Kungl. Maj:ts proposition nr 49.
1
Nr 49.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående rätt för statsmeteorologen
T. Ii. P. Bergeron att för placering i löneklass
tillgodoräkna sig viss tjänstgöring; given
Stockholms slott den 14 januari 1938.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
A. Pehrsson-Bramstorp.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maji Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
14 januari 1938.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss
Möller, Levinson, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler
efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet fråga örn
rätt för statsmeteorologen T. H. P. Bergeron att för placering i löneklass tillgodoräkna
sig viss tjänstgöring samt anför därvid:
Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt har i skrivelse den 4 september
1936 — med förmälan att anstalten den 31 juli 1936 utnämnt Bergeron
till statsmeteorolog — anhållit, att Bergeron, som den 20 maj 1922 trätt i utländsk
tjänst, måtte för placering i löneklass få tillgodoräkna sig den tid från
den 1 februari 1925, under vilken han i en följd utfört mot hans nuvarande
tjänst svarande arbete i utlandet, med avdrag dock för tre ai.
Börande Bergerons tjänstgöring upplyses i skrivelsen, att han varit meteo
Bihang
lill riksdagens protokoll 1938. 1 sand. Nr 49. *
2
Kungl. Maj-.ts proposition nr 4!J.
roing dels under tiden 1 januari 1920—15 maj 1922 vid anstalten, dels under
tiden 20 maj 1922—31 oktober 1923 och 1 februari 1925—31 januari 1929 vid
Bergens geofysiska institut, dels ock under tiden den 1 februari 1929—14 juli
1935 vid meteorologiska institutet i Oslo. I nu nämnda tjänstgöringar har
emellertid enligt vad i skrivelsen uppgives avbrott skett dels under tiden 12
oktober 1928—16 april 1929, då Bergeron tjänstgjort såsom instruktör vid
väderlekstjänsten på Malta, och dels under tiden 23 september 1930—12 december
1930 och 18 december 1931—31 oktober 1932, då Bergeron varit instruktör
vid väderlekstjänsten i Moskva. Från den 15 juli 1935 till sin utnämning
den 31 juli 1936 till statsmeteorolog har Bergeron varit e. o. meteorolog
vid anstalten.
I en den 1 mars 1937 dagtecknad promemoria har chefen för anstalten
överdirektören G. Slettenmark rörande Bergerons tjänst i utlandet och övriga
kvalifikationer anfört följande:
Enligt överenskommelse med överdirektör A. W. Wallén hade Bergeron
1922 tagit tjänstledighet för att arbeta vid väderlekstjänsten i Bergen och
sätta sig in i den s. k. Bergenskolans metoder. Arbetet hade emellertid dragit
ut på tiden och Bergeron hade blivit en av de främsta medarbetarna vid
utarbetandet av de metoder, som nu vid flertalet väderlekstjänster och även
i Sverige lades till grund för prognosarbetet. Under en följd av 13 år hade
Bergeron oavbrutet varit anställd i norska statens tjänst vid »De Meteorologiske
Institusjoner», först i Bergen och sedan i Oslo. Hans tjänsteställning
motsvarade från och med 1926 statsmeteorolog och från 1 februari 1929 förste
statsmeteorolog (»direktörens konsulent i vservarslingstekniske spörsmål»),
Bergeron hade under denna tid åtnjutit tjänstledighet dels för vissa
studier i Tyskland, dels för att såsom sakkunnig biträda vid organiserandet
av väderlekstjänsten på Malta och i Moskva.
Att Bergeron gjort sig känd såsom en synnerligen skicklig vetenskapsman
och framstående kännare av arbetet inom den praktiska väderlekstjänsten
franninge utom av nyssnämnda sakkunnigeuppdrag även därav, att han vore
medlem av fyra internationella meteorologiska kommissioner och fyra av deras
underkommissioner, därav president i symbolunderkommissionen, att han
av de utländska sakkunnige fått andra förslagsrummet till meteorologiprofessuren
i Uppsala och att han utnämnts till docent vid Stockholms högskola.
xVtt de kunskaper och erfarenheter Bergeron sålunda förvärvat under sitt
arbete i norsk statstjänst vore av utomordentligt värde för anstalten läge i
öppen dag.
Därvid finge först nämnas att Bergeron helt eller delvis utarbetat de norska
observatörsinstruktionerna, den internationella molnatlasen och karttecknen,
vilket nu kommit till direkt nytta vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt,
och att han under sitt arbete vunnit samma erfarenheter om skötseln
av meteorologiska stationer, väderlekstjänst m. m.. som örn han varit anställd
vid anstalten.
Genom sitt arbete i de internationella kommissionerna hade han vidare
vunnit en nära kontakt med flertalet mera betydande europeiska meteorologiska
institut och forskare, vilket vore ovärderligt för anstaltens omfattande
internationella samarbete. Av vikt därvid vore bland annat även, att Bergeron
talade och skreve obehindrat, utom svenska och norska, tyska och engelska
och vore mycket väl hemmastadd i franska och ryska.
Kungl Majlis proposition nr 49.
3
Slutligen linge framhållas, att Bergeron förvärvat stor vana och skicklighet
i att undervisa och handleda, vilket vore av stort värde för fyllandet av
det stora praktiska undervisningsbehov, som förelåge vid anstaltens olika väderlekstjänster.
Då Bergeron sålunda utfört praktiska och vetenskapliga arbeten av stor
betydelse för hans nuvarande verksamhet vid anstalten, vore de begärda
ålderstilläggen i synnerligen hög grad motiverade.
Till följd av remisser hava utlåtanden i ärendet avgivits den 2 februari 1937
av statskontoret och den 12 mars 1937 av allmänna civilförvaltningens lönenämnd.
Statskontoret har i sitt yttrande hemställt, att ansökningen icke måtte föranleda
någon åtgärd.
Till stöd för sin ståndpunkt har statskontoret anfört:
Vid befordran från icke-ordinarie befattning till ordinarie tjänst finge befattningshavare
för placering i löneklass i den nya tjänsten jämlikt 11 §2
morn. gällande avlöningsreglemente, efter prövning av Kungl. Majit i varje
särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas den tid han utom statens tjänst utfört
sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet, som i avseende å sin
art och omfattning funnes ur det allmännas synpunkt svara mot, vara jämförbart
med eller av högre värde än det arbete, han hade att utföra å den ordinarie
befattningen.
Det avgörande hade härvid, enligt vad förarbetena till dessa bestämmelser
utvisade, ansetts vara det föregående arbetets beskaffenhet att, på samma
gång det varit likartat eller jämförbart med utövning av den statstjänst, som
tillträddes, tjäna ett verkligt samhällsändamål.
Då det arbete, varom i detta fall vore fråga, utförts vid meteorologiska institutioner
i utlandet, torde åberopade författningsrum icke äga tillämpning.
Enär Bergeron icke heller enligt annat stadgande i avlöningsreglementet kunde
i lönehänseende tillgodoräknas ifrågavarande tjänstgöringstid, hemställde
statskontoret, att framställningen icke måtte till någon Kungl. Maj:ts åtgärd
föranleda.
Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har — under hänvisning till ett beslut
av 1930 års riksdag varigenom förste statsmeteorologen V. F. V. Lundholm
medgivits rätt att för uppllyttning i löneklass tillgodoräkna sig viss tjänstgöring
vid fysikalisk-meteorologiska observatoriet i Davos (prop. nr 163, jordbruksutsk.
uti. nr 36, R. skr. nr 242) — anfört, att. med hänsyn till den ståndpunkt,
som vid behandlingen av nyssberörda ärende kommit till uttryck rörande
värdet ur det allmännas synpunkt av befattningshavares vid statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt tjänstgöring i utlandet, lönenämnden ansett
förutsättning för en tillämpning av stadgandet i 11 § 2 mom. avlöningsreglementet
i förevarande fall vara för handen. Lönenämnden har därför
icke velat motsätta sig, att Bergeron i viss utsträckning tillgodoräknades den
tid han varit verksam vid utländska institutioner. Lönenämnden har föreslagit,
att han av sagda tid finge räkna sig tillgodo sammanlagt sex år.
Den tjänstgöring Bergeron haft vid utländska institutioner lärer, såsom Departement
statskontoret i sitt utlåtande framhållit, näppeligen kunna betraktas såsom
sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet, att därpå skulle kun
4 Kungl. Maj.ts proposition nr 49.
na grundas anspråk jämlikt 11 § 2 morn. av allmänna avlöningsreglementet att
tillgodoräkna tjänstgöringen för placering i lönehänseende. Emellertid torde
Bergerons tjänstgöring i utlandet lia varit av stor betydelse för hans nuvarande
verksamhet vid meteorologisk-hydrografiska anstalten. Med hänsyn
härtill finner jag mig böra förorda, att Bergeron berättigas att i viss omfattning
tillgodoräkna sig berörda tjänstgöring. Såsom lönenämnden i sitt yttrande
påpekat har riksdagen tidigare i liknande fall medgivit tillgodoräknande
av dylik tjänstgöring. I överensstämmelse med vad nämnden föreslagit
anser jag, att Bergeron bör få tillgodoräkna sig sex år av ifrågavarande
tjänstgöringstid för placering i löneklass. Ärendet torde böra underställas
riksdagens prövning.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att statsmeteorologen T. H. P. Bergeron må vid placering i
löneklass tillgodoräkna sig sex år av den tid, han tjänstgjort
vid meteorologiska institutioner i utlandet.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
P. Gullstrand.
379278. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.