BERÄTTELSE

om yad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde
sig tilldragit;

given Stockholms slott den 4 januari 1938.

J ustitiedepartementet.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 4 och den 11 juni samt den 22 oktober 1937
hava rådhusrätterna i Örnsköldsvik, Lysekil och Falkenberg upphört från
och med den 1 januari 1938 och städerna från och med samma dag i judiciellt
avseende förenats, Örnsköldsvik med Ångermanlands norra domsaga, Lysekil
med Sunnervikens domsaga och Falkenberg med Hallands mellersta domsaga.

Vidare har Kungl. Majit — som den 24 juli 1936 förordnat, att staden
Skövde skulle från och med dag, som Kungl. Majit framdeles bestämde, i judiciellt
avseende förenas med Gudhems och Kåkinds domsaga, vilken därefter
skulle benämnas Skövde domsaga — den 22 oktober 1937 bestämt, att nyssnämnda
beslut skulle träda i tillämpning från och med den 1 januari 1938.

Utrikesdepartementet.

I egenskap av medlem av Nationernas förbunds råd under tiden 1936—
1939 har Sverige varit företrätt inom rådet vid dess nittiosjätte, nittiosjunde,
nittioåttonde och nittionionde möten, vilka ägt rum i Genéve den 21—den
27 januari, den 24—den 29 maj, den 10—den 16 september, resp. den 29
september—den 5 oktober 1937.

Kungl. Majit har den 23 augusti 1937 utsett ombud för Sverige vid Nationernas
förbunds församlings adertonde ordinarie möte, som hållits i Genéve
den 13 september—den 6 oktober 1937. Vid ett urtima möte med församlingen,
som ägt rum den 26 och den 27 maj 1937, har Sverige varit företrätt
genom ombud, utsedda genom Kungl. Maj :ts beslut den 7 i samma månad.

Sverige har varit företrätt vid sammanträde under september och oktober
1937 med den kommitté, som tillsatts av Nationernas förbunds församling
för granskning av regeringarnas förslag rörande tillämpningen av förbundsaktens
grundsatser och därmed sammanhängande frågor. Vidare har Sve Bih.

till riksd. prof. 1938. 1 sami. 1

RlksdagsbertUtelsen.

2 Riksdagsberättelsen.

rige varit företrätt vid sammanträde den 31 maj 1937 med nedrustningskonferensens
presidium.

En redogörelse för förhandlingarna vid Nationernas förbunds församlings
och råds möten samt vid nyssnämnda sammanträden utgives av trycket genom
utrikesdepartementets försorg.

Sverige har jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 29 augusti 1936 varit företrätt
i den internationella kommitté, som upprättats i London för övervakning
av efterlevnaden av 1936 års internationella deklaration om non-intervention
i Spanien, ävensom i en av denna kommitté tillsatt underkommitté.

Kungl. Maj:t bär den 22 oktober 1937 utsett ombud för Sverige vid den
konferens rörande den östasiatiska konflikten, som på inbjudan av belgiska
regeringen sammanträtt i Bryssel den 3—den 24 november 1937.

Mellan de no rd iska ländernas telegrafförvaltningar har i Stockholm
den 15 december, i Köpenhamn och Helsingfors den 19 december, i
Oslo den 30 december 1936 och i Reykjavik den 13 januari 1937 undertecknats
ett avtal angående fjärrmeddelandetrafiken mellan Sverige,
Danmark, Finland, Island och Norge.

Genom ministeriella noter växlade med Österrike den 15 januari
1937 har överenskommelse träffats angående ömsesidighet ifråga örn arbetslöshetsförsäkring.

Det i Varszawa den 3 juli 1936 undertecknade protokollet med Polen
rörande handelsförbindelserna har den 15 januari 1937 av
Kungl. Majit ratificerats.

Den 16 januari 1937 har i Stockholm undertecknats en konvention med
Estland angående postförbindelserna. Konventionen har den
22 januari 1937 av Kungl. Majit ratificerats.

Genom ministeriella noter växlade med Estland den 8 februari 1937
har överenskommelse träffats angående införsel av kött från Estland
till Sverige.

Genom ministeriella noter växlade med Frankrike den 17 februari
1937 har överenskommelse träffats angående handelsförbindelsern
a.

Genom noter växlade med Nationernas förbunds sekretariat
den 24 februari 1937 har bekräftats, att från svensk sida uppsägning gjorts
av konventionen den 10 juni 1925 angående ersättning för yrkessjukdomar.

Genom ministeriella noter växlade med Brittiska Riket den 15
och den 26 februari 1937 har Sverige anslutit sig till London-protokollet den
6 november 1936 innefattande regler beträffande undervattensbåtars
uppträdande under krigstid gentemot handelsfartyg
m. m.

Den 3 mars 1937 har i Oslo undertecknats en konvention med Danmark,
Finland, Island och Norge angående tillämpningen av
de särskilda ländernas olycksfallsförsäkrings lagstiftning

Utrikesdepartementet.

i fall, då arbetsgivare i ett av de fördragsslutande länderna bedriver verksamhet
eller använder arbetare i ett annat av nämnda länder. Konventionen
har den 11 september 1937 av Kungl. Majit ratificerats.

Den 23 mars 1937 har i London undertecknats en internationell
konvention rörande reglerande av vidden hos maskör å fisknät och
minimimått för vissa fiskslag. Konventionen har den 11 september
1937 av Kungl. Majit ratificerats.

Genom ministeriella noter växlade med Spanien den 4 och den 9 april
1937 har medgivits rättighet för Spaniens i Sverige anställda diplomatiska
och lönade konsulära ämbetsmän att i Sverige förrätta giftermål
mellan spanska undersåtar.

Det i Budapest den 17 juni 1936 undertecknade avtalet med Ungern
för undvikande av dubbelbeskattning beträffande direkta
skatter har den 9 april 1937 av Kungl. Majit ratificerats.

Det i Budapest den 20 november 1936 undertecknade avtalet med Ungern
för undvikande av dubbelbeskattning beträffande arvsskatt
har den 9 april 1937 av Kungl. Maj :t ratificerats.

Den 5 maj 1937 har i Budapest undertecknats en konvention med Ungern
angående handelsutbytet och därmed i förbindelse stående
betalningar.

Den i Madrid den 9 december 1932 undertecknade internationella
telekommunikationskonventionen har den 7 maj 1937 av
Kungl. Majit ratificerats.

Den 8 maj 1937 har i Montreux undertecknats en internationell
konvention angående upphävande av kapitulationerna i
Egypten etc. Konventionen har den 14 augusti 1937 av Kungl. Majit
ratificerats.

En i Genéve den 13 maj 1936 undertecknad internationell
överenskommelse rörande ett enhetligt system för utprickning av
farleder har i Genéve den 11 maj 1937 undertecknats av ombud för
Sverige.

Den 14 maj 1937 har i Stockholm undertecknats en handels- och
sjöfartstraktat med Jugoslavien. Traktaten har den 8 oktober
1937 av Kungl. Majit ratificerats.

Den 14 maj 1937 har i Stockholm undertecknats ett protokoll med J ug
o s 1 a v i e n angående reglering av varuutbytet.

Den 28 maj 1937 har i Haag undertecknats en överenskommelse med
Belgien, Danmark, Finland, Luxemburg, Nederländerna
och Norge angående utvecklingen av handelsutbytet.
överenskommelsen har den 11 september 1937 av Kungl. Majit
ratificerats.

Den 31 maj 1937 har i Paris undertecknats en internationell överenskommelse
angående ändringar i konventionen i Paris den 21 juni 1920
rörande upprättande i Paris av ett internationellt frysinstitut.

4 Riksdagsberättelsen.

överenskommelsen har den 24 september 1937 av Kungl. Majit ratificerats.
* •,«

Den 7 juni 1937 har i Reval undertecknats ett protokoll med Estland
och Finland rörande förhindrande av spritsmuggling
m. m.

Genom ministeriella noter växlade med Italien den 9 juni 1937 har
överenskommelse träffats rörande vissa ändringar i avtalet den 1 december
1936 angående varuutbytet.

Den 11 juni 1937 har beslut fattats angående Sveriges anslutning till den
i Warszawa den 12 oktober 1929 undertecknade internationella konventionen
rörande fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga
om internationell luftbefordran.

Det i Haag den 27 mars 1931 undertecknade protokollet angående erkännande
av den fasta mellanfolkliga domstolens behörighet
att tolka i Haag avslutade konventioner i internationellt
privaträttsliga ämnen har den 11 juni 1937 av Kungl.
Majit ratificerats.

Den 14 juni 1937 har i Oslo undertecknats avtal med Norge angående
grunderna för fördelning i beskattningshänseende av Luossavaara-Kiirunavaara
Aktiebolags inkomster.

Genom ministeriella noter växlade med Tyska Riket den 13 och den
27 maj samt den 16 juni 1937 har överenskommelse träffats angående förfaringssättet
vid tilldelandet av ordnar till respektive länders medborgare.

Den 30 juni 1937 har i Paris undertecknats en deklaration med Frankrike
angående ömsesidigt tillhandahållande av civilståndsintyg.

Genom ministeriella noter växlade med Litauen den 1 juli 1937 har
överenskommelse träffats angående ömsesidigt erkännande av ursprungsbevis.

Genom ministeriella noter växlade med Lettland den 28 juli 1937 har
överenskommelse träffats angående upphävande av överenskommelsen
den 21 november 1936 örn viss ändring i överenskommelsen den
26 mars 1935 rörande betalningsutjämning (clearing) av fordringar,
härrörande ur varuutbytet.

Den 6 september 1937 har i Oslo undertecknats en konvention med Danmark
och Norge angående skydd för fisket efter rödspätta
och sandskädda i Skagerak, Kattegatt och Öresund. Konventionen
har den 11 september 1937 av Kungl. Majit ratificerats.

Den 8 september 1937 har i Stockholm undertecknats ett avtal med I s1
a n d för undvikande av dubbelbeskattning beträffande
inkomst och förmögenhet.

Det i Paris den 24 december 1936 undertecknade avtalet med Frankrike
för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av
bestämmelser angående handräckning beträffande arvsskatt har
den 11 september 1937 av Kungl. Majit ratificerats.

Utrikesdepartementet.

Det i Paris den 24 december 1936 undertecknade avtalet med Frankrike
för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av
bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta
skatter har den 11 september 1937 av Kungl. Maj:t ratificerats.

Genom ministeriella noter växlade med Polen den 13 september 1937
har överenskommelse träffats angående ömsesidighet i fråga om arbetslöshetsförsäkring.

Den 5 november 1937 har i Stockholm undertecknats en vänskaps-,
handels- och sjöfartstraktat med Siam.

Den i Montevideo den 13 augusti 1936 undertecknade handels- och
sjöfartskonventionen med Uruguay har den 19 november
1937 av Kungl. Maj:t ratificerats.

Det i Santiago de Chile den 30 oktober 1936 undertecknade handelsoch
sjöfartsavtalet med Chile har den 19 november 1937 av
Kungl. Maj:t ratificerats.

Genom ministeriella noter växlade med Frankrike den 31 december
1937 har överenskommelse träffats angående provisorisk reglering av h a ndelsförbindelserna.

Den 31 december 1937 hava i Ankara undertecknats en handelsöverenskommelse
och ett clearingavtal med Turkiet.

Genom ministeriella noter växlade med Grekland den 27 december
1937 har överenskommelse träffats angående varuutbytet.

Sverige har 1937 genom ombud deltagit i följande konferenser och
kongresser:

Internationella arbetskonferensens tjugutredje sammanträde i Genéve.

Internationella arbetsbyråns femte socialstatistiska konferens i Genéve.

Trepartssammanträde för behandling av textilindustriens problem i
Washington.

Av Nationernas förbund anordnad konferens i näringsfrågan i Genéve.

Av internationella byrån för undertryckande av handeln med kvinnor och
barn anordnad konferens i Paris.

Internationell konferens för befolkningsfrågor i Paris.

Tjuguförsta internationella antialkoholkongressen i Warszawa.

Nordisk socialpolitisk konferens i Helsingfors.

Nordisk konferens för behandling av frågor rörande sjöarbetstid, bemanning
av fartyg och ferier för sjöfolk i Stockholm.

Fjärde internationella straffrättskongressen i Paris.

Internationell juristkongress i Paris.

Sjuttonde internationella jordbrukskongressen i Haag.

Elfte världsmjölkkongressen i Berlin.

Åttonde internationella frökontrollkongressen i Ziirich.

Fjärde internationella kongressen för betes- och vallkultur i Storbritannien.

Interskandinavisk växtskyddskonferens i Stockholm.

Internationell konferens i London för fastställande av minimistorlek för
maskör i fisknät m. m.

Riksdag sberättelsen.

Femte nordiska lantmätarmötet i Köpenhamn.

Internationell konferens i Paris för studium av frågor rörande praktisk
metrologi.

Tredje internationella kongressen rörande kolbränsle i Rom.

Internationell järnvägskongress i Paris.

Konferensen för tidtabeller och genomgående vagnar i Stockholm.
Konferens i Bern rörande ikraftträdandet av de nya internationella fördragen
angående godsbefordring å järnväg samt angående befordring å järnväg
av resande och resgods.

Internationella föreningens för spårvägar m. m. tjugufemte kongress i
Wien.

överläggningar i London rörande sjöfartens radioväsen.

Konferens i Paris av sakkunniga i meteorologi för luftfart.

Nionde internationella militärläkare- och militärapotekarekongressen i
Bukarest.

Internationella antituberkulosunionens tionde kongress i Lissabon.

Fjärde internationella kongressen för pediatrik i Rom.

Andra internationella kongressen rörande mag- och tarmsjukdomar i Paris.
Femte internationella sjukhuskongressen i Paris.

Andra internationella kongressen för andlig hygien i Paris.

Internationell kongress för barnpsykiatri i Paris.

»Les journées de la Santé Publique» i Paris.

»Les journées médicales internationales» i Paris.

Adertonde internationella undervisningskongressen i Paris.

Sjätte internationella konferensen för offentlig undervisning i Genéve.
Sjunde internationella undervisningskongressen i Tokio.

Internationell kongress för lärare i levande språk i Paris.

Internationella forskningsrådets generalförsamling i London.
Internationell filosofkongress i Paris.

Fjärde internationella kongressen för vetenskapernas historia i Prag.
Konferens för baltiska historieforskare i Riga.

Internationella geologkongressens sjuttonde session i Moskva.

Fjärde internationella hydrografiska konferensen i Monaco.

Internationell limnologkongress i Paris.

Elfte internationella aktuariekongressen i Paris.

»Congrés mondial de la Documentation Universelle» i Paris.

Åttonde internationella kongressen för teckning och tillämpad konst i
Paris.

Fjortonde internationella arkitektkongressen i Paris.

Fjärde internationella arkitektmötet i Paris.

Försvarsdepartementet.

Den för samtliga försvarsgrenar gemensamma försvarsstaben har jämlikt
1936 års försvarsbeslut under år 1937 trätt i verksamhet, i samband varmed
vissa organisatoriska förändringar vidtagits inom de särskilda försvarsgrenarnas
högre stabsorgan.

Den beslutade omorganisationen av rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap
har under året genomförts, varjämte upprättandet av försvarsväsendets
kemiska anstalt under året tagit sin början.

Under år 1937 hava för armén bland annat slutförts följande byggnadsarbeten:
uppförande av landstormsförrådsbyggnad på Fårön, anordnande
av luftbevakningscentraler, anordnande av uppvärmningsanläggning inom Bodens
ingenjörkårs kasernetablissement, uppförande vid Göta ingenjörkår av
förrådsbyggnad för krigsjärnvägsmateriel, ändringsarbeten inom militärstabsbyggnaden
i Stockholm, inrednings- m. fl. arbeten för anordnande av expeditionslokaler
inom Artillerigården i Stockholm, anläggning av kulspruteskjutbana
vid infanteriskjutskolan, Rosersberg, och uppförande av förrådsbyggnader
för granatkastarammunition.

Dessutom äro bland annat följande byggnadsarbeten under utförande: anordningar
för förbättrade förläggningsförhållanden å Järvafältet, uppförande
av manskapsbaracker m. m. för signalregementet å Nedre Frösunda och för
Wendes artilleriregemente, anordnande av luftbevakningscentraler, anordnande
av skyddsrum i militärstabsbyggnaden och i arméförvaltningens ämbetshus,
vissa nybyggnadsarbeten m. m. vid Svea ingenjörkårs förläggning på
Laxön, uppvärmningsanläggning inom arméns underofficersskolas etablissement
i Uppsala, nybyggnad av sjukhus vid Wendes artilleriregemente, uppförande
av bostadsbyggnader för Karlsborgs luftvärnsregemente, uppförande
av tyganstalt för Gotlands artillerikår samt av vissa förrådsbyggnader vid
vissa truppförband, bensinlagringsanläggning vid Göta ingenjörkår och uppförande
av byggnader för försvarsväsendets kemiska anstalt.

Under året har jagaren Stockholm efter i huvudsak slutförda prov ingått i
kustflottan.

Å Karlskrona örlogsvarv hava minsveparna Arholma och Landsort sjösatts,
varjämte modernisering av pansarskeppet Gustaf V och ombyggnad av pansarskeppet
Oscar II :s pannor fortgår.

Å Stockholms örlogsvarv har en minutläggare för Vaxholms fästning sjösatts.

Undervattensbåten Springaren har efter slutförda prov levererats och ingått
i kustflottan. Provturer med undervattensbåten Sjölejonet och minsveparen
nr 1 pågå.

Byggandet av följande fartyg fortgår, nämligen, förutom de ovan nämnda
sjösatta fartygen, jagarna Karlskrona och Malmö, undervattensbåtarna Sjöbjörnen
och Sjöhunden samt minsveparen nr 2.

° Riksdag sberättelsen.

Tillverkningen av nytt iramdrivningsmaskineri för minkryssaren Glas Fleming
fortgår.

Befästningsarbeten i Slockholms och Karlskrona skärgårdar samt å Gotland
fortgå. Nya kasemanläggningar vid Fårösund hava påbörjats.

Omfattande reparationer å Göteborgs örlogsdepås byggnader hava utförts
och Nya Varvets hamn fördjupats, varjämte dit förlagts pansarskeppet Manligheten,
jagarna Wrangel och Wachtmeister, 3 undervattensbåtar och 2 minsvepare.

Modernisering av marinens matinrättningar har slutförts i Stockholm och
Karlskrona (sjömanskårens och kustartilleriregementets) samt å Kungsholms
fort samt pågår vid Oscar-Fredriksborg, skeppsgossekåren i Karlskrona och
Nya Varvet.

Arbetena med bombsäkra skyddsrum för vissa oljecisterner och ammunitionsförråd
fortgå.

För flygvapnet hava under året verkställts vissa nybyggnader samt iståndsättnings-
och ändringsarbeten vid flygflottiljerna och de centrala flygverkstäderna.
Vissa andra dylika arbeten äro under utförande. Därjämte hava
utförts arbeten å flygfält, skjutbanor och drivmedelsanläggningar m. m. Sålunda
hava såsom statliga reservarbeten färdigställts av flygfältet vid Barkarby
89 hektar och av flygfältet vid Malmen 52 hektar.

Socialdepartementet.

Kungl. Majit har under tiden från och med den 1 december 1936 till och
med den 30 november 1937 förordnat:

att ordningsstadgan för rikets städer samt stadsplanelagens, byggnadsstadgans,
hälsovårdsstadgans och brandstadgans föreskrifter rörande stad skola
gälla inom visst område vid Storumans järnvägsstation i Stensele socken,
inom visst område vid Lövångers sockens kyrka, inom visst intill Sävsjö
municipalsamhälle gränsande område, inom vissa områden av Furunäs m. fl.
skifteslag i Skellefteå socken, inom visst område vid Stensele kyrkoplats i
Stensele socken, inom järnvägsområdet vid Rönninge municipalsamhälle,
inom vissa invid Alvesta municipalsamhälle belägna områden, inom visst
område vid Hällnäs järnvägsstation i Degerfors socken, inom vissa områden
invid Gislaveds municipalsamhälle, inom visst område vid Gullspång i Amnehärads
socken samt inom Storkåge by i Skellefteå socken;

att ordningsstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgans och brandstadgans
föreskrifter rörande stad skola gälla inom visst område vid Tidans
järnvägsstation;

att stadsplanelagens, byggnadsstadgans och hälsovårdsstadgans föreskrifter
rörande stad skola gälla inom vissa invid Årjängs municipalsamhälle
belägna delar av hemmanen Årjäng och Högerud;

att ordningsstadgan för rikets städer och hälsovårdsstadgans föreskrifter
rörande stad skola gälla inom med Vara köping införlivat område, inom

Socialdepartementet.

Ljungbyheds municipalsamhälle, inom Hästveda municipalsamhälle samt
inom ytterligare del av Hönö municipalsamhälle;

att ordningsstadgan för rikets städer skall gälla inom Smedstorps municipalsamhälle
samt inom Forshaga municipalsamhälle; samt

att hälsovårdsstadgans föreskrifter rörande stad skola gälla inom Kiviks
municipalsamhälle.

Under år 1937 intill utgången av november månad hava till erkända
sjukkassor antagits 45 föreningar, medan å andra sidan 2 föreningar
upphört med sin verksamhet. Antalet erkända sjukkassor har därigenom
ökats till 1,404 med omkring 1,100,000 medlemmar.

De icke statsunderstödda understödsföreningarna
hava till antalet ökats med 245 och minskats med 70, vilket medfört en ökning
av hela antalet dylika föreningar med 175 till 1,915 med omkring

1.200.000 medlemmar. Av föreningarna utgjordes 1,617 med omkring

1.135.000 medlemmar av begravningskassor och andra kapitalförsäkringsföreningar
samt icke statsunderstödda sjukkassor; de återstående 298 föreningarna
med omkring 70,000 medlemmar voro pensionskassor. Av samtliga
föreningar vörö 53 med omkring 305,000 medlemmar registrerade med
s. k. godkända stadgar.

Ersättning för utgivna moderskapsunderstöd har utgått med i
runt tal 1,745,000 kronor.

Under år 1937 intill utgången av oktober månad hava vid samtliga offentliga
arbetsförmedlingsanstalter gjorts 726,952 ansökningar om
arbete, anmälts 401,944 lediga platser samt förmedlats 292,795 arbetsanställningar.

Läget på den svenska arbetsmarknaden, sådant det kan utläsas
av den offentliga arbetsförmedlingens rapporter, kan alltjämt betecknas såsom
mycket gott. Socialstyrelsens sysselsättningsindex, uträknad på grundval
av rapporter från olika företagare, avspeglar de gynnsamma förhållanden,
under vilka vårt näringsliv alltjämt arbetar. Som en följd därav har arbetslösheten
minskat och — jämfört med den även föregående år goda situationen
på arbetsmarknaden -— reducerats till ungefär hälften. Den arbetskraft,
som trots en sedan flera år fortgående högkonjunktur ej kunnat komma
in i produktionen, utgöres väsentligen av icke yrkesutbildade eller äldre
personer. Alltjämt kvarstår också en viss arbetslöshet å orter, där produktionen
lamslagits på grund av minskad efterfrågan eller där ändrade tillverkningsmetoder
föranlett en reducering av arbetsstyrkan. Den offentliga
arbetsförmedlingen har emellertid inriktat sig på att få en utjämning till
stånd och har utnyttjat den synnerligen gynnsamma situationen på arbetsmarknaden
genom att överflytta arbetskraft till sådana landsdelar och arbetsområden,
där brist förelegat. Beträffande förhållandena inom de enskilda
näringsgrenarna må följande anföras. Vid jordbruket har brist på arbetskraft
gjort sig starkt gällande. Förbättrade löneförhållanden och mera ordnad
arbetstid synas emellertid något hava ökat tillgången på manlig arbets -

Riksdag sberättelsen.

kraft, under det att bristen på kvinnlig arbetskraft till jordbruket skärpts
alltmer. Skogsbruket har givit goda arbetstillfällen såväl under vinterhalvåret
1936—1937 som under den gångna sommaren och hösten, vilket sammanhänger
med de höga priser, som betalats för trävaror och pappersmassa.
Inom industrien har arbetstillgången varit god, och en fortsatt brist på yrkesutbildad
arbetskraft inom metall- och maskinindustrien har nödvändiggjort,
att övertidsarbete måst tillämpas. Byggnadsverksamheten har varit mycket
livlig, men arbetet avstannade på grund av arbetskonflikt i april månad.
Sedan denna lösts i juni månad, skärptes bristen på murare, varför arbetstillstånd
måste meddelas för danska, finska och norska murare för att i gång
varande arbeten skulle kunna färdigställas till oktober månad.

Under år 1937 intill utgången av november månad hava antagits 3 nya
erkända arbetslöshetskassor. Antalet erkända arbetslöshetskassor
har därigenom ökats till 13 med omkring 160,000 medlemmar.

Inom den organiserade alkoholistvården hava under år 1937
varit verksamma 9 allmänna och 3 enskilda alkoholistanstalter. Vårdplatsantalet
å dessa utgjorde vid årets ingång 747 och den 1 december 1937
782, varav 41 för kvinnor. Under tiden den 1 januari—den 30 november
1937 hava intagits sammanlagt 760 personer — varav 421 tvångsinternerade
— och utskrivits 738 personer. Den 1 december 1937 voro sammanlagt 1,056
personer inskrivna å anstalterna, av vilka dock 339 voro frånvarande på
grund av försökspermission eller annan anledning. Vid samma tidpunkt
uppgick antalet farliga alkoholister och kvarhållna recidivister till 176. Under
tiden den 1 januari—den 30 november 1937 hava förordnats i 33 fall örn
kvarhållande enligt 37 § alkoholistlagen ytterligare intill två år av farliga
alkoholister eller recidivister, i 66 fall örn överflyttning till annan alkoholistanstalt
— varav 21 fall till Svartsjö- eller Landskronaanstalterna — och i
31 fall om direkt intagning å någon av dessa båda anstalter.

Vad angår uppehålls- och arbetstillstånd må nämnas, att under
tiden den 1 januari—den 30 november 1937 15,220 ansökningar beviljats,
medan 755 lämnats utan bifall. Motsvarande siffror för hela året 1936 voro
13,237 respektive 750.

Ökningen torde i stort sett hava förorsakats av konjunkturförhållandena.
Knapphet råder på inhemsk arbetskraft inom de husliga yrkena, vilket föranlett
införskrivande av arbetskraft från våra nordiska grannländer, främst
Finland. I detta hänseende kan anses, att ökningen av bifallna ansökningar
innebär en ökad invandring. Vidare har nöjesföretagens efterfrågan på utländska
artister varit stor. De goda tiderna för industrien har medfört tillfälligt
införskrivande av utländska maskinmontörer o. d. Inom byggnadsbranschen
och vid skogsavverkningar i gränstrakterna har utländsk arbetskraft säsongvis
anställts i viss omfattning. I nämnda hänseenden innebär ökningen
av antalet bifallna ärenden icke någon ökad invandring, utan endast tillfälliga
uppehåll i riket för utlänningar.

Kommunikationsdepartementet. 11

Tre nya provinsialläkardistrikt hava inrättats, nämligen Töre, Björnlunda
och Piteå distrikt.

Under året hava nybyggnaderna för S:t Olofs sjukhus i Visby tagits i bruk
och invigts. Vårdplatsantalet är fastställt till 225.

Inrättande av nya lasarettsläkartjänster har av Kungl. Majit medgivits vid
lasaretten i Karlskrona, Karlshamn, Borås, Jönköping och Eskilstuna samt
vid Malmö allmänna sjukhus.

Beslut har fattats örn inrättande av ett filialapotek i Alunda. Medicinalstyrelsen
har medgivit inrättande av läkemedelsförråd å 10 nya platser.

Kommunikationsdepartementet.

De fasta postanstalterna hava under år 1937 ökats i antal
med 47 till 4,052. — Antalet postgirokonton har under året ökats
från 88,171 till omkring 96,600.

Postbefordran med dagflygmaskiner har under året utförts
i större utsträckning än under närmast föregående år såväl beträffande
antalet linjer som vad angår trafikperiodernas längd. Sålunda har postbefordran
med dagflygmaskiner ägt rum på leden Stockholm—Oslo under
tiden 20 juni—31 juli och å linjen Stockholm—Riga—Moskva under tiden
1 juni—1 oktober. Dagflygningarna mellan Stockholm och Malmö ha pågått
under tiden mars—december eller 10 månader mot blott tre månader
under år 1936. Nattpostflygningama å linjen Stockholm—Malmö—kontinenten
ha pågått hela året mot blott 8 månader närmast föregående år.

Till statens intressekontor voro vid 1937 års utgång anslutna
omkring 32,000 kontoinnehavare, varav c:a 12,500 befattningshavare och f. d.
befattningshavare i statens tjänst. Under året hava av kontoinnehavarna
verkställts sammanlagt omkring 520,000 inbetalningar å tillhopa c:a

18,200,000 kr., varjämte för deras räkning gjorts omkring 335,000 utbetalningar
å i runt tal 18,000,000 kr.

Antalet telefonstationer, central-, växel- och fristående samtalsstationer,
har under år 1937 ökats från 6,192 till omkring 6,400. — Antalet
telefonapparater har under år 1937 ökats från 672,425 till omkring
724,500 eller med omkring 52,000, vilket är den största ökning, som något
år förekommit i telegrafverkets telefonnät. — Rikskabelanläggningen
Sprängsviken—Umeå har under år 1937 färdigställts. Dessutom
ha rikskablama Krylbo—Falun, Krylbo—Gävle och Mellerud—norska gränsen
utlagts under året. — Telefonförbindelse har under år 1937
öppnats med Irak och ön Jamaica. — Avgifterna för telefonsamtal
mellan de nordiska länderna hava från och med den 1 januari
1937 nedsatts med en sjättedel, varjämte en ännu längre gående taxereduktion
genomförts för de mest långväga samtalen. Ytterligare nedsättningar
av samtalsavgiiterna hava under år 1937 kommit till stånd å vissa euro -

Riksdag sberättelsen.

peiska och utomeuropeiska telefonförbindelser. — Under året har för telefonabonnenterna
kostnadsfri nattjänst införts vid stationer med
minst 100 (i stället för tidigare minst 200) fortlöpande huvudabonnemang. —
Rikstelefonkatalogen har under året undergått omläggning. De
viktigaste förändringarna äro: amerikanskt system för bindningen, varigenom
åstadkommits snabbare tillverkning och följaktligen bättre utgivningstider,
härav betingad formatändring, ny konstnärlig utstyrsel och fullständigare
angivande av abonnenternas adresser. — Under året hava ändrade
bestämmelser för beräkning av avgifterna för bildtelegram börjat
tillämpas. Genom införandet i europeisk trafik av två enhetliga avgiftssatser
å varje bildtelegrafförbindelse har taxeringsförfarandet förenklats. — Ett
mellan telegrafförvaltningarna i de nordiska länderna träffat avtal angående
fjärrmeddelandetrafiken mellan Danmark, Finland, Island,
Norge och Sverige har trätt i kraft den 1 januari 1937. — Hörby nya rundradiostation
har under år 1937 tagits i bruk. Antalet radiolicenser
har under år 1937 ökats från 944,487 till omkring 1,075,000.

Telegrafstyrelsen har under år 1937 varit representerad vid följande
internationella konferenser: den internationella rådgivande tekniska
radiokommitténs sammanträde i Bukarest den 21 maj—den 8 juni, en nordisk
telegrafkonferens i Skagen den 28—den 31 augusti, en under den nationella
rådgivande telefonkommittén sorterande specialkommittés sammanträden
i Rom den 18—den 24 oktober samt den internationella rådgivande
telefonkommitténs sjätte och sjunde rapportörskommissioners sammanträde
i Paris den 8—den 22 september.

Å Inlandsbanan, mellersta distriktet, hava vissa kompletteringar
av terrasserings- och trumläggningsarbetena utförts. Omläggning
av en del landsvägar och mindre vägar hava verkställts, varjämte vägbro
av järn för gångtrafik över banan har uppsatts i Tårrajaure by. Stationsstugor
med tillhörande uthus hava fullbordats vid Kvänberget, Kåbdalis och
Kitajaur ävensom en kombinerad banmästar- och banvaktsstuga i Kåbdalis.
Vattentagningsanordningarna hava fullbordats vid Kvänberget, Maitum och
Vaikijaur. Ballastningsarbetena hava fortgått och fullbordats samt erforderlig
stängselsättning utförts. Permanent telefonledning ävensom linjesignaler
hava uppsatts å hela sträckan Arvidsjaur—Jokkmokk. Nämnda
sträcka, den sista inom inlandsbanekomplexet, öppnades för allmän trafik
den 7 augusti 1937.

Elektrisk drift har införts å bandelarna Hälsingborg—Ängelholm,
Laxå—Charlottenberg, Åstorp—Mölle, örebro—Svartå, Skövde—Karlsborg
och Uppsala—Gävle, vilka bandelar hava en sammanlagd längd av 481 km.
De för dylik drift igångsatta arbetena å linjerna Göteborg—Uddevalla, Ånge
—Bräcke—Långsele och Bräcke—Östersund hava fortgått.

Vid Trollhätte kraftverk har den under år 1935 påbörjade nya
tilloppskanalen i Trollhättan färdigställts och tagits i drift, varjämte den
under år 1936 påbörjade kanalen genom Huvudnäsön fullbordats och är

Kommunikationsdepartementet.

färdig att tagas i bruk för Vänerns huvudreglering. — Målet om Vänerns
reglering, som varit under behandling vid Västerbygdens vattendomstol
sedan år 1925, har avgjorts i första instans. Genom vattendomstolens
utslag har vattenfallsstyrelsen erhållit tillstånd att på vissa villkor genomföra
huvudregleringen. — Vid Västerås ångkraftstation har
den nya tornångpannan (nr 12) fullbordats. Pannan beräknas producera en
ångmängd, motsvarande en generatoreffekt av 60,000 kW vid kolpulvereldning
och 65,000 kW vid oljeeldning. — Vid Stadsforsens kraftstation
har utsprängningen för maskinstalionen fullbordats och dennas
grundläggning påbörjats. Byggandet av dammen över älven har påbörjats.
— Vid Porjus kraftstation har ett maskinaggregat ombyggts till
dubbelaggregat med två generatorer på samma axel. — För ytterligare reglering
av Lule älvs vattenföring hava arbeten med påbyggnad av Suorvada
m m e n påbörjats. — Torpshamm arfallen i Gimån mellan
Holmsjön och Ljungan hava inköpts för statens räkning. — D i s t r i b utionsan
läggningarna vid statens kraftverk hava förstärkts och utsträckts
till vissa nya områden. En ny primärlinje Trollhättan—Göteborg
har fullbordats. Arbetet nied den nya stamlinjen Porjus—Västerås har fortskridit
så långt, att sträckan Porjus—Stadsforsen (c:a 610 km) numera är
färdigställd och tagen i drift. En sekundärlinje har utförts mellan Älvsby
och Laver och kraftleverans påbörjats till Lavers gruvfält. I Örnsköldsvik
har en ny transformatorstation färdigställts och tagits i drift.

De nyanlagda vägar, som under år 1937 färdigställts under vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens centrala uppsikt, och vilka utförts med statsbidrag
i vanlig ordning, uppgå till en sammanlagd längd av 600 km. Kostnaden
för dessa nyanläggningar utgör sammanlagt 9 miljoner kronor. Utöver
dessa vägbyggnader hava med arbetslöshetsmedel färdigställts omkring
350 km. väg för en kostnad av omkring 7 miljoner kronor. — Omläggningar
och förbättringar av landsbygdens vägar hava, i den
mån de utförts med ordinarie anslag, under år 1937 färdigställts för en sammanlagd
kostnad av 26 miljoner kronor. De med arbetslöshetsmedel slutförda
vägförbättringsarbetena under året motsvara en kostnad av omkring
19 miljoner kronor. — De permanenta och halvpermanenta
beläggningarna på landsbygdens vägar hava under året ökats från omkring
2,550 km. till omkring 2,900 km. — Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har
under året fastställt huvudvägnätet för riket, varjämte utarbetats nya
normalbestämmelser för vägbyggnader med tillhörande normalsektioner. —
Den 14 maj 1937 fastställde styrelsen allmänna normer för pensionering av
vägdistriktens tekniska personal.

539 st. i arbetsplaner ingående broförslag hava granskats och godkänts.
Arbetsritningar hava godkänts för sammanlagt 251 broföretag.
Därjämte hava entreprenörer för 178 broarbeten med en entreprenadsumma
av tillhopa 10,706,568 kronor godkänts.

Antalet under år 1937 fullbordade hamn- och farledsarbeten,

14: Riksdaosberåttelsen.

vilka utförts genom styrelsens försorg eller under dess kontroll, utgör 28
respektive 4.

Följande enskilda järnvägar, nämligen östra Centralbanans,
Uppsala—Enköpings och Sala—Hysinge—Gävle järnvägar hava övertagits
av staten. Ur lånefonden för inköp av motorvagnar m. m. hava lån
beviljats med tillhopa 577,450 kronor.

Iordningställandet av luftfartslederna Stockholm—Malmö och
Malmö—Göteborg—Oslo har under året pågått.

Av de större byggnadsarbeten, som handhavas av byggnadsstyrelsen,
hava under år 1937 fullbordats: huvudbyggnad för Kungl. Maj:ts
kansli, huvudbyggnad och konserveringsflygel för statens historiska museum,
nybyggnad för telegrafverkets räkning i kvarteret Jericho och ny värmeledning
i fastigheten nr 6 i kvarteret Rosenbad i Stockholm, förrådsbyggnad för
telegrafverket i Älvsjö, kontorsbyggnad för telegrafverket i Nynäshamn, telefonstationsbyggnader
i Tureberg och Sandviken, post- och telegrafhus i Sundbyberg,
bostadshus samt verkstadsbyggnad vid statens alkoholistanstalt å
Venngarn, gravkapell för patologiska institutionen i Uppsala, ombyggnad av
två äldre byggnader till nya institutionsbyggnader vid lantbrukshögskolan
vid Ultuna, paviljong för kvinnliga sinnesslöa samt bostadshus för personal
vid Vipeholms sjukhus vid Lund, komplettering och utvidgning av värmeledningssystem,
pumpanläggning för avloppsvatten samt ny köksbyggnad
vid S:t Lars sjukhus i Lund, nybyggnad för kemiska institutionen i Lund,
nybyggnad för mejeriavdelningen vid Alnarps lantbruksinstitut, bostadsbyggen
vid seminariet i Lund, vid Flyinge hingstdepå och vid Salberga sjukhus,
om- och tillbyggnad av länsresidenset i Kristianstad, nybyggnader för S:t
Olofs sjukhus i Visby, om- och tillbyggnad av post- och telegrafhuset i örebro,
om- och tillbyggnadsarbeten vid Säters sjukhus, nytt paketsorteringshus
för postverket i Ånge samt nytt beskickningshus i Warszawa.

Dessutom hava slutförts ombyggnadsarbeten inom Rosenhaneska huset
i Stockholm, ändringsarbeten inom länsresidenset i Karlstad, ombyggnad av
landsstatshuset i Kalmar, vissa kompletteringsarbeten vid Rvhovs sjukhus i
Jönköping samt tillbyggnad av lantmäterikontor och telegrafhus i Umeå.

Av tidigare påbörjade arbeten hava under år 1937 pågått bland
andra: byggnad för statens historiska museum (museibyggnaden), ämbetsbyggnad
för generaltullstyrelsen i kvarteret Argus i Stockholm, nya bostadshus
vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö, ombyggnad av universitetsbiblioteket
i Uppsala, om- och tillbyggnadsarbeten vid S:t Sigfrids sjukhus i Växjö,
ny post- och telegrafbyggnad i Boden samt konserveringsarbeten vid Bohus
fästningsruin.

Under år 1937 hava följande byggnadsarbeten påbörjats: restaurering
av Gustaf III:s paviljong i Haga, nybyggnad för statens väginstitut, renovering
av sandstensbeklädnaden å centralposthuset, reparation av stallbyggnader
vid f. d. positionsartilleriregementets kasernetablissement, byggnad för
postgirot m. m. samt örn- och tillbyggnadsarbeten vid patent- och registreringsverket,
statens provningsanstalt och fastigheten nr 6 i kvarteret Rosen -

F inansdepartementet.

bad, samtliga i Stockholm, ombyggnadsarbeten vid Tomteboda blindinstitut
och alkoholistanstalten vid Venngarn, örn- och nybyggnadsarbeten för statens
växtskyddsanstalt å Bergshamra, telefonstationsbyggen i Aspudden och Råsunda,
tillbyggnad till posthuset i Norrtälje, om- och tillbyggnad av Ulleråkers
sjukhus vid Uppsala, Restads sjukhus vid Vänersborg och Mariebergs
sjukhus vid Kristinehamn, ombyggnadsarbeten vid tvångsarbetsanstalten i
Landskrona, om- och tillbyggnad av telegrafhuset i Hälsingborg och landsstatshuset
i Härnösand, tillbyggnad av post- och telegrafhuset i Norrköping,
ny överdragsstation m. m. i Krylbo samt garagebyggnad för telegrafverket
i Östersund.

Bland större utredningsarbeten, som under år 1937 pågått inom
byggnadsstyrelsen, märkas: byggnadsplan för Uppsala universitet med specialutredningar
angående fullständig restaurering av universitetshuset, nya
lokaler för de humanistiska institutionerna, för den geologiska institutionen
m. m., byggnadsplan för Lunds universitet med specialutredningar angående
iståndsättande av aulan och gamla kemikum m. m. samt plan för utbyggande
av Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar. Vidare hava pågått utredningsarbeten
rörande: nybyggnader för Karolinska medikokirurgiska institutet å det
s. k. Norrbackaområdet, nybyggnader för gymnastiska centralinstitutet, nybyggnader
för bujatrisk obstetriska institutionen vid veterinärhögskolan, omoch
tillbyggnader av biblioteket, hundkliniken och patologiska institutionen
vid samma högskola, nytt lantmäterikontor i örebro, samtliga biskopsbostäder
i landet i samband med biskopsregleringsfonden, örn- och tillbyggnad av
Haparanda småskoleseminarium, nybyggnad för socialhygieniska institutet,
om- och tillbyggnad av Gådeå sinnessjukhus, nybyggnad för flygvapnet samt
utvidgning m. m. av länsstyrelsens i Karlstad lokaler.

Finansdepartementet.

Under år 1937 hava överenskommelser träffats med arméns och marinens
familjepensionskassor om statens övertagande av kassornas rörelser. Vidare
har under året träffats avtal med tullstatens enskilda pensionsinrättning
örn statens övertagande av pensionsinrättningens rörelse.

För handhavande av vissa lönefrågor angående lärare vid statens undervisningsväsende
samt lärare vid folk- och småskolor har inrättats en lönenämnd,
benämnd undervisningsväsendets lönenämnd. Föreskrift har lämnats
att denna lönenämnd skall utgöras av allmänna civilförvaltningens lönenämnd
i viss ändrad sammansättning.

Kungl. Maj :t har under år 1937 meddelat förlängd oktroj under visst
villkor intill utgången av år 1947 för aktiebolaget Dalslands bank, aktiebolaget
Diskontobanken, aktiebolaget Gotlands bank och aktiebolaget Jämtlands
folkbank.

Antalet i verksamhet varande banker, vilket vid 1936 års utgång utgjorde
28, är vid slutet av år 1937 oförändrat.

Riksdag sberätt elsen.

Ecklesiastikdepartementet.

Den 26 november 1937 stadfästes en ny svensk psalmbok.

Under året hava fastställts löneregleringar i 160 pastorat.

Den 30 juni 1937 förordnades, att från och med den 1 juli 1937 skulle
vara inrättat ett statens konstråd.

Såsom kommunala mellanskolor hava erkänts högre folkskolorna i Norberg
och Hyltebruk.

Den genom ombildning av Malmö högre läroverk för flickor, Anna och Eva
Bunths skola för flickor i Malmö och Tekla Åbergs högre läroverk för flickor
i Malmö upprättade läroanstalten har förklarats erkänd såsom kommunal
flickskola.

Vidare har medgivits att Göteborgs högre folkskola med husligt arbete för
flickor får försöksvis anordnas såsom 4-årig praktisk mellanskola med huslig
undervisning samt att högre folkskolan i Jönköping får försöksvis anordnas
såsom 4-årig praktisk mellanskola med handelsundervisning.

Slutligen har tillstånd meddelats att från och med läsåret 1937—1938 får
successivt anordnas vid högre allmänna läroverket i Karlskrona och vid
samrealskolan i Vaxholm en handelslinje och vid samrealskolan i Höganäs
en teknisk linje såsom i realskolan inbyggda praktiska utbildningslinjer, omfattande
realskolans två högsta klasser.

J ordbruksd epartementet.

Nederbörden har för riket i dess helhet varit normal. Årets skörd har i
stort sett varit tillfredsställande. Brödsädespriserna hava, även sedan den
nya skörden börjat föras i marknaden, hållit sig tämligen konstanta. Utförseln
av smör har under årets tio första månader stigit med omkring 4.8
miljoner kilogram i jämförelse med samma tid föregående år eller till 20.8
miljoner kilogram, beroende på ökad smörproduktion inom landet. För det
exporterade smöret har erhållits något bättre priser i förhållande till de närmast
föregående åren. Genom statsmakternas regleringsåtgärder har det inhemska
partipriset å smör legat över världsmarknadsnivån. Mot slutet av
året har mjölkavgiften sänkts. Utförseln av fläsk har under januari—oktober
1937 uppgått till 11.6 miljoner kilogram, vilket innebär någon ökning i
jämförelse med samma tid 1936. Samtidigt har utförseln av levande svin till
Tyskland avsevärt ökat. Fläskproduktionen, som under första halvåret något
ökade, har senare åter minskat. Utförseln av ägg har under årets tio
första månader stigit med 28 miljoner stycken i jämförelse med samma tid
föregående år eller till 64.2 miljoner stycken, beroende på starkt ökad produktion.
Det statliga stödet åt äggexporten har åstadkommit, att det inhemska
prisläget, som legat betydligt över världsmarknadsnivån, under året ytterligare
förbättrats i jämförelse med föregående år.

Jordbruksde partementet.

Sillfisket på västkusten har i början av året varit medelmåttigt med någorlunda
tillfredsställande priser. Linder senare delen av året har fisket varit
klent, i vissa fall med låga sillpriser. Strömmingsfisket har på större delen
av ostkusten varit gott på våren och hösten men mycket klent under sommaren.
Priserna på strömmingen torde i genomsnitt hava varit något högre
än föregående år. Det svenska fisket i Nordsjön har bedrivits i ungefär
samma omfattning som förut. Sillfisket vid Island har under året bedrivits
med drivgarn av 24 fiskefartyg. Fångsterna ha varit medelmåttiga och priserna
tillfredsställande. Ålfisket har varit ojämnt men torde kunna betecknas
som medelmåttigt med rätt tillfredsställande priser. Laxfisket har varit
medelmåttigt med tillfredsställande priser. Sötvattensfisket har i stort sett
varit medelgott med över större delen av landet tillfredsställande priser.

Under året har en konferens hållits i Oslo med representanter för Sverige,
Danmark och Norge, varvid uppgjorts förslag till gemensamma bestämmelser
till skydd för rödspätta och sandskädda i Skagerak, Kattegatt och Öresund.

Den föregående år inträdda förbättringen i prisläget för skogsbrukets produkter
har under året vunnit ytterligare utbredning, vilket gjort sig märkbart
i stegrade medelpriser för såväl skogsbrukets som skogsindustriernas
produkter. Mot årets slut har likväl viss stagnation i avsättningen börjat
göra sig gällande, vilket kan innebära inledning till ånyo sjunkande prisläge
för dessa näringsgrenar.

Sedan senaste redogörelse avgavs, har för bildande av nya eller utvidgande
av förut befintliga kronoparker inköp avslutats beträffande 3,344.65 hektar
mark för en köpeskilling av 407,313 kronor.

För värnpliktiga, som erhållit tillstånd att i stället för värnpliktstjänstgöring
utföra civilt arbete för statens räkning, har domänstyrelsen under året
i likhet med föregående år anordnat skogsarbeten inom Hunnebergs, Gästriklands
och Hamra revir, varjämte dikningsarbeten anordnats för dylika värnpliktiga
inom Fredrika revir. Till tjänstgöring inom ovan nämnda fyra revir
ha under året 261 värnpliktiga varit inkallade. Reservarbeten ha under
februari och mars månader bedrivits vid två arbetsplatser med en arbetsstyrka
av i medeltal 70 man, som utfört i runt tal 3,000 dagsverken. Under
april månad ha dylika arbeten bedrivits endast vid en arbetsplats med i
medeltal 30 man, vilka utfört omkring 600 dagsverken.

För utlämnande av egnahemslån ha stått till förfogande omkring 22.3 miljoner
kronor. Den 1 januari 1937 utgjorde kapitalskulden till egnahemslånefonden
240 miljoner kronor. I arbetarsmåbruksverksamheten ha deltagit
315 kommuner. Arbetarsmåbruksstatslån ha under 1937 beviljats kommunerna
å i runt tal 8.1 miljoner kronor.

Från och med den 1 juli 1937 har rikets allmänna kartverk organiserats

såsom ett självständigt civilt ämbetsverk.

Bih. till riksd. prof. 19.18. 1 sami.

KlksdaRsberiHIelsen.

Riksdagsberättelsen.

Handelsdepartementet.

Under året hava radiofyrar anordnats vid Brämöns och Kullens
fyrplatser.

Såsom omförmälts under avdelningen för utrikesdepartementet har Sverige
under året träffat vissa handelsavtal med främmande makter
samt deltagit i ett antal konferenser avseende handels- och sjöfartsfrågor
m. m.

I anledning av riksdagens i skrivelse den 2 maj 1930, nr 175, punkten 11
framställda begäran fogas vid denna berättelse som Bil. I en sammanställning
över bidrag av lotterimedel beviljade under år 1937.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

Ju: 3

Kommittéer och sakkunniga.

Justitiedepartementet.1 * * *

A. Kommittéer som under 1937 avslutat sin verksamhet.

1. Kommittén för utredning av vissa organisationsfrågor inom domsago förvaltningen

(1937:9).

Tillkallade enligt Kungl. Majlis bemyndigande den 5 juni 1936:

Bendz, G., president, ordförande;

Rundqvist, A., häradshövding;

Leche, E., hovrättsråd, byråchef för lagärenden;

Jansson, C. R., möbelsnickare, led av II kamm.;

Gustafsson, P., hemmansägare, led. av I kam.

Sekreterare:

Lindskog, A., e. hovrättsfiskal.

Kommittén har den 29 maj 1937 avgivit utredning angående de rättsbildade
domsagobiträdenas anställnings- och avlöningsförhållanden (Statens
off. utredn. 1937: 20).

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Sakkunnig för utredning angående författarrätt (1937: 11).

Tillkallad genom Kungl. Maj:ts beslut den 4 juli 1936 för att verkställa
en förberedande undersökning rörande grunderna för en reform av gällande
bestämmelser om rätt till litterära och musikaliska verk samt därmed sammanhängande
spörsmål:

Himmelstrand, Hj., fil. d:r, f. d. hovrättsråd.

Den sakkunnige har den 15 februari 1937 avlämnat promemoria angående
grunderna för en reform av lagstiftningen örn rätt till litterära och musikaliska
verk (Statens off. utredn. 1937: 18).

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Sakkunniga för utredning rörande frågan örn inrättande av kommissionärer
i hovrätt, nedre justitierevisionen och rådhusrätt.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 maj 1937:
Siljeström, G., revisionssekreterare, ordförande i nedre justitierevisionen, ordförande; 1

Arbetsredogörelser för år 1937 angående lagberedningen och processlagberedningen äro, för

att bringas till riksdagens kännedom, bilagda det till årets slatsverksproposition fogade statsråds protokollet

över justitiedepartementsärenden.

Samtliga här redovisade kommittéer äro bekostade av kommittéanslaget.

Riksdag sberättelsen.

Ju: 3 Wistrand, W. Hilarion, magistratssekreterare;

Piehl, N., hovrättssekreterare.

De sakkunniga hava den 12 november 1937 avlämnat betänkande med förslag
till kungörelse örn kommissionärer hos överrätter och stadsdomstolar
(Statens off. utredn. 1937: 39).

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1938.

4. Sakkunniga för utredning av frågan om partiella reformer på strafflag stiftningens

område (1936: 17; 1937:5).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 december 1932 (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 januari 1933):

Bergendal, R., professor.

Utredningen omfattar för närvarande, jämlikt departementschefens förordnande
den 15 juni 1935, frågan om lagstiftning om kastrering av vissa
sedlighetsförbrytare, vid vilken del av utredningen jämväl skall biträda
Heuman, M., hovrättsråd, t. f. byråchef för lagärenden.

Utredningen har vidare, jämlikt departementschefens förordnande den
20 mars 1936, omfattat frågan angående reformering av gällande bestämmelser
örn sammanträffande av brott, vid vilken del av utredningen jämlikt
förordnande den 8 januari 1937 biträtt
Regner, N., hovrättsassessor.

Beträffande frågan om kastrering av vissa sedlighetsförbrytare har Kungl.
Maj:t, efter det att vissa förarbeten verkställts, genom beslut den 13 december
1935 förordnat, att med fullföljandet av utredningsarbetet skulle anstå
till dess departementschefen annorlunda bestämde. Vad angår frågan om
reformering av gällande bestämmelser om sammanträffande av brott hava
de sakkunniga den 14 augusti 1937 avlämnat förslag till ändrad lagstiftning
om sammanträffande av brott jämte motiv (Statens off. utredn. 1937: 24).
Uppdraget är därmed i denna del slutfört.

Utredningen skall ytterligare, jämlikt departementschefens förordnande
den 1 december 1937, omfatta frågan om ändrade bestämmelser angående
straffbarheten vid försök till brott. 5

5. Sakkunniga för utredning angående reformer på straffsystemets, straff verkställighetens

och fångvårdens områden (1936:18; 1937:6).

Tillkallade enligt Kungl. Maj ts bemyndiganden den 20 april 1934 (se Postoch
Inrikes tidn. den 25 april 1934), den 15 juni och den 18 juli 1935.

Lokal: östra riddarhusflygeln; tel.; se nedan.

De sakkunniga hava arbetat på följande sektioner:

a) Angående en revision av gällande bestämmelser örn villkorlig dom och
villkorlig frigivning. (Tel. 11 46 75).

Wetter, F., professor, ordförande;

Göransson, H., överdirektör;

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

Kinberg, O., professor;

Lindberg, H., advokat;

Strahl, I., hovrättsråd.

E. hovrättsfiskalen A. Lindskog har tidvis biträtt de sakkunniga som sekreterare De

sakkunniga hava under år 1937 sammanträtt 33 dagar. Därvid har
frågan örn revision av gällande bestämmelser örn villkorlig dom behandlats.
Betänkande med förslag till lag örn villkorlig dom m. m. har avlämnats av
de sakkunniga den 2 november 1937 (Statens off. utredn. 1937:38). Utredningen
är därmed i denna del slutförd.

b) Angående frågan örn behandlingen av förbrytare, som lida av rubbad
själsverksamhet, och i samband därmed av frågan örn en revision av förvarings-
och interneringslagarna samt strafflagens tillråknelighetsbestämmelser.
Löfgren, E., advokat, ordförande;

Schlyter, K., president, led. av I kamm.;

Bergquist, Th., borgmästare, led. av II kamm.;

Göransson, H.;

Kinberg, O.;

Wetter, F.

Sekreterare:

Holmgren, K., e. hovrättsfiskal.

Efter det departementschefen den 16 augusti 1936 bestämt, att det enligt
Kungl. Maj:ts beslut den 13 december 1935 inställda utredningsarbetet skulle
återupptagas, dock icke såvitt anginge frågan örn strafflagens tillräknelighetshestämmelser,
avlämnade de sakkunniga den 2 januari 1937 betänkande
med förslag till revision av förvarings- och interneringslagarna m. m. (Statens
off. utredn. 1937:3). Av förevarande utredningsuppdrag återstår sålunda
frågan om en revision av strafflagens tillråknelighetsbestämmelser och vad
därmed sammanhänger.

c) Angående frågan örn de allmänna principerna för en omläggning av
straffsystemet och samhällets skyddsåtgärder i övrigt mot brottsligheten.
Löfgren, E., ordförande;

Schlyter, K.;

Göransson, H.;

Kinberg, O.;

Wetter, F.

Sekreterare:

Holmgren, K.

Utredningen skall verkställas under samverkan med andra inom departementet
pågående utredningar i hithörande frågor.

Beträffande detta utredningsarbete, vilket jämväl på grund av Kungl.
Maj:ts beslut den 13 december 1935 vilat, beslöt departementschefen den
20 oktober 1936 anmoda Schlyter att återupptaga utredningen, därvid särskild
uppmärksamhet skulle ägnas åt frågan örn brottslighet på grund av
arbetsskygghet. Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 juni 1937 skall

Ju:

^ Riksdagsberättelsen.

Ju: 5 den sista frågan utredas av en särskild kommitté (se punkt 20 här nedan).

Frågan huru arbetet beträffande vad som återstår av de båda under b)
och c) angivna utredningsuppdrag skall fullföljas kommer under år 1938
att upptagas till övervägande i samband med en undersökning — företagen
under samverkan mellan inom justitiedepartementet pågående utredningar
inom straffrättens område — rörande vilka delar av straffrätten som närmast
böra underkastas revision.

6. Sakkunniga för samråd med byggnadsstyrelsen vid utredning av frågan
örn nuvarande garnisonssjukhusets användning till lokaler för Högsta domstolen
och Svea hovrätt (1936:19; 1937:7).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 maj 1935:

Ekeberg, B., president;

Gärde, N., f. d, justitieråd, ordförande i processlagberedningen, led. av I
kamm.;

Vult von Steyern, N., justitieråd.

De i 1937 års riksdagsberättelse omnämnda, inom byggnadsstyrelsen upprättade
förslagen äro för närvarande föremål för granskning av de sakkunniga.

7. Sakkunnig för fortsatt utredning angående revision av strafflagen för

krigsmakten (1937:8).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 maj 1936:
Hellquist, C. G., revisionssekreterare, byråchef fö- lagärenden.

Utredningen, som påbörjades i september 1936, har med vissa avbrott
pågått under år 1937.

8. Sakkunnig för utredning av vissa organisationsfrågor inom hovrätterna

(1937: 10).

Tillkallad av Kungl. Maj:t den 12 juni 1936:

Leche, E., hovrättsråd, byråchef för lagärenden.

Beträffande den sakkunniges uppdrag, se 1937: Ju 10.

Utredningsarbetet, i den del det ännu ej slutförts, har vilat under året. 9 *

9. Kommittén angående pensionering av i enskild tjänst anställda (1937: 12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 september 1936:
Hartelius, Å., häradshövding, ordförande;

Telander, A. R., byråchef;

Tegendal, O. E., byråchef.

Sekreterare:

Schedin, A., hovrättsråd.

Lokal: östra riddarhusflygeln; tel. 10 54 85.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1937: Ju 12.

Kommittén har under tiden till den 1 december 1937 sammanträtt 23 dagar
för överläggningar samt för granskning av preliminära lagutkast. Därjämte
har kommittén överlagt med lagberedningen i frågan om lagstiftning
rörande aktiebolagens pensionsfonder.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1938.

10. Sakkunniga för utredning rörande åtgärder för att förhindra förorening
av vatten och luft samt rörande rätt att utnyttja underjordiska
vattentillgångar (1937: 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 september 1936:
Hamilton, H., greve, vattenrättsdomare, ordförande;
von Greyerz, W., major i väg- och vattenbyggnadskåren;

Göranson, G., direktör;

Anderson, T., agronom;

Walin, G., hovrättsassessor, tillika sekreterare.

Lokal: Östra riddarhusflygeln; tel. 20 89 44.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: Ju 13.

De sakkunniga hava dels med skrivelse den 29 december 1936 avlämnat
promemoria med förslag till lag med särskilda bestämmelser till motverkande
av skada å fiske genom förorening av vatten, dels ock med skrivelse
den 23 oktober 1937 avlämnat förslag till lagstiftning örn grundvatten
m. m. (Statens off. utredn. 1937:35). I anslutning till sistnämnda förslag
kommer att av von Greyerz utarbetas en i hydrologiskt avseende mera
ingående framställning rörande grundvattnet och dess tillgodogörande, avsedd
att framdeles tjäna till ledning vid tillämpning av lag i ämnet.

Efter införskaffande av uppgifter rörande anläggningar, som medföra vatten-
eller luftförorening, äro de sakkunniga sysselsatta med fortsatt utredning
av frågan om lagstiftning rörande åtgärder till motverkande av sådan
förorening. 11

11. Sakkunniga för utredning rörande en reformerad hy re slag stiftning

(1937: 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 november 1936:
Bergquist, Th., borgmästare, led. av II kamm., ordförande;

Sandström, N. V., direktör, led. av II kamm.;

Hermansson, J. A., ombudsman, led. av II kamm.;

Ahlmark, S., advokat;

Larsson, S. O., hovrättsassessor, ledamot av styrelsen för hyresgästernas riksförbund.

Sekreterare:

Lindskog, G., hovrättsassessor.

Lokal: östra riddarhusflygeln; tel. 20 89 44.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: Ju 14.

Ju: u

Riksdagsberåttelsen.

Ju: 11 De sakkunniga hava under år 1937 sammanträtt tillhopa 42 dagar. Efter
principdiskussion av samtliga de spörsmål, som ansetts falla under utredningsuppdraget,
hava preliminära lagutkast upprättats och granskats.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1938.

12. Sakkunniga för kodijiering av gällande rätt på kyrkolagstiftningens område
(1937:15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 oktober 1936:
Andrae, T. J. E., biskop;

Herlitz, N., professor.

Beträffande riktlinjerna för de sakkunnigas uppdrag, se 1937: Ju 15.
Genom de sakkunnigas försorg har en förberedande historisk utredning i
ämnet verkställts.

13. T rafikförsåkringssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 april 1937:

Beskow, E. A., landshövding, ordförande;

Hemberg, G. W., f. d. revisionssekreterare, verkställande direktör;
Österström, A. I. E., redaktör, led av II kamm.

Sekreterare:

Thulin, O., revisionssekreterare.

Lokal: Justitiedepartementet; tel. Kanslihuset 621.

Såsom direktiv för de sakkunnigas arbete gäller bland annat: Utredningen
bör i första hand avse en allsidig undersökning av möjligheterna att utvidga
trafikförsäkringen å motorfordon till att omfatta även ersättning för skada
till följd av olyckshändelser. Härvid böra till övervägande upptagas de olika
frågor som berörts i riksdagens skrivelse den 9 april 1935, nr 158, i anledning
av väckta motioner örn vägfred m. m. Den ifrågasatta revisionen av
trafikförsäkringen bör ske på sådant sätt, att ökning av försäkringspremierna
i möjligaste mån undvikes. I samband med utredningen bör även upptagas
till övervägande frågan om det ekonomiska ansvar som skall åvila hos staten
och kommunerna anställda med avseende å skador som vållas i trafik med
av dem förda, staten eller kommunerna tillhöriga motorfordon. Det bör göras
till föremål för undersökning i vad mån skäl föreligger för ett övertagande
från statens eller kommunernas sida av ansvarsrisken för skador som
vållats å fordonet eller å passagerare däri.

De sakkunniga hava hos försäkringsinspektionen begärt utredning om de
ändringar av premierna för trafikförsäkringen som kunna beräknas bliva erforderliga,
örn denna omregleras enligt de av riksdagen uppdragna riktlinjer
eller enligt vissa andra alternativ, som de sakkunniga ansett böra övervägas.
Vidare hava de sakkunniga från statliga och kommunala myndigheter
begärt vissa uppgifter örn trafikförsäkring av dem tillhöriga motorfordon.

Under oktober och november månader hava de sakkunniga haft överlägg -

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

ningar med representanter för olika sammanslutningar på hithörande om- Jut 15
råde.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1938.

14. Utredning angående djurskyddslagstiftning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 april 1937 för att
verkställa utredning angående en särskild lag om djurskydd och vad därmed
äger samband

dels såsom utredningsman:

Bouveng, G. A., revisionssekreterare,

dels ock såsom sakkunniga för att med utredningsmannen deltaga i överläggningar
i ämnet:

Sahlstedt, A. V., med. d:r, professor vid veterinärhögskolan;

Stålfors, M. H., f. d. professor;

Hammarlund, N., lantbrukare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Sidenbladh, K., e. hovrättsfiskal.

Lokal: Justitiedepartementet; tel.: Kanslihuset 580 (utredningsmannen)
och 610 (sekreteraren).

Såsom direktiv för utredningen gäller bland annat: Under utredningsarbetet
bör, under beaktande av lagstiftningen på detta område i våra grannländer,
till allsidig prövning upptagas samtliga de spörsmål som från olika håll blivit
väckta i frågan. Utredningen bör sålunda, bland annat, avse frågorna om
kastrering av husdjur, om kupering av vissa kroppsdelar å djur, örn transport
av djur, om handel med och export av hästar, om reglering av det vetenskapliga
användandet av djur för försöksändamål, om djurskyddsinspektion
samt örn nya bestämmelser angående omhändertagande av djur, som utsättas
för djurplågeri, och örn menagerier. Huruvida 18 kap. 16 § strafflagen
bör undergå omarbetning synes ock böra göras till föremål för undersökning.

Utredningsarbetet har hittills huvudsakligen omfattat insamling av material
rörande utländsk lagstiftning ävensom av de föreskrifter och stadgar å
området, som utfärdats av lokala förvaltningsorgan i riket.

Utredningen beräknas kunna slutföras i sådan tid, att förslag till lagstiftning
i ämnet kan föreläggas 1939 års riksdag. 15

15. Sakkunnig för en förberedande utredning rörande en revision av gällande
bestämmelser örn avbetalningsköp.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 april 1937:

Schmidt, Folke, jur. kand.

Utredningsarbetet har hittills omfattat upprättandet av en översikt rörande
ägareförbehållets verkningar samt utarbetandet av vissa riktlinjer för en
lagstiftning i ämnet.

Utredningen beräknas komma att avlämnas i början av år 1938.

Riksdagsberättelsen.

Ju: 16 16. Sakkunnig för utarbetande av förslag till anvisningar för uppläggande

av nya fastighetsböcker för landet.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 maj 1937:

Kramer, I., häradshövding.

Sekreterare:

von Schultz, Å., e. hovrättsfiskal.

Uppdraget är slutfört såvitt angår de egentliga landsfastigheterna. Av
uppdraget återstår behandlingen av fastigheter i städer och därmed jämförliga
samhällen på landet. I denna del beräknas arbetet bliva slutfört
under första halvåret 1938.

17. 1937 års domsagoutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1937 (se rostoch
Inrikes tidn. den 6 juli 1937):

Stridsberg, E., generaldirektör, ordförande;

Zetterstrand, B., häradshövding;

Domö, F., lantbrukare, led. av I kamm.;

Gustafsson, P., lantbrukare, led. av I kamm.;

Andersson, G. H., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Eriksson, E., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.

Sekreterare:

Hagström, B., hovrättsråd.

Lokal: Justitiedepartementet; tel.: Kanslihuset 622.

Såsom direktiv för utredningen gäller, att den skall avse dels frågan om en
lönereglering för häradshövdingarna på grundval av sportlernas avskaffande,
dels de rättsbildade och de icke rättsbildade domsagobiträdenas anställningsoch
avlöningsförhållanden, dels ock frågan örn behovet av dylika biträden i de
olika domsagorna. Det har framhållits, att såsom följd av en övergång till ett
lönesystem utan sportler för häradshövdingarna måste domsagoförvaltningen
helt förstatligas, i den mån det icke tillkomme de tingshusbyggnadsskyldiga
att sörja för densamma. Vidare har uttalats, att löneförmånerna icke torde
kunna bestämmas lika för alla häradshövdingar, utan att en viss differentiering
av löneförmånerna i de olika domsagorna torde få ske. Utredningen
har angivits böra i erforderlig utsträckning verkställas under samråd med
processlagberedningen och 1936 års lönekommitté.

Sammanträden hava under år 1937 hållits sammanlagt 19 dagar, överläggning
med processlagberedningen har ägt rum.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1938.

18. Sträf frättskommittén.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1937 för att
verkställa utredning rörande en reformering av lagstiftningen om förmögenhetsbrotten
(se Post- och Inrikes tidn. den 3 juli 1937):

Ekeberg, B., president, ordförande;

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

Wetter, F. professor;

Strahl, I., hovrättsråd.

Att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar nied de sakkunniga
äro utsedda, likaledes enligt ovannämnda bemyndigande:

Bauer, H., advokat;

Bergendal, R., professor;

Egnell, H., revisor;

Lech, H., rådman;

Lindqvist, A. A., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Stenbeck, E., f. d. justitieråd;

Stjernstedt, G., friherre, advokat.

Sekreterare:

Beckman, N., hovrättsassessor.

Lokal: Östra riddarhusflygeln; tel. 11 47 30.

Såsom direktiv för kommitténs arbete gäller bland annat: Utredningen
bör avse ändrad lagstiftning om förmögenhetsbrotten. Samråd bör i erforderliga
delar äga rum mellan kommittén och lagberedningen. Om så finnes
lämpligt, må utredningsarbetet så bedrivas att särskilda förslag avlämnas
rörande delar av ämnet.

Med avseende å de skilda grupper av förmögenhetsbrotten, där behovet av
en reformering främst gör sig gällande, har erinrats om följande: Straff för
tjuvnad inträder endast då det tillgripna föremålet har s. k. marknadsvärde.
Ett tillgrepp av aktie, växel, check, sparbanksbok och liknande fordringsbevis
blir därför i vissa fall icke straffbart såsom tjuvnad. Det praktiskt betydelsefulla
problemet hur det fall straffrättsligt skall bedömas, då en syssloman
obehörigen förfogar över penningar, vilka i och med mottagandet övergått
i sysslomannens ägo, är föremål för mycket delade meningar. Enligt
den svenska strafflagen är s. k. allmänfarligt bedrägeri, t. ex. i form av oriktiga
uppgifter angående bolags, föreningars eller dylika företags ekonomiska
ställning, icke straffbart i och med att de oriktiga uppgifterna lämnas. Krav
på en omarbetning av straffbestämmelserna för ocker har ofta framförts,
senast genom en riksdagsskrivelse år 1937. Någon straffbestämmelse för sådana
vinningsbrott som förövas medelst missbruk, utanför sysslomannaskap,
av behörighet att rättsligt förfoga över annans förmögenhet finnes ej. Ett
område inom förmögenhetsbrotten som är i stort behov av reformering är
vidare konkursbrotten. Mot de nuvarande straffbestämmelserna har anmärkts,
bland annat, att brottsbeskrivningarna på flera ställen förete påtagliga luckor
samt att gränserna mellan de särskilda handlingstyper, vilka ingå under
bedrägeri, oredlighet och vårdslöshet mot borgenärer, i flera avseenden äro
ovissa eller flytande. Vidare hava olika meningar gjort sig gällande i avseende
på frågan vilket uppsåt som skall hava förelegat hos gärningsmannen
för att straff skall inträda för konkursbedrägeri. Slutligen är att märka att
man från flera håll ifrågasatt, om den nuvarande systematiseringen av konkursbrotten
är tillfredsställande, och om det icke vore lämpligare att särskilja
de materiella konkursbrotten från de rent formella bokföringsbrotten. I

Riksdagsberättelsen.

Ju: 18 sammanhang härmed har det gamla önskemålet framförts att en allmän
straffbestämmelse i fråga om intellektuell handlingsförfalskning införes.

Efter förberedande arbete som, med hänsyn därtill att ledamöterna Wetter
och Strahl varit sysselsatta med annat uppdrag, huvudsakligen utförts av ordföranden
och sekreteraren, sammanträdde kommittén den 8 november 1937
med de för överläggningar med kommittén utsedda. Därefter har kommittén
påbörjat upprättande av ett utkast till ny lagstiftning om förmögenhetsbrott.

19. Sakkunnig för utredning angående nija släktnamn.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1937 för att utarbeta
förteckning med förslag å lämpliga nya släktnamn:

Sahlgren, Jöran, professor.

Lokal: Svenska ortsnamnsarkivet, Uppsala; tel. Uppsala 4756, 4757.

Arbetet påbörjades den 1 augusti 1937 med utarbetande av en allmän plan
för arbetets bedrivande och har därefter omfattat utredning av frågan örn
bildande av nya släktnamn. Därjämte har påbörjats en sammanställning av
till släktnamn möjliga ortnamn i Svensk ortförteckning 1935.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1938.

20. Kommittén för utredning angående den straffrättsliga behandlingen av
lättjefulla förbrytare samt angående revision av lös drivarlag en m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj ts bemvndiganden den 11 juni och den 19
november 1937 (se Post- och Inrikes tidn. den 16 juni och den 1 december
1937):

Schlyter, K., president, led. av I kamm., ordförande;

Agge, K. I., docent;

Andersson, G. E., hemmansägare, led. av II kamm.;

Göransson, H., överdirektör;

Hedlund, V. V., fattigvårdskonsulent, led. av II kamm.;

Larsson, Sam., generaldirektör, led. av I kamm.;

Skoglund, J. M., hemmansägare, led. av II kamm.;

Wangson, O. R., ombudsman, led. av I kamm.

Sekreterare:

Larsson, S. O., hovrättsassessor.

Sedan Andersson på därom gjord framställning den 1 september 1937
entledigats från sitt uppdrag tillkallade chefen för justitiedepartementet genom
beslut samma dag såsom ledamöter
Linders, J., häradshövding;

Wolgast, T. H., fil. kand., led. av II kamm.

Lokal: östra riddarhusflygeln; tel. 11 47 60.

Enligt de ursprungliga direktiven skulle kommittén verkställa utredning
och framlägga förslag angående den straffrättsliga behandlingen av förbrytare
vilkas kriminalitet sammanhänger med ett lättjefullt och oordnat lev -

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

nadssätt hos den brottslige ävensom angående en revision av gällande lag om Ju: 21
lösdriveri, därvid av praktiska skäl frågan om särskilda åtgärder mot kvinnor,
hemfallna åt otuktigt leverne i tillfälliga förbindelser, tills vidare icke
borde upptagas.

Sedan kommitténs arbete fortskridit så långt att preliminära lagutkast
med motiv utarbetats, uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 19 november
1937 åt kommittén att upptaga frågan angående ändrad lagstiftning rörande
behandlingen av kvinnor hemfallna åt otuktigt leverne i tillfälliga förbindelser.
Härvid bestämdes att utredningen skulle inom kommittén verkställas
av ordföranden och fem av chefen för justitiedepartementet utsedda ledamöter
jämte ytterligare tre ledamöter, vilka departementschefen bemyndigades
tillkalla.

Tillkallade enligt detta bemyndigande att jämte ordföranden verkställa
ifrågavarande utredning:

Agge, K. I.;

Hedlund, V. V.;

Larsson, Sam.;

Wangson, O. R.;

Wolgast, T. H.;

Andersson, Ebon, fil. lie., led. av II kamm.;

Nordgren, Olivia, fru, led. av II kamm.;

Grubb, Rut, fängelseläkare.

Ovannämnda preliminära lagutkast jämte motiv hava uppsatts i korrektur
för att tillställas ett antal myndigheter och organisationer med hemställan
om yttrande.

Kommittén har avhållit sammanträden in pleno den 14—den 17 juni,
den 24—den 27 augusti, den 15—den 18 september, den 30 september och
den 1 oktober, den 25—den 29 oktober samt den 12 och den 13 november
1937. Underavdelningar inom kommittén hava sammanträtt dels vid olika
tillfällen i Stockholm och dels under tiden den 4—den 13 augusti 1937 i
Malmö och Falsterbo.

Kommitténs ursprungliga utredningsuppdrag beräknas bliva slutfört under
första halvåret 1938. 21

21. Sakkunniga för utredning angående justitiekanslerns, justitieombudsmannens
och militieombudsmannens allmänna ämbets ställning.

Tillkallade enligt Kungl. Majits bemyndigande den 19 november 1937 för
att verkställa utredning angående justitiekanslerns, justitieombudsmannens
och militieombudsmannens allmänna ämbetsställning och därmed sammanhängande
spörsmål:

Undén, B. ()., universitetskansler, led. av I kamm., ordförande;

Björkman, G. A., borgmästare, led. av I kamm.;

Nilsson, C. P. V., bankofullmäktig, led. av I kamm.;

Andersson, G. H., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Fast, .1. E. G., led. av II kamm.

Riksdagsberättelsen.

Ju: 21 Sekreterare:

Lindell, I. A., hovrättsassessor.

Utredningsarbetet har påbörjats.

22. Sakkunnig för utredning angående åtgärder för bekämpande av homo sexualitetens

samhållsfarliga yttringar.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 november 1937:
Petrén, A., professor emeritus.

23. Sakkunnig för verkställande av översyn av förmynderskapslagstiftningen.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 november 1937 för
att biträda vid utredning i fråga om en översyn av gällande förmynderskapslagstiftning
i huvudsak efter riktlinjer, som angivits i första lagutskottets vid
1937 års riksdag avgivna utlåtande nr 36:

Holmbäck, Å., professor, led. av II kamm.

Utredningsarbetet har påbörjats.

24. Sakkunniga för fortsatt utredning angående omorganisation av lands fiskals-

och stadsfiskalsbefattningarna m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1937:
Bergquist, Th., borgmästare, led. av II kamm., ordförande;

Leche, E., hovrättsråd, byråchef för lagärenden;

Enhörning, H., landsfogde;

Lindqvist, A., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Persson, P., lantbrukare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Lassen, B., byråchef.

Såsom direktiv för de sakkunnigas arbete gäller bland annat: Utredningen
skall i erforderlig utsträckning verkställas under samråd med processlagberedningen,
1936 års uppbördskommitté och 1936 års lönekommitté. Det
resultat vartill uppbördskommittén må hava kommit i fråga örn handhavandet
av utsökningsgöromålen på landsbygden, bör beaktas. Skulle det befinnas,
att landsfiskalernas arbete med indrivning och redovisning av skatter
och böter kan i avsevärd utsträckning förenklas, och att en tudelning av
landsf iskalsbefattningarna, på sätt i promemorian den 24 oktober 1935 angående
omorganisation av landsfiskals- och stadsfiskalsbefattningarna (Statens
off. utredn. 1935: 57) förordades, för den skull icke bör komma till stånd, bör
övervägas, örn och i vad man särskilda åtgärder erfordras för att vinna en
ändamålsenlig anordning med avseende å åklagargöromålens handhavande.

Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet.

U: l

Utrikesdepartementet.

Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1938.

a) Kommitté, bekostad ar kommittéauslaget

1. Sakkunniga angående skolungdomsutbytet (1937: 1).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1936:

Kärre, K., undervisningsråd, ordförande;

Granberg, G., docent;

Gejrot, H., läroverksadjunkt;

Söderlund, M., lärarinna.

Sekreterare:

af Malmborg, N., förste amanuens, t. o. m. den 7 mars 1937;

Hallbeck, N., läroverksadjunkt, fr. o. m. den 8 mars 1937.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: U 1.

De sakkunniga hava under år 1937 hållit 9 sammanträden.

I januari 1937 avgåvo de sakkunniga utlåtande och förslag angående inrättandet
av en central instans för ledning och kontroll av skolungdomsutbytet
med utlandet. Sedan de sakkunniga i februari bemyndigats att tillsvidare
vidtaga de åtgärder som befunnos nödvändiga för åvägabringandet av
skolungdomsutbytet med utlandet under sommaren 1937, fortsatte de sina
underhandlingar med vederbörande representanter eller organisationer för utbytesverksamheten
i Belgien, England, Frankrike och Tyskland. Dessa underhandlingar
ledde till överenskommelser örn utbyte av skolungdom mellan
Sverige å ena sidan samt Tyskland och England å den andra. Vidare träffades
överenskommelse om inackordering av skolungdom i Belgien, England
och Frankrike. För att väcka intresse för skolungdomsutbytet utsändes cirkulär
till olika läroanstalter, och meddelanden lämnades genom pressen och
radion. Av järnvägsstyrelsen utverkades vissa biljettprisnedsättningar. I
mars upprättades elt verkställande organ, Byrån för skolungdomsutbytet, med
de sakkunnigas sekreterare såsom föreståndare. Antalet deltagare i årets
skolungdomsutbyte uppgick till sammanlagt 1,059. De sakkunniga avgåvo
i november en berättelse över sommarens utbyte. Med anledning av de under
året vunna erfarenheterna framlade de samtidigt ett tillägg till sitt utlåtande
och förslag rörande en central instans för skolungdomsutbytet.

I november 1937 erhöllo de sakkunniga bemyndigande att, efter samma
linjer som förut under året, fortsätta med vidtagandet av behövliga åtgärder
för skolungdomsutbytet med utlandet under sommaren 1938, intill dess föreslagen
fast organisation för ordnandet av detta utbyte blivit besluten och kan
träda i verksamhet.

Riksdansberättelsen.

b) Kommitté, bekostad delvis av kommittéauslaget och delvis av andra medel.

2. Understödsnåmnden för Rysslandssvenskar (1936: 1; 1937: 2).

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1934.

Ledamöter:

Malmar, K. K. F., envoyé, t. o. m. den 31 december 1937;

Hallenborg, C. A. M., byråchef, fr. o. m. den 1 januari 1938;

Corin, G. E. M., förste kanslisekreterare;

Johnsson, B. E., kamrerare i statskontoret;

Carlsund, A., ingenjör.

Beträffande nämndens uppdrag, se 1936: U 1.

Nämnden har under år 1937 hållit ett sextiotal sammanträden.

c) Kommittéer, bekostade av andra medel än kommittéanslaget.

3. Sakkunnig vid förberedande av vissa förslag till konvention rörande köp

(1936: 2; 1937: 3).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 31 mars 1928:

Bagge, A. J. F., justitieråd.

Den sakkunnige är medlem av en av nederländska regeringen på hemställan
av 1928 års internationellprivaträttsliga konferens i Haag tillsatt kommitté
för förberedande av förslag till konvention rörande lagkollisioner vid
köp. Under året har icke något sammanträde med kommittén ägt rum.

4. Delegationen för nordiskt ekonomiskt samarbete (1936:3; 1937:4).

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 16 november 1934.

Ledamöter:

Örne, A. E., generaldirektör, ordförande;

Gabrielsson, A. T. N., direktör;

Lindberg, A., ordförande i landsorganisationen;
von Stockenström, B. H., godsägare, led. av I kamm.;
von Sydow, Chr. F. C., direktör.

Sekreterare:

Douglas, C. L., greve, t. f. andre sekreterare.

Beträffande delegationens uppdrag, se 1936: U 3.

Delegationen har under 1937 hållit ett antal sammanträden, varjämte den
deltagit i överläggningar med övriga nordiska delegationer vid möte i Helsingfors
den 17—den 19 juni 1937.

5. Besty reisen för firandet av Nya-Sverige-minnet (1937: 5).

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 11 september 1936, den 9 april och
den 7 maj 1937.

Ledamöter:

Edström, J. S., direktör, tillika ordförande;

Almquist, H., riksarkivarie, Andersson, G. H., riksgäldsfullmäktig, led. av
II kamm., Bagge, G., professor, led. av II kamm., Bernadotte af Wisborg, F.,

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

greve, Brilioth, B., fil. d:r, chefredaktör, de Champs, Ch. L., viceamiral, Col- FÖ: 2
lijn, I., riksbibliotekarie, Curman, S., riksantikvarie, Dehlgren, S., kommendörkapten,
chefredaktör, Elgström, Anna Lenäll, författarinna, Engströmer,

Th., professor, rektor vid universitetet i Uppsala, Gauffin, A., Överintendent,
Hansson, P. A., statsminister, led. av II. kamm., Henriksson, F., utrikesråd,
Jacobsson, H. V. M., major, Johansson, A., dir. i Kooperativa förbundet,
Johnson, Margaret Ax:son, fru, Jonsson, A., konsul, Knös, B., statssekreterare,

Lamm, O. H., generalkonsul, Lindblom, A., professor, Lundvik, V., handelsråd,
Nelson, H. M. V., professor, Nilsson, H., dir., vice ordförande i styrelsen
för Svenska Cellulosaföreningen,.Nilsson, M. P:son, professor, rektor vid universitetet
i Lund, Nilsson, P., bankofullmäktig, led. av I kamm., Nordvall, A.

R., direktör, Prytz, B., direktör, Rinman, A., assuransdirektör, Rodhe, E.,
biskop, Sachs, J., f. d. generalkonsul, Sandler, Maja, fru, Tunberg, S., professor,
rektor vid Stockholms högskola, Wallenberg, J., bankdirektör, Weibull,

C., professor, rektor vid Göteborgs högskola, Wenner-Gren, A., direktör, Wettergren,
E., intendent.

Beträffande bestyrelsens uppdrag, se 1937: U 5.

Bestyrelsen har tillsatt ett arbetsutskott bestående av herrar Edström, ordförande,
Bernadotte af Wisborg, vice ordförande och Lamm, generalsekreterare,
samt Henriksson, Jonsson, Nordvall, Wallenberg, Wenner-Gren och
fru Sandler. Arbetsutskottet har utarbetat förslag till Sveriges deltagande i
firandet av Nya-Sverige minnet. Dessa förslag hava redan delvis förverkligats.

Försvarsdepartementet.

A. Kommittéer som under 1937 avslutat sin verksamhet.1

1. Sakkunnig för verkställande av utredning rörande frågan örn ersättning

av de i kustflottan ingående Sverige-skeppen m. m. (1937:3).

Tillkallad genom Kungl. Maj:ts beslut den 11 september 1936:
de Champs, C. L., viceamiral, chef för marinen.

Sekreterare:

Ericson, S. IL, kapten.

Den sakkunnige har den 3 september 1937 avgivit betänkande rörande flottans
fartygstyper m. m. (Statens off. utredn. 1937:25).

Uppdraget är därmed slutfört. 2 *

2. Sakkunnig för verkställande av förberedande utredning rörande förändrade
bestämmelser för rekrytering av försvarsväsendets officerskårer m. m.

(1937: 4).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 juli 1936:

Österström, A. I. E., redaktör, led. av II kamm.

1 Samtliga bekostade av kommittéanslaget.

Bih. till riksd. prof. 1938. 1 sami. 3

IUkgdagsberiitf elsen.

Riksdagsberättelsen.

FÖI 2 Sekreterare:

Askelöf, I. T., förste revisor (intill den 8 juni 1937).

Chefen för försvarsdepartementet har den 4 maj 1937 uppdragit åt sekreteraren
vid försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå C. W. Curtman
att såsom expert biträda den sakkunnige vid uppdragets utförande. Curtman
har jämväl efter den 8 juni 1937 tjänstgjort såsom sekreterare.

Den sakkunnige har den 23 november 1937 avgivit betänkande med förberedande
utredning rörande förändrade bestämmelser för rekrytering av
försvarsväsendets officerskårer m. m.

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Sakkunniga för utredning av frågan rörande ordnandet av bemanningen

av statens isbrytarfartyg.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 februari 1937:
Ekman, J. F., förutvarande statsråd, led. av II kamm., ordförande;
Biörklund, A. E., kommendörkapten av l:a graden;

Ljungberg, C. E., f. d. kapten.

Sekreterare:

Kinnander, N. O., förste amanuens.

Såsom direktiv för utredningsarbetet gällde bland annat: Utredningen syntes
till en början böra fastställa bemanningsbehovet för de båda statsisbrytarfartygen
Atle och Ymer för att därefter på ett därutinnan fastställt minimibehov
grunda bedömandet av de förutsättningar, under vilka detsamma
kunde tänkas helt tillgodosett med flottans personal. Därvid syntes först
böra undersökas möjligheterna för att i högre grad än som i försvarspropositionen
till 1936 års riksdag förutsatts avse personal från flottans nuvarande
personalstater för isbrytarnas bemanning. På grundval därav syntes
sedan böra upptagas till bedömande frågan om den utökning av flottans stater,
som oundgängligen tarvades för att flottan skulle kunna med sin å stat
uppförda personal svara för bemanningen av isbrytarna. På grundval av resultatet
av den sålunda företagna utredningen borde upptagas till bedömande
frågan rörande sättet för bestridandet av kostnaderna för bemanningen.

De sakkunniga hava den 15 september 1937 avlämnat betänkande med
förslag rörande bemanningen av statens isbrytarfartyg.

Uppdraget är därmed slutfört. 4

4. Sakkunniga för utredning rörande förutsättningarna för emottagande
från statens sida av på frivillighet ens våg anskaffad luftvärnsmateriel.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 mars 1937:

Beskow, E. A., landshövding, ordförande;

Göransson, K. A. F., disponent;

Bydbeck, P. S., överingenjör;

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

Olsson, E., direktör; Fö: 5

Åkerman, R. O. R., kapten, tillika sekreterare.

Sekreterare:

Munck af Rosenschöld, T. L., hovrättsassessor.

Såsom direktiv för utredningsarbetet gällde bland annat: Utredningen
syntes böra inriktas på vissa frågor av mera principiell innebörd, sammanhängande
med mottagandet av sådan på frivillighetens väg anskaffad luftvärnsmateriel,
vilken vore avsedd för skydd av vissa större städer och viktigare
industriella anläggningar. Dit hörde åtskilliga spörsmål med avseende
å materielens beskaffenhet och anskaffning. Särskild uppmärksamhet borde
ägnas det innehåll, som borde givas åt en eventuell garanti från statens sida
för gåvans mottagande ävensom åt den form, vari en dylik garanti borde
lämnas. Vidare borde undersökas förutsättningarna för angivande av vissa
normer för eventuella förpliktelser från statens sida i avseende å materielens
underhåll, förvaring och vård, varjämte utredningen borde ägna uppmärksamhet
åt frågan, huruvida särskilda åtgärder kunde tänkas vara påkallade
och lämpade för ett uppmuntrande av en offervillighet av ifrågavarande slag
från kommuners och enskildas sida.

De sakkunniga hava den 16 april 1937 avlämnat betänkande angående
vissa med frivillig anskaffning av luftvärnsmateriel sammanhängande frågor
(Statens off. utredn. 1937: 17).

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer vilka fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1938.1

5. 1937 års gasgeneratorkommitté.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 januari 1937:
Enström, A. F., kommerseråd, verkställande direktör i ingenjörsvetenskapsakademien,
ordförande;

Andersson, G. K. H., direktör;

Andersson, O. F., ombudsman.

Sekreterare:

Cassler, A. L., löjtnant.

Härjämte har med stöd av förenämnda bemyndigande civilingenjören N.
Gustafsson anmodats att såsom expert stå till kommitténs förfogande.
Lokal: Ingenjörsvetenskapsakademien, Grev Turegatan 14; tel. 62 35 35.
Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet har
chefen för försvarsdepartementet lämnat följande direktiv för utredningsarbetet:
Uppgiften bör vara att verkställa en närmare utredning rörande
betingelserna för generatorgasens ökade användning för motorfordonsdrift.
Utredningen bör bedrivas i enlighet med vissa av rikskommissionen för ekonomisk
försvarsberedskap i skrivelse till Kungl. Maj:t den 7 oktober 1936
angivna riktlinjer, enligt vilka framför allt bör klarläggas vilka motorfor -

Samtliga bekostade av kommittéanslaget.

36 Riksdan sbe rundsen.

Fo. 5 donstyper, som under olika trafikförhållanden bäst lämpa sig tor generatorgasdrift
samt till vilken omfattning landets bilbestånd kan behöva inrättas
för sådan drift för att en allmännare övergång därtill skall vid behov kunna
skyndsamt åstadkommas ävensom för att den i fredstid erforderliga tillverkningen
av gasgeneratorer skall kunna i önskvärd omfattning säkerställas.
Med stöd av de därvid vunna resultaten bör förslag utarbetas rörande
de åtgärder, som lämpligen kunna vidtagas för att främja angivna syften.
Vid utredningen bör åt de näringspolitiska synpunkterna lämnas samma utrymme
som åt de försvarspolitiska.

Kommittén har under år 1937 hållit 22 sammanträden samt den 3 april
företagit studieresa till Eriksbergs fideikommiss för att taga del av vissa uppdraget
berörande jämförande försök. Sekreteraren har därjämte — förutom
viss studieresa i Sverige under 2 dagar i september — företagit studieresor
till utlandet, nämligen under fem dagar i februari i Tyskland för att besöka
i Berlin anordnad bilutställning, under lie dagar i september i Italien för
att bevista i Rom avhållen internationell kongress rörande kolbränslen samt
i anslutning till sistnämnda resa under 2 dagar i Frankrike för studier rörande
transportabla kolugnsanläggningar.

Kommittén, som unde! året verkställt undersökningar av och praktiska
prov med förekommande gasaggregat, har den 9 december 1937 avgivit delbetänkande
med förslag angående generatorgassystemets användning för
drift av motorfordon. Sedan kommittén verkställt fortsatta tekniska prov
ävensom utredningar angående standardisering av ändringar av motoiei,
avsedda för generatorgasdrift och angående erforderliga specialkonstruktioner
av dylika motorer, ämnar kommittén under loppet av år 1938 avgiva
slutgiltigt förslag angående ytterligare erforderliga åtgärder för främjande av
generatorgasens användning. 6

6. Sakkunniga för utredning rörande ordnandet av den andliga vården vid

försvarsväsendet.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 oktober 1937:

Tottie, C. H., överste, chef för lantförsvarets kommandoexpedition, ordförande; Anderberg,

A. H., kyrkoherde;

Mosesson, G. A., rektor, led. av II kamm.;

Nilsson, T., redaktör;

Kilerud, E., agronom.

Sekreterare:

Wallman, B. J., kyrkoherde.

Lokal: Försvarsdepartementet.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet har
chefen för försvarsdepartementet lämnat, bland andra, följande direktiv för
utredningsarbetet: De sakkunniga böra utreda frågan i vad mån det kan befinnas
lämpligt att prästmän tillhörande den svenska kyrkan erhålla särskilda
uppgifter med avseende å den andliga vårdens utövande inom försvars -

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

väsendet, närmast på sätt i 1936 års försvarsproposition antytts genom ett S
anknytande av ifrågavarande verksamhet till det allmänna församlingslivet
å vederbörande orter. Frågan örn beredande av tillräckligt utrymme åt de
frikyrkliga strömningarna vid den andliga vårdens handhavande å de särskilda
förläggningsorterna bör även tagas under övervägande. Utredningen
bör jämväl beakta betydelsen av att den verksamhet, som för närvarande
utövas av de s. k. soldathemmen, får utvecklas under samma fria förmer som
hittills.

De sakkunnigas ordförande ävensom sekreteraren hava under november
verkställt vissa förberedande utredningar. Under december hava de sakkunniga
hållit två sammanträden.

S ocial departem entet.

Å. Kommittéer som under 1937 avslutat sin verksamhet eller vilkas

verksamhet är vilande.1

1. Vaccinationsutredningen (1936:19; 1937:10).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 februari 1934 för
att biträda med behandling av frågan om den nuvarande obligatoriska barnvaccinationens
bibehållande:

Tiselius, K. E., landshövding, ordförande;

Halldén, G. A. L., förste provinsialläkare;

Holmgren, I. F:son, professor emeritus;

Kling, C. A., professor;

Olovson, O. E., redaktör, led. av II kamm.

Sekreterare:

Wejle, C. G., föredragande i regeringsrätten.

De sakkunniga hava den 28 augusti 1937 avlämnat betänkande med förslag
till lag om skyddskoppympning m. m. (Statens off. utredn. 1937: 28).
Uppdraget är därmed slutfört. 2 *

2. Arbetstidsutredningen angående affärs- och kontorsanställda
(1936:25; 1937:13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1935 för att biträda
med utredning rörande frågan om en laglig reglering av arbetstiden för
de affärs- och kontorsanställda samt rörande de frågor i övrigt, som äga
samband med lagstiftningen å förevarande område:

Åqvist, E. L., direktör, led. av II kamm., ordförande;

Lundgren, J. A., förtroendeman;

Rahmn, G. E. A., rektor, led. av I kamm.;

Strömberg, V. O. L., direktör;

Östlund, A., ombudsman.

Samtliga bekostade av kommittéanslaget.

Riksdagsberättelsen.

Si 2 Sekreterare:

von Zweigbergk, Å., jur. kand.

Under år 1937 hava de sakkunniga haft sammanlagt 35 sammanträdesdagar.

De sakkunniga hava den 31 december 1937 avgivit betänkande med förslag
till arbetstidslag för detaljhandeln och butikstängningslag (Statens off.
utredn. 1937:55).

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Länsstyrelseutredningen (1936:26; 1937:14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1935 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande länsstyrelsernas organisation:
Hasselrot, B. C., landshövding, ordförande;

Andersson, O., skomakare, led. av II kamm.;

Gillner, B. V. F., landskamrerare;

Lidén, A., landssekreterare;

Skoglund, J. M., hemmansägare, led. av II kamm.;

Svensson, G. H., lantbrukare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Rosenius, N., länsnotarie.

Biträdande sekreterare:

Elfving, F. R. A., länsbokhållare.

De sakkunniga hava den 2 juni 1937 avgivit förslag dels till åvägabringande
av cirkulation mellan befattningshavarna i länsstyrelserna å ena samt i
departementen och centrala ämbetsverken å andra sidan, dels till vinnande
av större enhetlighet med avseende å diarieföring och kortregister samt vissa
förenklingar beträffande länsstyrelsernas medelsförvaltning m. m. I samband
härmed hava i särskild promemoria framlagts redogörelse för vissa iakttagelser
med avseende å länsstyrelsernas arbetssätt och förslag till förenklingar
däri. De sakkunniga hava därjämte avgivit förslag till formulär till
arbetsredogörelser för länsstyrelserna.

Uppdraget är därmed slutfört. 4 * *

4. Utredning rörande pensionsstgrelsens invaliditetsförebyggande verksamhet

(1936: 27; 1937: 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1936:

Höjer, J. A., generaldirektör, ordförande;

Broberg, C., byråchef;

Johansson, S., överläkare.

Sekreterare:

Björkquist, E. G. A., andre kanslisekreterare.

De sakkunniga hava den 3 juli 1937 avlämnat betänkande angående pensionsstyrelsens
invaliditetsförebyggande verksamhet (Statens off. utredn.
1937:23).

Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. 39

5. 1936 års utredning angående beredskapsarbeten (1937:17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 januari 1936:
Hansson, S., generaldirektör, ordförande;

Andersson, G. E., hemmansägare, led. av II kamm.;

Björnsson, J. E., lektor, led. av I kamm.;

Blomberg, D., byråingenjör;

Lundh, E. A. F., docent, jägmästare.

Sekreterare:

Rahm, A. H. B., andre kanslisekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: S 17.

Utredningsmännen hava den 27 juli 1937 avgivit betänkande med utredning
och förslag rörande beredskapsarbeten (Statens off. utredn. 1937:26).
Uppdraget är därmed slutfört.

6. 1936 års utredning angående blinda och dövstumma (1937: 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 maj 1936:

Björck, K. A. W., statssekreterare, led. av I kamm., ordförande;

Ek, G. E., rektor, t. f. inspektör för blindundervisningen;

Ek, J., dövstumlärare;

Ström, T. E., handlande, led. av I kamm.;

Svensson, G. H., lantbrukare, led. av II kamm.

På därom gjord framställning entledigades Björck den 15 oktober 1936
från uppdraget att vara de sakkunnigas ordförande och uppdrogs åt G. E. Ek
att i Björcks ställe vara ordförande.

Sekreterare:

Ekblom, N., t. f. andre kanslisekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: S 18.

Till följd av remiss hava de sakkunniga den 2 januari 1937 avgivit utlåtande
över ett av undervisningsrådet N. J. F. Almkvist framlagt förslag till
dövstumundervisningsväsendets omorganisation.

De sakkunniga hava den 9 oktober 1937 avlämnat betänkande med förslag
till åtgärder för förbättrande av de blindas och de dövstummas arbetsförhållanden
och förvärvsmöjligheter (Statens off. utredn. 1937:34).
Uppdraget är därmed slutfört. 7

7. Utredningen rörande inrättande av ett statens socialhygieniska
institut m. m. (1937:21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1936:
Björck, K. A. W., statssekreterare, led. av I kamm., ordförande;

Cyren, O., ombudsman;

Liljestrand, G., professor;

Rictz, A. E., förste stadsläkare;

Österström, A. I. E., redaktör, led. av II kamm.

Riksdagsberättelsen.

S; 7 Sekreterare:

Björkquist, E. G. A., andre kanslisekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: S 21..

Att i egenskap av experter biträda de sakkunniga tillkallades den 1 oktober
1936 laboratorn E. L. Abramson och docenten G. A. Rundberg samt
den 18 maj 1937 professorn C. A. Naeslund. Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut
den 11 juni 1937 har därjämte byggnadsstyrelsen biträtt de sakkunniga
med att utarbeta förslagsritningar och verkställa kostnadsberäkningar för
uppförande av en byggnad, avsedd för det ifrågasatta institutet.

De sakkunniga hava under år 1937 hållit 19 sammanträden. Därjämte
hava de sakkunniga fört preliminära underhandlingar med representanter
för dels Stockholms stad angående visst samarbete mellan staten och staden
beträffande den ifrågavarande verksamhetens organiserande och bedrivande,
dels ock »The Rockefeller Foundation» rörande möjligheterna att för institutet
påräkna ekonomiskt stöd från stiftelsen i fråga. Det har därvid framgått,
att slutlig ställning till sistnämnda spörsmål från stiftelsens sida icke kan
tagas förrän först senare.

På anmodan av statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet hava
de sakkunniga den 31 mars 1937 avgivit yttrande i anledning av ett av särskilda
sakkunniga år 1936 överlämnat betänkande med förslag till omorganisation
av den med statsmedel understödda kemiska analys- och kontrollverksamheten.

Därefter hava de sakkunniga med skrivelser den 24 september och 15
oktober 1937 överlämnat 1) betänkande med förslag rörande inrättande av
ett statens institut för folkhälsan (Statens off. utredn. 1937:31) samt 2) betänkande
med förslag rörande omorganisation av statens farmacevtiska laboratorium.

Uppdraget är därmed slutfört.

8. 1936 års se me st er sakkunnig a (1937:22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1936:

Hagman, E. O., byråchef, led. av I kamm., ordförande;

Casparsson, R., ombudsman;

De Geer, A. L. G., friherre, led. av II kamm.;

Larson, I., direktör;

Rydberg, H., ombudsman;

Tamm, C. G. L., jägmästare, led. av I kamm.

Sekreterare:

Bexelius, E. G., byråchef.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: S 22.

• På därom av de sakkunniga gjord framställning har Kungl. Majit uppdragit
dels åt socialstyrelsen att verkställa en undersökning rörande semesterförhållandena
för vissa anställda i allmän och enskild tjänst samt att
göra en sammanfattning av kollektivavtalens bestämmelser angående semester,
dels ock åt kommerskollegium att verkställa en beräkning av den

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

ungefärliga kostnadsökningen för industrien vid en lagstadgad semester om Ni 10
sex, nio eller tolv dagars längd. Ifrågavarande utredningar hava numera
utförts.

De sakkunniga hava överlagt med representanter för arbetsgivar- och arbetarorganisationer
inom åtskilliga näringsområden i fråga om tillämpningen
av ett utarbetat förslag till lag örn semester, överläggningar hava vidare
förts med hembiträdesutredningen.

Under år 1937 hava de sakkunniga sammanträtt tillhopa 16 dagar.

De sakkunniga hava den 16 december 1937 avlämnat betänkande (Statens
off. utredn. 1937:49).

Uppdraget är därmed slutfört.

9. 1936 års Hattut redning (1937:23).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1936:

Weijne, J., folkskollärare, led. av II kamm., ordförande;

Jacobowsky, B., professor;

Treschow, A., godsägare.

Sekreterare:

Hoppe, T., förste kanslisekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: S 23.

Den 3 september 1937 uppdrog Kungl. Maj:t åt de sakkunniga att i samråd
med skyddshemsinspektören taga under omprövning jämväl frågan om den
framtida organisationen och användningen av statens uppfostringsanstalt för
sinnesslöa gossar å Salbohed.

Jämlikt givet bemyndigande hava de sakkunniga såsom sakkunnigt biträde
beträffande i uppdraget ingående byggnadsfrågor anlitat arkitekten B. Jonson.

De sakkunniga hava den 10 december 1937 avgivit betänkande och förslag
rörande vården av själsligt abnorma manliga skyddshemselever samt av vanartade
sinnesslöa gossar m. m. (Statens off. utredn. 1937:46).

Uppdraget är därmed slutfört.

10. 1937 års arbetarskyddskommitté.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 april 1937 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande effektivisering av yrkesinspektionen: Hesselgren,

Kerstin, f. d. yrkesinspektris, led. av II kamm., ordförande;

Hultman, G., direktör;

Svensson, A., sekreterare;

Strömberg, G., yrkesunderinspektör, led. av I kamm.:

Rundberg, G., docent, med. d:r.

Sekreterare:

Strömberg, S., extra hovrättsfiskal.

Såsom direktiv för kommitténs arbete gällde bland annat:

Vid utredningen bör i första hand ett av socialstyrelsen den 17 december
1931 framlagt förslag, i den mån detsamma icke redan förverkligats, samt de

Riksdag sberättelsen.

S: 10 däröver avgivna yttrandena komma under omprövning. Emellertid synes
spörsmålet böra bedömas ur vidare synpunkter än som i förslaget skett.
Ovedersägligen måste organisationen anordnas på ett sådant sätt, att
den medgiver en väsentligt ökad besöksfrekvens vid de olika företag,
som befinna sig under inspektionens kontroll. Likaledes bör den centrala
tillsynsmyndigheten utrustas med arbetskrafter, som sätta den i stånd att
effektivt utöva sina ledande och kontrollerande uppgifter. Men därutöver lär
särskilt böra beaktas, att vid verksamheten i allmänhet upplysnings- och propagandasynpunkterna
framdeles ägnas ökad uppmärksamhet. Enahanda gäller
beträffande frågan om arbetsplatsernas hygien. I förstnämnda avseende synes
den s. k. säkerhetstjänsten böra i all möjlig utsträckning utvecklas. De gynnsamma
erfarenheter, som från olika håll föreligga rörande värdet av en organiserad
samverkan mellan företagens ledning och arbetare till främjande av
en förbättrad yrkeshygien, göra det angeläget, att hithörande förhållanden ingående
övervägas. Vad hygienen angår, gör den särskilt under de senare åren
utvidgade lagstiftningen om yrkessjukdomar det naturligt, att de allmänt hygienisk-tekniska
betingelserna inom arbetslokalerna bliva föremål för skärpt
uppmärksamhet. Därvid uppkommer ock frågan om en utvidgad samverkan
med tillgänglig medicinsk sakkunskap. — Slutligen bör tagas under särskild
omprövning, huruvida nu gällande föreskrifter kunna anses tillfredsställande
ur effektivitetssynpunkt. Ur såväl den enskilda individens som samhällets synpunkt
måste det vara en angelägenhet, av vikt, att en sakkunnig tillsyn över
efterlevnaden av meddelade bestämmelser också förfogar över lämpliga medel
att åvägabringa rättelse i sådana förhållanden, som befinnas medföra undanröjbara
risker för olycksfall och ohälsa.

Kommittén har under år 1937 sammanträtt omkring 40 gånger, ävensom
avlagt besök å socialstyrelsens arbetarskyddsbyrå samt å de nio yrkesinspektörernas
och yrkesinspektrisens expeditioner. Därjämte hava studieresor företagits
till Danmark och Norge samt till Finland, Tyskland, Schweiz, Belgien.
Holland och England.

Med anledning av erhållna remisser har kommittén avgivit utlåtande dels
den 4 augusti 1937 över en framställning från socialstyrelsen örn anställande
av en extra förste byråingenjör å styrelsens arbetarskyddsbyrå, dels ock den
30 november över ett den 24 september 1937 dagtecknat betänkande med förslag
angående inrättande av ett statens institut för folkhälsan.

Kommittén har den 30 december 1937 avlämnat betänkande (Statens off.
utredn. 1937:52).

Uppdraget är därmed slutfört. 11

11. Sakkunniga för uppgörande av plan för 1937 års arbetslöshetsräkning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 juni 1937 för att under
chefens för socialdepartementet ledning biträda med utarbetande av plan
för en arbetslöshetsräkning under år 1937:

Erlander, T. F.. redaktionssekreterare, led. av II kamm.;

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Johansson, A., docent; S: 12

Skogh, S., t. f. byråinspektör.

Sekreterare:

Bohlinder, E., amanuens.

Den 30 juni 1937 överlämnade de sakkunniga till departementschefen en
promemoria i ämnet jämte förslag till frågeformulär för arbetslöshetsräkningen.

Uppdraget är därmed slutfört.

12. 1937 års folktandvårdssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1937:

Björck, K. A. W., statssekreterare, led. av I kamm., ordförande;

Andersson, S. J., lantbrukare, led. av II kamm;

Beijbom, G. O. L., landstingsdirektör;

Skoglund, J. M., hemmansägare, led. av II kamm.;

Wollin, E. G. A., tandläkare.

Sekreterare:

Natt och Dag, Å., expeditionschef.

På därom gjord framställning entledigades Wollin den 3 september 1937
från sakkunniguppdraget och tillkallades i hans ställe chefstandläkaren vid
Göteborgs stads folkskolor S. von Sneidern. Efter framställning av de sakkunniga
uppdrog chefen för socialdepartementet den 7 november 1937 åt
Wollin och chefstandläkaren O. Osvald att såsom experter biträda de
sakkunniga.

Såsom direktiv för de sakkunnigas arbete gällde bland annat- Sjukvårdskommittén
hade i sitt den 31 augusti 1935 avgivna betänkande skapat en
hållbar grund för en rationell lösning av det ifrågavarande spörsmålet. Emellertid
syntes vissa delar av sjukvårdskommitténs förslag lämpligen höra underkastas
ytterligare övervägande med hänsyn till framkomna erinringar.

I följande mera väsentliga avseenden vore en förnyad omprövning att anbefalla.
Den övre gränsen för skoltandvården hade av kommittén förlagts
till 14-årsåldern. Olika skäl, bland annat den beslutade utsträckningen av
den obligatoriska folkskolan, motiverade en undersökning rörande höjning
av sagda gräns till 15-årsåldern. I detta sammanhang borde tillika uppmärksammas
frågan örn tandvårdsavgifterna. Vidare syntes det förtjäna undersökas,
huruvida icke distriktsindelningen i begynnelsen borde göras allenast
provisorisk och såväl distriktstandläkarna som erforderliga tandsköterskor
anställas av vederbörande landsting. En dylik ordning förutsatte sannolikt,
att statens ekonomiska medverkan lämnades i form av bidrag till avlöningen
av såväl tandläkare som tandsköterskor, i principiell anslutning till vad som
gällde i fråga örn distriktssköterske- och barnmorskeorganisationerna. Såsom
allmänt villkor för statsbidrags utgående till länets tandvård kunde måhända
uppställas, att vid länets centrallasarett anordnades en tandpoliklinik,
avsedd dels för vård av mera komplicerade fall, dels för tandvård åt sjukhusets
patienter, dels ock för utövande av folktandvård i övrigt. Undersökas

Riksdagsberuttelsen.

8: 12 förtjänade ock, huruvida icke övervakningen av länets distriktstandvård
lämpligen kunde anförtros åt en dylik polikliniks föreståndare. Vad anginge
städerna utanför landsting, syntes staten jämväl i dessa böra ekonomiskt
stödja tandvårdsorganisationen i principiell anslutning till vad av kommittén
föreslagits. Enahanda gällde i fråga örn vissa läro- och sjukvårdsanstalter.
Särskild uppmärksamhet påkallade frågan om sättet för bestridandet av
tandvårdskostnaden för vuxna i fall av medellöshet. Härutinnan syntes
det uppenbart, att det allmänna borde träda hjälpande till, i syfte att även
de fattigaste skulle — efter genomförande av organisationen — kunna bliva
delaktiga av folktandvårdens förmåner. Sagda spörsmål borde givetvis
prövas även ur synpunkten av gällande fattigvårdslagstiftnings bestämmelser
och tillämpning.

De sakkunniga hava under år 1937 sammanträtt tillhopa 22 dagar.

Jämlikt särskilt medgivande hava de sakkunniga under sammanlagt 4
dagar i studiesyfte avlagt besök vid av Göteborgs stad samt av Södermanlands
läns landsting anordnade polikliniker för folktandvård i Göteborg respektive
Södermanlands län.

De sakkunniga hava den 15 december 1937 avgivit betänkande med förslag
angående folktandvård (Statens off. utredn. 1937:47).

Uppdraget är därmed slutfört.

13. Sinnesslövårdssakkunnig (1936:15; 1937:5).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 juni 1924 för ait
inom socialdepartementet biträda med verkställande av utredning och avgivande
av förslag beträffande upprättandet av anstalter för vuxna vanartade
sinnesslöa ävensom i fråga om ordnandet av anstaltsvården för fallandesjuka:
Petrén, D. A., med. d:r, professor emeritus.

Av det meddelade utredningsuppdraget återstår numera endast att slutföra
behandlingen av frågan örn epileptikervårdens ordnande.

Genom beslut den 1 november 1929 har Kungl. Maj:t — som tidigare föreskrivit,
att utredningsuppdraget skulle vara slutfört före sistnämnda dag —
på framställning av den sakkunnige förordnat, att arbetet skulle ligga nere
från och med samma dag till dess annorlunda förordnades, dock att en igångsatt
statistisk undersökning rörande antalet skolpliktiga fallandesjuka barn
i riket skulle fullföljas och avslutas.

Sedan nämnda undersökning den 24 juli 1930 ingivits till socialdepartementet,
har utredningen vilat.

B. Kommittéer vilka fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1938.
a) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.

14. Hembiträdesutredningen (1936:17; 1937:8).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1933 för att
biträda med utredning rörande arbetsförhållandena inom det husliga arbetet
och avgiva de förslag, vartill utredningen kunde föranleda:

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Thulin, E. J:son, byråchef, ordförande; Si 15

bergstrand, Anna, frii (avled den 28 december 1937);

Grönvall, Hanna., fröken;

Gustafsson, P., lantbrukare, led. av I kamm.;

Nordgren, Olivia, fru, led. av II kamm.

Lokal: Kontrollstyrelsens sessionsrum; tel. 23 05 60.

Under år 1937 hava de sakkunniga sammanträtt sammanlagt 55 dagar.

De sakkunniga avgåvo den 14 april 1937 betänkande och förslag i fråga
om utbildning av hembiträden (Statens off. utredn. 1937: 16).

Med anledning av en av hembiträdesutredningen gjord framställning har
Kungl. Majit den 5 november 1937 uppdragit åt socialstyrelsen att verkställa
en statistisk undersökning rörande de i jordbrukshushåll anställda hembiträdenas
arbetsförhållanden.

Under senare delen av verksamhetsåret hava de sakkunniga fört överläggningar
i fråga om ordnande i vissa avseenden av hembiträdenas arbetsförhållanden.
Betänkande och förslag härom väntas kunna avgivas under
.senare halvåret 1938.

15. Bostadssociala utredningen (1936:18; 1937:9).

De sakkunniga hava tillkallats enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6
oktober 1933 för att biträda med utredning rörande omfattningen och beskaffenheten
av städers och stadsliknande samhällens slumbostadsbestånd
ävensom rörande åtgärder ägnade att undanröja missförhållanden i sådant
hänseende. Den 5 juni 1936 uppdrog Kungl. Majit därjämte åt de sakkunniga
att i samråd med statens egnahemsstyrelse verkställa utredning
rörande lån och bidrag av statsmedel till främjande av bostadsförsörjning för
mindre bemedlade barnrika familjer i egnahem och liknande lägenheter.
Sakkunniga:

Nyström, B. A. E., byråchef, ordförande;

Engkvist, O., byggmästare;

Myrdal, K. G. professor, led. av I kamm.;

Wallander, S., arkitekt;

Westholm, S., stadsarkitekt (tillkallad den 18 maj 1936);

Åhrén, U., stadsplanechef.

Sekreterare:

Johansson, A., docent.

Biträdande sekreterare:

Curman, J., biträdande länsarkitekt.

Lokal: Socialstyrelsen; tel. 11 40 77.

Såsom experter, tillkallade den 19 december 1936, hava under år 1937
medverkat direktören C.-R. Cramér, byggnadsingenjören A. Nordström, överläkaren
docenten R. Bergman samt hovrättsassessorerna H. Zetterberg (intill
den 23 september 1937) och I. Lindell (efter sistnämnda dag).

Under år 1937 hava de sakkunniga hållit 17 sammanträden. Mellan sam -

Riksdag sberättelsen.

S: 15 manträdena hava ordföranden och vissa av ledamöterna ävensom sekreteraren
och biträdande sekreteraren utfört arbete i anledning av uppdraget.

De sakkunniga hava den 11 november 1937 avlämnat betänkande med
förslag rörande lån och bidrag av statsmedel till främjande av bostadsförsörjning
för mindre bemedlade barnrika familjer i .egnahem m. m. jämte
därtill hörande utredningar (Statens off. utredn. 1937: 43).

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1938.

16. 193A års byggnadsindustrisakkunniga (1936:21; 1937:11).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 september 1934 för
att biträda med utredning angående förhållandena inom byggnadsindustrien:
Hansson, S., generaldirektör, ordförande;

Hellström, T. K. J., byggnadsingenjör;

Lind, E., överste, byggnadschef i byggnadsstyrelsen.

Sekreterare:

Sjöstrand, E., fil. d:r.

Lokal: Riksdagshuset; tel. 10 84 57.

På därom gjord framställning entledigades Hellström den 9 juni 1937
från sakkunniguppdraget.

De sakkunniga hava under år 1937 hållit 57 sammanträden.

De tre större undersökningar som av de sakkunniga igångsatts avse 1)
arbetslöshetsförhållanden m. m. bland byggnadsarbetarna, 2) inkomstförhållanden
m. m. bland byggnadsindustriens arbetsgivare och löntagare, 3) vissa
arbets- och levnadsförhållanden bland byggnadsindustriens företagare samt
hos dem anställd teknisk och förvaltningspersonal. Dessa undersökningar
hava under året slutförts och redogörelser för dem hava utarbetats och uppsatts
till tryck. Vid de bägge förstnämnda undersökningarna har enligt av
chefen för socialdepartementet den 14 oktober 1936 givit medgivande biträde
lämnats av biträdande sekreteraren hos statens arbetslöshetskommission T.
Hessler och förste amanuensen i statistiska centralbyrån C. Hammarberg.

Sakkunnigas huvuduppgifter hava grupperat sig kring frågorna om 1) säsongförhållanden
inom byggnadsindustrien, 2) finansieringsförhållandena
samt frågan om prisbildningen på tomt-, fastighets- och hyresmarknaderna,
3) rationalisering, 4) monopoliseringssträvandena inom byggnadsindustrien.
Rörande dessa olika frågor och därmed sammanhängande spörsmål hava utarbetats
redogörelser samt avfattats yttranden och förslag. Jämväl har utarbetats
en redogörelse för byggnadsindustriens omfattning och struktur.

Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av 1938. 17

17. Befolkningskommissionen (1936: 23; 1937: 12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 maj 1935 med uppgift
att verkställa en allsidig undersökning av vårt lands befolkningsfråga:
Wohlin, N., generaltulldirektör, led. av I kamm., ordförande;
Andreen-Wohlin, Andrea, med. d:r;

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

von Hofsten, N. G. E., professor;

Magnusson, K. H., trädgårdsmästare, led. av II kamm.;

Myrdal, K. G., professor, led. av I kamm.;

Persson, J. A. L., tändsticksarbetare, led. av II kamm.;

Wicksell, S. D., professor;

Västberg, Disa, fru;

Österström, A. I. E., redaktör, led. av II kamm.

Såsom sakkunniga, tillkallade den 13 juni 1935, hava under 1937 medverkat för

att biträda vid undersökning av de i befolkningsfrågan inneslutna etiska
och socialetiska problemen:

Björkquist, M., rektor;

Grubb, Rut, fängelseläkare;

Gustafson, Ruth, fru, led. av II kamm.;

Tegen, K. E. Z., professor;

Wägner, Elin, skriftställarinna;

för att medverka vid utredning av frågan örn mödraskydd för kvinnor i
förvärvsarbete:

Dernby, Hedvig, aktuarie;

Wedberg, Elvira, fru, tobaksarbeterska;

Wistrand, K., direktör, led. av I kamm.

Såsom sakkunniga att biträda kommissionen vid behandlingen av näringsfrågan
hava tillkallats
den 19 februari 1937:

Abramson, E. L., laborator;

Tjällgren, O. L., lantbrukare, led. av I kamm.;
den 9 juni 1937:

Wagnsson, R., undervisningsråd, led. av I kamm.

Såsom sakkunniga att biträda kommissionen vid behandling av frågan om
dagvård av småbarn utom hemmen hava den 19 februari 1937 tillkallats:
Myrdal, Alva, rektor;

Wallgren, A. J., professor.

Såsom sakkunniga att biträda kommissionen vid behandling av frågan om
landsbygdens avfolkning hava den 18 juni 1937 tillkallats:

Andersson, J. E., hemmansägare, led. av II kamm.;

Skoglund, J. M., hemmansägare, led. av II kamm.;

Osvald, Ingrid, inspektris.

Såsom sekreterare och biträden hava tjänstgjort:

Berggren, A., aktuarie;

Sterner, R., t. f. aktuarie;

Lange, G., amanuens;

Östlind, A., ekon. mag.;

Andreen, N., agronom;

Lindell, I., hovrättsassessor.

Lokal: Riksdagshuset; tel. 10 51 39.

Riksdagsberättelsen.

17 Under året har kommissionen haft 4 plenisammanträden, arbetsutskottet
23 och de inom kommissionen verksamma delegationerna 52 sammanträden.

Kommissionen har under 1937 bl. a. avgivit följande utlåtanden och förslag: den

14 januari 1937: yttrande över barnpensioneringssakkunnigas utredning
med förslag rörande förskottering av underhållsbidrag till barn utom
äktenskap m. fl.;

den 29 januari 1937: yttrande i abortfrågan (Statens, off. utredn. 1937: 6).

Under år 1937 har delegationen för utredning av näringsfrågan varit sysselsatt
med utarbetande av betänkande med förslag till åtgärder för förbättring
av näringsförhållandena för barn och barnrika familjer samt i samband
därmed utfört vissa undersökningar rörande de faktiska näringsförhållandena
ävensom rörande betingelserna inom livsmedelsproduktionen m. m.

Delegationen för utredning av frågan om hjälp åt barnrika familjer har
under år 1937 varit sysselsatt med utarbetande av förslag i det ämne, som
förelagts densamma, jämte därtill hörande undersökningar.

Delegationen för frågan om dagvård av småbarn utom hemmen har utfört
vissa förberedande undersökningar.

Delegationen för behandling av frågan om landsbygdens avfolkning har
preliminärt behandlat åtskilliga åt densamma uppdragna spörsmål.

Kommissionens uppdrag beräknas vara slutförda under första halvåret
1938.

18. 1935 års Blekingeutredning (1936: 28; 1937: 16).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 oktober 1935 för
att biträda vid utredning rörande Blekinge läns försörjningsmöjligheter:
Hagströmer, S. A. E., landshövding, ordförande;

Jeppsson, O., hemmansägare, led. av II kamm.;

Swartling, N. F., disponent, led. av I kamm.;

Törnkvist, A. Å., redaktör, led. av II kamm..

Sekreterare:

Fröberg, J., f. d. landssekreterare.

Lokal: Länsstyrelsen, Karlskrona; tel. 983.

De sakkunniga hava under år 1937 haft tillhopa 14 sammanträden, därav
3 sammanträden i Stockholm. Därjämte har pågått utredningsarbete, delvis
förenat med resor inom länet, införskaffande av uppgifter m. m.

De sakkunniga hava under tiden fr. o. m. 1 december 1936

dels gjort framställningar

den 23 februari 1937 rörande hamnföretag dels vid Kristianopel och dels
vid Djupekås i Mjällby socken samt

den 24 februari 1937 om sakkunnig undersökning och förslag till en vinterhamn
vid Tärnö sydvästra udde i Hällaryds skärgård;

dels avgivit utlåtanden

den 4 december 1936 i ärende angående anordnande på statens bekostnad
av en telefonförbindelse mellan fastlandet och Utklipporna utanför Blekinge
skärgård,

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

den 15 december 1936 över en av Karlshamns skeppsvarv, Torsten Carlbom, St 19
gjord framställning om bibehållande av ett skeppsvarvet beviljat lån ur manufakturförlagslånefonden,

den 4 februari 1937 över en av disponenten Marcus Mellin i Sandvik gjord
ansökan örn lån och subvention ur anslaget till främjande av enskild företagsamhet
i och för anläggning av en fabrik i Sölvesborg för konservering och
annan beredning av frukt samt

den 16 november 1937 i ärende angående K. E. Petréns i Hallarum ansökan
örn ett statslån ur anslaget till främjande av enskild företagsamhet i och för
inköp av Hallarums tegelbruk i Jämjö socken samt dess modernisering;
dels ock avgivit yttranden till länsstyrelsen i Blekinge län
den 4 februari 1937 i ärenden angående dels projektering av allmänna tillläggsbryggor
å Hallö, Mulö, Styrsö, Joggesö, Eko och Bokö i Hällaryds skärgård
samt till släpställen å Hallö och Joggesö och dels undersökning och
uppgörande av förslag för anordnande av lugnare kajplatser i hamnen vid
Garpaviken och uppmuddring av vissa delar inom hamnen vid Hasslö Hallar.

De frågor, som återstå att slutbehandla, äro åtgärder, avseende förbättring
av s. k. ofullständiga jordbruk, anordnande inom länet av en utbildningsanstalt
för ladugårdsskötare samt ytterligare förbättring av fiskehamnsförhållandena
och länets kommunikationsväsende.

Uppdraget beräknas vara slutfört under första halvåret 1938. 19 *

19. Rationaliseringsutredningen (1937: 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 maj 1936:
Hesselgren, O., revisionssekreterare, ordförande;

Andersson, G. A., andre ordförande i landsorganisationen;

Falkman, O., direktör;

Karlbom, T., sekreterare i svenska grov- och fabriksarbetareförbundet;
Söderlund, G., direktör.

Sekreterare:

Hessler, T., fil. lic.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1937: S 19.

På framställning av de sakkunniga har chefen för socialdepartementet uppdragit
åt civilingenjören E. Bosaeus, docenten vid Stockholms högskola Alf
.lohansson och t. f. byråinspektören hos socialstyrelsen S. Skogh att såsom experter
biträda utredningen.

Lokal: Västra Trädgårdsgatan 15; tel. 20 76 11 eller namnanrop Tänd sticksbolaget.

Under år 1937 hava de sakkunniga sammanträtt den 22 januari, den 11
februari, den 17 mars, den 14 april, den 14, 19, 21, 22, 25 och 26 maj, 28
juni, den 27, 28, 29 och 30 september samt den 1 och 2 oktober.

De sakkunniga hava med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 mars
1937 igångsatt statistiska undersökningar rörande verkningarna av drifts Bih.

till rit;sd. prof. 1938. 1 samt. 4

Hiksdagsberättelscn.

50 Riksdagsberåttelsen.

19 nedläggelser och driftsförändringar inom industrien. Under året har infordrandet
av uppgifter för dessa undersökningar väsentligen slutförts. Bearbetningen
av materialet har påbörjats och framförts så, att under året vissa
preliminära resultat framkommit. Studieresor hava verkställts under tiden
den 14—den 20 februari, den 21—den 24 april, den 13—den 17 juni samt den
15—den 19 augusti 1937 till olika industriföretag och arbetsförmedlingsanstalter.
De sakkunniga hava tagit del av ett omfattande utländskt material
rörande verkningarna av driftsnedläggelser och driftsförändringar och åtgärder
för bekämpande av de i samband härmed uppkomna sociala skadeverkningarna,
främst arbetslöshet. De sakkunniga hava ingående diskuterat de
principer, efter vilka samhällets åtgärder mot arbetslöshet i samband med
driftsnedläggelser och driftsförändringar böra vidtagas, och påbörjat utarbetandet
av förslag tili olika dylika åtgärder.

Den 16 april 1937 hava de sakkunniga till Kungl. Maj:t ingivit framställning
med förslag om verkställandet av särskilda undersökningar rörande frågan,
huruvida rationalisering inom industrien påverkat anställdas och arbetares
hälsotillstånd. Vidare har den 7 juli 1937 yttrande avgivits över en inom
socialdepartementet utarbetad plan för arbetslöshetsräkning år 1937.

De sakkunniga beräkna att under första halvåret 1938 slutföra de statistiska
undersökningarna och att i slutet av året avgiva betänkande med förslag
till åtgärder för motverkande och lindrande av arbetslöshet i samband med
driftsnedläggelser och driftsförändringar inom industrien. Vidare beräknas
att de sakkunniga år 1938 skola utföra vissa statistiska undersökningar rörande
rationaliseringens inflytande på olycksfallsfrekvensen inom industrien och
avgiva förslag till de åtgärder, som dessa undersökningar må giva anledning
till. Härmed beräknas utredningsuppdraget vara slutfört.

20. Sakkunniga för utredning rörande vissa familjeekonomiska och famiijesociala
förhållanden (1937:20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 maj 1936:
Myrdal, K. G., professor, led. av I kamm.;

Sterner, R., t. f. aktuarie i socialstyrelsen.

Lokal: Socialstyrelsen.

Då de sakkunniga genom skrivelse av den 22 januari 1937 utverkat tillstånd
att tills vidare avbryta utredningen, hava under året inga nämnvärda
arbeten utförts. Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret
1938. 21

21. Livsmedelslagstiftningssakkunniga (1937:24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1936:
Abramson, E. L., laborator, ordförande;

Borgström, G., ombudsman;

Cyrén, O., ombudsman;

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Gjöres, A., redaktör; Si 22

Jerlov, S., besiktningsveterinär.

Sekreterare:

Davidsson, C. A., hovrättsråd.

Lokal: Drottninggatan 50—52; tel. 20 60 35.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: S 24.

De sakkunniga hava under året hållit 5 sammanträden, vartdera om 2 å 3
dagar. Därjämte hava överläggningar ägt rum mellan ordföranden och
sekreteraren samt vissa av ledamöterna. Såväl vid de sakkunnigas sammanträden
som eljest hava förekommit överläggningar med fackmän på olika
områden, berörande de sakkunnigas verksamhet.

För utarbetande av en översikt rörande hypervitaminoser hava de sakkunniga
med vederbörligt tillstånd såsom expert anlitat doktor phil. Edith
Klarin i Stockholm.

De sakkunniga hava under året uppdragit vissa riktlinjer för de allmänna
bestämmelserna i en tilltänkt livsmedelsförfattning samt utarbetat förberedande
utkast till en del sådana stadganden. Från härads- och rådhusrätter
hava uppgifter insamlats rörande viss rättstillämpning under de sista 10
åren. Vad angår den tilltänkta författningens föreskrifter i fråga örn särskilda
livsmedel, hava rörande några sådana detaljer förslag färdigställts
och rörande vissa andra livsmedel förberedande arbeten utförts. De sakkunniga
hava vidare den 16 december 1937 avlämnat betänkande med förslag
till dels förordning angivande tillverkning och införsel av vitaminiserade
livsmedel och dels kungörelse med föreskrifter angående kringföringshandel
med kött och charkuterivaror (Statens off. utredn. 1937:51). På grund av
remisser hava de sakkunniga avgivit utlåtanden rörande en till Kungl. Majit
gjord ansökning om tillstånd att saluföra med viss färgämne försatta fiskfiléer
samt över ett av särskilda sakkunniga avgivet betänkande med förslag
angående inrättande av ett statens institut för folkhälsan.

Under 1938 komma de sakkunniga att fortsätta arbetet på den tilltänkta
livsmedelsförf attningen. 22

22. Sakkunniga för utredning rörande polisens uniformering sommartid
m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 februari 1937:

Alsén, O., justitiekansler, ordförande;

Beijer, K. T., sekreterare i svenska polisförbundet;

Fontell, E., polismästare;

Ottergård, J. O., polisöverkonstapel;

Ros, E., polismästare.

Lokal: ordförandens ämbetsrum, tel. 10 09 99.

De sakkunniga hava huvudsakligen behandlat tre frågor nämligen sommaruniform
och lämpligt regnplagg för polismän samt åtgärder i syfte att
förhindra bärande av uniform eller uniformsemblem, som lätt kunna förväxlas
med polismans tjänstedräkt eller tjänsteteckcn.

Riksdagsberättelsen.

22 De sakkunniga hava under tiden mars—maj 1937 haft 6 sammanträden
och avgåvo den 5 maj 1937 förslag till bestämmelser rörande försök dels
med vissa särskilda typer av sommaruniform dels ock med regnkappa. Den
13 maj 1937 utfärdade Kungl. Maj:t bestämmelser i enlighet med de sakkunnigas
förslag. Sedan länsstyrelserna, jämlikt Kungl. Maj:ts beslut, i början
av år 1938 inkommit med redogörelse för de verkställda försöken, hava de
sakkunniga för avsikt att återupptaga arbetet och, därest försöken befinnas
hava lämnat tillräcklig vägledning för definitivt avgörande av de båda uniformsfrågorna,
under första halvåret 1938 taga slutlig ställning till desamma.

Vad angår frågan om förhindrandet av att uniform, liknande polisuniform,
håres, hava de sakkunniga, som funnit det kunna antagas att denna fråga för
närvarande äger betydelse egentligen blott i Stockholm och trakten däromkring,
genom vissa underhandsåtgärder av polismästaren Ros sökt främja
denna frågas lösning. Även nämnda fråga avses skola bliva föremål för de
sakkunnigas överläggningar under våren 1938.

23 Sakkunniga för utredning rörande Västernorrlands läns försörjningsmöjligheter.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 april 1937:
Wijkman, A., landshövding, ordförande;

Ericsson, G., agronom;

Göranson, G., direktör;

Mäler, K., redaktör, led. av II kamm.;

Olsson, E., avdelningschef;

Strindlund, G., hemmansägare, led. av II kamm.;

Österström, A. I. E., redaktör, led. av II kamm.

Sekreterare:

Swedberg, S. A., länsassessor.

Lokal: Landsstatshuset, Härnösand; tel. namnanrop: Länsstyrelsen.

De sakkunniga hava under år 1937 hållit sammanträden under tillhopa
12 dagar.

Utredningsarbetet har huvudsakligen varit inriktat på undersökningar av
arbetslöshetsförhållandena och näringslivets allmänna läge inom länet samt
på ingripanden avseende möjligheterna att skapa ytterligare arbetstillfällen
inom jordbruk med binäringar, skogsbruk, bergsbruk, industri, hantverk och
hemslöjd. I anslutning till utredningsarbetet har i särskilda skrivelser till
Kungl. Maj:t hemställts örn anslag för beredande av yrkesutbildning åt arbetslös
ungdom, till förbättring av ofullständiga jordbruk i syfte att lindra
verkningarna av arbetslösheten å länets landsbygd, till viss geologisk undersökning,
till en på initiativ av de sakkunniga bildad företagareförenings verksamhet
samt till främjande av hemslöjden inom länet. Vidare hava de sakkunniga
till följd av remisser avgivit utlåtanden i ett flertal ärenden örn lån
och subvention ur anslaget till främjande av enskild företagsamhet.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1938.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

24. Sakkunniga för utredning rörande polisskolans i Stockholm organisation. Si 26

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 maj 1937:

Alsén, O., justitiekansler, ordförande;

Biörklund, G., polisintendent;

Söderman, H., docent;

Thulin, G., landsfogde, t. f. statspolisintendent.

Sekreterare:

Glas, E., stadsfiskal.

Lokal, justitiekanslerns ämbetsrum; tel.: 10 09 99.

Såsom direktiv för de sakkunnigas arbete gäller: Utredningen skall omfatta
såväl polisskolans organisatoriska ställning som undervisningens vid
skolan utbyggande med en högre kurs, avsedd att meddela kompetens för
mera ansvarsfyllda befattningar inom polisväsendet. Härvid skall ock beaktas,
att studieplanen erhåller en sådan utformning, att utbildningen i fråga
skänker erforderliga förutsättningar jämväl för fullgörande av landsfogde
åliggande polisgöromål. Tillika bör vid prövningen av skolans organisation
uppmärksammas, att tillfälle till utbildning i den lägre kursen beredes i sådan
omfattning, att förefintligt rekryteringsbehov tillgodoses.

De sakkunniga hava under tiden juni—oktober månader haft 24 sammanträden.

Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av 1938. 25

25. Fritidsutredningen.

Den 28 maj 1937 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för socialdepartementet
att tillkalla högst sju sakkunniga för att verkställa utredning och avgiva förslag
rörande underlättande och tryggande av möjligheterna för den icke jordägande
befolkningen att idka friluftsliv m. m. I uttalande till statsrådsprotokollet
samma dag anförde departementschefen i huvudsak följande. Riksdagen
hemställde i skrivelse den 23 maj 1936, nr 246, om utredning och förslag,
syftande till att åt den icke jordägande befolkningen underlätta och trygga
möjligheterna att kunna idka friluftsliv, därvid jordägarnas och lantbefolkningens
i övrigt berättigade intressen borde ägnas särskilt beaktande. Vid
riksdagens behandling hade framhållits vikten av att ökade möjligheter till
rekreation i form av friluftsliv skapades. Den rekreationssökande allmänheten
kunde emellertid ej lämnas utan bistånd eller tillsyn i och med att större eller
mindre stycken orörd natur ställdes till förfogande genom det allmännas försorg.
Lika starkt betonades ock vikten av att den bofasta lantbefolkningens
intressen lillvaratoges. Vidare hade 1937 års riksdag i skrivelse den 9 mars
1937, nr 65, anhållit att Kungl. Maj:t måtte i samband med ovannämnda av
1936 års riksdag begärda utredning upptaga frågan om rätt att expropriera
mark för kommunala friluftsbad. Problemet måste upptagas från väsentligt
vidare utgångspunkter än som skett i förstberörda riksdagsskrivelse. Problemet
örn de i samhällsarbetet deltagande medborgarnas och deras familjers fritid
vöre redan nu i hög grad betydelsefullt. Och i den mån den tidpunkt ryckte

Riksdagsberättelsen.

St 25 närmare, då inom olika arbetsområden en icke för kortvarig lagstadgad semester
tillerkändes de där arbetande, inställde sig givetvis med ökad styrka
kravet på att det allmänna underlättade, organisatoriskt och i lagstiftningsväg,
för medborgarna att under fritiden erhålla tillgång till lämpliga och icke
för kostsamma rekreationsmöjligheter. Angeläget vore att därvid särskilt beaktades,
att de enskilda familjernas medlemmar i så stor utsträckning som
möjligt kunde beredas tillfälle till samtidig rekreation. I första hand mötte
här frågan örn tillhandahållande i erforderlig utsträckning av markområden,
lämpade att utgöra tillflyktsorter under fritiden för städernas och de tättbebyggda
samhällenas befolkning. Härvid syntes en allmän inventering av
lämpliga områden inom olika delar av landet böra företagas. I den mån
så vore möjligt, torde i statens ägo befintliga områden göras tillgängliga för
den rekreationssökande allmänheten. Emellertid kunde på denna väg det
förefintliga behovet endast i förhållandevis ringa utsträckning tillgodoses.
Det borde även vara en för kommunerna naturlig uppgift att bidraga till tryggandet
av erforderliga reservat i samhällenas närhet. De för närvarande i
lagstiftningen uppdragna reglerna för förvärv av ägande- och brukningsrätt
vore i behov av revision, i syfte att uppnå bättre överensstämmelse med det
aktuella lägets krav. En annan icke mindre betydelsefull del av det föreliggande
problemkomplexet avsåge frågan om bebyggelsen i de områden, som
vore lämpade för uppehåll under fritiden. De brister, som härutinnan framträtt,
beträffande möjligheterna att rationellt tillgodose olika önskemål borde
närmare undersökas och för deras undanröjande eventuellt behövliga lagstiftningsåtgärder
övervägas. Men vid sidan av nu berörda uppgifter inställde
sig otvivelaktigt åtskilliga ingalunda lättlösta organisatoriska problem.
Tillhandahållandet i erforderlig utsträckning av inkvarteringsmöjligheter i
detta ords vidsträcktaste mening, tillgängliga för breda lager av folket, förutsatte
säkerligen ett genomfört samarbete med de olika frivilliga sammanslutningar,
som redan vore verksamma på området, i främsta rummet svenska
turistföreningen och föreningen för skidlöpningens främjande. Betydelsefulla
insatser hade från dessa sammanslutningars sida redan gjorts i nämnda
syfte, men å andra sidan vore de ekonomiska resurserna begränsade, och det
förtjänade därför närmare undersökas, i vad mån det allmänna organisatoriskt
och ekonomiskt kunde tänkas främja utvecklingen genom planmässiga
åtgärder. Vidare borde övervägandena avse kommunikations- och transportförhållandena,
såväl järnvägs- och landsvägsförbindelser som kommunikationerna
till sjöss. Tänkbart vore, att anordningar kunde komma till stånd som
möjliggjorde i stor utsträckning för de därav intresserade att tillbringa fritiden
å tåg eller båt under en längre sammanhängande färd. De försök, som härutinnan
redan gjorts, såväl i vårt land som utomlands, syntes hava ådagalagt
den ifrågavarande utvägens framkomlighet. Det föreliggande spörsmålet utgjorde
ett socialt problem av betydande räckvidd. Otvivelaktigt kunde emellertid
jämväl andra synpunkter anläggas på detsamma. Sålunda finge och
kunde naturskyddssynpunkterna icke lämnas ur sikte, då det gällde att för

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

folket i gemen öppna i vidare utsträckning tillgång till vårt lands natur. An- Sj 25
geläget vore, att det genom upplysnings- och propagandaverksamhet sörjdes
för att friluftslivet icke ginge förödande fram över natur samt växt- och djurliv.
Vid planläggningen av olika åtgärder borde hithörande förhållanden i
erforderlig mån vinna beaktande. Utöver de problem, som i allmänhet vore
förbundna med här berörda frågor, borde i detta sammanhang beaktas spörsmålet
örn husmödrarnas semester och beredande av tillgång i erforderlig utsträckning
till hemsköterskor med lämplig utbildning. Härutinnan hade 1937
års riksdag i skrivelse den 12 innevarande maj 1937, nr 270, anhållit örn utredning
och förslag i frågan om beredande av semester åt husmödrar på landsbygden,
vilka därav vore i behov.

Med stöd av förenämnda bemyndigande hava såsom sakkunniga tillkallats:
Kjellman, H., landshövding, ordförande;

Ekstam, A., föreståndare för statens järnvägars resebyrå;

Gustafson, Ruth, fru, led. av II kamm.;

Horney, N., redaktör;

Nordenson, C., f. d. sekreterare i järnvägsstyrelsen;

Romell, L.-G., docent, tillika sekreterare;

Svensson, Gerda, fru, sekreterare i svenska landsbygdens kvinnoförbund.

Särskilt förordnade sakkunniga äro:

Lindeberg, E., byråchef, förordnad den 12 november 1937 att biträda vid en
inventering av för friluftslivet lämpliga markområden;

Rudewall, F., revisionssekreterare, förordnad den 23 november 1937 att biträda
vid behandling av frågan om rätt att expropriera mark för kommunala
friluftsbad.

Lokal: Riksdagshuset; tel. 10 84 30.

Sammanträden hava hållits den 9—den 13 augusti, 18—den 23 oktober
samt 8—den 13 och 15—den 17 november, varförutom några ledamöter enligt
uppdrag ägnat en del av tiden mellan andra och tredje och efter tredje
sammanträdesperioden för genomgång av inkommet inventeringsmaterial.
Sekreteraren har även andra tider varit sysselsatt med arbete för kommitténs
räkning.

Kommitténs arbete har hittills varit av förberedande art. Den anbefallda
inventeringen har påbörjats med anlitande av länsarkitekterna och kommunstyrelserna
i städer och vissa köpingar och municipalsamhällen, till vilka
rundskrivelser hava utsänts, samt av domänstyrelsen för marker under dess
förvaltning. Det inkomna materialet har genomgåtts och delvis preliminärt
sammanställts, varvid byråchefen Lindeberg har medverkat. En del övrigt
material av intresse för de sakkunnigas uppdrag, utländska författningar
m. m., har samlats och studerats, och de grundläggande frågorna underkastats
en allmän diskussion. Organisationsfrågor hava studerats vid tvenne korta
studieutflykter i Stockholmstrakten.

Sedan kommittén i skrivelse till chefen för socialdepartementet den 12 augusti
1937 begärt att sättas i tillfälle att avge yttrande i frågor rörande av

Riksdagsberättelsen.

8: 25 statsmakternas medgivande beroende försäljning eller byte av viss mark.
hava remisser ingått i två försäljningsärenden, vilka hava besvarats. Ytterligare
remisser i andra ärenden hava ingått och besvarats.

Frågan om expropriation av mark för kommunala friluftsbad har upptagits
till särskild behandling.

26. 1937 års arbetslöshetssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1937 för att
verkställa undersökning rörande den kvarstående arbetslösheten och framlägga
förslag beträffande medlen för dess rationella bekämpande:

Möller, Gustav, statsråd, led. av I kamm., ordförande;

Thomson, A., kanslichef, vice ordförande;

Cruse, C. S., förbundsordförande, led. av II kamm.;

Domö, J. F., lantbrukare, led. av I kamm.;

Erlander, T. F., redaktionssekreterare, led. av II kamm.;

Jeppsson, O., lantbrukare, led. avil kamm.;

Strindlund, G., lantbrukare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Nordström, G. H., fil. lie., sekreterare hos statens arbetslöshetskommission.

Biträdande sekreterare:

Landgren, J., fil. kand.

Lokal: Kanslihuset samt Vasagatan 23—25 1 tr.; tel. 11 01 54.

Under år 1937 hava de sakkunniga hållit 12 sammanträden. Mellan sammanträdena
har ett arbetsutskott av fyra personer (tre ledamöter jämte sekreteraren)
handlagt vissa löpande arbetsuppgifter.

De sakkunniga hava omhänderhaft den centrala handläggningen av den arbetslöshetsräkning,
som ägde rum i rikets samtliga kommuner den 31 augusti
1937. De hava gått i författning om att införskaffa uppgifter från samtliga
kommuner rörande kostnaderna för arbetslöshetens bekämpande under åren
1930—1936, för att på sådant sätt erhålla en överblick över arbetslöshetens
totala kostnader för det svenska samhället. En särskild utredning har igångsatts
rörande fackföreningsstatistiken. Dessutom har ett antal specialundersökningar
rörande restarbetslöshetsklientelet påbörjats eller planlagts. Vid
en av de sakkunniga anordnad konferens i Stockholm den 22 november 1937
med representanter för ett begränsat antal städer ägde överläggning rum örn
vissa för de sakkunnigas fortsatta arbete centrala spörsmål. 27

27. Utredning rörande statligt stöd för tillgodoseende av behovet av allmänna

samlingslokaler.

Den 19 november 1937 bemyndigade Kungl. Majit chefen för socialdepartementet
att tillkalla högst fem sakkunniga för utredning, huruvida och på vad
sätt stat och kommun borde medverka vid tillgodoseendet av behovet av allmänna
samlingslokaler. I uttalandet till statsrådsprotokollet samma dag an -

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

förde departementschefen i huvudsak följande: Riksdagen hade i skrivelse
den 12 maj 1937, nr 271, anhållit om utredning huruvida och på vilket sätt
stat och kommun kunde dels medverka till förbättring av redan nu befintliga
samlingslokaler, dels ock stimulera till uppförande av nya sådana lokaler. Den
fortskridande samhällsutvecklingen hade otvivelaktigt låtit behovet av lokaler
för sammankomster av olika slag framträda med allt större styrka. Detta
gällde icke blott i fråga örn sammanslutningar av facklig och politisk natur
utan jämväl om sådana med skilda folkbildningsuppgifter. Även om numera
svårigheter av den art, som tidigare ej sällan mött att tillgodose förefintligt
lokalbehov, icke längre gjorde sig nämnvärt påminta, vore dock förhållandena,
med hänsyn till föreningslivets i våra dagar mycket starka utveckling, mångenstädes
mycket otillfredsställande. De ideella sammanslutningarna saknade
ofta ekonomiska förutsättningar för att själva nöjaktigt tillgodose sitt lokalbehov.
Det borde därför övervägas huruvida och på vad sätt samhället kunde
lämna sitt stöd åt strävandena att tillhandahålla samlingslokaler för föreningslivet
och folkbildningsverksamheten och därmed praktiskt främja vårt
lands hävdvunna församlingsfrihet.

Vid sidan av det grundläggande principspörsmålet örn avgränsningen av de
uppgifter, som borde i förevarande avseende ifrågakomma, borde till prövning
upptagas problemet vilken form — bidrag eller lån ■—• eventuella stödåtgärder
lämpligen borde erhålla. Men därjämte vore det uppenbarligen av nöden att
tillika klargöra, huru förvaltningen av sådana lokaler, som kunde tillkomma
under det allmännas medverkan, borde ändamålsenligt ordnas, ävensom närmare
överväga de regler, som borde gälla för upplåtelse av desamma.

I den mån utredningen gåve vid handen, att stat och kommuner borde medverka
vid tillgodoseendet av behovet av allmänna samlingslokaler, syntes det
förtjänt att särskilt undersökas, huruvida icke en organiserad stödverksamhet
i nu berörda avseende med fördel kunde inordnas bland de beredskapsåtgärder,
som planlades för bekämpande av en kommande ekonomisk kris. Åtgärder
i sådant syfte hade under vissa förutsättningar förordats av 1936 års utredning
angående beredskapsarbeten i dess den 27 juli 1937 avgivna betänkande.

Vad beträffade den av riksdagen jämväl uppmärksammade frågan om grunderna
för dispositionen av samlingslokaler, som redan uppförts under statens
och kommunernas medverkan, i syfte att sådana lokaler skulle kunna i ökad
omfattning tagas i anspråk för de mångskiftande behov, som på området
förelåge, syntes densamma väl förtjänt av en närmare undersökning.

Riksdagen hade i skrivelse den 27 maj 1925, nr 228, anhållit, att Kungl.
Maj:t ville låta verkställa utredning, huruvida kompletterande bestämmelser
erfordrades i syfte att den, som å annan tillhörig mark ägde byggnad för överläggningar
eller föredrag i allmänna frågor eller åsyftade religiös uppbyggelse,
folkbildning, nykterbetens främjande eller annat därmed jämförligt ideellt ändamål
av synnerlig vikt, skulle äga genom tvångsinlösen förvärva marken.

Ifrågavarande ärenden angående ändringar i expropriationslagstiftningen
borde vid sakkunnigutredningen angående de allmänna samlingslokalerna
upptagas till övervägande.

Riksdagsberättelsen.

S: 27 Med stöd av förenämnda bemyndigande hava såsom sakkunniga tillkallats:
Hallén, H., kyrkoherde, led. av II kamm., ordförande;

Andersson, E., redaktör, led. av 1 kamm.;

Andersson, G. E., hemmansägare, led. av II kamm.;

Eckerberg, E., hovrättsassessor;

Thunborg, Folke, sekreterare.

b) Kommitté, bekostad ay andra medel än kommittéanslaget.

28. Exporthuskommittén.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 oktober 1937 för att
biträda vid utredning rörande möjligheterna för ökad avsättning av svenska
trähus på exportmarknaden samt rörande åtgärder för rationellt utnyttjande,
till arbetslöshetens bekämpande, av de nya arbetstillfällen, som kunna vinnas
genom sådan export:

Bosaeus, E., civilingenjör, ordförande;

Wallander, S., arkitekt;

Heimburger, G., arkitekt, tillika sekreterare.

Kommittén har efter bemyndigande såsom sakkunniga tillkallat legationssekreteraren
friherre K. Bonde, civilingenjören S. Ribbing samt ingenjör C.
Hellstrand.

Lokal: Kanslihuset; tel. Kanslihuset 166 eller 531.

Kommittén, som under år 1937 avhållit fyra sammanträden, har hitintills
verkställt en del förberedande undersökningar rörande introducerandet av
svenska trähus på den engelska marknaden samt organisationen av den svenska
produktionen av trähus för exportmarknad.

Uppdraget beräknas vara slutfört under första halvåret 1938.

Kommunikationsdepartementet.

A. Kommittéer som under 1937 avslutat sin verksamhet.

Kommitté, bekostad ay andra medel än kommittéanslaget.

1. 1936 års klassificeringskommitté (1937: 10).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 maj 1936 att verkställa
utredning rörande ändrade grunder för klassificering av trafikanstalterna
vid post- och telegrafverken samt statens järnvägar:

Löfgren, T. E., expeditionschef, ordförande;

Carstensen, K. A., byråchef;

Lindblad, J. E., byråchef;

Wold, S. G., byråchef.

Sekreterare:

Aurén, N. E. J., förste kanslisekreterare.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 59

Kommittén avgav den 15 september 1937 förslag till ny klassificering av t: 3
trafikanstalterna vid post- och telegrafverken samt statens järnvägar.

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1938.

a) Kommittéer, bekostade ar kommittéanslaget.

2. 1932 års järnvägsekonomiutredning (1936:4; 1937:4).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 december 1932 för
verkställande av utredning angående vissa enskilda järnvägars ekonomiska
läge samt för avgivande av de förslag, vartill utredningen i de särskilda fallen
kan föranleda:

Edén, N., landshövding, ordförande;

Nerell, Å. N. J., direktör;

Paulson, A. E., överinspektör i järnvägsstyrelsen.

Sekreterare:

Thorsell, K. A., förste sekreterare i järnvägsstyrelsen.

Lokal: Kommunikationsdepartementet. Sekr. tel.: Järnv. 432.
Utredningsmännen hava under år 1937 hållit 11 sammanträden.

I början av år 1937 avgåvo utredningsmännen utlåtande angående ifrågasatt
reglering av Falkenbergs järnvägsaktiebolags skuldförhållande till staten.
Vidare hava de haft att behandla fråga örn nedläggande av driften å
Östra Smålands järnväg. Efter förhandlingar med järnvägens ägare och de
närmast berörda kommunerna i detta ärende hava utredningsmännen bringat
till stånd en uppgörelse av innebörd, att järnvägen skall drivas under ytterligare
två år framåt på villkor bl. a. att Oskarshamns stad och kommunerna
under tiden ikläda sig garanti upp till visst belopp för de på grund härav
eventuellt uppkommande driftförlusterna. Därmed har rådrum vunnits för
verkställande av en som önskvärd befunnen, mera djupgående och allsidig
utredning angående kommunikationsförhållandena inom berörda orter.

Slutligen hava utredningsmännen under året avgivit utlåtanden över fyra
ansökningar från enskilda järnvägsbolag angående lån till anskaffande av
motorvagnar.

3. 1935 års vägsakkunniga (1936:6; 1937:5).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1935 för verkställande
av utredning och avgivande av förslag i fråga örn ny lagstiftning
beträffande enskilda vägar, om förutsättningarna för bidrag av allmänna
medel till det enskilda vägväsendet och örn principerna för bidrag till det allmänna
gatu- och vägväsendet jämte därmed sammanhängande spörsmål:
Eriksson, J. B., landshövding, ordförande;

Bolinder, N. L., generaldirektör;

Jeppsson, O., hemmansägare, led. av II kamm.;

Nylander, K. A. S., civilingenjör, Borås;

Tjällgren, O. L., lantbrukare, led. av I kamm.

Riksdagsberättelsen.

K: 3 Sekreterare:

Quensel, S. G. L., hovrättsråd.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel.: Kanslihuset.

De sakkunniga hava under år 1937 intill den 1 december sammanträtt 23
dagar. Vid vissa av dessa sammanträden hava närvarit särskilda expertei
i fråga örn enskilda vägar.

Under tiden efter avlämnandet av de sakkunnigas förra arbetsberättelse
hava de sakkunniga avgivit dels den 14 december 1936 till chefen för kommunikationsdepartementet
utlåtande och förslag rörande finansieringen av
vägdistriktens vägförbättringsföretag, den budgettekniska regleringen av underhållsbidragen
till distrikten, särskilda vägar till fjällområdena, statsbidragen
till städernas väg- och gatuhållning samt automobilskattemedlens fördelning,
i vilket utlåtande framlagts jämväl resultaten av vissa behovsinventeringar,
(Statens off. utredn. 1936: 58), dels den 17 december 1936 till Kungl.
Maj:t utlåtande över en av Stockholms stadsfullmäktige gjord framställning
om åtgärder i syfte alt möjliggöra anvisande av särskilda bidrag av automobilskattemedel
för bestridande av kostnaderna för gatutrafikens ordnande
m. m., dels ock den 5 juni 1937 till Kungl. Maj:t utlåtande över en av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen avlämnad utredning med förslag till vissa åtgärder
för trafiksäkerhetens höjande vid korsningar i samma plan mellan järnväg
och väg m. m.

De sakkunniga, som under år 1937 ägnat sitt arbete huvudsakligen åt frågor
om det enskilda vägväsendet, beräkna att under första delen av år 1938
kunna framlägga utredning och förslag rörande ny lagstiftning om enskilda
vägar, statsbidrag till enskild väghållning samt grunderna för enskild vägs
förändring till landsväg. I övrigt återstå av de sakkunnigas arbetsuppgifter:

att verkställa utredning och avgiva förslag beträffande frågan, huruvida
och i vad mån arrendator civilrättsligt åvilande skyldighet att svara för vägskatt,
som utgår för arrenderad fastighet, bör medföra samma verkningar i
rösträttshänseende vid val av ombud till vägstämma som skyldighet enligt
lagen örn vägdistrikt att utgöra sådan skatt;

att avgiva utlåtande över en av riksförbundet landsbygdens folk i samma
ämne gjord framställning;

att avgiva yttrande över ett av domänstyrelsen framställt förslag angående
grunderna för debitering av vägskatt å utarrenderad jordbruksfastighet;

att avgiva utlåtande över förslag till stadganden rörande framdragande av
elektriska svagströmsledningar inom område för allmän väg eller järnväg
m. m.;

att verkställa utredning och avgiva förslag rörande ifrågasatt ändring i
skyldigheten enligt 17 § i 1934 års lag om allmänna vägar för köping och
annat samhälle att kostnadsfritt tillhandahålla vägmark; samt

att avgiva utlåtande över ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagt
förslag till ändrade bestämmelser beträffande flerårsDlaner för byggande
av allmänna vägar.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1938.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

4. 1936 års järnvägskommitté (1937:6). K

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 juli 1936 för att biträda
med fortsatta undersökningar beträffande förutsättningarna för ett
sammanförande i statens hand av det enskilda järnvägsnätet i landet eller
delar därav ävensom för de övriga åtgärder i fusions- och rationaliseringssyfte,
som kunna befinnas ändamålsenliga:

Leo, H. V., generaldirektör, led. av II kamm., ordförande;

Nilsson, P. B., t. f. domänintendent, led. av I kamm.;

Westman, K. A., lantbrukare, led. av II kamm.;

Åqvist, E. L., direktör, led. av II kamm.;

Paulson, A. E., överinspektör i järnvägsstyrelsen;

Löfmarck, G. E., verkställande direktör i svenska järnvägsföreningen;
Hägglund, J. A., riksgäldssekreterare.

Sekreterare:

Gemzell, Chr., hovrättsråd.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1937: K 6.

Kommittén har under 1937 sammanträtt den 2 och den 3 april samt den
10—den 14 augusti. Efter medgivande av chefen för kommunikationsdepartementet
har kommittén dels den 9 augusti besiktigat statsbanelinjen
Hässleholm—Veinge, dels ock under tiden från och med den 19 till och med
den 25 september företagit en resa för studier av förhållandena vid de enskilda
järnvägarna.

Efter hemställan av kommittén har Kungl. Maj:t den 5 februari 1937 anbefallt
järnvägsstyrelsen att verkställa utredningar rörande de huvudsakliga
förändringarna av inkomsterna vid förstatligande respektive fusion av vissa
normalspåriga järnvägar. Dessutom pågå inom svenska järnvägsföreningen
utredningar rörande de fördelar, som ur allmän kommunikationssynpunkt
skulle stå att vinna genom .sammanslagning av de enskilda järnvägarna till
större enheter. Sedan nämnda utredningar föreligga, vilket väntas kan komma
att ske under 1938, kommer kommittén att taga slutlig ställning till
samtliga de spörsmål, som enligt utredningsdirektiven förelagts kommittén. 5

5. 1936 års trafikutredning (1937: 7).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 5 september och den
9 oktober 1936 för att verkställa utredning och avgiva förslag rörande erforderliga
åtgärder för ett ändamålsenligt ordnande av den yrkesmässiga automobiltrafiken: Jeppsson,

O., hemmansägare, led. av II kamm., ordförande;

De Geer, A. L. G., friherre, agronom, led. av II kamm.;

Lindberg, C., åkeriidkare, Varberg;

Lundqvist, R., förste trafikinspektör vid statens järnvägar, led. av II kamm.;
Ternström, P. G. W., direktör, Göteborg;

Wahlstedt, G. V. R., omnibusdirektör, Stockholm;

Riksdagsberåttelsen.

K: 5 Hermansson, J. A., ombudsman, led. av II kamm.;

Malmqvist, H. E. V., direktör, Nora;

Mårdh, J. A., ombudsman, Stockholm.

Sekreterare:

Danielson, B. G. E., hovrättsassessor.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: K 7.

De sakkunniga hava under år 1937 sammanträtt 13 dagar. Dessutom
har ett arbetsutskott inom utredningen under 1937 sammanträtt 6 dagar.

De sakkunniga, som under år 1937 införskaffat och genomgått ett omfattande
utredningsmaterial, har under den senare hälften av året haft sitt arbete
närmast inriktat på utarbetande av förslag till författningstext jämte
motivering.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1938.

6. 1937 års sakkunniga rörande trafiksäkerheten (1937:8).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 december 1936 att
inom kommunikationsdepartementet verkställa utredning rörande trafikolyckornas
orsaker samt avgiva de förslag, vartill utredningen kan giva anledning: Rodhe,

A. E., landshövding, ordförande;

Sandén, J. E., redaktör, led. av I kamm.;

Wallenberg, G. O., byråingenjör.

Sekreterare:

Wistrand, A. D. H., sekreterare hos arbetsdomstolen.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: K 8.

De sakkunniga, vilka antagit ovannämnda benämning, hava under året
hållit 13 sammanträden. De sakkunniga hava avgivit utlåtanden dels den
27 maj och den 22 oktober 1937 angående vissa frågor rörande säkerhetsanordningar
vid plankorsningar och dels den 16 december 1937 i anledning
av ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen avgivet förslag rörande enhetlig
markering av övergångsställen för gående.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1938.

7. 1937 års civilflygutredning.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts den 7 maj 1937 givna bemyndigande för
att inom kommunikationsdepartementet biträda med verkställande av utredning
av frågan örn privatflygningens organisation och statens förhållande
till densamma:

Löfgren, T. E., expeditionschef, ordförande;

Svensson, G. H., lantbrukare, led. av II kamm.;

Vougt, A. G. F., redaktör, led. av II kamm.;

Wicander, C. A., direktör, Stockholm;

Cederholm, H. R. E., kapten i flygvapnets reserv.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 63

Sekreterare: K

Wirseen, Å., förste amanuens.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel.: Kanslihuset 233.

Enligt de för utredningsarbetet lämnade direktiven skall med hänsyn till
statens intresse att äga tillgång till ett högt utvecklat och väl organiserat privatflyg
— varmed avses den del av det svenska civilflyget, som icke sysselsättes
i reguljärt trafikflyg — övervägas, vilka åtgärder som från statens
sida böra vidtagas i syfte att främja tillskapandet av ett sådant privaIflyg.
Bland de åtgärder, som därvid främst böra övervägas, har angivits fastställande
av enhetliga normer för utbildning av privatflygare. Såsom nära sammanhängande
därmed har framhållits spörsmålet om anordnande av en effektiv
statlig kontroll över utbildningsverksamheten. Slutligen skall frågan
om behovet av ekonomiskt stöd åt denna verksamhet samt lämpligaste formen
för beredande av sådant stöd tagas under övervägande.

På framställning av utredningsmännen hava en var av följande myndigheter,
organisationer och bolag, nämligen väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
chefen för flygvapnet, medicinalstyrelsen, Kungl, svenska aeroklubben,
svenska flygares riksförbund och aktiebolaget Aerotransport utsett representanter,
med vilka utredningsmännen i olika utredningen berörande frågor
kunna samråda.

Utredningsmännen hava under året hållit två sammanträden, därvid uppdragits
riktlinjer för det förberedande arbetet. Utredningsarbetet har hittills
huvudsakligen inriktats på en bearbetning av tillgängligt material, berörande
privatflygningen och därmed sammanhängande förhållanden. Vidare
hava uppgifter genom utrikesdepartementets försorg införskaffats rörande
privatflygningen och statens förhållande till densamma i vissa främmande
länder. Slutligen hava uppgifter inhämtats från ett antal flygklubbar rörande,
bland annat, de ekonomiska förutsättningar och förhållanden i övrigt, under
vilka klubbarna arbeta.

b) Kommittéer, bekostade av andra medel än kommittéanslaget.

8. Statens steninköpskommitté (1937:9).

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 14 februari 1936 för handhavandet
av inköp av gatsten för statens räkning med anlitande av de medel, som
för ändamålet anvisats enligt av riksdagen i skrivelse den 8 februari 1936, nr
16, meddelat beslut. Sedermera har Kungl. Maj:t genom beslut den 6 november
1936 och den 5 november 1937 uppdragit åt kommittén att jämväl
verkställa dylika inköp med medel, som anvisats av riksdagen enligt skrivelser
den 19 juni 1936, nr 355, resp. den 6 april 1937, nr 6.

Ledamöter:

Matz, K. S., kommerseråd, ordförande;

Braune, E. G., byråchef, fr. o. m. den 30 december 1937;

Kullgren, V., direktör;

Lundgren, Hj., förtroendeman.

Riksdagsberåttelsen.

K: 8 Suppleanter:

Mattsson, Sven, ingenjör;

Karlsson, O. W., förbundskassör.

Sekreterare:

Johanson, A. O., amanuens.

Lokal: Kommerskollegium; tel.: Kommerskollegium.

Kommittén har under året sammanträtt 15 dagar. I flera av kommitténs
sammanträden hava deltagit representanter för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och statens arbetslöshetskommission.

Beställningar av sten hava av kommittén lämnats successivt för sysselsättning
av arbetare från vissa kommuner inom Göteborgs och Bohus län, Blekinge,
Hallands och Kalmar län. Under tiden januari—juli 1937 hava med
tillverkning för stats- och exportbeställningar ävensom för inlandsmarknaden
inom gatstensindustrien sysselsatts omkring 3,500 arbetare. Sedan bl. a.
med hänsyn till önskvärdheten att bereda lättnad i den arbetsbrist inom jordbruket,
som förelåg under sensommaren 1937, vissa begränsningar av statsbeställningarna
vidtagits, kan antalet under hösten 1937 inom gatstensindustrien
sysselsatta arbetare beräknas till 3,100 å 3,200.

Intill utgången av september 1937 har inköp av sten för statens räkning
verkställts för sammanlagt i runt tal 4,182,500 kronor. Därvid hava —- förutom
en mindre kvantitet storgatsten och råkantsten — upphandlats sammanlagt
omkring en miljon kvm smågatsten, varav närmare en fjärdedel tagits
i anspråk för statliga stensättningsarbeten. På grund av minskade försäljningar
av sten för export hava statsbeställningarna under hösten 1937
måst tagas i anspråk i väsentligt större omfattning än tidigare under året.

Kommittén har verkställt en utredning rörande i oktober 1937 inom gatoch
kantstensindustrien i Göteborgs och Bohus län, Blekinge, Hallands och
Kalmar län sysselsatta stenhuggare och hjälparbetare, fördelade i åldersgrupper
samt efter civilstånd, försörjningsplikt och innehav av eget hem. 9

9. Kommission, för undersökning rörande förhållandet mellan arbetsuppgifter
och löneställning för personal vid statens järnvägar.

Genom beslut den 5 november 1937 har Kungl. Majit förordnat, att genom
en för ändamålet tillsatt kommission, bestående av fem ledamöter, varav
skola utses en, tillika ordförande, av chefen för kommunikationsdepartementet,
två av järnvägsstyrelsen, en av svenska järnvägsmannaförbundet samt en
av statens järnvägars befälsförbund, undersökning enligt i statsrådsprotokollet
för samma dag angivna riktlinjer skall verkställas rörande förhållandet
mellan arbetsuppgifter och löneställning för personal vid statens järnvägar.

Chefen för kommunikationsdepartementet har till kommissionens ordförande
utsett expeditionschefen T. E. Löfgren.

övriga ledamöter samt sekreterare hava ännu icke utsetts.

I fråga örn direktiven för utredningen har föredragande statsrådet den 5
november 1937 till statsrådsprotokollet, efter en redogörelse för bl. a. av kom -

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

munikationsverkens lönenämnd i ämnet avgivet utlåtande, gjort följande ut- K: 9
talande:

De senare årens allt mera skärpta konkurrens mellan järnvägar och andra
trafikmedel samt rådande konjunkturer i övrigt hava för statens järnvägars
ledning medfört nödvändigheten att i större utsträckning än tidigare söka genom
tekniska förbättringar samt personalens noggranna avpassande efter
behovet och dess effektiva utnyttjande rationalisera verkets drift. I sådant
hänseende erforderliga åtgärder hava försvårats på grund av det personalöverskott,
som förefanns sedan den under världskriget och åren närmast
därefter rådande högtrafiken å statens järnvägar blivit avvecklad. De i nyssberörda
syfte vidtagna personalindragningarna och anpassningsåtgärderna i
övrigt beträffande personalen torde jämväl åtminstone beträffande vissa personalgrupper
hava medfört försämrade befordringsmöjligheter, varför det
synes fullt förklarligt, att de berörda personalgrupperna funnit dylika åtgärder
för sig ogynnsamma, särskilt vid en jämförelse med post- och telegrafverken,
där motsvarande förhållanden icke varit rådande. I likhet med lönenämnden
finner jag en opartisk undersökning i förevarande avseende vara
ägnad att undanröja sådana eventuellt föreliggande irritationsmoment, vilka
kunna menligt inverka på arbetsförhållandena vid statens järnvägar. På
grund härav finner jag mig böra, med anslutning jämväl i övrigt till den uppfattning,
varåt lönenämnden givit uttryck, tillstyrka, att en undersökning rörande
förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning för personalen
vid sagda järnvägar nu kommer till stånd genom en för ändamålet säx-skild
tillsatt kommission. Den sålunda ifrågasatta undersökningen synes huvudsakligen
böra avse frågan huruvida de arbetsuppgifter, som nu åvila särskilda
personalgrupper eller i förekommande fall särskilda befattningshavare,
skäligen med hänsyn till art och kvalifikationer kunna anses motsvarade av
vederbörande befattningshavares lönegradsplacering. Vid bedömandet av
detta spörsmål bör givetvis hänsyn tagas till de med den allmänna utvecklingen
över lag ökade fordringarna på arbetsprestation och effektivitet, till inträdda
förändringar i teknik och arbetsmetoder samt jämväl, i den mån så
låter sig göra, till jämförbara förhållanden vid andra verk, närmast övriga
kommunikationsverk. 1 den mån undersökningen därtill giver anledning bör
kommissionen utarbeta förslag till sådana jämkningar i fråga örn olika befattningsgrupper
eller särskilda befattningar åvilande arbetsuppgifter, som
ur ifrågavarande synpunkt finnas av förhållandena påkallade. Då 1936 års
lönekommitté har till uppgift att behandla löneställning och gruppering även
beträffande personal vid statens järnvägar, lära dock frågor örn en tjänstemannagrupps
eventuella uppflyttning i lönegrad icke i detta sammanhang
höra upptagas till prövning. Däremot torde kommissionen äga att i förekommande
fall pröva frågor örn antalet befattningshavare i viss lönegrad för
visst tjänsteställe i förhållande till antalet befattningshavare i viss annan
lönegrad vid samma tjänsteställe.

I övrigt synes kommissionen böra vara oförhindrad att lill behandling upp liih.

till riksrf. prof. IDUS. I sami. 5

ltiksdagsberiittelsen.

Riksdagsberättelsen.

Kl 9 laga sådana personalfrågor, som under utredningens gång kunna uppkomma
och direkt sammanhänga med det huvudsakliga utredningsuppdraget. Dock
torde anledning i regel icke föreligga att i förevarande sammanhang gå så
långt i detaljfrågor, att man exempelvis söker, utöver vad ovan sagts, fastslå
antalet befattningshavare å de särskilda tjänsteställena, då behovet av personal
givetvis alltid blir växlande allt efter trafikens omfattning.

Beträffande de personalkategorier, som undersökningen bör omfatta, torde
någon bestämd avgränsning på förhand icke vara lämplig. Sålunda böra
exempelvis även tjänstemän vid huvudverkstad och förråd kunna bliva föremål
för undersökningen. Undersökningens utsträckning till olika befattningsgrupper
m. m. synes i första hand böra bliva beroende på de framställningar,
som i sådant avseende föreligga eller kunna till kommissionen inkomma,
kommissionen dock obetaget att själv taga initiativ till de undersökningar,
vartill skäl kan anses föreligga. Resultatet av undersökningen och därav
föranledda förslag böra underställas Kungl. Maj:t.

Dj urgård skom mi ssionen.

Sammansättning under år 1937:

Edén, N., landshövding, ordförande;

Anderson, A., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Bauer, F. H. N., advokat;

Grönvall, S. I., kammarråd, ombudsman och sekreterare (för tiden från och
med den 1 juli 1937 till årets slut);

Heiding, G. A., lantbrukare, led. av I kamm. (för tiden från och med den
1 juli 1937 till årets slut);

Törjeson, T. A., byråchef, verkställande ledamot (för tiden till och med den
30 april 1937);

Schönmeyr, L. J., förste baningenjör, verkställande ledamot (för tiden från
och med den 1 maj 1937 till årets slut).

Ingenjör:

Frölén, G. H. F., kapten.

Lokal: Drottninggatan 3; tel.: 10 55 91, 11 46 88 och 10 38 04.

Beträffande kommissionens allmänna uppgifter, se 1937 sid. 60.

Jämlikt föreskrift i den för kommissionen gällande instruktionen (Sv. förf.-saml. 1931/236) har kommissionen i skrivelse den 13 september 1937 avgivit
redogörelse för kommissionens verksamhet under budgetåret 1936/1937. Av
denna redogörelse och därvid fogade uppgifter samt införskaffade ytterligare
upplysningar inhämtas följande:

Kommissionens uppgifter hava under budgetåret varit:

a) förvaltning av de från 1 mantal Enskede nr 1 avsöndrade lägenheterna
Johannesliov och Kvarnängen (k. br. 28/5 1926);

b) förvaltning och exploatering av de delar av Ladugårdsgärdet, för vilka
Kungl. Majit den 24 april 1931 fastställt stadsplan (k. br. 24/4 1931);

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 67

c) förvaltning av Gustaf Adolfskgrkan samt utförande av underhållsarbe- Kl 9
ten å densamma (k. br. 4/12 1931): samt

d) förvaltning och exploatering av Konradsbergs- och Mariebergsområdena
å Kungsholmen (k. br. 18/6 1937).

Rörande kommissionens försäljningsverksamhet är följande att nämna.

Sedan Kungl. Majit den 19 juni 1936 medgivit försäljning utan anbudsförfarande
av viss tomt i förutvarande kvarteret Fältprästen vid Valhallavägen
till föreningen Oscarshemmet och viss annan tomt i samma kvarter i hörnet
av Banérgatan och Karlavägen till aktiebolaget Lyceum för flickor, försålde
kommissionen till berörda köpare nämnda tomter, numera tomten nr 1 i
kvarteret Fältläkaren respektive tomten nr 6 i kvarteret Fältprästen. Efter
det Kungl. Majit vidare genom särskilda beslut medgivit, att övriga inom viss
del av förutvarande kvarteret Fältprästen belägna tomter vid Banérgatan
och Valhallavägen samt de inom kvarteren Valborgsmässan och Ordningsmannen
ävensom inom vissa delar av kvarteren Knallhatten, Verkstadsklubben
och Fackföreningen belägna tomterna mellan Erik Dahlbergsgatan och
Värtavägen finge försäljas, utbjöd kommissionen till försäljning genom
skriftliga anbud samtliga ifrågavarande tomter utom ett område örn 74.7
kvadratmeter, som överläts till Stockholms stad för anordnande av transformatorstation.
Vid anbudstidens utgång hade inkommit 2,917 anbud från
104 anbudsgivare.

Efter prövning av de sålunda inkomna anbuden avslöt kommissionen köpekontrakt
rörande tillhopa 53 tomter, varav 8 i nuvarande kvarteret Fältprästen,
11 i numera kvarteret Tamburmajoren (del av förutvarande kvarteret
Fältprästen), 10 i kvarteret Valborgsmässan, 10 i kvarteret Ordningsmannen,
2 i kvarteret Knallhatten, 6 i kvarteret Verkstadsklubben och 6 i kvarteret
Fackföreningen, varjämte kommissionen under hand verkställde av
Kungl. Majit den 12 mars 1937 godkänd försäljning av ytterligare en tomt
i kvarteret Fackföreningen.

Samtliga under budgetåret sålunda försålda 56 tomter hade en ytvidd av
tillhopa 49,877.9 kvadratmeter och ett beräknat antal eldstäder (av i medeltal
30 kvadratmeters yta) i blivande byggnader av 2,575. Köpeskillingarna
för de försålda tomterna uppgingo till sammanlagt 6,372,343 kronor, motsvarande
i genomsnitt 128 kronor per kvadratmeter och 2,475 kronor per eldstad.
Köpevillkoren vid de avslutade försäljningarna voro i huvudsak desamma
som under föregående år.

Vad beträffar den gångna delen av budgetåret 1937/1938, har kommissionen
till försäljning genom skriftliga anbud utbjudit tillhopa 46 tomter i kvarteren
Knallhatten, Mörsaren, Verkstadsklubben, Fackföreningen, Haubitsen,
Karteschen, Teaterladan, Smedsbacken, Vattentornet, Trängen och Falkonetten
inom Smedsbacksområdct å Ladugårdsgärdet. Tomterna inrymma sammanlagt
3,166 normaleldstäder örn 30 kvadratmeters yta. Vid anbudstidens
utgång den 15 november 1937 hade till kommissionen inkommit 3,236 anbud
från 173 anbudsgivare.

Riksdagsberättelsen.

Kl 9 Det ekonomiska resultatet av kommissionens förvaltning linder budgetåret
1936/1937 framgår av följande sammanställning:

	Ladugårdsgärde- området Kr.	Konrads-bergs- och Mariebergs-områdena Kr.	Johanneshov och Kvarnängen Kr.	Summa Kr.
Debet 1) Köpeskillingar för tomter, försålda un-der budgetåret____	6,372,343: —			6,372,343: —
2) Å reverser, avläm-nade som köpeskil-lingslikvid för tom-ter under budget-året, influtna rän-tor ...............	63,672: 08			63,672:08
3) Arrenden och hyror för områden......	58,909: 25	_	9,469: 64	68,378:89
Summa inkomster	6,494,924:33	—	9,469:641 6,504,3513:97
i Kredit 1) Förvaltningskostna-der: a) Avlöningar och expenser..........	68,552:26
b) Renhållning, väg-underhåll och till-syn ...............	13,342:96		1,400: 04
c) Skatter.........	13,471:79 95,367:01	_	1,717:15 3,H7:19	98.484: 20
2) Stadsplanearbete och kartläggning.......	18,103: 07	7,902: 51	—	26,005: 58
3) Kostnader för fastig-hetsbildning .......	13,542: -	—	—	13,542: -
4) Gatuanläggningskost-nader.............	293,576:16		_	293,576:16
Summa utgifter	420,588:24	7,902: 51	3,117:19	431,607:94

Gatuarbetena hava under budgetåret omfattat dels iordningställande av gator
och ledningar inom de områden, där tomtförsäljning eller uthyrning av
mark ägt rum, dels ock fullföljande och avslutande av tidigare igångsatta
gatuarbeten, varjämte under budgetåret igångsatts en del arbeten av mindre
omfattning ävensom breddning av Valhallavägen mellan Sibyllegatan och
Brahegatan.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

Finansdepartementet.

Fi: 3

A. Kommittéer som under 1937 avslutat sin verksamhet.
Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.

1. 1935 års lärarinne sakkunniga (1936:23; 1937:18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 november 1935:
Tottie, H. K. H., statskommissarie, ordförande;

Göransson, E., f. d. byråchef;

Weijne, J., folkskollärare, led. av II kamm.

De sakkunniga hava överlämnat verkställda utredningar rörande löneförmånerna
åt lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor, kommunala
flickskolor och högre folkskolor ävensom verkställda beräkningar av kostnaderna
för en lönereglering för dessa lärargrupper.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Sakkunniga för utredning angående redovisning å statens allmänna fastighetsfond
av fastigheter, som disponeras av Uppsala och Lunds universitet
(1937: 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 november 1935:
Engströmer, Th., professor;

Murray, C. A., förste revisor i riksräkenskapsverket.

Biträdande experter:

Lindsjö, S., ingenjör;

Stoltz, C. A., arkitekt.

De sakkunniga hava den 29 juni 1937 avlämnat en promemoria med den
anbefallda utredningen.

Uppdraget är därmed slutfört. 3

3. Läroverkslönesakkunniga (1937:22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 februari 1936:
Stridsberg, E. R., generaldirektör, ordförande;

Grimlund, H. V. A., rektor;

Norrbom, S. E., rektor;

Sandberg, F. W. E., kansliråd.

Sekreterare:

Hammar, H. B., förste kanslisekreterare (under tiden 1 januari—15 februari
1937);

af Malmborg, N. M., förste amanuens (för tiden därefter).

Biträdande sekreterare:

af Malmborg (under tiden 1 januari—15 februari 1937);

Malmberg, P. G., amanuens (för tiden därefter).

Riksdag sberättelsen.

■3 De sakkunniga hava avlämnat särskilda promemorior rörande lönereglering
för personal vid det statliga undervisningsväsendet.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. 1936 års lärarlönesakkunniga (1937:24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 maj 1936:
Löwbeer, N. T., t. f. statssekreterare, ordförande;

.Tonsson, P. C„ led. av II kamm.;

Lagerfelt, I. C. G., friherre, led. av I kamm.;

Nilsson, A., led. av II kamm.;

Svensson, G. H., led. av II kamm.

Sekreterare:

Brjtth, L. G., revisor i statskontoret.

De sakkunniga hava i augusti 1937 avgivit betänkande med förslag till
lönereglering för lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor, kommunala
flickskolor och högre folkskolor (Statens off. utredn. 1937:27).

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer vilka fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1938.

Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.

5. 1934 års familjepensionsutredning (1936:17; 1937:15).

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 5 oktober 1934.

Sammansättning vid ingången av år 1937:

Hamilton, H. A., greve, generaldirektör, ordförande;

Åkesson, O. A., chef för försäkringsinspektionen;

Hammarskiöld, S. L., hovrättsassessor.

Sekreterare:

Norberg, R. E.. t. f. revisionskommissarie.

Genom beslut den 22 oktober 1937 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byråchefen
E. T. Jansson att i egenskap av utredningsman deltaga i familjepensionsutredningens
arbete.

Lokal: Telegrafstyrelsen; tel.: ordföranden 10 09 73, sekreteraren 20 15 04.

Åt kommittén, som den 14 januari 1937 avgivit utlåtande angående statens
övertagande av arméns och marinens familjepensionskassors samt tullstatens
enskilda pensionsinrättnings rörelse, har Kungl. Maj:t den 22 oktober
1937 uppdragit att dels verkställa utredning och avgiva förslag beträffande
det sätt, varpå vid statens övertagande av familjepensioneringen den
av universitetets i Uppsala pensionsinrättning för tjänstemäns änkor och
barn, vaktbetjäningens vid Uppsala universitet pensionsinrättning för änkor
och barn. pensionsinrättningen för änkor och barn för befattningshavare
vid universitetet i Lund samt lotsverkets enskilda pensionsinrättning
bedrivna verksamheten bör avvecklas, dels ock, i den mån så påkallas av
nämnda uppdrag, upptaga till övervägande frågan om tjänstepensioneringens

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. <1

ordnande för professorer, lärare och andra befattningshavare vid universite- Fil 8
len i Uppsala och Lund saint vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, å
vilka civila tjänstepensionsreglementet icke äger tillämpning.

Kommittén, som har för avsikt att upptaga förhandlingar med utsedda
delegerade för universitetens pensionsinrättningar och lotsverkets enskilda
pensionskassa så snart vissa försäkringstekniska undersökningar hunnit avslutas,
räknar med att kunna slutföra uppdraget under förra hälften av
1938.

6. Sakkunnig för utredning av frågan om den rättsliga vården och förvaltningen
av kronans fasta egendom (1936: 19; 1937: 16).

Tillkallad enligt Kungl. Ma.j:ts bemyndigande den 1 februari 1935:

Berglöf, L., generaldirektör.

Utredningsarbetet pågår och beräknas bliva avslutat under första halvåret
1938.

7. Kvinnoarbetskommittén (1936: 20; 1937: 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juli 1935:
Hesselgren, Kerstin, f. d. yrkesinspektris, ted. av II kamm., ordförande;
Dernby, Hedvig, t. f. aktuarie;

Nyblom, C. G. A., redaktör, led. av II kamm.;

Weijne, J., folkskollärare, led. av II kamm.:

Jansson, Judit, textilarbeterska.

Sekreterare:

Myrdal, Alva, fil. kand., rektor.

Kommitténs uppgift är att inom finansdepartementet biträda med utredning
rörande gifta kvinnors förvärvsarbete jämte därmed sammanhängande
spörsmål.

Antalet sammanträden under år 193/ har uppgått till 17. En del av dessa
sammanträden hava varit ordnade såsom konferenser med representanter för
intresserade parter å arbetsmarknaden.

Kommittén har fortsatt sina undersökningar och beräknar kunna slutföra
sitt arbete under första halvåret 1938.

8. Kommunalskattcberedningen (1937:20).

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 24 januari 1936:

Bärg, A. J., förrådsförman, led. av I kamm., ordförande;

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

Erlander, T. F., redaktionssekreterare, led. av II kamm.;

Hagberth, N. E., kapten, led. av 1 kamm.;

Sandberg, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.;

Velander, C. G., rådman, led. av I kamm.;

Werner, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.;

Bergstedt, C. .T., t. f. länsassessor (sedan den 4 juni 1937).

Riksdansberättelsen.

Fi: 8 Sekreterare:

Thomasson, E., hovrättsassessor;

Björklund, K., kammarrättsassessor.

Statistiker:

Vallner, A., fil. lic.

Amanuens:

Wihlborg, H., amanuens.

Under tiden den 1 januari—den 15 april 1937 fullgjorde borgmästaren J.
Laurin uppdraget såsom ordförande.

Lokal: Drottninggatan 3; tel.: 10 74 33 och 10 74 49.

Beträffande beredningens uppdrag, se 1937: Fi 20.

Jämlikt chefens för finansdepartementet uppdrag hava följande personer
biträtt beredningen, nämligen t. f. förste revisorn, jägmästare G. enhammar
i fråga om skogsbeskattning, taxeringsinspektören T. Hjohlman i fråga om
skattekällornas fördelning och därmed sammanhängande spörsmål, byrådirektören
T. Jerneman i fråga om grunderna för beviljandet av skatteutjämningsbidrag
och landstingsdirektören G. O. L. Beijbom i fråga örn landstingens
uppgifter och därmed sammanhängande spörsmål. Därjämte har
kammarrättsrådet C. W. U. Kuylenstierna såsom expert biträtt lieredningen
varjämte olika sakkunniga lämnat redogörelser för en del spörsmål.

Genom finansdepartementets skatteberedning verkställes undersökning rörande
spörsmålet, huruvida fastighetsbeskattningen bör anordnas såsom garanti-
eller objektskatt. Undersökningen, som sker beträffande 1933 års
taxering i 30 kommuner och beträffande 1936 års taxering i 80 kommuner,
avser att visa verkningarna av ett utbyte av garantiskatten mot objektskatt.
Samtidigt undersökas verkningarna av repartitionstalets sänkning vid bibehållen
garantiskatt m. m. samt verkningarna av olika alternativ för ortsavdrag.

Vidare pågår undersökning beträffande vissa grupper skattskyldigas betydelse
för kommunernas skatteunderlag m. m. Därjämte hava utredningar
verkställts rörande möjligheterna att i huvudsak åstadkomma skatteutjämningen
genom att staten utfyller skatteunderlaget i kommuner med svagt
skatteunderlag. Inom statens arbetslöshetskommission har utredning verkställts
rörande arbetslöshetskostnadernas betydelse för skattetrycket och genom
befattningshavare hos statistiska centralbyrån verkställas undersökningar
rörande orsakerna till högt skattetryck i vissa kommuner m. m.

Den 27 februari 1937 har beredningen avgivit yttrande över en inom finansdepartementet
utarbetad promemoria angående 1938 års allmänna fastighetstaxering.
Därjämte har beredningen den 17 november 1937 avgivit
förslag örn avskaffande av folkskoleavgiften och sjukvårdsavgiften. Gemensamt
med 1936 års skattekommilté har beredningen avgivit förslag om avskaffande
av den kommunala progressivskatten (Statens off. utredn. 1937:
42).

Beredningen har under år 1937 hållit 32 sammanträden. Därjämte hava
inom beredningen utsedda delegationer rörande frågorna om skogsbeskatt -

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

ningen, skatteutjämningen, skattekällornas fördelning samt skattesystemet Fit 9
och ortsavdragen hållit sammanträden.

Beredningen avser att uppdela arbetet sålunda, att beredningen såsom ett
första avsnitt utarbetar förslag rörande fördelning av uppgifterna mellan
staten och kommuner av olika slag, skattesystemet, skogsbeskattningen, ortsavdragen,
skattekällornas fördelning och skatteutjämningen. Sedan förslag
i dessa huvudfrågor avgivits, ärnar beredningen övergå till behandlingen av
de frågor rörande kommunalbeskaltningen, vilka äro av mindre genomgripande
natur.

9. 1936 års uppbördskommitté (1937: 21).

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 28 februari 1936:

Bergquist, Th., borgmästare, led. av II kamm., ordförande;

Ericson, F. O., led. av II kamm.;

Pettersson, A. P., led. av II kamm.;

Bergstedt, C. .1., t. f. länsassessor.

Sekreterare:

Rylander, O., hovrättsråd.

Biträdande sekreterare:

Ehnbom, B., förste amanuens;

Olsson, A. E., e. hovrättsfiskal.

Förordnade att såsom sakkunniga biträda kommittén:

Jerneman, T. G., t. f. byrådirektör;

Baehrendtz, E. K. F., förste kanslisekreterare, t. f. häradsskrivare.

Härutöver har den 27 november 1937 uppdrag lämnats åt följande personer
att såsom särskilda sakkunniga biträda kommittén vid behandlingen
av vissa spörsmål tillhörande dess verksamhetsområde, nämligen

beträffande frågor rörande folkbokföringen kyrkoherdarna J. A. B. Mogård,
K. Ahlberg, A. Wihlborg och J. E. Lindholm, kyrkoherden, t. f. nomadskolinspektören
C. A. Calleberg samt kaptenen A. G. Hallström;

beträffande vissa frågor rörande liäradsskrivarnas ställning och uppgifter
häradsskrivaren K. G. J. Engqvist och t. f. häradsskrivaren G. M. E.

Ahlin; samt

beträffande frågan örn understödjande av intressekontorsrörelsen t. f.
aktuarien T. G. Gerle.

Kommittén biträdes vid bearbetningen av insamlat statistiskt material av
extra tjänstemannen i statistiska centralbyrån A. Jornstedt.

Lokal: Riksdagshuset; tel.: 20 92 03 och 10 84 38.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1937: Fi 21.

Intill den 1 december 1937 har kommittén sammanträtt 28 dagar.

Med vederbörligt tillstånd har kommitténs sekreterare under augusti 1937
företagit en resa till Göteborg för vissa studier å sjömanshuset därstädes.

Kommitténs verksamhet fortsätter med bearbetning av infordrade statistiska
uppgifter och med undersökningar i skilda till kommitténs uppdrag hörande
frågor. Efter det omfattande promemorior uppgjorts, hava principerna

Riksdag sberättelsen.

Fi: 9 för folkbokföringens och restindrivningens ordnande diskuterats. Ett utkast
till förordning angående den civila folkbokföringen i riket har utarbetats och
underkastats en förberedande granskning. För ytterligare bearbetning komma
sammanträden att hållas under medverkan av ovannämnda prästerliga och
militära sakkunniga. Kommittén har därefter för avsikt att med biträde av
de därtill förordnade särskilda sakkunniga upptaga till behandling frågan
om debiteringens ordnande samt företaga undersökning av frågor rörande
lämpligaste sättet för befrämjande av intressekontorsrörelsen. Utkast till
vissa delar av kommitténs betänkande äro under arbete.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1938.

10. 1936 års lönekommitté (1937:23).

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 24 april 1936:

Eriksson, G. H., generaldirektör, ordförande;

Andersson, O., ombudsman, led. av II kamm.;

Hansén, D., landshövding, led. av I kamm.;

Hansson, A. L., lantbrukare, led. av II kamm.;

Johansson, A. H., docent;

Tamm, C. G. L. H., skogschef, led. av I kamm.;

Westling, E. A., expeditionschef, tillika huvudsekreterare;

Sekreterare:

Carlsson, A., sekreterare i statskontoret.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande har chefen för finansdepartementet
förordnat följande personer att inom kommittén deltaga i arbetet med revision
av gällande avlöningsreglementens bestämmelser, nämligen dels, såvitt
angår avlöningsbestämmelserna för personal vid civilförvaltningen ordföranden
i kommunikationsverkens och allmänna civilförvaltningens lönenämnder,
generaldirektören E. R. Stridsberg, ledamoten av kommunikationsverkens
lönenämnd, riksgäldsfullmäktigen E. G. E. Eriksson, ledamoten av
kommunikationsverkens lönenämnd, byråchefen S. G. Wold, ledamoten av
allmänna civilförvaltningens lönenämnd, kansliskrivaren Agnes Berta Köersner
samt statskommissarie!! och byråchefen i statskontoret H. K. H. Tottie.
dels ock, såvitt angår avlöningsbestämmelserna för personal vid försvarsväsendet,
ordföranden i försvarsväsendets lönenämnd, kammarrättsrådet A.
G. Afzelius samt ledamöterna av försvarsväsendets lönenämnd kommendören
M. E. Giron, fanjunkaren A. Almroos och statskommissarien Tottie.

Departementschefen har vidare jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande förordnat
följande personer att i övrigt biträda inom kommittén, nämligen: t. f.
förste aktuarien i socialstyrelsen G. R. V. Berggren och t. f. aktuarien i samma
styrelse S. E. H. Bouvin (vissa utredningar rörande lönernas dyrortsgradering
m. m.), förste aktuarien i statens pensionsanstalt T. B. Kjellén (bearbetning
av insamlat uppgiftsmaterial rörande statliga befattningshavare samt
vissa kostnadsberäkningar), fil. lic. O. H. Klackenberg och förste amanuensen
i försvarsdepartementet P. H. G. L. Edsberg (inom kommitténs sekretariat
förekommande arbetsuppgifter i allmänhet) ävensom amanuensen i so -

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 75

cialstyrelsen B. S. Helger (undersökning rörande löneförhållandena för ar- Fi: 10
betare inom olika industrigrenar).

Departementschefen har den 27 november 1936 anmodat vissa personalorganisationer
att utse representanter för att samråda med kommittén rörande
dels lönesystemets allmänna utformning och andra frågor av principiell
innebörd inom kommitténs arbetsområde, dels ock avfattningen av detaljbestämmelserna
i blivande nya avlöningsförfattningar, i den mån dessa bestämmelser
angå befattningshavare i allmänhet. De av organisationerna utsedda
representanterna hava varit följande, nämligen för Statstjänarnas centralorganisation
tullkontoristen J. A. Reinwall och förste expeditionsvakten
A. J. Andersson, för Svenska järnvägsmannaförbundet förbundsordföranden
A. Löfgren och stationskarlen H. Johansson, för Svenska officersförbundet
kommendören M. E. Giron, för Sveriges statstjänstemannanämnd rektorn

C. A. Sjöwall, för Trafiktjänstemännens riksförbund sekreteraren A. G.

Linnäs, för Svenska postmannaförbundet förrådsmästaren G. Mattelin, för
Sveriges lokomotivmannaförbund förbundsordföranden A. Borgstedt, försvenska
underofficersförbundet fanjunkaren A. Almroos samt för De kvinnliga
kårsammanslutningarnas centralråd kansliskrivaren Maria Waller.

Lokal: Västra Trädgårdsgatan 15; tel.: 10 65 65 (huvudsekr.), 10 40 55

(sekr.).

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1937: Fi''23.

I enlighet med de för kommittén utfärdade direktiven har kommittén vid
beredningen av de i utredningsuppdraget ingående olika huvudfrågorna i viss
utsträckning så ordnat arbetet, att grundläggande utredningar och utarbetandet
av preliminära förslag anför trötts åt särskilda sektioner inom kommittén,
delvis med biträde av tillkallade experter utanför densamma, eller av
dylika experter under ledning av någon av kommitténs ledamöter.

överarbetningen av gällande avlöningsreglementen har sålunda i första
hand varit överlämnad åt två särskilda sektioner. Den ena av dessa sektioner
(sektion I) har haft att med utgångspunkt från 1928 års lönekommittés
förslag till allmänt avlöningsreglemente samt däröver avgivna utlåtanden
verkställa överarbetning av gällande avlöningsreglementen för den civila
statsförvaltningen samt framlägga preliminära förslag till avlöningsbestämmelsernas
utformning med undantag av frågan om löneplanernas konstruktion
samt vissa andra frågor av mera principiell innebörd, vilka funnits böra
direkt behandlas av kommittén in pleno. Ifrågavarande sektion har bestått
av kommitténs ordförande — tillika ordförande i sektionen — samt ledamöterna
Hansson och Tamm och kommitténs sekreterare jämte ovannämnda
av chefen för finansdepartementet utsedda delegerade för de civila lönenämnderna
och statskontoret, herrar Stridsberg, Eriksson, Wold och Tottie
samt fröken Köersner.

At den andra av nyssnämnda sektioner (sektion III), bestående av kommitténs
ledamot herr Westling — tillika ordförande i sektionen — jämte
ovannämnda delegerade för försvarsväsendets lönenämnd, herrar Afzelius,

Giron, Almroos oell Tottie, bar uppdragits att med utgångspunkt från 1930

Riksdag sberättelsen.

Fi: 10 års militäravlöningssakkunnigas förslag till militärt avlöningsreglemente
samt däröver avgivna utlåtanden verkställa en motsvarande överarbetning
av de allmänna avlöningsbestämmelserna för försvarsväsendets personal utom
beträffande löneplanerna. Arbetet på denna sektion befinner sig ännu på
ett förberedande stadium.

En särskild sektion (sektion II), bestående av kommitténs ledamöter herrar
Andersson, Hansén, Johansson och Westling, den sistnämnde tillika ordförande
i sektionen, har baft att verkställa utredning och utarbeta preliminärt
förslag beträffande lönernas dyrortsgradering.

Kommittén har under tiden efter den 30 november 1936, då senaste redogörelse
avgavs, haft plenisammanträden följande dagar, nämligen den 10,
19, 20 och 22—25 februari, den 4, 5, 8, 9, 11 och 13 mars, den 1 och 2 april,
den 5, 10, 18, 20, 21, 25 och 27 maj, den 18, 19, 21, 22, 25, 26 och 28—30
juni, den 1—3, 5—10 och 13—15 juli, den 17—21 augusti, den 3, 4, 9—11.
13—16, 29 och 30 september, den 1, 12—14, 20, 21, 25—27, 29 och 30 oktober,
den 5, 6, 8—10, 29 och 30 november samt den 1, 2, 6—9, 15 och 16 december
1937. I vissa av dessa sammanträden hava de delegerade för de
civila lönenämnderna och statskontoret eller personalorganisationernas representanter
deltagit. Å sektionerna hava under tiden efter den 30 november
1936 hållits sammanträden följande antal dagar, nämligen å sektion I
50 dagar, å sektion II 17 da{£ar och å sektion lil 15 dagar.

Kommittén har hittills avgivit följande betänkanden, nämligen dels nied
utredning och förslag angående dyrortsgrupperingen, dagtecknat den 16 september
1937 (Statens off. utredn. 1937:32), dels ock med förslag till civilt
avlöningsreglemente, dagtecknat den 16 december 1937 (Statens off. utredn.
1937:48).

Lönekommittén kommer att snarast möjligt avgiva förslag till lönebestämmelser
för vissa ordinarie civila tjänstemän, för vilka de i förslaget till civilt
avlöningsreglemente intagna allmänna löneplanerna icke lämpa sig. Kommittén
har vidare för avsikt att, så snart ske kan, dels fullfölja det påbörjade
arbetet med utarbetande av förslag till avlöningsreglemente för beställningshavare
vid försvarsväsendet, dels ock utarbeta förslag till avlöningsbestämmelser
för icke-ordinarie befattningshavare såväl vid civilförvaltningen som
vid försvarsväsendet. Först därefter kan kommittén upptaga arbetet med
den i dess direktiv anbefallda omprövningen av lönesättningen för de statsanställda
med hänsyn till avvägningen mellan olika statliga befattningshavargrupper
inbördes. I vilken omfattning en dylik förnyad prövning av
lönegradsplaceringen för olika befattningar skall verkställas, ankommer på
närmare direktiv av chefen för finansdepartementet.

11. 1936 års skattekommitté (1937:25).

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 13 augusti 1936:

Nilsson, C. P. V., bankofullmäktig, led. av I kamm., ordförande;

Andersson, G. H., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.:

Anderson, I., fil. d:r, led. av II kamm.;

Bärg, A. J., förrådsförman, led. av I kamm.;

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

Olsson, G. A., redaktör, led. av 11 kamm.; Fi: 12

Persson, E., direktör;

Roos, A., advokat, led. av I kamm.;

Utterström, C., direktör.

Sekreterare:

Lembke, M., hovrättsråd.

På därom gjord framställning blev Utterström den 19 december 1937 entledigad
från uppdraget att vara ledamot av kommittén.

I egenskap av experter hava kammarrättsrådet C. W. U. Kuylenstierna och
förste kanslisekreteraren G. W. Sjögren biträtt kommittén.

Lokal: Riksdagshuset; tel.: 10 51 43.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1937: Fi 25.

I första hand har kommittén inriktat sitt utredningsarbete på de frågor,
som ägt mera omedelbart samband med den åt kommittén anförtrodda huvuduppgiften
att utarbeta förslag till rationalisering av den statliga beskattningen
av inkomst och förmögenhet. Sedan utredningen i denna del slutförts, bär
kommittén den 27 november 1937 avgivit betänkande med förslag till omläggning
av den direkta statsbeskattningen m. m. (Statens off. utredn. 1937:

42).

I enlighet med de för kommittén meddelade direktiven har utredningen
delvis företagits i samråd med kommunalskatteberedningen.

Kommittén har under tiden 1 december 1936—27 november 1937 sammanträtt
under tillhopa 59 dagar.

Kommittén har för avsikt att under ett andra skede av utredningsarbetet
behandla övriga i direktiven berörda frågor rörande statsbeskattningen.

Uppdraget beräknas vara slutfört under år 1938.

12. 1937 års automobilskatteutredniny.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 maj 1937:

Petersson, T., generallotsdirektör, ordförande;

Björklund, L. A., led. av II kamm.:
de Geer, A. L. G., friherre, led. av II kamm.;

Hagberg, E. R., chefredaktör, led. av II kamm.;

Selberg, G. R., hemmansägare.

Sekreterare:

Engblom, C. P. föredragande i regeringsrätten.

Den 23 september 1937 har byråinspektören G. W. Dahlberg lörordnats att
från och med den 1 oktober 1937 biträda kommittén med vissa utredningar.

Lokal: Lotsstyrelsen; tel.: 10 09 27.

Såsom direktiv för utredningsarbetet gäller bland annat: Kommittén skall
undersöka med vilket belopp automobilskattemedel behöva uttagas för att
täcka den andel av kostnaderna för vägväsendet, som skäligen bör belöpa å
motortrafiken. Vidare skall utredning förebringas angående skattesatserna
de olika slagen av motorfordon emellan för erhållande av bättre avvägning
än enligt gällande bestämmelser. I samband härmed skall jämväl tagas under
övervägande, huruvida icke ändring kan ske i gällande bestämmelser örn

Riksdag sberättelsen.

Fi: 12 uppbörden av fordonsskatten i sådan riktning, att åt de fordonsägare, som
hårdast drabbas av engångsbetalningen av skatten, beredes någon lindring
genom erläggande av skatten i terminer eller åtmintone genom att uppbördstiden
ändras. Utredningen skall även omfatta frågan örn skattefrihet för
sådana gummiringar, som användas å hästfordon eller å andra därmed jämförliga
fordon, vilka icke äro motordrivna.

Den 7 september 1937 har chefen för finansdepartementet bemyndigat
kommittén att låta verkställa undersökning för utrönande av olika automobiltypers
vägslitning. Denna undersökning har av kommittén uppdragits åt
statens väginstitut, som till kommittén avlämnat dels promemoria rörande
undersökningens resultat, dels ock promemoria med vissa synpunkter rörande
bilbeskattningen.

Enligt Kungl. Maj:ts medgivande den 24 september 1937 har kommitténs
sekreterare den 7—13 oktober 1937 företagit en resa till gummifabrikerna i
Gislaved, Värnamo och Trälleberg ävensom till länsstyrelserna i Jönköping
och Malmö för inhämtande av vissa upplysningar av vikt för utredningen.

Vid kommitténs sammanträde den 24 november 1937 hava enligt chefens
för finansdepartementet beslut överläggningar hållits med representanter för
ett antal sammanslutningar, verksamma inom molortrafikens olika områden,
samt med representanter från Stockholms stads gatukontor och aktiebolaget
Stockholms spårvägar.

Intill den 1 december 1937 har kommittén sammanträtt följande dagar,
nämligen den 3 juni, den 16—den 18 september, den 9—den 11, den 24, den
25 och den 30 november.

Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1938. 13

13. Bränneriregleringssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 juni 1937:
Björklund, L. A., led. av II kamm., ordförande;

Adler, N., lantbrukare;

Almgren, S. G., byråchef;

De la Gardie, P. H. A., greve.

De sakkunnigas uppgift är att verkställa utredning rörande grunderna för
fördelning å de olika brännerierna av den kvantitet potatisbrännvin, som årligen
inköpes av aktiebolaget vin- & spritcentralen. Syftet med utredningen
är att ernå en ändamålsenlig anpassning av tillverkningens storlek vid de
olika brännerierna med hänsyn till rådande tillgång å fabrikspotatis inom
bränneridistrikten.

De sakkunniga hava jämlikt chefens för finansdepartementet bemyndigande
företagit en resa under tre dagar till Blekinge, Skåne och Halland för
verkställande av iakttagelser rörande brännerihanteringen och potatisodlingen
därstädes. Därjämte har visst utredningsmaterial införskaffats från
Sveriges bränneriidkareförening.

Intill den 1 december 1937 hava två sammanträden hållits.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1938.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

14. Sakkunniga för viss författningsteknisk revision å beskattningsrättens El

område.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober 1937:
Eberstein, G. A., professor;

Wilhelmsson, E., rådman.

Sekreterare:

MacDowall-Pihlström, S. G. H., amanuens.

De sakkunnigas uppgift är att i enlighet med de närmare direktiv, som
chefen för finansdepartementet äger meddela, inom departementet biträda
med viss författningsteknisk revision å beskattningsrättens område.

De sakkunnigas arbete, som ännu befinner sig på ett förberedande stadium,
beräknas vara slutfört under sommaren 1938.

Ecklesiastikdepartementet.

A. Kommittéer som under 1937 avslutat sin verksamhet,
a) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.

1. Universitetsberedningen (1936: 14; 1937: 13).

Genom beslut den 13 januari 1933 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för
ecklesiastikdepartementet att dels uppdraga åt kanslern för rikets universitet
att jämte tre andra av departementschefen anmodade sakkunniga verkställa
utredning angående vissa i statsrådsprotokollet för nämnda dag närmare
omförmälda, av statens organisationsnämnd väckta frågor rörande
universitetens verksamhet och organisation m. m., dels ock utse sekreterare
hos denna universitetsberedning. Vidare bemyndigades beredningen att för
särskilda frågors dryftande inkalla speciellt sakkunniga till föredragning inför
beredningen eller överläggning med densamma.

Sammansättning under år 1937:

Trygger, E., f. d. universitetskansler, ordförande;

Westman, K. G., statsråd, professor, led. av I kamm.;

Olow, J. O., professor;

Pauli, I. H. E., lektor, led. av I kamm.

Sekreterare:

Nordström, J. H. M., kanslerssekreterare.

De sakkunniga hava den 7 oktober 1937 avgivit betänkande med utredning
i fråga örn universitetens verksamhet och organisation. (Statens off. utredn
1937: 36.)

Uppdraget är därmed slutfört. 2

2. Studentexamenssakkunniga (1937: 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 maj 1936 att biträda
med utredning och avgiva förslag angående studentexamen, särskilt frågan

Riksdag sberättelsen.

Jg; 2 om lämpligheten av och förutsättningarna för dess avskaffande och de åtgärder,
som i samband härmed finge anses erforderliga:

Hammar, H. G. E., direktör, ordförande;

Nilsson, N. M. P:son, professor, rektor vid universitetet i Lund;

Näsgård, B., statssekreterare;

Ohlon, S. J. E., rektor;

Pauli, I. H. E., lektor, led. av I kamm.

Sekreterare:

Lorichs, N. E. M., amanuens.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: E 17.

De sakkunniga hava den 15 december 1937 överlämnat betänkande med
utredning och förslag angående studentexamen (Statens off. utredn. 1937: 45.)
Uppdraget är därmed slutfört.

3. Sakkunniga för redigering av förslag till ng psalmbok för svenska

kyrkan (1937: 21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj-.ts bemyndigande den 13 november 1936 att
biträda med redigering av det av 1936 års allmänna kyrkomöte antagna
psalmboksförslaget:

Andrae, T. J. E., biskop, ordförande;

Aulén, G. E. H., biskop;

Fogelqvist, T., fil. d:r.

Sekreterare:

Ödmann, J. G., andre kanslisekreterare.

Sedan kyrkomötet i skrivelse den 11 november 1936, nr 29, anhållit bland
annat, att Kungl. Maj:t i samband med stadfästandet av den av kyrkomötet
antagna nya psalmboken ville föranstalta därom att i den evangelieboken
bifogade lilla bönboken intoges vissa angivna psalmer, uppdrog Kungl. Maj:t
genom beslut den 18 juni 1937 åt de sakkunniga att till Kungl. Maj:t inkomma
med utlåtande och förslag i anledning av kyrkomötets ovan berörda anhållan.

Med skrivelse den 18 november 1937 hava de sakkunniga efter fullgjort
uppdrag överlämnat det av de sakkunniga överarbetade psalmboksförslaget,
varjämte de sakkunniga i skrivelsen avgivit utlåtande och förslag i det i
Kungl. Maj:ts beslut den 18 juni 1937 angivna avseendet (Statens off. utredn.
1937: 40).

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Studentunder stödssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 februari 1937 för att
verkställa utredning angående understöd åt studerande vid universiteten i
Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet i förm av
fria bostäder och fri kost:

Undén, B. Ö., universitetskansler, led. av 1 kamm., ordförande;

Samzelius, J. A. T. L., andre bibliotekarie;

Sjövall, P. G. E., professor.

Kommittéer och sakkunniya: Ecklesiastikdepartementet.

Sekreterare: Et 4

Söderberg, K., fil. mag.

1 sitt yttrande till statsrådsprotokollet nämnda dag lämnade chefen för
ecklesiastikdepartementet följande direktiv för utredningsarbetet: För en
ung obemedlad student, som övervägde att slå in på den akademiska studievägen,
framstode frågan om husrum och kost under studietiden såsom det
svåraste ekonomiska problemet. Därest staten kunde till ett antal behövande
studerandes förfogande ställa fria bostäder och fri kost, vunnes en form för
understödet, som i flera avseenden syntes departementschefen överlägsen understöd
medelst kontanta belopp. Därigenom skulle framför allt vinnas, att
man finge visshet, att understödet användes till det nödvändigaste, och att
bostads- och matfrågan för den studerande ordnades på ett tillfredsställande
sätt. En studerande, som under en avsevärd period av studietiden av staten
erhölle fri bostad och fri kost, torde med endast ett mindre tillskott från
annat håll kunna bedriva sina studier. Uppenbarligen tarvades dock en närmare
utredning angående olika sidor av spörsmålet, såsom i fråga om urvalet
av understödsberättigade, tidrymden och villkoren för understödens åtnjutande,
formerna för understödens utdelning och ordnandet av de ifrågakommande
naturaförmånernas förmedling till de studerande, statsverkets
kostnader för den tilltänkta verksamheten m. m. Departementschefen ville
i detta sammanhang erinra örn de åtgärder, som särskilt i Uppsala vidtagits
för att skaffa de studerande bostäder på billiga villkor. Studentkåren uppförde
åren 1929—1930 en byggnad, innehållande 58 studentrum av helt modern
typ, vilka uthyrdes möblerade till något lägre pris än andra centralt
belägna studentrum. År 1934 bildades Stiftelsen Uppsala studentbostäder i
samma syfte, vilken just uppfört ett första bostadshus med 93 studentlägenheter,
såväl enkelrum som dubbletter. Även där komme hyrorna att bliva
relativt billiga. Värmlands nation hade med bidrag från en enskild donation
uppfört en byggnad, innehållande 34 studentrum, vilka ävenledes uthyrdes
möblerade till billigare pris än andra studentrum av motsvarande
kvalitet. Några andra av studentnationerna hade låtit inreda studentrum i
sina nationshus och planerade byggande av hus med studentbostäder. Dessa
åtgärder hade främst till uppgift att anskaffa tillräckligt antal studentrum
men även att nedbringa hyrorna. I Lund hade nyligen ett bostadshus för
kvinnliga studerande uppförts. Vidare hade det därstädes inrättade konviktoriet,
där ett stort antal studerande intoge sina måltider, nedbringat matkostnaderna
för studenterna. Säkerligen kunde de sålunda vidtagna åtgärderna
giva någon ledning vid utformandet av en plan för anordnande av ett
visst antal statliga stipendier i form av fria bostäder och fri kost åt dem,
som bedreve akademiska studier.

De sakkunniga hava sammanträtt den 12 och den 13 mars i Uppsala, den
4 och den 5 maj i Lund och den 19 juni samt den 8 och den 9 november i
Uppsala. Dessutom lia de sakkunniga i samband med sammanträde i Lund
företagit ett studiebesök i Köpenhamn.

De sakkunniga hava den 11 december 1937 avlämnat betänkande med ut Bih.

lill riksd. prof. 1038. 1 sami. 6

Itiksdagsberäl tetsell.

Riksdag sberåttelsen.

E: 4 redning och förslag angående understöd i form av fria bostäder och fri kost
åt studerande vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska medikokirurgiska
institutet (Statens off. utredn. 1937: 44).

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Sakkunniga för utredning av frågan om rasbiologiska institutets organisation
och arbetsförhållanden i övrigt.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 maj 1937:
Engströmer, Th., professor, rektor vid universitet i Uppsala, ordförande;
Thorling, A. I., professor, överläkare;

Weijne, J. J. E., folkskollärare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Sjövall, H., medicine licentiat.

Chefen för ecklesiastikdepartementet har den 21 juni 1937 uppdragit åt
professorn B. J. Jacobowsky att såsom särskild expert biträda de sakkunniga
i vissa delar av utredningsarbetet.

I de sakkunnigas överläggningar har jämväl deltagit rasbiologiska institutets
chef, professor G. Dahlberg.

De sakkunniga hava den 29 oktober 1937 avlämnat betänkande i ämnet.
Uppdraget är därmed slutfört.

b) Kommitté, bekostad ar andra medel än kommittéanslaget.

6. Studielåne nämnden.

Genom beslut den 11 december 1936 tillkallades ledamöter i den nämnd,
som jämlikt § 4 i reglementet för utdelning av statens räntefria studielån
hade att upprätta förslag till utdelning år 1937 av dylika lån.
Sammansättning:

Brusewitz, A. K. A., professor, ordförande;

Bergholm, C. J., lektor;

Eriksson, E. G. E., förste kontorist, led. av II kamm.;

Forssell, C. A., arkivråd;

Sörensen, Anna Elisabeth, f. d. seminarierektor.

Sekreterare:

Smedberg, E. K. G., lektor.

Antalet behandlade ansökningar har uppgått till 1,351, varav 239 avsågo
fortsatta lån och resten nya lån. Nämnden har tillstyrkt 233 ansökningar
om fortsatta lån och 145 ansökningar örn nya lån. Sammanlagda tillstyrkta
lånebeloppet har uppgått till 393,050 kronor, varav till fortsatta lån 238,300
kronor.

Genom beslut den 28 maj 1937 utdelade Kungl. Maj:t lånen i huvudsaklig
överensstämmelse med nämndens förslag. På grund av att två föreslagna
låntagare återtagit sina ansökningar hade slutsumman sänkts något
till 391,900 kronor, vilken summa utgjorde hela det för utdelning tillgängliga
beloppet.

Nämnden har under året avgivit ett 50-tal underdåniga utlåtanden i anled -

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

ning av ansökningar, som remitterats eller direkt inkommit till nämnden. E: 8
Sekreteraren har därjämte besvarat ett synnerligen stort antal förfrågningar
från allmänheten.

Nämnden upplöstes, sedan den avlämnat sitt förslag den 31 mars 1937 angående
utdelning av studielån för läsåret 1937—1938. Därefter har nämndens
ordförande och sekreterare fungerat som expeditionsdelegation och å
nämndens vägnar avgivit utlåtanden.

B. Kommittéer vilka fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1938.
a) Kommittéer, bekostade ay kommittéauslaget.

7. Kulturminnesvårdssakkunniga (1937: 12).

Genom beslut den 11 oktober 1930 bemyndigade Kungl. Majit chefen för
ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem personer att såsom sakkunniga
inom departementet biträda med utredning av frågan angående kulturminnesvården
i riket.

Sakkunniga, tillkallade den 11 oktober 1930:

Lubeck, S. E. J., landshövding, ordförande;

Curman, J. S., riksantikvarie;

Festin, E. E., länsarkivarie;

Kjellberg, S. T., intendent;

Rydbeck, S. O. H., professor.

Sedermera förordnade Kungl. Majit genom beslut den 28 oktober 1932,
att utredningsarbetet skulle från och med den 1 november 1932 vila och därefter
icke utan Kungl. Maj:ts särskilda medgivande upptagas.

Genom beslut den 27 mars 1936 medgav Kungl. Majit, att ifrågavarande
utredningsarbete finge från och med den 1 april 1936 återupptagas, varjämte
Kungl. Majit bemyndigade departementschefen att såsom sakkunniga
för enahanda ändamål tillkalla ytterligare högst två personer.

Sakkunniga, tillkallade den 27 mars 1936:

Magnusson, K. H., trädgårdsmästare, led. av II kamm.;

Nyblom, C. G. A., redaktör, led. av II kamm.

Sekreterare:

Hedenlund, I. A., sekreterare.

Lokal: Vitterhetsakademien, Storgatan 41; tel. 23 00 50.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: E 12.

De sakkunniga hava under året hållit sammanträden under 12 dagar.

Den 9 oktober 1937 hava de sakkunniga avlämnat förslag rörande provinsmuseernas
organisation och ställning till kulturminnesvården. Arbetet
med återstående del av de sakkunnigas uppdrag, revision av gällande fornminnesvårdslagstiftning,
beräknas vara slutfört i januari 1938. 8

8. Sakkunnig för fortsatt revision av kyrkohandboken (1936: 15; 1937: 14).

Kungl. Majit har den 15 augusti 1933 uppdragit åt ärkebiskopen E. Eidem
att utarbeta förslag till fortsatt revision av kyrkohandboken.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1938.

Riksdagsberäitelsen.

E: 9 9. Sakkunnig vid beredning av ärenden av kgrkligt-ekonomisk natur (1936:

20 och 21; 1937: 15).

Genom beslut den 11 december 1936 förordnade Kungl. Majit, att kammarrådet
T. H. Wohlin — med fullföljande av honom genom Kungl. Maj:ts
beslut den 5 juni 1936 anbefallt utredningsarbete — skulle tills vidare såsom
sakkunnig biträda vid beredning av ärenden av kyrkligt-ekonomisk natur,
som till honom för sådant ändamål överlämnades.

Jämlikt i förstnämnda beslut givet bemyndigande tillkallades t. f. häradsskrivaren
N. E. Brolin och stiftssekreteraren T. V. K. Gynnerstedt att, i den
mån så erfordrades, såsom experter biträda Wohlin vid fullgörande av det
honom lämnade sakkunniguppdraget.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. namnanrop: Kanslihuset.

Genom beslut den 25 juni 1937 uppdrog Kungl. Majit därjämte åt Wohlin
att i sin angivna egenskap såsom sakkunnig tillika verkställa utredning rörande
anställnings- och lönevillkoren för stiftsjägmästarna och de biträdande
stiftsjägmästarna samt övrig dithörande personal ävensom avgiva det förslag,
vartill denna utredning kunde giva anledning.

I anledning av sistnämnda beslut tillkallade departementschefen den 22
september 1937 ledamoten av riksdagens första kammare, lantbrukaren P. J.
Gustafsson, kamreraren i statskontoret B. E. Johnsson och förste revisorn i
domänstyrelsen I. B. N. Sjöström att jämte Brolin, i den mån så erfordrades,
såsom experter biträda Wohlin vid fullgörandet av detta senare utredningsuppdrag.

Sedan av Wohlin uppgjorts förslag till administrativa följdbestämmelser
till de av Kungl. Majit den 27 november 1936 utfärdade författningarna rörande
biskoparnas avlöningsförhållanden och vad därmed sammanhör, har
Kungl. Maj t den 9 och den 30 april 1937 utfärdat allmänna reglementariska
bestämmelser i ämnet.

Med skrivelser den 30 juni och den 30 september 1937 hava överlämnats
utredningar rörande en stiftsbildning, omfattande Stockholms stad jämte
vissa kringliggande områden tillika med förslag till av en dylik stiftsbildning
påkallade författningsändringar. Med skrivelser den 16 och den 26 november
1937 hava avlämnats utredningar med förslag dels i förenämnda fråga rörande
anställnings- och lönevillkoren för stiftsjägmästarna m. fl., dels ock
till författningsändringar, syftande till en förändrad behandlingsordning av
ärenden rörande försäljning av kyrklig jord.

För närvarande fullföljas, bland annat, utredningar rörande ändrade bestämmelser
örn ärkebiskops- och biskopsval samt om enhetliga bestämmelser
rörande utarrendering genom stiftsnämnds försorg av till kyrklig jord
hänförliga grupper av fastigheter.

10. 1936 års lärarutbildningssakkunniga (1937: 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 30 december 1935 och
den 30 december 1937 för att biträda med utredning av frågan om utbildningen
av lärare vid de allmänna läroverken och med dem jämförliga läroanstalter: -

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

von Friesen, O., professor emeritus, ordförande; E; 11

Björkeson, G. A. G., lektor;

Gislén, T. R. E., professor;

Grönvall, Brita Martha Fredrique, rektor;

Hänninger, N. H., f. d. undervisningsråd;

Samuelsson, S. H., rektor;

Ågren, K. H. E., rektor;

Sandberg, F. W. E., kansliråd, tillika sekreterare, fr. o. m. den 1 januari 1938.
Sekreterare:

Rosén, N. G. K. G., e. andre kanslisekreterare, t. o. m. den 31 december 1937.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. namnanrop: Kanslihuset.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: E 16.

Chefen för ecklesiastikdepartementet har den 3 augusti 1937 tillkallat konsulenten
och särskilda föredraganden i skolstyrelsen för ärenden angående
husligt arbete Gunhild Drake, inspektören för yrkesundervisningen i sömnad
och vävning Sigrid Qvarnström och biträdande föreståndarinnan vid statens
skolköksseminarium och hushållsskola Åsa Maria Ölund att under erforderlig
tid såsom experter stå till de sakkunnigas förfogande för överläggningar
och samråd angående den del av utredningsarbetet, som avser utbildning av
lärarinnor i hushållsgöromål och i slöjd för flickor (kvinnligt handarbete).

Under tiden december 1936 till och med november 1937 hava de sakkunniga
hållit 63 sammanträden.

Uppdraget beräknas vara slutfört under första halvåret 1938.

11. 1936 års grkesskolsakkunniga (1937: 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 maj 1936 att biträda
med utredning och avgiva förslag angående utbildningen av lärare i slöjd för
gossar (manlig slöjd) och i teckning samt för yrkesundervisningen ävensom
angående organisationen av de delar av tekniska skolan i Stockholm, som
komme att kvarstå efter en eventuell utbrytning ur densamma av maskinoch
byggnadsyrkesskolorna m. m.:

Fredriksson, N., f. d. undervisningsråd, ordförande;

Börjeson, K. B., slöjdlärare;

Hjortzberg, O., f. d. professor;

Stavenow, Å. L., fil. d:r;

Werner, C. O. E., fil. d:r, sekreterare.

Lokal: Tekniska skolan i Stockholm; tel. 10 18 68.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: E 18.

Genom beslut den 12 oktober 1936 och den 11 januari 1937 har chefen för
ecklesiastikdepartementet tillkallat intendenten E. Wettergren, amanuensen

C. Gunne, arkitekten H. Ahlberg, konstnärerna W. Kåge och E. Ollers, skriftställaren
G. Johansson, docenten Gerda Boéthius, textilkonstnärinnan Annie
Frykholm, föreståndarinnan hos föreningen handarbetets vänner Greta Gahn,
föreståndarinnan hos aktiebolaget Elsa Gullbergs textilier och inredning Elsa
Gullberg och professorn C. Malmsten att under en tid av högst 10 dagar i
medeltal för var och en stå till de sakkunnigas förfogande för överläggningar

Riksdagsberättelsen.

Et 11 och samråd angående den del av utredningsarbetet, som avser den konsthantverkliga
utbildningen. Dylikt samråd har ägt rum under ett flertal sammanträden.
Därjämte hava de sakkunniga haft överläggningar och samråd
med ett stort antal personer och vissa organisationer, som kunde antagas
vilja yttra sig i saken, samt med lärare och lärarinnor vid tekniska skolan i
Stockholm. De sakkunniga hava även trätt i förbindelse med akademien för
de fria konsterna och haft överläggningar med av akademien för ändamålet
utsedda representanter.

Den av de sakkunniga utsedda delegationen, bestående av Fredriksson,
Börjeson och Werner, har fortsatt förhandlingarna med delegerade från
1936 års lärarutbildningssakkunniga angående utbildningen av slöjd- och
teckningslärare. Ledamöter och andra befattningshavare inom skolöverstyrelsen
hava bistått de sakkunniga med vissa statistiska uppgifter.

Jämlikt av Kungl. Majit den 16 april 1937 lämnat medgivande har Werner
den 3 maj—den 9 juni 1937 företagit en studieresa i Tyskland, Tjeckoslovakiet,
Österrike och Schweiz.

Antalet sammanträden under år 1937 har varit 57.

De sakkunniga hava hittills huvudsakligen arbetat med frågan om tekniska
skolans i Stockholm organisation och ha hunnit så långt, att större delen av
betänkandet härom utformats, varjämte en redogörelse angående jämförliga
skolor i utlandet och åtskilliga andra viktiga bilagor äro färdiga.

I fråga om utbildningen av lärare i teckning hava de sakkunniga i samråd
med 1936 års lärarutbildningssakkunniga uppgjort ett preliminärt förslag,
vars slutliga utformande dock icke kan ske förrän 1936 års lärarutbildningssakkunniga
fattat definitiv ståndpunkt i frågan om den praktiska utbildningen
av lärare.

Utbildningen av lärare i slöjd har också varit föremål för överläggning
med 1936 års lärarutbildningssakkunniga men något slutligt förslag i detta
avseende har ej kunnat upprättas, enär även denna fråga är beroende av de
resultat, till vilka nämnda sakkunniga komma.

Beträffande åtgärder för utbildningen av lärare för yrkesundervisningen
har de sakkunnigas ordförande företagit vissa preliminära undersökningar.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1938. 12

12. Sakkunniga för utredning av frågan om skolöverstyrelsens organisation

(1937: 19).

Tillkallade enligt Kungl. Majits bemyndiganden den 29 maj 1936 och den
22 oktober 1937 att biträda med utredning och avgiva förslag angående skolöverstyrelsens
organisation:

Knös, B. A. O., statssekreterare, ordförande;

Holmdahl, O. S., generaldirektör, led. av II kamm.;

Sjödahl, H. L. E., lektor, led. av I kamm.;

Arvidsson, K. A. V., byråchef.

Sekreterare:

Topelius, G. Z., andre kanslisekreterare.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel.: Kanslihuset. Ej 12

Beträffande de sakkunnigas ursprungliga uppdrag, se 1937: E 19.

I anförande till statsrådsprotokollet för den 22 oktober 1937 bär chefen
för ecklesiastikdepartementet framhållit, att de sakkunnigas utredningsuppdrag
borde på visst angivet sätt ytterligare utvidgas. Departementschefen bär
härom anfört bland annat: Skolöverstyrelsen hade från och med budgetåret
,1937/1938 erhållit ställning såsom huvudförvaltning så att ämbetsverket numera
hade dragningsrätt å statsverkets checkräkning i riksbanken i fråga om
de anslag, över vilka de tidigare blott haft att disponera. Under den utredning,
som föregick framläggandet av förslag om ifrågavarande ändrade ställning
i räkenskapsavseende för, bland andra verk, skolöverstyrelsen, hade
diskuterats frågan om överförande till skolöverstyrelsen av vissa anslag för
undervisningsändamål, över vilka hittills statskontoret och länsstyrelserna
disponerat. En sådan överflyttning i den utsträckning som skulle följt av de
allmänna principerna för det framlagda förslaget om tillskapande av nya
huvudförvaltningar ansågs icke böra ifrågasättas. Anledningen härtill torde
väsentligen hava varit, att överflyttningen skulle inneburit en ökning av verkets
arbetsbörda, som med hänsyn till dess primära uppgifter icke kunde
ifrågakomma utan en avsevärd förstärkning av verkets kamerala organisation.
De skäl, som motiverat tillskapandet av nya huvudförvaltningar, hade
väsentligen varit av kameral art och hängt samman med önskvärdheten av
en rationalisering av utbetalningsförfarandet och av ökad reda och överskådlighet
i det statliga redovisningsväsendet. Hänsyn hade även tagits till de
möjligheter till förbättrad kontroll över användningen av anvisade medel,
som erhölles vid decentraliserad medelsförvaltning, där de närmast sakkunniga
myndigheterna utanordnade medlen. Man finge icke heller bortse från,
att den direkta befattningen med medelsförvaltningen kunde vara ägnad att
stärka verkens kontakt med vederbörande förvaltningsområden och skänka
dem ökade möjligheter till kritisk granskning av anslagsäskandet och organisationsförslag
berörande dessa. Vid den nu pågående utredningen av skolöverstyrelsens
organisation torde jämväl här angivna synpunkter böra beaktas
och de frågor, som väckts i samband med förändringen av verkets ställning
i räkenskapshänseende, borde upptagas till prövning. Med fasthållande
av de riktpunkter för de sakkunnigas arbete, som framginge av givna direktiv,
torde det, örn en ytterligare överföring av anslag till skolöverstyrelsen
skall ske, vara nödvändigt att förstärka verkets administrativa organisation.

Skulle överstyrelsen kunna handhava sina primära uppgifter samtidigt som
nya kamerala åligganden tillföras styrelsen, torde de kamerala uppgifterna
närmast få tänkas koncentrerade till en särskild avdelning. Örn lämpligheten
av den här diskuterade fördelningen av kamerala uppgifter mellan skolöverstyrelsen
och andra verk liksom av de därav betingade organisationsförändringarna
kunde delade meningar råda. önskvärt vore emellertid under alla
förhållanden att få frågan allsidigt belyst samtidigt med att övriga sidor av
skolöverstyrelsens organisation och uppgifter upptoges till prövning.

Under är 1937 hava de sakkunniga hållit 100 sammanträden.

Riksdagsberättelsen.

12 De sakkunniga hava under nämnda tid i huvudsak slutfört det uppdrag,
som enligt de den 29 maj 1936 givna direktiven anförtrotts dem. De sakkunniga
hava sålunda i princip enat sig om den organisation, som enligt deras
mening borde för skolöverstyrelsen genomföras samt utarbetat förslag till
instruktionsbestämmelser och arbetsordning för överstyrelsen ävensom utkast
till de ändrade författningsföreskrifter m. m., som i olika avseenden
bliva eforderliga vid bifall till de sakkunnigas förslag.

Med anledning av det utvidgade uppdrag, som enligt de den 22 oktober
1937 meddelade direktiven givits de sakkunniga, hava vissa förberedande
överläggningar hållits för uppdragande av grundlinjerna till detta utredningsarbetes
bedrivande. De sakkunniga hava vidare från länsstyrelserna
hemställt örn erhållande av vissa upplysningar att tjäna till ledning för bedömande
av frågan om överförande till skolöverstyrelsen av sådana anslag
för undervisningsändamål, över vilka länsstyrelserna nu disponera.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1938.

13. Sakkunnig för fortsatt utredning av läroboksfrågan (1937: 20).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 oktober 1936 för att biträda
med fortsatt utredning av frågan om läroboksbeståndet vid högre allmänna
läroverk m. fl. undervisningsanstalter jämte därmed sammanhängande frågor:
Forssell, C. N. O., lärare vid Stockholms stads tekniska mellanskola.

Den sakkunnige har överlämnat den 19 januari 1937 promemoria om viss
inregistrering av undervisningsmateriel inom folkskolan m. m. samt den 31
mars 1937 utredning och förslag rörande distribution av läroböcker.

14. Sakkunniga för utarbetande av förslag till ny koralbok (1937:22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 november 1936 att
biträda med utarbetande av förslag till lösning av de med det av 1936 års allmänna
kyrkomöte antagna psalmboksförslaget förbundna kyrkomusikaliska
frågorna:

Aulén, G. E. H., biskop, ordförande;

Lindberg, O. F., tonsättare;

Wikander, D., organist.

Sekreterare:

Weman, N. H. P., domkyrkoorganist.

De sakkunniga hava den 10 december 1937 avgivit förslag till koraler jämte
melodihänvisningar till de nya texterna i den av Kungl. Maj:t den 26 november
1937 gillade och stadfästa svenska psalmboken.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1938. 15

15. Verkstadsskoleutredningen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 16 april och den 13
maj 1937 för att i enlighet med de direktiv, chefen för ecklesiastikdepartementet
efter samråd med chefen för socialdepartementet ägde meddela, bi -

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 89

träda med utredning av vissa frågor rörande verkstadsskolorna för arbets- Et 15
lös ungdom:

Thomson, A. N., undervisningsråd, ordförande;

De Geer, J. G. G., friherre, disponent, led. av II kamm.;

Persson, J. A. L., tändsticksarbetare, led. av II kamm.;

Svensson, G. H., lantbrukare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Dillner, H. J., t. f. kansliråd.

Lokal: Statens arbetslöshetskommission, Vasagatan 23—25; tel. namnanrop:
Statens A. K.

Såsom direktiv för utredningsarbetet gäller bland annat:

De nuvarande verkstadsskolorna för arbetslös ungdom hade tillkommit såsom
provisoriska anordningar, betingade av en lokalt begränsad arbetslöshet
av särskilt svårartad beskaffenhet och i syfte att överföra den ungdom, som
drabbats av nämnda arbetslöshet, till yrkesbanor av lämplig art. Denna skolornas
speciella karaktär hade gjort att eljest för verkstadsskolor gällande
regler i fråga om organisation och statsunderstöd måst i betydande utsträckning
frångås. Det hade varit nödvändigt att raskt ingripa för att i tid motverka
arbetslöshetens fördärvliga följder för ungdomen; organisationen hade
därför i mycket fått improvisationens prägel. Det hade vidare, för att berörda
utbildningsanstalter snabbt skulle komma till stånd och anordnas i sådan
omfattning som det föreliggande behovet krävde, varit oundgängligt att staten
till deras upprättande och drift lämnade ett avsevärt kraftigare ekonomiskt
stöd än till vanliga verkstadsskolor, liksom också staten ansett sig
skyldig att med hänsyn till elevernas speciella förhållanden giva dem stipendiehjälp
i långt större utsträckning än vad fallet vore beträffande elever vid
andra yrkesutbildningsanstalter. Det vore emellertid uppenbart att i den mån
de förhållanden på arbetsmarknaden, som föranlett ifrågavarande verkstadsskolors
inrättande, upphörde, man ställdes inför problemet om dessa skolors
fortsatta tillvaro. Borde de bibehållas och, om svaret härpå bleve jakande,
under vilka förutsättningar och villkor? Om svaret skulle bliva nekande,
hur skulle en avveckling äga rum? Att söka giva svar på dessa frågor skulle
vara huvuduppgiften för de sakkunniga.

Det vore vidare önskvärt, att de sakkunniga vid sin undersökning rörande
den fortsatta tillvaron av verkstadsskolorna för arbetslös ungdom toge under
övervägande, huruvida icke dessa — samtliga eller vissa av dem —• lämpligen
skulle kunna infogas i det nuvarande skolsystemet såsom en ny kategori
av yrkesutbildningsanstalter med uppgift att tjänstgöra såsom centrala
verkstadsskolor för större områden. En sådan organisation borde, i händelse
den visade sig livsduglig, tänkas så småningom omfatta hela landet. Det
skulle måhända visa sig ligga närmast till hands, att berörda centralskolor
dreves i landstingens regi, men det syntes icke heller böra möta hinder för
till exempel ett stadssamhälle att ställa sig såsom huvudman för en dylik centralskola.
Örn så visade sig lämpligt, borde två eller flera landstingsområden
kunna förena sig örn uppehållandet av en verkstadsskola av förevarande slag,

Riksdagsberättelsen.

E: 15 en anordning, som kunde vara förmånlig bland annat för kostnadernas nedbringande
och för vinnande av en bredare bas för elevrekryteringen. Till
dessa skolor borde staten lämna understöd efter fasta grunder, till läraravlöningar,
undervisningsmateriell och vad eljest kunde befinnas påkallat, varjämte
elevstipendier borde utgå av statsmedel. Huruvida det därvid kunde
bliva behövligt att gå utöver i dessa avseenden för närvarande gällande regler
kunde departementschefen icke nu bestämt yttra sig om, men han ville framhålla,
att, örn det eljest befunnes påkallat att söka få till stånd den här av
honom skisserade nya organisationen, han funne det sannolikt, alt staten
måste giva den ett kraftigt ekonomiskt stöd. I detta sammanhang borde tagas
under övervägande, huruvida det icke, åtminstone i vissa fall, kunde vara
skäligt, att staten jämväl lämnade bidrag till anskaffande av lokaler för skolorna.
— Vid uppbyggandet av det tänkta nya skolsystemet med centralskolor
för verkstadsutbildning, omspännande hela landet, måste det självfallet vara
angeläget att noga beakta näringslivets behov av yrkesutbildad arbetskraft
inom olika fack och, så vitt görligt vore, giva organisationen en sådan grad
av smidighet, att en anpassning kunde ske efter mera bestämda förskjutningar
i detta behov. I sistnämnda avseende kunde även hänvisas till vad den
s. k. rationaliseringsutredningen anfört i en till social- och ecklesiastikdepartementen
ingiven, den 9 mars 1937 dagtecknad skrivelse. Det finge bliva de
sakkunnigas uppgift att utforma dessa, örn de funne den av departementschefen
anvisade vägen böra beträdas. Det vore emellertid ett par spörsmål, som
departementschefen ansåge sig böra särskilt fästa uppmärksamheten på för
att de skulle bliva föremål för de sakkunnigas övervägande. Det ena gällde
elevernas utspisnings- och bostadsförhållanden under vistelsen vid skolan.
Med hänsyn till läroanstalternas karaktär av centralskolor för större områden,
måste det förutsättas, att en stor del av eleverna under utbildningstiden icke
kunde bo i sina hem. Det vore då av stor betydelse, att det tillsåges, att de erhölle
tillfredsställande kost och logi i skolsamhället. Denna sak hade berett
åtskilliga svårigheter vid de nuvarande verkstadsskolorna. En utväg att ordna
frågan torde vara inrättande av elevinternat vid skolorna. En sådan lösning
erbjöde onekligen vissa fördelar dels ur ekonomisk synpunkt, i det att
levnadskostnaderna för eleverna härigenom torde kunna nedbringas, dels ock
med hänsyn till de garantier, som dymedelst kunde skapas för att eleverna
erhölle en god omvårdnad. Departementschefen ansåge därför önskvärt, att
de sakkunniga närmare utredde möjligheterna för och lämpligheten av upprättandet
av dylika internat. Det andra detaljspörsmål, som departementschefen
ville särskilt anbefalla åt de sakkunnigas uppmärksamhet avsåge frågan
om för vilka åldersgrupper, ifrågavarande skolor borde stå öppna. De nuvarande
skolorna hade förbehållits ungdom i åldern 16—25 år. Med tanke på i
en framtid möjligen inträdande krisförhållanden syntes det emellertid vara
anledning att överväga, om ej en förskjutning uppåt av den övre åldersgränsen
borde kunna ifrågakomma, så att även något äldre yrkesarbetare i omskolningssyfte
skulle kunna få del av förevarande utbildningsverksamhet. Vad
departementschefen nu anfört hade gällt ifrågavarande skolors fortsatta verk -

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 91

samhet, under förutsättning, att de särskilda förhållanden, som föranlett de- E: 16
ras inrättande, icke längre förelåge. I den mån åter dessa förhållanden alltjämt
ägde bestånd, borde de sakkunniga ingå i en prövning av skolornas nuvarande
anordning, deras organisation, ekonomiska förhållanden och skötsel
samt taga under övervägande, huruvida ändringar härutinnan kunde vara påkallade.
Härvid borde till ledning för de sakkunniga tjäna vad riksdagen i
sin skrivelse den 20 april 1937, nr 8, under punkten 181 i sådant avseende
yttrat. Huvudsyftet med denna senast berörda del av de sakkunnigas utredning
borde vara att söka utröna, huruvida icke fastare normer kunde erhållas
för statens ekonomiska stöd till dessa skolor samt vilka anordningar borde
vidtagas för att överhuvud giva statsmyndigheterna bättre möjligheter att
följa och överblicka skolornas verksamhet.

Den 5 oktober 1937 beslöt departementschefen, efter framställning av de
sakkunnigas ordförande, att såsom expert tillkalla rektorn vid Karlskrona stads
skolor för yrkesundervisning K. O.W. Andersson för att under tillhopa högst
en månad stå till de sakkunnigas förfogande för överläggningar och samråd.

Efter ett sammanträde den 2 juni 1937 för planläggning av de sakkunnigas
arbete hava de sakkunniga under tiden den 16 augusti—den 19 november
1937 sammanträtt sammanlagt 23 dagar samt därjämte under tillhopa 8 dagar
företagit besök vid vissa av verkstadsskolorna för arbetslös ungdom. Vid
sammanträdena hava de till sakkunniguppdraget hörande spörsmålen beträffande
verkstadsskolornas framtida organisation diskuterats. Den 27 oktober
1937 avgåvo de sakkunniga — efter ingående överväganden och undersökningar
av verkstadsskolornas nuvarande förhållanden -— underdånigt utlåtande
över skolöverstyrelsens framställning den 30 augusti 1937 örn anslag
för budgetåret 1938/1939 till ifrågavarande verkstadsskolor och stipendier åt
eleverna vid skolorna. I utlåtandet föreslogos ett flertal provisoriska föreskrifter
för skolorna. Sedermera hava de sakkunniga gjort underdånig framställning
om förordnande av särskild inspektör för ifrågavarande skolor
m. m.

Arbetet beräknas bliva slutfört under första halvåret 1938.

16. Sakkunniga för utredning rörande sjöfolkets hildning sfråga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 april 1937 att biträda
med utredning och avgiva förslag angående sjöfolkets bildningsfråga:

Thomson, A. N., undervisningsråd, ordförande;

Andersson, M. A., kassör;

Lindberg, C. A. E., ombudsman, led. av II kamm.

Sekreterare:

von Schwerin, F. K. W., greve, sekreterare.

Lokal: Statens arbetslöshetskommission, Vasagatan 23—25; tel. namnanrop:
Statens A. K.

Såsom direktiv för utredningsarbetet gäller bland annat. Staten måste
vara beredd på att för en bildningsvcrksamhet på detta område göra jämfö -

Riksdagsberättelsen.

E: 16 relsevis större uppoffringar än för det fria och frivilliga folkbildningsarbetet
i övrigt och även att i ganska stor utsträckning gå utanför de vanliga understödsformerna.
Frågan örn de erforderliga anordningarnas närmare beskaffenhet
lämnades i direktiven öppen. Tanken på särskilda sjömansskolor
borde ytterligare prövas, men goda uppslag till en blivande organisation av
bildningsarbetet bland sjömän borde även kunna hämtas från de senare
årens erfarenheter om kurs- och studiecirkelverksamhet bland sjöfolket. I
båda fallen borde åt bildningsarbetet givas en yrkesbetonad inriktning.
Visserligen borde huvudvikten läggas på studier i allmänbildande ämnen,
detta icke minst med tanke på att man för sjömännens del hade att räkna
med det ur social synpunkt betydelsefulla förhållandet, att de i stor
utsträckning efter ett antal år överginge till andra yrken. Men värdet av
dessa allmänbildande studier kunde troligen även ökas genom att studierna
anknöte till sjömansyrkets förhållanden och att ett visst utrymme borde beredas
för ämnen, tillhörande sjömanskunskapen, detta i syfte att ifrågavarande
bildningsverksamhet, samtidigt som den för sjömännens del fyllde
samma uppgift som det fria och frivilliga folkbildningsarbetet i allmänhet,
kunde tjäna till att hos sjöfolket i manskapsgrad öka dess insikter och färdigheter
i till facket hörande ämnen. — Det syntes icke vara uteslutet att för
ledningen av ifrågavarande bildningsarbete en särskild institution måste inrättas.
Det vore emellertid en fördel, om verksamheten kunde inlemmas i
den nuvarande folkbildningsorganisationen och omhändertagas av något dess
organ.

De sakkunniga hava intill 1938 hållit 15 sammanträden.

Under sammanträdena har principdiskussion ägt rum och överläggningar
förekommit med särskilda personer förtrogna med undervisningsfrågor beträffande
sjöfolket. Visst primärmaterial har under mellantiderna införskaffats,
varjämte särskilda uppgifter infordrats från utlandet genom utrikesdepartementets
försorg. De sakkunniga hava utverkat medgivande att för studier
av särskilda förhållanden av betydelse för utredningen under sammanlagt
högst sju dagar företaga resor inom riket. Med stöd härav hava de sakkunniga
företagit en studieresa till Göteborg m. fl. platser i början av december
månad.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1938. 17

17. Sakkunniga för viss utredning rörande verksamheten vid kungl.

dramatiska teatern.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1937 för att
verkställa utredning och avgiva förslag angående verksamheten vid kungl,
dramatiska teatern, dess förvaltning och ledning:

Löwbeer, N. T., t. f. statssekreterare, ordförande;

Hennings, Beth, läroverksadjunkt, led. av II kamm.;

Hilton, K. A., ekonomiinspektör, tillika sekreterare;

Larsson, O. E., borgarråd.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel.: Kanslihuset eller 11 57 81.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

Såsom direktiv för de sakkunnigas arbete gäller bland annat: Först och Et 1
främst bör en undersökning i detalj komma till stånd rörande teaterns skötsel,
i främsta rummet dess ekonomiska förvaltning under spelåret 1936/1937.
Undersökningen bör inriktas på att söka fastställa vilka olika faktorer, som
medverkat till teaterns ogynnsamma ekonomiska ställning och i vilken mån
de av teaterutredningen (Statens off. utredn. 1934: 3) rekommenderade åtgärderna
för rationalisering och vinnande av besparingar i olika hänseenden
blivit genomförda, såvitt sådant kunnat ske genom teaterledningens egna åtgöranden.
Sedan de sakkunniga vunnit den klarhet härutinnan, som kan
vara möjlig att ernå, böra de ingående överväga olika utvägar att åstadkomma
en förbättring och stabilisering av teaterns förhållanden. I detta avseende
hava de sakkunniga full frihet att, om de finna skäl därtill, framkomma
med förslag även till mycket långt gående och genomgripande förändringar
med avsende å teaterns organisation, ledning och förvaltning. Ett uppslag
att taga vara på är måhända ett sammanförande av dramatiska teatern och
operan under en och samma styrelse och förvaltning med bibehållande av
deras lokala och konstnärliga självständighet. Det förefaller icke vara uteslutet,
att, även om de båda scenerna bevaras förlagda till skilda lokaler, genom
gemensamhet helt eller till viss grad i fråga om kansli, verkstäder, förråd
av olika slag, inköp, affischering och annonsering samt enhetlig planläggning
av arbetet och en centraliserad skötsel av de båda scenerna åtskilligt
skulle vara att vinna ur ekonomisk synpunkt. Även de konstnärliga
uppgifterna kunna tänkas få gagn av en dylik gemensamhet. En förändring
av detta slag förutsätter självfallet, att de nuvarande tealerbolagen upplösas
och ersättas av ett nytt företag i aktiebolagets eller annan lämplig form. En
direkt rent statlig ledning av teatrarna bör icke ifrågakomma. Det bör uppmärksammas
att statens ställning till de nuvarande bolagen är av den art,
att några svårigheter för staten att genomföra en ändrad organisationsform
av antydd natur icke torde yppa sig. De sakkunniga skola undersöka, huruvida
icke en centralisering efter här angivna riktlinjer kan vara att förorda.

Skulle de sakkunniga finna delta vara fallet, böra de framlägga ett utformat
förslag till den nya organisationen. — Ett ytterligare spörsmål, som de sakkunniga
skola ägna särskild uppmärksamhet, är frågan, huruvida och under
vilka förutsättningar ett årligt direkt kontant bidrag till teaterverksamheten
må kunna erhållas från Stockholms stad. — I diskussionen örn nationalscenens
förhållanden har även framkastats den frågan, huruvida det överhuvud
taget är motiverat, att staten på sätt som hittills skett upprätthåller en dramatisk
scen i huvudstaden, och örn det ej vöre lämpligare att helt åt enskild
företagsamhet överlämna att draga försorg örn teaterkonstens utövande därstädes,
liksom eljest i landet. En sådan anordning skulle allenast kunna
tänkas möjlig, under förutsättning att staten genom avtal med en eller flera
enskilda teaterföretagare i samband med beviljande av statsunderstöd tillförsäkrade
den teaterbesökande allmänheten framförande i tillbörlig omfattning
av inhemska och utländska dramatiska alster av god kvalitet i såvitt möjligt
fullödig konstnärlig form. De sakkunniga borde visserligen icke betagas rät -

Riksdagsberättelsen.

El 17 ten att taga i betraktande även denna möjlighet. En sådan lösning torde
dock icke i längden visa sig ekonomiskt mera tillfredsställande än den hittillsvarande
ordningen och framför allt icke förenlig med det riksintresse,
som föreligger i tillvaron av en nationalscen med de uppgifter, som skisserats
i chefens för ecklesiastikdepartementet anförande till statsrådsprotokollet
för den 20 januari 1933, vid hemställan om bemyndigande att tillkalla
1933 års teaterutredning. Det synes vara av vikt att de ändringar, som kunna
komma att ske med avseende på dramatiska teaterns verksamhet, icke äro
ägnade att försvåra detta programs genomförande.

De sakkunniga hava hittills hållit 9 sammanträden. Under tiderna mellan
sammanträdena hava ordföranden och sekreteraren insamlat och bearbetat
material för frågans bedömande. Med styrelsen för kungl, dramatiska teaterns
aktiebolag hava hållits ett antal konferenser.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1938.

18. Utredning rörande åtgärder till utökning av den till evangelieboken fogade
lilla bönboken.

Genom beslut den 18 juni 1937 uppdrog Kungl. Majit åt dåvarande biskopen
i Växjö stift N. S. Städener att utarbeta och till Kungl. Majit inkomma
med förslag till sådan utökning av den till evangelieboken fogade lilla bönboken,
som avsåges i kyrkomötets skrivelse den 4 november 1936, nr 14.

Sedan Städener den 6 augusti 1937 avlidit, uppdrog Kungl. Majit genom
beslut den 24 september 1937 åt ärkebiskopen E. Eidem att utarbeta och
till Kungl. Majit inkomma med förslag i ovan omförmälda avseende, varjämte
chefen för ecklesiastikdepartementet samtidigt tillkallade fil. mag.
Greta Stadener-Olofsson för att för en tid av högst 14 dagar tillhandagå
Eidem genom att ordna förefintligt, av Städener hopbragt material, avseende
sakkunniguppdraget. 19

19. Flickläroverk ssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Majits bemyndigande den 30 juni 1937 för att
biträda med utredning och avgiva förslag angående organisationen av de
högre allmänna läroverken för flickor:

Jonsson, P. C., bankofullmäktig, led. av II kamm., ordförande;

Lundberg, K. V. J., rektor;

Mörner, Agnes Marianne, rektor;

Sekreterare:

af Malmborg, N. M., förste amanuens.

Såsom direktiv för de §akkunnigas arbete gäller bland annat: Skolöverstyrelsen
har i ett den 8 januari 1934 till Kungl. Majit avgivet förslag föreslagit
att femårig realskolelinje skulle upprättas vid sidan av den fyraåriga
vid vart och ett av flickläroverken i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg,
ersättande en eller två fyraåriga linjer, vilka i annat fall erfordrats
vid vederbörande läroanstalt. I fråga örn gymnasiet innebar överstyrelsens

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 95

förslag, att en fyraårig linje av latingymnasiet skulle upprättas i stället för E: 20
den treåriga linjen vid flickläroverken i Malmö och Hälsingborg samt att en
fyraårig linje av latingymnasiet skulle upprättas vid sidan av det treåriga
latin- och realgymnasiet vid flickläroverket i Göteborg. Ett genomförande
av skolöverstyrelsens förslag till ändrad organisation av realskolan vid förevarande
läroanstalter skulle kunna leda till en beskärning av utbildningsmöjligheterna
för dem, som föredroge den fyraåriga linjen framför den femåriga.
Till övervägande bör upptagas frågan örn anordnande av femårig
realskollinje vid flickläroverken eller vid vissa av dem utan samtidig försämring
av möjligheterna för dem, som så önskade, att genomgå fyraårig
realskola. Förutsättningarna för en sådan anordning med hänsyn till lokalutrymmen
på de olika platserna och andra på saken inverkande omständigheter
tarva emellertid en närmare undersökning. I samband härmed bör
uppmärksammas frågan om organisationen av gymnasiet vid flickläroverken.
Den nuvarande som regel tillämpade treåriga organisationsformen har
ej visat sig helt lämplig för flickor. Inrättande i större utsträckning av fyraåriga
gymnasielinjer synes därför vara förtjänt av övervägande. Emellertid
innebär skolöverstyrelsens förslag även i detta avseende en beskärning
av hittillsvarande utbildningsmöjligheter, så till vida att de treåriga gymnasielinjerna
vid flickläroverken i Malmö och Hälsingborg skulle ersättas av
fyraåriga. Tveksamt är om det kan vara tillrådigt att nu helt slopa tillgången
på denna utbildningsväg i sistnämnda två städer. Här är därför
önskvärt att jämväl förevarande fråga göres till föremål för ytterligare utredning.

Under år 1937 hava de sakkunniga håliit fem sammanträden.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under januari 1938. 20

20. Sakkunnig för undersökning rörande ordningen för inträdes prövningar
till realskolans första klass m. m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1937 för att
biträda med undersökning rörande ordningen för inträdesprövningar till
realskolans första klass m. m.:

Wigforss, F. J. M., lektor.

Lokal: V. Sjögatan 4, Kalmar; tel. Kalmar 968.

I sitt yttrande till statsrådsprotokollet sistnämnda dag åberopade chefen
för ecklesiastikdepartementet ett av Kungl. Maj:t den 12 februari 1937
meddelat beslut, varigenom skolöverstyrelsen anbefalldes att ej mindre till
Kungl. Maj:t inkomma med en redogörelse för de erfarenheter, som kunde
hava blivit gjorda vid de allmänna läroverken och med dem jämförliga läroanstalter
dels angående möjligheten att med tillämpning av stadgan för rikets
allmänna läroverk den 17 mars 1933 (nr 109) bedöma de inträdessökandes
förutsättningar för studier vid ifrågavarande läroanstalter och därigenom
ernå ett i möjligsta mån rättvist och lämpligt urval bland de sökande, dels
beträffande verkningarna av den olikhet i fråga örn inträdesprovens omfatt -

Riksdag sberättelsen.

Et 20 ning, som nu vöre stadgat för inträdessökande från folkskola och från annan
undervisning, dels ock om ovan berörda bestämmelsers återverkan på
arbetsförhållandena i folkskolan än även i anslutning härtill avgiva det yttrande
i dessa frågor, till vilket överstyrelsen kunde finna anledning. Departementschefen
hemställde därefter dels att Kungl. Maj:t måtte återkalla det
skolöverstyrelsen givna åläggandet att avgiva eget yttrande i nämnda frågor
dels ock att Kungl. Majit måtte tillkalla högst två sakkunniga för att —
med ledning av det material beträffande här ifrågavarande spörsmål, som
kunde komma att förebringas av skolöverstyrelsen eller som eljest kunde
stå till de sakkunnigas förfogande, samt under beaktande av innehållet i
Kungl. Maj :ts förenämnda beslut den 12 februari 1937 — biträda med undersökning
angående lämpligheten av ovan berörda bestämmelser samt avgiva
det yttrande och de förslag i ämnet, till vilka de sakkunniga kunde
finna anledning.

Under den tid, som förflutit efter uppdragets mottagande, har den sakkunnige
arbetat med granskning av det material, som skolöverstyrelsen
införskaffat, samt påbörjat vissa undersökningar rörande betygsgivningen i
folkskolan.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1938.

21. 1937 års folkskolutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1937 för att
biträda med utredning och avgiva förslag angående utsträckning av den årliga
lästiden vid folk- och småskolor och vissa andra åtgärder till förbättrande
av undervisningen i nämnda skolor:

Weijne, J. J. E., folkskollärare, led. av II kamm., ordförande;

Berg, E. G. M., ombudsman, led. av II kamm.;

Eljas, E., Överlärare;

Löfvander, A., lantbrukare, led. av I kamm.

Såsom direktiv för utredningen gäller bland annat: Då det gäller en i de
enskildas förhållanden så ingripande åtgärd som en utsträckning av den årliga
lästiden för folkskolebarnen, är det nödvändigt att gå fram med varsamhet.
Härvid får även tagas i betraktande den merbelastning på hemmen,
som beslutet om den obligatoriska sjuåriga folkskolan innebär. Det
är av vikt att folkskolan ute i orterna omfattas med sympati och förtroende
av befolkningen, och detta intresse får icke sättas i fara genom en alltför stark
påfrestning på en gång av de enskildas prestationsförmåga. Vid utredningen
måste detta spörsmål bliva föremål för ett synnerligen ingående övervägande.
En allmän utsträckning av den årliga lästiden till 36 ’/2 veckor bör näppeligen
kunna anses överskrida gränsen för det tillrådliga. Huruvida det
skall bliva möjligt att åtminstone i vad det gäller en mera närliggande framtid
gå utöver 36 1/2 veckor såsom minimilängd för läsåret är mera osäkert.
Det får bliva utredningens uppgift att undersöka, om förutsättningar härför
äro för handen. En annan utväg att stärka landsbygdens folkskola är otvi -

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

velaktigt en differentiering av undervisningen i flerklassiga avdelningar. jK: 22
Även denna möjlighet bör vid utredningen begrundas, varvid bör beaktas, att
berörda utväg icke uteslutes vid en utsträckning av den årliga lästiden utan
kan tjäna som ett komplement till en sådan åtgärd. Till ledning vid övervägande
av differentieringsspörsmålet föreligga ett av skolöverstyrelsen i utlåtande
den 11 december 1936 avgivet förslag samt vissa vid 1937 års riksdag
väckta motioner. Utredningen får därvid anledning att till behandling upptaga
frågan om lärarnas tjänstgöringsskyldighet och ingå i en prövning av
spörsmålet om de ändringar därutinnan, som kunna anses påkallade och
lämpliga. Båda de här berörda åtgärderna innebära merkostnader för statsverket
genom ökade löneutgifter. Utredningen bör söka så noggrant som
möjligt beräkna dessa merutgifter.

De sakkunniga hava sammanträtt den 24—den 26 augusti, den 16—den
17 november samt den 15—den 17 december 1937. Med vederbörligt tillstånd
hava de sakkunniga under oktober och november 1937 för studier av
arbetet i folkskolans B-, C- och D-former besökt skolor i Skåne, Västergötland,
Västmanland, Uppland och Hälsingland. Vid dessa besök hava jämväl
överläggningar ägt rum med vederbörande lärare samt ledamöter i folkskolestyrelser
och skolråd. Mellan sammanträdena har ordföranden verkställt
visst utredningsarbete.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under senare halvåret 1938. 22

22. 1937 års skolmaterielsakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl Maj:ts bemyndigande den 14 augusti 1937 att
biträda med utredning och avgiva förslag angående beredande av fria läroböcker
och annan skolmateriel för folkskolans lärjungar:

Törnkvist, A. Å., redaktör, led. av II kamm., ordförande;

Mattson, V. J., lantbrukare, led. av II kamm.;

Forssell, C. N. O., lärare vid Stockholms stads tekniska mellanskola, tillika

sekreterare.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Såsom direktiv för utredningsarbetet gäller bland annat:

Vid utredningen torde man böra utgå från att en ekonomisk samverkan
mellan stat och kommun anordnas för ifrågavarande ändamål. Det förutsättes,
att skoldistrikten i enlighet med den kommunala självstyrelsens princip
bibehållas såsom ekonomiskt administrativa enheter i detta samband.

En ledning för att bestämma skoldistriktens och statens andelar i de totala
kostnaderna för skolmateriel torde kunna vinnas genom att söka fastställa,
huru stort bidrag distrikten för närvarande i det hela lämna lill förevarande
kostnader. Det förväntas, att de sakkunniga förebringa utredning därom.

Det är dock icke utan vidare klart, att staten bör övertaga just den återstående
andelen. Det kan tänkas, att en överflyttning från kommunerna
till staten av åtminstone en viss del av kommunernas nuvarande kostnader
för skolmaterielen kan befinnas motiverad, men det får ej heller anses ute liih.

lill riksd. pral. 1938. 1 sami. 7

Klksdagsbrrällelscn.

Riksdagsberåttelsen.

El 22 slutet, att en närmare prövning av detta spörsmål kan leda till ett motsatt
resultat. Efter vilka närmare grunder, statsbidrag till skolmateriel skall
utgå till de särskilda distrikten, får bliva de sakkunnigas uppgift att noggrant
överväga. Möjligt är, att ett av tidigare tillsatta sakkunniga (1920
års sakkunniga) avgivet förslag örn fastställande av ett visst årligt medelkostnadsbelopp
per elev kan visa sig användbart. Skoldistrikten böra dock
icke äga rätt att själva bestämma, huruvida de vilja medverka i de angivna
åtgärderna eller icke. Genomförandet av principen om fri skolmateriel
i folkskolan och statsbidrag till kostnaderna härför förutsätter skyldighet
för distrikten att tillhandahålla lärjungarna materielen kostnadsfritt.
Å andra sidan bör statens bidrag följa såsom en obligatorisk motprestation.
Huruvida detta bidrag bör utgå i en och samma proportion för alla skoldistrikt,
oavsett deras bärkraft, eller om det bör utmätas med hänsyn till de
skiftande förhållandena inom de olika distrikten kan bliva föremål för olika
meningar och bör av de sakkunniga ingående diskuteras. Erinras bör örn
att vid den statsbidragsreform på folkskoleväsendets område, som genomfördes
år 1935, regeln om likformiga bidrag utan avseende å de särskilda
distriktens ekonomiska ställning iakttogs över hela linjen. Andra spörsmål,
som måste uppmärksammas av de sakkunniga, äro sättet för materielens
anskaffning, inköpspris och materielens användning. Självfallet är, att skolmaterielen
framför allt bör motsvara sitt ändamål d. v. s. tillfredsställa de
kvalitativa krav, som med fog kunna uppställas. Å andra sidan är det uppenbart,
att priset icke bör vara högre, än som skäligen låter sig motiveras
av sådana kvalitativa krav, och att ekonomiska hänsyn böra tagas i största
möjliga utsträckning. Därest staten ikläder sig direkta ekonomiska uppoffringar
för anskaffande av ali skolmateriel, blir det av största vikt, att staten
i ekonomiskt avseende verksamt kontrollerar både materielens anskaffande
och dess användning. Därutinnan bör förslag till föreskrifter utarbetas
av de sakkunniga. I första hand bör tillses, att den s. k. förbrukningsmaterielen
upphandlas efter ekonomiska principer, därvid de olika metoder,
som i detta avseende utformats inom skoldistrikten, utgöra en given
utgångspunkt. Om en ändamålsenlig standardisering ifråga örn förbrukningsmaterielen
givetvis är ett önskemål, ställer sig frågan däremot delvis
annorlunda beträffande den övriga skolmaterielen, i samma mån som den
måste uppfylla speciella anspråk inom undervisningen. Det är visserligen
önskvärt, att samma läroböcker användas i samma ämne, och på samma
undervisningsstadium inom ett och samma skoldistrikt och inom de delar
av olika skoldistrikt, mellan vilka befolkningscirkulation regelbundet försiggår.
Redan därigenom torde med hänsyn till folkskolans elevantal och
den relativa likformigheten i dess organisation de läroböcker, som användas,
vinna en så stor avsättning, att prissättningen verksamt påverkas. Den
pedagogiska synpunkten får därvidlag ej släppas ur sikte. Ekonomiska
överväganden få ej föranleda, att jämförelsevis mindervärdig materiel lägges
till grund för undervisningen. Därmed skulle nämligen själva syftet
med införandet av fri skolmateriel äventyras, i det att barnens förutsättningar
för vidare utbildning försämrades och förminskades. Standardiseringen

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 99

och uniformeringen av läroböckerna får därför under inga omständighe- E: 24
ter bliva ett självändamål. Hur viktig den ekonomiska synpunkten på folkskolans
läroboksfråga än är får den likväl ej renodlas och ensidigt tilllämpas.
Den fria pedagogiska utvecklingen får ej klavbindas. Beträffande
läroböckerna är det därför av vikt, att jämsides med prisgranskningen en
pedagogisk granskning försiggår. En sådan granskning skall enligt nuvarande
ordning företagas inom inspektionsområdena. Det är uppenbart, att
en sådan granskning, som utmynnar i en offentlig, auktoriserad läroboksförteckning,
verksamt måste påverka förlagens prissättning i förbilligande
riktning. Garantier måste därjämte skapas för att den skolmateriel, som
fritt ställes till barnens förfogande, icke vårdslösas och förstöres. Såsom
villkor för statsbidrag till skolmateriel torde böra gälla, att den individuella
kontrollen av materielen handhaves på ett i allo tillfredsställande sätt inom
skoldistriktet. Vid uppgörande av förslag till lämpliga föreskrifter i detta hänseende
torde de sakkunniga böra tillgodogöra sig de erfarenheter, som vunnits
inom distrikt, där grundsatsen örn fri skolmateriel redan tillämpats.

Den 20 oktober 1937 tillkallade departementschefen överläraren vid Stockholms
folkskolor R. Wirsén för att under tillhopa högst två månader såsom
expert stå till de sakkunnigas förfogande.

23. Sakkunniga för utredning rörande restaurering av Uppsala domkyrka.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 september 1937 för

att biträda med utredning och avgiva förslag angående restaurering av Uppsala
domkyrka:

Eidem, E., ärkebiskop;

Curman, J. S., riksantikvarie;

Hjorth, R., byggnadsråd;

Östberg, R., f. d. professor;

Boéthius, Gerda, docent.

Sekreterare:

Söderberg, E. K. S., kansliråd.

Lokal: Kanslihuset; tel. Kanslihuset.

Under år 1937 hava de sakkunniga hållit sammanträden i Stockholm den
29 september, den 4 och den 19 oktober och den 12 november samt i Uppsala
den 25 oktober och den 23 november.

De sakkunniga hava beslutat att låta utföra en grundlig teknisk undersökning
av domkyrkan samt uppdragit utförandet av undersökningen åt
byrådirektören i byggnadsstyrelsen Nils Royen. Detta undersökningsarbete
pågår. Tillika pågår utarbetande av redogörelse för domkyrkans byggnadshistoria
ävensom inventering av äldre, på olika platser förvarade föremål såsom
stenfragment m. m., vilka tidigare tillhört domkyrkan. 24

24. Sakkunniga för utredning angående det främmande språk, som bär

vara begynnelsespråk i realskolan.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 november 1937:

Pauli, I. H. E., lektor, led. av I kamm., ordförande;

100

Riksdagsberättelsen.

E: 24 Björkhagen, O. I., läroverksadjunkt;

Erlandson, K. S., läroverksadjunkt;

Leffler, Lily Georgina Fredrika, ämneslärarinna;

Lide, S. A., läroverksadjunkt.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. Kanslihuset.

Såsom direktiv för de sakkunnigas arbete gäller bland annat: De sak kunnigas

utredning bör företagas utan uppställande i förväg av bestämda
förutsättningar eller angivande av någon viss syftning. Problemet måste
övervägas ur såväl allmänkulturella och pedagogiska synpunkter som ur
synpunkten av det praktiska livets behov. Med avseende på spörsmålets pedagogiska
sida är det därvid angeläget att en ingående undersökning ägnas
frågan, huruvida det icke kan vara befogat, att grammatikundervisningen i
stället för att såsom nu hava sin tyngdpunkt förlagd till ett främmande
språk, hänföres väsentligen till det egna språket, modersmålet. I sammanhang
härmed bör utredas vad som kan åtgöras för att lärjungarna redan vid
inträdet i realskolan må hava erhållit en i fråga om terminologi och begreppsbestämning
så beskaffad underbyggnad i grammatiskt hänseende, att
läroverket vid språkundervisningen utan svårigheter kan bygga vidare på
den sålunda lagda grunden.

b) Kommittéer, bekostade ar andra medel &n kommittéanslaget.

25. Ortnamnskommissionen (1936:25; 1937:23).

Den 2 maj 1902 tillsattes ortnamnskommittén med uppdrag att låta verkställa
undersökning av namn å byar och gårdar ävensom viktigare naturnamn.
Denna undersökning kom att avse Älvsborgs, örebro och Värmlands
län.

Genom beslut den 9 augusti 1923 uppdrog Kungl. Majit åt dåvarande docenten,
numera professorn J. Sahlgren att, tillsvidare till dess Kungl. Majit
annorlunda förordnade, utan kostnad för statsverket för tryckning utarbeta
redogörelse för ortnamnen i Hallands län enligt en den 31 december 1918
fastställd plan.

Sedan riksdagen i skrivelse den 13 maj 1930, nr 228, i anledning av
Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag
till bestridande av med ortnamnsundersökningarna i riket förenade kostnader
jämte tre i ämnet väckta motioner anmält sitt beslut i ämnet, föreskrev
Kungl. Majit genom beslut den 20 juni 1930, att det ortnamnskommittén
lämnade uppdraget skulle upphöra med utgången av juni 1930 samt
uppdrog åt en nämnd, benämnd ortnamnskommissionen, vilken skulle övertaga
kommitténs uppgift som administrativt organ för namnregleringsärenden,
att från och med den 1 juli 1930 tills vidare, så länge anslag för ändamålet
anvisades av riksdagen, handhava ledningen av undersökningarna av
svenska ortnamn i enlighet med samtidigt meddelad instruktion för kommissionen.

Kommissionens sammansättning år 1937:

Hesselman, B. I., professor;

Schalling, E. H., kammarråd;

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

101

Sahlgren, J., professor. E; 26

Sekreterare:

Sahlgren, J. (för Örebro län, ledare av den med lotterimedel bekostade allmänna
ortnamnsundersökningen samt föreståndare för ortnamnsarkivet).
Kallstenius, G., lektor (för Värmlands län).

Lindqvist, N., professor (för registret till ortnamnen i Älvsborgs län).

I namnregleringsfrågor hava avgivits 70 yttranden, åtskilliga av dessa avseende
ett flertal namn, huvudsakligen till generalpoststyrelsen och järnvägsstyrelsen
samt kammarkollegiet.

26. Karolinska sjukhusets byggnadskommitté (1936:26; 1937:24).

Genom beslut den 3 juli 1931 tillsatte Kungl. Maj:t en särskild byggnadskommitté
för uppförande av karolinska sjukhuset. Sedan den 1 januari
1933 förvaltar kommittén, jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 11 november
1932, det s. k. Norrbackaområdet.

Sammansättning under år 1937:

a) ledamöter:

Borell, K. G. T., häradshövding, led. av I kamm., ordförande;

Forssell, C. G. A., professor;

Jansson, C. R., möbelsnickare, led. av II kamm., vice ordförande;

Karlsson, W. E., borgarråd;

Key, E. S. H., professor;

Nordström, A., byggnadsingenjör;

b) suppleanter:

Hernlund, C. A. V., överdirektör;

Jacobseus, H. C., professor (avled den 29 oktober 1937);

Källman, G. W., f. d. kommunalkamrerare, led. av I kamm.;

Larsson, V. E., direktör, Lerdala;

Olsson, G., lantbrukare, Ramsta;

Söderlund, N. G., professor.

Kommitténs tjänstemän:

Berger, O. A., t. f. förste kanslisekreterare, sekreterare;

Johansson, A. G., f. d. syssloman, kamrerare och kassaförvaltare;

Henriksson, G. R. IL, major, arbetschef;

Nordström, E. G. G., civilingenjör, kontrollant;

Rockström, O., ingenjör, kontrollant;

Hagskog, H., ingenjör, kontrollant;

Rundgren, O. F., bokhållare;

Wennmark, T. .1. D., jägmästare, biträde vid förvaltningen av Norrbackaområdet.

Kommitténs arkitekter:

Ahlbom, S. A. V., arkitekt;

Malm, S. G. Å., arkitekt.

För arbetet med konstruktionsritningar m. m. till värme- och sanitetstekniska
in. fl. anläggningar hava därjämte anställts 5 personer under ledning
av ingenjören .T. Byström.

102

Riksdagsberättelsen.

26 Lokal: Norrbacka, Stockholm 6; tel. 23 14 85 och 33 34 12.

Kungl. Maj:t uppdrog den 22 juni 1932 åt kommittén att verkställa undersökning
av möjligheterna för ordnande vid sjukhuset av en särskild för behandling
av reumatiska sjukdomar avsedd avdelning samt att med denna
undersökning inkomma till Kungl. Maj:t. Undersökningen har legat nere
i avbidan på statsmakternas ståndpunktstagande till frågan om reumatikervårdens
ordnande.

Den 23 maj 1935 uppdrog Kungl. Majit åt kommittén att inkomma med
ritningar och kostnadsberäkningar för en pediatrisk klinik vid sjukhuset.
Arbetet härmed pågår.

Ritnings- och utredningsarbetet i övrigt har fortsatt.

Huvudkomplexets stomme är uppförd och inredningsarbetena pågå. Radiumhemmet
har tagits i bruk den 1 oktober 1937. Sysslomanskontoret är
färdigställt. Ångpannehuset och tvättinrättningen äro uppförda och ångpanneanläggningen
har delvis tagits i bruk. Arbetena med värmecentralen
pågå. Köksbyggnadens stomme är uppförd.

Kommitténs kostnader bestridas för statsverkets del från särskilt anslag
å riksstaten.

27..Chalmerska skeppsbyggeriinstitutionens byggnadskommitté (1937:25).

Tillkallade enligt Kungl. Majits beslut den 14 augusti 1936 och den 15 januari
1937 såsom en särskild byggnadskommitté för uppförande av byggnad
för fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m. vid Chalmers tekniska institut:
Hammar, H. G. E., direktör, ordförande;

Hultin, S., professor;

Lindblad, A. F., professor;

Friberger, E. G., länsarkitekt;

Steen, S. O., arkitekt.

Sekreterare:

Bodman, A. G., professor.

Lokal: Chalmers tekniska institut, Storgatan 43, Göteborg; tel. 31 285 och
35 986.

Kungl. Majit har den 13 november 1936 utfärdat instruktion för kommittén.

Kommittén har under år 1937 haft 9 sammanträden.

Kommitténs fortsatta förhandlingar med det arkitektkonsortium »Origo»,
som utarbetat tidigare skisser och ritningar till högskolans nybyggnader på
den s. k. Gibraltartomten, angående konsortiets möjlighet att åtaga sig arkitektuppdraget
för den nya byggnaden gåvo till resultat, att konsortiet ej
kunde uppfylla kommitténs villkor i fråga om arkitektens närvaro i Göteborg.
Kommittén uppdrog då åt professor M. Wernstedt att undersöka möjligheten
för en mera rationell inbördes placering av de olika framtida lokalerna
genom sammandragning till större enheter och genom avskiljande av laboratorier
till särskilda byggnader. Utredningen resulterade i en ändrad byggnadsplan,
som av kommittén godkändes. För planens genomförande fordrades
disposition av viss, Göteborgs stad tillhörig mark. Sedan styrelsen för
Chalmers tekniska institut förhandlat med stadens myndigheter, träffades

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

103

med staden avtal om avstående till institutet av erforderligt område, vilket El 2
avtal av stadsfullmäktige godkändes den 17 juni 1937. Till arkitekt för byggnaden
antog kommittén Wernstedt. Till konstruktör för värme- och ventilationsanläggning
antog kommittén ingenjören W. Fagerström och till konstruktör
för elektriska anläggningar professorn F. H. Lamm.

Sedan huvudritningarna till byggnaden färdigställts och blivit gillade av
styrelsen för Chalmers tekniska högskola, har styrelsen den 1 juli 1937 hos
Kungl. Maj:t hemställt om fastställelse av den nya byggnadsplan!! och ritningarna
till skeppsbyggeribyggnaden samt anhållit om godkännande av det
med staden träffade avtalet.

På kommitténs uppdrag hava Wernstedt och Fagerström studerat ventilations-
och byggnadsanordningar vid skeppsprovningsanstalterna i Hamburg
samt i Wageningen i Holland. Lindblad har på kommitténs uppdrag besökt
skeppsprovningsanstalterna i Trondheim och Berlin samt vissa av de engelska
anstalterna.

Kommittén har uppdragit åt en underkommitté bestående av ordföranden
samt Lindblad och driftsingenjören vid Götaverken S. IL Hedenskoug att
handhava beställandet av maskiner för skeppsprovningsanstaltens verkstad.
Samarbete har härvid inletts med kommittén för skeppsprovningsanstalten
i Trondheim för vissa gemensamma beställningar. Kommittén har beställt
stora fräsmaskinen hos firman Munro i London för 33,000 kronor samt löpvagnens
mekaniska maskineri hos Maschinenfabrik Simmering i Österrike
för c:a 68,000 kronor.

Då de beställda maskinerna visat sig fordra mera plats än beräknat och då
det ansetts önskvärt bereda större utrymme för verkstadens framtida utvidgning
har kommittén uppdragit åt Wernstedt att undersöka denna fråga. Då
den fordrade utvidgningen av verkstaden ej ekonomiskt kunde ske på det
förut föreslagna läget, föreslog Wernstedt flyttning av byggnaden från östra
till västra sluttningen av bergpartiet å tomten. Då terrängen här syntes erbjuda
flera fördelar, verkställdes grundundersökningar och förslaget utarbetades.
Kommittén beslöt att godkänna förslaget och frångå sitt tidigare
förslag. För det nya förslagets genomförande fordrades förvärv av ett mindre
markparti, tilhörande staden. Förhandlingar upptogos härom och preliminärt
avtal om överlåtelse har träffats mellan Göteborgs stads drätselkammare
och styrelsen för Chalmers tekniska högskola. Avtalet har tillstyrkts av
stadskollegiet. Så snart avtalet godkänts, kommer kommittén att hos Kungl.

Maj :t hemställa örn fastställelse av det nya förslaget.

Genom beslut den 30 juni 1937 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadskommittén
att i samråd med styrelsen för Chalmers tekniska högskola inkomma
med förslag till erforderliga bestämmelser angående användning av det av
1937 års riksdag anvisade reservationsanslaget å 300,000 kronor för uppförande
av byggnad för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad. Kommittén
har överlagt med högskolans styrelse härom och liksom denna beslutat
föreslå en gemensam byggnadskommitté, arbetande dels som en huvudkommitté,
dels som specialkommittéer för vardera byggnaden, därvid varje specialkommitté
består av huvudkommittén förstärkt med ytterligare medlem -

104

Riksdagsberättelsen.

27 mar. Då det ifrågasatts att igångsättandet av arbetena i byggnaden för vägoch
vattenbyggnad skulle uppskjutas till en period med mindre sysselsättning
för byggnadsindustrien, har styrelsen för att mildra verkningarna av
ett sådant uppskov efter kommitténs tillstyrkande den 23 november 1937
gjort framställning hos Kungl. Majit om tillsättande av en på angivet sätt
organiserad kommitté för uppgörande av detaljerade förslag och entreprenadhandlingar
för samtliga i byggnadsprogrammet ingående byggnader.

Kommittén beräknar att, sedan ritningarna till skeppsbyggeribyggnaden
godkänts, kunna under år 1938 i huvudsak uppföra byggnaden så att montering
av maskinerna kan påbörjas i slutet av året. Anläggningen beräknas
kunna tagas i bruk under sommaren 1939.

Jordbruksdepartementet.

A. Kommittéer som under 1937 avslutat sin verksamhet.
Kommittéer, bekostade ar kommittéanslaget.

1. Utredningsmän rörande fiskerätten i Vänern, Vättern, Mätaren och Hjälmaren
samt Storsjön i Jämtland (insjöfiskesakkunniga; 1936: 12; 1937: 9).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 6 oktober 1933:

Lindby, K. E. S., revisionssekreterare;

Freidenfelt, M. F. T., fiskeriintendent.

Lokal: Kanslihuset; tel.: Kanslihuset 281.

Sedan Freidenfelt den 14 oktober 1936 avlidit, har utredningen fullföljts
av Lindby ensam. Betänkande avlämnades av denne den 25 februari 1937
(Statens off. utredn. 1937: 10—11).

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Utredningsman rörande frågan örn möjligheterna för ett samarbete mellan
organisationer på slaktdjurshandelns område och de offentliga slakthusen

(1936: 16; 1937: 10).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 juli 1934 för att verkställa
utredning av frågan örn möjligheterna för ett samarbete mellan organisationer
på slaktdjurshandelns område och de offentliga slakthusen samt örn
förutsättningarna för avtal mellan nämnda organisationer och slakthus:
Murray, W., f. d. landshövding.

På framställning av Murray har denne den 17 november 1937 entledigats
från ifrågavarande uppdrag, vilket därmed får anses hava upphört. 3

3. Utredningsmän rörande åtgärder till reglering av jordbrukets skuldför hållanden

(1936:18; 1937:11).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 maj 1935:

Wohlin, N. R., generaltulldirektör, led. av I kamm., ordförande;

Anderberg, H. E., hovrättsråd, led. av lagberedningen;

Björkman, Th. V. E., professor, lantbruksakademiens sekreterare.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

105

Jämlikt Kungl. Majlis beslut den 6 september 1935 hava utredningsmän- Jo
nen biträtts av hovrättsassessorn R. B. Dahlgren.

Den 10 mars 1937 hava utredningsmännen avgivit betänkande med förslag
till vissa lagstiftningsåtgärder till motverkande av överdriven skuldsättning
inom jordbruket (Statens off. utredn. 1937: 14).

Utredningsmännen hava vidare den 22 november 1937 avgivit betänkande
med förslag till lag om skuldreglering för jordbrukare.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Utredningsman rörande åtgärder till förbättring au lantarbetarnas löne ställning

(1937: 15).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 februari 1936:

Persson, K., t. f. generaldirektör.

Sakkunniga, tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande samma dag att
med utredningsmannen deltaga i överläggningar i ämnet:

Andersson, H., lantbrukare, led. av II kamm.;

Andersson, O., ombudsman, led. av II kamm.;

Brodén, E. H., direktör i svenska arbetsgivareföreningen;

Carell, A. H., direktör i svenska lantarbetsgivareföreningen;

Lindberg, Aug., ordförande i landsorganisationen;

Sander, H., ordförande i svenska lantarbetareförbundet.

Sekreterare:

Alexanderson, K. E., e. hovrättsfiskal.

Beträffande utredningsmannens uppdrag, se 1937: Jo 15.

Utredningsmannen och de sakkunniga hava den 30 juni 1937 avlämnat betänkande
med förslag till lag örn minimilöner för lantarbetare (Statens off.
utredn. 1937: 21).

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Utredningsmän rörande den lägre lantbruksundervisningens organisation

(1936 års lantbruksundervisningskommitté; 1937: 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 13 mars 1936:

Björkman, Th. V. E., professor, ordförande;

Andersson, J. E., hemmansägare, led. av II kamm.;

Gustafson, K. Hj., hemmansägare, led. av II kamm.;

Eliasson, G. B., rektor;

Granström, E. A., sekreterare i Västerbottens läns hushållningssällskap;

Nyblom, A. E., länsjägmästare;

Osvald, Ingrid, inspektris över undervisningen vid lanthushållsskolor;

Petterson, O. A., byråchef.

Sekreterare:

Sandberg, G. T. B., t. f. andre kanslisekreterare.

Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1937: Jo 16.

Kommittén, som under år 1937 sammanträtt 38 dagar, har den 6 oktober
1937 avgivit betänkande med förslag angående den fasta lantbruksundervisningens
ordnande (Statens off. utredn. 1937: 33).

Uppdraget är därmed slutfört.

106

Riksdagsberättelsen.

JO! 6 6. Utredningsmän för utredning rörande fiskets administration (1937: 18).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 juli 1936:

Jeppsson, O., hemmansägare, led. av II kamm., ordförande;

Andersson, K. A., byråchef;

Martin K., disponent, tillika sekreterare.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande samma dag att, på kallelse
av ordföranden, deltaga i överläggningar i ämnet, såvitt angår lönetekniska
frågor:

Nissen, C. F., kansliråd.

Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1937: Jo 18.

Med chefens för jordbruksdepartementet bemyndigande hava utredningsmännen
företagit en resa till västkusten för studiebesök å svenska hydrografisk-biologiska
kommissionens laboratorium i Lysekil och å Bornö, varvid
överläggningar fördes med kommissionen rörande utredningsmännen givet
uppdrag beträffande kommissionens framtida ställning.

Utredningsmännen hava den 30 oktober 1937 avlämnat förslag dels rörande
svenska hydrografisk-biologiska kommissionens samt undersökningsoch
bevakningsfartygets för havsfiskets behov ställning vid en ombildning av
fiskets administration m. m., dels rörande lönereglering för fiskmästarna
vid vissa statens fiskodlingsanstalter, dels ock rörande fiskeristipendiaternas
löneställning.

Uppdraget är därmed slutfört.

7. Utredningsmän rörande frågan örn behovet av kompensation åt jordbrukare
för ökade produktionskostnader vid ändringar i lantarbetstidslagen
(1936 års utredning angående kompensation för jordbrukets
arbetstidsbegrånsning; 1937: 20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 oktober 1936:
Utredningsmän:

Sylvan, H. T., agronom, led. av I kamm., ordförande;

Johansson, A. L., jordbruksarbetare, led. av II kamm.;

Johansson, C. G., lantbrukare;

Stensgård, A. H., direktör.

Sakkunnig:

Nanneson, P. L., professor.

Sekreterare:

Svärdström, K. F., t. f. byrådirektör.

Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1937: Jo 20. Utredningsmännen
hava den 6 mars 1937 avlämnat betänkande i ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört. 8

8. Sakkunniga för avgivande av förslag rörande avsättande av skyddsskogar
i Hallands län m. m.

Förordnade av Kungl. Maj:t den 2 april 1937 för att verkställa syn och
undersökning samt avgiva förslag rörande dels vilka områden inom Hallands

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

107

län böra jämlikt 18 § 1 mom. andra stycket skogsvårdslagen, sådant detta Joe 9
lagrum lyder enligt lagen den 2 april 1937 (nr 151), avsättas såsom skogar,
vilkas bestånd prövas erforderligt till skydd mot flygsandsfält (skgddsskogar),
dels ock huruvida och i vilken omfattning rätt till bete bör å dessa områden
jämlikt 21 a § andra stycket nämnda lag förbjudas:

Hesselman, H., professor, ordförande;

Pfeiff, G. A., friherre, länsjägmästare.

Sekreterare:

Hultman, Åke, Halmstad, jur. kand.

Resor och sammanträden ägde rum den 8—den 10 juli, den 16—den 20
augusti samt den 6 och den 7 september 1937.

De sakkunniga avgåvo den 15 september 1937 utlåtande.

Uppdraget är därmed slutfört.

9. Utredningsmän rörande åtgärder till främjande av fiskerinäringens av
sättningsmöjliglieter (1935 års fiskeriutredning; 1936:21; 1937:13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1935:

Jeppsson, O., hemmansägare, led. av II kamm., ordförande;

Rosén, N. W., fiskeriintendent, tillika sekreterare;

Levin, H., landstingsman;

Larsson, A., fiskare;

Truedsson, J., fiskhandlare.

Sedan utredningsmännens uppdrag genom Kungl. Maj:ts beslut den 8 juli
1936 utvidgats till att omfatta samtliga med frågan om fiskerinäringens avsättningsmöjligheter
sammanhängande spörsmål, tillkallades enligt Kungl.

Maj:ts bemyndigande samma dag ytterligare tre utredningsmän, nämligen
Corneliusson, S., ombudsman;

Martin, K., disponent;

Larsson, C. O., f. riksdagsman.

Sakkunnig:

a) i handelspolitiska frågor:

Gisle, C. O., andre sekreterare i utrikesdepartementet;

b) i frågor avseende strömmingshandelns reglering:

Hessle, Chr. V., fil. d:r, fiskeriintendent.

Tillkallade för överläggning angående reglering av handeln med salt strömming: Westin,

A., fiskare;

Hammar, G., handlande;

Sjöberg, N. J., fiskare;

Myrgren, IL, kontrollör.

Utredningen bar under år 1937 avgivit följande utredningar och förslag:
den 6 februari utredning med förslag till förordning om viss reglering av
handeln med färsk strömming och sill fångad i Östersjön och ilandförd vid
kusten därav samt till förordning örn reglering av priset å sådan färsk strömming
och sill,

108 Riksdagsberättelsen.

Jo: 9 den 20 februari utredning med förslag till förordning om prisregleringsavgift
å vissa fiskvaror,

den 8 april förslag att räntan å lån till ekonomiska fiskareorganisationer
för främjande av beredning, förvaring och avsättning av fisk m. m. måtte
nedsättas från 3.6 till 3 %>,

den 14 april förslag örn visst förbud att till riket införa saltad, kryddad
eller annorledes beredd islandssill,

den 29 maj utredning och förslag angående viss reglering av handeln med
salt strömming samt angående reglering av priset å salt strömming, samt
den 21 oktober utredning och förslag rörande fiskerinäringens avsättningsförhållanden
m. m. (Statens off. utredn. 1937: 41).

Enligt beslut av Kungl. Majit den 3 december 1937 skall utredningens arbete
anses vara slutfört i och med de betänkanden och förslag, utredningen
intill sistnämnda dag avlämnat.

B. Kommittéer vilka fortsätta sill verksamhet vid ingången av 1938.

a) Kommittéer, bekostade ay kommittéanslaget.

10. Utredningsman för vissa jaktlagstiftningsfrågor (1936: 10; 1937: 7).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 februari 1935
dels såsom utredningsman för verkställande av utredning rörande jaktlagstiftningsfrågor: Bouveng,

G. A., revisionssekreterare;

dels ock i egenskap av sakkunniga för att, på kallelse av utredningsmannen,
med honom deltaga i överläggningar i ämnet:

Bennet, C., friherre, godsägare;

Lundberg, G., rektor vid skogshögskolan;

Näsgård, B., statssekreterare;

Olsson, N., hemmansägare, led. av II kamm.

Lokal: Kanslihuset; tel.: Kanslihuset 580.

Jämväl under år 1937 hava till utredningsmannen överlämnats nya framställningar
i jaktlagstiftningsfrågor.

Utredningsmannen har den 25 oktober 1937 avlämnat utlåtande med förslag
angående ändrade bestämmelser i fråga örn älgskadefonden m. m. Han
har därjämte inom jordbruksdepartementet deltagit i det förberedande arbetet
å ett flertal jakten och jaktlagstiftningen berörande frågor.

Med de sakkunniga har under år 1937 hållits ett sammanträde.
Utredningsarbetet beräknas bliva slutfört under första halvåret 1938. 11

11. Utredning rörande vissa skogslagstiftningsfrågor (skogslagkommissionen;
1936: 19; 1937: 12).

Tillkallad enligt Kungl. Majlis bemyndigande den 20 juni 1935 att såsom
utredningsman verkställa utredning och avgiva förslag beträffande vissa
skogslagstiftningsfrågor:

Sjöfors, T. W. G., hovrättsråd.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

109

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande samma dag hava tillkallats att, på Jo: 12
kallelse av utredningsmannen, i egenskap av sakkunniga deltaga i överläggningar a)

beträffande frågor av kameral natur:

Skoglund, H. L., kammarråd;

b) beträffande ändrad lagstiftning rörande husbehovsskogar i Västerbottens
och Norrbottens läns lappmarker:

Cassel, C. G., byråchef;

Kallin, K. E., länsjägmästare;

Näslund, P. J., hemmansägare;

Lövgren, O. W., redaktör, led. av II kamm.; samt

c) beträffande ändrad lagstiftning angående besparingsskogar i Kopparbergs
och Gävleborgs län samt allmänningsskogar i Västerbottens och Norrbottens
län:

Cassel, C. G.;

Ericsson, E., småbrukare, led. av II kamm.;

Holmgren, A. L., jägmästare;

Hansson, F. E., nämndeman;

Johansson, E., hemmansägare;

Holm, O. E., jägmästare.

Sekreterare:

Fallenius, B. A., hovrättsassessor.

Lokal: Kanslihuset; tel.: Kanslihuset 582.

Kommissionen har under år 1937 hållit ett tiotal sammanträden.

Betänkanden hava avgivits

den 23 december 1936 av utredningsmannen och de under b) angivna sakkunniga
med förslag till lagstiftning angående särskilda husbehovsskogar i
Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker m. m. (Statens off. utredn.

1937: 5), och

den 31 augusti 1937 av utredningsmannen och de under c) angivna sakkunniga
med förslag till lag örn allmänningsskogar i Norrland och Dalarna
m. m. (Statens off. utredn. 1937: 29). 12

12. Utredningsmän rörande egnahemsverksamheten och andra med statens
verksamhet på det sociala jordområdet sammanhängande frågor (1936 års
egnahemsutredning; 1936: 22; 1937: 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1935:
Malmberg, O. H., generaldirektör, ordförande;

Andersson, J. A., småbrukare, led. av II kamm.;

Collin, N., direktör, verkställande tjänsteman i statens jordnämnd;
Gabrielsson, N. G., lantbrukare, led. av I kamm.;

Mårtensson, A., lantbrukare, Rynge;

Nilsson, B. A., jordbrukskonsulent, Borås;

.Svensson, W., agronom, Ljungskile.

ilo

Riksdagsberättelsen.

Jo: 12 Sekreterare:

Sjöfält, E. E., notarie.

Lokal: Lantmäteristyrelsen; tel. 10 09 06.

Såsom representanter för domänstyrelsen .samt innehavare av kronotorp
och dylika lägenheter å kronojord att, på kallelse av utredningsmännen, i
egenskap av särskilda sakkunniga med dem deltaga i överläggningar, såvitt
angår sådana lägenheter, tillkallades den 22 september 1937:

Elgstrand, A. A. F., Överjägmästare;

Rydbeck, E. A., jägmästare;

Jakobson, U. R., handlande, led. av II kamm.;

Näslund, N. R., kronotorpare, Korsträsk;

Jonsson, T., kolonist, Ruskträsk.

Under år 1937 hava utredningsmännen hållit sammanträden den 4—den
17 mars, den 28 juli—den 4 augusti, den 1—den 14 oktober och den 8—den
11 december.

Utredningsmännen hava erhållit medgivanden av chefen för jordbruksdepartementet
att dels verkställa statistisk undersökning rörande den framtida
befolkningsutvecklingen på landsbygden och dels verkställa undersökning
för belysande av det mindre jordbrukets lönsamhet samt sambandet
mellan brukningsdelarnas storlek, jordbrukets lönsamhet och jordbrukarfamiljernas
arbetsinkomster.

Jämlikt medgivande av chefen för jordbruksdepartementet har utredningsmännens
ordförande närvarit vid Sveriges kronotorpare- och kolonistförbunds
kongress i Vilhelmina den 13 juni 1937.

Med departementschefens medgivande hava utredningsmännen och sekreteraren
under juli 1937 förtagit studieresor inom Uppsala, Gävleborgs, Kopparbergs,
örebro och Västmanlands län för undersökningar rörande åtgärder
till beredande av tryggad utkomst för jordbrukarna i de gamla bruksbygv
derna.

Enligt medgivanden av Kungl. Maj:t hava vidare följande studieresor utrikes
företagits, nämligen

av utredningsmännens ordförande för att studera egnahemsväsendet i Danmark;
samt

av utredningsmännen, uppdelade i två grupper, för att, den ena gruppen
i Finland och den andra i Tyskland, studera egnahemsväsendet och
andra med den offentliga verksamheten på det sociala jordområdet sammanhängande
frågor.

Yttranden till Kungl. Maj:t hava avgivits den 31 augusti 1937 över framställning
från Annebergs egnahemsförening u. p. a. örn nedskrivning av egnahemsstatslån
och den 30 oktober 1937 över framställning från statens egnahemsstyrelse
örn höjning av maximibeloppet för arbetarsmåbrukslån.

Till utredningsmännen hava under 1937 inkommit ett flertal ärenden för
att tagas i övervägande eller för kännedom vid utredningsuppdragets fullgörande.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1938.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

lil

13. Utredningsmän rörande arrendelagstiftningen (1936 års arrende- Jo

utredning; 1937: 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 8 maj 1936:

Anderberg, H. E., hovrättsråd, led. av lagberedningen, ordförande;

Tamm, C. G. L. H:son, jägmästare, led. av I kamm.;

Johansson, C. J., hemmansägare, led. av II kamm.;

Pettersson, A. P., lantbrukare, led. av II kamm.;

Falk, K. H., torpare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Rönnquist, S. A., hovrättsråd.

Lokal: Riksdagshuset, andra lagutskottets sessionsrum; tel. 10 51 42.
Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1937: Jo 17.

Utredningsmännen hava under å 1937 hållit tolv sammanträden.

Jämlikt medgivande av chefen för jordbruksdepartementet hava utredningsmännen
och sekreteraren under tiden den 9—den 18 juni företagit en
studieresa i Uppsala, Kopparbergs, örebro, Värmlands, Älvsborgs, Göteborgs
och Bohus, Hallands, Jönköpings, Östergötlands och Södermanlands län.

Genom utsändande av frågeformulär till ett flertal myndigheter, bolag och
föreningar har utredningsmaterial i vissa avseenden införskaffats. Sagda
material har varit föremål för bearbetning. Därjämte har utarbetande av
lagtext jämte motivering påbörjats.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1938. 14

14. Utredningsmän för verkställande av utredning rörande skogsbrukets
ekonomiska läge (1936 års skogsutredning; 1937: 19).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 23 juli och den 23 oktober
1936 för verkställande av utredning rörande skogsbrukets ekonomiska läge
och de åtgärder, som kunna vidtagas för att höja dess bärkraft.
Utredningsmän:

Strindlund, G., hemmansägare, led. av II kamm.;

Malmfors, N. A. E., byrådirektör, kanslichef i statens jordbruksnämnd.

Sakkunniga:

Berg, N. R., ryttmästare;

Hedlund, G., jur. lie.;

Holmbäck, B., direktör;

Jansén, J. V., landstingsman;

Sten, H., redaktör, led. av I kamm.;

Sundblad, G., direktör.

Sekreterare:

Johansson, F. L. H., civiljägmästare.

Att såsom särskilda sakkunniga biträda utredningen via nedan angivna
specialundersökningar har chefen för jordbruksdepartementet jämlikt
Kungl. Maj:ts bemyndigande förordnat följande personer:

112

Riksdag sberättelsen.

J betydelse för folkhushållet;

professorn T. W. Jonson och jägmästaren A. Modin rörande de svenska
skogarnas avkastningsmöjligheter;

docenten L. H. Mattsson Mårn angående olika skogsägaregruppers uppläggning
av sina respektive skogsbruk;

professorn H. Hesselman angående frågor i samband med den skogliga
forskningsverksamheten; samt

jägmästaren Erik Lundh beträffande den statliga administrationen på
skogsbrukets område.

Lokal: Beridarbansgatan 17; tel. 23 24 75.

Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1937: Jo 19. Av chefen för
jordbruksdepartementet har utredningen den 17 juli 1937 anmodats att verkställa
undersökning rörande de närmare grunderna för och förfarandet vid
beräkning av stödskog.

Under år 1937 hava utredningsmännen hållit sammanträden med de sakkunniga
under tillhopa 12 dagar. Därjämte hava med särskilt tillkallade personer
ett flertal överläggningar ägt rum i utredningsuppdraget berörande
specialfrågor. I juli och augusti månader 1937 hava utredningsmännen och
sekreteraren under en sammanlagd tid av ungefär fyra veckor företagit resor
i olika delar av landet.

Den 2 december 1936 har avgivits utlåtande med förslag till åtgärder för
åstadkommande av en förbättrad statistik rörande skogsproduktion och virkesuttag.

Följande yttranden till Kungl. Majit hava därjämte avgivits:

den 14 januari 1937 över framlagt förslag rörande vidtagande och understödjande
av kvalitetsfrämjande åtgärder på skogsvårdens område, .

den 1 mars 1937 över gjord framställning angående lagstiftning örn omsättningsavgift
på virke m. m., samt

den 21 september 1937 över användningen av utav riksdagen anvisat organisationsbidrag
till skogsägareföreningarnas riksförbund. 15

15. Utredningsmän rörande vissa åtgärder till lättande av arbetsförhållandena
inom det mindre jordbruket (1937 års utredning angående det mindre
jordbrukets arbetsförhållanden).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 januari 1937:
Nanneson, P. L., professor, ordförande;

Berglund, N. H., ingenjör, Ultuna;

Andersson, A., lantbrukare, led. av I kamm.;

Janson, S., agronom, led. av II kamm.;

Karlsson, F., lantbrukare, Nöttja.

Sekreterare:

Andersson, Y., agronom, Ultuna.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

113

Biträde vid utarbetande av förslag till kungörelse angående lånefond, nor- Joj 16
malstadgar för maskinföreningar, ansökningshandlingar, skuldförbindelser
m. m.:

Nisell, S., jur. kand.

Såsom direktiv för utredningen gäller bland annat: Utredningen bör i första
hand gälla statens medverkan för underlättande av det mindre jordbrukets
förseende med sådana maskiner för fältarbeten och liknande, som kunna användas
gemensamt av flera jordbrukare, samt i andra hand åtgärder för underlättande
av inomgårdsarbeten och husligt arbete vid de mindre jordbruken.

Utredningsmännen hava under år 1937 sammanträtt tillhopa 10 dagar.
Dessutom har ett arbetsutskott, som utgjorts av Nanneson, Berglund och Y.
Andersson hållit åtskilliga sammanträden.

Den 6 november 1937 hava utredningsmännen avlämnat betänkande med
förslag angående åtgärder för befrämjande av gemensam maskinanvändning
inom det mindre jordbruket. Härmed har första delen av uppdraget slutförts.

16. Utredningsmän för verkställande av utredning rörande produktions- och
avsättningsförhållandena inom trädgårdsnäringen m. m. (frukt- och trådgårds utredningen).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 13 mars 1937:

Engzell, G., utrikesråd, ordförande;

Erikson, Eg., trädgårdsmästare;

Nystedt, H., sekreterare;

Bengtsson,N., trädgårdsmästare;

Sträng, G., ombudsman hos svenska lantarbetareförbundet.

Sekreterare:

Söderström, O., hovrättsassessor.

Lokal: Kanslihuset; tel.: Kanslihuset 562.

Såsom direktiv för utredningen gäller bland annat: Undersökning bör verkställas
rörande de svårigheter, som förefinnas för ett rationellt utnyttjande av
trädgårdsnäringens försörjningsmöjligheter. Därvid böra i första hand klarläggas
de rådande produktions- och avsättningsförhållandena samt den inverkan
importen av vissa varuslag utövar. Särskild uppmärksamhet bör ägnas
åt verkningarna av den nya arbetstidslagen. Med utgångspunkt från den sålunda
gjorda undersökningen bör övervägas vilka åtgärder, som med beaktande
av rådande handelspolitiska förhållanden kunna vidtagas för avhjälpande
av de förefintliga svårigheterna att åstadkomma en önskvärd räntabilitet
inom näringen.

Utredningsmännen hava under år 1937 hållit fyra sammanträden.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1938.

Hill. lill riksd. prof. 1938. 1 sami. 8

Riksdagsbcriittelsen.

114

Riksdagsberättelsen.

Jo: 17 17. Utredningsmän för utredning rörande frågan om förläggningsorten för
en omorganiserad maskin- och redskapsprovningsamtalt.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1937:

Gustafson, E. A., led. av II kamm.;

Nilsson, Hj., agronom.

Sekreterare:

Odhnoff, S. R., amanuens.

Lokal: Kanslihuset; tel.: Kanslihuset 579.

Såsom direktiv för utredningen gäller bland annat: Utredningen skall söka
i största möjliga utsträckning åvägabringa en komplettering av redan förefintligt
material avseende Rågan om förläggningsort för en omorganiserad
maskin- och redskapsprovningsanstalt. På grundval av det sålunda fullständigade
utredningsmaterialet bör därefter förutsättningslöst övervägas spörsmålet
om den lämpligaste förläggningen av anstalten. I utredningsuppdraget
bör jämväl ingå att överväga och avgiva förslag rörande sådana med anstaltens
omorganisation i övrigt sammanhängande frågor, vilka tarva ytterligare
undersökning och klargörande.

Utredningsmännen hava under år 1937 sammanträtt 11 dagar. Med vederbörligt
tillstånd hava utredningsmännen och sekreteraren besökt Ultuna
och Alnarp samt Drottningsholms, Svartsjö och Venngarns jordbruk. Vid
sammanträdena hava överläggningar ägt rum bland annat med representanter
för ett flertal myndigheter, varjämte med anlitande av särskilt tillkallade
experter uppgjorts preliminära byggnadsritningar och kostnadsberäkningar.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1938. 18 *

18. Sakkunniga för utredning angående åtgärder för ordnandet av hemkonsulentverksamheten
å landsbygden och i samband därmed stående frågor
(1937 års hemkonsulentutredning).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 18 juni 1937:

Petterson, O. A., byråchef, ordförande;

Osvald, Ingrid, inspektris över undervisningen vid lanthushållsskolor;
Friberg, Ingeborg, ordförande i svenska landsbygdens kvinnoförbund;
Gustafson, K. H., hemmansägare, led. av II. kamm.

Sekreterare:

Ros, S. E. F., amanuens.

Lokal: Kanslihuset; tel.: Kanslihuset 578.

Såsom direktiv för utredningen gäller bland annat: Utredningen bör avse
frågan örn behovet av hemkonsulentverksamhet samt statens medverkan för
anställande av hemkonsulenter och för övrig upplysningsverksamhet bland
landsbygdens kvinnor. I den mån så befinnes nödigt bör samarbete ske med
redan pågående utredningar, som beröra närliggande områden.

De sakkunniga, som under år 1937 hållit tre sammanträden, beräkna kunna
slutföra sitt uppdrag i början av år 1938.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

115

19. Utredningsmän för verkställande av utredning rörande verksamheten Jot 20
vid statsstuteriet d Flyinge (statsstuteriutredningen).

Tillkallade enligt Kungl. Majrts beslut den 30 juni 1937:

Stjernswärd, H., byråchef, ordförande;

Åkesson, B., lantbrukare, Hoby, Krutmöllan;

von Stockenström, L. A., ryttmästare, Berga, Åkers Styckebruk.

Sekreterare:

Tigerschiöld, A. M. H., andre kanslisekreterare.

Lokal: Rosenbad 2.

I direktiven hänvisas till den diskussion, som vid olika tillfällen förekommit,
huruvida statsstuteriet fyllt sitt ändamål och huruvida behov föreligger
att bibehålla detsamma under de förändrade förhållanden, som i vissa
avseenden inträtt sedan dess inrättande. Det har exempelvis gjorts gällande,
att det hittills framkomna resultatet, vad beträffar uppgiften att tillgodose
behovet av varmblodiga beskällare inom landet, icke motsvarat kostnaderna
för statsverket och att verksamheten samtidigt vore ägnad att minska
intresset hos enskilda hästuppfödare genom att försvåra avsättningen
av hingstföl. Delade meningar hava dessutom uttalats, i vad mån strävandet
att tillvarataga den inhemska häststammen befordrats genom stuteriets
verksamhet.

Oavsett anmärkningarna skall genom utredningen klarläggas, huruvida
syftet med stuteriets verksamhet uppnåtts, bland annat i fråga örn avsedd
konsolidering av det inhemska avelsmaterialet, samt huru verksamheten
vid stuteriet påverkat den enskilda hästuppfödningen.

Under år 1937 hava tre sammanträden hållits, varav ett å Flyinge. 20

20. Utredningsmän rörande förutsättningarna för utnyttjande av halm för
industriella ändamål (halmindustrisakkunniga).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1937:
Bosaeus, E. W., civilingenjör, ordförande;

Hägglund, E. K. M., professor;

Björkman, G., disponent, örebro.

Sekreterare:

Anstrin, H., fil. kand.

Lokal. Kanslihuset, tel.: Kanslihuset 529.

Såsom direktiv för utredningen gäller bland annat, att utredningen bör
inriktas på undersökning av möjligheterna att industriellt utnyttja förefintlig
överskottshalm genom en mångsidig och samtidigt elastisk produktionsapparat.
Vid utredningen bör samarbete äga rum med lantbrukssakkunniga,
tillverkare av wellpapp och kraftpapp samt med sakkunniga på byggnadsområdet.

De sakkunniga hava under år 1937 hållit sammanträden den 17 och 21
augusti, den 2 och 17 september, den 5 oktober och den 11 november.

116

Riksdag sberättelsen.

Jo: 21 21. Utredning rörande utnyttjandet av kronans fiskevatten (fiskevattens utredningen

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 juli 1937:

dels såsom utredningsman för att verkställa utredning och avgiva förslag
rörande möjligheterna att åvägabringa ett ändamålsenligt utnyttjande av
kronans fiskevatten:

Alm, G. O., fil. d:r, byrådirektör;

dels såsom sakkunniga att med utredningsmannen deltaga i överläggningar
i ämnet:

• Olsson, N., hemmansägare, led. av II kamm.;

Alm, M. F., byråchef;

Hedbäck, E. G., lappfogde;

Westerlund, P. O., kronojägare, Storsele, Vojmån;

dels ock såsom särskilda experter att, på kallelse av utredningsmannen,
med honom deltaga i överläggningar i frågor rörande

a) de s. k. fjällvattnen:

Olofsson, O. H., fil. d:r, fiskeriintendent;

b) sport- och amatörfisket:

Höckenström, A., ingenjör, Lidingö-Brevik.

Sekreterare:

Nilsson, D. N., amanuens.

Lokal: Lantbruksstyrelsen; tel. 10 09 98.

Såsom direktiv för utredningen gäller bland annat: Frågan örn ett bättre
tillgodogörande av kronans fiskevatten skall utredas. Härvid bör tillses,
att fiskevattnen å kronoparkerna i första hand förbehållas de ortsbor, som
hava intresse av desamma. Detta bör emellertid icke hindra, att manga
vatten samtidigt, andra åter enbart kunna utarrenderas till amatör- och
sportfiskare. De s. k. fjällvattnen böra göras mera kända genom upprättande
av en förteckning över dem. Tillika böra bestämmelserna angående
rätten till fiske i desamma förenklas och göras mera enhetliga. I samband
därmed bör undersökas, huruvida en uppdelning av dessa vatten kan
ske, så att en del av dem förbehållas lapparna, en del ortsbefolkningen och
en del slutligen upplåtas till amatör- och sportfiskare samt även, där det
befinnes lämpligt, till yrkesfiskare från andra trakter. Härvid bör beaktas,
att lappbefolkningens behov av fiskevatten växlar och därför icke kan inskränkas
till vissa för framtiden bestämda, geografiskt avgränsade områden.
Ortsbefolkningens intressen böra jämväl tagas i betraktande, innan
sportfiskeupplåtelser få lämnas. För de fall, då sportfiskare medgivas ensamrätt
till fiske i ifrågavarande vatten, bör förbehåll göras örn rätt till
husbehovsfiske för lapparna och den bofasta ortsbefolkningen.

Utredningen har under ar 1937 hållit sammanträden under 2 dagni.

Från olika ämbetsverk och myndigheter hava vissa uppgifter infordrats.

Under år 1938 ämnar utredningen bearbeta infordrat material. Vidare
avses att hålla sammanträden med de bofasta och lapparna på några vik -

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

117

tigare platser i Norrland. Tillika torde med de sakkunniga komma att hål- Jo: 24
las två sammanträden, ett på våren och ett på hösten.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1939.

22. Undersökningsmyndighet rörande Svenska sockerfabriksaktiebolagets
inverkan på prisförhållandena i fråga örn sockerbetor och socker inom riket.

Tillsatt av Kungl. Majit den 15 oktober 1937 att jämlikt lagen den 18 juni
1925 örn undersökning angående monopolistiska företag och sammanslutningar
verkställa undersökning rörande Svenska sockerfabriksaktiebolagets
inverkan på prisförhållandena i fråga örn sockerbetor och socker inom riket:
Mannerfelt, C. E. A., landshövding.

Av undersökningsmyndigheten förordna! ombud med speciell sakkunskap
i fråga om industriell bokföring:

Ljunggren, A. A., auktoriserad revisor.

Undersökningsarbetet igångsattes omedelbart, och hava undersökningsmyndigheten
och ombudet å sockerbolagets kontor i Malmö samt å vissa
sockerfabriker under tiden den 15—den 26 november och den 15—den 18
december 1937 bedrivit utredningar i ämnet.

Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1938.

23. Utredningsmän för utredning angående verksamheten vid statens
veterinärbakteriologiska anstalt.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober 1937:

Höjer, J. A., generaldirektör, ordförande;

Forssell, C. E. G., professor;

Magnusson, H. G., professor;

Salwén, F., länsveterinär;

Jerlov, S., veterinär.

Sekreterare:

Gårdsten, B., jur. och fil. kand.

Såsom direktiv för utredningen gäller bland annat: Utredningen skall klarlägga,
huruvida arbetet vid statens veterinärbakteriologiska anstalt — med
hänsyn till de omfattande arbetsuppgifter som numera tillkomma anstalten
—- är ändamålsenligt organiserat. Föreståndarens arbetsbörda synes vara
alltför stor; det torde böra undersökas, huruvida icke, utan äventyrande av
anstaltens behöriga ledning, befogenhet och ansvar i viss utsträckning må
kunna överflyttas från föreståndaren till laboratorerna.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1938.

b) Kommittéer, bekostade av andra medel än kommittéanslaget.

24. Statens sockernämnd (1936:23; 1937:21).

Den 22 februari 1932 utfärdade Kungl. Majit instruktion för statens sockernämnd.

118

Riksdagsberättelsen.

Jo: 24 Ledamöter:

Kjäll, Hj. P., landssekreterare, ordförande;

Hermansson, J. W., lagerchef;

Möller, O. M., grosshandlare.

Sekreterare:

Ström, M. C. A., jur. kand.

Lokal: Länsstyrelsen, Malmö.

Nämnden, som under år 1937 sammanträtt 10 dagar, har i enlighet med
sin instruktion utövat fortlöpande kontroll över dels Svenska sockerfabriksaktiebolagets
verksamhet och dels den betodlare åliggande skyldigheten att
jämlikt avlämnad förbindelse erlägga viss minsta ersättning för utfört betarbete.
Nämnden har uppburit den avgift, betodlarna enligt samma förbindelse
haft att erlägga, samt efter av Kungl. Maj:t lämnade föreskrifter fördelat
influtna avgiftsmedel. Nämnden har dessutom verkställt erforderlig utredning
för fastställande av den avgift, som skall utgå för årets betodling.
Nämnden har till Kungl. Maj:t avgivit yttrande i vissa ärenden.

25. Statens jordnämnd (1936: 24; 1937: 22).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 15 juni 1934. Instruktion för nämnden utfärdades
av Kungl. Maj :t den 30 juni 1934.

Ledamöter:

Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;

Adler, N., lantbrukare;

Svensson, G. H., lantbrukare, led. av II kamm.

Verkställande tjänsteman:

Collin, N., direktör.

Lokal: Karduansmakargatan 10; tel. 21 48 14.

Nämnden, som under år 1937 haft sammanträden under 13 dagar, har
under året iordningställt och utarrenderat 56 arrendeegnahem. Å 8 kronoegendomar
och 5 av nämnden inköpta gårdar utläggas 55 arrendeegnahem.
Å dessa pågå arbeten med uppförande av erforderliga byggnader, vissa dikningsarbeten
m. m. Dessa arrendeegnahem beräknas kunna upplåtas under
första delen av år 1938. 26

26. Lånenåmnden för sekundär jordbrukskredit (1936:25; 1937:23).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 7 juni 1935 för handhavande av ärenden angående
statens sekundärlånefond för jordbrukare. Instruktion utfärdad den
2 april 1937.

Ledamöter,

utsedda av Kungl. Maj:t:

Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

utsedd av fullmäktige i riksgäldskontoret:

Andersson, G., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

utsedd av styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank:
von Hofsten, E. G. N., bankdirektör;

utsedd av styrelsen för Svenska jordbrukskreditkassan:

Adler, N., lantbrukare.

Suppleanter, resp.:

Tottie, H. K. H., statskommissarie;

Johansson, G. A., lantbrukare, led. av II kamm.;

Ryberg, K. A., lantbrukare, riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Carlgren, E., hypoteksombudsman;

Cederström, A., friherre, godsägare.

Verkställande tjänsteman:

Stjernberg, S. T., jur. kand.

Lokal: Drottninggatan 2, 4 tr.; tel. 20 02 80.

Sedan under året G. Andersson och Adler avsagt sig uppdraget såsom
ledamöter i nämnden, hava till ledamöter utsetts, av riksgäldsfullmäktige
riksgäldsfullmäktigen Ryberg med riksgäldsfullmäktigen E. Eriksson såsom
suppleant samt av jordbrukskreditkassans styrelse revisorn T. Waller.

Nämnden har under år 1937 sammanträtt 14 gånger. För behandling av
löpande ärenden av mindre vikt samt för ärendens beredning i vissa fall är
ett arbetsutskott tillsatt.

Verksamheten, vari ett flertal kreditinrättningar medverkar såsom låneförmedlare,
har fortgått i huvudsaklig överensstämmelse med tidigare tillämpade
riktlinjer. De anvisningar till låneförmedlarna, som efter hand ytterligare
visat sig erforderliga, hava genom cirkulärskrivelser lämnats dessa.

Under året hava i anledning av från låneförmedlare inkomna medelsrekvisitioner
till dessa utanordnats sammanlagt 2,001,900 kronor för bestridande
av beviljade lån till ett antal av 558 st.

För överläggning med representanter för låneförmedlare samt för besiktning
av belånade eller till belåning ifrågasatta egendomar hava åtskilliga resor
företagits av nämndens ledamöter och verkställande tjänsteman.

27. Centralnämnden för ackordslåneärenden m. m. (1936: 26; 1937: 24).

Tillkallad jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 7 juni 1935 för handhavande av
lånerörelsen enligt kungörelsen samma dag (nr 277). Instruktion utfärdad
den 28 juni 1935.

Ledamöter:

Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;

Brolén, N. A. V., bankdirektör, vice ordförande;

Pettersson, D. Hj., lantbrukare, led. av I kamm.;

Svensson, G. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.;

Andersson, J. A., småbrukare, led. av II kamm.

Suppleanter:

Ekerot, V., chef för statens egnahemsstyrelse;

Sandberg, O. E., lantbrukare, led. av II kamm.;

Skoglund, J. M., hemmansägare, led. av II kamm.;

119

120

Riksdag sberättelsen.

Jo: 27 von Hofsten, E. G. N., bankdirektör;

Paulsen, A. O., lantbrukare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Stjernberg, S. T., jur. kand.

Lokal: Drottninggatan 2, 4 tr.; tel. 20 02 80.

Nämnden, som tillika enligt ovannämnda beslut handhar vissa på centralnämnden
för ackords- och stödlåneärenden tidigare ankommande arbetsuppgifter,
har under tiden den 1 januari—den 1 december 1937 sammanträtt
15 gånger. För behandling av löpande ärenden av mindre vikt är tillsatt
ett arbetsutskott, bestående av Brolén, ordförande, Andersson och Ekerot,
vilket utskott sammanträtt 8 gånger.

Under år 1937 hava utlämnats:

1) lån för genomförande av ackord: 49 st. å tillhopa 199,293 kronor
57 öre;

2) lån för förekommande av exekutiv försäljning: 63 st. å tillhopa 139,913
kronor 31 öre.

Av nämnden har vidare behandlats ett stort antal ärenden avseende tidigare
utlämnade stödlån, såsom ärenden angående uppskov med fullbordande
av förbättringsarbete eller med erläggande av amortering.

Utlåtanden hava avgivits beträffande ett flertal av Kungl. Maj :t till nämnden
remitterade ärenden, avseende låneverksamheten.

Inspektionsresor samt resor för besiktning av egendomar hava i några fall
företagits av nämndens ledamöter och sekreterare.

Genom cirkulär till lånenämnderna m. m. har centralnämnden verkat för
lånerörelsens enhetliga bedrivande inom landet.

28. Statens jordbruksnämnd (1936:27; 1937:25).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 7 juni 1935. Instruktion för jordbruksnämnden
utfärdades av Kungl. Majit den 20 i samma månad (S. F. S. nr 360/
1935).

Ledamöter:

Hammarskjöld, B. G. Hj., landshövding, ordförande;

Wachtmeister, C. B., greve, godsägare, vice ordförande;

Björnsson, J. E., lektor, bankofullmäktig, led. av I kamm.;

Holmberg, G. A., direktör (t. o. m. den 30 juni 1937);

Cederlund, C. F., direktör (fr. o. m. den 1 juli 1937);

Norup, S. B., godsägare;

Stiernstedt, W. G., friherre, verkställande direktör i Stockholms handelskammare; Börjesson,

A., verkställande direktör.

Suppleanter:

Almgren, S. G., byråchef (t. o. m. den 30 juni 1937);

Lilienberg, A. J., kommerseråd (fr. o. m. den 1 juli 1937);

Ahlsten, J., lantbrukare;

Molander, H., ordförande i Svenska livsmedelsarbetareförbundet;

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

121

Jonsson, J. N., hemmansägare; Jo: 28

Andersson, A., direktör;

Carlborn, Hj., verkställande direktör;

Johansson, C. G., lantbrukare.

Av Kungl. Maj:t den 30 juni 1937 meddelat förordnande för nämndens
nuvarande ledamöter och suppleanter gäller tills vidare t. o. m. den 30 juni
1939

Kansli:

Malmfors, N. A. E., byrådirektör, kanslichef;

Carlsson, C. E. N., fil. kand., förste aktuarie;

Frantzich, S. A. N., revisor i riksräkenskapsverket, förste revisor;

Ekengren, Hj. K. A., bankråd, sekreterare;

Hagander, J. H., agronom, aktuarie;.

Sjöholm, S., fil. kand., agronom, bitr. aktuarie;

Nordström, B. G., jur. kand., notarie.

Förutom nämnda befattningshavare hava inom nämndens kansli under år
1937 varit anställda omkring 27 personer. Därjämte hava ett antal reseombud
varit anställda hos nämnden för kontroll över uppbörden av mjölkavgift
eller veteavgift samt rörande inmalningsbestämmelsernas efterlevnad, nämligen
16 under första och 14 under andra halvåret 1937.

Lokal: Beridarbansgatan 17; tel. 23 24 75.

Nämnden har den 29 januari 1937 avgivit yttrande till Kungl. Majit med
förslag till fortsatta stödåtgärder på jordbrukets område samt, sedan riksdagen
meddelat beslut i ämnet, till Kungl. Majit inkommit med förslag rörande
de bestämmelser, som i anledning därav kunde föranledas. I enlighet
med sin instruktion har nämnden följt utvecklingen å marknaden inom och
utom Sverige för jordbruksprodukter samt hos Kungl. Majit föreslagit eller,
i mån av befogenhet, själv vidtagit åtgärder till befordrande av avsättningen
av svenska jordbruksalster. Vidare har nämnden handlagt frågor, som sammanhänga
med regleringen av införseln och utförseln av jordbruksprodukter,
i den mån handläggningen icke ankommit på annan myndighet, samt
frågor angående utbetalande av bidrag för sändningar av vissa fodermedel
til] Norrland m. m. Därjämte har jordbruksnämnden i anledning av remisser
från Kungl. Majit eller chefen för jordbruksdepartementet avgivit utlåtanden
i ett stort antal ärenden, som fallit inom området för nämndens
verksamhet.

Jämlikt sin instruktion har nämnden utövat kontroll över mjölkavgifternas
utgörande samt avgiftsmedlens användning i enlighet med därom
meddelade föreskrifter. Särskilt må nämnas, att nämnden under tiden 1 januari—30
november 1937 meddelat cirka 1,850 beslut med åläggande för avgiftsskyldiga
att utgiva mjölkavgift, varjämte nämnden hos vederbörande
utmätningsmän gjort framställning örn indrivning av sålunda eller tidigare
fastställda avgifter, i den mån desamma icke guldits utan sådan åtgärd.
Nämnden har vidare under omförmälda tid efter införskaffande av
utredningar beslutat i omkring 400 ärenden angående efterskänkande av

122

Riksdagsberättelsen.

Jo: 2§ mjölkavgift. Slutligen Ilar nämnden avgivit förslag till bestämmelser om
tilläggspris för mjölk från nötkreatursbesättningar, inom vilka bekämpande
av tuberkulos äger rum, samt, sedan Kungl. Majit genom kungörelse den
5 mars 1937 (nr 66) utfärdat bestämmelser i ämnet, vidtagit åtgärder för
att underlätta och kontrollera bestämmelsernas tillämpning.

I enlighet med gällande bestämmelser har nämnden handhaft uppbörden
av veteavgift samt, i den mån sådant befunnits påkallat, meddelat beslut angående
fastställande av dylika avgifter ävensom vidtagit åtgärder för avgifternas
indrivning. Kontrollen över veteavgiftens behöriga utgörande samt
rörande efterlevnaden av gällande föreskrifter i fråga örn användningen av
svenskt vete, svensk råg eller svensk havre vid mjöl- eller gryntillverkningen
har av nämnden fortsatts i ungefär samma omfattning som under närmast
föregående år. De cereala undersökningarna hava likaledes fortgått i
huvudsakligen samma utsträckning som tidigare.

Den 10 februari 1937 avgav nämnden utredning rörande jordbrukets läge
i Norrland med vissa förslag till åtgärder till förbättrande av den norrländska
jordbrukarbefolkningens ekonomiska ställning (Statens off. utredn.
1937: 9).

Nämnden har under tiden den 1 januari—den 30 november 1937 hållit 22
sammanträden om sammanlagt 36 sammanträdesdagar.

29. Sakkunniga för vidtagande av förberedande åtgärder, avseende reglering
av vissa delar av Lyckebgån i Blekinge och Kalmar län (Lyckebyå utredningen;

1937: 26).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 23 oktober 1936:

Hagströmer, S. A. E., landshövding, ordförande;

Ehrenberg, N. G., godsägare;

Fröberg, J., f. d. landssekreterare, tillika sekreterare;

Larsson, L. G. E., jordbruks- och egnahemskonsulent.

Lokal: Länsstyrelsen, Karlskrona; tel. 983.

Enligt Kungl. Maj:ts ovannämnda beslut skulle det åligga Lyckebyåutredningen
att för godkännande underställa chefen för jordbruksdepartementet
plan för det förberedande arbetets bedrivande. Sedan utredningen i skrivelse
den 23 april 1937 avgivit dylik plan, har Kungl. Majit den 30 april 1937 uppdragit
åt utredningen att å kronans vägnar vidtaga erforderliga åtgärder för
att omförmälda företag måtte under statens medverkan komma till stånd.
I sammanhang härmed bemyndigade Kungl. Majit utredningen bland annat

att — inom ramen för vad i skrivelsen den 23 april 1937 föreslagits —
för kronans räkning inköpa fast egendom i den omfattning, utredningen
kunde finna erforderlig för ett ändamålsenligt genomförande av nyssnämnda
vattenavledningsföretag samt den därmed sammanhängande kolonisationen,
ävensom för sådant syfte ombesörja och underteckna vederbörliga köpehandlingar
samt därå söka lagfart;

att för kronans räkning sluta de avtal i övrigt med intressenter uti vattenavledningsföretaget,
som utredningen funne lämpliga i och för statens

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 123

medverkan till företagets utförande i enlighet med av utredningen framlagd Jo: 29
plan;

att för de fastigheter, som komme att av kronan förvärvas, ställa sig som
sökande till företaget; samt

att föra kronans talan, dess rätt bevaka och rösträtt utöva vid alla sammanträden
med delägarna, inför synemännen och eljest, samt inför vattendomstolen
i allt vad som rörer ifrågakomna vattenavledningsföretag, dess utförande
och vad med detsamma har samband, att träffa sådana överenskommelser,
som i 10 kap. 57 § vattenlagen avses, så ock att i övrigt vidtaga alla
de åtgärder och ingå de förlikningar, som av förhållandena kunde påkallas
och vilka utredningen funne för företaget lämpliga; innefattande detta bemyndigande
jämväl rätt för utredningen att fullfölja talan i sådana mål och
ärenden till överdomstolarna.

• På grund av detta bemyndigande har Lyckebyåutredningen avslutat preliminära
för vederbörande säljare och intressenter i företaget bindande dels
köpeavtal rörande 87 st. särskilda jordområden och dels 183 avtal med intressenter
rörande garanti för kostnaderna m. m. Genom dessa avtal har
utredningen för kronan förvärvat rätt att beträffande vattenavledningsföretaget
i allo föra talan för c:a 93 procent av hela den i företaget ingående
marken.

Sedan utredningen hos vederbörande länsstyrelse anhållit örn förordnande
för förrättningsman att förrätta laga syn beträffande företaget, har dylikt
förordnande utfärdats för såväl förrättningsman som biträdande förrättningsman.
Laga synen har haft två sammanträden men är ännu icke avslutad.
Likaledes pågå lantmäteriförrättningar för avstyckning av de inköpta
områdena.

Utredningen har under år 1937 haft 38 sammanträden.

Beträffande själva vattenavledningsföretaget förestår närmast avslutandet
av laga syneförrättningen samt vattendomstolens behandling av ärendet, varefter
det ankommer på styrelsen för företaget att föranstalta om arbetets utförande.

Vad angår utredningens andra huvuduppgift, själva kolonisationen, kan
denna ej i sin helhet genomföras, förrän torrläggningen i huvudsak vunnit
sin avslutning. Viktiga och omfattande förberedande åtgärder komma
dock i avvaktan därå att vidtagas. Utredningen torde sålunda komma
att till godkännande utav chefen för jordbruksdepartementet framlägga förslag
till det närmare handhavandet och kontrollen av den omfattande medelsförvaltning,
som blir förknippad med kolonisationsarbetet. En detaljerad
plan för genomförandet av den avsedda nybildningen av jordbruk torde vidare
komma att uppgöras. Parallellt härmed måste vidtagas en mångfald
åtgärder av bland annat lantmäteriteknisk och juridisk art, såsom sammanläggning
av inköpta jordområden till lämpliga jordbruksenheter, sökande av
lagfart, områdenas befriande i erforderlig utsträckning från inteckningar
m. m. För dessa förberedande åtgärder torde åtgå hela år 1938.

124

Riksdagsberättelsen.

Jo: 30 30. Utredningsmän för undersökning rörande de statsunderstödda torrläggningsföretagen
(torrläggningskommittén av år 1937).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 juni 1937 för att
verkställa undersökning rörande de statsunderstödda torrläggningsföretagen
för att konstatera, i vilken omfattning kompletteringsarbeten kunna vara
behövliga och under vilka villkor statligt understöd bör utgå för arbeten av
detta slag, särskilt med hänsyn till möjligheterna att under tid av omfattande
arbetslöshet bereda ökad sysselsättning i produktiv verksamhet:

Smedberg, Richard, vattenrättsingenjör, ordförande;

Karlsson, Gustaf, redaktör, led. av II kamm.;

Andersson, Gust. E., hemmansägare, led. av II kamm.

Lokal: Kungsliolmsg. 18, 3 tr.; tel. 50 71 44.

Granskning av primäruppgifterna hos 1936 års utredning angående beredskapsarbeten
har påbörjats.

Utredning angående villkoren för den statsunderstödda vattenavledningsoch
dikningsverksamheten har likaledes igångsatts.

Undersökningar rörande arbetsintensiteten vid torrläggningsarbetens utförande
pågå för att så noggrant som möjligt kunna fastställa dagsverksbehovet.

Från Kungl. Maj:t hava överlämnats vissa ärenden för utredning och yttrande.

31. Statens fiskenåmnd.

Tillsatt av Kungl. Majit den 30 juni 1937. Instruktion för nämnden utfärdades
samma dag (S. F. S. nr 647/1937).

Ledamöter:

Hessle, Chr. W., fil. d:r, fiskeriintendent, ordförande;

Lindqvist, J., köpman;

Kewenter, G. A., jun kand.

Sekreterare:

Ehrnford, N. H. W., jur. kand.

Lokal: Vallingatan 5; tel. 20 67 93.

Jämlikt instruktionen åligger det nämnden att med uppmärksamhet följa
marknaden för strömming och sill, som fångats i Östersjön och Bottniska
viken samt ilandförts vid kusten därav. Härvid skall nämnden hos Kungl.
Majit föreslå eller i mån av befogenhet själv vidtaga de åtgärder till befordrande
på ett för samtliga berörda intressen ändamålsenligt sätt av avsättningen
av dessa fiskslag, vartill nämnden finner omständigheterna föranleda.
Härjämte har nämnden att utöva den uppsiktsverksamhet och fullgöra
de uppgifter i övrigt, som enligt de den 30 juni 1937 utfärdade författningarna
rörande regleringen av handeln med och priset å färsk strömming
och sill (S. F. S. nr 645 och 646) må ankomma på nämnden.

Intill den 1 december 1937 hava 6 sammanträden hållits. Därjämte har
hållits ett sammanträde med särskilt tillkallade ombud för de auktoriserade

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 125

fiskförsäljningsföreningarna för överläggningar i frågor angående tillämp- Jo: 32
ningen av ovannämnda författningar. På uppdrag av nämnden hava ordföranden,
Kewenter och sekreteraren företagit resor i Skåne och Blekinge för att
deltaga i överläggningar i prisregleringsfrågan med fiskare och fiskhandlare.
Andra resor hava i utredningssyfte företagits av ordföranden och sekreteraren
antingen gemensamt eller var för sig. I övrigt hava nämndens ledamöter
och sekreteraren varit sysselsatta med arbeten av förberedande natur,
avseende tillämpningen av nyssnämnda fölfattningar. Nämnden har därvidlag
bland annat meddelat ett 100-tal tillstånd att från och med den 1 januari
1938 bedriva partihandel med färsk strömming och sill. Slutligen har nämnden
till Kungl. Majit avgivit yttranden i vissa ärenden.

32 Sakkunniga för handläggning av frågor rörande riksskogstaxering och
avverkningsstatistik (1937 års riksskogstaxeringsnämnd).

Tillkallade enligt Kungl. Majits bemyndigande den 11 september 1937:
Hesselman, O. A. H. V., professor, chef för statens skogsförsöksanstalt, ordförande; Jonson,

T. W., professor, vice ordförande;

Lindeberg, E. F. L., byråchef;

Nordquist, M., jägmästare;

Nyblom, A. E., länsjägmästare.

Sekreterare:

Näslund, H. M. E., e. jägmästare.

Lokal: Regeringsgatan 10; tel. 11 21 37 och 11 21 38.

Såsom direktiv för nämnden gäller bland annat: På förslag av Kungl.

Majit, proposition nr 148, har 1937 års riksdag beslutat, att ny riksskogstaxering
snarast möjligt skall anordnas enligt i huvudsak de riktlinjer, som av
departementschefen i statsrådsprotokollet förordats. Riksdagen beslöt vidare
att i samband med 1938 års virkestaxering till skogsaccis skulle i huvudsaklig
överensstämmelse nied av departementschefen tillstyrkt förslag verkställas
en provundersökning angående möjligheterna att åstadkomma en fortlöpande
avverkningsstatistik.

Till dess 1936 års skogsutredning slutfört sina undersökningar rörande den
statliga administrationen på skogsbrukets område samt de åtgärder vidtagits,
som från statsmakternas sida i anledning därav befinnas påkallade, handhaves
taxeringsverksamheten av riksskogstaxeringsnämnden. Nämnden har
jämväl i uppdrag att verkställa de grundläggande undersökningar, som erfordras
före taxeringsarbetets igångsättande, att uppgöra plan för arbetets bedrivande,
vilken skall underställas Kungl. Majit för godkännande, att årligen
inför Kungl. Majit framlägga plan med kostnadsberäkning rörande taxell
ngsarbetets omfattning, förläggning m. m. för nästkommande år samt att
snarast möjligt efter varje års utgång lämna en redogörelse för utförda taxerings-
och andra arbeten. Uppdraget innefattar dessutom utförande, i den
mån så låter sig göra, av specialundersökningar rörande skogstillstånd m. in.
i olika trakter. Nämnden bör tillika medverka vid genomförandet av den

126

Riksdagsberättelsen.

Jo: 32 avverkningsstatistiska provundersökningen. Därest de genom provundersökningen
samlade erfarenheterna och gjorda rönen giva vid handen, att en
nöjaktig, fortlöpande avverkningsstatistik enligt i direktiven skisserade linjer
eller på annat sätt kan åvägabringas, bör fullständig plan uppgöras för anordnandet
av en sådan ävensom i samband härmed eventuellt behövliga specialutredningar
företagas. Planen bör jämväl omfatta erforderliga kostnadskalkyler.
Slutligen bör nämnden, därest en fortlöpande avverkningsstatistik
kommer till stånd, omhänderhava denna.

Intill den 1 december 1937 har nämnden hållit fyra sammanträden.
Nämnden har avgivit yttrande över förslag till kungörelse angående undersökning
av skogsavverkningen i riket, blankett för deklaration till 1938 års
undersökning rörande skogsavverkningen jämte anvisningar för deklarationsblankettens
ifyllande samt instruktion för genomförande av undersökningen
av skogsavverkningen i riket. Vidare har riksskogstaxeringens uppgift preliminärt
diskuterats, varjämte i anslutning härtill vissa grundläggande utredningar
planlagts och påbörjats.

33. Statens potatismjölsnämnd (1936:11; 1937:8).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 26 juni 1933. Instruktion för statens potatismjölsnämnd
utfärdades av Kungl. Maj:t den 15 augusti 1933.

Ledamöter:

Adler, N., lantbrukare, ordförande;

Henriksson, H., sekreterare hos Kristianstads läns hushållningssällskap;
Almgren, S. G., byråchef.

Ledamot vid behandling inom nämnden av frågan rörande den brännvinstillverkning,
varmed bör räknas vid fastställandet av bränneriernas inköpsskyldighet
i fråga örn potatis:

Lyberg, E., verkställande direktör.

Suppleanter:

Lilienberg, A. J., kommerseråd, sekreterare;

Johnsson, P. A., Kastanjegården, Mörrum;

Fitger, P., fil. d:r.

Lokal: Karduansmakargatan 10; tel. 10 10 23.

Nämnden har, bland annat, utfärdat licenser för tillverkning av potatisstärkelse
under tillverkningsåret 1 oktober 1937—30 september 1938, utarbetat
förslag till prissättning å potatis och potatisstärkelse under samma tillverkningsår
samt avslutat avtal med Sveriges stärkelseproducenters förening
u. p. a. angående inköp och försäljning av potatisstärkelse under berörda tid.

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

127

Handelsdepartementet.

A. Kommittéer som under 1937 avslutat sin verksamhet.1

H: 2

1. 1932 års handelskommitterade (1936:5; 1937:5).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 januari 1932.
Sammansättning vid ingången av år 1937:

Eriksson, G. H., generaldirektör, ordförande;

Lundvik, V. G., handelsråd, verkst, dir. i Sveriges industriförbund, vice ordförande; Richert,

A. G., minister;

Sahlin, S. E. G., utrikesråd;

Hérnod, T. R., direktör;

Johnson, A. Ax:son, generalkonsul;

Kempe, J. C., direktör;

Nanneson, P. L., professor;

Nylander, O. E., verkst, dir. i Sveriges allmänna exportförening, led. av II
kamm.;

von Heland, K. E. H., kapten, led. av I kamm.;

Prytz, B. G., direktör;

Sachs, J. E., f. d. generalkonsul;

Wahlberg, A. F., d:r, direktör;

Wahren, C. J., disponent;

Åqvist, E. L., direktör, led. av II kamm.;

Örne, A. E., generaldirektör.

Sekreterare:

Böös, G. M. E., sekreterare i kommerskollegium.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 29 januari 1937 förordnat statssekreteraren
K. E. Elliot att från och med den 1 februari 1937 i Richerts ställe vara
ledamot av kommitterade.

Kommitterades uppgift har varit att dels biträda vid behandlingen av handelspolitiska
spörsmål dels ock verkställa utredning och avgiva förslag rörande
de åtgärder, som kunde befinnas påkallade och lämpliga för befrämjande
av den svenska exporten.

Genom beslut den 25 juni 1937 förordnade Kungl. Majit, att kommitterades
verksamhet skulle upphöra med utgången av juni 1937 samt att kommitterade
tillhöriga handlingar skulle överlämnas till traktatberedningen.

2. Malmförädlingssakkunniga (1936:6; 1937:6).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 augusti 1932 att
verkställa utredning rörande tillgodogörande av statens malmtillgångar:
Borgquist, W., överdirektör, ordförande;

Asplund, C. I., bergmästare, led. av I kamm.;

Samtliga bekostade av kommittéanslaget.

128

Riksdagsberättelsen.

H: 2 Göransson, K. A. F., bruksdisponent;

Ohlin, B. G., professor, led. av I kamm.

Sekreterare:

Carlborg, P. A. H., kommerseråd.

Genom beslut den 4 juni 1937 har Kungl. Maj:t, i samband med igångsättande
av utredning rörande anläggande av ett tackjärnverk i Norrbotten,
förklarat, att de sakkunnigas uppdrag skulle upphöra med utgången av juni
1937.

3. Utredning rörande inrättande av en vetenskaplig försöksanstalt för flgg industrins

behov (1937:12).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 november 1936:
Malmer, I. V., professor vid Tekniska högskolan.

Utredningsmannen, som med biträde av särskilt tillkallade experter uppgjort
förslag till en svensk flygteknisk försöksanstalt, bär den 16 september
1937 avlämnat betänkande och förslag i ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Utredning rörande den svenska porslinsindustrins avsättningsförhållanden

(1937: 13).

Förordnad genom Kungl. Maj:ts beslut den 20 november 1936:

Wohlin, N. R., generaltulldirektör, led. av I kamm.

Förordnad genom samma beslut att såsom expert biträda vid utredningen:
Ask, O. E., lektor.

Sekreterare:

Frick, B. R., verkst, dir.

Kungl. Maj:t har samma dag uppdragit åt Wohlin att i egenskap av under -sökningsmyndighet enligt lagen den 18 juni 1925 (nr 223) om undersökning
angående monopolistiska företag och sammanslutningar verkställa undersökningar
rörande vissa företags inom porslinsindustrin inverkan på pris- och
omsättningsförhållandena för porslinsindustrins alster.

Tillika har Kungl. Maj:t förordnat Frick att vara sekreterare hos undersökningsmyndigheten
samt bemyndigat denna att förordna Ask att vara dess
ombud vid upplysningars inhämtande.

Den sakkunnige har den 18 februari 1937 avlämnat av honom verkställd
utredning i ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört. 5 *

5. Sakkunnig för utredning av frågan om rationellt utformande av rikets

elektriska stamlinjenät (1937:14).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 november 1936:
Granholm, A. M., f. d. generaldirektör.

Sekreterare:

Nordmark, S., ombudsman hos järnvägsstyrelsen.

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

129

På därom av den sakkunnige gjord framställning har chefen för handels- Hl 7
departementet den 25 januari 1937 uppdragit åt överingenjören Fritz Jacobsson
att såsom elektrotekniskt arbetsbiträde tillhandagå den sakkunnige vid
utredningen. Vidare har den sakkunnige såsom biträde vid utredningen tilllika
anlitat byråchefen i järnvägsstyrelsen Ivan Öfverholm.

Den sakkunnige har i mars 1937 avgivit betänkande i ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer vilka fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1938.
a) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.

6. Sakkunnig för utredning angående industriellt rättsskydd (1936:4;

1937:4).

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 september 1926 tillkallad att biträda
med utredning angående erforderliga lagstiftningsåtgärder på det industriella
rättsskyddets område:

Hjertén, K. H. R., generaldirektör.

Den sakkunnige Ilar under 1937 fortsatt arbetet med upprättandet av förslag
till de ändringar i svensk lagstiftning, vilka kunna anses påkallade av de
beslut, som fattats å den under år 1934 i London hållna konferensen mellan
delegerade för de till den s. k. patentunionen anslutna stater. Den sakkunnige
har vidare arbetat med utredning angående åtgärder i syfte att förhindra
patenthavare att vid upplåtande av patentera! föremål eller förfaringssätt utnyttja
sin genom patentet gynnade ställning samt angående upprättande av
vederbörliga förteckningar enligt artikel 6 ter i Haagkonventionen över statsemblem
samt officiella kontroll- och garantimärken. Den sakkunnige har
därjämte fortsatt förarbeten för ett eventuellt samarbete mellan de nordiska
länderna å patentlagstiftningens område. 7

7. Traktatberedningen (1936:7; 1937:7).

Genom beslut den 21 oktober 1932 förordnade Kungl. Maj:t att — enär det
handelspolitiska läget för Sveriges del utvecklat sig därhän att med vissa
länder ett upptagande av handelstraktatförhandlingar vore inom en nära
framtid förestående — en särskild traktatberedning skulle bildas med uppgift
att stå till vederbörande departementschefers omedelbara förfogande såväl
för muntliga rådplägningar som för avgivande av skriftliga utlåtanden och
förslag. Denna traktatberedning skulle stå under direkt ledning av chefen
för handelsdepartementet, vilken skulle äga alt, liksom ministern för utrikes
ärendena, personligen deltaga i överläggningarna, när han så önskade. Även
andra handelspolitiska spörsmål av större betydelse borde kunna hänskjutas
till beredningen.

Sammansättning vid ingången av år 1937:

Eriksson, G. II., generaldirektör, ordförande (vid de sammanträden, där ledningen
icke utövas av chefen för handelsdepartementet och ej heller ministern
för utrikes ärendena är närvarande);

Bih. till rilcsd. prof. 1938. 1 samt.

Rlksdagsberättclscn.

130 Riksdagsberättelsen.

Lundvik, V. G., handelsråd, verkst, dir. i Sveriges industriförbund, vice ordförande; von

Heland, K. E. H., kapten, led. av I kamm.;

Nylander, O. E., verkst, dir. i Sveriges allmänna exportförening, led. av 11
kamm.;

Richert, A. G., minister;

Sahlin, S. E. G., utrikesråd.

I stället för Richert har jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 29 januari 1937
såsom ledamot i beredningen från och med den 1 februari 1937 förordnats
statssekreteraren K. E. Elliot.

Sekreterare:

Böös, G. M. E., sekreterare i kommerskollegium.

Sammanträdeslokal: Kommerskollegium; tel. namnanrop: Kommerskollegium.

Beredningen har under 1937 hållit omkring 30 sammanträden.

Utredningar hava verkställts såsom förberedelser till liandelstraktalförhandlingar
med vissa länder samt rörande andra handelspolitiska spörsmål,
i vilka ämnen utlåtanden avgivits.

8. Statslotteriutredningen (1936: 11; 1937:8).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1935:
Gunther, Öhr., minister, ordförande;

Lovén, C. O. N., järnvägskonduktör, led. av II kamm.;

Wallén, O. A., lantbrukare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Tolstoy, N., greve, t. f. andre kanslisekreterare.

Sammanträdeslokal: Handelsdepartementet. Sekreterarens tel. namnanrop:
Kanslihuset.

Den 21 december 1937 har statssekreteraren K. E. Elliot tillkallats att i
Gunthers ställe vara ledamot av och ordförande i utredningen.

De sakkunnigas uppdrag, som ursprungligen, förutom frågan örn inrättande
av statslotteri, avsåg bekämpandet överhuvud taget av spelet på utländska
lotterier, har efterhand i olika avseenden utvidgats. Till de sakkunniga hava
sålunda från vederbörande statsdepartement överlämnats vissa dit inkomna
framställningar avseende rätten att anordna s. k. skicklighetsspel samt lotteriliknande
anordningar i tidningar och tidskrifter, mindre varulotterier m. m.
Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 november 1936 har chefen för
handelsdepartementet härjämte uppdragit åt de sakkunniga att verkställa utredning
samt avgiva förslag angående sådan ändring i gällande lagstiftning,
att anordnande av s. k. tippning för allmänheten utan samband med tävlingar
förbjödes. Till fullgörande av sistberörda uppdrag hava de sakkunniga den
2 juni 1937 till chefen för handelsdepartementet avgivit särskilt yttrande med
förslag till visst tillägg till gällande vadhållningsförordning.

De sakkunniga hava under 1937 hållit ett tiotal sammanträden.

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

131

Till fullgörande av sina återstående arbetsuppgifter äro de sakkunniga för H: 10
närvarande sysselsatta med utarbetande av betänkande med förslag angående
ändrade föreskrifter rörande lotterispel m. m.

De sakkunnigas arbete beräknas bliva slutfört under första halvåret 1938.

9. 1936 års hantverkssakkunniga (1937:9).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 januari 1936:

Sohlman, R., f. d. kommerseråd, ordförande;

Andersson, A. B., snickare, led. av II kamm.;

Fredriksson, N. F., f. d. undervisningsråd;

Gjöres, A., redaktör, organisationschef i Kooperativa förbundet;

Lindmark, C. A., hovskomakax-e, ordförande i Sveriges hantverksorganisation.
Sekreterare:

Jacobsson, G., sekreterare bos Skånes handelskammai-e;

Möller, M., amanuens i kommerskollegium.

Sammanträdeslokal: Sturegatan 14. Tel.: ordföranden: 62 15 64; sekreteraren
Möller: namnanrop: Kommerskollegium.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: H 9.

De sakkunniga hava under år 1937 sammanträtt 11 dagar.

Arbetet har under år 1937 varit koncentrera! till frågorna örn organiserande
av lärlingsutbildningen inom hantverket samt uppställande av legala
kompetensvillkor för rätten att idka hantverk. För utrönande av vederbörande
fackorganisationers inställning till lärlingsfrågan hava de sakkunniga hållit
sammanträden med representanter för Sveriges hantverksorganisation och
landsorganisationen i Sverige. Med beaktande av de därvid framförda synpunkterna
har inom de sakkunniga utarbetats ett preliminärt utkast till lag örn
lärlingsutbildningen, vilket utkast därefter varit föremål för behandling vid
förnyade sammanträden med nämnda representanter.

Jämsides med uti-edningen rörande lärlingsutbildningen hava de sakkunniga
handlagt frågan om legala kompetensföreskrifter för hantverksyrkena
och därvid i första hand inriktat sig på att genom att införskaffa upplysningar
och uttalanden från skilda yrkessammanslutningar m. fl. få en så allsidig
belysning av spörsmålet som möjligt.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1938. 10 *

10. Sakkunniga för frågor rörande sjöfolkets arbetstid och bemanning av

fartyg m. m. (1937: 10).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 maj 1936:

Böös, G. M. E., sekreterare i kommerskollegium;

Eggert, E. A. F., sjökapten, byråassistent i socialstyrelsen.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: H 10.

De sakkunniga hava under år 1937 verkställt diverse utredningar såsom
förberedelser till blivande lagstiftning angående sjöfolkets arbetstid och bemanning
av fartyg m. m. Av de sakkunniga har Böös såsom svensk repre -

132

Riksdagsbcrättelsen.

H: 10 sentant deltagit i dels en för behandling av frågor rörande sjöarbetstid, bemanning
av fartyg och semester för sjöfolk den 22—den 30 januari 1937 i
Stockholm anordnad konferens mellan representanter för de nordiska ländernas
regeringar, och dels ett den 22—den 26 november 1937 i Köpenhamn
anordnat expertmöte för lagtekniska överläggningar rörande författningsförslag
i vissa av förenämnda ämnen.

Utredningsarbetet beräknas bliva slutfört under år 1938.

11. 1936 års näringsorganisationssakkunniga (1937:11).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1936:

Ohlin, B. G., professor, led. av I kamm., ordförande;

Settergren, G. C. A., vice dir. i Sveriges industriförbund, vice ordförande;
Baeckman, O., direktör;

Björklund, L. A., led. av II kamm.;

Gillberg, K. E., verkst, dir. i Sveriges grossistförbund;

Johansson, A., dir. i Kooperativa förbundet;

Johansson, C. G., hemmansägare;
von Zweigbergk, P. A. G., byråchef.

Sekreterare:

Cederwall, G. F. E., fil. kand.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: H 11.

De sakkunniga, som under år 1937 hållit ett tiotal sammanträden, hava
främst varit sysselsatta med undersökning av överenskommelser mellan industriföretagare.
De sakkunniga hava därvid dels sökt fastställa förekomsten
av överenskommelser av olika slag mellan varutillverkare och dels mera
ingående diskuterat verkningarna av ett antal föreliggande överenskommelser.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under senare halvåret 1938. 12

12. Utredning angående försäkringsverksamheten.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 januari 1937:
Åkesson, O. A., fil. d:r, chef för försäkringsinspektionen, ordförande;

Cramér, C. H., fil. d:r, professor;

Lindberg, E. H., redaktör, led. av II kamm.

Sekreterare:

Hammarskiöld, S. L., hovrättsassessor.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande samma dag att såsom särskilda
sakkunniga, på kallelse av ordföranden, deltaga i överläggningar med
utredningsmännen:

Carlsson, F. D., professor;

Clarstedt, C. J., ombudsman;

Eriksson, K., direktör;

Ewerlöf, K. G., direktör, led. av I kamm.;

Hellners, E., direktör;

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

133

Hermansson, J. A., ombudsman, led. av II kamm.; H: 12

Lundberg, F., fil. d:r, direktör;

Rudling, B., direktör;

Svensson, C. E.. bankdirektör;

Tillman, F., distriktschef;

Ulmgren, P., direktör.

Fil. licentiaten Klas Böök har förordnats att åt utredningsmännen verkställa
viss undersökning.

Lokal: Försäkringsinspektionen, Nybrogatan 57. Tel. ordföranden: 60 88 93
och sekreteraren: 60 84 08.

Såsom direktiv för utredningen gäller bland annat: Utredningen bör avse
att belysa och enligt sunda försäkringsrättsliga principer tillrättalägga samtliga
de spörsmål, som äro av betydelse på försäkringsväsendets område. Sålunda
skall utredningen upptaga till behandling spörsmålet, huruvida inom
livförsäkringen vinsttilldelningen till de försäkrade inom en viss generation
bör bestämmas under särskilt hänsynstagande till avkastningen från de placeringar,
som härröra från just denna generations premieinbetalningar, eller
om en utjämning mellan olika generationer av försäkringstagare bör ske och
i så fall i vilken utsträckning. Vidare bör undersökas frågan örn vinstfördelningen
mellan olika grupper (årgångar) av försäkringstagare i de fall, då
olika premienivåer tillämpats för dessa skilda grupper. Utredning bör verkställas
angående omformning av gällande bestämmelser rörande såväl de
ömsesidiga bolagen sorn aktiebolagen i sådan riktning, att de i olika avseenden
möjliggöra en rationell anpassning av livförsäkringsverksamheten efter växlande
ekonomiska förhållanden. I samband härmed böra samtliga livförsäkringen
avseende stadganden av teknisk art granskas och underkastas den
omarbetning, som med hänsyn till vunnen erfarenhet kan anses påkallad.
Likaledes skall undersökas, huruvida och i vad mån gällande bestämmelser
rörande vilka värdehandlingar, som få användas för redovisning av försäkringsfonden
för livförsäkringar, böra revideras. Utredningen bör klarlägga
dels behovet av revision av nuvarande bestämmelser om livförsäkringsbolagens
ombud dels ock huruvida bestämmelser i detta hänseende böra införas
på skadeförsäkringens område. Annullationsfrågan bör upptagas till undersökning
för bedömande av vilka åtgärder, som böra vidtagas för att i görligaste
mån minska annuliationerna utan att dock försäkringsverksaxnhetens
socialt önskvärda utveckling stäckes. Ben hittills tillämpade anordningen i
fråga örn premiesättningen inom skadeförsäkringen bör bliva föremål för
utredning. Ytterligare bör tagas under övervägande frågan om försäkringsinspektionens
befogenheter och tillsynsbestämmelsernas utformning. Tillika
bör övervägas, vilka åtgärder, som kunna vidtagas till vinnande av möjlighet
för en — av parterna oberoende -— sakkunnig prövning av uppkommande
tvistefrågor. Utredningen bör söka utröna, på vilka vägar ett verkligt inflytande
på försäkringsbolagens ledning kan beredas försäkringstagarna.
Åtgärder böra övervägas i syfte att förebygga val av styrelseledamöter, som
överskridit viss åldersgräns. Det bör undersökas, örn ej i försäkringstagarnas

134

Riksdag sberättelsen.

Ht 12 intresse möjligheter böra beredas det allmänna att inskrida till nedbringande
av oskäligt höga förvaltningskostnader. Slutligen bör undersökas, huruvida
erfarenheterna från den nuvarande lagstiftningens tillämpning göra en
revision även på andra punkter påkallad. Med hänsyn till att aktiebolagslagstiftningen
är föremål för särskild utredning bör dock behandlingen av
frågor av rent bolagsrättslig natur uppskjutas, till dess förslag föreligger
beträffande den allmänna aktiebolagslagen.

Utredningsarbetet har under år 1937 allenast varit av förberedande karaktär
och huvudsakligen bestått i hopbringande av erforderligt material.

13. 1937 års granit utredning .-

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 mars 1937:
Jacobsson, M. F., landshövding, ordförande;

Matz, K. S., kommerseråd;

Lundgren, Hj., förtroendeman:

Petersen, K., verkst, dir. i aktiebolaget förenade granitindustrier;

Royen, N. T., byrådirektör.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande samma dag att såsom särskilda
sakkunniga och experter stå till utredningsmännens förfogande:
Gyllenberg, C. E., vägingenjör;

Hultman, N. A., gatuchef;

Mannerfelt, A. T. W. A., vägingenjör;

von Matern, N. A., civilingenjör, chef för statens väginstitut;

Ploman, P. F., väginspektör;

Schlyter, R. O. C., avdelningschef vid statens provningsanstalt;

Södergren, J. R. A., väginspektör.

Sekreterare:

Springer, T. T. G., e. o. revisor i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Såsom direktiv för utredningsarbetet gäller bland annat: Utredningen bör
läggas så, att den, så långt görligt är, klargör förutsättningarna för stenindustriens
framtida bestånd. Härvid komma i betraktande dels granitens användning
för vägbeläggningsändamål, således en fråga berörande gat- och
kantstenstillverkningen, dels granitens utnyttjande för byggnadsändamål.
Vad den första frågan beträffar bör vid utredningen till en början undersökas
stenbeläggningens framtidsmöjligheter, särskilt med hänsyn till dess
konkurrensförmåga i jämförelse med andra permanenta beläggningar. Därest
utredningen finner, att stenbeläggningen har utsikt att hävda sin ställning i
konkurrens med andra vägbeläggningsmedel, bör utredningen planlägga och
göra upp ett program för de praktiska undersökningar och arbeten, som ett
slutligt ställningstagande till förevarande spörsmål förutsätter, ävensom att
inkomma med förslag, huru undersökningarna lämpligen böra organiseras.
I samband med dessa frågor bör även upptagas frågan om rationalisering avdriften
inom stenindustrin genom övergång från det s. k. småbrotts- till storbrottssystemet
och huruvida en därigenom vunnen koncentration av driften
är önskvärd och bör befrämjas ur tekniska och sociala synpunkter. Vad gra -

135

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

nitens användning på byggnadsområdet beträffar, bör utredas i \ad mån II. 14
nya användningsmöjligheter finnas.

Ett annat spörsmål, som bör undersökas, är huruvida icke den hittills bedrivna
stentillverkningen i större omfattning än nu är fallet kan kombineras
med annan närbesläktad industriell verksamhet, t. ex. makadamtillverkning
och tillverkning av cementplattor med tillsats av granulerad granit. I samband
därmed bör även utredas möjligheten att finna avsättning speciellt på
inlandsmarknaden av dylika produkter. Vid utredningen bör ytterligare
upptagas spörsmålet örn stenindustrins avsättningsförhallanden. Beträffande
avsättningen av gat- och kantsten på inlandsmarknaden bör speciellt uppmärksammas
frågan örn en lämplig centralisering av upphandlingen för inlandsmarknadens
behov, så att endast verkligt förstklassig vara kommer till
användning.

Slutligen bör uppmärksamhet ägnas åt spörsmålet örn lämpliga utvägar
att trots de handelspolitiska hinder av skilda slag, som i utlandet upprests,
kunna upphjälpa exporten av den svenska stenindustrins produkter. Utredningen
bör därvid uppmärksamma frågan örn s. k. kompensationsaffärer såsom
ett medel att delvis återvinna exportmarknaden ävensom inkomma med
de förslag, som kunna för främjande av en lämplig utveckling härvidlag finnas
påkallade. För en möjligast fullständig belysning av frågan örn stenindustrins
ställning i exporthänseende bör undersökas även de resultat, som
uppnåtts genom det samarbete, som under de senaste åren ägt rum med den
norska och finska stenindustrin. I samband härmed bör även klarläggas
lämpligheten av ett bibehållande av det nuvarande exportmonopolet för gatocli
kantsten.

Sammanträden hava under år 1937 hållits under sammanlagt 26 dagar.
Härjämte har utredningen under år 1937 företagit resor i studiesyfte inom
Kalmar, Blekinge, Hallands samt Göteborgs och Bohus län ävensom i Tyskland
och Norge.

Utredningen har den 30 november 1937 avgivit yttrande över ett av 1936
års utredning angående beredskapsarbeten den 27 juli 1937 avgivet betänkande
med utredning och förslag rörande beredskapsarbeten.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1938. 14

14. Sakkunniga för utredning rörande frågan arn fortsatt statsunderstöd till
den Igriska teaterverksamheten i Göteborg.

Tillkallade jämlikt Kungl. Majlis bemyndigande den 28 maj 1937:

Vult von Steyern, N. E. L., justitieråd, ordförande;

Hugo, J., föredragschef;

Magnus, E. L., ingenjör.

Sekreterare:

Engelstedt, E. G. E., t. f. andre kanslisekreterare.

Såsom direktiv för utredningen gäller i huvudsak följande: De sakkunniga
skola i första hand utreda, huruvida tillräcklig anledning finnes att uppe -

136

Ii i k adag sterin telse n.

H: 14 hålla verksamheten vid Göteborgs lyriska teater eller örn det behov, denna
teater avser att fylla i Göteborgs kulturella liv, kan tillgodoses på annan väg.
Härvid bör uppmärksammas frågan örn en sammanslagning av den lyriska
teatern med Göteborgs stadsteater och tillgodoseende av behovet av operaföreställningar
genom gästspel av Kungl, teatern. Frågans ekonomiska innebörd
bör allsidigt utredas. Vidare bör i detta sammanhang lokalfrågan underkastas
en omsorgsfull prövning. Skulle utredningen giva till resultat, att
Göteborgs lyriska teater lämpligen bör bestå som självständig statsunderstödd
scen, bör övervägas huru — ulan att den konstnärliga standarden eftersättes
eller syftet med verksamheten eljest blir lidande -— kostnaden skall kunna så
mycket som möjligt nedbringas. Jämväl betydelsen för teatern av utvidgad
turnéverksamhet bör undersökas. Slutligen bör utredningen omfatta finansiering
av verksamheten i syfte att fastställa fördelningen mellan staten och
Göteborgs stad av det understöd, som skäligen finnes böra ifrågakomma
från det allmännas sida.

De sakkunniga hava under år 1937 hållit sex sammanträden.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1938.

15. Tack järnsutredningen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 4 juni 1937:

Borgquist, W., överdirektör, ordförande;

Carlborg, P. A. H., kommerseråd, tillika sekreterare;

Hansén, D., landshövding, led. av I kamm.;

Tigerschiöld, K. M., överingenjör.

På framställning av utredningmännen har chefen för handelsdepartementet
tillkallat, den 25 oktober 1937 drätseldirektören i Umeå H. Bengtsson samt
ingenjörerna N. Johnson och H. Almqvist samt den 1 november 1937 professorn
vid tekniska högskolan G. Bring att såsom särskilda experter biträda
utredningsmännen vid vissa utredningsarbetet berörande spörsmål. Vidare
bär departementschefen i anledning av framställning av utredningsmännen
den 25 oktober 1937 förordnat ingenjören hos vattenfallsstyrelsen J. Å. Rusch
att, räknat från och med den 17 juni 1937, vara biträdande sekreterare bos
utredningsmännen.

Såsom direktiv för utredningsarbetet gäller i huvudsak följande: Utred ningen

bör avse utarbetande av detaljerat förslag till anläggande i Norrbotten
av ett järnverk för tillverkning av tackjärn. Utredningen bör härvid bedrivas
enligt två linjer, avseende den ena tillverkning av träkolstackjärn och
den andra tillverkning av kokstackjärn. 1 båda fallen böra verkställas fullständiga
ekonomiska beräkningar, omfattande dels anläggningskostnad och
dels driftkostnader. Råvarutillförseln och avsättningsförhållandena böra
noga utredas. Lämplig plats för anläggningen bör föreslås. Vidare bör undersökas
anläggningens inverkan dels på förhållandena inom Norrbotten såväl
i socialt som i industriellt hänseende dels ock på de mellansvenska järnverken
samt vår järnindustri över huvud. Förslag till finansiering av verksamheten
bör även utarbetas. Finnes frågans lösning påfordra statens mel -

137

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

lankomst, bör förslag i sådant hänseende framläggas. Eventuellt kan bofin- H: 16
nas lämpligt, att anläggningen blir helt statlig.

De sakkunniga hava under år 1937 företagit en studieresa till Luleå. Vidare
har Tigerschiöld företagit studieresor till malmfälten i Norrbotten samt
lill Tyskland och Frankrike för att där studera kokstackjärnshyttor samt en
ny sintringsmetod.

Förberedande undersökningar hava utvisat Luleå som den lämpligaste förläggningsplatsen
för ett tackjärnverk i Norrbottens län, varför utredningen
inriktat sig på nämnda stad såsom förläggningsplats. För erhållande av anläggnings-
och driftkostnadskalkyler hava bl. a. erforderliga spår- och hamnanläggningar
undersökts. Utredning angående eventuellt erforderligt anrikningsverk
pågår. Vad råvarutillförseln beträffar har utredningen sökt trygga
malmtillgången för ett eventuellt järnverk i Norrbotten genom att ett förslag
till tillägg uppgjorts lill 1927 års malmavtal mellan staten och LuossavaaraKirunavaara
Aktiebolag. I fråga om träkolstillgången hava vissa förberedande
undersökningar verkställts.

Beräkningarna av anläggnings- och driftkostnader väntas bliva slutförda
omkring den 1 mars 1938. Därefter återstående utredningsarbete beräknas
kunna slutföras under våren 1938.

16. Oljelagringsutredningen.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 juni 1937:

Wijnbladh, T. O. R., generalkrigskommissarie, ordförande;

Rydbeck, P. S., överingenjör;

Åkerberg, O. H., redaktör, led. av I kamm.

På därom av utredningsmännen gjord framställning har chefen för handelsdepartementet
den 28 augusti 1937 tillkallat översten G. A. Nyqvist att
såsom sakkunnig, tillika sekreterare, biträda utredningsmännen.

Departementschefen har vidare på framställning av utredningsmännen dels
tillkallat bergsingenjören S. V. Berg, kaptenen N. R. C. H. M. Mattsson och
statsgeologen N. G. Sundius att såsom särskilda experter biträda utredningen
dels ock bemyndigat utredningen att för visst utredningsarbetet berörande
spörsmål anlita biträde av H. C. Wiborgh.

Såsom direktiv för utredningen gäller bland annat: Utredningen avser beredande
av bombsäkra lagringsutrymmen för flytande bränslen. Utredningen
bör i första hand inriktas på att undersöka möjligheterna för en förläggning
av lagringsutrymmena inom landets stenindustridistrikt, varigenom
arbetena delvis torde kunna utföras såsom beredskapsarbeten för arbetslöshetens
bekämpande och bestridas av härför anvisade medel. Två möjligheter
böra bliva föremål för undersökning. Den ena är att de färdiga produkterna
— d. v. s. i främsta rummet bensin samt motor- och pannbränn°lja
— hållas i lager. Den andra är alt lagringen i stället omfattar råolja,
s. k. »native oil» eller »enide oil». Vid sistberörda alternativ bör utredningen
omfatta anordnande av anläggning för raffinering av råoljan i anslutning
till lagringsanläggningen. För båda fallen böra fullständiga förslag med

138

Riksdugsberättelsen.

Hl 16 kostnadsberäkningar utarbetas. — Det förutsättes, att ifrågavarande lagringsutrymmen
komma till stånd genom statens försorg på dess bekostnad
och sålunda bliva statens egendom. De färdigställda lagringsutrymmena
kunna antingen omhänderhavas av den statliga upphandlingsmyndigheten
(statens reservförrådsnämnd) i egen regi eller ställas till förfogande för
intresserade företag, på vilka ansvaret för skötseln av desamma då närmast
skulle ankomma. Vad angår anläggningen och driften av en eventuell raffineringsanläggning
synes möjligt, att de stora oljebolagen gemensamt övertaga
och driva denna rörelse och låta de färdiga produkterna gå in i sin
omsättning. Alternativt kan tänkas, att ett särskilt företag distribuerar
produkterna till oljebolagen för försäljning å marknaden. En ytterligare
möjlighet är att staten själv omhändertager verksamheten, därvid produkterna
icke torde behöva släppas ut i marknaden utan kunna användas
för tillgodoseende av statliga behov. Samtliga utvägar böra bliva föremål för
förutsättningslös undersökning. — Vid utredningens bedrivande bör i den
utsträckning, som kan finnas erforderligt, samråd ske med rikskommissionen
för ekonomisk försvarsberedskap ävensom med förenämnda statliga upphandlingsmyndighet.

Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1938.

17. Utredning angående sättet för Sveriges deltagande i världsutställningen

i New York 1939.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 augusti 1937 att
inom handelsdepartementet biträda med verkställandet av utredning angående
sättet för Sveriges deltagande i världsutställningen i New York 1939:
Eriksson, Ii., generaldirektör, ordförande;

Jonsson jior, A., direktör;

Lamm, O. H., generalkonsul;

Ljungberger, B. G., direktör;

Stavenow, Å., fil. d:r;

Stenbeck, F., direktör;

Sundahl, P. E., professor.

Sekreterare:

Lamberth, C., t. f. sekreterare i kommerskollegium.

De sakkunniga hava under 1937 hållit ett tiotal sammanträden.
Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1938.

t») Kommittéer, bekostade ar andra medel än kominittéanslaget.

18. Exportkreditnämnden (1936: 12; 1937: 15).

Enligt förordningen den 26 juni 1933 angående statsgaranti för exportkredit
m. m. (S. F. S. nr 429; se ock 1934 nr 345, 1935 nr 329, 1936 nr 311
samt 1937 nr 99) skall prövning och avgöranden av fråga om statsgaranti
för exportkredit eller örn förskott ankomma på en av Kungl. Maji utsedd

139

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

nämnd (exportkreditnämnden). Instruktion utfärdades av Kungl. Majit H: 19
samma dag (S. F. S. nr 430).

a) ledamöter:

Bergendal-, K., generaldirektör, ordförande;

Sohlman, R., f. d. kommerseråd, vice ordförande;

Lilja, C. Bert., bankdirektör;

Nylander, O. E., verkst, dir. i Sveriges allmänna exportförening, led. av II
kamm.;

Forsman, G., verkst, dir. i Svenska lantmännens riksförbund.

b) suppleanter:

Frick, B. R., verkst, dir.;

Holmberg, G. A., vexkst. dir. i Sveriges slakteriförbund;

Matz, K. S., kommerseråd;

Ljungberger, B. G., vice verkst, dir. i Sveriges allmänna exportförening;

Sekreterare:

Frick, B. R.

Biträdande sekreterare:

Lindbergsson, K. A., amanuens i statskontoret.

Sammanträdeslokal: Västra Trädgårdsgatan 15; tel. 20 43 91.

Under år 1937 hava hållits omkring fyrtiofem sammanträden.

Vid 1937 års utgång voro utelöpande exportkreditgarantier för ett totalbelopp
av omkring 9.7 milj. kronor, avseende krediter å sammanlagt omkring
16.8 milj. kronor.

Nämndens uppdrag fortsätter. 19

19. Clearingkontoret (1936:13; 1937: 16).

Enligt kungörelser den 22 juni 1934 om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet
i förhållande till Turkiet m. m. (S. F. S. nr 348; se ock 1936
nr 488), den 27 mars 1935 örn fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet
i förhållande till Lettland m. ni. (S. F. S. nr 71; se ock 1936 nr 258) och sistnämnda
dag örn fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet i förhållande
till Estland m. m. (S. F. S. nr 72) ankomma handläggningen av frågor rörande
tillämpningen av nämnda kungörelser samt utövandet av den närmaste
tillsynen över desammas efterlevnad på ett av Kungl. Majit för ändamålet utsett
organ (clearingkontoret).

Genom beslut den 22 juni 1934 förordnade Kungl. Majit till ledamöter och
suppleanter i clearingkontoret:

Engzell, G., utrikesråd, ordförande;

Nylander, O. E., verkst, dir. i Sveriges allmänna exportförening, led. av II
kamm.;

Åkerlindh, G., verkst, dir. i aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet;

b) suppleanter:

Matz, K. S., kommerseråd;

Ljungberger, B. G., vice verkst, dir. i Sveriges allmänna exportförening;

Larsson, L.. direktör.

140

Riksdag sberättelsen.

Hl 19 Sekreterare:

Björsäter, K., sekreterare i Sveriges allmänna exportförening.

Lokal: Sveriges allmänna exportförening, Vasagatan 12; tel. namnanrop:
Exportföreningen.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande har clearingkontoret med Sveriges
allmänna exportförening träffat avtal, innebärande att verkställandet av
clearingkontorets beslut samt vissa göromål i övrigt skola ombesörjas av
exportföreningen.

Clearingkontoret har under år 1937 hållit ett femtiotal sammanträden.

20. Clearingnämnden (1936:14; 1937:17).

Enligt kungörelserna den 28 augusti 1934 om fullgörande i vissa fall av
betalningsskyldighet i förhållande till Tyska riket (S. F. S. nr 464; se ock
1934 nr 510 och 549), den 28 juni 1935 om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet
i förhållande till Italien m. m. (S. F. S. nr 381; se ock
1936 nr 498 och 585 samt 1937 nr 441) samt den 19 september 1936 örn
fullgörande av betalningsskyldighet i förhållande till Spanien (S. F. S. nr
511) ankomma handläggningen av frågor rörande tillämpningen av nämnda
kungörelser samt utövandet av den närmare tillsynen över desammas efterlevnad
på en av Kungl. Maj:t för ändamålet utsedd nämnd (clearingnämnden).

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 13 maj 1937 skall clearingnämnden jämväl
utöva erforderlig kontroll över den mellan de svenska och ungerska
regeringarna den 5 maj 1937 avslutade varuutbytes- och betalningsöverenskommelsen
mellan Sverige och Ungern.

Instruktion för clearingnämnden utfärdades av Kungl. Maj:t den 28 augusti
1934 (S. F. S. nr 465).

Genom beslut sistnämnda dag förordnade Kungl. Majit till ledamöter och
suppleanter i clearingnämnden:

a) ledamöter:

Dahlberg, K., f. d. häradshövding, verkst, dir. i Svenska bankföreningen,
ordförande;

Matz, K. S., kommerseråd, vice ordförande;

Engzell, G., utrikesråd;

Magnusson, II., bankråd;

Nylander, O. E., verkst, dir. i Sveriges allmänna exportförening, led. av II
kamm.;

Sauber, K., generalkonsul;

Sjögren, K. E., föreståndare för lantbruksskolan i Ultuna, led. av II kamm.;

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 7 maj 1937 har Sjögren entledigats från
uppdraget att vara ledamot av clearingnämnden och i hans ställe till ledamot
förordnats vice riksbankschefen C. E. F. Wallberg.

b) suppleanter:

Böös, G. M. E., sekreterare i kommerskollegium;

141

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

Trygger, C. E., bankråd; • j[. 21

Ljungberger, B. G., vice verkst, dir. i Sveriges allmänna exportförening;

Larsson, L., direktör;

Utterström, G., direktör.

Jämlikt beslut av clearingnämnden hava följande ledamöter utgjort nämndens
arbetsutskott, nämligen ordföranden, vice ordföranden, Magnusson
samt, från och med den 7 maj 1937, Wallberg.

Kontorschef: Sundström, H., bankkamrerare.

Sekreterare: Belfrage, L. A. L., jur. kand.

Vid 1937 års utgång voro i clearingnämndens tjänst anställda omkring
sjuttiofem befattningshavare.

Lokal: Västra Trädgårdsgatan 15; tel. namnanrop: Clearingnämnden.
Clearingnämnden har under 1937 hållit ett femtiotal plenarsammanträden.

21. Besty reisen för Sveriges deltagande i konst- och industriutställningen i

Paris 1937 (1937: 18).

Genom beslut den 13 mars 1936 förordnade Kungl. Hajd, att Sverige
skulle deltaga i den internationella utställningen i Paris 1937 samt att det
svenska deltagandet skulle anordnas och handhavas av en särskild bestyrelse,
bestående av följande ledamöter:

Sachs, J. E., f. d. generalkonsul, ordförande;

Sohlman, B., f. d. kommerseråd, vice ordförande;

Ahlberg, C. A. H., slottsarkitekt;

Engzell, G., utrikesråd;

Fleming, E. H., friherre;

Gauffin, A. W. R., Överintendent och chef för nationalmuseum;

Hald, N. T. E., direktör;

Myrdal, K. G., professor, led. av I kamm.;

Odelberg, A. S. W., direktör;

Peyron, E. W., f. d. kommendörkapten;

Prytz, B. G., direktör;

Sköld, O., t. f. professor;

Stavenow, Å. L., fil. d:r;

Åhrén, U. E., stadsplanechef.

Generalsekreterare:

Ljungberger, B. G., vice direktör.

Genom beslut den 17 april 1936 förordnade Kungl. Maj:t, i enlighet med
bestyrelsens förslag, Peyron samt pressattachén vid svenska beskickningen
i Paris G. O. K. Kjellberg att vara, den förre generalkommissarie och den
senare biträdande kommissarie för utställningens svenska avdelning.

Bestyrelsen har under 1937 hållit ett tiotal sammanträden. Den svenska
utställningspaviljongen bar hållits öppen under tiden den 6 juni—den 25
november 1937.

142

lii ksdagsbe rätt elsen.

Ml 22 '' 22. Statens reservförrådsnämnd.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 25 juni 1937 skola de nied upphandling
och upplagring av varor för statens räkning sammanhängande uppgifter
handhavas av en särskild nämnd (statens reservförrådsnämnd). Instruktion
för nämnden utfärdades av Kungl. Maj:t den 14 augusti (S. F. S. nr 754).

Genom beslut förstnämnda dag förordnade Kungl. Maj:t till ledamöter av
nämnden:

Gärde, A. B., landshövding, ordförande;

Prytz, B. G., direktör, vice ordförande;

Holmberg, G. A., verkst, dir. i Sveriges slakteriförbund;

Nauckhoff, S. A. G., verkst, dir. i Nitroglycerinaktiebolaget.

Verkställande direktör:

Wehtje, W., direktör.

Sekreterare:

Engelstedt, E. C. E., t. f. andre kanslisekreterare.

Lokal: Västra Trädgårdsgatan 15; tel.: 23 18 60.

Nämnden har under år 1937 hållit omkring 15 sammanträden.

Stockholms slott den 4 januari 1938.

GUSTAF.

K. G. Westman.

Lotterimedel.

143

Bilaga 1.

Under år 1937 beviljade bidrag av lotterimedel.

Ändamål , Beslutets dag i -Prag'' i Belopp

| ; Mngsår kronor

Bildande konst, riksförbundet för......

Dramatiska teatern.............

Egyptenkommittén.............

Elias Fries-kommittén...........

Entomologiska sällskapet i Lund.......

Folkets parkers centralorganisation......

Folkminnesforskning vid Göteborgs högskola, institutet
för...............

Fredrika Bremerrmnmet i Philadelphia, kommittén
för................

G. C. I., föreningen............

Gotlands fornvänner, föreningen.......

Göteborgs lyriska teater, aktiebolaget.....

Göteborgs orkesterförening.........

Göteborgs teater, aktiebolaget........

Hallands läns folkhögskolas principalförening
(lantmannaskola).......•.....

Hyltén-Cavallins stiftelsen.........

Hälsingborgs konserthus, stiftelsen......

Hälsingborgs stadsteater, föreningen.....

Ingenjörsvetenskapsakademien........

Konsertföreningen i Stockholm........

Kristianstads teateraktiebolag........

Kulturhistoriska föreningen för Södra Sverige .
Landsflyktiga intellektuella, kommittén för . .
Landsmål sarkivet i Uppsala.........

! Landsmålsföreningarna i Lund, centralföreningen

för...............

1937 3ö/r,	1938	30,000: —
1937 28/-	1938	100,000: —
1937 ,0;''i2	1938	10,000: —
1937 !9/6	1938	25,000: —
1937 “/«	1938	5,000: —
1937 10/i2	1938	65,000: -
1937 28/6	1938	12,000: —
1937 10/u	1938	5,000: —
1937 2/7	1938	2, (XX): —
1937 ,0/i2	1938	20,000: -
1937 ,8/5	1 1938	250,000: ■ -
1937 10/i *	1938	30,000: —
1937 “/»	1938	150,000: -
1937 28/6	1938	100,000: —
1937 28/s	1938	22,000: -
1937 >%»	1938	20,000: —
1937 2S/r-	f 1937 1 1938	115,000: —
1937 37i	1	20,000: -
1937 -s/o	1938	145,000: —
1937 33/o	1938	10,000: —
1937 l0/i->	1938	55,000: -
1937 *75	1938	25,000: —
1937 28/r,	1938 80,000: —:
1937 “/«	1938 12,500: —	92,500: —■
1937 28/r,	1938	25,000: -

Bidraget utgår av vissa återbetalta lotterimedel.

144

Riksdagsberättelsen.

Ändamål

Beslutets dag j

Drag- 1
ningsår

Belopp

kronor

Makarna Erikssons läroanstalt, stiftelsen, (Fellingsbro
lantmannaskola)...........

Musikaliska akademien för Gävleborgs läns och
Norrköpings orkesterföreningar.......

Myrorna i Göteborg, sällskapet.......

Nordisk folkhögskola i Genéve, föreningen . .

Nordiska museet..............

> > ..............

, Norra Södermanlands folkhögskola, föreningen
för...................

Norrbottens läns hembygdsförening......i

Norrländsk hembygdsforskning, föreningen för . |
Operan..................I

Ortnanmskommissionen

Ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs j
högskola, institutet för..........

Oxie och Skytts härads folkhögskoleförening . .

j Parisutställningen 1937, bestyrelsen för Sveriges I
deltagande i..............j

| Riksteaterns pnblikorganisation.......''

| Skånes hembygdsförbund..........i

Smålands fornminnen och knltnrhistoria, öreningen
för................

Stockholms högskola............i

i Stockholms stadsmission..........j

Svenska aeroklubben, Kungl.........j

| Svenska Röda Stjärnan...........

I Svenska slöjdföreningen för utställningen i
Warszawa och Prag 1938 .........

j Svenska sångarförbundet..........

I > > ..........

j Svenska ungdomsringen för bygdekultur . . .

j Sveriges författareförening..........

I Sveriges orkesterföreningars riksförbund . . . .

] Sydsvenska ortnamnssällskapet........

| Uddevalla stad (byggnad för museum m. m.) . .
i Uddevalla teateraktiebolag.........

1937 “/«	1938	; 120,000: —
1937 l0/i2	1938	56,500: -
	f 1937
1937 28 5 i		35,000: —
	1 1938
1937 !8/b	1938 :	3,000: —
1937 28/b	1938	50,000: —i
1937 10/i2 :	1938	10,000:— 60,000: —
1937 “/*	1938	130,000: —
1937 S8/b	1938	32,000: —
193 7 88/b	1938	1 50,000: —
1937 28/b	1938	370,000: —i
1937 10/i2	1938	575,000: —! 945,000: —
1937 28/b	1938	51,500: —j
1937 I8/e	1938	16,000: —i 67,500: —
1937 28/6	1938	7,000: -
1937 28/s	1938	25,000: -
1937 28/b	1937	100,000: —1
1937 15/io	1938	95,000: —j
1937 I5/io	1	21,236: 93 216,236:93
1937 S8/5	1938	250,000: —
1937 s8/b	1938	50,000: —
1937 28/e	1938	50,000: -
1937 28/b	1938	125,000: -
1937 S8/b	1938	100,000: -
1937 3%	1	20,000: —;
1937 l0/n	1938	25,000: — 45,000: -
1937 S8/6	1938	5,000: -
1937 19/s	1937	17,500: -
1937 ,s/5	1938	15,000: —i
1937 10/i2	1938	25,000: — 40,000: —
1937 28/6	1938	10,000: —
1937 28/6	1938	10,000: -
1937 28/s	1938	j 90,000: -
1937 28/b	1938	2,000: -
1937 28/b	1938	100,000: —
1937 28/b	1938	15,000: -

Bidraget utgår av vissa återbetalta lotterimedel.

Lotterimedel.

145

Ändamål	Beslutets dag	Drag- ningsår	Belopp kronor
Upplands fornminnesförening........	1937 28/5	1938		50,000: —
Uppsala sjuksköterskehems utbildningsanstalt för
sjuksköterskor, stiftelsen byggnadsfonden för .	1937 28/f,	1938		80,000: -
Vitterhetsakademien............	1937 28/5	1938	35,000: —
> ............	1937 10/i2	1938	9,500:—	44,500	—
i Värnamo folkhögskoleförening........	1936 28/s	1938		10,000	—
Västerbottens läns arbetsstugor, stiftelsen . . .	1937 28/5	1938		65,000	—
Zanders Medico-mekaniska gymnastik, aktiebolaget	1937 28/s	1938		5,000
Summa kronor				4244,736	93

Därjämte hava 10,000 kronor av behållningen av vartdera av åtta penninglotterier under år
1938 jämte de s. k. överskottsmedlen å dessa lotterier tilldelats Humanistiska fonden.

Bih. lill riksd. prof. 1938. 1 sami.

Hiksdagsbcriittelscn.

146

Riksdagsberättelsen.

Uppgift å koni -

Justitie -

1	2	3	4	5	6	7 !
	Kommitténs
	nummer	i
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	\| Dagarvoden
	1936	1937	1938	80/« 1936
					Leda-	Sekr.
					möter	o. bitr.
A. Kommittéer, som under &r 1937 avslutat
sin verksamhet.
Kommittén för utredning av vissa organisationsfrågor
inom domsagoförvaltningen...........	—	9	1	—	2,264	4,491
Sakkunnig för utredning angående författarrätt . . .	—	11	2	—	2,300	—
Sakkunniga för utredning rörande frågan örn inrät-
tande av kommissionärer i hovrätt, nedre justitie-
revisionen och rådhusrätt...........	—	—	3	—	—	—
Sömma kr.	—	—	—	—	4,564	4,491
B. Kommittéer, vilka fortsätta sin verksamhet
vid ingången av år 193S.
Sakkunniga för utredning av frågan om partiella re-
former på strafflagstiftningens område......	17	5	4	36,643	5,068	—
Sakkunniga för utredning angående reformer på straff-
systemets, straffverkställighetens och fångvårdens
områden..................	18	6	5	71,862	12,628	9,161
Sakkunniga för samråd med byggnadsstyrelsen vid
utredning av frågan om garnisonssjnkhusets an-
vändning till lokaler för Högsta domstolen och Svea						j
hovrätt.............•.....	19	7	6	—	—	—
Sakkunnig för fortsatt utredning angående revision av
strafflagen för krigsmakten ..........	—	8	7	—	1,674	- \|
Sakkunnig för utredning av vissa organisationsfrågor
inom hovrätterna...............	—	10	8	—	300	—
Kommittén angående pensionering av i enskild tjänst
anställda...................	—	12	9	—	1,404	9,279
Sakkunniga för utredning rörande åtgärder för att för-
hindra förorening av vatten och luft samt rörande
rätt att utnyttja underjordiska vattentillgångar . .	—	13	10	—	684	8,626 ''
Sakkunniga för utredning rörande en reformerad hvres-
lagstiftning..................	—	14	11	—	3,114	7,533
Sakkunniga för kodifiering av gällande rätt på kyrko-
lagstiftningens område.............	—	15	12	—	—

1 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 16 oktober 1936 skola kostnaderna bestridas från andra och

Kommittékostnader: Justitiedepartementet.

147

Bilaga II.

mittékostnader.

departementet.

8	9	10	ii	12	13	14	15
U	t g i f	ter
	h 1936—80/« 1937					Beräknad
Ersättning för av-stådda avlönings-förmåner	Reseersättningar	Expenser (trycknings-kostnader, hyror, skriv-materi alier m. m.)	Summa	Beräknade utgifter Vt—“/i» 1937	totalkostnad t. o. m. sl/n 1937 (s:a av kol. 5, 13
Leda- möter	Sekr. o. bitr.	Leda- möter	Sekr. o. bitr.		och 14)
98 568	—	1,063	597	836 771	9,349 3.639	660	10,009 3,639
—	—	—	—	—	_	3,090	3,090
666		1,063	597	1,607	12,988	3,750	16,738
—		160			5,228	7,002	48,873
989	—	987		3,223	26,988	10,730	109,580
—	—	—	—	—	—	300	300
—	—	—	—	672	2,346	474	2,820
—	—	—	—	—	300	—	300
660	—	—		—	11,343	9,915	21,258
243	1	915	—	—	10,468	9,600	20,068
_	1	206	729	—	11,582	8,200	19,782
—	_ i		-	—	—	1,000	''1,000

åttonde huvudtitlarna med hälften från vartdera anslaget.

148

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4 !	5	6	7
Trafikförsäkringssakkunniga..........	—	—	13	- 1	192	—
Utredning angående djurskyddslagstiftning.....	—	—	14	- \|	—	347
Sakkunnig för en förberedande utredning rörande en revision av gällande bestämmelser örn avbetal- \| ningsköp ................... i	_	_	: 15:	_	300	_
Sakkunnig för utarbetande av förslag till anvisningar för uppläggande av nya fastighetsböcker för landet	—	—	16	—	—	—
1937 års domsagoutredning............	—	—	17	—	- ■	—
Straffrättskommittén...............	—	—	18	—	—
Sakkunnig för utredning angående nya släktnamn . .	—	—	19	—	—	—
Kommittén för utredning angående den straffrättsliga behandlingen av lättjefulla förbrytare samt angå-ende revision av lösdrivarlagen m. m.......			20	_	_	574
Sakkunniga för utredning angående justitiekanslerns, justitieombudsmannens och militieombudsmannens allmänna ämbetsställning...........			21	_	_	_
Sakkunnig för utredning angående åtgärder för be-kämpande av homosexualitetens samhällsfarliga yttringar...................			22	_	_	_
Sakkunnig för verkställande av översyn av förmyn-derskapslagstiftningen......•......	—	—	23	—	—	—
Summa kr.	—	—	—	108,505	25,364	35,520
C. Av kommittéanslaget under budgetåret 1936/1937 bestridda kostnader för andra ut-redningar Hn de här ovan under A och B upp-tagna. 1 Sakkunniga för utredning angående revision av be-stämmelserna örn utlännings rätt att bär i riket vistas och därmed sammanhängande spörsmål . . .		3			7,663
! Sakkunniga för utredning angående revision av gäl-lande bestämmelser örn tingshusbyggnadsskyldig-		4			3,250
Kostnader för tryckning av nedanstående betänkanden: 1933 års sjölagstiftningskommittés betänkande . .	1	1	—	—	—	—
\| betänkande angående lagstiftning i anledning av vissa lufträttskonventioner..........	5	2	—	—	—	—
betänkande angående internationella rättsförhållan-den rörande arv, testamente och boutredning . .	—	—	—	—	—	_
betänkande rörande sterilisering........	—	—	—	—	—	—
> > födelsekontroll m. m.....	—	—	—	—	—	—
betänkande angående lagstiftning om befordran med luftfartyg.................	—	—	—	—	—
befolkningskommissionens yttrande i abortfrågan .	—		—	—	—
\| Ersättning till f. d. presidenten frih. E. Marks von Wurtemberg för utarbetande av för-slag till utlåtande över utkast till in-temationell köplag m. m......
, » presidenten B. Ekeberg för vissa ut- redningsuppdrag..........		—	—	—	—	—
> » professorn Th. Engströmer för delta- gande i internationella lufträttskom-mitténs sammanträden......						_
> > hovrättsrådet H. Wikander för biträde vid fortsatt behandling av frågor i an-ledning av vissa lufträttskonventioner
> > landssekreteraren Hj. Kjäll såsom ord- förande i kommittén för en omorga-nisation av landsfiskals- och stads-fiskalsbefattningarna........					_

'' Jämlikt Kungl. Martts beslut den 11 juni och den 19 november 1937 skola kostnaderna bestri -

Kommittékostnader: Justitiedepartementet. 149

8	9	10	11	12	13	1 14	15
_	_	272	-	_	464	8,700	9,164
				—	347	3,400	3,747
—	—	—		—	300	2,100	2;400
—	—	—	—	—	—	5,000	5,000
—	—	—	—	—	—	8,850	8,850
—	—	—	—	—	—	7,250	7,250
	~			—	—	2,161	2,161
—	—	—	—	—	574	13,426	*14,000
—	-	—	—	—	—	200	200
1,892		2,540	729	3,895	69,940	98,308	276,758
9,102		916		1,450	19,131	1,354	20,485
—	—	—	—	751	4,001	—	4,001
—	—	—	—	7,492	7,492	—	7,492
—	—	—	—	1,283	1,283	—	1,283
_	—	—	_	842	842	_	842
—	—	—	—	903	903	—	903
—	—	—	—	2,639	2,639	—	2,639
—	—	—	—	2,158	2,158	_	2,158
				420	420		420
—	—	—	—	—	1,000	—	1,000
—	—	—	—		2,000	—	2,000
—	—	—	—		825	—	825
—	—	—	—	—	451	—	451
_	_	. .	_		400		400

dag från andra och femte huvudtitlarna med hälften från vartdera anslaget.

150

Riksdagsberättelsen,

1	2	3	*	5	6	7
Ersättning till utrikesrådet F. Malmar för biträde vid fortsatt behandling av frågan om lag-stiftning om internationella förhållan-den rörande dödsbo m. m......
> » docenten I. Agge för en förberedande utredning av frågan om behandlingen av arbetsskygga förbrytare ....
> > hovrättsassessorn S. Larsson för en förberedande utredning på hyreslag-stiftningens område........
> » följande personer, förordnade att tjänst- göra å justitiedepartementets lagbyråer: hovrättsrådet B. Hagström.....
> M. Heuman.....	—	—	—	—	—	—
* I. Strahl ......	—	—	—	—	—	—
> » följande personer för biträde med ut- förande av vissa av departements-chefen till dem överlämnade utred-ningsuppdrag : hovrättsrådet A. Schedin......
hovrättsassessorn G. Lindskog . . .	—	—	—	—	—	—
> H. Zetterberg . . .	—	—	—	—	—	—
e. hovrättsfiskalen K. Holmgren . .	—	—	—	—	—	—
> > följande personer för vissa arbeten inom departementet: byråchefen B. Lassen.......
e. hovrättsfiskalen A. Lindskog . . .	—	—	—	—	—	—
> A. Nordenstam . . .	—	—	—	—		—
Renskrivningskostnader m. m. för inom departementet tillkallade sakkunniga.............	_	_	_	_		—
Summa kr.	—	—	—	—	10,913
Summa av A, B och C, utredningar bekostade av kom-mittéanBlaget...............kr.	—	—	—	108,505	40,841	40,011

Kommittékostnader: Justitiedepartementet. 151

8	9	10	11	12	13	14	16
					1,000	“	1,000
—	—	—	—	—	500		500
-	—	—	—	—	500		500
~	1 1 1	—	1 1 I	=}	34,578	—	34,578
					3,265		3,265
—	—	—	—	—	360	—	360
—	—	—	—	—	6,599	—	6,599
1	—	—	—	—	2,146	—	2,146
__	_	_	_	_	1,553	_	1,553
—	—	—	—	—	3,564	—	3,564
—	—	—	—	—	431	—	431
—	—	—	—	—	9,500	—	9,500
9,102	—	916	—	17,938	107,541	1,354	108,895
11,660	—	4,519	1,326	23,440	190,469	103,412	402,386

152

Riksdagsberättelsen.

Utrikes''

1	2	3	4	6	6	7
	Kommitténs
	nummer i berättelsen
Kommitténs benämning	1936	1937	1938	t. o. m. 8> 1936	Dagarvoden
					Leda- möter	Sekr. o. bitr.
B. Kommittéer, som fortsätta sin verksamhet vid ingången av år 1938: o) Kommitté, bekostad av kommittéan-slaget: Sakkunniga angående skolungdomsutbytet.....		1	1	20	1,653	603
b) Kommitté, bekostad delvis av kommittéansla-get, delvis av andra medel: Understödsnämnden för rysslandssvenskar.....	1	2	2	12,204	5,600	_
c) Kommittéer, bekostade av andra medel än kommittéanslaget: Sakkunnig vid förberedande av vissa förslag till kon-vention rörande köp.............. Delegation för nordiskt ekonomiskt samarbete.... Bestyrelsen för firandet av Nya Sverige-minnet . . .	2 3	3 4 5	3 4 5	992 6,136	396	354
C. Ar kommittéanslaget linder budgetåret 1936/1937 bestridda kostnader:
Ersättning till ledamöterna av upplysningsnämnden och kulturrådet................	_	_		1693	1,770	678
Summa kr.	—		—	1,693	1,770	678
Summa av B a) och C kr.	—	—	—	1,713	3,423	1,281

1 Se även ecklesiastikdepartementet.

Kommittékostnader: Utrikesdepartementet.

153

departementet.

8	9	1 io	1 ll	I 12	13	14	15
u	t g i f	ter
	‘/i 1936—80	It 1937					Beräknad totalkostnad t. o. m. 31/i2 1937 (s:a av kol. 5, 13 och 14)
j Ersättning för av-stådda avlönings-förmåner	Reseersättningar	Expenser (trycknings-kostnader, hyror, skriv-materialier m. m.)	Samma	Beräknade utgifter x/v—31/i2 1937
Leda- möter	Sekr. o. bitr.	Leda- möter	Sekr. o. bitr.
.		137	.	148	2,541	891	1 3,452
		_	—	—	5,600	3,339	21,143
1 1 1		1,550	450	208 5,000	2,958 5,000	2,731 51,510	992 11,825 56,510
		3,505			5,953		7,646
—	—	3,505	—	—	5,953	—	7,646
—	—	3,642	—	148	8,494	891	11,098

154

Riksdagsberåttelsen.

Försvars''

1 1	2 1	3 1	4	5	6 [	7 \|
1	Kommitténs
	nummer	i
	berättelsen
Kommitténs benämning.				t. o. m.	Dagarvoden i
	1936	1937	1938	30/e 1936
					Leda-	Sekr.
					möter	o. bitr.
A. Kommittéer, som under år 1937 avslutat sin
verksamhet.
Sakkunnig för verkställande av utredning rörande
frågan om ersättning av de i knstflottan ingående Sverige-skeppen m. m.............	_	3	1	_	2,460	1,458
Sakkunnig för verkställande av förberedande ufred-
ning rörande förändrade bestämmelser för rekrytering av försvarsväsendets officerskårer m. m......	_	4	2		1,572	_
Sakkunniga för utredning av frågan rörande ordnan-det av bemanningen av statens isbrytarfartyg . . Sakkunniga för utredning rörande förutsättningarna	—	—	3	—	552	36
för emottagande från statens sida av på frivillig-hetens väg anskatfad luftvärnsmateriel......	—	—	4	—	851	400
Summa kr.	—	—	—	—	5,435	1,894
B. Kommittéer, som fortsätta sill verksamhet
vid ingången av år 1938.
Sakkunniga för utredning rörande generatorgassyste-
mets användning för motorfordonsdrift (gasgenera-torkommittén) ................			5	_	714	648
Sakkunniga för utredning rörande den andliga vården
vid försvarsväsendet..............		—	6	—	—	—
Summa kr.	—		—	—	714	648
C. Av kommittéanslaget under budgetåret 1936/1937 bestridda kostnader för andra utred-
ningar än de här ovan under A och B upptagna. Sakkunniga för biträde med utarbetande av förslag till ändringar i inskrivningsförordningen..... Sakkunniga för verkställande av utredning rörande	_	1	—	—	5,310	- j
planläggning och organisation av det civila luft-skyddet (civila luftskyddsntredningen)......		2	_	_	6,243	9,713
Riksvärderingsnämnden och lokala nämnder ....	—	—	—	—	1,901	1,656
Utarbetande av nytt fålttjänstreglemente..... Utredning avseende bland annat förslag till ny lag-					12,282	t
stiftning angående rekvisitioner för krigsmaktens behov ....................	_	_	_	_	413	\|
Vissa utredningsuppdrag inom försvarsdepartementet Utredning rörande luftskyddsanordningar för militära	—	—	—	—	3,816
etablissement................. Förhandlingar rörande tvistiga mellanhavanden mellan	~	—	—	—	—	500
Kronan och Karlskrona stad..........	1 —	—	—	—	96	—
Summa kr.	! _	—	—	—	I 30,061	11,869
Summa kostnader för utredningar bekostade av kom-
mittéanslaget...............kr.	—	—	—	—	\| 36,210	14,411

1 Iämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 15 januari 1937 skola kostnaderna bestridas från fjärde och

Kommittékostnader: Försvarsdepartementet,

155

departementet.

8	9	10	11	12	13	14	16
u	t g i f	ter
	V? 1936—80	/« 1937					Beräknad totalkostnad t. 0. m. sl/i2
Ersättning för av-			Expenser		Beräknade utgifter 1/7—81/is 1937
stådda avlöniiigs-	Reseersättningar	(trycknings-		1937 (s:a av
förmåner			kostnader,	gumma	kol. 5, 13
				hyror, skriv-		och 14)

Leda-	Sekr.	Leda-	Sekr.	materialier
möter	o. bitr.	möter	o. bitr.	m. m.)
				2,426	6,344	8,336	14,680
—	—	277		—	1,849	3,600	5,449
—	—	76	22	—	686	1,771	2,457
_	—	789	—	79	2,119	18	2,137
—	—	1,142	22	2,505	10,998	13,725	24,723
		314	277	500	2,453	8,855	111,308
—	—	—	—	—	—	300	300
—		314	277	500	2,453	9,155	11,608
—	—	43	—	291	5,644	—	5,644
	41	8,195	1,343	9,371	34,906		34,906
—	—	572	1,048	5,177	—	5,177
—	—	226	—	2,138	14,646	—	14,646
491		94	_	_	998		998
—	—	—	—	—	3,816	—	3,816
—	—	—	—	25	525	—	525
—	—	131	—	—	227	—	227
491	41	9,261	1,343	12,873	65,939	—	65,939
491	41	10,717	1,642	15,878	79,3!H)	22,880	102,270

nionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.

156

Riksdag sberättelsen.

Social -

1	2	3		5	6	7 1
	Kommitténs
	nummer i
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Dagarvoden
	1936	1937	1938	30/« 1936
					Leda-	Sekr.
					möter	o. bitr.
A. Kommittéer, som under år 1937 avslutat
sin verksamhet eller vilkas verksamhet är
vilande.
Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.
Vaccinationsutredningen.............	19	10	1	25,741	2,370	2,190
Arbetstidsutredningen angående affärs- och kontors-
anställda...................	25	13	2	14,350	2,154	—
Länsstyrelseutredningen.............	26	14	3	25,061	3,986	2,790
Utredning rörande pensionsstvrelsens invaliditetstöre-
byggande verksamhet.............	27	15	4	567	744	1,188
1936 års utredning angående beredskapsarbeten . . .	—	17	5	1,254	3,924	2,676
1936 års utredning angående blinda och dövstumma .	—	18	6	24	3,090	1,830
Utredningen rörande inrättande av ett statens social-
hygieniska institut.............. 1936 års semestersakkunniga...........	—	21 22	7 8	—	3,050 1,830	876 1,476
1936 års Hallutredning.............	—	23	9	—	974	1,206
Ä137 års arbetarskyddskommitté.........	—	—	10	—	156	36
Sakknnniga för uppgörande av plan för 1937 års ar-
betslöshetsräkning...............	—	—	11	—	414	84
1937 års folktandvårdssakkunniga ........	—	—	12	—	—
Sinnesslövårdssakkunnig.............	15	5	13	23,215	—	—
Summa kr.	—	—	—	90,212	22,692	14,352
B. Kommittéer, vilka fortsätta sin verksamhet
vid ingångeu av år 1938.
a) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.
Hembiträdesutredningen.............	17	8	14	23,324	6,960	1,350
Bostadssociala utredningen............	18	9	15	94,377	5,792	2,602
1934 års bvggnadsindustrisakkunniga.......	21	11	16	80,103	4,764	2,190
Befolkningskommissionen.............	23	12	17	60,870	17,031	3,360
1935 års Blekingeutredning...........	28	16	18	6,576	972	624
Rationaliseringsutredningen............	—	19	19	180	6,384	3,800
Sakkunniga för utredning rörande vissa familjeekono-
miska och familjesociala förhållanden......	—	20	20	282	1,092	—
Livsmedelslagstiftningssakkunniga1........	—	24	21	—	518	425
Sakkunniga för utredning rörande polisens uniformering
sommartid m. m................	—	—	22	—	474	—
Sakkunniga för utredning rörande Västernorrlands
läns försörjningsmöjligheter...........	—	—	23	—	—	—

Kommitténs kostnader bestridas av social-, jordbruks- och handelsdepartementen med en tredje -

Kommittékostnader: Socialdepartementet,

157

departementet.

8	9	10	n	12	13	14	15
u	t g i f	ter
	Vt 1936—30	e 1937					Beräknad totalkostnad t. o. m. 31/»
Ersättning för av-			Expenser		Beräknade utgifter Vt-81/» 1937
stådda avlönings-	Reseersättningar	(trycknings-		1937 (s:a av
förmåner			kostnader,	Summa	kol. 5, 13 och 14)
				hyror, skriv-
Leda-	Sekr.	Leda-	Sefa.	materialier
möter	o. bitr.	möter	o. bitr.	m. m.)
	3.665	790		2,321	11,336	21,206	58,283 i
_	9.915	1,884	_	1,873	15,826	13,500	43,676
2,274	10,721	1,225	436	3,521	24,953	50,014
_	2,787	355	_	297	5.371	3,470	9,408
—	2,191	887	—	10,138	19,816	7,786	28,856
1,071	1,687	1,416	408	725	10,227	4,894	15,145
628	903	2,144	187	267	8,055	4,390	12,445
—	—	38	—	7,959	11.303	4,700	16,003
—	5,815	539	62	1,801	10,397	14.000	24,397
—	—	15	—	26	233	18,800	19,033 ;
_	—	_	_	61	559	_	559
—	—	—	—	—	—	12,500	12,500
—	—	—	—	—		—	23,215
3,973	37,684	9,293	1,093	28,989	118,076	105,246	313,584
4,700	655	696	178	3,816	18,355	3,772	1 45,451
613	834	1,907	237	10.325	22,310	5,308	121,995
—	10,065	—	27,691	44,710	17,900	142,713
6,012	—	5,219	—	22,755	54,377	20,000	135,247
—	—	687	577	323	3,183	1,500	11,259
11,652	6,160	911	595	9,571	39,073	25,055	64,308
■ _	_	_	_	200	1,292	_	1,574
192	2,265	45	—	555	4,000	3,633	7,633
121	—	—	—	141	736	—	736
—	635		—	—	635	7,350	7,985

del vardera.

158

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	5	6	7
Sakkunniga för utredning rörande polisskolans i Stock-holm organisation...............			24		36
Fritidsutredningen................	—	—	25	—	—	—
1937 års arbetslöshetssakkunniga.........	—	—	26	—	—	—
Utredning rörande allmänna samlingslokaler ....	—	—	27	—	—	—
Summa kr.	—	—	—	265,712	44,023	14,351
b) Kommitté, bekostad ar andra medel än kommittéanslaget. Exporthuskommittén...............	—	—	28	—	—	—
C. Ay kommittéanslaget bestridda kostnader för andra utredningar än de här ovan under A och B upptagna. Delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet för tiden t. o. m 3l/ia 1936 .....	16	7
Sakkunniga för biträde åt länsstyrelsen i Norrbottens län i fråga örn utredning angående de åtgärder, som böra vidtagas för avhjälpande av de inom vissa delar av lappmarken i nämnda län yppade missförhållanden m. m.............	2
1934 års barnpensioneringssakkunniga.......	20	1	—	—	—	—
Sakkunnig för utredning rörande socialstyrelsens or-ganisation ..................	22	2	—	_	_	—
Utredningsmän för omläggning av skyddshemsverk • samheten ..................	_	2	_	_	_	_
Ersättning till utredningsmän i indelningsärenden . .	—	—	—	—	—	—
> > följande personer för biträde å social- departementets lagbyrå: hovrättsassessorn E. Eckerberg . . .
e. o. hovrättsassessorn 0. Bergholtz .	—	—	—	—	—	—
förste aktuarien E. Lindh.....	—	—	—	—	—	—
förste revisorn I. T. Askelöf ....	—	—	—	—	—	—
byråchefen E. Gr. Bexelius.....	—	—	—	—	—	—
> » följande personer för biträde med ut- förande av vissa av departementschefen till dem överlämnade utredningsupp-drag: docenten Alf Johansson ......
fil. kand. T. F. Erlander......	—	—	—	—	—	—
skyddshemsinspektören A. M. Pehrling	—	—	—	—	—	—
länsnotarien N. Rosenius......	—	—	—	—	—	—
landsfogden W. Bergenfelt.....	—	—	—	—	—	—
professorn S. D. Wicksell......	—	—	—	—	—	—
Ersättning till socialstyrelsen för kostnader i anled-ning av utredning angående vissa för-hållanden med avseende å icke stats-understödda understödsföreningar . .
Sakkunniga rörande förhandlingsordning för stats-tjänstemän1 .................	_	_	_	_	_	_
Inom Överståthållarämbetet tillkallade sakkunniga för utredning rörande en för polisväsendet gemensam institution för kriminaltekniska undersökningar . .
Summa kr.	—	—	—	—	—	—
Summa av A, B a) och C, utredningar bekostade av kommittéanslaget.............kr.		—	—	355,924	66,715	28,703

1 De sakkunnigas kostnader bestridas av social- och kommunikationsdepartementen med hälften

Kommittékostnader: Socialdepartementet. 159

8	9	10	11	12	13	14	15
					36	4,964	5,000
—	—	—	—	—	—	7,300	7,300
—	—	—		—		12,900	12,900
23,290	20,614	9,465	1,587	75,377	188,707	109,682	564,101
—	—	—	—		—	11,700	11,700
—	—		—	—	2,250	—	2,250
					3,203		3,203
—	—	—	—	—	14,159	—	14,159
—	—	—	—	—	8,599	—	8,599
—	—	—	—	—	9,703	_	9,703
	~		—	—	3,037	—	3,037
—	—	_	_	_	9,393	_	9,393
—	—	—	—	—	4,992	—	4,992
—	—	—	—	—	800	—	800
—	—	—	—	—	1,375	—	1,375
1					350		350
					3,600		3,600
—	—	—	—	—	800	—	800
—	—	—	—	—	800	—	800
—	—	—	—	—	275	—	275
—	—	—	—	—	850	—	850
“		“			3,000		3,000
	—	—		—	745	—	745
—	—	—		—	2,076	—	2,076
—	—	—	_	_	132	_	132
—	—	—	—	—	70,139	—	70,139
27,268	58,298	18,758	2,680	104,366	376,922	214,928	947,774

värdera.

160

Riksdaqsberättelsen.

Kommunikations''

1	2	3	4	5	6	7
	Kommitténs
	nummer i berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Dagarvoden
	1936	1937	1938	so/e 1936
					Leda-	Sekr.
					möter	o. bitr.
A. Kommittéer, som under år 1937 avslutat
sin verksamhet.
Kommitté, bekostad av andra medel än
kommittéanslaget.					■
1936 års klassificeringskommitté.........		10	1	—	1,338	250
B. Kommittéer, vilka fortsätta sin verksamhet
vid ingången av år 1938.
a) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget. 1932 års järnvägsekonomiutredning........	4	4	2	13,149	690	804
1935 års vägsakkunniga.............	6	5	3	21,893	2,142	2,713
1936 års järn vägskommitté............	—	6	4	—	4,302	1.998
1936 års trafikutredning.............	—	7	5	—	2,598	4,757
1937 års sakkunniga rörande trafiksäkerheten . . .	—	8	6	—	1,680	24
1937 års civilflygutredning............	—	—	7	—	—	—
Summa kr.	—	—	—	35,042	11,412	10,296
b) Kommitté, bekostad av andra medel än
kommittéanslaget.
Statens steninköpskommitté...........	—	9	8	4,442	2,244	1,350 i
C. Av kommittéanslaget bestridda kostnader för andra utredningar än de här ovan under
A och It upptagna.
Sakkunniga rörande förhandlingsordning för stats-
tjänstemän1..................	—	—	—	—	—	—
Summa av B a) och C, utredningar bekostade av
kommittéanslaget...............	—	—		35,042	11,412	10,296

1 De sakkunnigas kostnader bestridas från femte och sjätte huvudtitlarnas kommittéansiag med

Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet,

161

departementet.

8	9	10	li	12	18	14	16
U	t g i f	ter				Beräknade utgifter */»—“/ii 1937	Beräknad 1 totalkostnad t. o. m. s7ia \| 1937 (s:a av i kol. 5, 13 \| och 14)
7 r 1936—S0/6 1937
Ersättning för av-stådda avlönings-förmåner	Reseersättningar	Expenser (trycknings- kostnader,	Summa .
Leda- möter	Sekr. o. bitr.	Leda- möter	Sekr. o. bitr.	hyror, skriv-materi alier m. m.)
2,607	5,531	70	107		9,903	3,365	13,268
				43	1,537	800	15,489
	11,262	3,477	1,010	534	21,138	8,738	51,766
645	10,448	452	—	1,618	19,463	7,393	26^856
	—	1,632	—	122	9,109	11,035	20,144
	3,227	475	—	137	5,543	8,500	14j043
\| -	—	—	—	-	—	1,831	1,831
645	24,937	6,036	1,010	2,454	56,790	38,297	130,129
126		3,0o3	—	2,707	9,480	3,800	17,702
					2,076		1
m	24,937	6,036	1,010	2,454	58,866	38,297	132,205

hälften från vartdera anslaget.

Bill. till riksd. prof. 1938. 1 sami.

RiktidagNberiittelsen.

162

Riksdagsberåttelsen.

Finans''

1	2	3	4	6		7 .
	Kommitténs
	nummer i
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Dagarvoden
	1936	1937	1938	s> 1936
					Leda-	Sekr.
					möter	o. bitr.
A. Kommittéer, som under år 1937 avslutat sin
verksamhet.
Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.
1935 års lärarlönesakkunniga...........	23	18	1	14,260	1,540	594
Sakkunniga för utredning och redovisning å statens
allmänna fastighetsfond av fastigheter, som dispo-
lierås av Uppsala och Lunds universitet.....	—	19	2	704	940	3,000
Läroverkslönesakkunniga.............	—	22	3	6,710	9,422	4,020
1936 års lärarlönesakkunniga...........	—	24	4	246	4,782	2,586
Summa kr.	—	—	—	21,920	16,684	10,200
B. Kommittéer, vilka fortsätta sin verksamhet
vid Ingången av år 1938.
Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.
1934 års familjepensionsutredning.........	17	15	5	31,240	1,746	9,047
Sakkunnig för utredning av frågan örn den rättsliga
vården och förvaltningen av kronans fasta egendom	19	16	6	—	—	—
[ Kvinnoarbetskommittén.............	20	17	7	10,368	1,116	3,832
\| Kommunalskatteberedningen............	—	20	8	10,550	11,802	20,631
1936 års uppbördskommitté...........	—	21	9	5,089	2,658	17,249
1936 års lönekommitté.............	—	23	10	7,701	15,460	43,139
1936 års skattekommitté.............	—	25	11	—	4,866	22,280
1937 års automobilskatteutredning........	—	—	12	—	236	180
Bränneriregleringssakkunniga...........	—	—	13	—	—	—
Sakkunniga för viss författningsteknisk revision å
beskattningsrättens område...........	—	—	14	—	—	—
Summa kr.	—	—		64,948	37,884	116,358
C. Av kommittéanslaget under budgetåret 1936			.....
37 bestridda kostnader för andra utredningar
än de här ovan under A och B upptagna.
Ministern för utrikes ärendena R. J. Sandler, expens-
utgifter vid uppdrag att inkomma med redogörelse
för socialiseringsnämndens verksamhet m. m. . . .	—	—	—	—	—	—
Mjöltypskommissionen..............	—	—	—	—	60	—
1934 års nämnd för städningsutredning......	13	1	—	—	1,608	—
Tnbaksimporthandels9akkunniga..........	15	3	—	—	5,950	—
Sakkunniga för vissa utredningar rörande Sveriges
ekonomiska läge...............	16	4	—	—	—	—
1935 års sparbankssakkunniga..........	24	8	—	—	78	1,500
1935 års brännoljekommitté...........	26	10	—	—	3,366	3,654

Kommittékostnader: Finansdepartementet.

163

departementet.

8	9	10	U 1	12	13 \|	14	15
u	t g i f	ter
''h 1936—so/« 1937					Beräknad
							totalkostnad t. o. m. 8I/«
Ersättning för av-			Expenser		Beräknade utgifter v»—1“/H 1937
stådda avlönings-	Reseersättningar	(trycknings-		1937 (s:a av
förmåner			kostnader, hyror, skriv-	Summa	kol. 5, 13
					och 14)
		1
Leda-	Sekr.	Leda-	Sekr.	materialier
möter	o. bitr.	möter	o. bitr.	m. m.)
169		34		500	2,837		17,097
542	_	194		51	4,727		5,431
11,467	11,410	268	91	2,390	39,068	—	45,778
—	6,149	2,628	250	6,843	23,238	4,417	27,901
12,178	17,559	3,124	341	9,784	69,870	4,417	96,207 !
	292	144		392	11,621	600	43,461
____	_	_	_	_	_	959	959
165		74	—	1,497	6,684	2,100	19,152
920	4,926	2,949	290	1,667	43,185	34,000	87,735
398	3,331	510	586	2,621	27,353	17,654	50,096
18,060	10,230	2,172	—	6,193	95,254	58,350	161,305
—	9,522	1,584	—	2,287	40,539	22.500	63,039
—	969	149	—	—	1,534	26,500	28,034
—	—		—	—	—	1,800	1,800
—	—	—	—	—	—	2,762	2,762
19,543	29,270	7,582	876	14,657	226,170	167,225	458,343
				2,152	2,152		2,152
_	—	—	—	600	660	—	660
46	—	—	—	—	1,654	—	1,654
152	—	—	—	—	6,102	—	6,102
_	_	_	_	1.000	1,000	_	1,000
—	—	—	—	2,168	3,746	—	3,746
—	—	1,836	534	1,735	11,125	—	11,125

164

Riksdagsberåttelsen.

1	2	3	4	5	6	7 S
Sakkunniga för omläggning av riksstatens uppställ- j ning.....................	''	11			2,715	150
Sakkunniga för utredning rörande förstärkning av
statspolisorganisationen............	—	12	—	—	1,477	—
1936 års avlöningsrevision för icke-ordinarie personal	—	13	—	—	1,068	—
Sakkunnig för utredning av vissa beskattningsfrågor		—	—	—	3,285	10,669
Sakkunnig för utredning i fråga om avskrivning eller					3,500
avlösning av ännu utgående landgille m. m. . . .	—	—	—	—	—
Ersättning till krigsrådet D. Brunskog för uppdrag att biträda med viss undersökning rörande ändrad
uppställning av riksstatens fjärde huvudtitel . . .	—	—	—	—	—	—
Ersättning till följande personer för biträde med ut-förande av vissa av departementschefen till dem överlämnade utredningsupp-drag:
hovrättsrådet H. Lembke ....	—	—	—	—	—	—
hovrättsassessorn E. Söderlund . . .	—	—	—	—	—	—
» E. Thomasson . . .	—	—	—	—	—	—
> S. L. Hammarskiöld	—	—	—	—	—	—
» Hj. Nordfelt . . .	—	—	—	—	—	—
majoren R. Smedberg.......	—	—	—	—	786
förste aktuarien T. B. Kjellén . . .	—	—	—	—	294
t. f. förste aktuarien S. Groth . . .	—	—	—	—	292
Summa kr.	—	—	—	—	24,479	15,973
Summa av A, B och C, utredningar bekostade av 1 kommittéanslaget.............kr.
—	—	—	stines	79,047	142,531

Härav belöpa 4,007 kronor ä viss av den sakkunnige företagen utredning för kommunalskattebe -

Kommittékostnader: Finansdepartementet.

165

8	9	10	1 a	12	13	14	1 16
885	—	—	_	122	3,872		1 3,872
321	—	579	—	195	2,572	__	2,572
100	—	—	—	85	1,253	—	1,253
11,311	—	—	—	2,941	28,2061	—	28,206
314	—	—	—		3,814	—	3,814
—	—	—			—	1,500	1,500
				_	1,689		1,689
—	—	—	—	--	8,933	—	8,933
—	—	—		—	6,689	—	6,689
—	—	—		—	5,991	—	5,991
3,962	♦ _	_		_	8,533 4,748	_	8,533 4,748
1,169	—	—	—	—	1,463	■-	1,463
—	—		—	—	292	—	292
18,260	—	2,415	534	10,998	104,494	1,500	105,994
49,981 \|	46^29	13,121	1,751	35,439	400,534	173,142	660,544 :

redningens räkning.

166

Riksdagsberåttelsen.

Ecklesiastik -

1	2	8	4	5	6	7 f
	Kommitténs
	nummer	i	■■
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Dagarvoden
	1936	1937	1938	so/e 1936
					Leda-	Sekr.
					möter	o. bitr.
A. Kommittéer, som under år 1937 avslutat
sin verksamhet.
a) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.
Universitetsberedn ingen.............	14	13	1	23,606	1,986	1,638
Studentexamen asak kunniga............	—	17	2	—	690	642
Sakkunniga för redigering av förslag till ny psalmbok
för svenska kyrkan ..............	—	21	3	—	3,798	—
Studentunderstödssakkunniga...........	—	—	4	—	996	1,590
Sakkunniga för utredning av frågan om rasbiologiska
institutets organisation och arbetsförhållanden . .	—	—	5	—	—	—
Sömma kr.	—	_	—	28,606	7,470	3,870
b) Kommitté, bekostad av andra medel än
kommittéanslaget.
Studielånenämnden...............	—	—	6	—	3,771	1,519
Summa kr.	—	—	—	—	8,771	1,519
B. Kommittéer, vilka fortsätta sin verksamhet
vid ingången av år 1938.
a) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.
Kultnrminnesvårdssakkunniga..........	—	12	7	6,559	1,398	534
Sakkunnig för fortsatt revision av kyrkohandboken .	15	14	8	—	—	—
Sakkunnig vid beredning av ärenden av kyrkligt-
ekonomisk natur...............	20,21	15	9	24,919	8,676	—
1936 års lärarntbildningssakkunniga........	—	16	10	12,021	16,104	1,176
1936 års yrkesskolsakkunniga..........	—	18	11	—	10,644	1,620
Sakkunniga för utredning av frågan örn skolöversty-
relsens organisation..............	—	19	12	—	4,674	1,998
Sakkunnig för fortsatt utredning av läroboksfrågan .	—	20	13	—	1,440	—
Sakkunniga för utarbetande av förslag till ny koral-
bok.....................	—	22	14	—	4,872	—
Verkstadsskoleutredningen............	—	—	15	—	120	156
Sakkunniga för utredning rörande sjöfolkets bildnings-
fråga....................	—	—	16	—	432	222
Sakkunniga för viss utredning rörande verksamheten
vid kungl, dramatiska teatern........	—	—	17	—	—	- 1

Skall till viss del bestridas nr kyrkofonden enl. Kungl. Maj:ts beslut den 30 iuni 1937.

Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet,

167

departementet.

8	9	10	11	12	13	14	15
u	t g i f	ter
1	h 1936—so/	e 1937					Beräknad totalkostnad t. o. m. 81/is
Ersättning för ay-			Expenser		Beräknade utgifter x/y—sl/i2 1937
stådda avlönings-	Reseersättningar	(trycknings-		1937 (s:a av
förmåner			kostnader,	Summa	kol. 5, 13
				hyror, skriv-		och 14)

Leda-	Sekr.	Leda-	Sekr.	materialier
möter	o. bitr.	möter	o. bitr.	m. m.)
	8,294			547	12,465	4,734	40,805
3,225	—	2,011	117	315	7,000	10,000	17,000
—	—	100	—	1,500	5,398	8,716	14,114
2,020	_	905	365	500	6,376	3,300	9,676
—	—	—	—	—	—	854	854
5,245	8,294	3,016	482	2,862	31,239	27,604	82,449
_				210	5,500		5,500
				210	5,500		5,500
203	542	2,026	100		4,803	4,040	15,402
—	—	—	—	—	—	5,000	5,000
14,493	_	795	_	818	24,782	>19,730	69,431
11,629	573	4,999	—	1,300	35,781	10,000	57,802
221	5,069	—	438	1,729	19,721	12,208	31,929
15,256	1,724	415	_	2,000	26,067	19,600	45,667
2,840	—	—	96	133	4,509	4,100	8,609
302	-	718	_	_	5,892	3,000	8,892
—	_	438	—	~	714	6,950	7,664
_	—	—	—	26	680	3,800	4,480
	—	—		—	—	2,900	2.900

168

Riksdagsberåttelsen.

1	2	3	4	s	6	7
Utredningsman rörande åtgärder till utökning av den i till evangelieboken fogade lilla bönboken ....			18
\| Flickläroverkssakkunniga.............			19	—	—	—
] Sakkunnig lör utredning rörande ordningen för in-trädesprövningar till realskolans första klass m. m.			20
1937 års folkskolutredning............	—	—	21	—	—	—
1337 års skolmaterielsakkunniga.........	—	—	22	-	—	—
Sakkunniga för utredning rörande restaurering av Uppsala domkyrka..............			23		.	_
Sakkunniga för utredning angående det främmande språk, som bör vara begynnelsespråk i realskolan .	_		24	_	_	_
i Sakkunniga angående skolungdomsutbytet.....	—		—	20	1,653	603
Summa kr.	—		—	43,519	50,013	6,309
\| 6) Kommittéer, bekostade av andra medel än kommittéanslaget. Ortnamnskommissionen............	25	23	25	39,000	2,500	3,918
Karolinska sjukhusets byggnadskommitté .....	26	24	26	1.025,168	13,800	262,693
\| Chalmerska skeppsbyggeriinstitutionens byggnads-kommitté ..................	—	25	27	_	_	—
Summa kr.	—	_		1,064,168	16,300	266,611
C. Av kommittéanglaget under budgetåret 1936/ 1937 bestridda kostnader för andra utredningar Un de här ovan under A och B upptagna. 1932 års seminariesakkunniga...........	13	i		105,973
Sakkunniga för utredning rörande närmare anknytning av åskledarkontrollanstalten till universitetet i Upp-sala ....................	16	2		669
Sakkunniga för utredning angående tillströmningen till de intellektuella yrkena..........	17	3	_	54,270		1,500
1934 års domkapitelssakkunniga.........	18	4	—	27,296	606	—
Sakkunniga för utredning rörande organisationen av i Stockholm befintliga samlingar av utländska forn-saker ....................	22	6		12,161	288	596
Sakkunnig för utredning rörande omorganisation av dövstumundervisningsväsendet..........	24	8	_	5,982	1,836	_
Sakkunniga för utredning i fråga om beredande av ökade arbetstillfällen för svenska konstnärer . . .		9		741	324	800
Sakkunniga för överarbetning av förslag till psalm-bok för svenska kyrkan............	—	10	—	_	936	1,008
Summa kr.	—	—	—	207,092	3,990	3,904
Summa av A a), B a) och C, utredningar bekostade av kommittéanslaget........... kr.	—	—	—	274,217	61,473	14,083

1 Se även utrikesdepartementet.

Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet. 169

8	9	10	11	12	13	14	16
—	—				—	1,800	1,800
—	—	—		_	—	3,700	3,700
—	—	—	—	—	—	5,400	5,400
—		—	—	—	—	2,000	2,000
—		—	—	—	—	4,400	4,400
	—	137	_	148	2,541	891	13,452
44,944	7,908	9,528	634	6,154	125,490	109,519	278,528
				82	6,500	3,250	48,750
1,460	—	177	79	24,000	302,209	150,000	1,477,377
—	—	981	—	6	987	12,900	13,887
1,460	—	1,158	79	24,088	309,696	166,150	1,540,014
—				1,919	1,919	—	107,892
—	—	245	—	—	245	—	914
_	_	_	_	4,769	6,269	_	60,539
373	—	577	—	—	1,556	—	28,852
5,116	—	—	—	1,027	7,027	—	19,188
3,530	—	—	—	4,086	9,452	—	15,434
—	1,096	29	—	1,055	3,304	—	4,045
—	561	326	130	2,170	5,131	—	5,131
9,019	1,657	1,177	130	15,026	34,903	—	241,995
59,208	17,859	13,721	1,246	24,042	191,632	137,123	602,972

170

Riksdag sberättelsen.

Jordbruks -

1	2	1 3	4	5	6	7 1
	Kommitténs
	nummer i
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Dagarvoden
	1936	1937	1938	80/e 1936
					Leda-	Sekr.
					möter	o. bitr.
A. Kommittéer, som under år 1937 avslutat
sin verksamhet.
Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.
Utredningsmän för utredning örn fiskerätten i vissa
större insjöar.................	12	9	1	75,708	1,350	—
Utredningsman för utredning av frågan om möjlig-
heterna för ett samarbete mellan organisationer på
slaktdjurshandelns område och de offentliga slakt-
busen....................	16	10	2	289	—	_
Utredning rörande åtgärder till reglering avjordbrnkets
skuldförhållanden ..............	18	11	3	11,397	1,836	2,695
Utredning rörande åtgärder till förbättring av lant-
arbetarnas löneställning ... ........	—	15	4	6,483	5,880	9,924
1936 års lantbruksundervisningskommitté.....		16	5	6,203	9,156	2,016
Utredning rörande fiskets administration......	—	18	6	—	2,154	108
1936 års utredning angående kompensation för jord-
brukets arbetstidsbegränsning..........	—	20	7	—	1,116	1,646
Undersökning rörande avsättande av skyddsskogar i
Hallands län m. m...............	—	—	8	—	—	—
1935 års fiskeriutredning.............	21	13	9	4,993	5,040	420
Summa kr.	—	—	—	105,073	26,532	16,809
B. Kommittéer, vilka fortsätta sin verksamhet
vid ingången av år 1938.
a) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.
Utredning av vissa jaktlagstiftningsfrågor.....	10	7	10	22,337	2,154	—
Statens potatismjölsnämnd (från V? 1936 av andra
medel)....................	11	8	33	52,497	—	—
Skogslagkommissionen..............	19	12	11	36,926	3,948	2,832
1936 års egnahemsutredning...........	22	14	12	3,400	5,380	4,647
1936 års arrendeutredning............	—	17	13	2,098	5,196	—
1936 års skogsutredning.............	—	19	14	—	5,676	11,279
1937 års utredning angående det mindre jordbrukets
arbetsförhållande...............	—	—	15	—	—	186
Frukt- och trädgårdsutredningen.........	—	—	16	—	420	2,121
Utredning rörande förläggningsorten för en omorga-
niserad maskin- och redskapsprovningsanstalt . . .	—	—	17	—	—	80
1937 års hemkonsulentutredning.........	—	—	18	—	—	—
Statsstuteriutredningen..............	—	—	19	—	—	—
Halmindustrisakkunniga.............	—	—	20	—	—	—

Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet,

171

departementet.

1 8	9	10	11	12	18	14	16
u	t g i f	ter
	Vt 1936—80	''o 1937					Beräknad
Ersättning för av-			Expenser		Beräknade	t. o. m. sl/ia
Btådda avlönings-	Reseersättningar	(trycknings-		1/,—81/j, 1937	1937 (s:a av
förmåner			kostnader,			kol. 5, 13
				hyror, skriv-			och 14)
Leda-	Sekr.	Leda-	Sekr.	materialier
möter	o. bitr.	möter	o. bitr.	m. m.)
8,259				7,327	16,936		92,644
_	_	_	_	—	—	—	289
720	11,454	—	—	261	16,966	10,600	38,963
9,465		209	_	19,666	45,144	5,672	57.299
li649	6,646	7,411	1,080	1,274	29,232	12,044	47,479
	—	216	582	188	3,248	3,258	6,506
—	—	859	46	268	3,935	—	3,935
			_		_	1,485	1,485
1,536	-	4,402	325	760	12,483	6,000	23,476
21,629	18,100	18,097	2,033	29,744	127,944	89,059	272,076
12,420		744		3,144	18,462	6,457	47,256
			_	_	_	_	52,497
12,804	12,346	3,194	5,560	2,714	43,398	23,404	103.728
2J73	6,389	10,317	853	477	30,236	20,300	53,936
12,998	11,321	3,124	6(’3	603	33,845	14,366	50,309
	—	2,850	1,982	543	22,330	23,500	45,830
	1,073	_	109	421	1,789	5,620	7,409
—		113	—	474	3,128	18,700	21,828
					80	2,350	2,430
	_	_	_	_	—	1,540	1,540
	,	_	_	_	—	4,415	4,415
	—	—	—	—	—	3,938	3,938

172

Riksdagsberåttelsen.

1	1 2	3	4	6	6	7
Fiskevattensutredningen.............			21
Gndersökningsmyndighet rörande svenska sockerfa-briksaktiebolagets inverkan på prisförhållandena i fråga om sockerbetor och socker.....			22
Utri-dning angående verksamheten vid statens veteri-närbakteriologiska anstalt...........	—	—	23	_	_	_
Summa kr.	_	—	—	117,258	22,774	21,145
b) Kommittéer, bekostade av andra medel än kommittéanslaget. Statens sockernämnd..............	23	21	24	18,026	3,200	1,800
Statens jordnämnd................	24	22	25	107,091	3,700	25,980
Lånenämnden för sekundär jordbrukskredit.....	25	23	26	26,432	3,940	11,683
Centralnämnden för ackordslåneärenden m. m. ...	26	24	27	21,114	3,270	11,296
Statens jordbruksnämnd.............	27	25	28	411,835''	11,700	139,561
Lyckebyå-utredningen..............	—	26	29	—	3,559	823
Torrläggningskommittén.............	—	_	30	—
Statens fiskenämnd...............	—	—	31	_		__
1937 ård riksskogstaxeringsnämnd.........	—	—	32	—	_	_
Statens potatismjölsnämnd (till V? 36 å kommittéan-slaget) ....................	11	8	33	—	3,147	5,045
Summa kr.	—		—	584,498	32,516	196,188
\| C. Av kommittéanslaget under budgetåret 1936/ j 1937 bestridda kostnader förandra utredningar än de här ovan under A och B upptagna. 1 Fil. kand. N. G. Lange för visst biträde inom departe-mentet ....................					1,200
Revisionssekreteraren H. F. Knagenhjelm Karlsson för visst biträde i departementet..........		_			150
Överdirektören C. A. V. Hernlund för biträde angående omorganisation av rikets allmänna kartverk . . .					510
Länsassessorn S. E. Rolander m. fl. för biträde ang. försöksverksamhetens omorganisation......					1,980
Hovrättsrådet G. A. Lind för visst biträde inom de-partementet ..................					1,272
Hovrättsassessorn 0. A. Söderström för visst biträde i departementet................		_			7,196
Statssekreteraren B. Näsgård för biträde inom de-partementet .................	_	_	_		4,326
Fil. kand. E. Löwegren för visst biträde inom depar-tementet ..................		_			3,130	462
Hovrättsassessorn L. P. 0. Palmqvist för visst biträde inom departementet..............	_	_	__		902
Livsmedelslagstiftningssakkunniga (Kommittén under socialdepartementet; en tredjedel av kostnaderna gäldas av jordbruksdepartementets kommittéanslag)					517	424
Summa kr.	—	—	—	—	21,183	886
Summa av A, B a) och C, utredningar bekostade av kommittéanslaget .............	—	—	—	222,381	70,489	38,840

1 Härav 197,588 kronor för nämndens utgifter under budgetåret 1935/1936 för övervakandet av

Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet.

173

8	9	10	11	12	13	14	16
—	—	—	—	—		2,257	2,257
	—	—	—	—	—	2,500	2,500
—		—	—	—		1.200	1,200
40,395	31,129	20,842	9,107	8,376	153,268	130,547	401,073
		272		275	5,547	500	24,073
—	—	2,533	16,606	12,404	61,223	25,000	193,314
—	1,060	1,927	34,795	11,228	64.633	20,800	111,865
—	—	1,456	626	3,919	20,567	7,750	49,431
122	—	13,200	2,320	47,307	214,210	100,000	726.045
—	—	1,005	—	1,129	6,516	5,500	12,016
—	—	—	—	—	—	4,300	4,300
—	—	—	—	—	—	5,947	5,947
—	—	—	—	—	—	8,500	8,500
195	112	2,596	1.195	3,511	15.801	12.300	28.101
317	1,172	22,989	55,542	79,773	388,497	190,597	1,163,592
					1,200		1,200
—	—	—	—	—	150	—	150
2,761	—	—	—	—	3,271	—	3,271
4,004	—	1,066	—	487	7,537	—	7,537
10,800	—	—	—	—	12,072	—	12,072
—	—	—	—	—	7,196	—	7,196
—	—	—	—	—	4,326	—	4,326
—	501	—	—	192	4,285	—	4,285
—	—	—	—		902	—	902
192	2,265	45	—	556	3,999		3,999
17,757	2,766	1,111	—	1,235	44,938	—	44,938
79,781	51,995	34,550	11,140	39,355	326,150	109,606	718,087

inmalningsförordningens efterlevnad, kontroll av mjölkavgifternaa utgörande m. m.

174

Riksdagsberättelsen.

Handels -

1	2	3	4	6	6	7
	Kommitténs
	nummer	1
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Dagarvoden
	1936	1937	1938	30/6 1936
					Leda-	Sekr.
					möter	o. bitr.
A. Kommittéer, som under år 1937 avslutat
sin verksamhet.
Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.
1932 års handelskommitterade..........	5	5	1	117,328	—	14,366
Malmförädlingssakkunniga............	6	6	2	1,436	324	150
Utredning rörande inrättande av en vetenskaplig för-
söksanstalt tor flygindnstriens behov......	—	12	3	—	2,460	1,100
Utredning rörande den svenska porslinsindnstriens
avsättningsförhållanden............	—	13	4	—	—	4,496
Utredning rörande frågan om rationellt utformande
av rikets elektriska stamlinjenät........	—	14	5	—	744	3.910
Summa kr.	—	—	—	118,764	3,528	24,022
B. Kommittéer, vilka fortsätta sin verksamhet
vid ingången av år 1938.
a) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.
1 Sakkunnig för utredning angående industriellt rätts-
skydd ....................	4	4	6	84,438	1,230	—
Traktatberedningen...............	7	7	7	62,501	3,762	9.804
Statslotteriutredningen..............	11	8	8	2,112	5,730	1,548
1936 års hautverkssakkunniga..........	—	9	9	2,912	2,472	2,327
Sakkunniga för frågor rörande sjöfolkets arbetstid
och bemanning av fartyg m. m..........	—	10	10	192	1,530	367
1936 års näringsorganisationssakkunniga......	—	11	11	60	2,010	5,500
Utredning angående försäkringsverksamheten ....	—	—	12	—	4,560	1,612
1937 års granitutredning.............	—	—	13	—	256	468
Utredning rörande frågan örn fortsatt statsunderstöd
till den lyriska teaterverksamheten i Göteborg . .	—	—	14	—	—	42
Tackjärnsutreduingen..............	—	—	15	—	54	18
Oljelaaringsutredningen.............	—	—	16	—	—	—
Utredning angående sättet för Sveriges deltagande i
världsutställningen i New York 1939 ......	—	—	17	—	—	—
Samma kr.	—	—	—	152,215	21,604	21,686
6) Kommittéer, bekostade av andra medel än
kommittéanslaget.
Exportkreditnämnden..............	12	15	18	122,181	9,474	24,225
Clearingkontoret.................	13	16	19	117,138	2,952	2,334
Clearingnämnden................	14	17	20	1,158,485	10,770	292,148
Bestyrelsen för Sveriges deltagande i Parisutställ-
ningen 1937 .................	—	18	21	—	—	—
Statens reservförrådsnämnd............	—	—	22	—	—
Summa kr.	- 1 -	—	1,397,804	\| 23,196	318,707

Därutöver hava utgifter till betydande belopp beräknats dels för inköp av varor, som skola

Kommittékostnader: Handelsdepartementet,

175

departementet.

8	9	10	11	12	13	14	16
u	t g i f	ter
	V» 1936—80	/« 1937					Beräknad
Ersättning för av-			Expenser		Beräknade	totalkostnad t. o. m. ax/i2
stådda avlönings-	Reseersättningar	(trycknings-		utgifter	1937 is:a av
förmåner			kostnader,			kol. 5, 13
-				hyror, skriv-			och 14)
Leda-	Sefa1.	Leda-	Sekr.	materialier
möter	o. bitr.	möter	o. bitr.	m. m.)
				70	14,436		131,764
—	—	—	—	—	474	90	2,000
—	—	51	—	1,226	4,837	6,595	11,432
—	—	—	—	—	4,496	—	4,496
—	—	—	—	1,891	6,545	—	6.545
	"	51		3,187	30,788	6,685	156,237
					1,230	600	86.268
1,444	—	524	185	1,812	17,531	12,752	92,784
1,377	1,580	45	—	2,992	13,272	2,900	18,284
—	839	554	722	134	7,048	3,250	13,210
1,381	—	690	—	173	4.141	6,700	11,033
—	—	98	—	711	8,319	5,950	14,329
—	—	—	—	55	6,227	11,350	17,577
748	289	4,255	1,205	—	7,221	15,500	22,721
—	—	—	—	—	42	3,247	3,289
—	—	—	—	—	72	4,200	4,272
—	—	—	—	—	—	12,500	12,500
—	—	—	—	—	—	10,100	10,100
4,950	2,708	6,166	2,112	5,877	65,103	89,049	306,367
				5,245	38,944	21,000	182,125
—	—	—	—	93,110	98,396	48,400	263,934
—	—	73	—	544,421	847,412	430,000	2,435,897
—	—	—	—	—	—	1,000	1,000
—	—	—	—	—	—	124,000	24,000
—	—	73	—	642,776	984,752	524,400	2,906,956

lagras för nämndens räkning, dels och för dyl. varors transport, lagring och omsättning m. m.

176

Riksdagsberåttelsen.

1	2	3	4	5	6	7
C. Av kommittéanslaget under budgetåret 1986/ 1937 bestridda kostnader för andra utredningar än de här ovan under A och B upptagna. Utrikesrådet G. Engzell för biträde inom handels-departementet vid vissa lagstiftningsfrågor ....				19,959	_
Sakkunniga för elektriska kontrollväsendet.....	8	1	—	38,397		—
1935 års lotsverkssakkunniga...........	10	3	—	20,470		—
Kommerserådet K. S. Matz för biträde inom handels-departementet vid beredande av vissa ärenden . .	_	_	_	_		_
Livsmedelslagstiftningssakknnniga.........	—				—	* —
Summa kr.	—	—	—	78,826	—	—
Summa av A, B a) och C, utredningar bekostade av kommittéanslaget..............	—	—	—	349,805	25,132	45,708

Jfr social- och jordbruksdepartementen.

Kommittékostnader: Handelsdepartementet. 177

8	9	10	11	12	18	14	16
					4,133		24,092
—	—	—	—	—	3,102	—	41,499
—	—	—	—	—	5,706	—	26,176
—	—	—	—	—	4,418	_	4,418
—	—	—	—	—	■4,000	—	4,000
—	—	—	—	—	21,859	—	100,185
4,950	2,708	6,217	2,112	9,064	117,250	95,734	562,789

Bih. till riksd. prof. 1938. 1 sami.

Riksdagsberältelsen.

Billiga III.

Betänkande!! ni. m. utkomna från trycket under år 11)37.
Statens offentliga utredningar 1937

Kronologisk förteckning

1. Socialiseringsproblemet. 2. Ilushållsräkningens problem
och faktorer. Tiden, viij, 173 s. Fi.

2. Socialiseringsidéer och socialiseringspraxis i Sovjetunionen.
2. Tiden. vij. 140 s. Fi.

3. Betänkande med förslag till revision av förvaringsoch
interneringslagarna m. m. Marcus. 90 s. Ju.

4. Statslotteriutredningen. Betänkande med förslag rörande
svenskt penninglotteri. Haeggström. 177 s. H.

5. Betänkande med förslag till lagstiftning angående
särskilda husbehovsskogar i Västerbottens och Norrbottens
läns lappmarker m. m. Marcus. 98 s. 1 karta.
Jo.

0. Yttrande 1 abortfrågan. Marcus. 56 s. S.

7. 1934 års nämnd för städningsutredning. Betänkande
med speciella beräkningar och förslag rörande
ersättningarna för städuingsarbete inom vissa
statliga ämbetslokaler i Stockholm m. m. Marcus.
54 s. Fi.

8. Betänkande med förslag angående den statsunderstödda
vattenavlednings- och avdikningsverksamheten
samt därmed sammanhängande spörsmål.
Haggström. 275 s. 3 bil. Jo.

9. Utredning rörande jordbrukets läge 1 Norrland
nied vissa förslag till åtgärder till förbättrande av
den norrländska jordbrukarbefolkningens ekonomiska
ställning. Marcus. 145 s. Jo.

10. Betänkande med förslag angående rätt till fiske i
Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön
i Jämtland. 1. Lagförslag och motiv. Marcus. 530
s. Jo.

11. Betänkande med förslag angående rätt till fiske i
Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön
1 Jämtland. 2. Kartbilagor. Vänern och Hjälmaren
Marcus. 4 s. 17 kartor. Jo.

12. Arbetslöshetsundersökningen den 31 juli 1936. Beckman.
196 s. 1 karta. S.

13. Lagberedningens förslag till lag om aktiebolags pensions-
och andra personalstiftelser m. m. Norstedt.
175 s. Ju.

14. Betänkande med förslag till vissa lagstiftningsåtgärder
till motverkande av överdriven skuldsättning
inom jordbruket. Marcus. 303 8. Jo.

15. Utredning med förslag till vissa åtgärder för trafiksäkerhetens
höjande vid korsningar i samma plan
mellan järnväg och väg samt järnvägarnas beredande
av bidrag av automobilskattemedel till säkerhetsanordningarna
vid dylika korsningar. Haggström.
107 8. K.

16. Hembiträdesutredningens betänkande. 1. Betänkande
och förslag i fråga örn utbildning av hembiträden.
Beckman. 202 s. S.

17. Betänkande angående vissa med frivillig anskaffning
av luftvärnsmateriel sammanhängande frågor. Beckman.
48 s. Fö.

18. Promemoria angående grunderna för en reform av
lagstiftningen örn rätt till litterära och musikaliska
verk. Norstedt. 67 s. Ju.

19. Betänkande med förslag till åtgärder mot smittsam
kastning hos nötkreatur. Idun. 81 8. Jo.

20. Utredning angående de rättsbildade domsagobiträdenas
anställnings- och avlöningsförhållanden. Norstedt.
54 8. Ju.

21. Betänkande med förslag till lag örn minimilöner
för lantarbetare. Beckman. 214 8. Jo.

22. Eförskrift till »Kyrkogodset i Skåne, Halland och
Blekinge under dansk tid». Av E. Schalling. Marcus.
66 s. K.

23. Betänkande angående pensionsstyrelsens invaliditetsförebyggande
verksamhet. Beckman. 146 b. S.

24. Förslag till ändrad lagstiftning om sammanträffande
av brott jämte motiv. Norstedt. 132 s. Ju.

25. Utredning rörande flottans fartygstyper m. m. Norstedt.
232 s. Fö.

26. Betänkande med utredning och förslag rörande beredskapsarbeten.
Beckman. 221 s. S.

27. Betänkande med förslag till lönereglering för lärarpersonalen
vid kommunala mellanskolor, kommunala
flickskolor och högre folkskolor. Norstedt.
(4), 122 s. Fi.

28. Betänkande med förslag till lag om skyddskoppympning
m. m. Beckman. (2), 482 s. 1 karta. S.

29. Betänkande med förslag till lag örn allmännings -

skogar i Norrland och Dalarna m. m. Marcus. 246 s.

2 kartor. Jo.

30. Redogörelse för inventering av odlingsjord å kronoparkerna
nedanför odlingsgränsen i de två nordligaste
Norrlandslänen ävensom för vissa andra uppdrag.
Kihlström. 82 s. Jo.

31. Betänkande med förslag angående inrättande av
ett statens institut för folkhälsan. Beckman. 78 s.

3 bil. S.

32. 1936 års lönekommitté. Betänkande med utredning
och förslag angående dyrortsgrupperingen. Marcus.
17 8 s. Fi.

33. Betänkande med förslag angående den fasta lantbruksundervisningens
ordnande. Marcus. 27 0 s. Jo.

34. Betänkande med förslag till åtgärder för förbättrande
av de blindas och de dövstummas arbetsförhållanden
och förvärvsmöjligheter. Beckman.

122 s. s.

35. Betänkande med förslag till lagstiftning om grundvatten
m. m. Norstedt. 145 s. Ju.

36. Universitetsberedningen. Utredning ifråga om universitetens
verksamhet och organisation. Haggström.
vj, 210 s. E.

37. Efterlämnade anteckningar till förberedande utkast
till strafflag. Av J. C. W. Thyrén. Lund, Berling.
202 8. Ju.

38. Betänkande med förslag till lag örn villkorlig dom
m. m. Marcus. 14 7 8. Ju.

39. Betänkande med förslag till kungörelse örn kommissionärer
hos överrätter och stadsdomstolar. Norstedt.
32 s. Ju.

40. Särskilda inom ecklesiastikdepartementet tillkallade
sakkunnigas yttrande med anledning av det åt dem
lämnade uppdraget att biträda vid utredigeringen
av det utav 1936 års kyrkomöte antagna psalmboksförslaget.
Uppsala, Almqvist & Wiksell. 8 8. E.

41. Betänkande rörande fiskerinäringens avsättningsförhållanden
m. m. Idun. 145 s. Jo.

42. 1936 års skattekommitté. Betänkande med förslag
till omläggning av den direkta statsbeskattningen
m. m. Marcus. 397 s. 1 bil. Fi.

43. Betänkande nied förslag rörande lån och bidrag av
statsmedel till främjande av bostadsförsörjning för
mindre bemedlade barurika familjer i egnahem m. m.
jämte därtill hörande utredningar. Beckman. 118*,
119 s. S.

44. Betänkande med utredning och förslag angående
understöd i form av fria bostäder och fri kost åt
studerande vid universiteten i Uppsala och Lund
samt karolinska mediko-kirurgiska institutet. Haggström.
(4), 163 s. E.

45. Betänkande med utredning och förslag angående
studentexamen. Haggström, ix, 269 s. E.

46. Betänkande och förslag rörande vården av själsligt
abnorma manliga skyddshemselever samt av vanartade
sinnesslöa gossar m. m. Norstedt. 68 8. S.

47. Folktandvård. Norstedt. 123 s. S.

48. 1936 års lönekommitté. Betänkande med förslag
till civilt avlöningsreglemente. Marcus. 614 s. Fi.

49. Betänkande med förslag till lag örn semester. Norstedt.
220 s. S.

50. Supplement nr 5 till Sveriges familjenamn 1920.
Stat. repr.-anst. 76 s. Ju.

51. Betänkande med förslag till lagstiftning örn vitaminiserade
livsmedel och örn kringföringshandel
med kött och charkuterivaror. Beckman. (2), 105
S. s.

52. Betänkande med förslag angående eflektivisering
av yrkesinspektionen. Beckman. 122 s. s.

53. 1937 års automobilskatteutredning. Betänkande
nied förslag till ändrade bestämmelser rörande automobilbcskattningen.
Marcus. (2), 204 s. Fi.

54. Betänkande angående anordnande av lagringsutrvminen
för flytande bränslen m. m. Haggström.
97 s. H.

55. Betänkande med förslag till arbetstidslag för detaljhandeln
och butikstängningslag. Beckman.
273 s. S.

56. Normalförslag till provisoriska byggnadsföreskrifter.
Marcus. 6 e. K.

57. Normalförslag till byggnadsordningar m. m. 1. Byggnadsordning
för stad, köping och större municipalsamhälle.
Marcus. 36 s. K.

Anni. Örn särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna
till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. -jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 äng. statens offentliga utredningars yttre anordning
(nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

179

Betänkanden rn. m. utkomna från trycket under år 1937.
Systematisk förteckning

(Siffrorna inom klammer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättsskipning.

Fångvård.

Betänkande med förslag till revision av förvarings- och
interueriugslagarna m. m. [3]

Lagberedningens förslag till lag om aktiebolags pensions-
och andra personalstiftelser m. m. [13]
Promemoria ang. grunderna för en reform av lagstiftningen
om rätt till litterära och musikaliska verk. [18]
Förslag till ändrad lagstiftning örn sammanträffande
av brott jämte motiv. [24]

Förberedande utkast till strafflag. Efterlämnade anteckningar
av J. C. W. Thyrén. [37]

Betänkande med förslag till lag örn villkorlig dom m. m.
[38]

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning.
1934 års nämnd för städningsutredning. Betänkande
med speciella beräkningar och förslag rörande ersättningarna
för 8tädningsarbete inom vissa statliga ämbetslokaler
i Stockholm m. m. [7]

Utredning ang. de rättsbildade domsagobiträdenas
anställnings- och avlöningsförhållanden. [20]

1936 års lönekommitté. Betänkande med utredning och
förslag ang. dyrortsgrupperingen. [32]

Betänkande med förslag till kungörelse örn kommissionärer
hos överrätter och stad sdomstolar. [39]

1936 års lönekommitté. Betänkande med förslag till
civilt avlöningsreglemente. [48]

Kommunalförvaltning.

Normalförslag till provisoriska byggnadsföreskrifter. [56]
Normalförslag till byggnadsordningar m. m. 1. Byggnadsordning
för stad, köping och större municipalsamhälle.
[57]

Statens oell kommunernas finansväsen.
Betänkande med förslag till lönereglering för lärarpersonalen
vid kommunala mellanskolor, kommunala
flickskolor och högre folkskolor. [27]

1936 års skattekommitté. Betänkande med förslag till
omläggning av den direkta statsbeskattningen m. m.
[42]

1937 års automobilskatteutredning. Betänkande med
förslag till ändrade bestämmelser rörande automobilbeskattningen.
[53]

Politi.

Nationalekonomi oell socialpolitik.
Socialiseringsproblemet. 2. Hushållsräkningens problem
och faktorer. [1]

Socialiseringsidéer och socialiseringspraxis i Sovjetunionen.
2. [2]

Statslotteriutrednlngen. Betänkande med förslag rörande
svenskt penninglotteri. [4]
Arbetslöshetsundersökningen den 31 juli 1936. [12]
Hembiträdesutredningens betänkande. 1. Betänkande
och förslag i fråga örn utbildning av hembiträden. [16]
Betänkande med utredning och förslag rörande beredskapsarbeten.
[26]

Betänkande med förslag till åtgärder för förbättrande
av de blindas och de dövstummas arbetsförhållanden
och förvärvsmöjligheter. [34]

Betänkande med förslag rörande lån och bidrag av statsmedel
till främjande av bostadsförsörjning för mindre
bemedlade barnrika familjer i egnahem m. m. jämte
därtill hörande utredningar. [43]

Betänkande och förslag rörande vården av själsligt abnorma
manliga skyddshemselever samt av vanartade
sinnesslöa gossar m. m. [46]

Betänkande med förslag till lag örn semester. [49]
Betänkande med förslag ang. effektiviserjng av yrkesinspektionen.
[52]

Betänkande nied förslag till arbetstidslag för detaljhandeln
och butikstängningslag. [55]

Hälso- och sjukvård.

Yttrande i abortfrågan. [6]

Betänkande ang. pensionsstyrelsens invaliditctsförebyggando
verksamhet. [23]

Betänkande med förslag till lag örn skyddskoppympning
m. m. [28]

Betänkande med förslag ang. inrättande av ett statens
Institut för folkhälsan. [31]

Folktandvård. [47]

Betänkande med förslag till lagstiftning örn vitamini -

serade livsmedel och örn kringföringshandel med kött
och charkuterivaror. [51]

Allmänt näringsväsen.

Fast egendom, Jordbruk nied binäringar.

Betänkande med förslag ang. den statsunderstödda vattenavlednings-
och avdikningsverksamheten samt därmed
sammanhängande spörsmål. [8]

Utredning rörande jordbrukets läge i Norrland med
vissa förslag till åtgärder till förbättrande av den norrländska
jordbrukarbefolkningens ekonomiska ställning.
[9]

Betänkande med förslag ang. rätt till fiske i Vänern.
Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i
Jämtland. 1. Lagförslag och motiv. [10] 2. Kart bilagor.

Vänern och Hjälmaren. [11]

Betänkande med förslag till vissa lagstiftningsåtgärder
till motverkande av överdriven skuldsättning inom
jordbruket. [14]

Betänkande med förslag till åtgärder mot smittsam
kastning hos nötkreatur. [19]

Betänkande med förslag till lag örn minimilöner för
lantarbetare. [21]

Redogörelse för inventering av odlingsjord å kronoparkerna
nedanför odlingsgränsen i de två nordligaste
Norriandslänen ävensom för vissa andra uppdrag. [30]

] Betänkande med förslag ang. den fasta lantbruksundervisningens
ordnande. [33]

Betänkande rörande fiskerinäringens avsättningsförhållanden
m. m. [41]

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk.

Betänkande med förslag till lagstiftning ang. särskilda
husbehovsskogar i Västerbottens och Norrbottens läns
lappmarker m. m. [5]

Betänkande med förslag till lag om allmänningsskogar
i Norrland och Dalarna m. m. [29]

Betänkande med förslag till lagstiftning örn grundvatten
m. m. [35]

Industri.

Handel och sjöfart.

Betänkande ang. anordnande av lagringsutrymmen för
flytande bränslen m. m. [54]

Koinniunikationsväsen.

Utredning med förslag till vissa åtgärder för trafiksäkerhetens
höjande vid korsningar i samma plan mellan
järnväg och väg samt järnvägarnas beredande av bidrag
av automobilskattemedel till säkerhetsanordningarna
vid dylika korsningar. [15]

Bank-, kredit- oell penningväsen.

Försäkringsväsen.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig
odling i övrigt.

Efterskrift till »Kyrkogodset i Skåne, Halland och Blekinge
under dansk tid». [22]

Universitetsberedningen. Utredning i fråga om universitetens
verksamhet och organisation. [36]

Särskilda inom ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunnigas
yttrande med anledning av det åt dem lämnade
uppdraget att biträda vid utredigeringen av det
utav 1936 års kyrkomöte antagna psalmboksförsloget.
[40]

Betänkande med utredning och förslag ang. understöd i
form av fria bostäder och fri kost åt studerande vid
universiteten i Uppsala och Lund saint karolinska mediko-kirurgiska
institutet. [44]

Betänkande med utredning och förslag ang. studentexamen.
[45]

Supplement nr 5 till Sveriges familjenamn 1920. [50]
Förs vars väsell.

Betänkande ang. vissa med frivillig anskaffning av luftväriiHinateriel
sammanhängande frågor [17]

Utredning rörande flottans fartygstyper m. m. [25]

Utrikes ärenden. Internationell rätt.

180

Riksdag sberättelsen.

Personregister till kommittéer och sakkunniga.*

Abramson, E. L...........S 7, 17, 21

Adler, N.........Fi 13, Jo 25, 26, 33

Afzelius, A. G.............Fi 10

Agge, K. I...............Ju 20

Ahlberg, C. A. H.........E 11, H 21

Ahlberg, K...............Fi 9

Ahlbom, S. A. V............E 26

Ahlin, G. M. E.............Fi 9

Ahlmark, S...............Ju 11

Ahlsten, J...............Jo 28

Alexanderson, K.. E...........Jo 4

Alm, G. O...............Jo 21

Alm, M. F...............Jo 21

Almgren, S. G........Fi 13, Jo 28, 33

Almquist, H..............C 5

Almqvist, H..............H 15

Almroos, A...............Fi 10

Alsén, O...............S 22, 24

Anderberg, A. H............Fö 6

Anderberg, H. E..........Jo 3, 13

Anderson, A. (II)..........sid. 66

Anderson, I. (II)............Fi 11

Anderson, T..............Ju 10

Andersson, A..............Jo 28

Andersson, A. (I)...........Jo 15

Andersson, A. B. (II).........H 9

Andersson, A. J.............Fi 10

Andersson, E. (I)...........S 27

Andersson, Ebon (II)..........Ju 20

Andersson, G. A............S 19

Andersson, G. E. (II) . . Ju 20, S 5, 27, Jo 30

Andersson, G. H. (II) Ju 17, 21, U 5, Fi 11, Jo 26

Andersson, G. K H...........Fö 5

Andersson, H. (II)...........Jo 4

Andersson, J. A. (II)........Jo 12, 27

Andersson, J. E. (II).......S 17, Jo 5

Andersson, K. A............Jo 6

Andersson, K. A. M. (II).....Fi 8, Jo 26

Andersson, K. O. W...........E 15

Andersson, M. A............E 16

Andersson, O. (II)...........S 3

Andersson, O. (II)........Fi 10, Jo 4

Andersson, O. F.............Fö 5

Andersson, S. J. (II)..........S 12

Andersson, Y..............Jo 15

Andrae, T. J. E..........Ju 12, E 3

Andreen, N...............S 17

Andreen-Wohlin, Andrea........S 17

Anstrin, H...............Jo 20

Arvidsson, K. A. V...........E 12

Ask, O. E...............H 4

Askelöf, I. T..............Fö 2

Asplund, O. I. (I)...........H 2

Aulén, G. E. H............E 3, 14

Aurén, N. E. J.............K 1

Baeckman, O........

Baehrendtz, E. K. F.....

Bagge, A. J. F.......

Bagge, G. (II).......

Bauer, F. H. N.......

Beckman, N........

Beijbom, G. O. L......

Beijer, É. T........

Belfrage, L. A. L......

Bendz, G..........

Bengtsson, H........

Bengtsson, N........

Bennet, C.........

Berg, E. G. M. (II) ....

Berg, N. R.........

Berg, S. V.........

Bergendal, K........

Bergendal, R........

Berger, O. A........

Berggren, A........

Berggren, G. R. V......

Bergholm, C. J.......

Berglund, N. H.......

Berglöf, L.........

Bergman, R.........

Bergqnist, Th. (II).....

Bergstedt, C. J.......

Bergstrand, Anna.....

Bernadotte af Wisborg, F. .

Beskow, E. A........

Bexelius, E. G.......

Biörklund, A. E......

Biörklund, G........

Björck, K. A. W. (I) . . . .

Björkeson, G. A. G.....

Björkhagen, O. I......

Björklund, K........

Björklund, L. A. (II) . . . .

Björkman, G........

Björkman, G. A. (I) ... .

Björkman, T. V. E.....

Björkquist, E. G. A.....

Björkquist, M........

Björnsson. J. E. (I) . . . .

Björsäter, K........

Blomberg, D........

......H 11

......Fi 9

......U 3

......U 5

. . Ju 18, sid. 66

......Ju 18

... S 12, Fi 8

......S 22

......H 20

......Ju 1

......H 15

......Jo 16

......Jo 10

......E 21

......Jo 14

......H 16

......H 18

.... Ju 4, 18

......E 26

......S 17

......Fi 10

......E 6

......Jo 15

......Fi 6

......S 15

Ju 5, 11, 24, Fi 9

.....Fi 8, 9

......S 14

......U 5

... Ju 13, Fö 4

......S 8

......Fö 3

......S 24

... S 6, 7, 12

......E 10

......E 24

Fi 8

''. Fi 12, 13, H 11

......Jo 20

......Ju 21

.....Jo 3, 5

.....S 4, 7

......S 17

... S 5, Jo 28

......H 19

......S 5

Förkortningarnas betydelse: se innehållsförteckningen.

Personregister.

181

Bodman, A. G. .		.......E 27
Boethius, Gerda		.....E 11, 23
Bohlinder, E. .
Bolinder, N. L.		....... K 3
Bonde, K. . . .		.......S 28
Borell, K. G. T.	(I) • •	........E 26
Borgquist, W. .		......H 2, 15
Borgstedt, A. .		.......Fi 10
Borgström, G. .		.......S 21
Boseus, E. . .		. . S 19, 28, Jo 20
Bouveng, G. A.
Bouvin, S. E. H.		.......Fi 10
Braune, E. G. .		.......K 8
Brilioth. B. . .
Bring, G. . . .		.......H 15
Brittb, L. G. .		.......Fi 4
Broberg, C. . .		.......S 4
Brodén, E. H. .		.......Jo 4
Brolén, N. A. Y.		.......Jo 27
Brolin, N. E. .		.......E 9
Brusewitz, A. K	A. . .	.......E 6
Byström, J. . .		.......E 26
Bärg, A. J. (I) .
Börjeson, K. B.		.......E 11
Börjesson, A. .		.......Jo 28
Böök, K. . . .		.......H 12
Böös, G. M. E.		. . . H 1, 7, 10, 20

Calleberg, C. A.............Fi 9

Carell, A. H..............Jo 4

Carlborg, P. A. H...........H 2, 15

Carlborn, Hj..............Jo 28

Carlgren, E...............Jo 26

Carlsson, A...............Fi 10

Carlsson, C. E. N............Jo 28

Carlsson, F. D.............H 12

Carlsund, A..............U 2

Carstensen, K. A............K 1

Casparsson, R..............S 8

Cassel, C. G..............Jo 11

Cassler, A. L..............Fö 5

Cederholm, fi. R. E...........K 7

Cederlund, C. F............Jo 28

Cederström, A..............Jo 26

Cederwall, G. F. E...........H 11

de Champs, C. L..........U 5, Fö 1

Carstedt, C. J.............H 12

Collijn, I................U 5

Collin, N..............Jo 12, 25

Corin, G. E. M.............U 2

Corneliusson, S.............Jo 9

Cramér, C. H..............H 12

Cramér, C.-R..............S 15

Cruse, C. S. (II)............S 26

Curman, J...............S 15

Curman, J. S..........D 5, E 7, 23

Curtman, C. W.............Fö 2

Cyrén, O...............S 7, 21

Dahlgren, R. B.......... Jo 3

Danielson, B. G. E...........K 5

Davidsson, C. A.............S 21

De Geer, A. L. G. (II) . . . . S 8, K 5, Fi 12

De Geer, J. G. G. (II).........E 15

Dehlgren, S...............U 5

De la Gardie, P. H. A..........Fi 13

Dernby, Hedvig.........S 17, Fi 7

Dillner, H. J............. E 15

Domö, J. F. (I).........Ju 17, S 26

Douglas, C. L..............U 4

Drake, Gunhild............E 10

Eberstein, G. A.............Fi 14

Eckerberg, E..............S 27

Edén, N............ K 2, sid. 66

Edsberg, P. H. G. L...........Fi 10

Edström, J. S..............U 5

Eggert, E. A. F.............H 10

Egnell, H...............Jn 18

Ehnbom, B...............Fi 9

Ehrenberg, N. G............Jo 29

Ehrnford, N. H. W...........Jo 31

Eidem, E.............E 8, 18, 23

Ek, G. E........... S 6

Ek, J.................S 6

Ekblom, N...............S 6

Ekeberg, B...............Ju 6, 18

Ekengren, Hj. K. A...........Jo 28

Ekerot, V................Jo 27

Ekman, J. F. (II)...........Fö 3

Ekstam, A...............S 25

Elfving, F. R. A............S 3

Elgstrand, A. A. F...........Jo 12

Elgström, Anna Lenah.........U 5

Eliasson, G. B.............Jo 5

Eljas, E................E 21

Elterud, E..... Fö 6

Elliot, K. E............H 1, 7, 8

Engblom, C. P.............Fi 12

Engelstedt, E. C. E.........H 14, 22

Engkvist, O..............S 15

Engqvist, K. G. J............Fi 9

Engströmer, Th........U 5, Fi 2, E 5

Engzell, G........Jo 16, H 19, 20, 21

Enhörning, H..............Ju 24

Enström, A. F.............Fö 5

Ericson, F. O. (II) ..........Fi 9

Ericson, S. H..............Fö 1

Ericsson, E. (II)............Jo 17

Ericsson, G...............S 23

Erikson, Eg...............Jo 16

Eriksson, E. G. E. (II) Ju 17, Fi 10, E 6, Jo 26

Eriksson, G. H.......Fi 10, H 1, 7, 17

Eriksson, J. B..............K 3

Eriksson, K...............H 12

Erlander, T. F. (II).....S 11, 26, Fi 8

Erlandson, K. S............E 24

Ewerlöf, É. G. (I)...........H 12

Dahlberg, G..............E 5

Dahlberg, G. W............Fi 12

Dahlberg, K............. H 20

Fagerström, W.............E 27

Falk, K. H. (II)............Jo 13

182

Riksdag sberått elsen.

Falkman, 0...........

Fallenius, B. A..........

Fast, J. E. G. (II)........

Festin, E. E...........

Fitger, P.............

Fleming, E. H...........

Fogelqvist. T...........

Fontell, E............

Forsman, G............

Forssell, C. A..........

Forssell, C. E. G..........

Forssell, C. G. A.........

Forssell, C. N. O.........

Frantzich, S. A. N........

Fredriksson, N..........

Freidenfelt. M. F. T........

Friberg, Ingeborg........

Friberger, E. G..........

Frick, B. E............

von Friesen, O..........

Frykholm, Annie........

Fröberg, J............

Frölén, G. H. F..........

... S 19
. . . Jo 11
. . . Ju 21
. . . E 7
. . . Jo 33
. . . H 21
. . . E 3
... S 22
... H 18
. . . E 6
. . . Jo 23
... E 26
. E 13, 22
... Jo 28
. E 11, H 9
... Jo 1
. . . Jo 18
... E 27
. . H 4, 18
... E 10
E 11
S i8, Jo 29
. . sid. 66

Gabrielsson, A. T. N..........U 4

Gabrielsson, N. G. (I).........Jo 12

Gahn, Greta..............E 11

Gauffin, A. W. R.........U 5, H 21

Gejrot, H................U 1

Gemzell, Cb..............K 4

Gerle, T. G...............Fi 9

Gillberg, K. E.............H 11

Gillner, B. Y. F............S 3

Giron, M. E.............Fi 10

Gisle, C. O...............Jo 9

Gislén, T. R. E.............E 10

GjöreB, A..............S 21, H 9

Glas, E................S 24

Granberg, G...............U 1

Granholm, A. M.............H 5

Granström, E. A.............Jo 5

von Greyerz, W.............Ju 10

Grimlund, H. Y. A...........Fi 3

Grubb, Rut...........Jn 20, S 17

Grönvall, Brita Martha Fredriqne .... E 10

Grönvall, Hanna............S 14

Grönvall, S. I.............sid. 66

Gullberg, Elsa.............E 11

Gunne, C................E 11

Gustafson, E. A. (II)..........Jo 17

Gustafson, K. Hj. (II).......Jo 5, 18

Gustafsson, N..............Fö 5

Gustafsson, P. (1) . . . . Jn 1, 17, S 14, E 9

Gustafsson, Ruth (II)........S 17, 25

Gyllenberg, C. E...........• H 13

Gynnerstedt, T. V. K..........E 9

Gunther, Ch..............H 8

Gårdsten, B...............Jo 23

Gärde, A. B..............H 22

Gärde, N. (I).............Jn 6

Göranson, G...........Jn 10, S 23

Göransson, E..............Fi 1

Göransson, H.............Jn 5, 20

Göransson, K. A. F........Fö 4, H 2

Hagander, J. H.............Jo 28

Hagberg, E. R. (II)..........Fi 12

Haghertb, N. E. (I)..........Fi 8

Hagman, E. O. (I)...........S 8

Hagskog, H..............E 26

Hagström, B..............Ju 17

Hagströmer, S. A. E.......S 18, Jo 29

Hald, N. T. E.............H 21

Hallbeck, N...............U 1

Halldén, G. A. L............S 1

Hallén, H. (II)............S 27

Hallenborg, C. A. M..........U 2

Hallström, A. G............. Fi 9

Hamilton, H..........Jn 10, Fi 5

Hammar, G...............Jo 9

Hammar, H. B.............Fi 3

Hammar, H. G. E...........E 2, 27

Hammarberg, C.............S 16

Hammarlund, N. (II)..........Ju 14

Hammarskiöld, S. L........Fi 5, H 12

Hammarskjöld, B. G. Hj.........Jo 28

Hansén, D. (I)..........Fi 10, H 15

Hansson, A. L. (II)..........Fi 10

Hansson, F. E.............Jo 11

Hansson, P. A. (II)..........U 5

Hansson, S..............S 5, 16

Hartelius, A..............Jn 9

Hasselrot, B. C.............S 3

Hedbäck, E. G. ............Jo 21

Hedenlund, LA............E 7

Hedenskoug, S. H............E 27

Hedlund, G...............Jo 14

Hedlund, V. V. (II)..........Jn 20

Heiding, G. A. (I)..........sid. 66

Heimburger, G.............S 28

von Heland, K. E. H. (I).......H 1, 7

Helger, B. S..............Fi 10

Hellners, E...............H 12

Hellquist, C. G.............Ju 7

Hellstrand, C..............S 28

Hellström, T. K. J...........S 16

Hemberg, G. W.............Ju 13

Hennings, Beth (II)..........E 17

Henriksson, F......_........U 5

Henriksson, G. R. H..........E 26

Henriksson, H.............Jo 33

Herlitz, N...............Ju 12

Hermansson, J. A. (II) . . . Ju 11, K 5, H 12

Hermansson, J. W............Jo 24

Hernlund, C. A. V...........E 26

Hérnod, T. R..............H 1

Hesselgren, Kerstin (II)......S 10, Fi 7

Hesselgren, O..............S 19

Hesselman, B. I.............E 25

Hesselman, H...........Jo 8, 14, 32

Hessle, Öhr. V...........Jo 9, 31

Hessler, T.............S 16, 19

Henman, M...............Ju 4

Hilton, K. A..............E 17

Himmelstrand, Hj............Ju 2

Hjertén, K. H. R............H 6

Hjohlman, T..............Fi 8

Hjorth, R...............E 23

Hjortzberg, O..............E 11

von Hofsten, E. G. N........Jo 26, 27

Personregister

183

von Hofsten, N. G. E.

Holm, O. E.....

Holmberg, G. A. . . .

Holmbäck, B.....

Holmbäck, Å. (II) . .
Holmdahl, O. S. (II) .
Holmgren, A. L. . . .
Holmgren, I. F:BOn

Holmgren, K.....

Hoppe, T.......

Horney, N......

Hugo, J.......

Haltin, S.......

Hultman, G......

Hultman, N. A. . . .

Hultman, Å......

Hägglund, E. K. H. .
Hägglund, J. A. . . .
Hänninger, N. H. . .
Höckenström,

Höjer, J. A......

.....S 17

.....Jo 11

Jo 28, H 18, 22

.....Jo 14

.....Ju 23

.....E 12

.....Jo 11

.....S 1

.....Ju 5

.....S 9

.....S 25

.....H 14

.....E 27

.....S 10

.....H 13

.....Jo 8

.....Jo 20

.....K 4

.....E 10

.....Jo 21

. . S 4, Jo 23

Jacobans, H. C.............E 26

Jacobowsky, B...........S 9, E 5

Jacobsson, F..............H 5

Jacobsson, G..............H 9

Jacobsson, H. V. M...........U 5

Jacobsson, M. F.............H 13

Jakobson, U. R. (II)..........Jo 12

Jansén, J. V..............Jo 14

Janson, S. (II).............Jo 15

Jansson, C. R. (II)........Ju 1, E 26

Jansson, E. T..............Fi 5

Jansson, Judit.............Fi 7

Jeppsson, O. (II) . . . S 18, 26, K 3, 5, Jo 6, 9

Jerlov, S.............S 21, Jo 23

Jerneman, T. G............Fi 8, 9

Johanson, A. O.............K 8

Johanson, G. A. (II)..........Jo 26

Johansson, A...........U 5, H 11

Johansson, A. G.............E 26

Johansson, A. H......S 11, 15, 19, Fi 10

Johansson, A. L. (II)..........Jo 7

Johansson, C. G........Jo 7, 28, H 11

Johansson, C. J. (II)..........Jo 13

Johansson, E..............Jo 11

Johansson, F. L. H...........Jo 14

Johansson, G..............E 11

Johansson, H..............Fi 10

Johansson, S..............S 4

Johnson, A. Ax:son ..........H 1

Johnson, Margaret Ax:son.......U 5

Johnson, N..............H 15

Johnsson, B. E...........U 2, E 9

Johnsson, P. A.............Jo 33

Jonson, T. W............Jo 14, 32

Jonsson, A............0 5, H 17

Jonsson, J. N..............Jo 28

Jonsson, P. C. (II)........Fi 4, E 19

Jonsson, T...............Jo 12

Jornstedt, A..............Fi 9

Kallin, K. E..............Jo 11

Kallstenius, G..............E 25 |

Karlbom, T......

Karlsson, F......

Karlsson, G. (II) . . .
Karlsson, O. W. . . .
Karlsson, W. E. . . .

Kempe, J. C.....

Kewenter, G. A. . . .

Key, E. S. H......

Kinberg, O......

Kinnander, N. O. . . .
Kjellberg, G. O. K. . .
Kjellberg, S. T. . . .

Kjellén, T. B......

Kjellman, H......

Kjäll, Hj. P......

Klackenberg, O. H. . .

Kling, C. A......

Knös, B. A. O. . . .

Kock, Karin......

Köersner, Agnes Berta .

Kramer, I........

Kullgren, V.....

Kuylenstierna, C. W. U,

Kåge, W........

Källman, G. W. (I) . .
Kärre, K........

Lagerfelt, I. C. G. (I) ... .

Lamberth, C.........

Lamm, F. H.........

Lamm, O. H.........

Landgren, J..........

Lange, G...........

Larson, I...........

Larsson, A..........

Larsson, 0. O.........

Larsson, L..........

Larsson, L. G. E.......

Larsson, O. E.........

Larsson, Sam. (I)......

Larsson, S. O.........

Larsson, V. E........

Lassen, B...........

Laurin, J...........

Lech, H...........

Leche, E...........

Leffler, Lily Georgina Fredrika

Lembke, M..........

Leo, H. V. (II).......

Levin, H...........

Lide, S. A..........

Lidén, A...........

Lilienberg, A. J.......

Lilja, C. B..........

Liljestrand, G........

Lind, E...........

Lindberg, A.........

Lindberg, Äng........

Lindberg, C.........

Lindberg, C. A. E. (II) . . .

Lindberg, E. H. (II).....

Lindberg, H.........

Lindberg, O. F........

Lindbergson, K. A......

Lindblad, A. F........

. . . S 19
. .Jo 15
. . Jo 30

, . . K 8

, . . E 26

..Hl
. . Jo 31
. . E 26
. . Ju 5
. . Fö 3
. . H 21

. . E 7

. . Fi 10
. . S 25
. . Jo 24
. . Fi 10
..SI
U 5, E 11
. . Jo 14
. . Fi 10
. . Jn 16
. . K 8
Fi 8, 11
. . E 11
. . E 26
. . U 1

. . . Fi 4

. . . H 17

. . . E 27

. U 5, H 17

. . . S 26

. . . S 17

. . . S 8

. . . Jo 9

. H 19, 20
. . . Jo 29

. . . E 17

. . . Ju 20

. Ju 11, 20
. . . E 26
. . . Ju 24
. . . Fi 8
. . . Ju 18

Ju 1, 8, 24
. . . E 24

. . . Fi 11

. . . K 4
. . . Jo 9
. . . E 24
S 3

! jo''28, 33
. . . H 18
. . . S 7
. . . S 16
. . . U 4
. . . Jo 4
. . . K 5
. . . E 16
. . . H 12
. . . Ju 5

. . . E 14

. . . H 18

. . . E 27

Riksdagsberättelsen.

184

Lindblad, J. E. . .
Lindblom, A. . . .
Lindby, K. E. S. .
Lindeberg, E. . . .
Lindell, I. A. . . .

Linders, J.....

Lindholm, J. E. . .
Lindmark, C. A. . .
Lindqvist, A. A. (II)
Lindqvist, J. . . .
Lindqvist, N. . . .

Lindsjö, S.....

Lindskog, A. . . .
Lindskog, G. . . .
Linnäs, A. G. . . .
Ljungberg, C. E. . .
Ljnngberger, B. G. .
Ljunggren, A. A.
Lorichs, N. E. M. .
Lovén, C. O. N. (II)
Lundberg, F. . . .
Lundberg, G. .
Lundberg, K. V. J.
Lundgren, Hj. . . .
Lundgren, J. A. . .

Lundh, E.....

Lundh, E. A. F. . .
Lundqvist, R. (II) .
Lundvik, V. G. . .

Lyberg, E.....

Lubeck, S. E. J. . .

Löfgren, A.....

Löfgren, E.....

Löfgren, T. E. . . .
Löfmarck, G. E. . .
Löfvander, A. (I) .

Lövgren, O. W. (II)
Löwbeer, N. T. . .

.......K 1

.......U 5

.......Jo 1

. . . . S 25, Jo 32

. . Ju 21, S 15, 17

.......Ju 20

.......Fi 9

TT q

’. ''. ju 18, 24

.......Jo 31

.......E 25

.......Fi 2

......Ju 1, 5

.......Ju 11

.......Fi 10

.......Fö 3

H 17, 18, 19, 20, 21

.......Jo 22

.......E 2

.......H 8

.......H 12

.......Jo 10

.......E 19

.... K 8, H 13

.......S 2

.......Jo 14

.......S 5

.......K 5

. . . . U 5, H 1, 7

.......Jo 33

.......E 7

.......Fi 10

.......Ju 5

.....K 1, 7, 9

.......K 4

.......E 21

.......Jo 11

. . . . Fi 4, E 17

MacDowall—Pihlström, S. G. H.....Fi 14

Magnus, E. L..............H 14

Magnusson, H.............H 20

Magnusson, H. G............Jo 23

Magunsson, K. H. (II).......S 17, E 7

Malm, S. G. i.............E 26

Malmar, K. K. F............U 2

Malmberg, O. H.............Jo 12

Malmberg, P. G.............Fi 3

af Malmborg, N. M......U 1, Fi 3, E 19

Malmer, I. V..............H 3

Malmfors, N. A. E..........Jo 14, 28

Malmqvist, H. E. V...........K 5

Malmsten, C..............E 11

Mannerfelt, A. T. W. A.........H 13

Mannerfelt, C. E. A.....Jo 22, 25, 26, 27

Martin, K..............Jo 6, 9

von Matern, N. A............H 13

Mattelin, G...............Fi 10

Mattson, V. J. (II)...........E 22

Mattsson-Mårn, L. H...........Jo 14

Mattsson, N. R. C............H 16

Mattsson, S...............K 8

Matz, K. S.......K 8, H 13, 18, 19, 20

Modin, A................Jo 14

Mogård, J. A. B............Fi 9

Molander, H........

Mosesson, G. A. (II) . . . .
Munck af Rosenschöld, T. L.

Murray, C. A........

Murray, W.........

Myrdal, Alva.......

Myrdal, K. G. (I).....

Myrgren, H.........

Mårdh, J. A........

Mårtensson, A.......

Mäler, K. (II).......

Möller, G. tl).......

Möller, M..........

Möller, O. M........

Mörner, Agnes Marianne . .

......Jo 28

......Fö 6

......Fö 4

......Fi 2

......Jo 2

... S 17, Fi 7
S 15, 17, 20, H 21

......Jo 9

......K 5

......Jo 12

......S 23

......S 26

......H 9

......Jo 24

......E 19

Naeslund, C. A.............S 7

Nanneson, P. L.m........Jo 7, 15, H 1

Natt och Dag, Å............S 12

Nauckhoff, S. A. G...........H 22

Nelson, H. M. V............U 5

Nerell, Å. N. J.............K 2

Nilsson, A. (Il)............Fi 4

Nilsson, B. A..............Jo 12

Nilsson, C. P. V. (I) ... . Ju 21, U 5, Fi 11

Nilsson, D. N..............Jo 21

Nilsson, H...............U 5

Nilsson, Hj...............Jo 17

Nilsson, N. M. P:son........U 5, E 2

Nilsson, P. B. (I)...........K 4

Nilsson, T...............Fö 6

Nisell, S................Jo 15

Nissen, C. F.............Jo 6

Norberg, R. E.............Fi 5

Nordenson, C..............S 25

Nordgren, Olivia (II).......Ju 20, S 14

Nordmark, S..............H 5

Nordquist, M..............Jo 32

Nordström, A...........S 15, E 26

Nordström, B. G............Jo 28

Nordström, E. G. G...........E 26

Nordström, G. H............S 26

Nordström, J. H. M...........E 1

Nordvall, A. R.............U 5

Norrbom, S. E.............Fi 3

Norup, S. B.............Jo 28

Nyblom, A. E...........Jo 5, 32

Nyblom, C. G. A. (II).......Fi 7, E 7

Nylander. K. A. S...........K 3

Nylander, O. E. (II) .... H 1, 7, 18, 19, 20

Nyqvist, G. A..............H 16

Nystedt, H...............Jo 16

Nyström, B. A. E............S 15

Näsgård, B............E 2, Jo 10

Näslund, H. M. E............Jo 32

Näslund, N. R.............Jo 12

Näslund, P. J..............Jo 11

Odelberg, A. S. W...........H 21

Odhnoff, S. R..............Jo 17

Ohlin, B. G. (I)...........H 2, 11

Ohlon, S. J. E.............E 2

Olhammar, G..............Fi 8

Ollers, E................E 11

Personregister,

185

Olofsson, O. H. .
Olovson, O. E. (II)
Olow, J. O. ...
Olsson, A. E. . .

Olsson, E.....

Olsson, G.....

Olsson, G. A. (II)
Olsson, N. (II)
Osvald, Ingrid . .

Osvald, O.....

Ottergård, J. O. .

. . . . Jo 21
. . . . S 1
. . . . E l
. . . .Fi 9
. . . . F8 4
.... S 23
. . . . E 26
.... Fi 11
. . Jo 10, 21
S 17, Jo 5, 18
.... S 12
.... S 22

Pauli, I. H. E. (I) . . .	.....E 1, 2,	24
Paulsen, A. 0. (II) . . . .	.......Jo	27
Paulson, A. E......	.......K 2	, 4
Persson, E........	........Fi	11
Persson, J. A. L. (II) . . .	.... S 17, E	15
Persson, K........	.......Jo	4
Persson, P. (II).....		24
Petersen, K........	.......H	13
Petersson, T. P. J.....	........Fi	12
Petrén, D. A......	.....Ju 22, S	13
Pettersson, A. P. (II) . . Pettersson, D. Hj. (I) . .	.....Fi 9, Jo	13
.......Jo	27
Petterson, 0. A......		18
		21
Pfeiff, G. A........	........Jo	8
Piehl, N.........		3
Ploman, P. F.......	.......H	13
Prytz, B. G........	. U 5, H 1, 21,	22

Quensel, S. G. L............K 3

Qvarnström, Sigrid...........E 10

Rahm, A. H. B......		5
Rahmn, G. E. A. (I) ... .	.......S	2
Regner, N.........	......Ju	4
Renwall, J. A.......	......Fi	10
Ribbing, S.........	.......S	28
Richert, A. G........	.....Hl,	7
Rietz, A. E.........	......S	7
Rinman, A........	......u	5
Rockström, 0........	......E	26
Rodhe, A. E........	......K	6
Rodhe, E. M........	......U	5
Romell, L.-G........	......s	25
Roos, A. (I) . .....		11
Ros, E..........	.......s	22
Ros, S. E. F........	.......Jo	18
Rosén, N. G. K. G.....		10
Rosén, N. W........	.......Jo	9
Rosenius, N........	.......S	3
Royen, N. T.......	. . . E 23, H	13
Rudwall, F........	......S	25
Rudling, B.........	......H	12
Rundberg, G. A.......	.....S 7,	10
Rundgren, 0. F.......	......E	26
Rundqvist, A.......	.......Ju	1
Rusck, J. Å........	......H	15
Ryberg, K. A. (II).....	......Jo	26
Rydbeck, E. A.......	......Jo	12

Rydbeck, P. S..........Fö 4, H 16

Rydbeck, S. O. H............E 7

Rydberg, H...... S 8

Rylander, O...............Fi 9

Rönnquist, S. A.............Jo 13

Sachs, J. E...........U 5, H 1, 21

Sahlgren, J............Ju 19, E 25

Sahlin, S. E. G............H 1, 7

Sahlstedt, A. V.............Ju 14

Salwén, F...............Jo 23

Samuelsson, S. H............E 10

Samzelius, J. A. T. L..........E 4

Sandberg, F. W. E........Fi 3, E 10

Sandberg, G. T. B............Jo 5

Sandberg, O. E. (II)......Fi 8, Jo 27

Sandén, J. E. (I)............K 6

Sander, H...............Jo 4

Sandler, Maja.............U 5

Sandström, N. V. (II).........Ju 11

Sauber, K...............H 20

Schalling, E. H.............E 25

Schedin, A...............Ju 9

Schlyter, K. (I)..........Ju 5, 20

Schlyter, R. O. C............H 13

Schmidt, F. . j.............Ju 15

von Schultz, Å.............Ju 16

von Si hwerin, F. K. W.........E 16

Schönmeyr, L. J...........sid. 66

Selberg, G. R..............Fi 12

Settergren. G. C. A...........H 11

Sidenbladh, K.............Ju 14

Siljeström, G..............Ju 3

Sjöberg, N. J..............Jo 9

Sjödahl, H. L. E. (I)..........E 12

Sjöfors, T. W. G............Jo 11

Sjöfält, E. E..............Jo 12

Sjögren, G. W.............Fi 11

Sjögren, K. E. (II)...........H 20

Sjöholm, S...............Jo 28

Sjöstrand, E..............S 16

Sjöström, I. B. N............E 9

Sjövall, C. A..............Fi 10

Sjövall, H...............E 5

Sjövall, P. G. E............E 4

Skogh, S..............S 11, 19

Skoglund, II. L.............Jo 11

Skoglund, J. M. (II) . Jn 20, S 3, 12, 17, Jo 27

Sköld, O................H 21

Smedberg, E. K. G...........E 6

Smedberg, R..............Jo 30

von Sneidern, S.............S 12

Sohlman, R...........H 9, 18, 21

Springer, T. T. G............H 13

Städener, N. S.............E 18

Stadener-Olofsson, Greta........E 18

Stavenow, Å. L........E 11, H 17, 21

Steen, S. O...............E 27

Sten, H. (I)..............Jo 14

Stenbeck, E...............Ju 18

Stenbeck, F...............H 17

Stensgård, A. H............Jo 7

Sterner, R.............S 17, 20

von Steyern, N..........Ju 6, H 14

Stiernstedt, W. G............Jo 28

186

Riksdagsberättelsen.

Stjernberg, S. T..........Jo 26, 27

Stjernstedt, G..............Jn 18

Stjernswärd, H.............Jo 19

von Stockenström, B. H. (I).......U 4

von Stockenström, L. A.........Jo 19

Stoltz, C. A..............Fi 2

Strahl, I...............Ju 5, 18

Stridsberg, E. K........Ju 17, Fl 3, 10

Strindlund, G. (II)......S 23, 26, Jo 14

Sträng, G...............Jo 16

Ström, M. C. A.............Jo 24

Ström, T. E. (I)............S 6

Strömberg, G. (I)...........S 10

Strömberg, S..............S 10

Strömberg, V. O. L...........S 2

Stålfors, M. H.............Ju 14

Sundahl, P. E..............H 17

Sundblad, G..............Jo 14

Sundius, N. G.............H 16

Sundström, H..............H 20

Svensson, A...... S 10

Svensson, C. E.............H 12

Svensson, Gerda............S 25

Svensson'' G. H. (II) S 3,6, K 7, Fi''4,’ E 15,

Jo 25, 27

Svensson, W..............Jo 12

Svärdström, K. F............Jo 7

Swartling, N. F. (I)..........S 18

Swedberg, S. A.............S 23

von Sydow, Öhr. F. C..........U 4

Sylvan, H. T. (I)...........Jo 7

Söderberg, E. K. S...........E 23

Söderberg, K..............E 4

Södergren, J. R. A...........H 13

Söderlund, G..............S 19

Söderlund, M..............U 1

Söderlund, N. G.............E 26

Söderman, H..............S 24

Söderström, O.............Jo 16

Sörensen, Anna Elisabeth........E 6

Tamm, C. G. L.	(I) • •	. . S 8, Fi 10, Jo	13
Tegen, K. E. Z.	........S	17
Tegendal, O. E.		........Ju	9
Telander, A. R.			9
Ternström, P. G	. W. . .	........K	5
Thomasson, E. .		........Fi	8
Thomson, A.		........S	26
Thomson, A. N.		......E 15,	16
Thorling, A. I.		........E	5
Thorsell, K. A.		........K	2
Thulin, E. J:son		........S	14
Thulin, G. . .		........S	24
Thulin, O. . . . Thunborg, F. .			13
	........s	27
Tigerschiöld, A.	M. H. .	........Jo	19
Tigerschiöld, K.	M. . . .	........H	15
Tillman, F. . .			12
Tiselius, K. E. .		........S	1
Tjällgren, O. L.	(I) . . .	.....S 17, E	: 3
Tolstoy, N. . .		........H	8
Topelius, G. Z.		........E	12
Tottie, C. H. .		.......Fö	6
Tottie, H. K. H		. . . Fi 1, 10, Jo	26

Treschow, A..............S 9

Truedsson, J.............. Jo 9

Trygger, C. E..............H 20

Trygger, E...............E 1

Tunberg, S...............U 5

Töneson, T. A............sid. 66

Törnkvist, A. Å. (II).......S 18, E 22

Ulmgren, P..............H 12

Undén, B. Ö. (I)........Ju 21, E 4

Utterström, C...........Fi 11, H 20

Vänner, A...............Fi 8

Velander, C. G. (I)..........Fi 8

Vougt, A. G. F. (II)..........K 7

Västberg, Disa.............S 17

Wachtmeister, C. R.
Wagnsson, R. (I) .

Wahlberg, A. F. . .
Wahlstedt, G. V. R.
Wahren, C. J. . . .

Walin, G......

Wallander, S. . . .
Wallberg, C. E. F. .
Wallén, O. A. (11) .
Wallenberg, G. O. .
Wallenberg, J. . .
Waller, Maria . . .

Waller, T.....

Wallgren, A. J. . .
Wallman, B. J. . .
Wangson, O. R. (I)
Wedberg, Elvira . .

Wehtje, W.....

Weibull, C.....

Weijne, J. (II) . .

Wejle, C. G.....

Weman, N. H. P. .
Wennmark, T. J. D.
Wenner-Gren, A. . .
Werner, C. O. E. .
Werner, O. E. (II) .
Wernstedt, M. . . .
Westerlund, P. O. .
Westholm, S. . . .

Westin, A.....

Westling, E. A. . .
Westman, K. A. (II)
Westman, K. G. (I)

Wetter, F......

Wettergren, E. , . .
Wiborg, H. C. . . .
Wicander, C. A. . .
Wicksell, S. D. . .
Wigforss, F. J. M. .
Wihlborg, A. . . .
Wihlborg, H. . . .
Wijkman, A. . . .

..........Jo 28

..........S 17

..........H 1

..........K 5

..........H 1

..........Jn 10

........S 15, 28

..........H 20

..........H 8

..........K 6

..........U 5

..........Fi 10

..........Jo 26

..........S 17

..........Fö 6

..........Jn 20

..........S 17

..........H 22

..........U 5

. . S 9, Fi 1, 7, E 5, 21

..........S 1

..........E 14

..........E 26

..........U 5

..........E 11

..........Fi 8

..........E 27

..... Jo 21

..........S 15

..........Jo 9

..........Fi 10

..........K 4

..........E 1

........Ju 5, 18

........U 5, E 11

..........H 16

..........K 7

..........S 17

..........E 20

..........Fi 9

..........Fi 8

..........S 23

Personregister.

187

Wijnbladh, T. 0. K.......

Wikander, D..........

Wilhelmsson, E.........

Wirseen, Å...........

Wirsén, R...........

Wistrand, A. D. H.......

Wistrand, K. K. (I)......

Wistrand, W. H........

Wohlin, N. (I)........S

Wohlin, T. H..........

Wold, S. G...........

Wolgast, T. H. (il)......

Wollin, E. G. A........

Wägner, Elin.........

.... H 16
.... E 14
. . . . Fi 14
. ... K 7
. . . . E 22
. . . . K 6
.... S 17
.... Ju 3
17, Jo 3, H 4
. . . . E 9
. K 1, Fi 10
.... Ju 20
.... S 12
.... S 17

Zetterberg, H..............S 15

Zetterstrand, B.............Ju 17

von Zweigbergk, P. A. G.........H 11

von Zweigbergk, Å...........S 2

Å.

Ågren, K. H. E. . .
Åhrén, U. E. . . .
Åkerberg, 0. H. (I)
Åkerlindh, G. . .
Åkerman, R. 0. R.

Åkesson, B.....

Äkesson, 0. A. . .
Åqvist, E. L. (II) .

.... E 10
. S 15, H 21
.... H 16
.... H 19
.... Fö 4
.... Jo 19
. Fi 5, H 12
S 2, K 4, H 1

Ödmann, J. G.............E 3

Öfverholm, S..............H 5

Ölund, Åsa Maria...........E 10

Örne, A. E.............U 4, H 1

Östberg, R...............E 23

Österström, A. I. E. (II) . Ju 13, Fö 2, S 7, 17, 23

Östlind, A...............S 17

Östlund, A...............S 2

188

Riksdagsberättelsen.

Sakregister till kommittéer och sakkunniga.*

Ackordslåneärenden: centralnämnden för

dylika ärenden...........Jo 27

Affärsanställda. Se Arbetstid.
Arbetarskyddskommitté, 1937 års . . . S 10
Arbetslöshet »räkning,.plan för 1957 års S 11
Arbetslöshetssnkkunniya, 1937 års . . S 26
Arbetstid: arbetstidsntredningen ang.

affärs- och kontorsanställda.....S 2

Se även Jordbrukets arbetstidsbegränsning;
Sjöfolket.

Arrendeutredning, 1936 års.....Jo 13

Automobilskatteutredning, 1937 års . Fi 12

Avbetalningsköp: revision av gällande

bestämmelser om..........Ju 15

Avverkningsstatistik. Se Biksskogs -

Befolkningskommissionen......S 17

Beredskapsarbeten, 1936 års utredning

''äng.................S 5

Beskattningsrätten: sakkunniga för viss
författningsteknisk revision ä beskattningsrättens
område.........Fi 14

Blekingen!redning, 1935 års.....S 18

Blinda och dövstumma, 1936 års utredning
ang..............S 6

Bostadssociala utredningen.....S 15

Bränneriregleringssakkunniga .... Fi 13

Byggnadsindustrisakkunniga, 1934 års S 16

Chalmerska skeppsbyggeriinstitutio -

nens byggnadskommitté......E 27

Civilflygutredning, 1937 års.....K 7

Clearingkontoret ..........H 19

Clearingnämnden..........H 20

Djurgårdskommissionen.......K s. 66

Djurskyddslagstif tning: utredning ang. Ju 14

Domsagoförvaltningen: utredning av
vissa organisationsfrågor inom domsagoförvaltningen
..........Ju 1

Domsagoutredning, 1937 års.....Ju 17

Dramatiska teatern: utredning rörande

verksamheten vid teatern......E 17

Dövstumma. Se Blinda och dövstumma.

Egnahemsutredning, 1936 års.....Jo 12

Elektriska stamlinjenätet: utredning av
frågan örn rationellt utformande av

detsamma.............H 5

Evangelieboken: utredning rörande åtgärder
till utökning av den till evangelieboken
fogade lilla bönboken.....E 18

Exportliuskommittén.........S 28

Exportkreditnämnden........H 18

Familjeekonomiska och familjesociala
förhållanden: utredning rörande vissa

dylika...............S 20

Familjepensionsutrednina, 1934 års . Fi 5
Fastighetsböcker för landet: förslag till

anvisningar för uppläggande av sådana Ju 16
Fastighets fond, statens allmänna: utredning
ang. redovisning å fastighetsfonden
av fastigheter, som disponeras
av Uppsala och Lunds univer -

sitet ................Fi 2

Fiske: insjöfiskesakkunniga......Jo 1

— utredning rörande fiskets administration
................Jo 6

— fiskeriutredning, 1935 års.....Jo 9

Fiskenämnd, statens.........Jo 31

Fiskevattensutredningen.......Jo 21

Flickläroverkssakkunniga......E 19

Flygindustrien: utredning rörande inrättande
av en vetenskaplig försöksanstalt
för flygindustriens behov . . . H 3

Folkskolutredning, 1937 års.....E 21

Folktandvårdssakkunniga, 1937 års . S 12

Fritidsutredningen..........S 25

Frukt- och trädgårdsutredningen . . Jo 16

Fångvården: utredning äng. reformer . Ju 5

För fatt ar rätt: utredning ang. författar rätt.

...............Ju 2

Förmynderskapslagstiftningen: sak kunnig

för verkställande av översyn

av densamma............Ju 23

Förorening av vatten och luft: utredning
rörande åtgärder för att förhindra
förorening av vatten och luft samt rörande
rätt att utnyttja nnderjordiska
vattentillgångar...........Ju 10

Förkortningarnas betydelse: se innehållsförteckningen.

Sakregister.

189

Försvarsväsendet: utredning rörande

förändrade bestämmelser för rekrytering
av försvarsväsendets officerskårer m. m. Fö 2
— utredning rörande ordnandet av den

andliga vården vid försvarBVäsendet . Fö 6
Försäkringsverksamheten: utredning

härom...............H 12

Garnisonssjukhuset: sakkunniga för

samråd med byggnadsstyrelsen vid utredning
av frågan örn nuvarande garnisonssjukhusets
användning till lokaler
för Högsta domstolen och Svea hov -

rätt ................Ju 6

Gasgeneratorkommitté, 1937 års ... Fö 5
Granitutredning, 1937 års......H 13

Hallutredning, 1936 års.......S 9

Halmindustnsakkunniga.......Ju 20

Handelskommitterade, 1932 års . . . H 1

Hantverkssakkunniga, 1936 års . . . H 9

Hembiträdesutrednin gen.......S 14

Hemkonsulentutredningen, 1937 års . Jo 18
Homosexualiteten: utredning för bekämpande
av dess samhällsfarliga yttringar Ju 22
Hovrätterna: sakkunniga för samråd med
byggnadsstyrelsen vid utredning av
frågan örn nuvarande garnisonssjukhusets
användning till lokaler för Högsta

domstolen och Svea hovrätt.....Ju 6

— uiredning av vissa organisationsfrågor
inom hovrätterna........Ju 8

Hyreslagstiftning: utredning rörande

en reformerad sådan........Ju 11

Högsta domstolen. Ang. nya lokaler
för denna, se Garnisonssjukhuset.

Industriellt rättsskydd: utredning härom H 6

Insjöfiskesakkunniga.........Jo 1

Invaliditet: utredning rörande pensionsstyrelsens
invaliditetsförebyggande verksamhet
............... S 4

Isbrytarfartyg. Se Statens isbrytar -

fartyg.

Jaktlagstiftnings frågor: utredning härom
................Jo 10

Jordbrukets arbetsförhållanden, 1937

års utredning härom.......Jo 15

Jordbrukets arbet stidsbegränsning,

1936 ars utredning ang. kompensation
för..............Jo 7

Jordbrukets skuldförhållanden: utredning
ang. åtgärder till reglering därav Jo 3

Jordbrukskredit: låneuämnden för sekundär
jordbrukskredit.......Jo 26

Jordbruksnämnd, statens.......Jo 28

Jordnämnd, statens.........Jo 25

Ang. jordbruk se vidare Ackordslåneärenden;
Arrendeutredning; Egnahemsutredning;
Kronojord.

Justitiekanslern och justitieombudsmannen:
utredning ang. justitiekanslerns,
justitieombudsmannens och militieombudsmannens
allmänna ämbets ställning.

.............Ju 21

Järnväg sekonomiutredning, 1932 års . K 2
Järnvägskommitté, 1936 ars.....K 4

Karolinska sjukhusets byggnadskommitté
...............E 26

Klassificering skommitté, 1936 års . . K. 1
Kommissionärer: sakkunniga för utredning
rörande frågan om inrättande av
kommissionärer i hovrätt, nedre justi tierevisionen

och rådhusrätt.....Ju 3

Kommun alskatteberedningen.....Fi 8

Kontorsanställda. Se Arbetstid.

Konvention rörande köp: förberedande
av vissa förslag till konvention rörande

köp................U 3

Koralbok: sakkunniga för utarbetande

av förslag till ny koralbok.....E 14

Kronojord: utredning av frågan om den
rättsliga vården och förvaltningen av

kronans fasta egendom.......Fi 6

Kulturminnesvårdssakkunniga . . . . E 7

Kust flottan: verkställande av utredning
rörande frågan om ersättning av de i
kustflottan ingående Sverige-skeppen

m. m................Fö 1

Kvinnoarbetskommittén.......Fi 7

Kyrkligt-ekonomiska frågor: sakkunnig
vid beredning av ärenden av kyrk ligt-ekonomisk

natur........E 9

Kyrkohandboken: sakkunnig för fortsatt
revision härav.........E 8

Kyrkolagstiftving en: kodifiering av gällande
rätt på kyrkolagstiftningens område
................Ju 12

Köp. Se Konvention rörande köp.

Landsfiskals- och stadsfiskalsbefattningarna:
utredning äng. omorganisation

av.................Ju 24

Lantarbetare: utredning rörande åtgärder
till förbättring av lantarbetarnas

löneställning............Jo 4

Lanlbruksundervisning skommitté, 1936

års................Jo 5

Lirsmedelslagstiftningssakkunniga . . S 21

Lotteri. Se Stalslotteriutredningen.
Lujtvärnsmateriel: emottagande från
statens sida av på frivillighetens väg

anskaffad sådan...........Fö 4

Lyckebyn-utredningen........Jo 29

Länsstyrelseutredningen.......S 3

190

Riksdagsberättelsen.

Lärarlönesakkunniga, 1935 års . . . . Fi 1

> 1936 års . ... Fi 4

Lärarutbildningssakkunniga, 1936 års E 10

Läroböcker: sakkunnig för fortsatt utredning
ay läroboksfrågan......E 13

Läroverkslönesakkunniga......Fi 3

Lättjefulla förbrytare: utredning äng.
den straffrättsliga behandlingen av sädana
m. m.............Ju 20

Lönekommitté, 1936 års.......Fi 10

Lösdrivare: revision av lösdrivarlagen
m. m................Ju 20

Rationalisering sutredning en.....S 19

Realskolan: sakkunnig för undersökning
rörande ordningen för inträdesprövnin gar

till skolans första klass.....E 20

— sakkunniga för utredning ang. det främmande
språk som bör vara begynnelsespråk
i..............E 24

Reserv förr ådsnämnd, statens.....H 22

Riksskogstaxeringsnämnd, 1937 års . Jo 32

Rysslandssvenskar, understödsnämn den

för..............U 2

Malmförädlingssakkunniga.....H 2

Maskin- och redskapsprovningsanstalt:
utredning rörande frågan örn förläggningsorten
för en omorganiserad sådan Jo 17
Militieombudsmannen: utredning ang.
j ustitiekanslerns, j ustitieombudsmannens
och militieombudsmannens allmänna
ämbetsställning.......Ju 21

New Yörkut ställningen 1939: utredning
ang. sättet för Sveriges deltagande

i utställningen...........H 17

Nordiskt ekonomiskt samarbete, delegationen
för...........U 4

Nya Sverige-minnet, bestyrelsen för

firandet av............TJ 5

Näringsorganisationssakkunniga, 1936

Oljelagrin g sutredningen
Ortnamnskommissionen

Parisutställningen 1937: bestyrelsen för

Sveriges deltagande i utställningen . . H 21
Pensionering av i enskild tjänst anställda
..............Ju 9

Pensionsstyrelsen: utredning rörande

pensionsstyrelsens invaliditetsförebyg gande

verksamhet..........S 4

Polisens uniformering: utredning härom S 22
Polisskolan i Stockholm: utredning rörande
skolans organisation......S 24

Porslinsindustrien, svenska: utredning

rörande dess avsättniDgsförhållanden . H 4

Potatismjölsnämnd, statens.....Jo 33

Psalmbok: sakkunniga för redigering av
förslag till ny psalmbok för svenska
kyrkan..............E 3

Rasbiologiska institutet: utredning av
frågan örn institutets organisation och
arbetsförhållanden.........E 5

Samlingslokaler, allmänna: utredning

rörande statligt stöd för tillgodoseendet

av behovet av dylika........S 27

Semestersakkunniga, 1936 års . . . . S 8

Sinnesslövårdssakkunnig.......S 13

Sjöjolket: sakkunniga för utredning rörande
sjöfolkets bildningsfråga. . . . E 16

— sakkunniga för frågor rörande sjöfolkets
arbetstid och bemanning av fartyg

m. m................H 10

Skattekommitté, 1936 års......Fi 11

Skogslagkommissionen........Jo 11

Skog sutredning, 1936 års......Jo 14

Skolmaterielsakkunniga, 1937 års . . E 22

Skolungdomsutbytet, sakkunniga ang. U 1

Skolöverstyrelsen: utredning av frågan

om dess organisation........E 12

Skyddsskogar: sakkunniga för avgivande
av förslag rörande avsättande av

skyddsskogar i Hallands län.....Jo 8

Slaktdjur shandel, slakthus: utredning
av frågan om möjligheterna för ett samarbete
mellan organisationer på slaktdjurshandelns
område och de offentliga
slakthusen.............Jo 2

Släktnamn: sakkunnig för utredning

ang. nya släktnamn.........Ju 19

Sociala jordfrågor. Se Egnahemsutredning.

Socialhygieniskt institut: utredning rörande
inrättande av ett sådant . . . S 7
Sockerbetor, socker: Undersökningsmyndighet
rörande Svenska sockerfabriksaktiebolagets
inverkan på prisförhållandena
i fråga om sockerbetor och soc -

ker inom riket...........Jo 22

Sockernämnd, statens........Jo 24

Stadsfiskalsbefattningarna. Se Landsfiskals-
och Stadsfiskalsbefattningarna.

Statens isbrytarfartyg: ordnandet av

bemanningen av..........Fö 3

Statens järnvägar: undersökning rörande
förhållandet mellan arbetsuppgifter
och löneställning för personal vid . . K 9

Statslgtteriutredningen.......H 8

Statsétuteriutredningen.......Jo 19

Steninköpskommitté, statens.....K 8

Strafflagstiftningen: utredning av frågan
om partiella reformer på strafflagstiftningens
område.........Ju 4

Sakregister.

191

Strafflagstiftningen: utredning ang. reformer
på straffsystemets, straffverkställighetens
och fångvårdens områden Ju
— utredning ang. revision av strafflagen

för krigsmakten..........Ju

Se även Lättjefulla förbrytare.

Straffrättskommittén........Ju

Studentexamenssakkunniga......E

Studentunderstödssakkunniga . . . . E

Studielånenämv den.........E

Svenska sockerfabriksaktiebolaget. Se
Sockerbetor.

Tackjärnsutredningen........H

Taxering. Se Riksskogstaxeringsnämn -

den.

Teater: utredning rörande frågan örn fortsatt
statsunderstöd till den lyriska teaterverksamheten
i Göteborg.....H

Torrläggningskommittén av år 1937 . Jo

Trafikfar säkrings sakkunniga.....Ju

Trafiksäkerheten, 1937 års sakkunniga

rörande..............K

Trafikutredning, 1936 års......K

Traktatberedningen.........H

Underjordiska vattentillgångar. Se
Förorening av vatten och luft.

Universitetsberedningen.......E 1

Uppbördskommitté, 1936 års.....Fi 9

Uppsala domkyrka: sakkunniga för utredning
rörande restaurering av domkyrkan
..............E 23

Vaccinationsutredningen.......S 1

Verkstadsskoleutredningen......E 15

Veterinärbakteriologiska anstalt, statens:
utredning ang. verksamheten vid

anstalten..............Jo 23

Väg sakkunnig a, 1935 års.......K 3

Västernorrlands län: utredning rörande
länets försörjningsmöjligheter . . . . S 23

Yrkesskolsakkunniga, 1936 års . . . . E 11

Innehållsförteckning.

I. Allmänna berättelsen: Sid.

Justitiedepartementet...................... 1

Utrikesdepartementet...................... 1

Försvarsdepartementet..................... 1

Socialdepartementet...................... 8

Kommunikationsdepartementet.................. 11

Finansdepartementet...................... 15

Ecklesiastikdepartementet.................... 16

Jordbruksdepartementet..................... 16

Handelsdepartementet..................... 18

II. Kommittéer och sakkunniga:

Justitiedepartementet (Ju).................... 19

Utrikesdepartementet (U)............... 31

Försvarsdepartementet (Fö)................... 33

Socialdepartementet (S)..................... 37

Kommunikationsdepartementet (K)..... 68

Finansdepartementet (Fi).................... 69

Ecklesiastikdepartementet (E).................. 79

Jordbruksdepartementet (Jo)...................104

Handelsdepartementet (H)....................127

Bil. I. Lotterimedel......................143

Bil. II. Uppgift å kommittékostnader...............146

Bil. III. Betänkanden m. m., utkomna från trycket under år 1937 ... 178

III. Personregister till kommittéer och sakkunniga............180

IV. Sakregister » » » » ............188

Stockholm 1938. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

315342