Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

1

Nr 315.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående uppförande
av ämbetsbyggnader för marinens och flygvapnets
ledande organ m. m.; given Stockholms slott
den 6 maj 1938.

\

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Janne Nilsson.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 6 maj 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations- och finansdepartementen
anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Nilsson
föreliggande frågor angående uppförande av ämbetsbyggnader för marinens
och flygvapnets ledande organ ävensom för de militära högskolorna
samt anför därvid följande:

Innan jag närmare ingår på de föreliggande byggnadsfrågorna, torde jag
lämpligen böra lämna en kortfattad redogörelse för de ifrågavarande myndigheternas
och högkolornas nuvarande lokalförhållanden.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 315. 1*2288 1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

Chefen för marinen, marinstaben samt chefen för kustartilleriet disponera
för närvarande lokaler i den statsverket tillhöriga fastigheten med adressnummer
7 vid Birger Jarlsgatan i Stockholm. För marinstaben (inspektören
för undervattensbåtvapnet och inspektören för minsvepningsväsendet) förhyres
därjämte en lägenhet i den intilliggande fastigheten med adressnummer
10 vid Smålandsgatan, medan för chefen för kustflottan förhyras
lokaler i den likaledes intilliggande fastigheten med adressnummer 9 vid
Birger Jarlsgatan. Marinförvaltningen disponerar förhyrda lokaler i fastigheten
med adressnummer 6—8 vid Mäster Samuelsgatan. Härvarande sjörullföringsbefälhavare
slutligen disponerar två förhyrda rum i fastigheten
med adressnummer 9 vid Grevgatan.

För chefen för flygvapnet och flygstaben ävensom för huvuddelen av flygförvaltningen
förhyras lokaler i fastigheterna med adressnummer 30 och 32
vid Hagavägen. För flygförvaltningens materielavdelning förhyras lokaler i
fastigheten med adressnummer 30 vid Kommendörsgatan.

Beträffande slutligen de militära högskolorna äro såväl krigshögskolan
samt artilleri- och ingenjörhögskolan som sjökrigshögskolan inrymda i den
s. k. militärstabsbyggnaden vid Östermalmsgatan. För den blivande flygkrigshögskolan
hava några lokaler ännu icke disponerats.

Vad först beträffar frågan örn anordnandet av nya lokaler för flygvapnets
myndigheter vill jag erinra därom, att Kungl. Majit genom beslut
den 4 december 1936 (kommunikationsdepartementet) uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att, i förekommande fall i samråd med flygförvaltningen, verkställa
utredning samt avgiva förslag till ordnande av lokalfrågan för chefen
för flygvapnet, flygförvaltningen och flygstaben m. m. Efter av byggnadsstyrelsen
med anledning härav gjorda framställningar har Kungl. Majit genom
särskilda beslut bemyndigat byggnadsstyrelsen att intill den 1 oktober 1940
förhyra de nyssberörda lokalerna för flygvapnets myndigheter.

I underdånig skrivelse i ärendet elen 14 december 1937 har byggnadsstyrelsen
till fullgörande av det givna uppdraget anfört följande:

För ett definitivt och ändamålsenligt ordnande av chefens för flygvapnet,
flygstabens och flygförvaltningens lokalfråga kräves, enligt vad utredningen
otvetydigt visat, uppförande av en nybyggnad för ändamålet.

Med hänsyn till angelägenheten av att ovan angivna förhyrningar för
flygvapnet, vilka betinga en årlig kostnad av sammanlagt 107,000 kronor,
icke onödigtvis skola behöva förlängas efter den avtalade kontraktstidens
utgång den 30 september 1940, synes den behövliga nybyggnaden snarast
möjligt böra påbörjas, och har det beträffande tomtfrågan för den nya byggnaden
därvid gällt att finna ett lämpligt område, som befinner sig i statsverkets
ägo och omedelbart kan tagas i anspråk för ändamålet.

Den mark, som därvid befunnits böra komma i fråga, är kvarteret Kasernberget
å Ladugårdsgärde, vilket enligt gällande stadsplan reserverats för
offentlig byggnad. Detta kvarter är beläget norr örn Valhallavägen mitt
emot patentverkets byggnad och begränsas av Valhallavägen i söder, Artillerigatan
i väster, Skeppargatan i öster och Strindbergsgatan i norr. En
mindre del av kvarterets sydöstra hörn är för närvarande och intill den 1
juni 1942 uthyrt till en bensinstation. För övrigt är området för närvarande

Kungl. Majus proposition nr 315. 3

outnyttjat. Tomtens storlek oell dess läge i närheten av generalitetshuset
gör den mycket lämplig för en byggnad för nu avsedda ändamål.

Vad beträffar utformningen av bär ifrågakomna nybyggnad hava, sedan
vissa preliminära utredningar verkställts inom byggnadsstyrelsen, definitiva
uppgifter rörande de för de avsedda ändamålen erforderliga lokalutrymmena
kommit byggnadsstyrelsen tillhanda den 14 september 1937. Med ledning
av dessa uppgifter har inom byggnadsstyrelsen upprättats ett bilagt utredningsförslag,
angivet å 10 stycken den 13 december 1937 dagtecknade ritningar,
vilka genom påskrift den 14 i samma månad godkänts av chefen för
flygvapnet.

Enligt dessa skisser skulle byggnadsföretaget omfatta en till tomtens
norra, högst belägna del förlagd huvudbyggnad, omfattande sex våningar
jämte souterrängvåning, ävensom en väster därom förlagd flygel i tre våningar
jämte souterrängvåning. Den östra delen av området, vilken med hänsyn
till ovannämnda bensinstation icke för närvarande kan utnyttjas, bör reserveras
för eventuellt erforderliga tillbyggnader.

Som av angiven dispositionsplan framgår hava flygkrigshögskolans lokaler
förlagts till den föreslagna byggnadens flygel, vilket skett efter framställning
från flygvapnets sida. Enligt byggnadsstyrelsens mening bör emellertid,
innan definitiv ställning tages till denna fråga, närmare utredas, huruvida
icke samtliga militära högskolor lämpligen böra sammanföras till en byggnad,
i stället för att förläggas på tre olika håll, nämligen krigshögskolan i generalitetsbyggnaden,
flygkrigshögskolan till den nu ifrågakomna byggnaden för
flygförvaltningen m. m. samt sjökrigshögskolan till en projekterad nybyggnad
för marinstaben och marinförvaltningen. För ett sådant sammanförande av
de tre högskolorna tala enligt byggnadsstyrelsens mening flera skäl. Sålunda
torde kunna utvinnas stora fördelar för utbildningen och en mera ekonomisk
lösning av högskolornas lokalfråga ernås, i det att en del lokaler skulle
kunna göras gemensamma för högskolorna. Vidare skulle storleken av de
olika förvaltningsbyggnaderna med arkitektonisk fördel kunna hållas inom
lägre mått än eljest bleve fallet. En för högskolorna gemensam nybyggnad
skulle lämpligen kunna uppföras på Ladugårdsgärde, och synes denna nybyggnadsfråga
böra tågås under närmare omprövning i samband med den
utredning rörande den projekterade nybyggnaden för ovannämnda marina
myndigheter, som byggnadsstyrelsen förutsätta komma att bliva åt styrelsen
anförtrodd.

Byggnadsstyrelsen är följaktligen icke för närvarande i tillfälle att taga
slutlig ställning till frågan huruvida nu avsedda byggnad för flygförvaltningen
m. m. lämpligen skall omfatta även lokaler för flygkrigshögskolan. Därest
denna högskola skulle komma att förläggas på annat håll, skulle visserligen,
såsom ovan framhållits, själva förvaltningsbyggnaden kunna beskäras, vilket
ur arkitektonisk synpunkt skulle vara till fördel, men bör frågan om flygkrigshögskolans
förläggning icke hindra, att förevarande byggnadsföretag
underställes 1938 års riksdag. De ändringar i det föreliggande förslaget,
som eventuellt kunna bliva erforderliga med hänsyn till en förläggning av
högskolan på annan plats, kunna lämpligen vidtagas i samband med liuvudritningarnas
upprättande.

Kostnaderna för nybyggnaden hava beräknats till 3,750,000 kronor. Därest
flygkrigshögskolan på sätt ovan framhållits förlägges i annan byggnad kan
kostnadsbeloppet minskas med cirka 225,000 kronor.

Arbetena med byggnadens utförande böra så bedrivas, att under budgetåret
1938/1939 utarbetas erforderliga huvudritningar jämte arbetsritningar
och beskrivningar samt påbörjas grundläggnings- och byggnadsarbeten. För

4

Kungl. Majus proposition nr 315.

dessa arbeten erfordras 500,000 kronor. Det återstående beloppet eller

3,250,000 kronor torde böra vara tillgängligt under budgetåret 1939/1940.
Huruvida byggnaden kan vara färdigställd till den 1 oktober 1940, då såsom
ovan framhållits nu gällande förhyrningar för tiygförval filin gen m. m. utgå,
kan byggnadsstyrelsen dock icke nu med bestämdhet uttala sig örn, enär
den angivna byggnadstiden måste anses synnerligen knapp.

Under hänvisning till råd sålunda anförts hemställde byggnadsstyrelsen,
att Kungl. Majit måtte dels besluta, att ovan nämnda tomtområde å Ladugårdsgärde
finge tagas i anspråk för uppförande av en nybyggnad för chefen
för flygvapnet, flygstaben och flygförvaltningen m. m., dels ock föreslå riksdagen
att för ifrågavarande byggnadsföretag bevilja ett belopp av sammanlagt
högst 3,750,000 kronor och därav för budgetåret 1938/1939 anvisa 500,000
kronor.

Yad därefter beträffar ordnandet av marinmyndigheternas lokalförhållanden
får jag erinra därom, att Kungl. Majit genom beslut den 10 december
1937 (kommunikationsdepartementet) uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i
samråd med vederbörande militära myndigheter verkställa utredning och avgiva
förslag till ordnande av lokalfrågan för marinledningen, chefen för kustflottan,
sjökrigshögskolan samt sjörullföringsbefälhavaren i Stockholm.

I anslutning därtill inkom marinförvaltningen den 13 december 1937 med
en underdånig skrivelse i ämnet, däri ämbetsverket anförde bland annat
följande:

Såsom ofta omvittnats äro de nuvarande lokalerna för marinens ledning
synnerligen opraktiska, eldfarliga och i hög grad otillräckliga. Vissa av
dessa lokaler kunna vidare nära nog betraktas såsom hälsovådliga. Aven
den lokala belägenheten av dessa i tättbebyggda delar av staden är ur olika
synpunkter i hög grad olämplig.

För ifrågavarande lokaler åsamkas fjärde huvudtiteln, sjöförsvaret, mycket
dryga hyreskostnader. Sålunda erläggas i lokalhyra för marinförvaltningen,
marinstaben m. fl. (sjökrigshögskolan ej inräknad) 128,400 kronor, vilken
summa efter 4 procent ränta motsvarar ett kapital av cirka 3.2 miljoner
kronor. Av nämnda belopp, 128,400 kronor utgöra 89,000 kronor rena hyreskostnader,
varemot återstoden, 39,400 kronor, utgör ersättning till statens
allmänna fastighetsfond.

Kontraktet angående förhyrningen av marinförvaltningens lokaler utlöper
den 1 april 1941. Därest kontraktet då skulle behöva förlängas, torde detta
■— åtminstone ej utan sannolikt mycket ökade kostnader •— icke kunna
göras för kortare tid än fem år.

Det synes därför vara av synnerlig vikt, att nya lokaler för marinens
ledning finnas färdiga för inflyttning före den 1 april 1941. För att detta
med säkerhet skall kunna ske bör emellertid ärendet ifråga föreläggas 1938
års riksdag.

Den utredning, som redan med biträde av sakkunnig från byggnadsstyrelsen
under hand verkställts, utvisar att — med hänsyn till att tomt för
nybyggnad finnes disponibel å den obebyggda delen av Ladugårdsgärde å
Kungl. Djurgården — den mest rationella och ekonomiska lösningen vore
att företaga en nybyggnad för marinens ledning.

Byggnadsstyrelsen, vilken anbefallts att vid fullgörandet av förenämnda,

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

styrelsen den 10 december 1937 lämnade uppdrag taga under övervägande
berörda av marinförvaltningen den 13 december 1937 gjorda framställning,
bär i underdånig skrivelse den 1 mars 193S till uppdragets fullgörande anfört
bland annat följande:

Jämväl byggnadsstyrelsen bar funnit det angeläget, att lokalfrågan för
bär avsedda militära myndigheter med det snaraste vinner sin lösning
genom uppförande av en för dem gemensam nybyggnad, och vill styrelsen
därvid särskilt framhålla otillräckligheten av nuvarande lokaler samt olägenheten
av den splittring, som för närvarande förefinnes beträffande dessa,
vilka i avsevärd utsträckning äro förlagda till förhyrda lägenheter. Beträffande
det fortsatta användandet av statens fastighet Birger Jarlsgatan 7,
som nu tages i anspråk för vissa av de marina myndigheterna och som
efter uppförandet av här avsedda nybyggnad skulle bliva disponibel för
annat ändamål, får byggnadsstyrelsen framhålla, att denna fastighet lämpligen
torde kunna tagas i anspråk för kommittéer och dylikt.

Beträffande förläggningen av en nybyggnad för ifrågavarande ändamål får
byggnadsstyrelsen framhålla följande.

Med hänsyn till det trängande behovet av byggnadsmark för flera statliga
institutioner har byggnadsstyrelsen undersökt möjligheten att bereda sådan
byggnadsmark i erforderlig utsträckning och därvid funnit, att den ännu
icke stadsplanelagda delen av Ladugårdsgärdet invid Valhallavägen är det
enda någorlunda centralt belägna i statens ägo varande område, som synes
kunna ifrågakomma. I anledning härav har styrelsen med skrivelse den 4
januari 1938 till Djurgårdskommissionen överlämnat en inom styrelsen verkställd
preliminär utredning härutinnan och då styrelsen erfarit, att kommissionen
hade för avsikt att inom den närmaste tiden igångsätta uppgörandet
av stadsplan för delar av Ladugårdsgärde, hemställde styrelsen, att kommissionen
därvid måtte beakta behovet av tomtmark för statliga institutioner,
och framhöll styrelsen, att med hänsyn till vissa trängande behov av dylik
mark det vore angeläget, att stadsplan med det snaraste komme till stånd
för de delar av Ladugårdsgärdet, som äro belägna norr örn Valhallavägens
östra förlängning samt öster örn nuvarande bebyggelse vid Tessinparken.

Den lämpligaste platsen inom ifrågavarande delar av Ladugårdsgärdet
för en nybyggnad för marinledningen har byggnadsstyrelsen funnit vara det
å en bilagd jämväl till Djurgårdskommissionen översänd karta med röd
begränsningslinje angivna området norr om Valhallavägens förlängning mot
öster. Områdets gränser äro givetvis endast preliminärt angivna å kartan
och förutsätter styrelsen, att de närmare fixeras i samband med upprättande
av stadsplan. Såsom av nämnda karta framgår har styrelsen avsett, att
öster om det för marinledningen avsedda området skulle förläggas en projekterad
nybyggnad för domänstyrelsen samt väster därom en byggnad för
de militära högskolorna.

I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 5 februari 1938 har marinförvaltningen
förklarat sig icke hava något att erinra beträffande den sålunda föreslagna
förläggningen av en nybyggnad för marinens ledning.

Vidare har chefen för armén i skrivelse den 15 februari 1938 uttalat sig
i berörda förläggningsfråga. Han har därvid framhållit olämpligheten av
att intill dess huvuddelen av garnisonen utflyttat till Järvafältet bebygga
ytterligare delar av Ladugårdsgärdet, vilket komme att inskränka de redan
nu i hög grad förminskade övningsmöjligheterna. Av det för offentliga
byggnader ifrågasatta området å Ladugårdsgärdet, utgjorde den för domänstyrelsen
avsedda tomten en ur övningssynpunkt mycket värdefull terräng.
Tomterna för de militära högskolornas och marinens nybyggnader voro ur
denna synpunkt icke av fullt samma värde. Kunde icke annan lämplig plats

6

Kungl. Majus proposition nr 315.

erhållas för de sistnämnda byggnaderna, ville chefen för armén därför icke
motsätta sig att för dem avsett område toges i bruk under budgetåret
1939/1940. Härvid måste dock den fordran uppställas att Svea livgarde
erhölle erforderliga genomfartsöppningar.

Med anledning härav får byggnadsstyrelsen beträffande den föreslagna
platsen för nybyggnaden för marinledningen framhålla, att den torde vara
den för ändamålet lämpligaste bland de tomtområden, som för närvarande
äro tillgängliga, samt att de av chefen för armén framställda önskemål örn
anordnande av genomfartsöppningar utan svårighet torde kunna tillgodoses.

Slutligen har chefen för försvarsstaben i skrivelse den 26 februari 1938
meddelat, att han för sin del icke hade något att erinra beträffande den
föreslagna byggnadsplatsen för marinens nybyggnad.

Yad beträffar utformningen av nybyggnaden för de marina myndigheterna
har byggnadsstyrelsen låtit i samråd med en representant för marinförvaltningen
samt med ledning av ett från marinförvaltningen erhållet lokalprogram
uppgöra ett utredningsförslag, framställt å 9 stycken i februari 1938
dagtecknade ritningar.

Enligt det sålunda uppgjorda förslaget skulle ifrågavarande byggnadskomplex
omfatta en U-formig huvudbyggnad med en mot söder öppen gård,
vilken genom en portik stöde i förbindelse med en bakre gård, som begränsas
mot öster av en i nordlig längdriktning gående flygel och i väster
av en flygel med västlig längdriktning. Byggnadskomplexet är avsett att
uppföras i fyra våningar jämte källarvåning med undantag av den åt norr
förlagda flygeln, vilken skulle förses med en femte våning.

Enligt förslaget skulle inom ifrågavarande nybyggnad icke beredas plats
för sjökrigshögskolan. Det har nämligen befunnits ur såväl praktisk som
ekonomisk synpunkt lämpligast, att denna högskolas lokaler sammanföras
med övriga militära högskolors till en gemensam byggnad, vilken enligt vad
ovan framhållits, är tänkt att uppföras väster örn den planerade nybyggnaden
för marinens ledning. — — —

I skrivelse den i2 februari 1938 har marinförvaltningen meddelat, att
densamma i princip anslöte sig till förevarande förslag till nybyggnad för
marinen, dock med önskemål att ytterligare bombsäkert utrymme anordnades
för förvaring av ritningar m. m. Vidare har marinförvaltningen ifrågasatt,
huruvida icke bostad för en portvakt, tillika vaktmästare borde inrymmas
i byggnaden. Några svårigheter att tillmötesgå de av marinförvaltningen
sålunda framställda önskemålen komma icke att möta.

Kostnaderna för genomförandet av det föreliggande förslaget, däri även
inräknats de av marinförvaltningen önskade ytterligare lokalutrymmena,
hava inom byggnadsstyrelsen överslagsvis beräknats till följande belopp.

Byggnadsarbeten ............................................ kronor 2,800,000: —

Sprängningsarbeten m. m................................. » 160,000: —

Bombsäkra lokaler och gasskyddsrum.................... » 175,000: —•

Arkivinredning, annan fast inredning och konstnärlig utsmyckning
................................................ » 200,000: —

Värme- och ventilationsanläggning samt vatten och sani tetstekniska

installationer .............................. » 458,000: —

Elektriska ledningar för belysning och svagström m. m. » 183.000: —

Elektriska hissar............................................ » 50.000: —

Planeringsarbeten och stängsel............................ » 90,000: —

/Ritningar, kontroll och administration samt oförutsedda

utgifter.................................................... » 334,000: —

Summa kronor 4,450,000: —

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

I anslutning till vad sålunda anförts och under åberopande av innehållet
i marin förvaltningens förberörda skrivelse den 13 december 1937 hemställde
byggnadsstyrelsen, att Kungl. Majit måtte föreslå 1938 års riksdag att till
uppförande av en nybyggnad för marinens högsta myndigheter i huvudsaklig
överensstämmelse med av styrelsen framlagt skissförslag bevilja ett belopp
av 4,450,000 kronor och därav för budgetåret 1938/1939 såsom reservationsanslag
anvisa 1,000,000 kronor, varav till uppgörande av entreprenadhandlingar
m. m. ett belopp av 80,000 kronor vore erforderligt.

Såsom framgår av byggnadsstyrelsens berörda skrivelse angående nybyggnad
för marin myndigheterna har byggnadsstyrelsen som sin mening
uttalat, att lokaler för samtliga militära högskolor borde inrymmas i en och
samma byggnad. Förslag till uppförande av en dylik byggnad har av
byggnadsstyrelsen avgivits med underdånig skrivelse den 8 mars 1938, däri
byggnadsstyrelsen till en början erinrat örn sin i framställningen angående
marinmyndigheternas byggnadsfråga omnämnda skrivelse till Djurgårdskommissionen
den 4 januari 1938 angående uppgörande av stadsplan för de
delar av Ladugårdsgärde, som äro belägna norr örn Yalhallavägens östra
förlängning samt öster örn nuvarande bebyggelse vid Tessinparken. Därefter
har byggnadsstyrelsen anfört i huvudsak följande:

Den lämpligaste platsen inom ifrågavarande del av Ladugårdsgärde för
en nybyggnad för de militära högskolorna har byggnadsstyrelsen funnit vara
det å en skrivelsen bilagd, jämväl till Djurgårdskommissionen översänd
karta med röd begränsningslinje angivna området å Ladugårdsgärdet norr
örn Yalhallavägens förlängning mot öster. Områdets gränser äro givetvis
endast preliminärt angivna å kartan, och förutsätter styrelsen att de närmare
fixeras i samband med upprättande av stadsplan.

Beträffande ett sammanförande av de militära högskolorna i en gemensam
byggnad och beträffande den för en dylik byggnad enligt ovan angivna
förläggningen har byggnadsstyrelsen införskaffat yttranden från chefen för
armén den 15 och chefen för försvarsstaben den 26 februari 1938.

Chefen för armén har för sin del anfört, att en förläggning av krigshögskolan
till samma byggnad som övriga försvarsgrenars högskolor syntes av
skäl, som av byggnadsstyrelsen enligt ovan anförts, i princip lämplig. Med
anledning av att byggnadsstyrelsen ifrågasatt att nybyggnaden för de militära
högskolorna i första hand skulle omfatta lokaler endast för sjö- och
fiygkrigshögskolorna och tillbyggnad för krigshögskolan skulle ske först vid
en senare tidpunkt, då denna högskolas lokaler i militärstabsbyggnaden
borde tagas i anspråk för andra militärstabernas lokalbehov, har chefen för
armén på anförda skäl framhållit, att ett utbyggande av den ifrågasatta
militärhögskolebyggnaden jämväl för krigshögskolan borde ske redan från början.
Beträffande den föreslagna förläggningen av sistnämnda byggnad har
chefen för armén framhållit, att det vore olämpligt att intill dess huvuddelen
av garnisonen utflyttade till Järvafältet bebygga ytterligare delar av
Ladugårdsgärdet, vilket skulle inskränka de redan nu i hög graci förminskade
övningsmöjligheterna. Kunde icke annan lämplig plats erhållas för bland
annat nybyggnaden för do militära högskolorna, ville chefen för armén dock
icke motsätta sig att för densamma avsett område toges i bruk linder budgetåret
1939/1940. Härvid måste dock den foidran uppställas, att Svea livgarde
erliölle erforderliga genomfartsöppnin gar.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

Med anledning härav får byggnadsstyrelsen framhålla, att den föreslagna
platsen för de militära högskolorna torde vara den för ändamålet lämpligaste,
som funnes att tillgå bland de staten tillhöriga tomtområden, som äro tillgängliga
för bebyggelse, samt att det av chefen för armén framställda önskemålet
örn anordnande av genomfartsöppningar utan svårighet torde kunna
tillgodoses.

Chefen för försvarsstaben har i sitt ovannämnda yttrande meddelat, att
han för sin del icke hade något att erinra beträffande den föreslagna platsen
för de militära högskolornas nybyggnad.

Vad beträffar utformningen av ifrågavarande nybyggnad för de militära
högskolorna har byggnadsstyrelsen med ledning av från vederbörande erhållna
program rörande de olika högskolornas lokalbehov låtit uppgöra skissritningar
till byggnaden ifråga. Enligt dessa skissritningar skulle byggnaden
omfatta ett parallellt med Valhallavägen gående mittparti med flyglar, vilka
bilda en mot Valhallavägen öppen gård. Till denna huvudbyggnad skulle
anslutas en mindre flygel, till vilken skulle förläggas de för de olika krigshögskolorna
gemensamma föreläsningssalarna m. m. -— —- —

Ifrågavarande skissförslag har underställts chefen för armén, chefen för
flygvapnet, marinförvaltningen, chefen för krigshögskolan samt chefen för
artilleri- och ingenjörhögskolan, vilka jämlikt å olika ritningsexemplar gjorda
påteckningar godkänt förslaget. Emellertid har chefen för flygvapnet i en
den 5 mars 1938 dagtecknad promemoria framställt vissa principiella erinringar
mot en förläggning av flygkrigshögskolan gemensamt med andra militära
högskolor. Sålunda skulle ur flygvapnets synpunkt en dylik förläggning
icke innebära fördelar, som uppväga de olägenheter, som medföljde en från
flygvapnets huvudstation skild förläggning ifråga örn lärarpersonalens med
flera arbeten. Denna personal innehade i regel befattning vid huvudstationen,
varför förflyttningarna innebure tidsförlust, minskad bekvämlighet med arbetspapper,
ritningar m. m. För högskolans fasta personal — chef, adjutant
och redogörare samt expeditionsvakt —• vore närheten till huvudstationen
fördelaktigare än gemenskapen med andra högskolor. Den ekonomiska förvaltningen
vid högskolan hade nära samband med flygförvaltningen, och
gemensam förvaltning med högskolorna torde icke kunna anordnas. Chefen
för flygvapnet förutsatte därför att lokalfrågan underkastades en ingående
prövning, avseende plats för huvudstationen med flera frågor, som kunde
vara av större betydelse för tjänsten än ur byggnadssynpunkt eventuellt
fördelaktigare lösning av högskolans lokalfråga.

Med anledning av vad chefen för flygvapnet sålunda anfört finner byggnadsstyrelsen
sig för närvarande endast böra framhålla, att då samtliga
övriga hörda myndigheter biträtt förslaget att sammanföra de militära högskolorna
till en gemensam byggnad, det måste föreligga alldeles särskilt
vägande skäl att i detta avseende göra ett undantag för flygkrigshögskolan
och anordna särskilda lokaler för denna, samt att några sådana skäl icke
synas förebragta.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställde byggnadsstyrelsen, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till uppförande av en för de militära
högskolorna avsedd byggnad i huvudsaklig överensstämmelse med omförmälda
skissförslag bevilja ett belopp av 4,300,000 kronor och därav för
budgetåret 1938/1939 såsom reservationsanslag anvisa 1,000,000 kronor, varav
till upprättande av entreprenadhandlingar m. m. ett belopp av 80,000 kronor
vore erforderligt.

Kungl. Majus proposition nr 315.

9

DjurgårdsJcommissionen har, efter remiss, den 6 april 1938 avgivit utlåtande
över byggnadsstyrelsens framställningar oell därvid anfört, bland annat,
följande:

Yad först angår förläggningen av iimbetsbyggnad för flygförvaltningen är
i gällande stadsplan kvarteret Kasernberget avsett för allmän byggnad. För
vilken art av allmän byggnad kvarteret må komma att disponeras, lär det
icke ankomma på Djurgårdskormnissionen att ingå på. Kommissionen kan
i förevarande sammanhang endast erinra, att den nu ifrågasatta bebyggelsen
förefaller att utnyttja kvarteret i relativt liten omfattning. På grund av
erhållna priser å mark i angränsande kvarter anser kommissionen marken
i kvarteret Kasernberget böra åsättas ett värde av cirka 1,800,000 kronor.

Kommissionen anser sig böra påpeka, att ett för ändamålet till synes
lämpligt och betydligt mindre dyrbart område finnes tillgängligt i kvarteret
Servisen, där nu gällande stadsplan inrymmer en bruttogolvyta som avsevärt
överstiger den, som byggnadsstyrelsens föreliggande förslag rörande
kvarteret Kasernberget utvisar. Därest nu gällande stadsplanebestämmelser
lägga hinder i vägen för en såsom lämplig befunnen utformning av respektive
ämbetsverksbyggnad torde önskad stadsplarneändring kunna ernås utan större
svårighet. Med nuvarande stadsplan torde detta område kunna åsättas ett
markvärde av cirka 800,000 kronor. Gata är iordningställd och alla olika
slags ledningar finnas framdragna utmed kvarteret. Vill man reservera ytterligare
mark för eventuellt framtida behov, föreligger möjligheten att härför
avsätta marken inom det vidliggande kvarteret Bytt mästaren.

Vad sedan angår den ifrågasatta förläggningen av ämbetsbyggnader för
marinens ledning samt för krigshögskolorna får Djurgårdskommissionen till
en början framhålla, att det ur stadsplaneläggningssynpunkt måste möta
starka betänkligheter att bryta ut stadsplaneringen av ifrågavarande område
utmed Valhallavägen från stadsplaneringen av övriga området öster om
Värtavägen och norr örn Valhallavägen. Härtill kommer att avlopp från de
ifrågavarande områdena icke torde kunna beredas i befintliga ledningar utan
torde få anknytas till det nya avloppssystem, som må komma att betjäna
nyssberörda större stadsplaneområde; detta avloppssystem torde emellertid
icke kunna erhålla sin bestämning — i avseende å läge eller dimensioner
—■ annat än i samband med stadsplanefrågans lösning.

Vill man redan nu erhålla områden tillgängliga för ifrågavarande militära
ändamål torde man därför böra undersöka möjligheten att förlägga ämbetsbyggnaderna
till andra än de av byggnadsstyrelsen föreslagna områdena.
En förläggning kan då eventuellt tänkas till något av nyssberörda båda områden
-— kvarteren Kasernberget och Servisen. I övrigt har inom kommissionen
framkommit tanken på en förläggning av byggnaderna antingen utmed
Värtavägen mellan Valhallavägen och Blanchegatan eller ock till områdena
öster om den tilltänkta Oxenstiernsgatan (öster om fotgardeskasernområdet
samt parken kring Gustaf Adolfskyrkan). Båda dessa områden
kunna anknytas till redan befintliga avloppssystem.

En dylik förläggning tarvar emellertid lösning av vissa stadsplanefrågor.
Beträffande stadsplaneringen av området utmed Värtavägen möta i stort
sett samma betänkligheter mot en delstadsplan som ovan anförts beträffande
delstadsplan för områdena utmed Valhallavägen. Däremot torde det icke
möta större svårigheter att lösa de stadsplanefrågor, som skulle uppstå vid
en förläggning av ämbetsbyggnaderna ifråga till området öster örn Oxenstiernsgatan.

I fråga örn markvärdena torde kunna sägas att områdena utmed Valhallavägen
äga ett värde av cirka 200 kronor per kvadratmeter — områdena skulle

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

alltså kunna värderas till sammanlagt cirka 7,000,000 kronor. Marken utmed
Yär ta vägen torde äga ett värde, som sjunker i mån den är belägen längre
bort från Valhallavägen. Området öster örn Oxenstiernsgatan slutligen
torde icke kunna åsättas högre värde än cirka 100 kronor per kvadratmeter.

Sedan byggnadsstyrelsen genom remiss den 8 april 1938 anmodats att,
med anledning av vad Djurgårdskommissionen i föreniimnda utlåtande anfört,
efter samråd med kommissionen och de särskilda myndigheter, vilka berördes
av dessa frågor, inkomma med förnyat yttrande i desamma, har
byggnadsstyrelsen i utlåtande den 30 april 1938 efter anbefallt samråd anfört
följande:

"Vad beträffar flygvapnets nybyggnad har byggnadsstyrelsen föreslagit, att
densamma skulle förläggas till kvarteret Kasernberget å Ladugårdsgärde
med hänsyn till att detta kvarter i den för Ladugårdsgärde fastställda stadsplanen
är avsett för offentlig byggnad och att det ur stadsplaneteknisk synpunkt
icke möter något hinder att omedelbart taga i anspråk nämnda mark
för tillgodoseende av flygvapnets trängande behov av nya lokaler. Beträffande
den av Djurgårdskommissionen framställda erinringen att vid den av
byggnadsstyrelsen _ ifrågasatta bebyggelsen av kvarteret detsamma skulle
komma att i relativt liten omfattning utnyttjas, får styrelsen framhålla, att
på grund av den i kvarterets sydöstra hörn befintliga bensinstationen, vilken
enligt gällande avtal mellan kommissionen och bensinstationens innehavare
kommer att kvarbliva åtskilliga år framåt, det varit nödvändigt att i förslaget
tills vidare koncentrera bebyggelsen inom kvarteret till en förhållandevis
liten yta, men har styrelsen givetvis räknat med att återstående del av
kvarteret framdeles skulle tagas i anspråk i den mån flygvapnets lokalbehov
successivt komme att ökas.

Angående den av Djurgårdskommissionen föreslagna upplåtelsen av kvarteret
Servisen för flygvapnets räkning får byggnadsstyrelsen framhålla, att
detta kvarter är för litet för att lämpligen kunna utnyttjas för detta ändamål
och att en utvidgning av kvarteret på sätt kommissionen ifrågasatt med
mark från det vidliggande kvarteret Byttmästaren icke kan genomföras,
förrän Svea artilleriregemente lämnat sin nuvarande förläggning. Vidare
får styrelsen framhålla, att därest flygvapnets nybyggnad skulle förläggas
till kvarteret Servisen, kvarteret Kasernberget icke lämpligen på sätt Djurgårdskommissionen
även ifrågasatt skulle kunna utnyttjas för exempelvis
nybyggnaden för marinens ledning. Då chefen för försvarsstaben för sin
del tidigare uttalat betänkligheter ur luftskyddssynpunkt mot att förlägga
en nybyggnad för militärt ändamål till kvarteret Kasernberget med hänsyn
till kvarterets läge på enslinjen över gas- och elektricitetsverken, Livregementets
till häst etablissement och militärstabsbyggnaden, torde det nämligen
icke lämpligen kunna ifrågasättas att förlägga nybyggnader för militära
ändamål såväl å kvarteret Kasernberget som kvarteret Servisen, vilket senare
kvarter även ligger på nämnda enslinje. Med hänsyn till de av chefen för
försvarsstaben enligt ovan framställda betänkligheter mot en förläggning av
flygvapnets nybyggnad till kvarteret Kasernberget har styrelsen funnit sig
böra i samråd med Djurgårdskommissionen och vederbörande militära myndigheter
taga under övervägande huruvida icke nämnda nybyggnad bör förläggas
till en helt annan del av Ladugårdsgärde, vilken fråga styrelsen
kommer att i fortsättningen här nedan närmare beröra.

Djurgårdskommissionen Ilar — jämväl, under de sedermera förda överläggningarna,
med framhållande av att Stockholms stad även vore att i viss
mån betrakta såsom intresserad part i dessa frågor — såväl ur stadsplane -

Kungl. Majis proposition nr 315.

11

synpunkt som med hänsyn till de befintliga avloppsförhållandena å Ladugårdsgärde
ansett sig böra framställa erinringar mot en förläggning av nybyggnaderna
för marinens ledning och de militära högskolorna till det av byggnadsstyrelsen
föreslagna området norr örn Valhallavägen. Med anledning
härav får byggnadsstyrelsen framhålla, att en förläggning av nämnda byggnader
till sagda område icke kan anses föregripa en blivande stadsplan för
återstående delar av Ladugårdsgärde. Huru stadsplanen i övrigt än kommer
att utformas, torde nämligen denna del av Ladugårdsgärde komma att irtläggas
till byggnadskvarter av i huvudsak den storlek och utformning, som
styrelsen förutsatt i förslagen till här avsedda nybyggnader. Att nu stadsplanera
detta område i väntan på en större stadsplanering av återstående
delar av Ladugårdsgärde torde därför icke medföra några olägenheter och
kommer, enligt vad styrelsen erfarit, icke att för Stockholms stads vederbörande
myndigheters del möta något motstånd.

Vad beträffar de av Djurgårdskommissionen berörda avloppsförhållandena
å Ladugårdsgärde får byggnadsstyrelsen, under åberopande av i avskrift bilagd
skrivelse x) den 29 april 1938 från Stockholms stads gatukontor, framhålla,
att de i Valhallavägen söder örn det för nybyggnaderna för marinens
ledning och de militära högskolorna föreslagna området befintliga avloppsledningarna
äro dimensionerade för avlopp från all utförd eller planerad
bebyggelse öster, väster och norr örn Tessinparken ävensom för all i stadsplanen
avsedd bebyggelse väster örn Erik Dahlbergsgatan fram till Sturevägen.
Då en exploatering av sistnämnda område icke kan påbörjas, förrän
Svea artilleriregemente avflyttat från sin nuvarande förläggning eller tidigast
örn tre eller fyra år, och icke torde kunna vara genomförd förrän tidigast
örn sex ä sju år, torde icke något som helst hinder föreligga att avloppen
från nybyggnaderna för marinens ledning och de militära högskolorna skulle
kunna ordnas på sätt gatukontoret föreslagit. Styrelsen får i detta avseende
jämväl framhålla, att styrelsen förutsätter, att stadsplanen för området väster
örn Erik Dahlbergsgatan så tillvida revideras, att en del för bostadshus avsedd
mark kommer att reserveras för tillgodoseende av trängande lokalbehov
för en del statsinstitutioner, och kommer vid en sålunda förändrad användning
av nämnda mark avloppskvantiteten från området i fråga att minskas
i sådan omfattning, att den av gatukontoret föreslagna lösningen av avloppsfrågan
kan betraktas såsom en för framtiden definitiv lösning av densamma.
Slutligen får byggnadsstyrelsen framhålla, att styrelsen tagit hänsyn till
kostnaderna för de av gatukontoret föreslagna förbättringarna av ledningssystemet
i denna punkt vid beräknande av kostnaderna för här avsedda
byggnadsföretag.

Yad beträffar den av Djurgårdskommissionen antydda tanken att förlägga
nybyggnaderna för marinens ledning och de militära högskolorna till området
utmed Vårta vägen, mellan Valhallavägen och Blanchegatan, får byggnadsstyrelsen
framhålla, att en sådan förläggning av dessa offentliga byggnader
icke tillnärmelsevis skulle tillvarataga de möjligheter till ordnandet
av en vacker och monumental stadsbild, som den vilken skulle erhållas örn
byggnaderna förlädes på föreslaget sätt. Härtill kommer att en förläggning
av byggnaderna till det av Djurgårdskommissionen avsedda området skulle
i hög grad försvåra anordnandet av ett rationellt gatunät inom områdena
öster örn Värtavägen. På grund härav anser sig byggnadsstyrelsen böra avstyrka
en förläggning av dessa nybyggnader till berörda område, vilket icke
heller kommissionen själv synes finna i alla avseenden lämpligt för ändamålet.

*) Se bilaga.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

Det av Djurgårdskommissionen för nybyggnaderna för marinens ledning
och de militära högskolorna även föreslagna området öster om Oxenstiernsgatan
och Göta livgardes kasernetablissement är ett med hänsyn till dess
läge i närheten av Djurgårdsbrunn sviken synnerligen ömtåligt område.
Trakten omkring Djurgårdsbrunns vik en är, frånsett en del mindre privathus,
i stor utsträckning utnyttjad för byggnader och anläggningar för museala
och andra kulturella ändamål, såsom Éosendalsmuseet, Skansen, Nordiska
Museet, Sjöhistoriska museet, Tekniska museet och Etnografiska museet
och äro där befintliga byggnader i allmänhet av den begränsade storlek, att
de kunnat väl inpassas i områdets parknatur. Det måste anses vara ett
synnerligen betydande önskemål ur stadsplanesynpunkt att denna trakt även
i fortsättningen utnyttjas på likartat sätt, och under alla förhållanden synes
det byggnadsstyrelsen mycket olämpligt att hit förlägga så stora byggnadskomplex,
spm erfordras för marinens ledning och de militära högskolorna.

Emellertid har byggnadsstyrelsen med hänsyn till vad chefen för försvarsstaben
ur luftskyddssynpunkt anfört mot en förläggning av nybyggnaden
för flygvapnet till kvarteret Kasernberget samt för att i möjligaste mån
tillmötesgå de synpunkter, Djurgårdskommissionen gjort gällande, ansett sig
böra undersöka möjligheterna för en förläggning av nämnda nybyggnad till
området öster örn Oxenstiernsgatan och Göta livgardes kasernetablissement.
Sistnämnda nybyggnad är nämligen icke av den storlek, som övriga här avsedda
nybyggnader, och den kan lättare än dessa anpassas efter de krav,
som ur stadsplanesynpunkt måste ställas på en bebyggelse inom ifrågavarande
område.

Byggnadsstyrelsen har därför i samråd med chefen för flygvapnet låtit
uppgöra ett förslag till en byggnad för flygvapnet, förlagd till sistnämnda
område, vilket förslag framställes å bilagda sju ritningar.

Den del av ifrågavarande område, som bäst lämpar sig för flygvapnets
åbyggnad, disponeras för närvarande av arméförvaltningens tygdepartement
och är delvis upptagen av en bostadsbyggnad samt diverse förråds- och
skjulbyggnader, av vilka tre äro jämlikt nådigt brev den 25 januari 1935 att
betrakta såsom byggnadsminnesmärken. Enligt det nu upprattade förslaget
till flygvapnets nybyggnad skulle norr örn bostadshuset, vilket är avsett att
tillsvidare bibehållas, uppföras ett byggnadskomplex, bestående av en kortare
mot öster förlagd byggnadskropp, avsedd att omfatta tre våningar, och en
längre i väster förlagd byggnadslänga avsedd att uppföras i fyra våningar.
Dessa byggnadskroppar förenas genom en tvärgående byggnadsdel, som i
likhet med den östra byggnadskroppen skulle uppföras i tre våningar. I
denna centrala byggnadsdel ligger i bottenvåningen huvudentrén, som från
det södra entréplanet öppnar sig mot en befintlig allé.

o Inom det sålunda föreslagna byggnadskomplexet skulle i huvudsak erhållas
samma lokalutrymmen som i den av byggnadsstyrelsen tidigare föreslagna
nybyggnaden för flygvapnets ledning inom kvarteret Kasernberget.
Emellertid äro lokaler för flygkrigshögskolan (i det tidigare förslaget omfattande
en golvyta av omkring 600 kvadratmeter) icke medtagna i den nu
föreslagna byggnaden, då styrelsen förutsätter att dylika lokaler komma att
beredas inom den föreslagna nybyggnaden för de militära högskolorna. Däremot
har på framställning från flygvapnet reservlokalerna utökats och omfatta
480 kvadratmeter mot tidigare föreslagna 200 kvadratmeter.

Kostnaderna för genomförandet av den nu föreslagna nybyggnaden belöpa
sig till 3,500,000 kronor enligt nedanstående uppställning:

Kungl. Majlis proposition nr lilo.

13

Byggnadsarbeten ............................................ kronor 2,010,000: —

Eventuell undergrund ...................................... » 165,000: —

Bombsäkra lokaler och gasskyddsrum.................... » 150,000: —

Diverse fast inredning och konstnärlig utsmyckning____ » 160,000: —

Bostadsbyggnad för vaktmästare .......................... » 40,000: —

Värme- och ventilationsanläggning samt vatten och sani tetstekniska

installationer jämte utvändiga ledningar » 425,000: ■—

Elektriska ledningar för kraft, belysning och svagström
m. m................................................ » 150.000: -—

Elektriska hissar............................................ » 50,000: —

Planeringsarbeten, vägar och stängsel m. m............. » 60,000: —

Ritningar, kontroll och administration samt oförutsedda

utgifter................................................... »_290,000: —

Kronor 3,500,000: —

Chefen för flygvapnet har jämlikt å förslaget tecknad påskrift för sin del
godkänt detsamma, dock under hänvisning till sitt i skrivelse till byggnadsstyrelsen
den 5 mars 1938 uttalade önskemål örn flygkrigshögskolans placering
i nybyggnaden för flygvapnets ledning. Vad sistnämnda fråga beträffar
tillåter sig byggnadsstyrelsen åberopa vad styrelsen härutinnan anfört
i sin underdåniga skrivelse den 8 mars 1938.

Den i det av byggnadsstyrelsen nu upprättade nya förslaget avsedda nybyggnaden
för flygvapnets ledning låter sig enligt byggnadsstyrelsens mening
förhållandevis väl inpassa å området öster örn Oxen sti eril spat an och Göta
kasernetablissement, och finner sig styrelsen därför kunna tillstyrka en förläggning
av nybyggnaden till detta område. Däremot anser sig byggnadsstyrelsen
med hänsyn till vad ovan anförts böra vidhålla sina tidigare framlagda
förslag till förläggning av nybyggnaderna för marinens högsta ledning
och de militära högskolorna till området närmast norr örn Valhallavägen.

I detta sammanhang får byggnadsstyrelsen framhålla, att, även örn sistnämnda
mark hör till de värdefullaste delarna på Ladugårdsgärde med ett
av Djurgårdskommissionen angivet värde av 200 kronor per kvadratmeter,
är detta värde väsentligt lägre än markvärdet inom stadens mera centralt
belägna stadsdelar, där det rör sig omkring 1,000 kronor per kvadratmeter.
Eörvärv av tomtmark och uppförande av byggnad inom dessa stadsdelar
skulle alltså för statsverket komma att ställa sig väsentligt dyrare än vid
nybyggnad å Ladugårdsgärde. Vidare får styrelsen framhålla, att det knappast
kan anses välbetänkt, att kronan nu avyttrar de värdefullaste delarna av
Ladugårdsgärde utan synes kronan böra tills vidare bibehålla dessa i sin
ägo för att användas för statens egna byggnadsbehov och för tillgodogörande
åt staden av en framtida markvärdestegring. Härjämte torde hänsyn
böra tagas till att en förläggning av offentliga byggnader å området närmast
norr örn Valhallavägen på sätt byggnadsstyrelsen föreslagit och som
närmare framgår av en remissakten bilagd, av byggnadsstyrelsen uppgjord
karta, är ägnad att öka försäljningsvärdet å marken norr örn detta område.
Erfarenheten har nämligen visat att mark i närheten av offentliga byggnader
i allmänhet stiger i värde.

Slutligen får byggnadsstyrelsen i detta sammanhang framhålla, att därest
nybyggnaden för flygvapnets ledning förlägges till området öster örn Oxenstiernsgatan
och Göta livgardes kasernetablissement, nybyggnaden för de
militära högskolorna icke lämpligen kan förläggas till kvarteret Kasernberget,
då flygkrigshögskolans lokaler därigenom skulle erhålla ett för den dagliga
täta förbindelsen alltför avliigset läge från flygvapnets nybyggnad. Aven
ur luftskyddssynpunkt torde, med hänsyn till vad chefen för försvarsstaben

14

Kungl. Majus proposition nr 315.

tidigare framhållit, en förläggning av de militära högskolornas byggnad till
kvarteret Kasernberget icke vara att förorda, enär högskolebyggnaden även
vid krigstillfälle lärer komma att tagas i anspråk för militära ändamål.

Vid sammanträde mellan byggnadsstyrelsen och Djurgård skom missionen
samt de särskilda myndigheter, vilka beröras av föreliggande byggnadsfrågor,
hava chefen för försvarsstaben, chefen för marin förvaltningen samt chefen
för flygvapnet förklarat sig biträda byggnadsstyrelsens nu förordade förläggningar
av nybyggnaderna för respektive marinens och flygvapnets ledning
samt de militära högskolorna. Däremot har Djurgårdskommissionen vidhållit
sina betänkligheter mot en förläggning av nybyggnaderna för marinens
ledning och de militära högskolorna till området närmast norr örn Valhallavägen.
Slutligen har chefen för arméförvaltningens tygdepartement, såsom
närmare framgår av bilagd skrivelse den 22 april 1938, förklarat sig icke
kunna avstå från det för nybyggnaden för flygvapnets ledning nu ifrågasatta
området förrän nya byggnader uppförts för Stockholms tygstation å Järvafältet.
Med anledning härav får byggnadsstyrelsen framhålla, att ifrågavarande
område enligt uppgift rymmer förrådslokaler med en sammanlagd
golvyta av 7,000 ä 8,000 kvadratmeter, men att nybyggnaden för flygvapnets
ledning planerats på sådant sätt, att endast en mindre del av dessa lokaler,
omfattande en golvyta av omkring 1,200 kvadratmeter skulle gå förlorad för
tygdepartementet. Ersättning för de sålunda förlorade utrymmena torde
utan större svårighet kunna i avvaktan på tygstationens förestående förflyttning
till Järvafältet (Kungl. Maj:ts proposition 180) erhållas, exempelvis
genom förhyrning, och kan denna lokalfråga över huvud taget icke anses
vara av den betydelse att den bör förhindra en lösning av flygvapnets byggnadsfråga
på sätt nu avses.

I anslutning till vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen dels med
ändring av sitt förenämnda med skrivelse den 14 december 1937 framlagda
förslag till uppförande av nybyggnad för flygvapnets ledning föreslagit, att
en dylik byggnad uppföres å nyssnämnda område öster om Oxenstiernsgatan
och Göta livgardes kasernetablissement i huvudsaklig överensstämmelse
med det av byggnadsstyrelsen nu framlagda förslaget, dels meddelat,
att byggnadsstyrelsen funne sig böra vidhålla sina tidigare framlagda förslag
till nybyggnader för marinens ledning och de militära högskolorna.

Departements- Frågan örn ett mera definitivt ordnande av lokalfrågorna för marinens och
chefen. flygvapnets till Stockholm förlagda ledande stabs- och förvaltningsorgan har
sedan åtskillig tid varit aktuell. Det nuvarande sättet för lokalbehovens
tillgodoseende har alltmera kommit att framstå såsom ett provisorium, särskilt
i betraktande av det ökade utrymmesbehov, som gjort sig gällande i och
med genomförandet av den nya försvarsorganisationen. Förutom att de nuvarande
lokalerna måste anses otillräckliga och i många hänseenden opraktiska
— exempelvis äro flygförvaltningens lokaler uppdelade på två fastigheter
belägna på avsevärt avstånd från varandra — har man vid bedömandet
av frågan örn nybyggnad att taga hänsyn jämväl till den omständigheten,
att stora belopp årligen utgå i hyra för från privatpersoner förhyrda
lokaler. Dessa belopp utgöra för marinens del 89,000 kronor (för marinstaben
disponeras lokaler i kronans hus, för vilka ersättning utgår till
statens allmänna fastighetsfond med 39,400 kronor) och för flygvapnets del

107,000 kronor.

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

De nämnda förhållandena medföra, att frågan örn anskaffande av nya
lokaler för marinens och flygvapnets myndigheter enligt min mening snarast
bör erhålla sin lösning. Intresset härav skarpes emellertid i hög grad av
den omständigheten, att hyreskontrakten för de nu förhyrda lokalerna utgå
redan den 30 september 1940 för flygvapnets del och den 31 mars 1941 för
marinens del. Då det kan befaras, att kontraktens förlängande efter de
nämnda tidpunkterna kan komma att stöta på vissa svårigheter och i varje
fall medföra höjning av hyresbeloppen, framstår det som ett ekonomiskt
intresse, att lokalfrågorna definitivt ordnas före respektive hyreskontrakts
utgång. I likhet med byggnadsstyrelsen anser jag, att en tillfredsställande
lösning av lokalfrågorna icke står till buds annat än genom uppförande av
nybyggnader. För att dessa nybyggnader skola kunna färdigställas i tid
före hyreskontraktens utlöpande är det, enligt vad byggnadsstyrelsen framhållit,
nödvändigt att byggnadsarbetena igångsättas redan under nästkommande
budgetår. Frågan örn dessa nybyggnader lärer därför böra föreläggas
innevarande års riksdag för prövning.

I anslutning till de framlagda förslagen örn nybyggnader för marin- och
flygmyndigheternas räkning har byggnadsstyrelsen jämväl framlagt förslag
örn uppförande av en särskild byggnad för de militära högskolorna. De
högskolor som där skulle inrymmas äro krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan
och sjökrigshögskolan, samtliga för närvarande inrymda i det s. k.
militärstabshuset, samt den ännu icke organiserade flygkrigshögskolan. Som
skäl för ett dylikt sammanförande i en byggnad av samtliga militära högskolor
har framhållits, dels att stora fördelar i fråga örn utbildningens bedrivande
därigenom skulle kunna utvinnas och dels att en mera ekonomisk lösning
av högskolornas lokalfråga kunde ernås, i det att en del lokaler skulle kunna
göras gemensamma för högskolorna. Det framlagda förslaget till en dylik
gemensam liögskolebyggnad, vilken beräknas komma att draga en kostnad
av 4,300,000 kronor, har godkänts av vederbörande militära myndigheter,
därvid dock chefen för flygvapnet framställt vissa principiella erinringar mot
en förläggning av flygkrigshögskolan gemensamt med de övriga militära högskolorna.
— I likhet med byggnadsstyrelsen och de flesta i ärendet hörda
militära myndigheterna anser jag så avsevärda fördelar av både praktisk och
ekonomisk art vara förknippade med en förläggning av samtliga militära
högskolor till en gemensam byggnad, att jag finner mig böra förorda, att
förslaget härom inom en icke alltför avlägsen framtid bringas till genomförande.
Emellertid föreligger icke beträffande denna byggnad samma intresse
av ett snabbt färdigställande som i fråga örn de nämnda byggnaderna
för marin- och flygmyndigheterna, då nämligen de redan befintliga högskolornas
lokaler torde kunna, om än med stor svårighet, fylla sitt ändamål
ännu någon tid och flygkrigliögskolans lokalfråga lärer kunna för en kortare tid
provisoriskt ordnas vid skolans upprättande, vilket avses skola äga rum
hösten 1939. Härtill kommer att valet av plats för den blivande liögskolebyggnaden
erbjuder viss anledning till tvekan. På nu anförda skäl anser
jag mig icke böra föreslå, att frågan örn uppförande av denna byggnad före -

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

lägges årets riksdag till prövning i annan mån än att erforderliga medel
äskas för uppgörande av huvudritningar m. m. till byggnaden i fråga, så att
dess uppförande kan omedelbart påbörjas efter det spörsmålet, i enlighet med
vad jag hoppas skall kunna ske, bragts under nästkommande års riksdags
prövning. Det för nämnda ändamål för budgetåret 1938/1939 erforderliga
an slagsbeloppet torde böra beräknas till 50,000 kronor och uppföras såsom
reservationsanslag å kapitalbudgeten under Statens allmänna fastighetsfond.

Av det sagda följer, att jag i likhet med byggnadsstyrelsen anser, att i
de för marin- och flygmyndigheterna avsedda nybyggnaderna icke böra inrymmas
lokaler för sjökrigshögskolan respektive flygkrigshögskolan. De i enlighet
härmed av byggnadsstyrelsen framlagda förslagen till nybyggnader,
vilka blivit av vederbörande militära myndigheter godkända, beräknas draga
en kostnad av 4,450,000 kronor för marinbyggnaden och 3,500,000 kronor
för flygvapnets byggnad. Emot dessa kostnadsberäkningar synes anledning
till erinran icke föreligga.

I fråga örn platsen för de nämnda byggnaderna hava i ärendet vissa olika
meningar försports. Sålunda har byggnadsstyrelsen som plats för flygmyndigheternas
byggnad först föreslagit kvarteret Kasernberget å Ladugårdsgärde.
Sedan Djurgårdskommissionen framställt vissa erinringar mot detta förslag,
huvudsakligen hänförande sig till att den ifrågavarande dyrbara tomtmarken
därigenom icke skulle komma att på ett tillfredsställande sätt utnyttjas, kar
byggnadsstyrelsen i sin skrivelse i ärendet den 30 april 1938, med ändring av
sitt tidigare förslag, hemställt att flygmyndigheternas byggnad i stället måtte
uppföras å ett område öster örn Oxenstiernsgatan och Göta livgardes kasernetablissement,
vilket område för närvarande disponeras av arméförvaltningens
tygdepartement för förrådsbyggnader m. m. Till nämnda förslag, emot vilket
annan erinran icke försports än att tygdepartementet förklarat sig icke
kunna avstå från området i fråga, förrän nya byggnader uppförts för Stockholms
tygstation å Järvafältet, anser jag mig böra lämna min anslutning.
Jag’ anser sålunda, i likhet med byggnadstyrelsen och på de av styrelsen
anförda skälen, att tygdepartementets intresse härvidlag icke är av den betydelse,
att en lösning av flygmyndigheternas lokalfråga på sätt som föreslagits
därigenom bör förhindras.

Yad beträffar valet av plats för marinmyndigheternas nybyggnad har
byggnadsstyrelsen i ärendet föreslagit, att nämnda byggnad — liksom även
den ifrågasatta högskolebyggnaden — skulle förläggas till den ännu icke
stadsplanelagda del av Ladugårdsgärde, som är belägen invid Yalhallavägen
och öster örn Yärtavägen. Emot detta förslag har Djurgårdskommissionen
i ärendet framställt vissa erinringar. Sålunda har kommissionen framhållit,
att det ur stadsplaneläggningssynpunkt måste möta betänkligheter att bryta
ut stadsplaneringen av ifrågavarande område utmed Valhallavägen från stadsplaneringen
av det övriga området av Ladugårdsgärde öster örn Yärtavägen
och norr örn Yalhallavägen. Härtill bomme vissa befarade svårigheter beträffande
ordnande av avlopp från det ifrågavarande området.

Gentemot vad Djurgårdskommissionen sålunda anfört har byggnadsstyrel -

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

17

sen i sin skrivelse den 30 april 1938 framhållit, att en förläggning av byggnaden
i fråga till sagda område icke kunde anses föregripa en blivande
stadsplanering av återstående delar av Ladugårdsgärde. Huru stadsplanen i
övrigt än komme att utformas, syntes nämligen denna del av Ladugårdsgärde
komma att utläggas till byggnadskvarter av i huvudsak den storlek
och utformning som av styrelsen förutsatts. Att nu stadsplanera detta område
i väntan på en större stadsplanering av återstående delar av Ladugårdsgärde
syntes därför icke medföra några olägenheter och komme, enligt vad
styrelsen erfarit, icke att för Stockholms stads vederbörande myndigheters
del möta något motstånd. Vad beträffar Djurgårdskommissionens invändning
angående avloppsförhållandena har byggnadsstyrelsen, med åberopande
av en av Stockholms stads gatukontor gjord utredning i frågan (se Bil.),
hävdat, att avloppsfrågan för området utan större svårighet läte sig lösas.

För egen del har jag, efter att i frågan hava inhämtat chefens för kommunikationsdepartementet
mening, kommit till den uppfattningen, att någon
annan lämplig plats för den blivande marinbyggnaden än den av byggnadsstyrelsen
föreslagna näppeligen står till buds. Under övervägande har varit,
huruvida icke marinbyggnaden skulle kunna förläggas till det tidigare för
flygmyndigheternas byggnad föreslagna kvarteret Kasernberget. Det har
emellertid visat sig, att nämnda kvarter är av alltför liten ytvidd för att
medgiva uppförande av en byggnad av den storleksordning, varom här är
fråga, särskilt som en del av kvarteret av Djurgårdskommissionen upplåtits till
nyttjande för en bensinstation under ett flertal år framåt. Härtill kommer,
att området, på sätt chefen för försvarsstaben i ärendet anfört, ur luftskyddssynpunkt
är mindre lämpligt beläget. Då det av byggnadsstyrelsen föreslagna
området invid Valhallavägen och öster örn Värtavägen i och för sig
måste sägas vara synnerligen lämpligt för en byggnad av den art, som bär
avses, böra därför enligt min mening de betänkligheter emot en förläggning
dit, som av Djurgårdskommissionen anförts, i betraktande av vad byggnadsstyrelsen
däremot genmält icke få stå hindrande i vägen för en lösning av
frågan i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag. Jag vill i anslutning därtill
framhålla, att en lösning efter andra linjer skulle äventyra möjligheten
att få marinmyndigheternas nybyggnad färdigställd i tid före den 1 april
1941, något som enligt min mening skulle vara synnerligen betänkligt. Jag
finner mig således böra tillstyrka, att den föreslagna nybyggnaden för marinens
myndigheter förlägges till det av byggnadsstyrelsen angivna området
norr örn Yalhallavägen. Det lärer sedermera böra ankomma på Kungl. Maj:t
att efter av vederbörande myndigheter företagna ytterligare undersökningar
närmare bestämma byggnadens plats inom nämnda område.

Av de för marin- och flygmyndigheternas nybyggnader beräknade kostnadssummiyna
torde, i enlighet med vad byggnadsstyrelsen föreslagit, för
budgetåret 1938/1939 böra anvisas för marinbyggnadon 1,000,000 kronor och
för flygmyndigheternas byggnad 500,000 kronor. Dessa belopp torde böra
upptagas såsom särskilda reservationsanslag å kapitalbudgeten under Statens
allmänna fastighetsfond.

Bihang till riksdagens protokoll W38. 1 sami. Nr 315.

122a 38 2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

Rörande sättet för avskrivning av de kapitalbelopp, som sålunda föreslås
skola upptagas å kapitalbudgeten, lärer chefen för finansdepartementet komma
att i annat sammanhang framlägga förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts och med framhållande av att
proposition i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen torde kunna avlåtas
utan hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet
stadgade tiden gått till ända, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

dels till nybyggnad för marinens myndigheter i huvudsaklig
överensstämmelse med vad ovan angivits å kapitalbudgeten
för budgetåret 1938/1939 under Statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett reservationsanslag av................ kronor 1,000,000;

dels till nybyggnad för flygvapnets myndigheter i huvudsaklig
överensstämmelse med vad ovan angivits i enahanda ordning

anvisa ett reservationsanslag av.................. kronor 500,000;

dels och till huvudritningar m. m. för en nybyggnad för de
militära högslcolorna i enahanda ordning anvisa ett reservationsanslag
av........................................*.... kronor 50,000.

Yad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Anders Broberg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

19

Bilaga.

Till Kungl. Byggnadsstyrelsen,
Hantverkargatan 29,

Stockholm.

Angående avloppsledningar i Yalhallavägen.

På under hand gjord förfrågan angående möjligheten att bereda avlopp
från vissa ifrågasatta byggnader av offentlig karaktär norr om Valhallavägen
mellan Banérgatan och Gyllenstiernsgatan till rubricerade ledningar får gatu
kontoret meddela följande:

I Yalhallavägen äro belägna två huvudledningar, en på norra och en på
södra sidan. Ledningen på södra sidan är av äldre datum och sträcker sig
från Sturegatan utmed hela den ordnade delen av Yalhallavägen samt vidare
ända ned till Värtan vid Frihamnen. Ledningen på norra sidan har tillkommit
i samband med den nya bebyggelsen på Gärdet. Till för kort tid sedan
var den endast framdragen på sträckan mellan artillerikasernen och Banérgatan.
Yid sistnämnda gata var den medelst en tvärledning över Valhallavägen
förbunden med den äldre ledningen. Enär denna visat sig otillräcklig
vid starkare regnflöden, förlängdes i samband med bebyggelsen av Gustav
Adolfsparken den norra ledningen från Banérgatan till Gyllenstiernsgatan.
Vid Banérgatan har dock ordnats så, att spillvattnet jämte betydande kvantiteter
dagvatten avledes genom tvärledningen till den södra ledningen. Den
norra ledningen öster örn Banérgatan tjänstgör således endast som bräddavloppsledning.
Den är medelst en cirka 50 m lång trätrumma öster örn
Gyllenstiernsgatan ansluten till ett befintligt, öppet huvuddike, som utmynnar
i Djurgårdsbrunnsviken. Denna anordning är av provisorisk karaktär
och har ansetts kunna tillåtas, enär utspädningen av det utsläppta bräddavloppsvattnet
är mycket stor, för närvarande omkring 2o-faldig.

Vid granskning av förslaget till den nya huvudledningen öster örn Banergatan
förklarade sig gatukontoret icke hava något att erinra mot den nya
betongtrumman »under förutsättning, att, densamma ej framdeles belastas
med avloppsvatten från det norr örn trumman belägna, ännu ej stadsplanelagda
området, enär den i dylikt fall beräknas bliva otillräcklig». Detta uttalande
gällde de framtida förhållandena och avsåg full utbyggnad av ledningarnas
avloppsområden enligt gällande stadsplan. Örn vissa delar av dessa
områden skulle utnyttjas för offentliga byggnader i enlighet med ett av
byggnadsrådet Hedqvist under hand överlämnat förslag, kan genom den härigenom
åstadkomna, minskade avrinningen i stället en motsvarande belastning
av ledningarna tillåtas från den ifrågasatta bebyggelsen norr om Valhallavägen.
Någon risk för överbelastning av ledningarna mellan Banérgatan
och Gyllenstiernsgatan till följd av denna bebyggelse torde i varje fall icke
uppkomma, så länge stora delar av avloppsområdet ännu ej exploaterats.

Emellertid må framhållas, att spillvattnet direkt eller indirekt måste avledas
till den södra ledningen, enär den norra som nämnts mynnar i ett öppet
dike. Att framdraga de för byggnaderna erforderliga servisledningarna under
den norra trumman stöter emellertid pa tekniska svårigheter, att föla dem
över trumman skulle åter nödvändiggöra ett onödigt högt läge på byggnader na.
Det bästa torde vara att anordna en ny tvärledning i Gyllenstiernsgatan mellan
norra och södra ledningen med en bräddavloppskammare i östra änden av
den förstnämnda. Kostnaden för dessa anordningar torde kunna hållas under

^ Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

20,000 kronor. De blivande servisledningarna skulle i så fall i tomtgränsen
kunna förläggas nied sin vattengång på +7.20 och +6.50 över statens nollplan
vid respektive Banérgatan och Gyllenstiernsgatan.

, m.^ ^ramhå.llas, att genom den ovan föreslagna anordningen med

braddavlopp vid Gyllenstiernsgatan utspädningen vid bräddavloppet kan ökas
i-n ® ®.ven^ue^a olägenheter av det öppna diket reduceras, emedan den

till Vartan förande ledningen här har större dimension och kan upptaga mer
°PPsva^®^.. än den vid Banérgatan. Den föreslagna anordningen skulle
således medföra en icke föraktlig förbättring i de rådande avloppsförhållandena.

Stockholm den 29 april 1938.

Stockholms stads gatukontor.

David Anger.

Nils Fröman.

Stockholm 1938. K. L. Beckmans Boktryckeri.