Kungl. Majlis proposition Nr 90.

1

Nr 90.

i

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående omorganisation
av gymnasiet vid högre allmänna läroverket
i Karlskrona; given Stockholms slott den 4 februari
1938.

Kungl. Majit vill, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Majrts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 4 februari 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman,
Wigforss, Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel,
Forslund.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg anmäler fråga
rörande omorganisation av gymnasiet vid vissa högre allmänna läroverk
och anför härom följande:

I skrivelse den 25 oktober 1937 har skolöverstyrelsen i anledning av
från vederbörande läroverk till överstyrelsen inkomna framställningar hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för successivt genomförande
från och med läsåret 1938—1939 av en omorganisation av de högre allmänna
läroverken i Karlstad, å Kungsholmen i Stockholm samt i Karlskrona.
Överstyrelsens förslag innebär beträffande läroverket

i Karlstad: upprättande av en fyraårig realgymnasielinje vid sidan
av den nuvarande treåriga;

Bihang till riksdagens protokoll 1038. 1 sami. Nr 00.

1

2

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 90.

å Kungsholmen i Stockholm: ombildning av den nuvarande
treåriga latingymnasielinjen till fyraårig och upprättande av en fyraårig
realgymnasielinje vid sidan av den nuvarande treåriga; samt

i Karlskrona: upprättande av en treårig realgymnasielinje vid sidan
av den nuvarande fyraåriga.

Som villkor för omorganisationen skulle gälla, att vederbörande städer
åtoge sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler för de sålunda
omorganiserade läroverken jämte bostad åt rektor eller motsvarande kontant
ersättning.

Ett genomförande av förslagen skulle enligt överstyrelsens mening icke
behöva föranleda någon ökning i det av överstyrelsen i anslagsäskandena
för budgetåret 1938/39 beräknade anslagsbehovet för icke-ordinarie lärare.

Överstyrelsen har erinrat, att överstyrelsen tidigare i samband med liknande
framställningar framhållit, att frågan örn en omorganisation av
gymnasierna vid vissa läroverk icke syntes böra lösas isolerad utan i samband
med en omprövning av den nuvarande gymnasieorganisationens lämplighet
i dess helhet. En sådan omprövning skulle för närvarande otvivelaktigt
vara av värde, och därest en utredning av detta slag nu skulle sättas
i gång, såsom nyligen skett i fråga om organisationen av de högre allmänna
läroverken för flickor, syntes det vara lämpligast, att förevarande framställningar
bleve föremål för omprövning i samma sammanhang. Emellertid
hade överstyrelsen ansett sig böra för sin del redan nu taga ställning
till de ifrågavarande ansökningarna, då läget vid de berörda läroverken syntes
ganska lätt att bedöma.

1. Högre allmänna läroverket i Karlstad.

Nuvarande organisation. Realskolan, som är avsedd endast
för manliga lärjungar, omfattar en fyraklassig och en femldassig avdelning,
den senare med två serier parallellavdelningar. Realskolans avslutningsklass
omfattar sammanlagt två avdelningar. Gymnasiet, som från och med
läsåret 1931—1932 successivt ombildats till samgymnasium, omfattar en
fyraårig och en treårig latinlinje samt en treårig reallinje, vilken senare har
dubbla avdelningar i samtliga ringar.

Föreliggande framställningar. En framställning örn utökning
av gymnasiet med en fyraårig reallinje gjordes av läroverkets rektor
redan år 1932 men föranledde icke något förslag från skolöverstyrelsens
sida. Framställningen har nu upprepats.

Skolöverstyrelsen, som tillstyrkt densamma, har anfört:

I de specialplaner, som utfärdats i anslutning till 1927 års riksdags beslut
angående organisationen av det högre skolväsendet i riket, hade upptagits
endast en serie avdelningar av realgymnasiet vid förevarande läroverk.
Detta hade också till en början visat sig tillfyllest, men tillströmningen till
gymnasiet och särskilt realgymnasiet hade under de senaste åren starkt
ökats. Upprättandet av ett högre allmänt läroverk i Kristinehamn från och

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

med läsaret 1931—1932 hade i detta avseende icke medfört någon ändring.
Höstterminen 1932 hade sålunda en uppdelning av första realringen måst
vidtagas, och från och med höstterminen 1934 hade denna ring regelbundet
måst dubbleras. Såväl läsåret 1936—1937 som 1937—1938 vore båda avdelningarna
fullsatta. År 1936 hade till och med några lärjungar måst avvisas.
Fran och med läsåret 1936—1937 vore hela realgymnasiet dubblerat. Antalet
lärjungar å realgymnasiet hade under höstterminerna 1931—1937 varit
följande:

År

RI3

R II3

R lil3

Summa

1931........

...... 301)

19

25

74

1932........

...... 42

28

17

87

1933........

...... 30

33

25

88

1934........

...... 45

31

32

108

1935.......

...... 50

44

25

119

1936........

...... 602)

41

39

140

1937........

...... 60

47

38

145

Med hänsyn till den starka tillströmningen av lärjungar till realskolan
liksom till den omständigheten, att gymnasiet utom från läroverkets realskola
numera mottoge lärjungar från Karlstads högre elementarläroverk för
flickor med dess realskola samt från ett stort antal realskolor och kommunala
mellanskolor (Skoghall, Säffle, Munkfors, Sunne, Torsby, Filipstad
och Åmål), kunde någon minskning i tillströmningen till gymnasiet icke
beräknas, i varje fall icke någon sådan minskning, att en serie avdelningar
åter skulle bli tillräcklig. Det hade visserligen kunnat förmodas, att upprättandet
av ett kommunalt treårigt realgymnasium i Arvika från och med
läsåret 1936—1937 skulle medfört någon minskning i tillströmningen till
realgymnasiet i Karlstad, men varken år 1936 eller år 1937 hade så blivit
fallet.

Överstyrelsen funne det följaktligen ådagalagt, att vid förevarande läroverk
erfordrades^ dubbla avdelningar av realgymnasiet och att ett konstant
behov härav måste beräknas i fortsättningen. En jämförelse med latinlinjen
utvisade, att tillströmningen till densamma för närvarande snarast
vore mindre än tillströmningen till reallinjen. Följande siffror angåve anslutningen
till latingymnasiet under höstterminerna 1936 och 1937:

LI4 LII4 L lil4 LIV4 LI3 LII3 L lil3 Summa

1936 ...... 22 25 18 19 22 22 15 143

1937 ...... 28 23 25 20 25 23 21 165

Det framginge sålunda, att behovet av dubblering för närvarande vore
lika stort på° reallinjen som på latinlinjen: båda linjerna syntes för beräknelig
tid framåt vara i behov av sådan dubblering.

Under sådana förhållanden bleve alltså frågan för reallinjens vidkommande
den, huruvida det vore lämpligare, att den ena serien realringar organiserades
såsom fyraårig gymnasielinje eller att båda kvarstode såsom treåriga.

Till förmån för det förra alternativet åberopades i läroverkets framställning
närmast pedagogiska skäl, och även överstyrelsen funne det påtagligt,
att den fyraåriga linjen vore i pedagogiskt hänseende den fördelaktigare.

1) 5 avvisade.

2) Några avvisade.

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

Frågan bleve alltså endast den, om det med hänsyn till lärjungerekryteringen
å realgymnasiet vore lämpligt att organisera den ena serien avdelningar
såsom fyraårig.

I föreliggande fall syntes det överstyrelsen alldeles klart, att så vore fallet.
De närmast belägna realgymnasierna, i Kristinehamn och Vänersborg,
vore båda treåriga, och detsamma vore förhållandet med det nyupprättade
kommunala gymnasiet i Arvika. Redan med hänsyn härtill syntes det skäligt,
att inom det ifrågavarande mellanvästsvenska området tillgång
funnes till en fyraårig reallinje. Men detta syntes också skäligt med
hänsyn därtill, att gymnasiet rekryterades av ett så stort antal lärjungar
från läroverkets egen realskola, från elementarläroverket för flickor
med dess realskola och från den i Karlstads omedelbara grannskap belägna
kommunala mellanskolan i Skoghall. Höstterminen 1936 hade av de
60 lärjungarna i ring R I3 32 varit från Karlstad och dess allra närmaste omgivningar
och ytterligare 10 från Forshaga, Stora Kil och ett par andra
socknar samt under läsåret bosatta i hemmet. 30 av lärjungarna i fråga
hade avlagt realexamen vid högre allmänna läroverket i Karlstad, 9 hade
efter realexamen eller från klass 78 övergått från elementarläroverket för
flickor i Karlstad, medan 4 kommit från Skoghall. För ungefär två tredjedelar
av lärjungarna i ring RI3 hade frågan örn tre- eller fyraårig linje
alltså ur bostads- och därmed också ur ekonomisk synpunkt varit utan all
betydelse. Dessa siffror syntes i stort sett ge ett riktigt uttryck för det
rådande läget, sett i större omfattning och på längre sikt. Örn det vore
uppenbart, att läroverket borde äga en treårig linje med hänsyn därtill, att
lärjungar från ett avsevärt antal andra realskolor överginge till dess gymnasium,
syntes det sålunda lika uppenbart, att en fyraårig linje vore motiverad
av hänsyn till de ovannämnda lärjungekategoriema, vilka med en
sådan studiegång kunde med en jämnare och i det hela minskad arbetsbelastning
genomgå gymnasiet. Tillströmningen till latingymnasiets båda
linjer gå ve också en klar antydan om att efterfrågan vore minst lika stor
på platser i det fyraåriga som i det treåriga gymnasiet.

Överstyrelsen funné sålunda starka skäl tala för att ifrågavarande realgymnasium
omorganiserades på så sätt, att läroverket vid sidan av treårigt
jämväl erhölle fyraårigt realgymnasium.

Kostnadsökning. Den kostnadsökning, som kunde tänkas uppstå
vid en dylik omorganisation, syntes, anför skolöverstyrelsen, uteslutande
beröra tillkomsten av en första ring av fyraårigt realgymnasium. På det
differentierade gymnasiet syntes nämligen möjligheterna till samläsning i
vissa tillvalsämnen icke beröras av den ifrågasatta omorganisationen.

I vad mån upprättandet av en första ring av fyraårigt realgymnasium
bomme att innebära någon kostnadsökning eller icke, vore i föreliggande
fall svårt att på förhand avgöra. Det berodde helt och hållet på, huruvida
avlastningen av läroverkets realskola bleve så stor, att tillkomsten av en
ring (med 28 timmars undervisning i teoretiska ämnen) rnotvägdes av bortfallet
av en realskoleklass (med 31 veckotimmars undervisning). Mest sannolikt
vore, att detta under vissa år bleve fallet, under andra år icke. Upprättandet
av någon ny ordinarie ämneslärartjänst syntes omändringen
under sådana förhållanden icke motivera. De år, som ett bortfall av en realskoleklass
icke ägde rum, inträdde emellertid en kostnadsökning i huvudsak
motsvarande avlöningen till en extralärare och cirka 5 timlärartimmar.
Frågan om lektorstjänsternas antal syntes icke påverkas av den ifrågasatta
ombildningen. Mot denna funnes sålunda icke heller ur kostnads -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90. 5

synpunkt anledning att göra några invändningar, varför överstyrelsen tillstyrkte,
att en sådan komme till stånd från oell nied läsåret 1938—1939.

För budgetåret 1938/39 syntes det mest sannolikt, att samtidigt med
tillkomsten av den nya gymnasieavdelningen en klassavdelning i realskolan
bortfölle, varför överstyrelsen för sagda budgetår icke räknade med behov
av någon ny extralärare med anledning av ombildningen.

2. Högre allmänna läroverket å Kungsholmen i Stockholm.

Nuvarande organisation. Realskolan, som är avsedd endast
för manliga lärjungar, omfattar en femklassig linje, uppdelad å tre serier
parallellavdelningar. Gymnasiet, som är avseftt för såväl manliga som
kvinnliga lärjungar, omfattar en treårig latinlinje och en likaledes treårig
reallinje, vilken senare numera i sin helhet är dubblerad.

Föreliggande framställningar. Den av skolöverstyrelsen
föreslagna omorganisationen innebär, som nämnts, att latinlinjen och den
ena reallinjen skulle ombildas till fyraåriga.

Antalet lärjungar i de olika avdelningarna av gymnasiet hade, erinrar
överstyrelsen under läsåren 1936—1938 utgjort följande:

Ringar

1936—1937

1937—1938

Latinlinjen I...........

17

29

II..........

21

19

III...........

29

23

Summa

67

71

Reallinjen I...........

55

60

11...........

60

58

III...........

46

41

Summa

161

159

Det framginge av dessa uppgifter, att reallinjen omfattade mer än dubbla
antalet lärjungar å latinlinjen. De fullsatta avdelningarna i de lägsta realringarna
samt omfattningen av realskolan med minst tre avdelningar av
varje klass (även avgångsklassen) gjorde sannolikt, att den starka tillströmningen
till läroverkets realgymnasium icke vore av tillfällig natur utan att
man kunde räkna med ett konstant behov av dubbla avdelningar å denna
linje. De senare årens livliga byggnadsverksamhet inom just det område,
där Kungsholmens läroverk vore det närmast liggande allmänna läroverket,
samt utvidgningen av detta område över bland annat Fredhälls- och Kristinebergsområdena,
i förening med läroverkets lättillgänglighet för vissa
delar av Södermalm, gåve också vid handen, att läroverket i sin helhet
kunde även i fortsättningen påräkna en stark tillströmning av lärjungar,
trots att en mycket betydelsefull avlastning i detta hänseende ägt rum
under de senaste åren i samband med upprättandet av högre allmänna läroverket
i Bromma.

Liksom beträffande Karlstadsläroverket hade man här tidigare räknat
med behov av endast en serie avdelningar å reallinjen. Då nu en konstant

6

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 90.

ökning i tillströmningen inträtt, aktualiserades även beträffande förevarande
läroverk frågan, om icke den ena serien lämpligen borde anordnas med
fyraårig studiegång. Att så borde ske, vore örn möjligt ännu mera uppenbart
i detta fall, där det endast vore ett jämförelsevis obetydligt mindretal
lärjungar, som överginge till gymnasiet från längre bort belägna skolor.
Av de 55 lärjungarna i första realringen vid Kungsholmens läroverk läsåret
1936—1937 hade sålunda 39 kommit från läroverkets egen realskola. De
övriga syntes hava övergått från andra skolor, sannolikt i Stockholm, eftersom
de där haft sin hemort; endast två hade varit inackorderade. För den
alldeles övervägande majoriteten av dessa lärjungar måste det sålunda te
sig sorn ett önskemål och en fördel att hava tillgång till en fyraårig gymnasielinje.
I detta sammanhang erinrades även därom att även lärjungarna i
kommunala mellanskolor numera, jämlikt bestämmelserna i § 37 läroverksstadgan,
kunde utan särskild prövning övergå från kommunala mellanskolans
näst högsta klass till första ringen av fyraårigt gymnasium, och där
sådan möjlighet förefunnes, torde flertalet lärjungar, som hade för avsikt
att fortsätta studierna å gymnasiet, finna det förmånligt att begagna sig
av densamma, därest ombytet av läroanstalt icke nödvändiggjorde inackordering
å annan ort. Det borde sålunda icke vålla några som helst olägenheter
för lärjungarna vid Stockholms norra kommunala mellanskola, som
vore belägen omedelbart intill Kungsholmens läroverk, att övergå till detta
läroverk redan efter näst högsta klassen av realskolan, och för det relativa
fåtal, som vid denna tidpunkt icke ännu definitivt bestämt sig i fråga örn
gymnasiestudier, skulle den treåriga linjen, som icke vore avsedd att försvinna,
stå öppen följande år.

Att vid Stockholmsläroverken tillströmningen till den fyraåriga reallinjen
vore större än till den treåriga framginge av en blick på förhållandena
viel de läroverk, där båda linjerna funnes. Läsåret 1936—1937 hade lärjungeantalet
å reallinjerna varit följande:

Treåriga linjen Fyraåriga linjen

Högre allmänna läroverket å Södermalm .... 66 204

Nya elementarskolan.................... 71 741)

Högre realläroverket å Norrmalm.......... 75 221

Högre allmänna läroverken å Östermalm och i Bromma hade endast fyraårigt
och högre allmänna läroverket för flickor endast treårigt realgymnasium.

Under läsåret 1937—1938 vore antalet avdelningar inom de olika realringarna
vid de högre allmänna läroverken i Stockholm detsamma som under
läsåret 1936—1937 bortsett från att vid nya elementarskolan det fyraåriga
gymnasiet vore färdigbildat och med det undantaget, att ytterligare
en avdelning upprättats av första ringen av det fyraåriga gymnasiet vid
högre realläroverket å Norrmalm. Trots att det fyraåriga realgymnasiet
sålunda för året ökats med en avdelning, hade dock 38 till inträde å detsamma
berättigade lärjungar eller mer än en hel klassavdelning måst avvisas,
nämligen 5 vid högre realläroverket å Norrmalm, 17 vid högre allmänna
läroverket å Södermalm och 16 vid högre allmänna läroverket i
Bromma. Även till det treåriga gymnasiet hade år 1937 några avvisats,
nämligen 8 lärjungar vid högre realläroverket å Norrmalm. Genom att till
inträde å det fyraåriga gymnasiet berättigade lärjungar icke vunne inträde,

*) Endast tre ringar färdigbildade.

7

Kungl. May.ts proposition Nr 90.

ökades givetvis ett följande år efterfrågan på platser i det treåriga, då
sådana lärjungar i många fall i stället genomginge realskolans avgångsklass
och sedan överginge till det treåriga gymnasiet efter avlagd realexamen.

Överstyrelsen funne det alltså ådagalagt, att en dubbel organisation av
realgymnasiet vid högre allmänna läroverket å Kungsholmen skulle betydligt
bättre än den nuvarande motsvara behovet och tillmötesgå önskemål
hos både målsmän, lärjungar och lärare, och överstyrelsen ville därför för
sin del tillstyrka den framställning örn realgymnasiets omorganisation, som
framlagts av rektor och kollegiet vid sagda läroverk.

Beträffande latinlinjens vid förevarande läroverk ombildning från treårig
till fyraårig har skolöverstyrelsen erinrat om att denna fråga redan en gång
varit föremål för prövning, nämligen i samband med sakkunnigutredningen
åren 1933 och 1934 angående en förbättrad ställning för ämnena latin och
grekiska vid de allmänna läroverken (statens offentliga utredningar 1934: 41).
De sakkunniga hade bland annat föreslagit ombildning av vissa treåriga
latingymnasier till fyraåriga, däribland det nu förevarande, och överstyrelsen
hade för sin del tillstyrkt förslaget, såvitt rörde Kungholmens läroverk.
I 1935 års åttonde huvudtitel (punkten 125, sid. 448 ff.) hade, erinrar överstyrelsen,
denna fråga lämnats åt sidan, ehuru det skett under uttalande av
sympatier för den föreslagna ombildningen.

De skäl, som föranlett överstyrelsen att då tillstyrka ifrågavarande latinlinjes
ombildning till fyraårig hade, framhåller överstyrelsen, närmast varit
de dåvarande rekryteringsförhållandena vid Kungsholmens läroverk och
Stockholmsläroverken i allmänhet. Motsvarande förhållanden under höstterminen
1936 framginge av nedanstående sammanställning:

Läroverk

Antal lärjungar
i latingymnasium

Därav intagna i
gymn. från andra
skolor

Inackorderade

gossar

flickor

gossar

flickor

gossar

flickor

Kungsholmen:

3-årigt...............

44

23

ii

23

6

Norra latinläroverket:

3-årigt...............

56

_

49

—

12

—

4-årigt...............

313

—

125

—

2

—

Högre elementarläroverket
å Södermalm:

3-årigt...............

39

22

1

4-årigt...............

106

—

49

—

2

—

Flickläroverket:

3-årigt...............

_

57

—

54

—

13

4-årigt..............

—

191

—

119

—

6

Läroverken i Bromma och å Östermalm samt nya elementarskolan hade
endast fyraåriga latingymnasier. Vad särskilt beträffade läroverket i Bromma,
hade före höstterminen 1937 samtliga lärjungar i gymnasiet intagits
från andra skolor, detta i anslutning till grunderna för gymnasiets upprättande.

8

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 90.

I gymnasiet vid Kungholmens läroverk hade sålunda endast 11 av de 44
manliga lärjungarna d. v. s. 25 procent intagits från andra skolor, och ingen
av dessa vore inackorderad. För det treåriga gymnasiet vid Norra latinläroverket,
högre allmänna läroverket å Södermalm och flickläroverket,
vid vilka även funnes fyraårigt gymnasium, vore motsvarande siffror 49 av
56 eller 87,5 procent, 22 av 39 eller 56 procent och 54 av 57 eller 95 procent.
Antalet av egna lärjungar, som Övergånge till dessa skolors treåriga linjer,
vore alltså jämförelsevis litet, uppgående till respektive 12,5 procent, 44
procent och 5 procent. Det visade sig sålunda med full tydlighet, att läroverkens
egna lärjungar företrädesvis Övergånge till fyraårigt gymnasium,
när valet stöde fritt. Med största sannolikhet skulle de manliga lärjungarna
vid läroverket å Kungsholmen övergå till det fyraåriga gymnasiet, därest
ett sådant funnes vid läroverket. Aven de lärjungar, som vid övergång till
gymnasiet måste byta läroverk, visade sig i fråga om Stockholm företrädesvis
välja det fyraåriga gymnasiet. Sammanlagt hade sålunda höstterminen
1936 vid de ovannämnda treåriga gymnasielinjerna varit intagna 82 lärjungar,
vilka vunnit inträde i vederbörande gymnasium från annan skola,
medan till de nämnda fyraåriga linjerna under samma förhållanden övergått
174 eller något mer än dubbla antalet, varvid ändock de läroverk, sorn
endast hade fyraåriga gymnasielinjer, icke medräknats. Det antal gossar,
som tillhörde det treåriga latingymnasiet å Kungsholmen och som under
alla förhållanden skulle hava valt den treåriga linjen, vore sålunda med all
säkerhet icke större, än att de mycket väl skulle hava kunnat beredas plats
i de jämförelsevis glest besatta avdelningarna av Norra latinläroverkets treåriga
gymnasium (L III 16, L II 21 och L 119 lärjungar).

Något annorlunda förhölle det sig visserligen med flickorna. Men då den
treåriga linjen vid flickläroverket också vore så jämförelsevis glest besatt,
att där under läsåret 1936—1937 hade kunnat mottagas ytterligare 11 lärjungar
i ring I, 12 lärjungar i ring II och 10 lärjungar i ring III, medan antalet
kvinnliga lärjungar i var och en av de nämnda ringarna vid läroverket
å Kungsholmen utgjorde respektive 4, 9 och 10, av vilka med all sannolikhet
flertalet skulle hava valt fyraårig linje, om sådan funnits — endast
6 hade varit inackorderade, och förhållandena vid flickläroverket kunde
jämföras — syntes det även ur de kvinnliga lärjungarnas synpunkt saknas
anledning att bibehålla det treåriga gymnasiet till förfång för det mera
eftersökta och pedagogiskt fördelaktigare fyraåriga.

Förhållandena vid läroverken i Stockholm vore självfallet helt andra än
vid flertalet läroverk å andra orter, där tillströmning till gymnasiet ofta
förekomme från ganska avlägset belägna skolor. Till de högre allmänna läroverken
i Stockholm bleve det mestadels endast fråga om övergång från realskolorna
och kommunala mellanskolorna i Stockholm eller dess omedelbara
närhet.

Ett förhållande, som i detta sammanhang syntes böra uppmärksammas,
vore även, att, enligt vad överstyrelsen hade sig bekant och såsom även
framhölles i läroverkets skrivelse, lärjungar vid Kungsholmsläroverkets
realskola i stor utsträckning sökte sig över till fyraåriga gymnasier vid
andra högre allmänna läroverk, då de föredroge den fyraåriga studiegången.
Sålunda hade 23 av lärjungarna i klass 45 vid Kungsholmens läroverk vårterminen
1937 anmält sig önska övergå till fyraårig latinlinje och 36 till
fyraårig reallinje. På detta sätt förlorade läroverket varje år ett stort antal
av sina för studier mest begåvade lärjungar; med hänsyn till trängseln på
det fyraåriga gymnasiet lyckades det i allmänhet endast för de bäst kvali -

9

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 90.

ficerade att vinna sådan övergång. En omorganisation, som tiUgodosåge
lärjungarnas och målsmännens påtagliga önskemål i detta avseende, skulle
sålunda även så till vida vara fördelaktig ur läroverkets synpunkt, att den
skulle gynnsamt påverka lärjungeurvalet vid läroverkets gymnasium. Överstyrelsen
tillstyrkte förty även den från läroverkets sida föreslagna ombildningen
av den treåriga latinlinjen till fyraårig från och med läsåret
1938—1989.

Kostnadsökning. Ombildningen av gymnasiet vid Kungsholmens
läroverk skulle medföra en utvidgning redan från början av antalet gymnasieavdelningar
från nuvarande 9 till 11. Å andra sidan kunde beräknas en
minskning av läroverkets realskola på grund av gymnasiets ombildning.
Antalet avdelningar i realskolans avgångsklass hade höstterminen 1936 varit
tre med sammanlagt 81 lärjungar och vore innevarande läsår likaledes tre
med sammanlagt 63 lärjungar. Man syntes med all sannolikhet kunna räkna
med att efter upprättande av fyraårigt gymnasium det icke komme att
finnas behov av mer än en avdelning av realskolans avslutningsklass. Visserligen
vore det rätt stor sannolikhet, att antalet avdelningar i avslutningsklassen
oberoende av ombildningen komme att i fortsättningen sjunka
från tre till två, då realskolans klasser för närvarande omfattade genomgående
tre avdelningar, medan klass 4“ föregående år omfattat fyra avdelningar,
men under alla förhållanden kunde man räkna med att ombildningen
medförde minskning av realskolans klasser med åtminstone en. Sålunda
kunde ombildningen möjligen och under vissa år medföra en ökning
av totala antalet avdelningar i hela skolan med en, i kostnadsavseende i det
hela motsvarande lönen till en icke-ordinarie lärare samt cirka 5 timlärartimmar.
För nästkommande budgetår syntes man icke behöva räkna med
någon sådan ökning.

3. Högre allmänna läroverket i Karlskrona.

Nuvarande organisation. Realskolan, öppen även för kvinnliga
lärjungar, omfattar en fyraklassig och en femklassig avdelning, den
senare med parallellavdelningar, varjämte en handelslinje, omfattande
realskolans två högsta klasser, är under successivt anordnade från och med
innevarande läsår. Gymnasiet, likaledes tillgängligt även för kvinnliga lärjungar,
omfattar en fyraårig och en treårig latinlinje samt en fyraårig reallinje.

Föreliggande framställningar. Skolöverstyrelsens förslag
innebär, som nämnts, att gymnasiet skulle utökas med en treårig reallinje.

Höstterminen 1937 hade, erinrar överstyrelsen, lärjungefördelningen vid
läroverket varit följande:

Realskolan:

F e

mari

g »

Fyra

å r i g

a

l

2

3

4

5

1

2

3

4

a........

33

34

37

28

32

31

37

25

30

b........

34

34

38

34

—

—

—

—

—

c........

34

33

38

29

—

—

—

—

—

Summa

101

101

113

91

32

31

37

25

30

10 Kungl. Majlis proposition Nr 90.

Gymnasiet:

Fyraårig

i linjerna

Treåriga linjen

L

R

L

I...........

25

30

17

II...........

28

26

13

III...........

25

29

9

IV...........

20

27

—

Summa

98

112

39

Tillströmningen till de särskilda gymnasielinjerna under läsåren 1933
—1937 belyses av nedanstående av skolöverstyrelsen uppgjorda sammanställningar: -

Real

linje

n

Summa

Läsår

I

II

ni

IV

1933—1934 ....

30

25

24

18

97

1934—1935 ....

30

22

26

21

99

1935—1936 ....

30

26

21

24

101

1936—1937 ....

30

28

34

16

108

L

a t i

n 1

i n

j e r

n a

F y

r a

å r

g a

T

r e å r i

g a

Läsår

i

ii

III

IV

Summa

I

ii

III

Summa

1933—1934 ....

29

27

18

20

94

11

12

4

27

1934—1935 ....

28

29

25

17

99

11

11

12

34

1935—1936 ....

30

25

29

24

108

14

16

11

41

1936—1937 ....

30

27

23

24

104

17

11

15

43

Höstterminen 1936 hade, framhåller överstyrelsen, 6 till intagning i
R I4 berättigade elever avvisats och höstterminen 1937 icke mindre än 18.
Det vore i detta sammanhang betecknande, att sistnämnda termin icke
mindre än 14 av de 30 eleverna i RI4 såtillvida måste anses överkvalificerade,
som de hade avlagt godkänd realexamen. En snar ändring av dessa
anmärkningsvärda förhållanden syntes vara av behovet påkallad. Frågan
vore sedan, i vilken riktning en dylik ändring borde gå. Såsom läroverkets
rektor framhållit, syntes starka skäl tala för att å ena sidan en dubblering
av ringarna å den nuvarande fyraåriga reallinjen icke vore lämplig, men att
å andra sidan ett upprättande av en ny, treårig reallinje vid sidan av den
redan befintliga fyraåriga skulle bliva ekonomiskt fördelaktigare och, framför
allt från elevernas synpunkt, mera tacknämlig.

Under senare år hade den uppfattningen alltmera gjort sig gällande, att
i pedagogiskt hänseende det treåriga gymnasiet överhuvud måste anses som

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

en föga lämplig skolform; härvidlag hade den starkaste kritiken riktats mot
den treåriga latinlinjen, som ansetts alltför betungande till och med för
begåvade lärjungar. Även om också den treåriga reallinjen i pedagogiskt
avseende måste anses mindre lyckad än den fyraåriga, erbjöde den emellertid
i andra hänseenden vissa påtagliga fördelar framför allt av social art.
Då det treåriga gymnasiet upprättats, hade som bekant den bärande tanken
varit den, att denna gynmasieform skulle underlätta övergången till gymnasiet
för de clever, vilka avlagt realexamen, och därmed också —• och framför
allt — göra det lättare för elever från mindre orters samrealskolor och
kommunala mellanskolor att efter avlagd realexamen vinna inträde å gymnasium
vid högre allmänt läroverk i närmaste större samhälle. Det läge i
sakens natur, att denna förmån vore mera påtaglig för sådana elever, vilkas
hemort saknade högre allmänt läroverk, än för dem, som i hemorten kunde
avlägga både real- och studentexamen vid statlig läroanstalt.

En treårig reallinje vid högre allmänna läroverket i Karlskrona skulle
bland annat bliva till nytta för elever från Ronneby samrealskola; härvidlag
ville överstyrelsen hänvisa till att rektor vid nämnda skola instämt
i rektors vid Ivarlskronaläroverket framställning och motiverat sitt instämmande
med att bland annat framhålla, att ett allt större antal elever
efter att hava avlagt realexamen i Ronneby sökte inträde vid realgymnasiet
i Karlskrona, och att dessa Ronnebybor icke ville eller kunde besöka
annat läroverk med treårigt gymnasium främst av det skälet, att de hade
den stora fördelen att kunna bo i sina hem, om de ginge i Karlskrona läroverk.
De läroanstalter, som därnäst i detta sammanhang syntes komma
i fråga, vore de båda kommunala mellanskolorna i Emmaboda och Torsås.
Båda dessa orter läge emellertid lika nära Kalmar som de läge nära Karlskrona.
Då det i Kalmar funnes treårig reallinje, syntes eleverna från nyssnämnda
båda kommunala mellanskolor i första hand söka sig till Kalmar.
För Emmabodas vidkommande funnes ytterligare en möjlighet: i Växjö,
som icke läge längre bort från Emmaboda än Karlskrona, funnes också treårig
reallinje.

Ytterligare en reallinje i Karlskrona skulle emellertid i stor utsträckning
också gagna dem av läroverkets egna elever, vilka önskade fortsätta på
realgymnasiet men icke kunde beredas plats på den fyraåriga linjen. För
närvarande måste nämligen ett stort antal av dem, vilka av utrymmesskäl
avvisats från R I4, hänvisas till 55 eller 44 och sålunda avlägga realexamen.
Eftersom emellertid möjligheten att efter avlagd realexamen vinna inträde
i R II4 också på grund av utrymmesskäl vore mycket liten, måste flera av
dessa elever med realexamen gå till R I4, varigenom deras studietid förlängdes
med ett år; samtidigt som de måste underkasta sig denna olägenhet, försvårade
de möjligheten för sina yngre kamrater från 4;’ och 34 att vinna
inträde i R I4. Om emellertid gymnasiet å reallinjen finge en ny serie avdelningar,
vilken då lämpligen borde organiseras såsom treårig linje vid sidan
av den fyraåriga, skulle visserligen fortfarande de elever från 45 och 34, som
icke vunne inträde i R I4, bliva tvungna att avlägga realexamen före inträde
å gymnasiet, men de skulle sedan efter avlagd examen i långt större utsträckning
än vad nu vore fallet få möjlighet att avlägga studentexamen på
tre år. För övrigt skulle sannolikt en treårig reallinje föranleda en del elever
att icke i första hand söka från 45 och 34 direkt till fyraåriga realgymnasiet
utan hellre gå till realskolans avslutningsklass och där försöka avlägga realexamen
för att sedan bättre kunna avgöra, huruvida de passade för gymnasiestudier
över huvud.

Departe mentschefen.

12 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 90.

Överstyrelsen ansåge sig därför kunna dela rektors uppfattning, att det
i detta fall syntes vara lämpligare att inrätta en ny, treårig reallinje än att
upprätta parallellavdelningar av den redan befintliga fyraåriga, i ali synnerhet
som den förra åtgärden — såsom också rektor framhållit — både för
staten, staden och läroverket skulle bliva ekonomiskt fördelaktigare än den
senare.

Kostnadsökning. Med hänsyn till det ringa lärjungeantalet på
den treåriga latinlinjen skulle en ny, treårig reallinje i stor utsträckning
kunna samläsa med denna linje och — i fråga örn franska i de två högsta
ringarna — också med fyraåriga reallinjen.

Merantalet veckotimmar utöver det nuvarande timantalet beräknade
överstyrelsen för läsåret 1938—1939 till 13, för läsåret 1939—1940 till 38
och från och med läsåret 1940—1941 till 57. Detta syntes innebära, att för
läsåret 1938—1939 endast en timlärare bleve erforderlig, för läsåret 1939
—1940 därjämte en icke-ordinarie lärare med full tjänstgöring och från och
med läsåret 1940—1941 två icke-ordinarie och en timlärare. Detta senare
måste dock betraktas såsom ett maximum, enär det knappast syntes sannolikt,
att behovet av skilda avdelningar även i högsta ringen bleve permanent.

Även om en ny, treårig reallinje skulle aktualisera behovet av en ny ordinarie
lektors- eller adjunkts^anst vid läroverket, skulle detta behov bliva
lika aktuellt, därest den nuvarande fyraåriga reallinjens avdelningar dubblerades,
vilket — såsom förut nämnts — måste ske, om icke en ny, treårig
reallinje upprättades.

Då det således icke heller ur kostnadssynpunkt torde kunna göras några
invändningar mot inrättandet av en treårig reallinje vid sidan av den redan
befintliga fyraåriga, ansåge sig överstyrelsen beredd att tillstyrka en sådan
åtgärd från och med läsåret 1938—1939.

Jag anser icke tillräckliga skäl föreligga att för närvarande föreslå Kungl.
Majit den omprövning av den nuvarande gymnasieorganisationens lämplighet
i dess helhet, som av överstyrelsen ifrågasatts. Denna organisation,
som genomförts i överensstämmelse med 1927 års beslut, har enligt min
mening ännu varit i full verksamhet allt för kort tid för att. några mera
bestämda och tillförlitliga omdömen skulle kunna fällas angående den sålunda
åvägabragta reformen. Skulle i enstaka fall ändringar i berörda organisation
ådagaläggas vara av behovet påkallade, bör hinder icke möta härför,
under förutsättning att sådana ändringar icke innebära ett principiellt
ställningstagande eller kunna medföra konsekvenser, som beröra väsentliga
delar av organisationen i övrigt. Örn jag med utgångspunkt från denna förutsättning
granskar skolöverstyrelsens förslag, vill det synas, som om överstyrelsens
framställning beträffande gymnasiet i Karlstad skulle kunna
draga med sig vittgående följder, eftersom större delen av våra landsortsgymnasier
äro anordnade på samma eller likartat sätt som det nuvarande
Karlstadsgymnasiet. I varje fall föreligger ingen utredning, som visar, att
förhållandena vid dessa andra gymnasier ej kunna åberopas till stöd för
enahanda förändring, som den av överstyrelsen nu i fråga om Karlstadsgymnasiet
föreslagna. Med hänsyn härtill finner jag mig icke kunna för -

13

Kungl. Marits proposition Nr 90.

orda sistberörda förslag. Vad angår gymnasiet vid högre allmänna läroverket
å Kungsholmen vill jag framhålla, att Stockholms stads myndigheter
för närvarande hava under behandling ett omfattande förslag till förändring
av den högre skolundervisningens organisation i huvudstaden, närmast avseende
den kvinnliga ungdomens studiemöjligheter. I avbidan på utgången
av denna fråga är jag icke benägen att nu förorda någon ombildning av
läroverket å Kungsholmen, enär det icke är uteslutet, att spörsmålet örn
dess organisation kan röna inverkan av den förra frågan, och nämnda spörsmål
i alla händelser synes mig böra prövas i samband med denna.

Vad åter beträffar gymnasiet vid läroverket i Karlskrona synes mig förslaget
örn inrättande därstädes av en treårig realgymnasielinje vid sidan av
den fyraåriga i och för sig väl motiverat. Då det ej heller torde kunna medföra
några mera långt gående konsekvenser med avseende å gymnasieorganisationen
i övrigt och icke kan åsamka det allmänna nämnvärt ökade
kostnader, anser jag mig böra tillstyrka förslaget. Framhållas bör, att ett
genomförande av detta förslag under nästa budgetår icke lärer påkalla någon
ändring i de beräkningar rörande storleken under budgetåret 1938/39
av förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Avlöningar, som verkställts i
den till 1938 års riksdag avlåtna statsverkspropositionen, bilagan åttonde
huvudtiteln. Den treåriga realgymnasielinjen bör upprättas successivt från
och med budgetåret 1938/39 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer.
Såsom villkor för omorganisationen bör föreskrivas, att vederbörande
kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning samt bostad åt rektor eller
motsvarande kontant ersättning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att besluta, att vid högre allmänna läroverket i Karlskrona
skall från och med budgetåret 1938/39 eller den
senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer, successivt upprättas
en treårig realgymnasielinje vid sidan av den nuvarande
fyraåriga, under förutsättning, att Karlskrona stad,
såvitt angår nämnda treåriga gymnasielinje, åtager sig att
tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning
och möbelutrustning samt bostad åt rektor eller
motsvarande kontant ersättning.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-H
egent en, att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Sandberg.