6
Riksdagens skrivelse Nr 283—284.
skaffningsanslag och dessa icke förslå till utgifternas täckande, bestridas från
det för budgetåret 1937/38 anvisade förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.
Stockholm den 20 maj 1938.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 284.
Godkänd av första kammaren den 20 maj 1938.
Godkänd av andra kammaren den 20 maj 1938.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående allmänna grunder för avskrivning av å
statens allmänna fastighets/ond bokförda tillgångar m. m.
(Statsutskottets utlåtande nr 137.)
Till Konungen.
I en den 3 mars 1938 dagtecknad proposition, nr 199, har Kungl. Maj :t,
under åberopande av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att godkänna
i statsrådsprotokollet angivna allmänna grunder för avskrivning av å statens
allmänna fastighetsfond bokförda tillgångar.
Här föreslagna normer för avskrivning av tillgångar, bokförda å fastighetsfonden,
innebära att byggnadskostnaderna skola vara helt avskrivna på 40
(för sjukhus, fängelser och forskningsinstitutioner) respektive 60 år (för ämbetsverks-
och liknande byggnader). Detta skulle ske genom grundavskrivningar
å 50 respektive 25 procent i samband med uppförandet samt årsavskrivningar
efter en enhetlig procentsats av 1 1/4 procent. Riksdagen har ansett
sig böra godkänna departementschefens förslag. Skäl kunna anföras för en
förkortning av avskrivningstiden genom en höjning av procentsatsen för de
löpande årsavskrivningarna. Med uppmärksammande av att en stor del av
byggnadskostnaderna skall bliva föremål för omedelbar avskrivning, har riksdagen
emellertid ej heller på denna punkt ansett någon ändring i Kungl. Maj :ts
förslag erforderlig. De nya avskrivningsreglema böra på sätt Kungl. Maj:t
föreslagit retroaktivt tillämpas jämväl i avseende å det hittills anvisade lånemedelskapital,
som tillförts eller tillföres fastighetsfonden. Beträffande den
för detta ändamål erforderliga medelsanvisningen kommer riksdagen att i
annat sammanhang meddela sitt beslut.
Riksdagen bär även i allt väsentligt funnit sig kunna ansluta sig till de av departementschefen
angivna allmänna riktlinjerna för en omläggning i avseende
å de statliga förnyelsefondernas behandling.
Vid tillämpning av en av riksräkenskapsverket och byggnadsstyrelsen förordad
anordning i fråga örn medelsanvisningen å kapitalbudgeten skulle kapitalbudgetens
slutsumma, såsom departementschefen framhållit, icke komma
Riksdagens skrivelse Nr 284—285.
7
att utgöra ett mått på investeringsverksamhetens omfattning. Ur denna synpunkt
skulle det enligt departementschefens mening vara att föredraga, att mot
verkställda avskrivningar svarande likvida medel alltid disponerades för återbetalning
och att beslutade anläggningsarbeten sålunda genomgående finge till
hela sitt belopp belasta kapitalbudgeten. Riksdagen har för egen del funnit
avgörande skäl tala för en lösning i den av departementschefen angivna
riktningen.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen godkänt
i propositionen nr 199 föreslagna allmänna grunder för avskrivning av å
statens allmänna fastighetsfond bokförda tillgångar.
Stockholm den 20 maj 1938.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 285.
Godkänd av första kammaren den 20 maj 1938.
Godkänd av andra kammaren den 20 maj 1938.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående redovisning å statens allmänna fastigUetsfond
av vissa fastigheter, disponerade av Uppsala och Lunds
universitet.
(Statsutskottets utlåtande nr 138.)
Till Konungen.
I en den 3 mars 1938 dagtecknad proposition, nr 200, har Kungl. Majit,
under åberopande av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att bemyndiga
Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen
i statsrådsprotokollet förordats meddela erforderliga föreskrifter rörande
redovisning å statens allmänna fastighetsfond av vissa fastigheter, disponerade
av Uppsala oell Lunds universitet, ävensom rörande därmed sammanhängande
ämnen.
Förevarande förslag avser att fastställa normerna för den statliga redovisningen
av de utav universiteten disponerade fastigheterna. Universitetens lösa
tillgångar, inventarier och dylikt undantagna, redovisas redan i rikshuvudboken.
Kraven på en mera ordnad redovisning även för fastigheterna ha växt i samma
mån som kostnaderna för universiteten enkannerligen deras byggnader börjat
överflyttas på den allmänna budgeten.
De till finansförmögenheten hänförliga fastigheterna, däribland skogs- och
jordbruksdomänema — eller de fastigheter, som i främsta rummet äro avsedda
att tillföra universiteten inkomster — skulle i rikshuvudboken redovisas
a statsregleringsfonden. Härvid skulle de dock — på sätt redan sker med
donationsmedel, placerade i lösa tillgångar — motvägas av vissa skuldtitlar,