2
Riksdagens skrivelse Nr 286—287.
ning till erinran. Riksdagen, som även i övrigt funnit det framlagda statförslaget
vara av beskaffenhet att böra godkännas, får anmäla, att riksdagen dels
godkänt vid statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 mars 1938 såsom
bilaga fogat förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret
1938/39; dels ock till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond för
budgetåret 1938/39 anvisat följande förslagsanslag, nämligen
under andra huvudtiteln .............................. kronor 743,300
„ tredje „ „ 730,700
„ fjärde „ „ 406,100
„ femte „ „ 4,597,100
„ sjätte „ „ 229,900
„ sjunde „ „ 426,100
„ åttonde „ „ 5,381,600
„ nionde „ „ 863,000
„ tionde „ „ 443,900
,, huvudtiteln XIII. Riksdagen och dess verk m. m..... „ 80,100.
Stockholm den 20 maj 1938.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 287.
Godkänd av första kammaren den 20 maj 1938.
Godkänd av andra kammaren den 20 maj 1938.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner
örn stöd åt den mindre skeppsfarten.
(Statsutskottets utlåtande nr 140.)
Till Konungen.
I två motioner (1:67 och II :125) har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Majit anhålla örn skyndsam utredning angående beredande av stöd
åt den mindre skeppsfarten samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill
utredningen kunde giva anledning.
Sedan kommerskollegium på framställning av riksdagens vederbörande utskott
av Kungl. Majit anbefallts att avgiva yttrande över motionerna, bär
kollegium den 5 april 1938 avgivit det begärda yttrandet, varvid fogats yttranden
från Sveriges allmänna sjöfartsförening, Sveriges redareförening och
Sveriges segelfartygsförening u. p. a. samt styrelsen för Svenska skeppshypoteksk
assan.
Såsom redan tidigare i anledning av motioner, väckta vid 1937 års riksdag,
inom riksdagen framhållits, fylla ifrågavarande mindre fartyg — mestadels
segelfartyg med hjälpmaskineri, vilket i stor utsträckning kommer till använd
-
Riksdagens skrivelse Nr 287—288.
3
ning — viktiga samhälleliga transportuppgifter. Kommerskollegium har påvisat,
att under seglationstiden år 1936 å dessa fartyg i genomsnitt 3,063 personer
sysselsattes och att de svenska segelfartygen med hjälpmaskin under
nämnda år inseglade i bruttofrakter i det närmaste 13 miljoner kronor, varav
omkring 6*4 miljoner kronor i utrikes fart väsentligen på hamnar i Tyskland,
Danmark, Norge och Finland.
Dessa fartygs ägare representera emellertid en grupp företagare, vilken
såväl ekonomiskt som i andra avseenden måste arbeta under jämförelsevis
svåra förhållanden. En ej oväsentlig anledning härtill får anses vara, att
det begagnade tonnaget är i hög grad föråldrat. Medelåldern av de till inemot
900 uppgående svenska segelfartygen med hjälpmaskin är icke mindre
än 35 år. Särskilt möjligheterna att underlätta moderniseringen av detta
tonnage torde vara förtjänta av en närmare undersökning.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla örn utredning
rörande den mindre skeppsfartens ekonomiska betingelser med beaktande
särskilt av möjligheterna att underlätta moderniseringen av det däri använda
tonnaget.
Stockholm den 20 maj 1938.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 288.
Godkänd av första kammaren den 20 maj 1938.
Godkänd av andra kammaren den 20 maj 1938.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående förvärv av aktier i Landskrona—Lund—
Trelleborgs järnv äg saktiebolag.
(Statsutskottets utlåtande nr 151.)
Till Konungen.
I en den 8 april 1938 dagtecknad proposition, nr 300, har Kungl. Maj :t,
under åberopande av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,
att för inköp av aktierna i Landskrona—Lund—Trelleborgs järn vägsaktiebolag
må disponeras ett belopp av högst 1,248,200 kronor av till järnvägsstyrelsens
förfogande stående likvida medel.
På sätt departementschefen framhållit äro ifrågavarande Landskrona—Lund
—Trelleborgs järn vägsaktiebolags järnvägar såväl jämvägsgeografiskt som beträffande
transportuppgifter nära samhöriga med särskilt Landskrona och
Hälsingborgs järnvägar, över vilka staten enligt tidigare beslut av innevarande
riksdag hädanefter får ett bestämmande inflytande. Med hänsyn också till
deras nära samband i övrigt med statsbanenätet har riksdagen ansett sig böra