Bankoutskottets memorial Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 17 januari 1939 kl. 4 e. m.

Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottaga den
av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse och
förvaltning under år 1938, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen
överlämna samma berättelse.

Stockholm den 17 januari 1939.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes behandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Ehrnberg, Berling, Friggeråker, Holmström,
Sandén, Nilsson i Mölndal och Albertsson;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén, Paulsen, Andersson i Falkenberg,
K. A. Westman, Gustavson i Västerås, Osberg och Svedman,

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 8 sami. Nr 1.

1

V

1*

Bankoutskottets memorial Nr 1.

3

Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1938.

Beträffande den ekonomiska utvecklingen under år 1938 vilja fullmäktige
hänvisa till följande av undertecknad Rooth upprättade översikt.

»Under första delen av år 1938 stod den världsekonomiska utvecklingen
huvudsakligen under inflytande av den snabba konjunkturnedgång, som
började framträda i Förenta staterna i mitten av år 1937. På våren eller
försommaren 1938 passerade emellertid den amerikanska konjunkturkurvan
en bottenpunkt, och under senare delen av året förekom ett starkt uppsving
inom detta lands näringsliv. Det världsekonomiska läget påverkades under
året mycket starkt av det politiska osäkerhetstillstånd, som rådde i världen
och som framför allt i Europa tidvis tillspetsades i akuta krissituationer.
Vidare gjorde sig verkningarna av den tidigare amerikanska konjunkturavmattningen
gällande i flera länder, i första band i de råvaruproducerande
länderna. Å andra sidan påverkades det allmänna läget av sådana faktorer
som den allt intensivare, till sina ekonomiska verkningar i huvudsak konjunkturstimulerande
upprustningsverksamheten samt under årets senare del
av uppsvinget i Förenta staterna.

På näringslivet i vissa länder, i främsta rummet Frankrike och Tyskland,
utövade speciella, inhemska faktorer ett så starkt inflytande, att de allmänna
ekonomiska utvecklingstendenserna endast i begränsad omfattning gjorde
sig gällande. I Frankrike uppstodo allvarliga rubbningar i näringslivet som
en följd av den inrikespolitiska spänningen, oroligheterna på arbetsmarknaden,
de statsfinansiella svårigheterna och kapitalflykten. Mot slutet av
året synes dock en stabilisering ha ägt rum, och en viss förbättring i landets
ekonomiska läge kan konstateras. Tysklands ekonomiska och finansiella utveckling
är intimt förknippad med fyraårsplanen och andra centralt reglerade,
ekonomiska åtgärder. Några återverkningar inom landet av världskonjunkturens
växlingar kunna under sådana omständigheter knappast iakttagas.

På de ledande råvarumarknaderna i England och Förenta staterna voro
priserna under årets första fem månader i stort sett fallande. Ett omfattande
återhämtningsprogram, som bland annat innebar starkt stegrade utgifter för
olika slag av allmänna arbeten och en utvidgning av den statliga kreditgivningen,
framlades i Förenta staterna i mitten av april. Ett gynnsam -

4

BanJcoutsfcottets memorial Nr 1.

mare förhållande mellan lagertillgång och produktion å den ena och konsumtion
a den andra sidan utvecklade sig efter hand. Delvis på grund härav
förbättrades konjunkturutsikterna, och under sommarmånaderna förekommo
prisstegringar på råvarumarknaderna i såväl England som Förenta staterna.
Mot mitten av året uppvisade även kursläget på de amerikanska och engelska
aktiemarknaderna, vilket under årets första del i stort sett varit vikande,
en återhämtning, som var särskilt utpräglad i Förenta staterna under juni
och juli månader.

Under årets senare del inträffade i samband med den tjeckoslovakiska
septemberkrisen en tillfällig åtstramning av råvarupriserna i England och
likaledes tillfälliga kursfall för aktier och obligationer. Krisens avveckling
medförde en tämligen utpräglad aktiehausse i Förenta staterna, delvis
till följd av att de gynnsamma rapporter från näringslivet, som framkommo
under september, icke kunde göra sig gällande förrän den politiska
oron avtagit. Någon motsvarande reaktion på Londonbörsen utlöstes ei av
de sista septemberdagarnas politiska avspänning. I övrigt undergick läget
på råvaru- och aktiemarknaderna i England och Förenta staterna icke några
utpräglade förändringar under senare delen av året. Obligationsmarknaderna
voro i stort sett varken i England eller i Förenta staterna under året utsatta
för andra än tillfälliga fluktuationer, bland vilka kursfallet i september
var det mest markerade. På Londonbörsen fastställdes den 27 september
minimikurser för guldkantade obligationer.

På det penningpolitiska området fattades under året ett antal betydelsefulla
beslut i de viktigaste länderna. Sålunda fullföljdes i Förenta staterna
den politik i syfte att stimulera det amerikanska näringslivet, som inletts
på hösten 1937. Bland de monetära åtgärder, som vidtogos i detta land
under år 1938, märktes den i februari kungjorda omläggningen av guldpolitiken,
varigenom guld, som förvärvats av myndigheterna efter den 1
januari 1938, skulle tillföras den inaktiva guldfonden endast i den utsträckning,
som förvärven överstego 100 milj. dollars per kvartal. Som ett led i
det ekonomiska återhämtningsprogram, som framlades av president Roosevelt
i mitten av april, avskaffades vidare den inaktiva guldfonden. Fondens behållning
deponerades i Federal reserve bankerna, och allt eftersom finansdepartementet
begagnade sig av sina tillgodohavanden för att möta sina
utgifter, ökades tillgången på disponibla medel på penningmarknaden. Denna
ökning kom i första hand till synes i form av en höjning av de till systemet
anslutna bankernas reserver. Dessutom sänkte styrelsen för Federal
reserve systemet fordringarna på dessa reserver. Bankerna behövde sålunda
från och med den 16 april endast hålla mellan 12 och 22 3A % — olika på
olika platser — av summan av avista depositioner och 5 % av summan av
depositioner på tid såsom reserver i Federal reserve bankerna mot tidigare
14—26, respektive 6 %.

BanJcoutskottets memorial Nr 1.

5

Den franska francen utsattes under de fyra första månaderna av år 1938
för upprepade attacker och undergick en praktiskt taget oavbruten sänkning
i förhållande till pund och dollar. Efter regeringsskiftet i april och sedan
den nya regeringen Daladier av det franska parlamentet erhållit fullmakt
att vidtaga de finansiella och ekonomiska åtgärder, som kunde anses
nödvändiga, utfärdades i början av maj en serie dekret, I anslutning
härtill tillkännagavs, att francen skulle skrivas ned till en lägre och
lättare försvarbar nivå; som lägsta gräns för francen fastställdes en kurs av
179 francs per pund sterling. Sedan dess har francen endast varit underkastad
förhållandevis obetydliga fluktuationer i förhållande till pundet och
hållits vid en kurs av mellan 177 och 179 francs per pund. På grund av
växande ekonomiska och finansiella svårigheter, speciellt efter septemberkrisens
påfrestningar, såg sig den franska regeringen nödsakad att i mitten
av november — efter att lia erhållit parlamentets bemyndigande — utfärda
en ny serie dekretlagar. Bland annat uppvärderades vid detta tillfälle Banque
de France s guldkassa på basis av ett guldinnehåll per franc av 27,5 milligram
guld (9/io fint), vilket ungefär motsvarade kursen 170 francs per pund
vid ett guldpris av 147 s. 10 d. per uns fint. Hela den vinst, omkring 31 V*
miljarder francs, som härvid uppkom, användes till avbetalning på statens
skuld i centralbanken.

Den stora stabilitet, som präglade förhållandet mellan dollarn och pundet
under år 1937, fortsatte i stort sett även under första halvåret 1938, dä
doliarpundet endast företedde förhållandevis obetydliga variationer kring
medelkursen för denna tid, vilken utgjorde 4.99 dollars per pund. Från
mitten av juni till början av augusti ägde ett pundfall rum. I augusti låg
dollarpundet i stort sett oförändrat i ett kursläge av omkring 4.88. Under
den även i valutaavseende oroliga septembermånaden var pundet underkastat
häftiga fluktuationer. Lägst nådde det den 28 september, då det tidvis noterades
i 4.60 dollars. Efter en kraftig men kortvarig återhämtning i samband
med krisens avveckling följde under första hälften av oktober en ny svagt
hetsperiod. I slutet av oktober och början av november höll sig pundet
förhållandevis stabilt i omkring 4.76. Därefter föll emellertid pundet åteij
till omkring 4.66—4.68 i december.

Vad de övriga viktigare europeiska valutorna beträffar kan framhållasj
att helgan under hela året i stort sett följde dollarn och sålunda under åretä
sista del steg i förhållande till pund sterling, något som framstår såsom!
naturligt så länge både den amerikanska och den belgiska valutan upprätthåller
ett fast värdeförhållande till guld. Florinen och den schweiziska
francen fortsatte att i stort sett följa dollarn under årets första del. Efter
halvårsskiftet anslöt sig däremot dessa valutor tidvis till den engelska valutan.
Under de kritiska septemberdagarna gingo de en medelväg mellan
pundet och dollarn, i det att pundnoteringen sjönk och dollarnoteringen

6

Bankoutskottets memorial Nr 1.

steg i såväl Amsterdam som Ziirich. Därefter ha dormen och i huvudsak
även schweizerfrancen åter följt dollarn.

I de skandinaviska länderna har under år 1938 liksom tidigare år tilllämpats
en i stort sett oförändrad pundkurs. Detta har medfört, att noteringarna
i Köpenhamn, Helsingfors, Oslo och Stockholm på dollar samt på
övriga valutor, som följa guldet, och därmed också guldpriset, uttryckt i
de skandinaviska valutorna, stigit i samma mån som pundet försämrats
i förhållande till dollarn.

Utvecklingen på valutamarknaden under året belyses av följande översikter.

Vissa noteringar på Londonmarknaden.
(Medeltal.)

Avista kurser på

Guldpris
sh. per
uns fint

francs

(Paris)

dollars

helgas

donner

francs

(Schweiz)

1937 (hela året) ....

124.39

4.94

29.29

8.98

21.55

140.73

1938 mars........

159.54

4.99

29.54

8.97

21.63

139.90

juni.........

178.18

4.96

29.23

8.96

21.66

140.71

september.....

178.42

4.80

28.47

8.90

21.25

144.49

december.....

177.50

4.67

27.72

8.59

20.65

148.50

Amsta växelkurser i Stockholm.
(Medeltal.)

100 france
(Paris)

1 dollar

1 pund

100 riksmark

100 riksmark
clearingkurs

1937 (hela året).......

1938 mars.......

15.98

12.32

3.9316

3.9005

19.402

19.420

158.38

157.30

157.57

156.61

juni............

11.00

3.9178

19.400

158.12

157.43

september.......

11.00

4.0457

19.401

161.97

161.39

december........

11.04

4.1630

19.426

167.46

166.67

Riksbankens valutapolitik har under året varit oförändrad. Pundkursen
har hållits stabil, med undantag av mindre variationer vid de tillfällen, då
en efterfrågan på pund gjort sig gällande på den svenska marknaden.

Riksbankens guldbehållning samt riksbankens och affärsbankernas utländska
tillgodohavanden framgå av följande tabell.

BanJcoutskottets memorial Nr 1.

Riksbankens och affärsbankernas tillgodohavanden.'')
(Miljoner kronor; vid månadens slut.)

Riksbankens guld-innehav

Riksbankens

utländska

tillgodohavanden

Affärsbankernas

utländska

tillgodohavanden

metal-

liska

kassan

övrigt

guld

netto
(inkl. uti.
stats-papper)

utländska

stats-

papper

netto
(inkl. uti.
obliga-tioner)

utländska

obliga-

tioner

1937 december.....

470.6

68.1

+ 983.7

39.6

— 46.0

88.9

1938 mars........

494.2

80.8

+ 865.7

50.6

- 19.2

91.6

juni.........

525.1

90.o

+ 813.8

41.4

- 39.2

88.i

september.....

573.1

110.7

+ 922.8

32.8

-201.4

93.i

december.....

591.4

115.8

+ 750.5

34.0

- 39.8

90.7

'') Beträffande riksbankens bokföring av guld och valutor, se sid. 8. Det bör observeras,
att uppgifterna angående riksbankens tillgodohavanden i utländska valutor ej äro
direkt jämförbara med uppgifterna angående affärsbankernas tillgodohavanden i utländska
valutor. Dessa senare torde vara bokförda till olika värden i olika banker.

Riksbankens guldbehållning bokföres till ett relativt sett lägre pris i förhållande
till dagspriset än valutabehållningen. Detta leder till en minskning
i bokföringsvärdet av riksbankens totala guld- och valutabehållning
vid en förskjutning av denna behållning i riktning mot ett ökat guldinnehav.
För att erhålla en någorlunda riktig bild av utvecklingen av guld- och valutabehållningen
bör därför till dennas bokförda värde läggas saldot på kursdifferens-
och guldregleringskontot. I så fall framkommer under året en
ökning från 1,794.3 till 1,852.3 milj. kr.

Mot den sålunda konstaterade ökningen av riksbankens guld- och valutabehållning
svarar för affärsbankernas del en ökning av nettoskulderna
gentemot utlandet, såsom framgår av ovanstående tabell. Dessa rörelser
voro koncentrerade till tiden kring den första tjeckoslovakiska krisen i maj
och framför allt till september månad. Till följd av den politiska oron
ökade affärsbankerna under september sitt skuldsaldo med något mer än
170 milj. kronor, samtidigt som beloppet av de till riksbanken inströmmande
valutorna beräknas ha uppgått till omkring 260 milj. kronor netto.
Under året i övrigt gick utvecklingen på här berörda område i motsatt
riktning. Riksbanken uppträdde sålunda, utom vid de två nämnda tillfällena,
huvudsakligen såsom säljare av valutor.

En närmare redogörelse för ovan antydda förhållanden samt för utvecklingen
i övrigt på de inhemska penning-, kapital- och valutamarknaderna
kommer att inflyta i riksbankens årsbok för 1938, som torde utkomma instundande
februari eller mars.»

Bankoutskottets memorial Nr 1.

- 8

Riksbankens inkomster under 1938 uppgingo till 9,757,146: 79 kronor,
varav 1,419,254: 42 kronor utgjorde inkomster av avbetalningslånerörelsen.
Utgifterna under året utgjorde 8,169,257: 73 kronor. Nettovinsten uppgick
sålunda till 1,587,889:06 kronor. I enlighet med bankoutskottets uttalande
i memorial nr 63 till 1937 års riksdag beträffande frågan om principerna
för riksbankens bokföring av guld har sedan början av år 1938, såsom
nedan närmare angives, beräknats vinst på viss handel med guld. För år
1938 uppgick vinsten på guldhandeln till 170,688: 64 kronor.

Den för år 1937 redovisade nettovinsten på riksbankens rörelse utgjorde
3,889,007:64 kronor. Vinstminskningen sammanhänger framför allt med
en ökning av guldbehållningen och med vissa omplaceringar av guld- och
valutabehållningen.

Vid bokslutets uppgörande har guldet liksom föregående år upptagits till
ett pris av 2,480 kronor per kilogram. De utländska valutorna hava liksom i
1937 års bokslut upptagits till lägre kurser än de vid årets slut gällande,
pund sterling till en kurs av 18:— kronor. Skillnaden mellan inköps- och bokföringspriserna
vid inköp av guld har under år 1938 debiterats ett särskilt
konto, 1938 års guldregleringskonto. Vid försäljning av guld har detta konto
krediterats ett belopp, beräknat på grundval av skillnaden mellan medelpriset av
det under året inköpta guldet och bokföringspriset. Det mervärde, som erhållits
vid försäljningen, har krediterats vinst- och förlusträkningen. Vid köp och
försäljning av valutor har liksom under 1937 skillnaden mellan inköps- och
bokföringspriserna debiterats resp. krediterats kursdifferenskontot.

I riksbankens räkenskaper per den 31 december 1938 har saldot på såväl
guldreglerings- som kursdifferenskontona balanserats såsom tillgång med
sammanlagt 394,584,193:88 kronor. Kursdifferenskontots saldo vid föregående
årsskifte utgjorde 271,871,680: 19 kronor.

Därest riksbankens innehav av utländska valutor uppskreves till vid utgången
av 1938 gällande kurser, skulle saldot å nämnda konton minskas
med 86,092,099: 06 kronor. För utjämning av återstoden av saldot,
308,492,094:82 kronor, skulle erfordras en uppskrivning till vid årsskiftet
gällande guldpris i London av 349 miljoner kronor av riksbankens guldkassa.
Denna utgjorde (efter ett pris av 2,480 kronor per kilogram) den
31 december 1938 707,229,753: — kronor. Därav förvarades i utlandet
204,529,234: 69 kronor.

10

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust -

DEBET

1937

19 3 8

Kronor

Kronor

Kronor

(Utgifter och förluster)

Lånerörelsen.

Kantor på checkräkning...............

14

74

18

96

Inom linjen förda, såsom osäkra ansedda låne-

fordringar......................

—

530

—

548

96

Upphörda lånegrenar.

Räntor på lånebanksobligationer..........

7,637

33

7,637

33

Förvaltningskostnad.

Arvoden och avlöningar:

Fullmäktige och direktionen:

Arvoden .........................

137,072

54

142,774

61

Ersättningar till fullmäktiges vikarier.......

7,276

88

7,139

03

149,913

64

Tjänstemän m. fl.:

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

Nettolöner...................

2,382,528

42

2,435,626

17

Kallortstillägg.....................

1,646

62

1,663

26

Läkarvård och begravningshjälp..........

1,000

—

1,836

Felräkningspenningar................

43,876

14

42,160

48

Avlöning under vikariat å ordinarie tjänst . . .

162,450

15

158,759

64

2,640,045

55

Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat m m.:

Nettolöner m. m..................

23,988

20

14,693

20

Avlöning under vikariat å övergångsstatstjänst.

140

23

14,693

20

Arvoden till viss icke-ordinarie personal:

Arvoden till styrelseledamöter vid avd.-kontoren

97,800

_

97,800

_

Arvoden till suppleanter för styrelseledamöter .

6,662

14

6,617

81

Arvoden till ombudsmännen vid" kontoren i Göte-

borg, Malmö och Luleå..............

6,000

—

6,000

—

110,417

81

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

Arvoden ..................

228,516

35

240,661

24

Kallortstillägg.............

268

04

233

85

Läkarvård och begravningshjälp..........

—

—

19

05

240,914

14

Särskilda löneförmåner m. m. till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän:

Provisoriskt dyrortstillägg..........

74,630

69

76,271

D8

Arvoden för postbefordran och inkasseringar . .

5,816

'')8

5,842

51

Premier till chaufförerna.............

1,000

1,000

Arvoden till tjänstemän enl. punkt 0 i tillämp-

ningsbestämmelserna till avlöningsreglementet

9,145

->4

10,247

11

Uniformsbeklädnad till vaktmästare.......

11,418

Bl

22,563

031

Transport

3,208,889

io|

U5,923|83|

3,164,170|63

;

i

Bankoutskottets memorial Nr 1.

11

räkning år 1938.

KREDIT.

(Inkomster och vinster)

Lånerörelsen.

Räntor på diskonterade växlar...........

> • hypoteks- och kommunlån.......

> > avbetalningslån.............

> » kredit i checkräkning..........

Avgifter för » » * ..........

Inkasseringsavgifter och provisioner .......

Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna

fordringar......................

Utrikesrörelsen.

Av utrikesrörelsen uppkommen vinst.
Utdelning å aktier............

Svenska statspapper och obligationer.

Räntor................ .........

Vinst vid utlottning och försäljning......

Från änkekassorna övertagna
värdepapper.

Räntor..............• • • •

Vinst vid utlottning och försäljning

Övriga inkomster.

Avgifter för i förvar mottagna depositioner:

öppna .......................

slutna ......................

Ersättning för utländska clearingar:

från clearingnämnden.............

> clearingkontoret.............

Provisioner och tillfälliga räntor........

Ersatta förskingrade medel...........

Inbetalningar för lagsökningskostnader . . .
Bidrag från pensionsfonden till tjänstepensioner

Inbetalda familjepensionsavgifter......

Vinst vid försäljning av guld........

lån

Inkomster av fastigheter:
vid huvudkontoret ....
• avdelningskontoren:

hyror.........

i övrigt .......

Diverse inkomster:

vid huvudkontoret ....
> avdelningskontoren .

Transport

1937

1

9

3 8

Kronor

Kronor

Kronor

359,761

23

368,923

68

613,819

07

591,387

52

1,200,796

58

1,408,290

15

41,796

39

23,482

78

6,401

50

4,373

60

683

76

587

83

769

92

11,739

27

2,408,784

83

6,772,832

58

5,569,787

36

193,040

—

191,440

—

5,761,227

36

332,846

35

468,892

15

8,586

38

—

—

468,892

15

168,179

10

—

—

18,254

25

186,433

35

168,040

10

175,027

22

426

80

192

—

45,000

_

75,000

—

25,408

26

30,962

27

166,115

64

263

61

1,245

05

450

—

—

131

50

96,300

—

96,300

—

77,333

10

—

170,688

64

—

36,000

—

1,600

—

1,600

—

k

227,258

08

265,926

69

29^104

40

2,132

_

1,622

43

10,349

7f

9,875

85

931,809

10

10,313,871:

051 |

9,757,146

79

12

BanJcoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust -

DEBET.

Arvoden till tjänstemän, vilka verkställa sä
skild undersökning vid avdelningskontoren

steman

Pensionsstat:

till f. d. befattningshavare vid riks -

Pensioner

banken

bankens avd.-kontor och pappersbruk
Dyrtidstillägg:

chefen....................

» tjänstemän.................

* f. d. befattningshavare..........

» pensionärer tillhörande riksbankens änke
och pupillkassor m. fl...........

Provisorisk avlöningsförstärkning ....
Förvaltningsutgifter:

Fastighetsutskylder, renhållning av gator

gårdar .....................

Fastighetsunderhåll ..............

Kontorshyror i Umeå och Västerås ....

Värme och belysning.............

Inventarier och deras underhåll.......

Kostnader för blanketter, tidningar m. m.. . .

Annonser och kungörelser.............

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter.
Lagsöknings- och rättegångskostnader utöver till

riksbanken ersatta..............

Flyttningskostnader..............

Bidrag till utländska studieresor......

Rese- och tjänstgöringstraktamenten ....
Kostnader för soliditetsupplysningar ....

Transportkostnader...............

Bevakning vid huvudkontoret........

Sedelförstöring..................

Inspektion av avdelningskontoren ....
Inventeringar » » ....

Diverse reseersättningar............

Revisionskostnader vid avdelningskontoren
Diverse ...............

Övriga utgifter:

Ränta å tjänstepensionsfonden a 1 ?! ......

» » familjepensionsfonden ä 4 %......

Avgifter till tjänstepensionsfonden........

* » familjepensionsfonden........

Sedeltryckeriets nybyggnadskonto.........

Huvudkontorets ombyggnadskonto.........

Göteborgskontorets > .........

För Jönköpingskontoret inköpt markområde . .

Transport

1937

19 3 8

Kronor

Kronor

Kronor

t 3,208,88i

4(

115,92c

8c

3,164,17(

63

5,80C

)-

5,80C

) —

8,03t

1C

129.76S

2 93

-

253,645

—

256,899

98

18,000

—

—

—

256,899

98

4,765

5,244

350,018

—

416,639

65

31,021

—

35,156

—

24,235

—

2,227

—

459,266

65

35,929

—

73,314

66

79,864

44

76,433

45

150,088

94

144,213

13

14,700

—

14,700

—

126,348

73

134,551

70

75,296

90

76,431

42

49,459

73

49,659

22

75,954

40

76,797

31

27,131

23

27,530

25

321,456

99

320,663

48

640

64

693

67

15,622

13

13,693

49

4,000

—

4,000

—

19,842

20

14,903

75

42,793

82

37,231

01

7,230

22

6,861

33

27,856

92

29,437

08

170

28

95

87

2,499

—

2,635

80

6,892

7,133

65

7.299

14

7,732

03

12,762

85

13,635

70

128,100

32

114,199

78

1,173,233

12

106,322

34

110,043

76

1,878!

33

154,998

to

83,000

67,000

—

82,000

19,571

12

—

87,511

26

—

—

184,604

24

—

1,534

iO

5,426,598|43| 600,18l|40| 5,256,647

97

räkning (forts.).

BanJcoutskottets memorial Nr 1.

13

1937

1

9 3 8

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

LO,313,878

35

—

9,757,146

79

i

/

Transport

10,313,878

051 —

| 9,757,14G|79

14

BanJcoutsJcottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust -

1937

1

9

3 8

Kronor

Kronor

Kronor

5,426,598

43

600,181

40

5,256,647

97

—

—

29,756

50

14,963

16

10,597

33

—

—

820,770

78

6,921

4,365

~

422,433

37

479,440

83

85,828

13

549,764

35

666,659

29

—

—

146,870

40

63,770

4,190

10

4,370

10

2,912,609

76

6,424,870

41

8,169,257

73

*) 3,889,007

64

1,587,889

06

10,313,878

05

9,757,146

79

DEBET.

Transport

Valvsutrymmen i berg.............

Bidrag enl. bankoreglementets § 22, mom. 2

Kostnader för guldtransporter m. m......

» » probering av guldplantsar . .

För sedeltryckeriet:

Förlag för löpande utgifter vid sedeltry
utöver av tryckeriet gottgjorda belopp
Nya maskiner för sedeltryckeriet.....

Övriga utgifter för tryckeriet
i avlöningshänseende, bestridda
av huvudkontoret.

1937

72,382

99

1938

81,989

24

För pappersbruket:

Förlag för löpande utgifter för Tumba pappersbruk
utöver av bruket gottgjorda belopp . . . .

Tumba bruks nyanskaffningar...........

» » ombyggnadskonto..........

Övriga utgifter för bruket i
avlöningshänseende, bestridda
av huvudkontoret....

1937

39,228

70

1938

40,369

16

Kontroll vid sedelpapperstillverkningen

Saldo, vinst

Summa

*) Detta belopp utgör den för år 1937 redovisade vinsten på riksbankens rörelse, 2,688,211: 06 kronor,
med tillägg av 1937 års vinst på avbetalningslånefonden, 1,200.796:58 kronor.

BanJcoutskottets memorial Nr 1.
räkning (forts.)- _

1937

1

9 3 8

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

* /

10,313,878

05

9,757,146

79

Summa

10,313,878

05

—

9,757,14t>| 79

16

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Utgående

DEBET.

(Tillgångar och fordringar)

Kassa.

Metallisk kassa:

(enl. 11 § i lagen för Sveriges riksbank)

Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention
Omyntat guld samt äldre svenskt guldmynt
Utländskt guldmynt..............

Guld i utlandet, ej inräknat i metalliska
kassan......................

Annan kassatillgdng:

Silvermynt enligt 1873 års myntkonvention

ävensom kopparnickelmynt........

Äldre svenskt silvermynt..........

Brons-, järn- och kopparmynt........

Enskilda bankers postväxlar, checkar m. m.
Utländska bankers sedlar..........

Svenska statspapper och obligationer.

Svenska statspapper .............

Andra svenska obligationer.........

Beräknade räntor...............

Från änkekassorna övertagna
värdepapper.

Svenska statspapper.............

Andra svenska obligationer.........

Inteckningar..................

Beräknade räntor...............

Lånerörelsen.

Diskonterade växlar..............

Hypoteks- och kommunlån.........

Avbetalningslån................

Kredit i checkräkning............

På indrivning beroende medel.......

U trikesrörelsen.

Utländska statspapper............

Beräknade räntor...............

Köpta växlar, betalbara i utlandet.....

Fordran i löpande räkning hos utländska
banker och bankirer............

Kursdifferenskonto......

1938 års Guldregleringskonto. . .

Diverse räkningar

1937

1 9

3 8

Kronor

Kronor

Kronor

45,628,015

45,628,005

366,494,101

15

492,384,029

47

58,489,693

83

53,400,340

01

591,412,374

48

68,101,022

44

115,817,378

52

1,166,187

40

914,035

75

845

—

1,052

—

23,668

04

18,968

90

10,248,875

98

12,702,919

81

63,913

65

76,749

52

13,713,725

98

720,943,478

98

6,100,250

—

102,000,250

—

3,956,707

27

3,951,050

—

54,031

98

54,031

98

106,005,331

98

896,119

66

—

—

1,518,475

25

—

—

181,806

—

—

—

31,421

88

2,627,822

79

12,794,070

50

13,178,681

41

23,543,236

—

35,434,734

—

—

—

44,207,894

—

1,827,850

66

1,366,085

55

354

70

19,035

25

94,206,430

21

39,625,802

55

34,010,730

148,563

89

60,078

25

749,100,757

89

385,860,686

50

256,436,028

82

414,316,445

09

834,247,939

84

271,871,680

19

260,244,912

22

—

—

134,339,281

66

6,775,614

85

10,000,329

27

,922,451,274

79

—

2,162,615,526

95

Summa

Bankoutskottets memorial Nr 1.

17

balansräkning.

1937

1

9 3 8

Kronor

Kronor

Kronor

KREDIT.

•

(Skulder)

Utelöpande sedlar.......

980,088,107

41

1,060,676,458

23

Postväxelräkning.......

29,031,274

35

3,788,756

49

Checkräkning.

Skuld till statliga myndigheter......

310,852,043

59

418,045,381

08

> » bankaktiebolag..........

434,082,440

83

427,902,068

70

6,419,472

73

3,386,901

24

849,334,351

02

Svenska statspapper och ohli-

gationer.

Beräknade räntor...............

20,727

78

270,288

90

Lånerörelsen.

Inkasseringsavgifter för diskonterade växlar

1,300

86

1,380

77

U trikesrörelsen.

Skuld till utländska banker och bankirer

61,427,078

93

83,706,633

76

Upphörda lånegrenar.

Lånebanksobligationer med 4''/s# ränta . .

120,666

88

120,666

88

» i 4 » > . .

55,012

49

55,012

49

» > 3 » > . •

227

19

227

19

Ej uttagna räntor på förestående obliga-

4,047

17

4,176

63

180,083

19

Diverse räkningar.......

22,923,401

64

35,609,893

44

Kapital.

Grundfond...................

50,000,000

—

50,000,000

—

Avbetalningslånofond.............

—

—

50,000,000

—

Reservfond...................

20,000,000

—

20,000,000

—

Tjänstepensionsfond.............

2,751,091

21

2,831,837

97

1''amiljepensionsfond.............

50,989

35

3,904,564

74

Balanserade vinstmedel:

från föregående år.............

734,381

74

723,389

38

vinst för året ................

3,889,007

64

1,587,889

06

129,047,681

15

Summa

1,922,451,274

79

—

—

2,162,615,526|95

Bihang lill riksdagens protokoll 1939. 8 sami. Nr 1.

2

18

BankoutsJcottets memorial Nr 1.

Vissa inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1937 och

1938 års slut.

«

1937

1938

Tillgångar.

Kronor

Kronor

Inventarievärdet av vattenstämplat papper för postväxlar

m. m..............................

2,252

33,226

40

22

8,219

33,226

89

22

Riksbankens mynt- och medaljsamling..........

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens

slut enligt nedanstående specifikation.........

14,851,000

—

14,980,300

—

Inventarier och förråd vid huvudkontoret, sedeltryckeriet

och pappersbruket.....................

—

—

—

—

Aktier i Internationella Banken*)..............

1,800.000

—

1,800,000

—

Summa

16,686,478

62

16,821,746

11

*) Anni.: Riksbankens innehav av aktier i Interna-tionella Banken utgör nominellt Selm. Frea. 10,000,000:—.
(4,000 aktier å 2,500: — Schw. Frus.) varav inbetalts 25
procent, bokförda inom linjen med angivet belopp.
Fastigheten i:

Stockholm: bankhuset...................

4,250,000

—

4,250,000

—

sedeltryckeriet................

1,200,000

—

1,200,000

—

Göteborg.......................

800,000

—

800,000

—

Malmö.....................

425,000

—

425,000

—

Falun....................

185,100

—

200,000

—

Gävle......................

250,000

—

280,000

—

Halmstad........................

375,000

—

380,000

—

Härnösand..........................

150,000

—

175,000

—

Jönköping.......................

115,000

—

150,000

—

Kalmar........................

356,000

—

380,000

—

Karlskrona..........................

550,000

—

550,000

—

Karlstad........................

150,000

—

160,000

—

Kristianstad.......................

230,000

—

230,000

—

Linköping...........................

300,000

—

240,000

—

Luleå.............................

325,000

—

325,000

—

Mariestad...........................

130,000

—

130,000

—

Norrköping..........................

328,200

—

328,200

—

Nyköping...........................

422,000

—

428,600

—

Sundsvall...........................

250,000

—

250,000

—

Uppsala............................

535,000

—

535,000

—

Visby.............................

175,000

—

175,000

—

Vänersborg..........................

250,000

—

250,000

—

Växjö.............................

315,000

—

315,000

—

Örebro.............................

250,000

—

275,000

—

Östersund...........................

115,000

—

115,000

—

Tumba ............................

2,419,700

—

2,433,500

—

Summa

14,851,000

—

14,980,300

—

Skulder.

Utelöpande postväxlar ....................

12,281

05

12,278

39

» transportsedlar samt sedlar å 3 och 2 rdr

specie på ofärgat papper...........

338,584

40

338,534

90

» bankosedlar å riksdaler och skillingar . . .

1,315,328

04

1,315,328

04

Lånebanksobligationer å 4 % med ränta på ränta ....

548

08

548

08

» med 4 V» % ränta........

5,527

07

5,527

07

» » 3 % > ........

588

64

588

64

Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och

1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........

924

61

924

61

Realisationsobligationer med 4 % ränta till förfallodagen,

utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .

417

58

417

58

Summa

1,674,199 (47

1,674,147 j

31

19

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Beträffande avbetalning slåtten redovisas i nedanstående översikt de belopp,
som de olika kontoren don 31 december 1938 hade fått sig tilldelade, samt
antal och belopp av vid samma tidpunkt utestående lärn__

Tilldelat

Utestående lån

belopp

Kronor

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret.................

14,425,000

11,683

11,764,047

31

Avdelningskontoret i: Göteborg.......

3,800,000

3,978

3,584,040

37

Malmö........

3,000,000

2,555

2,716,635

Falun.........

1,320,000

914

1,175,157

Gävle ........

1,700,000

1,549

1,600,199

—

Halmstad......

900,000

503

830,765

—

Härnösand.....

1,000,000

656

808,912

—

Jönköping......

2,500,000

1,991

2,388,329

—

Kalmar .......

900,000

605

773,255

—

Karlskrona.....

1,050,000

984

998,707

—

Karlstad.......

700,000

486

634,820

—

Kristianstad.....

600,000

384

473,914

—

Linköping......

1,220,000

771

1,103,452

—

Luleå.........

2,100,000

2,898

2,004,514

57

Mariestad......

600,000

289

558,718

—

Norrköping.....

1,500,000

1,274

1,340,526

—

Nyköping......

875,000

490

742,220

—

Sundsvall......

1,000,000

1,020

866,817

—

Umeå........

2,000,000

1,825

1,800,505

—

Uppsala.......

3,200,000

2,402

3,051,076

—

Visby.........

1,000,000

690

933,586

—

Vänersborg.....

750,000

461

673,983

—

Västerås.......

950,000

698

887,243

—

Växjö........

500,000

278

406,807

—■

Örebro........

1,200,000

903

1,045,342

—

Östersund......

1,210,000

925

1,063,359

—

Summa

50,000,000

41,212

| 44,226,929

|25

Den 31 december 1938 utestående belopp fördelar sig på följande sätt:1

A-lån..................Kr. 34,138,118: 68

B-lån.................. » 8,930,720:57

Clån.................. » 1,158.090:-

Kr. 44,226,929: 25

1 A-lån: löptid högst 8 år; amorleras under hela löptiden.

B-lån: löptid högst 8 år; amorteringsfria högst 4 år.

Olån: löptid högst 4 år; i regel amorteringsfria under hela löptiden.

20

Bankoutslottets memorial Nr 1.

Under riksbankens förvaltning men utan att ingå i dess balansräkning äro
ställda två fonder, nämligen spannmålskreditfonden och bosättningslånefonden.

Spannmålslcr edit/anden uppgick under året till 500,000 kronor. Den 31 december
1938 var vid huvudkontoret beviljad en kredit på 100,000 kronor;
av denna utestod ett belopp av 31,092:50 kronor.

Bosättningslånefondens fördelning på de olika kontoren samt antal och
belopp av utestående lån den 31 december 1938 framgå av följande sammanställning.

Tilldelat

Utestående lån

belopp

Kronor

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret.......... ...

1,860,000

1,535

1,026,670

55

Avdelningskontoret i: Göteborg.......

840,000

1,012

737,879

40

Malmö.........

875,000

858

655,904

—

Falun........

240,000

270

201,629

—

Gävle........

285,000

356

257,523

—

Halmstad......

140,000

149

113,390

—

Härnösand.....

120,000

191

114,547

—

Jönköping.....

255,000

301

237,528

—

Kalmar .......

110,000

154

94,185

—

Karlskrona.....

100,000

128

80,975

—

Karlstad......

275,000

312

238,485

—

Kristianstad ....

160,000

195

132,633

,-

Linköping.....

155,000

241

128,601

—

Luleå........

155,000

218

134,266

—

Mariestad......

155,000

181

142,009

—

Norrköping.....

155,000

192

136,699

—

Nyköping......

165,000

206

145,613

—

Sundsvall ......

105,000

147

88,325

—

Umeå........

85,000

129

69,250

—

Uppsala.......

105,000

122

84,816

—

Visby........

40,000

47

30,822

—

Vänersborg.....

110,000

156

95,460

—

Västerås......

165,000

199

151,766

—

Växjö........

95,000

98

73,761

—

örebro.......

165,000

214

156,660

—

Östersund.....

85,000 1

122

70,540

—

Summa !

7,000,000'' |

7,733

5,399,936 |

95

1 Av de till bosättningslånefonden anvisade beloppen om sammanlagt 8,000,000 kronor
hava till och med den 31 december 1938 till riksbanken överförts 7,000,000 kronor.

Bankoutskottets memorial Nr 1.

21

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.

§ I Vid

det val av fullmäktige i riksbanken, som ägt rum under år 1938,
hava för valperioden 1938—1941 undertecknade Amnér och Björnsson fått
sina uppdrag förnyade.

Till suppleanter för tiden från valet till dess nytt val under år 1939 försiggått
hava utsetts bankrådet Harald Magnusson samt ledamöterna av riksdagens
första kammare Fritjof Ekman och Elof Andersson i Fältenborg.

Fullmäktige hava därefter inom sig utsett:

till vice ordförande samt förste deputerad och riksbankschef undertecknad
Rooth,

till andre deputerade undertecknade Amnér och Björnsson för resp. huvudkontoret
och avdelningskontoren,

till inspektör för sedeltryckeriet undertecknad Björnsson och

till inspektör för pappersbruket undertecknad Jonsson.

Därjämte hava fullmäktige till vice riksbankschef omvalt bankdirektören
Ferdinand Wallberg.

Kungl. Maj:t har förnyat förordnandet för undertecknad af Jochnick att
för tre år från och med den 16 juli 1938 vara fullmäktig samt för generaldirektören
Anders Örne att under samma tid vara suppleant.

Herr Örne har under år 1938 tjänstgjort 56 dagar.

Av de av riksdagen valda suppleanterna har herr Magnusson tjänstgjort
såsom fullmäktig och andre deputerad 131 dagar och herr Ekman såsom
fullmäktig under 23 dagar.

§ 2.

Till delegerade för riksdagens verk för år 1939 hava fullmäktige för sin
del utsett undertecknade Amnér och Björnsson.

Fullmäktige hava gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret utsett
fil. dr K. Hildebrand och bankokommissarien A. Bertil att under år 1939
å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar deltaga, herr Hildebrand såsom
ledamot i direktionen för Göta kanalverk och herr Bertil såsom ombud vid
revisionen av samma verk.

§ 3.

Inom styrelserna för avdelningskontoren hava följande förändringar ägt
rum eller beslutats:

kontoret i Malmö: Till ledamot av styrelsen i stället för redaktören Nils
Edvard Lindberg, vilken uppnått 70 års ålder, har utsetts suppleanten Harald
Evers samt till suppleant assistenten Anton Hjalmarsson;

22 BanJcoutsJcottets memorial Nr 1.

kontoret i Falun: Till suppleant har utsetts häradshövdingen Fredrik
Killander;

kontoret i Gävle: Suppleanten Gustaf Blom, som uppnått 70 års ålder,
har icke erhållit förnyat förordnande;

kontoret i Jönköping: Till ledamot av styrelsen i stället för landskamreraren
Johan Wallinder, vilken avlidit, har utsetts suppleanten Henning Ode
och till suppleant länsassessorn Nils Olof Åkesson;

kontoret i Karlskrona: Suppleanten Gunnar Strandberg har avlidit;
kontoret i Karlstad: Till verkställande styrelseledamot för tiden från och
med den 1 oktober 1939, då nuvarande verkställande styrelseledamoten
Julius Ahlberg avgår med pension, har utsetts tjänstemannen i 24:e lönegraden
vid samma kontor Anund Roth;

kontoret i Linköping: Till verkställande styrelseledamot efter Erik Olsén,
vilken den 30 september 1938 avgått med pension, har utsetts verkställande
styrelseledamoten vid kontoret i Umeå Hasse Hanson;

kontoret i Nyköping: Till styrelseledamot efter f. d. landskamreraren
Edward Ahlner, vilken avlidit, har utsetts suppleanten Sven Westberg och
till suppleant länsassessorn Herman Ekvall;

kontoret i Umeå: Till verkställande styrelseledamot från och med den 1
oktober 1938 efter förenämnde Hanson har utsetts tjänstemannen i 24:e
lönegraden vid kontoret i Falun Axel Lalander. Till suppleanter efter suppleanterna
Johan Forsman och Gunnar Wik, vilka på egen begäran entledigats,
hava utsett landssekreteraren Elis Almgren och direktören Gunnar Utterström;

kontoret i bästerås: T stället för f. d. stadsfogden Erhard Kumlin, vilken
undanbett sig återval, har till styrelseledamot utsetts suppleanten Fritz
Eklund;

kontoret i Växjö: Ledamoten av styrelsen Per Elmer har avlidit.

§ 4.

För beredande av lättnad i göromålen för verkställande styrelseledamoten
vid kontoret i Göteborg, vilkens arbetsbörda genom sedelrörelsens stegrade
omfattning vid kontoret och genom tillkomsten av bosättningslånefonden
väsentligt ökats, hava fullmäktige beslutat att tillsvidare inrätta en tjänst
över stat i 22:a lönegraden vid kontoret.

§ 5.

Såsom framgår av § 21 i fullmäktiges berättelse till bankoutskottet föregående
år hade två tjänstemän vid kontoret i Västerås gjort sig skyldiga
till vissa oegentlighéter.

Enligt lagakraftägande utslag hava dessa tjänstemän numera dömts till
avsättning från sina tjänster i riksbanken.

Bankoutskottets memorial Nr 1.

23

§ 6.

Verkställd utredning har givit vid handen, att de göromål, som åvila ombudsmännen
vid riksbankens avdelningskontor i Göteborg och Luleå, under
senare år varit av ringa omfattning.

I anledning härav hava fullmäktige beslutat att indraga dessa befattningar
med utgången av juni månad innevarande år. Ombudsmansgöromålen
vid dessa kontor komma i samband därmed att överflyttas till ombudsmansexpeditionen
vid huvudkontoret.

Därefter kommer ombudsman att bunäs endast vid ett av riksbankens
avdelningskontor, nämligen vid kontoret i Malmö.

§ 7.

Sedan överenskommelse träffats med Bankostatens änke- och pupillkassa
örn statens övertagande av kassans rörelse från och med den 1 jan. 1938,
hava fullmäktige den 7 april 1938 godkänt av kassan framlagt förslag till
skifte av kassans tillgångar.

Enligt en av f. d. byråchefen fil. dr. Tim Jansson per den 31 december
1937 upprättad balansräkning upptogs kassans kapitalbehållning till ett
värde av 2,714,099 kronor. Vid skiftet hava vissa tillgångar till ett uppskattat
värde av 838,184 kronor tillförts kassan — numera benämnd Bankostatens
enskilda änke- och pupillkassa — varjämte tillgångar till ett värde
av 40,122 kronor ansetts belöpa å vissa under kassans förvaltning ställda
donationsfonder. Återstoden av tillgångarna hava tillskiftats riksbanken.

§ 8.

Fullmäktige hava beslutat, att räntan å tjänst*- och familjepensionsfonderna
för år 1938 skulle beräknas efter 4 %, samt att till täckande av
tjänstepensionskostnaderna för samma år tjänstepensionsfonden skulle påföras
ett belopp av 96,300 kronor.

I skrivelse till delegerade för riksdagens verk den 8 december 1938 hava
fullmäktige hemställt örn åtgärder för slopande av fortsatt fondering för
tjänste- och familjepensionskostnadernas bestridande vid riksbanken.

Sedermera hava tjänste- och familjepensionsfondernas medel överlämnats
till riksgäldskontoret för förräntning enligt samma grunder, som tillämpas
beträffande övriga av riksgäldskontoret omhändertagna statliga pensionsfonder.

§ 9.

Riksbanken bar under innevarande år liksom tidigare fungerat såsom
clearingnämndens bankförbindelse för clearingnrna med Tyskland och Italien
samt för betalningsspärren beträffande likvider till Spanien.

Likaledes bar riksbanken fungerat såsom eleanngkontorets bankförbindelse
för clearingarna med Estland, Lettland och Turkiet samt för betalningsöverenskommelsen
med Bulgarien.

24

Bankoutskottels memorial Nr 1.

§ 10.

Riksgäldskontoret hade före 1938 års utgång till riksbanken för reservförrådsnämndens
räkning överlämnat skattkammarväxlar till ett sammanlagt
belopp av 105 miljoner kronor. Därav hade växlar å tillhopa 100 miljoner
kronor diskonterats.

§ 11.

Den ombyggnad av riksbankens hyresfastighet vid Drottninggatan i Göteborg,
vartill jämlikt medgivanden av 1937 och 1938 års riksdagar ett sammanlagt
belopp av förslagsvis 141,200 kronor finge tagas i anspråk, har
sistlidna höst fullbordats med undantag av vissa smärre inredningsarbeten.

Den sammanlagda kostnaden uppgår till 184,604 kronor 94 öre.

Det för ombyggnaden beräknade beloppet har sålunda väsentligt överskridits.
Anledningen härtill har bland annat varit, att det under arbetets
gång visat sig nödvändigt att vidtaga vissa förstärkningsåtgärder beträffande
grunden, vilka icke tidigare kunnat förutses, samt att priserna å erforderlig
materiel efter arbetskostnadernas beräknande men före avgivande av entreprenadanbud
undergått en avsevärd stegring.

Därjämte hava under år 1938 vissa ändrings- och reparationsarbeten vidtagits
i riksbankens lokaler i kontorsfastigheten vid Södra Hamngatan i
Göteborg för en sammanlagd kostnad av c:a 14,800 kronor.

§ 12.

Sedan 1938 års riksdag bemyndigat fullmäktige att för anordnande av i
berg insprängda valvsutrymmen för riksbanken och riksgäldskontoret taga
i anspråk ett belopp av förslagsvis 160,000 kronor, hava fullmäktige efter
hörande av fullmäktige i riksgäldskontoret fattat beslut örn plats för valvet
samt därefter låtit igångsätta arbetet.

§ 13.

Med stöd av bemyndigande av 1938 års riksdag att för inköp av nya
maskiner för sedeltryckeriets räkning taga i anspråk ett belopp av förslagsvis
277,000 kronor hava avtal slutits om inköp av sådana maskiner.

Provisoriska åtgärder för ökning av tryckeriets kapacitet hava vidtagits i
likhet med vad som tidigare skett beträffande pappersbruket.

§ 14.

Arbetet med åstadkommande av nya sedeltyper har numera fortskridit så
långt, att gravyrarbetet till tiokronesedeln är under utförande. Därest intet
oförutsett inträffar, torde ett fullständigt utarbetat förslag till nämnda sedel
föreligga för slutgiltig prövning under loppet av innevarande år.

Bankoutslcottets memorial Nr 1.

25

§ 15.

För tryckning å sedeltryckeriet av lotter till Svenska penninglotteriet
aktiebolag har för en kostnad av RM 18,300: — inköpts en för dylikt
ändamål avsedd maskin.

§ 16.

Av 1938 års riksdag bemyndigades fullmäktige att för inköp av en
pappersmaskin för Tumba bruk jämte erforderlig utrustning ävensom för
verkställande av utvidgning av nuvarande fabriksbyggnad vid bruket taga
i anspråk ett belopp av förslagsvis 486,000 kronor.

Arbetena med utvidgning av fabriksbyggnaden hava upplåtits å entreprenad
och skola i stort sett vara avslutade vid utgången av nästkommande
mars.

Vidare har avtal träffats örn inköp av pappersmaskin samt av vissa reservdelar
och hjälpmaskiner till densamma m. m.

Det beräknas, att arbetet med installation av pappersmaskinen skall kunna
taga sin början i maj 1939. Överenskommelse har träffats med Pappfabrik
Spechthausen, Eberswalde, Tyskland, om biträde med maskinens
inkörning.

§ 17-

Reparations- och moderniseringsarbetena inom det s. k. stora stenhuset
vid Tumba bruk, vartill jämlikt medgivande av 1938 års riksdag finge tagas
i anspråk ett belopp av högst 150,000 kronor, äro under utförande och
torde bliva avslutade omkring den 1 nästkommande april.

§ 18.

Lantarbetarbostaden vid den av riksbanken utarrenderade jordbruksfastigheten
Lill-Tumba undergår för närvarande en genomgripande reparation
och modernisering.

Kostnaden härför har beräknats komma att uppgå till något över 9,000
kronor.

§ 19.

Jämlikt beslut av 1938 års riksdag har riksbanken före utgången av
budgetåret 1937/38 till statsverket inlevererat till avbetalningslånefonden
överförda och reserverade vinstmedel, uppgående till 44,000,000 kronor.

Riksgäldskontoret har i stället till riksbanken utbetalat det belopp örn
50,000,000 kronor, som å övergångsstaten för nämnda budgetår av riksdagen
anvisats av lånemedel till avbetalningslånefonden. Fonden uppgår
följaktligen numera till sist angivna belopp.

Räntan å lån från fonden har under år 1938 utgjort oförändrat 3,5 %.

Rörande fondens verksamhet hänvisas i övrigt till de å sid. 19 intagna
uppgifterna.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 8 sami. Nr 1.

3

26

B anka utskottets memorial Nr 1.

§ 20.

Jämlikt gällande kungörelse ang. allmänna villkor och bestämmelser för
lån från spannmålskreditfonden hava fullmäktige fastställt räntan å lån
från nämnda fond under nu löpande konsumtionsår till oförändrat 3,i %.

§ 21.

Från statens bosättningslånefond, till vilken anvisats av 1937 års riksdag
två miljoner kronor och av 1938 års riksdag ytterligare sex miljoner kronor,
utgjorde utlåningen per den 30 juni och den 31 december 1938 sammanlagt
1,821,157 kronor, respektive 5,399,936: 95 kronor.

Rörande lånens antal och fördelning torde få hänvisas till sammanställningen
å sid. 20.

Räntan å lån från fonden har av Kungl. Majit för nu löpande budgetår
fastställts till oförändrat 3,5 %.

§ 22.

Den under § 20 i fullmäktiges berättelse till bankoutskottet vid 1938 års
riksdag omförmälda utredningen angående vissa förändringar av huvudkontorets
organisation pågår alltjämt.

§ 23.

Förhandlingar pågå med civilförvaltningens personalförbund angående
ändrade lönevillkor för arbetarpersonalen vid riksbankens sedeltryckeri och
pappersbruk.

§ 24.

Vissa luftskyddsanordningar och andra beredskapsåtgärder hava vidtagits
vid riksbanken, varjämte utredningar pågå örn ytterligare åtgärder i sådant
hänseende.

§ 25.

Delegerade för riksdagens verk hava den 25 januari 1938 utfärdat följande
författningar, nämligen

a) bestämmelser angående ikraftträdande av familjepensionsreglementet
för riksdagens verk;

b) föreskrifter rörande tillämpning av samma reglemente;

c) bestämmelser angående familjepension m. m. i vissa fall, då nämnda
reglemente ej är vid riksdagens verk tillämpligt; samt

d) föreskrifter angående provisoriskt lönetillägg åt vissa icke-ordinarie
befattningshavare vid riksdagens verk (nya föreskrifter i ämnet utfärdade
den 6 oktober 1938).

Vidare hava fullmäktige den 27 januari 1938 utfärdat föreskrifter rörande
tillämpning av reglementet angående familjepension för efterlevande till
arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk.

Banlcoulskottets memorial Nr 1.

27

§ 26.

Föreskrivna inventeringar av huvudkontorets kassor och förvaringsrum
hava under året ägt rum.

Därjämte har inventering företagits av behållningarna i huvudkontorets
samtliga förvaringsvalv och kassor ävensom av sedelkontorets behållningar
av sedlar och sedelpapper.

Inspektioner av avdelningskontoren hava verkställts

av undertecknad Amnér vid kontoren i Karlstad och Mariestad,

av undertecknad Björnsson vid kontoren i Halmstad, Jönköping, Kalmar,
Karlskrona, Kristianstad, Linköping, Norrköping, Nyköping och Vänersborg,

av vice riksbankschefen Wallberg vid kontoren i Göteborg, Malmö, Luleå,
Umeå, Örebro och Östersund samt

av förste suppleanten Magnusson vid kontoren i Falun, Gävle, Härnösand,
Sundsvall, Uppsala, Visby, Västerås och Växjö.

Dessutom hava under året särskilda undersökningar genom därtill utsedda
tjänstemän verkställts vid samtliga avdelningskontor.

Föreskrivna inventeringar av Tumba bruks kassa hava under året ägt rum.

§ 27.

Den 17 och den 18 december 1938 hava representanter för centralbankerna
i Danmark, Finland, Norge och Sverige sammanträtt i Stockholm för
överläggningar rörande frågor av gemensamt intresse.

§ 28.

Befrielsen för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna
sedlar med guld förnyades två gånger under år 1938. Sista gången avsåg
befrielsen tiden från och med den 1 juni 1938 till och med den 31 maj
1939.

Riksdagarna 1932—1937 antogo lagar angående rätt för Konungen att i
vissa fall och för viss tid fritaga riksbanken från skyldigheten att inlösa
guld i plants, som för riksbankens räkning till myntverket avlämnas, samt
att förklara, att bestämmelserna i lagen om rikets mynt örn rätt för en var,
som vid myntverket inlämnar guld, att erhålla guldmynt m. m., under viss
tid icke skola äga tillämpning. Den sist utfärdade lagen av detta innehåll
gällde till och med den 31 januari 1938. Då en lagstiftning av detta slag
icke längre S3rntes nödvändig med hänsyn till utvecklingen av den svenska
kronans värde i förhållande till guld, underläto fullmäktige att hemställa
örn lagstiftningens förnyelse. Ifrågavarande lagstiftning upphörde sålunda
att gälla från och med den 1 februari 1938.

§ 29.

För riktigheten av de å sid. 10—20 lämnade sifferuppgifterna ansvara föreståndaren
för räkenskapsavdelningen K. G. Simonsson och tjänstemannen B.

28

JBankoutslcottets memorial Nr 1.

Oscarsson, vilka i riksbankens bokslut undertecknat, respektive kontrasignerat
ifrågavarande räkningar.

P ullmäktige överlämna härjämte i behörig tid inkomna berättelser från
styrelserna för bankens samtliga avdelningskontor, ävensom de berättelser
för år 1937, vilka avgivits av revisorerna för dessa kontor, dock med undantag
av de båda berättelserna för kontoret i Luleå. Sistnämnda berättelser
komma senare att överlämnas till bankoutskottet tillika med yttrande
av fullmäktige över kontorsstyrelsens framställning örn avskrivning av vissa
inom linjen förda fordringar.

Stockholm den 12 januari 1939.

§ 30.

Ivar Rooth.
Sten Stendahl.

ADOLF af JOCHNICK.
A. Amnér.

C. P. V. Gränebo.

Edv. Björnsson.
Conrad Jonsson.

/

Hjalmar Ekengren.

Stockholm 1939, Ivar H aeggs t röms Buktryckeri A. B.

390091