Bevillningsutskottets betänkande Nr 25.
1
Nr 25.
Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1939 kl. 1 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om fortsatt
giltighet av förordningen den 18 juni 1931 (nr 581)
angående rätt för Konungen att i vissa fall meddela
särskilda bestämmelser örn stämpelavgift vid köp och
byte av fondpapper.
I en den 21 april 1939 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 266, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen antaga följande, vid propositionen fogade
Förslag
till
förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 18 juni 1937
(nr 481) angående rätt för Konungen att i vissa fall meddela särskilda
bestämmelser om stämpelavgift vid köp och byte av
fondpapper.
Härigenom förordnas, att förordningen den 18 juni 1937 angående rätt
för Konungen att i vissa fall meddela särskilda bestämmelser om stämpelavgift
vid köp och byte av fondpapper, vilken jämlikt förordning den 27 maj
1938, nr 198, gäller till och med den 31 maj 1939, skall äga fortsatt giltighet
till och med den 31 maj 1940, med iakttagande av att av Konungen
jämlikt förstnämnda förordning meddelade bestämmelser ej må äga tillämpning
längre än till och med sistnämnda dag.
Såsom ett led i de av 1937 års riksdag i valutavårdande syfte beslutade
beredskapsåtgärderna ingick bland annat ett bemyndigande för Konungen
att, då sådant med hänsyn till särskilda omständigheter prövades nödigt,
förordna örn höjning i viss utsträckning av den vid köp och byte av fondpapper
utgående stämpelavgiften. Stadgande härom innefattades i en den
18 juni 1937 utfärdad förordning (nr 481), vilken ursprungligen ägde giltig
-
Dihang till riksdagens protokoll 1939. 7 sami. 1 avd. Nr 25—26.
1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 25.
U tslcottet.
het till och med den 31 maj 1938. I enlighet med beslut av 1938 års riksdag
har genom förordning den 27 maj 1938 (nr 198) förordnats, att förstnämnda
förordning skall äga fortsatt giltighet till och med den 31 maj 1939.
I det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet har föredragande departementschefen
bland annat anfört, att berörda befogenhet för Konungen
alltjämt får anses fylla en funktion i det system av beredskapsåtgärder,
som på senare tid i valutavårdande syfte beslutats. På grund härav föreslås,
att förordningen den 18 juni 1937 förlänas fortsatt giltighet till och med
den 31 maj 1940.
Bank- och fondinspektionen har i avgivet utlåtande i ärendet anfört, att
inspektionen ansett sig icke böra motsätta sig, att åtgärder vidtagas i angivet
syfte.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
får hemställa,
att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition
nr 266.
Stockholm den 12 maj 1939.
På bevillningsutskottets vägnar:
IVAR ANDERSON.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Viktor Larsson, Heiding, Sjödahl, Velander, Gustaf
Björkman, Robert Berg, Sylwan, Herman Ericsson och Franzon; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Olsson i Gävle, Ericson i Boxholm,
Johanson i Huskvarna, Werner i Hultsfred, Hammarlund, Blomquist, Hagberg i
Malmö, Jonsson i Skedsbygd och Falk.