Bankoutskottets memorial Nr 2.
1
Nr 2.
Ankom till riksdagens kansli den 17 januari 1939 kl. 4 e. m.
Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret
till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet
avlämnade berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den
av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt § 56 av det för nämnda verk
gällande reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen angående riksgäldskontorets
ställning och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges
berättelse till 1938 års riksdag avgavs, får härmed enligt gällande
instruktion till riksdagen överlämna samma berättelse.
i /'' W Jr ''.''ft • l »* •
Stockholm den 17 januari 1939.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Närvarande: se anteckning å memorial nr 1.
Bihang till riksdagens protokoll 19.”''. 8 sami. Nr 2.
1
2
Bankoutskottets memorial Nr 2.
Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till 1939 års
riksdag.
Fullmäktige i riksgäldskontoret få härmed, jämlikt § 56 av det för verket
gällande reglementet, avgiva berättelse örn riksgäldskontorets ställning och
förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges berättelse till
1938 års riksdag avgavs.
Härvid vilja fullmäktige erinra om att riksgäldskontoret alltsedan år 1921
för varje budgetperiod utgivit en årsbok, vari utförliga redogörelser lämnats
för inträffade förändringar i riksgäldskontrorets ställning och för de förvaltningsåtgärder,
vilka av fullmäktige vidtagits inom riksgäldskontorets obka
verksamhetsområden. Den senast utkomna årsboken, som avser budgetåret
1937/1938, innehåller i likhet med föregående årgångar ett omfattande
text- och tabellmaterial till belysande av riksgäldskontorets verksamhet. Fullmäktige
anse sig därför kunna, vad beträffar nämnda period, hänvisa till
årsboken, och inskränka sig sålunda här nedan till att allenast lämna en
översikt över riksgäldskontorets rörelse under senare halvåret 1938.
Riksgäldskontorets rörelse under senare halvåret 1938.
1934 års 3 °!o statsräntelån. Till och med den 30 juni 1938 hade av ifrågavarande
lån placerats obligationer å nom. 127,033,600 kronor. Under senare
halvåret 1938 hava å lånet* försålts obligationer å nom. 5,061,100 kronor
till kurser, varierande mellan 102.375 % och 105.125 °/o. Den största
posten utgjordes av en försäljning i augusti månad till postsparbanken av
obligationer å nom. 5,000,000 kronor, vilka försåldes till en kurs av
104.750 %>. Den 31 december 1938 hade sålunda av ifrågavarande lån placerast
obligationer å sammanlagt nom. 132,094,700 kronor. Lånet är ännu
icke avslutat.
Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m. Under senare halvåret 1938
hava till riksgäldskontoret för förräntning på tidigare överenskomna villkor
överlämnats från allmänna familjepensionsfonden 26,650,000 kronor, från
statens allmänna fastighetsfonds förnyelsefond kronor 2,760,735: 87, från
sparbankernas säkerhetskassa 770,000 kronor, från telegrafverkets familjepensionsfond
kronor 104,534: 91 samt från postverkets tjänstepensionsfond
10,000 kronor.
Enligt en med statskontoret i oktober 1938 träffad överenskommelse har
den mellan riksgäldskontoret och statskontoret gällande överenskommelsen
angående placering i riksgäldskontoret av medel, tillhöriga den av statskon
-
Bankoutskottets memorial Nr 2.
3
loret förvaltade allmänna familjepensionsfonden, utsträckts att gälla jämväl
medel, som tillhöra de av statskontoret likaledes förvaltade civila och militära
tjänstepensions fonderna, vilka i budgetärt hänseende intaga samma
ställning av statliga kapitalfonder som allmänna familjepensionsfonden. I
enlighet härmed har statskontoret t. o. m. den 31 december 1938 för förvaltning
överlämnat sammanlagt 12,300,000 kronor, civila tjänstepensionsfonden
tillhöriga medel, samt 100,000 kronor, tillhörande militära tjänstepensionsfonden.
Genom beslut den 17 juni 1938 förordnade Kungl. Majit, att ur allmänna
familjepensionsfonden skulle per den 5 juli 1938 utbrytas vissa tillgångar,
utgörande postverkets, statens vattenfallsverks och domänverkets andelar i
fonden, samt att dessa tillgångar skulle överlämnas till generalpoststyrelsen
respektive vattenfallsstyrelsen och domänstyrelsen, att av nämnda verk
tillföras särskilda fondförvaltningar, benämnda »Postverkets familj epensionsfond»,
»Statens vattenfallsverks familjepensionsfond» och »Domänverkets
familjepensionsfond».
Sedan statskontoret i anledning härav träffat överenskommelser med förenämnda
affärsverk, att dessa såsom likvid skulle erhålla mot ifrågavarande
tillgångar svarande belopp av de av statskontoret till riksgäldskontoret för
förräntning överlämnade allmänna familjepensionsfonden tillhöriga medel,
utbrötos i riksgäldskontorets räkenskaper per den 15 oktober 1938 av fondens
ifrågavarande tillgångar följande belopp, att för fortsatt förräntning hos
riksgäldskontoret innestå för vederbörande myndigheters räkning, nämligen
för generalpoststyrelsen 19,850,000 kronor, för vattenfallsstyrelsen 2,869,000
kronor och för domänstyrelsen 5,761,000 kronor. I november 1938 överlämnade
generalpoststyrelsen ytterligare för förräntning på tidigare gällande villkor
ett belopp av kronor 202,634: 75, postverkets familjepensionsfond tillhöriga
medel, övriga här nämnda fondmedel undergingo ingen förändring
före den 31 december 1938.
Genom ovannämnda beslut den 17 juni 1938 förordnade Kungl. Majit
jämväl, att ur civila tjänstepensionsfonden skulle per den 1 juli 1938 utbrytas
vissa tillgångar, utgörande domänverkets andel i fonden, samt att dessa
tillgångar skulle överlämnas till domänstyrelsen, att av nämnda verk tillföras
en särskild fondförvaltning, benämnd »Domänverkets tjänstepensionsfond».
På framställning av statskontoret, som i ärendet träffat erforderlig
överenskommelse med domänstyrelsen, utbröts i riksgäldskontorets räkenskaper
per den 11 november 1938 av civila tjänstepensionsfondens till riksgäldskontoret
överlämnade medel ett belopp av 2,738,000 kronor, att för fortsatt
förräntning hos riksgäldskontoret innestå för domänstyrelsens räkning.
Ränta å ovannämnda medel beräknas efter en räntesats, motsvarande den
effektiva medelräntefoten för de fasta statslån, som av riksgäldskontoret upptagits
under de fem närmast förut förflutna budgetåren. I överensstämmelse
härmed har räntefoten för budgetåret 1938/1939 fastställts till 3.r>°/o.
Till statens pensionsanstalt återbetalades i november och december 1938
4
Bankoutskottets memorial Nr 2.
sammanlagt 1,800,000 kronor av de medel, som för anstaltens räkning överlämnats
till riksgäldskontoret för förvaltning.
Upplåning mot statsskuldförbindelser. Riksgäldskontorets skuld på grund
av ifrågavarande upplåning utgjorde den 30 juni 1938 127,400,000 kronor.
Efter nämnda dag intill utgången av år 1938 har ytterligare influtit
15,000,000 kronor genom upplåning hos postsparbanken och postgirokontoret.
Ränta å de sålunda upplånade medlen utgår efter en fast räntefot av
2.5 °/o och utbetalas halvårsvis den 1 april och den 1 oktober. Förevarande
statsskuldförbindelser förfalla den 11 augusti 1953.
Tillfällig statsskuld: Skattkammarväxlar. I enlighet med beslut av 1938
års riksdag har riksgäldskontoret för finansiering av statens reservförrådsnämnds
verksamhet i september 1938 till riksbanken för nämndens räkning
överlämnat ettåriga skattkammarväxlar å sammanlagt 35,000,000 kronor,
vilka förfalla till betalning den 10 september 1939. Under tiden t. o. m. den
31 december 1938 har nämnden härav tagit i anspråk växlar å sammanlagt
kronor 30,000,000. Av de jämlikt 1937 års riksdags beslut till nämndens
förfogande ställda och av nämnden helt i anspråk tagna skattkammarväxlarna
å 70,000,000 kronor förföllo växlar å 32,000,000 kronor till betalning
den 20 september 1938 samt växlar å 14,000,000 kronor den 1 november
samma år. Löptiden å ifrågavarande växlar har förlängts till respektive den
20 mars och den 1 maj 1939. De av nämnden disponerade beloppen hava i
riksgäldskontorets räkenskaper bokförts å riksgäldsverkets fond, dels såsom
tillfällig statsskuld, dels ock såsom fordran hos statens reservförrådsnämnd.
Tillfällig statsskuld: Lån hos statsinstitutioner och fonder. Alltsedan den
1 juli 1937 redovisas såsom tillfällig statsskuld lån hos vissa statsinstitutioner
och fonder, nämligen domänverket, statens reproduktionsanstalt, exportkreditfonden,
utrikesdepartementets arvsbyrå, sparbankernas säkerhetskassa
samt Aktiebolaget Vin- och spritcentralen. Riksgäldskontorets skuld på
grund av dessa lån uppgick den 30 juni 1938 till 6,164,539 kronor 92 öre.
Under senare halvåret 1938 överlämnades ytterligare för förvaltning från
domänverket 16,500,000 kronor och från exportkreditfonden kronor
57,003: 70. Å andra sidan har av de för sistnämnda fond innestående medlen
i november 1938 återbetalats 15,000 kronor.
Behållningen av de medel, vilka riksgäldskontoret mottagit från statskontoret
till förvaltning uppgick den 30 juni 1938 till 325,000,000 kronor. Härav
återbetalade riksgäldskontoret under senare halvåret 1938 i fyra poster
sammanlagt 125,000,000 kronor. Å andra sidan har statskontoret i december
månad samma år överlämnat samma belopp, 125,000,000 kronor för förvaltning.
Statskontorets fordran uppgick alltså vid senaste årsskiftet till oförändrat
325,000,000 kronor.
Med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 16 september 1938 har riksgäldskontoret
den 29 i samma månad utfärdat och till riksbanken överlämnat
Bankoutskottets memorial Nr 2.
5
förbindelse att till banken vid anfordran överlämna svenska statens 3 °/o
obligationer å nom. 300,000 kronor, att jämte tidigare ställd säkerhet, bestående
av 5 %>, 4 V, %>, 3 Va % samt 3 °/o statsobligationer å sammanlagt
norn. 700,000 kronor, av banken innehavas såsom en gemensam pant för
Mälarprovinsernas centralkassas för jordbrukskredit förbindelser.
Enligt beslut av 1923 års riksdag äger riksgäldskontoret att för beredande
åt domänverket av rörelsekapital tillhandahålla detta verk en rörlig kredit
av intill 10 milj. kronor. I enlighet med framställning av domänstyrelsen
utbetalade riksgäldskontoret den 4 juli 1938 500,000 kronor å nämnda kredit,
vilken icke sedan år 1929 disponerats av domänverket. Sagda belopp återbetalades
emellertid redan den 19 påföljande augusti. Enligt överenskommelse
mellan fullmäktige och domänstyrelsen skall ränta å de av ifrågavarande
kredit i anspråk tagna medlen tillsvidare utgå efter en räntefot av 2 °/o.
Den 14 december 1938 inbetalade Norrköping—Söderköping—Vikbolandets
järnvägsaktiebolag till riksgäldskontoret återstoden, kronor 376,059: 15,
jämte ränta å bolagets lån ur allmänna jämvägslånefonden.
Sedan Sala—Gysinge—Gävle nya järnvägsaktiebolags likvidation avslutats,
inbetalades den 15 december 1938 till riksgäldskontoret såsom utdelning
å fordran för bolagets lån från allmänna jämvägslånefonden för anläggning
av järnvägen Sala—Gysinge—Hagaström ett belopp av 164,420 kronor 80
öre. Med anledning härav kommer riksgäldskontorets återstående fordran
å samma lån att avskrivas i räkenskaperna för fonden för låneunderstöd.
Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. ät enskilda järnvågar.
Under senare halvåret 1938 har lån från fonden utlämnats dels till Växjö
—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag å sammanlagt 169,870 kronor för
anskaffande av en motorvagn och en rälsomnibus, dels ock för anskaffande
av en motorvagn åt ettvart av nedannämnda järnvägsaktiebolag, nämligen
till Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnvägsaktiebolag å 152,000
kronor, till Hjo—Stenstorps järnvägsaktiebolag å 88,760 kronor samt till
Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag å 117,400 kronor.
Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionerna nr 2 och 264 framlagda
förslag, medgav 1938 års riksdag, bl. a., att staten finge för luftfartsfondens
räkning övertaga betalningsskyldigheten för vissa lån m. m. för anläggningar
å Bulltofta flygplats, vilka efter övertagandet skulle redovisas å riksgäldsfonden,
varjämte för inlösen vid lämpligt tillfälle av nämnda lan m. m.
å kapitalbudgeten under rubriken Luftfartsfonden för budgetåret 1938/1939
anvisades ett reservationsanslag å 360,200 kronor samt, för täckande av räntor
å lånen, ett förslagsanslag å 16,000 kronor, vilket uppförts å staten för
riksgäldsfonden för samma budgetår. Kapitalbeloppen av ifrågavarande
lån m. m., för vilka staten i enlighet med riksdagens ovanberörda beslut
övertagit betalningsskyldigheten fr. o. m. 1938 års annuiteter, framgå av
följande sammanställning, i vilken jämväl intagits vissa uppgifter angående
lånevillkoren:
6
Bankoutskottets memorial Nr 2.
Ursprungligt kapital- belopp |
Kapital-belopp den 1 jan. 1938 |
Ränte- fot |
Amorteringstid |
|
Kronor |
Kronor |
% |
||
1) Ur luftfartslånefonden .......... |
180,000: — |
153,000: - |
4 |
I3/u 1929-1971 |
2) Av Malmö stad upptaget lån ........ |
105,000: — |
78,655:78 |
4.75 |
31/is 1931—1950 |
3) Av Malmö stad upptaget lån ........ |
92,199:54 |
80,247: 93 |
>4.6 |
3,/i2 1930—1960 |
4) Aerotransports skuld till Malmö stads |
57,600: — |
48,201:03 |
5 |
Vi 1933—1952 |
Summa kronor |
434,799:54 |
360,104: 74 |
Sedan fullmäktige delgivits underrättelse angående riksdagens omförmälda
beslut hava de ovan under 1) och 4) upptagna skulderna jämte upplupen
ränta återbetalats per den 1 augusti 1938. De återstående lånen hava efter
därom med Malmö stad förda förhandlingar inlösts, likaledes per den 1
augusti 1938, till kurser, utgörande för 4.75 %-lånet 118.29 % och för 4.6 °/olånet
107.8 %.
Såsom i riksgäldskontorets årsbok för budgetåret 1937/1938 meddelats, tillsatte
fullmäktige den 5 maj 1938 en kommitté, benämnd riksdagens byggnadskommitté,
med uppdrag att leda arbetet med den av 1938 års riksdag
beslutade ombyggnaden av riksdagshuset. Sedan numera första ombyggnadsårets
arbeten, för vilka anslagits 1,358,000 kronor, numera avslutats,
har ovannämnda kommitté till fullmäktige avgivit redogörelse för sin verksamhet,
till vilken redogörelse, varav ett exemplar finnes fogat vid denna
berättelse, fullmäktige härmed tillåta sig hänvisa. Kommittén har i sin redogörelse
bl. a. meddelat, att definitiva siffror rörande kostnaderna för ifrågavarande
arbeten ännu ej kunnat färdigställas men att en preliminär beräkning
likväl givit vid handen, att kostnaderna för arbetena torde komma
att understiga de beräknade kostnaderna. Fullmäktige komma sedermera,
så snart kommittén till fullmäktige avgivit fullständig kostnadsredovisning,
att överlämna densamma till Riksdagens bankoutskott.
Slutligen få fullmäktige meddela, att fullmäktige i december 1938 fastställt
ny tjenstgöringsordning för riksgäldskontoret och tjänstgöringsordning för
tjänstemän vid riksdagens hus att tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1939.
Vid utarbetandet av de nya tjänstgöringsordningarna har i första hand åsyftats
att, i den mån så visat sig erforderligt, ytterligare skärpa kontrollen över
tjänstemännens värdehandlingsförvaltning. Därjämte hava bestämmelser
införts i vissa ämnen, som ej behandlats i förut gällande tjänstgöringsordning
och instruktion för befattningshavare i riksgäldskontoret och vid riksdagens
hus utan antingen reglerats genom särskilda föreskrifter eller ock
1 Låntagaren är berättigad att från och med den 31 oktober 1940, efter 3 månaders uppsägning,
återbetala lånet i dess helhet.
Bankoutskottets memorial Nr 2.
7
varit helt oreglerade. I anledning av den fr. o. m. den 1 juli 1938 genomförda
budgetreformen hava vidare föreskrifterna rörande riksgäldskontorets
medelsförvaltning undergått en genomgripande omarbetning. Ändringar av
saklig natur hava även vidtagits beträffande övriga verksamhetsgrenar,
ehuru av mindre omfattning. Slutligen hava bestämmelserna i förutvarande
tjänstgöringsordning och instruktion även varit föremål för en omfattande
formell revision.
» « i n fx t é\ .E ■ t • t I t t y \d 1*1 > , V* - fcv V ii I , ''■ > Lr\t i _ '' i* . i > I" •’
• I ? '' I1 it ? f " • • Ii ‘ I'' s> il f * > aT ^ ■ * V - < vt 1 f ? '' '' f * * ■ *
Stockholm den 12 januari 1939.
Xt,tJ! j I n ^t-.i t. Altist: ■
KARL HILDEBRAND.
ANDERS RÅSTOCK. GUST. ANDERSSON. AXEL LINDQVIST.
ARTUR RYBERG. KARL MAGNUSSON. ERNST ERIKSSON.
8
Bankoutskottets memorial Nr 2.
Bilaga.
Redogörelse för de under år 1938 utförda ombyggnadsarbetena å
riksdagshuset, avgiven av Riksdagens byggnadskommitté.
Sedan 1938 års riksdag vid behandling den 4 maj 1938 av bankoutskottets
utlåtande nr 36, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag till
förändringar av riksdagshuset och dess omgivningar jämte en i ämnet väckt
motion, i överensstämmelse med herr Holmgrens m. fl. reservationsvis framförda
yrkande i ämnet, beslutat uppdraga åt fullmäktige att i huvudsaklig
överensstämmelse med vad i reservationen förordats låta verkställa ändringsoch
reparationsarbeten beträffande riksdagshuset, tillsatte riksgäldsfullmäktige
den 5 nyssnämnda månad i enlighet med riksdagens beslut en kommitté
för att närmast leda arbetet med riksdagshusets ombyggnad.
Till ledamöter av kommittén utsågos riksgäldsfullmäktiges ordförande fil.
dr. K. Hildebrand, tillika kommitténs ordförande, ordföranden och vice ordföranden
i riksdagens bankoutskott redaktören O. H. Åkerberg och kommendören
B. F:son Holmgren, riksgäldsfullmäktigen A. Lindqvist, ledamoten
av riksdagens andra kammare generaldirektören H. Leo, ledamoten av
riksdagens första kammare byggmästaren J. M. Bäckström, ledamoten av
riksdagens andra kammare lantbrukaren I. J. Pettersson i Rosta, riksgäldsdirektören
F. Sandberg samt byggnadsrådet R. Hjorth.
Kommittén, som antagit benämningen riksdagens byggnadskommitté, sammanträdde
första gången den 7 maj. Därvid beslöt kommittén tillsätta ett
särskilt arbetsutskott för handläggningen av löpande ärenden samt beredning
av viktigare ärenden m. m. Till ledamöter av utskottet utsågos ordföranden
herr Hildebrand samt herrar Sandberg och Hjorth.
Till arkitekt för ombyggnads- och reparationsarbetena antog kommittén
f. d. byggnadsrådet G. A. Nilsson, vilken biträtt riksgäldsfullmäktige vid utarbetandet
av de till riksdagen framlagda förslagen beträffande riksdagshusets
ombyggnad. Nilsson förestår det arkitektkontor, som inrättats i riksdagshuset
i det särskilda utskottets lokaler i utskottsvåningen. Personalen å kontoret
utgöres av en biträdande arkitekt samt tre ritbiträden.
Då arbetena å byggnaden borde igångsättas omedelbart sedan riksdagen
avslutats, medgav tiden icke att utlysa på entreprenad de allmänna arbeten,
som enligt den av riksdagen fastställda planen på arbetenas uppdelning på
tre år skulle utföras under innevarande år. Årets arbeten måste därför utföras
på räkning. Såsom byggmästare för dessa arbeten antog kommittén
byggmästaren O. Engkvist, Stockholm, vilken deltagit i de föregående årens
utredningsarbeten beträffande ombyggnadsplanerna och därför i förväg var
väl insatt i det honom nu givna uppdraget.
Bankoutskottets memorial Nr 2.
9
I det kontrakt, som kommittén upprättade med Engkvist, bestämdes att
vid leveranser uppgående till ett värde av minst 10,000 kronor anbud alltid
skulle infordras. Detta gällde jämväl beträffande arbeten, som skulle utföras
av eventuella underentreprenörer. Anordningen med arbetets utförande
på räkning utesluter alltså icke entreprenadförfarande i vissa delar och
har kommit i tillämpning för en mycket stor del av arbetena.
Ät ingenjören Karl G. Eklund, Stockholm, vilken tidigare deltagit i förarbetena
beträffande frågan om modernisering av värme- och ventilationsanordningarna
i riksdagshuset, uppdrog kommittén att uppgöra definitiva
förslag i ämnet och sedermera leda och kontrollera hithörande arbeten.
Till särskild kontrollant för tätningsarbetena å riksdagshusets tak antog
kommittén byrådirektören hos byggnadsstyrelsen N. T. Royen.
Omedelbart sedan det egentliga riksdagsarbetet avslutats i början av juni,
igångsattes byggnadsarbetena. De första dagarna inskränkte man sig emellertid
till arbetena i restauranglokalen. Med de yttre arbetena, vilka givetvis
krävde uppsättande av ställningar runt byggnaden, ansåg man sig böra dröja
till efter kungajubiléet den 16 juni. Efter nämnda datum påbörjades uppsättandet
av ställningarna och efter hand som de blevo färdiga vid någon
del av huset, påbörjades där takarbetena.
Enligt det program till isolering av barriärerna, som ingick i riksgäldsfullmäktiges
förslag till bankoutskottet vid 1938 års riksdag, skulle de nytillkomna
isoleringslagren erhålla sådant läge, att det vore nödvändigt att med
18 cm. minska totalhöjden å dockorna i barriärerna för att undvika att
byggnaden bleve högre än nu. I sitt med anledning av riksgäldsfullmäktiges
förslag i januari 1938 avgivna yttrande hade byggnadsstyrelsen emellertid
framfört vissa erinringar beträffande förslaget, att dockornas höjd skulle
minskas. Med anledning härav uppgjorde byggnadsrådet Nilsson och byggnadsrådet
Hjorth på kommitténs uppdrag ett förslag, enligt vilket barriärdockornas
höjd skulle bibehållas oförändrad, vilket dock skulle nödvändiggöra
att rummen i den nya vindsvåningen med undantag av de två stora utskottssalarna
minskades i höjd till 2.55 m. i stället för tidigare avsedd höjd
2.70 m. Då den föreslagna minskningen av rumshöjden icke ansetts innebära
alltför stora olägenheter med hänsyn till att de ifrågavarande rummen
skulle bliva relativt små och huvudsakligen användas såsom samtals- och
arbetsrum, beslöt kommittén antaga förslaget.
Vid utförande av arbetena med isolering av barriärerna var avsett, att de
nuvarande kalkstensdockorna i sidopartiernas barriärer, vilka dockor voro
mycket bristfälliga och därför häste utbytas, skulle ersättas med nya dockor.
Fullmäktige hade i sitt yttrande till 1938 års bankoutskott framhållit att det
givetvis varit önskvärt, att kalkstensdockorna utbyttes mot dockor av granit.
Sådana dockor beräknades emellertid i jämförelse med dockor av konststen
draga en merkostnad av 111,000 kronor. Med hänsyn härtill föreslogo fullmäktige,
att för sidobarriärerna skulle anskaffas dockor av konststen. Detta
förslag möttes ej av någon erinran vid riksdagsbehandlingen. Riksdagens
byggnadskommitté infordrade i enlighet härmed anbud å konststensdockor,
nilian;) till riksdagens protokoll 19,1!). 8 sami. Nr 2. 2
10
Bankoutskottets memorial Nr 2.
av vilka anbud det lägsta löd å 29 kronor per docka, eller för samtliga ifrågavarande
420 st. dockor 12,180 kronor. Vid behandlingen av de inkomna anbuden
framhölls emellertid inom kommittén önskvärdheten av att dockor
av granit anskaffades. Med anledning härav upptogos förhandlingar med
statens steninköpskommitté, vilken ingick till Kungl. Maj:t med framställning
i frågan. Steninköpskommittén framhöll därvid bl. a. att med hänsyn
till arbetsförhållandena för kant- och byggnadsstenliuggarna det vore önskvärt
att nämnda dockor utfördes av granit, samt att kostnaden för hela partiet
dockor med behuggningsgrad 3 skulle uppgå till 107,520 kronor. Härav
skulle dock byggnadskommittén icke behöva betala mer än 20,000 kronor;
återstoden skulle utgå av det till inköp av gatsten för statens räkning anvisade
reservationsanslaget. Kungl. Majit bemyndigade sedermera väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att mot en ersättning av 20,000 kronor tillhandahålla
riksdagens byggnadskommitté det parti av granitdockor, som komme att av
statens steninköpskommitté på grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande inköpas
av kommittén. Infordrade anbud å konststensdockor slutade visserligen
vid ett lägre belopp, men då dockor av granit måste anses vara att föredraga
till en monumentalbyggnad, hyste byggnadskommittén ingen tvekan att antaga
uppgörelsen, i all synnerhet som i kostnadsberäkningen till 1938 års riksdag
här föreliggande utgift upptagits till 18,000 kronor.
Enligt det ursprungliga programmet var vidare avsett att de i sidobarriärerna
befintliga kalkstensdockorna, som voro hela, skulle placeras i mittpartiets
barriärer för att utbyta där befintliga trasiga dockor. Under arbetets
gång visade sig emellertid, att det icke var lämpligt att insätta kalkstensdockorna
i mittpartiet. Dessa voro nämligen i allmänhet så vittrade att man
måste vara beredd på att, därest dockorna nu insattes i mittpartiet, ett utbyte
av dem måste äga rum örn några år. Med anledning därav har kommittén
genom statens steninköpskommitté erhållit 269 st. granitdockor för mittpartiets
barriärer till ett pris för kommittén av 13,000 kronor.
De på riksdagshuset löpande kostnaderna för granitdockorna å barriärerna
uppgå genom nu nämnda arrangemang, med något mindre tillägg, till
vad konststensdockor å sidopartierna samt konservering av kalkstensdockor
å mittpartiet skulle lia kostat.
Beträffande arbetena i matsalen har kommittén beslutat att i viss mån
göra en avvikning från det förslag, som framlades till 1938 års riksdag.
Nämnda förslag innebar att den gamla matsalen skulle bibehållas ungefärligen
med sin nuvarande golvyta. Då denna ansågs vara i knappaste laget,
skulle det nuvarande kaféets hörnrum avses för servering åtminstone under
lunchtiderna. Som kompensation härför skulle två utrymmen väster om de
nuvarande kafélokalerna tilläggas kaféet, varigenom dess yta skulle bliva
ungefär oförändrad. I avsikt att undvika denna beskärning av lokaler, som
stodo till buds för riksdagsarbetet, har byggnadsrådet Nilsson uppgjort ett
förslag till utvidgning av matsalen innebärande att den norra delen av det
nuvarande kapprummet (korridoren) utanför matsalen till en längd av omkring
18 m. samt vaktmästarnas nuvarande matsal skulle tilläggas matsalen
Bankoutskottets memorial Nr 2.
11
genom borttagande av vissa skiljeväggar. Nytt kapprum skulle anordnas i
förrådsrummet norr om nuvarande matsalskorridor och ny matsal för vaktmästare
skulle inredas intill detta nya kapprum. Sedan Stockholms allmänna
restaurangbolag hörts i frågan och bolaget förklarat sig för sin del
förorda detsamma till utförande, beslöt kommittén låta utföra ombyggnaden
av matsalsutrymmena enligt nu nämnda förslag.
I det av riksdagen antagna förslaget till förändringar av riksdagshuset ingår
en komplettering av det nuvarande elektriska signalsystemet för kallelse
till votering. Med anledning härav anmodade kommittén Aktiebolaget L. M.
Ericsson att uppgöra förslag till sådan komplettering, som för det nu ifrågavarande
första byggnadsåret avsåg signalanordningarna i restauranglokalerna.
Kommittén har godkänt och låtit utföra de av nämnda bolag föreslagna
signalanordningarna. Genom dessa kommer att i restaurangutrymmena
kallelse till votering i respektive kamrar att tillkännagivas dels genom
ljudsignaler med olika signaler för respektive kamrar dels genom ett optiskt
system (å vissa platser i lokalerna kommer att å en tavla medelst ljussignaler
angivas, för vilken kammare kallelsen till votering gäller).
I bankoutskottets förutnämnda utlåtande anfördes, att för möblering av
de föreslagna nya lokalerna särskilda medel borde ställas till förfogande,
varom fullmäktige i riksgäldskontoret i sinom tid hade att framställa förslag
och kostnadsberäkningar. Beträffande möbleringen av de nya restaurangutrymmena,
som skola tagas i bruk vid instundande riksdag, har det
emellertid varit nödvändigt att redan under år 1938 träffa avgörande. Kommittén
har därför föreslagit riksgäldsfullmäktige att låta beställa vissa för
nämnda utrymmen erforderliga möbler för leverans före riksdagens början.
Förslaget har godkänts av fullmäktige. Ett av kommittén utarbetat förslag
till restauranglokalernas förseende med ny elektrisk armatur har jämväl antagits
av fullmäktige.
Kommittén har för avsikt att inom den närmaste tiden till fullmäktige avgiva
förslag till anskaffande av nya möbler jämväl till den stora matsalen
samt till möblering av vissa av de nytillkommande lokalerna, vilka förslag
äro avsedda att sedermera prövas av riksdagen.
Vad beträffar kostnaderna för de nu utförda ombyggnadsarbetena må slutligen
anmärkas, att definitiva siffror ännu ej kunnat sammanställas, i huvudsak
beroende på att samtliga räkningar och fakturor ännu ej ingivits till
kommittén. En preliminär beräkning giver emellertid vid handen, att kostnaderna
för arbetena torde komma att understiga de beräknade kostnaderna.
Kommittén kommer sedermera, så snart det bliver möjligt, att avgiva en fullständig
kostnadsredovisning.
En mer detaljerad redogörelse för de under första ombyggnadsåret utförda
arbetena meddelas här nedan.
12
Bankoutskottets memorial Nr 2.
1. Restaurangen.
Restaurangens ekonomilokaler hava anordnats i huvudsaklig överensstämmelse
med det förslag, som förelåg vid 1938 års riksdag. Så har en del av
matsalen till en längd av fyra meter tillagts ekonomilokalerna intill densamma
och i dessa utökade lokaler hava inretts kök, kallskänk, kaffekök och
rangeringsutrymmen, varjämte till matsalen lagts det utrymme, som fanns i
entrén till matsalen från den östra huvudingången. Matlagnings- och serveringsarbetena
komma härigenom att förläggas i samma plan. I mellanvåningen
hava anordnats diskrum, omklädningsrum och matsalar för personalen,
kontor för restauratören m. m. Källarvåningen är disponerad för kylrum
och förrådsrum. Två hissar äro anordnade, varav den ena är kombinerad
person- och varuhiss. De ombyggda ekonomilokalerna hava försetts
med tidsenlig restaurangutrustning, kylanläggning och sanitära anordningar.
Rörande matsals- och kaféutrymmena har i övrigt såsom tidigare nämnts
en förändring vidtagits, varigenom de stora korridorutrymmena samt andra,
mindre väl tillvaratagna utrymmen invid restaurangen bättre utnyttjats. Ny
värmelednings- och ventilationsanläggning har även anordnats. För att åstadkomma
möjligast dragfria ventilation hava undertak inlagts i matsals- och
kafélokalema, i vilka tak perforerade järnplåtar möjliggöra tillförande av
förvärmd friskluft med jämnast möjliga fördelning. Undertaken bestå utom
av ovannämnda plåtar av armerad gips och hava utformats som kassetttak.
I vissa av taken hava plafondtak med rampbelysning anordnats. I matsalen
har ungefär samma ljusa färgställning använts, som den tidigare ägde.
I kafélokalerna hava de tidigare mörka färgerna ersatts med ljusare i varierande
färgtoner. I den till det innersta kaférummet hörande alkoven hava
där befintliga fönster utvidgats och en dörr upptagits till korridoren åt norr.
2. Vindsvåningen och taket, barriärer och krön.
Å sidopartierna har vindsvåningens stomme jämte yttertaket utförts programenligt
med endast mindre modifikationer, föranledda bland annat av
det ovan nämnda önskemålet, att barriärdockornas höjd skulle bibehållas.
Utom själva stommen till vindsvåningen har invändigt utförts stomme till
mellanväggar, varjämte golvreglar och träundergolv inlagts.
Beträffande stenarbetena å sidopartiernas övre del hava desamma utförts
enligt programmet med den förändring, som ovan omnämnts i avseende på
de tidigare föreslagna konststensdockornas utbytande mot dockor av granit.
Bibehållandet av dockornas höjd har jämväl föranlett en viss modifikation i
det ursprungliga programmet. De krön, som borttagits, äro följande: sex
obelisker med sousbassement, åtta krön av konststen å södra och norra fasaderna
samt två tornkrön åt Riksgatan. Därjämte har kommittén efter överenskommelse
med bankofullmäktige låtit borttaga de tio kulkrönen å riksbankshusets
tak.
I fråga om ovannämnda arbeten torde följande iakttagelser böra omnämnas.
I barriärens större stenpartier, mäklarna, hade som bakmumingsmaterial
använts vanligt murtegel. Detta material har tydligen icke varit lämpligt
Bankoutskottets memorial Nr 2.
13
härstädes. Vatten har nämligen genomdränkt teglet, som sedermera vid frost
splittrats. Å vissa ställen hava tydliga deformationer av mäklarna på grund
av denna invändiga isbildning kunnat konstateras. Dylik bakmurning av
tegel förefanns jämväl dels å hörnmäklarna under obeliskerna, dels i obeliskernas
sousbassement. Den egentliga obelisken, som beräknats väga omkring
3.5 ton, har alltså vilat på ett skal av granit, medan fundamentets kärna
var av tegel. Här torde stora risker hava förelegat, att den krönande monoliten
kunnat störta ned, i synnerhet som järnförankringar i allmänhet saknades.
Krönen av konststen visade sig vid nedtagningen vara rätt illa åtgångna
och försedda med stora sprickbildningar. Vid nedtagningen av barriärerna
befunnos partierna under underliggaren fuktiga och därstädes saknades,
såsom väntat var, varje spår av isolering.
Å mittpartiets tak har i enlighet med programmet ny isolering samt nytt
golv av sintrade plattor inlagts, varjämte fogar i stenbarriärer och i Sveagruppen
tätats med Igas-kitt. Då det kunde befaras, att Sveagruppens inre utgjordes
av tegelmurning liksom i mäklarna å sidopartierna, har en undersökning
av Sveagruppens inre utförts. Härvid befanns det, dels att betong
använts till bakgjutning av graniten, dels att två mindre luftrum ursparats
vid betonggjutningen. Dessa två utrymmen, vilka kommunicera med varandra,
hava försetts med ventilation genom anbringande av ett galler i sockelns
bakre vägg.
3. Utvändiga fasadreparationer.
Sedan utvändiga ställningar rests, verkställdes en detaljerad undersökning
av fasaderna. Med stöd av denna undersökning hava sedermera utförts dels
fogning av de i stor utsträckning öppna eller skadade fogarna, dels konserveringsarbeten
och reparationer enligt samma metod, som förut använts a
posthuset vid Vasagatan, den s. k. dekositmetoden. Vid arbetenas utförande
har det befunnits, att skadorna å fasaderna i mycket stor utsträckning varit
av den art, att delar av stenarbetena kunnat allt fortfarande falla ned och
skada förbipasserande. En del listbeslag å fasaderna ha måst utbytas mot
nya av koppar. En felaktig konstruktion av de gamla beslagen, innebärande
en kombination av järn och koppar, har medfört beslagens uppfrätning.
Kommittén anser sig böra vitsorda det intresse och den energi, varmed
arbetenas igångsättande och ledning handhafts av alla därmed betrodda och
vilka varit nödvändiga förutsättningar för arbetenas slutförande under den
korta tiden av knappt sju månader.
Stockholm den 9 januari 1939.
Riksdagens byggnadskommitté.
KARL HILDEBRAND.
j T orsten Bjerlöw.
3
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 8 sami. Nr 2.