Kungl. Maj:ts proposition nr 60.
i
Nr 60.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
till centralt sjukhusarkiv; given Stockholms slott den
21 januari 1938.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 21 januari 1938.
N ärvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Westman, Wigforss, Möller, Levinson,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anför:
I årets statsverksproposition, femte huvudtiteln, punkten 161, har Kungl.
Majit på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition
i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till Bidrag till centralt sjukhusarkiv
för budgetåret 1938/1939 beräkna ett anslag av 23,000 kronor.
Jag anhåller nu att till närmare behandling få upptaga denna fråga.
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 60. ici 88 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 60.
Utredning av kommitterade.
I skrivelse till medicinalstyrelsen den 8 maj 1937 hava tekniske sekreteraren
i sjukhusens standardiseringskommitté, ingenjören Sten Aare, arkitekten
hos medicinalstyrelsen Hakon Ahlberg, ingenjören Hjalmar Cederström,
sekreteraren hos svenska landstingsförbundet Ivar Dahlgren samt direktören
för Göteborgs stads sjukhus Hugo Höglund, vilka på initiativ av svenska
sjukhusföreningen erhållit i uppdrag att såsom kommitterade utreda frågan
örn inrättande av ett centralarkiv för svenskt sjukhusväsen, framlagt plan
för organisation av ett dylikt arkiv samt tillika gjort framställning örn anvisande
av statsmedel för ändamålet.
I sin skrivelse hava de kommitterade till en början uppehållit sig vid
den betydelse, som ett centralt sjukhusarkiv kunde beräknas få u r
ekonomisk synpunkt, samt därutinnan framhållit bland annat:
För att bedöma betydelsen av ett centralarkiv för sjukhusväsendet syntes
böra beaktas den ekonomiska omfattningen av den verksamhet, som arkivet
avsåge att betjäna.
Under 1 O-årsperioden 1925—1934 hade sålunda byggnadskostnaderna
(inklusive kostnaderna för anskaffning av inventarier) för lasarett, sjukstugor,
epidemisjukhus, anstalter för tuberkulossjuka, enskilda m. fl. anstalter
samt anstalter för kroniskt sjuka i Sverige uppgått till i medeltal cirka 9.5
miljoner kronor per år. Under tiden 1 juli 1926—30 juni 1936 hade vidare
anslagen till statliga sinnessjukhus och liknande anstalter uppgått till icke
mindre än 44 miljoner kronor, varjämte till kommunala sinnessjukhus i Stockholm,
Göteborg och Malmö under senare åren anslagits cirka 33 miljoner
kronor. Även för framtiden hade man att emotse en byggnadsverksamhet på
sjukhusväsendets område, vilken syntes bliva av mycket stor omfattning.
Under de närmaste åren vore sålunda i olika delar av landet under utförande
eller planerades nybyggnader för i runt tal inemot 100 miljoner kronor.
Mot bakgrunden av de mycket betydande summor, som sålunda väsentligen
av allmänna medel nedlades på sjukhusbyggnader i vårt land, måste
de förhållandevis mycket blygsamma belopp, vilka en arkivverksamhet av
ifrågavarande slag krävde, framstå såsom väl använda pengar, därest denna
byggnadsverksamhet kunde draga verklig nytta av arkivet.
Hänsyn borde emellertid, framhålla de kommitterade, ej allenast tagas
till storleken av det i sjukhusbyggnader nedlagda kapitalet. Genom en
rationell planläggning av sjukhusen och en tidsenligt ordnad utrustning
syntes även icke oväsentliga besparingar i driftkostnad kunna ernås. Vidare
borde beaktas det ur ekonomisk synpunkt betydelsefulla förhållandet, att
sjukhusanläggningarnas »livslängd» syntes kunna icke oväsentligt ökas genom
en sådan mot den moderna tidens krav svarande planläggning och utrustning,
vartill det ifrågasatta arkivets verksamhet syftade. De kommitterade
erinra slutligen, att staten i sina granskande myndigheter, främst medicinalstyrelsen
och byggnadsstyrelsen, visserligen ägde organ, varigenom den i viss
mån kunde övervaka sjukhusbyggandet. Enär emellertid dessa myndigheter
hade att granska förslagen först sedan dessa tagit en definitiv form och
icke ägde möjlighet att i större''utsträckning medverka vid deras utarbetande,
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 60.
måste enligt sakens natur deras uppgift väsentligast inskränkas till att förhindra
uppenbara brister och att tillse, att gällande författningar efterlevdes.
I fråga om riktlinjerna för arkivets verksamhet anse de
kommitterade lämpligt, att arkivet får sig anförtrott att samla, registrera och
systematiskt bearbeta uppgifter rörande sjukhus väsendet inom och utom
landet, såsom ritningar för rumstyper, för avdelningar och departement inom
sjukhusen samt grupperingsritningar ävensom tekniska, ekonomiska och organisatoriska
uppgifter beträffande sjukhusbyggnadens såväl anläggning som
drift. Härjämte borde i verksamheten ingå att standardisera samt utställa
ändamålsenlig sjukhusmateriell ävensom att tillhandahålla myndigheter,
organisationer och enskilda upplysningar ur det inom arkivet förefintliga
uppgiftsma te rialet. De kommitterade framhålla i anslutning härtill vidare:
För att centralarkivet skulle kunna fullgöra denna sin uppgift borde detsamma
bestå av arkiv (för ritningar, statistiska uppgifter och dylikt) jämte
bibliotek, innehållande böcker, tidskrifter och annan litteratur å sjukhusväsendets
område, standardiseringsbyrå och utställningsavdelning för såväl
standardiserade som annan ändamålsenlig materiell å det sjukhustekniska
området. I detta sammanhang syntes böra nämnas, att inom kommittén uttalats
önskvärdheten av att centralarkivet utvecklades till att bliva en forskningscentral,
vid vilken kunde hållas föredrag samt i övrigt meddelas upplysningar
åt personer, verksamma inom det sjukhustekniska området. Förslag
örn inrättande av en museiavdelning i anslutning till arkivet hade jämväl
väckts inom kommittén.
Med hänsyn till att den del av centralarkivets verksamhet, som skulle
fullgöras av den tilltänkta standardiseringsbyrån, redan handhades av ett
särskilt organ, sjukhusens standardiseringskommitté, samt då utställningsavdelningen
icke oundgängligen behövde träda i verksamhet samtidigt med
inrättandet av själva arkivet, ansåge kommittén, att det åtminstone under
den allra närmaste tiden vore tillräckligt, örn ett arkiv i inskränkt bemärkelse
komme till stånd, varmed åsyftades ett arkiv för ritningar, statistiskt material
och dylikt jämte bibliotek. För att rationalisera arbetet med planläggning
och utrustning av ett sjukhus borde emellertid standardiseringskommittén
och centralarkivet redan från början intimt samarbeta, för att så småningom
uppgå i en enhet, varigenom väsentliga besparingar och andra fördelar i
deras verksamhet skulle kunna uppnås.
En nödvändig förutsättning för att arkivet skulle bliva till verklig praktisk
nytta vore ock, att arkivmaterialet utarbetades efter enhetliga principer och
erhölle sådan utformning, att envar på det sjukhustekniska området något
insatt person lätt skulle kunna taga del av och tillgodogöra sig de uppgifter,
som tillhandahölles i arkivet. Sålunda borde ritningarna vara utarbetade
efter ett fastställt system med enhetliga beteckningar samt arbetsbeskrivningar,
protokoll över utförda provundersökningar och andra redogörelser
i möjligaste mån koncentrerade och förenklade. Vidare voro det önskvärt,
att särskilda mätningsmetoder fastställdes ävensom att kostnadskalkylerna
utfördes efter enhetligt system. Slutligen syntes det nödvändigt att arkivet
redan från början sökte internationellt samarbete och att normerna för arkivmaterialets
utformande sålunda i möjligaste mån bleve internationellt fastställda.
Körande huvudmannaskapet hava de kommitterade betonat lämpligheten
av att arkivet stöde under medicinalstyrelsens inseende, detta med hän
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 60.
syn till styrelsens egenskap av högsta statliga myndighet beträffande frågor
inom sjukhusväsendets område. För upprätthållande av nära samarbete med
övriga huvudmän för sjukhusväsendet borde emellertid arkivets verksamhet
i första hand övervakas av ett råd eller en nämnd, sammansatt av representanter
för staten, landstingen, städer utanför landsting, svenska sjukhusföreningen
och eventuellt sammanslutningar av på sjukhusväsendets område
verksamma fackmän.
Beträffande finansieringen av arkivets verksamhet anföra
de kommitterade bland annat:
Staten borde bestrida de direkta kostnaderna för arkivets drift, under det
att sjukhusägarna borde bidraga till verksamheten genom att kostnadsfritt
tillhandahålla större delen av arkivmaterialet, såsom byggnadsritningar, inredningsbeskrivningar,
driftkalkyler, statistiska uppgifter, protokoll över
utförda provundersökningar m. m. En dylik fördelning av kostnaderna vore
enligt de kommitterades mening icke blott den rättvisaste utan jämväl den
mest praktiska. De kostnader, som sjukhusägarna sålunda skulle påtaga sig,
kunde visserligen icke evalveras i penningar men komme med säkerhet
att utgöra endast en mycket ringa del av kostnaderna för sjukvårdsinrättningarnas
uppförande, inredning och drift samt kompenserades dessutom
av de besparingar, som dessa huvudmän komme att göra vid
planerande och byggande av sjukhus genom att de utan kostnad ägde erhålla
värdefulla uppgifter från arkivet.
1 anslutning härtill beröra de kommitterade frågan, huruvida och i vilken
utsträckning sjukvårdsinrättningarnas huvudmän kunde åläggas att tillhandahålla
arkivet de uppgifter, som erfordrades för att arkivet skulle kunna
fylla sitt ändamål. De kommitterade yttra härutinnan följande:
Enligt gällande författningsbestämmelser skulle ritningar av ny-, till- och
ombyggda sjukvårdsinrättningar insändas till medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen
för godkännande, varjämte det ålåge vederbörande att, sedan
ritningarna godkänts, tillställa medicinalstyrelsen kopior av ritningarna, vilka
förvarades i styrelsens arkiv. Det vore ur centralarkivets synpunkt synnerligen
önskvärt, örn sjukvårdsinrättningarnas huvudmän kunde förpliktas
tillhandahålla arkivet det för dess verksamhet erforderliga materialet, utarbetat
enligt de normer, som enligt vad tidigare anförts borde gälla för de
ritningar och annat material, som skulle samlas i arkivet. Enligt de kommitterades
förmenande syntes medicinalstyrelsen med stöd av gällande författningsbestämmelser
emellertid icke hava sådan befogenhet, att den kunde
ålägga vederbörande sjukhusägare att tillhandahålla arkivmaterial utöver
nyssnämnda ritningskopior, vilka för arkivets vidkommande i flertalet fall
icke vore direkt användbara utan måste omarbetas för att komma i överensstämmelse
med för arkivmaterialet gällande normer. Tillhandahållandet av
arkivmaterialet komme sålunda att bliva beroende av frivilliga åtaganden
från sjukhusägarnas sida. Med hänsyn till från auktoritativt håll gjorda uttalanden
hade man emellertid befogad anledning förmoda, att sjukhusens
huvudmän i stor utsträckning redan från början skulle inse den stora nytta
ett arkiv medförde och för den skull komma att tillhandahålla därför erforderligt
material.
De årliga kostnaderna för arkivets verksamhet under de närmaste åren
hava de kommitterade beräknat i enlighet med följande alternativ, allteftersom
medicinalstyrelsen komme att kostnadsfritt kunna upplåta lokal eller ej.
Kungl. Majlis proposition nr 60.
5
Alt. 1 Alt. 2
Kronor Kronor
Föreståndarens arvode ................................................... 7,000 7,000
Maskinskriverskans lön ................................................... 2,400 2,400
Lokal (inklusive städning, lyse etc.) ................................. 2,500 —
Telefonavgifter ............................................................ 300 —
Porton och dylikt ......................................................... 200 —-
Skrivmaterial och förbrukningsartiklar ........................... 800 800
Extra arbetskraft (översättning, renritning etc.) ............... 2,500 2,500
Kopiering .................................................................. 300 300
Inköp av böcker och tidskrifter, inbindning etc................... 2,500 2,500
Diverse utgifter ...................................... 500_500
Summa kronor 19,000 16,000
För såväl föreståndaren som maskinskriverskan har beräknats s. k. heltidst
jänstgöring. Därest arkivet jämväl skulle innehålla modeller av sjukhusutrustning
och annat, hava de kommitterade funnit en avsevärt större lokal
med högre hyra erforderlig. Det har dock framhållits, att denna ökade
kostnad borde kunna täckas genom hyresavgifter från de utställande firmorna.
För anskaffande av inventarier hava de kommitterade härutöver räknat med
en engångskostnad av 3,000 kronor.
Med hänsyn till den omständigheten, att uppgifterna från arkivet som
regel böra lämnas avgiftsfritt, hava de kommitterade ej beräknat några inkomster
å arkivets verksamhet, bortsett från en avgift, motsvarande självkostnaden
för kopiering av ritningar och avskrift av handlingar. I internationellt
avseende borde under förutsättning av ömsesidighet jämväl avgiftsfria
uppgifter lämnas arkiv i utlandet. Slutligen hava de kommitterade
anmärkt, att örn och när sjukhusens standardiseringskommitté komme att
uppgå i arkivet, spörsmålet örn arkivets finansiering måste upptagas till förnyad
prövning. Nämnda kommitté finansierades nämligen för näryarande
med bidrag av staten, vissa kommunala sjukhusägare, institutioner samt
sammanslutningar av industrier.
Medicinalstyrelsen.
I skrivelse den 11 oktober 1937 har medicinalstyrelsen i allt väsentligt uttalat
sin anslutning till de kommitterades förslag samt hemställt örn anvisande
av medel för ändamålet för budgetåret 1938/1939.
Styrelsen har därvid till en början vitsordat behovet av ett centralt sjukhusarkiv,
varvid styrelsen yttrat:
Under de senaste åren hade ett flertal moderna sjukvårdsinrättningar uppförts
i vårt land. De i statens sjulivårdskommittés betänkande angående den
slutna kroppssjukvården angivna riktlinjerna holle för närvarande på att förverkligas,
och under det närmaste årtiondet syntes med största sannolikhet
komma att inrättas nya specialavdelningar vid åtskilliga av de delade lasaretten.
Bland de nya avdelningar, som sålunda kunde förväntas komma till
stånd, önskade styrelsen särskilt framhålla barnbörds-, pediatriska och reumatiska
avdelningar. Styrelsen ville i detta samband framhålla, att förslag
6
Kungl. Majda proposition nr 60.
uppkommit örn inrättande av dels poliklinikhem med tillhörande arbetsavdelningar,
dels poliklinikavdelningar för olika slag av specialvård, allt i avsikt
att begränsa motsvarande avdelningars alltför starka utbyggnad. Ett
centralarkiv skulle vid denna byggnadsverksamhet säkerligen medverka till
att de för ifrågavarande ändamål erforderliga byggnaderna bleve både effektiva
och proportionsvis billiga.
I fråga örn huvudmännens medverkan anser sig styrelsen kunna räkna
med att vederbörande sjukhusbyggare framdeles komme att vid upprättande
av kontrakt med sjukhusarkitekterna taga tillbörlig hänsyn till centralarkivets
behov av ritningar och beskrivningar samt att sålunda dylika utan
kostnad för statsverket skulle komma att tillhandahållas arkivet. Yad däremot
beträffade redan utförda sjukhusbyggnader — i huvudsak de senaste
årens skapelser — fordrades för handlingarnas överlämnande till arkivet tillstånd
av vederbörande arkitekt. Det syntes emellertid styrelsen som örn utredningskommitténs
sammansättning skulle utgöra garanti för att ett sådant
överlämnande komme till stånd i önskvärd utsträckning. Föreskrift örn
skyldighet för huvudmännen att fullgöra detta borde icke ifrågakomma, då
en oförbehållsam anslutning från de intresserade parternas sida vore en
förutsättning för arkivets inrättande. Den av de kommitterade ifrågasatta
nämnden kunde enligt styrelsens mening lämpligen sammansättas av ombud
för svenska landstingsförbundet, svenska stadsförbundet, svenska sjukhusföreningen
och svenska arkitektföreningen jämte ytterligare någon av Kungl.
Maj:t eller medicinalstyrelsen utsedd representant. I administrativt hänseende
borde arkivet lyda under medicinalstyrelsens lasarettsbyrå.
Rörande statens utgifter för arkivets drift anför styrelsen härefter följande.
Beträffande lokaler för centralarkivet vore de av styrelsen disponerade
utrymmena för närvarande ansträngda till bristningsgränsen men för handen
varande planer gjorde dock sannolikt, att styrelsen örn ett eller annat år
skulle kunna ställa lokal för arkivet till förfogande. För det närmaste året
hade man dock att räkna med att lokal måste förhyras å annat håll.
I fråga örn de kommitterades förslag till utgiftsstat hade styrelsen icke
någon annan erinran att framställa än att posten »diverse utgifter» borde
höjas från 500 kronor till 1,500 kronor, varigenom utgifterna för arkivet under
dess första verksamhetsår, då lokal för ändamålet måste förhyras, sålunda
skulle komma att uppgå till den i förslaget angivna summan av 20.000 kronor.
Beträffande föreståndarens kompetens ansåge styrelsen, att denne helst borde
vara vederbörligen utbildad arkitekt men att någon bindande föreskrift därom
lämpligen ej borde givas. Såväl föreståndaren som maskinskriverskan borde
anställas såsom extra ordinarie tjänstemän samt erhålla sina förordnanden
av medicinalstyrelsen. Därest under blivande semester eller annan ledighet
för befattningshavarna vikarie måste förordnas, syntes kostnaderna därför
kunna belasta endera av posterna »extra arbetskraft» eller »diverse utgifter».
Vidare anser styrelsen i likhet med de kommitterade ett engångsanslag å
3.000 kronor vara erforderligt för anskaffande av inventarier till arkivet.
För ifrågavarande ändamål skulle sålunda enligt styrelsens förmenande
under budgetåret 1938/1939 erfordras ett anslag å tillhopa (20,000 + 3,000)
23.000 kronor.
7
Kungl. Majus proposition nr 60.
Slutligen bär styrelsen i fråga om ersättningen för verkställande av kopior
av ritningar samt avskrifter av andra i arkivet förvarade handlingar ansett
böra i tillämpliga delar gälla de föreskrifter om stämpel och lösen av handlingar,
som äro eller kunna bliva givna för medicinalstyrelsen.
Mot medicinalstyrelsens beslut har en ledamot, byråchefen von Dardel,
reserverat sig och därvid yttrat i huvudsak följande.
Det föreslagna centralarkivet skulle otvivelaktigt komma att innebära fördelar
för de myndigheter, som framdeles hade att taga ställning till utvidgningar
eller moderniseringar av dem tillhöriga sjukvårdsinrättningar. Detta
gällde emellertid närmast landstingen och de därmed jämställda städerna.
Statens innehav av sjukhusbyggnader inskränkte sig i huvudsak till de statliga
sinnessjukhusen, vilka i byggnadsavseende intoge en särställning i förhållande
till andra sjukhus. På grund därav syntes det tilltänkta arkivet icke
kunna förväntas bliva av samma betydelse för staten som för kroppssjukhusens
huvudmän. Med hänsyn därtill ansåge sig reservanten böra ifrågasätta,
örn staten hade anledning att ombesörja anordnandet och driften av
centralarkivet, Dess ändamål syntes ligga så nära sjukhusens standardiseringskommittés,
att det vore mest naturligt örn arkivet omhänderhades av
denna kommitté och att kostnaderna för arkivet delades mellan de huvudmän
— landstingen och de, större städerna — som i första hand komme att utnyttja
arkivet. I betraktande av den fördel för det allmänna, som arkivets
tillkomst skulle innebära, syntes det emellertid befogat, att staten understödde
dess verksamhet dels genom kontant bidrag, dels ock genom överlämnande
till arkivet av de ritningar å kommunala sjukhusbyggnader, som överlämnats
eller komme att överlämnas till medicinalstyrelsen.
Yttranden över förslaget.
över medicinalstyrelsens framställning hava yttranden avgivits av statskontoret,
byggnadsstyrelsen, riksarkivet, svenska landstingsförbundet, svenska
stadsförbundet, sjukhusens standardiseringskommitté, svenska lasarettsläkarföreningen,
svenska sanatorieläkarföreningen, svenska arkitekters riksförbund
samt svenska sjukhusföreningen.
Av yttrandenas innehåll framgår, att allenast statskontoret och riksarkivet
ställt sig avvisande till förslaget.
Sålunda ansluter sig statskontoret i huvudsak till de synpunkter, som
reservanten inom medicinalstyrelsen anlagt.
Riksarkivet ifrågasätter likaledes, huruvida icke föreliggande önskemål
kunde lika väl tillgodoses på det enklare sätt, som nämnde reservant i sitt
yttrande förordat.
Skulle emellertid det tilltänkta centralarkivet bliva verklighet, komme
__framhåller riksarkivet — de i centralarkivet ingående handlingarna icke
att vara hänförliga till sådana arkivhandlingar, som enligt gällande förordningar
ligga under arkivinspektion eller kunna ifrågakomma till leverans
till vederbörande lands- eller länsarkiv, detta av den anledningen, att arkivet
endast komme att omfatta kopior av ritningar och andra handlingar.
Övriga myndigheter och sammanslutningar hava uttalat sin principiella
anslutning till förslaget, varvid i några fall den uppfattning, som
kommit till uttryck i reservationen inom medicinalstyrelsen särskilt bemötts.
8
Kungl. Majus proposition nrJSO.
Sålunda framhåller svenska landstingsförbundet:
Det vöre även enligt förbundets mening en nödvändig förutsättning för
att arkivet skulle kunna komma till stånd och fortbestå, att staten påtoge
sig ansvaret för detsamma. Det syntes nämligen annars bliva synnerligen
svårt att åstadkomma det för arkivets finansiering nödiga samarbetet mellan
de olika sjukhusägarna. Detta hade visserligen lyckats beträffande sjukhusens
standardiseringskommitté, men finansieringen av denna hade, synnerligast
i början, varit förenad med svårigheter och det vore endast tack vare
att staten trätt hjälpande emellan, som kommittén kunnat existera. Man
kunde ej, såsom reservanten inom medicinalstyrelsen gjort, förutsätta, att
ytterligare en organisation skulle kunna finansieras på liknande sätt. För
statens övertagande av ansvaret för arkivet kunde även åberopas, att staten
vöre landets största sjukhusägare och att staten på senare år i allt större
utsträckning lämnat bidrag till den kommunala sjukvården, såväl kroppssom
sinnessjukvården.
Sjukhusens standardiseringskommitté gör i detta sammanhang följande
uttalande.
Det vore måhända sant, att sinnessjukhusen i byggnadshänseende intoge
en viss särställning i förhållande till andra sjukhus, men beträffande såväl
inredning som drift vore de fullt likställda med övriga sjukhus och staten
komme sålunda att kunna erhålla värdefulla uppgifter från denna ej oväsentliga
del av arkivets verksamhetsområde. Vidare kunde erinras, att staten
ägde militära kroppssjukhus och inom kort komme att övertaga bland annat
serafimerlasarettet och karolinska sjukhuset samt att staten lämnade stora
bidrag till såväl inrättande som driften av bland annat tuberkulossjukvårdsanstalter,
vårdhem för lättskötta sinnessjuka och för kroniskt sjuka ävensom
från och med nästa år till barnbördshus’ varjämte förelåge förslag till dylikt
bidrag till medicinska avdelningar för barn vid lasaretten, avdelningar för
reumatiskt sjuka och anstalter för psykoneuroser.
I ett avseende har likväl även från tillstyrkande håll mer eller mindre
starkt hävdats, att förslaget vore behäftat med en viss oklarhet. Detta
gäller spörsmålet om huvudmännens möjligheter att tillhandahålla ritningar
åt arkivet.
Svenska stadsförbundet framhåller sålunda bland annat:
Den omständigheten, att svenska arkitektföreningens ordförande varit
ledamot i utredningskommittén, syntes i och för sig icke utgöra någon säker
borgen för att ersättningsfrågor ej här kunde uppkomma, som skulle väsentligt
öka sjukhusbyggarnas kostnader för tillhandahållandet av äldre ritningar.
Örn än för framtiden avtal kunde träffas örn skyldighet för arkitekterna att
tillhandahålla ritningar, kunde det väl dock tänkas, att vissa kostnader för
dessa ytterst drabbade huvudmännen. Det behövde näppeligen tolkas såsom
något misstroende mot arkitekternas villighet att stödja arkivets arbete, örn
man under alla förhållanden önskade en mera ingående utredning av detta
spörsmål.
Svenska landstingsförbundet anser, att erforderliga garantier måste skapas
för att arkivmaterialet skall kunna användas i den form och i den utsträckning,
som ifrågasatts, utan att särskilda ersättningsanspråk komma att framställas
av vederbörande arkitekter.
Kungl. Maj:ts proposition nr 60. 9
Mot förslagets utformning i övrigt hava allenast mindre
erinringar framställts.
Sålunda framhåller svenska landstingsförbundet, att det icke lämpligen
bör ifrågasättas, att sjukhusägarna skola bekosta omritning i för arkivet
lämpat format av ritningarna till de redan uppförda eller moderniserade
sjukhusen. För den händelse arkivet skulle visa sig vara i behov av
ritningar av vissa detaljer i äldre, väl planlagda sjukhus, finge det
anses bliva en uppgift för den i arkivet anställde arkitekten att företaga
erforderliga omritningar, allra helst som denne till en början ej kunde
bliva så strängt sysselsatt.
I fråga örn sammansättningen av det av medicinalstyrelsen föreslagna
konsultativa organet har sjukhusens standardiseringskommitté med hänsyn
till det ifrågasatta intima samarbetet mellan kommittén och centralarkivet
hemställt, att i nämnda organ jämväl borde ingå en representant från kommittén,
förslagsvis dess verkställande ledamot.
Svenska sanatorieläkar för eningen är av den meningen, att en i tjänst
varande sjukhusläkare bör vara medlem av det konsultativa organet. I detta
yrkande instämmer svenska lasarettsläkarföreningen, som därjämte förordar,
att nämnde läkare utses av sjukhusföreningen eller lasarettsläkarföreningen.
Även svenska arkitekters riksförbund hemställer, att förbundet måtte beredas
tillfälle att genom en representant få deltaga i övervakandet och dirigerandet
av arkivets verksamhet.
Beträffande den ifrågasatta arkivföreståndarens arvode framhåller svenska
lasarettsläkarföreningen, att detta i förslaget tilltagits så snävt, att den önskvärda
kontinuiteten i föreståndarskapet äventyrades. I fråga örn föreståndarens
kompetens vill svenska arkitekters riksförbund understryka betydelsen av
att föreståndaren besitter sådana kvalifikationer, att han självständigt kan
handhava och bearbeta det inkdmna materialet, förstå att lämna vederhäftiga
upplysningar i fackfrågor samt införskaffa erfarenhetsrön örn huru olika anläggningar
visa sig funktionera i verkligheten. Det synes förbundet under
sådana omständigheter nödvändigt, att denne person måste äga arkitektutbildning
samt vara grundligt praktikutbildad på sjukhusområdet.
Slutligen har riksarkivet gjort gällande, att beteckningen »arkiv» på den
föreslagna institutionen icke kunde sägas vara den adekvata. Med hänsyn
till de föreslagna olikartade verksamhetsgrenarna syntes det ur terminologisk
synpunkt icke sakna betydelse, att institutionen finge ett annat, till missförstånd
mindre inbjudande namn, exempelvis centralbyrån eller centralanstalten
för svenskt sjukhusväsen.
Departementschefen.
De uppgifter, som skulle komma att åvila det ifrågasatta centralarkivet,
framstå onekligen såsom betydelsefulla, och det lider intet tvivel, att
arkivet under förutsättning av en tillfredsställande organisation bör bliva
till gagn för det svenska sjukhusväsendets utveckling. Ej heller kan tvekan
råda örn de fördelar av ej minst ekonomisk art, som den föreslagna
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 samt. Nr 60.
161
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 60.
anordningen skulle medföra för det allmänna. Staten torde därför böra lämna
sin medverkan till förslagets realiserande.
I betraktande av den betydelse, som arkivet skulle få för i främsta rummet
landstingen och de större städerna, tala onekligen vissa skäl för att kostna
derna för arkivets drift borde bestridas genom samverkan mellan staten samt
svenska landstings- och stadsförbunden såsom organ för dessa huvudmän. För
att arkivet må komma till stånd synes det emellertid nödvändigt, att staten
helt ikläder sig utgifterna vid igångsättandet. Jag har med hänsyn härtill icke
velat motsätta mig, att staten tills vidare ensam svarar för dessa utgifter.
Skulle däremot framdeles visa sig uppstå en avsevärdare kostnadsökning, anser
jag mig böra förutsätta, att bidrag lämnas jämväl av nämnda organisationer
eller i annan liknande ordning. De för nästa budgetår beräknade kostnaderna
föranleda från min sida ingen erinran.
Vad därefter angår frågan örn verksamhetens ledning, har jag på grund av
vad som i ärendet förevarit övervägt, att åtminstone till en början denna fråga
skulle kunna lösas på det sättet, att åt sjukhusens standardiseringskommitté
anförtroddes att under medicinalstyrelsens överinseende handhava arkivverksamheten.
Jag finner dock tillräckliga skäl icke hava anförts för en
dylik anordning. Däremot synes mig förtjäna undersökas, örn icke institutionen
lämpligen bör erhålla en ställning, analog med exempelvis svenska
skolmuseet. Detta förutsätter, att för ändamålet bildas en särskild organisation,
åt vilken huvudmannaskapet anförtros. Givetvis bör arkivet stå under
medicinalstyrelsens inseende.
Emellertid vill jag till denna min tillstyrkan foga ett betydelsefullt
villkor. I likhet med såväl svenska landstingsförbundet som svenska stadsförbundet
finner jag frågan örn eventuella ersättningsanspråk från vederbörande
sjukhusarkitekters sida för ritningarnas överlämnande till arkivet
icke vara tillfredsställande klarlagd i förslaget. Enligt gällande lagstiftning
torde det förhålla sig så, att för rätt att efterbilda byggnad av nu ifrågavarande
slag erfordras tillstånd från arkitektens sida. Uttryckliga krav på ekonomisk
gottgörelse för att sjukhusritningarna skola få ställas till arkivets förfogande
hava visserligen icke framkommit, men kan det, efter vad jag inhämtat, icke
anses uteslutet, att en förhöjning av arkitektarvodet kommer att framdeles
uppställas såsom villkor för en dylik dispositionsrätt. En sådan ordning
kan jag icke finna tillfredsställande. Statens medverkan till det planerade
arkivets tillkomst bör alltså lämnas endast under den uttryckliga förutsättningen,
att ritningar jämte övriga byggnadshandlingar tillhandahållas arkivet
utan annan gottgörelse till vederbörande arkitekt än den, som betingas av
eventuella kostnader för duplicering, omritning i för arkivet lämpat format
och dylikt.
Tillräckliga skäl synas icke för närvarande föreligga till avvikelse från
den av medicinalstyrelsen föreslagna benämningen.
Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att meddela erforderliga närmare
föreskrifter rörande anslagets användning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 60. 11
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Bidrag till centralt sjukhusarkiv för budgetåret
1938/1939 anvisa ett anslag av ........................ kronor 23,000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils-Sture Lindqvist.