Kungl. Maj:ts proposition nr S.

1

Nr 8.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1937/38; given Stockholms
slott den A januari 1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokoll
angående justering av propositionen om tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1937/38, föreslå riksdagen att, med godkännande av de i
protokollet berörda förslag, å nämnda tilläggsstat upptaga de inkomster och
utgifter, som framgå av härvid fogade förslag till dylik tilläggsstat.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang lill riksdagens protokoll 1938.

1 saini

Nr 8.

I

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 8.

Tilläggsstat till riksstaten

Kronor

Inkomster:

D. I anspråk tagna kapitaltillgångar:

4. Statsverkets kassafond..................................

9,712,800

E. Lånemedel:

3. Övriga lånemedel.................................

14,223,700

1

Summa

23,930,500

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

3

för budgetåret 1937/38.

Kronor

Utgifter:

A. Verkliga utgifter:

IV. Fjärde huvudtiteln.......

. . 4.653,000

V. Femte huvudtiteln......

. . 1,500,000

VI. Sjätte huvudtiteln.......

330,000

VIII. Åttonde huvudtiteln.....

37,700

IX. Nionde huvudtiteln .....

247,600

6,768,300

B. Utgifter för kapitalökning:

Att täckas av

lånemedel

andra stats-inkomster

Summa

I. Statens affärsverksamhet ..

II. Statens allmänna fastighets-

11,217,000

11,217,000

fond..................

90,000

27,800

117,800

IV. Fonden för förlag till stats-

verket ................

2,916,700

2,916,700

| VI. Avbetalning å statsskulden

2,916,700

2,916,700

Säger

14,223,700

2,944,500

17,168,200

17,168,200

Summa

23,986,500

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Verkliga utgifter.

IV. Fjärde huvudtiteln. Försvarsdepartementet.

Kronor

Kronor

D. Lantförsvaret.

Intendenturmateriel, remontering, förplägnad, under-

22

visning, övningar m. m.:

Munderingsutrustning, reservationsanslag..........

330,000

Materielanskaffning sammanhängande med 1936 års

43

arméorganisation:

Viss materielanskaffning (anslag nr 2), reservations-

anslag......................................

500,000

Säger

830,000

E. Sjöförsvaret.

25

Övningar:

Flottans krigsberedskap och övningar, reservations-

26

anslag......................................

Kustartilleriets krigsberedskap o ch övningar, reser-

400,000

vationsanslag................................

20,000

420,000

29

Flytande materiel och byggnader:

Underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m.,

reservationsanslag.............................

450,000

30

Flottans ersättningsbyggnad, reservationsanslag ...

360,000

32

Befästningar, kustartilleriets kaserner m. m., reser-

vationsanslag................................

60,000

870,000

Kustartillerimateriel:

56

Viss materiel för kustartilleriet, reservationsanslag

292,700

57

58

Kustartilleriförsvaret på Gotland, reservationsanslag
Luft värnsmat eri el för kustfästningarna, reservations-

20,700

anslag.......................................

58,500

59

Särskild materielanskaffning för kustartilleriet, reser-£ vationsanslag.................................

86,100

458,000

Diverse:

73 a

Tillfälligt lönetillägg åt marinens arbetare, förslags-

anslag......................................

275,000

Säger

2,023,000

Cj jf F. Flygvapnet.

Flygmateriel:

16

Anskaffning och förnyelse av flygmateriel, reserva-

1,800,000

tionsanslag..................................

Summa

4,658,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

5

Verkliga utgifter.

V. Femte huvudtiteln. Socialdepartementet.

Kronor

Kronor

B. Sociala verk och inrättningar.

Förbättrande av bostadsförhållandena:

23

Bidrag till främjande av bostadsbyggande på lands-

1,500,000!

bvgden, reservationsanslag......................

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Verkliga utgifter.

VI. Sjätte huvudtiteln. Kommunikationsdepartementet.

r=

Kronor

Kronor

G. Byggnadsväsende!.

6

Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m.,

reservationsanslag...............................

300,000

10

Restaurering av Gustaf lilis paviljong i Haga, reser-

oationsanslag..................................

30,000

Summa

380,000

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

i

Verkliga utgifter.

VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.

Kronor

Kronor

E. Universiteten, den medicinska undervis-ningen m. m.

4

14

Uppsala universitet:

Materiel m. m., reservationsanslag...............

Lunds universitet:

Materiel m. m., reservationsanslag...............

20,300

17,400

Summa

37,700

8

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

Verkliga utgifter.

IX. Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet.

Kronor

Kronor

C. Lantbruksakademien och försöksväsendet på
jordbruksområdet.

9

Statens växtskyddsanstalt:

Byggnadsarbeten, reservationsanslag..............

02,800

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lant-5 ffmannanäringar m. m. J |

7

8

Lantbrukshögskolan:

Byggnadsarbeten och vissa andra engångskostnader,

reservationsanslag.............................

Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet,
reservationsanslag.............................

11,000

80,700

91,700

14

Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp:
Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet,
reservationsanslag.............................

38,600

Säger

130,300

G. Lanthushållning i allmänhet.

11

Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Bidrag till byggnadsarbeten för Sveriges utsädes-förenings filial i Ultuna, reservationsanslag......

54,500

Summa

j

247,600

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

9

Utgifter för kapitalökning.

I. Statens affärsverksamhet.

Att täckas av

lånemedel

Kronor

andra stats-inkomster

Kronor

Summa

Kronor

!

A. Postverket.

4

1

Tillbyggnad till posthuset i Norrtälje, reser-

40,000

■

40,000

1

B. Telegrafverket.

1

Telefonstationsbyggnad i Aspudden i Stock-holm, reservationsanslag...............

32.000

35.000

''

2

Telefonstationsbyggnad i Råsunda, reser-nationsanslag.........................

■

.

11

13

Garagebyggnad inom telegrafverkets fastig-het i Östersund, reservationsanslag.....

Fortsatt utveckling av statens telefon- och
telegrafväsende, reservationsanslag......

35,000

2,600,000

Säger

2,702,000

2,702,000!

-

D. Statens vattenfallsverk.

13

Kraftverken:

Distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens

kraftverk, reservationsanslag.........

1,000,000

600,000

6,875,000

j

13a

13b

Ytterligare utvidgning av ångkraftstatio-nen i Västerås, reservationsanslag
Ersättning för skador och rättegångskost-nader i samband med huvudregleringen
av Vänern, reservationsanslag........

1

1

1

Säger

8,475,000

|

1 8,475,000

Summa

11,217,000

i

i

1 11,217,000

10

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

Utgifter för kapitalökning.

II. Statens allmänna fastighetsfond.

Att täckas av

lånemedel

andra stats-nkomster

Summa

Kronor

Kronor

j Kronor

Justitiedepartementet:

1

Byggnadsarbeten m. m. vid centralfängel-

set i Malmö, reservationsanslag.......

25,000

25,000

2a

Inrättande av anstalt för män, som ådömts

ungdomsfängelse, reservationsanslag .. .

70,000

70,000

Kommunikationsdepartementet:

17

Tillbyggnad till landsstatshuset i Falun,

reservationsanslag...................

20,000

20,000

19

Byggnadsarbeten vid länsresidenset i

Umeå, reservationsanslag............

2,800

2,800

Summa

90,000

27,800

117,800

Kungl. Maj.ts proposition nr S.

11

Utgifter för kapitalökning.

IV. Fonden för förlag till statsverket.

Att täckas av

lånemedel

andra stats-inkomster

Summa

Kronor

Kronor

Kronor

1

Försvarsdepartementet:
Vissa engångskostnader
sendets byggnader m.
anslag..............

för försvarsvä-m., reservations-

2,916,700

’

2,916,700

Utgifter för kapitalökning.

VI. Avbetalning å statsskulden.

Att täckas av

lånemedel

andra stats-inkomster

Summa

Kronor

Kronor

Kronor

B. Avskrivning av lånekapital m. in.

1 a

Avskrivning av till vissa engångskostnader
för försvarsväsendets byggnader m. m.
anvisat lånekapital, reservationsanslag. . . |

2,916,700

2,916,700

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 8.

Propositionens justering.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Levinson, ''Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Med åberopande av de förslag till riksdagen varom, enligt bilagda utdrag
av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—11), hemställanden gjorts av vederbörande
departementschefer, föredrager chefen för finansdepartementet,
statsrådet Wigforss, förslag till proposition om tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1937/38, uppsatt i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts enligt
samma protokoll fattade beslut.

Departementschefen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att godkänna omförmälda förslag och alltså upptaga inkomsterna och utgifterna
å berörda tilläggstat på sätt bilaga till detta protokoll utvisar.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

P. J. Arrhenius.

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

13

Bilaga 1.

Inkomsterna.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 januari 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

På grund av inträffade prisstegringar har det visat sig nödvändigt att i
ett flertal fall räkna med förstärkningar av anslag anvisade till byggnadsföretag
eller för materialinköp å riksstaterna för innevarande och sistförflutna
budgetår.

Förstärkning från anslaget till oförutsedda utgifter har skett endast i
undantagsfall och då så kunnat visas vara oundgängligen nödvändigt. En
redogörelse för de principer som härvidlag vunnit tillämpning och för de
fall då sådan förstärkning kommit till stånd lämnar jag vid anmälan av
utgiftshuvudtiteln oförutsedda utgifter i statsverkspropositionen.

Förslag till riksdagen örn ytterligare medel för berörda ändamål ha i viss
utsträckning ansetts böra äskas å särskild tilläggsstat för budgetåret 1937/38.
Detta har synts lämpligt närmast i de fall, då de ursprungligen anvisade anslagen
varit helt att hänföra till innevarande eller föregående budgetår. Så
har ansetts vara förhållandet, när byggnadsföretaget avses bliva slutfört eller
materialinköpet avslutat före den 1 juli 1938, så att slutlikviden i princip bör
belasta årets riksstat, eller då vederbörande anslag beräknats såsom en årskvot
av en viss större engångsutgift.

I de fall åter då dessa förutsättningar icke varit uppfyllda men då likväl
ett anslagsöverskridande till följd av prisstegringen varit att förutse vid fullföljandet
av en av riksdagen godkänd arbetsplan, lia fortsättnings- eller förstärkningsanslag
äskats å riksstaten för budgetåret 1938/39.

Med hänsyn till att prisutvecklingen nödvändiggjort framläggande av särskild
tilläggsstat har det ansetts lämpligt att i detta sammanhang anmäla
jämväl vissa anslagsbehov, vilka eljest skulle föranlett framställning till riksdagen
om anvisande av medel från det för budgetåret 1937/38 anvisade
anslaget till oförutsedda utgifter. I två fall lia nya anslag av lånemedel upptagits
å tilläggsstaten.

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 8.

I enlighet med vad tidigare i liknande fall skett har tilläggsstaten utformats
såsom en komplettering av riksstaten för innevarande budgetår. Tillläggsstatens
inkomst- och utgiftstitlar ha sålunda erhållit samma litterering
som motsvarande titlar i riksstaten, där dylik motsvarighet funnits. De nya
utgiftstitlar som tillkommit ha erhållit litterering i följd med riksstatens utgifter
av närmast motsvarande slag. I budgetredovisningen är det med denna
anordning möjligt att inlägga tilläggsstatens titlar som örn de varit uppförda
å riksstaten. Det torde i redovisningen böra anmärkas, om och i vad
mån en inkomst- eller utgiftstitel hänför sig till tilläggsstaten.

Med avseende å beräkningen av inkomster å tilläggsstaten får jag slutligen
anföra följande.

I anspråk tagna kapitaltillgångar. Under erinran om vad jag denna dag
vid anmälan av förslag till övergångsstat för budgetåret 1937/38 anför rörande
utfallet av löpande statsreglering m. m. och med åberopande tillika av
finansplanen för nästföljande budgetår förordar jag, att kostnaderna förverkliga
utgifter samt för utgifter för kapitalökning att bestridas av andra
inkomster än lånemedel i sin helhet täckas genom disposition av lcassafondsmedel.

Då berörda utgifter enligt de förslag som denna dag framläggas av cheferna
för justitie-, försvars-, social-, kommunikations-, ecklesiastik- och jordbruksdepartementen
skulle uppgå till 9,712,800 kronor, torde sålunda å tillläggsstatens
inkomstsida motsvarande belopp böra uppföras å inkomsttiteln
statsverkets kassafond.

Lånemedel. Å tilläggsstatens utgiftssida ha för utgifter för kapitalökning
att utgå av lånemedel upptagits anslag om sammanlagt 14,223,700 kronor.
I enlighet härmed torde titeln övriga lånemedel i tilläggsstaten böra upptagas
med motsvarande belopp.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1937/38 upptaga
följande inkomster sålunda:

1). 1 anspråk tagna kapitaltillgångar:

4. Statsverkets kassafond ......... kronor 9,712,800

E. Lånemedel:

3. övriga lånemedel ............ » 14,223,700.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

P. J. Arrhenius.

Kungl. Majds proposition nr 8.

15

Bilaga 2.

Verkliga utgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 januari 1938.

Närvarande:.

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,
Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler härefter
under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående
verkliga utgifter å tilläggsstaten till riksstaten för budgetåret 1937/38 samt
anför därvid följande.

D. Lantförsvaret.

[1.] 22. Munderingsutrustning, reservationsanslag. I skrivelse den 10

september 1937 angående lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1938/39
har arméförvaltningen framhållit, att kostnaderna för anskaffning och underhåll
av de persedlar och effekter, vilka tillhörde arméns munderingsutrustning,
under budgetåret 1936/37 undergått en betydande ökning dels till
följd av inträffad prisstegring å olika slag av materialier, dels ock på grund
av en genom de allmänna levnadsomkostnadernas stegring ofrånkomlig höjning
av arbetslönerna vid truppförbandens intendenturverkstäder och arméns
centrala beltlädnadsverkstad.

Till belysande av denna prisstegring har arméförvaltningen anfört, bland
annat, följande.

Vid ingången av budgetåret 1933/34 betingade för kommisskläde lämplig
ull ett pris av omkring 3 kronor 60 öre per kg, under det att priset å denna
ullkvalitet vid utgången av budgetåret 1936/37 utgjorde omkring 5 kronor
60 öre per kg. Motsvarande priser å saltade hudar uppgick till 87 öre respektive
1 krona 35 öre för svenska kohudar och till 1 krona 18 öre respektive
1 krona 49 öre för till bottenläder lämpliga sydamerikanska hudar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 8.

DepartemeiUs chefen.

16

För leverans under senare hälften av budgetåret 1936/37 samt under budgetåret
1937/38 hava upphandlats 200,000 meter kommisskläde till en sammanlagd
kostnad av 2,090,830 kronor eller ett genomsnittligt pris av 10
kronor 45 öre per meter. Medelpriset för under de frenne budgetåren 1933/
34—1935/36 inköpt kommisskläde utgör 7 kronor 97 öre per meter. Prisstegringen
har sålunda förorsakat en merkostnad av 2 kronor 48 öre per
meter eller tillsammans 496,000 kronor. Å för budgetåret 1937/38 upphandlat
läder av olika slag uppgår på motsvarande sätt beräknad merkostnad
till sammanlagt 165,567 kronor.

Vad arbetslöner beträffar, kan höjningen av desamma — vilken vid truppförbandens
intendenturverkstäder inträtt från och med den 1 april och vid
beklädnadsverkstaden från och med den 1 maj 1937 samt vid intendenturverkstäderna
belöpt sig till omkring 5.5 °/o och vid beklädnadsverkstaden till
omkring 4 °/o av förut gällande löner —- beräknas uppgå till omkring 83,000
kronor per år.

Under åberopande av vad sålunda anförts har arméförvaltningen hemställt,
att det för budgetåret 1938/39 på grundval av antalet manskapstjänstgöringsdagar
beräknade medelsbehovet för munderingsutrustning måtte
ökas med (496,000 + 165,000 + 83,000 =) 744,000 kronor, motsvarande
förenämnda prisstegring.

Det efter normala grunder under fjärde huvudtiteln beräknade munderingsanslaget
för budgetåret 1937/38 torde icke vara i stånd att bära den
avsevärda stegring av materialpriser och arbetslöner, som under de båda
senaste åren inträtt med avseende å manskapets beklädnadsutrustning.
För att undvika alltför kännbar minskning av den materielanskaffning, som
avsetts skola äga rum med anlitande av ifrågavarande anslagsmedel, torde
det bliva nödvändigt att i en eller annan form lämna kompensation för den
inträdda prisstegringen. Jag tillstyrker därför, att medel härför äskas av
riksdagen. Medelsanvisningen för ändamålet synes dock böra begränsas
till ett lägre belopp än arméförvaltningen ifrågasatt; för min del finner jag
mig böra föreslå, att den bestämmes till 330,000 kronor.

Med hänsyn till att prisstegringen avser utgifter hänförliga till innevarande
eller närmast föregående budgetår, synes beloppet i fråga böra belasta 1937/38
års budget och därför upptagas å tilläggsstat för sistnämnda budgetår.

I detta sammanhang anser jag mig böra omnämna, att medelsbehovet för
det under fjärde huvudtiteln upptagna reservationsanslaget till munderingsutrustning
för nästkommande budgetår i statsverkspropositionen beräknats
enligt hittills tillämpade grunder.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Munderingsutrustning å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1937/38 anvisa ett reservationsanslag
av .......................... kronor 330,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

17

[2.] 43. Viss matcrielanskaffning (anslag nr 2), reservationsanslag. I

sin förut omförmälda skrivelse den 10 september 1937 rörande lantförsvarets
medelsbehov för budgetåret 1938/39 har arméförvaltningen gjort framställning
angående anvisande av medel för anskaffning av ett visst antal 7 cm
fältluftvärnskanoner samt därvid anfört följande.

I kostnadsberäkningarna rörande den för genomförandet av 1936 års
arméorganisation erforderliga materielanskaffningen är ett belopp av
5,221,300 kronor avsett för anskaffning av ett i beräkningarna angivet antal
rörliga 7 cm fältluftvärnskanoner. Detta belopp ingår i det reservationsanslag
av 7,749,550 kronor till viss materielanskaffning (anslag nr 2), som
ställts till arméförvaltningens förfogande för innevarande budgetår.

Emellertid har det till förfogande ställda beloppet på grund av de inträffade
prisstegringarna icke medgivit ifrågavarande materielanskaffnings genomförande
i avsedd omfattning, utan har det såsom erforderligt beräknade
antalet pjäser måst minskas med fyra. Prisstegringarna hava emellertid
icke blott medfört ett förhöjt grundpris per pjäs i jämförelse med det tidigare
beräknade, utan även nödvändiggjort tillämpandet av s. k. glidande
prisskala i enlighet med vissa av Kungl. Majit för ifrågavarande materielanskaffning
fastställda, av eventuellt fortsatt prisstegring avhängiga grunder.

Den ytterligare prisfördyring, som av sistnämnda anledning kan komma att
inträffa, låter sig icke för det närvarande beräkna.

Det synes arméförvaltningen i hög grad angeläget, att medel av riksdagen
anvisas för anskaffning av förenämnda fyra luftvärnskanoner. Därest beställning
kan ske i början av budgetåret 1938/39, då serietillverkning av ett
betydande antal dylika pjäser kommer att pågå i leverantörens verkstäder,
torde anskaffningskostnaden ställa sig avsevärt gynnsammare, än örn beställning
sker vid en tidpunkt, då serietillverkning icke pågår. Med leverantören
har överenskommelse träffats, att pjäserna, därest beställning ingår
före den 1 augusti 1938, komma att levereras till samma å-pris och villkor
i övrigt, som ligga till grund för den under innevarande budgetår kontrakterade
leveransen. För ändamålet erforderligt anslag har av arméförvaltningen
beräknats till 500,000 kronor.

Såsom av arméförvaltningens framställning framgår hava de sedan år Departements1936
inträdda prisstegringarna medfört, att de numera anvisade medel, som i ctiefenkostnadsberäkningarna
för den nya härorganisationen avsetts för anskaffning
av 7 cm rörliga fältluftvärnskanoner, icke medgivit anskaffning av dylik
materiel i avsedd omfattning, utan att det beräknade antalet pjäser måst
minskas med fyra. Då det ur försvarssynpunkt är angeläget, alt den i försvarsbeslutet
avsedda organisationen i fråga örn det rörliga luftvärnsartilleriet
icke minskas, anser jag mig böra biträda förslaget om anvisning av
särskilda medel för anskaffning av ifrågavarande fyra pjäser, särskilt som
av handlingarna framgår, att dylik anskaffning nu kan ske på samma villkor,
som gälla med avseende å de luftvärnskanoner, beträffande vilka leveranskontrakt
slutits under innevarande budgetår.

Emot de för dessa fyra pjäser beräknade kostnaderna, 500,000 kronor,
har jag icke något att erinra. Med hänsyn till att de materielköp, å vilka
förenämnda prisstegringar ägt rum, avsctts skola ske med anlitande av under
innevarande eller föregående budgetår anvisade medel, synes jämväl det

Bihang lill riksdagens protokoll IDUS. 1 sami. A’r <S. 2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

för ändamålet ytterligare erforderliga beloppet böra belasta 1937/38 års
budget och därför upptagas å tilläggsstat för sistnämnda budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Viss materielanskaffning (anslag nr 2) k tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1937/38
anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 500,000.

E. Sjöförsvaret.

[3.] 25. Flottans krigsberedskap och övningar, reservationsanslag. I

skrivelse den 7 oktober 1937 angående förstärkningsanslag för budgetåren
1936/37 och 1937/38 har marinförvaltningen på angivna skäl hemställt, att
såsom förstärkning av anslaget till flottans krigsberedskap och övningar måtte
för innevarande budgetår anvisas ett belopp av 540,000 kronor.

Sedan marinförvaltningens skrivelse den 7 oktober 1937 överlämnats till
statskontoret för utlåtande och sådant utlåtande avgivits den 17 november
1937, har marinförvaltningen, i anledning av vad statskontoret anfört, i
skrivelse den 4 december 1937 anfört följande.

De medelstillgångar, som redovisas under anslaget till flottans krigsberedskap
och övningar, bestå sedan år 1932 av tvenne delar, nämligen egentliga
övningsmedel och behållningen å bränsleförrådstitlarna. Övningsmedlen
disponeras i realiteten av marinstaben (chefen för marinen), medan förrådsmedlen
helt förvaltas av marinförvaltningen och ämbetsverket underställda
lokalmyndigheter.

Det anslag, som av riksdagen årligen beviljas för flottans krigsberedskap
och övningar, för innevarande år 4,440,000 kronor, tillföres övningsmedlen.
För deras fördelning och användning uppgör chefen för marinstaben årligen
en plan, enligt vilken dessa medel avses att i sin helhet förbrukas, dock
med undantag för ett belopp av 50,000 kronor, som reserveras för att möta
de anspråk på ökad medelstillgång, som betingas av de vart tredje år återkommande
större krigsövningarna. Behållningen den 1 juli 1937 utgjorde
för denna del av anslaget 209,489 kronor 3 öre och är avsedd att disponeras
för nästa krigsövning.

När förrådstitlarna, vilka förut utgjorde fondtillar, år 1932 hänfördes under
övningsanslaget för att på så sätt inflyta i budgetredovisningen, överfördes
till anslaget ett belopp av 800,000 kronor, som marinförvaltningen
ägde disponera för förrådens komplettering. Nämnda belopp jämte värdet
av inneliggande lager blev det rörelsekapital, med vilket förråden skulle drivas
och vidmakthållas. Med hänsyn till nödvändigheten för örlogsflottan
att inom landet disponera ökade brännoljeförråd tillfördes år 1936 förrådstitlarna
genom särskilt anslag å riksstaten en förstärkning av 300,000 kronor.

Behållningen å förrådstitlarna, vilken vid budgetårsskiftet 1936/37 utgjorde
omkring 600,000 kronor, växlar givetvis under året, beroende på vid vilka

Kungl. Maj.ts proposition nr 8.

19

tider inköpen av kol och flytande bränsle äga rum. För närvarande utgör
behållningen omkring 450,000 kronor.

Av det anförda torde hava framgått, att reservationerna nu eller inom en
nära framtid äro behövliga för det ändamål, vartill medlen avsatts. Marinförvaltningen
måste bestämt avråda ifrån att taga dessa reserverade medel
i anspråk för bestridandet av på grund av prisstegringar ökade utgifter för
de normala övningarna, även örn det endast skulle gälla en tillfällig disposition
intill dess förstärkningsmedel å nästkommande budgetårs stat anvisats.
En sådan åtgärd skulle nämligen dels innebära en sammanblandning
av medel, som böra hållas åtskilda, dels medföra ett betänkligt försvagande
av marinens krigsberedskap.

Beträffande prisstegringarnas inflytande har marinförvaltningen hänvisat
till en av chefen för marinstaben den 24 september 1937 till marinförvaltningen
avlåten skrivelse i ämnet, däri bland annat anförts i huvudsak följande.

I särskilda utskottets vid 1936 års riksdag utlåtande nr 1 (sid. 404) har
beträffande anslaget till flottans krigsberedskap och övningar angivits följande
beräknade belopp:

1) Fartyg på expedition samt Hårsfjärdens depå........ kronor 3,150,000

2) Fartyg, förlagda i depå............................ » 175,000

3) Ammunition m. m................................ » 900,000

4) Skolor, kurser och övningar i land.................. » 100,000

5) Övriga kostnader (rese- och traktamentskostnader, pen ningpris

för yrkesskicklighet, kustsignalväsendet,

Sveriges frivilliga motorbåtskår m. m.) ............ »___115,000

Summa kronor 4,440,000.

Med användande av den rustningsplan, som återfinnes i prop. 225/1936
och som får anses vara av statsmakterna godtagen, finner man, att de s. k.
fasta kostnaderna (personalens förmåner ombord samt vissa av fartygens
övningar under gång eller skjutningar nära nog oberoende poster) uppgå till
ett sådant belopp, att för maskinutredning till flottans rustade eller depåförlagda
fartyg återstår en summa av omkring 1,375,000 kronor, varav för
fartyg på expedition 1,275,000 kronor och för depåförlagda fartyg 100,000
kronor.

Av olika anledningar har för detta budgetår för bestridande av ovan angiven
utgiftspost preliminärt avsetts ett belopp av cirka 1,422,000 kronor,
en siffra som alltså något överstiger vad som normalt bort utgå.

Härav har för fartygsdepåerna, vilkas organisation icke kunnat genomföras
i full utsträckning, beräknats mindre än normalt eller endast omkring

65,000 kronor, under det att för kustflottan och övriga sjöstyrkor avsetts
cirka 1,357,000 kronor eller något mer än normalt, detta för att möta den
prisstegring, som redan var känd vid uppgörande av preliminär medelsdisposition
för övningsanslaget.

Denna prisstegring bär emellertid blivit ytterligare kännbar genom en ny
höjning från oell med den 1 september 1937.

De enhetspris för drivmedel, som på sin tid hava legat till grund för 1936
års försvarsbeslut i vad detsamma angår anslaget till flottans krigsberedskap
och övningar, äro tydligen de som gällde under första hälften av kalenderåret
1936, nämligen

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

för stenkol, waleska..... kronor 25: 50 per ton

» » , ostkust- .... » 20:25 » ''•

» pannbrännolja...... » 38:85 » »

» motorbrännolja..... » 68:50 » » .

Prisstegringen beträffande dessa drivmedel har varit följande:

stenkol, waleska 1/2 1937 till kronor

» , ostkust-1/2 1937 » »

pannbrännolja 1/2 1937 » »

och 1/a 1937

motorbrännolja l/2 1937 »

och 1/, 1937 »

29 per ton (13 x/2 %)

27 » » (33 Vs %)

50 » » (28 •/„ %)

65 * (67 Vio %)

70 » » ( 2 Vio %)

82 » »> (19 7/10 %).

Härav torde framgå, att den effekt i form av gångtid, som under innevarande
budgetår kan uttagas av det för maskinutredning disponibla beloppet,
högst avsevärt förminskats. För ett vidmakthållande av den med 1936
års försvarsordning åsyftade krigsberedskapen erfordras därför särskilda
åtgärder.

Med utgångspunkt från det belopp, som i enlighet med vad ovan utretts
enligt 1936 års försvarsordning avsetts för maskinutredning å flottans på
expedition varande eller depåförlagda fartyg, nämligen cirka 1,375,000 kronor,
har en approximativ beräkning gjorts beträffande vilka kvantiteter av
de viktigaste drivmedlen, som med bibehållen prisnivå därav kunnat utvinnas
enligt nuvarande proportion mellan de olika drivmedelsslagen, vilken
beräkning giver följande resultat:

stenkol, waleska..... 13,650 ton ä 25:50 348,075

» , ostkust-..... 5,700 » » 20:25 115,425

pannbrännolja....... 18,100 » » 38:85 703,185

motorbrännolja...... 1,140 » » 62:50 71,250

övrig maskinutredning................. 137,065

1,375,000.

Den värdeminskning, som på grund av prisstegring hittills gjort sig gällande
under innevarande budgetår å det för maskinutredning avsedda beloppet,
eller med andra ord det tillskott, som skulle erfordras för att kunna
utvinna den avsedda effekten, framgår av följande uppställning, varvid förekommande
kvantiteter avrundats:

stenkol, waleska

13,650 ton

å (29: —

_ 25: 50)

3: 50 =

47,775

» , ostkust-

5,700 »

» (27: —

— 20: 25)

6: 75 =

38,475

pannbrännolja

3,500 »

» (50: —

- 38: 85)

11:15 =

39,025

14,600

» (65: —

— 38: 85)

26:15 =

381,790

motorbrännolja

350 »

» (70: —

— 62: 50)

7: 50 =

2,625

790 »

» (82: —

— 62: 50)

19: 50 =

15,405

Summa

kronor

525,405.

Dragés från denna summa skillnaden mellan 1,357,000 kronor och 1,275,000
kronor, med vilken summa, som ovan nämnts, .en del av prisstegringen sökt
mötas, återstår ett belopp av 443,095 kronor.

Den här ovan beträffande förbrukningsposten maskinutredning påvisade
prisstegringen kommer emellertid att göra sig gällande beträffande en annan

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

21

viktig post av här ifrågavarande anslag, nämligen ammunitionsutredning.
Den genomsnittliga höjningen av ammunitionsmedelprisen kan förväntas
uppgå till 25 % och lär träda i kraft från och med den 1 januari 1938.

Den tidigare i försvarsbeslutet angivna siffran för ammunition m. m.,
förutom konsumtionsposten ammunition och reparationer av ammunitionsutredning
m. m., 190,000 kronor, synes även omfatta vissa — i årets medelsdisposition
under rubriken övriga kostnader ■—■ upptagna belopp, 88,500
kronor. Med denna utgångspunkt erhålles sålunda förstnämnda normalvärde,
621,500 kronor.

Förbrukningen av ammunition är emellertid i huvudsak koncentrerad till
sommarhalvåret, varför prisstegringen endast drabbar ett belopp, som enligt
vunnen erfarenhet kan uppskattas till cirka 200,000 kronor. Värdeminsk „

, . . 25 X 200,000_

ningen genom kommande prisförhöjning uppgår salunda till -Jqq —

50,000 kronor.

Den allmänna tendensen till prisstegring har jämväl varit märkbar beträffande
kostnaderna för i främsta rummet ombord å de rustade fartygen förbrukade
allmänna förbrukningsartiklar — enligt för marinen hävdvunnen
terminologi betecknade med uttrycket moterialutredning. Prisstegringen i
detta avseende gäller för närvarande, lågt räknat, cirka 10 %. Årsvärdet av
ifrågavarande förbrukning kan uppskattas till cirka 290,000 kronor, varigenom
sålunda erhålles en värdeminskning av 29,000 kronor.

En av här ifrågavarande anslag bestridd kostnad, som i andra hand föranledes
av fartvgsexpeditioner, men vilken ej ingår i för fartygsexpeditioner
beräknade belopp, är reparationsarbeten för viss ammunitionsutredning, beklädnads-
och vinterutrustningspersedlar och för visst tillfälle eller vissa
övningar lånade inventariepersedlar. Dessa arbeten utföras i det närmaste
utan undantag av flottans egna verkstäder eller anläggningar. Det vid dessa
anstalter från budgetårsskiftet 1936/37—1937/38 gällande nya arbetsavtalet,
som i genomsnitt beräknas medföra en höjning av arbetskostnaden med
6 °/o, synes jämväl böra kompenseras genom tilläggsanslag.

Här ifrågavarande kostnader kunna uppskattas till cirka 200,000 kronor
per år, varav halva beloppet utgöres av arbetslön och den andra hälften av
materialkostnad. Med användande av tidigare omnämnda procentsiffror för
den ökning, som härå gjort sig gällande, nämligen 6 °/o respektive 10 °/o,
blir det för ändamålet erforderliga beloppet 16,000 kronor.

I det föregående har jag sålunda utvisat, vilka tillskott till övningsanslaget,
som föranledas av inträffade prisstegringar och som därför äro erforderliga
för att ur detsamma erhålla den med 1936 års försvarsordning avsedda
effekten. Jag vill emellertid beträffande särskilt den andel av anslaget,
som i försvarsordningens kostnadsberäkning avsetts för ammunition och
maskinutredning, ytterligare anföra följande.

Under nu för fartygsexpeditioner gällande bestämmelser utgöres expeditionskostnaden
dels av ett av övningsintensiteten nära nog oberört belopp,
nämligen till personalen enligt gällande avlöningsreglemente utgående särskilda
förmåner under sjökommendering samt vissa omkostnader av allmän
natur, dels av ett variabelt, för ammunitions- och maskinutredningskonsumtionen
avsett belopp. Detta senare kan i stort sett anses utgöra en mätare
för den effekt, som erhålles ur de utförda övningarna. Varje minskning av
medel, som kunna tilldelas flottans rustade förband, kommer sålunda automatiskt
att beröra nämnda anslagsposter och tvingar därigenom till en proportionsvis
avsevärd minskad övningsintensitet.

En anslagsökning är därför nödvändig för all icke prisstegringen skall

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Departements chefen.

medföra en minskning i krigsberedskapen, vilket under nu rådande politiska
förhållanden icke kan vara rimligt.

För det allsidiga bedömandet av föreliggande fråga måste ytterligare en
omständighet omnämnas.

Utöver det för innevarande budgetår i stat anvisade anslaget för flottans
krigsberedskap och övningar disponeras en å anslaget befintlig reservation
av cirka 191,000 kronor. I saknad av ett särskilt ltrigsövningsanslag har
det nämligen visat sig nödvändigt att för möjliggörande av utanför ordinarie
fartygsövningar liggande krigsövningar för ändamålet reservera medel
från det ordinarie övningsanslaget.

Chefens för marinen avsikt är att under våren 1938 anordna en mobiliseringsövning
inom ett eller om möjligt flera marindistrikt, där marinen
icke tillhörande organ jämväl måste tagas i anspråk. Ett viktigt moment i
de nytillkomna marindistriktschefernas åligganden kommer nämligen vid
försvarsberedskap och mobilisering att bestå i utrustning och underhåll av
förband av för ubåtsjakt, minsvepning och konvoj avsedda hjälpfartyg.
Enär ett stort antal av dylika fartygsförband måste rustas å kronan icke
tillhörande varv och verkstäder, har det framstått som en krigsberedskapsåtgärd
av första ordningen att genom praktiska försök utröna, hur den planerade
rustningen i verkligheten kommer att gestalta sig. Detta har synts
så mycket mera angeläget, som bemanningen vid dessa hjälpfartygsförband
i stort sett kommer att utgöras av reservpersonal, som icke kan förväntas
inneha samma rutin i dylika situationer som stampersonal. Genom inkallelse
av för dylika förband och utrustningsplatser mobiliseringskommenderad
personal, genom förhyrande av hjälpfartyg samt utrustning, beväpning
och bemanning av desamma har man velat förvärva erfarenhet beträffande^
organisationens funktionerande, så att planläggningsarbetet kan
byggas på en verklighetstrogen grund.

Det är emellertid tydligt, att en sådan övning får väsentligt ökat värde,
om den utföres på för mobilisering avsett vis. Ett fingerande av någon eller
några av på problemet inverkande faktorer ger genast en overklig bild av
utrustningsarbetet. För att icke övningen av kostnadsskäl skall påtvingas
en dylik overklig prägel måste för densamma disponeras cirka 200,000
kronor.

Under åberopande av vad ovan anförts får jag härmed hemställa, att
marinförvaltningen måtte i underdånig framställning äska den förstärkning
i anslaget till flottans krigsberedskap och övningar, som i enlighet med
vad ovan visats erfordras för att motsvara innebörden av 1936 års försvarsbeslut
beträffande anslaget, nämligen:

för maskinutredning ................... kronor 443,095

ammunitionsutredning............... -> 50,000

materialutredning................... 29,000

vissa reparationsarbeten ............ 16,000

Summa kronor 538,095.

eller i avrundat tal 540,000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att en förstärkning av flottans övningsanslag
för innevarande budgetår är ofrånkomlig, därest övningarna
skola kunna fortgå i ungefär den omfattning, som vid beräknandet av anslagets
storlek i samband med 1936 års försvarsbeslut får anses hava förutsatts.
Detta sammanhänger med den omständigheten, att den övervägande

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

23

delen av anslaget åtgår till inköp av sådana varuslag, som under senaste
året varit föremål för en kraftig prisstegring, framför allt brännoljor och kol.

Den erforderliga anslagsökningen har av marinförvaltningen angivits till

540,000 kronor. Denna siffra baseras på de priser, som voro rådande i
början av oktober 1937. Emellertid har jag inhämtat, att priserna
å pannbrännolja — den vara, som mest inverkar på anslagsbelastningen —
sedan dess i viss mån sjunkit, vadan en motsvarande reduktion kan företagas
i den begärda anslagsökningen. Denna reduktion anser jag på grundval
av inhämtade uppgifter kunna skattas till 55,000 kronor. Vidare har
upplysts, att den omläggning av flygplankryssaren Gotlands långresa, som
företagits, medfört en minskad belastning å anslaget i förhållande till den
för långresan beräknade med cirka 45,000 kronor. Slutligen anser jag det
icke vara alltför olägligt, att i en situation som den förevarande en del av
den för krigsövningar upplagda reservationen, därest så finnes erforderligt,
tages i anspråk för det ordinarie årliga övningsprogrammets fullföljande.
Då jag räknar med att 40,000 kronor kunna tagas i anspråk av nämnda reservation,
skulle sålunda den begärda anslagsökningen kunna begränsas till
(540,000 — 55,000 — 45,000 — 40,000 =) 400,000 kronor.

Mot de framlagda beräkningarna i övrigt har jag intet att erinra.

Under åberopande av det anförda och då prisstegringen avser utgifter hänförliga
till innevarande budgetår, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Flottans krigsberedskap och övningar å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1937/38 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 400,000.

[4.] 26. Kustartilleriets krigsberedskap och övningar, reservationsan slag.

I förenämnda skrivelse den 7 oktober 1937 har marinförvaltningen
hemställt, att såsom förstärkning av anslaget till kustartilleriets krigsberedskap
och övningar för innevarande år, i riksstaten upptaget med 525,000
kronor, måtte anvisas ett belopp av 20,000 kronor.

Såsom grund för denna hemställan har marinförvaltningen åberopat, att
chefen för kustartilleriet med avseende å anslaget anfört, att med hänsyn till
de inträffade prisstegringarna det icke vore möjligt att innevarande budgetår
kunna anordna de övningar vid kustartilleriet eller åstadkomma den krigsberedskap,
som avsetts med anslaget i fråga. Chefen för kustartilleriet beräknade
kostnadsökningen för bränsle och ammunition till omkring 25 procent,
motsvarande ett belopp av 20,000 kronor.

I sin förenämnda .skrivelse den 4 december 1937 har marinförvaltningen
beträffande förevarande anslag ytterligare anfört följande.

Å anslaget till kustartilleriets krigsberedskap och övningar utgöres behållningen
för budgetåret 1936/37 av 17,734 kronor 59 öre. 1 nämnda behållning
ingå 3,745 kronor 4 öre för »Körslor med KA 1 hästar» (Titel E 26: y),

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Departements ehefen.

vilka medel disponeras av marinförvaltningen. I övrigt disponeras anslaget
av chefen för kustartilleriet.

Av ifrågavarande anslag för budgetåret 1937/38 hade chefen för kustartilleriet
för anordnande av kurs i kustartilleriets skjutskola sommaren
1938 — på grund av rådande medelsknapphet har sådan icke varit sammandragen
sedan 1932, vilket ofta påtalats i årsrapporter och äskanden — vid
nyssnämnda budgetårs början reserverat ett belopp av 40,000 kronor. Även
om anslaget nästföljande budgetår kommer att utgå med av chefen för kustartilleriet
begärt grundbelopp med därå beräknad förstärkning, kan nämligen
därav blott en återstående del av omkostnaderna för skjutskolan bestridas,
men icke totalkostnaderna för samma skola.

övningsanslaget för budgetåret, inbegripet ovannämnda behållning
(17,734:59 — 3,745:04 kronor), disponeras för kustartilleriets övningar under
budgetåret enligt av chefen för kustartilleriet uppgjord plan. Ehuru de
vidtagna dispositionerna uppgjorts med iakttagande av stor återhållsamhet -—
bland annat har bekostande av viss, redan nu erforderlig övningsmateriel
måst skjutas på framtiden — och ehuru vid fördelningen av medel för olika
ändamål prisstegringarna icke tillåtits inverka till höjning av de olika posterna,
hava därvid redan nu omkring 20,000 kronor av de för skjutskolan
reserverade 40,000 kronor måst disponeras för ändamål, vilka icke sammanhänga
med nämnda skola. Det torde heller ej kunna undvikas, att uppkommande
oförutsedda, nödvändiga utgifter, vilka ej äro hänförliga till prisstegringen,
under återstående del av budgetåret komma att ytterligare reducera
reservationen.

Av det sagda torde framgå, att ett uteblivande av en förstärkning av anslaget
till kustartilleriets krigsberedskap och övningar innevarande budgetår,
synnerligen menligt måste återverka å kustartilleriets övningar. Även örn
övningsstandarden, till den del den direkt beröres av medelstillgången, nedskrives
i samma proportion, som priserna stegras, skulle sålunda bland annat
möjligheten att ännu år 1938 sammandraga skjutskola vid kustartilleriet
då sannolikt gå förlorad.

I likhet med marinförvaltningen finner jag det stå klart, att de för kustartilleriet
för innevarande budgetår planerade övningarna skulle bliva på ett
icke avsett sätt inskränkta, därest icke en viss förstärkning av övningsanslaget
kommer till stånd för kompensering av den inträffade prisökningen
å vissa varuslag, som innevarande budgetår skola inköpas för anslaget i fråga.
Jag finner mig därför böra tillstyrka, att å tilläggsstat för innevarande år anvisas
medel för en dylik förstärkning. I fråga örn det av marinförvaltningen
i detta hänseende såsom erforderligt angivna beloppet, 20,000 kronor, har
jag intet att erinra.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Kustartilleriets krigsberedskap och övningar å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1937/38 anvisa ett reservationsanslag
av ...................... kronor 20,000.

[5.] 29. Underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m., reserva tionsanslag.

Reservationsanslaget till underhåll av flottans fartyg och byggnader
m. m. är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med 5,823,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 8,

25

kronor eller det belopp, 5,800,000 kronor, vartill medelsbehovet under förevarande
anslag uppskattats i kostnadsberäkningarna för den nya marinorganisationen,
ökat med ett belopp av omkring 23,000 kronor, som beräknats
inflyta i hyresbidrag för tjänstebostäder å Nya Varvet i Göteborg men
som enligt gällande bestämmelser skall redovisas under avlöningsanslaget
och sålunda icke får disponeras för underhållet av vederbörliga byggnader.
Tillika med beräknade hyres- och arrendemedel å 63,000 kronor slutar för
anslaget gällande stat å 5,886,000 kronor.

I sin berörda skrivelse den 7 oktober 1937 har marinförvaltningen uttalat,
att de ökade arbetspriser, som det mellan marinförvaltningen och försvarsväsendets
civila personals förbund den 2 juli 1937 träffade kollektivavtalet
rörande marinens arbetare medfört, ävensom stegrade materialpriser
beräknats medföra ett ökat anslagsbehov för budgetåret 1937/38 av 510,000
kronor, varav belöpte å Karlskrona örlogsvarv 271,000 kronor, å Stockholms
örlogsvarv 156,000 kronor, å Västkustens marindistrikt 20,000 kronor, å
reserv för marinförvaltningen 33,000 kronor och å underhåll av ackumulatorbatterier
30,000 kronor.

Härefter har marinförvaltningen i sin förenämnda skrivelse den 4 december
1937 anfört ytterligare följande.

Den förefintliga sammanlagda behållningen hos marinförvaltningen och
lokalmyndigheterna å medel under anslaget utgjorde vid utgången av budgetåren 1933/34

....................... cirka 783,000 kronor

1934/35 ....................... » 643,000 v

1935/36 ....................... 595,000

1936/37 ....................... - 998,000

samt den 31 oktober 1937 ...... 4,653,000 »

Ställningen vid utgången av innevarande budgetår, därest arbetena bedreves
enligt de förutsättningar, som läge till grund för den fastställda arbetsplanen,
vore svår att beräkna, i all synnerhet som rustningsplanen för
våren 1938 ännu icke vore fastställd och planen ständigt måste modifieras
efter i-ådande förhållanden, men, då cheferna för örlogsvarven för underhållet
innevarande budgetår begärt avsevärt mycket mera medel än som
kunnat ställas till förfogande, kunde med visshet förutses, att anslagsmedlen
icke komme att räcka till.

De ovan angivna behållningarna vore till stor del disponerade. Sålunda
uppginge den odisponerade behållningen å marinförvaltningens reserv vid
utgången av budgetåret 1936/37 till endast cirka 37,000 kronor och den 21
november 1937 till cirka 227,000 kronor.

I vilken utsträckning lokalmyndigheternas behållningar vore disponerade
framginge icke av marinförvaltningens räkenskaper och kunde icke ulan
tidsödande arbete utredas. Även icke direkt disponerade medel vore emellertid
avsedda för planerade arbeten.

Av det sagda framginge, att det ingalunda förelåge någon säkerhet att den
beräknade merkostnaden skulle kunna bestridas genom ianspråktagande av
de kvarstående delvis disponerade medlen. Då medlen vidare vore fördelade
å ett flertal lokalförvaltningar, som i sin tur gjort ytterligare fördelningar,
skulle förfarandet medföra, att det i vissa fall bleve nödvändigt att täcka
brist hos en lokalförvaltning med överskott hos en annan, varav skulle följa
betydande oreda.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Därest det begärda förstärkningsanslaget icke beviljades, måste underhållsarbetena
å fartygen eftersättas i än högre grad än vad som skedde med
de redan nu knappt tillmätta anslagen. Risk förefunnes jämväl att arbetare
vid örlogsvarven måste avskedas.

Schelm*11*'' FÖr min del anser det ofrånkomligt, att särskilda medel äskas av riksdagen
i anledning av den inträffade prisstegringen, vilken för ifrågavarande
anslag torde få anses särskilt kännbar. Emellertid finner jag mig icke kunna
tillstyrka ett högre belopp än 450,000 kronor. Då prisstegringen avser
utgifter hänförliga till innevarande budgetår, synes beloppet böra äskas å
tilläggsstat för samma budgetår.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m.
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1937/38 anvisa ett
reservationsanslag av.................... kronor 450,000.

[6.] 30. Flottans ersättningsbyggnad, reservationsanslag. I statsverks propositionen

för budgetåret 1936/37 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen anvisande
under reservationsanslaget till flottans ersättningsbyggnad av dels

3,840,000 kronor till slutförande av arbetena å en jagare och fyra vedettbåtar,
för vilkas byggande medel under anslaget anvisats för budgetåret 1935/
36 och närmast föregående budgetår, dels ock 1,760,000 kronor för påbörjande
av två undervattensbåtar av A-typ eller sålunda tillhopa 5,600,000
kronor.

Genom proposition den 27 mars 1936, nr 228, angående vissa anslag under
fjärde huvudtiteln m. m., föreslog Kungl. Maj:t riksdagen vidare att för vidtagande
av vissa moderniseringsarbeten å pansarskeppet Gustaf V anvisa ett
reservationsanslag å 1,200,000 kronor.

För ersättningsbyggnad och modernisering förordade 1936 års riksdags

särskilda utskott följande program:

två jagare av Ehrensköld-typ å 6,900,000 kronor...... kronor 13,800,000

sex undervattensbåtar å 4,000,000 kronor ............ » 24,000,000

hälften av två jagare å 5,200,000 kronor.............. » 5,200,000

modernisering av pansarskeppen av Sverige-typ ...... » 9,960,000

Summa kronor 52,960,000.

Denna summa borde enligt utskottet fördelas på de tio budgetåren 1936/
37—1945/46 enligt följande plan:

Femårsperioden 1936/37—1940/41.

För budgetåret 1936/37 skulle anvisas för

påbörjande av två undervattensbåtar ................ kronor 1,760,000

» » » jagare av Ehrensköld-typ .......... » 2,500,000

modernisering av pansarskeppet Gustaf V ............ » 1,200,000

Summa kronor 5,460,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

27

Den av Kungl. Maj:t för budgetåret 1936,37 äskade summan av 3,840,000
kronor för slutförande av under byggnad varande fartyg vöre alltså icke inräknad
i detta sammanhang, vadan anslagen för ersättningsbyggnad och
moderniseringsarbeten för sagda budgetår enligt förslaget komme att uppgå
till sammanlagt 9,300,000 kronor.

Under vartdera av budgetåren 1937/38—1939/40 beräknades åtgå 7,600,000
kronor för slutförande av de under budgetåret 1936/37 påbörjade byggnaderna
samt fortsatt modernisering av pansarskeppen, medan under budgetåret
1940 41 skulle anvisas sammanlagt 5,500,000 kronor för slutförande
av moderniseringsarbetena samt påbörjandet av två undervattensbåtar.

I sammanfattning skulle sålunda fördelningen bliva den följande:

budgetåret 1936/37
» 1937/38

1938/39
1939/40
» 1940/41

....... kronor 5,460,000

....... » 7,600,000

....... 7,600,000

....... 7,600,000

....... 5,500,000

Summa kronor 33,760,000.

Till flottans ersättningsbyggnad för budgetåret 1936/37 anvisade riksdagen
ett anslag av 8,100,000 kronor, varav 3,840,000 kronor för slutförande av
arbetena på den jagare och de fyra vedettbåtar, för vilkas byggande medel
under förevarande anslag beviljats för budgetåret 1935/36 och närmast föregående
budgetår, 1,760,000 kronor för påbörjande av två undervattensbåtar
av A-typ och 2,500,000 kronor för påbörjande av två jagare av Ehrensköld-typen.
Därutöver anvisade riksdagen för samma budgetår ett särskilt
reservationsanslag å 1,200,000 kronor för vidtagande av vissa moderniseringsarbeten
å pansarskeppet Gustaf V.

För innevarande budgetår har riksdagen för utförande av den i förenämnda
program upptagna ersättningsbyggnaden, nämligen fortsatt byggande av
två undervattensbåtar och två jagare, till vilkas påbörjande 1936 års riksdag
anvisat medel, samt fortsatt modernisering av de tre pansarskeppen av Sverige-typ
anvisat den enligt samma program beräknade årskvoten 7,600,000
kronor.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1938/
1939 har marinförvaltningen föreslagit, att för nämnda budgetår skulle i enlighet
med särskilda utskottets beräkningar anvisas ett belopp av 7,600,000
kronor till fortsatt byggande av två undervattensbåtar och två jagare, till
vilkas påbörjande 1936 års riksdag anvisat medel, samt fortsatt modernisering
av de tre pansarskeppen av Sverige-typ. 1 sammanhang därmed har
marinförvaltningen framhållit, att den allmänna prisstegringen givetvis komme
att inverka fördyrande å dessa arbeten. I fråga örn nybyggnaderna vore
fördyringen svår att överblicka; med reglering av densamma syntes kunna
anstå till i samband med beviljandet av de sista anslagsposterna, varom
marinförvaltningen framdeles komme att göra framställning. För moderni -

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Departements chefen.

saring av pansarskeppen borde däremot redan för budgetåret 1938/39 beviljas
ett tilläggsanslag av 300,000 kronor, motsvarande omkring 18 % av
den del av anslaget, som marinförvaltningen avsett att under budgetåret
använda för moderniseringen. I anslutning härtill hemställde marinförvaltningen,
att ett belopp av 7,900,000 kronor måtte äskas för nu ifrågavarande
ersättningsbyggnad.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Majit i statsrådet denna dag har jag
anfört, att jag i likhet med marinförvaltningen anser mig böra föreslå, att för
nästkommande budgetår anvisas det i förenämnda program angivna anslagsbeloppet
för flottans ersättningsbyggnad eller 7,600,000 kronor, avsett för
fortsatt byggande av ovan nämnda två undervattensbåtar och två jagare
samt för fortsatt modernisering av pansarskeppen av Sverige-typ. Den av
marinförvaltningen väckta frågan om tilläggsanslag å 300,000 kronor för moderniseringen
av pansarskeppen komme att behandlas i samband med frågan
om tilläggsstat för innevarande budgetår.

I sin förenämnda skrivelse den 7 oktober 1937 har marinförvaltningen
emellertid anmält, att för pansarskeppet Gustaf V:s modernisering en förstärkning
å 60,000 kronor av ersättningsbyggnadsanslaget för innevarande
budgetår vore erforderlig.

Därefter har marinförvaltningen i sin förenämnda skrivelse den 4 december
1937 framhållit, att den disponerade men ej utbetalade behållningen å ersättningsbyggnadsanslaget
vid innevarande budgetårs utgång beräknades till

2,500,000 kronor, avsedda för nybyggnad av fartyg, varemot för pansarskeppet
Gustaf V:s modernisering inga medel beräknades då återstå. Den beräknade
merkostnaden för detta pansarskepp kunde givetvis täckas genom anlitande
av nämnda behållning å för nybyggnad avsedda medel. Medgivande
att överskrida den för omförmälda pansarskepps modernisering beräknade
kostnaden ävensom utverkande av medel under nästa budgetår för ersättande
av de sålunda för moderniseringen i anspråk tagna medlen vore dock nödvändigt.

Såsom av det föregående inhämtas hava avsevärda prisstegringar inträffat
j fråga om såväl arbetskraft som materialkostnader. Dessa prisstegringar
torde emellertid icke böra medföra ett frångående av förenämnda utav 1936
års riksdags särskilda utskott uppgjorda ersättningsbyggnadsprogram, utan
torde mot prisstegringen svarande medelsbelopp böra ställas till förfogande.
Det beräknade beloppet, tillhopa 360,000 kronor, varemot intet lärer vara att
erinra, torde emellertid med hänsyn därtill att prisstegringen avser utgifter
hänförliga till innevarande budgetår, böra äskas å tilläggsstat för samma
budgetår.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Flottans ersättningsbyggnad å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1937/38 anvisa ett reservationsanslag
av ........................ kronor 360,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

29

[7.] 32. Befästningar, kustartilleriets kaserner m. m., reservationsan slag.

Reservationsanslaget till befästningar, kustartilleriets kaserner m. m.
är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört nied 335,000 kronor eller
samma belopp, vartill anslagsbehovet uppskattats enligt kostnadsberäkningarna
för den nya marinorganisationen.

I sin förenämnda skrivelse den 7 oktober 1937 har marinförvaltningen
framhållit, att med hänsyn till inträffade prisstegringar en förstärkning av
anslaget å 20 procent eller 67,000 kronor vore erforderlig.

Marinförvaltningen har därefter i sin förenämnda skrivelse den 4 december
1937 framhållit, att de under senaste tid höjda arbetslönerna (cirka
10 %) och stegrade materialpriserna (i vissa fall uppgående ända till 70 %)
medfört en ökning av byggnadskostnaderna, som i medeltal uppginge till
20 å 30 procent. På grund härav hade marinförvaltningen ansett ovannämnda
förstärkning av anslaget nödvändig. Skulle en sådan förhöjning av det
synnerligen knappt tillmätta anslaget ej komma till stånd, måste en del
planerade och oundgängligen nödvändiga underhållsarbeten å vederbörliga
byggnader eftersättas, varigenom dessas standard avsevärt komme att sänkas.
Detta vore så mycket mer beklagligt som underhållet å vissa platser
kommit i en betänklig efterhand.

Även jag anser, att särskilda medel böra äskas med anledning av den in- Departementsträffade
prisstegringen i fråga om material- och byggnadskostnader. Emel- che(*n.
lertid finner jag mig icke kunna förorda ett högre belopp än 60,000 kronor.

Då prisstegringen avser utgifter hänförliga till innevarande budgetår, torde
beloppet böra äskas å tilläggsstat för samma budgetår.

Renlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Befästningar, kustartilleriets kaserner m. m. å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1937/38 anvisa elt reservationsanslag
av ...................... kronor 60,000.

[8.] 56. Viss materiel för kustartilleriet, reservationsanslag. I sin skri velse

den 6 september 1937 rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästkommande
budgetår har marinförvaltningen anfört bland annat följande.

Den anskaffning av kustartillerimateriel, som i enlighet med 1936 års försvarsbeslut
skulle-äga rum, skedde enligt kostnadsberäkningar, som grundats
på prisläget vid ingången av år 1936. Dessa kostnadsberäkningar framginge
i sammanfattning av ett av 1936 års riksdags särskilda utskott utarbetat
hemligt förslag till kustartilleriets krigsorganisation och kustartilleriförsvarets
ordnande, vilket till Kungl. Majit överlämnats av riksdagen med
skrivelse den 16 juni 1936 (nr 327). De årskvoter för kustartilleriets planenliga
materielanskaffning under tioårsperioden 1936/37—1945/46, som återfunnes
i nämnda utskotts utlåtande nr 1, sid. 145, syntes vara beräknade på
grundval av ovan nämnda kostnadsberäkningar.

Med utnyttjande av medel, som för ändamålet av riksdagen anvisats för
budgetåret 1936/37, hade ifrågavarande materielanskaffning — i vissa fall

30

Kungl. Maj.ts proposition nr S

efter särskilt inhämtat bemyndigande — kunnat planenligt påbörjas redan
vid början av budgetåret 1936/37 genom beställningar till priser, som i stort
sett visade sig väl överensstämma med dem, som legat till grund för särskilda
utskottets förenämnda förslag.

Enär emellertid anslagen för kustartilleriets totala materielanskaffning enligt
särskilda utskottets av riksdagen godkända förslag vore fördelade på en
tioårsperiod, vore det omöjligt att redan vid början av budgetåret 1936/37 —
trots då rådande, för anskaffningen relativt gynnsamt prisläge — avsluta
leveranskontrakt för all den kustartillerimateriel, som planenligt under tioårsperioden
borde anskaffas. I ett visst fall, nämligen vid anskaffning av
rörliga 15 cm kustartilleripjäser, kunde, oaktat att vissa medel vore disponibla,
ej leveranskontrakt avslutas vid början av budgetåret 1936/37, enär
vid nämnda tidpunkt den för anskaffning avsedda kanontypen, såsom varande
en fullständig nykonstruktion, ej omedelbart med fixerat pris kunde
offereras av krigsindustrien i en utföringsform, som av myndigheterna kunde
i detalj godkännas.

Mot slutet av år 1936 hade en allmän prisfördyring i fråga örn industriprodukter
börjat, vilken prisfördyring alltjämt syntes pågå. Detta hade, liksom
även i andra fall, vid anskaffning av kustartillerimateriel medfört, att
de kostnadsberäkningar, som legat till grund för 1936 års försvarsbeslut,
ej vore hållbara, då det gällde materielanskaffning, vilken ej kunnat påbörjas
genom kontrakt, ingångna redan vid början av budgetåret 1936/37. Den
procentuella prisstegringen varierade för olika materielslag och belöpte sig
för närvarande till cirka 10 °/o för pjäsmateriel m. m., cirka 20 °/o för projektiler
m. m. och cirka 30 °/o för elektrisk utrustning.

Vad kustartilleriets materielanskaffning beträffade, innebure detta exempelvis,
att batterier, för vilka pjäser kunnat beställas redan vid början av
budgetåret 1936/37 men för vilka utrustning — såsomeldlcdningsmateriel, ammunition
och signalmateriel — i väntan på kommande årskvoter av medelstilldelning
ännu ej kunnat beställas, med nuvarande eller eventuellt stegrade
anskaffningspriser ej kunde bliva försedda med all för stridsverksamheten
oundgängligen erforderlig utrustning, därest ej en mot prisstegringen i varje
särskilt fall svarande förstärkning av anskaffningsanslagen kunde påräknas.
Då det gällde de rörliga batterier, till vilka pjäser på grund av i det föregående
angivna skäl ej kunde beställas redan vid början av budgetåret
1936/37, hade prisstegringen medfört, att av 1936 års riksdag beslutade batterier
ett batteri ej kunnat inom år 1936 beräknad kostnadsram förses med beslutat
antal pjäser, vilket för ifrågavarande batteri innebure en väsentlig
nedsättning av stridsvärdet.

Vad som här anförts beträffande kustartilleribatterier, gällde i allmänhet
även kustartilleriets tekniska hjälpmedel, där speciellt den för signalförbindelserna
erforderliga materielen, i likhet med all elektrisk materiel, blivit
i hög grad fördyrad.

Med hänsyn till de förhållanden, som i det föregaende^kildrats, sage sig
marinförvaltningen nödsakad att utöver planenligt utgående anslag till anskaffning
av kustartillerimateriel äska särskilda medel.

En beräkning av de särskilda medel, som på grund av prisstegringen kimde
bliva erforderliga, för att den för tioårsperioden 1936/37-—1945/46 beslutade
anskaffningen i sin helhet skulle kunna genomföras, läte sig icke löi
närvarande göra enbart av det skälet, att ändringar i prisläget under de närmaste
åren ej ännu kunde överblickas. Ämbetsverket inskränkte sig dartor
till att i detta sammanhang upptaga endast den anskaffning, som av skäl,
vilka återfunnes i särskild skrivelse den 6 september 1937, borde komma tili
utförande under budgetåret 1938/39 och som redan under nämnda budgetar

Kungl. Maj.ts proposition nr 8.

31

vöre beroende av extra medelsbeviljning på grund av prisfördyringen. Enär
anskaffningen av beslutade strålkastare jämte utrustning hittills kunnat ske
planenligt inom beräknad kostnadsram och anskaffningen av dels minmateriel,
dels materiel för de signalförbindelser, som ej inginge i batteriernas eldledningssystem,
ännu blott påbörjats och ej vore avsedd att avslutas under budgetåret
1938/39, vore för sistnämnda budgetår extra medelsbeviljning på
grund av prisstegring endast erforderlig för möjliggörande av att beslutad
anskaffning av kustartilleribatterier skulle kunna planenligt genomföras.

Förenämnda extra medelsbeviljning för budgetåret 1938/39 på grund av

prisfördyring avsåge följande, nämligen:

anskaffning av resterande 15 cm rörlig kanon M/37...... kronor 203,000

kompletterande anskaffning av ammunition och eldled ningsutrustning

till under anskaffning varande batterier » 255,000

Summa kronor 458,000.

Anskaffningen av nu ifrågavarande materiel ingår i det av 1936 års riks- Departementsdag
godkända programmet för kustartilleriförsvarets ordnande. Att till följd chefen•

av inträffade prisstegringar frångå detta program finner jag icke tillrådligt.

Jag anser således att ett mot prisstegringarna svarande belopp, vilket jag i
likhet med marinförvaltningen beräknat till 458,000 kronor, bör äskas av
riksdagen för fullföljande av den programenliga materielanskaffningen. Då
förstärkningen gäller den kvotdel därav, som avsetts skola falla på budgetåret
1937/38, synes beloppet böra äskas å tilläggsstat för samma budgetår.

Av omförmälda belopp belöpa 292,700 kronor å anslaget till viss materiel för
kustartilleriet, 20,700 kronor å anslaget till kustartilleriförsvaret på Gotland,

58,500 kronor å anslaget till luftvärnsmateriel för kustfästningarna och 86,100
kronor å anslaget till särskild materielanskaffning för kustartilleriet. Beträffande
de tre sistnämnda anslagen gör jag framställning under närmast
följande punkter. Här hemställer jag, alt Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Viss materiel för kustartilleriet å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1937/38 anvisa ett reservationsanslag
av ...................... kronor 292,700.

[9.] 57. KustartHleriförsvarct på Gotland, reservationsanslag. Under

åberopande av vad jag under föregående punkt anfört hemställer jag, alt
Kungl. Maj:t målto föreslå riksdagen

att till Kustartilleriförsvaret på Gotland å tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1937/38 anvisa ett
reservationsanslag av .................... kronor 20,700.

[10;] 58. Luftvärnsmateriel för kustfästningarna, reservationsanslag.

Under åberopande av vad jag under punkt 8 anfört hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 8.

Departements chefen.

att till Luftvårnsmateriel för kustfästningarna å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1937/38 anvisa ett
reservationsanslag av .................... kronor 58,500.

[11.] 59. Särskild materielanskaffning för kustartilleriet, reservations anslag.

Under åberopande av vad jag under punkt 8 anfört hemställer jag,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Särskild materielanskaffning för kustartilleriet å
tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1937/38 anvisa ett
reservationsanslag av ................... kronor 86,100.

[12.] 73 a. Tillfälligt lönetillägg åt marinens arbetare, förslagsanslag.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästkommande budgetår
har marinförvaltningen erinrat om att numera gällande kollektivavtal mellan
ämbetsverket och försvarsverkens civila personals förbund medfört gynnsammare
löneställning för marinens arbetare än vad tidigare varit förhållandet.
I fråga om löneförmånerna skulle bland annat till varje anställd
arbetare, som fyllt 18 år, under avtalstiden utöver lönen utgå ett tillfälligt
tillägg av 5 öre för varje timme, under vilken oavkortad lön avtalsenligt tillkomme
honom, och 2.5 öre för timme vid sjukavlöning. Omförmälda tillfälliga
lönetillägg ansåge marinförvaltningen vara av den natur, att det
lämpligen — utom i de fall då arbeten utfördes för andra än försvarsväsendets
myndigheter eller för enskilda — borde redovisas under ett marinens
samtliga arbeten avseende gemensamt anslag. Anslagsbehovet beräknades
under budgetåret 1938/39 uppgå till 275,000 kronor, varav 245,000 kronor
kunde anses åbelöpa flottan och 30,000 kronor kustartilleriet.

Vid anmälan inför Kungl. Majit i statsrådet denna dag av nyssberörda
framställning har jag uttalat, att då enligt vad jag inhämtat vissa skäl av
bland annat bokföringsteknisk art talade för att kostnaderna för ifrågavarande
tillfälliga lönetillägg upptoges å ett särskilt anslag å riksstaten och icke —
vilket eljest syntes hava legat närmare till hands — beräknades under de
särskilda underhålls- och materielanslagen, jag funne mig böra tillstyrka
marinförvaltningens förslag härutinnan. Jag hemställde därför, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att för tillfälligt lönetillägg till marinens arbetare
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 275,000 kronor.

I sin förenämnda skrivelse den 7 oktober 1937 har nu marinförvaltningen
hemställt, att ett belopp av likaledes 275,000 kronor måtte äskas för beredande
enligt samma grunder av tillfälligt lönetillägg till marinens arbetare
jämväl för innevarande budgetår.

På sätt marinförvaltningen hemställt lära särskilda medel böra anvisas
för täckande av kostnaderna för innevarande budgetår för det tillfälliga
lönetillägg, som tillförsäkrats marinens arbetare genom numera gällande kol -

Kungl. Maj.ts proposition nr 8.

33

lektivavtal. Ifrågavarande kostnader torde kunna beräknas till 275,000 kronor
för år. För ändamålet erforderligt belopp synes mig böra äskas å tillläggsstat
för innevarande budgetår.

I enlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Tillfälligt lönetillägg ål marinens arbetare å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1937/38 anvisa ett
förslagsanslag av ...................... kronor 275,000.

F. Flygvapnet.

[13.] 16. Anskaffning och förnyelse av flygmateriel, reservationsanslag.

Enligt grunderna för 1936 års försvarsbeslut skall till anskaffning och förnyelse
av flygmateriel utgå ett årligt reservationsanslag av 9,800,000 kronor.
Dylika anslag hava också anvisats såväl för budgetåret 1936/37 som för budgetåret
1937/38.

I sin skrivelse den 31 augusti 1937 med förslag angående flygvapnets medelsbehov
för budgetåret 1938/39 har flygtörvaltningen erinrat, att ämbetsverket
redan i skrivelse den 22 september 1936 med förslag till materielplan
för flygförvaltningen anmält, att planerad anskaffning icke kunds hållas inom
av försvarskommissionen och särskilda utskottet vid 1936 års riksdag beräknad
kostnadsram. Den sålunda uttalade uppfattningen hade icke jävats
av den senare utvecklingen. En bidragande omständighet därtill vore, att
de av försvarskommissionen utförda grundläggande beräkningarna icke upptagit
tullavgifter för inköpt materiel. Kostnadsberäkningarna förrycktes även
av den inträdda prisstegringen jämte senare tiders hastiga utveckling i flygtekniskt
hänseende. Med anmälan att utredning i frågan icke förelåge färdig
hemställde flygförvaltningen, att i avbidan därpå visst belopp måtte beräknas
för förstärkning av anslaget till anskaffning och förnyelse av flygmateriel.

Sedermera har flygförvaltningen med särskild skrivelse den 16 november
1937 inkommit med närmare utredning i ärendet och därvid angivit behovet
av förstärkning av nyssberörda anslag till sammanlagt 2,984,000 kronor. Av
berörda belopp belöpte sig 184,000 kronor å beräknad fördyring å vissa närmare
angivna materielkostnader att likvideras under budgetåret 1938/39,
under det att återstoden eller 2,800,000 kronor hänförde sig till vissa angivna
ändamål, som på grund av de ökade kostnaderna för anskaffning av flygplan
måste eftersättas, därest icke särskilda medel utöver det normala anslaget
härför ställdes till förfogande.

Ärendet är i övrigt av den beskaffenhet, att det icke synes mig lämpligt
att till statsrådsprotokollet närmare redogöra för dess innebörd, utan torde
riksdagens vederbörande utskott därom böra erhålla ytterligare upplysningar
genom de handlingar, som tillhandahållas utskottet.

Bihang lill riksdagens protokoll 19.‘I8. 1 sami. Nr S.

3

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 8.

Departements chefen.

Enligt vad jag inhämtat kunna cirka två tredjedelar av berörda behovssumma
om 2,800,000 kronor eller cirka 1,800,000 kronor beräknas belöpa å
inträffad fördyring av flygplaninköp för budgetåren 1936/37 och 1937/38.

Utredningen i ärendet giver vid handen, att till följd av den inträffade
prisstegringen å de flygplan, som för fullföljande av den beslutade flygvapenorganisationen
skolat anskaffas för de ifrågavarande anslagsmedlen
för budgetåren 1936/37 och 1937/38, vissa andra ändamål, som jämväl avsetts
skola tillgodoses med dessa medel, måste eftersättas, därest icke cn viss
förstärkning av medelsanvisningen vidtages. Då ett dylikt eftersättande icke
synes böra äga rum, finner jag mig böra tillstyrka, att ett särskilt förstärk -ningsanslag för ändamålet anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

I fråga örn det belopp, som sålunda bör anvisas, finner jag mig icke kunna
tillråda, att detsamma sättes lägre än till den summa av 1,800,000 kronor,
som enligt vad nyss sagts anses belöpa å inträffad fördyring av flygplaninköp
för budgetåren 1936/37 och 1937/38.

Beträffande den äskade förstärkningen av förevarande anslag i övrigt får
jag hänvisa till vad som därom anförts vid framläggandet denna dag av
statsverkspropositionen till 1938 års riksdag, fjärde huvudtiteln.

Under åberopande av det sålunda anförda hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Anskaffning och förnyelse av flygmateriel å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1937/38 anvisa ett reservationsanslag
av .................. kronor 1,800,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt,
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet!
Gunnar Christianson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

35

Bilaga 3.

Verkliga utgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss
Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärende angående verkliga utgifter
å tilläggsstaten till riksstaten för budgetåret 1937/38 samt anför därvid
följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

[1.] 23. Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden,

reservationsanslag. Under de senare åren har riksdagen till främjande av bostadsbyggande
på landsbygden anvisat anslag såväl av skattemedel som av
lånemedel. För innevarande budgetår hava anvisats för förbättringsbidrag
• ett under femte huvudtiteln upptaget reservationsanslag av 5,500,000 kronor
samt för nybyggnadslån i form av kapitalökning för lånefonden för främjande
av bostadsbyggande på landsbygden ett reservationsanslag av 3,000,000
kronor.

Bestämmelser rörande ifrågavarande verksamhet voro tidigare meddelade
i kungörelsen den 30 juni 1933 (nr 473) och vissa däri gjorda ändringar och
tillägg. Från och med den 1 juli 1937 gäller i ämnet kungörelsen den 30 juni
1937 (nr 654). I sistnämnda kungörelse föreskrevs, att ansökning örn bidrag
eller lån enligt kungörelsen skulle ingivas senast den 1 september 1937.

I skrivelse den 2 december 1937 har statens egnahemsstyrelse anfört bland
annat följande.

Från ungefär halva antalet egnahemsnämnder hade uppgifter lämnats rörande
år 1937 inkomna nya ansökningar örn förbättringsbidrag och nybygg -

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Departeme.nts dhefen.

nadslån. Av uppgifterna framginge, att till dessa nämnder ingivits 13,777
ansökningar samt att nämnderna tillstyrkt bidrag och lån för 11,302 ansökningar.
Dessutom kvarlåge hos dessa nämnder 475 ansökningar, vilka ingivits
enligt äldre bestämmelser och vilka ansökningar jämlikt medgivande av
egnahemsstyrelsen kunde upptagas till prövning. Ifrågavarande egnahemsnämnder
hade beräknat att i anledning av berörda ansökningar erfordrades
för förbättringsbidrag 9,464,574 kronor och för nybyggnadslån 3,817,317 kronor.

Med utgångspunkt från dessa siffror uppskattade egnahemsstyrelsen preliminärt
hela utgiftsbehovet till ungefär två gånger nämnda belopp eller omkring
18,000,000 kronor för förbättringsbidragen och 7,000,000 kronor för
nybyggnadslånen.

Vid beräkningen av anslagsbehovet för nästa budgetår borde från dessa belopp
avdragas de för löpande budgetår beviljade anslagsbeloppen. För budgetåret
1938/39 syntes därför böra för bostadsförbättringsverksamheten på
landsbygden anvisas sammanlagt 16,500,000 kronor, därav 12,500,000 kronor
såsom förbättringsbidrag och 4,000,000 kronor såsom nybyggnadslån.

Med anledning av berörda framställning har Kungl. Majit förut denna dag
på min hemställan preliminärt beräknat, att för nästa budgetår böra äskas
dels under femte huvudtiteln ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor till
bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden, dels ock såsom
kapitalökning för lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden
ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor. För att möjliggöra ett
snabbare tillgodoseende av föreliggande bidragsbehov anser jag önskvärt, att
ytterligare medel anvisas för ändamålet redan under innevarande budgetår.
Ehuru förstärkningsanslaget principiellt faller utom ramen för tilläggsstaten,
anser jag dock övervägande skäl tala för att erforderliga medel anvisas
å denna och icke från anslaget till oförutsedda utgifter. Förstärkningsanslaget
synes mig lämpligen böra bestämmas till 1,500,000 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1937/38
anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 1,500,000. ''

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt,
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Anders Lundstedt.

Kungl. Maj ds proposition nr 8.

37

Bilaga 4.

Verkliga utgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 4 januari 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Forslund, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående verkliga utgifter å tilläggsstaten till riksstaten för budgetåret
1937/38 samt anför därvid följande.

E. Byggnadsväsendet.

[1.] 6. Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m., reser vationsanslag.

Under sjätte huvudtiteln har sedan ett flertal år uppförts ett
reservationsanslag till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m.
För innevarande budgetår anvisades anslaget med ett belopp av 15,000 kronor.
I årets statsverksproposition äskas (sjätte huvudtiteln, punkt 37) för
ändamålet ett anslag av 15,000 kronor; i syfte att, i fall av behov, medel
skola finnas tillgängliga för utredningar rörande byggnadsföretag, som kun
na behöva igångsättas till motverkande av arbetslöshet, har anslaget i riksstatsförslaget
upptagits såsom förslagsanslag.

Såsom i statsverkspropositionen i berörda sammanhang närmare omförmälts,
torde de för dylikt ändamål nu tillgängliga medlen komma att tagas
i anspråk under löpande budgetår. Det synes emellertid angeläget, att ytterligare
medel ställas till Kungl. Maj:ts förfogande redan under innevarande
budgetår för verkställande av sådana utredningar och andra förberedande
åtgärder för statliga husbyggnadsföretag, som kunna erfordras för åvägabringande
av en snabb utvidgning av byggnadsprogrammet i fall av ökad
arbetslöshet.

38

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

I sitt betänkande med utredning och förslag rörande beredskapsarbeten
(Stat. off. utr. 1937: 26) har 1936 års utredning angående beredskapsarbeten
erinrat om att byggnadsstyrelsen under år 1936 framlagt en femårsplan för
statliga husbyggnader, avseende budgetåren 1937/38—1941/42. Enligt utredningens
mening tala starka skäl för att en flerårsplan lägges till grund för den
statliga byggnadsverksamheten, men utredningen framhåller tillika, att byggnadsplan
från beredskapssynpunkt icke i och för sig är det väsentliga utan
fastmera de förberedande åtgärderna för arbetenas igångsättande. I anslutning
härtill anför utredningen följande.

Byggnadsplanen är emellertid icke i och för sig det väsentliga ur beredskapssynpunkt.
Det flir krisberedskapen verkligt betydelsefulla är, att byggnadsstyrelsen,
på vilken det ankommer att uppgöra arbetsplaner till företagen,
får möjlighet att utarbeta ritningar och dylikt till arbeten på längre
sikt. Enligt hittillsvarande ordning har byggnadsstyrelsen, såsom styrelsen
utvecklat i sitt utlåtande över arbetslöshetsutredningens betänkande, ingen
initiativrätt, då det gäller att föreslå arbeten och utarbeta planer till dem.
I den mån framställningar om utförande av byggnadsarbeten inkomma, prövar
styrelsen behovet av de ifrågasatta arbetena och uppgör i förekommande
fall skisser och approximativa kostnadsberäkningar. Först sedan Kungl.
Majit och riksdagen fattat beslut, att arbetet skall komma till stånd, samt
anvisat medel, kan utarbetandet av detaljritningar, beskrivningar och definitiva
kostnadsberäkningar (s. k. entreprenadhandlingar) börja. För så stora
arbeten, som det här vanligen gäller, är detta självfallet rätt tidsödande —
en tidrymd av 1 å 1 V2 år lär ej vara ovanlig — och försvårar i varje fall
ett snabbt igångsättande. Systemet är därför icke ägnat att skapa möjligheter
för en hastig utökning av den statliga byggnadsverksamheten vid en
kris. Skall en sådan utvidgning vid en viss tidpunkt kunna ske, måste arbetena
vara på ett helt annat sätt förberedda. Om en allmän byggnadsplan
för längre tid finnes, såsom utredningen vill förorda, blir det möjligt att på
ett rationellt sätt tillgodose detta krav. På grundval av en sådan plan kan
nämligen bemyndigande givas byggnadsstyrelsen att utarbeta detaljförslag
för arbeten viss tid framåt. Förslagen böra enligt utredningens mening utarbetas
för sådan tid, att vid slutet av varje budgetår entreprenadhandlingar
föreligga för de arbeten, sorn i planen avses för de två närmast följande budgetåren.
Vid ingången av budgetåret 1937 38 exempelvis borde sålunda bemyndigande
meddelas i fråga örn de arbeten, som i planen upptagits för budgetåren
1938/39 och 1939/40, vid ingången av budgetåret 1938/39 beträffande
de arbeten som upptagits för budgetåret 1940 41 o. s. v. Härigenom skulle
arbetena i regel kunna omedelbart igångsättas, allteftersom beslut om deras
utförande meddelas. Såsom byggnadsstyrelsen i sitt nyssberörda utlåtande
anfört skulle en sådan ordning medföra fördelar även ur andra synpunkter
än dem, som varit vägledande vid utredningens bedömande av spörsmålet.

Några ökade kostnader kommer den av utredningen förordade ordningen
icke att medföra i andra fall än då statsmakterna vid det definitiva ställningstagandet
till de olika arbetena besluta sådana ändringar, att redan utarbetade
arbetsplaner icke komma till användning eller behöva undergå
större omarbetningar. De kostnader, som i sådana fall nedlagts mer eller
mindre förgäves, torde dock väl uppvägas av de sociala fördelar, som kunna
vinnas med den föreslagna ordningen.

Genom att utarbetandet av entreprenadhandlingarna framflyttas i tiden,
komma kostnaderna härför också att få bestridas tidigare. Enligt gällande
praxis täckas dessa kostnader från det anslag, som anvisats för respektive

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 8-

företags utförande. Utredningens förslag förutsätter emellertid, att medel
till bestridande av berörda kostnader äro tillgängliga vid en tidpunkt, då
något anslag för arbetets utförande ännu icke anvisats. På grund härav
böra särskilda anslag ställas till byggnadsstyrelsens förfogande för utarbetandet
av entreprenadhandlingar.

I skrivelse den 14 december 1937 har byggnadsstyrelsen, i anslutning till
tidigare yttranden örn behovet av en planering på längre sikt av de statliga
byggnadsarbetena, framhållit, att en ingående och förutsättningslös prövning
av statsverkets behov av lokaler i huvudstaden samt i detta sammanhang
av dess behov av mark för erforderliga byggnadsföretag vore en oavvislig förutsättning
för att detta synnerligen invecklade problem skulle kunna erhålla
en tillfredsställande lösning. Vid ett dylikt utredningsarbete syntes även
vissa andra betydelsefulla frågor komma att beröras, beroende på byggnadsfrågornas
nära samband med bland annat sådana spörsmål, som berörde statens
markinnehav och stadens stadsplanefrågor. Den för uppgörandet av
en dylik byggnadsplan för Stockholm erforderliga utredningen, som syntes
böra anförtros åt byggnadsstyrelsen, komme emellertid, fortsätter styrelsen,
att bliva så omfattande, att den icke kunde inom önskvärd tid utföras utan
anlitande av extra arbetskrafter, och styrelsen beräknade, att för ändamalet
skulle erfordras ett belopp av 20,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen hemställer, att för nämnda ändamål måtte anvisas ett
reservationsanslag av 20,000 kronor.

Vad 1936 års beredskapsutredning anfört, vilket i huvudsak torde kunna Departementanses
vara ett uttryck för en allmänt omfattad mening, vill jag helt giva min dieten.
anslutning. De utredningar, på vilka statsmakterna grunda beslut örn en
husbyggnads utförande, hava hittills i allmänhet icke förts längre fram än
till upprättandet av skissritningar. Först sedan dylikt beslut föreligger utarbetas
de s. k. entreprenadhandlingarna. Den jämförelsevis långa tid, som
i regel måste användas för entreprenadhandlingarnas utarbetande, verkar på
grund härav starkt fördröjande på arbetets igångsättande. Om behov av ett
statligt byggnadsarbetes igångsättande behöver tillgodoses snabbt, kan detta
alltså icke ske, om icke förberedelserna förts fram så långt, att entreprenadanbud
omedelbart kan infordras.

Under erinran örn vad chefen för finansdepartementet anför rörande särskild
anslagsplan avsedd att föreläggas årets riksdag tor möjliggörande av
att statliga arbeten i händelse av ett konjunkturomslag skola kunna igångsättas
utan tidsutdräkt, vill jag förorda, att medel för förberedande åtgärder
av här ifrågavarande slag anvisas redan under innevarande budgetår. Medelsanvisningen
torde lämpligen böra ske i form av förstärkning av anslaget
lill utredningar rörande tillämpade byggnadsföretag m. m. Det för ändamålet
erforderliga beloppet uppskattar jag till 300,000 kronor.

Byggnadsstyrelsens förslag örn en utredning av statens lokalfrågor i Stockholm
och därmed sammanhängande spörsmål synes mig böra komma till

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

genomförande. Kostnaderna härför, av styrelsen beräknade till 20,000 kronor,
torde böra bestridas från ifrågavarande utredningsanslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m. å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1937/38 anvisa
ett reservationsanslag av ............ kronor 300,000.

[2.] 10. Restaurering av Gustaf III:s paviljong i Haga, reservationsan slag.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 106 framställda förslaganvisade
1936 års riksdag (skrivelse nr 112) till restaurering av Gustaf lilis
Paviljong i Haga för budgetåret 1936/37 under sjätte huvudtiteln ett reservationsanslag
av 45,500 kronor. Kostnaderna för restaureringsarbetena hade av
byggnadsstyrelsen preliminärt beräknats till 143,600 kronor med följande
fördelning:

Yttre underhåll, dränering och grundförstärkning........ kronor 20,360

Nya fönster jämte innanfönster......................... » 16,140

Inre underhållsarbeten ................................ » 21,580

Rekonstruktion av vissa rums fasta inredning............ » 21,220

Rekonstruktion av entresolvåningen .................... » 13,800

Elektrisk värmeinstallation ............................ » 14,400

Elektrisk belysningsinstallation ....... » 2,900

Förändring av vatten- och avloppsledningar.............. » 200

Alarmanordning ..................................... » 4,500

Oförutsedda utgifter, fotografier, kopior m. m........... » 12,500

Arvode åt arkitekt.................................... » 5,000

Arvode åt konsthistoriker.............................. » 4,000

Kontroll av arbetena.................................. » 4,000

Preliminär utredning, arvoden till konservator och värme expert

............................................ » 3,000

Summa kronor 143,600.

Det återstående för arbetenas utförande erforderliga anslaget anvisades för
mnevarade budgetår med ett avrundat belopp av 98,000 kronor.

I skrivelse den 13 september 1937 har byggnadsstyrelsen meddelat, att
stadsarkitekten, byggnadsrådet R. Hjorth i skrivelse till styrelsen den 11 i
samma månad framhållit, att på grund av numera inträffad stegring i
materialpriser och arbetslöner den beräknade kostnaden för restaureringsarbetena
syntes komma att överskridas, varför ett tilläggsanslag motsvarande
omkring 20 procent av de anvisade medlen eller i runt tal 30,000 kronor syntes
bliva erforderligt för arbetenas genomförande. På grund härav har byggnadsstyrelsen
— med anmälan att styrelsen hade för avsikt att bedriva arbetena

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

41

i sådan takt och så ordna likviderna för byggnadsföretaget, att nämnda merkostnader
komme att åvila budgetåret 1938/39 — hemställt, att Kungl. Majit
måtte föreslå 1938 års riksdag att till fullföljande av den beslutade restaureringen
av Gustaf lilis paviljong i Haga för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av 30,000 kronor.

De beslutade restaureringsarbetena å Gustaf lilis paviljong i Haga torde Departementsböra
fullföljas. Då förstärkningsbehovet avser utgifter hänförliga till innevarande
budgetår och då jag med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört
icke har något att erinra mot det begärda tilläggsanslagets belopp, tillstyrker
jag, att ett anslag å 30,000 kronor för ifrågavarande ändamål upptages å tillläggsstat
för nu löpande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Restaurering av Gustaf III:s paviljong i Haga å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1937/38 anvisa ett
reservationsanslag av .................... kronor 30,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Fredric Harverman.

■

Kungl. Maj.ts proposition nr 8.

43

Bilaga 5.

Verkliga utgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den h
januari 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,
Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
verkliga utgifter å tilläggsstaten till riksstaten för budgetåret 1937/38, samt
yttrar därvid följande.

E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

[1.] 4. Uppsala universitet: Materiel m. m., reservationsanslag. Fö revarande

anslag, som nu är uppfört med 672,700 kronor, disponeras på sätt
framgår av statsliggaren för budgetåret 1937/38, sid. 387 ff. Av anslagsmedlen
till de olika institutionerna m. m. bestridas bland annat även kostnaderna för
institutionernas uppvärmning.

Universitetets drätselnämnd har i skrivelse den 14 oktober 1937 till större
akademiska konsistoriet gjort framställning örn utverkande av ett förstärkninganslag
till täckande av ökade kostnader för institutionernas uppvärmning
under nu löpande budgetår och till stöd härför anfört bland annat följade.

Drätselnämnden bade baft under övervägande att ur de olika universitetsinstitutionernas
materielanslag utbryta de belopp, som användes för
bränslekostnadernas täckande, och sammanslå alla dessa till ett för universitetet
gemensamt anslag. Detta skulle därigenom kunna göras till förslagsanslag
på samma sätt som motsvarande omkostnadsanslag vid andra offentliga
institutioner. Lämpligheten av denna sistnämnda anordning framstode

44

Kungl. Maj:ts proposition nr V.

under nuvarande ekonomiska tidsläge mycket tydligt. De från universitetets
sida ifråga om anslag till bränslekostnader verkställda undersökningarna
hänförde sig till en tid, som läge omkring 1 V. år före tiden för anslagets
begagnande. De prisändringar, som under denna tid ägde rum kunde sålunda
icke beaktas. Under de senaste åren av prisstegringar hade detta medfört,
att anslagen visat sig otillräckliga. Ifråga örn det sista och det nu löpande
budgetåret bleve dessa prisstegringar betydande och vållade allvarliga
rubbningar i institutionernas ekonomi.

En sådan omläggning av dessa anslag som den antydda visade sig emellertid
vara förenad med vissa anordningar i fråga örn själva eldningsarbetet
och kostnaderna för dess utförande. Drätselnämnden hade icke varit i tillfälle
att utarbeta ett tillfredsställande förslag till dessa sistnämnda frågors
lösande och såge sig därför nu icke i stånd att framlägga ett slutligt förslag
i denna fråga.

De svårigheter, med vilka institutionerna hade att kämpa på grund av de
senaste årens prisstegringar å bränslet, gjorde sig emellertid, efter vad olika
prefekter anmält, alltjämt gällande. Som ett provisorium ville drätselnämnden
därför nu föreslå, att konsistoriet måtte ingå med hemställan om ett för
hela universitetet gemensamt tilläggsanslag, avseende att täcka dels de brister
som på grund av bränslekostnadernas stegring förorsakades institutionerna
under det nu löpande budgetåret, och dels den ökning i dessa kostnader, som
under budgetåret 1938/39 kunde väntas uppstå i förhållande till de grunder,
på vilka de redan av universitetet framlagda äskandena å materielanslag vilade
beträffande bränslekostnadernas beräkning.

Flertalet universitetsinstitutioner uppvärmdes numera med centrahärmeledning,
som dreves medelst magasinseldade vedpannor. Veden till dessa tillhandahölles
från universitetets egna skogar till ett oris som bestämdes av
drätselnämnden efter inhämtade av råd och yttrande från byggnadsstyrelsens
värmetekniska byrå. Under nästlidna bränsleår hade detta pris varit
4 kronor 50 öre per kubikmeter. För nu påbörjade bränsleår måste man
emellertid räkna med ett pris av 6 kronor 25 öre per kubikmeter, d. v. s.
en höjning med 1 krona 75 öre per kubikmeter. Åtgången av ved för institutionernas
värmepannor hade sistlidna bränsleår varit 9,566 kubikmeter.
Härav belöpte emellertid 1,500 kubikmeter å universitetshuset, vars uppvärmning
bekostades av anslagstiteln övriga omkostnader. För institutionsbyggnaderna,
vilkas uppvärmning bekostades medelst institutionernas materielanslag,
hade alltså åtgått tillhopa 8,066 kubikmeter. Detta belopp syntes böra
avrundas uppåt till 8,100 kubikmeter på den grund att en institutionsbyggnad,
patologiska institutionens gamla byggnad, under ifrågavarande tid
stått under reparation och fördenskull dragit abnormt ringa bränslekostnad.

För de institutioner som under nästlidet bränsleår uppvärmdes med kokseldade
centralvärmepannor hade åtgången av koks i runt tal varit 8,500
hektoliter. Beträffande en av dessa institutioner, nämligen universitetsbiblioteket,
bleve enligt vad upplysts från och med nu påbörjade bränsieår en
ökning i åtgången av koks med cirka 900 hektoliter oundgänglig på grund
av ökat antal värmeelement och ökad förbrukning av varmluft genom ny
fläktanläggning.

Priset på koksen hade under sagda år varit 1 krona 95 öre per hektoliter
men utgjorde för nu löpande bränsleår 2 kronor 60 öre per hektoliter — en
höjning alltså med 65 öre per hektoliter.

Det behov av förstärkning av materielanslagen, som berodde på under
detta år inträffad stegring i bränsleprisen, bleve enligt ovanstående följande.
För 8,100 kubikmeter ved efter 1 krona 75 öre per kubikmeter 14,175 kronor

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

45

samt för (8,500 + 900 =) 9,400 hektoliter koks å 65 öre per hektoliter, 6,110
kronor eller inalles 20,285 kronor.

I skrivelse den 16 oktober 1937 till kanslern för rikets universitet har
större akademiska konsistoriet under åberopande av drätselnämndens framställning
anhållit om utverkande av ett anslag å 20,285 kronor till täckande
av ökad kostnad för uppvärmning under budgetåret 1937/38.

Kanslern har i skrivelse den 5 november 1937 framhållit, att det i frågasatta
förstärkningsanslaget vore nödvändigt, därest ej ökningen av uppvärmningskostnaden
skulle framtvinga en motsvarande reducering av de för det
vetenskapliga arbetet direkt avsedda medlen. Anslaget, som syntes böra avrundas
till 20,300 kronor, borde av kanslern fördelas mellan de särskilda .
institutionerna efter förslag av vederbörande universitetsmyndigheter.

Under åtskilliga punkter i åttonde huvudtiteln har jag haft att taga ställ- Departementsning
till anslagshöjningar för nästkommande budgetår med hänsyn till ökning
av bränslekostnaderna. Det har emellertid i dessa fall gällt anslag av
förslagsanslags natur, varför de ökade kostnaderna icke medfört svårigheter
för nu löpande budgetår. Med avseende å universiteten förhåller det sig
emellertid, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, så, att kostnaderna
för uppvärmning bestridas av de anslagsmedel till materiel m. m., som stå
till de olika institutionernas förfogande. Dessa anslagsposter, vilka äro obetecknade,
kunna icke överskridas, varför ökade bränslekostnader direkt
måste inverka på institutionernas möjligheter att disponera medel för andra
behov. Då en minskning av de för det vetenskapliga arbetets bedrivande avsedda
medlen icke torde böra ifrågakomma, tillstyrker jag det föreliggande
förslaget om anvisande för innevarande budgetår av ett för universitetet
gemensamt förstärkningsanslag, att av kanslern fördelas mellan de olika
institutionerna efter förslag av vederbörande universitetsmyndigheter. Emot
beräkningen av anslagets storlek har jag intet att erinra, dock synes anslaget
i enlighet med vad kanslern förordat böra avrundas uppåt till 20,300
kronor. Anslaget torde böra erhålla reservationsanslags natur.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Uppsala universitet: Materiel m. m. å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1937/38 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 20,300.

[2.] 14. Lunds universitet: Materiel m. ni., reservationsanslag. Detta

anslag är nu uppfört med 451,500 kronor och disponeras på sätt framgår av
statsliggaren för budgetåret 1937/38, sid. 399 lf. Av anslagsmedlen till de
olika institutionerna bestridas bland annat även kostnaderna för institutionernas
uppvärmning.

46

Kungl. Majlis proposition nr 8-

Departements chefen.

Universitetets drätselnämnd har i skrivelse den 15 oktober 1937 till större
akademiska konsistoriet hemställt om utverkande av ett anslag till täckande
av universitetets merkostnader för bränsle under budgetåret 1937 38 samt i
ärendet anfört följande.

Kostnaderna för bränsle utginge från de olika institutionernas materielanslag,
respektive från extra utgiftsmedlen. Priserna per ton koks hade givetvis
under åren växlat, men hade visat en tydlig tendens att stiga, vilket
medfört, att ifrågavarande anslag fått vidkännas med åren större utgifter.
Härvid hade räknats med en normal förbrukning av bränsle per eldningsår.
Vid upphandling år 1937, därvid drätselnämnden på sedvanligt sätt underställt
ärendet byggnadsstyrelsens bedömande, hade emellertid denna prisstegring
varit så stor att de olika anslagen skulle få vidkännas en högst betydande
merkostnad, som skulle i betänklig grad inverka på möjligheten att
på tillfredsställande sätt tillgodose andra institutionsbehov, m. m. Kokspriset
utgjorde år 1936 38 kronor 75 öre och år 1937 55 kronor 50 öre, således
en höjning med 16 kronor 75 öre. Kolpriset hade år 1936 varit 17 kronor
och vöre år 1937 22 kronor, således en höjning med 5 kronor. Då universitetets
upphandling av bränsle utgjorde 800 ton koks och 800 ton kol, uppstode
således en merkostnad av 17,400 kronor, för vilken merkostnad universitetet
syntes böra erhålla ersättning.

Större akademiska konsistoriet har i skrivelse den 23 oktober 1937 till
kanslern för rikets universitet tillstyrkt drätselnämndens förslag.

I skrivelse den 5 november 1937 har kanslern hemställt, att ett belopp av
17,400 kronor måtte för ifrågavarande ändamål anvisas för innevarande
budgetår, att av kanslern fördelas mellan de särskilda fastigheterna och institutionerna
efter förslag av vederbörande universitetsmyndigheter.

Under åberopande av vad jag under nästföregående punkt anfört hemställer
jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lunds universitet: Materiel m. m. å tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1937/38 anvisa ett reservationsanslag
av ................................ kronor 17,400.

Yrad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Gösta Sandberg.

Kungl. Maj.ts proposition nr 8.

47

Bilaga 6.

Verkliga utgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
januari 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,
Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler
härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden
angående verkliga utgifter å tilläggsstaten till riksstaten för budgetåret
1937/38 samt anför därvid följande.

C. Lantbruksakademien och försöksväsendet på jordbruksområdet.

[1.] 9. Statens växtskyddsanstalt: Byggnadsarbeten, reservationsanslag.

I propositionen nr 57 till 1936 års riksdag angående anslag till statens växtskyddsanstalt
för byggnadsarbeten m. m., vilken proposition bifölls av riksdagen
(jordbr, utsk. uti. nr 27; R. skr. nr 108), föreslogs i syfte att förskaffa
växtskyddsanstalten tillgång till erforderliga utrymmen, att för anstaltens räkning
skulle förvärvas institutets för husdjursförädling dåvarande institutionsbyggnad,
belägen å ett till institutet upplåtet område av kronoegendomen
Bergshamra nr 1 i Stockholms stad och län. Totalkostnaderna för anstaltens
förläggning till Bergshamra beräknades till 656,300 kronor, varav

200,000 kronor belöpte å köpeskillingen för institutionsbyggnaden och återstoden
eller 456,300 kronor å erforderliga byggnads- och ombyggnadsarbeten
i enlighet med en av byggnadsstyrelsen uppgjord plan. Till bestridande av
sagda kostnader har riksdagen anvisat för budgetåret 1936/37 300,000 kronor
och för budgetåret 1937/38 356,300 kronor. Hela det för byggnadsföretaget
beräknade kostnadsbeloppet, 456,300 kronor, har av Kungl. Maj :t ställts
till byggnadsstyrelsens förfogande.

48

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

I skrivelse den 30 augusti 1937 har nu byggnadsstyrelsen hemställt om
en medelsanvisning av 50,000 kronor till täckande av de ökade byggnadskostnaderna
för ifrågavarande örn- och nybyggnadsarbeten. Därvid har
byggnadsstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Förevarande arbeten, som bedreves under styrelsens egen regi, igångsattes
i mitten av januari 1937 och hade fortskridit sålunda, att tillbyggnaden till
institutionsbyggnaden uppförts under tak, att bostadshuset beräknades vara
färdigställt till den 1 oktober 1937 och att insekts- och växthusens grund- och
källarmurar m. m. fullbordats. Under innevarande år hade betydande prisstegringar
å byggnadsmaterialier m. m. ägt rum. Byggnadsstyrelsen hade
dock inköpt åtskilliga partier för byggnadsföretaget behövliga materialier och
vissa ledningsarbeten till relativt gynnsamma priser. Sedan det nya avtalet
inom byggnadsindustrien träffats i juni 1937, hade emellertid arbetspriserna
ökats med omkring 10 procent. De genom ökade material- och arbetspriser
uppkomna merkostnaderna vid byggnadsföretaget kunde överslagsvis uppskattas
till något över 10 procent å de ursprungligen beräknade kostnaderna
eller till 50,000 kronor. Det vore byggnadsstyrelsens avsikt att i samråd med
styrelsen för statens växtskyddsanstalt bedriva arbetena i sådan takt och så
ordna likviderna för byggnadsföretaget, att nämnda merkostnader kunde
komma att åvila budgetåret 1938/39.

1 detta sammanhang torde jag jämväl få anmäla, att byggnadsstyrelsen i
skrivelse den 22 november 1937 gjort framställning rörande anslag för vissa
arbeten vid växtskyddsanstaltens filial i Alnarp. Härvid må erinras, att 1937
års riksdag (IX H. T. p. 20; R. skr. nr 9) under förslagsanslaget till »Statens
växtskyddsanstalt: Omkostnader» anvisat ett belopp av 25,000 kronor för
inredning av arbetslokaler åt anstaltens filial i Alnarp samt för uppförande
av växthus och insektarium för sagda filial.

Byggnadsstyrelsen bär beträffande denna fråga anfört i huvudsak följande.

Enligt av 1937 års riksdag godkänt förslag skulle arbetslokaler för ifrågavarande
filial inredas i vindsutrymmet i centrala frökontrollanstaltens byggnad
i Alnarp för en kostnad av 15,000 kronor samt en byggnad, inrymmande
växthus och insektarium för samma filial, uppföras för en kostnad av 10,000
kronor. Sedan ritningarna till anordnande av arbetslokalerna uppgjorts,
visade emellertid den därefter gjorda kostnadsutredningen, att de anvisade
medlen, tillhopa 25,000 kronor, komme att bliva otillräckliga.

Kostnaden för anordnande av arbetslokalerna vore av vederbörande ursprungligen
för lågt beräknad och borde hava upptagits till 22,500 kronor.
På grund av numera ökade materialpriser och arbetslöner beräknades kostnaden
för detta arbete komma att stiga med ytterligare 6,750 kronor till 29,250
kronor.

Kostnaden för byggnaden för växthus och insektarium hade byggnadsstyrelsen
i samråd med chefen för växtskyddsanstalten däremot beräknat kunna
nedbringas från 10,000 kronor till 7,750 kronor genom att byggnaden
gjordes mindre än som ursprungligen varit avsett.

I förestående kostnader hade icke inberäknats någon kostnad för utökning
av värmecentralen i centrala frökontrollanstaltens byggnad. Chefen för anstalten
hade emellertid under hand meddelat, att den befintliga värmeledningspannan
vore i sådant skick, att den under nästa år måste ersättas med
en ny. Då emellertid den nuvarande pannan bleve otillräcklig för uppvärm -

Kungl. Maj.ts proposition nr 8.

49

ning av även den nyinredda vindsvåningen samt byggnaden för växthus och
insektarium och sålunda under alla omständigheter måste ersättas med en
ny panna, hade anstaltschefen framhållit, att växtskyddsanstalten lämpligen
borde bidraga med halva kostnaden för en ny större panna. Byggnadsstyrelsen,
som funne denna begäran skälig, hade beräknat kostnaden för inköp
och inmontering av en ny panna av tillräcklig storlek för uppvärmning av
såväl frökontrollanstaltens som växtskyddsanstaltens lokaler till 1,500 kronor.

Kostnaderna för byggnadsarbetena vid växtskyddsanstaltens filial i Alnarp
skulle sålunda bliva (29,250 + 7,750 + 750 =) sammanlagt 37,750 kronor.

Chefen för växtskyddsanstalten hade framhållit, att förenämnda arbetslokaler
borde vara färdiga att tagas i bruk den 1 april 1938. Vissa arbeten
torde dock kunna tills vidare anstå och utföras under sommaren 1938. Med
anledning härav hade anstaltschefen hemställt om åtgärder från byggnadsstyrelsens
sida i syfte att erforderligt fyllnadsanslag måtte beviljas samt att de
lokaler, varav behovet sålunda vöre mest trängande, måtte iordningställas
för nu tillgängliga medel för att kunna tagas i bruk den 1 april 1938.

Kostnaden för anordnande av arbetslokaler för växtskyddsanstalten enligt
det nu föreliggande förslaget samt halva kostnaden för värmeledningspannan
uppginge enligt vad förut nämnts till 30,000 kronor, och av de arbeten,
som inginge i denna summa, torde arbeten för en kostnad av omkring 5,000
kronor kunna anstå till nästkommande sommar.

Under åberopande av vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen hemställt
dels örn bemyndigande av Kungl. Majit att omedelbart igångsätta arbetena
för iordningställandet av de närmast erforderliga arbetslokalerna för en
kostnad av högst 25,000 kronor, dels ock om anvisande för nästa budgetår
av ett reservationsanslag av 12,750 kronor till återstående i nu föreliggande
förslag ingående arbeten, omfattande kompletteringsarbeten för iordningställande
av arbetslokalerna samt uppförande av en byggnad för växthus
och insektarium.

Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört finner jag mig ej böra göra Departementsnågon
erinran mot att för de i ärendet omförmälda byggnadsarbetena vid chefenväxtskyddsanstalten
och dess filial i Alnarp anvisas de av styrelsen begärda
förstärkningsanslagen å tillhopa (50,000 + 12,750=) i runt tal 62,800 kronor.
Ifrågavarande arbeten torde böra komma till utförande under innevarande
budgetår. Jag vill därför förorda, att sagda belopp, 62,800 kronor,
upptages å tilläggsstaten för nämnda budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens våxtslcyddsanstalt: Byggnadsarbeten å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1937/38 anvisa ett reservationsanslag
av ...................... kronor 62,800.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 8.

4

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmanna näringar

m. m.

[2.] 7. Lanthrukshögskolan: Byggnadsarbeten och vissa andra en gångskostnader,

reservationsanslag. I det av 1932 års riksdag godkända
byggnadsprogrammet för lanthrukshögskolan — sådant sagda program ter
sig efter de jämkningar i detsamma som beslutats av 1933, 1934, 1935 och

1936 års riksdagar (se IX H. T. 1937, p. 33) — har beräknats, att byggnad
för exteriörlära samt assistentbostäder skulle uppföras under budgetåret 1937/
38. För ifrågavarande ändamål anvisade 1937 års riksdag i överensstämmelse
med förenämnda byggnadsplan (39,000 + 15,000 =) 54,000 kronor,
vilket belopp ingår i det i riksstaten för innevarande budgetår under nionde
huvudtiteln uppförda reservationsanslaget å 122,000 kronor till »Lantbrukshögskolan:
Byggnadsarbeten och vissa andra engångskostnader».

I skrivelse den 30 augusti 1937, varöver statskontoret den 21 september

1937 avgivit infordrat utlåtande, har byggnadsstyrelsen hemställt dels om
anvisande av ett reservationsanslag av 132,000 kronor — varav ett belopp
av 63,000 kronor vore avsett att användas för slutförande av arbetena för
uppförande av byggnad för exteriörlära med snickarbostad samt inredande
av assistentbostäder -— dels ock örn bemyndigande för byggnadsstyrelsen att
i samråd med lantbrukshögskolans styrelse och med utnyttjande av förenämnda
reservationsanslag å 122,000 kronor under budgetåret 1937/38 verkställa
bland annat de arbeten för berörda byggnader, som i första hand
lämpligen borde komma till utförande. Till närmare utveckling av sin
hemställan har byggnadsstyrelsen anfört i huvudsak följande.

De för innevarande budgetår anvisade beloppen å 39,000 kronor och

15.000 kronor för uppförande av respektive byggnad för exteriörlära och
assistentbostäder vore numera otillräckliga för ändamålet. Sedan hösten
1936 hade arbetspriserna i landsorten i genomsnitt stigit med omkring 9 procent,
priserna å järn hade fördubblats och beträffande trävirke hade priserna
ökats med mer än 50 procent. Prisstegringar å övrig material hade ävenledes
inträtt och kunde befaras ytterligare ökas. Byggnadsstyrelsen hade under
dessa förutsättningar verkställt nya kostnadskalkyler beträffande dessa byggnader
och därvid funnit, att kostnaderna för byggnaderna i fråga, uppförda
och inredda enligt ursprunglig plan, bomme att uppgå till respektive

50.000 och 21,000 kronor.

Emellertid hade det visat sig behövligt att med avseende på dessa byggnader
vidtaga vissa utvidgningar av det ursprungliga programmet.

Såsom framginge av Kungl. Maj:ts proposition nr 249 till 1937 års riksdag
angående jordbruksförsök m. m. skulle den nuvarande snickarverkstaden
vid högskolan tagas i anspråk för den föreslagna till högskolan förlagda
kemiska analysverksamheten, varvid förutsattes, att i samband med
den avsevärda byggnadsverksamhet, som enligt statsmakternas beslut angående
omorganisationen av försöksverksamheten på jordbrukets område
skulle komma till stånd vid Ultuna, det icke skulle erbjuda större svårighet

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

51

att genom lämplig byggnadsdisposition utvinna ny lokal för snickarverkstad.

Förslag hade med anledning härav utarbetats till förläggande av en ny snickarverkstad
i anslutning till den nya ännu icke påbörjade byggnaden för
exteriörlära. Kostnaden för byggnaden, utvidgad med snickarverkstad, hade
beräknats uppgå till 75,000 kronor, sålunda till 25,000 kronor mer än kostnaden
för byggnaden, uppförd enligt ursprunglig plan.

Bostäderna för assistenter skulle enligt den ursprungliga planen inredas
inom de östra och västra flygelbyggnadena vid administrationsbyggnaden.

Enligt planen skulle denna ombyggnad ske på enklaste sätt och uppvärmning
med kakelugnar bibehållas. Emellertid syntes det ändamålsenligt och
riktigt, att när i varje fall en relativt dyrbar ombyggnad skulle ske, dessa assistentbostäder
utfördes med anordningar enligt nutida krav, sålunda i första
hand med centraluppvärmning från en inom den ena byggnaden anordnad
panncentral. Vidare torde bostäderna böra förses med modern sanitär
utrustning såsom fasta tvättfat i varje bostadsrum m. m. Kostnaderna
för de sålunda inredda assistentbostäderna beräknades till 42,000 kronor,
eller 21,000 kronor mera än vad desamma skolat kosta enligt ursprunglig
byggnadsplan.

Statskontoret har icke haft något att erinra mot byggnadsstyrelsens framställning.

Av de i det föregående omförmälda byggnadsarbetena torde byggnaden för Departemenisexteriörlära
med snickarverkstad böra komma till utförande med det snaraste. cfielenBeträffande
de för snickarverkstaden beräknade kostnaderna, 25,000 kronor,
föreslår jag i annat sammanhang, att desamma skola täckas från anslag å
riksstaten för budgetåret 1938/39. Däremot böra medel för bestridande av
den på grund av den allmänna prisstegringen uppkomna merkostnaden för
exteriörlärebyggnaden, som bör uppföras under innevarande budgetår, upptagas
å tilläggsstaten. Merkostnaden har av byggnadsstyrelsen uppskattats
till 11,000 kronor.

Vad angår assistentbostäderna torde med uppförandet av desamma böra
anstå tills vidare.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten oell vissa
andra engångskostnader å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1937/38 anvisa ett reservationsanslag
av ................................ kronor 11,000.

[3.] 8. Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. ni. för försöksverk samhet,

reservationsanslag. I Kungl. Maj:ts proposition nr 167 till 1936
års riksdag angående försöksverksamheten på jordbrukets område m. m. beräknades
bland annat kostnaderna för byggnader, avseende jordbruks- och
husdjursförsöken samt lantbrukshögskolans centrala administration, bibliotek
m. m. till 1,336,900 kronor. Motsvarande kostnader för inventarier och
utrustning beräknades utgöra 132,500 kronor. Samtliga nu nämnda kostnader
— tillhopa 1,469,400 kronor — föreslogos skola fördelas på tre budgetår,
räknat från och med budgetåret 1936/37. Plan för sådan fördelning fanns

52

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

intagen i propositionen. Enligt planen skulle kostnaderna för byggnader
och fasta anläggningar fördelas å budgetåren 1936/37, 1937/38 och 1938/39
nied respektive 300,000, 600,000 och 436,900 kronor samt kostnaderna för
inredning och inventarier å budgetåren 1937/38 och 1938/39 nied respektive

75,000 och 57,500 kronor.

Propositionen nr 167 bifölls i huvudsak av 1936 års riksdag (jordbr.utsk.
uti. nr 83; R. skr. nr 320), som för budgetåret 1936/37 under nionde huvudtiteln
anvisade ett reservationsanslag av 300,000 kronor till byggnadsarbeten
m. m. för försöksverksamhet vid lantbrukshögskolan.

Vid behandlingen i 1937 års statsverksproposition (IX H. T. p. 34) av frågan
om fortsatt medelsanvisning för ifrågavarande byggnadsarbeten framhöll
jag, bland annat, att det under rådande konjunkturer på arbetsmarknaden
syntes lämpligt, att den statliga byggnadsverksamheten begränsades till arbeten,
som icke utan åsidosättande av viktiga intressen kunde uppskjutas. Efter
övervägande av olika synpunkter ansåg jag mig böra förorda, att medelsanvisningen
till byggnader och fasta anläggningar för försöksverksamheten
vid högskolan för budgetåret 1937/38 begränsades till 400,000 kronor, varvid
något anslag till inredning och inventarier ej skulle bliva erforderligt för
sagda budgetår. På förslag av Kungl. Majit beslöt 1937 års riksdag i enlighet
härmed.

Hittills har således riksdagen för ifrågavarande byggnadsverksamhet anvisat
tillhopa 700,000 kronor. Emellertid hava ännu ej igångsatts några byggnadsarbeten
för försöksverksamhet vid högskolan.

I skrivelse den 15 september 1937 har styrelsen för lantbrukshögskolan
framhållit, att enligt styrelsens mening med uppförande av biblioteksbyggnad
och omändring av administrationsbyggnad — för vilka arbeten i 1936 års
byggnadsplan beräknats en sammanlagd kostnad av 167,000 kronor — kunde
anstå tills vidare. Däremot har styrelsen ansett övriga byggnader enligt sagda
plan böra uppföras under budgetåret 1938/39. Härför skulle erfordras
(1,469,400 — 700,000 — 167,000=) 602,400 kronor, vartill på grund av inträffad
prisstegring på byggnadsmarknaden finge läggas merkostnader å
330,900 kronor. Högskolestyrelsen har därför hemställt örn en anslagsanvisning
för nästa budgetår av 933,300 kronor för ifrågavarande ändamål.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1937, bland annat, hemställt
örn anvisande för nästa budgetår av ett reservationsanslag å 285,000
kronor till byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet vid lantbrukshögskolan.
Härvid har styrelsen anfört i huvudsak följande.

Sedan hösten 1936 hade betydande prisstegringar ägt rum beträffande
byggnadsmaterialier, arbetslöner och ledningsarbeten av olika slag. Sålunda
hade järnpriserna mer än fördubblats, träpriserna ökat med mer än 50 procent,
priset å murtegel stegrats med omkring 10 procent och arbetslönerna i
landsorten höjts med omkring 9 procent genom de i juni 1937 träffade nya
avtalen inom byggnadsindustrien. Med hänsyn härtill kunde totalkostnaderna
för ifrågavarande byggnadsarbeten numera överslagsvis beräknas uppgå
till 1,690,000 kronor i stället för tidigare 1,336,900 kronor. Prisstegringarna
kunde sålunda beräknas till i genomsnitt något över 26 procent.

Kungl. Maj:ts proposition nr 8. 53

För byggnadsföretaget hade hittills anvisats tillsammans 700,000 kronor,
av vilket belopp ännu intet tagits i anspråk för själva arbetenas utförande.

Det syntes byggnadsstyrelsen, att under förevarande omständigheter andra
medel för byggnadsföretaget under bugetåret 1938/39 icke behövde anvisas
än ett tilläggsbelopp, motsvarande kostnadsstegringen å de hittills anvisade
anslagen eller (0.26 X 700,000 =) i runt tal 185,000 kronor.

De för inredning och inventarier ursprungligen upptagna kostnaderna,

132,500 kronor, borde med hänsyn till inträffade prisstegringar å snickerioch
inredningsarbeten överslagsvis höjas med omkring 25 procent till 165,000
kronor. Av detta belopp borde för budgetåret 1938/39 lämpligen anvisas

100,000 kronor. •

Med hänsyn till rådande materialpriser m. m. torde statens byggnadsverk-Departeme«i«-samhet i viss mån böra begränsas. Vidkommande här ifrågavarande bygg- die.fe.n.
nadsarbeten synes -—- i betraktande jämväl av att arbetena ännu ej igångsatts
— någon större olägenhet ej komma att förorsakas, därest den förut
godkända byggnadsplanen frångås på det sätt, att ytterligare medelsanvisning
för ifrågavarande ändamål ej äger rum å riksstaten för nästa budgetår.
Vad angår de av riksdagen redan anvisade byggnadsanslagen å tillhopa
700,000 kronor torde det få ankomma på Kungl. Majit att besluta rörande
igångsättande av de arbeten, som i första hand synas böra komma till
utförande. I detta hänseende hava vid ärendets beredning inom departementet
följande byggnadsarbeten funnits icke kunna anstå ytterligare utan snarast
böra färdigställas, nämligen

11936 års

Av b3’ggnads-

byggnads-

styrelsen

plan berak-

uppskattad

nåd kostnad.

merkostnad.

Kronor.

Kronor.

Försöksladugård vid Kungsängen ....

............ 182,000

58,000

Assistentbostad vid Kungsängen ....

............ 29.300

7,700

Svinhus vid Bäcklösa..............

............ 65.000

15,000

Summa 276,300

80,700.

Till täckande av merkostnaderna för förenämnda arbeten, som sålunda skulle
komma att utföras under innevarande budgetår, torde å tilläggsstaten böra
anvisas ett belopp av 80,700 kronor.

För att medel för ifrågavarande ändamål skola finnas tillgängliga i tillräcklig
omfattning under nästa budgetår, därest försämrade konjunkturer
skulle inträffa, ämnar jag framdeles föreslå Kungl. Majit, att ett belopp av
[602,400 + (330,900 — 80,700 =) 250,200 =] 852,600 kronor uppföres å
den anslagsplan, för vilken chefen för finansdepartementet redogjort i finansplanen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Lantbrukshögskolan: Bgggnadsarbeten m. m. för
försöksverksamhet å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1937/38 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 80,700.

54

Kungl. Maj-.ts proposition nr 8.

[4.] 14. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutct vid Alnarp: Bygg nadsarbeten

m. in. för försöksverksamhet, reservationsanslag. Enligt beslut
av 1936 års riksdag (prop. nr 167; R. skr. nr 320) beräknades engångskostnaderna
för lokaler och utrustning avseende trädgårdsförsöksavdelningen vid
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut till 201,100 kronor, därav
för byggnadsarbeten, elektriska anläggningar, planering och plantering
176,100 kronor samt för inventarier och redskap 25,000 kronor. För budgetåret
1936/37 anvisade riksdagen för ändamålet under rubriken »Lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet»
ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

I anledning av propositionen nr 261 angående anslag till lantbruks-, mejeri-
och trädgårdsinstitutet vid Alnarp, m. m. anvisade 1937 års riksdag (R.
skr. nr 290) till byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet vid institutet
ett reservationsanslag av 146,900 kronor. Av anslaget var ett belopp av
(91,400 -j- 25,000 =) 116,400 kronor avsett att täcka dels återstående kostnader
för omförmälda byggnadsarbeten samt inventarier och redskap — enligt
den av 1936 års riksdag godkända beräkningen uppgående till 101,100
kronor —- dels ock en av byggnadsstyrelsen med hänsyn till stegrade byggnadspriser
m. m. beräknad merkostnad å 15,300 kronor för institutionsbyggnaden
för trädgårdsförsöksavdelningen samt för en trädgårdsmästarbostad.

Sedan institutsstyrelsen avgivit förslag till institutionsbyggnad och trädgårdsmästarbostad,
har Kungl. Majit den 30 juli 1937 bemyndigat byggnadsstyrelsen
att i huvudsaklig överensstämmelse med detta förslag uppföra ifrågavarande
byggnad och bostad, dock med rätt för byggnadsstyrelsen att efter
samråd med institutsstyrelsen vidtaga de smärre ändringar i förslagen,
som kunde visa sig ändamålsenliga och icke medförde utgifter utöver de för
byggnaderna i fråga beräknade kostnaderna.

I skrivelse den 31 augusti 1937 har byggnadsstyrelsen anmält, att på grund
av ökade material-, arbets- och ledningskostnader de för ifrågavarande
byggnadsföretag beräknade kostnaderna icke längre vore tillräckliga. Merkostnaderna
hava av byggnadsstyrelsen beräknats till 38,600 kronor, därav

14,000 kronor avsåge institutionsbyggnaden, 2,000 kronor förenämnda trädgårdsmästarbostad
samt 5,000 kronor inredning och inventarier. Byggnadsstyrelsen
har med hänsyn härtill hemställt dels örn anvisande för nästa budgetår
av ett reservationsanslag av 38,600 kronor till byggnadsarbeten m. m.
för försöksverksamhet vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,
dels ock örn bemyndigande av Kungl. Majit att, utan hinder av inträffade
ökningar av de för byggnadsföretagen beräknade kostnaderna, med anlitande
av tillgängliga anslag igångsätta uppförandet av omförmälda institutionsbyggnad
och trädgårdsmästarbostad.

Jag torde i detta sammanhang få erinra, att Kungl. Majit genom beslut
den 17 december 1937 lämnat sålunda begärt bemyndigande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

55

Den vid 1936 och 1937 års riksdagar beslutade försöksorganisationen på Departementsträdgårdsodlingens
område har trätt i tillämpning från och med den 1 chefen.
januari 1938, varför det torde vara nödvändigt, att ifrågakommande byggnadsarbeten
m. m. komma till utförande redan under innevarande budgetår.
Då de uppkomna merkostnaderna -—- mot vilkas beräknande till
38,600 kronor jag ej har något att erinra — därför böra belasta löpande riksstat,
tillstyrker jag, att medel för bestridande av berörda merkostnader anvisas
å tilläggsstat för sagda budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte förslå riksdagen

att till Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp:
Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1937/38
anvisa ett reservationsanslag av............kronor 38,600.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[5.] 11. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till byggnadsar beten

för Sveriges utsädesförenings filial i Ultuna, reservationsanslag. Fjolårets
riksdag (IX H. T. p. 95; R. skr. nr 9) anvisade för budgetåret 1937/38 under
rubriken »Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten
för Sveriges utsädesförenings filial i Ultuna» ett reservationsanslag av 150,700
kronor, att användas för uppförande för nämnda filials räkning av institutionsbyggnad,
försökslada (med loge och källare), växthus och bostad för filialföreståndaren
ävensom för anordnande av utvändiga vatten- och avloppsledningar,
brunnar, elektriska anläggningar samt vägar och gårdsplaner. Såsom
villkor för anslagets utbetalande till Sveriges utsädesförening har Kungl.
Maj:t i brev till lantbruksstyrelsen den 11 juni 1937 föreskrivit, att de slutliga
ritningarna för nämnda arbeten skola underställas Kungl. Maj:t för fastställelse,
att arbetena skola utföras under kontroll av en utav byggnadsstyrelsen
godkänd sakkunnig person samt att föreningen skall avgiva skriftlig
förbindelse, att med anlitande av statsbidraget uppförda byggnader skola övergå
i statens ägo, därest föreningens verksamhet vid Ultuna skulle upphöra.

I skrivelse den 27 september 1937, varöver lantbruksstyrelsen den 11 oktober
1937 avgivit infordrat utlåtande, har Sveriges utsädesförening anhållit om
Kungl. Maj:ts fastställelse å vid skrivelsen fogade ritningar och arbetsbeskrivningar
till omförmälda nybyggnader. Samtidigt har föreningen meddelat, att
föreningen i anledning av de under senaste tiden stegrade byggnadskostnaderna
låtit utföra ny beräkning av kostnaderna för byggnadsföretaget i dess helhet
samt att sagda beräkning givit vid handen en kostnadsökning från 150,700
kronor till 195,000 kronor. Då emellertid föreningen ansett det tänkbart att
genom vissa smärre ändringar i ritningar och beskrivningar åstadkomma någon
besparing i kostnaderna, har föreningen hemställt, att densamma måtte

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

i samband med fastställelsen medgivas rätt att, om så skulle visa sig behövligt
och lämpligt, vidtaga dylika ändringar.

Lantbruksstyrelsen har med hänsyn till den beräknade kostnadsökningen
icke funnit det möjligt att nu tillstyrka ett godkännande av ifrågavarande ritningar
utan att upptaga frågan, huru de erforderliga ytterligare medlen
skulle anskaffas. Att ytterligare öka föreningens skulder — för närvarande
tillhopa i runt tal 192,500 kronor -— genom upptagande av
lån till uppförande av förenämnda byggnader har icke synts lantbruksstyrelsen
tillrådligt, särskilt som föreningen med egna inkomster icke
torde kunna beräknas vara i stånd att förränta och eventuellt amortera ett
dylikt lån. Under sådana förhållanden har lantbruksstyrelsen ansett sig böra
ifrågasätta, örn icke statsmedel direkt borde ställas till förfogande till täckande
av de kostnader, som på grund av numera ökade byggnadskostnader ofrånkomligen
komme att erfordras utöver redan anvisade medel, varvid givetvis
eventuellt förefintliga möjligheter till besparingar borde utnyttjas. Med
hänsyn till vad föreningen anfört rörande möjligheten att genom vissa smärre
ändringar i ledningar och arbetsbeskrivningar åstadkomma någon kostnadsbesparing
har lantbruksstyrelsen slutligen framhållit, att föreningen enligt
stjrelsens förmenande borde inkomma till Kungl. Majit med förslag i sådant
avseende, innan ritningar för ifrågavarande byggnadsarbeten fastställdes, så
att fastställda ritningar kunde ligga till grund för arbetena.

Härefter har styrelsen för Sveriges utsädes förening — som beretts tillfälle
att yttra sig i anledning av vad lantbruksstyrelsen anfört — i skrivelse den
24 november 1937 meddelat, att en genom fackman företagen förnyad granskning
av ritningar och arbetsbeskrivningar givit vid handen, att vid ritningarnas
slutgiltiga utarbetande förekommande möjligheter till besparingar redan
iakttagits. Särskilt har föreningsstyrelsen framhållit, att någon utvidgning
(av det ursprungliga byggnadsprogrammet icke skett. Tvärtom hade sådan
minskning företagits, som ansetts genomförbar utan väsentlig olägenhet. Några
ytterligare inskränkningar vore därför icke möjliga, om byggnaderna skulle
lullt kunna fylla sin uppgift. En minskning av den nu föreslagna byggnadsvolymen
skulle allvarligt äventyra byggnadernas användbarhet för avsett ändamål.

Vidare har föreningsstyrelsen anfört, att föreningen låtit verkställa ytterligare
noggranna undersökningar rörande möjligheterna att realisera föreliggande
byggnadsprojekt för lägre kostnad än tidigare beräknats. Dessa undersökningar
hade givit till resultat, att den sammanlagda kostnaden för byggnadsföretagets
genomförande komme att uppgå till 196,295 kronor, därav ett
belopp av 2,800 kronor avsåge vissa i arbetsbeskrivningen upptagna inredningsarbeten,
för vilka icke upptagits något kostnadsbelopp i tidigare beräkningar.
Utöver nämnda belopp, 196,295 kronor, har styrelsen emellertid
funnit det nödvändigt att för oförutsedda utgifter — för vilket ändamål i tidigare
kostnadsförslag icke avsetts något belopp — beräkna förslagsvis 9,000
kronor. Enligt styrelsens mening skulle alltså hithörande byggnadsarbeten
draga en totalkostnad av 205,295 kronor eller ett i runt tal 54,500 kronor hög -

Kungl. Maj.ts proposition nr 8.

57

re belopp än det av 1937 års riksdag för ändamålet anvisade. Styrelsen yttrar
vidare i detta sammanhang följande.

Som redan lantbruksstyrelsen i sitt utlåtande framhållit, hade föreningen
ingen möjlighet att med egna medel bekosta den enligt vad fört anförts
ofrånkomliga ökningen av kostnaderna. En inskränkning av byggnadsföretaget,
som skulle medföra, att de redan beviljade medlen bleve tillräckliga,
vore icke tänkbar, ty detta skulle såsom redan framhållits allvarligt äventyra
byggnadernas användbarhet för avsedda ändamål. På grund härav funne
sig föreningen nödsakad att hos Kungl. Maj:t göra framställning örn beviljande
av det ytterligare anslag, som visat sig nödvändigt för den ursprungliga
och i princip av Kungl. Maj:t och riksdagen godkända byggnadsplanens
fullföljande.

Med hänsyn till den viktiga och omfattande verksamheten vid föreningens
filial i Ultuna och dit förlagda avdelning för baljväxter vore det av största
betydelse, att nuvarande provisorium beträffande lokaler icke finge fortsätta
längre än vad som vore absolut ofrånkomligt. Då filialens fasta försök, enligt
en av lantbrukshögskolans styrelse godkänd plan, redan börjat utflyttas
till vissa fält i omedelbar närhet av den tillämnade byggnadsplatsen, skulle
genom ett uppskov med nybyggnaderna och sålunda ett bibehållande av de
nuvarande arbetslokalerna arbetenas uppehållande och försökens skötsel på
grund av de i detta fall stora avstånden väsentligt fördyras och försvåras.

Även för lantbrukshögskolan utgjorde det, såsom högskolans styrelse upprepade
gånger framhållit, ett viktigt önskemål, att de för närvarande för föreningens
filial i Ultuna upplåtna olika utrymmena bleve disponibla för andra
ändamål. I särskild grad torde detta gälla beträffande nuvarande försökslada,
som ursprungligen uppfördes för att tillgodose dels dåvarande lantbruksinstitutet,
dels utsädesföreningens filial, som alltjämt disponerade sin hälft.

Den av filialföreståndaren nu disponerade bostadslägenheten vöre också enligt
uppgift från högskolans ledning redan nu synnerligen väl behövlig för
högskolans eget behov. Av anförda skäl vore det synnerligen angeläget, att
arbetena med uppförande av de nya bygnaderna för filialen kunde påbörjas i,
så god tid, att dessa hunne bliva färdiga före inbärgningen av skörden från
1938 års försök. För att detta skulle kunna ske, syntes det vara nödvändigt
att anbud infordrades, så att dessa kunde upptagas till prövning omedelbart
efter instundande årsskifte.

Under åberopande av det anförda har föreningsstyrelsen hemställt dels om
fastställelse å de till Kungl. Majit överlämnade ritningarna och arbetsbeskrivningarna,
dels ock örn anvisande av ytterligare 54,500 kronor såsom bidrag
till ifrågavarande byggnadsarbeten.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, att det reservations-x)ej,arfemen^-anslag å 150,700 kronor, som av fjolårets riksdag anvisades såsom bidrag chefen.
till verkställande av vissa byggnadsarbeten för utsädesföreningens filial i Ultuna,
visat sig otillräckligt dels på grund av den under senare tid inträffade
prisstegringen på byggnadsmarknaden, dels ock på grund därav att kostnaderna
i det uppgjorda förslaget icke varit beräknade med tillräcklig noggrannhet.
Då det emellertid är av vikt, att ifrågavarande byggnadsföretag
snarast möjligt före den 1 juli 1938 bringas till förverkligande, vill jag förorda,
att erforderligt belopp till förstärkning av nämnda anslag äskas å
tilläggsstat för budgetåret 1937/38. Vidkommande förstärkningsbeloppets

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

storlek har jag intet att erinra mot att beloppet i enlighet med föreningsstyrelsens
förslag bestämmes till 54,500 kronor. För utbetalande till
föreningen av sagda belopp torde böra gälla i huvudsak enahanda villkor,
som av Kungl. Majit den 11 juni 1937 föreskrivits beträffande anslaget å
150,700 kronor. Så snart riksdagen meddelat beslut rörande förevarande anslagsfråga,
torde det ankomma på Kungl. Majit att vidtaga de åtgärder, som
i anledning därav kunna finnas erforderliga.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten
för Sveriges utsädesförenings filial i Ultuna å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1937/38 anvisa ett
reservationsanslag av .................... kronor 54,500.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Sven Ros.

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

59

Bilaga 7.

Utgifter för kapitalökning.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga om sättet
för finansiering av anslag till utgifter för kapitalökning å tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1937/38 samt anför därvid:

Såsom framgår av vad jag denna dag anför vid anmälan av förslag om upptagande
i riksstaten för budgetåret 1938/39 av anslag till oförutsedda utgifter,
ha de förstärkningar av kapitalökningsanslag som till följd av den inträffade
prisstegringen måst ske under sistförflutna halvår helt täckts av
skattemedel. Utgångspunkten har därvid varit, att det anslagsöverskridande
för vilket täckning måst beredas, med hänsyn till att riksdagen fastställt
kostnadsramen och det däremot korresponderande byggnadsvärdet, lämpligen
borde betraktas såsom en anläggningsförlust.

Enahanda synpunkter kunde måhända anses påkalla, att jämväl å tillläggsstaten
upptagna anslag till förstärkning av tidigare anvisade kapitalökningsanslag
i sin helhet utginge av skattemedel. Då emellertid nyss angivna
betraktelsesätt väsentligen motiveras därav, att riksdagens prövningsrätt med
avseende å de planerade investeringarnas värde och kostnaderna för deras
genomförande ej skall kringgås, bortfalla skälen för den strängare finansieringsregeln,
i och med att förstärkningsfrågorna kunna underställas riksdagens
prövning.

Jag förordar därför, att för de å tilläggsstaten uppförda kapitalökningsanslagen
tillämpas samma finansieringsregler som för motsvarande anslag å
riksstaten för innevarande budgetår, dock med det undantaget, att det för försvarsväsendet
under fonden för förlag till statsverket uppförda anslaget visserligen
upptages att utgå av lånemedel men samtidigt till hela sitt belopp
avskrives i anslutning till de principer som av mig förordats vid anmälan i
statsverkspropositionen av frågor om avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Med avseende å det anslag å 6,875,000 kronor som föreslås anvisat å till -

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

läggsstaten till bestridande av vissa kostnader för Vänerns reglering kunna
delade meningar råda om lämpligheten av fullständig lånemedelsfinansiering.
Med hänsyn till att utgiften ifråga kan betraktas såsom kostnad för förvärvande
av regleringsrätten, vilken torde vara av väsentligt värde för statens
vattenfallsverk ehuru den näppeligen kan uppskattas i penningar, finner jag
dock övervägande skäl tala för att något tillskott av skattemedel ej sker utan
att vattenfallsverkets behållning av lånekapital får ökas med hela det angivna
beloppet.

I enlighet med nu angivna grunder för finansieringen av nya kapitalinvesteringar
förordar jag, att anslagen till utgifter för kapitalökning å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1937/38 täckas av lånemedel respektive av
andra statsinkomster på sätt framgår av följande sammanställning.

Att täckas av

| lånemedel

Kronor

andra stats-inkomster
Kronor

I. Statens affärsverksamhet.

1

A. Postverket.

4

Tillbyggnad till posthuset i Norrtälje, reservationsanslag

40,000

B. Telegrafverket.

1

Telefonstationsbyggnad i Aspudden i Stockholm, reser-vationsanslag ......................

32.000

35.000

35,000

2,600,000

2

11

Telefonstationsbyggnad i Råsunda, reservationsanslag ..
Garagebyggnad inom telegrafverkets fastighet i Öster-sund, reservationsanslag..........................

13

Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafvä-sende, reservationsanslag ......................

Säger

2,702,000

D. Statens vattenfallsverk.

13

Kraftverken:

Distributionsanläggningar och därmed sammanhäng-ande arbeten vid statens kraftverk, reservationsan-slag ........................

1,000,000

600,000

6,875,000

13 a

Ytterligare utvidgning av ångkraftstationen i Västerås,
reservationsanslag ............................

13b

Ersättning för skador och rättegångskostnader i sam-band med huvudregleringen av Vänern, reservations-anslag ......................................

Säger

8,475,000

Säger

11,217,000

Kungl. Maj.ts proposition nr 8.

61

Att täckas av

II. Statens allmänna fastighetsfond.

lånemedel

Kronor

andra stats-inkomster
Kronor

1

J ustitiedepartementet:

Byggnadsarbeten m. m. vid centralfängelset i Malmö,
reservationsanslaq ............................

25,000

2 a

Inrättande av anstalt för män, som ådömts ungdoms-fängelse, reservationsanslaq ....................

70.000

20.000

17

Kommunikationsdepartementet:

Tillbyggnad till landsstatshuset i Falun, reservations-anslag ......................................

19

Byggnadsarbeten vid länsresidenset i Umeå, reserva-tionsanslaq ..................................

2,800

Säger

90,000

27,800

IV. Fonden för förlag till statsverket.

1

Försvarsdepartementet:

Vissa engångskostnader för försvarsväsendets byggna-der m. m., reservationsanslaq ..................

2,916,700

VI. Avbetalning å statsskulden.

B. Avskrivning av lånekapital m. m.

1 a

Avskrivning av till vissa engångskostnader för försvars-väsendets byggnader m. m. anvisat lånekapital, reserva-tionsanslag ...................................

2,916,700

Summa]

14,228,700

2,944,500

Av sammanlagda beloppet av de till utgifter för kapitalökning uppförda
anslagen, uppgående till 17,168,200 kronor, böra alltså täckas av lånemedel
14,223,700 kronor och av andra statsinkomster 2,944,500 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen besluta

att anslagen till utgifter för kapitalökning å tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1937/38 skola täckas av lånemedel
i överensstämmelse med vad den av mig i det föregående återgivna
sammanställningen utvisar.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Kolningen bifalla.

Ur protokollet:

P. J. Arrhenius.

V

.

/

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 8.

63

Bilaga 8.

Utgifter för kapitalökning.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 4 januari 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter
för kapitalökning å tilläggsstaten till riksstaten för budgetåret 1937/38
samt anför därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 1. Byggnadsarbeten m. m. vid centralfängelset i Malmö, reserva tionsanslag.

Med bifall till en av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till
1937 års riksdag under utgifter för kapitalökning (bil. l) gjord framställning
anvisade riksdagen till byggnadsarbeten m. m. vid centralfängelset i Malmö
för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag av 122,000 kronor.

I skrivelse den 14 september 1937 med förslag till inkomst- och utgiftsstat
för statens allmänna fastighetsfond har fångvårdsstyrelsen beträffande ifrågavarande
byggnadsarbeten, som då ännu icke hunnit påbörjas, uttalat att
styrelsen med hänsyn till den inträffade prisstegringen med omkring tjugu
procent å byggnadsmaterialier m. m. funnit ett tilläggsanslag erforderligt, vilket
styrelsen beräknade till 25,000 kronor. Styrelsen hemställde därför, att
framställning måtte göras bos riksdagen om beviljande av ytterligare medel
till belopp av 25,000 kronor till byggnadsarbeten m. m. vid centralfängelset
i Malmö.

De ifrågavarande byggnadsarbetena vid Malmöfängelset, som huvudsak- Depariemenisligen
avse avhjälpande av hygieniska olägenheter å personalbostäder, ha chefenansetts
ej kunna anstå. Förarbeten lia blivit gjorda å fångvårdsstyrelsens
arkitektkontor, och själva byggnadsarbetena lia beräknats komma till utförande
under innevarande budgetår. Anslag till förstärkning bör därför
äskas å tilläggsstat för detta budgetår.

I enlighet med den av fångvårdsstyrelsen gjorda framställningen får jag
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

att till Byggnadsarbeten m. m. vid centralfängelset
i Malmö å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1937/38 anvisa ett reservationsanslag
av........................... kronor 25,000.

[2.] 2 a. Inrättande av anstalt för män, som ådömts ungdomsfängelse,

reservationsanslag. Med bifall till ett av Kungl. Majit i proposition (nr 129)
till 1936 års riksdag framlagt förslag beviljade nämnda riksdag för inrättande
å Skenäs kungsgård i Östra Husby socken av en anstalt för män, som ådömts
ungdomsfängelse, för budgetåret 1936/37 ett reservationsanslag av 400,000
kronor. Anslaget anvisades under Utgifter för kapitalökning, Statens allmänna
fastighetsfond. Av anslagsbeloppet beräknades 392,000 kronor till
bestridande av kostnader för anstaltens uppförande.

I skrivelse den 14 september 1937 med förslag till inkomst- och utgiftsstat
för statens allmänna fastighetsfond har fångvårdsstyrelsen, under åberopande
av den kraftiga prisstegring som inträtt på senaste tid å bland annat
byggnadsmaterialier, hemställt om anvisande av ytterligare medel för anstaltens
inrättande. Prisstegringen kunde, enligt vad styrelsen anfört, uppskattas
till cirka tjugu procent. Efter avdrag från förenämnda belopp

392,000 kronor av vissa redan bestridda kostnader, cirka 13,000 kronor, syntes
kostnadsökningen böra beräknas å 379,000 kronor. Ökningen skulle
således uppgå till inemot 76,000 kronor men syntes styrelsen kunna begränsas
till 70,000 kronor. Styrelsen hemställde därför, att framställning
måtte göras hos riksdagen örn beviljande av ytterligare 70,000 kronor för
uppförande av fångvårdens ungdomsanstalt å Skenäs.

Departements- Vid senaste årsskifte hade enligt vad jag inhämtat arbetet på den nya ancheten''
staben fortskridit så långt att huvudbyggnaden var i det närmaste färdig.
Däremot återstodo ännu åtskilliga arbeten för uppförande och inredande av
erforderliga personalbostäder. Sålunda återstående arbeten lia beräknats
bliva slutförda under innevarande budgetår.

På de av fångvårdsstyrelsen anförda skäl finner jag mig böra föreslå, att
för ifrågavarande ändamål beviljas ytterligare 70,000 kronor. Beloppet synes
böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Inrättande av anstalt för män, som
ådömts ungdomsfängelse, å tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1937/38 anvisa ett
reservationsanslag av ................... kronor 70,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Tage Evers.

Kungl. Majds proposition nr 8.

65

Bilaga 9.

Utgifter för kapitalökning.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 januari 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,
Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler härefter
under försvarsdepartementets handläggning hörande ärende angående utgifter
för kapitalökning å tilläggsstaten till riksstaten för budgetåret 1937/38
samt anför därvid följande.

Fonden för förlag till statsverket.

[1.] 1. Vissa engångskostnader för försvarsväsendets byggnader m. m.,

reservationsanslag. Förslag om förstärkningsanslag till försvarsväsendets
byggnader föreligga inom såväl lantförsvarets som marinens och flygvapnets
verksamhetsområden.

Lantförsvaret.

I sitt utlåtande nr 1, vilket i förevarande avseende av riksdagen lämnades
utan erinran, upptog 1936 års riksdags särskilda utskott vissa byggnadsarbeten,
vilka stöde i samband med den nya försvarsorganisationen. Kostnaderna
för dessa byggnadsarbeten beräknades av utskottet till sammanlagt

37,812,000 kronor, varav för lantförsvaret 7,591,000 kronor och för försvarsväsendets
kemiska anstalt 540,000 kronor. De för byggnadsarbetena erforderliga
anslagen skulle enligt en av utskottet uppgjord plan under budgetåren
1936/37—1940/41 upptagas bland utgifter för kapitalökning under
fonden för förlag till statsverket.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 8.

5

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

I huvudsaklig överensstämmelse med nyssnämnda plan hava bland utgifter
för kapitalökning under rubriken fonden för förlag till statsverket till
vissa engångskostnader för försvarsväsendets byggnader m. m. anvisats för
budgetåret 1936/37 ett reservationsanslag av 9,127,000 kronor och för budgetåret
1937/38 ett liknande anslag å 11,170,000 kronor. Av förstnämnda
anslag avsågos 2,001,000 kronor för lantförsvaret och av det sistnämnda avsågos
2,130,000 kronor för lantförsvaret och 540,000 kronor för försvarsväsendets
kemiska anstalt.

Beträffande de särskilda byggnadsföretag, för vilka nyssnämnda anslagsbelopp
avsetts, hänvisas till 1936 års särskilda utskotts utlåtande nr 3 och
1937 års statsverksproposition, Utgifter för kapitalökning, Bil. 3.

I skrivelse den 10 september 1937 rörande lantförsvarets medelsbehov för
budgetåret 1938/39 har arméförvaltningen meddelat, att av de sålunda för
lantförsvaret avsedda anslagsbeloppen en del då ännu icke ställts till ämbetsverkets
fortifikationsstyrelses förfogande. Å dessa belopp, vilka utgjorde

771,000 kronor av 1936/37 års anslag och 1,680,000 kronor av 1937/38 års
anslag, erfordrades till följd av inträffade prisstegringar en förstärkning med
20 procent, därest de byggnadsarbeten, som vore avsedda att verkställas för
dessa medel, skulle kunna komma till utförande i planenlig omfattning.
Vidare har ämbetsverket i samma skrivelse anmält, att styresmannen för
försvarsväsendets kemiska anstalt i skrivelse till ämbetsverkets tygdepartement
framhållit nödvändigheten av att en mot prisstegringen svarande ökning
komme till stånd å det av 1937 års riksdag anvisade anslaget av 540,000
kronor för uppförande i avsedd omfattning av anstaltens byggnader, då en
eljest nödvändig minskning av detta byggnadsföretag skulle äventyra lösandet
av anstaltens uppgifter.

I enlighet med vad sålunda anförts har arméförvaltningen hemställt,
bland annat, att för ifrågavarande ändamål måtte för nästkommande budgetår
avses ett belopp av, i runt tal, 600,000 kronor, motsvarande 20 procent
å förenämnda belopp (771,000 + 1,680,000 + 540,000 =) 2,991,000 kronor,
att gäldas av det anslag, som för nämnda budgetår komme att utgå för engångskostnader
för lantförsvarets byggnader enligt 1936 års försvarsbeslut.

Marinen.

Av det förenämnda bland utgifter för kapitalökning under rubriken fonden
för förlag till statsverket för budgetåret 1936/37 till vissa engångskostnader
för försvarets byggnader m. m. anvisade reservationsanslaget å 9,127,000 kronor
avsågos för marinens del bl. a. 32,000 kronor för fortifikatoriska arbeten
i Stockholms skärgård, 50,000 kronor för påbörjande av lokal för simning och
inomhusidrott i Karlskrona, 200,000 kronor för fortifikatoriska arbeten därstädes
och 280,000 kronor för förläggningens ordnande i Fårösund. Av det
för budgetåret 1937/38 för motsvarande ändamål anvisade reservationsanslaget
å 11,170,000 kronor avsågos för marinens del 125,000 kronor till in -

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

67

stallation av värmeledning i Göteborgs örlogsdepås kasern ä Nya Varvet,

950,000 kronor till ordnande av förläggningen för Gotlands kustartillerikår,
170,000 kronor för fortifikatoriska arbeten i Fårösund, 113,000 kronor
till byggande av bombsäkra skyddsrum för minammunition i Stockholms
skärgård m. fl. platser, 240,000 kronor till byggande av brännoljecisterner
likaledes i Stockholms skärgård m. fl. platser, 91,000 kronor för påbörjande
av bombsäkert skyddsrum för torpeder vid Karlskrona örlogsvarv, 40,000
kronor för värmeledning i kustartilleriets kasernetablissement i Karlskrona
samt 661,000 kronor till vissa andra byggnadsföretag.

Härjämte har riksdagen av skattemedel anvisat för budgetåret 1936/37
dels ett reservationsanslag å 115,000 kronor lill bombsäkra skyddsrum för
minammunition m. m., dels ett reservationsanslag å 230,000 kronor till uppförande
av brännoljecisterner för flottan, dels ett reservationsanslag å 50,000
kronor för anordnande av bombsäkert skyddsrum för torpeder i Karlskrona,
dels ock ett reservationsanslag å 40,000 kronor för värmeledning inom kustartilleriets
kasernetablissement i Karlskrona.

I skrivelse den 6 september 1937 har marinförvaltningen på grund av
ökade material- och arbetspriser hemställt om anvisande av 786,000 kronor
lill förstärkning av omförmälda anslagsbelopp ävensom av ett till 433,000
kronor uppgående belopp, varav 400,000 kronor avsåge omförmälda etablissement
för Gotlands kustartillerikår och återstoden fortifikatoriska arbeten
i Fårösund och vilket belopp marinförvaltningen i annat sammanhang äskat
för budgetåret 1938/39.

I sin berörda skrivelse har marinförvaltningen anfört i huvudsak följande.

Arbetet med uppförandet av omförmälda för simning och inomhusidrott
vid Karlskrona örlogsstation avsedda lokal hade ännu ej påbörjats. Av de
för fortifikatoriska arbeten i Stockholms skärgård avsedda anslagen hade
ett belopp av 32,000 kronor ännu icke tagits i anspråk. För ifrågavarande
arbetens påbörjande respektive slutförande erfordrades en förstärkning av
vederbörliga anslagsbelopp, 50,000 respektive 32,000 kronor, med 25,000 kronor
eller sålunda över 30 procent å de sammanlagda anslagsbeloppen, 82,000
kronor. För omförmälda värmeledning å Nya Varvet, vartill för budgetåret
1937/38 avsetts ett belopp av 125,000 kronor, hade Kungl. Majit genom brev
den 26 februari 1937 anvisat 40,000 kronor och genom brev den 30 juli
1937 ytterligare 110,000 kronor eller sammanlagt 150,000 kronor, ett belopp
som sålunda med 25.000 kronor överstege den summa, som beräknats för
ändamålet. Ett mot ifrågavarande 25,000 kronor svarande belopp borde nu
enligt marinförvaltningens förmenande ställas till förfogande för utförande
av övriga under innevarande budgetår planerade arbeten. Vad därefter beträffade
kustartilleriförsvaret på Gotland, bade marinförvaltningen, sedan
Kungl. Majit genom brev den 30 juli 1937 fastställt huvudritningar m. m.
för etablissementet för Gotlands kustartillerikår, med ledning av inkomna
preliminära anbud omräknat vederbörligt kostnadsförslag och därvid funnit,
att detsamma slutade å 1,910,000 kronor, d. v. s. 280,000 kronor mer än vad
ursprungligen beräknats för ändamålet eller 1,630,000 kronor, varav •— såsom
av det föregående inhämtas -— 280,000 kronor anvisats för budgetåret
1936/37 och 950,000 kronor för innevarande budgetår. Återstoden,

G8

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

400.000 kronor, hade marinförvaltningen äskat för nästkommande budgetår.
Kostnaderna för de fortifikatoriska arbetena i Fårösund beräknade marinförvaltningen
numera, sedan anbud å huvuddelen av arbetena infordrats, till

563.000 kronor eller 160,000 kronor mer än det ursprungligen beräknade beloppet,
403,000 kronor, varav, såsom ovan omförmälts, 200,000 kronor anvisats
för budgetåret 1936/37 och 170,000 kronor för innevarande budgetår, under
det att marinförvaltningen i annat sammanhang hemställt, att återstående
belopp, 33,000 kronor, måtte anvisas för nästa budgetår. Å det för budgetåret
1936/37 anvisade anslaget å 115,000 kronor till byggande av bombsäkra
skyddsrum för minammunition i Stockholms skärgård m. fl. platser erfordrades
en ökning med 25,000 kronor, varjämte en förstärkning med 22,600
kronor erfordrades i fråga örn det av riksdagen för enahanda ändamål för
innevarande budgetår anvisade anslaget, 113,000 kronor. Beträffande brännoljecisternerna
för flottan erfordrades, förutom förstärkning med 25,000 kronor
av det för budgetåret 1936/37 anvisade anslaget å 230,000 kronor, ytterligare
ökning med 48,000 kronor av det för innevarande budgetår anvisade
anslaget å 240,000 kronor eller sålunda tillhopa 73,000 kronor. Arbetet med
bombsäkert skyddsrum för torpedammunition i Karlskrona hade visserligen
ännu icke påbörjats men krävde ett tilläggsanslag av 20 procent å de för
budgetåren 1936/37 och 1937/38 anvisade anslagen (50,000 + 91,000 =)

141.000 kronor eller sålunda 28,200 kronor. Den nya värmeledningen i kustartilleriets
kaserner i Karlskrona, vars anläggande ännu icke påbörjats,
krävde en förstärkning av de för innevarande och närmast föregående budgetår
anvisade anslagen, 40,000 kronor för vartdera budgetåret, med 20 procent
å sammanlagda anslagsbeloppet, 80,000 kronor, eller 16,000 kronor. Slutligen
erfordrades en förstärkning, likaledes med 20 procent, å det för övriga
arbeten anvisade beloppet för budgetåret 1937/38, 661,000 kronor, eller sålunda
i avrundat tal 132,000 kronor.

Flygvapnet.

I 1936 års försvarsbeslut beräknades ett belopp av sammanlagt 23,843,000
kronor för utförande av vissa byggnadsarbeten, vilka stöde i samband med
den nya flygvapenorganisationen.

Nämnda belopp avsågs skola fördelas å budgetåren 1936/37—1940/41 på
följande sätt:

Budgetåret 1936/37 ................. kronor

» 1937/38 »

>- 1938/39 »

» 1939/40 .................

» 1940/41 .................

Summa kronor

6.000,000

6,000,000

5.000. 000

4.000. 000
2,843,000

23,843,000.

I enlighet med nämnda plan hava för budgetåren 1936/37 och 1937/38 under
Utgifter för kapitalökning: Fonden för förlag till statsverket anvisats de
båda första årskvoterna om vardera 6,000,000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1937 angående vissa engångskostnader för försvarsväsendets
byggnader m. m. har flygtörvaltningen hemställt, bland annat,
örn anvisande av dels ett belopp av 828,000 kronor såsom förstärkning
av nyssberörda kvotanslag för budgetåret 1936/37, dels ock ett belopp örn

G9

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

1,800,000 kronor såsom förstärkning av nämnda kvotanslag för budgetåret
1937/38.

Beträffande det begärda förstärkningsbeloppet för budgetåret 1936/37 har
flygförvaltningen i sin berörda skrivelse anfört följande.

Den stegring i byggnadskostnaderna, vilken inträtt sedan kostnaderna härför
beräknats i försvarskommissionen, har i viss mån drabbat jämväl de
byggnadsåtgärder, för vilka medel anvisats för budgetåret 1936/37. Till ökning
av byggnadskostnaderna hava ock bidragit de hänsyn som numera måst
tagas till skydd mot anfall från luften, och för vilka särskild kostnad förut
icke kunnat beräknas.

Dessa merkostnader avse byggnadskostnaderna för flygkrigsskolan å
Ljungbyhed, Västmanlands och Roslagens flygflottiljer. Flygfältsarbetena
vid Jämtlands flygflottilj hava däremot kunnat hållas inom ramen av härför
beräknade medel.

Med avseende å merkostnaderna för flygkrigsskolan, varest med hänsyn
till organisationens fortskridande och övningarnas bedrivande åtgärder omedelbart
erfordras för arbetenas slutförande hösten 1937, hava dessa beräknats
till 282,000 kronor, samt underdånig framställning den 26 augusti 1937
avgivits angående medelsanvisning härför.

Merkostnaderna för byggnadsarbetena vid Västmanlands och Roslagens
flygflottiljer hava beräknats till respektive 240,000 och 306,000 kronor, i enlighet
med vidfogade utredningar.

Medel för slutförande av för dessa flottiljer fastställda arbeten avser flygförvaltningen
att äska under hösten 1937 i den mån de härför behöva tagas
i anspråk.

Sammanlagda merkostnaden för förstärkning av det för 1936/37 anvisade
reservationsanslaget utgör sålunda 282,000 + 240,000 + 306,000 eller 828,000
kronor.

I fråga örn den äskade förstärkningen av byggnadsanslaget för budgetåret
1937/38 har flygförvaltningen i sin merberörda skrivelse anfört följande.

Byggnadskostnaderna hava stigit högst väsentligt under innevarande år på
grund av ökade arbetslöner och materialpriser.

Dessa ökningar uppgå för närvarande (i augusti 1937) till:

arbetslöner .......................................... 10 %>

byggnadsjärn ........................................ 80—100 %

trä (utom utskottsvirke) .............................. 40 °/o

utskottsvirke ........................................ 100 %

värme- och sanitetsinstallationer ...................... 50 %

elektriska kraft- och belysningsinstallationer ............ 15 °/o

varjämte priset på tegel med största sannolikhet väntas stiga.

De totala byggnadskostnaderna kunna med ledning härav beräknas hava
stigit med i medeltal 25—30 °/o utöver 1935 och 1936 års priser.

Då en fortsatt prisstegring med ali sannolikhet är att vänta, men densammas
storlek är mycket vansklig att förutsäga, synes en lägre procentsats än
30 % under inga omständigheter böra förekomma. Med utgående från dessa
synpunkter beräknas merkostnaden till 30 % av 6,000,000 kronor eller till

1,800,000 kronor. Dessa medel behöva anvisas redan under budgetåret
1937/38, så att byggnadsarbetena i fråga skola kunna slutföras i så god tid att
organisationsplanen för flygvapnets uppsättning icke förryckcs.

70

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

Departements- I likhet med arméförvaltningen anser jag, att den stegring av byggnadséhejen.
kostnaderna, som inträtt, sedan 1936 års förenämnda kostnadsberäkningar
uppgjordes, gör det ofrånkomligt att ställa ytterligare medel till förfogande
för fullföljande av de utav ifrågavarande, för lantförsvaret avsedda byggnadsföretag,
för vilka medel anvisats å riksstaten för budgetåren 1936/37
och 1937,38. Detsamma gäller beträffande det för försvarsväsendets kemiska
anstalt för budgetåret 1937/38 anvisade anslagsbeloppet. Arméförvaltningens
förslag örn en förstärkning med 20 procent å dels de delar av
lantförsvarets byggnadsanslag, vilka ännu icke ställts under fortifikationsstyrelsens
disposition, och dels det för den kemiska anstalten anvisade beloppet
finner jag mig böra biträda. Med denna beräkningsgrund kommer
anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål att uppgå till, i runt tal, 600,000
kronor. Då med detta belopp icke komma att tillgodoses några nya behov
utan detsamma uteslutande är avsett att utgöra en vid fullföljande av de
godkända byggnadsplanerna erforderlig förstärkning å redan tidigare anvisade
anslagsmedel, torde detsamma böra belasta 1937/38 års budget och därför
upptagas å tilläggsstat för sistnämnda budgetår.

Såsom av det föregående inhämtas har inträffad prisstegring i fråga örn
arbets- och materialkostnader medfört ökat medelsbehov för en del byggnadsföretag
vid marinen, vartill anslag anvisats av riksdagen för innevarande
och närmast föregående budgetår. Å ifrågavarande anslagsbelopp,
uppgående till sammanlagt 3,387,000 kronor, jämte ett belopp å 433,000 kronor,
som för fullföljande av vissa av omförmälda byggnadsföretag av marinförvaltningen
äskats för nästa budgetår, eller sålunda tillhopa 3,820,000
kronor har marinförvaltningen föreslagit en förstärkning med 786,000 kronor,
motsvarande över 20 procent å omförmälda anslagssumma. För egen
del anser även jag, att en förstärkning av ifrågavarande byggnadsanslag
är ofrånkomlig. I detta sammanhang bör emellertid till prövning upptagas
allenast fråga om förstärkning av anslag, vilka av riksdagen redan blivit beviljade.
Det sammanlagda anslagsbelopp, varå förstärkning torde böra utgå.
utgör alltså (3,820,000 — 433,000 =) 3,387,000 kronor. Å detta belopp anser
jag mig böra föreslå en förstärkning med 20 procent eller sålunda, i
avrundat tal, 680,000 kronor, som torde böra äskas å tilläggsstat för nästa
budgetår.

I fråga om det för förstärkning av 1936/37 års byggnadsanslag av flygförvaltningen
för flygvapnet begärda beloppet vill jag till en början erinra därom,
att Kungl. Maj:t dels genom beslut den 11 september 1937 anvisat det för
flygkrigsskolans färdigställande begärda beloppet, 282,000 kronor, dels ock genom
beslut den 15 oktober 1937 anvisat 90,000 kronor av det för Västmanlands
flygflottilj angivna merkostnadsbeloppet 240,000 kronor, därvid i bägge
fallen medlen anvisats att utgå från det utom huvudtitlarna för budgetåret
1937/38 uppförda anslaget till oförutsedda utgifter.

Det begärda beloppet, 828,000 kronor, bör sålunda till en början minskas
med vad som redan blivit anvisat eller sammanlagt 372,000 kronor.

Vidare får jag anmäla, att flygförvaltningen i skrivelse den 11 december

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

71

1937 inkommit med hemställan örn att för täckande av merkostnader för i
1936/37 års byggnadsprogram ingående byggnader och anläggningar för
Roslagens flygflottilj ett belopp av 286,700 kronor måtte ställas till förfogande
under innevarande budgetår. Nämnda belopp utgör en del av det belopp örn

306.000 kronor, som i förenämnda skrivelse den 31 augusti 1937 angivits såsom
erforderligt för täckande av uppkomna merkostnader för nämnda flygflottilj.
Förhållandet utvecklas närmare i den nyssberörda skrivelsen av den
11 december 1937. Därav framgår, att den totala bristen å de för Roslagens
flygflottilj beräknade sammanlagda anslagsbeloppen uppgår till 373,000 kronor
men att av sistnämnda belopp sammanlagt allenast 286,700 kronor belöper
å den anslagssumma, som för budgetåret 1936/37 avsetts för ifrågavarande
flygflottilj. Återstoden, (373,000 — 286,700=) 86,300 kronor, som av -såge merkostnaden för vatten-, värme-, avlopps- och elektriska ledningar
för i 1938/39 och 1939/40 års byggnadsprogram ingående byggnader, hav
beräknats ingå i det av ämbetsverket i annan ordning begärda förstärkningsanslaget
för budgetåret 1938/39.

I enlighet med det nu sagda bör det av flygförvaltningen i förberörda skrivelse
den 31 augusti 1937 för Roslagens flygflottilj angivna beloppet minskas
från 306,000 kronor till 286,700 kronor eller med 19,300 kronor.

Det belopp, som erfordras för förstärkning av byggnadsanslaget för budgetåret
1936/37, skulle i enlighet med det anförda uppgå lill (828,000''—
372,000—19,300 =) 436,700 kronor. Emot beräkningen av detta belopp
har jag intet att erinra och torde detsamma av tidigare angivna skäl böra
anvisas att utgå å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Vad därefter beträffar den begärda förstärkningen av byggnadsanslaget
för budgetåret 1937/38 — vilken av flygförvaltningen beräknats till 30 procent
av anslagsbeloppet 6,000,000 kronor eller 1,800,000 kronor — torde det
stå klart, att även för flygvapnets räkning den inträffade prisstegringen å
materialier m. m. medför ett behov av förstärkning av de anslagsmedel, som
anvisats för fullföljande av den å innevarande budgetår belöpande delen
av byggnadsprogrammet. Jag anser mig emellertid icke kunna tillstyrka,
att nämnda förstärkning för flygvapnets del beräknas efter en högre procentsats
än den som ansetts böra tillämpas för de båda övriga försvarsgrenarna,
nämligen 20 procent å det anvisade beloppet. Då detta utgör 6,000,000 kronor,
skulle alltså förstärkningsbeloppet för innevarande budgetår uppgå till

1.200.000 kronor.

Av det anförda framgår, att det belopp, som enligt min mening bör anvisas
å tilläggsstat för budgetåret 1937/38 till täckande av prisstegringar å flygvapnets
byggnadsarbeten, uppgår lill sammanlagt (436,700 + 1,200,000 =)
1,636,700 kronor.

Medelsbehovet under ifrågavarande anslag uppgår alltså till (600,000 +

680.000 + 1,636,700 =) 2,916,700 kronor.

•lag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

att till Vissa engångskostnader för försvarsväsendets byggnader
m. m. å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1937/
38 anvisa ett reservationsanslag av......kronor 2,916,700.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Gunnar Christianson.

Kungl. Maj.ts proposition nr 8.

73

Bilaga 10.

Utgifter för kapitalökning.

Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 4 januari 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson,''statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Forslund, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående utgifter för kapitalökning å tilläggsstaten till riksstaten för
budgetåret 1937/38 samt anför därvid följande.

Statens affärsverksamhet.

A. Postverket.

[1.] 4. Tillbyggnad till posthuset i Norrtälje, reservationsanslag. Med

bifall till Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen till 1937 års riksdag under
utgifter för kapitalökning (bil. 5, punkt 4) gjorda framställning anvisade
riksdagen för innevarande budgetår för tillbyggnad till posthuset i Norrtälje
ett reservationsanslag av 186,000 kronor. Genom det tillämnade byggnadsföretaget
avsågs att bereda postkontoret utvidgade och förbättrade lokaler,
varjämte i posthuset skulle anordnas lokaler för telegrafverkets station i
Norrtälje. I enlighet med vad som i propositionen förutsattes har Kungl.
Majit därjämte genom beslut den 2 april 1937 medgivit, att för byggnadsföretaget
finge under år 1937 användas ett belopp av 22,000 kronor ur postverkets
förnyelsefond. De sålunda anvisade medlen motsvarade den beräknade
kostnaden för företaget, 208,000 kronor.

I skrivelse den 16 augusti 1937 meddelade byggnadsstyrelsen, bland annat,
att enligt av styrelsen införskaffade entreprenadanbud å byggnads- och
ledningsarbetena för ifrågavarande byggnadsföretag byggnadskostnaderna,
vilka tidigare beräknats till 208,000 kronor, numera stigit till 248,000 kronor
beroende på de sedan hösten 1936 stegrade materialpriserna och sedan
juni 1937 höjda arbetslönerna, alt telegrafstyrelsen i skrivelse till generalpoststyrelsen
don 14 augusti 1937 framhållit, bland annat, att enär den över -

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Departements chefen.

dragsstation, som avsåges skola inrymmas i tillbyggnaden, måste tagas i
bruk snarast möjligt under nästkommande år, det vore oundgängligen nödvändigt,
att arbetet med den planerade byggnaden igångsattes utan dröjsmål,
att generalpoststyrelsen, enligt vad denna styrelse meddelat, hade för
avsikt att framdeles hos Kungl. Maj:t göra framställning om avlåtande av
proposition till 1938 års riksdag örn anvisande av det för byggnadsföretagets
fullbordande ytterligare erforderliga beloppet, 40,000 kronor, att utgå för
budgetåret 1938/39, samt att generalpoststyrelsen hemställt, att byggnadsstyrelsen
ville med hänsyn till arbetets brådskande natur omedelbart igångsätta
byggnadsföretaget. I anslutning härtill anmälde byggnadsstyrelsen, att
styrelsen med hänsyn till vad generalpoststyrelsen och telegrafstyrelsen anfört
i ärendet ansåge sig böra den 1 september 1937 igångsätta nu ifrågavarande
byggnadsföretag, därest Kungl. Maj:t icke förklarade hinder däremot möta,
ävensom att styrelsen ämnade så avpassa utbetalningarna för byggnadsföretaget,
att de sista likviderna till ett belopp av minst 40,000 kronor utginge
efter ingången av budgetåret 1938/39. Genom beslut den 27 augusti 1937
fann Kungl. Maj:t byggnadsstyrelsens anmälan icke föranleda någon Kungl.
Maj:ts åtgärd.

I sin skrivelse den 27 augusti 1937 har generalpoststyrelsen därefter hemställt,
att det sålunda för färdigställande av ifrågavarande byggnadsföretag
erforderliga beloppet örn 40,000 kronor måtte anvisas å riksstaten för nästa
budgetår.

Generalpoststyrelsens nu förevarande framställning har icke givit mig anledning
till erinran. Då det erforderliga anslaget, 40,000 kronor, avser utgifter
hänförliga till innevarande budgetår och därför bör upptagas å tillläggsstat
för detta budgetår, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att för Tillbyggnad till posthuset i Norrtälje å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1937/38 anvisa
ett reservationsanslag av ................ kronor 40,000.

B. Telegrafverket.

[2.] 1. Telefonstationsbyggnad i Aspudden i Stockholm, reservations anslag.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i 1937 års statsverksproposition (utgifter
för kapitalökning, bil. 5, punkt 7) gjorda framställning anvisade riksdagen
för innevarande budgetår till telefonstationsbyggnad i Aspudden i
Stockholm ett reservationsanslag av 164,000 kronor.

Genom beslut den 2 april 1937 bemyndigade Kungl. Maj:t telegrafstyrelsen
att förvärva för berörda telefonstationsbyggnad i Aspudden avsedd fastighet för
en köpeskilling av 8,300 kronor samt uppdrog åt byggnadsstyrelsen att i samarbete
med telegrafstyrelsen låta i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden den 4 januari 1937 omförmäl -

Kungl. May.ts proposition nr 8-

75

da ritningar utföra ifrågavarande telefonstationsbyggnad. Emellertid meddelade
byggnadsstyrelsen i skrivelse den 6 september 1937, att enligt infordrade
entreprenadanbud å byggnadsarbetena m. m. kostnaderna för ifrågavarande
bygge dåmera beräknats till 187,000 kronor, beroende på de sedan
hösten 1936 stegrade materialpriserna och sedan juni 1937 höjda arbetslönerna,
och sålunda komme att med 31,300 kronor överstiga det tidigare beräknade
beloppet 155,700 kronor, att telegrafstyrelsen, enligt vad styrelsen
meddelat, hade för avsikt att framdeles hos Kungl. Majit göra framställning
örn proposition till 1938 års riksdag örn anvisande av för byggnadsföretaget
erforderligt tilläggsanslag att utgå för budgetåret 1938/39 samt
att telegrafstyrelsen hemställt, att arbetet måtte omedelbart igångsättas, därvid
bland annat åberopats, att försening av öppnandet av den automatiska
telefonstationen, vilket beräknats kunna ske under januari månad 1939, skulle
medföra avsevärda olägenheter för telegrafverket och blivande telefonabonnenter.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställde byggnadsstyrelsen
om bemyndigande att, utan hinder av nu angivna omständigheter,
igångsätta ifrågavarande byggnadsföretag, varjämte styrelsen anmälde, att,
vid bifall till framställningen, utbetalningarna för byggnadsföretaget komme
att avpassas så, att de sista likviderna till ett belopp av minst 31,300 kronor
utginge efter ingången av budgetåret 1938/39. Genom beslut den 8 oktober
1937 fann Kungl. Majit gott lämna byggnadsstyrelsen det begärda bemyndigandet.

I sin skrivelse den 28 september 1937 hemställer telegrafstyrelsen om anvisande
av det mot den angivna kostnadsökningen svarande beloppet eller
avrundat 32,000 kronor.

Med tillstyrkande av telegrafstyrelsens framställning och då förstärknings- Departementsbehovet
avser utgifter hänförliga till innevarande budgetår, hemställer jag,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Telefonstationsbyggnad i Aspudden i Stockholm å
tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1937/

38 anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 32,000.

[3.] 2. Telefonstationsbyggnad i Råsunda, reservationsanslag. Med bi fall

till Kungl. Majits i 1937 års statsverksproposition (utgifter för kapitalökning,
bil. 5, punkt 8) gjorda framställning anvisade riksdagen för innevarande
budgetår till telefonstationsbyggnad i Råsunda ett reservationsanslag
av 140,000 kronor.

Genom beslut den 2 april 1937 förklarade Kungl. Majit, att Kungl. Majit
ville framdeles, sedan fråga om sättet för bebyggande av telegrafverket tillhörig,
för uppförande av ifrågavarande telefonstationsbyggnad avsedd tomt
i Råsunda blivit avgjord, på framställning av telegrafstyrelsen meddela beslut
beträffande uppförandet av telefonstationsbyggnaden. Sedan telegrafstyrelsen
i skrivelse den 14 augusti 1937, med förmälan att frågan

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Departements chefen.

om sättet för bebyggandet av nämnda tomt dåmera avgjorts, hemställt
dels om uppdrag för byggnadsstyrelsen att låta utföra berörda telefonstationsbyggnad
enligt ingivna ritningar, dels ock örn anvisande av för byggnadsföretaget
avsedda medel, avgav byggnadsstyrelsen utlåtande i ärendet
den 24 augusti 1937 och anförde därvid, att förenämnda, för ifrågavarande
byggnadsföretag beviljade anslag å 140,000 kronor icke komme att förslå
till följd av den stegring av material- och arbetspriser, som inträtt sedan den
till grund för anslagets beviljande liggande kostnadsberäkningen uppgjordes,
varför man måste räkna med en kostnadsökning av omkring 35,000 kronor.
Genom beslut den 22 oktober 1937 fann Kungl. Maj :t med anledning av vad
i ärendet förekommit gott anbefalla byggnadsstyrelsen att i samarbete med
telegrafstyrelsen låta å omförmälda tomt i Råsunda uppföra en telefonstationsbyggnad
i huvudsaklig överensstämmelse med förenämnda ritningar,
med rätt för byggnadsstyrelsen att i samråd med telegrafstyrelsen vidtaga
de smärre ändringar i ritningarna, som kunna visa sig behövliga och icke
öka kostnaderna. Därjämte ställde Kungl. Majit förenämnda anslag till telegrafstyrelsens
förfogande.

I sin skrivelse den 28 september 1937 hemställer telegrafstyrelsen örn anvisande
för nästa budgetår av det mot angivna kostnadsökning svarande
beloppet 35,000 kronor.

Då ifrågavarande byggnadsföretag är av den brådskande natur, att detsamma
måst igångsättas under sistförflutna höst, torde merkostnaden böra
belasta löpande riksstat. Mot telegrafstyrelsens uppskattning av medelsbehovet
till 35,000 kronor har jag intet att erinra. Jag hemställer därför, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Telefonstationsbyggnad i Råsunda å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1937/38 anvisa
ett reservationsanslag av ................ kronor 35,000.

[4.] 11. Garagebyggnad inom telegrafverkets fastighet i Östersund,

reservationsanslag. Med bifall till Kungl. Majits i statsverkspropositionen
(utgifter för kapitalökning, bil. 5, punkt 17) gjorda framställning anvisade
riksdagen för innevarande budgetår till garagebyggnad inom telegrafverkets
fastighet i Östersund ett reservationsanslag av 127,000 kronor.

Genom beslut den 2 april 1937 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen
att i samarbete med telegrafstyrelsen och generalpoststyrelsen låta i huvudsaklig
överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 4 januari 1937 omförmälda ritningar utföra ifrågavarande garagebyggnad.
Emellertid meddelade byggnadsstyrelsen i skrivelse den 21 augusti
1937, att enligt infordrade entreprenadanbud å byggnads- och ledningsarbetena
för ifrågavarande nybyggnad byggnadskostnaderna, vilka tidigare beräknats
till 127,000 kronor, numera stigit till 162,000 kronor beroende på de
sedan hösten 1936 stegrade materialpriserna och sedan juni 1937 höjda ar -

Kungl. Maj.ts proposition nr 8.

77

betslönerna, att generalpoststyrelsen i skrivelse till telegrafstyrelsen den 16
augusti 1937 -— under framhållande, att kravet på ökade garageutrymmen i
Östersund vore ofrånkomligt och med det snaraste måste tillgodoses samt att
arbetet med den planerade garagebyggnaden därför måste bedrivas så, att
densamma kunde tagas i bruk sommaren 1938 — hemställt, att arbetet med
garagets utförande, ändock att det därför anvisade anslaget vore otillräckligt,
måtte omedelbart igångsättas, att telegrafstyrelsen, enligt vad denna styrelse
meddelat, hade för avsikt att framdeles hos Kungl. Majit göra framställning
om avlåtande av proposition till 1938 års riksdag om anvisande av
för byggnadsföretaget erforderligt tilläggsanslag att utgå för budgetåret
1938/39 samt att telegrafstyrelsen hemställt, att arbetet med byggnadens
uppförande måtte igångsättas snarast möjligt. I anslutning till vad sålunda
anförts anmälde byggnadsstyrelsen, att styrelsen, med hänsyn till vad telegrafstyrelsen
och generalpoststyrelsen anfört i ärendet, ansåge sig böra den
1 september 1937 igångsätta ifrågavarande byggnadsföretag, därest Kungl.

Majit icke förklarade hinder däremot möta, ävensom att styrelsen ämnade
så avpassa utbetalningarna för byggnadsföretaget, att de sista likviderna till
ett belopp av minst 35,000 kronor utginge efter ingången av budgetåret
1938/39. Genom beslut den 27 augusti 1937 fann Kungl. Majit byggnadsstyrelsens
anmälan icke föranleda någon Kungl. Majits åtgärd.

I sin skrivelse den 28 september 1937 hemställer telegra]styrelsen om anvisande
för nästa budgetår av det mot den angivna kostnadsökningen svarande
beloppet- 35,000 kronor.

Med tillstyrkande av telegrafstyrelsens framställning och då medelsbehovet Departement
avser utgifter hänförliga till innevarande budgetår, hemställer jag, att Kungl. chelenMajit
måtte föreslå riksdagen

att till Garagebyggnad inom telegrafverkets fastighet i
Östersund å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1937/38
anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 35,000.

[5.] 13. Fortsatt utveckling av- statens telefon- och telegrafväsende,

reservationsanslag. I samband med anmälan av anslag å kapitalbudgeten
för nästa budgetår till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
har jag förordat, att ett belopp av 2,600,000 kronor, motsvarande
kostnaderna för en under år 1937 utförd kabelanläggning mellan Gävle och
Krylbo, anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Under hänvisning till vad i berörda sammanhang anförts hemställer jag,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1937/38
anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 2,600,000.

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

D. Statens vattenfallsverk.

[6.] 13. Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande ar beten

vid statens kraftverk, reservationsanslag. I samband med anmälan
av anslag å kapitalbudgeten för nästa budgetår till distributionsanläggningar
och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk har jag förordat,
att ett belopp av 1,000,000 kronor, motsvarande merkostnader för de på innevarande
budgetår belöpande anläggningsarbetena, anvisas å tilläggsstat för nu
löpande budgetår.

På grund härav hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1937/38 anvisa ett reservationsanslag
av .................... kronor 1,000,000.

[7.] 13 a. Ytterligare utvidgning av ångkraftstationen i Västerås, re servationsanslag.

I skrivelse den 30 september 1937 har vattenfallsstyrelsen
hemställt om ett tilläggsanslag å 600,000 kronor för den av 1934 års
riksdag beslutade utvidgningen av ångkraftstationen i Västerås med en tolfte
ångpanna. Detta anslagsbehov hänför sig huvudsakligen till vissa förbättringar
å anläggningen, som styrelsen under arbetets gång funnit sig böra
vidtaga, och i övrigt till kostnadsökning på grund av oförutsedda omständigheter.

Rörande nämnda utvidgningsarbete torde jag, med hänvisning i övrigt till
de redogörelser, som återfinnas i Kungl. Maj:ts proposition nr 209 till 1934
års riksdag och 1935 års statsverksproposition (utgifter för kapitalökning
bil. 3, punkt 40), få erinra om följande.

Med den år 1934 planerade utvidgningen av Västerås ångkraftstation avsågs,
att ångpanneanläggningen skulle komma att ungefär svara mot ångturbinanläggningens
kapacitet, vid fullbelastning av samtliga aggregat uppgående
till omkring 110,000 kilowatt. Den nya pannan beräknades vid maximal
produktion och med hjälp av olja lämna 30,000 kilowatt samt vid kontinuerlig
drift och med kol 20,000 kilowatt. Kostnaden för anläggningen —
däri inbegripna anordningar för oljeeldning, kolpulvrisering och avskiljande
av aska — beräknades till 1,250,000 kronor. Av detta belopp anvisade riksdagen
för budgetåret 1934/35 ett belopp av 750,000 kronor och avsågs återstoden
skola anvisas för det följande budgetåret.

I skrivelse den 29 september 1934 meddelade vattenfallsstyrelsen, att det vid
konstruktionen av den nya pannan visat sig, att genom vissa ändringar i den
ursprungliga planen den kontinuerliga effekten hos pannan kunde ökas vid
koleldning till omkring 40,000 kilowatt och vid oljeeldning till omkring

50,000 kilowatt. Vid en dylik ändring av pannan skulle anläggningskostnaden
ökas med 500,000 kronor till 1,750,000 kronor. Mot en kostnadsökning

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

79

av 40 procent skulle alltså svara en effektökning vid koleldning av omkring
100 procent. Ångpanneanläggningen i sin helhet beräknades kunna kontinuerligt
under några veckor med koleldning producera 100,000 kilowatt
i stället för tidigare beräknade 80,000 kilowatt. Med bifall till Kungl.
Maj:ts i 1935 års statsverksproposition framställda förslag anvisade 1935 års
riksdag 1,000,000 kronor för utförande av pannan enligt det större alternativet.

I sin nu förevarande skrivelse har vattenfallsstyrelsen till en början meddelat,
att ångpannan nr 12 vöre projekterad och byggd för eldning med pulvriserat
kol, vilket medförde den fördelen, att man kunde använda nästan vilket
slags kol som helst; i regel torde det komma att användas billiga stybbkol.
Vid kolpulverpannor förelåge emellertid den komplikationen, att större
delen av askan följde med rökgaserna ut genom skorstenen, om icke särskild
askavskiljning anordnades. Askreningen hade vid pannan nr 12 berett
stora svårigheter och vållat en väsentlig fördyring.

Vattenfallsstyrelsen erinrar vidare om att år 1934, samma år som anslag
första gången beviljades till pannan nr 12, anslag jämväl anvisades till askfilteranläggning
för pannan nr 11. Om behovet av denna anläggning hade
vattenfallsstyrelsen då anfört, bland annat, att vid kolpulverpannor omkring
70 procent av askan följde med rökgaserna, örn icke askfilter inbyggdes. Vid
pannorna nr 9 och 10 hade askfilter, trots att kolpulvereldning införts, tills
vidare kunnat undvaras, därför att pannorna vore byggda för en relativt
mindre effekt och mera sällan användes, men vid pannan nr 11 finge man
däremot räkna med att vid full belastning omkring 25 ton aska komme att
utblåsas per dygn, örn icke askavskiljning anordnades; det vore därför nödvändigt
att utföra askfilteranläggning för denna panna. Enligt preliminära
uppgifter beräknades kostnaden för askfilteranläggningen till 100,000 kronor,
men styrelsen hade då ännu ej varit i tillfälle att i detalj utreda, huru
anordningarna skulle utföras; kostnadsberäkningen hade varit baserad därpå,
att rökgasfläktarna skulle ombyggas, så att den tyngre askan genom centrifugalverkan
separerades från rökgaserna.

Vad angår pannan nr 12, fortsätter styrelsen, bade styrelsen vid kostnadsberäkningen
utgått därifrån, att samma slags askavskiljning skulle användas
vid denna som vid pannan nr 11 men att kostnaden skulle utfalla något
lägre, emedan rökgasfläktarna från början kunnat beställas för askseparering.

Styrelsen ingår härefter på frågan örn de lämpligaste tekniska anordningarna
för askavskiljningen och anför härom:

Efter ingående undersökningar under samverkan med ingenjörsvetenskapsakademiens
ångvärmeinstitut och svenska fläktfabriken verkställdes
ombyggnaden av rökgasfläktarna på pannan nr 11. Resultatet motsvarade
förväntningarna så till vida, att färgen på rökgaserna ändrades från svart till
ljust gulbrunt, och att alla grövre askpariiklar fullständigt avskiljdes ävensom
en stor del av de mycket fina askpartiklarna. De resterande askpartiklar,
som följa med rökgaserna, äro så fina, att de även vid liten vind spridas
över eif mycket stort område — med flera kilometers radie — vadan de

80

Kungl. Maj.ts proposition nr 8.

icke förorsaka någon praktisk olägenhet. I ett hänseende blevo emellertid
resultaten vid pannan nr 11 avvikande från vad man tänkt. Det visade sig
nämligen, att askan vid den använda pannkonstruktionen i mindre grad än
eljest brukar vara fallet sintras tillsammans till större partiklar, vadan en
större del av den totala askmängden följer med rökgaserna än man väntat.

Vid pannan nr 11 behöver denna omständighet tills vidare icke föranleda
några större svårigheter, under förutsättning att askavskiljningen vid pannan
nr 12 göres tillräckligt effektiv. Sistnämnda panna kommer nämligen
såväl på grund av den större kapaciteten som därför att den i främsta rummet
kommer att användas för driften (bl. a. på grund av högre verkningsgrad)
att producera omkring 5 gånger mera ånga per år än pannan nr 11 och vid
lika askavskiljaranläggningar slunga ut 5 gånger mera aska örn året. Vattenfallsstyrelsen
har därför ansett sig tvungen att åstadkomma en ännu mera
effektiv askrening vid pannan nr 12 än vid pannan nr 11. Erfarenheten har
visat, att det vid fuktig väderlek eller regn kan bli obehag även av mycket
fina askpartiklar, om mängden är mycket stor. Tyvärr tog ombyggnaden
av fläktarna vid pannan nr 11 lång tid, och proven blevo icke klara förrän
efter det att 1935 års riksdag behandlat frågan örn anslag till pannan nr 12,
vadan vattenfallsstyrelsen icke hade tillfälle att i det sambandet framföra
sina betänkligheter rörande askavskiljningen vid pannan nr 12.

Sedan provningsresultaten vid pannan nr 11 blivit klara, tog emellertid
styrelsen omedelbart itu med ett studium av övriga reningsmetoder, som
kunna ifrågakomma, d. v. s. med cykloner eller tvättning av rökgaserna med
vatten eller elektrostatisk filtrering. Besök gjordes vid en del större tyska och
engelska ångkraftverk för tillgodogörande av deras erfarenheter. Det befanns
därvid, att man borde inrikta sig på elektrostatisk filtrering.

De förhandlingar, som fördes med den utländske patentinnehavaren för
denna metod, ledde tyvärr icke till önskvärt resultat. Kostnaden blev synnerligen
hög, och det var praktiskt taget omöjligt att inrymma filtret i pannbyggnaden.
Då patenten just upphörde att gälla vid denna tidpunkt, började
vattenfallsstyrelsen i samverkan med Asea en egen undersökning rörande
möjligheten att i Sverige tillverka elektrostatiska askfilter med en för
pannan nr 12 lämplig utformning. De experimentella provningar, som
gjordes, ledde till gynnsamma resultat, men först under loppet av år 1936
blev det möjligt att fastställa, huru anläggningen skulle utföras.

Vattenfallsstyrelsen meddelar härefter, att, när styrelsen i början av hösten
1936 angav sina anslagsbehov, detaljerna beträffande den elektrostatiska
filteranläggningen ännu icke varit så klara, att någon exakt kostnadsberäkning
kunnat göras, och att det överskridande av anslaget, som då befarats,
varit relativt obetydligt.

Insättningen av elektrofiltret hade emellertid, fortsätter styrelsen, lett till
en ökning av panntornets höjd med 9 meter, och den därav betingade förstärkningen
av pannans järnstomme hade blivit avsevärt dyrbarare än väntat.
Filtret hade därför medfört följande överskridande av anslaget:

Pannhusbyggnaden med järnstomme .................. kronor 150,000

Askavskiljare ........................................ * 105d)00

Summa kronor 255,000.

Rörande resultatet av den utförda askfilteranläggningen, som på grund av
leveransförsening icke blivit driftfärdig förrän i början av september må -

Kungl. Mcij:ts proposition nr 8.

81

nåd 1937, upplyser vattenfallsstyrelsen, att provningarna givit vid handen,
att med det installerade filtret kunde åstadkommas en god askrening upp till

30,000 kilowatts belastning och en någorlunda tillfredsställande askrening
upp till 35,000 kilowatt. Det hade vidtagits åtgärder för uppsättning av ännu
ett filter vid sidan av det nu installerade, så att rökgaserna skulle fördelas
jämnt på båda. Styrelsen ansåge, att på så sätt borde ernås en mycket god
askrening ända upp till den högsta effekt, nämligen omkring 50,000 kilowatt,
som ångpannan torde kunna avge vid eldning med kol.

Vattenfallsstyrelsen meddelar härefter, att det under konstruktionsarbetet
med pannan nr 12 successivt visat sig lämpligt att vidtaga en del förbättringar
med pannan i övrigt, genom vilka bränsleåtgången skulle minskas,
underhållskostnaden reduceras och övervakningen underlättas. Rörande
dessa förbättringar anför styrelsen:

Genom ändrad utformning av eldstaden samt mera effektiva luftförvärmnings-
och vattenförvärmningsanordningar har verkningsgraden höjts med
5 % utöver de vid pannan nr 11 erhållna värdena. Sannolikt kommer därigenom
att ernås en kolbesparing av omkring 2,000 ton per år, motsvarande
ungefär 40,000 å 50,000 kronor per år. Tyvärr visar det sig dock, att dessa
förbättringar medfört en utgift utöver den först beräknade kostnaden av
omkring 150,000 kronor.

Vissa för mycket höga temperaturer utsatta delar av pannan, som vid
pannan nr 11 givit anledning till svårigheter, ha utförts med stål av särskilt
hög, värmebeständig kvalitet, vilket medfört en oförutsedd kostnad av 50,000
kronor.

Framdeles komma ångpannorna nr 11 och 12 att under vanliga förhållanden
kunna tillgodose hela ångbehovet. Det har befunnits lämpligt att mellan
de båda pannorna uppföra ett gemensamt kontrollrum, från vilket båda
pannornas fläktar, spjäll, kolpulveranläggningar m. m. manövreras och
övervakas. Detta möjliggör minskad personalkostnad och bättre bränsleekonomi
men har medfört en extra kostnad av 30,000 kronor.

Grunden till ångpannan nr 12 vilar på berget ungefär 8 meter under
Mälarens medelvattenyta och har berett en del oväntade svårigheter, vadan
kostnaderna ökats jämfört med kostnadsberäkningarna med 45,000 kronor.

Slutligen har på grund av den allmänna prisförhöjningen uppkommit en
extra kostnadsökning av omkring 70,000 kronor.

Den sammanlagda kostnaden för färdigställandet av den tolfte ångpanneanläggningen
i enlighet med den här lämnade redogörelsen skulle alltså uppgå
till 2,350,000 kronor, innebärande ett överskridande av för anläggningen
anvisade medel med 600,000 kronor.

I sin skrivelse framhåller styrelsen, att det för uttagande av pannans maximala
effekt utan nämnvärd olägenhet för omgivningarna erfordras, att askfilteranläggningen
kompletteras för en kostnad av 150,000 kronor, vilket belopp
styrelsen inräknat i det av styrelsen i särskild skrivelse äskade anslaget
för »mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar».

Vattenfallsstyrelsen anför härefter:

Ångpannan nr 12 är den största ångpanna, som blivit utförd icke endast
i Sverige utan överhuvud taget inom Europa. Trots att styrelsen haft att
tillgå erfarenheterna från pannan nr 11, har den senaste ångpannan dock

Bihang till riksdagens protokoll 19.18. 1 sami. Nr 8. 6

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Departements chefen.

inneburit många nya och svåra problem. Med hänsyn till den försiktighet,
som bör iakttagas vid en så viktig anläggning, har dimensioneringen skett
något på den säkra sidan, vilket bidragit till fördyringen. Ä andra sidan har
därigenom ernåtts, att ångpannan i verkligheten fått en något större kapacitet
än den, som angivits vid anslagets beviljande. Ångpannan nr 12 lämnar
nämligen vid oljeeldning intill 300 ton ånga per timme i stället för avsedda
250 ton (50,000 kW) och torde vid koleldning lämna intill 250 ton ånga i
stället för avsedda 200 ton (40,000 kW). Gehom denna riklighet blir det
möjligt att i högre grad än eljest koncentrera ångproduktionen till den nya
bränslebesparande ångpannan.

Överskridandet av anslaget med omkring 30 procent är ju betydande, men
det bör framhållas, att det varit fråga om en ny konstruktion, som ännu i
mycket var oprövad. Visserligen var den likartade pannan nr 11 tagen i
drift redan hösten 1932, men den var ej tillräckligt prövad, och det var naturligtvis
nödvändigt att taga vara på de lärdomar, som driften av densamma
undan för undan gav. Steget till nära nog en fördubbling av ångpanneeffekten
har även medfört en del svårigheter, som verkat fördyrande. Särskilt
har askavskiljningen visat sig kräva en vidlyftigare och effektivare lösning
än man tidigare utgått ifrån. Men det har å andra sidan i nuvarande situation
på kolmarknaden för vattenfallsstyrelsen visat sig nödvändigt att inrätta
sig med en ångpannekonstruktion, som gör det möjligt att använda billiga
stvbbkol, ty genom den statliga kolinköpskontrollen har vattenfallsstyrelsen
blivit tvingad alt i stor utsträckning inköpa sådana kol. Det har också ansetts
viktigt att lägga ned stor omsorg på att få så god verkningsgrad som
möjligt på denna panna, som kommer att vara mest i drift av de nu befintliga.
Det erinras om, att den ökade verkningsgraden giver en driftsbesparing av

40,000 å 50,000 kronor örn året.

Slutligen bör framhållas, att styrelsen själv nödgats påtaga sig allt arbete
och allt ansvar beträffande konstruktionen av denna panna. Någon förebild
har ej heller funnits. Pannkonstruktionen kunell sålunda ej vara fix
och färdig, när styrelsen år 1935 begärde anslag till den större pannan, utan
dess detaljer lia växt fram undan för undan under fortgående studier och
forskning.

Det har i det föregående nämnts, att styrelsen hösten 1936 befarade ett
mindre överskridande, men då verkställd överslagsberäkning visade, att det
borde bliva relativt obetydligt, ansågs det lämpligast att anmäla det erforderliga
slutbeloppet först vid 1938 års riksdag, sedan alla detaljer klarlagts
och slutsiffrorna kunnat fixeras. Det har emellertid icke funnits någon
annan utväg än att sedan följa den väg, som anvisats av erfarenheten och
forskningen, ty pannan måste göras färdig till höst- och vintersäsongen 1937
—1938, till vilken den synbarligen blir i hög grad behövlig.

Under åberopande av vad vattenfallsstyrelsen sålunda anfört hemställer
styrelsen om anvisande av ett tilläggsanslag av 600,000 kronor för färdigställande
av ångpannan nr 12 vid Västerås ångkraftverk.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår hava kostnaderna för slutförandet
av den tolfte ångpanneanläggningen vid Västerås ångkraftverk med

600.000 kronor överstigit de kostnader, med vilka man räknade år 1935, eller

1.750.000 kronor.

Till kostnadsökningen har i första hand bidragit anordnandet av en effektiv
askavskiljningsanläggning, vilket dragit betydligt större kostnad än den

Kungl. Maj.ts proposition nr S.

83

beräknade. Nödvändigheten av en dylik anordning framgår därav, att vid
full belastning av pannan omkring 70 procent av askan skulle komma att
medfölja rökgaserna, därest askavskiljning saknades, och att de askmängder,
varom här är fråga, kunna uppgå till över 100 ton per dygn. Av skäl,
som vattenfallsstyrelsen närmare utvecklat, har styrelsen efter omfattande
utredningar och försök, som ledde till gynnsamma resultat under loppet av
år 1936, funnit sig böra anordna elektrostatisk filtrering av askan. Kostnaderna
för anordnandet av ett dylikt filter ävensom vissa i samband därmed
betingade ändringar av panntornets höjd uppgingo emellertid till ett belopp,
som med 255,000 kronor översteg det beräknade.

De övriga arbeten, som utförts vid sidan av den ursprungliga planen
och som medverkat till kostnadsökningen med ett sammanlagt belopp av

230,000 kronor, hava tillkommit i syfte att minska bränsleåtgången och
underhållskostnaderna samt underlätta övervakningen. Särskilt må framhållas,
att genom ändring av utformningen av eldstaden samt anordnande
av mera effektiva luftförvärmnings- och vattenförvärmningsanordningar
verkningsgraden hos pannan nr 12 höjts med 5 procent utöver de vid pannan
nr 11 erhållna värdena, varigenom en kolbesparing av omkring 2,000 ton
per år, motsvarande ungefär 40,000 å 50,000 kronor per år, torde kunna påräknas.

Slutligen ingå i kostnadsökningen 45,000 kronor för grundläggningsarbeten
och 70.000 kronor på grund av den allmänna prisstegringen.

Det torde icke kunna bestridas, att arbetet med den senaste ångpanneanläggningen
inneburit många nya och svårbedömliga problem, beroende bland
annat på att det i förevarande fall varit fråga om i viktiga delar nya och
oprövade konstruktioner. För att uppnå ett ur olika synpunkter gott resultat
torde det därför hava varit nödvändigt att med stöd av de under arbetets
gång vunna erfarenheterna vidtaga justeringar och kompletteringar av den
ursprungliga arbetsplanen. Med hänsyn till den vattenbrist, som kunde befaras
under innevarande vintersäsong i stora delar av landet, har det å andra
sidan varit av vikt, att pannanläggningen snarast fullbordades, och vattenfallsstyrelsen
har därför funnit sig böra fullfölja anläggningsarbetet med
frångående av arbetsplanen i erforderliga delar, ehuru därigenom ett visst
överskridande av det för anläggningen anvisade anslaget kunde förväntas.
Styrelsen säger sig emellertid vid tiden för äskande av anslag för innevarande
budgetår hava räknat med att de befarade merkostnaderna, vilka då ännu
ej kunde till sitt belopp bestämmas, skulle bliva relativt obetydliga och där
för ansett lämpligast, att framställningen om tilläggsanslag gjordes först vid
äskande av anslag för budgetåret 1938/39, då definitivt besked örn kostnadsökningen
kunde lämnas.

Med hänsyn till i ärendet föreliggande särskilda förhållanden och då anläggningen
i sitt nuvarande skick torde få anses väl motiverad från såväl
driftsekonomiska som andra synpunkter, finner jag vad vattenfallsstyrelsen
i ärendet anfört och hemställt ej böra föranleda erinran från min sida. Jag
tillstyrker alltså, att det erforderliga tilläggsanslaget å 600,000 kronor nu

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

äskas av riksdagen. Då utgifterna hänföra sig till innevarande budgetår,
torde medel böra anvisas å tilläggsstaten.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Ytterligare utvidgning av ångkraftstationen i Västerås
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1937/38 anvisa
ett reservationsanslag av ................ kronor 600,000.

[8.] 13 b. Ersättning för skador och rättegångskostnader i samband

med huvudregleringen av Vänern, reservationsanslag. Den 19 juni 1937 har
Västerbygdens vattendomstol meddelat dom i det därstädes anhängiga målet
om huvudreglering av Vänern. I anledning därav har vattenfallsstyrelsen i
skrivelse den 3 december 1937 hemställt, att till gäldande av de enligt nämnda
dom utdömda skadeståndsersättningarna och rättegångskostnaderna å tillläggsstat
för innevarande budgetår måtte anvisas ett reservationsanslag av

6,875,000 kronor.

I sin skrivelse har vattenfallsstyrelsen till en början berört de förhållanden,
som föranlett åtgärderna för ernående av en reglering av Vänern, och
härutinnan anfört:

Vänern är till storleken den tredje i ordningen av Europas insjöar. Dess
naturliga vattenståndsvariationer äro för svenska förhållanden ovanligt stora,
nämligen icke mindre än omkring 2.6 m. Ett utmärkande drag för Vänerns
vattenstånd är, att den årliga, av bl. a. snömagasineringen under vintern beroende
variationen är föga utpräglad. Vattenståndsvariationerna äro i stället
i huvudsak beroende på, huruvida den sammanlagda nederbörden under en
längre tid varit normal eller särskilt hög respektive särskilt låg. Under
många år kunna sålunda Vänerns vattenstånd ha varit i ett medelläge, medan
de därefter flera år i sträck kunnat intaga ett ovanligt lågt värde för att
därefter ganska hastigt övergå till höga nivåer, vilka likaledes kunnat råda
flera år i sträck. En del författare ha trott sig spåra en viss regelbundenhet
i dessa fleråriga variationer, men förutsägelser om de blivande vattenstånden,
baserade på sålunda antagna regler rörande variationernas förlopp, ha
visat sig slå avsevärt fel. På grund därav, att ganska många år kunnat förflyta
med relativt låga vattenstånd, hava Vänerns strandägare under dessa
år kunnat utnyttja lågt liggande marker. I förhoppning att höga vattenstånd
skulle låta vänta på sig, hava många jordbrukare vid sådana tillfällen
plöjt upp lågt liggande betesmarker och ängar men ofta nog fått dålig lön
för mödan genom att dessa redan året därpå kommit att ligga under vatten.
Det är därför fullt förklarligt, att varje exceptionellt högvattenstånd i Vänern
följts av klagomål från strandägare med yrkanden om sådan reglering av
Vänern, att olägenheten av högvattnet skulle komma att minskas. Dessutom
hava de som lidit skada anhållit örn bidrag av allmänna medel.

Någon reglering av-Vänern enbart till båtnad för strandägarna genom en
sänkning av högvattenstånden har emellertid icke kommit till stånd, helt
naturligt beroende på de stora kostnader och andra svårigheter, som skulle
varit förenade med en dylik reglering.

Däremot har på grund av uppkomna skador under exceptionella högvattenår
Kungl. Majit på förslag av Kungl. Maj:ts befallningshavande i de län,

Kunell. Maj.ts proposition nr S.

85

som angränsa Vänern, låtit utbetala ersättningar till vissa skadelidande. Under
senare årtionden hava sådana ersättningar utgått till följd av högvattenskadorna
åren 1910, 1924 och 1927.

Vattenfallsstyrelsen erinrar härefter om att först i samband med utnyttjandet
av vattenkraften i Göta älv frågan örn Vänerns reglering på allvar
kunde upptagas till prövning, närmast i syfte att vinna båtnad för vattenkraftsintresset.
I anslutning härtill anför styrelsen:

Genom brev den 11 november 1910 uppdrog Kungl. Majit åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och vattenfallsstyrelsen att gemensamt utarbeta och till
Kungl. Majit inkomma med förslag till erforderliga och lämpliga ändringar
i och tillägg till ett av överstelöjtnanten P. L. Laurell den 16 maj 1902 dagtecknat
förslag till reglering av vattenstånden i Vänern. Med skrivelse den
22 september 1916 avgåvo de båda styrelserna till Kungl. Majit ett preliminärt
förslag till Vänerns reglering i huvudsak till fromma för vattenkraftsintresset.
Genom brev den 14 april 1917 bemyndigade Kungl. Majit vattenfallsstyrelsen
att omedelbart vidtaga åtgärder i syfte att snarast möjligt erhålla
laga tillstånd till genomförande av Vänerns reglering i huvudsak enligt
ovannämnda förslag.

Den vattenrättsliga behandlingen måste föregås av mycket tidsödande
markundersökningar för att ge möjlighet att bedöma regleringsföretagets skadeverkningar
på alla därav berörda objekt ävensom för beräkning av dess
nytta för kraftproduktionen i kraftverken vid Göta älv. De mycket omfattande
och tidsödande arbetena med kartläggning och avvägning av stränderna
kring Vänern och Göta älv ävensom med övriga erforderliga utredningar
påbörjades år 1918 och drogo, inklusive arbetet med materialets bearbetning
och nödiga kartors uppritning, en tid av inalles åtta år.

Under tiden hade den vattenrättsliga proceduren inletts. Den 25 oktober
1917 ingavs sålunda till domhavanden i Flundra, Väne och Bjärke häradsrätt
av vattenfallsstyrelsen anmälan jämlikt 1880 års vattenrättsförordning,
att kronan hade för avsikt att genom dammbyggnad över Göta älv samt
rensningar vid Vargön m. m. företaga reglering av Vänerns avrinning och att
på grund därav undersökningar skulle verkställas av sakkunniga.

Emellertid antogs år 1918 av statsmakterna en ny vattenlag och, då densamma
innehöll klarare och ändamålsenligare bestämmelser för vattenregleringars
genomförande, beslöt vattenfallsstyrelsen, att utredningsarbetet skulle
utföras med hänsyn till den nya lagens bestämmelser och när dessa utredningar
voro färdiga återkallade vattenfallsstyrelsen i mars 1925 sin ovannämnda
framställning till domhavanden i Flundra, Väne och Bjärke häradsrätt
och ingav den 30 mars 1925 ansökan örn tillstånd till Vänerns reglering
hos Västerbygdens vattendomstol. Efter en mycket ingående behandling har
därefter domstolen den 19 juni 1937 avkunnat slutligt utslag.

I detta för svenska förhållanden mycket omfattande företag — det torde
väl för alla tider bliva det största vattenregleringsföretaget i vårt land —
hava sålunda de förberedande åtgärderna med kartläggning och utarbetande
av ansökan tagit en tid av åtta år och behandlingen inför vattendomstolen
tolv år. Efter överklaganden, som i det senare komma att beröras, torde
domstolsbehandlingen komma att pågå ytterligare minst ett par år. Att
handläggningen i första instans tagit så lång tid som tolv år är beroende
både pä materialets enorma omfattning och de många svåra spörsmål, det
gällt för domstolen att behandla, men även därpå att flera av de män, som
i domstolen handlagt frågan, avlidit, innan målet hunnit slutbehandlas. Sålunda
avled vattenrättsdomaren Hugo von Sydow år 1930 och den därefter

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 8

förordnade vattenrättsdomaren Erik Säll på hösten 1936. Likaledes avled
vattenrättsingenjören Rickard Ekwall år 1932. Det var oundvikligt, att dessa
dödsfall medförde en viss försening av målets handläggning på grund av den
tid det måste taga för de nya männen att tränga in i det synnerligen vidlyftiga
målets alla detaljer.

Domstolsakten upptager icke mindre än cirka 43,000 sidor förutom en stor
mängd bilagor i form av kartor och ritningar.

Vattenfallsstyrelsen meddelar härefter, att det för ett enhetligt och noggrant
bedömande av regleringens skadliga inverkan i olika avseenden varit
nödvändigt att tillkalla ett stort antal sakkunniga. Sålunda hade genom
styrelsens försorg noggranna utredningar utförts genom sakkunniga för
skapandet av enhetliga normer beträffande skador å jordbruk, skog och tekniska
föremål, tomter, trädgårdar m. m., varjämte i vissa specialfrågor särskilt
tillkallade sakkunniga verkställt utredningar. Vattendomstolen hade
tillkallat särskilda sakkunniga för utredningar rörande skadeståndsfrågor
beträffande jordbruk, erosion m. m. Även för utredning av speciella skadeståndsfrågor
rörande vissa industrier hade vattendomstolen anlitat särskild
sakkunskap. Vidare hade på uppdrag av vattendomstolen statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt verkställt närmare utredning om Vänerns vattenstånd
och avrinning. För utredning av den s. k. saltvattenfrågan i Göta
älv hade genom vattendomstolens föranstaltande arbetat en särskild kommission,
den s. k. saltvattenkommissionen. Denna kommission hade efter flerårigt
arbete på grundval av utförda tappningsförsök, vilka icke behövt utföras
i modell utan kunnat verkställas vid redan befintliga vattenbyggnader,
avgivit utlåtande rörande regleringens inverkan på salt- och kloakvattenförhållandena
i Göta älvs nedre del. Slutligen hade olika strandägare, industrier
och de vid Vänern liggande städerna i stor utsträckning anlitat sakkunniga
i olika frågor. Alla under målets handläggning uppkomna spörsmål
hade sålunda av domstolen blivit synnerligen ingående och i detalj utredda.

Under målets gång hade, anför styrelsen vidare, meddelats följande deldomar
:

den 15 september 1932 angående utförandet av vissa byggnadsåtgärder,
som föreslagits i samband med rätt till veckoreglering och utbyggnad av
vattenkraften vid Vargön;

den 30 juni 1933 angående plats för föreslagen skärm i Nordre älv för att
förebygga olägenheter av saltvatteninblandning i Göta älv;

den 28 mars 1934 angående rätt att taga kraftstationen vid Vargön i anspråk; den

26 oktober 1935 angående rensningsarbeten vid Vänerns utlopp;

den 16 december 1936 angående dygns- och veckoreglering av vattnets
avrinning ur Vänern och därmed sammanhängande frågor.

Vattenfallsstyrelsen erinrar härefter om att regleringsförslaget varit föremål
för prövning av Kungl. Majit genom Västerbygdens vattendomstols
hemställan av den 17 december 1934 jämlikt 4 kapitlet 13 § vattenlagen.
Sålunda har Kungl. Majit den 1 mars 1935 förklarat hinder i de uti nämnda
lagrum angivna hänseendena icke möta mot en reglering av Vänern i huvudsaklig
överensstämmelse med vattenfallsstyrelsens förslag, dock att vissa änd -

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 8-

ringar skulle vidtagas i regleringsbestämmelserna i enlighet med vattendomstolens
hemställan.

Vattenfallsstyrelsen meddelar härefter följande under nuvarande orcglerade
förhållanden karakteristiska data för Vänerns vattenstånd och avrinning: högsta

vattenstånd____ + 45.7ti högvattenmängd..... 837 m3 s

medelvattenstånd..... + 44.34 medelvattenmängd ... 536 m3/s

lågvattenstånd........+ 43.07 lågvattenmängd...... 283 m3/s.

Regleringsförslaget, såsom det slutligt utformats, innebär, enligt vattenfallsstyrelsen,
i stort sett följande:

Vattenfallsstyrelsen äger rätt att dämma i Vänern till den s. k. dämningsgränsen,
vilken under största delen av året är belägen på höjden + 44.85,
men under vinter- och vårmånaderna något lägre, + 44.55. Håller sig vattenståndet
lägre än den sålunda angivna dämningsgränsen men högre än det
vattenstånd, + 43.75, vars underskridande är till viss olägenhet för sjöfarten,
äger styrelsen rättighet att sköta tappningen vid Vargön på sätt styrelsen
finner med hänsyn till kraftproduktionen lämpligast. Är vattenståndet lägre
än + 43.75, äger styrelsen att med vissa inskränkningar till skydd för sjöfarten
fritt handhava magasinet med rättighet att avsänka sjön till vissa
lägsta för varje månad särskilt angivna vattenstånd, varierande mellan
+ 43.16 för april och + 43.54 för juli.

Om på grund av stark tillrinning vattenståndet stiger över dämningsgränsen
+ 44.85 resp. + 44.55, föreligger skyldighet att vid Vargön tappa
900 m3/s, och örn vattenmängden är mer än 30 cm över nämnda gräns, skall
tappningen ökas till 1,000 m3/s. Enär dessa högvattentappningar äro betydligt
större än den naturliga vattenmängden vid vattenstånden + 44.85 och
+ 45.15 eller 648 resp. 710 m3/s, möjliggöres härigenom till strandägarnas
fromma en viss sänkning av Vänerns högvattenstånd och en minskning av
varaktigheten. Den ökade högvattentappningen har nödvändiggjort omfattande
rensningar i Göta älv, dels i utloppet vid Vargön, för att nämnda vattenmängder
skola kunna framsläppas, dels på flera ställen nedströms Vargön
och Lilla Edet för att bl. a. hindra försämrade navigeringsförhållanden för
sjöfarten på Trollhätte kanal.

Särskilda föreskrifter hava vidare fastställts för tappningen vid Lilla Edet
till förhindrande av skador genom saltvattens uppträngande i Göta älvs
nedre del vid låg vattenföring. En åtgärd för samma ändamål är anläggandet
av en rörlig skärm i Nordre älv, varigenom denna gren, som normalt
framför 3/4 av Göta älvs vatten, kan nära nog helt avstängas. Vattnet kan
därför i mån av behov innehållas i Vänern, utan att vattenmängden minskas
i den gren, som löper förbi Göteborg, där olägenheter eljest kunde uppkomma
på grund av ökad inblandning av salt- och kloakvatten vid en minskning
av vattenmängden i Göta älv under den naturliga vattenföringen. De
av vattendomstolen fastställda reglerna med hänsyn till saltvattenförhållandena
ansluta sig helt till de bestämmelser, som föreslagits av den s. k. saltvattenkommissionen,
vilkens verksamhet ovan omnämnts.

Vattendomstolen har uppdragit åt statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
att såsom kontrollant ilva tillsyn å skötseln av regleringen.

De byggnadsåtgärder, som erfordras för genomförande av Vänerns reglering,
äro följande:

1) Rensningar i Vänern vid utloppet.

2) Upptagande av sänkningskanal i Vänerns utlopp förbi hemmanet
Sjöboda.

88

Kungl. Maj.ts proposition nr 8-

3) En kanal vid sidan om Huvudnäsfallet.

4) Rensningar vid Nyebro strax ovanför Vargön.

5) Regleringsdamm vid Vargön.

6) Rensningar å älvsträckan nedom Vargön, huvudsakligen vid och nedanför
Lilla Edet.

7) Skärm i Nordre älv.

Av nu nämnda åtgärder äro, meddelar vattenfallsstyrelsen, alla utom rensningarna
i Göta älv på sträckan nedanför Vargön utförda. Nämnda rensningsarbeten
pågå emellertid och väntas bliva färdiga under förra halvåret
1938

Rensningarna i Vänern, kanalen vid Sjöboda, rensningarna vid Nyebro,
regleringsdammen vid Vargön och skärmen i Nordre älv hava utförts redan
i samband med genomförandet av Vänerns veckoreglering, och anslag till
dessa arbeten hava tidigare beviljats.

Anslag till utförande av Huvudnäskanalen samt rensningarna i Göta älv
för kanaltrafiken, vilka skola påvila Vänerns reglering, hava beviljats genom
beslut av statsmakterna åren 1935, 1936 och 1937.

De ersättningar, som skola gäldas för genomförandet av Vänerns reglering,
uppgå till följande avrundade belopp:

Inägor ............................................ kronor 2,967,000

Täckdiken ........................................ » 19,000

Intrång .......................................... » 13,000

Tomter ........................................... » 379,000

Fruktträd ........................................ » 63,000

Sk°g ............................................ » 130,000

Fiske ............................................ » 20,000

Invallningar ...................................... » 490,000

Erosion .......................................... » 75,000

Vattenkraft ........................................ » 343,000

Vänerstäderna, industrianläggningar samt föremål av teknisk
natur ...................................... » 1,999,000

Rättegångskostnader ................................ » 377,000

Summa kronor 6,875,000.

Det för regleringens genomförande erforderliga beloppet utgör alltså

6,875,000 kronor. Kostnaderna för målets handläggning i överinstanserna
samt för de åtgärder, som erfordras i samband med ersättningarnas utbetalande,
har vattenfallsstyrelsen förutsatt skola utgå av driftmedel.

En fördelning av nämnda belopp, 6,875,000 kronor, å de fyra län, som
beröras av regleringen, såväl vid Vänern som utmed Göta älv utvisar enligt
vattenfallsstyrelsen följande:

Värmlands län .................................... kronor 2,790,000

Skaraborgs län .................................... » 1,692,000

Alvsborgs län ...................................... » 1,617,000

Göteborgs och Bohus län ............................ » 776,000

Summa kronor 6,875,000.

89

Kungl. Maj.ts proposition nr 8.

Beträffande totalkostnaderna för Vänerns huvudreglering har vattenfallsstyrelsen
anfört:

Under den såsom utgångspunkt för av statsmakterna hittills fattade beslut
antagna förutsättningen, att på Vänerns huvudreglering skola föras kostnaderna
för Huvudnäskanalen samt rensningar i Göta älv på sträckan nedanför
Vargön, ställa sig totalkostnaderna för Vänerns huvudreglering på följande
sätt:

Byggnadskostnader: Milj. kronor Milj. kronor

Huvudnäskanalen .................................... 1.2

Rensningar i Göta älv på sträckan nedanför Vargön .... 2.4 3 50

Skadeersättningar inklusive rättegångskostnader..................... 6.875

Utredningskostnader:

Av riksdagen beviljade anslag......................... 8.85

Av driftmedel med statsmakternas medgivande använt .. 0.65 4.50

Summa 14.975

Vid en korrekt ekonomisk jämförelse med vinsten av regleringen skola tillläggas
ränteförluster å nyss angivna rensningskostnader i Göta älv under i
genomsnitt två år efter 4 procent

ränta .............................................. kronor 200,000

och på förenämnda utredningskostnader, 4.5 milj. kronor,

under i medeltal 15 år ............................ » 2,700,000

Summa kronor 2,900,000.

Den kostnadssumma, som skall jämföras med värdet av regleringen, utgör
sålunda i runt tal 18 milj. kronor.

Beträffande vinsten av Vänerns reglering meddelar vattenfallsstyrelsen, att
beräkningar härom framlagts i målet, vilka granskats av vattendomstolen.
Vattendomstolen, som redogjort för denna fråga i sin förutnämnda hemställan
till Kungl. Maj:t den 17 december 1934, hade, fortsätter styrelsen, ansett,
att värdet av huvudregleringen borde uppskattas till omkring 31 milj.
kronor. I detta belopp inginge värdet av effektökningen vid Vargöns kraftstation
på grund av Huvudnäskanalens utförande. Om härifrån droges det i
det föregående beräknade beloppet, 18 milj. kronor, skulle sålunda ökningen
av värdet av vattenkraften vid Vargön, Trollhättan och Lilla Edet uppgå till
13 milj. kronor. Vid beräkning av regleringsvinsten hade vattendomstolen
utgått från kolpriset vid ärendets avgörande eller omkring 15 kronor per ton.
Vid nuvarande kolpris vore vinsten åtskilligt större.

Vattenfallsstyrelsen meddelar härefter, att domen av styrelsen överklagats
endast beträffande vissa utdömda rättegångsersättningar och rätten att i vissa
fall föra talan för oförutsedd skada. Vad strandägarna och övriga motparter
beträffade, hade överklaganden ägt rum i tämligen liten omfattning; endast
ett 20-tal industrier och några få jordägare hade överklagat domen, som
därför till omkring 95 procent av det totala skadeståndsbeloppet vunnit laga
kraft. Beträffande handläggningen inför vattenöverdomstolen och eventuellt
i högsta domstolen komma dessa utslag efter styrelsens bedömande icke att

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

medföra någon nämnvärd ändring i slutresultatet i fråga om ersättningens
storlek. Skulle genom överinstansernas domar större avvikelser ske i vad
styrelsen sålunda beräknat för genomförandet av Vänerns reglering, torde,
enligt vad styrelsen upplyser, ytterligare anslag behöva begäras.

Vattenfallsstyrelsen framhåller härefter, att frågan om huvudregleringens
genomförande redan vore av statsmakterna i realiteten avgjord i och med att
anslag beviljats till alla de tekniska åtgärder, som för ändamålet erfordrades.
Av behövliga anslag återstode sålunda endast det belopp av 400,000 kronor
för slutförande av rensningsarbetena i Göta älv, vilket belopp styrelsen i skrivelse
den 30 september 1937 hemställt måtte anvisas för nästa budgetår.

Beträffande tidpunkten för utbetalande av de utdömda skadeståndsbeloppen
och rättegångskostnaderna har vattenfallsstyrelsen hemställt, att erforderliga
medel måtte ställas till förfogande inom sådan tid, att utbetalandet härav
kunde ske i mars 1938. För att detta skulle kunna ske, måste medlen, anför
styrelsen, beviljas på tilläggsstat för innevarande budgetår. Till stöd
härför anför styrelsen:

Vintersäsongen 1938/1939 måste styrelsen räkna med en i förhållande till
konsumtionen mycket knapp tillgång på vattenkraft, även sedan Porjuskraft
kunnat tillföras centralblocket över Krångedeledningen. Konsumtionen
å styrelsens hela nät har stigit synnerligen kraftigt, och redan nu måste ångkraft
genereras i Västerås i betydande kvantitet trots den rikliga vattenmängden
i Göta älv och relativt god vattentillgång i Dalälven och Motala
ström. Om vattentillgången varit mindre god hösten 1937, hade ångkraftproduktionen
blivit exceptionellt hög, och krafttillgången dock varit i knappaste
laget. Under vintern 1938/1939 blir kraftbalansen under alla förhållandpn
mycket pressad, därest kraftuttagningen fortfar att öka. Örn vattentillgången
därjämte blir knapp, kan det bliva nödvändigt att tillgripa avkoppling
av ett flertal kraftleveranser, beträffande vilka dylik rätt finnes,
för såvitt icke Vänern omedelbart regleras. Med nuvarande höga kolpris
innebär det därjämte en betydande besparing att kunna begränsa ångkraftproduktionen.
Det kan sålunda anföras tungt vägande skäl för att huvudregleringen
av Vänern skall kunna tagas i anspråk på hösten 1938. För att
detta skall bliva lagligen möjligt, måste skadestånden utbetalas senast under
mars 1938. Sker icke detta, kan Vänerns reglering enligt domen icke tagas
i anspråk förrän ett år senare.

Ur vattenfallsstyrelsens och den allmänna kraftförsörjningens synpunkt är
det sålunda önskvärt, att Vänerns reglering kan tagas i bruk hösten 1938.
Enligt vattendomstolens dom rörande Vänerns reglering får vattenfallsstyrelsen
begagna sig av det lämnade tillståndet utan hinder av att domen
icke vunnit laga kraft. Det erforderliga beloppet, numera preciserat till

6,875,000 kronor, bör sålunda vara tillgängligt för utbetalning senast i början
av mars månad 1938.

Även hänsynen till strandägarna torde motivera, att skadestånden bliva
utbetalade snarast möjligt. I ett par årtionden hava förhandlingar och utredningar
pågått örn Vänerns reglering, och ovisshet rått örn tidpunkten för
dess genomförande.

I anslutning till vad styrelsen sålunda anfört hemställer styrelsen, alt till
ersättningar för skador och rättegångskostnader i samband med huvudregleringen
av Vänern å tilläggsstat för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag
av 6,875,000 kronor måtte anvisas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

91

Genom Västerbygdens vattendomstols den 19 juni 1937 meddelade dom,Departementssom
i huvudsakliga delar vunnit laga kraft, har vattenfallsstyrelsen med- cftelengivits
rätt att på i domen närmare angivna villkor inom vissa gränser verkställa
reglering av vattnets avrinning ur Vänern. Redan tidigare har emellertid
vattendomstolen genom särskilda deldomar meddelat vattenfallsstyrelsen
tillstånd att utföra de byggnadsåtgärder av olika slag, som erfordras för
regleringens genomförande. Sålunda hava, sedan medel av statsmakterna
därtill beviljats, följande arbeten redan utförts av vattenfallsstyrelsen, nämligen
upptagande av sänkningskanal i Vänerns utlopp, utsprängning av kanal
vid sidan av Huvudnäsfallet, rensningar vid Nyebro ovanför Vargön, uppförande
av regleringsdamm vid Vargön, rensningar å älvsträckan nedom
Vargön och anordnande av skärm i Nordre älv. Övriga erforderliga arbeten,
nämligen vissa rensningsarbeten i Göta älv vid Vänerns utlopp, äro i det
närmaste avslutade, och jag har för avsikt att i annat sammanhang i enlighet
med vattenfallsstyrelsens förslag hemställa, att för arbetenas fullbordande
ett slutanslag för nästa budgetår av 400,000 kronor måtte anvisas.

Enligt vattendomstolens dom den 19 juni 1937 åligger det vattenfallsstyrelsen
att i skadeersättningar till sakägare och i rättegångskostnader utgiva
i avrundat belopp sammanlagt 6,875,000 kronor. Läggas härtill de kostnader
för olika byggnadsåtgärder, som ansetts skola påföras huvudregleringen,
ävensom vissa räntebelopp skulle sammanlagda kostnaderna för denna
reglering uppgå till omkring 18 miljoner kronor. Häremot är att ställa
det beräknade värdet av huvudregleringen, uppgående till omkring 31 miljoner
kronor. Vinsten av huvudregleringen kan sålunda uppskattas till cirka
13 miljoner kronor. Då beräkningen av regleringsvinsten grundar sig på ett
antaget kolpris av 15 kronor per ton, uppgår vinsten vid nu gällande högre
kolpris till ett avsevärt större belopp.

Enligt vattendomstolens dom äger vattenfallsstyrelsen rätt att begagna sig
av regleringsrätten utan hinder av att domen icke i sin helhet vunnit laga
kraft. För att redan på hösten innevarande år kunna taga denna rätt i anspråk
erfordras emellertid, att vattenfallsstyrelsen senast under mars månad
1938 utbetalar de utdömda skadeståndsbeloppen. Sker icke detta kommer
tidpunkten för utnyttjandet av Vänerns reglering att behöva framflyttas ett
år. Då vattenfallsstyrelsen med hänsyn till utvecklingen av kraftkonsumtionen
har anledning räkna med att krafttillgången instundande höst kommer
att i förhållande till efterfrågan Idiva mycket knapp eller, därest vattentillgången
blir mindre god, möjligen otillräcklig, anser vattenfallsstyrelsen
det vara av stor vikt, att regleringen snarast möjligt kan börja tagas i
anspråk. I dylikt syfte hemställer nu vattenfallsstyrelsen, att erforderliga
medel för bestridande av skadeståndsersättningarna och rättegångskostnaderna,
tillhopa 6,875,000 kronor, måtte anvisas å tilläggsstat för innevarande
budgetår. Örn ersättningsbeloppen skulle komma att höjas vid målets fortsatta
handläggning i högre instanser, avser vattenfallsstyrelsen att framdeles
begära erforderligt tilliiggsanslag. Styrelsen utgår från att kostnaderna
för berörda handläggning och för de åtgärder, som erfordras i samband med

92 Kungl. Maj.ts proposition nr 8.

ersättningarnas utbetalande, skola bestridas av driftmedel; häremot synes
intet vara att erinra.

Då det av skäl, som vattenfallsstyrelsen anfört, torde ur såväl ekonomiska
som andra synpunkter få anses vara av vikt för statsverket, att regleringen
snarast kan tagas i anspråk, har jag ansett mig böra biträda vattenfallsstyrelsens
förenämnda hemställan. Det erforderliga anslagsbeloppet, 6,875,000
kronor, torde i likhet med huvudparten av de för regleringsarbetena redan
beviljade medlen böra anvisas såsom kapitalökningsmedel. Ehuru anslaget
principiellt faller utom ramen för tilläggsstaten, torde omständigheterna i fallet
motivera att det anvisas å denna. Med hänsyn till förevarande ärendes brådskande
natur är det önskvärt, att detsamma blir föremål för behandling från
riksdagens sida på ett så tidigt stadium, att beslut i ärendet kan föreligga före
instundande mars månad.

I anslutning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Ersättning för skador och rättegångskostnader i
samband med huvudregleringen av Vänern å tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1937/38 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 6,875,000.

Statens allmänna fastighetsfond.

[9.] 17. Tillbyggnad till landsstatshuset i Falun, reservationsanslag.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i 1937 års statsverksproposition (utgifter för
kapitalökning, bil. 5, punkt 58) framlagda förslag, har riksdagen för tillbyggnad
till landsstatshuset i Falun anvisat ett anslag av 58,000 kronor. Företaget
avser i huvudsak att bereda ökade och ändamålsenligare lokaler för
länsstyrelsens taxeringsavdelning, varjämte i samband därmed ny bostad
skulle anordnas för länsstyrelsens förste expeditionsvakt i stället för den åt
honom för närvarande uppplåtna, i ett uthus å gården inrymda bostaden.

Kostnaderna för byggnadsarbetets utförande hade beräknats på följande

sätt:

Byggnadsarbeten ...................................... kronor 35,000

Värme-, vatten- och sanitetstekniska installationer ........ » 15,000

Elektriska ledningar .................................. » 2,500

Ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter .............. » 5,500

Summa kronor 58,000.

Sedan Kungl. Maj :t genom brev den 2 april 1937 bemyndigat byggnadsstyrelsen
att i samarbete med vederbörande myndighet låta utföra ifrågavarande
byggnadsföretag meddelade byggnadsstyrelsen i skrivelse den 30 augusti 1937,
att byggnadsritningar för företaget numera förelåge färdiga och att arbetena i
fråga kunde utbjudas på entreprenad. Emellertid hade material- och arbets -

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

93

priser så väsentligt stegrats, sedan beräkningen av kostnaderna för byggnadsföretaget
gjorts, att anvisade medel ej längre försloge för arbetenas slutförande.
Styrelsen hade sålunda genom nya kalkyler funnit, att de beräknade
kostnaderna borde höjas med 20,000 kronor eller från 58,000 kronor till

78,000 kronor. På grund härav hemställde byggnadsstyrelsen, dels att styrelsen
måtte bemyndigas att utan hinder av angivna omständigheter igångsätta
byggnadsföretaget, dels ock att för nästa budgetår för byggnadsföretaget
ett tilläggsanslag av 20,000 kronor måtte anvisas.

Genom beslut den 29 oktober 1937 har Kungl. Maj:t lämnat byggnadsstyrelsen
det begärda bemyndigandet att igångsätta företaget.

Då det för färdigställande av ifrågavarande tillbyggnad erforderliga be-Departementaloppet,
20,000 kronor, motsvarande beräknad merkostnad för densamma av- chefen.
ser utgifter under innevarande budgetår och därför torde böra anvisas å tillläggsstaten,
hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för Tillbyggnad till landsstatshuset i Falun å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1937,38 anvisa ett reservationsanslag
av .......................... kronor 20,000.

[10.] 19. Byggnadsarbeten vid länsresidenset i Umeå, reservationsan slag.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i 1937 års statsverksproposition (utgifter för
kapitalökning, bil. 5, punkt 61) framlagda förslag har riksdagen till byggnadsarbeten
vid länsresidenset i Umeå anvisat ett reservationsanslag av 9,200
kronor. Förslaget avser dels uppförande av en jordkällare vid residenset och
dels utvidgning av bostaden för länsstyrelsens förste expeditionsvakt med ett
rum genom att för ändamålet taga i anspråk ett för närvarande såsom redskapsbod
använt utrymme ävensom anordnande av värmeledning i den byggnad,
vari nämnda bostad är inrymd.

I skrivelse den 11 oktober 1937 har byggnadsstyrelsen meddelat, att införskaffade
entreprenadanbud å ifrågavarande arbeten givit vid handen, att
kostnaderna, ursprungligen beräknade till anslagsbeloppet 9,200 kronor, numera
på grund av inträffade stegringar å materialpriser och arbetslöner uppginge
till 12,000 kronor. På grund härav hemställer byggnadsstyrelsen, dels
att styrelsen måtte bemyndigas att, utan hinder av nämnda merkostnader,
igångsätta byggnadsarbetena, dels ock att för ändamålet ytterligare ett belopp
av 2,800 kronor måtte ställas till byggnadsstyrelsens förfogande.

Genom beslut den 10 december 1937 har Kungl. Majit lämnat byggnadsstyrelsen
det begärda bemyndigandet.

Det för färdigställandet av ifrågavarande arbeten erforderliga beloppet avj)epartement*-2,800 kronor, motsvarande beräknad merkostnad för desamma, avser utgifter chefen.
under innevarande budgetår och torde sålunda böra anvisas å tilläggstaten.

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid länsresidenset i Umeå å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1937/38
anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 2,800.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Fredric Hawerman.

Kungl. Majds proposition nr 8.

95

Bilaga 11.

Utgifter för kapitalökning.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maid
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,
Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under
finansdepartementets handläggning hörande ärende angående utgifter
för kapitalökning å tilläggsstaten till riksstaten för budgetåret 1937/38 samt
anför därvid följande.

Avbetalning å statsskulden.

B. Avskrivning av lånekapital m. m.

[1.] la. Avskrivning av till vissa engångskostnader för försvarsväsendets
byggnader m. m. anvisat lånekapital, reservationsanslag. Under fonden
för förlag till statsverket å tilläggstat till riksstaten för innevarande budgetår
äskar chefen för försvarsdepartementet ett lånemedelsanslag å 2,916,700 kronor
till vissa engångskostnader för försvarsväsendets byggnader m. m. Under
åberopande av vad jag anfört vid anmälan av fråga örn sättet för finansiering
av anslag till utgifter för kapitalökning å omförmälda tilläggsstat hemställer
jag, att Kungl. Majt måtte föreslå riksdagen

att till Avskrivning av till vissa engångskostnader för försvarsväsendets
byggnader m. m. anvisat lånekapital å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1937/38 anvisa ett reservationsanslag
av ........................ kronor 2,916,700.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

P. J Arrhenius.