Riksdagens skrivelse Nr 34.

1

Nr 34.

Godkänd av första kammaren den 15 februari 1938.
Godkänd av andra kammaren den 15 februari 1938.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag
till oförutsedda utgifter.

(Statsutskottets utlåtande nr 21.)

Till Konungen.

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1938/39 har Kungl. Majit, jämte det Kungl. Majit genom utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för riksdagen anmält de utgifter,
Kungl. Majit under år 1937 anvisat till utgående från ifrågavarade anslag,
gjort framställning om anslag till oförutsedda utgifter för budgetåret 1938/39.

Under förevarande punkt har departementschefen ansett sig böra närmare
redogöra för eif av Kungl. Majit den 14 augusti 1937 fattat beslut om
anvisande från anslaget till oförutsedda utgifter av ett tilläggsanslag å
80,000 kronor till den pågående ombyggnaden för generaltullstyrelsen. Liknande
tillvägagångssätt har synts departementschefen kunna få ske i andra
liknande rena undantagsfall, då fråga vore om sådana begränsade tilläggsbelopp,
att ej härigenom nämnvärt påverkades det efter tidigare av riksdagen
beviljade anslag beräknade, för byggnadens uppförande i fastighetsfonden
avgörande byggnadsvärdet.

Med avseende å den av departementschefen sålunda väckta frågan om
anskaffningen av medel, då exempelvis på grund av prisstegring tilläggsanslag
skyndsamt påkallas som förstärkning av tidigare beviljade kapitalökningsanslag,
får riksdagen erinra om de skilda möjligheter, som i detta avseende
stå till buds. För statens järnvägars del gäller jämlikt ett medgivande
av 1922 års riksdag, att, därest överskott uppkommit eller framdeles
skulle uppstå å ett under huvudgruppen »Nya byggnader och anläggningar
vid statens trafikerade järnvägar» upptaget anslag, järnvägsstyrelsen må använda
dylikt överskott till täckande av sådan brist å annat anslag inom
samma huvudgrupp, som icke kunnat undvikas, därvid skall iakttagas, att

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 14 sami. Nr 34. 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 34.

överskottet i första hand bör användas till täckande av brist å anslag för
närmast jämförliga ändamål. Då detta medgivande lämnades, förutsatte
riksdagen, att redogörelse lämnades riksdagen för de fall, då överskott sålunda
användes för täckning av brister. (I 1938 års statsverksproposition
lämnas en dylik redovisning i samband med behandlingen av kapitalbudgeten,
bil. 5 sid. 57.)

En annan utväg är den vid 1937 års riksdag beträffande telegrafverket —
på inrådan av riksräkenskapsverket — anlitade, nämligen att telegrafstyrelsen
i avvaktan på att nyanvisade anslagsmedel kunde hinna ställas till förfogande
förutsattes kunna erhålla bemyndigande »att vidtaga erforderliga
åtgärder» för påbörjande av vissa brådskande arbeten. Ett annat tillvägagångssätt
— vilket närmast överensstämmer med det av riksräkenskapsverket
beträffande generaltullstyrelsens ombyggnad nu föreslagna — är, att utgiften
förskotteras från anslaget till oförutsedda utgifter för att sedermera ersättas
från anslag, anvisat av riksdagen. Detta tillvägagångssätt bar tidigare
vid enstaka tillfällen brukats, även då fråga varit om utgifter för kapitalökning.
Så skedde genom Kungl. Maj:ts beslut den 5 april 1928 för erläggande
av likvid för aktier i ett bolag, bildat för att tillvarataga de svenska stenkolsfyndigheterna
å Spetsbergen. Ett liknande medgivande förekom också vid
1937 års riksdag, då det gällde att skyndsamt bereda medel för statlig förskottering
av kostnaderna för kommunala stadsplanearbeten (se riksdagens
skrivelse nr 35).

Om samtliga här anlitade olika förfaranden gäller emellertid, att de måste
betraktas som mindre tilltalande nödfallsutvägar. Skäl kunde onekligen anföras
för den av departementschefen framförda tanken på att vid sidan av
driftbudgetens anslag till oförutsedda utgifter uppföra ett liknande anslag å
kapitalbudgeten. Åtminstone enligt hittillsvarande erfarenheter torde man
emellertid vara berättigad räkna med att de tillfällen, då på grund av felkalkylering,
oförutsedd prisfördyring eller andra orsaker ett dylikt anslag skulle
behöva tagas i anspråk, skola bliva rätt sällsynta. Att märka är också, att
med avseende å sådana mera begränsade tilläggsanslag som de här förevarande
den av Kungl. Maj:t i detta fall anlitade utvägen står till buds, nämligen
medlens definitiva utanordning från anslaget till oförutsedda utgifter.

I anslutning till departementschefens uttalanden vill emellertid riksdagen
framhålla angelägenheten av att anlitandet av denna möjlighet för en anslagsbrists
täckning strängt begränsas, så att ej riksdagens rättigheter som
anslagsbe viljande myndighet härigenom kringgås.

Vad här anförts gäller givetvis icke för def fall, att förnyelsefondsmedel stå
till förfogande för ändamålet.

I fråga om själva anslagsbeloppet och de allmänna villkoren för anslagets
användning har ingen ändring ifrågasatts.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen

I. för Oförutsedda utgifter för budgetåret 1938/39 anvisat ett förslagsanslag
av 1,000,000 kronor;

Riksdagens skrivelse Nr 34.

3

II. beslutat, att anslaget skall stå till Kungl. Maj:ts förfogande

a) för bestridande av utgifter, vilka äro av så brådskande art, att frågan
ej hinner underställas riksdagen, under följande villkor, nämligen:

att utgiften är av den storlek, att vederbörande huvudtitels anslag till extra
utgifter med hänsyn till därå förefintliga behållningar icke lämpligen kan
för ändamålet anlitas,

att utgiften är av beskaffenhet att ej kunna bestridas av andra till Kungl.
Maj:ts förfogande stående medel,

att utgiften icke heller är av den art, som omförmäles i § 63 regeringsformen,

samt att genast vid riksdagens början en särskild specificerad anmälan
göres till riksdagen om de utgifter, Kungl. Maj:t under det senaste året beslutat
anvisa till utgående från anslaget;

b) för bestridande av utgifter å inkomsttiteln »övriga diverse inkomster»,
för vilkas gäldande inkomsterna å samma titel icke förslå.

Stockholm den 15 februari 1938.

Med undersåtlig vördnad.