8
Bankoutskottets utlåtande Nr 18.
Nr 18.
Ankom till riksdagens kansli den 7 mars 1939 kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning
angående bemyndigande för fullmäktige att
besluta örn pensionering av viss arbetarpersonal.
I en till bankoutskottet avlåten, den 2 mars 1939 dagtecknad skrivelse
hava fullmäktige i riksgäldskontoret gjort framställning angående bemjmdigande
för fullmäktige att enligt de i kungörelsen den 7 december 1934
(nr 585) med föreskrifter angående pensionering av viss arbetarpersonal i
statens tjänst angivna grunderna pröva och avgöra frågor örn pensionering
av de vid riksgäldskontoret, riksdagens hus, riksdagsbiblioteket samt justitieoch
militieombudsmansexpeditionerna anställda städerskorna. I skrivelsen
hava fullmäktige anfört följande:
Det av Kungl. Maj:t den 30 juni 1934 utfärdade reglementet angående
tjänstepension för arbetare i statens tjänst (tjänstepensionsreglementet för
arbetare) äger tillämpning å sådana arbetare i statens tjänst, vilka fylla ett
fortlöpande örn ock endast för viss del av året förefintligt behov av arbetskraft
och för vilka fastställts en arbetstid av normal omfattning. De arbetare,
vilka hava kortare arbetstid än i tjänstepensionsreglementet avses,
kunna pensioneras enligt de bestämmelser, som meddelats i kungörelsen den
7 december 1934 (nr 585) med föreskrifter angående pensionering av viss
arbetarpersonal i statens tjänst.
Då emellertid berörda tjänstepensionsreglemente och bestämmelser ej äga
tillämpning å arbetare vid riksdagens verk, har hittills för dessa pension kunnat
beredas endast efter beslut av riksdagen i varje särskilt fall (frånsett arbetare
vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk, för vilka ett särskilt
pensionsreglemente finnes utfärdat år 1935).
Förutom sistnämnda arbetare torde ej vid riksdagens verk finnas några
arbetare, som beträffande arbetstidens längd fylla föreskrifterna i förenämnda
tjänstepensionsreglemente. Däremot finnas vid nämnda verk ett flertal
arbetare — vid riksbanken gårdskarlar, eldare, städerskor m. fl. och vid
övriga riksdagens verk samt riksdagens hus städerskor — på vilka ovan
omförmälda bestämmelser skulle vara tillämpliga, om de gällde även riksdagens
verk.
Enligt vad fullmäktige erfarit, hava fullmäktige i riksbanken till bankoutskottet
ingått med framställning om bemyndigande för nämnda fullmäktige
att i enlighet med bestämmelserna i förenämnda kungörelse besluta
angående pensionering av hos riksbanken anställda arbetare.
Då det synes önskvärt, att i händelse av bifall till bankofullmäktiges berörda
framställning motsvarande bemyndigande lämnas fullmäktige i riksgäldskontoret
beträffande de vid riksgäldskontoret, riksdagens hus, riks
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 18.
9
dagsbiblioteket samt justitie- och militieombudsmansexpedilionerna anställda
städerskorna, få fullmäktige — vilka jämlikt tjänstepensionsreglementet för
riksdagens verk hava att pröva fråga örn rätt till pension enligt nämnda
reglemente för tjänstemän vid sagda verk med undantag av riksbanken —
härmed hemställa, att fullmäktige erhålla befogenhet att enligt de i kungörelsen
den 7 december 1934 (nr 585) angivna grunderna pröva och avgöra
frågor örn pensionering av de städerskor, som här avses.
Utskottet får erinra, att utskottet förut denna dag i utlåtande nr 17 på
framställning av fullmäktige i riksbanken hemställt, bland annat, att riksdagen
må bemyndiga fullmäktige i riksbanken att i förekommande fall besluta
angående pensionering av arbetare vid riksbanken enligt de grunder,
som angivas i kungörelsen den 7 december 1934 (nr 585). Såsom fullmäktige
i riksgäldskontoret anfört, synes det önskvärt, att i händelse av bifall
härtill motsvarande bemyndigande lämnas fullmäktige i riksgäldskontoret.
Detta bemyndigande skulle enligt fullmäktiges förslag begränsas till att avse
de vid riksgäldskontoret, riksdagens hus, riksdagsbiblioteket samt justitieoch
militieombudsmansexpeditionerna anställda städerskorna. Visserligen
finnas för närvarande vid ifrågavarande verk icke anställd någon annan
arbetarpersonal än städerskor, men då det icke är alldeles uteslutet att
ändrade förhållanden härutinnan kunna inträda, torde det av fullmäktige
ifrågasatta bemyndigandet lämpligen böra omfatta vid verken anställd arbetarpersonal
över huvud taget.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret
förevarande framställning, må bemyndiga fullmäktige
att i förekommande fall besluta angående pensionering
av arbetare vid riksgäldskontoret, riksdagens hus, riksdagsbiblioteket
samt justitie- och militieombudsmansexpeditionerna
enligt de grunder, som angivas i kungörelsen den 7
december 1934 (nr 585) med föreskrifter angående pensionering
av viss arbetarpersonal i statens tjänst.
Stockholm den 7 mars 1939.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Utskottet.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 8 sami. Nr 16—18.
2
10
Bankoutskoltets utlåtande Nr 18.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Sandén, Holmström, Nilsson i Mölndal,
Swartling, Bodin i Visby, Lindbärg och Albertsson;
från andra kammaren: herrar Lovén, Paulsen, Andersson i Falkenberg, K. A.
Westman, Gustavson i Västerås, Osberg, Svedman och Andersson i Lindome.
Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm 1939
941112