Riksdagens skrivelse Nr 241.
1
Nr 241.
Godkänd av första kammaren den 10 maj 1938.
Godkänd av andra kammaren den 10 maj 1938.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående anslag till läroanstalter
för dövstumma m. m., utom såvitt angår upphävande
av lagen angående döv stumundervisning en,
ävensom i avseende å i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 116.)
Till Konungen.
I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1938/39 har Kungl. Majit (punkt 182 av det vid nämnda
proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1938) föreslagit riksdagen att i avbidan på
den proposition angående läroanstalter för dövstumma, som kunde varda
riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1938/39 dels till Läroanstalter
för dövstumma: Avlöningar ett förslagsanslag av 725,000 kronor,
dels till Läroanstalter för dövstumma: Omkostnader ett förslagsanslag
av 720,000 kronor, dels ock såsom bidrag till tysta skolan i Lidingö ett
anslag av 10,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 3 mars 1938 dagtecknad proposition
(nr 212), under åberopande av vid sistnämnda proposition fogat
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att
1. antaga vid sistnämnda statsrådsprotokoll fogat förslag till lag örn
upphävande av lagen den 31 maj 1889 (nr 27, sid. 1) angående dövstumundervisningen;
2.
besluta, att för meddelande av undervisning åt dövstumma skolpliktiga
barn m. fl. följande skolor från och med den 1 juli 1938 skola
vara anordnade, nämligen
Bihang till riksdagens protokoll 1938. l/f sami. Nr 21tl.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr %Jfl.
fyra upptagningsskolor, av vilka en skall vara förlagd till Härnösand,
en till Lund, en till Manilla och en till Vänersborg,
två specialskolor, av vilka den ena skall vara avsedd för oegentligt
dövstumma och förlagd till Örebro samt den andra avsedd för skrivteckenelever
och förlagd till Gävle, samt
fyra fortsättning skolor, nämligen
en i Vänersborg, avsedd för gossar, som åtnjutit talundervisning,
en i Växjö, avsedd för flickor, som åtnjutit talundervisning,
en i Gävle, avsedd för icke-talundervisade gossar och flickor, samt
en för undervisning i lantbruksyrket och i trädgårdsskötsel, förlagd
till Broby gård i Funbo socken i Uppland;
3. besluta, att för utbildning av lärare för dövstumundervisningen
skall upprätthållas ett seminarium vid dövstumskola, som av Kungl.
Maj:t bestämmes;
4. besluta, att bestämmelserna i avlöningsreglementet för ordinarie
lärare vid statens undervisningsväsende skola från och med den 1 juli
1938 göras tillämpliga å lärare vid statens dövstumskolor;
5. besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1938 äga tillämpning å husmödrar
och sjuksköterskor vid statens dövstumskolor ävensom å dövstumpräster
och dövstumkonsulenter;
6. bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med
vad av departementschefen i sådant hänseende enligt nämnda statsrådsprotokoll
föreslagits meddela erforderliga särskilda bestämmelser och
övergångsbestämmelser beträffande tillämpning av omförmälda avlöningsreglementen
å de under 4 och 5 angivna befattningshavarna ävensom
angående övergångslön;
7. godkänna i statsrådsprotokollet intagen personalförteckning för statens
läroanstalter för dövstumma, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1938/39;
8. godkänna i statsrådsprotokollet likaledes intagen avlöningsstat för
läroanstalterna för dövstumma, att tillämpas under budgetåret 1938/39;
9. till Läroanstalter för dövstumma: Avlöningar för budgetåret 1938/39
anvisa ett förslagsanslag av 823,000 kronor;
10. till Läroanstalter för dövstumma: Omkostnader för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 467,000 kronor;
11. till Läroanstalter för dövstumma: Resor för dövstumskolelever
jämte åtföljande vårdare för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 12,000 kronor;
12. till Läroanstalter för dövstumma: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga
elever för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 10,000 kronor;
3
Riksdagens skrivelse Nr 2Jfl.
13. till Läroanstalter för dövstumma: Understöd åt blivande dövstumlärare
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 4,000
kronor;
14. bemyndiga Kungl. Majit att meddela bestämmelser angående statsbidrag
till avlöning åt sådan vid dövstumundervisningsväsendet nu anställd
föreståndare eller ordinarie lärare, vilken icke önskar övergå till
tjänstgöring vid statlig dövstumskola och icke heller kan lagligen därtill
förbindas och som på grund härav må komma att uppföras på indragningsstat
hos vederbörande landsting eller stad, som icke deltager
i landsting;
15. såsom Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting
m. fl. uppförda dövstumlärare för budgetåret 1938/39 anvisa ett
förslagsanslag av 5,000 kronor;
16. medgiva, att bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn
må från och med budgetåret 1938/39 utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, som av departementschefen enligt statsrådsprotokollet
angivits;
17. såsom Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn för
budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 16,000 kronor;
18. såsom Bidrag till kursverksamhet m. m. för dövstumma för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 17,500 kronor;
19. såsom Bidrag till tysta skolan i Lidingö för budgetåret 1938/39
anvisa ett anslag av 10,000 kronor;
20. godkänna i statsrådsprotokollet intagen personalförteckning för dövstumprästerna
och dövstumkonsulenterna, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1938/39;
21. godkänna i statsrådsprotokollet likaledes intagen avlöningsstat för
dövstumprästerna och dövstumkonsulenterna, att tillämpas under budgetåret
1938/39;
22. till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 28,800 kronor;
23. till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 16,500 kronor;
24. bemyndiga Kungl. Majit att taga det under elfte huvudtiteln uppförda
förslagsanslaget till diverse pensioner och understöd m. m. i anspråk
för bestridande av i statsrådsprotokollet omförmälda pensioner
och tilläggspensioner till vissa förutvarande befattningshavare vid dövstumundervisningsväsendet
och deras efterlevande;
25. till Inköp av egendomen Broby gård m. m. å kapitalbudgeten
under rubrik Statens domäners fond för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av 60,000 kronor.
4
Riksdagens skrivelse Nr 2^1.
Beträffande Kungl. Maj:ts under punkten 1. här ovan framlagda förslag
anmäler riksdagen i annat sammanhang sitt beslut.
I samband med propositionen nr 212 har riksdagen till behandling
förehaft
dels två likalydande motioner (I: 267 och II: 392), vari hemställts, att
riksdagen måtte besluta, att pension från och med den 1 juli 1938 skall
beredas hantverksläraren vid dövstumskolan i Gävle, Lars Fredrik Rehnqvist,
efter samma grunder som äro stadgade för motsvarande befattningshavare
vid blindskolorna;
dels en motion (I: 285), vari hemställts, bland annat, att riksdagen
måtte med ändring av Kungl. Maj:ts förslag besluta följande löneplacering
för nedanstående befattningshavare vid dövstumskolorna: arbetslärare
i barndomsskola: 12 lönegraden; slöjdlärarinna i barndomsskola:
15 lönegraden; kindergarten- och gymnastiklärarinna: 15 lönegraden;
slöjdlärarinna å övergångsstat: 10 lönegraden;
dels ock en motion (II: 415), vari hemställts, att riksdagen ville vidtaga
sådan ändring i den i propositionen föreslagna löneregleringen, att slöjdlärarinna
med pedagogisk utbildning placeras i lönegrad B 15.
Som förutsättning för 1937 års riksdags beslut örn statens övertagande
från och med den 1 juli 1938 av ansvaret för dövstumundervisningsväsendets
fortsatta uppehållande gällde, att landstingen och de städer,
som ej deltaga i landsting, utan ersättning och förbehåll samt med full
äganderätt till statsverket skulle överlämna all sin för dövstumundervisningsväsendet
använda fasta och lösa egendom, varav staten funne sig
vara i behov. Den verkställda utredningen har utvisat, att landstingen
och nämnda städer som regel ställt sig den av riksdagen uppställda förutsättningen
till efterrättelse. Riksdagen har icke ansett sig böra framställa
någon erinran mot vad av departementschefen föreslagits beträffande
villkoren och sättet för statens övertagande av berörda egendom.
Den föreslagna organisationen av dövstumundervisningsväsendet synes
riksdagen innebära betydande förbättringar i jämförelse med den nuvarande
organisationen. Härmed avser riksdagen särskilt förslaget
örn införande av obligatorisk och starkt yrkesbetonad fortsättningsskolundervisning
för de skolpliktiga dövstumma. Riksdagen, som icke har
något att i princip erinra mot vad av departementschefen i detta hänseende
föreslagits, är för sin del övertygad om att denna reform skall visa
sig ägnad att i hög grad förbättra de dövstummas utkomstmöjligheter.
Frågan, huruvida en särskild skola bör upprättas för skriv-teckenelever,
har i den föreliggande utredningen och av departementschefen
särskilt uppmärksammats. Kungl. Majit har i likhet med skolöverstyrelsen
föreslagit, att dessa mestadels svagt begåvade elever skola
Riksdagens skrivelse Nr 2^1. 5
undervisas i en särskild, till Gävle förlagd skola, inrymmande både barndoms-
och fortsättningsskola.
Bland dövstumlärarna synes den uppfattningen vara förhärskande, att
nämnda elever böra, liksom hittills, erhålla sin undervisning vid upptagningsskolor
och alltså icke hänföras till en särskild anstalt. Enligt vad riksdagens
vederbörande utskott inhämtat, avses med det av flertalet dövstumlärare
sålunda understödda förslaget icke, att skriv-teckeneleverna
skola undervisas gemensamt med de talundervisade barnen, utan att de vid
vissa av de särskilda upptagningsskolorna skola erhålla en för dem tillrättalagd
undervisning. Att de icke böra avskiljas till undervisning i en
särskild läroanstalt synes i huvudsak motiveras med att de i så fall skulle
bliva avstängda från samvaron med och påverkan i förmånlig riktning av
bättre lottade dövstumma barn, men även därmed, att dessa elever ofta
icke lämpa sig för yrkesutbildning och att det följaktligen finge anses
föga ändamålsenligt att för dem upprätta en särskild fortsättningsskola.
Det kan alltså konstateras, att meningsskiljaktigheten icke avser, huruvida
en kategoriklyvning bör äga rum vid undervisningen av de dövstumma
— härom äro alla överens — utan huruvida denna kategoriklyvning
bör ske bland annat genom upprättande av en särskild läroanstalt
för skriv-teckenelever eller genom uppdelning av dessa elever på
specialavdelningar vid upptagningsskolor.
Riksdagen har vid sin prövning av de föreliggande förslagen icke funnit
det klart ådagalagt, att samvaron mellan skriv-teckeneleverna och de
bättre utrustade eleverna är till fördel för båda dessa elevkategorier,
alltså också för de sistnämnda eleverna. Avseende bör enligt riksdagens
mening också fästas vid den av skolöverstyrelsen framförda synpunkten,
att förutsättningarna för att de svagt begåvade barnen, som hava svårt
att anpassa sig efter nya lärare med nya arbetsmetoder, skola kunna
nå bästa möjliga utveckling äro större, om de under hela sin skoltid —
alltså i såväl barndomsskolan som fortsättningsskolan — få vistas vid
en och samma läroanstalt och stå under ledning av i stort sett samma
lärare. Flertalet skäl synas riksdagen, såvitt nu kan bedömas, tala för
den av departementschefen förordade organisationen. Såsom denne
framhållit, måste de anordningar, som nu komma till stånd, i mångt
och mycket få karaktären av försök. Skulle erfarenheterna ådagalägga
lämpligheten av en jämkning av skolorganisationen på denna punkt,
exempelvis genom upprättande av specialavdelningar för skriv-teckeneleverna
vid vissa av upptagningsskolorna, är det möjligt att framdeles
föranstalta härom. I detta sammanhang anser sig riksdagen för
övrigt böra fästa uppmärksamheten på att den tid, som återstår till dess
staten skall övertaga dövstumundervisningen — den 1 juli 1938 —, är för
knapp för att tillåta en jämkning av organisationsplanen i antytt avseende.
Frågan om och på vad sätt fortsättningsskolpliktiga dövstumma böra
beredas tillgång till ordnad lantbruksundervisning har, såsom framgår av
6
Riksdagens skrivelse Nr 2.^1.
den i statsrådsprotokollet lämnade redogörelsen, också varit föremål för
delade meningar. Enligt det ena förslaget, framlagt av 1936 års utredningsman
och biträtt av skolöverstyrelsen samt statskontoret, skulle lantbruksundervisningen
bedrivas vid den av tredje dövstumskoldistriktet uppehållna
lantbruksskolan i Råbylund i Skåne, vilken skulle komma i åtnjutande
av statsbidrag, beräknat efter antalet vid skolan undervisade elever,
och fortsättningsskolundervisning i trädgårdsskötsel meddelas vid den
statliga dövstumskolan i Vänersborg. Enligt det andra förslaget, framlagt
av 1937 års förutnämnda sakkunniga och biträtt av lantbruksstyrelsen
samt Kungl. Maj:t, skulle staten för ändamålet inköpa egendomen Broby
gård i Uppland för en köpeskilling av 54,000 kronor jämte en till 2,000 kronor
beräknad livränta till en förutvarande ägare av egendomen, vilken livränta
enligt försäkringsteknisk beräkning den 1 juli 1938 kommer att motsvara
ett kapitalvärde av omkring 25,000 kronor. Vid egendomen i fråga
skulle meddelas både lantbruksutbildning och undervisning i trädgårdsskötsel.
I likhet med departementschefen anser riksdagen att de dövstumma
vid den fortsatta utbildningen böra beredas tillfälle till lantbruksutbildning
och till utbildning i trädgårdsskötsel. Vid sin prövning av frågan
om sättet för anordnande av denna utbildning har riksdagen icke förbisett,
att ett genomförande av det av överstyrelsen tillstyrkta förslaget
örn lantbruksutbildning i Råbylund och utbildning i trädgårdsskötsel i
Vänersborg skulle för staten medföra lägre kostnader än ett bifall till
det andra förslaget. Emellertid har riksdagen funnit det välbetänkt, att
staten, som redan anvisat sammanlagt 77,182 kronor till ny- och ombyggnadsarbeten
vid Broby gård, förvärvar denna egendom för den
ifrågasatta köpeskillingen, vilken med hänsyn till egendomens allmänna
beskaffenhet synes kunna godtagas. Riksdagen, vars vederbörande utskott
vid besök på gården kunnat konstatera, att denna väl lämpar sig för det
avsedda ändamålet, anser sig böra framhålla, att egendomen på grund av
sin storlek och i betraktande av den utrustning, varöver den disponerar,
synes kunna bereda utrymme för ett större antal elever än enligt statsrådsprotokollet
beräknats. Det torde emellertid vara både troligt och
önskvärt, att det skall visa sig möjligt att öka intresset för denna form
av fortsättningsundervisning. Ur denna synpunkt är det fördelaktigt, att
lantbruks- och trädgårdsutbildningen förlägges till Broby gård, som medgiver
en icke oväsentlig utökning av elevnumerären.
Riksdagen, som sålunda bifaller Kungl Maj:ts förslag om inköp av
Broby gård för anordnande av fortsatt undervisning för dövstumma i
lantbruk och trädgårdsskötsel, anser sig icke böra för närvarande godkänna
Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av 6,000 kronor till iordningställande
av trädgården m. m. De arbeten, som avsetts skola utföras med anlitande
av detta anslagsbelopp, synas icke vara av trängande natur och
7
Riksdagens skrivelse Nr %J+1.
torde kunna för en ganska ringa kostnad successivt utföras av de blivande
eleverna vid ifrågavarande fortsättningsskola. Riksdagen vill även
erinra, att Kungl. Majit räknat med att några ändrings- eller reparationsarbeten
som regel icke skola under nästa budgetår utföras vid de
övriga dövstumskolorna. Vid den omprövning av frågan om erforderliga
byggnadsarbeten vid Broby gård, som under den närmaste tiden torde
komma till stånd, bör enligt riksdagens mening tagas under övervägande,
om icke den byggnad, som nu inrymmer rättarbostaden, kan slopas och
bostad för denne befattningshavare i stället upplåtas i någon av de övriga
byggnaderna. Tillika vill riksdagen ifrågasätta, om icke egendomen
bör ställas under domänstyrelsens tillsyn.
Skolöverstyrelsen har uttalat den bestämda uppfattningen, att fortsättningsskolan
vid Broby gård bör som föreståndare få en person, som
avlagt dövstumlärarexamen. Departementschefen har däremot givit sin
anslutning till ett av 1937 års sakkunniga framställt förslag om att som
föreståndare för skolan bör vara anställd en agronom med erforderliga
specialinsikter. Behovet av undervisning i de teoretiska läroämnena skulle
enligt departementschefens förslag tills vidare tillgodoses medelst timlärare.
Med hänsyn till att tyngdpunkten vid den vid ifrågavarande skola
meddelade undervisningen av naturliga skäl måste falla på den praktiska
lantbruksutbildningen, ansluter sig riksdagen till departementschefens
uppfattning om att en agronom bör vara föreståndare för skolan. Denne
bör i enlighet med vad av 1937 års sakkunniga framhållits därjämte
hava vid dövstumskola inhämtat erforderlig kännedom om de dövstumma
i allmänhet samt om sättet att meddela sig med dem. Örn den teoretiska
undervisningen icke kan meddelas av föreståndaren och det skulle
visa sig omöjligt att överlämna denna undervisning åt en timlärare,
torde det bliva nödvändigt att för ändamålet anställa en extra eller
extra ordinarie lärare. Det lärer ankomma på Kungl. Majit att i sinom
tid taga detta spörsmål under närmare övervägande.
De av departementschefen i övrigt framställda förslagen rörande dövstumundervisningsväsendets
organisation efter statsövertagandet har riksdagen,
i den mån dessa förslag i detta sammanhang äro föremål för prövning,
funnit sig böra godkänna.
Förslagen rörande personalens sammansättning och storlek godkännas
av riksdagen med de ändringar, som må kunna föranledas av vad i det
föregående yttrats rörande personalen vid Broby gård.
I avseende å personalens löneställning har Kungl. Majit föreslagit, att
lönen för rektorerna vid dövstumskolorna skall beräknas med utgångspunkt
från högsta löneklassen i lönegraden L 26, dock med ett lönetillägg
av 960 kronor för rektor vid dövstumskolan i Vänersborg samt
480 kronor för rektorerna vid dövstumskolorna i Gävle, Härnösand,
Lund och Örebro samt å Manilla. Till rektor vid dövstumskolan i Växjö
skulle icke utgå något lönetillägg.
8
Riksdagens skrivelse Nr 241.
Riksdagen anser sig böra i likhet med skolöverstyrelsen och departementschefen
förutsätta, att dövstumlärarseminariet icke nödvändigtvis
skall vara förlagt till manillaskolan och att rektor vid denna skola icke skall
under alla omständigheter vara föreståndare för seminariet. Vid sådant
förhållande kan ej ifrågasättas tillerkännande av högre lönegradsplacering
för rektor vid nämnda skola. Riksdagen vill tillägga, att
arbetsuppgifterna i övrigt vid denna skola, som torde komma att understiga
dem, som komma att falla exempelvis på rektor vid skolan i Vänersborg,
knappast synas i och för sig motivera en särskilt fördelaktig löneplacering
för rektor vid skolan å Manilla. Skulle erfarenheterna utvisa
lämpligheten av att dövstumlärarseminariet fast fogas till sistnämnda
skola och att med befattningen som rektor för dövstumskolan bör vara
förenad befattningen som föreståndare för seminariet, kommer spörsmålet
i ett annat läge, som gör det påkallat, att frågan örn kompetensen för
rektorstjänstens innehavare och dennes löneställning upptages till förnyat
övervägande.
I likhet med departementschefen och på av honom anförda skäl finner
riksdagen, att lönen för rektor vid Manillaskolan och vid de övriga
dövstumskolorna bör utgå med belopp, motsvarande högsta löneklassen
i 26 lönegraden jämte ovannämnda lönetillägg.
Kungl. Majit har i likhet med de i ärendet hörda myndigheterna föreslagit,
att lärarna i kunskapsämnen vid dövstumskolorna skola hänföras
till lönegraden L 20. Riksdagen godkänner detta förslag.
Vad de övriga lärarbefattningarna beträffar, har Kungl. Majit föreslagit,
att arbetslärare i fortsättningsskola, skolkökslärarinna samt skolköks-
och kindergartenlärarinna skola hänföras till lönegraden L 15, arbetslärare
i barndomsskola, slöjdlärarinna med pedagogisk utbildning,
kindergartenlärarinna samt kindergarten- och gymnastiklärarinna till
lönegraden L 10 samt slutligen slöjdlärarinna utan pedagogisk utbildning
till lönegraden L 8 på övergångsstat.
I motionen I: 285 har i anledning härav yrkats, att arbetslärare i barndomsskola
måtte placeras i 12 i stället för 10 lönegraden, slöjdlärarinna
i barndomsskola med pedagogisk utbildning i 15 i stället för 10 lönegraden,
kindergarten- och gymnastiklärarinna i 15 i stället för 10 lönegraden
samt slöjdlärarinna utan pedagogisk utbildning å övergångsstat i
10 i stället för 8 lönegraden.
I motionen lii 415 har yrkats, att slöjdlärarinna med pedagogisk utbildning
måtte placeras i lönegraden B 15.
Riksdagen har för sin del funnit fog föreligga för att de lärare, som
av Kungl. Majit föreslagits skola hänföras till lönegraden L 10, alltså
arbetslärare i barndomsskola, slöjdlärarinna med pedagogisk utbildning,
kindergartenlärarinna samt kindergarten- och gymnastiklärarinna, erhålla
en fördelaktigare löneställning. Med ledning av den utredning
9
Riksdagens skrivelse Nr ftl+l.
rörande ifrågavarande befattningshavares arbetsuppgifter, som nu föreligger,
har riksdagen funnit sig böra placera nämnda befattningshavare
i lönegraden Lil i stället för L 10. Däremot finner riksdagen anledning
icke föreligga att höja löneställningen för slöjdlärarinnor utan pedagogisk
utbildning, vilka i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag böra hänföras till
lönegraden L 8. Det synes lämpligt, att sistnämnda lärarinnor i överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts förslag uppföras på övergångsstat. Enligt
detta förslag skulle på övergångsstat uppföras 6 slöjdlärarinnor och
på ordinarie stat 2 sådana lärarinnor. Enligt vad under hand från skolöverstyrelsen
upplysts, har det vid den fortsatta utredningen av dövstumskolornas
personalförhållanden befunnits, att fem av de nuvarande
slöjdlärarinnorna äro i besittning av tillräcklig pedagogisk utbildning,
medan endast tre sakna sådan. På grund härav har riksdagen å den
personalförteckning, som fastställts för dövstumskolorna, uppfört fem
slöjdlärarinnor å ordinarie stat och tre på övergångsstat.
Vad av departementschefen i övrigt föreslagits rörande regleringen av
lönerna för personalen vid dövstumskolorna har icke givit riksdagen
anledning till erinran.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, som i denna del får anses stå
i överensstämmelse med 1937 års riksdags i ämnet fattade beslut, böra
sådana pensioner och tilläggspensioner till förutvarande befattningshavare
vid dövstumundervisningsväsendet och deras efterlevande, vilka
före den 1 juli 1938 beviljats av vederbörande dövstumskoldistrikt och
icke i vanlig ordning gäldas av statens pensionsanstalt, övertagas av
statsverket och bestridas från det under riksstatens elfte huvudtitel
uppförda förslagsanslaget till diverse pensioner och understöd. I detta
sammanhang har riksdagen behandlat det i de båda likalydande motionerna
I: 267 och II: 392 framställda yrkandet, att pension från och med
den 1 juli 1938 måtte beredas hantverksläraren vid dövstumskolan i
Gävle Lars Fredrik Rehnqvist efter samma grunder, som äro stadgade
för motsvarande befattningshavare vid blindskolorna.
Från föreståndaren för dövstumskolan i Gävle har under hand
inhämtats, att Rehnqvist, som är född den 18 oktober 1872 och anställdes
vid skolan den 1 april 1924, har en tjänstgöring, som består
av undervisning i skrädderi under 10 timmar i veckan och yrkesarbete
för skolans räkning under omkring 36 timmar i veckan. Han åtnjuter
en årslön av 2,400 kronor, förutom tillfälligt lönetillägg av 384 kronor
per år och dyrtidstillägg enligt de grunder, som gälla för statliga befattningshavare
med reglerade löner. Av motionen framgår, att Rehnqvist
icke genom dövstumskoldistriktets försorg kommer att beredas
pension före den 1 juli 1938 och att han på grund av sin ålder knappast
torde kunna beredas sysselsättning vid dövstumskolorna, sedan
dessa övertagits av staten.
10
Riksdagens skrivelse Nr
Riksdagen har med hänsyn till de föreliggande särskilda omständigheterna
funnit det motiverat, att staten påtager sig kostnaderna för
Rehnqvists pensionering, oaktat han icke före den 1 juli 1938 lärer
komma i åtnjutande av pension genom dövstumskoldistriktets försorg.
Givetvis har emellertid riksdagen icke kunnat bifalla det motionsvis
framförda förslaget, att Rehnqvist, som icke är anställd i statens tjänst,
skulle komma i åtnjutande av pension efter samma grunder som gälla
för motsvarande befattningshavare vid blindskolorna, d. v. s. i anslutning
till bestämmelserna i civila tjänstepensionsreglementet. Lämpligen
bör Rehnqvist i likhet med berörda förutvarande befattningshavare vid
dövstumundervisningsväsendet, vilkas pensioner från och med den 1
juli 1938 skola övertagas av statsverket, tilldelas pension ur förslagsanslaget
till diverse pensioner och understöd. Riksdagen har i frågans
nuvarande läge ansett sig böra bemyndiga Kungl. Majit att bestämma
skälig pension för Rehnqvist, varvid hänsyn bör tagas till de pensionsregler,
som i liknande fall tillämpats av det dövstumskoldistrikt, i vars
tjänst Rehnqvist nu befinner sig, samt att för ändamålet taga nämnda
förslagsanslag i anspråk.
Under avsnittet öv er g äng sjör hållanden har departementschefen uttalat
sig för den principen, att vederbörande nu vid dövstumundervisningsväsendet
anställda ordinarie befattningshavare icke böra genom övergången
i statlig tjänst lida minskning i löneförmånerna vid den ordinarie
tjänsten, samt föreslagit, att det skulle överlåtas åt Kungl. Majit
att från fall till fall besluta, huruvida och med vilket belopp lönefyllnad
må utgå. Riksdagen, som medgiver, att det må ankomma på Kungl.
Majit att från fall till fall besluta, huruvida och med vilket belopp sådan
lönefyllnad må utgå, förutsätter emellertid, att Kungl. Majit vid
bestämmandet av lönefyllnaden tillser, att ingen av ifrågavarande nu
anställda ordinarie befattningshavare kommer att lida minskning i löneförmånerna
vid den ordinarie tjänst, som av dem innehades vid övergången
i statstjänst.
Såsom framgår av redogörelsen i statsrådsprotokollet komma de uppgifter,
som hittills omhänderhafts av den privata tysta skolan å Lidingö
— fortsatt undervisning åt dövstumma kvinnliga lärjungar — att genom
omorganisationen av dövstumundervisningsväsendet övertagas av staten.
Skolans styrelse har bland annat uttalat en önskan, att de vid skolan
anställda lärarinnor, som på grund härav komma att förlora sin anställning,
måtte i fråga örn ersättning av statsmedel, lönetursrätt och pension
jämställas med sådana ämneslärarinnor och lärare i övningsämnen,
som till följd av 1927 års skolreform mistat sina befattningar. Departementschefen
har på av skolöverstyrelsen anförda skäl ansett sig icke
böra ifrågasätta, att staten skulle ikläda sig direkta utgifter för ersättning
åt ifrågavarande lärarpersonal, men i likhet med överstyrelsen fun
-
11
Riksdagens skrivelse Nr *241.
nit sig icke böra ställa sig avvisande gentemot att ifrågavarande lärare,
i den mån så kan ske, beredas platser vid dövstumskolorna.
Riksdagen, som vill framhålla, att tysta skolan under flera år fullgjort
en viktig samhällelig uppgift, anser det på grund härav icke utan vidare
klart, att statens omsorger om de vid skolan nu anställda lärarinnorna
böra begränsas på sätt av skolöverstyrelsen och departementschefen
ifrågasatts. Örn det befinnes, att skolan saknar ekonomiska förutsättningar
för att draga försorg örn lärarpersonalen och om denna icke kan
i sin helhet beredas sysselsättning vid de statliga dövstumskolorna eller
vid tysta skolan efter den omläggning av denna skolas verksamhet, som
av den föreliggande utredningen att döma är förestående, bör enligt
riksdagens mening upptagas till övervägande, örn icke de principer, som
av staten förut i liknande fall följts, tala för att staten jämväl i detta
fall bör träda hjälpande emellan. Under nuvarande förhållanden anser
sig riksdagen allenast böra godkänna departementschefens förslag, att
de lärare vid tysta skolan, som förlora sin anställning på grund av
dövstumundervisningsväsendets omorganisation, böra i den mån så kan
ske beredas platser vid de statliga dövstumskolorna.
Vad av departementschefen i övrigt föreslagits rörande övergångsförhållandena
anser sig riksdagen kunna godkänna.
I det föregående har riksdagen uttalat sin anslutning till vissa av de
av departementschefen framställda förslagen rörande utbildningen av
lärare för dövstumundervisningsväsendet. De av departementschefen i
detta hänseende i övrigt framställda förslagen innebära, att kostnaderna
för lärarutbildningen, som hittills i viss utsträckning bestritts av donationsmedel,
skola i fortsättningen helt gäldas av statsmedel samt att
utbildningen skall äga rum genom årliga ettåriga kurser, tills vidare
förlagda till dövstumskolan å Manilla, efterföljda av eventuellt till andra
dövstumskolor förlagda provårskurser. Departementschefen har vidtagit
vissa beskärningar i de av överstyrelsen för ändamålet ifrågasatta arvodesbeloppen.
De av departementschefen föreslagna arvodes- och anslagsbeloppen
synas riksdagen väl avvägda med hänsyn till lärarutbildningens jämförelsevis
begränsade omfattning. Riksdagen, som icke har något att
erinra mot vad i propositionen föreslagits i fråga örn lärarutbildningen,
förutsätter i likhet med departementschefen, att föreståndar- och lärararvoden
skola utgå vid dövstumlärarseminariet och vid provårsanstalterna
endast de år, då lärarutbildning bedrives.
Riksdagen anser goda skäl hava anförts för att staten bör påtaga sig
ansvaret för den religiösa och sociala omvårdnaden av de dövstumma.
Kungl. Maj:ts förslag om anställande av fem dövstumpräster och fem
dövstumkonsulenter, alla på ordinarie stat i lönegraden B 21, har synts
12
Riksdagens skrivelse Nr 21+1.
riksdagen bereda trygghet för att dessa vårdnadsuppgifter komma att
på ett tillfredsställande sätt omhänderhavas. Riksdagen godkänner Kungl.
Maj:ts förslag i denna del. Även förslaget, att kostnaderna för dövstumprästernas
verksamhet skola bestridas av kyrkofonden, bifalles av
riksdagen. Likaledes godkänner riksdagen de av Kungl. Majit i övrigt
föreslagna åtgärderna till förmån för de dövstumma. Riksdagen antager
sålunda de av Kungl. Majit föreslagna gynnsammare grunderna för
statsbidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn och bifaller
ävenledes förslaget, att för budgetåret 1938/39 anvisas ett reservationsanslag
av 17,500 kronor till bidrag till kursverksamhet m. m. för de
dövstumma. I överensstämmelse med Kungl. Majits förslag bör anslaget
till bidrag till tysta skolan i Lidingö för nästa budgetår utgå med
oförändrat belopp, 10,000 kronor.
De av Kungl. Majit verkställda anslagsberäkningarna för budgetåret
1938/39 hava endast i följande hänseenden givit riksdagen anledning till
erinran.
Med hänsyn till de ändringar, som av riksdagen företagits i Kungl.
Majits förslag — höjd löneställning för den lärarpersonal, som av Kungl.
Majit hänförts till lönegraden L 10, ävensom ändrad fördelning av slöjdlärarinnorna
mellan ordinarie befattningshavare och befattningshavare
å övergångsstat — har i avlöningsstaten för läroanstalterna för dövstumma
anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat
höjts med i runt tal 14,000 kronor till 614,000 kronor och anslagsposten
till avlöningar till tjänstemän å övergångsstat minskats med i runt tal
9,000 kronor till 13,000 kronor.
Riksdagens vederbörande utskott har under hand från skolöverstyrelsen
inhämtat, att vid beräkningarna av delposten till grundavlöningar
m. m. till övrig icke-ordinarie personal hänsyn icke tagits till behovet
av en gårdskarl vid fortsättningsskolan i Växjö. Enligt lämnad uppgift
åtnjuter den vid denna skola nu anställde gårdskarlen en kontant
lön av 1,080 kronor. Riksdagen har ansett sig böra för ändamålet höja
vederbörande delpost — 157,000 kronor — med i runt tal 1,100 kronor
till 158,100 kronor. Vad riksdagen i det föregående yttrat rörande
sättet för bestridandet av den teoretiska undervisningen vid fortsättningsskolan
å Broby gård har ansetts icke böra för närvarande föranleda
en höjning av delposten i fråga, vilken med hänsyn till osäkerheten i
anslagsberäkningarna i enlighet med Kungl. Majits förslag som en övergångsanordning
för nästa budgetår betecknats förslagsvis. Befinnes det
nödvändigt att anställa en extra eller extra ordinarie lärare för den
teoretiska undervisningen vid nämnda fortsättningsskola eller befinnes
posten i övrigt vara för lågt beräknad, ankommer det på Kungl. Majit
att medgiva, att posten må överskridas.
Riksdagen, som i övrigt godkänner beräkningarna av nämnda avid -
13
Riksdagens skrivelse Nr 2^1.
ningsanslag, anvisar sålunda för ändamålet för nästa budgetår ett anslag,
som med (14,000 — 9,000 + 1,100=) 6,100 kronor överstiger det av
Kungl. Majit begärda, d. v. s. ett anslag av (823,000 + 6,100=) 829,100
kronor.
Såsom av det föregående framgår, har riksdagen icke funnit skäl att
anvisa ett av Kungl. Majit begärt anslagsbelopp å 6,000 kronor för
iordningställande av trädgården vid Broby gård m. m. för nästa budgetår.
Riksdagen anvisar fördenskull till inköp av egendomen Broby gård m. m.
såsom kapitalinvestering i domänfonden ett reservationsanslag av 54,000
kronor för nästa budgetår i stället för det av Kungl. Majit för ändamålet
föreslagna reservationsanslaget av 60,000 kronor.
Riksdagen, som i övrigt bifaller Kungl. Majits i berörda proposition
framställda förslag, såvitt nu är i fråga, får under åberopande av vad
sålunda anförts anmäla, att riksdagen i anledning av Kungl. Majits
förslag
1. beslutat, att för meddelande av undervisning åt dövstumma skolpliktiga
barn m. fl. följande skolor från och med den 1 juli 1938 skola
vara anordnade, nämligen
fyra upptagning sskolor, av vilka en skall vara förlagd till Härnösand,
en till Lund, en till Manilla och en till Vänersborg,
två specialskolor, av vilka den ena skall vara avsedd för oegentligt
dövstumma och förlagd till Örebro samt den andra avsedd för skrivteckenelever
och förlagd till Gävle, samt
fyra fortsättningsskolor, nämligen
en i Vänersborg, avsedd för gossar, som åtnjutit talundervisning,
en i Växjö, avsedd för flickor, som åtnjutit talundervisning,
en i Gävle, avsedd för icke-talundervisade gossar och flickor, samt
en för undervisning i lantbruksyrket och i trädgårdsskötsel, förlagd
till Broby gård i Funbo socken i Uppland;
2. beslutat, att för utbildning av lärare för dövstumundervisningen
skall upprätthållas ett seminarium vid dövstumskola, som av Kungl.
Majit bestämmes;
3. beslutat, att bestämmelserna i avlöningsreglementet för ordinarie
lärare vid statens undervisningsväsende skola från och med den 1 juli
1938 göras tillämpliga å lärare vid statens dövstumskolor;
4. beslutat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1938 äga tillämpning å husmödrar
och sjuksköterskor vid statens dövstumskolor ävensom å dövstumpräster
och dövstumkonsulenter;
5. bemyndigat Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med
vad av departementschefen i sådant hänseende i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 3 mars 1938 föreslagits meddela erforderliga
särskilda bestämmelser och övergångsbestämmelser beträffande tillämp
-
14
Riksdagens skrivelse Nr 2^1.
ning av omförmälda avlöningsreglementen å de under 3 och 4 angivna
befattningshavarna ävensom angående övergångslön, dock med iakttagande
av vad riksdagen i det föregående anfört;
6. godkänt följande personalförteckning för statens läroanstalter för
dövstumma, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
7 rektorer, lön enligt i anslutning till avlöningsreglementet för
ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende meddelade
särskilda bestämmelser.............................. —
Anm.: Av dessa rektorer skola 1 tillhöra avlöningsgruppen II i sagda bestämmelser,
5 avlöningsgruppen III och 1 avlöningsgruppen IV.
58 lärare i kunskapsämne..............................L 20
7 arbetslärare i fortsättningsskola.......................L 15
1 skolkökslärarinna..................................LIS
2 skolköks- och kindergartenlärarinnor...................L15
14 arbetslärare i barndomsskola.........................Lil
5 slöjdlärarinnor.................................... Lil
2 kindergartenlärarinnor..............................Lil
1 kindergarten- och gymnastiklärarinna..................Lil
6 husmödrar.......................................B 7
5 sjuksköterskor .................................... B 6
Tjänstemän å övergångsstat.
3 slöjdlärarinnor.................................... L 8;
7. godkänt följande avlöningsstat för läroanstalterna för dövstumma,
att tillämpas under budgetåret 1938/39:
1.
2.
3.
4.
5.
Avlöningsstat.
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit:
a. Grundbelopp................kronor 32,050
b. Vikariatsersättningar m. m., förslagsvis
.................... > 350
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m.m., förslagsvis kronor 158,100
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
.................... » 4,000
Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis...................
kronor 614,000
» 13,000
» 32,400
» 162,100
> 7,600
Summa förslagsanslag kronor 829,100;
Riksdagens skrivelse Nr 15
8. till Läroanstalter för dövstumma: Avlöningar för budgetåret 1988/39
anvisat ett förslagsanslag av 829,100 kronor;
9. till Läroanstalter för dövstumma: Omkostnader för budgetåret 1938/
39 anvisat ett förslagsanslag av 467,000 kronor;
10. till Läroanstalter för dövstumma: Resor för döv stumskolelev er
jämte åtföljande vårdare för budgetåret 1938/39 anvisat ett förslagsanslag
av 12,000 kronor;
11. till Läroanstalter för dövstumma: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga
elever för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag
av 10,000 kronor;
12. till Läroanstalter för dövstumma: Understöd åt blivande dövstumlärare
för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag av 4,000
kronor;
13. bemyndigat Kungl. Majit att meddela bestämmelser angående statsbidrag
till avlöning åt sådan vid dövstumundervisningsväsendet nu anställd
föreståndare eller ordinarie lärare, vilken icke önskar övergå till
tjänstgöring vid statlig dövstumskola och icke heller kan lagligen därtill
förbindas och som på grund härav må komma att uppföras på indragningsstat
hos vederbörande landsting eller stad, som icke deltar i
landsting;
14. såsom Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting
m. fl. uppförda dövstumlärare för budgetåret 1938/39 anvisat ett
förslagsanslag av 5,000 kronor;
15. medgivit, att bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn
må från och med budgetåret 1938/39 utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, som av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 mars 1938 angivits;
16. såsom Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn för
budgetåret 1938/39 anvisat ett förslagsanslag av 16,000 kronor;
17. såsom Bidrag till kursverksamhet m. m. för dövstumma för budgetåret
1938/39 anvisat ett reservationsanslag av 17,500 kronor;
18. såsom Bidrag till tysta skolan i Lidingö för budgetåret 1938/39
anvisat ett anslag av 10,000 kronor;
19. godkänt följande personalförteckning för dövstumprästerna och
dövstumkonsulenterna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1938/39:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
5 dövstumpräster.................................... B 21
5 dövstumkonsulenter................................. B 21;
16
Riksdagens skrivelse Nr 2Jfl.
20. godkänt följande avlöningsstat för dövstumprästerna och dövstumkonsulenterna,
att tillämpas under budgetåret 1938/39:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis kronor 70,000
2. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................... »_800
Summa utgifter kronor 70,800;
Särskilda uppbördsmedel:
Bidrag från kyrkofonden.......................kronor 42,000
Nettoutgift kronor 28,800;
21. till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar för budgetåret
1938/39 anvisat ett förslagsanslag av 28,800 kronor;
22. till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader för
budgetåret 1938/39 anvisat ett förslagsanslag av 16,500 kronor;
23. bemyndigat Kungl. Majit att taga det under elfte huvudtiteln
uppförda förslagsanslaget till diverse pensioner och understöd m. m. i
anspråk för bestridande av dels de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 mars 1938 angivna pensioner
och tilläggspensioner till vissa förutvarande befattningshavare vid
dövstumundervisningsväsendet och deras efterlevande, dels ock pension
till läraren i skrädderi vid dövstumskolan i Gävle Lars Fredrik Rehnqvist
med belopp, som Kungl. Majit finner skäligt bestämma;
24. till Inköp av egendomen Broby gård m. m. såsom kapitalinvestering
under rubrik Statens affårsfonder: Domänverket för budgetåret
1938/39 anvisat ett reservationsanslag av 54,000 kronor.
Stockholm den 10 maj 1938.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1938, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.
382328