 40 år, samt högst 55 dagar för tid därefter.

I övrigt gälla i fråga örn semesterförmånens åtnjutande i tillämpliga delar
de särskilda villkor och bestämmelser, som meddelats i 11 § 2—4 mom.
avlöningsreglementet för riksdagens verk.

11 §•

Tjänstledig- För tid, under vilken extra ordinarie tjänsteman åtnjuter tjänstledighet
hetsavdrag, från sin befattning, skall med hans avlöning förhållas på sätt i 12—16 §§
stadgas, så framt icke delegerade finna skäl att för visst fall annorlunda
bestämma.

Vid tjänstledighet förekommande avdrag å avlöningen, tjänstledig hetsavdrag,
äro av tre slag, A-, B- och C-avdrag.

A- och B-avdragen utgöra för dag räknat de belopp, som finnas angivna
i följande tabell:

13

Löne-

klass

A-avdrag
för dag
kronor

B-avdrag
för dag
kronor

Löne-

klass

A-avdrag
för dag
kronor

B-avdrag
för dag
kronor

Löne-

klass

A-avdrag
för dag
kronor

B-avdrag
för dag
kronor

a

0,70

1,40

11

1,80

3,60

22

3,60

7,20

i

0,80

1,60

12

1,90 •

3,80

23

3,90

7,80

2

0,90

1,80

13

2,00

4,00

24

4,20

8,40

3

1,00

2,00

14

2,10

4,20

25

4,50

9,00

4

1,10

2,20

15

2,20

4,40

26

5,00

10,00

5

1,20

2,40

16

2,40

4,80

27

5,50

11,00

6

1,30

2,60

17

2,60

5,20

28

6,00

12,00

7

1,40

2,80

18

2,80

5,60

29

6,50

13,00

8

1,50

3,00

19

3,00

6,00

30

7,00

14,00

9

1,60

3,20

20

3,20

6,40

31

7,50

15,00

10

1,70

3,40

21

3,40

6,80

32

8,00

16,00

För tjänsteman med halv tjänstgöringstid minskas avdragsbeloppet till
hälften.

C-avdraget utgöres av samtliga på tjänstledighetstiden belöpande kontanta
avlöningsförmåner. I vad mån extra ordinarie tjänsteman, som har att vidkännas
C-avdrag, skall avstå jämväl övriga med tjänsten förenade avlöningsförmåner,
beror på prövning i den ordning delegerade bestämma.

12 §.

1 inom. Under tjänstledighet för offentligt uppdrag skall extra ordinarie Tjänstledig tjänsteman

o fenttictF upp

a) vidkännas A-avdrag, där ersättning för uppdraget ej utgår eller utgår drag m „
allenast med visst belopp för sammanträdes- eller förrättningsdag och tjänstemannen
icke medgivits rätt till gottgörelse för de avlöningsförmåner han
under ledigheten avstått, så ock där fråga är örn uppdrag såsom ledamot

av riksdagen;

b) vidkännas C-avdrag, där fråga är om anställning hos riksdagen eller
dess revisorer eller hos kyrkomötet eller örn uppdrag att deltaga i eller
biträda vid offentlig utredning (kommitté- eller sakkunniguppdrag).

2 mom. Under tjänstledighet för militär tjänstgöring skall extra ordinarie

tjänsteman

a) vidkännas B-avdrag för tid, under vilken han fullgör honom såsom
beställningshavare i reserven, å reservstat eller å övergångsstat eller såsom
officer i väg- och vattenbyggnadskåren åliggande tjänstgöring eller under
vilken han genomgår utbildningskurs för äldre reservofficerare eller han
såsom landstormen tillhörande värnpliktig är inkallad till landstormsbefälsövning
eller landstormsrepetitionsövning;

b) vidkännas C-avdrag för tid, under vilken han fullgör annan värnpliktstjänstgöring
än i a) sägs.

Angående särskild ersättning till extra ordinarie tjänsteman för tid, under
vilken han åtnjuter tjänstledighet för fullgörande av värnpliktstjänstgöring,
som i b) avses, stadgas i 21 § 3 mom.

3 mom. Under tjänstledighet för deltagande såsom elev i utbildning skurs
vid verket skall extra ordinarie tjänsteman äga åtnjuta oavkortad lön.

Under tjänstledighet för språkstudier i utlandet, vilka av vederbörande
fullmäktige prövas erforderliga för den fackliga utbildningen, skall extra ordinarie
tjänsteman vid riksbanken eller riksgäldskontoret likaledes äga uppbära
oavkortad lön.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 8 sami. Nr 61.

2

14

4 mom. Då extra ordinarie tjänsteman i andra fall än här ovan under
1—3 mom. omförmälts åtnjuter tjänstledighet av anledning, varom i denna
paragraf är fråga, skall han vidkännas C-avdrag.

13 §.

Tjänstledig- 1 mom. Vid tjänstledighet till följd av olycksfall i tjänsten, varav föranhet
till följdjetts sjukdom eller förlust av arbetsförmågan, skall extra ordinarie tjänsteav
olycks fall

i ma” „ .

tjänsten a) åtnjuta oavkortad lön intill dess ett ar förflutit fran dagen för olycksm.
m. fallet;

b) vidkännas A-avdrag för tid därutöver, så framt ej vederbörande myndighet
på grund av särskilda förhållanden finner anledning medgiva, att
avdrag icke skall äga rum.

Med olycksfall i tjänsten skall förstås vad som enligt allmän lag är att
hänföra till olycksfall i arbete.

2 mom. Vad i 1 mom. stadgas äger motsvarande tillämpning jämväl där
tjänsteman på grund av sin tjänst blivit utsatt för väld eller annan misshandel
eller han i tjänsten ådragit sig yrkessjukdom eller svårare smittsam
sjukdom och av sådan anledning åtnjuter tjänstledighet, så ock där han
förbjudits att tjänstgöra lill förekommande av smittas spridning.

Härvid förstås med yrkessjukdom sådan sjukdom, varom förmäles i gällande
lag örn försäkring för vissa yrkessjukdomar, och med svårare smittsam
sjukdom sådan sjukdom, som enligt bestämmelserna i gällande epidemilag
skall föranleda anmälan till vederbörande myndighet, för såvitt den ej
enligt förstnämnda lag är att hänföra till yrkessjukdom.

14 §.

Tjänstledig- 1 morn. Vid tjänstledighet till följd av behörigen styrkt sjukdom i andra
'' av sjukdom an som avses * § skall extra ordinarie tjänsteman

av,*jum om a) äga uppbära oavkortad lön under högst sju dagar av ett och samma
kalenderår;

b) vidkännas A-avdrag för tid därutöver.

Erfordras på grund av sjukdom tjänstledighet under längre tid än sex
månader av ett och samma kalenderår eller vid sjukdom, som fortgår över
årsskifte, under längre tid än sex månader i en följd, bestämmer vederbörande
myndighet, örn tjänstemannen för lid därutöver skall vidkännas större
avdrag å lönen än här ovan under b) sagts.

Såsom förutsättning för åtnjutande enligt a) här ovan av oavkortad lön
under tjänstledighet för sjukdom skall gälla, att tjänstemannen under sammanlagt
minst sex år innehaft ordinarie eller extra ordinarie befattning i
statens tjänst.

Oavkortad lön under tjänstledighet för sjukdom enligt vad här stadgats
må ej tillkomma den, som tillika är innehavare av ordinarie tjänst och i
sådan egenskap jämlikt 15 § 1 mom. a) avlöningsreglementet för riksdagens
verk äger rätt till dylik förmån.

Vad i detta moment sägs gäller, i enlighet med vad därom är särskilt
stadgat, även i fråga örn avlöning till extra ordinarie tjänsteman, som erhåller
tjänstledighet för tvångsvis anordnad läkarundersökning.

2 mom. Har extra ordinarie tjänsteman beviljats tjänstledighet för svag
hälsas vårdande och är behovet av sådan ledighet behörigen styrkt, skall han

15

a) vidkännas B-avdrag under högst 30 dagar av ett oell samma kalenderår;

b) vidkännas C-avdrag för tid därutöver.

3 mom. Vid tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd skall kvinnlig
extra ordinarie tjänsteman

a) vidkännas A-avdrag under en tid av högst 120 dagar, varav högst 90
dagar efter förlossningen;

b) vidkännas C-avdrag för tid därutöver.

15 §.

Vid tjänstledighet för enskild angelägenhet skall extra ordinarie tjänste- Tjänstledigman
het för en a)

vidkännas B-avdrag för tid, varunder han idkar studier eller bedriver!>kll^ena1"estelil"
arbete, som prövas vara av betydelse för verket eller för tjänstemannens
kompetens för viss uppgift eller befattning inom verket, dock sammanlagt
högst 120 dagar av den tid, varunder han innehar extra ordinarie anställ -

ning;

b) vidkännas B-avdrag för tid, varunder han fullgör uppdrag inom sådan
personalsammanslutning, som avser att tillvarataga befattningshavarnas
intressen i tjänsten eller främja deras yrkesutbildning, dock högst 10
dagar av ett och samma kalenderår;

c) likaledes vidkännas B-avdrag, där ledigheten beviljats för annan enskild
angelägenhet av vikt, dock högst 10 dagar av ett och samma kalenderår;
samt

d) vidkännas C-avdrag i andra fall än här ovan under a)—c) sägs.

16 §.

1 mom. Där extra ordinarie tjänsteman av anledning, som enligt stad- Nedsättning
gandena i 12—15 §§ medför tjänstledighetsavdrag, medgives nedsättningav tjänstgöav
tjänstgöringstiden, skall avdraget å lönen beräknas i förhållande till den nnf?s 1
omfattning, vari tjänstgöringstiden nedsatts.

2 mom. Har extra ordinarie tjänsteman för handläggning av visst ärende
eller viss grupp av ärenden inom verket eller eljest för fullgörande av särskilt
åliggande i tjänsten erhållit befrielse helt eller delvis från övriga honom
åliggande tjänstegöromål, skall han för den tid sådan befrielse varar
åtnjuta oavkortad lön.

17 §•

Bestämmelserna i 18 § avlöningsreglementet för riksdagens verk angåen-Avstängning
de löneavdrag för ordinarie tjänsteman vid avstängning från tjänstgöring fr“n Constin.
m. samt bestämmelserna i 19 § samma reglemente angående helgdags-fi°d‘“^edijjR''
ledighet skola äga motsvarande tillämpning beträffande extra ordinarie het.
tjänsteman.

18 §.

Kalloristillägg utgår till extra ordinarie tjänstemän under samma förut- Kallortstillsättningar
och enligt samma grunder, som gälla för ordinarie tjänstemän. 1:,RRFör
extra ordinarie tjänsteman med halv tjänstgöringstid reduceras kallortstillägget
till hälften av eljest utgående belopp.

16

19 §.

Vikariatser- 1 mom. Extra ordinarie tjänsteman, som erhållit förordnande att såsom
sättning ochyikarie uppehålla sådan ordinarie tjänst inom högre lönegrad, för vilken
vikariatslön.utgyr enligt den i 5 § avlöningsreglementet för riksdagens verk meddelade
löneplanen RA eller att bestrida vikariat å sådan extra ordinarie tjänst
inom högre lönegrad, som i detta kap. avses, äger uppbära vikariatsersättning
med belopp för dag räknat, motsvarande skillnaden mellan de i nedanstående
tabell angivna beloppen för, å ena sidan, den lönegrad, till vilken
den uppehållna befattningen är hänförd, och, å andra sidan, den lönegrad
den vikarierandes egen tjänst tillhör, dock med minst 60 öre örn dagen:

Lönegrad

nr

Belopp

kronor

Lönegrad

nr

Belopp

kronor

Lönegrad

nr

Belopp

kronor

i

0,60

13

2,35

24

6,25

2

0,70

14

2,55

25

6,85

3

0,80

15

2,80

26

7,45

4

0,90

16

3,05

27

8,05

5

1,05

17

3,35

28

8,70

6

1,20

18

3,65

29

9,35

7

1,35

19

4,00

30

10,00

8

1,50

20

4,35

31

10,65

9

1,65

21

4,70

32

11,30

10

1,80

22

5,05

33

11,95

11

1,95

23

5,65

34

12,60

12

2,15

2 mom. Vad i 1 mom. stadgas skall äga tillämpning i fråga örn extra ordinarie
tjänsteman, vilken, utan att fråga är om vikariat, erhållit förordnande
att bestrida göromål, vilka eljest ankomma på innehavare av sådan
högre befattning, som i sagda moment avses.

3 mom. Kan förordnande å sådan högre ordinarie tjänst, som i 1 mom.
avses, väntas bliva av längre varaktighet, äger vederbörande myndighet
medgiva, att den förordnade må i stället för lön å egen befattning samt vikariatsersättning
enligt bestämmelserna i 1 morn., uppbära vikariatslön. Såsom
förutsättning för åtnjutande av vikariatslön gäller tillika, att förordnandet,
i förekommande fall efter kungörande till ansökning, meddelats i
den ordning, som stadgats för den uppehållna befattningens besättande med
ordinarie innehavare.

Vikariatslönen beräknas på sätt beträffande ordinarie tjänstemän är stadgat
i 21 § 3 mom. avlöningsreglementet för riksdagens verk, och skola för
extra ordinarie tjänsteman, som uppbär vikariatslön, i övrigt i tillämpliga
delar gälla de stadganden, som i nyssnämnda avlöningsreglemente jämte därtill
hörande tilläggsbestämmelser meddelats beträffande ordinarie tjänsteman
inom den lönegrad vikariatet avser.

4 mom. Förordnas extra ordinarie tjänsteman att såsom vikarie uppehålla
ordinarie eller extra ordinarie befattning inom högre lönegrad i andra
fäll än som i 1—3 mom. avses, skall ersättningen bestämmas av delegerade.

5 mom. Extra ordinarie tjänsteman med halv tjänstgöringstid, som förordnas
att såsom vikarie bestrida befattning med full tjänstgöring, äger, där
ej fråga är om vikariatslön, i stället för lön i egen befattning åtnjuta oavkortad
lön i den löneklass han tillhör samt därutöver, i förekommande fall,

17

vikariatsersättning enligt bestämmelserna i 1 mom. Under vikariat å befattning,
där full tjänstgöring icke är honom ålagd, skall lön ävensom vikariatsersättning,
där sådan förekommer, utgå med det reducerade belopp,
som betingas av den kortare tjänstgöringstiden.

20 §.

1 mom. I fråga om ersättning vid resa för förrättning i statens ärenden, Reseersättfelräkningspenningar
samt ersättning efter ackord eller beting gäller förning^ tjänstextra
ordinarie tjänstemän vad i avlöningsreglementet för riksdagens verk 8°ta|Jfente,
jämte därtill hörande tilläggsbestämmelser finnes i sådant hänseende före- fiyttningscrskrivet
beträffande ordinarie tjänstemän inom motsvarande lönegrader. sättning

2 mom. Därest icke vederbörande myndighet annorlunda beslutar, skall m- mvad
i 1 mom. föreskrives äga tillämpning jämväl i fråga om tjänstgöringstraktamente
och övertidsersättning. Extra ordinarie tjänsteman utan fast
stationeringsort må av vederbörande myndighet tilldelas tjänstgöringstraktamente
under högst 90 dagar efter förändring av tjänstgöringsort.

Vad i 49 § 5 mom. avlöningsreglementet för riksdagens verk stadgas i fråga
om måltid vid övertidsarbete skall äga motsvarande tillämpning å extra
ordinarie tjänsteman vid riksbanken.

3 mom. Extra ordinarie tjänsteman, som utan egen ansökning eller därom
uttryckt önskan förflyttats från en stationeringsort till en annan eller
som vid övergång från annan anställning i statens tjänst till extra ordinarie
befattning eller till följd av förordnande att innehava eller uppehålla högre
befattning nödgats flytta till annan ort eller som eljest fått sig ålagt att byta
bostad, äger i anledning härav uppbära ersättning för flyttningskostnad enligt
de grunder, som gälla för ordinarie tjänsteman inom motsvarande
lönegrad.

21 §.

1 mom. Gratifikation eller belöning må kunna tilldelas extra ordinarie Ersättning

tjänsteman, därest medel för sådant ändamål finnas anvisade. f?.r särskild

2 mom. Utöver vad i detta reglemente förutsättes eller eljest enligt beslut tjänstgöring
av delegerade medgivits må extra ordinarie tjänsteman icke för tjänstgöring
vid vederbörande verk åtnjuta ersättning eller förmån, så framt ej för
uppdrag eller arbete, vilket kan anses falla utom tjänstemannens vanliga
tjänstutövning, anvisats särskilda medel och den myndighet, varunder
tjänstemannen lyder, finner skäl medgiva särskild gottgörelse.

3 mom. För tid, under vilken extra ordinarie tjänsteman åtnjuter tjänstledighet
på grund av inkallelse till värnpliktstjänstgöring som icke är att
hänföra till landstormsbefälsövning eller landstormsrepetitionsövning, äger
lian uppbära särskild dagersättning med 2 kronor 50 öre.

22 §.

Rörligt tillägg utgår lill extra ordinarie tjänstemän under samma förut- Rörligt tillsättningar
och enligt samma grunder, som gälla för ordinarie tjänstemän. läSR -

23 §.

I fråga örn sjukvård och begravningshjälp, tjänstebostad, bränsle och sjukvård
belysning samt tjänstedräkt gäller för extra ordinarie tjänstemän vad i av- ni. m.
löningsreglementet för riksdagens verk jämte därtill hörande tilläggsbestämmelser
finnes i sådant hänseende föreskrivet beträffande ordinarie tjänstemän
inom motsvarande lönegrader.

18

3 Kap. Extra tjänstemän.

24 §.

Minimiålder Anställning såsom extra tjänsteman
för anställ- nått 18 års ålder.

ning.

kan vinnas endast av den, som upp -

25 §.

Till extra tjänsteman utgår lön enligt följande löneplan:

Löneplan Ex.

Lönegrad

O r

t s

8

u

P P

Löne-

omfattar

löneklas-

klass

nr

A

B

c

D

E

F

G

H

I

serna nr

Å

r s 1 ö

n, krono

r

1

c, b, a

c

1 740

1 809

1 878

1 947

2 016

2 085

2 154

2 223

2 292

2

b, a, 1

b

1 806

1 878

1 950

2 022

2 094

2 166

2 238

2 310

2 382

3

a, 1—2

a

1 872

1 947

2 022

2 097

2 172

2 247

2 322

2 397

2 472

4

1—3

i

1 938

2 016

2 094

2 172

2 250

2 328

2 406

2 484

2 562

5

2—4

2

2 070

2 154

2 238

2 322

2 406

2 490

2 574

2 658

2 742

6

3—5

3

2 202

2 292

2 382

2 472

2 562

2 652

2 742

2 832

2 922

7

4—6

4

2 334

2 430

2 526

2 622

2 718

2 814

2 910

3 006

3 102

8

5—7

5

2 466

2 568

2 670

2 772

2 874

2 976

3 078

3 180

3 282

9

6—8

6

2 601

2 709

2 817

2 925

3 033

3 141

3 249

3 357

3 465

10

7—9

7

2 739

2 853

2 967

3 081

3 195

3 309

3 423

3 537

3 651

11

8—10

8

2 877

2 997

3 117

3 237

3 357

3 477

3 597

3 717

3 837

12

9—11

9

3 015

3 141

3 267

3 393

3 519

3 645

3 771

3 897

4 023

13

10—12

10

3 153

3 285

3 417

3 549

3 681

3 813

3 945

4 077

4 209

14

11—13

11

3 291

3 429

3 567

3 705

3 843

3 981

4 119

4 257

4 395

15

12—14

12

3 438

3 582

3 726

3 870

4 014

4 158

4 302

4 446

4 590

16

13—15

13

3 630

3 780

3 930

4 080

4 230

4 380

4 530

4 680

4 830

17

14—16

14

3 822

3 978

4 134

4 290

4 446

4 602

4 758

4 914

5 070

18

15—17

15

4 050

4 212

4 374

4 536

4 698

4 860

5 022

5 184

5 346

19

16—18

16

4 278

4 446

4 614

4 782

4 950

5 118

5 286

5 454

5 622

20

17—19

17

4 596

4 773

4 950

5 127

5 304

5 481

5 658

5 835

6 012

21

18—20

18

4 926

5 112

5 298

5 484

5 670

5 856

6 042

6 228

6 414

22

19—21

19

5 256

5 451

5 646

5 841

6 036

6 231

6 426

6 621

6 816

23

20—22

20

5 586

5 793

6 000

6 207

6 414

6 621

6 828

7 035

7 242

21

5 916

6 135

6 354

6 573

6 792

7 011

7 230

7 449

7 668

22

6 300

6 525

6 750

6 975

7 200

7 425

7 650

7 875

8 100

26 §.

Lönegrader 1 worn. Extra tjänsteman hänföres högst till lönegrad med samma ord°ki''
löne'' ^ingsnummer som den, vilken blivit fastställd för extra ordinarie tjänsteman
asser. me(j närmast jämförliga arbetsuppgifter.

Den löneklass, enligt vilken lönen skall utgå, fastställes i enlighet med
föreskrifterna i 27 och 28 §§; inom löneklass bestämmes lönebeloppet efter
den ortsgrupp, till vilken tjänstemannens stationeringsort blivit hänförd.

I fråga om fördelningen av stationeringsorter å de olika ortsgrupperna
gäller vad i sådant hänseende fastställts för ordinarie tjänstemän.

Extra tjänsteman utan fast stationeringsort åtnjuter lön enligt den ortsgrupp
tjänstgöringsorten tillhör.

19

2 mom. För extra tjänsteman, vars tjänstgöringstid understiger den, som
gäller för jämförlig ordinarie tjänsteman, utgår lönen med ett i förhållande
till den kortare tjänstgöringstiden reducerat belopp.

Lön utgår icke till extra tjänsteman för tid, under vilken arbete vid vederbörande
verk ej kan beredas honom.

27 §.

1 mom. Vid tillträdandet av extra befattning erhåller tjänsteman lön en- Begynnelseligt
den för vederbörande lönegrad fastställda lägsta löneklassen, där ej före-1"" och lone''
skrifterna i 26 § 2 mom. och 28 § giva anledning till avvikelse härutinnan, flytning.

2 mom. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas
tjänstemannen till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre
år till högsta löneklassen inom lönegraden. För sådan löneklassuppflyttning
skola i tillämpliga delar gälla de för extra ordinarie tjänstemän i 7 § 3 mom.
givna föreskrifterna.

28 §.

1 mom. Extra tjänsteman, som befordras till extra tjänst inom högre löne- Löneklassgrad,
skall placeras lägst i löneklassen närmast över den, som han i denpl£°®™^a^ld
lägre tjänsten senast tillhörde. Dessutom skall för bestämmande av tidpunkt

för löneklassuppflyttning i den högre tjänsten tagas i beräkning den tid,
dock högst tre år, varunder tjänstemannen i den lägre tjänsten tillhört eller
beräknas hava tillhört löneklassen närmast under den, till vilken han på
grund av nyssnämnda föreskrift eller stadgandet i 27 § 1 mom. skall hänföras.

2 mom. Övergår extra tjänsteman med avkortad tjänstgöring till extra
befattning med full tjänstgöring, ankommer på vederbörande myndighet att
besluta, i vad mån tjänstemannen av sådan anledning må hänföras till högre
löneklass än som skulle bliva för honom gällande vid tillämpning av stadgandet
i 27 § 1 mom.

3 mom. Extra tjänsteman, som övergår till annan extra befattning inom
samma lönegrad, äger bibehålla den placering i löneklass han i den föregående
tjänsten innehade.

i mom. Extra tjänsteman må icke på grund av bestämmelserna i denna
paragraf placeras högre än i högsta löneklassen inom den lönegrad, som
gäller för den nya tjänsten.

29 §.

1 mom. Extra tjänsteman äger, där ej annat följer av stadgandet i 2 morn., Semester,
årligen å tid, som prövas lämplig med hänsyn till göromålens behöriga

gång, åtnjuta semester under 15 dagar. Rätt till semester inträder efter det
tjänstemannen fullgjort tjänstgöring i civil statsanställning sammanlagt
minst 180 dagar.

Vad i 11 § 2 och 3 mom. avlöningsreglementet för riksdagens verk stadgas
beträffande ordinarie tjänstemans semester skall i tillämpliga delar gälla
även i fråga om semester för extra tjänsteman.

2 mom. Har tjänsteman av annan anledning än i 31 § omförmäles under
sammanlagt mer än 90 dagar av nästföregående kalenderår icke tjänstgjort,
ankommer det på vederbörande myndighet att med hänsyn till föreliggande
omständigheter bestämma, örn och i vad mån minskning i tjänstemannens
semester för det löpande kalenderåret skall äga rum.

20

30 §.

Tjänstledig- För tid, under vilken extra tjänsteman åtnjuter tjänstledighet från sin
hetsavdrag, befattning, skall med hans avlöning förhållas på sätt i 31—33 §§ stadgas,
så framt icke delegerade finna skäl för visst fall annorlunda bestämma.

I fråga om tjänstledighetsavdrag äga de för extra ordinarie tjänstemän
i 11 § andra, tredje och femte styckena givna bestämmelserna motsvarande
tillämpning. Härvid skola beträffande extra tjänsteman, som uppbär lön
enligt lägre löneklass än löneklass a, A- och B-avdragen utgöra de belopp,
som bestämts för sistnämnda löneklass.

För extra tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid reduceras A- och
B-avdragen i förhållande till den kortare tjänstgöringstiden.

31 §.

Tjänstledig- 1 morn. Vid tjänstledighet till följd av olycksfall i tjänsten, varav föranhet
till följdletts sjukdom eller förlust av arbetsförmågan, skall extra tjänsteman
av olycksfall a) åtnjuta oavkortad lön, intill dess sex månader förflutit från dagen
’ manm för olycksfallet;

b) vidkännas B-avdrag för tid därutöver, så framt ej vederbörande myndighet
på grund av särskilda förhållanden finner anledning medgiva, att
avdrag icke skall äga rum eller att A-avdrag skall tillämpas.

2 mom. Vad i 1 mom. stadgas äger motsvarande tillämpning, där extra
tjänsteman åtnjuter tjänstledighet eller förbjudits att tjänstgöra av anledning,
varom förmäles i 13 § 2 mom.

32 §.

Tjänstledig- 1 moni. Vid tjänstledighet till följd av behörigen styrkt sjukdom i andra
het till följdfall än i 31 § avses skall extra tjänsteman

av sjukdom a) vidkännas B-avdrag under en tid av högst sex månader av ett och
m m'' samma kalenderår eller vid sjukdom, som fortgår över årsskifte, under
högst sex månader i en följd;

b) vidkännas C-avdrag för tid därutöver.

2 mom. Vid tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd skall kvinnlig
extra tjänsteman

a) vidkännas B-avdrag under en tid av högst 120 dagar, varav högst 90
dagar efter förlossningen;

b) vidkännas C-avdrag för tid därutöver.

33 §.

Tjänstledig- Har extra tjänsteman erhållit tjänstledighet av annan anledning än i

het av annais 32 SS omförmäles, skall han under tiden vidkännas C-avdrag.
anledning.

34 §.

Kallortstill- Kallortstillägg utgår till extra tjänstemän under samma förutsättningar
lägg. och enligt samma grunder, som gälla för ordinarie tjänstemän. För tjänsteman
med avkortad tjänstgöringstid reduceras kallortstillägget till hälften
av eljest utgående belopp.

21

35 §.

1 mom. Extra tjänsteman, som erhållit förordnande att såsom vikarie Vikariatseruppehålla
sådan ordinarie tjänst inom högre lönegrad, för vilken lön utgår^j^ps^och
enligt den i 5 § avlöningsreglementet för riksdagens verk meddelade löne-vl''‘
planen RA eller att bestrida vikariat å extra ordinarie tjänst inom högre
lönegrad äger uppbära den vikariatsersättning, som jämlikt bestämmelserna

i 19 § 1 mom. skulle hava tillkommit honom, därest han varit extra ordinarie
tjänsteman inom lönegrad, motsvarande den han tillhör.

2 mom. Kan förordnande å sådan högre ordinarie tjänst, som i 1 mom.
avses, väntas bliva av längre varaktighet, må extra tjänsteman kunna
komma i åtnjutande av vikariatslön under de förutsättningar och enligt de
grunder, som för extra ordinarie tjänstemän föreskrivas i 19 § 3 mom.

36 §.

I fråga örn ersättning vid resa för förrättning i statens ärenden, felräk- Vissa särningspenningar,
ersättning efter ackord eller beting, t jånst g Öring st rakta-s^^a ers ä tt -mente, övertidsersättning samt måltid vid övertidsarbete gäller för extra ”ar m''m''
tjänstemän vad i 20 § i sådant hänseende föreskrivits för extra ordinarie
tjänstemän inom motsvarande lönegrader.

37 §.

Rörligt tillägg utgår till extra tjänstemän under samma förutsättningar Rörligt tilloch
enligt samma grunder, som gälla för ordinarie tjänstemän. läSS 38

§.

1 mom. I fråga om sjukvård, tjänstebostad, bränsle och belysning samt Sjukvård,
tjänstedräkt gäller för extra tjänstemän vad i avlöningsreglementet förbeSravningsriksdagens
verk jämte därtill hörande tilläggbestämmelser finnes i sådanthjalp m- mhänseende
föreskrivet beträffande ordinarie tjänstemän inom motsvarande
lönegrader.

2 mom. Avlider extra tjänsteman, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp
utbetalas ett belopp av 400 kronor. 1 nämnda belopp skall den
vid dödsfall till följd av olycksfall i arbete enligt lag och särskild författning
utgående begravningshjälpen anses inbegripen.

2 Avd. Övriga icke-ordinarie tjänstemän.

39 §.

För icke-ordinarie tjänsteman, vars avlöning utgår i form av arvode Arvodestamed
av delegerade fastställt belopp, meddela delegerade de särskilda avid- säre.
ningsbestämmelser, som må erfordras, där ej delegerade överlåta åt vederbörande
myndighet att utfärda sådana föreskrifter.

Har jämlikt stadgandet i föregående stycke beslutats, att vissa i avlöningsreglementet
för riksdagens verk eller i 1—3 kap. här ovan meddelade bestämmelser
skola äga motsvarande tillämpning å tjänsteman, som i denna
paragraf avses, skall tillika, där så erfordras, fastställas den lönegrad och
den löneklass, som tjänstemannen skall anses tillhöra.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 3 sami. Nr 61.

3

22

Tillfällig

personal.

40 §.

För tillfälligt anställda tjänstemän, som icke avses i 3 kap. eller 39 § här
ovan, äger vederbörande myndighet fastställa avlöningsförmånerna, där
ej delegerade meddelat beslut i sådant hänseende.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1939, från och med vilken dag
de av delegerade den 7 november 1935 utfärdade avlöningsbestämmelserna
för icke-ordinarie befattningshavare vid riksdagens verk med däri sedermera
gjorda ändringar och tillägg upphöra att gälla.

Centraltryckeriet. Esselte ab. Stockholm 1939
942801