Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8. 1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1939 kl. 4 e. m.

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande i
anledning av väckta motioner örn ökat tullskydd
för matlök m. m.

Enligt överenskommelse mellan bevillningsutskottet och jordbruksutskottet
ha till behandling i sammansatt bevillnings- och jordbruksutskott
överlämnats följande under motionstiden vid riksdagens början
väckta, till bevillningsutskottet hänskjutna motioner, nämligen

1) I: 90 av herr Löfvander m. fl. likalydande med II: 143 av herrar
Lundgren och Tornegård, vari hemställts, att tullen å matlök (stat. nr
109, tulltaxenr 53) måtte bestämmas till 5 kronor för tiden 1 april—31
maj samt till 20 kronor under annan tid av året, allt pr 100 kg.;

2) II: 142 av herr Lundgren, vari hemställts, att kvistar och blad, hänförliga
till stat. nr 98, s. k. snittgrönt, asparagus plumosus och spången
samt adiantum, utöver nuvarande tull av 50 kronor pr 100 kg.
åsättas en tilläggstull av 450 kronor pr 100 kg.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, hänvisas
till dessa.

Tull å lök infördes första gången 1885 (med tillämpning från och med
den 7i 1886) och bestämdes då till 10 öre för kg. Denna tullsats gällde
sedan ända till år 1925, då tullen i samband med samma års svenskspanska
handelstraktat nedsattes till 5 öre för kg. Yrkanden om höjning
av tullen framställdes därefter vid flera tillfällen såväl motionsvis
i riksdagen som hos Kungl. Maj:t. I anledning av väckta motioner
(I: 104 och II: 254) beslöt 1936 års riksdag höja den för tiden Ve—31/is
utgående tullen till 20 öre för kg.

Lök är i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning upptagen
på följande sätt:

Statistiskt

Tull för
100 kg.

Tulltaxenr

Köksväxter, ej särskilt nämnda:

kronor

färska eller enbart kokade:

lök:

109: 1

under tiden 1/i—s,/ö.............

......T

5: —

53: 1

109: 2

under annan tid...............

......T

20: —

53: 2

Bihang till riksdagens protokoll 1931). 7 sami. 2 avd. Nr 3. 1

2 Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

Enligt beslut av 1888 års riksdag åsattes kvistar och blad en tull av
2 kronor pr kg. Emellertid framkommo protester häremot, vilka föranledde
en tullsänkning till 50 öre för kg. redan påföljande år. Någon
ändring har sedan icke vidtagits beträffande denna tullrubrik.

Kvistar och blad äro i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning
upptagna på följande sätt.

Statistiskt

nr

Tull för
100 kg.
kronor

Tulltaxenr

98

Kvistar och blad, naturliga; ävensom frukter
naturliga, icke ätbara, samt gräs:
till prydnad användbara, även preparerade . .

och bär,

. . . . E

50: —

43

Frukt- och trädgårdsutredningen har i ett den 15 februari 1938 avgivet
betänkande (stat. off. utr. 1938: 5) föreslagit, bland annat, den ändrade
lydelsen av tulltaxan, att stat. nr 109: 1 kommer att omfatta »tiden 1/s—
sl/5» samt att av kvistar och blad, härförliga till stat. nr 98, adiantum samt
asparagus sprengeri och plumosus åsättas en tilläggstull av 450 kronor för
100 kg.

I proposition nr 303 till 1938 års riksdag har Kungl. Majit framlagt åtskilliga
förslag till åtgärder till stödjande av trädgårdsnäringen m. m. I
anledning av frukt- och trädgårdsutredningens förslag till ökat tullskydd
för näringen anförde föredragande departementschefen följande:

»Med hänsyn till vad som i olika hänseenden framkommit vid de av fruktoch
trädgårdsutredningen verkställda undersökningarna rörande produktions-
och avsättningsförhållandena inom trädgårdsnäringen torde det vara
tveksamt, huruvida en förstärkning av tullskyddet i nuvarande läge skulle
tjäna syftet att åstadkomma en förbättrad lönsamhet för näringen i dess
helhet. De snart sagt obegränsade naturliga utvecklingsmöjligheterna, den
jämförelsevis stora snabbhet, varmed trädgårdsodlingen kan anpassas efter
ett ökat tullskydd, samt lättheten att etablera sig som självständig företagare
inom yrket måste i och för sig anses ägnade att inge dylikt tvivel.
Det bör i detta sammanhang uppmärksammas, att utredningen såsom en
väsentlig anledning till uppkomna svårigheter inom näringen framhållit en
stegrad inbördes konkurrens mellan odlarna, vilken i första hand gått ut
över de mindre företagarna. Ett ökat tullskydd skulle tydligen under nuvarande
förhållanden icke åstadkomma någon förändring i detta avseende.
Beträffande flera av de produkter, för vilka en höjning av tullskyddet föreslagits,
har utredningen därjämte ansett sig kunna konstatera, att överproduktion
föreligger. Av betydande vikt för frågans rätta bedömande äro även
de olikartade produktionsbetingelser, under vilka trädgårdsodlingen inom
olika delar av vårt land bedrives. Vad utredningen anfört med avseende
härå anser jag mig böra understryka. Det torde vara klart, att de stora
skiljaktigheter i fråga om jordmån och klimat, som förefinnas särskilt mellan
södra och mellersta Sverige, måste göra det vanskligt att utan effektiva
anstalter av organisatorisk art tillgripa tullåtgärder såsom medel för ernående
av en ökad räntabilitet. För att dylika åtgärder skola få avsedd
verkan synes det bland annat nödvändigt, att den ohämmade och i vissa

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 3. 3

fall osunda konkurrens, som enligt vad förut anförts råder mellan större
och mindre odlare samt mellan odlare inom skilda landsdelar, i möjligaste
mån bringas att upphöra. Det är min förhoppning att den tilltänkta riksorganisationen
skall leda till resultat i nämnda hänseende. I avvaktan härå
synes med frågan örn ett förstärkt tullskydd för näringen böra anstå. Härför
tala även handelspolitiska skäl.»

I vissa i anledning av propositionen väckta motioner (I: 342 och II: 492,

I: 344 och II: 494 samt II: 495) yrkades i huvudsak bifall till frukt- och
trädgårdsutredningens tullförslag.

Savimansatt bevillnings- och jordbruksutskott yttrade i sitt utlåtande
nr 2 i anledning av propositionen 303/1938 bland annat följande:

^ »Utskottet delar departementschefens betänkligheter mot att under nu
rådande förhållanden inom näringen höja tullarna å näringens produkter.

I likhet med departementschefen finner utskottet det synnerligen tveksamt
örn en förstärkning av tullskvddet för levande växter, blommor samt vissa
grönsaker i enlighet med frukt- och trädgårdsutredningens förslag i nuvarande
läge skulle bliva till avsett gagn. Med hänsyn härtill och då åtgärder
i sådant syfte kunna väntas föra med sig vissa olägenheter i handelspolitiskt
hänseende och särskilt för den svenska exportens intressen anser sig
utskottet icke för närvarande — såsom yrkats i motionerna I: 344 och
II: 494 — böra tillstyrka ett genomförande av berörda förslag. Härav följer
att utskottet ej heller kan biträda motsvarande yrkanden i motionen II: 495.

Med det anförda har utskottet icke velat ställa sig principiellt avböjande
till de från odlarnas sida framförda kraven på en ytterligare begränsning
av importen av trädgårdsalster. Emellertid anser utskottet, att odlarna dessförinnan
böra visa sin goda vilja och förmåga att komma till rätta med de
missförhållanden i fråga örn distribution och avsättning inom landet som
för närvarande råda. Särskilt finner utskottet det angeläget, att den organisation
som nu är under bildande vinner sådan anslutning bland odlarna
att den kan fylla sin uppgift i förevarande avseende. Skulle det sedan organisationen
färdigbildats och vunnit erforderlig stadga visa sig att marknadsförhållandena
även i fortsättningen till följd av importens storlek utveckla
sig i för odlarna ogynnsam riktning, vill utskottet icke avvisa tanken
att genom importreglering eller åtgärder av annat slag bereda den inhemska
odlingen ett ökat skydd mot utlandet. Självfallet böra härvid handelspolitiska
hänsyn tågås. Åv vad utskottet sålunda anfört torde framgå,
att utskottet icke kan biträda det i motionerna I: 342 och II: 492 framförda
yrkandet, att riksdagen redan nu skulle hos Kungl. Majit anhålla örn vidtagande
av åtgärder för dylik reglering.»

På hemställan av utskottet föranledde ifrågavarande yrkanden i motionerna
icke någon riksdagens åtgärd.

Som den föregående framställningen närmare utvisar voro de förslag, utskottet.
som framlagts i motionerna, föremål för prövning av 1938 års riksdag i
samband med behandlingen av Kungl. Majlis proposition nr 303 angående
åtgärder till stödjande av trädgårdsnäringen m. m. På hemställan av sammansatt
bevillnings- och jordbruksutskott i dess utlåtande nr 2 lämnades
förslagen då utan åtgärd. I sitt nämnda utlåtande anförde 1938 års utskott,
bland annat, att utskottets avstyrkande icke innebar, att utskottet ställde

4 Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 3.

sig principiellt avböjande till de krav på ytterligare begränsning av importen
av trädgårdsalster, som förelåge från odlarnas sida. Emellertid ansåg
utskottet, att odlarna först borde visa sin goda vilja och förmåga att komma
till rätta med de missförhållanden i fråga om distribution och avsättning
som rådde. Särskilt fann utskottet det angeläget, att den odlarorganisation
(Sveriges frukt- och trädgårdsodlares riksförbund), som vid utlåtandets
avgivande var under bildning, vunne sådan anslutning bland odlarna,
att den kunde fylla sin uppgift i förevarande avseende. Skulle det sedan
organisationen färdigbildats och vunnit erforderlig stadga visa sig att marknadsförhållandena
även i fortsättningen till följd av importens storlek utvecklade
sig i för odlarna ogynnsam riktning, ville utskottet icke avvisa
tanken att bereda den inhemska odlingen ett ökat skydd mot utlandet.
Härvid borde självfallet handelspolitiska hänsyn tagas.

De villkor, som 1938 års utskott ansåg sig böra uppställa för att frågan
örn ytterligare begränsning av importen av trädgårdsalster skulle tagas under
omprövning av riksdagen, äro, såvitt utskottet har sig bekant, ännu icke
uppfyllda. Den förut omförmälda riksorganisationen har visserligen färdigbildats
men så nyligen, att det ännu är för tidigt att bilda sig något omdöme
örn dess verksamhet. Med hänsyn härtill finner sig utskottet icke kunna
tillstyrka bifall till motionen II: 142 om ökat tullskydd för snittgrönt. Vidkommande
motionerna I: 90 och II: 143 om ökat tullskydd för matlök
vill utskottet föreslå, att Kungl. Majit bemyndigas att, i den mån Kungl.
Majit finner så av förhållandena påkallat och handelspolitiska skäl icke
lägga hinder i vägen, förordna örn höjning av den under månaderna januari
—mars utgående tullen å matlök intill ett högsta belopp av 20 kronor för
100 kilogram. I övrigt torde sistnämnda motioner av riksdagen böra lämnas
utan åtgärd.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

1) att riksdagen må, i anledning av de likalydande
motionerna I: 90 och II: 143, bemyndiga Kungl. Majit att,
i den mån förhållandena så påkalla, förordna örn höjning
av tullen å matlök under tiden 1 januari—31 mars (ur
tulltaxenummer 53: 2) intill ett högsta belopp av 20 kronor

* för 100 kilogram;

2) att motionerna I: 90 och II: 143, i den mån de icke
kunna anses besvarade genom vad utskottet under 1) hemställt,
av riksdagen lämnas utan åtgärd;

3) att motionen II: 142 av riksdagen lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 23 maj 1939.

På sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 2.

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 3. 5

Reservation

av herrar Elon Andersson, Sjödahl, Björnsson, Lövgren, Werner i
Hultsfred samt Granath, vilka — med förmälan att enligt deras mening
skäl icke förelåge att för närvarande genomföra ökat tullskydd för matlök
— hemställt,

att riksdagen måtte avslå utskottets hemställan under 1).

Bihang till riksdagens protokoll 19S''J. 7 sami.

avd. Nr S.

2