Kungl. Maj:ts proposition nr 311.
1
Nr 311.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till
statlig lagerhållning m. m.; given Stockholms slott den
29 april 1938.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 29 april 1938.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam
beredning med chefen för finansdepartementet:
I årets statsverksproposition har under tionde huvudtiteln, punkt 74, beräknats
ett förslagsanslag av 1,930,000 kronor till statlig lagerhållning m. m.
Jag får nu ånyo anmäla denna anslagsfråga.
I proposition (nr 318) till 1937 års riksdag angående fortsatt befrielse för
riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld
m. m. hemställde Kungl. Maj:t, efter förslag av chefen för finansdeparteBihang
till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 311.
1
2
Kungl. Maj-.ts proposition nr 311.
mentet, bland annat att riksgäldskontoret finge förskottsvis genom överlämnande
av statsskuldbevis med form och förfallotid bestämda i samråd
med riksbanken, ställa medel till förfogande för den myndighet, åt vilken
kunde komma att uppdragas att enligt fastställda direktiv verkställa inköp
för statens räkning från utlandet, att av myndigheten användas för
förvärv från riksbanken av för myndighetens verksamhet erforderliga belopp
i guld och valutor intill ett värde efter dagskurs av högst 100,000,000
kronor.
I ytterligare en proposition (nr 323) till samma riksdag föreslog Kungl.
Majit, i anslutning till det sålunda äskade bemyndigandet, på min föredragning,
att riksdagen skulle dels medgiva, att upphandling och upplagring av
varor finge verkställas för statens räkning i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig i statsrådsprotokollet angivna riktlinjer intill ett sammanlagt
belopp av 70,000,000 kronor, dels ock till statlig lagerhållning m. m. för
budgetåret 1937/1938 under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
2,000,000 kronor.
Riksdagen biföll båda propositionerna (skr. nr 328 och 398).
Av propositionen nr 323 framgår, att avsikten med den föreslagna statliga
upphandlingen var att, såsom en beredskapsåtgärd i händelse av avspärrning,
från utlandet inköpa och här upplägga ett reservförråd av varor, vilka
erfordrades för näringslivet men ej kunde frambringas i tillräcklig mängd
inom landet. Vidare framgår att från förslagsanslaget å 2,000,000 kronor
avsetts skola bestridas årliga omkostnader för verksamheten såsom utgifter
för administration, lagerhyror och varuomsättning samt anskaffande eller
utökning av lagerlokaler.
Den 25 juni 1937 har Kungl. Majit för handliavande av de med upphandlingen
och upplagringen sammanhängande uppgifterna tillsatt en särskild
nämnd av fyra personer, statens reservförrådsnämnd. Instruktion för denna
har utfärdats den 14 augusti 1937 (nr 754).
Den omedelbara ledningen av nämndens verksamhet utövas av en verkställande
direktör; därjämte finnes anställd biträdande personal. Nämnden
är skyldig att bedriva de nämnden anförtrodda uppgifterna enligt av
Kungl. Majit godkänd plan. Chefen för handelsdepartementet skall vidare
erhålla regelbundna rapporter rörande verksamheten. Nämnden äger befogenhet
att träffa uppgörelser med allmänna eller enskilda verk och företag
eller med enskilda personer örn uppköp, lagring och omsättning av varor
ävensom örn upplåtande och förhyrande av lagringsutrymmen. Nämnden
har även rätt att själv låta uppföra lagerlokaler, verkställa varuinköp samt
vidtaga anstalter för varors behöriga lagring och omsättning. Åtgärder av
större principiell betydelse skola underställas Kungl. Majits prövning.
Sedan en av nämnden uppgjord plan för verksamhetens bedrivande under
budgetåret 1937/1938 blivit av Kungl. Majit godkänd, har nämnden i enlighet
med särskilda av Kungl. Majit lämnade godkännanden verkställt inköp
av olika slags varor. Därvid har i regel tillgått så, att nämnden hänvänt
sig till de företag, som vanligen importera de olika varuslagen, och
med dessa importörer överenskommit örn viss upphandling för nämndens
räkning. I den män importören samtidigt varit förbrukare av den avsedda
varan har ofta avtal träffats örn lagring hos importören för nämndens räk
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 311.
3
ning av den importerade kvantiteten. I andra fall åter hava kontrakt avslutats
med lämpliga företag örn lagring av olika varor. Dessa lagringskontrakt
äro slutna i vissa fall på 10 år med rätt för nämnden att ytterligare
förlänga giltighetstiden; i andra fall åter hava avtalen kortare giltighetstid,
exempelvis 3 år, med rätt till förlängning tillsvidare, såvida icke
uppsägning sker. Kostnaderna för lagringen av de olika varorna växla
betydligt beroende på varuslagen. Ibland utgår ersättning efter visst belopp
per ton och år, i andra fall åter har nämnden, för att överhuvud få
uppgörelse till stånd, måst godkänna avsevärda engångsbelopp för bekostande
av uppförande av lämpliga lagerlokaler hos vederbörande lagerhållare.
Av de varor, som gjorts till föremål för inköp, märkas bland andra vissa
för jordbruket erforderliga gödselmedel och kraftfoder. Beträffande fettämnen
hava avtal träffats örn leverans av vissa oljor, och i fråga örn flytande
bränslen är avsikten att öka landets förråd av bensin och andra brännoljor.
Vidare hava inköpts eller avses skola inköpas vissa myckenheter stenkol
och metaller av olika slag samt kemikalier, erforderliga för olika industriella
ändamål. Slutligen må nämnas, att jämväl läkemedel och vissa
helfabrikat äro avsedda till inköp av nämnden. Omkring mitten av april
1938 hade avtal träffats örn inköp för nämndens räkning av varor till belopp
något överstigande 40,000,000 kronor. Förberedelser hade därjämte
vidtagits för verkställande av inköp till belopp av återstående cirka 30,000,000
kronor. Över förslagsanslaget till statlig lagerhållning m. m. hade vid
samma tidpunkt anvisats medel till ett sammanlagt belopp av 3,370,000
kronor.
Med skrivelse den 17 november 1937 har statens reserv/örrådsnämnd överlämnat
ett av rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap utarbetat
förslag till plan för inköp och lagring genom nämnden av varor till ett
belopp av 70,000,000 kronor jämväl under budgetåret 1938/1939. Nämnden
har hemställt att rikskommissionens ifrågavarande förslag måtte läggas
lill grund för proposition i ämnet till 1938 års riksdag; och har nämnden i
detta ämne vidare anfört bland annat följande:
Mot det av rikskommissionen uppgjorda förslaget hade nämnden i stort
sett icke något att erinra. Kostnaderna under nästa budgetår för en reservlagring
av de varor, som innefattades i rikskommissionens inköpsplan för
budgetåren 1937/1938 och 1938/1939 kunde, med stöd av hittills vunnen
erfarenhet, beträffande flertalet varor beräknas med någorlunda säkerhet.
I fråga örn några av varorna, särskilt flytande bränslen, kol och fettämnen,
vore emellertid en dylik beräkning i hög grad vansklig. Av nämnden
verkställd uppskattning rörande kostnaderna för reservlagringen under
nästa budgetår måste därför betraktas såsom synnerligen approximativ.
Av de med reservlagringen förenade utgifterna torde vissa kostnader, nämligen
utgifter för varors lossning, transport till lagringsplats, intagning i
lagerlokal och liknande, i allmänhet motsvaras av en ökning av varans värde,
enär varorna huvudsakligen lagrades å med hänsyn till konsumtionen
av desamma lämpliga platser. Nämnden hade därför ansett sig böra särskilja
dylika kostnader från utgifter för själva lagringen och för varornas vård
och omsättning. Vidare hade tullar och acciser redovisats för sig liksom
även nämndens administrationskostnader.
Nämndens uppskattning av kostnaderna för reservlagringen under nästa
budgetår framginge av följande sammanställning:
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 311.
Kostnader för varors lossning, transport inom landet, intagning
i magasin och liknande .................... kronor
Kostnader för varors lagring, vård och omsättning samt
eventuell försäkring m. m......................... »
Skatter (oljekakor och bensin) ...................... »
Tull (bensin) ...................................... »
Administrationskostnader ............................ »
1.400.000
1.800.000
2,500,000
21,000
130,000
Summa kronor 5,851,000.
Vidare har inkommit en inom rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap
utarbetad promemoria om viss förstärkning av verkstadsindustriens
maskinutrustning.
I promemorian framhålles, bland annat, att många verkstadsföretag funnes,
vilka icke ägde fullt moderna maskiner och vilka icke kunde bära kostnaderna
för egen anskaffning av mera dyrbara sådana. Därest staten från
utlandet inköpte ett antal maskiner av det slag, varom här vore fråga och
vilka vore användbara ej blott för materieltillverkning vid krig utan jämväl
kunde brukas i den normala produktionen, samt dessa maskiner på fördelaktiga
villkor ställdes till hågade verkstadsföretags förfogande, förefölle
det troligt att en ganska livlig efterfrågan därå skulle framträda. Genom en
sådan ökning i maskinbeståndet skulle vinnas en mycket värdefull förstärkning
av vår försvarsberedskap men samtidigt också åstadkommas en för
fredstillverkningen önskvärd rationalisering av industriens materielutrustning
och därmed en förbättring i dess produktionsbetingelser.
Kommerskollegium har i utlåtande den 20 april 1938 över nämnda promemoria
tillstyrkt att -— sedan viss ytterligare utredning verkställts — åtgärder
måtte vidtagas i enlighet med förslagets syfte. Kollegium anför härom
i huvudsak följande:
Närmast kunde man tänka sig, antingen att maskinerna inköptes genom
statens försorg och utlämnades till verkstäderna eller att staten genom lån
satte företagen i stånd att — givetvis i enlighet med statliga direktiv —
själva inköpa maskinerna. I båda fallen kunde inköpskostnaderna tänkas
återgäldade till staten genom amortering under vissa år. Lindring i företagens
kostnader skulle då kunna åstadkommas genom att ränta antingen ej
alls behövde erläggas eller endast efter en låg räntefot. Det vore tydligt,
att i den mån kostnaderna på så sätt skulle ställa sig för företagen avsevärt
fördelaktigare än förvärv av maskinerna i vanlig ordning genom köp, dispositionsrätten
skulle komma att innebära en subvention från statens sida.
Fördelningen av maskinerna, respektive maskinlånen kunde under sådana
omständigheter vara en rätt grannlaga uppgift, vid vars lösande det gällde
att undvika att från statens sida oskäligt gynna vissa företag på andras bekostnad.
Det syntes icke föreligga utredning örn, i vilken omfattning landets
ifrågakommande verkstäder kunde lämpa sig för utplacering av de
inköpta maskinerna. Det vore tänkbart, att verkstadsföretag skulle så
allmänt kunna komma i åtnjutande av ifrågavarande fonn av statsunderstöd,
att ett gynnande av vissa företag på andras bekostnad icke kunde anses
förekomma. Innan definitiva åtgärder för maskinanskaffning vidtoges,
torde därför närmare riktlinjer för maskinernas disposition böra utarbetas.
Därvid syntes böra undersökas, huruvida icke statens understöd borde i första
Kungl. Maj:ts proposition nr 311.
5
hand komma sådana företag till godo, beträffande vilka icke kunde antagas
att de utan dylikt stöd komme att modernisera sin ifrågavarande maskinutrustning.
Det torde måhända också i övrigt finnas önskvärt, att vissa garantier
skapades för att den under statens medverkan företagna maskinanskaffningen
verkligen ledde till den åsyftade ökningen av tillverkningskapaciteten,
exempelvis därigenom, att företagen förbunde sig att kvarhålla i reserv
sådana äldre maskiner, som genom nyanskaffningen bleve obehövliga
för den normala produktionen.
I detta sammanhang må beröras ytterligare ett par spörsmål, som med
lagringsfrågan så tillvida äro jämförbara, att lösningen av desamma skulle
underlätta Sveriges försörjningsmöjligheter i händelse av avspärrning.
I skrivelse (nr 392) anhöll 1937 års riksdag, att Kungl. Majit måtte låta
verkställa en allsidig utredning rörande möjligheterna att inom vårt land
framställa syntetiskt motorbränsle. Med anledning härav anmodade Kungl.
Majit den 25 juni 1937 ingenjörsvetenskapsakademien att utarbeta redogörelse
över kända metoder för framställning av dylikt bränsle samt att därmed
jämte yttrande i ämnet snarast möjligt inkomma till Kungl. Majit.
Med skrivelse den 5 april 1938 har ingenjörsvetenskapsakademien överlämnat
en rapport i ämnet, avgiven av en utav akademien för ändamålet utsedd
kommitté; och har akademien därvid tillika anfört i huvudsak följande:
Med
hänsyn till frågans omfattande natur hade kommittén till en början
koncentrerat sig på metoder, som kunde tänkas bli av någon mera avgörande
betydelse för vårt lands självförsörjning med flytande bränsle. Under
utredningens gång hade det visat sig ogörligt för kommittén att taga definitiv
ställning till vissa uppkommande frågor, förrän en del speciella undersökningar
och experiment kunnat utföras. Kommittén hade därför till akademien
inlämnat en preliminär rapport, som utmynnade i vissa förslag till sådana
speciella undersökningar. Då det syntes högst angeläget, att möjligheter
bereddes för att utan dröjsmål sätta igång med dessa undersökningar,
hade akademien velat omedelbart till Kungl. Majit överlämna kommitténs
nämnda preliminära rapport samtidigt som akademien ville understryka
önskvärdheten av att på föreslaget sätt skapa vidgade förutsättningar för
kommitténs fortsatta arbete.
En sammanfattning av den av ingenjörsvetenskapsakademien tillsatta
kommitténs förslag beträffande igångsättande av vissa ytterligare utredningar
jämte kostnadsberäkningar ter sig sålunda:
1. En ny metod — som framkommit utomlands — att utvinna torv syntes
giva vissa möjligheter för ekonomiskt tillgodogörande av våra torvmossar.
Av stor betydelse för landets försörjning med flytande motorbränslen
syntes vara möjligheten att av sålunda utvunnen torv framställa torvbriketter,
vilka vid lågtemperaturdestillation gåve dels koks, som utgjorde ett
värdefullt fast bränsle, dels tjära, ur vilken bensin kunde framställas genom
destination eller hydrering. För klargörande av förutsättningar för sådan
utvinning och förädling av torv samt av de utfallande produkternas användbarhet
erfordrades ett anslag av 150,000 kronor.
2. Tillverkningen av alkohol genom förjäsning av träsockret i sullitlut
vore utan tvivel en av våra viktigaste utvägar att ersätta importerat motorbränsle,
vilken ännu ej vore på långt när fullt utnyttjad för normala förhål
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr Sil -
landeri. Även i ett nödläge, då cellulosatillverkningen måste inskränkas,
syntes sprittillverkningen kunna säkerställas och eventuellt utvidgas dels
genom vissa anordningar vid driften av sulfitfabrikerna, dels genom en föreslagen
metod, enligt vilken träsocker vid behov provisoriskt skulle kunna
framställas i befintliga sulfitfabriker utan samband med cellulosatillverkningen
för att sedan förjäsas i befintliga sulfitspritfabriker. Kostnaden för
utprovande av dessa försockringsmetoder beräknades till 25,000 kronor.
3. Försök i utlandet syntes giva vid handen att man av etylalkohol lätt
kunde framställa vissa andra produkter, exempelvis eteralkohol och etylacetal,
vilka uppgåves hava mycket goda egenskaper som motorbränsle. För
framställning av och försök med sådana nya motorbränslen erfordrades ett
anslag av tillhopa 25,000 kronor.
Ingenjörsvetenskapsakademiens förevarande skrivelse har ännu icke föranlett
någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Ytterligare anhöll 1937 års riksdag i skrivelse (nr 381) hos Kungl. Majit
om utredning rörande betingelserna för tillverkning av fosforsyrehaltiga gödningsämnen
med svensk apatit som råvara. För därav föranledda arbetsföretag
och malmförädlingsförsök anvisade riksdagen å riksstaten för budgetåret
1937/1938 under tionde huvudtiteln ett anslag av 300,000 kronor.
Sedan kommerskollegium den 10 och styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet den 31 mars 1938 avgivit utlåtande i
ärendet, har Kungl. Majit den 8 april 1938 uppdragit åt kommerskollegium
att träffa avtal örn utförande av försök för tillverkning av fosforsyrehaltiga
gödningsämnen ur svensk apatit i huvudsaklig överensstämmelse med en av
kollegium i dess utlåtande angiven plan. Tillika har Kungl. Majit sistsagda
dag av förenämnda anslag till arbetsföretag och malmförädlingsförsök för tillvaratagande
av apatit m. m. ställt till kollegii förfogande ett belopp av
högst 20,000 kronor att av kollegium disponeras för omförmälda försöksverksamhet
i mån av behov. Någon ytterligare anvisning av medel från anslaget
har hittills ej skett.
Departements- \ proposition (nr 308) till innevarande års riksdag angående fortsatt bechefen.
frjeise för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar
med guld m. m. har Kungl. Majit, på förslag av chefen för finansdepartementet,
i likhet med föregående år hemställt om bemyndigande för riksgäldskontoret
att förskottsvis, genom överlämnande av statsskuldbevis med
form och förfallotid bestämda i samråd med riksbanken, ställa medel till
förfogande för myndighet, åt vilken uppdrages att enligt fastställda direktiv
och i av riksdagen medgiven utsträckning verkställa inköp för statens räkning
från utlandet. De sålunda till förfogande ställda medlen skola användas
för förvärv från riksbanken av för myndighetens verksamhet erforderliga
belopp i guld och valutor intill ett värde efter dagskurs av högst 100,000,000
kronor. Vid bifall till denna hemställan skulle således, om motsvarande bemyndigande
föregående år medräknas, inköp från utlandet möjliggöras intill
ett sammanlagt belopp av 200,000,000 kronor. Härav hava hittills allenast
Kungl. Maj:ts proposition nr 311.
7
70,000,000 kronor beslutats skola användas till upplagring av varor för statens
reservförrådsnämnds räkning.
Enligt den utredning av rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap,
vilken låg till grund för lagringsbeslutet vid 1937 års riksdag, skulle
den totala lageranskaffning, som ur beredskapssynpunkt borde eftersträvas,
draga en kostnad av 220,000,000 kronor. Emellertid ansågs det av
flera skäl omöjligt att omedelbart anskaffa och upplägga förråd av denna
storleksordning. Erfarenheten under den tid, statens reservförrådsnämnd
varit i verksamhet, har också visat, att upphandlingen icke kan forceras.
Bland annat lägga svårigheter med anskaffande av erforderliga lagringsutrymmen
hinder i vägen härför. Det torde för närvarande, oaktat de förberedelser
som vidtagits, få anses ovisst, om samtliga de varor, för vilka nyssnämnda
belopp om 70,000,000 kronor är avsett, hinna inköpas före utgången
av löpande budgetår. I varje fall torde en del leveranser knappast kunna
slutföras förrän senare.
Liksom det ur penningpolitiska synpunkter ansetts lämpligt med förnyat
bemyndigande att för inköp från utlandet disponera riksbankens guldoch
valutareserver, torde det ur den ekonomiska försvarsberedskapens synpunkt
vara ett önskemål att den påbörjade statliga lagringsverksamheten må
kunna fortsätta och utvidgas. Med hänsyn till vad nyss erinrats angående
den takt, i vilken upphandlingen kan bedrivas, förefaller det osäkert, huruvida
ett så stort belopp som 70,000,000 kronor kommer att behövas för ändamålet
jämväl under budgetåret 1938/1939. Jag vill emellertid icke motsätta
mig att, i enlighet med statens reservförrådsnämnds förslag, erforderligt
medgivande till inköp av varor till detta belopp äskas av riksdagen.
I anslutning till vad jag anförde vid anmälan till 1938 års statsverksproposition
av utgifterna under tionde huvudtiteln, punkt 74, kunna de med reservlagringen
förenade kostnaderna — frånsett direkta inköpskostnader —
sägas vara av i huvudsak två slag, nämligen dels sådana, vilka vid en försäljning
täckas av köpeskillingen och alltså böra inräknas i lagervärdet, dels ock
sådana, vilka icke kunna uttagas vid varornas föryttring. Till sistnämnda
slag av kostnader torde få hänföras de av statens reservförrådsnämnd till
130.000 kronor beräknade administrationskostnaderna och till 1,800,000 kronor
uppskattade kostnaderna för varornas lagring, vård, omsättning, försäkring
m. m. Jag förordar, att för bestridande av dylika kostnader under tionde
huvudtiteln upptages för nästkommande budgetår ett förslagsanslag av
1.930.000 kronor. Med hänsyn till att även övriga här berörda omkostnader
— av reservförrådsnämnden beräknade till (1,400,000 + 2,500,000 +
21.000 =) 3,921,000 kronor — utgå i svenskt mynt, medan däremot det allmänna
förskottsbemyndigande, inom vars ram det för upphandlingen avsedda
beloppet å 70,000,000 kronor faller, begränsats till utländsk valuta,
torde också dessa omkostnader böra täckas över riksstaten. Utgifternas
värdeskapande natur synes emellertid berättiga till att de bestridas å kapitalbudgeten.
Jag föreslår, att ett särskilt reservationsanslag å 4,000,000
kronor för ändamålet anvisas under fonden för förlag till statsverket.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 311.
I linje med frågan om uppläggning i reservförråd av från utlandet inköpta
varor ligger förslaget om förstärkning av verkstadsindustriens maskinutrustning
genom inköp medelst statsmedel av vissa arbetsmaskiner, som på fördelaktiga
villkor kunde ställas till intresserade företags förfogande. De former
under vilka detta förslag lämpligast bör förverkligas torde, såsom kommerskollegium
i sitt yttrande framhållit, få göras till föremål för närmare
överväganden. I princip kan jag emellertid, i likhet med kollegium, ansluta
mig till förslaget. Man torde få utgå från att statens medverkan sker på så
sätt, att vederbörande företag genom reservförrådsnämnden såsom lån erhåller
erforderligt belopp i utländsk valuta. Lånen, vilka böra bokföras
såsom fordringar i svenskt mynt samt löpa räntefritt eller mot låg ränta,
skola återbetalas inom tid, som Kungl. Majit för varje särskilt fall bestämmer.
Lånemedlen torde, där så erfordras, få användas även för uppmontering
av maskinerna. För lånerörelsen synes lämpligen böra upptagas ett
särskilt anslag under fonden för förlag till statsverket. Medelsbehovet synes
förslagsvis kunna uppskattas till 5,000,000 kronor. Närmare direktiv för
låneverksamheten torde få meddelas av Kungl. Majit.
Ett syfte, likartat det som upplagringen av varor avser att fylla, kan tillgodoses
genom att främja utnyttjandet av förefintliga råvarutillgångar inom landet
för framställning av sådana varor, vilka i händelse av avspärrning ej kunna
erhållas i tillräcklig mängd utifrån. Erfarenheten visar, att ett behov föreligger
att kunna i viss utsträckning bidraga till lösning av beredskapsfrågan även på
denna väg. I det föregående har i korthet redogjorts för ingenjörsvetenskapsakademiens
utredning rörande framställning av syntetiskt motorbränsle.
Såsom därav framgår skulle de av akademien tillstyrkta försöksarbetena
draga en kostnad av tillhopa 200,000 kronor. Det synes önskvärt,
att dessa arbeten kunna komma till utförande. Vidare har omnämnts, att
Kungl. Majit av det vid 1937 års riksdag till arbetsföretag och malmförädlingsförsök
för tillvaratagande av apatit m. m. anvisade anslaget å 300,000
kronor hittills icke kunnat använda mer än 20,000 kronor. Då anslaget är
obetecknat och alltså icke får disponeras efter utgången av innevarande
budgetår, kan det vara lämpligt att medel i annan ordning beredas för möjliggörande
av eventuell ytterligare försöksverksamhet på det område, som
med anslaget avsetts. Även andra spörsmål, till sin innebörd jämförliga med
de nu nämnda, kunna uppkomma, av sådan natur att deras lösning utan alltför
stort dröjsmål framstår såsom angelägen. Erinras må exempelvis att
fråga väckts om användande av den i vissa delar av landet, särskilt på Öland,
förekommande glaukoniten —- ett i havet bildat kalihaltigt mineral — såsom
gödningsmedel. Med stöd av Kungl. Majits bemyndigande den 22 april 1938
hava utsetts fyra sakkunniga att verkställa en förberedande undersökning i
ämnet. Skulle det visa sig, att möjligheter föreligga att med tillfredsställande
resultat använda inhemsk glaukonit i stället för importerat kalisalt, vore
detta naturligtvis ur beredskapssynpunkt av synnerligt värde.
För nämnda och liknande ändamål torde för nästa budgetår böra beräknas
ett belopp av tillhopa 500,000 kronor. Beloppet synes böra anvisas så
-
Kungl. Majlis proposition nr 311.
9
som reservationsanslag under tionde huvudtiteln. Frågan om beredande av
täckning för beloppet torde få senare anmälas av chefen för finansdepartementet.
Under åberopande av vad sålunda anförts och under framhållande att
proposition i ämnet lärer enligt § 54 riksdagsordningen kunna avlåtas utan
hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet
stadgade tid gått till ända hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att
dels medgiva, att upphandling och upplagring av varor intill
ett sammanlagt belopp av 70,000,000 kronor må verkställas
för statens räkning i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig angivna riktlinjer;
dels till Statlig lagerhållning m. m. för budgetåret 1938,
1939 under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
1.930.000 kronor;
dels till Undersökningar avseende utnyttjandet av vissa
inhemska råvarutillgångar m. m. för budgetåret 1938/1939
under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
500.000 kronor;
dels till Vissa omkostnader för statlig lagerhållning för
budgetåret 1938/1939 å kapitalbudgeten under fonden för
förlag till statsverket anvisa ett reservationsanslag av
4,000,000 kronor;
dels ock till Förlagslån för viss maskinanskaffning till industrien
för budgetåret 1938/1939 å kapitalbudgeten under
fonden för förlag till statsverket anvisa ett reservationsanslag
av 5,000,000 kronor.
•
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksriksdagen.
Ur protokollet:
Nils Sehlberg.
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 311.
2