Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

1

Nr 285.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till statens
arbetslöshetskommission, reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet
m. m.; given Stockholms
slott den 8 april 1938.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 8 april 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund,

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations-, finans- och
jordbruksdepartementen anför departementschefen, statsrådet Möller:

I årets statsverksproposition, femte huvudtiteln, punkt 19, omnämnde jag,
att statens arbetslöshetskommission i skrivelse den 24 november 1937 anmält,
att kommissionen för nästa budgetår preliminärt uppskattade utgifterna
för den statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten till 10,600,000 kronor,
därav 400,000 kronor för kommissionens centrala administrationskost Bihang

till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 285. 1

^ Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

nader och 10,200,000 kronor till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m.

Vidare anförde jag, att kommissionens centrala administrationskostnader
syntes böra beräknas till 350,000 kronor, medan jag för den av kommissionen
bedrivna hjälpverksamheten, i avvaktan på ytterligare erfarenhet om det
ekonomiska lägets utveckling, ansett mig preliminärt böra beräkna ett belopp
av 8,000,000 kronor.

På min hemställan har Kungl. Majit under femte huvudtiteln, punkterna
19 och 20, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1938/1939 beräkna dels till Statens arbetslöshetskommission
ett förslagsanslag av 350,000 kronor, dels ock till Reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. ett reservationsanslag av 8,000,000 kronor.

Jag anhåller nu att till närmare behandling få upptaga dessa frågor.

Beträffande de för tiden till och med budgetåret 1936/1937 anvisade anslagen
till den av statens arbetslöshetskommission bedrivna hjälpverksamheten
och i samband därmed stående frågor torde jag kunna hänvisa till de
redogörelser, som lämnats i propositionerna 250/1932, 216/1933, 235/1934,
232/1935, 266/1936 och 302/1937.

För innevarande budgetår anvisade 1937 års riksdag dels ett förslagsanslag
av 600,000 kronor till statens arbetslöshetskommission, dels ock ett reservationsanslag
av 14,000,000 kronor till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m., vilka anslag äro uppförda under femte huvudtiteln.

Gällande bestämmelser angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet
vid arbetslöshet.

De av 1933 års riksdag godkända grunderna för bedrivande av hjälpverksamhet
vid arbetslöshet sammanfattades av Kungl. Majit i kungörelsen den
26 juni 1933 (nr 446) angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet
vid arbetslöshet, vilken kungörelse trädde i stället för kungörelsen den 7 juli
1922 (nr 419) angående statsbidrag till arbetslöshetshjälp. Rörande innehållet
av de sålunda meddelade bestämmelserna tillåter jag mig hänvisa till
den utförliga redogörelse, som lämnats i propositionen nr 235 till 1934 års
riksdag.

I propositionen nr 232 till 1935 års riksdag, vartill jag jämväl torde få
hänvisa, redogjordes för de ändringar beträffande hjälpbestämmelserna, som
beslötos vid 1934 års riksdag. Med anledning av dessa ändringar utfärdades
kungörelsen den 30 juni 1934 (nr 434) angående statlig och statsunderstödd
hjälpverksamhet vid arbetslöshet, vilken kungörelse ersatt 1933 års kungörelse
i ämnet.

Sagda kungörelse har därefter varit föremål för vissa ändringar. Sålunda
beslöt 1935 års riksdag jämkningar, för vilka redogjorts i propositionen nr
266 till 1936 års riksdag och vilka föranlett utfärdandet av kungörelsen den
28 juni 1935 (nr 426). Även 1936 års riksdag beslöt vissa ändringar, för

Kungl. Majlis proposition nr 285.

3

vilka redogjorts i propositionen nr 302 till 1937 års riksdag och vilka återfinnas
i kungörelsen den 30 juni 1936 (nr 464).

Vidare beslöt 1937 års riksdag enligt Kungl. Maj:ts förslag vissa ändringar
av gällande regler för verksamheten, på sätt närmare framgår av kungörelsen
den 30 juni 1937 (nr 545) om ändrad lydelse i vissa delar av kungörelsen den
30 juni 1934. Jag lämnar här en kortfattad redogörelse för de år 1937 vidtagna
ändringarna.

Vid revisionen vid statskommunalt reservarbete, utfört i väystgrelses regi,
skall deltaga den av länsstyrelsen, enligt 47 § lagen den 7 juni 1934 örn vägdistrikt
utsedde revisorn (38 §).

I hjälpkungörelsen stadgas, att hgreshjålp må i särskilt ömmande fall tilldelas
familjeförsörjare, som åtnjutit dagunderstöd. Reservarbetare, som tidigare
åtnjutit hyreshjälp och som under loppet av en månad hänvisats till
statligt reservarbete, kunde iråka betydande svårigheter att erlägga närmast
förfallna hyresbelopp med hjälp av den intjänade inkomsten vid reservarbete.
Bestämmelsen ändrades därför därhän, att hyreshjälp kan utgå jämväl för
månad, under vilken arbetslös, efter att tidigare hava uppburit med kontant
understöd förbunden hyreshjälp, hänvisats till statligt reservarbete (48 §).

Den tidigare meddelade föreskriften, att reglerna för maximering av dagunderstödet
i tillämpliga delar skulle gälla jämväl i fråga örn hyreshjälpen,
hade formellt visat sig ägnad att i vissa fall kunna föranleda svårigheter
för barnrika familjer. Formuleringen ändrades därför därhän, att hyreshjälp
må utgå med högst det belopp, som arbetslöshetskommissionen för varje
kommun medger (51 §).

I samband med dessa ändringar vidtogs en redaktionell jämkning i 36 §
och ändring av 49 §, enligt vilken statsbidrag till beredande av hyreshjälp
beviljas av arbetslöshetskommissionen för högst ett kalenderkvartal i sänder
av medel, vilka för sådant ändamål av Kungl. Majit ställas till kommissionens
förfogande.

I fråga om detaljerna i hjälpkungörelsen och av arbetslöshetskommissionen
utfärdade tillämpningsföreskrifter hänvisar jag till den av kommissionen
i februari 1938 utgivna publikationen: »Råd och anvisningar rörande

hjälpverksamheten för arbetslösa.»

Pågående utredningar.

Såsom jag vid anmälan tidigare denna dag av proposition angående anslag
till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. framhållit, har
jag efter Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1937 tillkallat särskilda
sakkunniga för undersökning av medlen för den kvarstående arbetslöshetens
bekämpande. De sakkunniga hava antagit benämningen 1937 års arbetslöshetssakkunniga.
För de sakkunnigas hittillsvarande verksamhet har jag
i nyssnämnda proposition lämnat en kortfattad redogörelse.

Jag har vidare efter Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1937
tillkallat sakkunniga för verkställande av en översyn av hela den svenska

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

socialvården. Nämnda sakkunniga hava antagit benämningen socialvårdskommittén.
Till ifrågavarande sakkunniga har överlämnats 1933 års riksdags
skrivelse den 21 juni 1933 nr 356, vari bland annat påkallades utredning
rörande regleringen av förhållandet mellan den offentliga arbetslöshetshjälpen
i dess olika former samt den allmänna fattigvården.

Från ingendera av nu nämnda utredningar hava förslag inkommit till
ändrade grunder för den statsunderstödda hjälpverksamheten för arbetslösa.
Under sådana förhållanden har jag icke funnit anledning att för närvarande
påkalla ändringar i gällande bestämmelser.

Arhetslöshetskommissionens hjälpverksamhet under år 1937.

En utförlig berättelse örn arbetslöshetskommissionens verksamhet under
år 1937 återfinnes i kommissionens skrivelse den 9 mars 1938 angående medelsbehovet
för budgetåret 1938/1939. Jag tillåter mig att hänvisa till denna
skrivelse, vilken såsom bilaga (Bilaga A) torde fogas vid statsrådsprotokollet
i detta ärende. Här skall jag endast återgiva vissa sammanfattande statistiska
uppgifter.

I. Arbetslinjen.

Enligt de av statsmakterna år 1933 fastställda reglerna rörande hjälpverksamheten
för arbetslösa skulle den under kommissionens ledning bedrivna
verksamheten inriktas på att så långt ske kunde bereda arbete åt största möjliga
antal arbetslösa, varvid statskommunala reservarbeten företrädesvis borde
anordnas. Dessa bestämmelser äro alltjämt gällande, men riksdagen har
sedermera vid olika tillfällen uttalat, att en viss försiktighet bör iakttagas vid
igångsättandet av mera omfattande statskommunala arbetsföretag, som svårligen
kunna anpassas efter arbetslöshetens växlande omfattning, och att stadgandet
örn företrädesrätt för de statskommunala reservarbetena bör så tolkas,
att hjälpverksamhetens ändamålsenlighet icke äventyras.

I propositionen nr 302 till 1937 års riksdag uttalade jag, att det borde
undvikas, att kommissionen engagerades i nya statliga reservarbeten. Detta
mitt uttalande lämnades av 1937 års riksdag utan erinran. På grund härav
har kommissionen under år 1937 endast i mycket begränsad omfattning åtagit
sig nya arbetsobjekt för utförande såsom statliga reservarbeten. Medan
kommissionen under år 1935 kontraherade arbeten för en summa av 28.8
miljoner kronor och under år 1936 för 5.3 miljoner kronor, beslötos under år
1937 sådana arbeten allenast för en sammanlagd beräknad kostnad av 1.8
miljoner kronor. Under år 1937 tecknade kontrakt avse i huvudsak — i
fråga om tiden efter den 1 juli uteslutande — kompletteringar av tidigare
avtalade arbeten. Den nyanskaffning, som kommissionen under år 1937
bedrivit i fråga om arbetsobjekt till de statliga reservarbetena, belyses av följande
sammanställning, av vilken de antagna arbetenas fördelning länsvis
jämväl framgår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

5

Tabell 1.

Kostnaderna för år 1937 kontraherade eller i annan ordning till utförande antagna
statliga reservarbeten, fördelade länsvis.

Kontrakts- Ersättningar från

Län summor uppdragsgivare

kronor kronor

Stockholms stad............ — —

Stockholms.............. 482,000 24,100

Uppsala................ — —

Södermanlands............. — —

Östergötlands............. — —

Jönköpings............... 8,300 830

Kronobergs.............. 18,950 3,793

Kalmar................ 11,780 1,767

Gotlands................ — —

Blekinge................ — —

Kristianstads.............. — —

Malmöhus............... 16.600 2,490

Hallands................ — —

Göteborgs stad............. — —

Göteborgs och Bohus län i övrigt .... 266,550 1,135

Älvsborgs............... 12,300 1,845

Skaraborgs............... — —

Värmlands............... — —

Örebro ................ 191,420 19,142

Västmanlands............. 48,900 6,435

Kopparbergs.............. 69,099 6,277

Gävleborgs............... — —

Västernorrlands............ 531,700 67,130

Jämtlands............... 5,995 5,730

Västerbottens............. 38,125 3,730

Norrbottens.......... 138,700 5,735

Summa 1,840,419 150,139

Relationen mellan arbetsförtjänster, material- och administrationskostnader
framgår av tabell 2, i vilken jämväl uppgifter för budgetåren 1931/1932
—1935/1936 medtagits.

Tabell 2.

De statliga reservarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag och de olika delkostnaderna i procent av arbetenas bruttokostnader.

1981—

1932

1932-

1933

1933—1934

1934—

1935

1935-

1930

1936-

1937

Per

arbets-

%

Per

arbets-

%

Per

arbets-

%

Per

arbets-

%

Per

arbets-

%

Per

arbets-

%

dag

dag

dag

dag

dag

dag

Arbetsplatsernas kostnader:

Arbetslöner, effektiva ................

4:26

58.6

4:08

56.8

4:37

54.6

4:18

47.7

4:10

40.5

4:14

34.8

> , ineffektiva ................

0: 05

0.7

0: 04

0.6

0:03

0.4

0: 04

0.5

0:03

0.3

0:04

0.4

» , specialarbetare ............

0: 28

3.8

0:30

4.2

0:39

4.8

0:52

5.9

0: 67

6.6

0: 96

8.0

Summa löner

4:59

63.1

4:42

61.6

4:79

59.8

4: 74

54.1

4:80

47.4

5:14

43.2

Ortstillägg .....................

0:12

1.7

0:06

0.9

0: 07

0.9

0:22

2.6

0:41

4.1

0:51

4.3

Olycksfall ........................

0:15

2.0

0:14

1.9

0: 14

1.8

0:18

2.0

0:19

1.9

0: 22

1.8

Arbetarnas resor ........................

0: 08

1.1

0:04

0.6

0:06

0.7

0:06

0.7

0:06

0.6

0:10

0.9

Förläggningskostnader....................

0: 42

5.8

0:30

4.2

0:33

4.1

0:30

3.5

0:37

3.7

0: 41

3.4

Summa övriga utgifter

0: 77

10.6

0: 64

7.6

0: 60

7.5

0: 76

8.7

1:03

10.3

1:24

10.4

Summa löner och övr. utgifter

5:36

73.7

4:96

69.1

5:39

67.3

5:50

62.8

5:83

57.7

6:38

53.6

Ledningskostnader:

Avlöningar (netto)1......................

0: 27

3.7

0:31

4.3

0:37

4.6

0: 45

5.1

0: 66

6.5

0:83

7.0

Resor ..........................

0:05

0.7

0: 06

0.8

0:06

0.8

0:08

0.9

0:12

1.2

0: 17

1.4

Förmans- och lagbaspengar..............

0: 10

1.4

0: 09

1.3

0:09

1.1

0:08

1.0

0: 07

0.7

0:06

0.5

Arbetsplatsernas ledningskostnader

0: 42

6.8

0: 46

6.4

0:62

6.5

0:61

7.0

0:85

8.4

1:06

8.9

Materialkostnader m. m.:

Materialier..........................

0:84

11.6

0:91

12.7

1:12

14.0

1:38

15.7

1:56

15.4

1:90

16.0

Transportkostnader......................

0: 40

5.6

0: 63

8.7

0: 81

10.1

1:08

12.3

1: 60

15.8

2:05

17.2

Skadeersättningar........................

0: 01

0.1

0:01

0.1

—

—

0: 01

0.1

0:01

0.1

0: 01

0.1

Kontorsomkostnader ..................

0:02

0.3

0:03

0.4

0:03

0.4

0:04

0.6

0:05

0.5

0:08

0.7

Diverse kostnader ......................

—

—

0:01

0.1

0:01

0.1

—

—

—

—

0: 01

0.1

Stakningskostnader och kontrollarvoden ..

0:01

0.1

—

—

—

—

—

—

—

—

0:01

0.L

Arbetsplatsernas kostnadssumma

7: 06

97.1

7:01

97.5

7:88

98.4

8:62

98.4

9:90

97.9

11:60

96.7

Centrala kostnader2

0:21

2.9

0:18

2.5

0:13

1.6

0:14

1.6

0:21

2.1

0:39

3.3

Summa centralförvaltn. och arbetsplatser

7:27

100. o

7:19

lOO.o

8:01

100.0

8: 76

lOO.o

10:11

lOO.o

11:89

lOO.o

Ersättn. för utfört arbete och ortstillägg

0:38

5.2

0:53

7.3

0:78

9.8

0:79

9.0

1:,57

15.6

2: 76

23.2

Nettokostnad

6:89

94.8

6:66

92.7

7:23

90.2

7:97

91.o

8:54

84.4

9:13

76.8

1 D. v. s. etter avdrag av arbetsgivarnas bidrag, som dock utgjort en obetydlig andel av lönerna.
* Beräknad andel av kommissionens totala förvaltningskostnad.

03

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

7

De beräknade kostnaderna för under år 1937 beviljade statskommunala
reservarbeten hava sammanförts i tabell 3. Tabellen åskådliggör jämväl omfattningen
av såsom statskommunala reservarbeten beviljade allmänna vägar.

Tabell B.

Beräknade kostnader för under år 1937 beviljade statskommunala reservarbeten.

Samtliga därav för all Månad

kostnader manna vägar

kr. kr.

Januari................ 620,660 49,300

Februari............... 467,635 —

Mars................. 265,190 60,430

April................. 47,396 24,846

Maj................. 97,930 —

Juni................. 133,280 —

Juli................. 247,631 108,921

Augusti................ 122,360 —

September.............. 114,240 52,691

Oktober ............... 123,854 44,629

November.............. 1,248,235 178,700

December............... 166,908 16,183

Summa 3,655,319 535,700

Kostnaderna för år 1936 beviljade andra statskommunala reservarbeten
än allmänna vägar belöpa sig till 3,119,619 kronor. Härav avse 1,928,975
kronor arbetskostnader, 671,994 kronor materialkostnader, vartill statsbidrag
beviljats, och 518,750 kronor kostnader, till vilka icke statsbidrag blivit
beviljade.

Arbetslinjens totala omfattning — enligt arbetslöshetskommittéemas månadsrapporter,
sålunda exklusive specialarbetare — under år 1930/1937 belyses
i tabell 4, omfattande såväl statliga och statskommunala som kommunala
reservarbeten.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
Tabell 4.

Arbetslinjens omfattning iren 1930—1937,

Månad

Ant

a 1

sys

s e

1 s a

t t a

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1930

1937

Statliga reservarbeten

Januari ....................

3,033

4,983

12,099

16,253

18,598

19,190

11,348

7,818

Februari....................

3,382

6,188

14,015

17,275

20,667

19,232

11,088

[7,862

Mars ......................

3,010

6,251

14,245

17,933

21,826

19,392

10,171

6,740

April ......................

2,422

6,501

13,879

18,504

21,935

17,345

9,140

5,659

Maj........................

1,994

6,063

14,308

20,541

23,029

18,878

10,578

4,147

Juni........................

1,597

6,774

15,172

22,175

25,488

20,398

10,453

3,510

Juli........................

1,489

6,946

15,648

23,707

26,756

18,215

9,299

3,027

Augusti ....................

1,330

6,923

15,865

23,683

26,816

16,288

8,184

2,680

September..................

1,335

6,974

16,254

22,934

25,014

14,356

7,479

2,302

Oktober....................

2,057

7,445

16,055

20,676

23,639

13,320

7,001

2,139

November..................

3,139

8,556

15,713

17,691

20,045

13,181

7,424

2,444

December ..................

3,395

9,163

14,590

16,374

18,401

11,389

6,648

2,212

Statskommunala reservarbeten

Januari ....................

694

900

3,016

8,483

13,879

12,221

6,417

3,047

Februari....................

675

1,199

4,018

9,684

16,199

12,662

6,209

3,132

Mars ......................

706

1,502

4,516

10,945

17,277

12,851

5,865

3,005

April ......................

630

1,361

4,863

10,476

17,277

11,780

5,631

2,775

Maj........................

485

1,285

4,900

10,754

18,165

10,843

5,655

2,242

Juni........................

43

1,199

5,645

11,852

18,477

10,168

4,940

2,017

Juli........................

32

785

5,346

10,998

17,075

9,132

4,223

1,643

Augusti ....................

29

737

5,232

11,367

16,037

8,325

3,438

1,394

September..................

13

863

6,150

12,139

14,362

7,232

3,302

1,387

Oktober....................

39

1,358

7,418

14,564

14,187

6,626

3,181

1,449

November..................

143

1,683

7,975

14,207

13,005

6,845

3,090

1,476

December ..................

381

2,415

8,494

12,241

12,739

6,207

3,134

1,507

Kommunala reservarbeten

Januari ....................

1,702

5,486

11,530

16,785

10,546

5,318

3,885

2,885

Februari....................

2,109

6,690

13,934

18,597

10,390

5,543

3,709

2,751

Mars ......................

1,899

6,587

11,384

17,037

8,316

4,674

3,468

2,276

April ......................

1,123

5,060

10,384

13,298

6.028

3,455

2,672

1,790

Maj........................

770

4,378

9,405

12,113

4,915

2,813

2,164

1,417

Juni........................

645

4,078

9,609

12,062

4,500

2,697

1,929

1,098

Juli''........................

646

4,127

9,692

12,625

4,376

2,200

1,734

863

Augusti ....................

693

4,601

10,080

12,918

4,048

2,551

1,673

832

September..................

743

4,522

10,127

11,916

3,871

2,759

1,575

875

Oktober....................

1,062

5,459

10,744

11,559

3,995

2,833

1,702

989

November..................

2,206

8,037

12,689

10,326

4,444

3,301

2,220

1,285

December ..................

3,135

8,723

13,481

9,237

4,179

3,154

2,152

1,268

Summa

Januari ....................

5,429

11,369

26,645

41,521

43,023

36,729

21,650

13,750

Februari....................

6,166

14,077

31,967

45,556

47,256

37,437

21,006

13,745

Mars ......................

5,615

14,340

30,145

45,915

47,419

36,917

19,504

12,021

April ......................

4,175

12,922

29,126

42,278

45,240

32,580

17,443

10,224

Maj........................

3,249

11,726

28,613

43,408

46,109

32,534

18,397

7,806

Juni........................

2,285

12,051

30,426

46,089

48,465

33,263

17,322

6,625

Juli........................

2,167

11,858

30,686

47,330

48,207

29,547

15,256

5,533

Augusti ....................

2,052

12,261

31,177

47,968

46,901

27,164

13,295

4,906

September..................

2,091

12,359

32,531

46,989

43,247

24,347

12,356

4,564

Oktober....................

3,158

14,262

34,217

46,799

41,821

22,779

11,884

4,577

November ..................

5,488

18,276

36,377

42,224

37,494

23,327

12,734

5,205

December ..................

6,911

20,301

36,565

37,852

35,319

20,750

11,934

4,987

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

9

II. Understödslinjen.

Annu vid början av år 1934 var det med hänsyn till arbetslöshetens omfattning
och svårigheterna att tillräckligt snabbt öka arbetslinjen nödvändigt att
i förhållandevis stor utsträckning tillgripa kontantunderstödsverksamhet såsom
supplerande hjälpform. Sålunda uppgick antalet kontantunderstödda i
januari 1934, förutom kursdeltagare, till något mer än 56,000. Denna understödsverksamhet
bedrevs inom icke mindre än 297 kommuner. Under varén
och försommaren sagda år kunde emellertid, samtidigt som arbetslösheten
nedgick och de statliga reservarbetarnas antal ökades, betydande inskränkningar
i understödstagarnas antal successivt göras. Under manaderna augusti
—november understeg antalet understödsrum 10,000, men med vinterns inbrott
måste naturligt nog en ökning äga rum. Denna behövde dock icke bliva
av större omfattning än att det högsta antalet, som uppnåddes i februari 1935,
uppgick till 17,450. Därefter minskades understödsverksamheten snabbt och
var under månaderna juni—september sistnämnda år praktiskt taget nedlagd.
Dagunderstödsverksamhet förekom under dessa månader endast i 8 stenkommuner
i Bohuslän och i en av arbetslösheten inom glasindustrien betungad
kommun i Värmland. Med höstens inträde måste återigen någon ökning av
antalet understödsrum vidtagas.

Under början av 1936, då det i vart fall gällde att bemästra en arbetslöshet,
som berörde c:a 60,000 personer, måste tillstånd till utgivande av dagunderstöd
beviljas 82 kommuner i januari, 86 i februari och 74 i mars med 11,000
å 13,000 understödsrum. Maximisiffran nåddes i februari med 13,305 dagunderstödda.

Sedan med vårens inträde flera platser vid reservarbetena blivit disponibla
och arbetslösheten samtidigt börjat starkt minska, kunde den med statsbidrag
subventionerade understödsverksamheten kraftigt nedbringas för att
slutligen helt avlysas under juli. Sådan verksamhet bedrevs under vårmånaderna
företrädesvis inom ett antal större städer samt i vissa landskommuner
med förhärskande sten- och sågverksindustri.

Efter några månaders uppehåll befanns motiverat att från och med slutet
av oktober återupptaga ifrågavarande hjälpform, ehuru i förhållandevis
begränsad omfattning.

Jämväl under 1937 har dagunderstödsverksamheten varit av mycket blygsam
omfattning. Under juli, augusti och september månader kunde den helt
undvikas. Under oktober ansågs det emellertid nödvändigt att lämna medgivande
till kontantunderstödsverksamhet till tre kommuner i Västernorrlands
län, Alnö, Skön och Timrå. Senare tillkommo liknande svårigheter
för en del andra kommuner i sågverksdistrikten samt för vissa stenindustrikommuner
och slutligen, under årets tva sista månader, nödgades man tillgripa
dagunderstödsverksamhet jämväl för arbetslöshetsklientelet i storstäderna
och de medelstora städerna.

Antalet kommuner, som bedrivit dagunderstödsverksamhet med statsbidrag,
och antalet dagunderstödda under året 1937 angives i tabell 5.

10

Kungl. Majlis proposition nr 285.

Tabell 5.

Antal kommuner, sorn bedrivit understödsverksamhet med statsbidrag, och antalet
dagunderstödda (ej kursdeltagare) åren 1936—1937.

1936 1937

Månad

Kom-

muner

Dag-

under-

stödda

Kom-

muner

Dag-

under-

stödda

Januari.....

. . 82

11,226

50

5,497

Februari.....

. . 86

13,305

54

6,073

Mars......

, . . 74

12,982

52

5,774

April......

. . 60

9,321

37

3,565

Maj.......

. . 14

2,901

12

1,506

Juni.......

. . 5

465

2

140

Juli.......

_

_

_

_

Augusti......

—

—

—

September . . . .

• • —

—

—

—

Oktober.....

. . 4

142

3

167

November . . . .

. . 22

1,968

18

1,284

December . . . .

. . 56

4,211

42

3,251

Kommissionen har, liksom för sysselsättning vid statskommunala reservarbeten,
föreskrivit, att statsbidrag till understödsverksamhet för personer
under 50 år endast må utgå, såvida de äga försörjningsplikt mot hustru eller
hemmavarande barn. Aven om dispenser från denna bestämmelse i ömmande
fall hava beviljats, har bestämmelsen medfört, att de dagunderstödda
så gott som uteslutande utgjorts av familjeförsörjare.

Omfattningen av den under år 1937 bedrivna hyreshjälpverksamheten belyses
av följande sammanställning, vari angives det antal kommuner, som
under året haft tillstånd till sådan verksamhet.

Städer

Januari .................................. 11

Februari.................................. 13

Mars...................................... 13

April .................................... 10

Maj...................................... 7

Juni...................................... —

Juli...................................... .

Augusti .................................. .

September................................ .

Oktober.................................. .

November................................ 3

December ................................ 6

Landskommuner Summa

11

15

14

10

6

4

22

28

27

20

13

4

1

7

13

En överblick över understödslinjens totala omfattning erhålles av tabell 6,
vilken jämväl omfattar personer, som uppburit enbart kommunala understöd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

11

Tabell 6.

Understödslinjens omfattning: åren 1930—1937. III.

Månad

Antal

understödstagare

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

Med statsbidrag

Januari.....................

214

1,383

16,740

43,110

60,604

17,849

11,824

5,497

Februari ...................

280

2,807

21,481

52,909

58,254

19,350

14,131

6,130

Mars.......................

290

3,422

25,003

58,135

57,430

17,999

13,823

5,849

April ......................

273

4,093

26,452

56,791

45,041

13,503

10,104

3,606

Maj........................

160

4,006

23,476

44,701

31,605

5,038

3,181

1,506

Juni.......................

74

2,772

15,640

37,271

20,846

497

567

140

Juli........................

_

2,646

15,819

39,105

13,699

774

45

—

Augusti.....................

—

3,239

16,841

37,490

9,710

509

33

—

September..................

—

3,887

17,192

40,841

7,585

381

—

—

Oktober....................

_

3,501

22,275

47,198

8,175

997

172

167

November..................

100

6,083

28,269

50,842

11,040

3,653

1,998

1,300

December...................

234

11,869

35,475

57,001

15,617

8,039

4,241

3,266

Med enbart kommunala medel

Januari ....................

2,109

4,498

7,292

20,213

13,087

5,959

4,799

3,433

Februari....................

2,224

3,849

8,063

21,385

13,011

5,134

5,393

3,119

Mars.......................

1,948

4,037

7,047

19,381

9,745

4,153

4,744

2,584

April ......................

1,398

2,924

5,163

15,622

8,006

3,730

4,350

2,375

Maj........................

629

1,851

4,948

12,722

5,186

2,875

2,566

2,252 !

Juni.........''...............

696

1,394

5,064

10,165

3,699

1,943

1,828

1,854 !

Juli........................

563

1,348

4,510

9,493

2,890

1,631

1,569

1,630

Augusti ....................

578

1,365

4,799

9,819

2,633

1,991

1,758

1,488

September..................

671

1,477

5,159

9,445

2,600

2,342

2,108

1,719

Oktober....................

1,108

2,540

5,897

8,746

2,618

3,769

2,667

2,239

November..................

2,068

3,852

7,688

11,012

4,135

4,309

2,816

2,826

December ..................

3,760

6,045

10,238

14,079

5,443

4,439

3,441

3,064

Summa

Januari ....................

2,323

5,881

24.032

63,323

73,691

23,808

16,623

8,930

Februari ...................

2,504

6,656

29,544

74,294

71,265

24,484

19,524

9,249

Mars.......................

2,338

7,459

32,050

77,516

67,175

22,152

18,567

8,433

April.......................

1,671

7,017

31,615

72,413

53,047

17,233

14,454

5,981 .

Maj........................

789

5,857

28,424

57,423

36,791

7,913

5,747

3,758

Juni.......................

770

4,166

20,704

47,436

24,545

2,440

2,395

1,994

Juli........................

563

3,994

20,329

48,598

16,589

2,405

1,614

1,630

Augusti ....................

578

4,604

21,640

47,309

12,343

2,500

1,791

1,488

September..................

671

5,364

22,351

50,286

10,185

2,723

2,108

1,719

Oktober....................

1,108

6,041

28,172

55,944

10,793

4,766

2,839

2,406

November..................

2,168

9,935

35,957

61,854

15,175

7,962

4,814

4,126

December...................

3,994

17,914

45,713

71,080

21,060

12,478

7,682

6,330

III. Särskilda*åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.

Hjälpverksamheten för unga arbetslösa har under år 1937 i huvudsak bedrivits
efter samma grunder som under år 1936 men till följd av nedgången
i antalet anmälda arbetslösa i minskad skala. Hjälpåtgärderna mot ung -

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

domsarbetslösheten äro av tre slag nämligen kursverksamhet, frivillig arbetstjänst
och ungdomsreservarbeten.

Sammanlagt anordnades under 1937 nio kurser, med tillhopa 138 elevplatser.
Tre av kurserna avsågo undervisning i träslöjd, i övrigt må nämnas
en kurs för värmeledningsskötare, en kurs i elektrisk svetsning samt en
kurs i skogsavverkningsteknik. Till lärare- och kursledarearvoden har beviljats
statsbidrag med 8,678 kronor och till undervisningsmaterial 3,304
kronor. Kursernas längd har varierat från 5 till 16 veckor.

Antalet deltagare i frivillig arbetstjänst uppgick under år 1937 högst till
250 (i januari) och lägst till 181 (i november).

Statskommunala arbetsläger anordnades under året i två städer: nämligen
av Stockholms och Göteborgs arbetslöshetskommittéer. Det senare lägret var
s. k. öppet arbetsläger (d. v. s. med arbetselever boende i sina hem) med
verksamhetens tyngdpunkt lagd på yrkesutbildning för mekaniker.

Vid årets början pågingo fyra statliga arbetsläger. Vid två av dessa läger
meddelades undervisning i snickeri och mekaniskt verkstadsarbete och vid
de två andra lämnades yrkesutbildning i praktiskt jordbruksarbete.

Efter framställning av Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott och
sedan ärendet underställts Kungl. Maj:ts prövning öppnades i maj 1937 ett
arbetsläger i egendomen Strömbacka invid Piteå. Arbetseleverna, vilkas antal
uppgått till 65, hava sysselsatts med uppförande av en verkstadsskolebyggnad
i tegel jämte vissa ändrings- och reparationsarbeten. Därjämte hava de
förvärvat praktik i vissa av de yrken, vari vidare utbildning skulle lämnas
vid den verkstadsskola, vartill arbetslägret är en förberedelse.

Vid slutet av år 1937 pågick ifrågavarande verksamhet vid tre arbetsläger.
Lägret å egendomen Lång i Grums socken i Värmlands län har nedlagts.

Under januari 1937 bedrevos sex ungdomsreservarbeten, varav fem statliga
och ett statskommunalt. Det senare arbetet avslutades under hösten

1937. Av de statliga ungdomsreservarbetena avslutades under året fyra. Därav
utgjordes tre av s. k. huggareskolor. Det fjärde under året avslutade ungdomsreservarbetet
hade till arbetsobjekt anläggandet av en golvbana vid
Tylösand i Hallands län. Under senhösten 1937 startades en ny huggareskola,
vilken pågick vid årets slut.

Hjälpverksamhetens omfattning under åren 1934—1937 belyses av tabell 7.

Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

13

Tabell 7.

Den statliga och statsunderstödda ungdomshjälpens omfattning åren 1934—1937.

År och

månad

Antal del-tagare i kur-ser med av
kommissio-nen beviljat
statsbidrag

Frivillig arbetstjänst

Antal
arbetslösa
sysselsatta
vid ung-domsreserv-arbeten

Summa delta-gare i kurser,
frivillig arbets-tjänst och ung-domsreserv-arbeten

Arbets-elever i
statliga
läger

Arbets-elever i
statskom.
läger

Summa

1934

Januari ....

4,091

261

184

445

—

4,536

Februari ....

5,077

348

212

560

—

5,637

Mars.....

4,378

303

207

510

—

4,888

2,836

512

288

800

—

3,636

1,900

581

374

955

—

2,855

Juni......

1,400

608

219

827

—

2,227

1,163

754

232

986

—

2,149

Augusti ....

988

840

207

1,047

—

2,035

September . . .

777

823

170

993

—

1,770

Oktober ....

1,099

830

130

960

34

2,093

November . . .

1,141

909

143

1,052

29

2,222

December . . .

1,295

57

136

193

—

1,488

1935

Januari ....

1,720

1,088

134

1,222

69

3,011

Februari ....

1,900

1.215

154

1,369

68

3,337

Mars.....

2,083

1,182

124

1,306

57

3,446

April.....

1,672

1,063

123

1,186

63

2,921

Maj......

716

941

84

1,025

45

1,786

Juni......

248

613

70

683

—

931

Juli......

176

501

75

576

16

768

Augusti ....

109

317

79

396

64

569

September . . .

121

269

66

335

90

546

Oktober ....

190

299

52

351

177

718

November . . .

317

418

48

466

217

1,000

December . . .

354

269

49

318

237

909

1936

Januari ....

598

430

52

482

339

1,419

Februari ....

826

487

51

538

397

1,761

Mars.....

882

539

91

630

373

1,885

April.....

812

396

93

489

331

1,632

Maj......

287

372

80

452

293

1,032

Juni......

102

252

68

320

229

651

Juli......

45

205

56

261

205

511

Augusti ....

33

167

52

219

153

405

September . . .

—

164

53

217

142

359

Oktober ....

30

181

59

240

156

426

November . . .

30

219

58

277

206

513

December . . .

30

180

57

237

174

441

1937

Januari ....

_

190

60

250

195

445

Februari ....

57

185

58

243

181

481

Mars.....

75

192

52

244

146

465

April.....

41

170

44

214

76

331

Maj......

163

43

206

56

262

Juni......

—

165

42

207

18

225

_

157

39

196

20

216

Augusti ....

—

161

39

200

23

223

September . . .

—

161

37

198

29

227

Oktober ....

_

157

35

192

47

239

November . . .

16

151

30

181

78

275

December . . .

16

155

29

184

29

229

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Tabell 8.

Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1930—1937.

Å r

månad

Antal

hjälpta

Hjälpta i % av hjälpsökande

Arbets-

linjen

Under-

stöds-

linjen

Ung-

doms-

hjälpen1

Summa

Arbets-

linjen

Under-

stöds-

linjen

Ung-doms-hjälpen 1

Summa

1930

Januari......

5,429

2,323

—

7,752

32.6

14.0

_

46.6

April.......

4,175

1,671

—

5,846

36.7

14.7

_

51.4

Juli........

2,167

563

—

2,730

37.2

9.7

_

46.9

Oktober......

3,158

1,108

—

4,266

21.6

7.6

—

29.2

1931

Januari......

11,369

5,881

—

17,250

28.2

14.6

_

42.8

April.......

12,922

7,017

—

19,939

32.8

17.8

_

50.6

Juli........

11,858

3,994

—

15,852

38.8

13.1

_

51.9

Oktober......

14,262

6,041

—

20,302

24.9

10.6

—

35.5

1932

Januari......

26,645

24,032

—

50,677

25.7

23.1

_

48.8

April.......

29,126

31,615

—

60,741

26.2

28.4

_

54.6

Juli........

30,686

20.329

—

51,015

32.4

21.5

_

53.9

Oktober......

34,217

28,172

—

62,389

27.7

22.8

—

50.5

1933

Januari......

41,521

63,323

_

104,844

22.0

33.5

_

55.5

April.......

42,278

72,413

—

114,691

23.9

41.0

_

64.9

Juli........

47,330

48,598

—

95,928

34.1

35.0

_

69.1

Oktober ......

46,799

55,944

—

102,743

28.4

33.9

—

62.3

1934

Januari......

43,023

69,170

4,521

116,714

25.1

40.3

2.6

68.0

April.......

45,240

50,229

3,636

99,105

31.0

34.5

2.5

68.0

Juli........

48,207

15,426

2,195

65,828

55.9

17.9

2.5

76.3

Oktober......

41,821

9,694

2,158

53,673

49.3

11.4

2.6

63.3

1935

Januari......

36,729

22,088

3,156

61,973

39.3

23.6

3.4

66.3

April.......

32,580

15,589

2,989

51,158

43.4

20.7

4.0

68.1

Juli........

29,547

2,229

824

32,600

69.4

5.2

1.9

76.5

Oktober......

22,779

4,576

781

28,136

48.4

9.7

1.7

59.8

1936

Januari......

21,650

16,025

1.531

39.206

35.3

26.1

2.5

63.9

April.......

17,443

13,671

1,688

32,802

37.4

29.3

3.6

70.3

Juli........

15,256

1,569

514

17,339

70.9

7.3

2.4

80.6

Oktober......

11,884

2,809

426

15,119

48.1

11.4

1.7

61.2

1937

Januari......

13,750

8,930

484

23,164

41.0

26.7

1.4

69.1

Februari......

13,745

9,192

520

23,457

439

29.4

1.7

75.0

Mars.......

12,021

8,358

501

20,880

43.3

30.1

1.8

75.2

April.......

10,224

5,940

359

16,523

46.0

26.7

1.6

74.3

Maj........

7,806

3,758

279

11,843

49.3

23.7

1.8

74.8

Juni........

6,625

1,994

233

8,852

58.0

17.5

2.0

77.5

Juli........

5,533

1,630

216

7,379

56.5

16.6

2.2

75.3

Augusti......

4,906

1,488

223

6,617

51.2

15.6

2.3

69.1

September.....

4,564

1,719

227

6,510

46.7

17.6

2.3

66.6

Oktober......

4,577

2,406

239

7,222

36.9

19.4

1.9

58.2

November.....

5,205

4,110

280

9,595

32.2

25.4

1.7

59.3

December.....

4,987

6,315

252

11,554

26.6

33.7

1.3

61.6

1 Före 1934 redovisades ungdomshjälpen under understödslinjen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

15

IV. Arbetslöslietshjälpens totala omfattning;.

Till belysning av de vidtagna statliga och kommunala hjälpåtgärdernas
sammanlagda omfattning under åren 1930—1937 hänvisas till tabell 8.

Det framgår av tabellen, att under åren 1930—1932 i allmänhet omkring
hälften av samtliga hjälpsökande arbetslösa omfattats av hjälpverksamheten.
Redan vid ingången av år 1933 stegrades emellertid dess effektivitet, så att
den därefter i genomsnitt omfattat 70 %> av samtliga hjälpsökande. Det procenttal,
som angiver de hjälptas antal av hela klientelet, är alltid högst under
sommarmånaderna, vilket givetvis sammanhänger med den kraftiga nedgången
i arbetslösheten under våren och försommaren.

Liksom föregående år anser jag mig beträffande fördelningen på län och
större städer av de arbetslösa och de olika formerna av arbetslöshetshjålp
böra lämna vissa uppgifter. Till större städer har jag därvid hänfört städer
med mera än 15,000 invånare. Fördelningen i fråga framgår av tabell 9, vilken
från statens arbetslöshetskommission infordrats, avseende förhållandena
den 31 januari 1938.

Från statens arbetslöshetskommission har jag jämväl påkallat uppgifter
rörande utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten,
under stödsverksamhet, hyreshjålp, kurser, frivillig arbetstjänst och ungdomsreservarbeten.
Uppgifterna återfinnas i två vid detta protokoll fogade
bilagor (Bilaga B och C).

Beträffande fördelningen av arbetslösheten och de olika hjålpåtgärderna
inom de skilda länen tillåter jag mig hänvisa till en vid propositionen angågående
anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. såsom
bilaga fogad förteckning över samtliga de kommuner, vilka avgivit rapport
till arbetslöshetskommissionen per den 31 december 1937.

Vidare anser jag mig liksom föregående år böra meddela en översikt rörande
de av statens arbetslöshetskommission avtalade och beviljade statliga
och statskommunala reservarbetenas fördelning å olika ändamål. De vid
detta protokoll fogade, av kommissionen gjorda sammanställningarna (Bilaga
D—G) avse att belysa berörda förhållanden. Uppgifterna hänföra sig till
den 31 december 1937.

Slutligen meddelas vissa uppgifter om dispositionen av medel till främjande
av företagsverksamhet (Bilaga H).

Arhetslöshetsläget.

I samband med anmälan av frågan örn anslag till statliga och kommunala
beredskapsarbeten m. m. har jag lämnat en närmare redogörelse för det nuvarande
arhetslöshetsläget i landet (sid 2 ff.). Till denna redogörelse får jag
hänvisa.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Tabell

De arbetslösas och arbetslöshetshjälpeng fördelning

Län och städer

Antal arbetslösa

Syssel-satta vid
statliga
reserv-arbe-ten

Syssel-satta vid
siats-kommu-nala
reserv-arbe-ten

Summa
sysselsatta vid
statliga och stats-kommunala re-servarbeten

Städer

Lands-

bygd

Summa

Antal

i % av
antalet
arbets-lösa

L

2

3

4

5

6

7

8

Stockholms stad..............

1,814

1,814

249

200

449

24.8

Stockholms län ..............

97

248

345

59

—

59

17. i

Uppsala stad................

284

94

284

—

—

—

—

Uppsala län i övrigt..........

—

94

1

7—

1

1.1

Eskilstuna stad..............

87

—

87

—

—

—

—

Södermanlands län i övrigt....

138

7

145

1

—

1

0.7

Linköpings stad..............

152

—

152

18

—

18

11.8

Norrköpings > ..............

560

—

560

34

—

34

6.1

Östergötlands län i övrigt ....

31

92

123

—

—

—

—

Jönköpings stad..............

129

—

129

39

39

78

60.5

Jönköpings län i övrigt.......

143

40

183

20

33

53

29.0

Kronobergs län..............

79

99

178

19

10

29

16.3

Kalmar stad.................

176

—

176

14

14

28

15.9

Kalmar län i övrigt..........

266

62

328

58

55

113

34.5

Gotlands län.................

180

11

191

1

8

9

4.7

Karlskrona stad..............

261

—

261

61

—

61

23.4

Blekinge län i övrigt .........

152

588

740

209

41

250

33.8

Kristianstads län.............

164

120

284

5

5

1.8

Hälsingborgs stad.............

909

—

909

62

41

103

11.3

Landskrona > ............

164

—

164

12

97

109

66.5

Lunds > ............

297

—

297

11

9

20

6.7

Malmö > ............

1,189

—

1,189

46

22

68

5.7

Malmöhus län i övrigt........

489

157

646

22

59

81

12.5

Halmstads stad..............

212

—

212

14

43

57

26.9

Hallands län i övrigt.........

171

83

254

—

10

10

3.9

Göteborgs stad...............

1,654

—

1,654

140

36

176

10.6

Mölndals > ...............

222

—

222

—

7

7

3.2

Uddevalla > ...............

268

—

268

85

16

101

37.7

Göteborgs o. Bohus län i övrigt

170

1,558

1,728

378

292

670

38.8

Borås stad..................

133

—

133

4

—

4

3.0

Älvsborgs län i övrigt........

225

216

441

40

—

40

9.1

Skaraborgs län...............

267

20

287

13

19

32

11.1

Karlstads stad...............

184

—

184

16

—

16

8.7

Värmlands län i övrigt........

106

190

296

2

39

41

13.9

Örebro stad..................

192

—

192

26

37

63

32.8

Örebro län i övrigt...........

—

69

69

11

—

11

15.9

Västerås stad................

33

—

33

—

—

—

—

Västmanlands län i övrigt.....

56

—

56

—

—

—

—

Kopparbergs län.............

99

66

165

28

19

47

28.5

Gävle stad...................

204

—

204

34

20

54

26.5

Gävleborgs län i övrigt.......

347

168

515

50

43

93

18.1

Sundsvalls stad..............

144

—

144

6

—

6

4.2

Västernorrlands län i övrigt . ..

77

3,333

3,410

455

380

835

24.5

Jämtlands län................

47

1

48

—

—

—

_

Västerbottens län.............

28

265

293

8

10

18

6.1

Norrbottens län..............

213

1.423

1.636

348

36

384

23.5

''Hela riket

12,813

8,910

21,723

2,599

1,635

4,234

19.5

Kungl. May.ts proposition nr 285.

17

9.

den 31 januari 1938 ur geografiska synpunkter.

Syssel-satta vid
kommu-nala
reserv-arbe-ten

Deltagare
i kurser
och frivil-lig arbets-tjänst
samt i
ungdoms-reservar-beten sys-selsatta

Kontantunderstödda

Summa hjälpta

Beviljat
antal plat-ser vid
statskom-munala
reserv-arbeten

med

Städer

statsbidri

Lands-

bygd

ig

Summa

med en-bart kom-munala
medel

Antal

i % av
antalet
arbets-lösa

9

10

11

12

13

14

16

16

17

325

325

645

1,419

78.2

275

37

_

_

25

25

106

227

65.8

—

94

31

_

—

—

65

190

66.9

—

16

_

_

—

—

2

19

20.2

—

60

_

_

—

—

—

60

69.0

—

35

_

_

_

—

—

36

24.8

—

27

_

50

-''

50

33

128

84.2

—

50

_

100

—

100

310

494

88.2

—

24

_

_

—

—

22

46

37.4

—

4

_

_

_

_

—

82

63.6

40

41

_

_

_

_

—

94

51.4

35

22

_

_

—

—

46

97

54.5

10

42

_

50

—

50

—

120

68.2

20

21

_

24

_

24

—

158

48.2

60

88

5

—

—

—

102

53.4

20

20

_

_

_

—

—

81

31.0

—

136

1

_

—

—

—

387

52.8

66

159

—

—

—

—

164

57.7

—

16

250

—

250

403

772

84.9

45

7

_

—

—

116

70.7

100

20

_

97

—

97

76

213

71.7

25

_

500

—

500

438

1.006

84.6

125

83

_

165

—

165

66

395

61.1

70

33

_

33

—

33

—

123

58.0

50

119

2

_

—

—

2

133

52.4

10

30

526

—

526

505

1,237

74.8

105

27

_

_

—

—

121

155

69.8

40

30

_

85

—

85

—

216

80.6

30

44

4

56

379

435

55

1,208

69.9

425

76

_

_

—

—

—

80

60.2

—

124

_

—

—

—

52

216

49.0

—

90

_

—

—

—

3

125

43.6

25

21

_

73

—

73

15

125

67.9

—

69

2

—

15

15

12

139

47.0

43

_

—

—

—

—

63

32.8

50

39

—

—

—

—

—

50

72.5

—

z

_

_

21

21

37.5

_

10

—

—

—

—

1

58

35.2

20

28

—

—

—

—

—

82

40.2

50

21

4

100

50

150

11

279

54.2

115

_

_

—

—

—

52

58

40.3

—

71

65

23

1,504

1,527

38

2,536

74.4

577

33

1

—

—

—

—

34

70.8

—

121

32

—

—

—

2

173

59.0

10

51

125

—

295

295

195

1,050

64.2

40

1,993

318

2,457

2,268

4,725

3,297

14,567

67.1

2,481

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 285. 2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Anslagsbehovet under budgetåret 193S/1939 m. ni.

Inledningsvis har jag i korthet redogjort för arbetslöshetskommissionens
i skrivelse den 24 november 1937 gjorda preliminära anslagsberäkningar för
nästa budgetår. I skrivelse den 9 mars 1938 har kommissionen framlagt definitiv
uppskattning av medelsbehovet för dels reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m., dels ock kommissionens centrala kansli.

I fråga örn kostnaderna för reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. beräknar kommissionen, att för innevarande budgetår anslagna medel
jämte inbetalningar å lån ur väglånefonden, vars kapitalbelopp enligt beslut
av 1936 års riksdag får tagas i anspråk för bestridande av kostnader för
hjälpverksamheten, samt ersättningar från uppdragsgivare m. m. skola förslå
till täckande av kostnaderna för hjälpverksamhetens bedrivande under detta
budgetår. En viss förskjutning i den av kommissionen upprättade planen för
färdigställandet av statliga reservarbeten, vilken plan återgivits i prop. 302/

1937, torde emellertid bliva en ofrånkomlig följd av de prisförhöjningar, som
inträtt under året och de omkastningar i arbetsprogrammet, som nödvändiggjorts
av lokala arbetslöshets- och arbetsmarknadsförhållanden. Kommissionen
framhåller vidare, att antalet hjälpsökande arbetslösa den 28 februari

1938, i motsats mot vad fallet varit under de närmast föregående åren 1934
—1937, icke har sjunkit i jämförelse med januarisiffran. Skulle det i fortsättningen
visa sig, att arbetslösheten under innevarande vår icke visar en mot
föregående års svarande nedgång, torde det bliva ofrånkomligt att bereda
hjälp åt ett större antal arbetslösa än som beräknats vid bestämmandet av
anslaget för innevarande budgetår. För en dylik utvidgning av verksamheten
torde de medel, som stå till kommissionens förfogande, näppeligen bliva tillräckliga.

För budgetåret 1938/1939 beräknar kommissionen kostnaderna på följande
sätt.

Den ökning av arbetslösheten, som inträdde under de sista månaderna år
1937 samt under januari 1938 och uteblivandet av den sedvanliga minskningen
i arbetslösheten från januari till februari under innevarande år,
skulle kunna uppfattas såsom tecken på ett försämrat konjunkturläge. Med
hänsyn till ovissheten i detta avseende har kommissionen ansett sig icke
böra för nästkommande budgetår räkna med något förbättrat arbetslöshetsläge.

Kommissionen beräknar överslagsvis, att under budgetåret 1938/1939 i medeltal
minst 6,000 personer komma att befinna sig i sådan situation, att de
böra beredas arbetslöshetshjälp genom kommissionen, samt att fördelningen
på olika hjälpformer bör bliva i genomsnitt ungefär följande.

Statliga reservarbeten............................. 1,650 nian

Statskommunala reservarbeten..................... 800 »

Kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp .... 3,550 »

6,000 man.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2S5.

19

En närmare redogörelse för utformningen av det lijälpprogram, som kommissionen
sålunda uppställt, lämnas i det följande.

Beträffande de statliga reservarbetena stöde vid ingången av budgetåret
1938/1939 till kommissionens förfogande 148 arbetsobjekt, vilka kunde indelas
i följande grupper.

I. Arbetsföretag, varå återstående arbeten vore av den art, att det ur ekonomisk,
teknisk eller trafiksynpunkt måste anses önskvärt, att de färdigställdes
snarast möjligt;

a) företag, som kunde färdigställas före den 1 juli 1939,

b) företag, som icke kunde färdigställas före den 1 juli 1939.

II. Arbetsföretag, vilkas bedrivande utan särskild olägenhet kunde uppskjutas,
den s. k. arbetsreserven.

Antalet arbetsföretag inom dessa grupper och beräknade kostnader för
deras utförande angåves i kommissionens förenämnda skrivelse den 24 november
1937 sålunda:

Ungelärlig

kostnad

Grupp

Antal

arbeten

budgetåret

1938/1939

efter •/, 1939

I:a) ..............

.......... 74

3,500,000

—

b) ..............

.......... 35

4,000,000

1,500,000

II ................

.......... 59

—

16,000,000

Summa kronor

7,500,000

17,500,000

(20 arbetsföretag, avsedda att utföras delvis under budgetåret 1938/1939
och delvis efter den 1 juli 1939, förekomma under såväl grupp I: b) som
grupp II.)

Totalkostnaden för slutförandet av samtliga arbeten beräknades alltså till
i runt tal 25 milj. kronor.

I skrivelsen den 9 mars 1938 uppskattade kommissionen ifrågavarande
kostnader till 26,000,000 kronor.

Med den arbetsstyrka av 1,650 arbetslösa, som tidigare uppgivits böra
sysselsättas vid statliga reservarbeten, kunde emellertid icke färdigställas
samtliga de arbeten, som vore av den art, att det måste anses önskvärt,
att de färdigställdes under budgetåret. Kostnaden för färdigställandet av
dessa arbeten beräknades av kommissionen i skrivelse den 24 november
1937 till 7,500,000 kronor, under det att kostnaderna för sysselsättande i
statliga reservarbeten under ett år av 1,650 arbetslösa kunde beräknas uppgå
till 5.3 milj. kronor, d. v. s. c:a 3,200 kronor per årsverke. Därest icke avsevärda
förändringar i arbetslöshetsläget motiverade, att ett väsentligt större
antal hjälpsökande än 1,650 i medeltal under året hänvisades till statliga
reservarbeten, vore det sålunda icke möjligt att såsom reservarbeten under
budgetåret slutföra samtliga de arbeten, varom här talats.

Kommissionen hade i sin framställning den 5 mars 1937 redogjort för de
förhållanden, som för det dåvarande påkallade ett snabbare slutförande av
statliga reservarbeten, än som kunde ske med hänvisade reservarbetare och
för dessas sysselsättande oundgängligen erforderliga specialarbetare. Vad
kommissionen då framhöll i fråga örn budgetåret 1937/1938, gällde i allt
väsentligt även i fråga örn budgetåret 1938/l939, såvitt förhållandena nu
kunde bedömas. Av olika anledningar borde den arbetsstyrka, som kunde
ställas till förfogande utöver de hänvisade reservarbetarna, avlönas på öppna
marknadens villkor och ett lämpligt antal s. k. avslutningsarbeten utföras
helt med sådan arbetskraft. På grund av arbetsföretagens natur av färdig -

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

ställningsarbeten förutsattes ofta en större yrkesvana, än som för närvarande
i regel vore för handen hos de hänvisade reservarbetarna. Dessa arbeten
kunde dessutom ej utföras annat än under sommarhalvåret eller den
tid, då behovet av arbetslöshetshjälp vore minst. Många av de oavslutade
arbetena vore belägna i sådana delar av landet, att arbetslöshet nu icke
där förelåge. På grund därav skulle ett avarbetande av arbetsobjekten uteslutande
ur tekniska och ekonomiska synpunkter nödvändiggöra, att de
hjälpsökande hänvisades till statliga reservarbeten, oavsett dessas belägenhet
i förhållande till den arbetslöses hemort. Då de hjälpsökande arbetslösa i
stor utsträckning utgjordes av familjeförsörjare, torde det emellertid vara
mindre ändamålsenligt, att arbetslösa sändes till långt från hemorten belägna
arbetsplatser, samtidigt som det i hemorten funnes lämpliga arbetsobjekt,
vilkas slutförande dock icke vore av lika brådskande natur. Kommissionen
funne det därför angeläget, att reservarbetena även under nästkommande
budgetår bedreves efter två linjer, nämligen

a) reservarbeten av hittills gängse typ, vid vilka arbetsstyrkan utgjordes
av hänvisade arbetslösa, samt till en mindre del, i regel omkring 10 °/o,
s. k. specialarbetare;

b) arbeten, vilka antingen vore att betrakta såsom avslutningsarbeten eller
vilka det vore synnerligen angeläget att färdigställa under budgetåret,
men vilkas färdigställande icke kunde utföras inom ramen av reservarbetsprogrammet.

Kostnaderna för genomförande av detta förslag beräknades av kommissio -

nen till:

a) för arbeten, avsedda att utföras såsom reservarbeten
........................................ 5,300,000 kronor

b) för arbeten, avsedda att slutföras helt eller i huvudsak
på öppna marknadens villkor................ 2,200,000 kronor.

Arbeten enligt b) vore till stor del belägna i trakter med ringa eller ingen
arbetslöshet.

Det exakta antalet arbeten, som enligt detta program kunde slutföras under
budgetåret, kunde icke nu angivas enär den på grund av arbetsmarknadens
krav vid vissa tillfällen starka omsättningen av arbetskraften vid reservarbetena
kunde medföra betydande förskjutningar. Om ej oförutsedda omständigheter
inträffade, borde dock ett 50-tal arbeten kunna slutföras, huvudsakligen
med arbetskraft på öppna marknadens villkor och dessutom ett
mindre antal reservarbeten, möjligen ett 20-tal. Som reservarbeten kommc
även att drivas arbetsföretag, som icke bleve färdiga under budgetåret.

Realiserades detta program, kvarstode en arbetsreserv med ett nu beräknat
värde av inemot 16 milj. kronor. Denna arbetsreserv utgjordes av arbeten,
för vilka detaljerade arbetsplaner (renstakningshandlingar) och kostnadsberäkningar
förelåge och vilka arbeten i viss utsträckning varit föremål för
bearbetning, vadan erforderlig utrustning av arbetsredskap funnes lätt tillgänglig.
Arbetena kunde snabbt åter igångsättas, och de vore därför att betrakta
såsom en värdefull tillgång, för den händelse ändrade konjunkturer
skulle påfordra ökat bistånd från samhällets sida åt oförvållat arbetslösa.
En dylik arbetsreserv torde för övrigt stå i bästa överensstämmelse med de
för den samhälleliga hjälpverksamheten vid arbetslöshet ledande grundprinciper,
som bland annat fått ett uttryck i hjälpkungörelsens föreskrift att
reservarbete borde kunna upptagas, nedläggas, utökas eller inskränkas allt
efter arbetslöshetens växlande omfattning.

Sysselsättning vid statskommunala reservarbeten syntes även under budgetåret
1938/1939 böra beredas arbetslösa familjeförsörjare eller äldre en -

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

21

samstående personer i viss utsträckning. Man torde böra beräkna, att 800
personer i medeltal under året skulle beredas hjälp i form av statskommunalt
reservarbete. Statsverkets kostnader för bedrivande av statskommunala
reservarbeten under budgetåret i nyss angivna utsträckning beräknades i
förenämnda skrivelse den 24 november 1937 till 19 milj. kronor. Denna
beräkning torde icke komma att nämnvärt påverkas av den prisstegring å
material, som ägt rum sedan nämnda skrivelse avgavs.

Enligt den nyss angivna planen skulle statskommunala reservarbeten av
mera avsevärd omfattning komma att bedrivas huvudsakligen i städer och i
vissa utanför de egentliga arbetslöshetsdistrikten belägna industrikommuner.

Framförallt i storstäderna syntes det nuvarande arbetslöshetsklientelet till
avsevärd del vara att anse som ett restklientel, för vilket i någon mån modifierade
hjälpåtgärder vore påkallade. Ehuruväl denna fråga vore föremål förundersökning
genom 1937 års arbetslöshetssakkunniga, hade kommissionen
vid beviljandet av statsbidrag till statskommunala reservarbeten i vissa fall
ansett sig böra tillämpa något restriktivare grunder än tillförene. Detta
hade varit fallet bland annat i fråga örn större och medelstora städer, varest
arbeten beviljats på villkor, att statsbidrag utginge endast till reservarbetarnas
löner men icke till kostnader för material, transporter och arbetsledning.

Med hänsyn till vad redan anförts om möjligheten att i vissa fall nedbringa
statsverkets kostnader för de statskommunala reservarbetena, ansåg sig kommissionen
kunna beräkna årsverkskostnaden för en i statskommunalt reservarbete
sysselsatt arbetslös till 2,400 kronor. Kostnaderna för sysselsättande
av 800 personer i statskommunala reservarbeten skulle då uppgå
till c:a 1,900,000 kronor.

Det vore uppenbarligen vanskligt att beräkna, i vilken utsträckning arbetslöshetshjälp
i form av kontantunderstödsverksamhet kunde komma att påkallas
under budgetåret 1938/1939. Såvitt nu kunde bedömas, torde emellertid
hjälp i denna form komma att behövas ungefär i samma utsträckning
som under innevarande budgetår. Så ansåges även vara förhållandet med ungdomshjälpen.
3,550 arbetslösa personer torde därför böra hjälpas genom
kontantunderstödsverksamhet eller ungdomshjälp för en kostnad av 2,200,000
kronor.

Arbetslöshetshjälp beräknades under budgetåret 1938/1939 kunna beredas
åt i medeltal tillhopa 6,000 arbetslösa för en kostnad av 9.4 milj. kronor enligt
följande sammanställning.

Antal arbetslösa,

. som avses att kjäl- Beräknad

Hjalpform pas j genomsnitt kostnad

under budgetåret

Statligt reservarbete ..........................

Statskommunalt reservarbete ..................

Kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp

1,650

5,300,000 krono

800

1,900,000 »

3,550

2,200,000 >

Summa 6,000

9,400,000 kronor

Från förenämnda totalkostnad avgå beräknade inkomster 1,400,000 >

vadan för hjälpverksamheten beräknas en nettokostnad av 8,000,000 kronor

Till färdigställande av statliga reservarbeten utanför det

egentliga hjälpprogrammet beräknas.................. 2,200,000 >

Vid bifall lill kommissionens förslag, som förutsätter, att arbeten färdigställas
i den omfattning, alt från uppdragsgivare inflyta ersättningar med
tillhopa 1,400,000 kronor, skulle således under budgetåret 1938/1939 för

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 28-5.

reservarbeten, färdigställandet av vissa reservarbeten utanför det egentliga
hjälpprogrammet, kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp erfordras
en medelsanvisning av 10,200,000 kronor.

Beträffande de centrala administrationskostnaderna anför kommissionen
i förenämnda skrivelse den 2 mars 1937 i huvudsak följande.

I proposition 302/1937 gjorde departementschefen vid bestämmandet av
anslaget till kommissionens centrala förvaltning för innevarande budgetår
vissa jämförelser med motsvarande kostnader under budgetåren 1929/1930
och 1930—1931, då arbetslösheten var av en med den under budgetåret 1937/
1938 förutsatta jämförlig storleksordning.

Följande sammanställning angåve dels ifrågavarande kostnader för budgetåren
1929/1931 och dels de beräknade kostnaderna för budgetåren 1937/

1939.

1937/1938
Beräknat i Beräknas i

1929/1930

1930/1931

framställ- särskild

ningen den framställning
''7.i 1937 denna dag

1938/1939

Kansliet.

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kommissionens ledamöter........

12,000

11,790

19,800

19,800

19,800

Personalkostnader................

188,847

196,840

506,700

493,000

324,700

Kontorskostnader m. m. (inkl. städ-ning) ........................

78,7671

114,2901

125,000

87,500

55,000

Besekostnader ..................

8,771

5,520

10,000

7,000

7,000

Summa för kansliet 288,385

328,440

661,500

607,300

406,500

Övriga kostnader.

Länsstyrelsernas revisorer ........

—

—

20,000

25,000

15,000

överrevisorema med bitr.........

11,9952

10,8002

16,500

16,500

16,500

Besvärsnämnden ................

—

—

2,000

1.200

2,000

Summa övriga kostnader

11,995

10,800

38,500

42,700

33,500

Summa administrationskostnader 300,380

339,240

700,000

650,000

440,000

Arbetslöshetsräkningen ..........

—

—

—

50,000

10,000

Totalsumma

—

—

—

700,000

450,000

Kommissionen hade icke ansett sig kunna underlåta att bereda den hos
kommissionen anställda kanslipersonalen en avlöningsförbättring ungefär
motsvarande den provisoriska avlöningsförstärkning, som av 1937 års riksdag
beslutats för vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. (riksdagens
skrivelse nr 473). Denna avlöningsförstärkning medförde för kansliets vidkommande
en höjning av personalkostnaderna under budgetåret 1937/1938
med omkring 20,000 kronor.

I sin preliminära framställning den 24 november 1937 angående bl. a. medelsbehovet
för den centrala förvaltningen under budgetåret 1938/1939 beräknade
kommissionen överslagsvis en summa av 400,000 kronor. De noggrannare
beräkningar, som sedan dess kunnat verkställas, gåve emellertid
vid handen, att detta belopp, även med iakttagande av den största sparsamhet,
icke kunde beräknas bliva tillräckligt, om kommissionen skulle bliva i
stånd att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden, nu närmast
de arbetsuppgifter, som förutsattes i det förut framlagda arbetsprogram 1

Häri ingå hyreskostnader med c:a 20,000 kronor.

2 I kommissionens berättelse för tiden 1925—1934 (sid. 580) äro kostnaderna för överrevisorerna
med biträden ej medtagna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S5.

23

niet för budgetåret. Såsom av sammanställningen framginge, erfordrades
ett belopp av 450,000 kronor, varav 10,000 kronor beräknade för slutförandet
av redogörelsen för arbetslöshetsräkningen.

Kommissionen påpekade därefter, att kansliarbetets av reservarbetena betingade
volym icke minskades i samma takt som reservarbetsstyrkan, och
avvecklingen av de många arbetsföretag, som igångsatts under arbetslöshetskrisen,
komme att fortsätta under en förhållandevis lång tid framåt. Det
med slutförandet av en arbetsplats förenade arbetet inom kansliet vore betydande
och toge avsevärd tid i anspråk. Dessutom kunde detsamma ej
utan olägenhet ledas av annan person än den inspekterande ingenjör, som
haft kontrollen över arbetet sig anförtrodd. Antalet befattningshavare hade
emellertid kunnat avsevärt nedbringas och kommissionen beräknade att
fortlöpande inskränkningar skulle kunna göras. Kommissionen hade endast
med en viss tvekan vidtagit inskränkningar av den genomgripande omfattning,
som skett. Från den fordran, som måste ställas på att statsverkets intressen
noga tillvaratoges vid de omfattande ekonomiska transaktioner, som
sammanhängde med arbetsplatsernas avveckling, hade kommissionen självfallet
icke kunnat bortse. Därjämte vore kommissionen otvivelaktigt skyldig
att beakta riksdagens vid upprepade tillfällen framförda krav på ökad kontroll
över hjälpverksamheten.

Vidare förelåge numera ett antal i förhållande till budgetåren 1929—1931
helt nya eller väsentligt utökade arbetsuppgifter. Till och med budgetåret
1931/1932 omfattade kommissionens kassarörelse endast den centrala förvaltningen
och de statliga reservarbetena. Övriga utbetalningar av statsbidrag
ävensom av arvoden till länsstyrelsernas revisorer verkställdes av statskontoret
och erfordrade för kommissionens vidkommande endast översändande
av protokollsutdrag. Från och med budgetåret 1932/1933 vore emellertid
dessa utbetalningar och med dem sammanhängande kontrollåtgärder
överförda till kommissionens kassarörelse. Denna hade ytterligare belastats
på grund av de olika hjälpformer och dc förändringar i villkoren för statsbidrag,
som tillkommit under senare år. Den avsevärt vidgade statskommunala
reservarbetslinjen och icke minst de efter den 1 juli 1933 utgående
bidragen till kostnader för material, transporter och arbetsledning vid dylika
arbeten förorskade ett betydande kontrollarbete såväl inom kommissionens
tekniska som kamerala avdelningar. Ungdomsverksamhetens olika
hjälpformer, väsentligt utökade efter den 1 juli 1933, krävde alltjämt ett
betydande arbete, trots att denna gren av kommissionens verksamhet kunnat
högst betydligt inskränkas. De återstående arbetslägrens utveckling till yrkesbetonade
läger av verkstadsskoletyp hade nämligen medfört, att redovisnings-
och kontrollarbetet icke undergått så stor minskning som eljest skulle
varit fallet.

Av alldeles särskild betydelse för kansliarbetets omfattning vore de statliga
reservarbetena. Antalet statliga reservarbetsplatser, som under budgetåret
1929/1930 utgjorde 82 och 1930/1931 120, utgjorde under innevarande budgetår
324, d. v. s. 4 gånger så många arbetsplatser som under förstnämnda
år och nära 3 gånger så många som under budgetåret 1930/1931. Att antalet
arbetsplatser direkt påverkade antalet tjänstemän vid det centrala kansliet
ansåges vara självklart.

En god mätare på det tekniska gransknings- och det kamerala indrivningsarbetets
omfattning funnes i de ersättningssummor, som uppdragsgivarna
haft att erlägga under olika år. Dessa uppginge under budgetåret 1929/1930
till 548,000 kronor, under budgetåret 1930/1931 till 525,000 kronor, under
budgetåret 1930/1937 — trots väsentligt gynnsammare villkor för uppdragsgivarna
(lägre procentuella bidrag från deras sida) — till 5,861,000 kronor

24 Kungl. Maj.ts proposition nr 28ö.

och beräknades under innevarande budgetår komma att något överstiga
4,000,000 kronor.

Sedan kommissionen anfört ytterligare några förhållanden, som motiverade
ett högre anslag under budgetåren 1937/1939 än under budgetåren
1929/1931, redogör kommissionen för antalet befattningshavare vid det centrala
kansliet. Av denna redogörelse framgår bland annat, att personalen
vid kommissionens centrala kansli utgjordes av följande antal befattnings -

havare

den 1 juli 1937 .......... 125

» 1 januari 1938....... 116, varav 16 för arbetslöshetsräkningen,

och att sagda personal enligt den nu framlagda planen för budgetåret 1938/
1939 beräknas komma att uppgå till

den 1 juli 1938 ............ 79, varav 3 för arbetslöshetsräkningen,

» 1 januari 1939......... 55

> 1 juli 1939 ............ 54.

Vid kommissionens kansli finnas anställda ett antal tjänstemän, vilka under
avsevärd tid varit i statens tjänst. För närvarande finnas 30 befattningshavare
med över 10 års statstjänst, och av dessa hava 25 över 15 års
statstjänst. Den sammanlagda årliga lönesumman för dessa tjänstemän
övertiger 200,000 kronor och utgör sålunda väsentligt mer än hälften av de
för budgetåret beräknade personalkostnaderna.

Kommissionen anför därefter.

Då personalen beräknas komma att under budgetårets första hälft undergå
en rätt väsentlig minskning — från 79 till 55 befattningshavare — kunde,
under förutsättning att arbetslösheten utvecklade sig på sådant sätt, att det
här ifrågasatta programmet för inskränkning av kommissionens verksamhet
realiserades, under budgetårets senare hälft fråga uppkomma, huruvida särskilda
åtgärder borde vidtagas beträffande de tjänstemän, som då icke längre
skulle behövas för arbetet hos kommissionen. Dessa personer med avsevärd
tjänstetid hos kommissionen måste givetvis med hänyn till deras på lång
erfarenhet grundade sakkunskap anses representera en värdefull tillgång
inom de grenar av den samhälleliga hjälpverksamheten, som folie inom
kommissionens verksamhetsområde. Det syntes därför ligga i det allmännas
intresse att denna sakkunskap tillvaratoges, särskilt med hänsyn till nödig
beredskap för en eventuell kris. Härtill komme att, ehuruväl samtliga dessa
befattningshavare formellt endast vore att betrakta som extra tjänstemän,
det väl knappast kunde anses staten värdigt att utan vidare avskeda dem.

Departementschefen.

Vid den redogörelse, som jag i annat sammanhang lämnat för det nuvarande
arbetslöshetsläget, har jag uttalat, att den allmänna situationen under
innevarande budgetår undergått en avsevärd förbättring. Det erbjuder
emellertid för närvarande stora svårigheter att med säkerhet bedöma, huruvida
under nästkommande budgetår läget kan komma att förskjutas i den
ena eller andra riktningen. För min del har jag därför funnit försiktigast
att räkna med att arbetslöshetsläget icke under sagda budgetår undergår
någon ytterligare mer påtaglig förbättring.

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Med denna utgångspunkt anser jag mig böra i huvudsak godtaga de beräkningar
rörande hjälpverksamhetens omfattning, som av arbetslöshetskommissionen
framlagts. Den omständigheten, att inom de särskilt arbetslöshetstyngda
landsdelarna genom beredskapsarbeten skulle skapas sysselsättningsmöjligheter
i en omfattning, varmed kommissionen icke kunnat
räkna, synes mig emellertid möjliggöra en viss mindre jämkning av den gjorda
anslagsberäkningen. I avvaktan på slutförandet av 1937 års arbetslöshetssakkunnigas
undersökning av den kvarstående arbetslösheten och medlen
för dess rationella bekämpande böra hjälpåtgärderna i fråga örn reservarbeten,
kontantunderstödsverksamhet m. m. jämväl under budgetåret
1938/39 handhavas av kommissionen. I likhet med vad fallet varit under
innevarande år bör emellertid undvikas, att kommissionen engageras i nya
statliga reservarbeten.

Arbetslöshetskommissionen har, såsom redan antytts, i sin senast avlåtna
framställning utgått från den förutsättningen, att arbetslöshetsläget under
nästkommande budgetår icke undergår någon förbättring. I fråga örn
hjälpverksamhetens omfattning har kommissionen beräknat att i statliga
reservarbeten sysselsätta genomsnittligt 1,650 man och i statskommunala
800 man; genom kontantunderstöd och ungdomshjälp skulle därutöver bispringas
3,550 arbetslösa. Sammanlagt skulle alitsa det genomsnittliga antal
arbetslösa, som genom statliga hjälpåtgärder skulle bispringas, utgöra

6,000 man. Förefintligt hjälpbehov i övrigt torde såsom hittills komma att
tillgodoses genom kommunala åtgärder. Kostnaderna för statens hjälpverksamhet
uppskattar kommissionen efter avdrag för beräknade inkomster till
8,000,000 kronor. Därjämte förordar kommissionen, att för färdigställande
av statliga reservarbeten utanför det egentliga hjälpprogrammet skulle beräknas
ett belopp av 2,200,000 kronor.

Mot kommissionens kostnadsberäkningar har jag i huvudsak intet att erinra.
I enlighet med kommissionens förslag, finner jag mig sålunda för de
egentliga reservarbetena, kontantunderstödsverksamheten och ungdomshjälpen
böra påkalla ett anslag av 8,000,000 kronor. Därest förhallandena under
budgetårets lopp skulle komma att påkalla anvisande av ytterligare medel,
torde frågan härom böra göras till föremål för särskild prövning.

I detta sammanhang vill jag erinra, att jag räknar med att jämväl för nästa
budgetår en del av de till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande av företagsverksamhet
ställda medlen får disponeras för förskottering av vissa
kostnader, betingade av Lyckebyåns reglering ävensom, enligt vad jag tidigare
förordat, till understödjande av vissa jordbruksåtgärder inom Blekinge
län. Under de senaste åren lia särskilda utredningar verkställts rörande
försörjningsmöjligheterna i de av arbetslöshet svårast hemsökta omradena.
Därvid har framgått, att genom vissa, icke särdeles kostnadskrävande åtgärder
förbättrade försörjningsmöjligheter kunna skapas för mindre väl lottade
medborgargrupper. Bland annat hava krav framställts på stöd åt företagarföreningar,
varigenom sysselsättningsmöjligheterna inom särskilt rikets
nordliga landsdelar skulle kunna verksamt ökas. Lämpligen kunna

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

dessa krav tillgodoses i nu åsyftade ordning. Över huvud får det anses naturligt,
att på sätt nu antytts, i de arbetslöshetstyngda delarna av landet
främja alla åtgärder, som befinnas ägnade att befordra befolkningens förvärvsmöjligheter,
och därigenom skapa ökad motståndskraft vid en inträdande
kris.

Av redan för ändamålet disponibla medel återstår ett belopp av omkring

775,000 kronor. Därest företagarföreningar komma till stånd i önskvärd
omfattning med statligt stöd och fortsatta bidrag till vissa väganläggningar
i Västerbottens län i viss utsträckning skulle finnas påkallade, lär emellertid
sagda belopp icke vara tillfyllest. För Lyckebyåns reglering och de förut
omförmälda åtgärderna till stödjande av jordbruket i Blekinge län torde
nämligen ett belopp av minst 600,000 kronor böra beräknas. Med hänsyn
till det anförda lär av det nu äskade anslaget ett belopp av 600,000 kronor
böra stå till disposition för nu angivna ändamål. Senast berörda syften lära
kunna tillgodoses inom den angivna anslagsramen.

Jag förordar sålunda, att reservationsanslaget till statliga och statskommunala
reservarbeten m. m. för budgetåret 1938/1939 upptages till 8,000,000
kronor.

Efter min mening måste det anses välbetänkt, att färdigställningsarbetena
i den omfattning kommissionen angivit utföras enligt den öppna marknadens
villkor. Emellertid vill jag härvid särskilt betona, att motivet för vägarbetenas
omedelbara fullbordande icke härflyter av arbetslöshetsläget.
Kraven på åtgärder i berörda syfte stödjas uteslutande av önskvärdheten ur
trafiksynpunkt att pågående vägföretag icke avbrytas på obestämd
tid. Sagda omständighet måste efter min mening beaktas vid övervägandet
av finansieringen av verksamheten i nu berörda del. Enligt vad jag inhämtat
av chefen för kommunikationsdepartementet förefinnas också möjligheter
att i huvudsak i den omfattning, som den föreliggande planen beträffande
nästkommande budgetår förutsätter, bereda tillgång till medel för de
åsyftade vägarbetenas färdigställande i den ordning, som i allmänhet gäller
i fråga om dylika arbeten. Kungl. Majit torde alltså under loppet av budgetåret
1938/1939 kunna ställa erforderliga medel till förfogande för de ifrågavarande
vägarbetenas slutförande, därvid behörig hänsyn givetvis jämväl bör
tagas till angelägenhetsgraden av olika företag. Vid sådant förhållande och
då arbetslöshetskommissionen i avvaktan på att medel för ändamålet göras
tillgängliga lär vara oförhindrad att disponera reservationsanslaget till reservarbeten
m. m. även för tillgodoseende av berörda syfte, synes särskilt
färdigställningsanslag icke vara av behovet påkallat.

Beträffande slutligen anslaget till statens arbetslösbetskommission för bestridande
av kommissionens centrala administrationskostnader har kommissionen
angivit anslagsbehovet i fråga till 450,000 kronor, medan jag tidigare
för ändamålet beräknat allenast ett belopp av 350,000 kronor. Av vad kommissionen
numera i ärendet anfört, har jag blivit övertygad därom, att anslagsbehovet
icke torde kunna uppskattas lägre än till 400,000 kro -

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

27

lior. Med hänsyn härtill finner jag mig böra för ändamålet förorda, att
anslaget upptages till sistnämnda belopp.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att

dels till Statens arbetslöshetskommission för budgetåret
1938/1939 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 400,000;

dels ock till Reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. lii. för samma budgetår anvisa ett reservationsanslag
av ...................... kronor 8,000,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall samt förordnar, att proposition av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet:
Viking Nilsson.

Bilaga A.

Till KONUNGEN.

Statens arbetslöshetskommission får härmed överlämna
redogörelse för arbetslöshetens och hjälpverksamhetens utveckling under
år 1937,

beräkning av kostnaderna för kommissionens verksamhet under återstående
del av innevarande budgetår,

förslag till beräkning av medelsbehovet i fråga örn reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. under budgetåret 1938/1939 samt

förslag till beräkning av kostnaderna för kommissionens centrala förvaltning
under sistnämnda budgetår.

En preliminär beräkning rörande medelsbehovet för ovan angivna ändamål
under då återstående del av innevarande budgetår samt under budgetåret
1938/1939 avgavs av kommissionen i dess i åtskilliga punkter av förevarande
framställning åberopade underdåniga skrivelse den 24 november
1937.

Den sedvanliga ålders- och yrkesundersökningen av klientelet har företagits
i samband med arbetslöshetsräkningen den 31 aug. 1937. Då resultaten
av denna undersökning ännu icke föreligga, kunna uppgifter här ej lämnas
beträffande klientelets ålderssammansättning och ej heller i fråga om yrkesfördelningen
vid olika hjälpformer.

I. Översikt över arbetslöshetsläget år 1937.

Den starka kontinuerliga förbättring, som arbetsmarknaden undergick år
1936, fortsatte under år 1937, såsom framgår av de uppgifter ur den offentliga
arbetsförmedlingens, fackföreningarnas och kommissionens statistik,

30

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

Tab. 1. Antal arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den o fientliga arbetsförmedlingen
samt fackföreningarnas arbetslöshet i procent ar medlemsantalet.

Åren 1932—1937.

Månad

Antal arbetsansökningar på 100
lediga platser vid den offentliga
arbetsförmedlingen

Fackföreningarnas arbetslöshet i
procent av medlemsantalet

1932

1933

1934

1935 1936

1937

1932

1933

1934

1935

1936

1937

Januari.......

453

735

735

485

370

265

24.2

28.8

24.4

22.3

19.0

16.3

Februari......

508

737

694

477

319

208

23.8

27.7

24.4

20.1

18.1

14.8

Mars........

397

729

514

414

261

171

24.1

28.7

23.8

18.5

16.5

14.5

April........

382

620

477

321

249

161

20.8

24.3

19.6

16.0

13.8

11.2

Maj ........

380

559

383

303

214

137

19.0

21.1

15.4

12.0

10.2

8.3

Juni........

405

566

379

284

194

133

19.3

20.3

14.0

11.3

9.3

7.7

Juli........

420

626

362

277

194

142

19.4

19.4

12.9

9.9

8.1

Augusti.......

409

579

332

255

175

129

20.0

19.6

13.3

10.2

8.1

6.2

September......

407

577

331

244

169

130

20.6

19.2

13.0

10.9

8.7

6.8

Oktober.......

463

663

379

284

204

162

22.1

20.2

14.8

12.7

10.3

8.3

November......

853

865

549

434

289

208

24.1

22.3

17.1

14.9

12.3

11.1

December.....

881

810

531

442

327

194

31.0

27.2

23.7

21.3

17.5

17.8

Medeltal

487

685

479

365

247

170

22.4

23.3

18.0

15.0

12.7

10.8

Tab. 2. Antal hjälpsökande arbetslösa enligt arbetslöshetskommissionens .månads rapporter

åren 1932—1937.

Månad

1932

1933

1934

1935

1936

1937

Januari.......

103,742

180,602

171,540

93,419

61,400

33,509

Februari.......

108,032

181,944

166,348

89,838

58,127

31,280

Mars.........

109,674

186,561

160,345

83,588

53,162

27,750

April........

111,333

176,825

145,588

75,122

46,628

22,247

Maj.........

104,094

156,211

116,257

61,177

34,571

15,840

Juni.........

97,370

145,458

99,628

51,157

25,863

11,429

Juli.........

94,687

138,855

86,253

42,582

21,510

9,800

Augusti.......

99,826

144,185

83,042

41,723

20,783

9(577

September......

106,404

151,498

78,918

41,190

20,903

9,782

Oktober.......

123,584

164,747

84,811

47,045

24,712

12,411

November......

146,981

170,702

92,016

54,167

28,742

16,169

December......

161,155

171,065

92,881

57,965

30,814

18(765

Medeltal

113,907

164,054

114,802

61,581

35,601

18,213

som återgivas i tab. 1 och 2 samt diagram 1 sid. 53. Av diagrammet framgår
även, att från och med mars 1937 antalet hos arbetslöshetskommittéerna
anmälda hjälpsökande varit så lågt, att man måste gå tillbaka till år 1930
för att finna lägre siffror.

Antalet arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsmedlingen,
som i december 1936 uppgick till 327, var under 1937 genomgående
lägre än under 1936. Den anmärkningsvärda minskningen från november
till december 1937 (från 208 till 194) torde ha sin huvudsakliga förklaring
i den ökning av arbetstillfällen, som snöförhållandena under sistnämnda
månad medförde. Fackföreningarnas arbetslöshet i procent av
medlemsantalet undergick i stort sett en liknande förändring. Anmärknings -

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

31

värt är dock, att arbetslösheten bland fackföreningsmedlemmarna var större
i december 1937 än samma månad 1936.

Antalet hos arbetslöshetskommittéerna såsom hjälpsökande anmälda arbetslösa
redovisas i tab. 2, varjämte i tab. 3 för varje månad under åren
1934—1937 angives samma antal i procent av antalet under samma månad
närmast föregående år. Antalet hjälpsökande vid slutet av januari 1937
var 33,509 eller 2,695 högre än decembersiffran 1936. Redan februarirapporten
1937 utvisade en minskning med 2,229 eller 6.7 % till 31,280 och därefter
minskade antalet för varje månad för att nå bottenläget i augusti med
9,577 eller 28.6 % av januarisiffran. I september ökades arbetslösheten obetydligt
till 9,782 (29.2 % av januarisiffran). En så gynnsam utveckling under
tiden från årets början har icke förekommit sedan de båda högkonjunkturår
(1928—1929), vilka föregingo den senaste stora krisen. Vid oktober
månads slut hade emellertid antalet hjälpsökande ökat avsevärt, och
siffrorna för årets sista månader uppvisade en avsevärd stegring. Ökningen
från slutet av september till slutet av december var 91.8 °/o och procentuellt
betydligt större än motsvarande ökning under något av åren efter 1931.
Man bör i detta sammanhang även beakta, att under december 1937 på
grund av snöförhållanden m. m. arbetstillfällen i storstäderna, vilkas arbetslösa
utgör en avsevärd del av hela klientelet, torde ha stått till buds i större
utsträckning än vad som är normalt för denna årstid. Antalet hjälpsökande
arbetslösa vid slutet av januari 1938, vilket icke redovisas i dessa tabeller,
uppgick till 21,723 eller sålunda 64.8 % av motsvarande tal för januari
1937. Medan under åren 1934—1936 rapportsiffroma för februari utvisar
en rätt avsevärd minskning i förhållande till januarisiffrorna för samma
år, synes februari månad 1938 icke komma att medföra någon minskning av
antalet hjälpsökande.1

Det vill förefalla som om den i landet rådande högkonjunkturen nått sin
kulmen under sommaren 1937. Än är emellertid icke möjligt att med sä -

Tab. 3. Antal

hjälpsökande arbetslösa åren 1934—1937
antal närmast föregående år.

i procent av

motsvarande

Månad

1934 i % av

1935 i % av

1936 i % av

1937 i % av

1933

1934

1935

1936

Januari ....

54.5

65.7

54.6

Februari . . .

....... 91.4

54.0

64.7

53.8

Mars.....

....... 85.9

52.1

63.6

52.2

April.....

....... 82.3

51.6

62.1

47.7

Maj......

....... 74.4

52.6

56.5

45.8

Juni.....

....... 68.5

51.3

50.6

44.2

Juli.....

....... 62.1

49.4

50.5

45.6

Augusti ....

....... 57.6

50.2

49.8

46.1

September . .

....... 52.1

52.2

50.7

46.8

Oktober . . . ,

55.5

52.5

50.2

November . . . .

....... 53.9

58.9

53.1

56.3

December . . . .

....... 54.3

62.4

53.2

60.9

1 I verkligheten föreligger en mindre ökning, då till det av arbotslöshetskommittéerna redovisade
antalet arbetslösa bör läggas åtminstone de 498 av kommittéer hänvisade personer, som
vid februari månads utgång voro sysselsatta i beredskapsarbeten (Be sid. 16).

32

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

kerhet bedöma, om så varit fallet. Ännu mindre kan angivas, örn ett jämviktsläge
nu uppnåtts eller om en försämrad konjunktur är i annalkande.
I förra fallet skulle den procentuella ökning av arbetslösheten, som kännetecknade
sista kvartalet 1937, giva en riktigare bild av säsongvariationerna
än motsvarande stegring under senare delen av åren 1934—1936, då den
under dessa år pågående konjunkturförbättringen givetvis dämpat säsongökningarna
i arbetslöshetens omfattning. I senare fallet skulle säsongökningen
hava förstärkts av en konjunkturbetonad ökning av arbetslöshetssiffrorna.
Uttryckt i absoluta tal var ökningen från augusti 1937 till januari
1938 (12,146) i det närmaste lika stor som ökningen från augusti 1936 till
januari 1937 (12,726), trots att arbetslöshetssiffran i augusti 1937 var endast
9,577 mot 20,783 ett år tidigare.

Även om viss anledning kan föreligga att tyda ovan lämnade arbetslöshets-
m. fl. uppgifter på sätt, som ovan angivits, bör ihågkommas, att arbetslöshetsklientelet
under högkonjunkturerna varit av så ringa storleksordning
att i detta sammanhang icke berörda faktorer kunna orsaka eller bidraga
till förändringar, som procentuellt sett äro rätt avsevärda. Det är
emellertid angeläget att hålla i minnet, att den svenska arbetsmarknadens utveckling
är direkt beroende av den motsvarande internationella utvecklingen.
Alltjämt och kanske i än högre grad nu än då gäller, vad i kommissionens
statframställning den 4 december 1936 anfördes därom, att hela det internationella
läget är så labilt och riskfyllt, att verkningarna av lätt inträdda
komplikationer tvivelsutan kunna komma att omedelbart skapa störningar
jämväl på den svenska arbetsmarknaden.

Tab. 4. Fördelning1 av arbetare, ingående i socialstyrelsens kvartalsstatistik, med
hänsyn till av vederbörande arbetsgivare uppgiven tillgång på arbetskraft. Procenttal.

År och kvartal

Hela

antalet

arbetare

Fördelning i procent av antalet arbetare hos
de arbetsgivare, som uppgivit, att på
arbetskraft rått

brist tillräcklig tillgång överflöd

l:a kvartalet 1934 .....

.... 278,124

1.1

42.5

56.4

2:a > > .....

.... 291,217

4.9

51.6

43.5

3:e > > .....

.... 314,890

5.7

56.5

37.8

4:e > > .....

.... 308,756

4.1

58.0

37.9

l:a kvartalet 1935 .....

.... 308,625

5.5

58.2

36.3

2:a » » .....

.... 324,722

8.3

63.6

28.1

3:e > > .....

.... 331,518

10.9

62.2

26.9

4:e » > .....

.... 318,918

10.1

62.6

27.3

l:a kvartalet 1936 .....

.... 323,260

10.7

61.8

27.5

2:a > > .....

.... 348,322

13.8

66.2

20.0

3:e s > .....

.... 348,375

15.0

66.7

18.3

4:e > > .....

.... 350,002

13.2

68.4

18.4

lia kvartalet 1937 .....

.... 354,996

15.8

66.9

17.3

2:a » > .....

.... 380,797

20.3

67.1

12.6

3:e > > .....

.... 386,260

16.3

72.7

11.0

4:e > > .....

.... 375,512

13.3

72.1

14.6

Ur socialstyrelsens kvartalsstatistik angående arbetstillgången ha hämtats
uppgifter, avseende vederbörande arbetsgivares uppfattning om tillgången på

33

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Tab. 5. Antal hjälpsökande arbetslösa tillhörande yrkesgrnpperna jordbruk och

skogshushållning åren

1934-1937.

Månad

litti

1935

1936

1937

Jordbruk

Januari.........

........ 14,499

7,721

2,288

836

Februari........

........ 14.287

7,074

1,909

769

Mara..........

........ 13,895

6,088

1,390

524

April..........

........ 11,320

4,486

999

244

Maj..........

........ 8,410

2,426

524

154

Juni..........

........ 7,152

1,656

282

52

Juli..........

........ 5,909

1,036

198

67

Augusti........

........ 5,704

984

187

55

September.......

1,096

184

71

Oktober........

....... 7,351

1,409

341

131

November........

........ 7,728

1,949

535

255

December........

........ 7,884

2,326

636

378

Medeltal 9,140

3,188

789

295

Skogshushållning

Januari.........

........ 7.991

3,503

2,492

439

Februari........

. •...... 7,196

2,874

1,351

395

Mars..........

........ 10,704

3,279

1,233

384

April.........

........ 14.028

5,647

1,858

402

Maj.........

........ 9,775

5,025

1,231

76

Juni..........

........ 9,629

ii,955

640

42

Juli..........

........ 8,447

2,128

296

19

Augusti........

........ 8,567

2,264

371

78

September.......

2,318

457

79

Oktober .......

........ 6,967

2,880

481

168

November.......

........ 6,513

3,452

524

245

December........

....... 5,646

3,467

458

307

Medeltal 8,647

3,399

949

220

arbetskraft under åren 1934—1937. Dessa uppgifter angivas, uträknade i
procent, i tab. 4. Det överflöd på arbetskraft, som rapporterades under
1934—1936, reducerades under år 1937 avsevärt, samtidigt som brist på arbetskraft
uppgavs råda i betydligt större omfattning än under de tre närmast
föregående åren. Antalet arbetsgivare, som uppgåvo, att tillräcklig tillgång
på arbetskraft förefunnes, visade emellertid en anmärkningsvärd stegring,
vilket kan anses tyda på en utjämning av tillgång och efterfrågan på
arbetsmarknaden. Siffrorna för 4:e kvartalet 1937 synas dock tyda på en
viss tendens till förändring särskilt i fråga om de arbetsgivare, som uppgivit
antingen brist eller överflöd på arbetskraft. Antalet arbetare som berörts
av socialstyrelsens kvartalsstatistik, ökades från 350,002 under 4:e
kvartalet 1936 till 375,512 samma tid 1937.

I socialstyrelsens kvartalsstatistik ingå huvudsakligen uppgifter från industriens
verksamhet, men däremot icke sådana uppgifter beträffande jordbruket.
Den gynnsamma utvecklingen under år 1937 i avseende på antalet
hjälpsökande arbetslösa, tillhörande yrkesgrupperna jordbruk och skogshushållning,
redovisas i tab. 5. Den våren 1935 beslutade avstängningen från
statlig och statsunderstödd arbetslöshetshjälp av arbetslösa, tillhöriga yrkesgruppen
jordbruk, kunde under 1937 vidmakthållas, och dispenser från
avstängningen ifrågasattes och lämnades i avsevärt mindre omfattning än

Bihang till riksdagens protokoll IDUS. 1 sand. Nr 285. 3

34

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

under de föregående åren. Det största antalet samtidigt gällande dispenser
för jordbruksarbetare (inkl. trädgårdsarbetare) förelåg i februari och utgjorde
119. Jämväl torskogs- och flottningsarbetare kunde avstängningen från
statlig och statsunderstödd arbetslöshetshjälp, vilken trätt i kraft den 1 november
1934, bestå, ehuru för vissa kommuner dispens måste medgivas i förhållandevis
stor utsträckning. Högsta antalet dispenser under 1937 beviljades
för februari och avsåg lil man i 13 kommuner samt generell dispens
för flottningsax-betare i 5 skogs- eller sågverkskommuner.

Kommissionen Ilar alltid varit angelägen örn att från statliga reservarbeten
hemsända sådana arbetslösa, som kunde antagas erhålla arbete i
jordbruk eller skogsbruk de tider av året, då efterfrågan å dylik arbetskraft
gjort sig gällande. Dessa hemsändningar omfattade under tiden mars—
juni 1937 sammanlagt cirka 3,000 man.

I anledning av den under våren 1937 framträdande starka efterfrågan å
arbetskraft till betfältsarbeten vidtogos, delvis i samarbete med socialstyrelsen,
omfattande anordningar för att tillfredsställa behovet av dylik arbetskraft.
I slutet av maj och början av juni erbjödos 185 reservarbetare
vid statliga reservarbeten i södra Sverige genom arbetsförmedlingen arbete
vid betfälten och i samband därmed fri resa till och från arbetet; 44 man
vägrade antaga detta erbjudande och blevo i anledning därav hemsända
från reservarbete. Av de övriga bereddes efter betfältsarbetets slut 71 ånyo
reservarbete. Då de reservarbetare, som antagit erbjudande om betfältsarbete,
medgivits att utan iakttagande av eljest gängse former efter betarbetets
slut återgå till reservarbetet, men en stor del av dem icke begagnat sig härav,
är det antagligt, att flertalet av de arbetare, vilka icke återkommo till
reservarbetet, erhållit arbete i öppna marknaden.

Från arbetslöshetshjälp voro därjämte under år 1937 avstängda byggnads-,
tegelbruks-, hamn- och stuveriarbetare samt personer tillhörande yrkesgruppen
husligt arbete. Dispenser i större utsträckning förekommo i
fråga örn dessa yrken endast beträffande byggnadsarbetare. Största antalet
dispenser för byggnadsarbetare beviljades under första kvartalet, då under
februari 438 dylika arbetare voro föremål för dispens. För övriga nu nämnda
grupper behövde dispenser lämnas endast i ringa utsträckning.

Liksom under år 1936 förekom arbetslöshet av större omfattning under
år 1937 endast beträffande ett fåtal yrkesområden, vilket framgår av de uppgifter,
som lämnas i tab. 6—7. Dessa yrkesområden angivas här nedan jämte
antalet hjälpsökande arbetslösa inom desamma vid utgången av oktober
och december månader 1936 och 1937.

1930 1937

Okt.

Dec.

Okt.

Dec.

Malmbrytning, metall- och maskinindustri . . .

. . . 1,967

2,179

815

1,040

Stenindustri.................

. . . 2,233

2,588

1,233

1,606

Byggnadsverksamhet.............

. . . 2,355

3,832

1,380

2,713

Handel, samfärdsel och allmän tjänst.....

. . . 2.744

3,404

1,647

2,058

Trävaruindustri...............

. . . 3,144

3,941

1,467

2,329

Diversearbete ................

. . . 7,565

9,017

3,648

5,600

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285. 35

Tab. (i. De hjälpsökande arbetslösa fördelade pä yrkesgrupper år 1937.

Yrkesgrupp

31y

1

30

/ 4

31/7

31/

10

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Jordbruk och skogshushållning:

Jordbruk .............

836

2.5

244

1.1

67

0.7

131

1.1

Skogshushållning.........

439

1.3

402

1.8

19

0.2

168

1.4

Industri och hantverk:

Malmbrytning..........

289

0.9

207

0.9

104

1.1

82

0.7

Metall- och maskinindustri ....

1,778

5.3

1,111

5.0

619

6.3

733

5.9

Jord- och stenindustri.......

3,245

9.7

2,100

9.4

1,127

11.5

1,406

11.3

stenindustri..........

2,526

7.5

1,651

7.4

954

9.7

1,223

9.8

glasindustri..........

232

0.7

185

0.8

87

0.9

95

0.8

övriga tillb. jord- o. stenindustri .

487

1.5

264

1.2

86

0.9

88

0.7

Trävaruindustri..........

4,570

13.6

3,327

14.9

1,165

11.9

1,467

11.8

Pappers- och grafisk industri . . .

680

2.0

603

2.7

248

2.5

314

2.5

Livsmedelsindustri........

673

2.0

443

2.0

193

2.0

239

1.9

Textil- och beklädnadsindustri . . .

319

1.0

220

1.0

128

1.3

168

1.4

Läder-, hår- och gummivaruindustri .

427

1.3

331

1.6

212

2.2

183

1.5

Kemisk-teknisk industri......

410

1.2

303

1.4

198

2.0

205

1.6

Byggnadsverksamhet.......

4,407

14.0

2,755

12.4

941

9.6

1,380

11.1

Husbyggnadsarbete.......

2.050

6.1

1,069

4.8

306

3.1

608

4.9

Väg-, gatu- o. vattenbyggnadsarbete

2,657

7.9

1,686

7.6

635

6.5

772

6 2

Kraft- och värmeproduktion ....

159

0.5

109

0.5

60

0.6

76

0.6

Sjöfart och fiske.........

783

2.3

392

1.8

133

1.4

239

1.9

Handel, samfärdsel o. allmän tjänst:

Kontorsarbete..........

260

0.8

196

0.9

120

1.2

139

1.1

Affärs- och lagerarbete ......

1,114

3.3

857

3.8

553

5.6

581

4.7

Landtransport..........

1,783

5.3

1,185

5.3

578

5.9

605

4.9

Hotell- och restaurangrörelse ....

283

0.9

176

0.8

75

0.8

146

1.2

Litterärt och konstnärligt arbete . .

98

0.3

60

0.3

32

0.3

63

0.5

Förvaltning och undervisning . . .

226

0.7

156

0.7

98

1.0

99

0.8

Sjukvård och hygien.......

40

0.1

21

0.1

4

0.0

14

0.1

Husligt arbete...........

57

0.2

45

0.2

24

0.3

28

0.2

Arbete, ej hänförl. till annan grupp:

Diversearbete ...........

9,563

28.5

6,495

29.2

2,855

29.1

3,648

29.4

Ungdom utan särskild utbildning . .

770

2.3

509

2.3

247

2.5

297

2.4

Summa

38,509

100.0

22.247

lOO.o

9,800

10Ö.0

12,411

100.0

Även inom dessa yrkesområden var emellertid nedgången i arbetslöshetssiffrorna
betydande i jämförelse med förhållandena vid samma tidpunkter
ett år tidigare.

Av intresse är här särskilt utvecklingen inom sten- och trävaruindustrierna.
Den starka förbättringen inom stenindustrien sammanhängde givetvis med
den avsevärda ökningen i stenexporlen, inom vilken dock mot slutet av
året en avmattning synes lia ägt rum. Vidare torde verkstadsskolorna för
arbetslös ungdom lia möjliggjort för ett antal ungdomar att erhålla försörjning
på andra orter. Även i övrigt synas konjunkturerna lia skapat förutsättningar
för överflyttning till andra delar av landet av arbetslösa stenarbetare.
En jämförelse mellan invånarantalet i Bohusläns stenkommuner vid

36

Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 285.

utgången av åren 1936 och 1937 tyder härpå. Beredskapsarbetenas igångsättande
hade däremot vid ovan angivna tidpunkter endast i ringa utsträckning
påverkat arbetslöshetssiffrorna.

Förhållandena inom trävaruindustrien erbjuda en föga gynnsam bild.
Visserligen ägde en kraftig minskning även här rum, men två omständigheter,
som synas göra en sanering mera avlägsen, påkalla ett särskilt intresse.
Den ena av dessa är den alltjämt pågående rationaliseringen inom
såväl massa- och sågverksindustrierna som vid flottledernas skiljeställen,
den andra att en så stor del av arbetarna ha sysselsättning endast en förhållandevis
begränsad del av året. Det sista gäller ej blott vissa sågverksarbetare
utan även — och framför allt — flottnings- och sorteringsarbetare.

Tab. 7. De hjälpsökande arbetslösas procentuella fördelning'' på olilia yrkesgrupper

åren 1934—1937. Oktober månad.

Yrkesgrupp

1934

1935

1936

1987

Jordbruk och skogshushållning:

Jordbruk .................

8.7

3.0

1.4

i.i

Skogshushållning..............

8.2

6.1

1.9

1.4

Industri och hantverk:

Malmbrytning och metallindustri......

9.9

8.2

8.0

6.6

Jord- och stenindustri...........

10.1

13.0

10.8

11.3

Trävaruindustri..............

7.9

10.1

12.7

11.8

Byggnadsverksamhet............

5.5

8.5

9.5

ll-1

Övriga industrier.............

6.8

7.3

8.7

9.5

Sjöfart och fiske..............

1.7

1.7

2.1

1.9

Handel, samfärdsel och allmän tjänst . . .

7.5

8.4

11.1

13.3

Husligt arbete...............

0.2

0.1

0.2

0.2

Arbete, ej hänförligt till annan grupp . . .

33.5

33.6

33.6

31.8

Summa

100.0

100.0

100.0

lOO.o

Antal hjälpsökande arbetslösa.......

84,811

47,045

24,712

12,411

Av tab. 7 framgår, att arbetslösheten inom gruppen »handel, samfärdsel
och allmän tjänst» år från år ökat i förhållande till de totala arbetslöshetssiffrorna.
Denna förskjutning, som väsentligen beror på att arbetslösheten
inom andra grupper minskats i högre grad, torde kunna tydas så,
att åtminstone en betydande del av de personer, tillhörande denna yrkesgrupp,
som blivit arbetslösa, på grund av sin ålder eller andra omständigheter
icke kunna antagas någonsin åter erhålla arbete inom sitt yrke samt
även hava mycket små utsikter att vinna anställning inom annat yrke.

De under rubriken »arbete, ej hänförligt till annan grupp» redovisade
arbetslösa utgöras huvudsakligen av grov- och diversearbetare. Denna grupp
innefattar mer än dubbelt så stor andel av arbetslöshetsklientelet som någon
av de andra yrkesgrupperna.

Enligt vad kommissionen inhämtat från socialstyrelsen, voro vid utgången
av december 1937 13 erkända arbetslöshetskassor med sammanlagt 170,000

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

37

Talj. 8. Antal kommuner med rapporterad arbetslöshet under åren 1984—1937.

Månad

1934

1935

1936

1937

Januari . . . .

.......1.478

1,251

810

433

Februari . . .

.......1,529

1,219

759

417

Mars.....

1,180

727

373

April.....

.......1,437

1,051

666

335

Maj.....

.......1,337

901

568

277

Juni.....

.......1,270

840

482

231

Juli

.......1,220

722

426

218

Augusti . . . .

.......1.160

709

421

227

September . . .

.......1,138

691

400

215

Oktober . . . .

.......1,178

734

409

230

November . . .

.......1,232

796

429

244

December . . .

.......1,252

833

427

252

Medeltal 1,313

911

544

288

medlemmar i funktion eller 4 kassor och i runt tal 70,000 medlemmar mera
än vid samma tid 1936. Då den statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen
huvudsakligen omsluter yrkeskunniga arbetare, och dessutom de sedan längre
tid arbetslösa i regel icke hava stora utsikter att kunna vinna rätt till
daghjälp från arbetslöshetskassa, torde arbetslöshetsförsäkringen under nuvarande
förhållanden icke komma att nämnvärt avlasta anspråken på arbetslöshetshjälp
genom kommissionen. Proportionen mellan den daghjälp,
som kan erhållas från arbetslöshetskassa, och det dagunderstöd eller den
dagsinkomst, som kan påräknas vid hjälp genom arbetslöshetskommittéerna,
torde ej heller vara sådan, att den i högre grad befrämjar arbetslöshetsförsäkringens
utveckling.

Antalet kommuner, som stodo i rapportförbindelse med kommissionen, var
i medeltal under år 1937 288 mot 544 år 1936. Månadsvis ökade och minskade
antalet rapporterande kommuner i stort sett i överensstämmelse med
arbetslöshetsklientelets växlingar, se tab. 8. Antalet rapporterande kommu -

Tab. 9. Fördelning av rapporterande''! kommuner oell hjälpsökande arbetslösa med
hänsyn till antalet från varje kommun rapporterade hjälpsökande.
September 1935, 1936 och 1937.

Storleksgrupp:

K

omma u

e r

Hjälpsökande

arbetslösa

antal

hjälpsökande

arbetslösa

Antal

Procent

Antal

P

r o c e n t

1935

1936

1937

1935 11939

1

1937

1935

1936

1937

1935

1936

1937

1-5 . .

128

85

70

18.5

21.3

32.5

374

233

194

0.9

1.1

2.0

6—10 . .

93

62

301

13.5

15.5

13.9

744

478

240

1.8

2.3

2.5

11-20 . .

116

69

29

16.8

17.3

13.5

1,734

1,023

450

4.2

4.9

4.6

21-50 . .

156

92

34 |

22.C

23.0

15.8

5,004

3,059

1,185

12.1

14.6

12.1

51—100 . .

100

40

32 j

14.5

10.0

14.9

7,025

2,732

2,205

17.1

13.1

22.5

101—200 . .

56

32

12

b.l

8.0

5.6

7,955

4,334

1,615

19.3

20.7

16.5

201—500 . .

37

17

6 i

5.3

4.2

2.8

10,855

4,658

1,746

26.4

22.3

17.9

501—1,000 . .

3

1

1

0.4

0.2

0.5

1,986

781

786

4.8

3.7

8.0

1,001—w. . . .

2

2

1 i

0.3

0.6

0.5

5,513

3,605

1.361

13.4

17.3

13.9

Summa

691

400

8151

100.0

100.0

100.0

41,190

20,903

9,782

100.0

100.0

100.0

38 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Tab. 10. Arbetslöshetens omfattning'' i relation till befolkningen, fördelad efter antalet
rapporterade hjälpsökande inom kommunerna. September löst! och 1937.

Storleksgrupp:

antal

hjälpsökande

arbetslösa

Hjälpsökande arbetslösa

Hjälpsökande arbetslösa i
av befolkningen

%

Städer

Landsbygd

Samtliga

kommuner

Städer

Landsbygd

Samtliga

kommuner

1936

1937

1936

1937

1936

1937

1936

1937

1936

1937

1936

1937

1—5 ....

31

32

202

162

233

194

0.05

0.03

0.09

0.08

0.08

0.06

6-10 . . .

45

27

433

213

478

240

0.09

0.05

1 0.23

0.16

0.20

0.13

11—20 . . .

177

133

846

317

1,023

450

0.18

0.14

0.50

0.44

0.38

0.27

21—50 . . .

753

385

2.306

800

3,059

1,185

0.45

0.29

0.69

0.58

0.61

0.44

51—100 . . .

746

1,227

1,986

978

2,732

2,205

0.50

0.38

| 1.27

1.00

0.90

0.53

101—200 . . .

1,843

798

2,491

817

4,334

1,615

0.72

0.57

2.06

1.23

1.15

0.79

201—500 . . .

1,786

1,173

2,872

573

4,658

1,746

0.83

0.41

2.31

2.00

1.37

0.55

501-1,000 . .

781

786

—

—

781

786

0.55

0.30

—

—

0.55

0.30

1,001 — CO ....

3,605

1,361

—

—

3,605

1,361

0.46

0.25

—

—

0.46

0.25

Summa

9,767

5,922

11,136

3,860 20,903

9,782

| 0.50

0.31

0.84

0.52

1 0.64

0.36

ner med ett förhållandevis litet antal hjälpsökande visade emellertid en relativ
ökning ju mer den totala arbetslösheten minskade. Denna utveckling
belyses av tab. 9. I september 1936 utgjorde antalet rapporterande kommuner
med högst 20 hjälpsökande arbetslösa 54.1 °/o av samtliga. Under samma
månad 1937 var motsvarande siffra 59.9. Största sammanlagda antalet
hjälpsökande fanns 1937 i den klass av kommuner, vilka rapporterade 51—
100 arbetslösa, medan största antalet under de närmast föregående åren fanns
i kommuner med 201—500 rapporterade hjälpsökande.

I tab. 10 bär angivits arbetslöshetens omfattning i relation till folkmängden
inom de rapporterande kommunerna. Tabellen ger vid handen, att för
kommuner med upp till 20 hjälpsökande arbetslösa dessa i regel utgjorde
en mycket ringa del av befolkningen, och att sålunda kommunens »arbetslöshetstryck»
i dessa fall var obetydligt.

Landsbygdens andel i bela antalet hjälpsökande arbetslösa, vilken steg
för varje år, den senaste krisen skärptes, har fr. o. m. år 1934 undergått
en minskning, vilken belyses av tab. 11, vari antalet hjälpsökande arbetslösa
på landsbygden under åren 1934—1937 angivits i procent av totalantalet
hjälpsökande. Medan denna procent under 1934—1936 var mer än 50, uppgick
den under 1937 icke vid något tillfälle til! denna del av totalantalet
hjälpsökande. I någon mån torde detta sammanhänga med den förut om Tab.

11. Antalet hjälpsökande arbetslösa å landsbygden i procent av hela antalet
rapporterade arbetslösa åren 1934—1937.

Månad 1934 1935 1936 1937

Januari......... 60.9 60.9 59.8 46.6

April................... 64.7 64.0 58.4 48.0

Juli.................... 65.8 65.7 54.7 39.2

Oktober.................. 66.9 6A6__5L0_400

Årsmedeltal 64.0 63.3 57.2 43.6

39

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

Tab. 12. Arbetslöshetens geografiska utbredning, uttryckt i antal hjälpsökande arbetslösa
per 1,000 invånare inom olika län, kvartalsvis åren 1935—1937.

Län

31/l

O

CO

3 Vt

31/l0

1935

1936

1937

1935

1936

1937

1935;

1936

1937

1935

1936

1937

16

10

6

12

9

5

6

4!

3

6

5

3

14

8

4

10

6

2

5

2

1

6

3

1

11

8

3

9

4

3

5

2

1 1

6

2

1

7

3

2 S

4

2

1

1

1

0

2

1

1

8

5

3 !

5

3

2

9

1

1

3

2

1

7

5

2

5

3

2

4

2

1

4

2

1

11

6

2 j

7

4

1

4

2

1

4

o

1

14

8

4

10

5

2

6

3

1

8

.4

1

6

4

4

3

2

I

0

1

1

1

2

1

32

20

10

24

13

6

18

7

3

18

8

4

9

4

2

4

2

1

1

0

0

1

0

0

15

9

7

8

6

4

5

4

2

5

4

3

9

6

4

6

4

3

4

3

2

4

3

2

24

15

9

20

12

5

9

6

3

10

7

4

29

23

15

23

17

11

22

12

6

23

12

8

8

4

3

5

3

2

3

1

0

3

2

1

4

2

i &

2

1

2

1

0

3

1

0

18

10

4

! 18

10

3

10

4

1

! 12

4

1

14

7

3

10

6

2

6

2

1

6

3

1

9

3

1

5

2

0

2

0

0

2

0

0

17

10

3

15

7

2

9

3

1

8

3

1

19

13

5

21

11

4

10

4

2

n

4

1

32

28

17

32

27

15

18

11

5

21

12

6

8

5

1

1]

4

0

7

1

0

6

1

0

13

8

3

12

6

2

6

2

1

7

3

1

22

I 21

11

22

! 18

8

11

7

3

13

10

5

15

10

5

1 12

7

4

7

3

2

8

4

2

17

S ii

, 3

13

9

5

7

5

3

8

6

3

14

9

1 4

1 12

1 7

3

7

3

1

7

3

4

Stockholms stad . . .

Stockholms......

Uppsala.......

Södermanlands ....
Östergötlands ....
Jönköpings......

Kronobergs......

Kalmar.......

Gotlands.......

Blekinge.......

Kristianstads.....

Malmöhus......

Hallands.......

Göteborgs stad ....
Göteborgs och Bohus län

i övrigt......

Älvsborgs ......

Skaraborgs ......

Värmlands......

Örebro ........

Västmanlands . . . .
Kopparbergs.....

Gävleborgs......

Västernorrlands . . . .

Jämtlands......

Västerbottens.....

Norrbottens.....

Hela riket

Städer

Landsbygd

nämnda procentuella ökningen av antalet hjälpsökande, tillhörande yrkesgruppen
»handel, samfärdsel och allmän tjänst», vilken företrädesvis torde
rekryteras från städerna. Men över huvud taget torde arbetslöshetsklientelet
i dessa och särskilt i storstäderna till större del än i andra kommuner utgöras
av personer, vilka förlorat kontakten med uet yrke, de tidigare tillhört,
och på grund av ålder, sjuklighet, bristande initiativ eller vilja, dålig
vandel el. dyl. icke kunna vinna utkomst inom annat yrke utan, bortsett
från tillfälliga arbetsperioder, för sin försörjning äro hänvisade till hjälp
av det allmänna. Avgörandet, huruvida arbetslöshetshjälp eller fattigvård
bör lämnas i dylika fall, är givetvis svårt och torde i viss utsträckning påverkas
av den omfattning och den form, vari arbetslöshetshjälp genom kommissionen
kunnat ställas till de kommunala hjälporganens förfogande.

Arbetslöshetens lokalisering lill olika delar av landet framgår av tab. 12,
där antalet hjälpsökande arbetslösa vid vissa tidpunkter under åren 1935
—1937 satts i relation till folkmängden. Arbetslösheten gick även under

40 Bilaga till Kungl. May.ts proposition nr 285.

Tab. 13. Ungdomsarbetslöshetens omfattning i relation till liela antalet hjälpsökande
arbetslösa. Januari 1933—december 1937.

Städer

Landsbygd

Hela riket

År och
månad

Hela

antalet

hjälp-

sökande

Därav i
åldern
16—21
år

I % av
hela
antalet

Hela
antalet
hjälp-| sökande

Därav
i åldern
16-21
år

I % av
hela
antalet

Hela

antalet

hjälp-

sökande

Därav i
åldern
16—21
år

I % av
hela
antalet

1936

Januari . .

24,671

1.549

6.3

36,729

4,822

13.1

61,400

6,371

10.4

Februari .

25,139

1,736

6.9

1 32.988

4.308

13.1

58,127

6,044

10.4

Mars . . .

23,707

1,532

6.5

29,455

3,703

12.6

53,162

5,235

9.8

April . . .

19,419

1,192

6.1

27,209

3,385

12.4

46,628

4,577

9.8

Maj ....

14,412

725

5.0

20,159

2,517

12.5

| 34,571

3,242

9.4

Juni . . .

11,263

519

4.6

14,600

1,727

11.8

25,863

2,246

8.7

Juli . . .

9,749

385

3.9

11,761

1,287

10.9

21,510

20,783

1,672

7.8

Angusta . .

9,666

367

3.8

11.117

1,240

11.2

1,607

7.7

September .

9,767

352

3.6

11,136

1.223

11.0

20,903

1,575

7.5

Oktober . .

12,121

511

4.2

12,591

1,564

12.4

24,712

2,075

8.4

November .

14,609

715

4.9

14,133

1,789

1,763

12.7

28,742

2,504

8.7

December .

16,195

731

4.5

14,619

12.1

30,814

2,494

8.1

1937

Januari . .

17,910

821

4.6

15,599

1,796

11.5

33,509

2.617

7.8

Februari. .

16,926

757

4.5

14,354

1,590

11.1

31,280

2.347

7.5

Mars . . .

14,767

575

3.9

12,983

1,355

10.4

27,750

1,930

7.0

April . . .

11,559

421

3.6

10,688

999

9.3

22,247

1,420

6.4

Maj ... .

9,218

238

2.6

6,622

620

9.4

15,840

11,429

858

5.4

Juni . . .

6,788

165

2.4

4,641

417

9.0

582

5.1

Juli . . .

5,961

114

1.9

3,839

388

10.1

9,800

502

5.1

Augusti . .

5,787

116

2.0

3,790

359

9.5

9,577

475

5.0

September .

5,922

114

1.9

3,860

361

9.4

9,782

475

4.9

Oktober . .

7,444

205

2.8

4,967

538

10.8

12,411

743

6.0

November .

9,936

350

3.5

6,233

633

10.2

16,169

983

6.1

December .

11,048

359

3-2

7,717

764

9.9

18,765

1,123

6.0

år 1937 successivt tillbaka inom alla län. Medan den i januari 1935 motsvarade
15 °loo av landets befolkning, var motsvarande tal för januari 1937
5 °loo; oktobersiffrorna för samma år voro resp. 8 och 2 °/o0 av den totala befolkningssiffran.

Den relativt största arbetslösheten fanns vid utgången av oktober månad
1937 i Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad) med 0.8 °/o av befolkningsmängden,
Närmast följde Västernorrlands län med 0.6 °/o, Norrbottens
län med 0.5 % och Blekinge län med 0.4 %>. Därefter kommo storstäderna
Göteborg med 0.4 % och Stockholm med 0.3 % samt Malmöhus län, vari en relativt
stor arbetslöshet var lokaliserad till städerna, med 0.3 %>. Hallands län
slutligen hade en arbetslöshet av 0.2 %. I de flesta länen var arbetslösheten
av så obetydliga dimensioner, att, med undantag för enstaka orter, något
egentligt hjälpproblem icke längre kunde anses föreligga därstädes.

Arbetslöshetens i Västernorrlands län starkt säsongbetonade karaktär
framgår vid en jämförelse med siffrorna för den 31/i och EC/4, vilka i motsats

41

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Tab. 14. Rapporterade hjälpsökande icke hemortsberättigade arbetslösa, som uppehållit
sig minst nio månader i vistelsekommunen och därstädes innehaft anställning
av mera stadigvarande beskaffenhet vid vissa tidpunkter åren 1935—1937.

19 3 5

19 3 6

1 9

3 7

jan.

april

juli

okt.

jan.

april

juli

okt. :

jan.

april

juli

okt.

Stockholms stad .

260

199

77

81

142

123

71

64

93

68

34

42

Stockholms ....

88

44

12

18

24

17

6

10

13

9

6

12

U ppsala.....

46

34

8

9

20

6

1

4

15

4

—

1

Södermanlands . .

36

10

o

O

7

6

3

1

2

3

1

1

6

Östergötlands . .

30

15

4

9

16

—

1

—

15

—

—

i

Jönköpings ....

12

6

4

2

2

2

—

1

4

2

—

Kronoborgs ....

10

8

7

6

11

6

3

2

3

—

—

—

Kalmar.....

28

11

5

3

5

2

—

4

—

—

2

Gotlands.....

7

2

—

3

8

Blekinge.....

40

15

8

20

16

10

5

7

9

4

i

Kristianstads . . .

17

8

2

2

5

3

—

—

2

1

—

—

Malmöhus ....

60

22

10

16

21

22

13

15

28

17

6

18

Hallands.....

O

1

5

9

8

2

—

6

2

2

—

—

Göteborgs stad . .

144

16

9

18

32

15

3

5

11

6

1

5

Göteborgs o. Bohus
län i övrigt . .

32

31

25

33

35

27

21

19

16

12

7

ii

Alvsborgs ....

13

7

1

—

5

1

—

—

2

2

1

Skaraborgs ....

16

9

—

1

4

—

—

—

3

—

—

—

Värmlands ....

43

32

18

15

19

14

6

9

10

4

—

—

Örebro......

33

19

14

8

22

8

3

8

10

2

—

i

Västmanlands. . .

26

7

3

5

6

3

—

—

—

—

—

—

Kopparbergs . . .

32

25

20

19

30

14

1

2

4

1

1

—

Gävleborgs ....

34

34

17

15

12

7

2

1

5

3

—

i

Västernorrlands . .

35

27

17

18

32

34

24

19

23

24

8

10

Jämtlands ....

3

5

7

3

3

5

3

2

—

—

—

—

Västerbottens . . .

13

14

13

21

27

31

14

8

7

2

—

1

Norrbottens . . .

3

1

2

3

i 6

4

7

2

3

1

—

—

Hela riket

1,063

602

291

344

509

359

185

188

1 284

170

68

113

till siffran för den 31/10 lago högre än de för Göteborgs och Bohus län. Även
i fråga om de av arbetslöshet svårast drabbade områdena var emellertid nedgången
avsevärd, vilket framgår av en jämförelse mellan promilletalen för
olika år i nu berörda tabell.

Den under senare åren inträdda minskningen av arbetslöshetens omfattning
kom de yngre åldersklasserna till godo i högre grad än de äldre. Även
under 1937 fortsatte utvecklingen i denna riktning. Detta belyses närmare
av tab. 13, vari ungdomsarbetslöshetens omfattning under 1936 och 1937
satts i relation till hela antalet hjälpsökande arbetslösa. Antalet hjälpsökande
arbetslösa i åldern 16—21 år utgjorde i

i november 1933 ............... 29,300

» > 1934 11,088

» 1935 ............... 6,053

>, » 1936 2,504

» » 1937 ............... 983.

42

Bittida till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Bottenläget hittills nåddes i augusti och september 1937 med 475 hjälpsökande
arbetslösa ungdomar vid slutet av vardera månaden. Därefter inträdde
emellertid en stegring, som ungefär motsvarade ökningen i hela
antalet hjälpsökande. Vid utgången av januari 1938 uppgick antalet hjälpsökande
i åldern 16—21 år till 1,389 eller 6.4 %> av hela antalet hjälpsökande.
Vid slutet av februari 1938 torde antalet hjälpsökande i angivna ålder
i motsats till övriga grupper hava undergått en minskning i jämförelse med
januarisiffran.

Antalet kvinnor, som anmält sig såsom hjälpsökande, var under 1937 högst
i februari, då det uppgick till 131. Lägsta siffran redovisades för augusti
och var 29. Vid årets slut vörö 44 kvinnor anmälda som hjälpsökande, och
motsvarande antal vid utgången av januari 1938 var 65.

Jämlikt beslut av statsmakterna gälla från och med den 31 januari 1934
vissa särskilda bestämmelser rörande icke hemortsberättigade hjälpsökande
arbetslösa. Av tab. 14- framgår, att under år 1937 antalet sådana hos arbetslöshetskommittéerna
anmälda arbetslösa i hela landet var anmärkningsvärt
litet samt att huvudparten förekom i de större städerna. En bidragande
orsak till den ringa anmälningsfrekvensen torde vara, att dessa arbetslösa
företrädesvis söka och även erhålla fattigvård.

II. Översikt över hjälpverksamheten under

år 1937.

1. Arbetslinjen,

a. Statligd reservarbeten.

Med hänsyn bl. a. till de av chefen för socialdepartementet uppdragna och
av 1937 års riksdag utan erinran lämnade allmänna riktlinjerna för kommissionens
verksamhet under innevarande budgetår samt till den fortsatta förbättringen
av arbetslöshetsläget åtog sig kommissionen under år 1937 endast
i mycket begränsad omfattning nya arbetsobjekt för utförande såsom statligt
reservarbete. Medan kommissionen under 1935 kontraherade arbeten
för en summa av 28.8 milj. kronor och under 1936 för 5.3 milj. kronor, slötos
under 1937 kontrakt allenast örn arbeten för en sammanlagd beräknad
kostnad av 1.8 milj. kronor.1 Nyanskaffningen belyses närmare av tab. 15.

I tab. 16 meddelas uppgifter rörande fördelningen länsvis av de under
åren 1936 och 1937 åtagna arbetena. Det största i gång varande arbetet —
beslutat av Kungl. Majit — avser upprensning av Malö strömmar (i Bohuslän)
till en beräknad kostnad av 3.85 milj. kronor.

I sin statframställning den 5 mars 1937 anmälde kommissionen, att den
på grund av Kungl. Maj :ts uppdrag samt egna åtaganden disponerade arbets 1

Samtliga under tiden 1 juli—31 december 1937 tecknade kontrakt avse kompletteringar av
tidigare avtalade arbeten.

43

Bilaga till Kungl Maj:ts proposition nr 285.

Tab. 15. Kostnaderna för resp. månader under aren 1935—1937 kontrsiUerade eller i
annan ordning till utförande antagna statliga reservarbeten.

Månad

Kontraktssummor

kronor

Ersättningar från uppdragsgivare
kronor

1935

1936

1937

1935

19556

1937

Januari.....

Februari.....

| Mars......

April......

Maj.......

Juni.......

; Juli.......

j Augusti.....

September ....

I Oktober.....

November ....

| December ....

5,594,270

3,727,368

2,240,740

415,001

1,030,875

511,000

4,253,3702
475,845
1,593,710

4,013,400

2,198,090

2,992,205

1,980,811

709,550

288,600

243.100
22,870
98,260

35,750

13,950

40,700

982,310

225,000

614.100

597,849

344,145

15,000

185.250

74j650

29,350

328,800

11,780

46,595

207,000

1,837,6411
482,344
296,466

52,383

141,637

25,395

40,687

40,567

159,216

228,440

209,381

285,976

228,189

81,375

55,110

24,475

2,600

21,311

4,950

2,093

3,140

59,931

10,785

41,500

44,042

48,907

20,295

3,433

2,935

13,750

1,767

4,660

10,350

Summa

28,845,874

5,255,001

1,840,419

3,800,133

535,459

150,139

Tab. 1C. Kostnaderna för under åren 1936 oell 1937 kontralierade eller i annan ordning
till utförande antagna statliga reservarbeten, fördelade länsvis.

...

1936

1937

Län

Kontrakts-

Ersättningar från

Kontrakts-

Ersättningar från)

summor

uppdragsgivare

summor

uppdragsgivare i

kronor

kronor

kronor

kronor

Stockholms stad.......

j Stockholms..........

677,300

47,560

482,000

24,100

1 Uppsala...........

Södermanlands........

13,950

2,093

—

j Östergötlands ........

Jönköpings..........

207,000

27,900

2,790

8,300

830

31,000

5,000

18.950

3,793

; Kalmar...........

387,450

56,910

11,780

1,767

Gotlands...........

—

■ -

—

Blekinge...........

69,800

6,980

—

—

Kristianstads.........

82,595

12,934

—

—

j Malmöhus..........

103,600

20,720

16,600

2,490

1 Hallands...........

—

—

—

Göteborgs stad........

—

266,550

Göteborgs och Bohus län i övrigt
Älvsborgs ..........

59,500

375

1,135

143,476

2,931

12,800

1,845

Skaraborgs..........

14,960

8,606

—

—

—

—

Örebro............

565,900

9,745

191,420

19,142

Västmanlands........

—

—

48,900

6,435

Kopparbergs.........

139,600

15,530

69,099

6,^4 i

Gävleborgs..........

i Västernorrlands........

61,600

1,674,550

12,320

225,585

531,700

67,130

105,000

40,000

5,995

5,7oU

t Västerbottens.........

278,570

1,200

38,125

3,730

j Norrbottens.........

611,250

64,180

138.700

5,735

Summa

5,255,001

535,459

] 1.840,419

150,189

1 Därav 1,227,000 kronor i form av aktier i Borås—Ulricehamns järnvägsaktiebolag.
Häri ingår arbetet »Malo strömmar» med 3,846,000 kronor.

44

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr -285.

objekt av sådan omfattning, att desamma vid den av det förbättrade arbetslöshetsläget
orsakade minskningen av antalet till reservarbete hänvisade
arbetslösa icke kunde färdigställas inom en ur teknisk och ekonomisk
synpunkt önskvärd tid, örn vid arbetena — förutom reservarbetare — sysselsattes
specialarbetare allenast i den utsträckning, som oundgängligen erfordrades
för arbetenas rationella bedrivande. Genom statsmakternas beslut örn
kommissionens verksamhet under budgetåret 1937/1938 medgavs, att vid statliga
reservarbeten finge anlitas ett väsentligt ökat antal icke hänvisade arbetare,
motsvarande i medeltal under året 700 man. Kommissionen, som sökt
följa den plan för färdigställande av åtagna arbeten, vilken angivits i förenämnda
framställning, har i huvudsak kunnat genomföra densamma. Vissa
förskjutningar ha emellertid blivit ofrånkomliga.

Den ökade sysselsättning vid statliga och kommunala beredskapsarbeten
av hjälpsökande familjeförsörjare, i första hand från Göteborgs och Bohus
län samt Västernorrlands län, som avsetts bliva en följd av de av 1937 års
riksdag fattade besluten angående uttagning av arbetskraft till nya dylika
företag samt av Kungl. Maj:ts i anslutning därtill lämnade föreskrifter, kom
under sommaren och hösten 1937 till stånd endast i mycket ringa omfattning.
Från den 1 juli 1937 till och med den 24 november samma år, då
kommissionen avgav sin preliminära statframställning för nästa budgetår,
hade kommissionen kunnat föreslå anvisande av 286 personer ur arbetslöshetsklientelet
till beredskapsarbeten. Till årets slut ökade denna siffra med
119. Under tiden därefter har antalet ökats väsentligt, så att kommissionen
från budgetårets början intill denna dag varit i tillfälle att avgiva förslag rörande
anvisande till 19 statliga och 5 kommunala beredskapsarbeten av sammanlagt
768 hos arhetslöshetskommittéer anmälda familjeförsörjare. I fråga
om 5 statliga och 4 kommunala beredskapsarbeten har av Kungl. Maj:t
föreskrivet samråd med kommissionen ännu ej kommit, till stånd, och slutligen
lia under budgetåret beviljats 43 beredskapsarbeten utan att föreskrift
lämnats örn samråd mellan kommissionen och arbetets anordnare. Då i
vissa fall en avsevärd tid förflutit från det kommissionen avgivit sitt förslag
örn anvisande av arbetskraft och till dess sysselsättning vid beredskapsarbete
kommit till stånd, må härutöver nämnas, att enligt månadsrapporterna
från arbetslöshetskommittéerna den 28 februari 1938 vid statliga och kommunala
beredskapsarbeten, beviljade under detta budgetår, voro sysselsatta
498 av 33 arbetslöshetskommittéer anvisade arbetare, därav vid statliga arbeten
310 och vid kommunala arbeten 188 man.

Dessa och andra lokala förändringar i arbetslöshetsläget i förhållande till
vad beräknats medförde, att vissa statliga reservarbetsföretag måste bedrivas
i större utsträckning än i ovannämnda plan förutsatts. Kommissionen
måste därför under hösten 1937 bereda utkomst åt ett större antal arbetslösa
vid de statliga reservarbetena än tidigare planerats. De tidigare beräknade
arbetsstyrkorna i statliga reservarbeten under juli—december månader
1937 samt januari 1938 ävensom verkliga antalen vid dylika arbeten
under samma månader framgå av efterföljande tablå.

45

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Beräknat

Verkligt

Månad

antal reserv-

antal reserv-

arbetare

arbetare

juli.........

........3,000

2,773

augusti.......

........2,000

2,492

september......

........1,500

2,135

oktober .......

........1,700

1,914

november......

........2,000

2,234

december......

........2,200

2,056

januari .......

........2,500

2,429

Antalet specialarbetare, som, enligt den av statsmakterna 1937 godkända
planen för slutförande av vissa pågående statliga reservarbeten, under tiden
juli 1937—januari 1938 skolat uppgå till i genomsnitt 1,086 man, ökades
något, för att största möjliga antal arbeten skulle kunna avslutas under hösten
1937 och har för nyssnämnda tid utgjort i medeltal 1,144.

Tab. 17. Antal arbetslösa sysselsatta vid statliga reserrarbeten (enligt månadsrapporterna).
Januari 1936—december 1937.

i

Hänvisa

de f r

n

Ar och månad

städer

landsbygd

hela

riket

antal

%

antal

%

antal

%

1936

Januari.......

3,138

27.7

8,210

72.3

11,348

100.0

1 Februari........

2,825

25.5

8,263

74.5

11,088

100.0

Mars.........

2,538

25.0

7,633

75.0

10,171

100.0

| April.........

2,382

26.1

6,758

73.9

9,140

100.0

| Maj..........

3,771

35.6

6,807

64.4

10,578

100.0

1 Juni........• .

3,910

37.4

6,543

62.6

10,453

100.0

Juli..........

3,610

38.8

5,689

61.2

9,299

100.0

Augusti........

3,244

39.6

4,940

60.4

8,184

100.0

September.......

3,098

41.4

4,381

58.6

7,479

100.0 j

| Oktober........

2,973

42.5

4,028

57.5

7,001

100.0

November.......

3,175

42.8

4,249

57.2

7,424

100.0

1 December........

2,824

42.5

3,824

57.5

6,648

100.0 !

1937

Januari........

3,290

42.1

4,528

57.9

7,818

100.0 1

1 Februari........

3,301

42.0

4,561

58.0

7,862

100.0

i Mars..........

2,768

41.1

3,972

58.9

6,740

100.0

1 April.........

2,421

42.8

3,238

57.2

5,659

100.0

Maj..........

1,912

46.1

2,235

1,828

53.9

4,147

100.0

Juni..........

1,682

47.9

52.1

3,510

100.0

Juli..........

1,521

50.2

1,506

49.8

3,027

100.0

Augusti........

1,407

52.5

1,273

47.5

2.680

100.0

] September.......

1,238

53.8

1,064

46.2

2,302

100.0

j Oktober........

1,025

47.9

1,114

52.1

2,139

100.0

] November.......

1,194

48.9

1,250

51.1

2,444

100.0

j December........

995

45.0

1,217

55.0

j 2,212

loo.o

Fördelningen av reservarbetarna vid slutet av de olika månaderna efter
hänvisning från städer och från landsbygd angives i tab. 17.

46

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr ‘285.

Tab. IS. Statliga reservarbetare (enligt arbetsplatsernas styrkebesked), fördelade med
hänsyn tili arbetsplatsens belägenhet i förhållande till hänvisningslän. “/d 1937.

Län

1

Total-

antalet

från

länet

hän-

visade

Därav sysselsatta vid
arbetsplats inom länet

Dagkolonister

Antal

i % av
total-antalet

Antal

i % av

å arb. pl.
i länet sys-selsatta

hela

antalet

Stockholms stad........

300

58 1

19.3

Stockholms..........

36

36

100.0

18

50.0

50.0

Uppsala .....''......

1

—

—

—

—

—

Södermanlands.........

—

—

—

—

—

—

! Östergötlands..........

33

5

15.2

—

—

—

Jönköpings ...........

67

67

100.0

65

97.0

97.0

Kronobergs ..........

—

—

—

—

—

—

Kalmar............

36

36

100.0

19

52.8

52.8

Gotlands............

—

—

—

—

—

—

Blekinge............

118

113

95.8

51

45.1

43.2

Kristianstads..........

—

—

—

—

—

—

Malmöhus...........

174

100

57.5

60

60.0

34.5

Hallands............

2

_

—

—

—

—

Göteborgs stad.........

230

62

27.0

( 29
j 332

46.8

27.0

Göteborgs och Bohus län i övrigt

398

322

80.9

155

48.1

38.9

Älvsborgs ...........

32

22

68.8

—

—

—

Skaraborgs...........

8

—

—

—

—

—

Värmlands...........

14

9

64.3

—

—

—

Örebro .............

15

15

100.0

1

6.7

6.7

Västmanlands.........

—

—

—

—

—

—

Kopparbergs..........

6

6

100.0

4

66.7

66.7

| Gävleborgs...........

98

33

33.7

12

36.4

12.2

j Västernorrlands.........

342

212

62.0

51

24.1

14.9

| Jämtlands...........

—

—

—

—

—

—

Västerbottens..........

16

14

87.5

10

71.4

62.5

Norrbottens..........

209

136

65.1

22

16.2

10.5

Summa

2,135

1,188

55.6

588

49.5

27.5

Av tab. 17 framgår bl. a., att under juli—september 1937 reservarbetsstyrkan
till mer än hälften utgjordes av arbetslösa från städerna. Detta sammanhänger
med de åtgärder kommissionen vidtagit för mötande av det starka
behovet av arbetskraft till jordbruket under sommarmånaderna. Den
hemsändning av reservarbetare och minskning av hänvisning av nya reservarbetare,
som i detta syfte ägde rum, kom, som naturligt är, att främst beröra
landsbygdens arbetslösa. Därtill kommer givetvis, att de ökade sysselsättningsmöjligheterna
under högsommaren medfört en proportionellt större
minskning av antalet hjälpsökande på landsbygden än i städerna. Emellertid
rekryterades även under övriga delar av året en större del av arbetsstyrkan
vid statliga reservarbeten från städerna än under tidigare år, vilket sammanhänger
med kommissionens strävan att begränsa kontantunderstödsverksamheten.

1 På arbetsplatser inom Stockholms län. — 2 På arbetsplatser inom Hallands län.

47

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Talj. 19. Antalet frän olika län vid statliga reservarbeten sysselsatta (enligt månadsrapporterna)
vid vissa tidpunkter åren 1936—1937.

19 3 6

19 3 7

31/

/ 1

30/4

31/7

31/l0

31/l

3%

31/?

31/io

bela

an-

talet

därav

hela !
an-talet

därav

städer

lands-

bygd

städer

lands-

bygd

422

289

1,054

920

920

_

711

567

413

242

242

—

427

399

220

166

29

137

225

213

59

33

6

27

102

30

12

6

—

6

«

8

2

1

—

1

23

19

3

2

1

i

6

2

—

1

1

—

156

129

164

132

132

—

151

103

42

30

30

—

132

lil

50

89

66

23

187

103

60

65

49

16

125

132

45

31

i

30

53

17

—

—

—

—

434

257

96

126

90

36

187

117

41

o3

33

—

2

_

_

—

_

—

—

i

1

—

1,255

1,030

511

415

110

305

560

370

148

133

36

97

95

71

13

6

—

6

41

19

—

—

—

—

728

479

627

549

502

47

651

442

237

179

172

7

78

55

28

26

16

10

43

23

4

8

8

—

412

268

747

516

516

—

487

321

303

207

207

—

1,898

1,715

1,349

1,153

180

973

1,333

932

508

392

94

298

113

'' 88

65

50

44

6

105

5S

33

16

16

—

108

99

83

56

46

10

63

40

12

7

7

—-

719

471

353

239

13

226

242

163

32

10

2

8

449

400

231

139

31

108

118

100

32

31

22

9

129

52

14

7

7

—

17

17

—

—

—

—

599

458

354

229

—

229

213

152

18

6

4

575 395

532

283

199

84

287

301

186

84

80

4

1,066

1,085

1,561

968

23

945

1,090

904

521

428

8

420

98

68

24

9

3

6

25

12

—

—

—

—

190

158

149

lis

_

118

123

70

28

17

—

17

1.013

877

1,014

766

44

722

| 894

605

348

215

9

206

11,348

9,140 9,299

7,001

2,973

4,028

7,818

5,659

8,027

2,139

1,025

1,114

5,240

4,44l\ 4,940

3,68fl,512

2,169

3,670

2,715

1,760

1,204

573

631

Län

Stockholms stad

Stockholms . . .
Uppsala . . . .
Södermanlands
Östergötlands .
Jönköpings . .

Kronobergs . .
Kalmar . . .
Gotlands . . .
Blekinge . . .
Kristianstads .

Malmöhus . .
Hallands . . .
Göteborgs stad
Göteborgs o. Bohus
län i övrigt
Älvsborgs . .

Skaraborgs . .
Värmlands . .
Örebro ....
Västmanlands
Kopparbergs .

Gävleborgs . .
Västernorrlands
Jämtlands . .
Västerbottens .
Norrbottens

Hela riket

Därav familjeförsörjare
. .

Såsom tidigare antytts, har kommissionen sökt att i möjligaste mån bedriva
arbetet med hänsyn till arbetslöshetens förekomst i olika landsdelar, i
den män så kunnat ske utan alltför stora ändringar i den för arbetenas bedrivande
uppgjorda planen. Av tab. 18, vilken angiver läget den 30 september
1937, framgår att det var möjligt att bereda större delen av reservarbetarna
arbete i närheten av hemorten. 1 genomsnitt 55.C °/o (1936 58.1 %>) av de
statliga reservarbetarna sysselsattes vid nämnda tidpunkt inom hänvisningslänet.
Medan dagkolonisterna 1936 utgjorde i genomsnitt 25.8 %> av hela
antalet reservarbetare, var motsvarande andel 1937 27.5 %.

Fördelningen av de statliga reservarbetarna efter liänvisningslän samt antalet
familjeförsörjare bland reservarbetarna vid vissa tidpunkter under året
framgår av tab. 19.

48 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Tab. 20. Omsättningen av arbetare vid de statliga reservarbetena åren 1929—1937. Medeltal,

Av-

Till-

komna

per

vecka

Omsättning
per vecka

De avgångna fördelade efter orsaken till avgången

Ar oell
månad

Ar-

bets-

styrka

gång-

na

per

vecka

Antal

% av

arbets-

styr-

Arbete i
öppna
marknaden

Egen

begäran

Statens

A.K:s

beslut

Sjukdom

eller

olycksfall

Avsked

kan

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Antal

%

1929—1935

1929 . . .

2,127

124

104

228

10.7

23

18.6

j 52

41.9

34

27.4

13

10.5

2

1.6

1930 . . .

2,337

114

145

259

11.1

22

19.3

53

46.5

21

18.4

15

13.2

3

2.6

1931 . . .

6,592

229

340

569

8.6

47

20.5

114

49.8

33

14.4

28

12.2

7

3.1

1932 . . .

14,725

372

481

853

5.8

55

14.8

129

34.7

127

34.1

45

12.1

16

4.3

1933 . . .

20,167

514

550

1,064

5.3

53

10.3

108

21.0

287

55.8

57

11.1

9

1.8

1934 . . .

23,385

801

850

1,651

7.1

128

16.0

238

29.7

291

36.3

124

15.5

20

2.5

1935 . . .

17,888

717

568

1,285

7.2

98

13.7

217

30.3

286

39.9

107

14.9

9

1.2

1936

Januari .

11.907

373

309

682

5.7

31

8.3

163

43.7

117

31.4

51

13.7

11

2.9

Februari .

11,922

474

401

875

7.S

37

7.8

105

22.2

237

50.0

91

19.2

4

0.8

Mars . . .

10,980

501

279

780

7.1

68

13.6

119

23.7

226

45.1

85

17.0

3

0.6

April . .

10,139

483

312

795

7.8

81

16.8

158

32.7

182

37.7

56

11.6

6

1.2

Maj . . .

10,081

598

793

1,391

13.8

120

20.1

140

23.4

281

47.0

54

9.0

O

O

0.5

Juni . . .

11,503

429

501

930

8.1

122

28.4

161

37.5

83

19.4

57

13.3

6

1.4

Juli . . .

10,657

453

236

689

6.5

115

25.4

185

40.8

81

17.9

65

14.4

7

1.5

Augusti .

9,612

376

133

509

5.3

66

17.6

125

33.2

118

31.4

61

16.2

6

1.6

September

8,703

346

152

498

5.7

59

17.0

128

37.0

100

28.9

55

15.9

4

1.2

Oktober .

7,808

340

159

499

6.4

34

10.0

88

25.9

165

48.5

50

14.7

3

0.9

November

7,678

281

399

680

8.9

24

8.5

78

27.8

120

42.7

51

18.2

8

2.8

December

8,004

375

300

675

8.4

20

5.3

44

11.7

268

71.5

40

10.7

3

0.8

1937

Januari .

7,624

362

457

819

10.7

28

7.7

117

32.3

170

47.0

44

12.2

3

0.8

Februari .

8.215

319

326

645

7.9

40

12.5

lil

34.8

82

25.7

83

26.0

3

1.0

Mars . .

7,805

430

149

579

7.4

39

9.1

83

19.3

238

55.3

66

15.4

4

0.9

April . .

6,661

416

247

663

10.0

90

21.6

209

50.3

65

15.6

49

11.8

3

0.7

Maj . . .

5.314

552

306

858

16.1

125

22.6

144

26.1

236

42.8

40

7.2

7

1.3

Juni . . .

4,977

357

280

637

12.8

72

20.2

51

14.3

196

54.9

20

5.6

18

5.0

Juli . . .

4,837

222

207

429

8.9

60

27.0

96

43.2

45

20.3

19

8.6

2

0.9

Augusti .

4.691

187

130

317

6.8

30

16.1

67

35.8

65

34.8

21

11.2

4

2.1

September

4,223

216

67

283

6.7

33

15.3

57

26.4

109

50.4

16

7.4

1

0.5

Oktober .

3,495

261

83

344

9.8

17

6.5

38

14.6

189

72.4

12

4.6

5

1.9

November

2,738

282

188

470

17.2

14

5.0

37

13.1

213

75.5

16

5.7

2

0.7

December

2,484

161

79

240

9.7

5

3.11

27

16.8

114

70.8

12

7.4

3

1.9

Under år 1937 avslutades 116 såsom statliga reservarbeten bedrivna företag.
Därjämte blevo 13 dylika företag i det allra närmaste färdigställda. Dessa
senare kunna dock av olika orsaker icke överlämnas till respektive uppdragsgivare
förrän under försommaren 1938.

Hänvisning till och avgång från de statliga reservarbetena redovisas i tab.
20. Omsättningen uttryckes genom summan av tillkomna och avgångna arbetare
i medeltal per vecka i procent av arbetsstyrkan. Vid nyrekrytering av
hela arbetsstyrkan under en vecka skulle omsättningstaiet för veckan sålunda
bliva 200 (100 + 100). Av tabellen framgår, att omsättningen under
år 1937 var större än den varit något år sedan 1930. I tabellen redovisas

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

49

Tab. 21. lie statliga reservarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag och de olika
delkostnaderna i procent av arbetenas brnttokostnader.

1934-

-1935

_

1935-

1936

1936-

1937

Per

Per

Per

års-

dag

%

års-

dag

%

års-

dag

*

Central förvaltning1.......

0:14

l.s

0: 21

2.1

0:39

3.3

Arbetsplatsernas kostnader:

Arbetslöner, effektiva.......

4: IS

47.7

4:10

40.5

4: 14

34.8

> , ineffektiva......

0:04

0.5

0: 03

0.3

0:04

0.4

> , specialarbetare ....

0: 52

5.9

0: 67

6.6

0: 96

8.0

Summa löner

4: 74

54.1

4: 80

47.7

5: 14

43.2

Ortstillägg............

0: 22

2.5

0:41

4.1

0:51

4.3

Olycksfall............

0:18

2.0

0:19

1.9

0: 22

1.8

Arbetarnas resor.........

0:06

0.7

0: 06

0.6

0:10

0.9

Förläggni ngs kostnader.......

0:30

3.5

0: 37

3.7

0: 41

3.4

Summa övriga utgifter......

0: 76

8.7

1:03

10.3

1:24

10.4

Summa löner och övriga utgifter

5:50

62.8

5:83

57.7

6:38

53.6

Ledningskostnader:

Avlöningar (netto)1 2........

0: 45

5.1

0:66

6.5

0:83

7.0

Resor..............

0.08

0.9

0:12

1,2

0:17

1.4 |

Förmans- och lagbaspengar ....

0:08

1.0

0:07

0.7

0: 06

0.5 1

Arbetsplatsernas ledningskostnader

0: 61

7.0

0:85

8.3

1:06

8.9

Materialkostnader m. m.:

Materialier............

1:38

15.7

1:56

15.4

1:90

16.0

Transportkostnader ........

1:08

12.3

1:60

15.8

2: 05

17.2

Skadeersättningar.........

0:01

0.1

0:01

0.1

0:01

0.1

Kontorsomkostnader........

0: 04

0.5

0: 05

0.5

0: 08

0.7

Diverse kostnader .........

—

—

—

—

0:01

0.1

Stakningskostnader o. kontrollarvoden

—

—

—

—.

0:01

0.1

Arbetsplatsernas kostnadssumma

8:62

98.4

9:90

97.9

11:50

96.7

Summa centralförvaltn. o. arbetsplatser

8: 76

100.0

10:11

100.0

11:89

100.0 ''

Ersättn. för utfört arbete o. ortstillägg

0: 79

9.0

1:57

15.6

2: 76

23.2

Nettokostnad

7:97

91.0

8: 54

84.4

9: 13

76.8

även orsakerna till reservarbetarnas avgång. Under våren och sommaren
samt början av hösten dominerade i allmänhet de med »arbete i öppna marknaden»
och »egen begäran» betecknade orsakerna. Avgång »på egen begäran»
torde för övrigt ofta innebära, att vederbörande erhållit arbete men ej
lämnat platsledningen besked därom.

Avgång på grund av kommissionens beslut förekom särskilt under mars,
juni, november och december 1937, sammanhängande med den under dessa
månader framträdande ökningen i efterfrågan å arbetskraft inom jordbruk
respektive skogsbruk.

1 Beräknad andel av kommissionens totala förvaltningskostnad.

2 D. v. s. efter avdrag av uppdragsgivarnas bidrag, som dock utgjort en obetydlig andel av lönerna

Bihang lill riksdagens protokoll Willi, t sami. Nr 28-r>. 4

50

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Tab. 22. Medeldagsförtjänster vid de statliga reserrarbetena pr 8-timmars dags Terke

åren 1935—1937.

(Specialarbetare ej medräknade.)

Månad

1935

1936

1937

kr

kr

kr

Januari.....

4.36

4.87

Februari ....

..........4.35

4.42

4.76

Mars......

4.51

4.72

April.....

..........4.42

4.50

5.08

Maj......

..........4.60

4.66

5.33

Juni......

4.69

5.45

Juli......

..........4.69

4.82

5.66

Augusti ....

..........4.85

4.96

5.74

September . . .

..........4.79

5.01

5.77

Oktober ....

..........4.70

4.93

5.84

November ....

..........4.74

4.79

5.52

December ....

4.70

5.12

Kostnaderna för de statliga reservarbetena under de tre senast förflutna
budgetåren belysas av tab. 21.

Medeldagsförtjänsterna för reservarbetare (sålunda icke för specialarbetare)
vid de statliga reservarbetena under åren 1935—1937 framgå av tab. 22.
Uppgifterna avse uteslutande reservarbetarnas kontanta förmåner på arbetsplatsen.
Sålunda ingå varken ortstillägg eller de naturaförmåner, som reservarbetama
åtnjuta, exempelvis fri bostad, läkarvård och resor i vissa fall.
Vid en jämförelse mellan medeldagsförtjänster under olika år och månader
bör beaktas, att förtjänstens storlek bl. a. påverkas av den utsträckning, i
vilken under de olika tidsperioderna arbeten bedrivits vid reservarbetsplatser
med högre eller lägre reservarbetslön. Från och med den 1 januari
1937 höjdes lönen vid de flesta reservarbeten till följd av den allmänna
lönerevision, för vilken redogjorts i kommissionens statframställning den
4 december 1936.

Antalet familjeförsörjare, som uppburo ortstillägg under senare hälften
av december 1937 utgjorde 659. De vörö hänvisade från 54 kommuner, av
vilka 38 beviljats statsbidrag till bestridande av kostnaderna för ortstilläggen.
Till jämförelse må nämnas, att för motsvarande tid 1936 ortstillägg
åtnjöts av 2,207 familjeförsörjare från 85 kommuner, varav 73 kommuner
beviljats statsbidrag till verksamheten. Extra ortstillägg, vilka från den 1
juli 1936 kunna utgå för familjeförsörjare, som har försörjningsskyldighet
mot hustru och barn eller, ifråga om änkling, hemmavarande barn och
som hänvisats till fast förläggning vid statligt reservarbete i annan kommun
än hänvisningskommunen, därest den för sistnämnda kommun fastställda
reservarbetslönen utgör högst 5 kronor 20 öre per dag, medgåvos under 1937
av kommissionen för familjeförsörjare från 29 kommuner, vilka samtliga
av kommissionen beviljats statsbidrag till ändamålet.

Till ytterligare belysning av frågan om ortstillägg till reservarbetare återgivas
i bilaga 3 två av kommissionen till 1937 års arbetslöshetssakkunniga

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

51

överlämnade tablåer, avseende ifrågavarande förhållanden för senare hälften
av maj och november 1937.

Ortstillägg och extra ortstillägg utgingo för år 1937 med sammanlagt
511,018 kronor 40 öre, varav 199,236 kronor 14 öre eller 39 °/o av statsmedel
och 311,782 kronor 26 öre eller 61 °/o av kommunala medel.

Medan hyreshjälp tidigare kunnat utgå allenast till person, som samtidigt
åtnjuter dagunderstöd, kan från och med den 1 juli 1937 familjeförsörjare,
som hänvisats till statligt reservarbete, även tilldelas hyreshjälp för den månad,
varunder hänvisningen ägt rum, därest han åtnjutit dylik hjälp för
nästföregående månad. Avsikten med denna föreskrift har varit att bereda
lättnad för reservarbetare, som tidigare åtnjutit hyreshjälp, i de svårigheter,
som kunna uppstå för honom att erlägga hyra, som förfaller under tiden
närmast efter hans hänvisning till reservarbetet. Hittills synes emellertid
hjälp i denna form icke hava lämnats av arbetslöshetskommittéerna, enär
ansökan om statsbidrag därtill icke inkommit till kommissionen.

Antalet arbetslösa inom merkantila och liknande yrken, vilka sysselsatts
vid de i form av statliga reservarbeten anordnade arkivarbetena under år
1937, framgår av följande sammanställning.

januari

1937 .

. . 120

maj

1937 . .

. . 86

september 1937

. 54

februari

»

. . 117

juni

. . 43

oktober »

. 76

mars

»

. . 139

juli

. . 44

november »

. 83

april

. . 109

augusti

>

. . 45

december »

. 89

Av de under året vid arkivarbeten sysselsatta arbetslösa utgjordes i januari
och februari 7, i mars och april 8 samt i maj 6 av kvinnor. I juni och
juli funnos inga kvinnor sysselsatta vid dylikt arbete. Under augusti—
december åtnjöt 1 kvinna hjälp i denna form. De flesta »arkivarbetama»
voro försörjningspliktiga.

Kommissionen medgav under året i regel hänvisning till arkivarbete för
samma person för en sammanhängande period av högst 3 månader. Därmed
avsågs att kunna bereda flera personer, tillhörande de kategorier, för
vilka denna hjälp är avsedd, inkomst och för dem nyttigt arbete. De institutioner,
hos vilka arkivarbete bedrivits, ha ofta uttalat sin stora belåtenhet
med den arbetshjälp, de pa detta sätt erhållit. De lia emellertid i många
fall sökt fa hänvisningstiden förlängd för särskilt lämpliga »arkivarbetare»,
men kommissionen har av ovan anförda skäl i allmänhet ansett sig icke böra
tillmötesgå dylika framställningar, då de avsett längre tid.

b. Statskommunala reservarbeten.

Omfattningen av de under åren 1935—1937 bedrivna statskommunala
reservarbetena åskådliggöres av tab. 23. Antalet vid dylika arbeten sysselsatta
undergick en fortsatt minskning, i stort sett svarande mot minskningen
i antalet hjälpsökande under samma tid. Liksom vid de statliga reservar -

52

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

Tab. 23. Antal statskommunala reservarbetare och kommuner med arbetslösa, sysselsatta
vid statskommunalt reservarbete åren 1935—1937.

Månad

19 3 5

19 3 6

19 3 7

Antal

kommuner

Antal

sysselsatta

Antal

kommuner

Antal

sysselsatta

Antal

kommuner

Antal

sysselsatta

Januari........

407

12,221

207

6,417

95

3,047

Februari........

426

12,662

197

6,209

98

3,132

Mars.........

445

12,851

188

5,865

95

3,005

April.........

414

11,780

186

5,631

89

2,775

Maj..........

353

10,843

187

5,655

81

2,242

Juni..........

325

10,168

161

4,940

70

2,017

Juli..........

299

9,132

146

4,223

61

1,643

Augusti........

251

8,325

119

3,438

52

1,394

September.......

223

7,232

108

3,302

51

1,387

Oktober :.......

212

6,626

105

3,181

53

1,449

November.......

220

6,845

101

3,090

55

1,476

| December.......

199

6,207

97

3,134

59

1,507

betena och av samma orsak sysselsattes under juli—september 1937 ett något
större antal arbetare vid de statskommunala reservarbetena än de i framställningen
den 5 mars 1937 beräknade styrkorna å 1,300 man under juli och
1,200 man under augusti och september. Under oktober, november och
december hölls emellertid en mindre arbetsstyrka än beräknade 1,500, 1,800
och 2,000 man. Denna minskning berodde emellertid icke på åtgärder från
kommissionens sida utan helt på att flertalet kommuner, som bedrevo statskommunala
reservarbeten, vanligen av tekniska skäl ej till fullo utnyttjade
givna sysselsättningstillstånd.

Kommissionen iakttog under år 1937 återhållsamhet med beviljande av
nya statskommunala reservarbeten. I tab. 25 lämnas en sammanställning

Tab. 24. Beräknade kostnader för under åren 1935, 1936 och 1937 beviljade stats k

o ni in ii it al a reservarbeten.

Månad

19 3 5

19 3 6

19 3 7

Samtliga

kostnader

kr

därav för all-männa vägar
kr

Samtliga

kostnader

kr

därav för all-männa vägar
kr

Samtliga

kostnader

kr

därav för all-männa vägar
kr

Januari . .

2,219,910

738,590

1,726,117

663,110

620,660

49,300

Februari . .

1,908,315

475,850

1,234,229

467,045

467,635

—

Mars . . .

1,987,865

555,300

724,680

308,640

265,190

60,430

April . . .

863,895

137,505

278,240

3,150

47.396

24,846

Maj ....

1,692,025

58,490

291,440

58,320

97.930

—

Juni . . .

314,297

78,100

254,835

57,450

133,280

—

Juli ....

205,053

109,100

155,290

77,700

247,631

108,921

Augusti . .

1,537,485

1,108,220

15,410

15,410

122,360

—

September .

821,400

234,900

189,760

131,115

114,240

52,691

Oktober . .

801,995

374,380

444,220

173,890

123,854

44,629

November .

1,440,270

—

1,836,885

190,020

1,248,235

178,700

December .

1,330,681

195,150

1,178,120

443,970

166,908

16,183

Summa

15,123,191

4,065,585

8,329,226

2,589,820

3,655,319

535,700

Winga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285. 53

Tab. 25. Statskommunala reservarbetare, fördelade på städer oell landsbygd

åren 1935—1937.

År och månad

Städer

Landsbygd

Hela riket

Antal

%

Antal

%

Antal

1935

Januari..............

5,060

41.4

7,161

58.6

12,221

Februari.............

5,205

41.1

7,457

58.9

12,662

Mars...............

5,322

41.4

7,529

58.6

12,851

April...............

5,036

42.8

6,744

57.2

11,780

Maj ...............

Juni...............

4,438

40.9

6,405

59.1

10,843

3,826

37.6

6,342

62.4

10,168

Juli...............

3,378

37.0

5,754

63.0

9,132

Augusti..............

3,184

38.2

5,141

61.8

8,325

September............

2,777

38.4

4,455

61.6

7,232

Oktober..............

2,528

38.2

4,098

61.8

6,626

November.............

2,761

40.3

4,084

59.7

6,845

December.............

2,787

44.9

3,420

55.1

6,207

19:16

Januari..............

3,102

48.3

3,315

51.7

6,417

Februari.............

2,990

48.2

3,219

51.8

6,209

Mars...............

2,996

51.1

• 2,869

48.9

5,865

April...............

3,026

53.7

2,605

46.3

5,631

Maj...............

2,727

48.2

2,928

51.8

5,655

Juni...............

2,234

45.2

2,706

54.8

4,940

Juli...............

1772

42.0

2,451

58.0

4,223

Augusti..............

1,446

1,437

42.1

1,992

57.9

3,438

September............

43.5

1,865

56.5

3,302

Oktober..............

1,385

43.5

1,796

56.5

3,181

November.............

1,451

47.0

1,639

53.0

3,090

December.............

1,688

53.9

1,446

46.1

3,134

1937

Januari..............

1,714

56.3

1,333

43.7

3,047

Februari.............

1,803

57.6

1,329

42.4

3,132

Mars...............

1,752

58.3

1,259

41.7

3,005

April...............

1,595

57.5

1,180

42.5

2,775

Maj ...............

Juni...............

1.164

51.9

1,078

48.1

2,242

1,002

49.7

1,015

50.3

2,017

Juli..............

820

49.9

823

50.1

1,643

Augusti..............

675

48.4

719

51.6

1,394

September.............

668

48.2

719

51.8

1,387

Oktober..............

719

49.6

730

50.4

1,449

November.............

691

46.8

785

53.2

1,476

December.............

770

51.1

737

48.9

1,507

rörande beräknade kostnader för de under åren 1935—1937 beviljade statskommunala
reservarbetena. Särskilda uppgifter meddelas i samma tabell
angående omfattningen av de statskommunala reservarbeten, som avse allmänna
vägar.

Kostnaderna för andra under år 1937 beviljade statskommunala reservarbeten
än sådana, som avse allmänna vägar, lia beräknats uppgå till
3,119,619 kronor. Fördelningen därav å arbetskostnader, materialkostna -

54

Bilaga till Kungl. May.ts proposition nr 285.

Tab. 26. Antalet från olika län vid statskommunala reservarbeten sysselsatta vid vissa

tidpunkter åren 1936 och 1937.

Län

19 3 6

19 3 7

31 /j

3%

31 h

31/l0

31/i

3%

31/?

31/io

hela

an-

talet

därav

hela

an-

talet

därav

städer

lands-

bygd

städer

lands-

bygd

Stockholms stad .

650

694

401

326

326

551

511

267

247

247

_ j

Stockholms ....

94

80

24

23

—

23

29

24

—

—

—

—

Uppsala.....

148

37

57

36

—

36

—

—

—

—

—

—

Södermanlands . .

76

68

—

—

—

''-

—

4

—

—

—

—

Östergötlands . . .

9

—

12

Jönköpings ....

202

220

121

99

99

—

96

83

26

—

—

- i

Kronobergs ....

80

83

43

45

10

35

37

22

10

—

—

- I

Kalmar.....

420

387

224

160

127

33

115

64

49

41

41

—

Gotlands.....

55

50

—

—

—

—

3

34

—

16

16

—

Blekinge.....

527

346

194

155

83

72

141

115

3

—

—

—!

Kristianstads . . .

17

39

5

—

—

—

4

9

—

—

—

—

Malmöhus ....

462

505

294

230

220

10

225

286

141

146

141

5

Hallands.....

115

141

60

24

24

—

83

40

37

10

10

- !

Göteborgs stad . .

172

168

• 163

147

147

—

44

83

64

50

50

—

Göteborgs och Bohns

län i övrigt . .

671

791

662

513

144

369

509

426

342

356

90

266

Alvsborgs ....

222

143

44

21

—

21

78

41

31

—

—

—

Skaraborgs ....

109

70

32

—

—

—

53

35

6

6

6

—

Värmlands ....

299

259

197

141

19

122

65

28

14

5

—

5

Örebro ......

108

132

72

75

75

—

83

41

15

6

6

—

Västmanlands . .

44

18

—

_

—

—

4

—

—

—

—

Kopparbergs . . .

90

57

lil

59

59

18

20

18

16

—

16

Gävleborgs ....

301

238

250

221

110

lil

219

174

103

120

110

10

Västernorrlands . .

1,065

816

1,017

821

—

821

538

615

495

406

O

404

Jämtlands ....

91

52

55

5

—

5

—

—

—

—

—

—

Västerbottens . . .

161

150

90

16

—

16

46

52

—

—

—

—

Norrbottens . . .

229

87

95

64

1

63

110

34

22

24

—

24

Hela riket

6,417

5,631

4,223

3,181

1,385

1,796

3,047

2,775

1,643

1,449

719

730

Därav familie-

försörjare

5,487

4,885

3,802

2,804

1,241

1,563

2,888

2,625

1,533

1,353

654

699

der, vartill statsbidrag beviljats, och övriga kostnader framgår av efterföljan -

de sammanställning.

Arbetskostnader .................................... kronor 1,928,875

Materialkostnader med statsbidrag.................... » 671,994

Kostnader utan statsbidrag .......................... » 518,750

Summa kronor 3,119,619.

De delar av kostnaderna för beviljade statskommunala reservarbeten, vartill
den 31 december 1937 icke utbetalats statsbidrag, beräknas uppgå till omkring
10.5 milj. kronor, varav 4.3 milj. kronor för allmänna vägar.

Arbetarna vid de statskommunala reservarbetena utgöras till övervägande
del av familjeförsörjare. Fr. o. m. senhösten 1936 har föreskrivits, att, där

55

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Tab. 27. Medeldagsförtjänster vid de statskommunala reservarbetena per 8-timmara

dagsverke åren 1935—1937.

(Specialarbetare ej medräknade.)

Månad

1935

kr

193G

kr

1937

kr

Januari.........

. . . . 5.21

5.63

6.33

Februari .......

. . . . 5.25

5.71

6.38

Mars..........

. . . . 5.32

5.77

6.49

April.........

5.83

6.64

Maj...........

5.93

6.87

Juni..........

. . . 5.59

5.88

6.79

Juli..........

. . . 5.59

5.88

6.72

Augusti.........

. . . . 5.72

5.92

6.97

September........

... 5.69

5.93

6.80

Oktober.........

. . . 5.61

5.94

6.90

November........

. . . 5.61

5.99

6.71

December........

. . . 5.69

6.03

6.42

ej kommissionen på särskild framställning medgivit undantag, personer
under 50 år få beredas sysselsättning vid dylika arbeten, endast för såvitt
de ha försörjningsplikt mot hustru eller hemmavarande barn.

Den omfattning, vari den statskommunala arbetslinjen kommit till användning
för städer och landsbygd, framgår av de uppgifter, som återfinnas
i tab. 25.

Den statskommunala arbetslinjens fördelning å olika län (med Göteborgs
stad utbruten ur länsindelningen) belyses av den i tab. 26 gjorda sammanställningen.
Det framgår av densamma, att minskningen i antalet reservarbetare
företer avsevärda variationer för olika delar av landet vid i tabellen
angivna tider, vilket givetvis sammanhänger med de dispositioner, kommissionen
funnit påkallade i anseende till utvecklingen å arbetsmarknaden.

Medeldagsförtjänsterna vid de statskommunala reservarbetena för åren
1935—1937 redovisas i tab. 27.

Dessa medeldagsförtjänster voro under 1937 liksom tidigare avsevärt
högre än motsvarande förtjänster vid de statliga reservarbetena. Detta förhållande
förklaras därmed, att de statskommunala reservarbetena i väsentligt
större utsträckning än de statliga äro förlagda till kommuner med förhållandevis
högre reservarbetslön. De variationer i lönerna, som återspeglas
i tabellen, bero — i likhet med motsvarande förhållande för de statliga reservarbetena
— delvis på i vad mån statskommunala reservarbeten under respektive
månader bedrivas inom kommuner med högre eller lägre lönelägen.

Såsom statskommunala reservarbeten ha även, ehuru i mindre omfattning
och under år 1937 endast i Stockholm, anordnats arkivarbeten för kontorister
och med dem jämställda.

Till statskommunala reservarbeten, avseende allmän väg, utgår statsbidrag
å totalkostnaden och med en bidragsprocent, som efter förslag av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen fastställes av kommissionen eller, i fall då högre
bidrag än 80 % föreslagits, av Kungl. Maj:t. För andra statskommunala re -

56

Bilaga lill Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Tab. 28. Omfattningen av statsbidrag över 50 * till arbetslöner vid statskommnnala

reservarbeten. Antal kommuner.

Period

55 %

60 %

65 %

70 *

75 %

80 %

85 %

90 %

95 %

Samma

Städer.

|

>/7 1934—28, 2 1935 .

• i 8

1

1

_

_

2

3

1

16

Vs—31/ia 1935 . . .

• 1 1

—

2

1

2

_

1

_

7

‘/i—S1/is 1936 . . .

1

3

_

1

_

_

5

Vi—S1/u 1937 . . .

2

1

1

—

—

—

—

—

4

Landsbygd.

V? 1934—28/a 1935 .

. 18

27

31

18

15

17

12

10

31

179

V»—S1/u 1935 . . .

. 1 12

25

15

13

9

11

11

10

23

129

Vi—SI/i3 1936 . . .

14

10

13

5

9

8

2

5

12

78

V»—31/12 1937 . . .

4

2

5

5

5

2

3

7

4

37

Hela riket.

i ‘A 1934—28/2 1935 .

. 1 26

28

32

18

15

19

15

11

31

195

! V#-”/» 1935 .. .

. ! 13

25

17

14

11

11

12

10

23

136

I V—31/!» 1936 . . .

. 14

11

16

5

10

8

2

5

12

83

i ''/i—1«/« 1937 . . .

6

3

6

5

5

2

3

7

4

41

servarbeten utgår visst statsbidrag å arbetslöner och bidrag med i regel lägre
andel å materialkostnader.

Den procentsats, efter vilken statsbidrag utgår till arbetskostnader vid
andra statskommunala reservarbeten än å allmänna vägar inom en kommun,
är densamma, som gäller för dagunderstödsverksamhet inom kommunen,
med de undantag, som betingas därav, att statsbidrag till arbetskostnaderna
aldrig sättes lägre än 30 %. Bidragsprocenten fastställes enligt de från den
1 juli 1936 gällande bestämmelserna av kommissionen, därest fråga är örn
en bidragsprocent, icke överstigande 75 %>. Högre bidragsprocent bestämmes
av Kungl. Maj:t. Den period, för vilken procentsats fastställes, har
tidigare i regel omfattat ett halvår men utgör från och med år 1936 ett kalenderår.
Den bidragsprocent, som medgivits för visst statskommunalt reservarbete,
skall enligt Kungl. Maj:ts beslut den 19 juli 1935 oförändrat gälla
för arbetet i fråga under hela den tid, varunder detsamma bedrives såsom
sådant, oavsett om bidragsprocenten för kommunen må under senare perioder,
varunder arbetet pågår, undergå några förändringar. Syftet härmed har
varit att möjliggöra för kommunerna att kunna på förhand överblicka och
med större säkerhet, än vad tidigare varit fallet, bedöma de ekonomiska konsekvenserna
av sådana arbetens bedrivande.

Uppgift angående antalet kommuner, för vilka statsbidragsprocenten till
kostnaderna för arbetslöner vid statskommunala reservarbeten under år 1937
fastställdes till mer än 50 %>, återfinnes i tab. 28, vari även lämnas uppgift
om fördelningen i förevarande hänseende mellan städer och landsbygd.

På grund av Kungl. Maj:ts ovan berörda beslut om giltighetstiden för den
för statskommunala reservarbeten beviljade bidragsprocenten utgingo emellertid
förhöjda statsbidrag till vissa arbeten i ett väsentligt större antal kommuner,
än som framgår av sammanställningen.

57

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Nedgången i antalet kommuner, som erhöllo förhöjt statsbidrag, var direkt
beroende på den minskade arbetslösheten, som i många fall medgav hjälpverksamhetens
nedläggande. Då arbetslöshetens omfattning inom en kommun
är en av de faktorer, som påverka statsbidragets storlek, bidrog arbetslöshetens
minskning även till sänkning av statsbidragsprocenterna och sålunda
även till en reducering av det antal kommuner, som medgåvos statsbidrag
utöver 50 °/o.

Den för en kommun fastställda procentsatsen gäller i allmänhet samtliga
inom kommunen under samma period beviljade statskommunala reservarbeten.
I vissa fall har dock statsbidrag medgivits med högre procentuell andel,
särskilt då fråga varit örn sådana arbeten, vilka ansetts tillgodose jämväl
andra statsintressen än direkt arbetslöshetspolitiska. Sålunda utgingo
under detta år statsbidrag till statskommunala reservarbeten, avseende anläggande
av flygfält, med 60 % och däröver för fyra städer, vilkas bidragsprocent
för övriga statskommunala reservarbeten var avsevärt lägre.
För arbeten av kulturhistorisk art (utgrävningar och restaureringsarbeten
i fråga om äldre byggnadsverk) m. m. utgingo likaledes statsbidrag
under året med högre bidragsprocent än den för respektive kommuner
eljest gällande.

Statsbidrag till kostnader för material, transporter och arbetsledning vid
andra statskommunala reservarbeten än arbeten, avseende allmänna vägar,
beviljades i regel med en bidragsprocent av något mer än hälften av den för
arbetslönerna fastställda statsbidragsprocenten. Större procentuell andel
fastställdes för några kommuner med stor och långvarig arbetslöshet och
högt skattetryck. Å andra sidan tog kommissionen under senare delen av
år 1937 som regel att icke bevilja statsbidrag å materialkostnader, då det på
grund av arbetslöshetens omfattning och för undvikande av kontantunderstödsverksamhet
ansetts nödvändigt att medgiva anordnandet av statskommunala
reservarbeten i sådana städer, för vilka med hänsyn till skattetrycket
fastställts en lägre bidragsprocent för arbetskostnader. Så var fallet beträffande
vissa arbeten i Stockholm, Landskrona, Halmstad, Kristinehamn och
Gävle.

Den fortgående förbättringen på arbetsmarknaden medförde, att i många
kommuner pågående statskommunala reservarbeten nedlades. Ofta reserve -

Tab. 29. Antal statskommunala reservarbetsföretag, som efter den 1 juli 1934 upphört
att bedrivas som reservarbete för att färdigställas i öppna marknaden, samt uppgift
örn beviljade oell avarbetade kostnader.

r ■

Av kommissionen

Därav säsom

T i (1

Antal arbets-

beviljade total-

reservarbete

företag

kostnader

avarbetat

kronor

kronor

>/i 1934—8°/o

V 7 1935—8>

1935 ..........

23

1,137,020

674,525

1936 ..........

100

5,551,823

3,726,326

7, 1936—80/o

1937 ..........

186

9,081,202

6,397,316

! >/, 1937—87»

1937 ..........

22

832,550

615,690

58

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

rades därvid arbetsobjekt för framtida hjälpbehov, men i andra fall funno
kommunerna anledning att själva i öppna marknaden färdigställa de nedlagda
arbetena i enlighet med kommunernas åtaganden vid statsbidragets beviljande.
I tab. 29 ha sammanställts vissa uppgifter rörande dylika arbeten,
vilka efter den 31 juli 1934 överförts till öppna marknadens arbeten. Den
markerade ökningen fr. o. m. den 1 juli 1936 torde i mycket hög grad sammanhänga
med att efter nämnda dag kommuner, inom vilka funnits tillfälligt
nedlagda statskommunala reservarbeten, från kommissionen erhållit meddelande
därom, att med hänsyn till det förbättrade arbetslöshetsläget tillstånd
till arbetenas återupptagande icke kunde förväntas inom den närmaste
framtiden samt uppmaning att söka färdigställa dessa arbeten utan bidrag
från kommissionen. Då kommunerna i stor utsträckning villigt tillmötesgått
dessa uppmaningar, lia en mängd arbeten, som eljest skulle ha förblivit
nedlagda under längre tid, färdigställts och tidigare kommit till avsedd nytta.

c. Kommunala reservarbeten.

Antalet vid rent kommunala reservarbeten under åren 1935—1937 sysselsatta
hjälpsökande belyses i tab. 30, i vilken även intagits uppgifter om antalet
vid statliga och statskommunala reservarbeten under samma tidsperiod
sysselsatta.

Vid kommunala reservarbeten sysselsattes i genomsnitt under år 1937
1,525 man, d. v. s. ungefär av det antal arbetslösa, som meddelades hjälp
genom reservarbete. Då motsvarande antal och andel 1936 var 2,407 och
7o> var sysselsättningen vid kommunala rcservarbeten relativt större under
1937 än under 1936.

Tab. 80. Arbetslinjens omfattning åren 1035—1937.

Månad

Antal s

y s s

e 1 s

att

a

Summa sysselsatta
vid olika slag av
reservarbeten

i % av bela an-talet rapporterade
hjälpsökande
arbetslösa

vid statliga
reservarbeten 1

vid stats-kommunala
reservarbeten

vid kommunala
reservarbeten

1935

1936

1937

1935

1936

1937

1935

1936

1937

1935

1936

1937

1935

1936

1937

Jan. .

19,190

11,348

7.818

12,221

6,417

3,047

5,318

3,885

2,885

36,729

21,650

13,750

39.3

35.3

41.0

Febr.

19,232

11,088

7,862

12.662

6,209

3,132

5,543

3,709

2,751

37,437

21,006

13,745

41.7

36.1

43.9

Mars .

19,392

10,171

6,740

12,851

5,865

3,005

4,674

3,468

2,276

36,917

19,504

12,021

44.2

36.7

43.3

April

17,345

9,140

5,659

11,780

5,631

2,775

3,455

2,672

1,790

32,580

17,443

10,224

43.4

37.4

46.0

Maj .

18.878

10,578

4,147

10,843

5,655

2,242

2,813

2,164

1,417

32,534

18,397

7,806

53.2

53.2

49.3

Juni .

20,398

10,453

3,510

10,168

4,940

2,017

2,697

1,929

1,098

33,263

17,322

6j625

65.0

67.0

58.0

Juli .

18,215

9,299

3,027

9,132

4,223

1,643

2,200

1,734

863

29,547

15,256

5,533

69.4

70.9

56.5

Äng. .

16,288

8,184

2,680

8,325

3,438

1,394

2.551

1,673

832

27,164

13,295

4^906

65.1

64.0

51.2

Sept..

14,356

7,479

2,302

7,232

3,302

1,387

2,759

1,575

875

24,347

12,356

4,564

59.1

59.1

46.7

Okt. .

13,320

7,001

2,139

6,626

3,181

1,449

2,833

1,702

989

22,779

11,884

4,577

48.4

48.1

Nov. .

13,181

7,424

2,444

6,845

3,090

1,476

3,301

2,220

1,285

23.327

12,734

5,205

43.1

44.3

32-2

Dec. .

11,389

6,648

2,212

6,207

3,134

1,507

3,154

2,152

1,268 1

20,750

11,934

4,987

35.8

38.7

26.6

1 Enligt mänadsrapporterna, ej efter styrbebeskeden från arbetsplatserna.

Bilaga till Kungl. Majds proposition nr 285.

59

2. Understödslinjen.

a. Dagunderstöd.

Dagunderstödsverksamheten har av kommissionen alltid behandlats allenast
såsom supplement till den arbetslöshetshjälp, som kunnat lämnas i form
av reservarbete. Den har även under år 1937 bedrivits i begränsad omfattning
och huvudsakligen förekommit under vintermånaderna, då, på grund
av det ökade hjälpbehovet och de av årstiden orsakade svårigheterna att bedriva
arbeten i det fria, hjälp måst lämnas ett antal kommuner i form av
statsbidrag till dagunderstöd. Dagunderstödsverksamhetens omfattning under
året redovisas i tab. 31, i vilken även lämnas jämförelsesiffror för åren

Tab. 81. Antal kommuner, som bedrivit understödsverksamliet med statsbidrag, och
antalet dagunderstödda (ej kursdeltagare) åren 1935—1937.

Månad

19 3 5

19 3 6

19 3 7

Kom-

muner

Dag-

under-

stödda

Kom-

muner

Dag-

under-

stödda

Kom-

muner

Dag-

under-

stödda

Januari............

114

16,129

82

11,226

50

5,497

Februari...........

114

17,450

86

13,305

54

6,073

Mars.............

82

15,962

74

12,982

52

5,774

April.............

63

11,859

60

9,321

37

3,565

Maj.............

24

4,335

14

2,901

12

1,506

Juni.............

3

249

5

465

2

140

Juli.............

9

598

—

—

—

—

Augusti............

9

400

—

—

—

—

September..........

9

260

—

—

—

—

Oktober............

15

807

4

142

3

167

November...........

45

3,336

22

1,968

18

1,284

December...........

76

7,685

56

4,211

42

3,251

1935 och 1936. Av tabellen framgår, att dagunderstöd under juli, augusti
och september månader 1937, liksom under motsvarande tid 1936 kunde helt
undvikas. Kommissionen fann sig emellertid böra lämna medgivande till
påbörjande under oktober 1937 av dagunderstödsverksamhet i 3 kommuner
i Västernorrlands län, nämligen Alnö, Skön och Timrå, vilka vid denna tid
besvärades av en ökad arbetslöshet bland sågverksarbetare. Senare tillkommo
liknande svårigheter för en del andra kommuner i sågverksdistrikten
samt för vissa stenindustrikommuner och slutligen, under sista delen av året,
nödgades man tillgripa dagunderstödsverksamhet jämväl för arbetslöshetsklientelet
i storstäderna och en del medelstora städer. På grund av att de
arbetslösas sysselsättande vid reservarbeten, statliga och statskommunala,
ansetts böra begränsas, kom dagunderstödsverksamheten under innevarande
budgetår att bli av förhållandevis större omfattning än under nästföregående
budgetår. För att förebygga de olägenheter i vissa avseenden, som medfölja

60

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Tab. 32. Antalet dagunderstödda (ej kursdeltagare), fördelade på län vid vissa

tidpunkter åren 1935—1937.

Antal dagnu

derstödd

a

Län

3 Vi

30/4

31h

31/l0

1935

1936

1937

1935

1936

1937

1935

1936

1937

1935

1936

1937

Stockholms stad .

3,797

2,141

1,086

3,093

1,474

433

Stockholms . . .

364

157

59

75

100

25

_

_

_

_

_

_

Uppsala.....

238

90

—

60

—

25

—

—

—

-

-

—

Södermanlands . .

32

23

Ostergötlands . .

364

335

159

175

250

100

—

—

—

—

—

—

Jönköpings . . .

Kronobergs . . .

15

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Kalmar.....

310

174

113

—

36

25

—

—

—

—

—

Gotlands ....

40

—

—

■ _

_

_

—

_

_

—

—

—

Blekinge ....

198

55

—

—

—

—

40

—

—

—

—

—

Kristianstads . .

30

Malmöhus ....

1,734

1,366

965

809

1,002

475

_

_

_

_

_

Hallands ....

40

22

5

—

12

Göteborgs stad . .
Göteborgs o. Bohus

2,900

1,600

513

2,328

1,300

300

—

—

—

—

—

län i övrigt . .

849

707

322

517

194

139

543

—

—

496

5

—

Älvsborgs ....

103

20

—

60

—

44

—

—

—

—

—

—

Skaraborgs . . ,

50

34

—

_

34

—

—

—

—

—

—

—

Värmlands . . .

674

153

109

240

130

52

15

—

—

10

—

—

Örebro.....

325

99

75

200

143

_

—

_

—

—

—

—

Västmanlands . .

99

Kopparbergs . . .

410

242

—

277

110

Gävleborgs . . .

831

646

200

987

625

203

—

_

—

—

—

—

V ästernorrlands .

2,416

2,736

1,671

2,570

3,256

1,586

—

—

—

301

137

167

Jämtlands ....

Västerbottens . .

—

86

_

_

100

_

_

_

—

—

—

—

Norrbottens . . .

310

540

220

468

555

158

—

—

—

—

—

—

Summa

16,129

11,226

5,497 lil 1,859

9,321

3,565

598

—

—

807

142

167

Antal kommuner

114

83

50

63

60

37

9

—

—

15

4

3

dagunderstödsverksamheten, och även få en viss garanti för att dagunderstöd
skulle tillkomma i första hand personer med stort behov av hjälp, vilka på
grund av ålder eller familjeförhållanden ansågos icke böra utsändas till statliga
reservarbeten utom hemorten, föreskrev kommissionen i regel, att dagunderstöd
med statsbidrag finge utgå till personer under 50 år allenast om
försörjningsplikt mot hustru eller hemmavarande barn förelåge. Dessa regler
korrespondera mot de inskränkande bestämmelser, som i flertalet fall
lämnats beträffande sysselsättning vid statskommunalt reservarbete. I särskilda
fall medgav kommissionen efter ansökan från respektive arbetslöshetskommittéer,
att dagunderstöd tilldelades även andra arbetslösa än ovan nämnda.
Under tiden 15 december 1937—15 januari 1938 tillämpades dessa inskränkande
bestämmelser endast undantagsvis, enär flertalet statliga reservarbeten
i samband med julhelgen bedrevos i mycket ringa utsträckning.

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

öl

Tab. 33. Antal kommuner med över 50 < i statsbidrag till dagunderstöd.

Period

55 %

60 %

65 %

70 %

75 %

80 %

85 %

90 *

95 % I

Summa

Städer.

''/t 1934—28/a 1935 . .

6

1

1

O

1

_

11

Vs—S1/i2 1935 ....

—

1

—

2

—

1

4

‘/i—1>Vi» 1936 ....
•/i-87i2 1937 ....

—

1

3

—

1

—

—

—

5

1

1

1

—

o

Landsbygd.

V? 1934—S8,/s 1935 . .

l/s—sy,2 1935 ....

3

9

8

6

4

9

5

6

31

81

3

7

6

4

3

4

7

5

19

58

Vi—S1/n 1936 ....
Vi—S1/is 1937 ....

2

3

9

3

8

6

1

4

13

49

1

2

4

4

4

2

4

7

5

33

Hela riket.

Vt 1934—ss/2 1935 . .

9

10

8

6

4

10

7

7

31

92

V»-31/i2 1935 ....

3

7

7

4

5

4

8

5

19

62

Vi—31,/i2 1936 ....

2

4

12

3

9

6

1

4

54

Vi—1»Via 1937 ....

2

3

5

4

4

2

4

7

5

36

Kontantunderstödsverksamhetens geografiska fördelning, sedd mot bakgrunden
av förhållandena under tidigare år, då arbetslösheten icke varit så
lokalt betonad som för närvarande, framgår av tab. 32.

Kvinnor hava endast i ett fåtal fall, huvudsakligen i Stockholm, kommit
i åtnjutande av dagunderstöd.

Dagunderstöd lämnas företrädesvis kontant men kan även lämnas in natura.
Under december 1937 utgick dagunderstödet i 32 kommuner med kontanta
belopp, i 5 kommuner in natura och i 5 kommuner såväl kontant som
in natura.

Enligt hjälpkungörelsen äga arbetslöshetskommittéerna såsom villkor för
åtnjutande av dagunderstöd föreskriva viss motprestation (arbetsplikt). Av
de 42 kommuner, som vid utgången av december 1937 utdelade dagunderstöd
med statsbidrag, tillämpade 4 bestämmelserna om arbetsplikt.

Under första kvartalet 1937 medgavs arbetslöshetskommittén i Norrköping
rätt att i samband med kursverksamhet lämna dagunderstöd till arbetslösa
sjömän utan hemortsrätt i vederbörande kommun med högre statsbidrag, 75
procent, än vid övrig understödsverksamhet i staden. I övrigt förekom särskild
understödsverksamhet för sjömän icke under år 1937.

Vid sitt fastställande av statsbidragets storlek har kommissionen regelmässigt
utgått från skattetrycket i kommunen under de tre senast förflutna åren
samt arbetslösheten i förhållande till folkmängden. Före den 19 juli 1935 togs
därvid hänsyn till arbetslösheten under en nyligen förfluten 6-månadersperiod.
Genom kungl, brev nämnda dag föreskrevs emellertid, på kommissionens
förslag, att arbetslösheten under 12 månader skulle beaktas, varigenom
säsongvariationernas inverkan neutraliserades. Den tid, för vilken statsbidragsprocenten
fastställdes, ändrades samtidigt från 6 månader till ett år.

62

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

Den 20 september samma år uttalade kommissionen i underdånig skrivelse,
att de väsentligt förbättrade arbetsförhållandena i vissa fall kunde för kontantunderstödsverksamheten
motivera även lägre statsbidrag än 50 %, vilket
tidigare varit den lägsta andelen för statsbidrag till dagunderstödsverksamhet.
Då detta uttalande icke mötte någon erinran från Kungl. Maj:ts
sida, medgav kommissionen en del kommuner statsbidrag till understödsverksamhet
för år 1936 med mindre än 50, dock lägst 30 °/o. Från och med
år 1937 har gränsen sänkts till 10 procent. För sin avsikt att vidtaga denna
senare ändring redogjorde kommissionen i en underdånig skrivelse den
25 september 1936, däri sänkningen motiverades bl. a. med nödvändigheten
alt under vintermånaderna medgiva dagunderstödsverksamhet även i kommuner,
vilka på grund av sitt ekonomiska läge borde vara i stånd att bära
den övervägande delen av kostnaderna för understödsverksamheten.

Såsom framgår av tab. 33, beviljades statsbidrag med över 50 % ett antal
kommuner för år 1937. I en del fall, främst då statsbidraget beviljades
med mer än 75 %, fastställdes procentsatsen av Kungl. Maj:t.

Dagunderstöd får per dag och arbetslös utgå högst med ett belopp, som av
kommissionen fastställts i relation till den för kommunen gällande reservarbetslönen
samt den arbetslöses ålder och försörjningsplikt. För närvarande
äro dessa belopp högst 5:60 kronor. I genomsnitt för hela riket uppgingo
under år 1937 dagunderstöden till 2 kronor 95 öre, varav 1 krona 37
öre (46 %) utgjorts av statsbidrag. Motsvarande genomsnittssiffror för föregående
år voro 2 kronor 66 öre och 1 krona 27 öre (47.7 %>).

b. Hyreshjälpsverksamhet.

Den omfattning, vari kommissionen medgav tillstånd till bedrivande av
hyreshjälpsverksamhet under år 1937, framgår av efterföljande sammanställning
av antalet kommuner, som erhöllo dylikt tillstånd under respektive
perioder.

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli Aug. Sept. Okt. Nov.

Dec.

Städer ....

. . 11

13

13

10

7

—

_ _ _ O

6

Landsbygd . .

. . 11

15

14

10

6

4

— — — 1 4

7

Summa . . .

. . 22

28

27

20

13

4

- — - 1 7

13

Liksom under de två närmast föregående åren medgavs under år 1937 hyreshjälpsverksamhet
icke för tredje kvartalet.

c. Kommunal understödsverksamhet.

Ehuru även den rent kommunala understödsverksamheten undergick
minskning under år 1937, var denna minskning förhållandevis mindre. Anmärkningsvärt
är i detta avseende, att antalen kommunalt understödda under
juni och juli 1937 voro icke blott relativt utan även i absoluta tal större

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285. 63

Täln 84. Understödslinjens omfattning’ (kursdeltagare inbegripna) åren 1935—1937.

Månad

Antal understödstagare

Summa understöds-tagare

Procent av hela
antalet rapporte-rade arbetslösa

med statsbidrag

med enbart
kommunala medel

1935

1936

1937

1935

1936

1937

1935

1936

1937

1935

1936

1937

Januari . .

17,849

11,824

5,497

5,959

4,799

3,433

23,808

16,623

8,930

25.5

27.1

26.6

Februari . .

19.350

14,131

6,130

5,131

5,393

3,119

24,484

19,524

9.249

27.3

33.6

29.6

Mars . . .

17,999

13,823

5,849

4,153

4,744

2,584

22,152

18,567

8,433

26.5

34.9

30.4

April . . .

13,503

10,104

3,606

3,730

4,350

2,375

17,233

14,454

5,981

22.9

31.0

26.9

Maj ....

5,038

3,181

1,506

2,875

2,566

2,252

7,913

5,747

3,758

12.9

16.6

23.7

Juni ....

497

567

140

1,943

1,828

1,854

2,440

2,395

1,994

4.8

9.3

17.4

Juli ....

774

45

_

1,631

1,569

1,630

2,405

1,614

1,630

5.6

7.5

16.6

Augusti . .

509

33

—

1,991

1,758

1,488

2,500

1,791

1,488

6.0

8.6

15.6

September .

381

2,342

2,108

1,719

2,723

2,108

1,719

6.6

10.1

17.6

Oktober . .

997

172

167

3,769

2,667

2,239

4,766

2,839

2,406

10.1

11.5

19.4

November

3,653

1,998

1,300

4,309

2.816

2,826

7,962

4,814

4,126

14.7

16.7

25.5

December .

8,039

4.241

3,266

4,439

3,441

3,064

12.478

7,682

6,330

21.5

24.9

33.7

än siffrorna för samma månader 1936. Minsta antalet under året kommumalt
understödda, 1,488 redovisas för augusti.

Närmare uppgifter rörande den kommunala understödsverksamheten lämnas
i tab. 34.

d. Understödslinjens omfattning.

I tab. 34 återfinnes även en sammanställning av vissa uppgifter beträffande
understödslinjen. Tabellen ger vid en jämförelse med tab. 30 vid handen,
att understödslinjen, bortsett från november och december 1937, fortfarande
intager en i förhållande till arbetslinjen underordnad plats inom
hjälpverksamheten men att från och med maj 1937 till årets slut antalet understödda
i förhållande till antalet anmälda arbetslösa var större än under
motsvarande tid 1936.

3. Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.

I anledning av den förut omnämnda minskningen av ungdomsarbetslösheten
begränsades den för hjälp åt unga arbetslösa särskilt avsedda hjälpverksamheten
under år 1937 i ännu högre grad än som skett under nästföregående
år.

Hjälpåtgärderna anordnades under år 1937 i huvudsak efter samma riktlinjer
som under år 1936 och sålunda under de tre huvudformerna kursverksamhet,
frivillig arbet st junst och ungdomsreservarbeten.

Kursverksamheten undergick den största minskningen i förhållande till de
föregående åren. Sammanlagt anordnades under 1937 9 kurser, varav 4 i
städer och 5 i landskommuner med respektive 91 och 47 eller sammanlagt

64 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Tab. 35. Den frivilliga arbetstjänstens omfattning. Antal läger och arbetselever.

T i d

Statskommunala

arbetsläger

Statliga

arbetsläger

Antal

läger

Antal

elever

Läger-

anordnare

Antal läger anordnade
av kommissionen

Å E

t a 1

städer

lands-

kom-

muner

helt i
egen
regi

i samband
med skogs-vårdsstyrel-ser eller hus-hållnings-sällskap

Summa

elev-

plat-

ser

elever

elev-

dagar

vistelse-tid per
elev i
medeltal
(veckor)

1933/1934

24

870

12

9

14

,

21

925

1,513

93,625

9

1934/1935

13

400

5

1

25

2

27

1,600

3,621

356,798

14

1935/1936

7

258

4

—

23

—

23

1,330

1,830’

146,217

11

1936/1937

7

116

2

—

10

—

10

540

7202

62,873

12

Pågående

3l/ta 1937

2

29

1

3

—

3

240

159

—

—

138 elevplatser. Kursernas längd varierade från 5 till 16 veckor. Tre av
kurserna avsågo undervisning i träslöjd. I övrigt må nämnas en kurs för
värmeledningsskötare, en kurs i elektrisk svetsning samt en kurs i skogsavverkningsteknik
för arbetslösa från en sågverkskommun. Det största antalet
kurser pågick i början av året. Vid årets slut bedrevs endast en kurs.

Statsbidrag beviljades under år 1937 till kursledar- och lärararvoden med
8,678 kronor och till undervisningsmateriel med 3,304 kronor 70 öre, därav
under senare halvåret respektive 2,128 och 2,632 kronor 40 öre. Att materielbidraget
till kurser under senare halvåret var jämförelsevis stort sammanhänger
med att under detta halvår statsbidrag medgavs till den förut
nämnda svetsningskursen, för vars bedrivande dyrbara aggregat måste anskaffas.
Kursdeltagarna erhöllo dagunderstöd med statsbidrag under kurstiden.

Antalet deltagare i frivillig arbetstjänst uppgick under år 1937 högst till
250 (i januari) och lägst till 181 (i november).

Statskommunala arbetsläger anordnades under året i två städer. Det ena
i Stockholms arbetslöshetskommittés regi, hade till arbetsobjekt huvudsakligen
uppförande av vissa byggnader å det s. k. Judarnreservatet i Bromma.
Det andra lägret, vilket anordnats av Göteborgs arbetslöshetskommitté, valett
s. k. öppet arbetsläger (d. v. s. med arbetseleverna boende i sina hem) med
verksamhetens tyngdpunkt lagd på yrkesutbildning för mekaniker.

Vid årets början pågingo 4 statliga arbetsläger. Vid två av dessa läger
meddelades utbildning i snickeri och mek. verkstadsarbete och vid de två
andra lämnades yrkesutbildning i praktiskt jordbruksarbete.

Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott anhöll i början av 1937,
att kommissionen måtte upprätta ett arbetsläger å egendomen Strömbacka
invid Piteå, samt meddelade, att utskottet sedermera ämnade föreslå landstinget
upprättande å egendomen av verkstadsskolor för arbetslös ungdom

1 Av dessa elever lia 150 st. under budgetåret även deltagit i statligt reservarbete.

2 > > > > 15 > » > > > * > >

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285

65

Tub. 36. Den statliga och statsunderstödda ungdomshjälpens omfattning.

Åren 1935-1937.

År och
månad

Antal del-tagare i kur-

Frivillig arbetstjänst

Antal

arbetslösa

Summa delta-gare i kurser,

ser med av
kommissio-nen beviljat
statsbidrag

Arbets-elever i
statliga
läger

Arbets-elever i
statskom.
läger

Summa

sysselsatta
vid ung-doms reserv-arbeten

frivillig arbets-tjänst och ung-domsreserv-arbeten

1935

i Januari ....

1,720

1,088

134

1,222

69

3,011

| Februari ....

1,900

1,215

154

1,369

68

3,337

| Mars......

2,083

1,182

124

1,306

57

3,446

April.....

1,672

1,063

123

1,186

63

2,921

Maj......

716

941

84

1,025

45

1,786

| Juni ......

248

613

70

683

—

931

Juli......

176

501

75

576

16

768

Augusti ....

109

317

79

396

64

569

September . . .

121

269

66

335

90

546

Oktober ....

190

299

52

351

177

718

November . . .

317

418

48

466

217

1,000

December....

354

269

49

318

237

909

1936

Januari ....

598

430

52

482

339

1,419

Februari ....

826

487

51

538

397

1,761

Mars......

882

539

91

630

373

1,885

April.....

812

396

93

489

331

1,632

Maj......

287

372

80

452

293

1,032

Juni......

102

252

68

320

229

651

Juli......

45

205

56

261

205

511

Augusti ....

33

167

52

219

153

405

September . . .

—

164

53

217

142

359

Oktober ....

30

181

59

240

156

426

November . . .

30

219

58

277

206

513

December....

30

180

57

237

174

441

1937

Januari ....

—

190

60

250

195

445

Februari ....

57

185

58

243

181

481

Mars......

75

192

52

244

146

465

April......

41

170

44

214

76

331

Maj......

—

163

43

206

56

262

Juni......

—

165

42

207

18

225

Juli......

—

157

39

196

20

216

Augusti ....

—

161

39

200

23

223

September . . .

—

161

37

198

29

227

Oktober ....

—

157

35

192

47

239

November . . .

16

151

30

181

78

275

December....

16

155

29

184

29

229

för utbildning till murare, byggnadssnickare, mek. verkstadsarbetare, rörarbetare,
elektromontörer och bilmekaniker. Vid anordnande av ett arbetsläger
å egendomen vore önskvärt, att sådana anordningar beträffande lokaler
och maskinell utrustning vidtogos, att de blivande verkstadsskolorna
kunde beräknas få nytta därav. Sedan kommissionen underställt ärendet
Bihang till riksdagens protokoll 19118. 1 sami. Nr 28-5. 5

66

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Kungl. Maj:ts prövning och Kungl. Majit förklarat, att hinder icke mötte för
kommissionen att anordna ett arbetsläger å egendomen, öppnades i maj
1937 ett ännu pågående arbetsläger å egendomen. Arbetseleverna, vilkas antal
i regel uppgått till 65, och vilka sysselsatts med uppförande av en
större verkstadsskolbyggnad i tegel jämte ändrings- och reparationsarbeten
å redan befintliga byggnader, ha under ledning av lägrets lärare utfört allt
arbete därmed och därigenom förvärvat praktik i vissa av de yrken, vari
vidare utbildning skall lämnas vid de blivande verkstadsskolorna.

Vid slutet av 1937 pågick verksamheten vid 3 arbetsläger. Ett läger, som
bedrivits å den av kommissionen arrenderade egendomen Long i Grums
socken i Värmlands län, har nu nedlagts, och egendomen skall av kommissionen
avträdas den 14 mars 1938. En redogörelse för verksamheten vid
detta läger återfinnes i bilaga till Kungl. Majits proposition nr 302 till 1937
års riksdag, sid. 81.

Omfattningen av den frivilliga arbetstjänsten belyses av tab. 35.

Under januari 1937 bedrevos 6 ungdomsreservarbeten, varav 5 statliga och
1 statskommunalt. Det senare arbetet, som avslutades under hösten 1937,
omfattade utförandet av en vägbyggnad samt meddelande av viss teoretisk
undervisning åt arbetarna. Av de statliga ungdomsreservarbetena avslutades
under året 4. Därav utgjordes tre av s. k. huggarskolor, vilka anordnats i
syfte att ge utbildning i skogsavverkning åt ynglingar från kommuner, där
stark efterfrågan å arbetskraft till skogarna brukar förekomma. Det 4:e
av de under året slutförda statliga ungdomsreservarbetena hade till arbetsobjekt
anläggande av en golfbana vid Tylösand i Halland, och arbetet därå
avslutades i juni 1937.

Under senhösten 1937 startades en ny huggarskola, vilken pågick vid årets
slut.

Vissa uppgifter rörande den statliga och statsunderstödda ungdomshjälpen
under åren 1935—1937 återfinnas i tab. 36. De under 1936 och 1937
tillkomna verkstadsskolorna för arbetslös ungdom ha givetvis bidragit till
att en så avsevärd begränsning kunnat vidtagas i fråga om den yrkesutbildning,
som inrymts i den av kommissionen anordnade ungdomshjälpen.

Efter uppdrag av Kungl. Majit den 13 april 1934 upprättades samma år
ett statligt arbetsläger, avseende anläggande av ett tiotal småbruk vid Pengsjöby
i Västerbottens län. Det omlades sedermera till statligt ungdomsreservarbete
och bedrevs i denna form under hela år 1937 samt pågår alltjämt.

4. Hjälpverksamhetens omfattning m. m.

Tab. 37 å sid 39 ger en överblick över hjälpverksamhetens olika former
och omfattning under de senare åren. En schematisk bild av hjälpens fördelning
å olika hjälpformer under varje månad 1937 återfinnes i diagram 2,
sid. 53.

Av tabellen framgår, att totalantalet av stat och kommun hjälpta i för -

Tab. 37. Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta arbetslösa. Åren 1935—1937.

År och månad

Arbetslinjen

UnderstSdslinjen

Ungdomshjälpen

Summa hjälptaj

i statliga
reserv -arbeten
syssel-satta

i stats-kornmu-nala re-servarbe-ten sys-selsatta

i kom-munala
reserv-arbeten
syssel
satta

Summa

% av
hela an-talet
hjälp-sökande

1 dag-under-stödda
med
stats-bidrag

kom-

munalt

under-

stödda

Summa

% av
hela an-talet
hjälp-sökande

kurs-

del-

tagare

del-tagare i
frivillig
arbets-tjänst

i ung-doms-reserv-arbeten
syssel-satta

Summa

% av
hela an
talet
hjälp-sökande

Antal

% »v
hela an-talet-hjälp-sökande

1935

Januari .

19,190

12,221

5,318

36.729

39.3

16,129

5,959

22,088

23.6

1,865

1,222

69

3,156

3.4

61,973

66.3

April . .

17,345

11.780

3,455

32,580

43.4

11,859

3,730

15,589

20.7

1,740

1,186

63

2,989

4.0

51,158

68.1

Juli . . .

18,215

9,132

2,200

29,547

69.4

598

1,631

2,229

5.2

232

576

16

824

1.9

32,600

76.5

Oktober .

13,320

6,626

2,$83

22,779

48.4

807

3,769

4,576

9.7

253

351

177

781

1.7

28,136

59.8

1930

Januari .

11,348

6.417

3,885

21,650

35.3

11,226

4,799

16,025

26.1

710

482

339

1,531

2.5

39,206

63.9

Februari .

11,088

6,209

3,709

21,006

36.1

13,305

5,393

18,698

32.2

960

538

397

1,895

3.3

41,599

71.6

Mars. . .

10,171

5,865

3,468

19,504

36.7

12,982

4,744

17,726

33.3

1,019

630

373

2,022

3.8

39,252

73.8

April . .

9,140

5,631

2,672

17,443

37.4

9,321

4,350

13,671

29.3

868

489

331

1,688

3.6

32,802

70.3

Maj . . .

10,578

5,655

2,164

18,397

53.2

2,901

2,566

5,467

15.8

293

452

293

1,038

3.0

24,902

72.0

Juni . . .

10,453

4,940

1,929

17,322

67.0

465

1,828

2,293

8.9

107

320

229

656

2.5

20,271

78.4

Juli . . .

9,299

4,223

1,734

15,256

70.9

_

1,569

1,569

7.3

48

261

205

514

2.4

17,339

80.6

Augusti .

8.184

3,438

1,673

13,295

64.0

—

1,758

1,758

8.5

33

219

153

405

1.9

15,458

74.4

September

7,479

3,302

1,575

12,356

59.1

—

2,108

2,108

10.1

—

217

142

359

1.7

14,823

70.9

Oktober .

7,001

3,181

1,702

11,884

48.1

142

2,667

2,809

11.4

30

240

156

426

1.7

15,119

61.2

November

7,424

3,090

2,220

12,734

44.3

1,968

2,816

4,784

16.fi

52

277

206

535

1.9

18,053

62.8

December.

6,648

3,134

2,152

11,934

38.7

4,211

3,441

7,652

24.9

53

237

174

464

1.6

20,050

65.1

1 1937

Januari

7,818

3,047

2,885

13,750

41.0

5,497

3,433

8,930

26.7

39

250

195

484

1.4

23,164

69.1

Februari .

7,862

3,132

2,751

13,745

43.9

6,073

3,119

9,192

29.4

96

243

181

520

1.7

23,457

75.0

Mars . . .

6,740

3,005

2,276

12,021

43.8

5,774

2,584

8,358

30.1

lil

244

146

501

1.8

20,880

75.2

April . .

5,659

2,775

1,790

10,224

46.0

3,565

2,375

5,940

26.7

69

214

76

359

1.6

16,523

74.3

Maj . . .

4,147

2,242

1,417

7,806

49.3

1,506

2,252

3,758

23.7

17

206

56

279

1.8

11,843

74.8

Juni . . .

3,510

2,017

1,098

6,625

58.0

140

1,854

1,994

17.5

8

207

18

233

2.0

8,852

77.5

Juli . . .

3,027

1,643

863

5,533

56.6

_

1,630

1,630

16.6

_

196

20

216

2.2

7,379

75.3

Augusti .

2,680

1,394

832

4,906

51.2

—

1,488

1,488

15.6

—

200

23

223

2.8

6,617

69.1

September

2,302

1,387

875

4,564

46.7

—

1,719

1,719

17.6

—

198

29

227

2.3

6,510

66.6

Oktober .

2,139

1,449

989

4,577

36.9

167

2,239

2,406

19.4

_

192

47

239

1.9

7,222

58.2

November

2,444

1,476

1,285

5,205

32.2

1,284

2,826

4,110

25.4

21

181

78

280

1.7

9,595

59.3

December.

2,212

1,507

1,268

4,987

26.6

3,251

3,064

6,315

33.7

39

184

29

252

1.3

11,554

61.6

Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 285.

68

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

hållande till hela antalet hjälpsökande arbetslösa under 1937 liksom under
1936 i stort sett varit något större än under 1935. Det torde observeras, att
tabellerna även innesluta uppgifter om de arbetslösa, som lämnats bistånd
enbart av kommunerna.

Den i kommissionens tjänst anställda förvaltningspersonalen, omfattande
såväl det centrala kansliet som arbetsplatser m. m. utgjordes vid utgången
av december 1937 av inalles 427 befattningshavare, varav 129 voro anställda
vid kommissionens centrala kansli och 298 vid arbetsplatserna och arbetslägren.
Motsvarande antal vid utgången av 1936 voro 191 vid kommissionens
centrala kansli och 554 vid arbetsplatserna och arbetslägren eller inalles 745.

Till besvärsnämnden för reservarbetslöner inkommo under 1937 sammanlagt
17 klagomål. Under året avgjordes 21 ärenden, varav 4 utgjorde från
föregående år balanserade sådana; 20 av ärendena avsågo reservarbetslönens
storlek och ett ärende en fråga, som av nämnden befunnits falla utanför
dess befogenhetsområde. Till kommissionen remitterades 19 ärenden för
utredning och yttrande. Kommissionen höjde därvid reservarbetslönen i 3
fall. I 3 andra fall höjdes lönen av besvärsnämnden.

Reservarbetslönens storlek för de kommuner, för vilka dylik lön fastställts
och som till kommissionen rapporterat, att hjälpsökande arbetslösa funnos
inom kommunen vid utgången av 1937, belyses av efterföljande sammanställning.
Antalet dylika kommuner utgjorde 216, varav 73 städer och 143
landskommuner.

R e s e r v a r b e t s 1 ö n kronor

8:40 8:— 7:60 7:20 6:80 6:40 6:— 5:60 5:20 4:80 4:40

Städer.......... 1 1 1 2 9 23 20 13 3 — —

Landskommuner......— — 3 — 1 2 — 7 34 60 36

Summa 1 1 4 2 10 25 20 20 37 60 36

För vissa områden inom en del kommuner har därjämte fastställts särskilda
reservarbetslöner, högre än de för kommunen i övrigt gällande. Anledningen
har varit, att för dessa områden löneläget i öppna marknaden på
grund av industriell verksamhet varit högre än för övriga delar av kom -

munen.

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

69

III. Hjälpverksamhetens beräknade kostnader
under återstoden av innevarande budgetår.

I sin underdåniga skrivelse den 24 november 1937 anmälde kommissionen,
att den för det dåvarande icke funne anledning att hemställa om utverkande
av något anslag för innevarande budgetår utöver de belopp, som stodo till
förfogande för hjälpverksamheten. Det framhölls dock, att med hänsyn till
ovissheten om arbetsmarknadens utveckling under återstoden av budgetåret
och om den utsträckning, i vilken anspråk på arbetslöshetshjälp kunde uppkomma,
ävensom de kostnadsökningar för reservarbeten, som kunde inträffa
på grund av ökade material- och transportkostnader m. m., en reservation för
eventuellt ökat medelsbehov måste göras.

I fråga om kostnaderna för reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. beräknar kommissionen alltjämt, att för budgetåret anslagna medel
jämte inbetalningar å lån ur väglånefonden, vars kapitalbelopp enligt beslut
av 1936 års riksdag får tagas i anspråk för bestridande av kostnader för
hjälpverksamheten, samt ersättningar från uppdragsgivare m. m. skola förslå
till täckande av kostnaderna för hjälpverksamhetens bedrivande under detta
budgetår. En viss förskjutning i den av kommissionen upprättade planen för
färdigställande av statliga reservarbeten, vilken plan ingår i prop. 302/1937,
torde emellertid bliva en ofrånkomlig följd av de prisförhöjningar, som inträtt
under året och de omkastningar i arbetsprogrammet, som — på sätt ovan
angivits — nödvändiggjorts av lokala arbetslöshets- och arbetsmarknadsförhållanden.
Kommissionen vill ånyo understryka ovannämnda reservation
med hänsyn till ovissheten om arbetsmarknadens utveckling. Såsom kommissionen
förut framhållit, synes antalet hjälpsökande arbetslösa den 28
februari 1938, i motsats mot vad varit fallet under de närmast föregående
åren 1934—1937, icke ha sjunkit i jämförelse med januarisiffran. Skulle det
i fortsättningen visa sig, att arbetslösheten under innevarande vår icke visar
en mot föregående års svarande nedgång, torde det bliva ofrånkomligt att
bereda hjälp åt ett större antal arbetslösa än som beräknats vid bestämmandet
av anslaget för innevarande budgetår. För en dylik utvidgning av verksamheten
torde de medel, som stå till kommissionens förfogande, näppeligen
bliva tillräckliga.

Beträffande kostnaderna för kommissionens centrala kansli under innevarande
budgetår hänvisas till särskild framställning därom denna dag.

IY. Medelsbehovet för budgetåret 1938/1939.

Såsom förut nämnts lämnades i skrivelse den 24 november 1937 en preliminär
beräkning rörande medelsbehovet för budgetåret 1938/1939, och anmäldes
då även, att kommissionen längre fram, då förhållandena bättre kun -

<0 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

de överblickas, komme att lämna en kompletterande framställning i detta
hänseende.

Arbetsmarknadens gynnsamma utveckling under år 1937 möjliggjorde en
successiv begränsning av hjälpåtgärderna. Den ökning av arbetslösheten, som
inträdde under årets sista månader samt under januari detta år, och det sannolika
uteblivandet av den sedvanliga minskningen i arbetslösheten från januari
till februari under innevarande år, skulle kunna —- såsom antytts å sid.
3 — uppfattas såsom tecken på ett försämrat konjunkturläge. Med hänsyn
till ovissheten i detta avseende har kommissionen ansett sig för närvarande
icke böra för nästkommande budgetår räkna med något förbättrat arbetslöshetsläge.

Kommissionen beräknar överslagsvis, att under budgetåret 1938/1939 i medeltal
minst 6,000 personer komma att befinna sig i sådan situation, att de
böra beredas arbetslöshetshjälp genom kommissionen, samt att fördelningen
på olika hjälpformer bör bliva i genomsnitt ungefär följande.

Statliga reservarbeten.............. 1,650 man

Statskommunala reservarbeten.......... 800 »

Kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp . . 3,550 »

6,000 man.

En närmare redogörelse för utformningen av det hjälpprogram, som kommissionen
sålunda uppställt, lämnas i det följande.

A. Statliga reservarbeten.

I skrivelse den 5 mars 1937, vilken refererats i proposition nr 302/1937,
lämnade kommissionen en redogörelse för det tilltänkta arbetsprogrammet
för budgetåret 1937/1938. Kommissionen meddelade däri, att den disponerade
arbetsobjekt för utförande såsom statliga reservarbeten av sådan omfattning,
att desamma icke kunde färdigställas inom en ur teknisk och ekonomisk
synpunkt önskvärd tid, därest vid desamma sysselsattes huvudsakligen
reservarbetare och endast ett för arbetenas rationella bedrivande oundgängligen
erforderligt antal s. k. specialarbetare, i regel cirka 10 °/o av arbetsstyrkan.
Finge däremot specialarbetare till ett antal av i medeltal under budgetåret
700 man anställas, beräknade kommissionen, att ett avslutande av de arbeten,
som finge anses mest angelägna, skulle kunna ske under budgetåret.
Kommissionens hela engagemang den 1 mars 1937 utgjorde 277 arbetsföretag
och därav beräknades vid en anordning, som den föreslagna, 168 arbeten vara
avslutade vid utgången av budgetåret 1937/1938.

Den plan, kommissionen sålunda framlagt, godkändes av statsmakterna.

Som i det föregående antytts, har emellertid i viss mån en förskjutning
ägt runi, i det att en del av de statliga reservarbeten, som enligt ovannämnda
plan skolat avslutas under innevarande budgetår, blivit försenade, bland annat
på grund av den osedvanligt stora omsättningen inom reservarbetarstyrkan
(jfr sid. 20). Av de 168 arbetsföretag, som, örn arbetsplanen kunnat full -

71

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

följas, skulle varit färdigställda vid utgången av budgetåret 1937/1938, beräknar
kommissionen, att 129 arbetsföretag skola kunna slutföras till nämnda
tid.

Vid ingången av budgetåret 1938/1939 skulle sålunda till kommissionens
förfogande stå 148 arbetsobjekt.

De av kommissionen vid budgetårets ingång disponerade arbetsobjekten
kunna indelas i följande grupper.

I. Arbetsföretag, varå återstående arbeten äro av den art, att det ur ekonomisk,
teknisk eller trafiksynpunkt måste anses önskvärt, att de färdigställas
snarast möjligt;

a) företag, som kunna färdigställas före den 1 juli 1939,

b) företag, som icke kunna färdigställas före den 1 juli 1939.

II. Arbetsföretag, vilkas bedrivande utan särskild olägenhet kan uppskjutas,
den s. k. arbetsreserven.

Antalet arbetsföretag inom dessa grupper och beräknade kostnader för deras
utförande angåvos i kommissionens förenämnda skrivelse den 24 november
1937 sålunda.

Ungefärlig

kostnad

Antal

bndgetåret

arbeten

1938/1939

. 74

3,500,000

—

. 35

4,000,000

1,500,000

. 59

—

16.000,000

Summa kronor

7,500,000

17,500,000

(Observeras bör, att 20 arbetsföretag, avsedda att utföras delvis under budgetåret
1938/1939 och delvis efter den 1 juli 1939, förekomma under såväl
grupp I: b) som grupp II.)

Totalkostnaden för slutförandet av samtliga arbeten beräknades alltså till
i runt tal 25 milj. kronor. Under den tid, som förflutit, sedan dessa beräkningar
gjordes, ha emellertid vissa förskjutningar i arbetsprogrammet måst
vidtagas, och dessutom ha vissa prisstegringar inträtt å material- och körningskostnader,
varför slutförandet av dessa arbeten måste beräknas — givetvis
med reservation för de ytterligare stegringar, som kunna inträda —
draga en kostnad ej understigande 26.0 milj. kronor.

Såsom här ovan (sid. 42) angivits, beräknar kommissionen, att för tillgodoseende
av det sannolika behovet av arbetslöshetshjälp i medeltal under
budgetåret 1,650 arbetslösa böra beredas sysselsättning vid statliga reservarbeten.
Med denna arbetsstyrka kan emellertid icke färdigställas samtliga
de arbeten, som, enligt vad nyss angivits, äro av den art, att det ur olika synpunkter
måste anses önskvärt, att de färdigställas under budgetåret. Kostnaden
för färdigställandet av dessa arbeten beräknades, såsom av ovanstående
sammanställning framgår, av kommissionen i skrivelse den 24 november
1937 till 7.5 milj. kronor, under det att kostnaderna för sysselsättande i
statliga reservarbeten under eli år av 1,650 arbetslösa kunna beräknas uppgå

72

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

till 5.3 milj. kronor, d. v. s. c:a 3,200 kronor per årsverke. Därest icke avsevärda
förändringar i arbetslöshetsläget motivera, att ett väsentligt större antal
hjälpsökande än 1,650 i medeltal under året hänvisas till statliga reservarbeten,
är det sålunda icke möjligt att såsom reservarbeten under budgetåret
slutföra samtliga de arbeten, varom nyss talats.

Kommissionen har i sin förutberörda framställning av den 5 mars 1937
redogjort för de förhållanden, som för det dåvarande påkallade ett snabbare
slutförande av statliga reservarbeten, än som kunde ske med hänvisade reservarbetare
och för dessas sysselsättande oundgängligen erforderliga specialarbetare.
Vad kommissionen då framhöll i fråga om budgetåret 1937/1938.
gäller i allt väsentligt även i fråga om budgetåret 1938/1939, såvitt förhållandena
nu kunna bedömas. Av olika anledningar bör den arbetsstyrka, som
kan ställas till förfogande utöver de hänvisade reservarbetarna, avlönas på
öppna marknadens villkor och, så långt sig göra låter, ett lämpligt antal s. k.
avslutningsarbeten utföras helt med sådan arbetskraft. På grund av arbetsföretagens
natur av färdigställningsarbeten förutsättes ofta en större yrkesvana,
än som för närvarande i regel är för handen hos de hänvisade reservarbetarna.
Dessa arbeten kunna dessutom ej utföras annat än under sommarhalvåret
eller den tid, då behovet av arbetslöshetshjälp är minst. Många
av de oavslutade arbetena äro belägna i sådana delar av landet, att arbetslöshet
nu icke där föreligger. På grund härav skulle ett avarbetande av arbetsobjekten
uteslutande ur tekniska och ekonomiska synpunkter nödvändiggöra,
att de hjälpsökande hänvisades till statliga reservarbeten, oavsett
dessas belägenhet i förhållande till den arbetslöses hemort. Då de hjälpsökande
arbetslösa i stor utsträckning utgöras av familjeförsörjare, torde det
emellertid vara mindre ändamålsenligt, att arbetslösa sändas till långt från
hemorten belägna arbetsplatser, samtidigt som det i hemorten finnes lämpliga
arbetsobjekt, vilkas slutförande dock icke är av lika brådskande natur.
Komimssmnen finnér det därför angeläget, att reservarbetena även under
nästkommande budgetår bedrivas efter två linjer, nämligen

a) reservarbeten av hittills gängse typ, vid vilka arbetsstyrkan utgöres av
hanvisade arbetslösa, samt till en mindre del, i regel omkring 10 %
s. k. specialarbetare;

b) arbeten, vilka antingen äro att betrakta såsom avslutningsarbeten eller
vi ka det ar synnerligen angeläget att färdigställa under budgetåret, men
vilkas fardigstallande icke kan utföras inom ramen av reservarbetsprogrammet.

nen tilh3116™3 ^ gen°mfÖrande av detta förslag beräknas av kommissions
K" "t?”’ HVSe^a UtfÖraS Sås°m reservarbeten . . . 5,300,000 kronor
b) for arbeten avsedda att slutföras helt eller i huvudsak på

öppna marknadens villkor.............pa 2>2(XM)00 kronor

arbetslöshetnl1^1 ^ ^ ^ ^ ^ bdägna 1 trakter med ringa eller ingen

73

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Kommissionen finner det vanskligt att nn angiva det exakta antalet arbeten,
som enligt detta program kan slutföras under budgetåret, enär den på
grund av arbetsmarknadens krav vid vissa tillfällen starka omsättningen av
arbetskraften vid reservarbetena kan medföra betydande förskjutningar.
Om ej oförutsedda omständigheter inträffa, bör dock ett 50-tal arbeten kunna
slutföras, huvudsakligen med arbetskraft enligt b) här ovan, och dessutom
ett mindre antal reservarbeten, möjligen ett 20-tal. Som reservarbeten
komma även att drivas arbetsföretag, som icke bliva färdiga under
budgetåret.

Det må framhållas, att ovanstående beräkningar förutsätta, att de arbeten,
vilka skola utföras med öppna marknadens arbetsmetoder, få bedrivas
på den ur teknisk-ekonomiska synpunkter lämpligaste tiden av året
och utan hänsynstagande till arbetsmarknadsförhållanden i olika delar av
landet. Skulle dessa förutsättningar icke uppfyllas, torde detta medföra,
icke blott att reservarbetena icke bliva färdigställda i avsedd omfattning
utan även att ersättningar från uppdragsgivarna icke inflyta under budgetåret
med de belopp, som kommissionen vid sitt senare i denna skrivelse intagna
anslagsyrkande beräknat.

I anslutning till vad nu sagts om arbetsprogrammet för budgetåret 1938/
1939 vill kommissionen här framhålla, att detsamma innebär uppläggandet
av en arbetsreserv med ett nu beräknat värde av inemot 16 milj. kronor.
Denna arbetsreserv utgöres av arbeten, för vilka detaljerade arbetsplaner
(renstakningshandlingar) och kostnadsberäkningar föreligga och vilka arbeten
i viss utsträckning varit föremål för bearbetning, vadan erforderlig utrustning
av arbetsredskap finnes lätt tillgänglig. Arbetena kunna snabbt
åter igångsättas, och de äro därför att betrakta såsom en värdefull tillgång,
för den händelse ändrade konjunkturer skulle påfordra ökat bistånd från
samhällets sida åt oförvållat arbetslösa. En dylik arbetsreserv torde för
övrigt stå i bästa överensstämmelse med de för den samhälleliga hjälpverksamheten
vid arbetslöshet ledande grundprinciper, som bland annat fått ett
uttryck i hjälpkungörelsens föreskrift — 21 §, f — »att reservarbete bör
kunna upptagas, nedläggas, utökas eller inskränkas allt efter arbetslöshetens
växlande omfattning».

I ersättningar från uppdragsgivare till statliga reservarbeten m. m. beräknar
kommissionen under förut angivna förutsättningar, att under budgetåret
1938/1939 kommer att inflyta ett belopp av 1,500,000 kronor. Detta
belopp kommer till största delen att härröra från de arbeten, som äro avsedda
att slutföras helt eller i huvudsak på öppna marknadens villkor. II.

II. Sta ts ko niman a t a reservarbeten.

Sysselsättning vid statskommunala reservarbeten synes även under budgetåret
1938/1939 böra beredas arbetslösa familjeförsörjare eller äldre ensamstående
personer i viss utsträckning. Man torde böra beräkna, att 800
personer i medeltal under året skola beredas hjälp i form av statskommu -

74

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

nalt reservarbete. Därvid har kommissionen tagit hänsyn till att inom
vissa delar av landet familjeförsörjare i viss utsträckning torde komma att
beredas arbetslöshetshjälp genom beredskapsarbete. Statsverkets kostnader
för bedrivande av statskommunala reservarbeten under budgetåret i nyss
angivna utsträckning beräknades i förenämnda skrivelse den 24 november
1937 till 1.9 milj. kronor. Denna beräkning torde icke komma att nämnvärt
påverkas av den prisstegring å material, som ägt rum sedan nämnda
skrivelse avgavs.

Enligt den nyss angivna planen skulle statskommunala reservarbeten av
mera avsevärd omfattning komma att bedrivas huvudsakligen i städer och i
vissa utanför de egentliga arbetslöshetsdistrikten belägna industrikommuner.

Framförallt i storstäderna synes det nuvarande arbetslöshetsklientelet till
avsevärd del vara att anse som ett restklientel, för vilket i någon mån modifierade
hjälpåtgärder vore påkallade. Ehuruväl denna fråga är föremål för
undersökning genom 1937 års arbetslöshetssakkunniga, har kommissionen
vid beviljandet av statsbidrag till statskommunala reservarbeten i vissa fall
ansett sig böra tillämpa något restriktivare grunder än tillförene. Detta
har varit fallet bland annat i fråga om större och medelstora städer, varest
arbeten beviljats på villkor, att statsbidrag utgår endast till reservarbetarnas
löner men icke till kostnader för material, transporter och arbetsledning.

Med hänsyn till vad ovan anförts örn möjligheten att i vissa fall nedbringa
statsverkets kostnader för de statskommunala reservarbetena, anser sig kommissionen
kunna beräkna årsverkskostnaden för en i statskommunalt reservarbete
sysselsatt arbetslös till 2,400 kronor. Kostnaderna för sysselsättandet
av 800 personer i statskommunala reservarbeten skulle då uppgå
till c:a 1,900,000 kronor.

C. Kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp.

Det är uppenbarligen vanskligt att beräkna, i vilken utsträckning arbetslöshetshjälp
i form av kontantunderstödsverksamhet kan komma att påkallas
under budgetåret 1938/1939. Såvitt nu kan bedömas, torde emellertid
hjälp i denna form komma att behövas ungefär i samma utsträckning som
under innevarande budgetår. Så anses även vara förhållandet med ungdomshjälpen.
Kommissionen upptager därför vid denna beräkning 3,550
arbetslösa personer att hjälpas genom kontantunderstödsverksamhet eller
ungdomshjälp för en kostnad av 2,200,000 kronor.

Sammanfattning A— C.

Arbetslöshetshjälp beräknas under budgetåret 1938/1939 kunna beredas
åt i medeltal tillhopa 6,000 arbetslösa för en kostnad av 9.4 milj. kronor enligt
nedanstående sammanställning.

Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 285.

75

Hjälpform

Statligt reservarbete.............

Statskommnnalt reservarbete.........

Kontantunder3tödsverksambet och ungdomshjälp

Antal arbetslösa
som avses att
hjälpas i genom-snitt under bud-getåret

..... 1,650

..... 800

..... 3,550

Beräknad

kostnad

5.300.000 kronor

1.900.000 >

2.200.000 »

Summa

6,000

9,400,000 kronor

Från förenämnda totalkostnad avgå beräknade

inkomster

1,400,000 » ,

vadan för hjälpverksamheten beräknas en nettokostnad av

8,000,000 kronor

Till färdigställande av statliga reservarbeten utanför det
egentliga hjälpprogrammet beräknas..........

2,200,000 »

I). Kommissionens centrala förvaltning.

I fråga om medelsbehovet för kommissionens centrala förvaltning får
kommissionen anföra följande.

I proposition 302/1937 gjorde departementschefen vid bestämmandet av
anslaget till kommissionens centrala förvaltning för innevarande budgetår
vissa jämförelser med motsvarande kostnader under budgetåren 1929/1930
och 1930/1931, då arbetslösheten var av en med den under budgetåret 1937/
1938 förutsatta jämförlig storleksordning.

1937/1938

Kansliet.

Beräknat i

Beräknas i

1929/1930

1930/1931

framställ-ningen den

särskild

framställning

1938/1939

6/s 1937

denna dag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kommissionens ledamöter ....

12,000

11,790

19,800

19,800

19,800

Personalkostnader........

188,847

196,840

506,700

493,000

324,700

Kontorskostnader m. m. (inkl.

55,000

städning) ..........

78,7671

114,290*

125,000

87,500

Resekostnader.........

8,771

5,520

10,000

7.000

7,000

Summa för kansliet

288,385

328,440

661,500

607,300

406,500

Övriga kostnader.

Länsstyrelsernas revisorer ....

—

—

20,000

25.000

15,000

Överrevisorerna med bitr.....

11,995 2

10,800 2

16,500

16,500

16.500

Besvärsnämnden........

—

—

2,000

1,200

2,000

Summa övriga kostnader

11,995

10,800

38,600

42,700

33,600

Summa administrationskostnader

300,380

339,240

700,000

650,000

440,000

Årbetslöshetsräkningen.....

—

—

—

50,000

10,000

Totalsumma

—

—

—

700,000

450,000

Här ovan lämnas en sammställning av kostnaderna för kommissionens
centrala förvaltning m. m. för budgetåren 1929/1930 och 1930/1931 samt de

1 Häri ingå, hyreskostnader nied c:a 20.000 kronor. — 2 I kommissionens berättelse för tiden
1925—1934 (sid. 580) äro kostnaderna för överrevisorerna med biträden ej medtagna.

76

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

beräknade kostnaderna för åren 1937/1938 och 1938/1939. Därvid bär för
budgetåret 1937/1938 angivits såväl de i kommissionens framställning till
Kungl. Maj:t den 5 mars 1937 beräknade kostnaderna som ock de kostnader,
vilka, med hänsyn till under den tilländalupna delen av budgetåret gjorda utgifter,
få anses såsom sannolika och som därför upptagits i kommissionens
ovan nämnda särskilda skrivelse denna dag om visst tilläggsanslag för den
centrala förvaltningens kostnader under budgetåret 1937/1938.

Kommissionen tillåter sig här erinra om att kommissionen icke ansett sig
kunna underlåta att bereda den hos kommissionen anställda kanslipersonalen
en avlöningsförbättring ungefär motsvarande den provisoriska avlöningsförstärkning,
som av 1937 års riksdag beslutats för vissa befattningshavare i
statens tjänst m. fl. (riksdagens skrivelse nr 473). Denna avlöningsförstärkning
medför för kansliets vidkommande en höjning av personalkostnaderna
under budgetåret 1937/1938 med omkring 20,000 kronor.

I sin preliminära framställning den 24 november 1937 angående bl. a. medelsbehovet
för den centrala förvaltningen under budgetåret 1938/1939 beräknade
kommissionen överslagsvis en summa av 400,000 kronor. De noggrannare
beräkningar, som sedan dess kunnat verkställas, giva emellertid vid handen,
att detta belopp, även med iakttagande av den största sparsamhet, icke
kan beräknas bliva tillräckligt, om kommissionen skall bliva i stånd att på
ett tillfredsställande sätt fullgöra sin åligganden, nu närmast de arbetsuppgifter,
som förutsättas i det här ovan framlagda arbetsprogrammet för budgetåret.
Såsom av ovanstående sammanställning framgår, erfordras ett belopp
av 450,000 kronor, varav 10,000 kronor beräknas för slutförandet av
redogörelsen för arbetslöshetsräkningen.

Då kommissionen sålunda icke blott varit nödsakad att hemställa om förstärkning
av det anslag, som ställts till förfogande för innevarande budgetår,
utan även funnit sig böra föreslå Kungl. Majit att hos riksdagen anhålla örn
anvisande av medel för budgetåret 1938/1939 i större omfattning än som vid
den preliminära budgetframställningen ifrågasatts, torde en något utförligare
motivering vara på sin plats.

I sin ovan berörda framställning av den 5 mars 1937 redogjorde kommissionen
för vissa med kansliarbetet sammanhängande förhållanden, vilka vöre
av natur att påverka medelsbehovets omfattning och till vilka hänsyn enligt
kommissionens förmenande måste tagas vid bedömandet av frågan örn storleken
av de medel, som borde ställas till kommissionens förfogande för ändamålet
i fråga. Kommissionen framhöll därvid bl. a. följande.

Kansliarbetets av reservarbetena betingade volym minskades icke i samma
takt som reservarbetsstyrkan, och avvecklingen av de många arbetsföretag,
som igångsatts under arbetslöshetskrisen, komme att fortsätta under en
förhållandevis lång tid framåt. Det med slutförandet av en arbetsplats förenade
arbetet inom kansliet vore betydande och toge avsevärd tid i anspråk.
Dessutom kunde detsamma ej utan olägenhet ledas av annan person än den
inspekterande ingenjör, som haft kontrollen över arbetet sig anförtrodd. Antalet
befattningshavare hade emellertid kunnat avsevärt nedbringas och korn -

77

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

missionen beräknade att fortlöpande inskränkningar skulle kunna göras.
Kommissionen underströk, att den endast med en viss tvekan vidtagit inskränkningar
av den genomgripande omfattning, som skett. Från den fordran,
som måste ställas på att statsverkets intressen noga tillvaratoges vid de
omfattande ekonomiska transaktioner, som sammanhängde med arbetsplatsernas
avveckling, bade kommissionen självfallet icke kunnat bortse. Därjämte
vore kommissionen otvivelaktigt skyldig att beakta riksdagens vid upprepade
tillfällen framförda krav på ökad kontroll över hjälpverksamheten.
Det torde få anses ligga i sakens natur, att ökad kontroll medförde ökade
kostnader.

Utöver vad i sagda framställning den 5 mars 1937 anförts örn de åligganden,
som påvila kommissionens centrala kansli, får kommissionen ytterligare
framhålla, att numera föreligga ett antal i förhållande till budgetåren 1929—
1931 helt nya eller väsentligt utökade arbetsuppgifter. Till och med budgetåret
1931/1932 omfattade kommissionens kassarörelse endast den centrala
förvaltningen och de statliga reservarbetena, övriga utbetalningar av statsbidrag
ävensom av arvoden till länsstyrelsernas revisorer verkställdes av statskontoret
och erfordrade för kommissionens vidkommande endast översändande
av protokollsutdrag (jfr bilaga A, sid. 57, utbetalningar av statsbidrag
etc.). Från och med budgetåret 1932/1933 äro emellertid dessa utbetalningar
och med dem sammanhängande kontrollåtgärder överförda till kommissionens
kassarörelse. Denna har ytterligare belastats på grund av de olika
hjälpformer och de förändringar i villkoren för statsbidrag, som tillkommit
under senare år. Den avsevärt vidgade statskommunala reservarbetslinjen
och icke minst de efter den 1 juli 1933 utgående bidragen till kostnader för
material, transporter och arbetsledning vid dylika arbeten förorsaka ett betydande
kontrollarbete såväl inom kommissionens tekniska som kamerala avdelningar.
Ungdomsverksamhetens olika hjälpformer, väsentligt utökade
efter den 1 juli 1933, kräva alltjämt ett betydande arbete, trots att denna
gren av kommissionens verksamhet kunnat högst betydligt inskränkas. De
återstående arbetslägrens utveckling till yrkesbetonade läger av verkstadsskoletyp
har nämligen medfört, att redovisnings- och kontrollarbetet icke undergått
så stor minskning som eljest skulle varit fallet.

Av alldeles särskild betydelse för kansliarbetets omfattning äro de statliga
reservarbetena. I bilaga 4 lämnas vissa uppgifter rörande omslutningen under
olika år. Av denna bilaga kan utläsas bl. a., att antalet statliga reservarbetsplatser,
som under budgetåret 1929/1930 utgjorde 82 och 1930/1931 120,
under innevarande budgetår utgör 324, d. v. s. 4 gånger så många arbetsplatser
som under förstnämnda år och nära 3 gånger så många som under
budgetåret 1930/1931. Att antalet arbetsplatser direkt påverkar antalet
tjänstemän vid det centrala kansliet torde, såsom varande självklart, icke
påkalla någon närmare redogörelse.

En god mätare på det tekniska gransknings- oell det kamerala indrivningsarbetets
omfattning finnes i de ersättningssummor, som uppdragsgivarna baft
att erlägga under olika år. Dessa uppgingo under budgetåret 1929/1930 till

78

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

548.000 kronor, under budgetåret 1930/1931 till 525,000 kronor, under budgetåret
1936/1937 — trots väsentligt gynnsammare villkor för uppdragsgivarna
(lägre procentuella bidrag från deras sida) — till 5,861,000 kronor och
beräknas under innevarande budgetår komma att något överstiga 4,000,000
kronor.

Vid de statliga reservarbetena kommer materiel i stor utsträckning till användning.
Inventarievärdet av sådan materiel utgjorde budgetåret 1929/1930

260.000 kronor, 1930/1931 679,000 kronor, 1935/1936 2,535,000 kronor och
under budgetaret 1936/1937 1,868,000 kronor. Kontrollen av dessa betydande
värden kräver mycket arbete vid det centrala kansliet. Detta arbete
minskas ingalunda i samma mån som vei''ksamheten nedgår, enär försäljningen
av överflödig materiel på möjligast förmånliga villkor som regel är
minst lika, mangen gang ännu mer arbetskrävande än inköpet av densamma.

Ytterligare ett mått på kansliarbetets omfattning erhålles genom antalet
på kansliet behandlade skrivelser. Är 1929 utgjorde antalet inkomna
.skrivelser 17,778 och antalet utgående skrivelser 13,404. År 1937 voro motsvarande
siffror 78,202 respektive 64,191. Härvid bör dock observeras att
i dessa siffror icke ingå regelbundna rapporter från arbetsplatser och arbetslöshetskommittéer
m. m. — under år 1937 i tiotusental — och ej de skrivelser,
som — desslikes i stort antal — distribuerats likalydande till ett
flertal mottagare.

Arvoden till de av länsstyrelserna förordnade revisorerna ävensom kostnaderna
för besvärsnämnden för reservarbetslöner äro utgiftsposter, till vilka
det under budgetåren 1929/1931 ej fanns någon motsvarighet.

Slutligen vill kommissionen framhålla den väsentliga förändring, kommissionens
tillsyn över och kontroll av hjälpverksamheten undergått på
grund av riksdagens vid olika tillfällen uttalade önskemål. Den sociala kontrollen
av kommunernas sätt att sköta hjälpverksamheten fordrar en högt
kvalificerad personal och medför, örn den skall leda till önskat resultat, ett
betydande arbete inom kansliet. Utvidgningen av den statskommunala reservarbetslinjen
har nödvändiggjort en väsentlig förstärkning av den personal
som sysselsatts med granskning och kontroll av dessa arbeten. Då materialredovisningarna
från de statskommunala arbetena kunna granskas först
sedan arbetet är slutfört, råder här samma förhållande som vid de statliga
reservarbetena, nämligen att en betydande eftersläpning i kansliets arbete
uppstår.

Kommissionen får, under hänvisning till sin förut berörda särskilda skrivelse
denna dag rörande ökat anslag för innevarande budgetår, meddela,
att personalen vid kommissionens centrala kansli utgjordes av följande antal

befattningshavare

den 1 juli 1937 ..... 125

» 1 januari 1938 .... 116, varav 16 för arbetslöshetsräkningen,

79

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

och att sagda personal enligt den nu framlagda planen för budgetåret 1938/
1939 beräknas komma att uppgå till

den 1 juli 1938 ..... 79, varav o för arbetslöshetsräkningen,

» 1 januari 1939 .... 55
» 1 juli 1939 ..... 54.

Vid kommissionens kansli finnas anställda ett antal tjänstemän, vilka under
avsevärd tid varit i statens tjänst. För närvarande finnas 30 befattningshavare
med över 10 års statstjänst, och av dessa hava 25 över 15 års
statstjänst. Den sammanlagda årliga lönesumman för dessa tjänstemän
överstiger 200,000 kronor och utgör sålunda väsentligt mer än hälften av de
för budgetåret enligt sammanställningen å sid. 47 beräknade personalkostnaderna.
Då personalen, som ovan angivits, beräknas komma att under budgetårets
första hälft undergå en rätt väsentlig minskning — från 79 till 55
befattningshavare — kan, under förutsättning att arbetslösheten utvecklar
sig på sådant sätt, att det här ifrågasatta programmet för inskränkning av
kommissionens verksamhet kan realiseras, under budgetårets senare hälft
fråga uppkomma, huruvida särskilda åtgärder böra vidtagas beträffande de
tjänstemän, som då icke längre skulle behövas för arbetet hos kommissionen.
Dessa personer med avsevärd tjänstetid hos kommissionen måste givetvis
med hänsyn till deras på lång erfarenhet grundade sakkunskap anses representera
en värdefull tillgång inom de grenar av den samhälleliga hjälpverksamheten,
som falla inom kommissionens verksamhetsområde. Det torde
därför ligga i det allmännas intresse att denna sakkunskap tillvaratages, särskilt
med hänsyn till nödig beredskap för en eventuell kris. Härtill kommer
att, ehuruväl samtliga dessa befattningshavare formellt endast äro att
betrakta som extra tjänstemän, det väl knappast kan anses staten värdigt
att utan vidare avskeda dem.

Kostnaderna för den centrala administrationen under budgetåret 1938/1939

beräknas såsom här ovan angivits, till

kommissionen och dess kansli............kr. 406,500

länsstyrelsernas revisorer, överrevisorerna och besvärs nämnden

för reservarbetslöner...........;> 33,500

arbetslöshetsräkningen ...............» 10,000

Summa kronor 450,000

Såsom bilagor till denna framställning fogas

dels tvenne diagram rörande arbetslösheten och hjälpverksamheten
(bil. 1—2);

dels sammanställningar angående ortstillägg till reservarbetare vid statliga
reservarbeten (bil. 3):

dels vissa uppgifter till belysande av gransknings- och bokföringsarbctets
omfattning (bil. 4);

dels översikt över kommissionens ekonomiska ställning den 30 juni 1937
(bil. 5).

80

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Hemställan.

Under hänvisning till vad ovan anförts får kommissionen hemställa, att
Kungl. Majit hos riksdagen äskar

dels till Statens arbetslöshetskommission för budgetåret

1938/1939 ett förslagsanslag av.........kr. 450,000,

dels till Reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m.

för samma budgetår ett reservationsanslag av . . . » 8,000,000,

dels till Arbeten utanför det egentliga hfälpprogrammet

ett anslag av..................» 2,200,000. I

I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit kommissionens samtliga
ledamöter.

Stockholm den 9 mars 1938.

Underdånigst

På Statens arbetslöshetskommissions vägnar:

GUNNAR HUSS

Birger Arvas

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

81

Bilaga 1.

Antal

200000

Diagram 1. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1930—1937,

150000

100000

50000

Jan. 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938

Bilaga 2.

Diagram 2. Hjälpsökande arbetslösa fördelade på olika hjälpfonner år 1937.

Antal

40000

I statliga reservarbeten sysselsatta
I statskommunala » >

Dagunder stödda med statsbidrag
Ungdomshjälp..........

30000 -

Kommunalt hjälpta
Ohjälpta.....

20000 -•

10000

Jan. Fehr. Mars Apr. Maj Juni Juli Äng. Sept. Oht. Nov. Dec.
Biliana till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 285. fi

82

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Ortstillägg (inkl. extra ortstillägg) under

16—31 maj

Reservarbetslön i
hänvisnings-kommnnen1

kr.

Res

ervarbet

slön

6:40

6: —

5:60

Antal

man

Orts-

tillägg

kr.

Dags-

kost-

nad*

kr.

Antal

man

Orts-

tillägg

kr.

Dags-

kost-

nad

kr.

Antal

man

Orts-

tillägg

kr.

Dags-

kost-

nad

kr.

8:40........

82

1,504: 70

1:77

17

327:10

1:66

__

8: —........

4

65:60

1:31

—

—

—

—

—

—

7: 60........

38

556:40

1:19

1

20:80

1:60

9

214: —

2: —

7: 20........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6: 80........

5

26: —

0:40

29

276: 30

0:75

2

14:40

1:20

6: 40........

6*

—

—

—

—

—

—

10

104: —

0:80

5: 60........

—

—

—

—

_

_

_

5:20........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4:80........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4: 40........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

129

2,152: 70

47

624:20

21

332:40

16—30 noveni-

8: 40........

39

645:50

1:34

23

349: —

1:50

—

—

_

7: 60........

13

199:20

1:20

—

—

—

—

—

—

7: 20........

—

—

—

—

—

—

—

—

_

6: 80........

—

—

—

28

276:90

0: 79

—

—

—

6:40........

6: —........

—

—

—

4

17:20

0:40

—

—

—

5: 60........

5: 20........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4:80........

—

- |

—

—

—

—

—

4: 40........

—

—

_

—

- ;

—

—

—

Summa

52

844: 70

j

55

643: 10

—

—

—

1 Uppgift å de kommuner från vilka hänvisats reservarbetare, som åtnjutit ortstillägg, återfinnes
i efterföljande förteckning.

2 Med dagskostnad avses medelkostnaden per dag, för vilken ortstillägg utbetalats.

3 Endast extra ortstillägg har kunnat ifrågakomma.

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285

83

Bilaga 3.

perioderna 16—31 maj och 16—30 november 1937.

1937.

ar

b e t s p

lat

sen

Totalsumma

5:20

4:80

4:40

Antal

man

Orts-

tillägg

kr.

Dags-

kost-

nad

kr.

Antal

man

Orts-til lägg

kr.

Dags-

kost-

nad

kr.

Antal

man

Orts-

tillägg

kr.

Dags-

kost-

nad

kr.

Antal

man

Orts-

tillägg

kr.

Dags-

kost-

nad

kr.

3

47: —

1:62

26

786: 70

2:52

2

49:60

2:25

130

2,715:10

1:93

_

—

—

2

62:40

2:40

—

—

—

6

128: —

1:68

1

24: —

2: —

105

3,214:35

2: 68

90

2,789:95

2:84

244

6,819:50

2:45

_

—

—

16

292:50

1:53

—

—

—

16

292:50

1:53

1

20:80

1:60

54

1,190:40

1:77

16

320:40

1:91

107

1,848: 30

1:42

64

912: —

1:20

102

1,765: 70

1:52

lil

2,366:10

1:78

287

5,147:80

1:53

9

69: 60

0:80

2

5:10

0:30

119

1,955:30

1:48

130

2,030: —

1:43

6

30:40

0:40

94

702:55

0: 76

25

281: 70

1:11

125

1,014:65

0: 81

28

136:40

0: 403

69

438:-

0:57

106

1,184: 40

0: 96

203

1,758:80

0: 75

_

25

173: 20

0: 573

71

368:15

0:44

96

541:35

0:47

_

—

—

—

—

—

11

56:40

0:533

11

56:40

0:53

112

1,240:20!

495

8,630:90

551

9,372: -

1,355

22,352:40

1: 45

ber 1937.

14

356: 20

2:15

12

291: 90

2:06

4

127: -

2:44

92

1,769:60

1:65

4

74: —

2:24

71

2,107:05

2:62

38

1,366: 70

2:89

126

3,746:95

2:54

_

_

_

27

553: 35

2:03

—

—

—

27

553:35

2:03

_

__

34

771:90

1:81

24

544: 40

2:09

86

1,593: 20

1:53

6

93: 60

1:20

38

667: 65

1:42

72

1,329:20

1:76

120

2,107: 65

1:57

4

16: —

0:80

6

65:90

1: —

67

1,179: 95

1:49

77

1,261: 85

1:43

2

10: 40

0: 40

69

594: 45

0: 77

9

101:85

1:10

80

706: 70

0:80

21

102:80

0: 403

67

466:80

0: 65

75

868: —

0: 98

163

1,437: 60

0: 77

_

O

O

19:60

0: 633

38

201:20

0:41

41

220: 80

0: 42

_

_

_

—

—

—

1

8:80

0: 803

1

8:80

0:80

51

053: —|

| 327

5,538:00

328

5,727:10

813

13,406: 50

1:43

84

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Bilaga 3 a.

Förteckning Öyér kommuner, från vilka hänvisats reservarbetare, som
åtnjutit ortstillägg (inkl. extra ortstillägg) under perioderna
16—31 maj och 16—30 november 1937.

Reserv-

arbets-

Kommun

Antal reserv-arbetare med
ortstillägg

lön

kr.

16—31

mai

1937

16—30

november

1937

8: 40

Stockholm.....

130

92

8: —

Sundbyberg ....

6

—

7:60

Göteborg......

173

93

Jukkasjärvi ....

31

8

Solna.......

40

25

7: 20

Örebro.......

16

27

6:80

Borås.......

1

Gällivare......

—

24

Hälsingborg ....

26

19

Landskrona ....

—

1

Luleå.......

4

5

Malmö.......

67

36

Spånga ......

5

—

Sundsvall.....

4

—

Östersund.....

1

—

1

| 6:40

Gällivare.....

48

Gävle.......

10

5

Halmstad . ...

—

2

Härnösand.....

3

_

Jönköping.....

2

—

Kalmar......

10

5

Karlskrona.....

35

26

Karlstad......

2

_

Landskrona ....

3

—

Linköping.....

11

—

Lund.......

—

7

Norrköping ....
Skön (Skönsmon o.

28

17

Skönsberg) ....

19

17

Söderhamn.....

84

11

Trollhättan ....

3

—

Vänersborg.....

17

30

Ystad.......

12

—

6: —

Kristinehamn ....

2

1

Lysekil......

18

7

Nässjö.......

13

—

Oskarshamn ....

7

4

Tidaholm.....

6

1

Uddevalla.....

69

50

Västervik.....

15

14

Reserv-

arbets-

Kommun

Antal reserv-arbetare med
ortstillägg

lön

kr.

16—31

maj

1937

16-31

november

1937

5: 60

Alnö........

26

24

Arboga ......

1

—

Gudmundrå . . .

—

6

Hässjö.......

30

20

Höganäs......

7

—

Njurunda .....

31

13

Ronneby stad . . .

14

6

Skön.......

—

2

Timrå.......

12

9

Ytterlännäs ....

4

—

5: 20

2

3

Bjärtrå......

9

2

Brastad......

17

6

Bro (Gbg o. Boh. län)

16

18

Hogdal.......

Häverö (Hallstavik o.

21

17

Herräng).....

1

—

Högsjö.......

2

—

Järna (Kopp. län) . .

1

—

Lommeland ....

—-

8

Lyse........

5

4

Malmön......

9

3

Nederkalix.....

10

10

Nora (Vrnl. län) . .

18

17

Näsinge......

13

9

Råneå.......

22

29

Skee........

23

15

Tossene......

17

7

Tuna (Vrnl. län) . .

13

15

Töre........

4

—

4:80

Agnetorp......

1

_

Asarum......

15

15

Harg.......

14

—

Kville.......

25

4

Ljusnarsberg ....

1

2

Lommeland ....

7

—

Nedre Ullerud . . .

1

—

Norra Solberga . . .

16

14

Styrnäs ......

1

*

Stävie .......

1

1

Svenneby .....

1

—

Södra Vram ....

12

4

Tynderö......

1

1

4:40*

Eda........

3 !

_

Svarteborg.....

2 1

—

Tjurkö.......

1

1

Torhamn .....|

5

—

Tysk undersåte. — ’ Endast extra ortstillägg har kunnat ifrågakomma.

Bilaga till Kungl. Maj-.ts proposition nr 285.

85

Bilaga 4.

Vissa uppgifter rörande statliga reservarbetsplatser, som under budgetåren
1929—1937 varit föremål för granskning oell bokföring
i nämnvärd omfattning.

Budgetår

Antal

arbetsplatser

Ersättningssummor
från uppdragsgivare
(inklusive räntor)
Kronor

Inventarievärden

Kronor

1929—1930 .............

82

548,000

260,000

1930-1931 .............

120

525,000

679,000

1931—1932 .............

227

1,038,000

1,752,000

1932—1933 .............

367

2,402,000

2,402,000

1933—1934.............

515

4,757,000

3,444,000

1931—1935 .............

632

4,836,000

3,189,000

1935—1936 .............

541

5,863,000

2,535,000

1936-1937 .............

407

5,861,000

1,868,000

1937—1933 .............

324

—

—

Utbetalningar av statsbidrag från kommissionens kassa till dagunderstöd,
hyreshjälp, kursverksamhet och statskommuuala reservarbeten
samt kostnader för frivillig arbetstjänst, ungdomsreservarbeten

och revisorsarvoden.

Budgetår

Kronor

Härav statliga
läger och ungdoms-reservarbeten

1929—1930 ............

_

1930—1931 ............

—

—

1931—1932 ............

—

—

1932-1933 ............

19,357,000

—

1933-1934 ............

22,664,000

390,000

1934-1935 ............

27,281,000

1,450,000

1935—1936 ............

16,328,000

1,195,000

1936-1937 ............

9,189,000

849,000

86

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Översikt över Statens arbetslöshetskommissions

Tillgångar.

I. I statskontoret innestäende belopp:

A. Förslagsanslag till Statens arbetslöshetskommission, Litt.

V B 17.

1) Anslag för löpande budgetår................ 1,020,000: —

2) Disponerat »/» 36-30/« 37 ................. 1,020,000: —

B. Reservationsanslag till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m., Litt. V B 18.

1) Återstående å föregående budgetårs anslag den 1936 . . . 4,592,247:48

2) Anslag för löpande budgetår................ 22,000,000: —

3) Återbetalat anslag.................... 3,033:75

26,595,281: 23

4) Disponerat 7? 36—30/e 37 ................. 25,487,625:52 1,107,655:71

II. 1 arbetslöshetskommissionen:

A. Kassa- och bankbehållningar,

1) Litt. Y B 17.......

2) > Y B 18.......

15,698:89

97,192:04 112,890: 93

B. Till betalning förfallna fordringar,

Litt. V B 18.

1) Hos vägstyrelser m. fl. för utförda arbeten......... 1,006,662: 41

2) » domänstyrelsen för avlöningar m. m.......... 162:50

3) > kommuner för ortstillägg............... 117,786:25

4) > diverse personer................... 30,360:78

5) > kommuner för dagunderstöd och kostnad för elever vid

frivillig arbetstjänst................... 1,676:40

6) Hos diverse personer för arbetsläger och ungdomsreservarbeten 8,088: 22

1,164,736:56

C. Förskottsmedel för redovisning.

1) Vid statliga reservarbetsplatser.........

2) > > arbetsläger och ungdomsreservarbeten

254,189:83

6,059= 22 260,249:05

D. Inventarier.

Arbetsmaskiner, arbetsredskap, förläggningsinventarier m. m.

1) vid statliga reservarbetsplatser.............

2) » > arbetsläger och ungdomsreservarbeten . . . .

3) > Longs gård....................

1,466,481: 69
65,752:11

54,463: 22 1,586,697: 02

E. Väglånefbudén.
Utestående fordringar

225,000: — 225,000: —

Summa Kronor 4,457,229:27

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

87

ekonomiska ställning den 30 juni 1937.

Bilaga 5.

Skulder.

I. Av medel lios statskontoret reserverade belopp:

A. Reservationsanslaget till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m.,
Litt. V B 18.

1) Div. myndigheter till främjande av företagsverksamhet.

Enl. riksdagsbeslut 1932 ............... Kr. 1,000,000: —

» > 1933 > 1,000,000: —

Kr. 2,000,000: —

Hest å anvisade belopp........................

Enl. riksdagsbeslut 1935 ............... Kr. 1,000,000: —

> > 1936 > 500,000: —

Kr. 1,500,000: —

Resterande belopp, varav är anvisat 476,652: 99 .............

2) Div. myndigheter till övriga ändamål c:a................

17,516: 41

975,352:99
54,900: —

II. Förslagsanslaget till Statens arbetslöshetskonimission, Litt. V B 17:

Överskott att återleverera till Statskontoret..............

15,698:89

III. I statliga reservarbeten bundna tillgångar:

Fordringar, inventarier och arbetsplatsernas förskottsmedel.......... 3,011,682: 63 IV.

IV. Till disposition för verksamheten står:

A. Av medel hos statskontoret.

Reservationsanslaget till reservarbeten, kontantunderstödsverk samhet

m. m., Litt. V B 18 ............... 59,886:31

B. Av medel hos kommissionen.

Reservationsanslaget till reservarbeten, kontantunder

stödsverksamhet m. m., Litt. V B 18.

Kassa och bank...............

Oguldna lån ur väglånefonden........

97,192: 04

225,000: — 322,192:04 382,078:35

Samma Kronor 4,457,225»: 27

88

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Bilaga B.

Utbetalade statsbidrag till statliga och statsbommunala reservarbeten,
uiiderstödsyerksamhet, hyreshjälp, kurser saint frivillig arbetstjiinst
under tiden V? 193t>—3% 1937.

Län och
städer

Statliga

reserv-

arbeten

Stats-

kommunala

reserv-

arbeten

Understöd

''Hyres-

hjälp

Kurser,

frivillig

arbetstjänst

Summa

1

:2

3

*

5

6

i

Stockholms stad ..

141,521:19

880,956: 64

123,460: 59

36,246: 75

42,223: 24

1,224,408: 41

Stockholms län____

1,785,683:82

127,807: 23

4,386: 65

—

37,751: 37

1,955,629:07

Uppsala stad......

kred. 94: 68

12,218: 90

—

—

12,124: 22

Uppsala län i övr.

—

72,651:02

2,422: 96

—

5,743:87

80,817: 85

Eskilstuna stad____

Södermanlands län

—

26,491:26

—

—

—

26,491: 26

i övrigt ........

433,373: 79

24,962:81

—

—

458,336: 60

Linköpings stad ..

—

—

1,552: 69

—

1,552:69

Norrköpings stad..
Östergötlands län i

7,694: 37

7,874: 79

4,410: 07

19,979: 23

övrigt..........

191,626: 68

9,697: 97

—

—

201,324:65

Jönköpings stad ..

620: 30

105,541:06

—

—

106,161:36

Jönköpings län i övr.

1,292,482: 20

70,828: 67

—

—

—

1,363,310:87

Kronobergs län....

725,544:02

73,743: 77

—

—

799,287: 79

Kalmar stad......

66,899:97

5,269:89

—

72,169:86

Kalmar län i övrigt

997,344: 65

277,460: 01

14,934: 79

1,457: 93

5,214:81

1,296,412:19

Gotlands län......

25:87

13,169:15

743:39

-

13,938: 41

Karlskrona stad .

33,917:11

—

—

—

33,917:11

Blekinge län i övr.

870,719: 09

168,135: 91

—

988:13

1,039,843:13

Kristianstads län..

521,786:84

28,863:47

—

—

550,650:31

Hälsingborgs stad..

29,406: 62

1,185:97

30,592: 59

Landskrona stad ..

64,463: 36

—

64,463: 36

Lunds stad.......

217: 45

80,5t;4:54

1,069: 03

168: 90

—

2,114:00

81,959: 92

Malmö stad ......

_

233,196:19

27,795:02

6,928: 05

270,033: 26

Malmöhus län i övr.

725,773:48

118,983: 69

18,176:48

8,196: 83

871,130: 48

Halmstads stad . ..

1,143: 99

34,568: 76

1,338: 84

—

37,051: 59

Hallands län i övr.

331,085:26

18,372: 62

167,192:58

516,650:46

Göteborgs stad ....

—

124,976: 98

109,032:14

17,484: 00

53,115: 91

304,609: 03

Mölndals stad ....

-

221,148:14

—

221,148:14

Uddevalla stad....
Göteborgs o. Bohus

-

124,629:11

11,583:16

1,834: 86

5,091: 42

143,138:55

län i övrigt ....

2,877,575: 71

646,441: 86

69,248: 60

1,919:43

5,623: 42

3,600,809:02

Borås stad........

—

—

—

—

Älvsborgs län i övr.

1,235,046: 63

145,589: 61

5,014: 50

—

lil: 24

1,385,761:98

Skaraborgs län____

184,479: 62

75,421: 36

1,236:46

—

23,782:88

284,920:32

[ Karlstads stad ....

2,276: 75

—

3.305:42

—

—

5,582:17

Värmlands län i övr.

413,061: 67

244,115: 67

6,380:45

—

138,761:19

802,318: 98

| Örebro stad ......

kred. 106: 76

35,350: 95

2,362:83

73: 60

1,553:00

39,233: 62

Örebro län i övrigt

851,867: 78

56,062: 45

1,542: 81

460: 60

75,567:08

985,500: 72

Västerås stad......

—

6,261:17

—

—

—

6,261:17

j Västman!, län i övr.

280,238:16

85,216:11

889: 76

—

3,333:07

369,677:10

Kopparbergs län ..

1,066,292:03

416,481: 21

'' 2,108:06

—

131,154: 33

1,616,035: 63

1 Gävle stad........

1,569:04

37,255: 85

8,048: 52

425: 60

—

47,299: 01

j Gävleborgs län i övr.

749,418:14

405,901:41

31,854:44

1,389: 20

15,507: 22

1,204,070: 41

j Sundsvalls stad . ..

| Västernorrlands län

—

3,617: 62

2,663:96

133: 75

—

6,415:33

i övrigt.........

1,582,715:86

1,391,861:57

584,916: 60

38,657:55

73,114: 28

3,671,265:86

1 Jämtlands län____

490,125:82

120,949: 96

—

—

—

611,075:78

Västerbottens län..

315,594: 54

90,264: 36

1,143: 75

—

204,445: 34

611,447:99

Norrbottens län . ..

1,214,034: 67

235,145: 38

63,796:19

6,980: 85[

51,779: 70

1,571,736: 79

Hela riket 1

19,283,043: 61

7,017,819:25 1,143,559:39

122,357:90 1,049,764:12 28,616,544:27

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285-

89

Bilaga C.

Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten,

understödsverksamliet, liyreslijälp, kurser samt frivillig arbetsvinst
under tiden 1h 1937—,8A 1938.

Län och
städer

Statliga

reserv-

arbeten

Stats-kommunala |
reserv-arbeten

Understöd

Hyres-

hjiilp

Kurser,
frivillig 1
''arbetstjänst

1

2

a

4

5

6

Stockholms stad ..

84,410: 22

191,713: 25

1,092: 27

Kred. 337: 50

2,717:28

Stockholms län ..

850,117:38

50,339:08

202: 53

—

6: 26

Uppsala stad......

—

—

—

—

—

Uppsala län i övr.

—

979:55

—

—

—

Eskilstuna stad....

—

—

—

—

—

Södermanlands län
i övrigt ........

150,336:99

6,261:13

—

—

—

Linköpings stad ..

—

—

—

—

—

Norrköpings stad..

—

—

834: 25

—

—

Östergötlands län 1
övrigt..........

33,122:19

800: 61

_

—

—

Jönköpings stad ..

1,428:16

14,567:10

—

—

-1

Jönköpings län i övr.

671,454: 41

19,817:96

—

—

—

Kronobergs län ..

255,084:75

15,165: 67

—

—

-1

Kalmar stad......

—

14,194: 94

Kred. 13:77

—

—

Kalmar län i övrigt

98,124:32

78,884: 01

—

—

32: 27

Gotlands län......

793: 56

9,033: 32

—

—

—

Karlskrona stad ..

—

4,566:53

—

—

—

Blekinge län i övr.

346,425:43

56,642: 83

—

—

15:55

Kristianstads län..

156,572: 83

2,885: 24

—

—

—

Hälsingborgs stad..

—

4,600: 00

4,272: 84

Kred. 6: 36

2,303: 30

Landskrona stadj..

—

—

—

—

Lunds stad ......

—

20,250:00

—

—

184:73

Malmö stad ......

204,016: 24

59,213: 36

18,303: 58

8,409:14

Malmöhus län i övr.

75,516: 91

398:01

—

—

Halmstads stad ..

486: 00

2,610: 70

553:34

—

—

Hallands län i övr.

145,159: 50

10,904:10

—

—

576: 30

Göteborgs stad____

22,397: 60

26,179: 67

4,879: 61

741:80

2,335: 71

Mölndals stad ....

—

189,900:00

—

—

1,233:28

Uddevalla stad____

—

59,809: 33

—

—

Göteborgs o. Bohus
län i övrigt ____

904,456: 33

297,082:88

22,853: 36

43: 70

—

Borås stad........

—

—

—

—

—

Älvsborgs län i övr.

284,429:83

25,694:74

640: 42

—

—

Skaraborgs län....

Kred. 5,563: 55

8,099: 33

—

—

30:00

Karlstads stad ....

2,338: 40

—

-

—

Värmlands län i övr.

324,338: 94

49,089:81

380:35

—

61,661: 20

Örebro stad ......

507:12

12,422: 40

—

—

Örebro län i övrigt

471,188: 45

2,003: 50

—

—

175: 20

Västerås stad......

—

—

—

—

—

Västman!, län i övr.

235,980: 64

4,738: 91

—

—

330:36

Kopparbergs län ..

536,322: 29

31,116:90

—

—

12,352: 31

Gävle stad........

774: 00

15,294: 33

—

—

—

Gävleborgs län i övr.

112,001: 17

183,097: 55

447: 78

237: 00

107:35

Sundsvalls stad.. ..

—

4,515: 88

—

—

—

Västernorrlands län
i övrigt ........

227,855: 06

607,160:19

100,197: 63

15,982: 35

1,557: 85

Jämtlands län ....

196,884: 83

14,679: 85

—

—

Västerbottens län..

15,753: 84

14,992: 05

93,108: 81

Norrbottens län ..

482,392: 31

54,232:80

762: 35

491: 43

270,311:96

Hela riket

(>,809,589: 23

2,289,050:41

155,804: 55

25,5(51:51

449,129:72

Summa

279,595:52
900,665:25

979:55

156,598:12

834:25

33,922:80
15,995: 26
691,272:37 j
270,250:421
14,181:17:
177,040: 60i
9,826:88!
4,566: 531
403,083: 811
159,458: 07
11,259:78

20,250:00
86,110:81
279,931:15!

3,650:041
156,639: 90!
56,534:39
189,900: 00j
61,042: 61;

— 1,224,436: 271

310,764:99
2,565:78
2,338: 40;
435,470:30!
12,929: 52 i
473,367:15

241,049: 911
579,791: 50
16,068: 33
295,890:851
4,515: 88j

952,753:08 j
211,564: 68
123,854: 70|
808,190:85

90

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Sammanställning per den 31 december 1937 av statliga

Antal

företag

Härav

Ändamål

slut-

förda

total-

kostnader

under

utfö-

rande

total-

kostnader

i Allmänna vägar (inkl. gator) ........

4

1

62,650

3

1,172,249

i Broar...................

—

—

35,350

—

205,920

Järnvägsanläggningar................

—

—

21,200

—

—

j Utdikningar ....................

1

—

29,500

1

114,700

Kanaler och andra inre vattenvägar
(inkl. flottledsanläggningar m. m.)..

_

_

15,000

_

Skogsförbättrande åtgärder (nyplante-ringar, återplanteringar, Domänsty-relsens vägar och dikningsarbeten)..

Dricksvatten- och avloppsledningsar-beten ...........................

2

1

257,525

1

105,000

Flygfält ............................

2

—

—

2

924,400

Andra arbeten......................

1

1

24,000

—

—

Summa

10

3

445,225

7

2,522,269

I antalet företag ingå endast nystartade arbeten men är i kostnadssummorna även upp-

Sammanställning per den 31 december 1937 av statliga

Ändamål

Antal

företag

Härav

slut-

förda

total-

kostnader

under

utfö-

rande

1

total-

kostnader

Allmänna vägar (inkl. gator) ........

—

100,100

295

—

482,000

11,780

Broar ..........................

Summa

—

—

100,395

—

493,780

Under perioden ha inga nya arbeten startats, varför kostnadssummorna ange kostnaden för

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

91

Bilaga D.

reservarbeten som kontraherats under tiden l/i 1936—30/e 1937.

Summa

totalkost-

nader

Härav

Av summa totalkostnader
belöpa å

besk
men ej
påb.

total-

kostnader

av

statsmedel

från andra

arbetslöner

material
m. m.

1,234,899

1,124,398

110,496

852,000

382,899

_

_

241,270

206,885

34,385

156,000

85,270

_

—

21,200

21,200

—

15,000

6,200

—

—

144,200

138,465

5,735

125,000

19,200

—

-

15,000

15,000

12,000

3,000

362,525

272,525

90,000

252,000

110,525

_

—

924,400

924,400

—

700,000

224,400

_

—

24,000

24,000

—

18,200

6,000

—

—

2,967,494

2,726,873

240,616

2,130.000

837,494

taget! kostnaden för tilläggsarbeten till tidigare avtalade företag.

Bilaga E.

reservarbeten som kontraherats under tiden 1/i—31/i2 1937.

Summa

totalkost-

nader

Härav

Av summa totalkostnader
belöpa å

besk
men ej
påb.

total-

kostnader

av

statsmedel

från andra

arbetslöner

material
m. m.

—

—

582,100

12,075

553,370

10,279

28,730

1,796

410,000

7,850

172,100

4,225

—

—

594175

563,649

30,526 417,850

176,325

tilläggsarbeten till tidigare avtalade företag.

92

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Sammanställning per den 31 december 1937 av statskomm minia

Här-

Slag av arbeten

Anta

före-

tag

slutförda

under utförande

antal

totalkostnad

antal

totalkostnad

a) 1) Allmänna vägar (inkl. gator)......

19

4

432,768

14

1,054,053

2) Broar..........

b) Järnvägar (inkl. förortsbanor och spår-vägar)

1,300

1) järnvägsanläggningar .........

_

_

_

_

2) skenfria korsningar.....

i c) Understöd åt jordbruket för jordförbätt-ringar m. 777.

2,200

1) utdikningar ........

_

_

_

2) bevattningsanläggningar......

3) uppförande eller förbättring av bo-

—

—

—

—

—

stadshus på landsbygden ..

—

—

_

_

_

4) av andra byggnader därstädes____

_

_

5) gödselvårdsanläggningar____

_

—

_

_

_

6) enskilda vägar......

31

15

233,880

15

464,530

7) anläggande av nya samhällen samt

—

_

_

_

| 8) andra koloniseringsåtgärder

| d) Kanaler och andra inre vattenvägar (inkl.
flodregleringar, skyddsåtgärder mot
översvämningar, flottledsanläggningar

1,180

m. m.)...........

| e) Skogsförbättrande åtgärder (nyplante-

2

1

54,700

1

46,000

ringar, återplanteringar m. m.)......

1

—

—

1

11,500

| f) Dricksvatten- och avloppsledningsarbelen
g) Havs- och flodhamnar, fiskehamnar (inkl.

29

18

503,040

11

655,020

hamnarnas mekaniska utrustning)....
h) Flyganläggningar

2

_

—

2

33,800

1) flyghamnar ..........

_

_

2) flygfält ........................

i) Byggnadsföretag

1) byggnader för offentliga myndig-

1

i

1,225,000

heter ..........

2) bostadsbyggnadsföretag i städer och

—

—

—

—

—

stadsliknande samhällen.....

_

_

| 3) andra byggnadsföretag..........

—

—

—

—

—

j) 1) Elektriska installationer . ..

_

2) kraftverk........

_

_

3) kraftöverföringsanläggningar ....

—

—

_

—

—

k) 1) Gasverk.........

2) anläggningar för distribution av gas

—

—

—

—

—

på långa distanser..........

1) Arbeten berörande:

—

—

—

— j

1) telegraf...........

_

_

2) telefon..........

3) radio............

m) Andra arbeten:

—

—

—

—

—

1) restaurerings- och fornvårdsarbeten

_

_

2) arkivarbeten ......

2

1

30,000

i

41,500

3) brandbrunnar.......

1

_

4) idrottsplatser ..........

2

1

78,085

5) kyrkogårdar ............

3

1

43^530

2

87,760

6) skol- och lekplaner......

1

—

1,375

1

12,365

7) övriga arbeten........

6

4 1

118,040

2

124,000

Summa

100

45

1,000,098

51

8,755,528

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

93

Bilaga F.

reservarbeten, som beviljats under tiden 1h 193<i—3% 1937.

a v

Härav

Av summa tot.kostn. belöpa

beslutade men ej
påbörjade

Summa total-kostnader

av statsmedel

från andra

å arbetslöner

å mäter.- o.
spec.k.

antal

totalkostnad

1

10,720

1,497,541

992,046

505,495

968,265

529.276

—

—

1,300

850

450

1,100

200

_

—

—

2,200

1,100

1,100

1,540

660

_

_

—

—

—

—

—

—

—

—

_

—

—

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

—

—

_

—

—

1

27,200

725,610

392,340

333,270

485,675

239,935

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,180

355

825

1,180

—

—

100,700

24,690

76,010

69,540

31,160

—

—

11,500

9,725

1,775

9,500

2,000

—

—

1,158,060

610,390

547,670

599,600

558,460

—

—

33,800

21,080

12,720

24,000

9,800

__

—

—

—

1,225,000

642,870

582,130

690,000

535,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

_

—

—

—

--

—

—

—

—

--

—

--

—

—

_

_

—

—

71,500

19,535

51,965

55,380

16,120

1

2,310

2,310

730

1,580

1,130

1,180

1

20,000

98,085

46,945

51,140

49,685

48,400

—

131,290

106,175

25,115

103,795

27,495

—

13,740

10,760

2,980

10,390

3,350

242,040

67,810

174230

152,900

89,140

4

<50,880

5,815,866

2,947,401

2,8(18,455

8,228,680

2,092,176

94

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Sammanställning per den 31 december 1937 ar statskommunala

Antal

före-

tag

Här-

Slag ay arbeten

slutförda

under utförande

antal

totalkostnad

antal

totalkostnad

a) 1. Allmänna vägar (inkl. gator)......

17

2

63,630

14

421,861

2. Broar............................

—

—

—

—

—

b) Järnvägar (inkl. förortsbanor och spår-vägar)

1. järnvägsanläggningar.............

2. skenfria korsningar...............

—

—

—

—

—

c) Understöd åt jordbruket för jordförbättrin-gar m. m.

1. utdikningar......................

530

2. bevattningsanläggningar ..........

—

—

—

—

—

3. uppförande eller förbättring av bo-stadshus på landsbygden..........

_

_

_

_

_

4. av andra byggnader därstädes ....

—

—

—

—

—

5. gödselvårdsanläggningar ..........

—

—

—

—

—

6. enskilda vägar....................

6

—

10,139

6

295,545

7. anläggande av nya samhällen samt

—

—

—

—

—

8. andra koloniseringsåtgärder.......

—

—

—

—

—

d) Kanaler och andra inre vattenvägar
(inkl. flodregleringar, skyddsåtgärder
mot översvämningar, flottledsanlägg-ningar m. m.) ......................

2

2

777,800

e) Skogsförbättrande åtgärder (nyplante-ringar, återplanteringar m. m.).......

—

—

—

—

—

f) Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten

9

—

13,000

9

320,280

g) Havs- och flodhamnar, fiskehamnar
(inkl. hamnarnas mekaniska utrust-ning)...............................

h) Flyganläggningar

1. flyghamnar......................

_

_

_

_

_

2. flygfält..........................

—

—

—

—

—

i) Byggnadsföretag

1. byggnader för offentliga myndigheter

_

_

_

2. bostadsbyggnadsföretag i städer och
stadsliknande samhällen..........

_

_

_

_

_

3. andra byggnadsföretag............

—

—

—

—

—

j) 1. Elektriska installationer...........

—

—

—

—

—

2. kraftverk.........................

—

—

—

—

—

3. kraftöverföringsanläggningar........

—

—

—

—

—

k) 1. Gasverk..........................

—

—

—

—

—

2. anläggningar för distribution av gas
på långa distanser................

—

—

—

—

—

1) Arbeten berörande:

1. telegraf..........................

_

_

2. telefon...........................

—

—

—

—

—

3. radio............................

—

—

—

—

—

m) Andra arbeten

1. restaurerings- och fornvårdsarbeten

2. arkivarbeten.....................

2

—

—

—

—

3. brandbrunnar....................

1

—

—

1

16,800

4. idrottsplatser.....................

1

—

15,665

1

17,300

5. kyrkogårdar......................

—

—

—

—

3,205

6. skol- och lekplaner...............

—

—

—

—

—

7. övriga arbeten...................

7

—

—

5

34,825

Summa

45

2

102,964

as

1,887,616

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

95

Bilaga G.

reservarbeten, som beviljats under tiden 1/i—S1/i2 1937.

a v

H ä

r a v

Av summa tot. kostn, belöpa

beslut

på

antal

ade men ej
började

totalkostnad

Summa total-kostnader

av statsmedel

från andra

å arbetslöner

å mäter. o.
spec. kostn.

1

11,000

496,491

343,127

153,364

344,968

151,523

—

_

_

—

—

—

—

530

265

265

530

—

—

—

—

—

—

—

—

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

—

—

—

—

—

—

—

305,684

192,590

113,094

203,545

102,139

—

—

—

• -

—

—

—

~

—

—

777,800

141,900

635,900

473,000

304,800

—

—

333,280

176,855

156,425

208,675

124,605

—

—

—

—

—

—

—

_

_

_

_

—

—

—

-

_

_

—

—

_

_

—

—

—

—

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

_

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

_

2,045

2,045

615

1,430

2,045

—

_

_

16,800

5,855

10,945

6,700

10,100

__

_

32,965

20,720

12,245

23,600

9,365

—

—

3,205

2,590

615

2,200

1,005

2

19,600

54,425

30,690

23,735

36,335

18,090

5

82,645

2,023,225

»15,207

1,108,018

1,801,598

721,627

96

Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 285.

Bilaga H.

P. M. med uppgifter örn dispositionen av medel till
främjande av företagsverksamhet.

Av de för främjande av företagsverksamhet till Kungl. Maj:ts förfogande
stående medel av anslaget till statliga och statskommunala reservarbeten (1935/
1936: V. B. 16) och anslaget till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. (1936/1937: V. B. 18 samt V. B. 19) ha sedan den 19 mars 1937 enligt
särskilda av Kungl. Maj:t meddelade beslut anvisats:

Kostnader för Lyckebyåutredningen .................... kronor 15,000

Enkronasvägar i Västerbottens län...................... » 210,000

Kronor 225,000.

Tidigare hava från dessa medel, sammanlagt utgörande 2,000,000 kronor,
anvisats tillhopa 1,001,300 kronor, vadan för närvarande till Kungl. Maj:ts
förfogande står ett belopp av (2,000,000— 1,001,300 — 225,000) = 773,700
kronor.

Av detta belopp har emellertid avsetts att preliminärt bestrida de beräknade
kostnaderna för Lyckebyåns reglering, 450,000 kronor.

Stockholm 1938. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

381287