Kungl. Majus proposition nr 98.

1

Nr 98.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inlösen
av ett av Motala ströms kraftaktiebolag upptaget
obligationslån; given Stockholms slott den 11 februari
1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Albert Forslund.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i
statsrådet å Stockholms slott den 11 februari 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,
Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Forslund:

I skrivelse den 30 september 1937 har vattenfallsstyrelsen framlagt förslag
örn inlösen av ett av Motala ströms kraftaktiebolag upptaget obligationslån.

Itihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 98.

830 38

2

Kungl. Majus proposition nr 98.

Till en början torde jag få erinra om att Kungl. Majit, sedan 1930 års
riksdag (skrivelse nr 191) bifallit Kungl. Majits i proposition nr 182 framställda
förslag angående vissa med reglering av vattenavrinningen i Motala
ström sammanhängande frågor m. m., genom beslut den 16 maj 1930 godkänt,
bland annat, ett vid statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 7 mars 1930 fogat, mellan vattenfallsstyrelsen, å ena, samt direktören
O. Torell, advokaten T. Setterberg och bankdirektören N. Brolén, å andra
sidan, träffat avtal rörande överlåtelse av aktiemajoriteten i förenämnda bolag.
För gäldande av de enligt avtalet uppkommande kostnaderna skulle erforderligt
belopp tagas i anspråk av kraftverkens förnyelsefondsmedel.

Bolaget har enligt lånekontrakt den 6 februari 1929 med Östergötlands
enskilda bank och Skandinaviska kreditaktiebolaget upplagt ett obligationslån
å 3,600,000 kronor, löpande med 5 procents ränta och med skyldighet att
amortera lånet under åren 1930—1954. Bolaget har emellertid rätt att från
och med år 1939 öka den årliga amorteringen eller från och med den 15
februari 1939 på en gång återbetala hela den oguldna låneåterstoden, därvid
uppsägning skall ske senast fyra månader förut hos Östergötlands enskilda
bank.

I sin skrivelse har vattenfallsstyrelsen till en början meddelat, att för gäldande
av de med förutnämnda aktieförvärv förenade kostnaderna tagits i
anspråk ett belopp av 3,731,730 kronor.

Styrelsen har därefter anfört, att det med hänsyn till nu rådande ränteläge
måste för staten såsom ägare av så gott som samtliga aktier i Motala
ströms kraftaktiebolag vara en fördel att begagna sig av rätten till inlösen
av bolagets obligationslån redan den 15 februari 1939. Det belopp, fortsätter
styrelsen, som då skulle gäldas, utgjorde 2,769,000 kronor. Då betalningsterminen
skulle infalla redan under budgetåret 1938/1939, hade vattenfallsstyrelsen
velat redan nu anmäla denna fråga för Kungl. Majit.

I anslutning härtill föreslår vattenfallsstyrelsen, att medel till obligationslånets
inlösning finge, liksom tidigare medel till inköpet av bolagets aktier,
tagas ur kraftverkens förnyelsefonder. Dessa uppginge, meddelar styrelsen,
\id slutet av ar 1936 till 45,508,176 kronor 55 öre och kunde beräknas uppgå
till omkring 55,000,000 kronor vid utgången av år 1938.

Riksräkenskapsverket har i utlåtande den 13 november 1937 anfört:

Vattenfallsstyrelsens framlagda förslag innebär, att staten till Motala ströms
kraftaktiebolag, vilket bolag äges av staten, utlämnar ett lån avsett att av
bolaget användas till inlösen av ett av bolaget år 1929 upptaget obligationslån.
Finansieringen av det av staten till bolaget utlämnade lånet avses härvid
skola ske genom att erforderligt belopp, 2,769,000 kronor, av statens
vattenfallsverks till kraftverkens förnyelsefond hänförliga likvida medel disponeras
för ändamålet. De i bolaget investerade statsmedlen komma i så fall
att uppgå till sammanlagt 6,500,730 kronor. Riksräkenskapsverket, som
finner denna transaktion vara för staten ekonomiskt fördelaktig, vill för sin
del tillstyrka, att disponibla likvida medel få på sätt styrelsen föreslagit
disponeras för lån till nämnda aktiebolag.

Vid bifall till vattenfallsstyrelsens förslag komma praktiskt taget samtliga
i bolaget såsom aktiekapital och lån investerade medel att utgöras av i vatten -

Kungl. Majna proposition nr 98. 3

fallsstyrelsens räkenskaper bokförda statsmedel. Vid sådant förhållande vill
riksräkenskapsverket ifrågasätta, huruvida icke tidpunkten kan vara inne att
upplösa aktiebolaget samt införliva bolagets tillgångar med statens kraftverk
-hn dylik åtgärd behöver i redovisningshänseende icke föranleda annan
ändring, an att tillgångsvärdena för kraftverken och till dem hänförliga inventarier
m. m. i samband med inlösningen av obligationslånet genom omföring
från respektive konton för aktier och utlånta eller likvida medel ökas med
belopp, svarande mot de i bolaget investerade medlen.

Med anledning av vad riksräkenskapsverket uttalat angående upplösning
av Motala ströms kraftaktiebolag har vattenfallsstyrelsen i utlåtande den
11 januari 1938 anfört:

Ur formell synpunkt kan Motala ströms kraftbolag utan nämnvärd svårighet
likvideras, sedan lånet blivit inlöst. Vattenfallsstyrelsen har emellertid
i sitt yttrande av den 11 januari 1937 rörande statsrevisorernas berättelse
påvisat, att det icke finnes något reellt skäl, som talar för ett frångående av
den nuvarande förvaltningsformen, men att det ur många synpunkter är önskväit
att fortsätta med denna. Styrelsen tillåter sig här göra en sammanfattning
av dessa synpunkter.

Utgifterna för styrelsearvoden i bolaget öfipgå endast till omkring 2,000
kronor per år, och sådana arvoden utgå icke till de styrelseledamöter, som
är o tjänstemän i vattenfalls verket.

Kraftverksdirektören vid Motala kraftverk, som jämväl är verkställande
direktör i Motala ströms kraftaktiebolag, tillser, att samarbetet mellan de
båda företagen ordnas på bästa sätt.

Bolagets distribution är av annan art än vattenfallsstyrelsens och i stor
omfattning inriktad på detalj distribution, varav följer, att dess arbetssätt och
och dess taxor måste avvika från vattenfallsstyrelsens.

Bolaget driver vid sidan av distributionen även installationsrörelse och
kan genom att utnyttja samma personal ömsom för driften, ömsom för installationsarbetena,
åstadkomma viss besparing gentemot det fall, att installationsarbetena
nedläggas, vilket blir en oundgänglig följd, örn bolaget upplöses.
Installationsrörelsen underlättar även den propaganda, som bedrives för en
intensifierad elektrifiering.

För vattenfallsstyrelsen är det av stort intresse att själv förvärva erfarenhet
örn de resultat, som kunna ernås med hänsyn till stromkonsumtion, strömpris
och räntabilitet, då kraftproducenten själv handhar rörelsen ända fram
till detaljabonnenterna.

Till bolaget hör en icke obetydlig fastighetsrörelse i Borensberg, som
vattenfallsstyrelsen icke lyckats avveckla på en gång. Under den fria förvaltningsform,
som nu följes, har emellertid denna fastighetsrörelse vid Borensberg
utvecklats mycket gynnsamt. Till fastighetsrörelsen hör vattenledningsoch
avloppsnät, som bör överlämnas till Borensberg, när samhället nått
sådan storlek och styrka, att det självt kan övertaga dessa anläggningar.

Bolaget har sedan gammalt ägt en del kvarnar, av vilka en sålts, en utarrenderats
men en fortfarande drives av bolaget. Av dessa kan den ena
kvarnen icke utan väsentlig olägenhet säljas, emedan den är belägen i strömmen
strax ovanför Näs kraftstation. Till den andra kvarnen har icke hittills
funnits någon lämplig köpare.

Under uttalande att en likvidation sålunda icke skulle medföra någon
fördel men däremot bestämda olägenheter och förluster, vilket, framhåller
styrelsen, riksräkenskapsverket sannolikt icke varit i tillfälle att bedöma, hem -

Departements chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

ställer styrelsen, att riksräkenskapsverkets uttalande i fråga om bolagets
eventuella avveckling icke måtte föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Beträffande villkoren för det ifrågasatta lånet till kraftbolaget har vattenfallsstyrelsen
i promemoria den 28 januari 1938 anfört:

Det nuvarande lånet har förräntats efter 5 procent. Summan av ränta
och amortering har utgjort omkring 255,000 kronor per år, och sedan lånet
den 15 februari 1937 nedamorterats från ursprungligen 3.6 miljoner kronor
till 2.8 8 miljoner kronor, har räntebeloppet för år 1937 nedgått till 144,000
kronor och amorteringsbeloppet stigit till 111,000 kronor.

Styrelsen erhåller under innevarande budgetår från riksgäldskontoret å
däri insatta medel en ränta av 3.6 procent, vilken väntas nedgå ned emot 3.o
å 3.5 procent. Örn kraftbolaget upptoge ett nytt 10-årigt obligationslån i
öppna marknaden, skulle sannolikt detta kunna erhållas till 3.2 5 å 3.5 procent
ränta. Med hänsyn till dessa omständigheter synes räntefoten kunna fastställas
till 3.5 procent. Amorteringsbeloppet bör fastställas till minst 150,000,
högst 300,000 kronor per år.

Kraftaktiebolaget borde alltså erhålla från och med den 15 februari 1939
ett 10-årigt lån ur vattenfallsstyrelsens förnyelsefonder av 2,769,000 kronor,
att förräntas efter 3.5 procent med räntebetalning halvårsvis i efterskott den
30 juni och den 30 december, med amortering den 30 december varje år med
minst 150,000 kronor, högst 300,000 kronor.

För staten såsom ägare av så gott som samtliga aktier i Motala ströms kraftaktiebolag
är det, såsom vattenfallsstyrelsen framhållit, med hänsyn till det
för närvarande rådande låga ränteläget ekonomiskt fördelaktigt, att bolaget
sättes i stånd att inlösa sitt med 5 procents ränta löpande obligationslån av
år 1929. I likhet med riksräkenskapsverket anser jag mig därför böra tillstyrka
vattenfallsstyrelsens förslag, att staten tillhandahåller bolaget erforderliga
medel för inlösen av obligationslånet, vilket kan ske tidigast den 15
februari 1939. Det för ändamålet erforderliga beloppet, 2,769,000 kronor, torde
i enlighet med vattenfallsstyrelsens av riksräkenskapsverket biträdda förslag
få utgå såsom lån och finansieringen ske genom disponerande av till vattenfallsstyrelsens
förfogande stående likvida medel, som uppkommit genom avsättningar
till statens vattenfallsverks förnyelsefond. För lånets erhållande
synas i huvudsak böra föreskrivas de av vattenfallsstyrelsen föreslagna villkoren.

Med hänsyn till att efter en inlösen av bolagets obligationslån praktiskt
taget samtliga i bolaget såsom aktiekapital och lån investerade medel skulle
utgöras av i vattenfallsstyrelsens räkenskaper bokförda statsmedel har riksräkenskapsverket
ifrågasatt, att bolaget i samband med obligationslånets inlösen
skulle träda i likvidation och bolagets tillgångar införlivas med statens
kraftverk. I samband med statsmakternas beslut örn statens övertagande av
aktiemajoriteten i bolaget förutsattes också, att bolaget skulle upplösas och
dess egendom införlivas med statens tillgångar, då en avveckling på antagbara
villkor kunde ske av sådana verksamhetsgrenar, vilka måste betraktas
såsom främmande för vattenfallsverkets uppgift. Ehuru vissa skäl kunna
tala för en dylik åtgärd, har jag med hänsyn till, bland annat, vad vattenfallsstyrelsen
anfört rörande de olägenheter och förluster, som en likvidering

5

Kungl. Majda proposition nr 98.

av bolaget för närvarande skulle medföra för statsverket, ävensom det förhållandet
att nu berörda fråga i anledning av uttalande av riksdagens år 1936
församlade revisorer varit föremål för behandling av riksdagen men icke föranlett
något särskilt uttalande från riksdagens sida, emellerid icke ansett mig
böra för närvarande framlägga förslag i av riksräkenskapsverket ifrågasatt
riktning.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att Motala ströms kraftaktiebolag må för inlösen av återstående
del, 2,769,000 kronor, av ett av bolaget upptaget obligationslån
av år 1929 erhålla ett lån å sagda belopp under villkor,
som Kungl. Majit äger bestämma, samt att för utgivande av
detta lån må disponeras till vattenfallsstyrelsens förfogande
stående likvida medel, som uppkommit genom avsättningar till
statens vattenfallsverks förnyelsefond.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.