Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

1

Nr 284.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till statliga
och kommunala beredskapsarbeten m. m.; given
Stockholms slott den 8 april 1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 8 april 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations-, finans- och
jordbruksdepartementen anför departementschefen, statsrådet Möller:

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkt 21, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till Statliga och kommunala beredskapsarbeten för budgetåret
1938/1939 beräkna ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor.

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga denna fråga. Därvid
skall jag till en början något beröra hjälpprogrammet i dess helhet och
vissa därmed sammanhängande spörsmål.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 284. 1

#

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

HjälpprogTammet i dess helhet.

Såsom bakgrund till de allmänna riktlinjerna för och omfattningen av statens
åtgärder under nästa budgetår i anledning av arbetslösheten anser jag
mig inledningsvis böra lämna en översiktlig redogörelse för det aktuella arbetslöshetsläget.
Därefter skall jag i korthet redogöra för verkställigheten
av redan beslutade hjälpåtgärder.

Arbetslöslietsläget.

Arbetsmarknadens och arbetslöshetens allmänna utveckling under år 1937
har utförligt behandlats av arbetslöshetskommissionen i dess skrivelse den 9
mars 1938 angående kommissionens verksamhet under 1937 samt medelsbehovet
för återstående del av budgetåret 1937/1938 och för budgetåret 1938/
1939, vilken skrivelse såsom bilaga avses fogad vid propositionen denna dag
angående anslag till statens arbetslöshetskommission, reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet
m. m. Jag tillåter mig att i huvudsak hänvisa till
nämnda skrivelse. Här vill jag begränsa mig till att lämna vissa kompletterande
uppgifter, varjämte jag lämnar en kortfattad preliminär redogörelse
för huvudresultaten av den arbetslöshetsräkning, som den 31 augusti 1937
verkställdes i landets samtliga kommuner.

Tre fortlöpande sifferserier inom den officiella statistiken avse att månadsvis
belysa förhållandena på arbetsmarknaden och speciellt arbetslöshetsförhållandena.
Ifrågavarande sifferserier angiva dels antalet arbetsansökningar
på 100 lediga platser vid arbetsförmedlingen, dels fackföreningarnas
arbetslöshetsprocent och dels antalet hjälpsökande arbetslösa enligt arbetslöshetskommissionens
månadsrapporter. I efterföljande tre tabeller återgivas
de nämnda uppgifterna för åren 1930—1937.

Tabell 1. Antal arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen.
Åren 1930—1937.

Månad

Antal arbetsansökningar på 100 lediga platser vid
den offentliga arbetsförmedlingen

1930

1931

1932

1933

1934

1985

1936

1937

Januari . ..

265

243

453

735

735

485

370

265

Februari ..

226

254

508

737

694

477

319

208

Mars......

177

200

397

729

514

414

261

171

April......

143

202

382

620

477

321

249

161

Maj.......

131

170

380

559

383

303

214

137

Juni ......

128

196

405

566

379

284

194

133

Juli.......

141

206

420

626

362

277

194

142

Augusti....

144

207

409

579

332

255

175

129

September .

147

204

407

577

331

244

169

130

Oktober . ..

178

271

463

663

379

284

204

162

November .

274

483

853

865

549

434

289

208

December..

251

388

881

810

531

442

327

194

Medeltal

183

251

487

685

463

365

247

170

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Tabell 2. Fackföreningarnas arbetslöshet i procent av medlemsantalet. Åren 1930—1937.

Månad

Fackföreningarnas arbetslöshet i procent av
medlemsantalet

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

Januari....

13.9

20.2

24.2

28.8

24.4

22.3

19.0

16.3

Februari ..

13.2

18.7

23.8

27.7

24.4

20.1

18.1

14.8

Mars......

12.3

19.4

24.1

28.7

23.8

18.5

16.5

14.6

April......

10.8

17.1

20.8

24.3

19.6

16.0

13.8

11.2

Maj.......

8.0

13.2

19.0

. 21.1

15.4

12.0

10.2

8.3

Juni ......

8.0

12.4

19.3

20.3

14.0

11.3

9.3

7.7

Juli.......

8.0

11.8

19.4

19.4

12.9

9.9

8.1

6.4

Augusti....

8.1

12.8

20.0

19.6

13.3

10.2

8.1

6.2

September .

9.5

13.4

20.6

19.2

13.0

10.9

8.7

6.8

Oktober . ..

12.3

16.4

22.1

20.2

14.8

12.7

10.3

8.3

November .

15.3

19.3

24.1

22.3

17.1

14.9

12.3

11.1

December..

22.9

26.5

31.0

27.2

23.7

21.3

17.6

17.8

Medeltal

11.9

16.8

22.4

23.3

18.0

15.0

12.7

10.8

Tabell 3. Antal hjälpsökande arbetslösa enligt arbetslöshetskommissionens månads rapporter.

Åren 1930—1937.

Månad

1930

1931

Januari......

16,647

40,245

Februari ....

15,394

41,595

Mars........

13,572

41,885

April........

11,368

39,396

Maj ........

9,013

34,550

Juni ........

6,634

31,057

Juli.........

5,824

30,520

Augusti......

6,314

35,701

September ..

8,589

40,377

Oktober.....

14,611

57,143

November____

24,824

77,254

December....

31,901

88.761

Medeltal

13,723

46,540

1932

1933

1934

103,742

180.602

171,540

108,032

181,944

166,348

109,674

186,561

160,345

111,333

176,825

145,588

104,094

156,211

116,257

97,370

145,458

99,628

94,687

138,855

86,253

99,826

144,185

83,042

106,404

151,498

78,918

123,584

164,747

84,811

146,981

170,702

92,016

161.155

171,065

92,881

113.907 161,054 114,802

1935

1936

1937

93,419

61,400

33,509

89.838

58,127

31,280

83,588

53,162

27,750

75,122

46,628

22,247

61,177

34,571

15,840

51,157

25,863

11,429

42,582

21,510

9,800

41,723

20,783

9,577

41,190

20,903

9,782

47,045

24,712

12,411

54,167

28,742

16,169

57,965

30.814

18,765

61,581

35,601

18,213

För januari och februari 1938 framgå motsvarande siffror av följande sammanställning.

19 3 8

Plats-

ansökningar

Fackför-

eningarnas

Hjälp-

per 100
lediga platser

arbetslöshets-

procent

arbetslösa

Januari ..................

218

15.6

21,723

Februari..................

230

14.3

21,766

I samband med att arbetsmarknadsläget i slutet av år 1930 försämrades,
ökades antalet i rapportförbindelse med kommissionen stående kommuner.
Åren 1931—1933 uppvisade en fortgående stegring, och maximum uppnåddes

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

i februari 1934 med 1,529 rapporterande kommuner. Sedan dess har antalet
gått tillbaka, dock icke i samma proportion som totalantalet hjälpsökande
arbetslösa har minskats. Förändringarna belysas av efterföljande tabell.

Tabell 4. Antal kommuner med rapporterad arbetslöshet. Åren 1930—1937.

Månad

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

Januari......

168

339

673

1,148

1,478

1,251

810

433

Februari......

168

362

751

1,212

1,529

1,219

759

417

Mars ........

167

376

757

1,222

1,525

1,180

727

373

April ........

166

368

758

1,181

1,437

1,051

666

335

Maj..........

156

353

743

1,113

1,337

901

568

277

Juni ........

136

345

708

1,091

1,270

840

482

231

Juli..........

123

335

727

1,108

1,220

722

426

218

Augusti......

128

353

746

1,122

1,160

709

421

227

September____

135

365

774

1,166

1,138

691

400

215

Oktober......

167

419

835

1,238

1,178

734

409

230

November ....

216

508

943

1,340

1,232

796

429

244

December ....

261

569

1,000

1,403

1,252

833

427

252

Medeltal

166

391

785

1,195

1,313

911

544

287

Antalet rapporterande kommuner utgjorde i januari 1938 268 och i februari
1938 270.

Till belysning av arbetslöshetens lokala fördelning har jag låtit upprätta
en förteckning över samtliga de kommuner, som avgivit rapport till arbetslöshetskommissionen
den 31 december 1936 och 1937 eller endera av dessa
tidpunkter. I förteckningen, vilken finnes fogad vid detta protokoll (Bilaga
A), är för varje kommun angivet invånarantalet, arbetslöshetens omfattning,
antalet hjälpta och hjälpform.

I propositionen nr 265 till 1936 års riksdag och i propositionen nr 300
till 1937 års riksdag hava vissa uppgifter i arbetslöshetshänseende meddelats
angående kommuner, vilkas arbetslöshet i mars månad respektive år uppgick
till minst 8 procent av invånarantalet. Antalet dylika kommuner var
1936 9 och 1937 3. I till arbetslöshetskommissionen inkomna månadsrapporter
avseende mars 1938 har ingen kommun rapporterat så stor arbetslöshet
som 8 procent av invånarantalet.

Arbetslöshetens utveckling inom de olika länen under tiden 31 januari
1933—31 januari 1938 framgår av tabell 5, vilken tillika med tabell 6 över
antalet arbetslösa i procent av invånarantalet utvisar arbetslöshetens starka
tillbakagång i landets samtliga län. Den största relativa arbetslösheten var
den 31 januari 1938 tillfinnandes i Västernorrlands län. Så var även förhållandet
den 31 januari 1933, men minskningen av antalet arbetslösa inom
länet mellan de båda tidpunkterna utgör 14,333. De arbetslösas procentuella
andel av folkmängden har sjunkit från 6.4 °/o till 1.3 %. En så låg
procentsiffra, som den, som nu angiver arbetslösheten i landets mest arbetslöshetstyngda
län, förefanns den 31 januari 1933 endast i fyra län, nämligen
Jönköpings (1.1), Hallands (1.3), Älvsborgs (1.3) och Skaraborgs (1.2). Den
31 januari 1934 hade endast Jönköpings och Skaraborgs län en så låg procentsiffra
som 1.3.

Tabell 5. Länsfördelning ay de arbetslösa den 81/i åren 1983—1988.

Län

Anmälda arbetslösa

Minskning under tiden

31/i

1933

3!/i

1934

31/1

1935

31/i

1936

31/l

1937

31/1

1938

sl/l ®-31/l 38

31/l 34-31/l 38

31/l 35-31/i 38

31/l 36-31 /i 3S

31/l 37-31/l 38

Stockholms stad ......................

13,767

15,617

8,165

5,086

3,384

1,814

11,953

13,803

6,351

3,272

1,570

Stockholms ..........................

4,792

7,368

3,822

2,165

953

345

4,447

7,023

3,477

1,820

608

Uppsala..............................

2,637

3,145

1,469

1,171

484

378

2,259

2,767

1,091

793

106

Södermanlands........................

2,945

3,611

1,379

539

329

232

2,713

3,379

1,147

307

97

Östergötlands ........................

5,558

6,627

2,574

1,668

1,071

835

4,723

5,792

1,739

833

236

Jönköpings............................

2,668

3,138

1,720

1,075

583

312

2,356

2,826

1,408

763

271

Kronobergs ..........................

3,105

2,947

1,695

905

332

178

2,927

2,769

1,517

727

154

Kalmar ..............................

6,498

5,857

3,326

1,851

1,013

504

5,994

5,353

2,822

1,347

509

Gotlands..............................

1,188

1,109

374

261

250

191

997

918

183

70

59

Blekinge..............................

5,618

6,861

4,745

2,990

1,413

1,001

4,617

5,860

3,744

1,989

412

Kristianstads..........................

3,818

4,179

2,192

935

412

284

3,534

3,895

1,908

651

128

Malmöhus............................

13,934

15,602

7,591

4,839

3,739

3,205

10,729

12,397

4,386

1,634

534

Hallands..............................

1,998

2,480

1,339

914

615

466

1,532

2,014

873

448

149

Göteborgs stad........................

9,498

10,199

6,166

b,886

2,339

1,654

7,844

8,545

4,512

2,232

685

Göteborgs o. Bohus län i övrigt........

7,086

9,650

6,281

4,950

3,238

2,218

4,868

7,432

4,063

2,732

1,020

Älvsborgs ............................

4,107

4,433

2,634

1,386

905

574

3,533

3,859

2,060

812

331

Skaraborgs............................

2,793

3,092

1,680

872

453

287

2,506

2,805

1,393

585

166

Värmlands............................

10,834

7,752

4,895

2.848

1,076

480

10,354

7,272

4,415

2,368

596

Örebro ..............................

6,586

6,155

3,165

1,589

733

261

6,325

5,894

2,904

1,328

472

Västma olands........................

5,326

4,035

1,464

511

169

89

5,237

3,946

1,375

422

80

Kopparbergs..........................

9,302

7,953

4,165

2,547

648

165

9,137

7,788

4,000

2,382

483

Gävleborgs ..........................

11,399

8,163

5,337

3,673

1,412

719

10,680

7,444

4,618

2,954

693

Västernorrlands ......................

17,887

15,716

8.909

7,920

4,872

3,554

14,333

12,162

5,355

4,366

1,318

Jämtlands............................

5,294

2,027

1,101

663

102

48

5,246

1,979

1,053

615

54

t Västerbottens ........................

6,927

5,157

2,692

1,698

699

293

6,634

4,864

2,399

1,405

406

1 Norrbottens ..........................

15,037

8,667

4,539

4,458

2,285

1,636

13,401

7,031

2,903

2,822

649

Summa

180,602

171,540

93,419

61,400

33,509

21,723

158,879

149,817

71,696

39,677

11,786

Oi

Kungl. May.ts proposition nr 284.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Tabell 6. Antalet arbetslösa i procent av invånarantalet den S1/i åren 1938—1938.

Län

31/1

1933

31/1

1934

31/i

1935

»l/l

193G

31/l

1937

31/x

1938

Stockholms stad......................

2.6

3.0

1.6

1.0

0.6

0.3

Stockholms..........................

1.8

2.7

1.4

0.8

0.4

0.1

Uppsala ............................

1.9

2.3

1.1

0.8

0.3

0.3

Södermanlands ......................

1.6

1.9

0.7

0.3

0.2

0.1

Östergötlands .......................

1.8

2.1

0.8

0.5

0.3

0.3

Jönköpings .........................

1.1

1.3

0.7

0.5

0.2

0.1

Kronobergs .... ....................

2.0

1.9

1.1

0.6

0.2

0.1

Kalmar......... ....................

2.8

2.5

1.4

0.8

0.4

0.2

Gotlands ............................

2.1

1.9

0.6

0.4

0.4

0.3

Blekinge ......, ....................

3.9

4.7

3.2

2.0

1.0

0.7

Kristianstads ........................

1.5

1.7

0.9

0.4

0.2

0.1

Malmöhus............................

2.7

3.0

1.5

0.9

0.7

0.6

Hallands ............................

1.3

1.6

0.9

0.6

0.4

0.3

Göteborgs stad ......................

3.8

4.0

2.4

1.5

0.9

0.6

Göteborgs och Bohus län i övrigt____

3.3

4.5

2.9

2.3

1.5

1.1

Älvsborgs ...........................

1.3

1.4

0.8

0.4

0.3

0.2

Skaraborgs ..........................

1.2

1.3

0.7

0.4

0.2

0.1

Värmlands ..........................

4.0

2.9

1.8

1.0

0.4

0.2

Örebro .............................

3.0

2.8

1.4

0.7

0.3

0.1

Västmanlands .......................

3.3

2.5

0.9

0.3

0.1

0.1

Kopparbergs ........................

3.7

3.2

1.7

1.0

0.3

0.1

Gävleborgs ..........................

4.1

2.9

1.9

1.3

0.5

0.3

Västernorrlands .....................

6.4

5.6

3.2

2.8

1.7

1.3

Jämtlands ..........................

3.9

1.5

0.8

0.5

0.1

0.0

Västerbottens .......................

3.3

2.5

1.3

0.8

0.3

0.1

Norrbottens..........................

7.4

4.3

2.2

2.2

1.1

0.8

Hela riket

2.9

2.8

1.5

1.0

0.5

0.3

Arbetslöshetssiffornas nedgång har såsom nyss framhållits omfattat landets
samtliga delar. Inom vissa kommuner förefinnes likväl alltjämt en betydande
arbetslöshet, även örn denna ligger väsentligt under krisårens arbetslöshet.
Så är fortfarande fallet beträffande stendistrikten i Blekinge och
Göteborgs och Bohus län samt sågverksdistrikten i Västernorrlands län. Utvecklingen
månad för månad under tiden 31 januari 1933—31 december
1937 inom dessa distrikt angives i tabell 7. Angående urvalet av kommuner,
vilkas arbetslöshetsuppgifter ingå i nu ifrågavarande tabell, hänvisar
jag till Arbetslöshetsundersökningen den 31 juli 1936 (Statens offentliga utredningar
1937: 12 sid. 176). Av tabellen framgår, att såväl i Göteborgs och
Bohusläns stendistrikt som i Västernorrlands läns sågverksdistrikt ligga decembersiffrorna
1937 icke obetydligt över decembersiffrorna 1930. För riket
i sin helhet var, såsom av tabell 3 framgått, arbetslösheten i december 1937
endast något mer än hälften så stor som arbetslösheten i december 1930.

Beträffande den speciella ungdomsarbetslösheten, d. v. s. arbetslösheten
i åldersgrupperna 16—21 år, meddelas i tabell 8 vissa uppgifter. Av tabellen

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

framgår, att arbetslösheten bland ungdomen gått förhållandevis starkt tillbaka.
En jämförelse med åldersundersökningen den 30 november 1933, vid
vilken tidpunkt antalet hjälpsökande arbetslösa i dessa åldersklasser utgjorde
omkring 29,300, ger en än starkare bild av ungdomsarbetslöshetens
tillbakagång. Ett halvår senare (juni 1934) hade den sjunkit till 13,038, i
september 1935 till 3,812, i september 1936 till 1,575 för att i september 1937
endast uppgå till 475. Ett studium av utvecklingen under dessa år visar,
att efter en period av starkt vikande ungdomsarbetslöshet siffrorna för oktober
varje år förete en relativ stegring. Till någon del torde förklaringen
härtill vara att finna däri, att arbetslösa ungdomar under höstmånaderna
anmäla sig arbetslösa i större utsträckning än på sommaren, då de ökade
arbetstillfällena giva föräldrarna bättre möjligheter att utan det allmännas
hjälp draga försorg om ungdomen.

De meddelade uppgifterna rörande ungdomsarbetslösheten giva vidare vid
handen, att densamma är väsentligen större på landsbygden än i städerna.

Verkställigheten av beslutade lijälpåtgärder.

För att möjliggöra en överblick över de olika lijälpåtgärder, som av statsmakterna
vidtagits för motverkande av arbetslösheten, föres inom socialdepartementet
ett register över samtliga av Kungl. Maj:t fattade beslut angående
anslag till skilda företag och ändamål. Detta register omfattar emellertid
icke den av statens arbetslöshetskommission bedrivna hjälpverksamheten.

Inom departementet föres vidare ett särskilt register för varje kommun,
som direkt erhållit anslag eller inom vilken företag, som erhållit anslag, är
beläget. I detta register intagas uppgifter örn beviljade anslag och arbetets
karaktär.

Utöver de uppgifter, som sålunda finnas samlade inom socialdepartementet,
har jag låtit från myndigheter och andra införskaffa det ytterligare material,
som erfordras för en allsidig belysning av de vidtagna hjälpåtgärderna.

Då jag nu går att framlägga en redogörelse för dessa lijälpåtgärder och de
resultat, som hittills uppnåtts, kommer jag att i detta sammanhang endast
uppehålla mig vid allmänna arbeten i öppna marknaden. Till den av statens
arbetslöshetskommission bedrivna hjälpverksamheten återkommer jag
senare.

Riksstatens uppställning är icke sådan, att jag utan vidare kan avgränsa
vissa anslag eller grupper av sådana såsom avseende allmänna arbeten i öppna
marknaden. Jag hänvisar härutinnan till vad jag anförde i propositionen
nr 265 till 1936 års riksdag (sid. 41). De anslag, som jag för budgetåren
1933/1934—1936/1937 räknar till anslag till allmänna arbeten, återfinnas i
tabell 9.

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Tabell 7. Antalet hjälpsökande arbetslösa inom stendistrikten i Blekinge och Göte A.

Blekinge

A = Hela antalet hjälpsökande arbetslösa.

T i d

1980

1931

1932

A

B

A

B

A

B

Januari ................

167

31

1,096

434

2,500

1,389

Februari................

149

19

1,166

402

2,573

1,317

Mars ..................

123

22

1,186

486

2,413

1,241

April ..................

120

19

1,201

572

2,925

1,673

Maj....................

143

22

1,097

549

2,541

1,417

Juni....................

120

10

1,134

650

2,417

1,345

Juli....................

141

15

1,402

940

2,630

1,543

Augusti ................

140

26

1,887

1,365

2,875

1,754

September..............

156

31

1,789

1,253

2,682

1,577

Oktober................

218

62

1,757

1,135

12,529

1,334

November..............

417

138

2,114

1,191

2,818

1,421

December ..............

548

207

2,202

1,241

3,009

1,548

Medeltal

204

50

1,503

852

2,659

1,468

B. Göteborgs och

A = Hela antalet hjälpsökande arbetslösa.

T i d

1930

1931

1932

A

B

A

B

A

B

Januari ................

1,466

1,372

3,650

,3.300 !

Februari................

—

—

1,516

1,408

3,708

3,263

Mars ..................

—

—

1,722

1,596

3,312

2,584

April ..................

—

—

2,328

2,233

4,159

3,717

Maj....................

—

—

2,857

2,771

3,516

3,057

Juni....................

—

—

2,746

2,673

3,640

3,229

Juli....................

—

—

2,977

2,873

4,120

3,772 j

Augusti ................

—

—

3,898

3,805

4,499

4,148 |

September..............

—

—

4,187

4,122

4,781

4,367

Oktober................

—

—

2,903

2,772

3.146

2,740

November..............

211

204

3,248

2,937

3,013

2,512

December ..............

1,170

1,156

3.556

3,300

3,581

2,977

Medeltal

.

2,784

2,655

3,760

3,306

C. Väster -

A = Hela antalet hjälpsökande arbetslösa. B = Därav tillhörande yrkes -

T i d

1930

1931

1932

A

B

A

B

A

B

Januari ................

558

493

2,486

2,101

6,969

5,487

Februari................

523

374

2,747

2,168

7,504

5^856

Mars ..................

439

330

3,226

2,617

7,616

5,907

April ..................

421

295

3.597

3,006

7.922

5,891

Maj....................

257

218

2,757

2,356

6,579

4,949

Juni....................

96

80

2,457

2,168

5,931

4,595

Juli....................

35

35

2,485

2,132

6,140

4,669

Augusti ................

55

24

2,888

2,471

6,350

4,752

September..............

136

101

3,129

2,706

6,400

4,708

Oktober................

898

837

4,090

3,336

7,048

5,144

November..............

1,650

1,507

4.752

3,819 i

7,871

5,560

December ..............

1,767

1,591

5.499

4,473 |

8,801

6,311

Medeltal

570

490

8,343

2,779 |

7,094

5,319

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 284-

borgs oell Bohus län samt sågverksdistrikten i Västernorrlands län åren 1930—1937.

län.

B = Därav tillhörande yrkesgruppen jord- o. stenindustri.

1933

1934

1935

1936

1937

A

B

A

B

A

B

A

B

A

B

3,123

1,541

4,027

1,864

2,851

1,510

1,769

1,136

649

325

3*200

1,450

3;994

1,852

2,793

1,498

1,706

1,102

665

310

3,605

i;918

3,741

1,805

2,531

1,345

1,364

728

533

240

2 861

1,218

3,455

1,670

2,121

1,198

1,131

613

446

218

2J07

1,183

2*985

1,566

1,911

1,209

777

453

314

164

3^343

i;792

2,744

1,503

1,698

1,122

583

351

218

124

''3,264

1,752

2,552

1,423

1,622

1,058

507

315

175

lil

''3’371

1,836

2,484

i;358

1,546

978

463

306

223

125

3*388

1,837

2^386

1,346

1,484

1,013

429

289

171

120

3,455

1,769

2,322

1,271

1,592

1,080

475

267

305

187

3*724

1,856

2,823

1,637

1,535

975

580

309

400

230

3,902

1,900

2;816

1,486

1,619

1,018

617

317

475

261

3,329

1,671

3,027

1,565

1,942

1,167

867

516

381

201

Bohus län.

B = Därav tillhörande yrkesgruppen jord- o. stenindustri.

1933

1934

1935

1936

1937

A

B

A

B

A

B

A

B

A

B

4.244

4,310

6,188

4,231

3,614

5,913

5,308

5,274

5,475

5,935

6,137

6,773

3,545

3,492

5,348

3,592

3,043

5,326

4,737

4,685

4,877

5,248

5,298

5,963

6,662

6,723

6,536

6,021

5,731

4,890

4,461

4,159

3,852

4,171

4,578

4,213

5,838

5,891

5,726

5,369

5,157

4,457

4,167

3,841

3,521

3,783

4,156

3,667

4,244

4,141

3,859

3,501

3,660

3,587

3,692

3,546

3,422

3,722

3,370

3,531

3,509

3,391

3,250

3,023

3,252

3,242

3,391

3,238

3,121

3,353

2,890

3,035

3,451

3,363

3,153

2,489

2,210

2,044

1,814

1,724

1,723

1,862

2,032

2,155

2.921
2,858
2,707

2,110

1.921
1,787

1,581

1,495

1,488

1,599

1,700

1,759

2,144

2,088

1,881

1,457

1,085

882

902

887

900

1,122

1,256

1,384

1,718

1,656

1,486

1,170

870

697

727

726

726

909

1,013

1,102

5,284

4,596

5,166

4,631

3,690

3,225

2,335

1,994 1 1,332

1,067

norrlands län.

grupperna trävaru- o. pappersindustri samt arbete ej hänförligt till annan grupp.

1933

1934

1935

1936

1937

A

B

A

B

A

B

A

B

A

B

9,594

7,083

10,358

7,690

6,057

4,806

5,501

4,330

4,094

3,322

10,069

6,883

10,306

7,801

5,977

4,682

5,617

4,514

4,135

3,367

10,737

7,211

10,069

7,528

5,547

4,308

5,697

4,595

4,031

3,289

10,586

7,103

9,217

6,767

5,357

4,169

5,429

4,325

3,443

2,782

8,574

5,849

6,135

4,631

3,878

3,217

3,545

3,021

1,961

1,691

7,415

5,218

4,763

3,589

3,148

2,672

2,770

2,412

1,525

1,294

6,616

4,675

4,333

2,980

2,982

2,573

2,355

2,019

1,151

970

7,196

4,931

4;381

3,157

3,019

2.531

2,302

1,951

1,146

937

7,638

5,192

4,218

3,253

3,146

2,533

2,352

1,912

1,189

995

8,275

5,778

4,463

3,394

3,949

3,176

2,742

2,197

1,480

1,224

8,971

6,* 275

5,001

3,825

4,499

3,566

3,273

2,617

1,810

1,475

9,480

6,779

5,370

4,136

4,597

3,574

3,455

2,798

2,307

1,850

8,763

6,081

6,551

4,896

4,346

3,484

3,753

3,058

2,356

1,933

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 284,

Tabell 8. Ungdomsarbetslöshetens omfattning i relation till hela antalet hjälpsökande
arbetslösa. Juni 1934—december 1937.

Månad

Städe

r

Landsbj

g d

Hela rik

e t

Hela

antalet

hjälp-

sökande

Därav i
åldern
16-21
år

i %

av

hela

antalet

Hela

antalet

hjälp-

sökande

Därav i
åldern
16-21
år

I %

av

hela

antalet

Hela

antalet

hjälp-

sökande

Därav i
åldern
16-21
år

i %

av

hela

antalet

19 3 4

Juni............

35,068

2,915

8.3

64,560

10,123

15.7

99,628

13,038

13.1

Juli............

29,534

2,233

7.6

56,719

8,219

14.5

86,253

10,452

12.1

Augusti ........

27,513

2,086

7.6

55,529

7,794

14.0

83,042

9,880

11.9

September......

25,189

1,729

6.9

53,729

7,287

13.6

78,918

9,016

11.4

Oktober........

28,062

2,506

8.9

56,749

9,144

16.1

84,811

11,650

13.7

November......

31,960

2,595

8.1

60,056

8,493

14.1

92,016

11,088

12.1

December......

33,062

2,398

7.3

59,819

8,015

13.4

92,881

10,413

11.2

19 3 5

Januari ........

36,515

2,972

8.1

56,904

8,097

14.2

93,419

11,069

11.8

Februari........

36,267

2,961

8.2

53,571

7,642

14.3

89,838

10,603

11.8

Mars ..........

32,748

2,661

8.1

50,840

7,432

14.6

83,588

10 093

12*1

April ..........

27,049

2,006

7.4

48,073

6,721

14.0

75,122

8,727

11.6

Maj............

20,483

1,386

6.8

40,694

5,565

13.7

61,177

6,951

11.4

Juni............

16,651

998

6.0

34,506

4,491

13.0

51,157

5,489

10.7

Juli............

14,610

816

5.6

27,972

3,390

12.1

42,582

4,206

9.9

Augusti ........

14,514

786

5.4

27,209

3,291

12.1

41,723

4,077

9.8

September......

14,702

778

5.3

26,488

3,034

11.5

41,190

3,812

9.3

Oktober........

16,670

1,051

6.3

30,375

3,939

13.0

47,045

4,990

10.6

November......

19,687

1,266

6.4

34,480

4,787

13 9

54 167

6 053

1 1 9

December ......

21,421

U379

6.4

36,544

4,756

13.0

57,965

6,135

10.6

19 3 6

Januari ........

24,671

1,549

6.3

36,729

4,822

13.1

61,400

6,371

10.4

Februari........

25.139

1,736

6.9

32,988

4,308

13.1

58,127

6,044

10.4

Mars...........

23,707

1,532

6.5

29,455

3,703

12.6

53,162

5,235

9.8

April...........

19,419

1,192

6.1

27,209

3,385

12.4

46,628

4,577

9.8

Maj............

14,412

725

5.0

20,159

2,517

12.5

34,571

3,242

9.4

Juni............

11,263

519

4.6

14,600

1,727

11.8

25,863

2,246

8.7

Juli............

9,749

385

3.9

11,761

1,287

10.9

21,510

1,672

7.8

Augusti ........

9,666

367

3.8

11,117

1,240

11.2

20,783

1,607

7.7

September......

9,767

352

3.6

11,136

1,223

11.0

20,903

1,575

7.5

Oktober........

12,121

511

4.2

12,591

1,564

12.4

24,712

2,075

8.4

November......

14,609

715

4.9

14,133

1,789

12.7

28,742

2,504

8.7

December......

16,195

731

4.5

14,619

1,763

12.1

30,814

2,494

8.1

19 3 7

Januari ........

17,910

821

4.6

15,599

1,796

11.5

33,509

2,617

7.8

Februari .......

16,926

757

4.5

14,354

1,590

11.1

31,280

2,347

7.5

Mars ..........

14,767

575

3.9

12,983

1,355

10.4

27,750

1,930

7.0

April ..........

11,559

421

3.6

10,688

999

9.3

22,247

1,420

6.4

Maj............

9,218

238

2.6

6,622

620

9.4

15,840

858

5.4

Juni............

6,788

165

2.4

4,641

417

9.0

11,429

582

5.1

Juli............

5,961

114

1.9

3,839

388

10.1

9,800

502

5.1

Augusti ........

5,787

116

2.0

3,790

359

9.5

9,577

475

5.0

September......

5,922

114

1.9

3,860

361

9.4

9,782

475

4.9

Oktober........

7,444

205

2.8

4,967

538

10.8

12,411

743

6.0

November......

9,936

350

3.5

6,233

633

10.2

16,169

983

6.1

December ......

11,048

359

3.2

7,717

764

9.9

18,765

1,123

6.0

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

11

Tabell 9. Anslag till allmänna arbeten i öppna marknaden under budgetåren

1903/1934-1987/1938.

Anslag

1933/1934

1934/1935

1935/1936

1936/1937

,1937/1938

Statsbeställningar ........

10,700,000

10,000,000

—

—

—

Statliga beredskapsarbeten

Kommunala beredskapsar-beten..................

Främjande av bostadsbyg-gande

a) i städer och stadslik-nande samhällen ....

3.000. 000

8,500,000

5.000. 000

3.000. 000

7.000. 000

| 3,000,000

3,000,000

3.000. 000

2.000. 000

10,000,000

1,500,000

b) på landsbygden ....

18,000,000

8,000,000

7,000,000

7,500,000

10,000,000''

Främjande av bostadsför-sörjning för mindre be-medlade, barnrika famil-jer ....................

10,000,000

15,000,000

5,000,000

Lån till främjande av en-skild företagsamhet ....

10,000,000

3,000,000

—

—

—

Subventioner till främjande
av enskild, företagsamhet

3,500,000

—

—

—

—

Skenfria korsningar......

7,000,000

2,500,000

—

—

—

Broar och hamnar ......

6,000,000

6,500,000

—

—

—

Vissa vägbyggnadsarbeten

—

3,200,000

—

—

—

Stensättning av vägar ....

—

4,000,000

—

—

—

Elektrifiering av banorna
Laxå — Charlottenberg,
Södertälje södra —Eskils-tuna med bilinjer och
Uppsala—Gävle.......

4,000,000

Statsbanan Malung—Vans-bro ...................

800,000

700,000

—

—

—

Förlag för understöd åt en-skilda järnvägar ........

1,500,000

—

—

—

—

Tillverkning av vagnar
m. m. för statens järnvä-gar....................

_

1,250,000

_

—

—

Vissa banarbeten m. m. för
statens järnvägar......

—

950,000

—

—

—

Bidrag till gödselvårdsan-läggningar ............

700,000

700,000

—

—

—

Lån till gödselvårdsanlägg-ningar ................

500,000

—

—

—

—

Torrläggningsföretag, ägna-de att motverka arbets-lösheten ...............

4,000,000

4,000,000

_

_

—

Bidrag för uppförande av
spannmålslagerhus......

—

300,000

—

—

—

Bidrag till täckdikningar..

1,000,000

1,500,000

—

—

Summa

20.700.000

37.500.000

11.500.000

50.500.000

30.000. 000

13.000. 000

3.500.000

9.500.000

12,500,000

3.200.000

4,000,000

4.000. 000

1,500,000

1.500.000

1.250.000

950.000

1.400.000

500.000

8.000. 000

300.000

2.500.000

1 Av detta belopp utgår 1,500,000 kronor på tilläggsstat för 1937/1938.

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

Anslag

1933/1934

1934/1935

1935/1936

1936/1937

1937/1938

Summa

Isbrytande undersöknings-och bevakningsfartyg för
havsfiskets behov......

650,000

650,000

Byggande av nvbvggesvä-

gar....................

—

150,000

—

—

—

150,000

Väg- och flottledsbyggna-

der å skogar i enskild ägo

500,000

500,000

—

—

—

1,000,000

Vissa åtgärder å skogshus-

hållningens område m. m.

475,000

900,000

—

—

—

1,375,000

Vissa tillfälliga skogsvårds-åtgärder å enskildas sko-gar....................

5,000,000

3,500,000

8,500,000

Arbetarsmåbrukslånefon-

den ..................

7,500,000

8,000,000

10,000,000

12,000,000

12,000,000

49,500,000

Byggande av nytt fyrskepp

367,000

75,000

—

—

—

442,000

Anskaffande av viss mate-riell för lotsverkets behov

75,000

_

—

—

_

75,000

Undersöknings- och förbere-dande gruvarbeten m. m.
inom Västerbottens län

364,000

485,000

849,000

Väganläggningar från

Adak-Kuorbevare malm-fält till Slagnäs samt från
Bjurträsk till Örträsk och
Högkulla inom Väster-bottens län............

650,000

650,000

Byggande av nytt tjänste-fartyg för västra lotsdi-striktet ................

300,000

300,000

Lån till sammanslutningar
av fiskare för främjandet
av beredning och avsätt-ning av fisk m. m.....

700,000

700,000

Vedeldningslånefonden....

—

2,000,000

—

—

—

2,000,000

Statliga byggnader.......

12,321,400

9,734,250

9,080,350

7,865,000

7,640,600

>46,641,600

Summa

108,102,400

86,944,250

42,080,350

47,365,000

46,140,600 330,632,600

Av sammanställningen framgår, att till allmänna arbeten i öppna marknaden
för budgetåret 1933/1934 anvisats sammanlagt 108,102,400 kronor. Häri
ingår jämväl det belopp å 13,000,000 kronor, som till främjande av bostadsbyggande
(8,000,000 kronor) och såsom kapitalökning för arbetarsmåbrukslånefonden
(5,000,000 kronor) anvisats å tilläggsstat för nämnda budgetår.

För budgetåret 1934/1935 ha till allmänna arbeten i öppna marknaden anvisats
86,944,250 kronor. I detta belopp ingå bland annat 3,000,000 kronor
utöver det belopp av 5,000,000 kronor, som anvisats såsom kaptitalökning för
arbetarsmåbrukslånefonden. Riksdagen har nämligen medgivit, att lån till
arbetarsmåbruk må utlämnas intill 8,000,000 kronor.

1 I denna summa ingå anslagen till de statliga byggnader, vilka rapportera antal dagsverken
till socialdepartementet.

Tabell 10. Fördelning av belopp till allmänna arbeten i öppna marknaden, beviljade under tiden V? 1987—28/2 1938.

Statliga

bygg-

nåder

Beredskaps-

arbeten

Bostads-försörj-ning för
barnrika
familjer

Bostads-byggan-de i
städer

Skogs-

hushåll-

ning

Vedeld-

nings-

låne-

fonden

Arbetar-

små-

bruks-

låne-

fonden

Summa

Lån till
enskild
företag-samhet

statliga

kommu-

nala

Stockholms stad..........

2,311,000

683,960

130,250

20,000

_,

_

3,145,210

34,340

Stockholms län........

3,000,000

—

..-

15,910

—

—

—

—

3,015,910

—

Uppsala > ........

846,000

_

_

9,500

28,350

1,810

—

38,200

923,860

14,000

Södermanlands > ........

—

—

—

120,200

5,000

—

—

—

125,200

—

Norrköpings stad ........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

85,000

Östergötlands län i övr.....

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Jönköpings län ..........

—

—

—

—

—

—

—

12,000

12,000

—

Kronobergs > ..........

177,000

—

23,400

78,700

—

—

—

14,000

293,100

—

Kalmar » ..........

400,000

—

75,000

—

—

—

—

24,000

499,000

—

Gotlands > ..........

—

—

_

93,420

—

—

—

15,000

108,420

—

Blekinge > ..........

—

160,500

75,000

82,650

2,500

15,000

—

12,200

347,850

—

Kristianstads » ........

—

—

—

—

—

—

1,560

37,200

38,760

—

Malmö stad..............

—

_

_

295,500

44,900

—

—

—

340,400

—

Lunds » ..............

150,000

—

_

—

45,000

—

—

—

195,000

—

Landskrona stad ........

—

77,500

_

—

—

—

—

—

77,500

—

Hälsingborgs » ........

—

—

—

88,760

21,700

—

—

—

110,460

—

Malmöhus län i övr.......

—

—

—

40,080

—

—

2,800

30,000

72,880

—

Hallands län.............

—

100,900

_

102,240

—

—

—

26,000

229,140

—

Göteborgs stad ..........

—

—

—

1,362.800

78,100

—

—

—

1,440,900

—

Göteb. o. Bohus län i övr...

—

2,577,300

1,767,370

119,510

—

—

—

2,000

4,4Hö,180

—

Älvsborgs län............

240,600

—

—

232,280

—

—

—

13,000

485,880

10,000

Skaraborgs > ............

—

—

23,280

49,200

3,000

—

—

12.000

87,480

—

Värmlands » ............

344,000

—

110,430

—

—

—

300,910

755,340

85,000

Örebro > ............

_

_

_

—

—

—

—

14,000

14,000

2,800

Västmanlands län........

_

_

_

3,600

—

—

—

24,000

27,600

—

Kopparbergs > ........

—

—

—

—

19,900

—

—

149,800

169,700

—

Gävleborgs > ........

_

—

182,000

168,510

—

—

—

378,800

729,310

—

Västernorrlands > ........

_

2,598,850

1,248,680

—

—

—

1,650

1,252,575

5,101,755

43,000

Jämtlands > ........

172,000

_

_

—

—

4,500

32,805

672,325

881,630

—

Västerbottens > ........

800

26,500

—

—

—

7,175

1,001,300

1,035,775

25,000

Norrbottens > ........

—

203,320

429,780

—

10,000

—

—

1,418,440

2,061,540

5,000

Hela riket

1 7,640,600

5,719,170

3,851,010

3,657,250

388,700

41,310

45,990

5,447,750

26,791,780

254,140

I denna summa ingå anslagen till de statliga byggnader, vilka rapportera antal dagsverken till socialdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Tabell 11. Fördelning av belopp till allmänna arbeten i

Statliga

bygg-

nader

Beredskaps-

arbeten

Bostads-byggan-de på
lands,
bygden

Bostads-

försörj-

ning

för barn-rika
familjer

statliga

kommu-

nala

1 Stockholms stad..................

1.190.000

2.830.000

1.425.000

227,500

29,700

—

1,600

181,900

142.600

137.600
6,950

196,200

188,550

109,400

258,700

105.000

338.000
329,750

712,000

4,000

2 Stockholms län................

131,000

3 Uppsala > ................

4 Södermanlands > ................

394,560

47,500

74,850

141,470

6 Norrköpings stad ................

6 Östergötlands län i övr...........

7 Jönköpings län ..................

8 Kronobergs > ..................

450,000

9 Kalmar > ..................

4,000

408,950

98,300

0 Gotlands > ..................

411,000

1 Blekinge » ..................

180,780

171,390

33,170

2 Kristianstads län ................

25,000

14,400

3 Malmö stad......................

4 Lunds > ......................

820,000

93,800

65,825

B Landskrona stad..................

6 Hälsingborgs > ..................

7 Malmöhus län i övr...............

10,000

307,325

71,500

8 Hallands län ....................

190,800

Göteborgs stad ..................

Göteborgs och Bohus län i övr.____

400,210

244,960

304,200

_

Älvsborgs län................

105,000

16,680

232,475

398,750

379,800

88,700

108,000

214.000

313.000
506,500

553.000

800.000
1,088,000

261,750

202,500

79,875

Skaraborgs > ................

Värmlands » ................

175,000

Örebro > ................

Västmanlands » ................

97,000

Kopparbergs > ................

19,910

127,400

550,430

Gävleborgs > ................

145.000

120.000

196,700

Västernorrlands > ................

207,250

Jämtlands > ................

Västerbottens > ................

72,000

2,800

154,700

21,525

34,820

Norrbottens > ................

_

Hela riket

7,865,000

1,231,360

l,736,45öj

7,300,000|

2,649,190

Kungl. Maj:ts proposition nr 284-

15

öppna marknaden, beviljade under tiden Vt 1936—*% 1937.

Bostads-byggan-de i
städer

Stensätt-ning av
vägar

Skogs-

vårds-

åtgärder

Skogs-

hus-

hållning

Ved-

eldnings-

låne-

fonden

Arbetar-

små-

bruks-

låne-

fonden

Summa

Lån till
enskild
företag-samhet

1,559,650

49,500

3,740,250

120,000

—

—

—

—

—

30,000

3,206,600

—

176,200

—

22,889

—

—

22,000

1,788,689

30,000

28,100

—

—

—

755

—

561,015

—

129,000

—

—

957

—

—

184,407

—

1,800

—

—

—

—

—

272,850

100,000

—

—

—

—

750

—

330,770

—

—

—

—

—

—

—

559,400

25,000

—

—

—

10,000

—

—

779,950

100,000

—

—

—

—

—

5,200

521,200

—

32,700

—

—

—

2,000

12,000

736,870

20.C00

24,500

—

—

—

5,455

42,000

474,275

-

148,000

—

—

—

—

—

148,000

45,000

90,350

—

—

—

—

—

1,004,150

—

50,600

—

—

—

—

—

116,425

—•

_

_

_

_

1,000

42,000

124,500

—

—

—

—

—

—

—

498,125

—

219,080

—

—

—

—

—

219,080

30,000

—

189,606

—

—

—

24,600

1,163,576

94,000

95,300

—

—

—

3,085

87,550

801,840

—

1,000

—

—

—

—

48,000

650,250

—

—

—

1,086

—

1,125

639,875

1,276,761

—

—

—

3,834

30,000

—

72,000

194,534

—

—

—

—

—

4,000

36,000

245,000

—

27,700

—

—

—

—

307,775

569,385

6,000

121,200

—

7,702

10,000

3,500

935,390

1,859,892

—

2,750

—

43,326

—

1,240

1,832,815

3,264,31)

70,000

—

—

4,779

10,000

13,120

1,645,575

2,226,474

—

15,000

—

—

—

4,304

1,295,600

2,211,229

33,000

14,525

—

—

—

—

1,638,295

2.930 340

70.000

2,737,455

189,6045

83,616

110,457

40,334

8,716,675

32,660,148

743,000

1

2

3

4

6

6

7

8

9

10

11

12

13

14

IB

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Liknande är beträffande arbetarsmåbrukslånefonden förhållandet under
följande budgetår. I de i sammanställningen angivna beloppen ingå för denna
fond de belopp, intill vilka riksdagen medgivit, att lån må kunna utlämnas
under respektive budgetår. Detta belopp var budgetåret 1935/1936
10,000,000 kronor. Samtidigt anvisades 5,000,000 kronor såsom kapitalökning
till fonden. Under budgetåren 1936/1937 och 1937/1938 medgavs en
utlåning av 12,000,000 kronor vartdera av åren. Medelsanvisningen uppgick
till 4,400,000 kronor respektive 10,000,000 kronor.

Det för budgetåret 1937/1938 anvisade beloppet å 10,000,000 kronor till
statliga och kommunala beredskapsarbeten skulle enligt riksdagens beslut
användas för att i de av arbetslöshet svårast hemsökta landsdelarna bereda
sysselsättning åt arbetslösa, varvid i första hand familjeförsörjare borde sysselsättas.
Riksdagen medgav vidare, att Kungl. Maj:t kunde besluta igångsättandet
av arbeten eller beviljandet av bidrag till arbeten intill en kostnad
för staten av 15,000,000 kronor, varav 5,000,000 kronor skulle anvisas under
följande budgetår.

Det av mig i proposition nr 300 till 1937 års riksdag antydda arbetsprogrammet
har i väsentliga delar kunnat fullföljas, även om en viss försening
med arbetenas igångsättande har måst konstateras. Av bilaga C och E framgår,
hur anslaget disponerats intill utgången av februari 1938.

Följande sammanställning angiver fördelning av de från anslaget intill den
31 mars 1938 fördelade medlen.

Arbeten inom

Göteborgs och Bohus län
Västernorrlands län ...

Norrbottens län .......

Blekinge län .........

Söderhamn ...........

Hallands län .........

Landskrona ...........

Oskarshamn .........

Byske ...............

Ekeberga .............

Tidaholm ...........

Diverse ..............

Anvisat av

Beslutade kostnader att

årets anslag

täckas av nästa års anslag

. . 4,404,690

1,515,850

.. 3,933,990

3,282,500

. . 736,840

. . 251,450

153,000

. . 182,000

. . 100,900

77,500

75,000

26,500

23,400

23,280

28,340

9,863,890

4,951,350

Rörande fördelningen å län och vissa städer av de medel, som Kungl. Maj:t
under budgetåret 1935/1936 och under tiden 1 juli 1936—28 februari 1937
disponerat av anslagen till allmänna arbeten i öppna marknaden, hänvisar
jag till tabellerna 10 och 11.

Kungl. Majlis proposition nr 284.

17

Beträffande de medel, som av Kungl. Maj:t anvisats till statliga och kommunala
beredskapsarbeten, har jag låtit upprätta förteckningar, upptagande
de olika företagen, dagen för Kungl. Maj:ts beslut, företagens totalkostnader
samt storleken av de medel, som beviljats varje företag. Förteckningarna
finnas såsom bilagor fogade vid detta protokoll (Bilaga B—E).

Flertalet av de anslag, som beviljats till allmänna arbeten i öppna marknaden,
avser jämväl att stimulera kommunal och enskild företagsamhet. Vid
ett studium av hjälpåtgärdernas resultat är det därför av vikt att undersöka,
i vilken utsträckning andra medel än statsmedel engagerats i de igångsatta
företagen. Jag har fördenskull låtit verkställa utredning härom. Samtidigt
därmed har jag infordrat uppgifter rörande det läge, vari de skilda företagen
befinna sig, huruvida de äro slutförda, under utförande eller beslutade men
ej påbörjade.

Av intresse är vidare att undersöka, huru företagens totalkostnader fördela
sig å arbetslöner å ena sidan och övriga kostnader, material m. m., å andra
sidan. Jämväl i dessa avseenden har jag infordrat uppgifter.

Innan jag framlägger resultaten av dessa undersökningar, anser jag mig
emellertid liksom tidigare böra erinra örn en sida av de allmänna arbetena
i öppna marknaden, som det tyvärr icke är möjligt att siffermässigt belysa.
Jag syftar härvid på vad jag kallat hjälpåtgärdernas indirekta effekt. Denna
effekt består däri, att en mångfald industrier bereus sysselsättning med de
beställningar av skilda slag, som de allmänna arbetena givit anledning till.
Att denna effekt varit av mycket stor betydelse, torde knappast behöva påpekas,
och vid bedömandet av hjälpåtgärdernas resultat bör densamma givetvis
beaktas.

De infordrade uppgifterna avse den 31 december 1937. Tabell 12 visar, att
de arbeten, som ingå däri, representera en total kostnadssumma av 418,691,132
kronor (kol. 10), varav kommuner, vägstyrelser och enskilda bidragit med
173,065,296 kronor (kol. 13). Å materialkostnader faller ett belopp av
230,045,405 kronor (kol. 14). Häri ingå visserligen kostnader för arbetsledning,
men beloppet giver dock en föreställning om den betydande utsträckning,
i vilken framför allt olika industrier bereus beställningar till de företag,
varom här är fråga.

Varje företag, som erhållit statsbidrag, skall månadsvis till socialdepartementet
inkomma med rapport, utvisande bland annat antalet under månaden
utförda dagsverken. Rörande dagsverkenas fördelning å län och vissa
städer har jag låtit upprätta de här meddelade tabellerna 13 och 14.

Vissa av de i tabellerna använda anslagsrubrikerna torde tarva närmare
förklaring. Under anslagsrubriken »Diverse» ingå sålunda anslagen till isbrytande
undersöknings- och bevakningsfartyg för havsfiskets behov (650,000
kronor), byggande av nytt fyrskepp (442,000 kronor), undersöknings- och
förberedande gruvarbeten m. m. inom Västerbottens län (849,000 kronor)
samt vissa väganläggningar inom Västerbottens län (650,000 kronor). Under
rubiiken »Bekämpande av arbetslösheten» ater hava sammanförts vissa före Uiliang

lill riksdagens nm/nknll IDUS 1 sand. Nr 284. ->

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Tabell 12. Sammanställning per den 31 december 1937 ar allmänna arbeten

Ändamål

Anslags-

belopp

Antal

företag

Här-

slut-

förda

total-

kostnader

under

ut-

förande

1

2

3

4

5

6

Statliga beredskapsarbeten.

1 Allmänna vägar (inkl. gator)..............

12

7

251,168

3

2 Stensättning..............................

1

1

39,916

—

3 Järnvägsanläggningar......................

2

2

217,341

—

4 Utdikningar..............................

1

1

6,129

—

5 Koloniseringsåtgärder......................

2

2

8,803

—

6 Kanaler och farleder m. m.................

10

8

93,069

2

7 Skogsförbättrande åtgärder ................

1

1

4,000

—

8 Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten ..

7

7

423,936

—

9 Havs- och flodhamnar, fiskehamnar........

55

35

2,440,093

15

0 Flyghamnar..............................

2

2

245,000

—

1 Flygfält..................................

4

4

78,778

—

2 Byggnader för offentliga myndigheter......

3

3

46,700

—

3 Byggnader för militära förläggningar ......

9

9

692,850

—

4 Andra byggnadsföretag....................

21

17

1,088,710

3

5 Skjutbanor ..............................

4

4

96,005

—

6 Försvarsanläggningar......................

9

7

407,908

2

7 Fornminnesrestaureringar..................

12

5

104,574

6

8 Broar....................................

10

—

—

8

9 Andra arbeten............................

16

13

706,186

2

'' Summa

37,500,000

181

128

6,951,166

41

Kommunala beredskapsarbeten.

0 Allmänna vägar (inkl. gator)..............

13

3

301,246

7

1 Stensättning..............................

3

2

198,999

1

2 Broar....................................

3

2

101,115

1

3 Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten ..

34

21

2,469,655

6

4 Handelshamnar ..........................

8

5

1,693,720

3

5 Kommunalhus och rådhus ................

30

25

3,079,152

3

Allmänna läroverk........................

12

11

3,679,130

1

7 Folkskolor och kommunala mellanskolor....

192

159

7,356,973

27

Gymnastikhus, tennishallar och idrottsplatser

17

16

1,471,990

1

Lasarett och sjukhus......................

12

12

8,344,341

—

Badhus ..................................

9

7

503,412

2

Gasklocka................................

1

1

163,635

—

Andra byggnadsföretag....................

93

73

3,269,098

14

Kyrkorestaureringar ......................

39

32

2,153,550

7

Värmeledningsarbeten ....................

8

6

106,451

1

Summa

- 1

474

375

34,892,467

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

19

i öppna marknaden, till vilka medel beviljats under tiden ''h 1933—sl/u 1937.

H

Av summa total-

a v

ära

V

kostnader belöpa å

Summa

total-

besluta-de men

total-

total-

kostnader

från de i
kol. 2
angivna
anslags-medlen

från

andra

från

material

arbets-

kostnader

ej på-började

kostnader

stats-

medel

andra

m. m.

läner

7

8

9

10

11

12

18

14

15

2,351,900

2

942,000

3,545,068

3,214,218

59

330,791

993,820

2,551,248

—

—

—

39,916

39,916

—

—

12,302

27,614

—

—

—

217,341

217,341

—

—

77,870

139,471

—

—

—

6,129

4,943

—

1,186

1,432

4,697

—

—

—

8,803

7,030

—

1,773

1,898

6,905

190,000

—

—

283,069

261,570

11,130

10,369

200,649

82,420

—

—

—

4,000

4,000

—

—

—

4,000

—

—

—

423,936

387,619

6,500

29,817

206,670

217,266

2,554,610

5

365,880

5,360,583

4,986,503

7,200

366,880

2,911,5®

2,448,998

—

—

—

245,000

245,000

—

—

163,000

82,000

—

—

—

78,778

78,778

—

—

47,422

31,356

—

—

—

46,700

46,700

—

—

25,262

21,438

—

—

—

692,850

692,740

110

—

392,551

300,299

177,740

1

3,600

1,270,050

1,077,930

14,617

177,503

770,292

499,758

—

—

—

96,005

96,005

—

—

43,193

52,812

227,000

—

—

634,908

613,788

21,120

—

349,098

285,810

305,850

1

6,000

416,424

412,712

512

3,200

148,023

268,401

4,418,100

2

161,764

4,579,864

4,244,000

—

335,864

2,499,764

2,080,100

97,850

1

80,000

884,036

848,135

2,670

33,231

377,803

506,233

10,323,050

12

1,559,244

18,833,460

17,478,928

63,918

1,290,614

9,222,634

9,610,826

634,545

3

119,620

1,055,411

799,856

_

255,555

476,616

678,795

548,500

—

—

747,499

650,954

—

96,545

312,878

434,621

178,000

—

—

279,115

194,372

—

84,743

196,463

82,652

737,520

7

1,499,865

4,707,040

2,745,254

—

1,961,786

2,788,385

1,918,655

5,711,700

—

—

7,405,420

1,973,858

—

5,431,562

5,018,768

2,386,652

1,371,500

2

184,500

4,635,152

1,676,451

—

2,958,701

3,053,067

1,582,085

75,000

—

—

3,754,130

1,337,855

—

2,416,275

2,537,541

1,216,589

912,304

6

252,745

8,522,022

5,664,646

—

2,857,376

5,137,668

3,384,354

123,000

—

—

1,594,990

629,197

41,000

924,793

1,021,733

573,257

—

—

—

8,344,341

1,942,500

—

6,401,841

5,377,359

2,966,982

846,000

—

—

1,349,412

416,815

—

932,597

832,458

516,954

—

—

—

163,635

32,646

—

130,989

90,520

73,115

1,220,715

6

397,925

4,887,738

2,406,666

—

2,481,072

2,893,055

1,994,683

391,761

—

—

2,545,311

1,307,346

—

1,237,965

1,339,617

1,205,694

369,000

1

95,000

570,451

339,340

—

231,111

358,671

211,780

13,119,645

25

2,549,655

60,561,667

22,117,766

41,000

28,402,911

31,434,799

19,126,868

1

2

3

4

5

6

2

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

,32

33

34

1

2

3

4

6

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 284■

Anslags-

belopp

Antal

företag

Här-

Ändamål

slut-

förda

total-

kostnader

under

ut-

förande

1

2

3

4

5

6

Främjande av bostadsbyggande.

Bostadsbyggnadsföretag på landsbygden ....

50,500,000

47,926

41,690

72,556,871

3,865

Bostadsbyggnadsföretag i städer och stads-liknande samhällen......................

11,500,000

308

248

46,311,940

38

Bostadsanskaffning åt mindre bemedlade,
barnrika familjer (avser städer, stadslik-nande samhällen och andra tätare bebyggda
orter) ..................................

30.000,000

231

58

8,420,469

173

Summa

92,000,000

48,465

41,996

127,289,280

4,076

Skenfria korsningar.

Skenfria korsningar ......................

9,500,000

99

88

10,085,038

8

Broar och hamnar.

Broar....................................

1

42

42

8,541,319

Havs- och flodhamnar, fiskehamnar........

>12,500,000

48

42

8,014,920

6

Summa

12,500,000

90

84

16,556,239

6

Vissa vägbyggnadsarbeten.

Allmänna vägar..........................

3,200,000

56

44

7,488,613

11

Stensättning av vägar.

Stensättning..............................

4,000,000

23

22

3,806,000

1

Vissa banarbetcn m. m. för statens järnvägar.
Banarbeten m. m.........................

950,000

15

15

951,924

_

Bidrag till gödselvårdsanläggningar.

Gödselvårdsanläggningar ..................

1,400,000

8,408

7,997

5,804,360

107

Torrläggningsföretag, ägnade att motverka arbets-lösheten.

Utdikningar..............................

8,000,000

1,833

1,331

10,887,250

486

Bidrag till täckdikning ar.

Utdikningar..............................

2,500,000

9,278

8,724

9,671,237

195

Väg- och flottledsbyggnader ä skogar i enskild ägo.
Skogsförbättrande åtgärder ................

1,000,000

547

398

2,210,461

139

Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas
skogar.

Skogsförbättrande åtgärder ................

8,500,000

18,449

17,589

14,592,199

706

Arbetarsmdbrukslänefonden.

Koloniseringsåtgärder......................

49,500,000

5,361

2,544

13,713,545

2,439

Bidrag till uppförande av spannmålslagerhus.
Spannmålslagerhus........................

300,000

8

7

1,923,525

1

Byggande av nybyggesvägar.

Enskilda vägar............................

150,000

78

61

308,247

11

Statliga byggnader.

Byggnader för offentliga myndigheter......

J-46,641,600

18

15

2,375,208

2

Andra byggnadsföretag....................

53

37

21,211,253

12

Summa

46,641,600

71

52

23,586,461

14

Summa summarum

277,641,600

93,436

81,455

290,718,012

8.815

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

21

a v

Summa

total-

kostnader

H

ära

V

Av summa total-kostnader belöpa å

total-

kostnader

besluta-de men
ej på-började

total-

kostnader

från de i
kol. 2
angivna
anslags-medlen

från

andra

stats-

medel

från

andra

material
m. m.

arbets-

löner

7

8

9

10

11

12

13

14

15

9,669,034

2,371

5,495,671

87,721,576

38,724,562

_

48,997,014

53,505,808

.34,215,768

1

4,099,882

22

2,465,169

52,876,991

10,294,048

42,582,943

31,726,195

21,150,796

2

25,078,390

33,498,859

14,307,135

19,191,724

20,099,315

13,399,544

3

38,847,306

2,393

7,960,840

174,097,426

63,325,745

—

110,771,681

105,331,318

68,766,108

999,900

3

203,900

11,288,838

9,054,200

1,182,584

1,052,054

5,870,950

5,417,888

4

—

_

_

8,541,319

5,524,117

1,194,727

1,822,475

5,266,938

3,274,381

5

1,355,000

—

—

9,369,920

6,739,940

—

2,629,980

5,808,607

3,561,313

6

1,355,000

—

—

17,911,239

12,264,057

1,194,727

4,452,455

11,076,646

6,835,694

2,337,900

1

39,000

9,865,513

3,200,000

5,665,686

999,827

2,170,000

7,695,513

7

194,000

—

—

4,000,000

4,000,000

—

—

864,855

3,135,145

8

—

—

—

951,924

939,472

12,452

—

262,390

689,534

9

70,762

304

182,239

6,057,361

1,391,724

886,471

3,779,166

2,965,115

3,092,246

10

5,828,730

16

83,540

16,799,520

7,793,450

4,358,860

4,647,210

4,210,000

12,589,520

11

236,618

359

217,847

10,125,702

2,287,698

3,128,871

4,709,133

4,524,791

5,600,911

12

900,501

10

45,994

3,156,956

784,170

—

2,372,786

558,781

2,598,175

13

1,038,352

154

140,507

15,771,058

6,995,786

—

8,775,272

488,903

15,282,155

14

14,029,866

378

2,237,900

29,981,311

28,818,119

—

1,163,192

21,431,361

8,549,950

15

250,140

—

—

2,173,665

308,785

1,484,230

380,650

1,424,274

749,391

16

62,934

6

51,750

422,931

150,000

54,586

218,345

91,511

331,420

17

2,375,000

1

195,000

4,945,208

4,944,600

608

—

2,977,308

1,967,900

18

19,439,100

4

1,097,000

41,747,353

41,697,000

353

50,000

25,140,870

16,606,483

19

21,814,100

6

1,292,000

46,692,661

46,641,600

961

50,000

28,118,178

18,674.383

111,408,704

3,0(K5

lG,5G4,410j418,G01,132

227,551,490

18,074,846

173,065,296

280,045,405

188,645,727

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Tabell 13. Dagsverken, utförda under tiden 7j 1936—“/e 1937

Län och vissa städer

Stats-

beställ-

Statliga

bygg-

Beredskaps-

arbeten

Bostads-

byggande

Sken-

fria

kors-

ningar

Broar

och

Vissa

väg-

byggn.-

arb.

ningar

nåder

statliga

kom-

munala

landet

städer

hamnar

1 Stockholms stad..........

5,048

22,112

.4,502

_

72,643

_

_

2 Stockholms län..........

3,394

60,694

6,571

188

45,693

638

689

—

—

3 Uppsalalän..............

—

16,292

1,740

—

23,772

3,279

470

—

—

4 Södermanlands län......

660

—

—

2,878

43,669

720

8,436

3,787

—

5 Norrköpings stad ........

—

—

—

—

—

5,264

—

—

—

6 Östergötl, län i övrigt ....

15,050

—

—

472

24,109

—

—

601

—

7 Jönköpings län ..........

—

—

—

376

29,582

—

—

282

—

8 Kronobergs län..........

—

16,775

640

126

17,045

—

1,113

—

—

9 Kalmar län..............

—

—

761

11,017

38,042

—

1,071

6,408

—

0 Gotlands län ............

—

19,476

—

—

14,383

—

—

971

—

1 Blekinge län ............

10,208

—

3,140

49,929

29,052

533

—

9,335

—

2 Kristianstads län ........

—

3,340

164

178

38,296

1,544

3,469

—

—

3 Malmö stad..............

31,544

—

163

462

—

6,867

—

5,720

—

4 Lunds stad..............

—

36,493

—

—

—

5,989

—

—

—

5 Landskrona stad ........

2,659

—

—

—

—

136

—

634

—

6 Hälsingborgs stad........

—

138

—

15,557

—

2,399

—

—

—

7 Malmöhus län i övrigt____

756

4,864

—

—

30,255

1,628

3,024

3,523

—

8 Hallands län ............

—

—

2,375

9,600

34,705

—

—

—

—

9 Göteborgs stad ..........

36,946

—

—

27,147

—

19,023

—

—

—

9 Göteborgs och Bohus län i
övrigt ................

_

_

19,256

24,786

31,701

_

629

27,313

Älvsborgs län............

1,798

302

2,518

6,488

33,487

8,535

554

—

—

i Skaraborgs län ..........

—

—

—

—

41,556

1,261

1,301

1,097

—

3 Värmlands län ..........

—

1,485

—

10,154

40,229

—

1,113

656

—

4 Örebro län ..............

523

—

—

498

18,728

351

266

—

—

Västmanlands län........

—

4,700

—

10,594

28,219

—

1,431

—

—

Kopparbergs län ........

—

8,184

—

1,099

17,555

1,463

167

—

—

Gävleborgs län ..........

—

—

—

1,756

35,638

7,082

5,843

4,525

—

Västernorrlands län......

—

275

7,434

21,069

58,779

8

8,256

7,488

—

Jämtlands län............

—

—

314

8,945

52,050

—

—

2,918

11,736

Västerbottens län........

—

—

—

4,939

29,290

—

213

6,678

21,784

Norrbottens län..........

—

—

2,446

13,370

88,305

1,329

—

2,728

9,288

Ej fördelat på län........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

108,586| 195,130

52,02l| 221,628

844,140 140,692

38,045

84,664

42,808

1 Avser stensättning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

23

för anslag till allmänna arbeten i öppna marknaden.

Vissa

ban-

arbeten

Gödsel-

vård

Spann-

måls-

lager-

hus

Torr-

lägg-

ning

Täck-

dikning

Väg-

och

flottl.-

byggn.

Skogs-

vårds-

åt-

gärder

Ar-

betar-

små-

bruks-

låne-

fonden

Diverse

Bekäm-

pande

av

arbets-

lös-

heten

Summa

Lån till
enskild
företag-samhet

___

_

.

_

_

_

_

104,305

354,369

1

—

4,166

—

15,953

13,026

—

1,033

569

—

—

142,614

35,394

2

—

6,659

—

4,697

13,587

4,152

4,551

162

—

—

79,361

35,969

3

—

7,156

_

1,619

23,257

—

328

—

—

—

92,510

79,766

4

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

5,264

26,039

5

—

5,743

—

9,995

67,235

24,595

3,045

—

—

434

151,279

47,452

6

—

6,421

—

1,260

3,689

—

4,695

199

—

—

46,504

183,471

7

—

10,143

—

8,048

14,289

12,751

18,836

188

—

—

99,954

62,035

8

—

8,827

—

7,620

26,810

32,069

10,311

528

11,111

—

144,575

110,483

9

—

6,909

—

3,088

13,073

—

3,276

543

—

—

61,719

—

10

—

6,681

—

—

7,451

11,775

2,692

710

—

—

131,506

31,679

11

—

9,663

—

247

22,406

12,118

2,188

2,180

—

—

95,793

61,446

12

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

44,756

34,328

13

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

42,482

41,635

14

_

_

—

—

—

—

—

—

—

3,429

—

15

_

—

—

—

—

—

—

1,544

—

19,638

230

16

j _

3,715

3,490

42,725

2,481

292

493

—

—

97,246

9,504

17

! 11,147

8,755

—

41,023

9,124

620

1,059

—

—

118,408

—

18

—

—

—

—

-

—

—

889

84,005

63,771

19

__

7,129

2,356

17,375

_

1,258

1,243

—

133,046

7,629

20

—

17,897

3,197

35,326

—

2,211

466

—

112,779

169,226

21

—

6,070

4,852

106,371

4,047

4,164

789

_

—

171,508

175,476

22

—

8,247

6,349

16,308

2,297

6,89C

24,766

—

118,494

194,238

23

—

4,822

3,153

26,453

12,293

6,96C

343

74,390

106,612

24

—

3,479

2,137

1,368

16,599

2,450

5,590

1,461

78,028

14,256

26

8,032

10,559

2,154

19,946

72,981

11,911

154,051

183,586

26

—

4,345

5,390

6,512

20,145

20,385

39,873

151,491

67,806

27

—

10,350

29,644

8,409

2,950

104,517

59,520

—

318,691

68,535

28

203

8,555

54,853

11,324

67,151

72,266

290,310

18,592

29

—

11,324

37,104

4,517

■169,310

23,067

13,392

6,104

327,720

-

30

—

12,492

43,323

6,101

48,375

53,843

281,600

192,020

(31

—

—

—

360

-

360

-

32

11,350

187,580

2,137

248,165| 546,020

173,193 562,033| 296,171

l| 16,04.

1 7,427

| 3,777,848 2,375,550

33

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Tabell 14. Dagsverken, utförda under tiden ‘/v—31/u 1937 för

Län och vissa städer

Stats-

beställ-

Statliga

bygg-

Beredskaps-

arbeten

Bostads-

byggande

Sken-

fria

kors-

ningar

Broar

och

Vissa

väg-

ningar

nader

statliga

kom-

munala

landet

städer

hamnar

byggn.-

arb.

1

Stockholms stad..........

421

10,148

4,108

_

19,381

2

Stockholms län..........

—

57,379

—

6,158

14,744

2,634

_

_

_

3

Uppsala län..............

—

9,404

460

—

8,553

3,385

130

_

_

4

Södermanlands län ......

270

—

—

—

15,758

—

2,284

_

_

5

Norrköpings stad ........

—

—

—

—

__

_

_

_

6

Östergötl, län i övrigt ....

—

—

248

—

13,314

_

_

_

7

Jönköpings län ..........

—

—

—

—

18,778

_

_

_

_

8

Kronobergs län ..........

—

6,688

—

—

7,018

80

_

_

9

Kalmar län..............

—

—

43

8,466

16,559

—

_

1,412

_

10

Gotlands län ............

—

464

—

—

9,947

—

—

2,560

_

11

Blekinge län ............

108

—

1,375

10,844

12,918

560

_

5,446

_

12

Kristianstads län ........

—

—

317

—

17,864

_

_

13

Malmö stad............

—

—

—

—

—

864

_

1,933

___

14

Lunds stad..............

—

8,412

—

—

—

407

_

_

_

15

Landskrona stad..........

—

—

—

—

—

418

_

_

16

Hälsingborgs stad........

—

—

—

6,666

—

—

_

_

_

17

Malmöhus län i övrigt____

697

284

—

—

10,329

—

844

_

18

Hallands län ............

—

4,009

9,335

17,776

—

_

__

_

19

Göteborgs stad ..........

3,413

—

—

11,489

—

4,687

_

_

_

20

Göteborgs och Bohus län i
övrigt..................

—

__

23,403

17,933

19,273

1,328

21

Älvsborgs län............

—

5,814

—

1,415

18,316

—

540

_

___

22

Skaraborgs län ..........

—

—

—

442

25,969

—

2,898

_

_

23

Värmlands län ..........

—

5,485

—

2,560

23,576

_

_

_

_

24

Örebro län ..............

—

—

—

—

9,867

_

1,993

_

_

25

Västmanlands län........

—

—

—

—

15,959

—

_

_

_

26

Kopparbergs län..........

—

245

—

2,672

14,265

—

_

_

_

27

Gävleborgs län ..........

—

—

—

1,784

23,638

—

1,109

_

_

28

Västernorrlands län......

—

—

4,612

25,155

29,625

—

1,857

_

_

29

Jämtlands län............

—

—

—

3,161

27,576

—

—

_

920

30

Västerbottens län........

—

—

—

1,059

16,024

—

—

921

11,333

31

Norrbottens län..........

—

—

3,744

1,799

51,790

146

—

_

3,583

32

Ej fördelat på län........

—

—

—

—

—

—

—

—

33

Summa

4,909 104,323

42,319|

110,938| 439,4361

32,562!

10,811

14,444)

15,836

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

25

anslag'' till allmänna arbeten i öppna marknaden.

Gödsel-

vård

Spann-

måls-

lager

hus

Torr-

lägg-

ning

Täck-

dikning

Väg-

och

flottl.-

byggn.

Skogs-

vårds-

åt-

gärder

Ar-

betar-

små-

bruks-

låne-

fonden

Diverse

Bekäm-

pande

av

arbets-

lös-

heten

Summa

Lån till
enskild
företag-samhet

_

—

_

_

_

_

_

—

_

34,058

182,837

1,854

—

1,336

11,790

—

37

366

—

—

96,298

18,781

2,444

—

1,189

9,513

—

2,617

—

—

—

37,695

25,055

3,748

—

—

14,290

—

1,017

—

—

—

37,367

34,987

4,082

_

1,916

26,433

12,290

922

365

—

22

59,592

24,764

2,844

—

810

1,877

2,842

1,300

297

—

—

28,748

100,314

6,300

—

3,515

7,866

4,969

12,877

203

—

—

49,516

33,219

6,353

—

3,381

12,228

14,346

1,275

87

—

—

64,150

48,480

1,229

—

507

10,738

—

906

208

—

—

26,559

—

3,757

—

—

1,841

5,455

578

219

—

—

43,101

19,996

4,000

—

615

19,264

904

1,911

1,140

—

~

46,015

32,760

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,797

14,881

—

—

—

—

—

—

—

—

8,819

21,516

_

_

_

_

_

_

_

6,666

1,201

1,100

—

780

8,511

—

588

—

—

—

23,133

4,746

2,132

—

—

14,057

4,582

—

662

—

—

52,553

160

—

—

—

—

—

—

—

—

19,589

29,067

2,706

—

496

9,252

—

2,585

103

—

—

77,079

5,381

6,913

—

1,559

24,920

—

535

193

—

—

60,205

73,124

4,908

—

592

80,324

1,900

1,400

853

—

—

119,286

88,997

3,870

—

1,104

13,971

—

1,386

9,483

—

—

61,435

106,385

1,650

—

1,459

17,519

4,358

3,095

631

—

—

40,572

53,936

1,924

2,037

278

4,313

910

1,889

1,211

—

—

28,521

9,123

1,402

—

3,415

3,068

5,540

5,587

6,358

—

—

42,552

91,199

1,922

—

719

4,281

9,825

5,703

12,660

—

—

61,641

33,745

5,116

—

29,228

4,773

—

28,009

21,122

—

—

149,497

48,483

2,835

—

13,947

7,043

—

31,888

17,641

—

—

105,011

6,209

5,721

—

33,902

2,249

—

69,502

9,925

12,527

1,556

164,719

—

3,510

—

20,990

6,002

—

9,410

28,002

—

—

128,976

92,711

—

—

—

—

—

143

—

—

—

143

—

82,820 2,037

121,738

316,128

67,921

185,160

111,729

12,527

1,578

1,676,711

1,214,429

I

2

a

4

6

6

7

8

9

10

11

12

IS

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Tabell 15. Dagsverken, utförda under tiden 7? 1938—1”/u

Stats-

be-

ställ-

ningar

Stat-

liga

bygg-

nader

Beredskaps-

arbeten

Bostads-

byggande

Sken-

fria

kors-

ningar

Broar

och

ham-

nar

Vissa

väg-

byggn.

arbe-

ten

Sten-

sätt-

ning

av

vägar

stat-

liga

kom-

munala

landet

städer

5,649

435

—

5,681

—

—

70

_

_

_

1,319

5,513

1.625

322

328

_

_

_

_

2,347

5,644

6,103

376

241

_

_

_

3,048

4,295

7,675

2,408

1,500

_

165

1,128

_

_

5,879

2,992

6,779

2,314

17,686

582

i;522

“

7,760

1,898

9,002

3,792

17,931

3,207

7,579

9,330

3,365

9,971

4,883

29,569

1,584

6,580

14,711

_

__

12,126

6,136

10,757

7,681

57,115

10,525

9,389

21,474

_

_

12,844

7,590

12,896

12,476

97,878

19,460

13,558

18,270

-

__

11,633

11,279

13,866

18,998

139,662

36,389

17,219

14,269

_

11,203

15,178

14,696

24,161

214,184

50,733

21,365

15,465

—

77,489

75,220

93,805

77,411

576,164

118,691

72,065

94,418

—

—

10,435

19,056

13,975

35,688

221,692

63,475

23,372

16,456

13,338

22,107

13,203

38,428

227,360

71,817

24,880

19,301

_

1,104

12,412

22,246

11,497

41,687

240,626

70,244

24,908

20,476

5,566

10,655

23,326

12,217

48,611

207,319

42,702

21,418

18,000

25,486

10,776

16,489

20,146

12,193

44,594

159,317

35,674

17,846

15,955

19,473

9,690

22,845

15,874

7,788

33,776

68,034

36,166

9,677

10,455

9,796

6,964

16,976

18,810

7,201

29,850

30,200

39,174

9,103

13,426

9,126

2,165

14,621

17,355

5,840

28,423

21,234

40,196

7,425

17,494

11,104

1,334

16,776

19,088

8,843

29,970

30,882

33,860

8,881

17,735

12,148

2,134

13,457

20,114

9,630

33,920

60,290

14,722

9,378

20,841

10,736

7,''628

20,017

23,464

11,562

42,795

141,787

12,519

13,525

21,447

11,013

10,627

14,732

19,804

11,336

45,252

213,054

8,527

12,982

17.959

19,129

7’575

182,753

241,390

125,285

452,944

1,621,796

469,076

183,395

209,545

128,011

65,563

16,797

24,226

14,155

53,861

269,348

9,728

13,077

22,958

38,730

8,857

17,287

22,946

12,438

54,490

285,974

11,439

14,873

24,148

14,779

7,453

12,703

20,448

10,788

43,681

262,294

—

13,261

21,192

22,000

6,968

14,437

23,915

10,249

42,942

231,976

1,495

11,036

19,388

22,169

5,241

30,702

22,981

10,166

34,049

158,612

8,954

6,885

16,670

5,353

1,789

16,057

18,920

6,021

22,400

88,941

11,699

3,302

9,529

2,872

478!

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

27

1937 för anslag till allmänna arbeten 1 öppna marknaden.

Vissa

ban-

arbe-

ten

Göd-

sel-

vård

Spann-

måls-

lager-

hus

Torr-

läggning

Täck-

dikning

Väg-

och

flotti.—

bygg-

nader

Skogs-vårds-åtgarder

Arbe-tar-smé-bruks-låne-fo nden

Diver-

se

Be-kämp.
av ar-bets-iös-heten

Summa

Lån till
enskild
företag-samhet

2,083

8,167

__

_

_

—

6,178

—

11,929

2,148

_

_

_

_

43,026

—

7,180

318

59,631

4,853

_

_

_

_

117,350

_

6,010

5,084

143,155

12,433

_

__

17,467

30,402

—

137,655

—

3,566

4,543

213,852

29,816

"

9,213

13,793

15,587

73,765

3,578

942

1,509

156,141

32,038

11,734

17,442

11,210

34,052

2,967

1,910

2,179

132,663

45,069

_

3,916

_

9,879

13,220

—

15,517

1,373

1,241

2,477

127,616

50,893

_

i;993

_

13,661

6,997

—

5,530

4,390

2,796

3,333

173,903

66,179

_

2497

_

16,451

21,401

—

6,536

4,632

3,735

4,179

254,403

78,376

.

4,460

_

35,775

21,148

—

9,694

10,586

3,293

4,946

353,217

92,168

—

6,755

—

56,606

37,902

—

18,418

18,675

4,023

7,884

517,248

104,052

—

40,568

—

181,074

157,867

—

461,543

46,201

42,967

36,462

2,161,926

618,025

15,337

3,538

69,494

26,648

494

45,785

24,623

5,441

7,083

602,542

127,325

_

26,952

4494

98j053

23,083

1,692

78,901

30,842

8,155

6,001

709,711

136,806

484

26,785

3,279

85438

15,023

297

57,388

35,287

9,826

6,293

689,562

150,341

582

32,235

5/297

64,561

68,502

3,443

208,177

33,587

17,305

4,151

858,350

160,846

2,510

39417

7,135

43i818

79,644

320

225,528

20,894

13,803

4,564

788,710

163.959

2|449

53,416

4,856

38,228

56,005

5,051

127,666

12,265

4,685

5,397

531,393

141,997

2,770

31,179

2,374

22,420

30,000

1,807

18,265

3,839

5,931

7,933

302,549

192,063

4,575

10,276

1446

21,408

5,990

2,449

18,381

2,112

5,091

7,787

244,541

208.047

3i561

6488

1,076

26,015

19,624

—

12,071

3,512

6,374

4,576

263,914

233,994

3''632

11,592

878

34,245

20,699

593

5,395

8,062

6,346

3,090

295,248

224,778

3,228

3,533

763

49,556

37,898

1,125

5,519

21,573

8,236

3,616

443,803

223,190

2,576

7,557

571

59,008

45,006

4,123

15,038

| 37,864

6,171

3,012

551,276

197.728

20,367

264,767

35,707

612,044

428,122

21,394

818,114

234,460

97,364

63,603

6,281,691

2,161,074

2,785

9,556

Sife

91,705

44,649

6,320

37,74C

46,22c

6,504

1,950

719,393

204,855

2,787

25,42G

46

85,461

46,754

6,863

69,539

51,621

5,784

1,241

761,346

220,427

2,651

29,585

46

86,306

62,03C

6,663

87,199

64,974

5,888

1,128

759,80''

213,626

3,312

34,311

261

73,597

97,08.r

8,697

182,230

50,292

4,654

1,108

838,40:;

223,642

3,SOS-

51,832

24(

77,826

105,18:

15,499

235,533

28,290

3,271

884

818,046

227,180

1,952

48,187

_

23,046

76,816

14,061

92,140

)| 14,820

2,311

651

454,20''

185,565

26

27

28

29

30
81
32

40

41

42

43

44

451

4 6

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Summa juli—
december 1937

Summa juli 1933
—december 1937

Stats- Statbe-
| liga
ställ- byggningar
j nader

Beredskaps arbeten -

stat- [ komliga
I munala

20,146

18,382

18,694

19,330

17,848

13,662

216,045

20,464

16,947

15,239

12,433

9,450

6,583

5,757

6,250

4,519

4,241

3,291

3,412

21,475

21,292

22,178

20,632

21,960

18,916

108,586

1,155

1,008

1,538

472

301

435

4,909

589,782

259,889

21,698

18,691

18,714

18,669

16,176

13,185

12,652

15,982

16,672

17,038

12,655

12,998

3,825

3,296

3,900

5,329

6,651

6,066

20,795

21,558

21.603

22.815
25,920

28.815

92,884

6,416

5,293

4,808

5,002

4,486

3,171

2,673

2,891

3,361

4,802

4,571

4,550

195,130

17,477

18,484

17,814

18,363

19,222

52,024

6,865

7,077

6,239

6,779

7,760

12,963 | 7,599

104,323

875,952

42,319

406,317

392,929

32.147

29,192

26,606

26,693

20,719

15,113

12,127

9,159

9,303

11,338

13,393

15,838

Bostads byggande -

landet städer

Sken fria kors ningar -

Broar

och

ham nar -

Vissa

väg byggn.

-

arbe ten -

28,973

20,411

29,782

51,935

84,043

133,332

221,628

22,970

20,883

20,612

19,421

15,744

11,308

110,938

1,255,850

1,645,621

135,115

134,587

132,028

103,544

66,587

36,751

20,099

15,650

20,439

35,490

60,228

83,622

844,140

93,790

104,115

91,939

78,321

47,552

23,719

19,165

21,940

31,144

30,704

29,816

27,370

203,454

25,713

20,806

12,665

12,994

12,403

12,192

11,902

11,720

11,516

4,632

1,933

2,216

140,692

3,571

3,390

3,985

5,647

9,875

6,094

439,436

5,127,156

32,562

964,475

3,321

4,015

2,736

3,671

4,212

4,270

84,659

5,218

5,963

6,023

3,329

3,028

2,946

2,863

1,350

1,144

1,795

2,134

2,252

10,153

12,003

12,961

12,148

11,843

14,766

38,045

1,888

3,083

2,201

1,619

1,646

374

10,811

187,759

16,384

14,230

12,216

10,713

6,694

4,668

3,293

2,809

2,430

3,884

3,621

3,722

84,664

3,710

3,470

2,586

2,279

1,685

714

14,444

888,975 590,830 312,722

1,680

2,309

2,303

3,282

2,665

7,925

126,067

7,351

4,748

8,094

7,523

3,405

1,600

1,241

691

1,145

1,124

1,540

4,346

Sten sätt ning av vägar -

.

42,808

4,060

3,092

4,336

2,525

1,249

574

16,836

30,786

595

516

1,111

97,460

Kungl. Maj:ts proposition nr 284. 29

Vissa

ban-

arbe-

ten

Göd-

sel

vård

Spann-

måls-

lager

hus

Torr-

läggning

Täck-

dikning

Väg-

och

Hotti.

bygg-

nader

Skogs-

vårds-

åtgärder

Arbe-

tar-

små-

bruks-

låne-

fonden

Diver-

se

Be-kämp.
av ar-bets-lös-heten

Summa

Lån till
enskild
företag-samhet

2,880

37,674

11,119

23,808

4,446

17,570

4,020

1,666

649

233,365

198,029

2,458

8,204

—

13,798

11,509

1,700

9,273

5,122

1,918

653

179,841

204,585

4,181

15,440

—

4,632

15,375

—

2,653

1,950

2,016

752

192,300

198,552

4,141

10,199

_

11,240

19,761

2,310

2,910

5,097

143

761

226,408

184,976

3.582

3,560

—

13,269

33,353

6,737

5,431

19,332

83

1,104

291,409

199,561

3,263

4,585

—

26,656

41,419

6,212

17.359

40,933

72

1,150

396,771

184,608

37,300

278,561

812

518,664

577,742

79,508

759,573

332,681

34,318

12,037

5,871,289

2,445,606

2,910

4,326

33,318

42,616

11,252

29,380

42,340

310

1,164

438,717

228,309

2,873

13,182

—

42,389

57,570

24,674

45,591

64,326

730

1,371

503,679

220,908

2,438

18,094

—

47,598

55,632

13,610

78,324

59.278

2,227

1,089

514,683

221,171

1,449

21,847

—

48,824

98,414

38,490

175.647

50,755

6,009

1,076

643,411

215,931

565

34,384

—

34,392

115,501

30,286

124.179

21,516

1,155

977

505,903

201,152

280

30,834

11,632

67,524

17,524

67,907

12,668

250

1,046

305,874

167,402

93

36,935

300

11,545

34,245

5,268

7,990

2,083

349

171,415

163,188

229

11,867

594

1,812

6.420

19,973

8,777

3.849

426

55

120,504

185,233

72

2,359

361

4,335

6,559

1,595

307

1,591

50

225

87,983

191,498

172

6,930

527

851

19,049

482

2,724

2,981

60

194

118,314

202,540

120

3,877

126

3,661

24,798

4,402

10,728

10,078

632

190

161,978

190,120

149

2,945

229

7,808

17,692

5,637

10,479

24,714

2,738

40

205,387

188,095

11,350

187,560

2,137

248,165

546,020

173,193

562,033

296,179

14,936

7,427

3,777,848

2,375,550

3,773

797

12,950

43,064

5,123

6,917

22,030

2,448

226

252,814

215,350

—

8,002

895

18,014

2*.478

3,101

15.632

29,037

3,999

373

272.133

220,699

—

9,069

345

26,537

28,744

15,228

34,959

25,176

3,439

316

295.063

214,497

—

15,817

—

33,721

66,404

21,378

80,261

21,451

2,092

325

376,875

209,123

—

19,429

—

19,931

101,817

11,355

21,769

9,419

509

332

289,595

194,492

—

26,230

—

10,585

47,616

11,736

25,622

4,616

40

6

190,231

160,268

—

82,320

2,037

121,738

316,123

67,921

185,160

111,729

12,527

1,578

1,676,711

1,214,429

75,017

858,796

40,693

1,081,685

2,025,874

342,016

2,786,423

1,021,250

202,102

120,997

19,759,372

8,714,684

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

30

Kungl Maj:ts proposition nr 284.

tag, till vilka bidrag beviljats av de medel, som av de under femte huvudtiteln
för budgetåren 1931/1932 och 1932/1933 uppförda anslagen till bekämpande
av arbetslösheten ställts till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande
av företagsverksamhet. Sistnämnda anslagsmedel hava visserligen icke inräknats
bland de anslag, som jag i det föregående hänfört till anslag till allmänna
arbeten i öppna marknaden, men då företagen (sammanlagt 6) ålagts
rapportskyldighet och till sin karaktär måste betraktas såsom allmänna arbeten
i öppna marknaden, har det synts mig rimligt, att de utförda dagsverkena
redovisas tillsammans med övriga rapporterade dagsverken.

De nu angivna siffrorna måste delvis betecknas såsom approximativa, beroende
på rapportmaterialets bristfällighet. I den mån så kunnat ske, hava
rättelser vidtagits vid materialets bearbetning inom departementet, men självfallet
har det på denna väg icke varit möjligt att åstadkomma i alla avseenden
exakta uppgifter.

Av de ifrågavarande tabellerna framgår emellertid icke, huru de rapporterade
dagsverkena fördela sig å skilda månader under den tid redovisningen
avser. Jag har fördenskull låtit upprätta en särskild sammanställning
häröver. (Tabell 15.) I denna del har för varje anslag angivits det antal dagsverken,
som utförts per månad från och med juli 1933 till och med december
1937. Av sammanställningen kan därjämte utläsas, vid vilken tidpunkt medel
från de olika anslagen kommit till användning. Vid bedömandet av den
grad av snabbhet, varmed de skilda, av medel från ifrågavarande anslag helt
eller delvis finansierade företagen kommit i gång, måste man emellertid erinra
sig den långvariga byggnadskonflikt, som verkat fördröjande beträffande
byggnadsanslagens disposition. Vidare medförde den sena tidpunkten för
1933 års riksdags beslut, att den på ansökningsförfarande grundade medelsanvisningen
kunnat påbörjas först långt in på budgetåret 1933/1934.

Av sammanställningen framgår endast antalet utförda dagsverken men
icke antalet i arbetena sysselsatta personer. En något så när riktig uppfatning
erhålles emellertid, om man utgår ifrån att ett månatligt antal av 25
dagsverken representerar en arbetare. Beträffande december månad synes
dock riktigast att räkna med att 20 dagsverken motsvara en arbetare.

Med dessa utgångspunkter skulle de i sammanställningen ingående dagsverkena
representera följande antal arbetare.

Anslag till

19 3 3

lån till en-skild före-tagsamhet

Övriga

anslag

Summa

Juli ............

327

327

Augusti..............

477

563

September ........

2,385

2,579

Oktober ..........

5,726

6,223

November ........

8,554

9,747

December...........

7,807

9,409

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

19 3 4

Januari..............

.......... 1,803

5,307

7,110

Februari ............

........ 2,036

5,105

7,141

Mars .............

.......... 2,647

6,956

9,603

April................

.......... 3,135

10,176

13,311

Maj ................

.......... 3,687

14,127

17,814

Juni ................

.......... 4,162

20,690

24,852

Juli ................

.......... 5,093

24,102

29,195

Augusti..............

.......... 5,472

28,388

33,860

September ..........

.......... 6,014

27,582

33,596

Oktober ............

.......... 6,434

34,334

40,768

November ..........

.......... 6,558

31,548

38,106

December............

.......... 7,100

26,570

33,670

19 3 5

Januari ............

.......... 7,683

12,102

19,785

Februari ............

.......... 8,322

9,782

18,104

Mars................

.......... 9,360

10,557

19,917

April.................

.......... 8,991

11,810

20,801

Maj ................

.......... 8,928

17,752

26,680

Juni.................

......... 7,909

22,051

29,960

Juli ................

.......... 8,194

28,776

36,970

Augusti .............

......... 8,817

30,454

39,271

September ..........

.......... 8,545

30,392

38,937

Oktober ............

.......... 8,946

33,536

42,482

November ...........

.......... 9,087

32,722

41,809

December............

.......... 9,278

22,710

31,988

19 3 6

Januari..............

.......... 7,921

9,335

17,256

Februari ............

.......... 8,183

7,194

15,377

Mars.................

.......... 7,942

7,692

15,634

April................

.......... 7,399

9,056

16,455

Maj ................

.......... 7,982

11,656

19,638

Juni ................

.......... 7,384

15,871

23,255

Juli ................

.......... 9,132

17,549

26,681

Augusti..............

.......... 8,836

|20,147

28,983

September ...........

.......... 8,847

20,587

29,434

Oktober ............

.......... 8,637

25,736

34,373

November ..........

.......... 8,046

20,236

28,282

December............

.......... 8,370

15,294

23,664

19 3 7

Januari..............

.......... 6,528

6,857

13,385

Februari ............

.......... 7,410

4,820

12,230

Mars................

.......... 7,660

3,519

11,179

April................

.......... 8,102

4,733

12,835

Maj ................

.......... 7,605

6,479

14,084

Juni ................

.......... 7,524

8,215

15,739

Juli ................

.......... 8,614

10,113

18,727

Augusti..............

.......... 8,828

10,885

19,713

September ...........

.......... 8,580

11,803

20,383

Oktober..............

.......... 8,365

15,075

23,440

November...........•

11,584

19,364

December............

.......... 8,013

9,512

17,525

31

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

I den till föregående års riksdag avgivna propositionen angående anslag
till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. har lämnats en redogörelse
rörande användningen intill den 1 mars 1937 av de anvisade anslagen
till lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet.

Därefter hava allenast beviljats 18 lån å tillhopa 503,000 kronor och 7
subventioner å tillhopa 126,140 kronor.

Efter avdrag för lån och subventioner, till vilka rätten gått förlorad genom
underlåtenhet att uttaga de beviljade beloppen, hava anslagen, tillhopa
16,500,000 kronor, tagits i anspråk till ett sammanlagt belopp av 14,605,359
kronor 19 öre. Å de lyftade lånen, tillhopa 13,863,726 kronor 1 öre, har hittills
återbetalats ett belopp av 6,421,271 kronor 68 öre.

Utredningar.

1936 års utredning angående beredskapsarbeten.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 januari 1936 tillkallades särskilda
sakkunniga för att inom socialdepartementet biträda med planläggning
av beredskapsarbeten, åsyftande att motverka arbetslöshet. De sakkunniga,
som antagit benämningen 1936 års utredning angående beredskapsarbeten,
voro ledamöterna av riksdagens första kammare, numera
generaldirektören Sigfrid Hansson och lektorn Edvard Björnsson, ledamoten
av riksdagens andra kammare, hemmansägaren Gustav E. Andersson i
Södergård, byråingenjören Dag Blomberg samt docenten Erik Lundh. De
sakkunniga överlämnade den 27 juli 1937 betänkande med utredning och
förslag rörande beredskapsarbeten (statens off. utredn. 1937:26).

Enligt sagda betänkande hava de sakkunniga verkställt en omfattande inventering
av de arbetsobjekt, vilka kunna komma till utförande med bidrag
av allmänna medel under tiden 1937/1946. De sakkunniga redovisa arbeten
av denna typ för ett belopp å tillhopa 2,862,465,849 kronor, därav statliga
arbeten och beställningar för cirka 714,000,000 kronor och kommunala arbeten
(väg- och gatuarbeten ej inräknade) för cirka 565,000,000 kronor.
Huvudparten av dessa arbeten är att betrakta såsom ordinarie arbeten, vilka
under ifrågavarande period torde komma till utförande. Vissa arbeten äro
emellertid av den typ, att de kunna uppskjutas och för dessa arbeten hava
de sakkunniga infört benämningen arbetsreserven. Fördelningen av de av

de sakkunniga redovisade arbetena framgår av följande sammanställning.

Statliga arbeten och beställningar: Kostnad kronor

1. Ordinarie arbeten under 5-årsperioden 1937/1938

—1941/1942 med undantag av kommunikations verkens

arbeten............................... 145,021,306

Kommunikationsverkens ordinarie arbeten under
5-årsperioden (att utföras med kapitalökningseller
fondmedel) .............................. 378,575,000

2. Arbetsreserven.................................. 190,630,643 714,226,949

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

33

Kommunala arbeten: Kostnad kronor

1. Ordinarie arbeten under 5-årsperioden 1937—1941 291,191,805

2. » 1942—1946 77,211,820

3. Arbetsreserven................................. 196,758,565 565,162,190

Väg- och gatuarbeten under 10-årsperioden 1937—1946............ 969,620,710

Jordbruksarbeten » » » ............ 463,456,000

Skogsarbeten » » » ........... 150,000,000

Summa kronor 2,862,465,849

Antalet dagsverken för utförande av arbetena har ej kunnat beräknas beträffande
företag för omkring 220 miljoner kronor. De återstående arbetena,
motsvarande en kostnad av omkring 2,640 miljoner kronor, ha beräknats
kräva i runt tal sammanlagt 193,700,000 dagsverken.

Beträffande de i inventeringen ingående kommunala arbetena hava de
sakkunniga sammanfört dem i fyra huvudgrupper, nämligen husbyggnads-,
lednings-, vatten- och jordarbeten. De anmälda företagen fördela sig enligt
följande sammanställning, i vilken även angives antalet dagsverken och
kostnader, vilka ifrågavarande arbeten beräknas kräva.

Antal företag ^efcplåner Dagsverken Kostnad, kronor
Husbyggnadsarbeten .... 2,966 713 8,392,955 314,877,490

Ledningsarbeten ...... 900 323 5,809,365 96,601,960

Vattenarbeten ........ 420 169 4,403,276 92,618,250

Jordarbeten .......... 1,462 357 4,970,330 61,064,490

Summa 5,748 1,562 23,575,926 565,162,190

De olika slag av väg- och gatuarbeten, som den verkställda inventeringen
omfattar, framgå av följande sammanställning.

A.

B.

C.

Landsbygden. Antal dagsverken

Egentliga vägarbeten .................. 58,718,403

Brobyggnader ........................ 2,912,757

Skenfria järnvägskorsningar ............ 987,050

Enskilda vägar m. m................... 6,022,000

Städerna.

Gatubyggnader ........................ 6,138,135

Brobyggnader ........................ 1,029,570

Skenfria järnvägskorsningar ............ 763,495

Statliga stensättningsarbeten å landsbygden
och i städerna (icke eljest redovisade) omkring
.......................... 300,000

Kostnad, kronor
672,537,760
54,014,640
16,544,845
44,907,005

121,471,160

29,813,200

15,332,100

15,000,000

Summa 76,871,410 969,620,710.

En motsvarande sammanställning av de olika slag av arbeten inom jordbruket,
vilka ingå i inventeringsresultatet, har följande utseende:

Antal dagsverken

Avdikning ................................ 4,517,000

Täckdikning .............................. 13,693,000

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 284.

Kostnad, kronor
30,596,000
130,274,000

3

34:

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

Antal dagsverken Kostnad, kronor

Gödselvårdsanläggningar .................... 4,872,000 51,903,000

Nyodling .................................. 6,373,000 36,221,000

Stenröjning ................................ 2,042,000 12,752,000

Betesförbättring ............................ 3,892,000 29,087,000

Ladugårdsförbättring........................ 13,371,000 157,041,000

Anläggande av brunnar och vattenledningar . ... 1,491,000 15,582,000

Summa 50,251,000 463,456,000.

De sakkunniga lämna slutligen följande sammanställning över antalet
dagsverken, som de planerade skogsvårdande åtgärderna komme att kräva.

Antal dagsverken

Skogsdikning............................ 9,455,126

Återväxtåtgärder........................ 1,784,672

Röjning ................................ 2^833,963

Betesvallsanläggning .................... 115,621

Stamkvistning .......................... 653’316

Skogsbrandskydd........................ 217,393

Skogsvägar..................... 9,636,922

Härav beräknas vid
normala förhållanden
årligen utföras %

5.3
5.7
4.5

5.4

3.5

2.3

Summa resp. medeltal 24,697,013 3.9

Utredningen framlägger vidare förslag till åtgärder för mötande av en
eventuell konjunkturnedgång. Först upptagas därvid till behandling de förberedande
åtgärder, som böra vidtagas vid nu rådande gynnsamma konjunkturläge.
De sakkunniga sammanfatta sina förslag härutinnan på följande
sätt.

Därest aktuella uppgifter örn arbetsobjekt motsvarande de vid inventeringen
erhållna ständigt skulle sta till förfogande, borde en kontinuerlig
komplettering och justering företagas av det av utredningen upplagda kortregistret
över anmälda arbetsföretag. En sådan komplettering syntes lämpligen
kunna ske inom socialdepartementet.

De redovisade ordinarie statliga arbetena borde med undantag av dem,
som avse kommunikationsverken (post-, telegraf- och vattenfallsverken samt
statens järnvägar) och försvaret, i stort sett kunna utan nämnvärda olägenheter
planläggas så, att de i största möjliga utsträckning komma till utförande
i arbetslöshetstider. Kommunikationsverkens arbeten vore till väsentlig
del konjunkturbundna men torde dock i ej obetydlig utsträckning kunna
regleras i konjunkturutjämnande syfte.

Till grund för utförandet av statens husbyggnadsarbeten borde ligga en
flerårsplan. At byggnadsstyrelsen borde uppdragas att på grundval av denna
plan låta utarbeta arbetsritningar m. m. (s. k. entreprenadhandlingar) i sådan
takt, att dylika ritningar vid slutet av varje budgetår komme att föreligga
för de arbeten, som i planen avsåges för utförande under de två närmast
följande budgetåren. Till bestridande av kostnaderna för arbetenas
planering borde särskilt anslag årligen ställas till byggnadsstyrelsens förfogande.

Sett på lång sikt vore det som regel ekonomiskt fördelaktigt för kommunerna
att under goda tider i möjligaste mån reservera icke trängande arbeten
till depressionstider. Möjligheterna för kommunerna att vidtaga sådana
dispositioner på egen hand vore emellertid begränsade. Under kris -

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

35

tider stötte det på svårigheter att med rimliga skatter finansiera en budget,
som upptoge extraordinära arbetsuppgifter. Under goda tider åter vore det
övervägande faktorer av psykologisk art, som hindrade en önskvärd återhållsamhet.

1. För undanröjande av de förefintliga svårigheterna vore i första hand
upplysning och propaganda av betydelse. Enligt utredningens mening borde
de kommunala sammanslutningarna svenska landstingsförbundet, svenska
stadsförbundet och svenska landskommunernas förbund hava en utomordentligt
viktig uppgift att fylla härutinnan.

2. För att stimulera kommunerna att i tillräcklig grad och utsträckning
utarbeta planer till arbeten, som lämpade sig att framdeles utföras i arbetslöshetsbekämpande
syfte, borde statsbidrag i särskilda fall kunna beviljas
till kostnaderna för planläggningen.

3. Praxis vid utövandet av Kungl. Maj:ts kontroll över den kommunala
upplåningen borde ändras så, att prövningen under goda tider jämväl komme
att avse frågan om den ur konjunkturutjämningssynpunkt lämpligaste
tidpunkten för arbetets utförande.

4. Där ej starka praktiska skäl däremot kunde anföras, borde anslag till
handelshamnar och farleder tills vidare icke anvisas.

5. Anslagen till byggnadsarbeten för sjukvårds- och folkskoleväsendet
borde icke utgå med större belopp än som erfordrades för tillgodoseende av
det normala behovet.

6. I direktiven för åtnjutande av statsbidrag från anslag till kommunala
beredskapsarbeten borde vidtagas sådan ändring, att det bereddes möjlighet
för kommunerna att under en arbetslöshetsperiod erhålla bidrag även till
företag, som de under alla förhållanden ämnade utföra, såframt för arbetets
verkställande anlitades arbetslösa till visst minimiantal från annan ort. Denna
modifikation borde genomföras och bringas till kommunernas kännedom
redan under goda tider i syfte att bidraga till en ökad återhållsamhet vid beslutande
av nya företag.

7. I samma syfte borde övervägas lämpligheten av att anvisa anslag redan
under goda tider till vissa särskilt önskvärda slag av kommunala arbeten.
Dessa anslag skulle först under en kommande depressionsperiod bliva
tillgängliga för fördelning mellan kommunerna.

8. Lotteri- och tipsmedel borde, i den mån de avsåge att utgöra bidrag till
kostnaderna för utförande av arbetsföretag, i största möjliga utsträckning
fonderas under goda tider.

Ehuru en mycket omfattande vägbyggnadsverksamhet pågått under en
följd av år, förefunnes likväl ett ansenligt behov av väg- och gatuarbeten.
För att i möjligaste mån anpassa denna arbetstillgång efter förhållandena på
arbetsmarknaden borde iakttagas följande:

1. Sådana bestämmelser borde utfärdas, att förordnanden av förrättningsmän
för upprättande av arbetsplaner för vägbyggnader komme att
meddelas i så god tid, att arbetsplanerna förelåge hildiga minst ett år, innan
arbetena beräknades komma till utförande. Härigenom borde en relativt
stor tillgång på planlagda och av vederbörande länsstyrelser beslutade vägföretag
kunna erhållas. För att icke vägdistrikten skulle nödgas under längre
tid förskottera statens andel i kostnaderna för arbetsplanerna, borde dessa
kostnader i bidragshänseende skiljas från kostnaderna för själva byggnadsföretagen.

2. Föreskrifter borde meddelas örn arbetsplanernas komplettering med
erforderliga tekniska uppgifter för bedömande av arbetenas lämplighet för
sysselsättning av arbetslösa.

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

3. Förberedelser borde vidtagas för utförande av gång- och cykelbanor i
ökad utsträckning vid en inträdande lågkonjunktur.

4. Anslag till särskilda turistvägar borde ej anvisas under nu rådande
konjunkturförhållanden.

5. Anslaget till byggande av broar borde minskas.

6. Undersökning borde verkställas rörande nuvarande och beräknat behov
av borttagande av plankorsningar mellan järnväg och väg. Därvid syntes
icke enbart trafiksäkerhetssynpunkter böra läggas på frågan utan även
automobiltrafikens krav på framkomlighet.

7. Plan borde upprättas för användning av den sten, som för stenindustriens
stödjande inköptes av staten, varvid borde beaktas, att stensättning
huvudsakligen borde komma till stånd inom städer och stadsliknande
samhällen.

8. Förberedelser borde vidtagas för genomförande under nuvarande konjunkturförhållanden
och så snart lämpligen kunde ske av en fondering av
automobilskattemedel. En dylik fondering syntes lämpligen kunna företagas
på så sätt, att de under två på varandra följande år inflytande automobilskattemedlen
avsattes för framtida användning i den mån de överstege
de under den föregående tvåårsperioden influtna medlen. Härigenom
borde den ordinarie vägbyggnadsverksamheten komma att åtnjuta en jämnare
anslagstilldelning än nu vore fallet.

Vägledande vid utredningens ståndpunktstagande till arbetena inom jordbruksnäringen
kunde i korthet sägas hava varit, att det i nuvarande läge
knappast kunde anses lämpligt, att staten medverkade till en mera omfattande
ökning av jordbrukets produktion oberoende av huru denna inriktades,
men att sådana åtgärder borde vidtagas, som kunde bidraga till att
förbättra jordbrukets lönsamhet eller av sociala skäl vore önskvärda. Från
denna utgångspunkt hade utredningen föreslagit följande:

1. Statens avdikningsanslag borde minskas och i stort sett ej utgå med
större belopp än som vore nödvändigt för upprätthållande i skälig omfattning
av den administrativa organisationen på området. I samband härmed
borde undersökning verkställas rörande en reformering av de för anslaget
gällande bidragsvillkoren. Arbetet med planläggning av nya företag borde
bedrivas så, att en jämförelsevis stor balans av planlagda men ej bidragstilldelade
företag alltid funnes att tillgå.

2. Anslaget för bidrag till täckdikning borde icke utgå med högre belopp
än som anvisats för budgetåret 1937,1938 eller 500,000 kronor. Bidrag borde
endast lämnas till det mindre jordbruket.

3. Anslaget för bidrag till gödselvårdsanläggningar borde ökas och i samband
härmed den ändringen i bidragsvillkoren företagas, att maximigränserna
för areal och absolut bidragsbelopp något vidgades.

4. Anslaget för bidrag till nyodling borde minskas och de för verksamheten
gällande bidragsvillkoren reformeras. Det belopp, varmed anslaget
nedsattes, skulle användas till utökning av anslagen till betesförbättring
och stenröining.

5. Lämplig handledning borde utarbetas samt kurser anordnas för dem,
som planlade statsunderstödda ladugårdsförbättringsföretag. Vidare borde
förslagsvis genom lantbruksstyrelsens försorg normalritningar utarbetas
för ladugårdsbyggnader.

Beträffande skogsvårdande arbeten anföra de sakkunniga:

1. Statens anslag till understödjande av skogsdikning, olika slag av
skogsodlingsåtgärder samt röjning å enskilda skogar borde minskas och i
stort sett icke hållas på högre nivå än att avbrott i verksamheten icke be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

37

hövde förorsakas på grund av att skogsvårdsstyrelserna icke kunde upprätthålla
erforderlig organisation för ändamålet. Motsvarande arbeten å de
skogar, som förvaltades eller stöde under uppsikt av domänstyrelsen, borde
inskränkas, i den mån så kunde ske utan att viktiga skogsvårdsintressen
åsidosattes.

2. Skyndsam utredning borde verkställas rörande betesfrågans nuvarande
läge i syfte att genom på lämpligt sätt anordnad statlig medverkan åvägabringa
förutsättningar för skogsbetets upphörande. Därest utredningen gåve
tili resultat, att statens bidragsverksamhet på området kunde regleras efter
sunda och ändamålsenliga principer, borde ökat anslag ställas till förfogande
för denna verksamhet.

3. Pågående undersökningar rörande stamkvistningens ändamålsenlighet
som skogsvårdsåtgärd borde snarast fullföljas.

4. Åt länsstyrelserna borde uppdragas att med biträde av skogsvårdsstyrelserna
verkställa en undersökning rörande behovet av vissa åtgärder för
skogsbrandskydd samt att upprätta planer för utförandet av dessa arbeten.

5. Anslag borde anvisas för understödjande av skogsvägbyggnader å enskildas
skogar.

6. Statens understöd åt vedeldningen borde på lämpligt sätt vidmakthållas
och uppdrag lämnas byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning att
utarbeta ett register över inom landet förefintliga ångpannor.

7. Genom statlig medverkan borde den trätekniska forskningen givas
sådan organisation, att, förutom annat, ett målmedvetet arbete kunde nedläggas
på utrönande av möjligheterna för nyttiggörande av det framför allt
i Norrland förekommande betydande överskottet av sådant virke, som för
närvarande ej kunde industriellt utnyttjas.

8. Domänstyrelsens s. k. förnyelse- eller återväxtfond borde genom extra
avsättning tillgodoföras belopp, motsvarande vad som enligt antagna grunder
borde ha avsatts under åren 1927—1935 men underlåtits eller 5,810,167
kronor.

De sakkunniga övergå därefter till att överväga de åtgärder, vilka böra
vidtagas, sedan en krissituation inträffat. Utredningen framhåller i detta
hänseende.

Beträffande de statliga arbetena hade utredningen sökt lämna en allmän
överblick över arten och omfattningen av de vid inventeringen anmälda
arbetena. Några detaljerade riktlinjer för den utökning av statens verksamhet,
som borde ske vid en kris, bade utredningen emellertid icke funnit
erforderligt att föreslå. Enligt utredningens mening vore det naturligt, att
en sådan utvidgad verksamhet inriktades på de behov, som vid kristillfället
i fråga visade sig mest angelägna.

Vad angår kommunala arbeten föreslår utredningen:

1. Den under goda tider förordade skärpningen av kontrollen över den
kommunala upplåningen skulle ej vidare tillämpas utan prövningen åter
ske enligt hittillsvarande praxis.

2. Anslagen till byggnadsarbeten för sjukvårds- och folkskoleväsendet
samt till handelshamnar och farleder borde i lämplig omfattning ökas respektive
återupptagas, eventuellt med rätt för Kungl. Majit att dispensera från
de normalt gällande bidragsgrunderna beträffande de kommuner, som ekonomiskt
voro sämst ställda.

3. Anslag borde i erforderlig utsträckning anvisas till kommunala beredskapsarbeten
med tillämpning av den modifikation i direktiven, som utredningen
förorda! till genomförande redan under goda tider.

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

4. Möjlighet borde beredas att i den ordning, som gällde för de kommunala
beredskapsarbetena, bevilja statsbidrag till samlingslokaler.

5. Lotteri- och tipsmedel, som fonderats under goda tider, borde tagas i
anspråk för att möjliggöra utförande av arbetsföretag i ökad omfattning.

Arbeten med byggande av allmänna vägar och gator borde utföras i ökad
omfattning. Därest den av utredningen förordade fonderingen av automobilskattemedel
under normala tider kommit till stånd, skulle dessa medel
tagas i anspråk för finansieringen av de utökade arbetena. Beträffande
landsbygdens vägar förutsattes ifrågavarande medel utgå som direkt förstärkning
av de ordinarie anslagen. Med avseende å städerna åter borde den
ökade medelsanvisningen ske i form av särskilda tilläggsanslag i syfte att
stimulera städerna att i största möjliga utsträckning förlägga byggnadsverksamheten
till krisår.

2. Gång- och cykelbanor borde utföras i vidgad omfattning utmed de allmänna
vägarna. Sådan banor syntes böra komma till utförande även där
de icke vore omedelbart motiverade av trafiken, om blott behov därav kunde
beräknas uppkomma inom en snar framtid.

3. Särskilt anslag borde anvisas för anläggande av turistvägar.

4. Då brobyggnader ur olika synpunkter måste anses mindre lämpade
för beredande av sysselsättning åt arbetslösa, syntes endast en måttlig ökning
av anslaget för sådant ändamål böra ske.

5. Därest den av utredningen förordade undersökningen rörande behovet
av borttagande av plankorsningar mellan järnväg och väg därtill gåve anledning,
borde särskilt anslag ställas till förfogande för utförande av dylika
arbeten.

6. Ökat anslag borde anvisas för byggande av enskilda utfartsvägar. Från
anslaget borde bidrag kunna utgå även till företag, som avsåge grundförbättringar
och dylikt. Anslaget syntes dessutom böra få disponeras för enskilda
vägar, vilka icke endast hade karaktär av utfartsvägar utan samtidigt
hade att upptaga viss genomgående trafik. Statsbidraget borde höjas till förslagsvis
50 procent från nu vanligtvis utgående 25—33V3 procent. För åtnjutande
av bidrag borde särskilda villkor i arbetslöshetsliänseende föreskrivas.

7. Av staten inköpt sten borde tagas i anspråk för stensättning av lämpliga
vägar och gator i enlighet med tidigare uppgjord plan.

Beträffande jordbruksarbeten anför utredningen följande.

1. Med utredningens allmänna utgångspunkt kunde det icke anses särskilt
önskvärt att i större omfattning utvidga avdikningsverksamheten vid en
kris genom nya företags igångsättande. Lämpligare syntes vara att understödja
kompletteringsarbeten vid tidigare utförda men ofullständigt dränerade
företag. Resultat av nu pågående undersökning rörande verksamheten
borde emellertid avvaktas och därvid gjorda erfarenheter beaktas för den
fortsatta verksamhetens omfattning och inriktning. Tillgång på nya avdikningsföretag,
som skulle kunna utföras i arbetslöshetslindrande syfte, saknades
likväl icke. Arbetena vore i och för sig också synnerligen lämpliga för
att bereda sysselsättning åt arbetslösa. Därest en utvidgning av verksamheten
koinme till stånd, borde detta ske genom anvisande av extra anslag, varifrån
bidrag med 50 procent borde utgå. Lämpligen borde samma villkor
i arbetslöshetshänseende stadgas, som föreskrivits för bidrag från de under
föregående kris anvisade anslagen till understödjande av vissa tillfälliga
skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar.

2. Täckdikningsarbeten vore väl ägnade att utföras för bekämpande av
arbetslöshet och ökat anslag för bidrag till dylika arbeten borde därför an -

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

39

visas. Bidragsrätten syntes under arbetslöshetstider böra utsträckas även till
det större jordbruket.

3. Beträffande gödselvårdsanläggningar hade utredningen med hänsyn
till deras stora betydelse för jordbrukets lönsamhet föreslagit en ökad bidragsverksamhet
redan under nu rådande förhållanden. För beredande av
arbetstillfällen vore emellertid dessa arbeten mindre lämpade än exempelvis
avdikningar och täckdikningar.

4. Vad utredningen under punkt 1 anfört rörande avdikning gällde i stort
sett också nyodling. Undantag borde dock göras för Norrland, där nyodlingsverksamheten
alltjämt måste anses äga stor betydelse.

5. Ökade anslag borde ställas till förfogande för betesförbättring och
stenröjning, vilka vore av värde för det mindre jordbrukets utveckling och
lönsamhet.

6. Anslag till ladugårdsförbättringar, vilka av såväl ekonomiska som
hygieniska skäl vore synnerligen nyttiga och önskvärda, borde anvisas i väsentligt
ökad omfattning. Erhållande av bidrag för sådant ändamål borde
dock förutsätta noggrann behovsprövning.

7. Anslag borde ställas till förfogande för anläggande av brunnar och
vattenledningar. Även för detta ändamål borde bidrag först beviljas efter
behovsprövning. Bidraget syntes böra utgå med hälften av kostnaden, dock
högst med 250 kronor. Verksamheten torde lämpligen kunna omhänderhas
av hushållningssällskapen eller möjligen av hälsovårdsnämnderna.

Utredningen föreslår rörande skogsarbeten följande.

1. För skogsdikning och bäckrensning, olika slag av skogsodlingsåtgärder
samt röjning borde anvisas ett tillfälligt anslag i likhet med vad som skedde
vid förra krisen. För åtnjutande av bidrag från detta anslag borde samma
villkor i arbetslöshetshänseende föreskrivas. Även i övrigt borde enahanda
grunder gälla, men statsbidraget till skogsdikning pcb bäckrensning borde
fixeras och bestämmas till 50 procent i stället för såsom tidigare varierande
mellan 40 och 60 procent.

2. För utförande av betesvallsanläggningar till skogens fredande mot
bete borde ökat anslag ställas till förfogande.

3. Därest pågående undersökningar rörande stamkvistningens ändamålsenlighet
som skogsvårdsåtgärd ledde till positivt resultat, borde anslag anvisas
för sådana arbeten.

4. Åtgärder för skogsbrandskydd borde komma till utförande såsom
kommunala arbeten till motverkande av arbetslöshet och med åtnjutande av
statsbidrag enligt de grunder, som föreskreves för sådana arbeten.

5. Ökat anslag borde ställas till förfogande för skogsvägbyggnader å enskildas
skogar. Statsbidrag från detta anslag borde utgå med 50 procent i
stället för 25 procent, som gällde under den föregående krisen och som föreslagits
för det anslag, som kunde komma att anvisas under nu rådande konjunkturförhållanden.

6. Anslag borde anvisas för bidrag till flottledsbyggnader i allmänna tlottleder.
Statsbidrag syntes böra utgå med 50 procent av kostnaderna. Administrationen
av verksamheten borde kunna omhänderhas av domänstyrelsen.

7. Motsvarande arbeten å de skogar, som stå under domänstyrelsens förvaltning
eller uppsikt, borde bedrivas i den ökade omfattning, förhallandena
medgåve.

I nu förevarande sammanhang torde allenast de sakkunnigas förslag rörande
vissa modifikationer i grunderna för beviljandet av anslag till de kommunala
beredskapsarbetena vara av omedelbart intresse.

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Beträffande denna fråga anföra de sakkunniga i motiveringen till sina förslag
följande.

Genom den år 1933 tillkomna anordningen med kommunala beredskapsarbeten
bereddes statsbidrag vid arbetslöshet även till andra kommunala företag
än sådana, som normalt vore bidragsberättigade. Såsom förutsättning
härför gällde emellertid, att företaget utan sådant bidrag ej skulle komma
till utförande vid ifrågavarande tidpunkt utan skulle få anstå i avbidan på
bättre tider. Härigenom åstadkommes med minsta möjliga kostnad för statsverket
en ökning i arbetstillgången vid arbetslöshet.

En kommun, som under goda tider vore beredd att utföra ett företag, hade
således icke någon fördel att vänta av denna anordning, örn den läte anstå
med utförandet till en kommande kris. Enligt utredningens uppfattning
skulle åtskilligt vara att vinna genom viss modifikation i direktiven för åtnjutande
av statsbidrag från anslag till kommunala beredskapsarbeten. Varje
kommun borde kunna erhålla bidrag från detta anslag under en arbetslöshetsperiod,
även örn det gällde ett företag, som kommunen under alla förhållanden
ämnade utföra, såframt för arbetets utförande anlitades arbetslösa till
visst minimiantal från annan ort. Därest en sådan modifikation genomfördes
och bragtes till kommunernas kännedom redan under goda tider, borde en
ökad återhållsamhet vid beslutande av nya företag kunna väntas.

Utredningen understryker vidare vikten av att arbetsplaner upprättades i
god tid för sådana arbetsföretag, vilka vore lämpade att under arbetslöshetsperioder
igångsättas såsom kommunala arbeten. Beträffande denna fråga
uttala de sakkunniga bland annat:

Om detaljerade arbetsplaner relativt långt i förväg upprättades, kunde dessa
kanske ej sällan visa sig föråldrade, när motsvarande arbeten en gång skulle
utföras. Kostnaderna för sådana planer vore spillda ofta utan nämnvärd
nytta. Utredningen hade därför övervägt, huruvida man borde söka animera
kommunerna till att i ökad utsträckning upprätta arbetsplaner genom att bereda
statsbidrag till kostnaderna härför. Att generellt förorda bidrag för
detta ändamål hade utredningen dock icke funnit erforderligt eller tillrådligt.
Det läge nämligen i regel även i kommunernas intresse att sörja för krisberedskap.
I större kommuner hade man i många fall tjänstemän med tillräcklig
kompetens att utan medverkan av främmande expertis utarbeta arbetsplaner
för arbeten av regelbundet återkommande typ. För täckande av
kostnaderna för arbetsplaner, utarbetade av kommunens egna befattningshavare
borde uppenbarligen statsbidrag icke lämnas.

Det kunde dock förekomma fall, då det vore fråga örn större arbetsföretag,
vilka vore så kostsamma att planlägga, att kommunerna, i synnerhet sådana
som hade dålig ekonomi, icke ansåge sig ha råd att bekosta utredning på ett
förberedande stadium, medan det ännu vore ovisst, huruvida företaget kunde
komma till utförande eller ej. I dylika fall syntes starka skäl tala för att
statsbidrag till planläggningen beviljades, därest tillgången på andra planlagda
arbeten i orten vore ringa eller ingen. Utredningen föresloge därför, att
statsbidrag till utarbetande av arbetsplaner för kommunala arbeten måtte
kunna lämnas efter Kungl. Maj:ts prövning under i huvudsak följande förutsättningar,
nämligen att det vore fråga om arbetsföretag, vars utförande ur
arbetslöshetssynpunkt vore av större betydelse, att planläggningen krävde för
kommunen kännbara utgifter, exempelvis av sådan storleksordning, som motsvarade
en uttaxering av minst 5 å 10 öre per skattekrona, samt att tillgången
på andra lämpliga planlagda arbeten i orten vore otillräcklig. Då syftet med

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

41

anordningen vore att öka tillgången på planlagda arbeten vid en kris, borde
med statsbidrag planerade arbeten ej få igångsättas utan Kungl. Maj:ts tillstånd.
För ändamålet erforderliga medel syntes lämpligen kunna tagas från
anslagen till kommunala beredskapsarbeten.

Yttranden.

över de sakkunnigas förslag hava i vanlig ordning inhämtats yttranden
från socialstyrelsen, medicinalstyrelsen, statskontoret, riksräkenskapsverket,
skolöverstyrelsen, generalpoststyrelsen, järnvägsstyrelsen, telegrafstyrelsen,
vattenfallsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, domänstyrelsen,
lantbruksstyrelsen efter hörande av hushållningssällskapen,
statens egnahemsstyrelse, Överståthållarämbetet efter hörande av Stockholms
stad, ävensom samtliga länsstyrelser.

Länsstyrelserna hava tillika anbefallts att bereda landstingens förvaltningsutskott,
länets städer och större landskommuner ävensom vägstyrelserna
inom länet tillfälle att yttra sig.

Tillfälle att avgiva yttranden har vidare lämnats svenska landstingsförbundet,
svenska landskommunernas förbund, svenska stadsförbundet, Sveriges
allmänna lantbrukssällskap, skogsvårdsstyrelsernas förbund efter hörande
av skogsvårdsstyrelserna och skogssällskapet, Sveriges skogsägareförbund,
skogsägareföreningarnas riksförbund, svenska vägstyrelsernas förbund
och 1937 års granitindustrisakkunniga.

Svenska byggnadsentreprenörsföreningen har dessutom inkommit med
skrivelse i ärendet.

Allmänna principer.

Till de allmänna principer, vilka legat till grund för de sakkunnigas arbete,
ansluta sig så gott som samtliga hörda remissinstanser.

Socialstyrelsen. Även örn man accepterade tankegången örn allmänna^ arbeten
såsom ett medel att dämpa böljegången i det ekonomiska livet, måste
man likväl erkänna, att kriser kunde ha ett förlopp, som gjorde det omöjligt
för staten att genomföra ett omfattande arbetsprogram. Arbetslöshetsprogrammet
måste därför utformas olika under skilda förutsättningar. Under
en kris, som kännetecknades av riklig tillgång till kapital och låga räntor
kunde allmänna arbeten få en konjunkturstimulerande effekt. Rådde kapitalknapphet
åter, kunde igångsättandet av allmänna arbeten näppeligen
få en avsedd konjunkturfrämjande verkan.

Statskontoret. Mot de riktlinjer, som varit vägledande för utredningsmännens
arbete, kunde i och för sig icke någon invändning göras. Genomförandet
av dessa principer kunde emellertid visa sig förenat med vissa svårigheter.
Statskontoret ville särskilt peka på angelägenheten av att under
goda tider inskränkningar i det allmännas verksamhet vidtoges i en omfattning,
som kunde anses svara mot utvidgningarna under en arbetslöshetsperiod.

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

Affärsverkens arbeten.

Järnvägsstyrelsen. ^ De anläggningsarbeten vid statens järnvägar, vilka
skulle finansieras på normalt sätt, d. v. s. med anslag anvisade å statens
järnvägars kapitalökningsstat att täckas av lånemedel, lämpade sig icke för
åsyftad långtidsplanering. I de fall, då för arbetenas utförande vore bestämmande
andra skäl än affärsekonomiska eller trafiktekniska, och erforderliga
medel följaktligen tillhandahölles utan förräntningsanspråk, kunde däremot
utgifterna förläggas till sådan tid, som från konjunktursynpunkt vore lämpligast,
enär de ökade räntekostnader, som föranleddes av en från affärssynpunkt
mindre lämplig planering, icke drabbade statens järnvägar.

Styrelsen lämnade därefter en redogörelse för den faktiska tidsfördelningen
av under efterkrigsåren utförda anläggningsarbeten vid statens järnvägar,
av vilken framginge följande:

Kapltalökningsanslag till statens järnvägar.

Anvisade av riksdagen

Totalt

Härav för banelektrifiering

år

Miljoner

kronor

1923 ..........

........ 28.2

15.0

1924 ..........

........ 17.8

12.0

1925 ..........

........ 15.1

7.0

1926 ..........

........ 13.0

—

1927 ..........

........ 9.9

—

1928 ..........

........ 10.8

—

1929 ..........

........ 8.5

—

1930 ..........

........ 10.7

—

1931 ..........

........ 30.3

23.0

1932 ..........

........ 27.4

19.6

1933 ..........

........ 61.4

39.0

1934 ..........

........ 52.4

39.6

1935 ..........

........ 30.1

18.4

1936 ..........

........ 19.7

5.0

1937 ...........

........ 24.6

12.0

Summa 359.9

191.4

Under loppet av 15 år hade alltså anvisats tillhopa i runt tal 360 miljoner
kronor eller per år 24 miljoner kronor. Åren 1926-—1930 med relativt goda
ekonomiska förhållanden läge väsentligt under detta medeltal, medan en
stark ökning skett under senaste kris.

Telegrafstyrelsen. Endast beträffande möjligheten att automatiseringen
av telefonstationer skulle kunna uppskjutas till kommande lågkonjunktur,
ansåge sig styrelsen böra göra en erinran. De större automatiseringsarbeten,
som föresloges av styrelsen, nödvändiggjordes antingen av att stegrad
abonnentökning medfört, att stationerna blivit fullt utnyttjade, eller av att
stationsutrustningarna blivit förslitna och i behov av utbyte.

Vattenfallsstyrelsen. Det vore icke lämpligt, att i konjunkturutjämnande
syfte framskjuta arbeten, som erfordrades för att vattenfallsstyrelsen skulle
hålla sin kraftproduktionsapparat i nivå med konsumtionen.

Beträffande övriga statliga arbeten må här endast framhållas att väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen framfört vissa synpunkter på de sakkunnigas förslag
angående hamn- och farledsarbeten. Styrelsen sammanfattar sitt yttrande
i detta avseende sålunda.

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

43

Föreliggande inventeringsmaterial tillgodosåge i sitt nuvarande skick icke
det uppställda kravet på sådan beredskap, som avsåge att möjliggöra ett
snabbt igångsättande vid en inträffad kris av de med hänsyn till behovet
mest angelägna arbetena.

Kommunala arbeten.

Stor uppmärksamhet har vid remissbehandlingen ägnats de sakkunnigas
förslag till åtgärder för att möjliggöra de kommunala arbetenas användning
i konjunkturutjämnande syfte.

Statskontoret, som i huvudsak tillstyrkt av de sakkunniga föreslagna åtgärder,
anför bland annat:

I syfte att påverka kommunerna att uppskjuta utförandet av lämpliga
arbetsföretag till arbetslöshetstider hade utredningen funnit Kungl. Majit
böra ändra sin praxis vid utövandet av kontrollen över den kommunala upplåningen
såtillvida, att prövningen under goda tider jämväl komme att avse
frågan om den ur konjunkturutjämningssynpunkt mest fördelaktiga tidpunkten
för arbetets utförande. Detta förslag syntes statskontoret vara
ändamålsenligt. Ämbetsverket ville emellertid framhålla, att, därest förslaget
förverkligades, till övervägande torde böra upptagas frågan att förstärka
den organisation, som inom Kungl. Majlis kansli hade att förbereda ärenden
av dithörande slag.

Vidare hade utredningen i nyssnämnda syfte ifrågasatt, att anslag redan
under goda tider skulle anvisas till vissa särskilt önskvärda slag av kommunala
arbeten. Dessa anslag skulle först under en kommande depressionsperiod
tagas i anspråk för fördelning mellan kommunerna och sålunda närmast
innebära en statlig fondbildning för ifrågavarande ändamål. Då en
dylik fondbildning enligt statskontorets mening icke stöde i överensstämmelse
med de principer, som i samband med riksstatens nya uppställning
kommit till uttryck, avstyrkte statskontoret vad utredningsmännen i detta
hänseende föreslagit.

Socialstyrelsen ville bland annat framhålla vikten av att för beredskapsarbeten
inrättades ett centralt statligt organ, utrustat med nödig teknisk och
arbetsmarknadspolitisk kompetens samt tillräckliga befogenheter. Förutom
den rent tekniska delen av ett centralorgans arbete skulle detta ha den arbetslöshetspolitiskt
mycket viktiga uppgiften att tillse, att arbetskraften å beredskapsarbeten
på lämpligt sätt uttoges från de av arbetslöshet drabbade
kommunerna samt att de vid beredskapsarbeten anställda arbetarna vid efterfrågan
å den öppna arbetsmarknaden också ställdes till denna marknads
förfogande. För reservarbetenas del funnes sedan länge ett sådant centralorgan,
nämligen statens arbetslöshetskommission, vilken förvärvat en utomordentlig
fond av erfarenhet angående anordnandet av allmänna arbeten
i arbetslöshetsavhjälpande syfte. Det syntes vara av vikt, att denna erfarenhet
i lämplig form tillgodogjordes för ifrågavarande syfte. Förutom anordnandet
av ett centralorgan borde såsom en del av beredskapen för nästa
kris till behandling upptagas frågan örn utfärdande av föreskrifter angående
utförandet av beredskapsarbeten. Det kunde icke anses vara tillfredsställande
att för en så betydelsefull form av statens verksamhet endast skulle
gälla sådana allmänna uttalanden, som gjorts vid 1937 års riksdag.

Erfarenheterna från 1930—1933 års kris utvisade klart, vilka svårigheter
som vore förenade med ett snabbt igångsättande av beslutade arbeten. Det
måste därför betecknas såsom synnerligen lämpligt, att åtgärder i god tid
vidtoges från statsmakternas sida i avsikt att förbereda arbetsprogrammet

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

under en kommande depression. Till sådana beredskapsåtgärder hörde otvivelaktigt
i främsta rummet en översyn och systematisering av tillgängliga
arbetsmöjligheter. Styrelsen funne intet att erinra mot de linjer, efter vilka
utredningsmännen lagt inventeringen av de olika arbetsuppgifterna. Utredningen
syntes vara så omsorgsfullt gjord, som under föreliggande omständigheter
varit möjligt, och torde innebära en god grund för den fortsatta
planläggningen av arbetsprogrammet. Det förnämsta resultatet av utredningen
torde ligga i det upprättade kortregistret över tillgängliga arbetsuppgifter.
Det måste sägas vara betydelsefullt att i ett centralt register på ett
överskådligt sätt hava fått sammanförda skilda myndigheters och kommuners
förslag till möjliga arbeten. Styrelsen ville särskilt understryka det
av utredningsmännen gjorda uttalandet om vikten av att registret ständigt
hölles aktuellt. Såsom även utredningsmännen framhållit, kunde det emellertid
icke anses vara tillräckligt med detta resultat av den gjorda inventeringen;
åtgärder måste också vidtagas för upprättandet av detaljerade arbetsplaner,
så att arbetena kunde igångsättas så snabbt som möjligt vid inträdet
av en kris. Styrelsen kunde ej underlåta att uttala vissa tvivel om
att sist berörda önskemål alltid skulle kunna förverkligas. I allt fall bjöde
försiktigheten, att man inom arbetslöshetspolitiken räknade med uppskov i
en hel del fall.

Såsom en ytterligare beredskapsåtgärd borde de inventerade arbetena redan
nu underkastas en kritisk granskning och gradering ur synpunkten av
om de över huvud borde komma till stånd och i så fall i vilken ordning inbördes.

Skolöverstyrelsen. Någon nedskärning beträffande anslagen till byggnader
för folkskoleväsendet borde för närvarande icke ske. Skoldistrikten i riket
vore något över 2,400 till antalet och inom ett stort antal av dessa funnes för
skolväsendets räkning sådana behov av undervisningslokaler, vilka snarast
möjligt borde tillgodoses. Någon forcering av byggnadsverksamheten borde
givetvis ej förekomma, men överstyrelsen hyste icke den uppfattningen, att
en sådan för närvarande ägde rum.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Enligt utredningens mening borde den
under krisen omfattande byggnadsverksamheten i fråga örn hamnarbeten ha
medfört, att de mera angelägna behoven rimligtvis borde ha blivit väl tillgodosedda.
Det torde emellertid därvid beaktas, att användningen av dessa
anslagsmedel varit begränsad till sådana orter, där arbetslösheten varit särskilt
svårartad. Beträffande övriga orter i landet vore ingalunda behovet avom-
och nybyggnadsarbeten tillgodosett. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
måste därför bestämt hävda, att anslag till ifrågavarande ändamål alltjämt
måtte anvisas i den omfattning, som förhållandena kunde motivera.

Svenska stadsförbundets styrelse. Det vöre i högsta grad önskvärt, att
de av kommunerna bedrivna arbetena så anordnades, att de komme att
tjäna som en konjunkturutjämnande faktor. En viktig förutsättning för
att så måtte ske hade tillskapats genom den nu föreliggande inventeringen
av arbetsmöjligheterna. Att denna kommit till stånd syntes på kommunalt
håll vara att hälsa med tillfredsställelse och tämligen täta, om också icke
med nödvändighet årliga, kompletteringar syntes önskvärda, ej minst med
hänsyn till intresset att hålla själva problemet aktuellt inom kommunerna.

Emellertid mötte vissa svårigheter vid det praktiska förverkligandet av
föreliggande förslag.

Vad då först anginge aktualitetsgraden, behövde det knappast framhållas,
hur oberäkneliga konjunktursvängningarna i själva verket vore. Om ett

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S4.

45

arbete skulle kunna uppskjutas till depressionstider berodde dock på ett
omdöme om tiden för konjunkturomslaget. Ett arbete, örn vilket alla vore
ense, att dess uppskjutande ett par år icke vållade verklig olägenhet, kunde
därför icke alltid anstå t. ex. fyra å fem år. Förutsättningen för uppskovsbedömandet
vore uppenbarligen möjligheten att rätt uppskatta uppskovets
varaktighet.

Mot uppfattningen att uppskovet mötte större svårigheter beträffande vissa
slag av kommunala arbeten än i fråga örn andra syntes i och för sig ingen
invändning vara att göra. Men att därvid från början fastslå vissa
grupper syntes föga tilltalande. Det läge vikt på, att en ingående prövning
skedde för varje särskilt fall, så att en diskussion om ett visst arbetes uppskjutande
icke avvisades med ett påpekande, att detsamma hörde till »de akuta
behovens kategori». Örn t. ex. ett sjukhusbygge, en ny folkskola etc. i regel
krävde beaktande framför många andra arbeten, kunde undantagsvis
dock goda grunder föreligga för ett uppskov. En prövning från fall till fall
utan några i förväg alltför fixerade linjer torde vara att tillråda.

Det förtjänade också att starkt understrykas, att kommunerna många
gånger i realiteten icke själva kunde helt bestämma aktualitetsgraden. Med
en högkonjunktur följde ofta en livlig byggnadsverksamhet, som ställde krav
på gatuanläggningar m. m., som stundom icke kunde skjutas pa framtiden.
Genom att under rådande lågkonjunktur företaga förberedande arbeten
inom områden, som väntades bliva snart exploaterade, kunde denna olägenhet
dock i viss mån mildras. En skälig hänsyn måste vidare tagas till kommunens
egen arbetsstyrka. Allt för stora skiftningar i dess omfattning borde
av flera skäl undvikas. Genom utlämnande av arbeten på entreprenad
vid tillfällig ansvällning av det kommunala arbetsprogrammet torde svårigheterna
dock även här kunna bemästras.

En annan svårighet, som sammanhängde med aktualitetsprövningen, vore
bedömandet av den tid, själva utredningen kunde beräknas taga.

Som de sakkunniga framhölle, kunde finansieringsfrågan vålla svårigheter.
I högkonjunkturen vöre skattekraften god och skatterna flöte in lättare,
medan under lågkonjunkturen skattekraften sinade. En utjämnande
faktor därvidlag kunde med tillfredsställelse noteras i och med den nya lagstiftningen
örn kommunal fondbildning. Ännu vore emellertid erfarenheten
av dess verkningar praktiskt taget ingen. I den omfattning, denna lagstiftning
avsåge den rena skatteregleringen, hade den på sin tid påyrkats från
kommunalt håll och årets pågående budgetarbete ute i städerna syntes
visa på, att man i år kommc i större utsträckning att begagna sig av de i
lagstiftningen givna möjligheterna att i framtiden undvika mera betydande

kastningar i skattesatserna. „ ...

De sakkunniga föresloge vidare särskilda statliga åtgärder for att stimulera
konjunkturfrämjande anordningar även i fråga örn de kommunala arbetena
Vissa av dessa torde i praktiken bliva av mindre betydelse för städerna.
Så torde t. ex. bliva fallet vad anginge bidrag till uppgörande av
arbetsplaner. Villkoren för dessa bidrag uteslöte en del städer och i allmänhet
torde städerna hava sakkunniga tjänstemän till sitt förfogande tor
planernas uppgörande. I någon större omfattning torde städerna hellei
näppeligen komma att reflektera på mottagandet av arbetslösa från annat
båll såsom villkor för erhållande av högre bidrag. En utfästelse tran statens
sida om statsbidrag under depressionstider till vissa särskilt önskvärda
kategorier av arbeten torde få en stimulerande inverkan endast, örn uttastelserna
kunde så klart och i detalj utformas, att fördelarna på kommunalt
håll kunde säkert bedömas. Utsikter till bidrag av dylik art under lågkonjunktur
kunde emellertid dock måhända i stället animera den beslutande

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

myndigheten till igångsättande under rådande högkonjunktur av arbeten,
varom tvekan eljest rått.

Vad åtel- anninge de normalt utgående statsbidragen, kunde det från kommunalt
håll svårligen riktas någon principiell invändning mot själva tanken,
att staten borde handhava dessa, så att de påverkade konjunkturutjämningen
också vad de kommunala arbetena anginge. Även där måste dock
i praktiken skäliga hänsyn tågås. Det finge .sålunda icke förbises, att statsbidragssystemet
i många fall innebure en form av samarbete mellan stat
och kommun. I lag och författning hade kommunen ålagts att svara för
vissa uppgifter, medan staten i statsbidragsform förutsattes bära en del av
kostnaderna. Det finge anses ligga i detta systems natur, att de förutsatta
prestationerna från statens sida icke inbiberades i sådan omfattning, att
kommunerna ej bleve i stånd att utan egna, författningsmässigt icke avsedda,
kostnader fullgöra dem lagligen åvilande uppgifter. Örn starkt »konjunkturfrämjande»
synpunkter lades på statsbidragen, kunde svårigheter ur
berörda synpunkter uppkomma.

I fråga om åtgärderna från statens sida torde emellertid vad som i betänkandet
anfördes om lånekontrollen vara för kommunerna det mest betydelsefulla.

På denna punkt ville styrelsen först och främst framhålla, att frågan i betänkandet
till synes tillmätts en väl underordnad plats. Snarast skulle man
av vad där sagts frestas att draga den slutsatsen, att upplåningen för kommunala
arbeten vore av relativt ringa omfattning. Så vore emellertid som
bekant icke fallet. Uttaxerade medel torde främst komma till användning
för dylika arbeten inom »det normala årsbehovets» ram. De mera omfattande
arbetenas resultat komme framtida skattebetalare till godo, och lånevägens
anlitande utgjorde då ett medel att på dem lägga en del av utgifterna.
Genom de från och med nästa år ikraftträdande nya bestämmelserna örn
underställningsfri lånerätt bleve visserligen behovet av lånetillstånd något
minskat. Men då det för städerna alltjämt hade sina svårigheter att beräkna
omfattningen i framtiden av den underställningsfria lånerätten, torde
dessa som hittills i mycket stor omfattning komma att begära tillstånd att
»framdeles med amorteringslån gälda» kostnaderna för ifrågakommande
arbeten, åtminstone i alla de fall, där staden redan vid beslutet hade en snävt
tillmätt underställningsfri lånerätt.

Lånekontrollen bleve en mycket ojämnt verkande regulator i förevarande
avseende, men den finge som sagt en stor betydelse. Det syntes styrelsen
under sådana förhållanden vara av den allra största vikt, att vid låneprövningen
verklig hänsyn toges till kommunernas eget bedömande av möjligheten
att skjuta det ena eller det andra arbetet på framtiden. Det hade redan
i det föregående framhållits, hurusom bedömandet av ett visst arbetes
aktualitet för kommunerna själva måste medföra stora vanskligheter. En
utsträckning av den centrala låneprövningen att omfatta ej blott som nu
ändamål och amorteringstid utan också tidpunkten för ett arbetes igångsättande
måste på kommunalt håll te sig skrämmande, om man behövde
befara, att aktualitetsbedömningen komme att ske efter mera generella regler.
Styrelsen ville därför mycket starkt framhålla nödvändigheten av, att
vid dessa frågors avgörande tillbörlig hänsyn toges till de synpunkter, som i
det föreliggande fallet framfördes av de kommunala myndigheterna med
deras mera ingående kännedom örn alla de lokala förhållanden, som borde
inverka på avgörandet.

Mot förslagets principer har styrelsen för svenska landskommunernas förbund
intet att invända.

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

47

Förbundsstyrelsen ville emellertid framhålla, att den till fullo vore medveten
örn att ej obetydliga svårigheter komme att uppstå att i tillräckligt
effektiv utsträckning få utredningens förslag genomförda. Det gällde framförallt
att fa sådana kommunala arbeten uppskjutna till en depressionsperiod,
som under goda tider utan större olägenheter kunde uppskjutas.
Här gällde det för kommunalförvaltningen att ej blott kunna bedöma verkningarna
av uppskov med arbeten, som tedde sig behövliga under goda tider,
utan även att söka bedöma tidpunkten för arbetenas nödvändiga
igångsättande. Då tidpunkten teir en kommande depressionstid omöjligt
kunde förutsägas, medförde det för kommunerna betydande svårigheter att
tillnärmelsevis riktigt kunna bedöma uppskovets lämplighet i och för sig
eller dess lämpliga längd. Härigenom kunde planen för en kommuns arbeten
förryckas i en omfattning och med sådana verkningar i olika avseenden,
icke minst finansiella, att kommunen ovillkorligt måste fråga sig, om
det gynnsamma finansiella läget, som funnes under den goda tiden, likväl ej
borde utnyttjas. Visserligen vore det avsikten, att under en depressionsperiod
staten skulle genom betydande anslag stå kommunerna bi ifråga om
arbeten i arbetslöshetsbekämpande syften, men dessa bidrag kunde emellertid
ej komma alla kommuner till godo utan blott de svårast utsatta.

Som ett viktigt led i strävandena att uppskjuta ej alldeles nödvändiga arbeten
till depressionstider förordade utredningsmännen en vidsträcktare tilllämpning
av lagen örn kommunal fondbildning. Förbundsstyrelsen ville
emellertid framhålla, att denna lags tillämpning vore icke oväsentligt begränsad
för ifrågakommande syften. Praktiskt taget torde nämligen kommunerna
icke lia möjlighet att tillämpa andra fonderingsbestämmelser än dem,
som gällde för allmän fond (skatteregleringsfond). Fondering till särskild
fond torde ej i större utsträckning kunna komma ifråga, enär sådan fondering
skulle grundas på beslut av kommunen att vidtaga viss bestämd åtgärd,
för vars utförande fondering ansåges lämplig. Men det vore ej alltid
tänkbart, att kommunerna i större utsträckning ville eller kunde långt i förväg
bestämma sig för utförande av vissa bestämda arbeten. Den ovissa konjunkturutvecklingen
och risken för ändrade behov av för stunden önskvärda
arbeten måste leda till betydlig försiktighet att bestämt engagera sig för
framtida arbeten. Visserligen torde särskild fond kunna upprättas för visst
ändamål, ehuru saken ej hunnit så långt, att beslut fattats huru behovet
skulle tillgodoses (lagens 3 §), men sådan fondbildning finge ej avse mera
allmänna behov, såsom arbetslöshetens bekämpande (sid. 39 i prop. nr
202/1936). Om kommunerna därför genom fondbildning skulle kunna
skaffa sig möjlighet att finansiera arbeten för att motverka följderna aven
lågkonjunktur, torde väsentligen fondbildning enligt bestämmelserna
örn allmän fond stå deni till buds, men möjligheten lill sådan fondbildning
vore ju betydligt kringskuren genom de restriktiva bestämmelser, som gällde
för beslut örn avsättande av medel till allmän fond. Med det sagda ville
förbundsstyrelsen givetvis icke lia utdömt fondbildningslagens möjligheter
att i viss utsträckning bidraga till förverkligande av de sylten, som utredningen
lath komma till uttryck i sitt förslag. Styrelsen hade emellertid velat
framhålla lagens begränsade möjligheter lili ifrågavarande avseende.

I betänkandet föresloges införande av den nyheten, att vid utövandet av
Kungl. Majlis kontroll över den kommunala upplåningen praxis borde ändras,
så att prövningen under goda tider jämväl komme att avse frågan örn
den ur konjunkturutjämningssynpunkt lämpligaste tidpunkten för arbetets
utförande. När en kommun alltså bos Kungl. Majit erhållit tillstånd att
upplaga lån enligt reglerna i kommunallagarna, skulle kommunen ej bli be -

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S4.

arbete, för vilket lånet avsåges, utan det skulle ankomma på Kungl. Majit
att bestämma därom. Denna av utredningsmännen ifrågasatta anordning
innebure tydligen ett icke obetydligt ingrepp i den kommunala självstyrelsens
principer. Å andra sidan skulle visserligen därigenom möjlighet beredas
att centralt utskifta en del kommunala arbeten till sådana tider, som ur
konjunkturutjämnande synpunkt skulle vara fördelaktiga, men styrelsen
ville ifrågasätta, om det ändå skulle vara nödvändigt att införa rätt för
Kungl. Majit att bestämma tiden för arbetsföretagets igångsättande. Styrelsen
vore ej heller övertygad örn att en centralisering av sagda bestämmanderätt
skulle vara praktiskt lämplig. Styrelsen befarade nämligen, att de lokala
intressena bleve lidande därav. Styrelsen holle därför före, att avsedd
kontroll alltfort borde utövas genom att Kungl. Majit antingen omedelbart
beviljade eller avsloge låneansökningen. Bleve det avslag, stöde det ju kommunen
fritt att inkomma med ny låneansökan, när den funne förhållandena
så ändrade, att Kungl. Majit syntes böra bevilja tillstånd till lånets upptagande.
I varje fall framginge det ej klart av utredningens förslag, huruvida
Kungl. Majits ifrågavarande kontroll skulle utövas så, att Kungl. Majit vid
lånebeslutets meddelande skulle fixera tidpunkten för arbetets igångsättande
eller tidpunkten skulle hållas svävande, d. v. s. bli beroende på ett framtida
särskilt beslut av Kungl. Majit. Därest den förra anordningen vore
åsyftad, kunde förbundets styrelse under inga förhållanden biträda förslaget,
ty enligt styrelsens uppfattning vore det ej möjligt att bestämt förutsäga
tidpunkten för en lågkonjunkturs inträdande. Styrelsen ville också
framhålla, att hög- och lågkonjunkturers periodicitet ej blott vore tids- utan
även lokalbetonad. Under en för hela landet genomsnittlig högkonjunktur
förekomme ju även depressionstider i vissa orter beroende på lågkonjunktur
för dessa orters mera betydande näringsgrenar. Till dylika omständigheter
borde givetvis även hänsyn tagas då tidpunkten för ett arbetes igångsättande
skulle bestämmas.

Det i betänkandet framförda förslaget att kommunerna under vissa förutsättningar
skulle kunna erhålla statsbidrag till kostnaderna för uppgörande
av planer för arbeten i arbetslöshetsbekämpande syfte hälsade förbundsstyrelsen
med tillfredsställelse.

Svenska landstingsförbundets styrelse ville till en början erinra, att styrelsen
i avgivet yttrande över arbetslöshetsutredningens förslag angående
offentliga arbeten som medel mot konjunkturarbetslöshet uttalat, att landstingens
möjligheter att, genom förläggande i största möjliga utsträckning av
sina byggnadsarbeten till depressionsperioder, verka i konjunkturutjämnande
syfte vore relativt små. Orsaken därtill vore att söka däri, att landstingens
verksamhet så gott som uteslutande vore inriktad på att tillgodose sociala
behov, främst hälso- och sjukvård, varför i regel erfordrades stora
anstalter med omfattande och dyrbar utrustning, oell att de flesta nybyggnadsförslag
på detta område vore av så trängande natur, att de svårligen
medgåve ett uppskjutande till den ur konjunktursynpunkt lämpligaste tiden.

Då en rätt väsentlig del av den landstingskommunala byggnadsverksamheten
åtnjöte statligt stöd, vore det av stor betydelse, vilken bidragspolitik
staten förde vid låg- respektive högkonjunkturer. Erinras borde i detta
hänseende, att staten under senaste depressionsperiod indrog sina byggnadsbolag
till hemmen för kroniskt sjuka nied den påföljden, att den livliga
byggnadsverksamheten på detta område hämmades. Utredningsmännen
hade emellertid beaktat den stora betydelse statens åtgärder i förevarande
avseende hade på den kommunala byggnadsverksamheten och framlagt
förslag, huru därutinnan borde förfaras under goda och dåliga tider.

Kungl. Majlis proposition nr 284.

49

Vad anginge statsåtgärder under goda tider föresloges sålunda, 1) beredande
av statsbidrag till utarbetande av planer för arbeten, vilka först framdeles
skulle komma till utförande, 2) skärpning av praxis vid utövandet
av kontrollen över den kommunala upplåningen samt 3) reglering av statens
bidragsverksamhet. Mot vad som under första punkten föresloges hade
styrelsen intet att erinra. Däremot förefölle det, åtminstone vad landstingen
anginge, som om en skärpning av lånekontrollen till att avse jämväl
prövning av den ur konjunkturutjämningssynpunkt lämpligaste tidpunkten
för arbetets utförande, icke vore behövlig eller ens önskvärd, då en rationell
och ändamålsenlig utveckling av ett landstingsområdes sjukvårdsorganisation
därigenom lätt kunde äventyras. I allt fall syntes en dylik prövning
böra ske med största försiktighet, så att ej nödvändiga byggnadsföretag
uppskötes till en oviss framtid. I likhet med utredningsmännen ansåge
styrelsen, av skäl som förut anförts, det mindre lämpligt att under goda tider
nedskära de statliga byggnadsbidragen till olika slag av vårdanstalter. Däremot
syntes den ifrågasatta modifikationen av grunderna för åtnjutande av
statsbidrag från anslag till kommunala beredskapsarbeten lämpligen böra
komma till stånd.

Beträffande de föreslagna statsåtgärderna vid en kris ansåge styrelsen
dessa i det stora hela lämpliga. Det syntes sålunda vara ett steg i rätt riktning,
när det föresloges, att under dylika tider Kungl. Majit borde kunna
dispensera från de vanliga bidragsgrundema och utmäta större statsbidrag
till de ekonomiskt sämst ställda kommunerna. I varje fall borde icke, såsom
under senaste lågkonjunktur i vissa fall skedde, statsbidragen indragas
eller nedsättas under sin normala nivå.

I allmänhet hava länsstyrelserna anslutit sig till huvudprinciperna i utredningsmännens
förslag. Emellertid framhållas från åtskilliga håll de stora
svårigheter, som en långtidsplanering av de kommunala arbetena föranleder.

Av betydande intresse är i förevarande sammanhang en siffersammanställning,
som återfinnes i det till överståthållarämbetets yttrande fogade
uttalandet från Stockholms stads gatunämnd. Gatunämnden angiver i miljoner
kronor de sammanlagda utgifterna för ny- och ombyggnader inom
stadens viktigaste arbetsområden under åren 1928—1937 i följande sam -

manställning.

Å r

Gatunämden

och

hamnstyrelsen

Industri-

verken

Summa

1928 ....................................

11.0

7.2

18.2

1929 ...................................

14.0

10.1

24.1

1930 ........................................

20.5

11.8

32.3

1931 ...................................

21.9

14.6

36.5

1932 ..... ...............................

25.0

13.4

38.4

1933 .....................................

20.6

7.9

28.5

1934 ...................................

17.9

7.7

25.6

1935 .....................................

17.4

8.6

26.0

1936 .....................................

14.7

9.4

24.1

1937 (beräknade)................................

17.6

14.3

31.9

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 284.

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Länsstyrelserna i de arbetslöshetstyngda länen hava samtliga framhållit,
att deras anslutning till utredningsmännens förslag icke finge tolkas som en
rekommendation av att nu utgående anslag, syftande till ökning av arbetstillfällena
eller försörjningsmöjligheterna i nu ifrågavarande län minskades.

Länsstgrelsen i Blekinge län anslöte sig visserligen i princip till de sakkunnigas
förslag men kunde icke finna, att de ifrågasatta åtgärderna beträffande
de kommunala arbetena ledde till åsyftat resultat. Länsstyrelsen
framlade i stället ett eget förslag till åtgärder av följande innebörd.

1. I riksstaten för varje år — ej minst under de »goda åren» -— uppfördes
ett efter förhållandena till sitt belopp för varje gång närmare avvägt
anslag till kommunala beredskapsarbeten.

2. Detta anslag stöde öppet för alla överhuvudtaget som kommunala beredskapsarbeten
lämpade slag av arbeten.

3. Anslagen skulle ej, såsom enligt utredningens förslag, bli tillgängliga
till fördelning först under en inträdd depressionsperiod, utan bidrag från
anslagen skulle kunna, med bifogande av fullständiga utredningshandlingar
(ritningar, kostnadsberäkningar etc.), sökas och beviljas när som helst efter
anslagens anvisande.

4. Som villkor för bidrags beviljande skulle stadgas bland annat, dels
att företaget ej finge igångsättas, förrän Kungl. Majit därtill gåve sitt tillstånd,
och att det skulle fullföljas inom tid, som Kungl. Majit bestämde,
och dels att kommunen själv skulle bevilja medel — i förekommande fall
lämpligen genom fondering — till täckande av den del av kostnaderna, som
ej skulle bestridas med statsanslag.

Beträffande resultatet av den fortsatta bearbetningen av den verkställda
inventeringen framhåller ett flertal länsstyrelser, att det upprättade registret
måste kompletteras och ständigt hållas aktuellt.

Sålunda anför länsstgrelsen i Kronobergs län, att det av utredningen upplagda
kortregistret över anmälda arbetsföretag måste årligen revideras och
kompletteras.

Detta torde särskilt vara nödigt ej minst med hänsyn till de förslag till utförande
av vatten- och avloppsledningar inom länet, vilka redan framkommit
och under den närmaste tiden kunde beräknas framkomma. I detta sammanhang
ville länsstyrelsen framhålla önskvärdheten av att länsstyrelsen för
vinnande av större överskådlighet över inom länet befintliga arbetsobjekt
lämnades tillfälle att yttra sig rörande samtliga från länet inkommande förslag
till komplettering av ovanberörda kortregister.

Länsstgrelsen i Hedlands län yttrar i huvudsak följande:

Utredningen hade karaktären av en idéplan, för vars omsättande i verklighet
framför allt erfordrades fortsatt bearbetning, i vilket avseende utredningen
framförde värdefulla uppslag. Huvudsaken vore icke att arbetsobjekt
reserverades för dåliga tider, som kunde komma, utan att lämpliga
kristidsarbeten effektivt förbereddes. Den naturliga och önskvärda fortsättningen
av det påbörjade utredningsarbetet syntes därför länsstyrelsen vara,
att anstalter vidtoges för upprättande av arbetsplaner för olika slag av arbeten
och för ett fortlöpande vidmakthållande av dylika planförråd, varur, vid
stigande arbetslöshet, lämpliga arbetsobjekt kunde utväljas och snabbt sättas
i verket. Härvid syntes det länsstyrelsen vara av mindre betydelse, att
en gruppering av arbetena skedde enligt flerårsplansprincipen. I många
fall torde då det, som här gällde en krisberedskap, uppgörandet av flerårsplaner,
innebära ett onödigt arbete, då dylika säkerligen måste komma att

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

51

undergå stora förändringar med hänsyn lill inträffande förhållanden. Det
väsentliga vöre enligt länsstyrelsens mening, att väl förberedda arbetsobjekt,
tillräckliga för en ej alltför knappt tillmätt tidsrymd, läge färdiga att sättas
i verket i den ordning och omfattning, som kunde bedömas vara det riktiga
och mest gagnande i de särskilda fallen, och att, där så ske kunde, genom
klok och planmässig sparsamhet med de goda tidernas kapitalöverflöd krisfonder
upplades för de dåliga tidernas stegrade behov. På den grundval,
som vunnits genom de sakkunnigas utredning, borde under helst enhetlig
ledning ett fortsatt arbete bedrivas efter dessa linjer. Av vikt vore även härvidlag,
att ordnade former skapades för förskjutning av undersöknings- och
andra förberedelsekostnader för arbeten, vilka skulle läggas i beredskap.
Även i detta avseende syntes statens medverkan vara ofrånkomlig, om det
avsedda målet skulle uppnås.

Beträffande det sätt, varå den fortsatta bearbetningen av utredningens
material skall äga rum, anför länsstyrelsen i Älvsborgs län:

Den avgörande betydelse, som förarbetet på detta sätt finge, kunde svårligen
medgiva, att det förlädes som en detalj till ett redan arbetstyngt statsdepartement.
Det borde förläggas till något för ändamålet lämpat centralt
ämbetsverk, exempelvis socialstyrelsen, så att i den mån ärendenas slutliga
avgörande förbehölles Kungl. Majit, vid avgörandet även förelåge ämbetsverkets
sakkunniga yttrande. Vidare föranledde arbetslöshetsarbetenas nya
ställning en naturlig förskjutning av bestämmanderätten över deras igångsättande.
När den uteslutande eller avgörande synpunkten ej längre bleve
att skaffa arbete åt arbetslösa utan även att nyttiggöra den tillgängliga arbetskraften,
bleve följden, att de, som ansvarade för mätningen och lokaliseringen
av arbetslösheten, visserligen bevarades vid inflytande över kvantiteten
av de arbetstillfällen, som måste skapas, men de, som hade ansvaret
för de arbetsobjekt —- kommunikationer, jordbxuk, skogsbruk o. s. v. — där
arbetskraften skulle sysselsättas, måste givas avgörande inflytande på vilka
arbeten, som skulle utföras.

Till utredningsmännens förslag att statsbidrag skulle kunna utgå till utarbetande
av arbetsplaner för kommunala arbeten har flertalet länsstyrelser
givit sin anslutning.

Sålunda framhåller länsstyrelsen i Södermanlands län följande.

Då länsstyrelsen alltså kunde inskränka sig till att närmare behandla utredningens
förslag beträffande kommunala arbeten, ville länsstyrelsen först
uttala sin livliga tillfredsställelse med förslaget örn statsbidrag till utarbetande
av arbetsplaner, entreprenadritningar och dylikt. För att ett
dylikt förslag skulle få avsedd effekt, syntes det emellertid länsstyrelsen nödvändigt,
att bidrag kunde utgå i .större omfattning än enligt utredningens
mening och således även då utredningskostnaderna vore av mindre omfattning
än att de motsvarade lägst fem öre för skattekrona. Det syntes även
önskvärt, att dylikt statsbidrag kunde utgå till landsting. Ytterligare önskvärda
åtgärder i samma syfte syntes vara, att arbetskrafter och medel ställdes
till förfogande för sådana ämbetsverk såsom exempelvis medicinalstyrelsen,
skolöverstyrelsen, byggnadsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
sorn hade att granska byggnadsplaner av olika beskaffenhet m. m.,
detta för att möjliggöra, att denna ofta tidsödande granskning av vederbörande
myndighet kunde vara verkställd redan, då frågan uppkomme örn
visst företags utförande såsom beredskapsarbete. Såsom ägnat alt ytterligare
uppmuntra till planläggningens fullgörande i god lid syntes vidare
föreskrift böra lämnas av innebörd, att vid lika lämplighet ur arbetslöshets -

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

synpunkt sådana företag skulle äga företräde till bidrag till kommunala beredskapsarbeten,
som snarast kunde igångsättas med full effekt.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län yttrar i detta sammanhang:

Såsom en illustration till behovet av bidrag för detta ändamål må framhållas
att, enligt vad kommunalfullmäktige i Alnö socken i avgivet yttrande
anfört, utredningskostnaderna för ett ifrågasatt arbetsföretag inom kommunen
beräknades, om kommunen ensam skulle svara för kostnaderna, komma
att medföra en ökad utdebitering inom kommunen av en krona per
skattekrona.

Emellertid hava tvenne länsstyrelser, nämligen länsstyrelserna i Kristianstads
och Västmanlands län, uttalat tveksamhet rörande lämpligheten av de
sakkunnigas förslag i förevarande avseende.

Den av de sakkunniga ifrågasatta ändringen av kontrollen över kommunernas
upptagande av lån har av ett flertal länsstyrelser betraktats såsom
ett alltför allvarligt ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Sådana synpunkter
hava framförts av länsstyrelserna i Stockholms, Blekinge, Kristianstads,
Malmöhus, Hallands, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Kopparbergs
och Gävleborgs län.

De av de sakkunniga förordade ändrade grunderna för kommunala beredskapsarbeten
hava i regel tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

Vissa nya uppslag till kommunala arbeten med statsbidrag hava av länsstyrelserna
framförts.

Sålunda erinra länsstyrelserna i Örebro och Västerbottens län om det
ofta trängande behovet av gemensamma tvättstugor på landsbygden. Länsstyrelsen
i örebro län anför i detta sammanhang följande.

Utöver de av utredningen såsom lämpliga föreslagna arbetsobjekten kunde
ytterligare sådana ifrågakomma. Härvidlag kunde särskilt nämnas tvättstugor
på landsbygden. Det torde vara en allmänt känd sak, att den enskildes
tvätt på landsbygden ofta måste ske under ogynnsamma förhållanden
i det att den måste utföras i otidsenliga och dragiga lokaler samt mången
gång ute i det fria. Anskaffandet av för ett flertal hushåll gemensamma
tvättstugor skulle härvidlag komma att i hög grad underlätta husmödrarnas
arbete.

Väg- oell gatuarbeten.

Beträffande frågan örn särskilda bidrag för planläggning av vägarbeten
anför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att bestämmelser av innebörd, att
förordnande av förrättningsmän för upprättande av arbetsplaner för vägbyggnader
komme att meddelas i så god tid, att arbetsplanerna förelåge färdiga
minst ett år, innan arbetena beräknades komma till utförande, icke vore
påkallade. Även om någon erinran mot det därmed avsedda syftet knappast
kunde göras, måste nämligen framhållas, att redan för det dåvarande
ofta vore fallet, att planlagda och till utförande beslutade företag funnes i
jämförelsevis stor omfattning. Styrelsen ämnade ock gå i författning om
uppgörandet av en hela landet omfattande plan för huvudvägnätets förbättring
och utbyggnad, vilket givetvis komme att stimulera upprättandet av erforderliga
arbetsplaner ävensom revidering av äldre dylika. Styrelsen ansåge
sig härjämte böra framhålla, att bestämmelser i antydd riktning vöre ägnade
att föranleda upprättandet av planer i alltför stor omfattning, vilket in -

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

53

nebure, att en mångfald arbetsplaner bleve föråldrade oell tid efter annan
måste revideras eller förnyas. Styrelsen ville i detta sammanhang meddela,
att styrelsen icke funne tillräckligt vägande skäl föreligga att föreskriva
ändring i gällande ordning rörande utbetalande till vägdistrikten av dem
tillkommande ersättning för arbetsplaners upprättande.

Liknande synpunkter hava framförts av länsstyrelserna i Kristianstads
och Västerbottens län.

Svenska vägstyrelsernas förbund uttalar i nu förevarande sammanhang
följande.

Utredningens förslag att uppgörandet av planer till vägarbeten skulle ske
så, att desamma läge färdiga minst ett år innan arbetet beräknades komma
till utförande, vöre en teoretiskt riktig tanke. Om så skedde, kunde nog
också vissa arbeten snabbare igångsättas, än annars kunde bliva fallet. Det
torde dock i regel icke hava varit brist på de första planerna för vägarbeten,
som under de båda senaste kriserna vållat vissa svårigheter vid igångsättandet.
Dylika planer hade funnits då, liksom nu i stort antal, ehuru desamma
icke kunde omedelbart direkt utnyttjas. Det vore i stället beslutet
om själva arbetet jämte den tid, som fordrades för att detta beslut skulle
vinna laga kraft, samt markfrågor jämte renstakning och utarbetandet av erforderliga
byggnadsritningar, som hindrade en snabb igångsättning. Och en
företagares beslut om ett arbete vore nästan alltid beroende av storleken av
det statsbidrag han kunde påräkna. Då inga regler därför i betänkandet
uppdragits, komme samma svårigheter att föreligga vid en kommande kris
som tidigare varit fallet. Ju större statsbidrag, desto snabbare beslut om ett
arbete och desto snabbare igångsättning.

En viss försiktighet med uppgörande av planer vöre emellertid nödvändig.
Det förelåge annars fara för att ett livligt, men ofta onödigt projekterande
komme att uppammas. Denna försiktighet finge naturligtvis icke drivas
därhän, att den förhindrade vidtagandet av vissa ur rent praktisk synpunkt
önskvärda och behövliga stakningar och utredningar. Så t. ex. måste alltid
de stora genomgående vägarna ses i ett större sammanhang. Många fall
kunde också förekomma, då en noggrann stakning av stora delar av en
sådan väg i god tid och långt före byggnadstiden borde göras. Likaså kunde
det vara nödvändigt att särskilt i tätare bebyggda samhällen eller i närheten
av dylika uppgöra förslag till en väg och fastställa planen för densamma
för att hindra olämplig bebyggelse.

I fråga örn att skilja stakningskostnaderna från byggnadskostnaderna delade
förbundet helt utredningens synpunkter och ville livligt tillstyrka att
så skedde. Beträffande stakningskostnaderna ville förbundet dock på det
allvarligaste avråda från att bilskattemedel disponerades till desamma. Örn
andra synpunkter än vägväsendets skulle läggas på planernas uppgörande,
borde dessa också utföras med anlitande av medel från annat håll. Planernas
komplettering nied vissa tekniska uppgifter för bedömande av arbetenas
lämplighet för sysselsättning av arbetslösa vore alltid av värde. Noggranna
bestämmelser efter vilka grunder detta bedömande skulle göras borde dock
meddelas förrättningsmännen.

De sakkunnigas förslag att under högkonjunkturår en viss fundering
av automobilskattemedel måtte äga rum har tillstyrkts av bland andra
statskontoret och riksräkenskapsverket. Däremot hava länsstyrelserna i
Stockholms, Uppsala, Ostergötlands, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Kristianstads.
Hallands, Älvsborgs, Skaraborgs och Gävleborgs län avstyrkt förslå -

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

get. Länsstyrelsen i Värmlands län tillstyrker en försiktig fondering, som
emellertid icke finge medföra, att vägfattiga län såsom Värmlands län finge
sin andel av automobilskaltemedlen minskad.

Väg- och vattenhyggnadsstyrelsen avstyrker med hänsyn till att automobilskattemedlen
under de närmaste åren knappast torde förslå att tillfredsställa
de mest trängande behoven.

Svenska v äg styr el ser nas förbund, som likaledes avstyrker förslaget, anför
följande.

Vägväsendet vore och komme under ännu många år framåt att vara statt
i en ständig utveckling. Särskilt komme kravet på mer eller mindre permanentade
väg.janor att växa, och detta krav måste ur såväl trafikekonomiska
som andra synpunkter utan alltför lång tidsutdräkt tillgodoses. Rikshuvudvägarna
befunne sig ännu i ett långt ifrån tillfredsställande skick. I stora
delar av vårt land vore behovet av utfartsvägar från många gånger rätt
stora samhällen trängande. Ännu så länge hade icke möjlighet förefunnits
att i ens tillnärmelsevis tillräckligt snabb takt sörja för dess avhjälpande.
Slutligen visade den verkställda inventeringen klart och tydligt på att behov
av omläggning och förbättring av stora delar av landets vägnät ännu förefunnes
i stor utsträckning. Ett gott vägnät vore en livsnerv i ett land. Därför
läge det vikt uppå att detsamma snarast möjligt bleve satt i bästa
skick. En förbättringsverksamhet påginge, som vöre inne på riktiga banor.
Men den ginge sakta -—• i brist på anslag. När därför under nuvarande högkonjunktur
en något bättre tillgång på medel för vägväsendet funnes, vore
detta en fördel, som icke finge förstöras. Det vore icke lämpligt att vid ett
tillfälle tvångsvis stanna utvecklingen med tanke på att vid en blivande
kris ett större tillskott i stället skulle åstadkommas. Det tillskott, som då
genom vägarbetenas utnyttjande kunde komma vägväsendet tillgodo, borde,
liksom under föregående kriser finansieras med andra medel än de som inbesparades
genom en åtstrypning på nödvändiga arbeten tidigare. Vägväsendet
vore icke jämförligt med viss annan byggnadsverksamhet, t. ex. den
offentliga husbyggnadsverksamheten utan vore i ordets egentliga mening
produktivt, särskilt med tanke på näringslivet och de stora besparingar,
som uppstode på olika områden genom ett förstklassigt vägnät. Och vilka
garantier kunde lämnas för att, örn en större fond på det föreslagna sättet
hopsparats, dessa medel obeskurna sedan komme vägväsendet till godo? Ej
heller vore det säkert, att dessa medel då komme att fördelas så, att de komme
de trakter eller vägar tillgodo, där behovet — sett från vägväsendets
sida — vöre störst. I tider av stor arbetslöshet komme säkerligen icke arbetenas
igångsättande att ske i trakter där vägbehovet vore störst. Och den
största fara läge i att de medel, som på detta sätt fonderats, komme att
bliva ett alltför lockande byte vid ett tillfälle, då allvarliga budgetsvårigheter
förelåge.

Även utredningens övriga förslag beträffande väg- och gatuarbeten hava
vid remissbehandlingen gjorts till föremål för uttalande. Beträffande särskilt
förslaget att koncentrera de statliga stensätlningsarbetena till städerna har
detta tillstyrkts av svenska vägstyrelsernas förbund, som anför i huvudsak
följande.

I fråga örn användningen av gatsten ansåge sig förbundet kunna i stort
sett instämma med de sakkunniga. Även om några berättigade anmärkningar
icke numera kunde riktas mot stenen som beläggningsmaterial med de
förbättrade metoder, som under de senaste aren kommit till användning vid

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

55

utförandet av stensättningsarbeten, måste dock användningen av densamma
å vägar bliva relativt begränsad. Underberedningen måste vara synnerligen
kraftigt gjord, vilket bidroge till att väsentligt öka totalkostnaden för
stensättningen. Det borde nämligen alltid vara kostnaden för förbättringen
i sin helhet, som skulle vara utslagsgivande. På grund av transportkostnad,
tillgång på grus m. fl. andra inverkande omständigheter torde därför stenen
som beläggningsmaterial å vägar icke böra tillmätas alltför stor betydelse.
För beläggning i backar återigen eller å sådana platser, där förutsättningarna
vore särskilt gynnsamma, borde stenen naturligtvis alltjämt utnyttjas.
Dess största avsättningsområde torde dock, som de sakkunniga också
riktigt framhållit, bliva städer och andra tätare bebyggda samhällen, så belägna
att transportkostnaderna för sten och sand icke bleve alltför stora.

Avstyrkande yttranden beträffande de sakkunnigas förslag i denna del
hava inkommit från länsstyrelserna i Blekinge, Hallands och Göteborgs och
Bohus län. Även väg- och vattenbyggnadsstyrelsen avstyrker förslaget. Styrelsen
erinrar bland annat:

En koncentrering nu av de statliga stensättningsarbetena till städerna på
sätt utredningen föreslagit skulle innebära, att den utslagsgivande och betydelsefullaste
delen av stenindustriens inlandsmarknad skulle berövas stenindustrien,
vilket i sin tur skulle medföra ökad arbetslöshet bland stenhuggarna
i de alltjämt nödlidande stenhuggeridistrikten.

1937 års granitutredning framhåller bland annat, att utredningen vid företagna
studieresor i Sverige, Norge och Tyskland kunnat konstatera, alt
smågatstensvägar kunde sättas synnerligen jämnt, varigenom de av beredskapsutredningen
påtalade olägenheterna av stenvågarna undvekes. Genom
sin naturliga strävhet skänkte tvärtom stenvågen, särskilt vid höga hastigheter,
en hög grad av trygghet. Det funnes därför vid ett rationellt ordnande av
vår permanentbeläggningsifråga ingen anledning att —- såsom beredskapsutredningen
av trafiktekniska skäl förordat — begränsa stenläggningarna till
vägar inom samhällen, där hastigheten måste nedsättas. Tvärtom syntes
lämpligt att just på vägar, avsedda för höga hastigheter, utnyttja stenmaterialet,
då detta uppfyllde kravet på att beläggningen skulle vara sträv och
ljus —- ett krav, som från vägteknikernas sida brukat uppställas, när det
gällt permanentbeläggning av våra vägar.

Utredningens synpunkter å byggandet av broar hava mött kritik i åtskilliga
yttranden. Överståthållarämbetet samt länsstyrelsen i Kristianstads län
kunna icke finna ifrågavarande arbeten olämpliga för arbetslöshetens bekämpande.
Länsstyrelserna i Blekinge, Skaraborgs och Värmlands län,
liksom även flertalet länsstyrelser i de norrländska länen, motsätta sig, att
anslagen till brobyggnader minskades under nu rådande konjunkturer. Även
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fiamför bestämda erinringar mot utredningens
förslag under framhållande av i huvudsak följande.

Örn utredningens förslag skulle följas, bleve resultatet, att efter nästa lågkonjunktur
en stor del av till buds stående medel finge användas för att
söka bringa brobyggnaderna å vägarna i nivå med vägarnas standard i
övrigt. Tills detta skott, skulle trafiken å vägarna få vidkännas mycket betydande
olägenheter. Då vidare ett sådant koncentrerat brobyggande under
kortare tid ur flera synpunkter måste anses mindre lyckligt, syntes det uppenbart,
alt eli förverkligande av utredningens förslag i här berörda del
skulle medföra för vägväsendet allvarliga följder. Styrelsen nödgades därför
bestämt avstyrka utredningens förslag i denna del.

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Utredningen hade funnit broarbeten, vilka till sin karaktär ur de synpunkter,
varom här vore fråga, kunde anses som mellanting mellan vägarheten
och husbyggnadsarbeten, mindre värdefulla som arbetslöshetsobjekt.
Sålunda framhölls beträffande brobyggnader, att en betydande del av kostnaderna
för dessa arbeten utgjordes av kostnad för material, huvudsakligen
järn och cement, i följd varav endast ett fåtal industrier skulle beröras, varför
broarbetena skulle bliva ur arbetslöshetssynpunkt mindre värdefulla.
Denna uppfattning kunde icke delas av styrelsen, som i detta sammanhang
funne sig höra framhålla, att även andra material än de av utredningen angivna
användes för brobyggnader.

Utredningen framhölle vidare, att praktiskt laget all brobyggnad på landsbygden
skedde på entreprenad, samt att, då det gällde broar av icke alltför
obetydliga mått, endast ett begränsat antal entreprenörer kunde ifrågakomma.
Möjligheten att snabht utöka byggnadsverksamheten bleve därför väsentligen
beroende på dessa entreprenörers möjlighet att utvidga sin verksamhet.
Härtill borde anmärkas, att det funnes ett 30-tal svenska brobyggnadsentreprenörer,
som utfört större brobyggnader, samt att det icke torde
finnas någon större svårighet för dessa entreprenörer att i mycket väsentlig
grad utöka sin verksamhet på kort tid.

Det kunde vidare erinras om att industrien under nu rådande konjunkturförhållanden
sysselsatte en jämförelsevis talrik stam av vattenbyggnadsarbetare
för byggande av dammar, kraftanläggningar m. m. Under en lågkonjunktur
inskränktes eller upphörde denna verksamhetsgren och arbetarna
ifråga bleve arbetslösa. För att utnyttja dessa arbetares yrkesskicklighet,
syntes brobyggnadsarbeten vara att rekommendera.

Svenska vägstgrelsernas förbund anför bland annat:

I fråga örn broarbeten ville förbundet uttala en bestämt avvikande mening
gentemot de sakkunnigas åsikt. För den händelse broar inginge i pågående
utbyggande av en trafikled borde de alltid färdigställas i samband
med denna, för såvitt det gällde nyanläggningar eller omläggningar, där
eventuellt befintliga äldre broar icke kunde utnyttjas. I annat fall komme
trafikleden icke att fylla det avsedda behovet. En provisorisk anordning
vid ett broställe bleve alltför dyrbar. Vid sådana ombyggnader, där de befintliga
broarna vore för trafikens krav tillräckligt hållbara, men till äventyrs
för smala eller eljest mindre lämpliga kunde och borde dock naturligtvis
alltid övervägas om icke ett uppskjutande av ombyggnaden borde ske.
Gällde det återigen ombyggnad av fristående broar, alltså utan något samband
med vägens ombyggnad i övrigt, skulle behovet av en dylik ombyggnad
vara det enda avgörande. Antingen vore broarna så gamla och dåliga,
att de ur säkerhetssynpunkt måste ombyggas och då varken borde eller
kunde ett uppskjutande äga rum, då härigenom alltför stora riskmoment
uppstode eller kvarstode, eller också vöre broarna ur andra synpunkter sådana
att de icke längre fyllde trafikens ovillkorliga krav. Ej heller då borde
ombyggnaden uppskjutas. Det kunde vara tillräckligt att här endast peka
på äldre brobyggnader, som visserligen ännu icke vore trafikfarliga men som
vöre å svagt utförda, att de icke tålde den högre belastning, som den framväxande
biltrafiken fordrade, eller som vore så smala, att de icke tilläte
framförandet av ett modernt plogaggregat. I senare fallet bleve ju ett öppethållande
av vägen mycket dyrbart för ett vägdistrikt, och ett uppskjutande av
ombyggnaden näppeligen lämpligt alltför länge. De sakkunniga själva hade uttalat,
att brobyggnaderna icke i regel vore lämpliga som arbeten för arbetslösa
och i detta uttalande kunde däremot förbundet helt instämma. Förbundet
ville därför som sammanfattning och utan att närmare framföra

Kungl. Maj.ts prooosition nr 284.

57

alla de skäl, som talade för att brobyggnadsverksamheten borde fortgå normalt,
med kraft framhålla, att frågan om broars byggande icke borde ses
ur annan synpunkt än brobehovssynpunkt och avstyrkte därför bestämt att
anslagen till byggande av broar nu minskades.

Arbeten för jordbrukets främjande.

Någon mera ingående redogörelse för remissyttrandena i vad dessa avse
de föreslagna åtgärderna å jordbrukets område eller för främjande av skogsvården
torde icke i nu förevarande sammanhang vara påkallad. Jag anser
mig därför endast böra anföra några huvudsynpunkter. Här må sålunda framhållas,
att länsstyrelserna i Kronobergs, Blekinge, Västernorrlands, Västerbottens
och Norrbottens län bestämt hava avrått från minskning av de ordinarie
anslagen till torrläggning och nyodlingar under nuvarande högkon junktur.

Beträffande avdikningsanslagen, vilka de sakkunniga föreslagit skulle nedsättas
till 2,000,000 kronor, har lantbruksstyrelsen i huvudsak framhållit
följande.

Utredningens uppfattning i dithörande frågor måste lantbruksstyrelsen
karakterisera som verklighetsfrämmande och ägnad att giva en ensidig bild
av förhållandena. Det torde nämligen icke kunna undvikas, att dessa spörsmål
måste ses jämväl ur de jordbrukares synpunkt, vilka utredningen förväntade
skola under tider av arbetslöshet tillhandahålla ur det allmännas intresse
erforderliga arbetsobjekt. Det torde kunna anses såsom högst tvivelaktigt,
huruvida dessa, sedan de fått vidkännas mången gång dryga och för
dem betungande kostnader för upprättandet av arbetsplanerna, ville finna
sig i att ligga med dylika arbeten i reserv i väntan på att en krisperiod någon
gång i en oviss framtid skulle bryta in. För den, som vore hänvisad till att
leva av sitt jordbruk, kunde givetvis ett dylikt uppskjutande av för jordbruksdriften
nödvändig grundförbättring av ifrågavarande slag leda till konsekvenser
av för hans ekonomi betänklig art. Jordbrukaren vore i sin gärning
nödsakad att räkna med realiteter, och för honom utgjorde den omständigheten,
att han på grund av att jorden vore vattenskadad icke kunde av sitt
jordbruk erhålla full bärgning för sig och sin familj, en högst påtaglig och
mycket allvarlig realitet. Det rådde intet tvivel om att ett mycket stort antal
jordbrukare av denna anledning vore nedpressade till en levnadsstandard,
med vilken exempelvis våra industriarbetare numera icke skulle låta sig nöja.
Detta gällde icke blott innehavarna av de ofullständiga jordbruken utan kanske
lika ofta sådana, som med hänsyn till större innehav av odlad jord icke
kunde inrangeras i nämnda kategori. För dessa senare kunde i de fall, då
en mera avsevärd del av åkerarealen vore vattenskadad, situationen snarare
sägas vara ännu allvarligare med hänsyn till att byggnader, redskap m. m.
måste i allt fall hållas i viss större utsträckning. Erfarenheten hade också
visat, att jordbrukarna betraktade avhjälpandet av vattenskada och reglering
av vattenförhållandena å deras mark som en angelägenhet av särskilt
brådskande natur.

Såsom styrelsen tidigare vid ett flertal tillfällen framhållit, hade det till
följd av otillräckliga arbetskrafter på lantbruksingenjörsdistrikten sedan
lång tid tillbaka tyvärr icke varit möjligt att tillgodose jordbrukarnas önskemål
på snabb handläggning av dessa ärenden. Fastmera hade denna handläggning
nästan som regel kommit ali draga oskäligt långt ut på tiden, i
fråga örn större arbeten ända lill 10 år eller därutöver, varvid det tvungna

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

dröjsmålet medfört risk för fortsatt skadegörelse genom översvämning eller
dylikt. Därtill komme, att ifrågavarande torrläggningsföretag krävde relativt
betydande kapitalutlägg, ävensom att ernåendet av med desamma avsedd
effekt finge ses på lång sikt och vanligen förutsatte, att vissa följdarbeten,
i första hand detaljdränering, komme till stånd genom brukarens försorg;
dessa omständigheter utgjorde även den huvudsakliga anledningen till
att företag av denna art ansetts böra understödjas med statsmedel.

Emellertid hade det icke varit möjligt att, om man bortsåge från den senaste
arbetslöshetsperioden, med för ändamålet anvisade anslag tillgodose
dessa torrläggningsarbeten annat än till viss del. Härigenom uppstode före
inträdet av nyssnämnda period en för varje år allt större och slutligen nästan
katastrofartad anhopning hos styrelsen av torrläggningsprojekt, vilka på
grund av såväl brist på medel hos företagarna som de anvisade anslagens
otillräcklighet icke kunde komma till utförande. Dessa förhållanden belystes
av följande tabell.

Budgetår

Från statens av-dikningsanslag
beviljade stats-bidrag

Vid budgetårets utgång hos
lantbruksstyrelsen inneliggande
torrläggningsförslag

antal

bidragsbelopp

1927/1928 ...........................

3,100,000

317

1,200,000

1928/1929 ............................

3,100,000

378

1,700.000

1929/1930 ..................

3,100,000

650

3,100,000

1930/1931 ............................

4,000.000

883

4,200,000

1931/1932 ............................

3,300,000

1,237

5.600,000

1932/1933 .......................

3.000,000

1,665

6,700,000

1933/1934 ............................

6,500,000 *

1,146

3,600,000

1931/1935 ............................

6,500,000 i

465

1,850,000

1935/1936 ............................

5,400,000

138

670,000

1936/1937 ............................

3,300,000

242

1,220,000

Av det anförda framginge, att, för den händelse understödjandet från statens
sida av ifrågavarande torrläggningsverksamhet över huvud taget skulle
anses äga berättigande, bidragstilldelningen torde med hänsyn till verksamhetens
nuvarande omfattning böra hållas vid ett belopp av omkring 4,000,000
kronor för år. En mera avsevärd inskränkning av denna bidragstilldelning
komme, enligt vad mångårig erfarenhet utvisat, att ofelbart resultera i en
efter hand onormalt stegrad anhopning i styrelsen av dessa ärenden och
därmed följande försening under åratal med deras avgörande. Därest anslaget,
på sätt utredningen föresloge, skulle nedskäras så radikalt, att detsamma
begränsades till endast 2,000,000 kronor för år, komme detta otvivelaktigt
att leda till förhållanden på ifrågavarande verksamhetsområde, som
närmast måste betecknas som kaotiska. Vad utredningen anförde om önskvärdheten
av att viss balans av planlagda men ej bidragstilldelade företag
alltid funnes att tillgå, kunde icke anföras som skäl för en nedsättning av
anslaget, då en ur angivna synpunkt fullt tillräcklig balans torde bliva i fortsättningen
säkerställd redan med bibehållande av anslaget vid dess nuvarande
storlek.

Lantbruksstyrelsen framhölle dessutom att även om anläggandet av brunnar
och vattenledningar på landsbygden finge anses viktigare än anläggandet
av avloppsledningar, så syntes det likväl styrelsen, som om frågan om
vatten- och avloppsledningar borde upptagas till utredning i ett sammanhang,
då överhuvud taget alla sådana viktigare tekniska anordningar, som

Härav 4,000,000 kronor från särskilt anslag till torrläggningsföretag, ägnade att motverka
arbetslösheten.

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

kunde underlätta arbetet för husmodern på landsbygden, vöre av utomordentligt
stor betydelse ur såväl ekonomisk som social och hygienisk synpunkt.

Sveriges allmänna lantbrukssällskap yttrar:

Anläggandet av brunnar och vattenledningar på landsbygden hörde enligt
sällskapets uppfattning till de arbeten, som i främsta rummet borde stödjas
även under nuvarande förhållanden. Med hänsyn till arbetsforhallandena
vid lantbruket, begränsningen av arbetstiden och svårigheten att erhålla erforderlig
arbetskraft i jordbrukarehemmen vore det synnerligen angelaget,
att åtgärder vidtoges, som kunde underlätta de löpande arbetena i hemmet
och husdjursstallarna. Få åtgärder vore i så hög grad ägnade att bidraga
härtill som anläggandet av vattenledningar.

Även örn en viss försiktighet borde iakttagas, nar det gällde att genom
avdikning lägga ökade jordarealer under plogen, vore emellertid bidrag till
avdikningar alltjämt berättigade såväl i Norrland som också på mångå platser
i de sydligare landsdelarna. Framförallt vore så fallet, där avdiknmgen
kunde tjäna till att komplettera s. k. ofullständiga jordbruk. For Norrlands
vidkommande syntes jämväl böra beaktas, att den fortgående folkökningen
därstädes kunde kräva grundande av nya jordbruk för beredande av sysselsättning.

Skogsarbeten.

Utredningens förslag till åtgärder för möjliggörande av ökad användning
av skogsvårdande arbeten i kampen mot arbetslösheten hava av praktiskt
taget samtliga remissinstanser tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

Endast beträffande lämpligheten av att under goda konjunkturer uppskjuta
vissa arbeten hava meningarna varit delade.

Domänstyrelsen anför sålunda:

I fråga om skogsarbeten, avsedda att utföras under nu rådande förhållanden
finge styrelsen med anledning av vad utredningsmännen därom uttalat
angående återväxtåtgärder av grundförbättrande natur samt röjning i
ungskog å av domänverket förvaltade fastigheter framhålla, att, särskilt vad
de förra åtgärderna beträffade, så betydande arbeten för höjning av skogsmarkens
produktion alltjämt erfordrades, att snarare en ökning än en begränsning
av desamma vore påkallad även under tider, da arbetslöshet ej
krävde anordnandet av särskilda arbeten.

Skogsägarnas riksförbund framhåller bland annat:

Då det för hela vårt lands skogsbruk gällde att för tillgodoseende av vår
träindustris alltmera ökade behov av råvara öka avkastningen av våra skogar
såväl kvantitativt som kvalitativt, trädde här de bestandsvardande arbetena
och transportförhållandena i skogarna i förgrunden. En av de beståndsvårdande
åtgärder, som framför andra vore betänkligt eftersatt i vårt
svenska skogsbruk, vore röjning i sådana abnormt överslutna plant- och
ungskogsbestånd, där t. ex. icke önskvärda trädslag omöjliggjorde eller tillbakahölle
en normal utveckling av den blivande beståndsindividen och där
röjningsvirket icke kunde användas vare sig till avsalu eller husbehovsändamål.
Dessa röjningsåtgärder, som sålunda avsåge att med tidsvinst hjälpa
fram de yngre beståndstyperna till önskvärd trädslagsblandning och till
gagnbara dimensioner, vore enligt riksförbundets mening arbeten, som även
under gynnsamma tider icke finge skjutas ål sidan eller minskas, utan tvärt
örn ökas genom att skogsägarna gåves möjligheter till erhållande av hjälp

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

för dessa åtgärder. Intresset för denna gren av beståndsvården måste ovillkorligen
stimuleras, då denna åtgärd måste anses vara den primära förutsättningen
för att skogsmarkens produktionsförmåga skulle utnyttjas som
sig borde — icke av stagnerande utan av tillväxtkraftiga skogar — alltifrån
beståndens grundläggande. Riksförbundet ville således i denna punkt framhålla
som sin mening, att, i motsats till utredningen, röjningsarbeten och
anslag därtill under goda tider icke finge minskas utan kontinuerligt vidmakthållas
till och med kanske med en viss lättnad i de bestämmelser för
anslagets erhållande, som dittills tillämpats.

Sveriges skogsägareförbund yttrar:

Örn sålunda den statsunderstödda skogsdiknings- och skogsodlingsverksamheten
ansåges böra något nedkrympas under de goda tiderna, borde däremot
under sådana tider en annan gren av skogsvårdande arbete upptagas,
vilken i mindre omfattning skänkte nya arbetstillfällen för dagen men däremot
i allra högsta grad hade en skogsvårdsbefrämjande effekt samt skänkte
ökad skogsproduktion i framtiden. Förbundet syftade på det komplex av
åtgärder, som avsåge att inskränka skogsbetet genom anordnandet av betesvallar.

Centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund, som tillstyrker utredningens
förslag, har ansett sig böra beröra ett spörsmål, som ägde samband med
planläggandet av de arbeten till bekämpande av arbetslöshet, vilka av utredningsmännen
varit föremål för inventering. Centralrådet uttalar därvid
bland annat följande.

För att stärka beredskapen på skogsbrukets område vore önskvärt, dels
att de redovisade arbetsobjekten ytterligare uppdelades i företag, som vid
behov omedelbart kunde tillgripas, och sådana, som i andra hand stöde till
förfogande, dels ock att åtgärder i förtid vidtoges i syfte att såvitt möjligt
garantera ett snabbt ianspråktagande av en första arbetsreserv. En sådan
utveckling av krisberedskapen skulle förvisso avsevärt öka dess effektivitet.
Härför vore en mera ingående undersökning på området nödvändig, varvid
borde utrönas, bland annat, på vad sätt och varstädes arbete utan större
dröjsmål kunde beredas arbetslösa ävensom det antal personer, som beräknades
kunna sysselsättas i de olika företagen. Centralrådet tilläte sig framhålla,
att skogsvårdsstyrelserna, därest beredskapsåtgärderna ansåges böra
i nämnda hänseende kompletteras, torde kunna vara behjälpliga med en dylik
undersöknings genomförande å skogar i enskild ägo. De kostnader, som
därvid eventuellt uppkomme för styrelserna, borde dock bestridas genom
särskild medelsanvisning. För egen del vore centralrådet berett biträda vid
den förberedande utredning, som lämpligen borde föregå en sådan undersöknings
igångsättande.

1937 års arbetslöshetssakkunniga.

I proposition nr 302 till 1937 års riksdag angående anslag till statens arbetslöshetskommission,
reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet
m. m. framhöll jag, att en omprövning borde komma till stånd rörande frågan
örn de medel, vilka framdeles böra anlitas för bekämpande av en kvarstående
jämförelsevis begränsad arbetslöshet. -lag erinrade vidare i nämnda
proposition, att en arbetslöshetsräkning vid lämplig tidpunkt på sommaren
1937 borde verkställas på sätt senast skedde år 1927. För verkställande
av den av mig ifrågasatta omprövningen av åtgärderna mot restarbetslös -

Kungl. Majlis proposition nr 284.

61

heten tillkallade jag efter Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1937
särskilda sakkunniga, vilka antagit namnet 1937 års arbetslöshetssakkunniga.
De sakkunniga utgöras av kanslichefen A. Thomson, ledamoten av första
kammaren lantbrukaren F. Domö, ledamöterna av andra kammaren förbundsordföranden
S. Cnise, redaktionssekreteraren T. Erlander, lantbrukaren
O. Jeppson och lantbrukaren G. Strindlund. Utredningsarbetet ledes
av mig i egenskap av de sakkunnigas ordförande.

De sakkunnigas arbete har förutom den centrala ledningen av 1937 års
arbetslöshetsräkning hittills huvudsakligast haft karaktären av förberedande
överläggningar om åtgärder mot restarbetslösheten. De sakkunniga hava
vid dessa överläggningar konstaterat behovet av ytterligare klarläggande
undersökningar på vissa punkter. Sådana hava ävenledes igångsatts rörande
följande problem.

1) Kommunernas kostnader för hjälp till arbetslösa.

2) Arbetslösheten inom fackföreningarna.

3) Inom olika länder tillämpade principer för kontantunderstödsverksamhet.

4) Orsakerna till de relativt talrika arbetslöshetsfall, vilka under nuvarande
högkonjunktur för första gången uppträda som hjälpsökande.

5) Kommunernas praxis vid nyanställning av arbetskraft med hänsyn till
ålderns inverkan å arbetstagarens möjligheter att erhålla anställning.

Ingendera av dessa undersökningar är för närvarande slutförd. Rörande
kommunernas praxis vid nyanställning av arbetskraft föreligga emellertid
vissa preliminära uppgifter av mera allmänt intresse.

Nämnda undersökning omfattar Stockholm och landets övriga 39 städer
med över 10,000 invånare. I dessa städer hade under åren 1934—36 nyanställts
5,766 manliga befattningshavare, därav 363 tillhörande yrkesgruppen
kontorspersonal, 322 vaktmästare (inklusive springpojkar) samt 5,081 kommunalarbetare.

Fördelas dessa personer efter ålder vid anställningen erhålles följande resultat.

Tabell 16. Sammanlagda antalet under åren 1934—1936 nyanställd manlig personal
i stadens tjänst jämte uppgift örn densammas åldersförliållanden vid anställnings tillfället: -

S

u m m a

Under

30 år

Över 30 ar

Under

Över

30 år

30 år

t. o. m.
20 år

21—30

år

31—35

år

36—40

år

över
40 år

Antal

%

Antal

%

Summa

Kontorspersonal . . .

47

220

57

14

25

267

74

96

26

363

Vaktmästare (inklusive
springpojkar) ....

224

48

27

12

11

272

84

50

16

322

Kommunalarbetare . .

314

2,074

934

589

1,170

2,388

47

2,693

53

5,081

Summa

585

2,342

1,018

615

1,206

2,927

51

2,839

49

5,766

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Obenägenheten att anställa äldre personer gör sig tydligt gällande beträffande
gruppen kontorspersonal och vaktmästare. Under de 3 år som undersökningen
omfattar hava endast 36 personer över 40 år anställts i landets
samtliga större och medelstora städer, vilket är en anmärkningsvärt låg siffra,
då man har sig bekant, att en betydande arbetslöshet bland fullgod arbetskraft
inom dessa områden existerar bland personer över 40 år.

De för de äldre åldersgrupperna långt gynnsammare siffrorna för kommunalarbetarna
förklaras därav, att flertalet »nyanställda» tidigare under längre
eller kortare perioder varit anställda i kommunens tjänst och därefter vid
arbetsbrist avskedats eller permitterats. Siffrorna lämna därför ingen annan
upplysning, än att kommunerna eftersträvat att vid tillfälle återanställa personer,
vilka tidigare varit i stadens tjänst.

På direkt fråga hava 14 städer förklarat sig sakna fastställt åldersstreck
vid nyanställning av arbetskraft, 19 städer hava uppgivit, att i reglemente
angivits åldersstreck och 7 städer meddela, att i praxis tillämpas åldersbestämmelser,
vilka icke finnas fastställda i reglemente. 26 av de undersökta
40 städerna skulle enligt deras egen förklaring tillämpa bestämmelser om
maximiålder vid anställning. I 2 städer har åldersgränsen satts så lågt som
vid 30 år, i 19 vid 35 år, i 4 vid 40 och i en stad vid 45 år.

1937 års arbetslöshetsräkning.

1937 års arbetslöshetssakkunniga hava i enlighet med Kungl. Maj:ts uppdrag
omhänderhaft den centrala ledningen av den arbetslöshetsräkning, som
jämlikt Kungl. Maj:ts beslut ägde rum den 31 augusti 1937 i landets samtliga
kommuner.

För uppgörande av plan för nämnda räkning hade efter Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 11 juni 1937 tillkallats särskilda sakkunniga, vilka den 30
juni 1937 överlämnade förslag i ämnet. Räkningen verkställdes i stort sett
i enlighet med de sakkunnigas förslag. Slutresultaten från räkningen föreligga
ännu icke. Jag har emellertid från statens arbetslöshetskommission, åt
vilken uppdragits att verkställa den statistiska bearbetningen av materialet,
infordrat vissa preliminära uppgifter, för vilka jag i det följande redogör.

Vid räkningen anmälde sig 27,238 personer, varav 1,131 kvinnor. Vid
granskningen av de anmäldas uppgifter befunnos 691 personer ha haft arbete
på räkningsdagen. På andra grunder utsorterades vidare 373 anmälningar,
och slutligen framgick av uppgifterna, att 949 personer kunde anses vara helt
arbetsoförmögna. Bortsett från dessa, kvarstå sålunda 25,225 arbetslösa, varav
1,010 kvinnor. Efterföljande redogörelse behandlar allenast dessa 25,225
personer. De arbetslösa fördelade sig på 997 av landets 2,526 kommuner.
Inom samtliga städer med undantag av Trosa och Gränna redovisades arbetslösa.
Av de 1,364 jordbrukskommunerna uppvisade däremot endast 261
kommuner arbetslöshet.

De arbetslösas geografiska fördelning framgår av tabell 17. I tabellerna
18—24 redogöres närmare för de arbetslösa männens ålders- och yrkesför -

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

63

delning, försörjnings- och bostadsförhållanden m. m. och i tabell 25 redovisas
de arbetslösa kvinnorna på yrkes- och åldersgrupper.

Av tabell 17 framgår, att arbetslösheten var av mera betydande omfattning
endast i Västernorrlands, Norrbottens, Göteborgs och Bohus samt Blekinge
län och i storstäderna. Inom dessa områden återfunnos närmare ",''3 av
samtliga arbetslösa. Det torde vidare böra observeras, att 8,833 eller c:a
35 % av de vid räkningen anmälda samtidigt uppträdde som hjälpsökande
hos arbetslöshetskommittéer. Räkningen gav alltså vid handen förekomsten
av en rätt betydande dold arbetslöshet. Relativt störst är denna dolda arbetslöshet
i landsbygdens jordbruks- och skogskommuner. De absoluta talen
äro emellertid här icke av någon större storleksordning. Inom de län, där
en anmärkningsvärt ringa del av de vid räkningen anmälda arbetslösa uppträtt
såsom hjälpsökande hos arbetslöshetskommittéerna, är likaledes det
absoluta antalet anmälda ganska lågt. I Jämtlands län sålunda, där allenast
5.6 % uppträda såsom hjälpsökande, deltogo i räkningen endast 108 personer,
i Kristianstads län med en hjälpsökandefrekvens av 10.3 %, var hela antalet
arbetslösa 233 och i Västerbottens län voro motsvarande siffror 16.6 %> och
771. I Göteborgs och Bohus län är hjälpsökandefrekvensen den högsta
i landet. Icke mindre än 63.9 % av de arbetslösa återfinnas här såsom hjälpsökande
hos kommittéerna. Även Hallands län (56.8 °/o) och Göteborgs stad
(43.6 %) uppvisa relativt hög hjälpsökandefrekvens. Bekymmersam är den
betydande dolda arbetslöshet, som enligt tabellen möter i Västernorrlands
och Norrbottens län.

I tabell 18 redovisas de arbetslösa fördelade på åldersgrupper och län. Av
de arbetslösa männen voro 10,363 eller 42.8 °/o över 40 år. Av tabell 20, vari
de hos arbetslöshetskommittéerna hjälpsökande fördelats på åldersgrupper,
framgår, att icke mindre än 4,666 eller 53.0 %> av dessa voro över 40 år. Den
i samma tabell företagna jämförelsen med tidigare undersökningar utvisar,
att de äldre arbetslösa numera utgöra en betydligt större andel av de hjälpsökande
arbetslösa än tidigare. Hela antalet arbetslösa män under 21 år
uppgick till 2,237 eller 9.3 °/o, och ungefär 2/3 av dessa vörö hemmahörande i
Värmlands, Kopparbergs samt de norrländska länen. I storstäderna var däremot
ungdomsarbetslösheten av ringa omfattning, i det att antalet arbetslösa
i åldrarna under 21 år i dessa endast utgjorde 2.1 % av hela antalet arbetslösa
män. Sista kolumnen i tabell 18 angiver åldersmedianens läge i olika
län. Ett studium av denna kolumn giver vid handen, hur artskilt arbetslöshctsklientelet
inom olika delar av landet för närvarande är. Uppdelar
man klientelet ur ålderssynpunkt i två lika stora delar, går gränsen mellan
den äldre och den yngre hälften vid 45.4 år i Malmö stad och vid 44.9 år i
Stockholm. Motsvarande åldersläge för Norrbottens län är 27.7 år. Skillnaden
är som synes mycket betydande.

De arbetslösas fördelning på ålders- och yrkesgrupper framgår av tabell 19.
Den höga siffran för antalet arbetslösa inom gruppen jordbruk är särskilt
påfallande. Av 2,729 arbetslösa män, som redovisas inom denna grupp, voro
icke mindre än 1,177 jordbrukare, som icke hade full sysselsättning vid sina

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

Tabell 17. De arbetslösas geografiska fördelning.

Län

Antal
kommu-ner med

Antal arbetslösa

därav hjälpsökan-de arbetslösa

Antal
arbets-lösa per
1,000
inv.

lösa

män

kvinnor

summa

antal

%

i Stockholms stad ............

i

3,436

357

3,793

1,288

34.0

7.0

Stockholms ................

68

654

39

693

138

19.9

2.5

Uppsala....................

20

259

8

267

84

31.5

1.9

Södermanlands..............

37

216

17

233

54

23.2

1.2

Östergötlands ..............

42

701

50

751

177

23.6

2.4

Jönköpings..................

41

353

7

360

144

40.0

1.5

Kronobergs ................

41

259

1

260

88

33.8

1.7

Kalmar ....................

52

569

9

578

216

37.4

2.5

Gotlands....................

8

67

6

73

30

41.1

1.3

Blekinge....................

38

952

8

960

408

42.5

6.6

Kristianstads................

51

208

25

233

24

10.3

0.9

Malmö stad ................

1

1,071

132

1,203

414

34.4

8.3

Malmöhus i övrigt..........

52

1,053

30

1,083

454

41.9

2.9

Hallands....................

32

478

6

484

275

56.8

3.2

Göteborgs stad..............

1

1,418

95

1,513

660

43.6

5.8

Göteborgs o. Bohus i övrigt

60

1,887

21

1,908

1,220

63.9

9.1

[ Älvsborgs ..................

67

619

12

631

170

26.9

2.0

Skaraborgs..................

40

275

6

281

79

28.1

1.2

Värmlands..................

56

845

17

862

221

25.6

3.2

Örebro ....................

39

456

51

507

146

28.8

2.3

1 Västmanlands ..............

22

124

12

136

24

17.6

0.8

'' Kopparbergs................

40

520

14

534

109

20.4

2.1

! Gävleborgs..................

43

1,001

16

1,017

383

37.7

3.6

Västernorrlands ............

62

3,412

23

3,435

1,309

38.1

12.2

Jämtlands..................

29

108

—

108

6

5.6

0.8

Västerbottens ..............

27

765

6

771

128

16.6

3.6

Norrbottens ................

27

2,509

42

2,551

584

22.9

12.2

Samtliga län

997

24,215

1,010

25,225

8,833

35.0

4.0

därav

Städer med

över 100,000 inv.........

3

5,925

584

6,509

2,362

36.3

6.8

30,000—100,000 » ........

10

2,077

125

2,202

762

34.6

5.1

20,000— 30,000 » ........

5

829

27

856

402

47.0

6.6

j 5,000— 20,000 > ........

57

3.176

71

3,247

1,482

45.6

5.8

högst 5,000 > ........

39

551

7

558

222

39.8

4.5

Landskommuner

industrikommuner ..........

302

6,583

143

6,726

2,502

37.2

4.9

blandade kommuner ........

281

2,876

27

2,903

870

30.0

2.5

jordbrukskommuner ........

261

1,443

19

1,462

226

15.5

1.1

skogskommuner ............

39

755

7

762

5

0.7

3.4

jordbruk samt 724 jordbrukarsöner, som delvis voro sysselsatta vid föräldrarnas
jordbruk; 75 % av dessa partiellt arbetslösa voro hemmahörande i Norrbottens,
Västernorrlands och Västerbottens län. Utom dessa kategorier ingå
i undersökningen 598 personer inom andra yrkesgrupper, som vid räkningstillfället
icke voro helt arbetslösa. En mindre del av dessa utgjordes av
småföretagare, huvudsakligen skräddare, skomakare, fiskare m. fl., som
anmält sig vid arbetslöshetsräkningen av den orsaken, att arbetsinkomsten

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Tabell 18. Arbetslösa mäns fördelning på åldersgrupper och län,

65

14—

18—

21—

26-

31—

36—

41-

46-

51-

56—

61—

67—

Sum-

ma

Län

17

20

25

30

35

40

45

50

55

60

66

74

år

år

år

år

år

år

år

år

år

år

år

år

Absoluta tal

2

51

224

341

354

407

438

445

480

358

260

76

3 436

9

28

68

76

77

57

52

55

70

64

75

23

654

7

17

49

29

20

25

21

26

23

24

15

3

259

4

18

41

21

15

11

11

16

16

25

28

10

216

4

30

91

74

88

82

55

58

52

66

73

28

701

3

22

37

29

49

34

38

26

30

46

31

8

353

2

8

36

28

38

29

23

24

26

26

18

1

259

22

37

104

65

61

53

41

38

45

36

56

11

569

3

3

10

10

5

4

7

6

3

8

7

1

67

22

46

166

150

110

113

72

68

63

79

55

8

952

5

10

32

20

22

23

21

21

14

21

16

3

208

2

22

101

107

110

114

91

95

131

108

141

49

1071

Malmöhus i övrigt ....

3

33

107

107

121

110

105

89

115

106

121

36

1053

3

15

50

76

65

47

32

43

57

43

36

11

478

6

41

162

179

151

174

140

146

174

141

94

10

1418

Göteborgs o. Bohus i övr.

46

77

208

251

254

192

176

164

150

174

169

26

1887

18

35

93

75

79

49

48

55

50

57

50

10

619

16

26

39

45

39

32

17

14

20

12

13

2

275

42

92

135

lil

107

71

62

58

59

45

56

7

845

10

28

60

41

43

39

35

37

41

51

59

12

456

2

8

17

15

6

11

13

8

15

9

15

5

124

41

77

102

53

31

27

24

23

45

44

45

8

520

40

84

138

118

120

98

84

88

76

89

56

10

1001

131

267

538

493

445

361

278

251

234

201

189

24

3412

1

15

19

9

24

9

9

6

6

2

6

2

108

36

116

131

104

87

92

58

53

27

31

24

6

765

Norrbottens ..........

167

384

576

384

289

196

138

150

78

82

60

5

2 509

Samtliga län

647

1.590

3,334

3,011

2,810

2,460

2,089

2,063

2,100

1,948

1,768

395

24,215

Medel-

Procenttal

ålder

(median)

0.1

1.5

6.5

9.9

10.3

11.8

12.7

13.0

14.0

10.4

7.6

2.2

44.9

1.4

4.3

10.4

11.6

11.8

8.7

7.9

8.4

10.7

9.8

11.5

3.5

42.1

2.7

6.6

18.9

11.2

7.7

9.6

8.1

10.0

8.9

9.3

5.8

1.2

37.5

1.9

8.3

19.0

9.7

6.9

5.1

5.1

7.4

7.4

11.6

13.0

4.6

40.1

0.6

4.3

13.0

10.6

12.6

11.7

7.8

8.3

7.4

9.4

10.4

4.0

39.8

0.8

6.2

10.5

8.2

13.9

9.6

10.8

7.4

8.5

13.0

8.8

2.3

41.4

0.8

3.1

13.9

10.8

14.7

11.2

8.9

9.3

10.0

10.0

6.9

0.4

39.0

3.9

6.5

18.3

11.4

10.7

9.3

7.2

6.7

7.9

6.3

9.9

1.9

35.6

4.5

4.5

14.9

14.9

7.5

6.0

10.4

9.0

4.5

11.9

10.4

1.5

39.1

2.3

4.8

17.4

15.8

11.6

11.9

7.6

7.1

6.6

8.3

5.8

0.8

35.2

2.4

4.8

15.4

9.6

10.6

11.1

10.1

10.1

6.7

10.1

7.7

1.4

39.2

0.2

2.0

9.4

10.0

10.3

10.6

8.5

8.9

12.2

10.1

13.2

4.6

45.4

Malmöhus i övrigt ....

0.3

3.1

10.2

10.2

11.5

10.4

10.0

8.4

10.9

10.1

11.5

3.4

43.2

0.6

3.2

10.5

15.9

13.6

9.8

6.7

9.0

11.9

9.0

7.5

2.3

39.2

0.4

2.9

11.4

12.6

10.7

12.3

9.9

10.3

12.3

9.9

6.6

0.7

40.9

Göteborgs o. Bohus i övr.

2.4

4.1

11.0

13.3

13.5

10.2

9.3

8.7

7.9

9.2

9.0

1.4

38.7

2.9

5.6

15.0

12.1

12.8

7.9

7.8

8.9

8.1

9.2

8.1

1.6

36.9

5.8

9.4

14.2

16.4

14.2

11.6

6.2

5.1

7.3

4.4

4.7

0.7

32.7

5.0

10.9

16.0

13.1

12.7

8.4

7.3

6.9

7.0

5.3

6.6

0.8

33.0

2.2

6.1

13.2

9.0

9.4

8.6

7.7

8.1

9.0

11.2

12.9

2.6

42.0

1.6

6.5

13.7

12.1

4.8

8.9

10.6

6.5

12.1

7.2

12.1

4.0

42.1

7.9

14.8

19.6

10.2

6.0

5.2

4.6

4.4

8.6

8.5

8.7

1.5

29.8

4.0

8.4

13.7

11.8

12.0

9.8

8.4

3.8

7.6

8.9

5.1,

1.0

36.1

Västernorrlands.......

3.8

7.8

15.8

14.4

13.0

10.6

8.2

7.4

6.9

5.9

5.5

0.7

34.1

0.9

13.9

17.6

8.3

22.2

8.3

8.3

5.6

5. G

1.9

5.5

1.9

33.1

Västerbottens.........

4.7

15.2

17.1

13.6

11.4

12.0

7.6

6.9

3.5

4.1

3.1

0.8

30.8

Norrbottens ..........

6.7

15.8

22.9

15.8

11.5

7.8

5.5

6.0

3.1

3.3

2.4

0.2

27.7

Samtliga län

2.7

6.6

| 13.8

12.4

11.6

10.2

8,(

| 8.6

8.7

8.0

7.8

1.6

37.4

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 284. 5

66

Kungl. Majlis proposition nr 284.

Tabell 19. Arbetslösa mäns fördelning

Absoluta tal.

Yrkesgrupper

14-17

år

18-20

år

21-25

år

26-30

år

31-35

år

36-40

år

41-45

år

46-50

år

51-55

år

56-60 61-66
år år

67-74

år

Sum-

ma

Jordbruk ..................

124

309

415

306

280

249

242

236

202

188

158

20

2,729

Skogshushållning............

9

87

210

158

112

73

49

49

31

22

26

4

830

Ingenjörsarbete o. arbetsledning

—

4

13

20

17

23

26

32

25

18

5

183

Malmbrytning ..............

—

-

14

16

15

5

4

6

1

10

6

77

Metallindustri ..............

12

80

co

rH

118

113

134

96

107

125

126

170

54

1,317

Stenindustri ................

3

9

101

181

174

132

113

98

88

124

124

32

1,179

Glasindustri ................

2

8

25

31

22

21

20

10

19

10

13

1

182

Annan jord- och stenindustri

2

7

21

22

17

8

20

8

18

21

16

10

170

Sågverksindustri ............

15

58

192

198

215

169

109

119

136

135

113

11

1,470

Annan trävaruindustri ......

3

13

34

23

19

29

23

22

19

24

39

15

263

Pappersindustri ............

5

15

43

57

66

67

36

39

35

40

26

5

434

Grafisk industri ............

—

7

16

21

18

16

9

14

16

11

8

3

139

Livsmedelsindustri..........

6

16

106

81

80

61

75

63

70

66

58

13

695

Textil- och beklädnadsindustri

—

16

42

48

28

40

22

28

38

30

37

11

340

Läder-, hår- o. gummivaruind.

5

23

51

52

47

52

46

61

38

45

29

11

460

Kemisk-teknisk industri......

—

5

23

42

59

39

25

28

26

26

27

11

311

Väg- och anläggningsarbete ..

2

16

127

168

CO

05

159

123

133

136

165

124

23

1,374

Annan byggnadsverksamhet..

1

19

67

104

110

100

93

107

118

143

153

50

1,065

Kraft- och värmeproduktion..

5

6

9

12

11

16

9

20

16

9

113

Sjöfart och fiske............

10

21

80

96

86

64

54

44

44

28

25

5

557

Kontors- och butikspersonal..

24

113

131

140

193

212

206

186

106

60

12

1,387

Lagerarbete ................

1

20

86

88

66

51

44

38

42

43

23

6

508

Hotell- och restaurangrörelse..

1

5

16

17

21

23

22

21

37

17

4

1

185

Landtransport ..............

39

118

212

178

204

172

139

127

124

99

75

16

1,503

Litterärt o. konstnärligt arbete

—

1

10

21

28

34

33

32

34

16

10

4

223

Förvaltning och undervisning

1

10

29

32

20

18

13

16

12

6

4

1

162

Sjukvård och hygien........

—

1

6

8

8

10

4

8

6

3

—

54

Husligt arbete..............

1

1

8

11

15

16

19

22

13

18

11

4

139

Tillfällighets- o. diversearbete

89 |

374

953

775

620

496

410

379

445

381

395|

58

5,375

Ungdom utan särskild utbildn.

312

327

143

9!

1

—1

791

Samtliga yrkesgrupper

647 |

1,590

3,334] 3,Olli

2,810] 2,460 2,089

2,063 2,100 l,94s| 1,768

395 1

24,215

Kungl. Irfajtts proposition nr 284.

67

på yrkes- oell åldersgrupper.

Procenttal.

Yrkesgrupper

14-17

år

18-20

år

21-25

år

26-30

år

31-35

år

36-40

år

41-45

år

46-50

år

51-55

år

56-60

år

61-66

år

67-74

år

Medel-

ålder

(median)

Jordbruk ..................

4.6

11.3

15.2

11.2

10.3

9.1

8.9

8.6

7.4

6.9

5.8

0.7

34.7

Skogshushållning............

1.1

10.5

25.3

19.0

13.5

8.8

5.9

5.9

3.7

2.7

3.1

0.5

29.4

Ingenjörsarbete o. arbetsledning

—

—

2.2

7.1

10.9

9.3

12.6

14.2

17.5

13.7

9.8

2.7

48.8

Malmbrytning ..............

—

—

18.2

20.7

19.5

6.5

5.2

7.8

1.3

13.0

7.8

—

33.8

Metallindustri ..............

0.9

6.1

13.8

8.9

8.6

10.2

7.3

8.1

9.5

9.6

12.9

4.1

42.0

Stenindustri ................

0.2

0.8

8.6

15.3

14.8

11.2

9.6

8.3

7.5

10.5

10.5

2.7

40.6

Glasindustri ................

1.1

4.4

13.7

17.0

12.1

11.5

11.0

5.5

10.4

5.5

7.2

0.6

36.7

Annan jord- och stenindustri

1.2

4.1

12.3

12.9

10.0

4.7

11.8

4.7

10.6

12.4

9.4

5.9

43.0

Sågverksindustri ............

1.0

3.9

13.1

13.5

14.6

11.5

7.4

8.1

9.3

9.2

7.7

0.7

37.7

Annan trävaruindustri ......

1.1

5.0

12.9

8.8

7.2

ILO

8.8

8.4

7.2

9.1

14.8

5.7

43.3

Pappersindustri ............

1.2

3.5

9.9

13.1

15.2

15.4

8.3

9.0

8.1

9.2

6.0

1.1

38.3

Grafisk industri ............

—

5.0

11.5

15.1

12.9

11.5

6.5

10.1

11.5

7.9

5.8

2.2

38.4

Livsmedelsindustri ..........

0.9

2.3

15.2

11.6

11.5

8.8

10.8

9.1

10.1

9.5

8.3

1.9

40.8

Textil-och beklädnadsindustri

—

4.7

12.4

14.1

8.2

11.8

6.5

8.2

11.2

8.8

10.9

3.2

40.5

Läder-, hår- o. gummivaruind.

1.1

5.0

11.1

11.3

10.2

11.3

10.0

13.3

8.2

9.8

6.3

2.4

41.0

Kemisk-teknisk industri......

—

1.6

7.4

13.5

19.0

12.5

8.0

9.0

8.4

8.4

8.7

3.5

39.4

Väg- och anläggningsarbete ..

0.1

1.2

9.2

12.2

14.4

11.6

9.0

9.7

9.9

12.0

9.0

1.7

41.7

Annan byggnadsverksamhet..

0.1

1.8

6.3

9.8

10.3

9.4

8.7

10.0

11.1

13.4

14.4

4.7

47.8

Kraft- och värmeproduktion

_

—

4.4

5.3

8.0

10.6

9.8

14.1

8.0

17.7

14.1

8.0

50.2 !

Sjöfart och fiske............

1.8

3.8

14.4

17.2

15.4

11.5

9.7

7.9

7.9

5.0

4.5

0.9

35.2

Kontors- och butikspersonal..

0.3

1.7

8.2

9.4

10.1

13.9

15.3

14.9

13.4

7.6

4.3

0.9

43.1

Lagerarbete ................

0.2

3.9

16.9

17.3

13.0

10.0

8.7

7.5

8.3

8.5

4.5

1.2

35.6

Hotell- och restaurangrörelse

0.5

2.7

8.6

9.2

11.4

12.4

11.9

11.4

20.0

9.2

2.2

0.5

43.2

Landtransport ..............

2.6

7.9

14.1

11.8

13.6

11.4

9.2

8.4

8.3

6.6

5.0

1.1

36.0

Litterärt o. konstnärligt arbete

—

0.4

4.5

9.4

12.6

15.2

14.8

14.4

15.2

7.2

4.5

1.8

43.7

j Förvaltning och undervisning

0.6

6.2

17.9

19.8

12.3

11.1

8.0

9.9

7.4

3.7

2.5

0.6

33.2

j Sjukvård och hygien........

—

1.9

lil

14.8

14.8

18.5

7.4

14.8

11.1

5.6

—

—

38.0

Husligt arbete..............

0.7

0.7

5.8

7.9

10.8

11.5

13.7

15.8

9.4

12.9

7.9

2.9

45.6

Tillfällighets- o. diversearbete

1.7

7.0

17.7

14.4

11.5

9.2

7.6

7.1

8.3

7.1

7.3

1.1

35.0

Ungdom utan särskild utbildn.

39.5 !

41.3

18.1

1.1

—

—

—

—

-

—

—

Samtliga yrkesgrupper ......

2.7

6.6

13.8

124

11.6

10.2

8.6

8.6

8.7

8.0

7.3

1.6

37.4

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 284-Tabell 20. Hjälpsökande arbetslösa mäns fördelning på åldersgrupper.

Åldersgrupper

Antal
hjälp-sökande
arbetslösa
3Vs 1937

Hjälp-sökande
i % av
antalet
arbetslösa

Hjälpsökande arbetslösas
åldersfördelning

Samtliga

arbetslösas

åldersför-

delning

3,/« 1937

s1/t 1935

31/7 1936

31/s 1937

under 181..............

91

14.1

0.9

0.8

1.0

2.7

18—20..............

253

15.9

7.1

4.7

2.9

6.6

21—25..............

687

20.6

16.9

14.1

7.8

13.8

26—30 ..............

999

33.2

16.7

15.3

11.4

12.4

31—35..............

1,107

39.4

13.6

13.4

12.6

11.6

36—40 ..............

997

40.5

10.4

10.9

11.8

10.2

41—45..............

906

43.4

8.1

8.9

10.3

8.6

46—50 ..............

902

43.7

7.8

8.9

10.2

8.5

51—55..............

1,019

48.5

6.9

8.5

11.6

8.7

56—60 ..............

917

47.1

6.2

7.5

10.4

8.0

61—66..............

843

47.7

4.7

6.2

9.6

7.3

67—..............

79

20.0

0.7

0.8

0.9

1.6

Summa

8,800

36.3

lOO.o

lOO.o

lOO.o

lOO.o

varit otillräcklig. Den större delen av övriga partiellt arbetslösa utgjordes
emellertid av anställda, som vid räkningstillfället hade arbete 2 å 3 dagar
i veckan.

I tabell 21 redovisas de arbetslösa fördelade efter försörjningsförhållanden.
Av tabellen framgår, att de hos arbetslöshetskommittéerna hjälpsökande
arbetslösa hade en betydligt större försörjningsbörda än övriga arbetslösa.
Icke mindre än 69.2 % av de förra voro försörjningspliktiga, under det motsvarande
siffra för de övriga var 45.1.

I tabell 22 meddelas uppgifter om de arbetslösas bostadsförhållanden. Särskilt
anmärkningsvärt är, att över hälften av de arbetslösa voro boende hos
föräldrar eller andra anhöriga eller i egen fastighet. Av de egna fastigheterna
voro 1,412 jordbruksfastigheter och 2,375 andra fastigheter. Av fastigheterna
voro 532 egna hem med statligt egnahemslån och 144 arbetarsmåbruk med
statligt arbetarsmåbrukslån.

I tabell 23 redovisas antalet arbetslösa, som uppgivit sig vara fackligt organiserade.
Av samtliga arbetslösa män voro 40.9 % fackligt organiserade
och av de hjälpsökande arbetslösa 34.9 %.

I tabell 24 lämnas uppgifter om arbetslöshetsperiodens längd under tiden
x/i 1936—31/s 1937. I tabellen ingå icke jordbrukare och hemmasöner samt
övriga partiellt arbetslösa. Ej heller har medräknats ungdom utan särskild
utbildning, d. v. s. unga arbetslösa, som aldrig haft något arbete i öppna
marknaden. Av tabellen framgår, att de hos arbetslöshetskommitteerna hjälpsökande
arbetslösas arbetslöshet var av betydligt svårare art än övriga arbetslösas.
Så gott som helt arbetslösa under undersökningsperioden voro icke
mindre än 59.3 °/o av de förstnämnda, under det att motsvarande siffra för * *

1 För hjälpsökande 16—17 år för övriga 14—17 år.

* sl/8 1937 67—74 år.

Tabell 21. Arbetslösa mans fördelning efter försörjningsförhållanden,

Därav tillhörande yrkesgrupp

Hjälpsö-

kande

arbets-

lösa

Övriga

arbets-

Summa

Jordbruk

Metall-

industri

Sten- .
industri

Såg-

Väg- o.
anlägg-ningsar-bete

Kontors-

Land-

Tillfäl-lighets 0.
diverse-arbete

lösa

jord-

brukare

övriga

verks-

industri

o.butiks-

personal

tran-

sport

Absoluta tal

Gifta ........................

5,739

6,483

12,222

984

372

714

718

820

871

763

776

2,344

därav

263

830

utan barn under 16 år......

1,953

2,724

4,677

229

135

364

252

316

308

339

med 1 » > > >......

1,563

1,720

3,283

188

105

163

208

236

228

203

234

662

>2 > > >>......

1,142

980

2,122

192

57

93

125

138

167

122

146

455

>3 > » >>......

563

492

1,055

131

28

54

76

78

84

66

62

188

>4 * > > >......

261

266

527

82

23

23

28

30

45

19

37

100

>5 » > >»......

130

146

276

68

12

9

15

13

24

5

16

59

> 6 el. flera barn under 16 år

127

155

282

94

12

8

14

9

15

9

18

50

Ogifta eller förut gifta med för-

57

206

sörjningsplikt ..............

347

471

818

46

31

40

33

63

50

67

Summa försörjningspliktiga....

6,086

6,954

13,040

1,030

403

754

751

883

921

830

833

2,550

Icke försörjningspliktiga ......

2,714

8,461

11,175

147

1,149

563

428

587

453

557

670

2,825

Summa

8,800

15,415

24,215

1,177

1,552

1,317

1,179

1,470

1,374

1,387

1,503

5,375

Procenttal

Gifta ........................

65.2

42.0

50.5

83.6

24.0

54.2

60.9

55.8

63.4

55.0

51.6

43.6

därav

17.5

15.4

utan barn under 16 år......

22.2

17.7

19.3

19.4

8.7

27.6

21.4

21.5

22.4

24.4

med 1 > > > »......

17.7

11.1

13.5

16.0

6.7

12.4

17.6

16.1

16.6

14.6

15.5

12.3

>2 » > » >......

13.0

6.4

8.8

16.3

3.7

7.1

J0.6

9.4

12.2

8.8

9.7

8.5

> 3 > > > >......

6.4

3.2

4.4

11.1

1.8

4.1

6.4

5.3

6.1

4.8

4.1

3.5

»4 » > >>......

3.0

1.7

2.2

7.0

1.5

1.7

2.4

2.0

3.3

1.4

2.5

1.9

> 5 > > > >......

1.5

0.9

1.1

5.8

0.8

0.7

1.3

0.9

1.7

0.4

1.1

1.1

> 6 el. flera barn under 16 år

1.4

1.0

1.2

8.0

0.8

O.fi

1.2

0.6

1.1

0''6

1.2

0.9

Ogifta eller förut gifta med för-sörjningsplikt ..............

4.0

3.1

3.4

3.9

2.0

3.1

2.8

4.3

3.6

4.8

3.8

3.8

| Summa försörjningspliktiga ....

69.2

45.1

53.9

87.5

26.0

57.3

63.7

60.1

67.0

59.8

55.4

47.4

Icke försörjningspliktiga ......

30.8

54.9

46.1

12.5

74.0

42.7

36.3

39.9

33.0

40.2

44.6

52.6

Summa

100.0

100. o

lOO.o

lOO.o

lOO.o

lOO.o

lOO.o

lOO.o

lOO.o

100.0

100 0

lOO.o

Kungl. Maj:ts proposition nr 284,

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Tabell 22. Arbetslösa mäns fördelning efter bostadsförhållanden.

Antal

joende

Procent boende

Län

hos föräldrar
eller andra
anhöriga

i

för-

i egen
fastighet

Sum-

ma

hos föräldrar
eller andra
anhöriga

för-

i egen
fastighet

hela

anta-

let

å jord-bruks-fastig-het

hyrd

bo-

stad1

hela

anta-

let

å jord-bruks-fastig-het

hela

anta-

let

å jord-bruks-fastig-het

hyrd

bo-

stad

hela

anta-

let

å jord-bruks-fastig-het

Stockholms stad ....

575

2

2,821

40

_

3,436

16.8

0.1

;82.o

1.2

_

Stockholms ........

192

9

361

101

16

654

29.4

1.4

55.2

15.4

2.7

Uppsala............

94

8

135

30

3

259

36.3

3.1

52.1

11.6

1.2

Södermanlands......

83

4

114

19

4

216

38.3

1.8

52.8

8.9

1.9

Östergötlands ......

213

4

454

34

5

701

30.4

0.6

64.8

4.8

0.7

Jönköpings..........

114

4

198

41

2

353

32.3

1.1

56.1

11.6

0.6

Kronobergs ........

93

18

130

36

15

259

36.0

7.0

50.2

13.8

5.7

Kalmar ............

219

6

273

77

8

569

38.4

1.0

48.0

13.6

1.4

Gotlands............

14

1

43

10

4

67

20.9

1.5

64.2

14.9

6.0

Blekinge............

363

70

270

319

99

952

38.2

7.4

28.3

33.5

10.4

Kristianstads........

73

4

90

45

14

208

35.1

1.9

43.3

21.6

6.7

Malmö stad ........

211

—

795

65

_

1,071

19.7

—

74.2

6.1

_

Malmöhus i övrigt ..

246

3

710

97

5

1,053

23.4

0.3

67.4

9.2

0.5

Hallands............

139

11

279

60

9

478

29.1

2.3

58.4

12.5

1.8

Göteborgs stad......

422

2

981

15

—

1,418

29.7

0.1

69.2

1.1

—

Göteborgs o. Bohus i
övrigt............

648

125

662

577

160

1,887

34.3

6.6

35.1

30.6

8.5

Älvsborgs ..........

225

26

314

80

17

619

36.3

4.2

50.7

13.0

2.8

Skaraborgs..........

147

5

106

22

7

275

53.4

1.8

38.5

8.1

2.6

Värmlands..........

397

135

268

180

83

845

47.0

16.0

31.7

21.3

9.8

Örebro ............

175

16

219

62

18

456

38.4

3.5

48.0

13.6

3.9

Västmanlands ......

48

3

64

12

2

124

38.7

2.4

51.6

9.7

1.6

Kopparbergs........

280

53

170

70

24

520

53.8

10.2

32.7

13.5

4.6

Gävleborgs..........

428

25

459

114

15

1,001

42.8

2.5

45.8

11.4

1.5

Västernorrlands ....

1,287

374

1,304

821

372

3,412

37.8

11.0

38.2

24.0

10.9

Jämtlands..........

55

13

40

13

6

108

50.9

12.0

37.0

12.1

5.6

Västerbottens ......

340

140

238

187

86

765

44.4

18.3

31.1

24.5

11.3

Norrbottens ........

1,394

646

455

660

438

2,509

55.6

25.8

18.1

26.3

17.4

Samtliga län

8,475

1,707

11,953

3,787

1,412

24,215

35.0

7.0

49.4

15.6

5.8

de övriga uppgick till 20.8 %. Genomgående uppvisade de yngre arbetslösa
kortare arbetslöshetsperioder än de äldre.

Slutligen meddelas i tabell 25 några uppgifter om de arbetslösa kvinnorna.

1 Häri ingå 163 arbetslösa boende i egen våning i kooperativ bostadsförening.

Tabell 28. Antalet fackligt organiserade arbetslösa män inom olika kommuntyper.

Kommuntyper

Fackligt organi-serade arbetslösa

D

a r a v

tillhörande

till socialstyrelsen rapporterande förbund

till socialstyrelsen
icke rapporteran-de förbund

antal

i % av
antalet
arbets-lösa

Grov-och fa-ta likså r-arbeta-reför-bundet

Livs-

medels-

arbeta-

reför-

bundet

Metall-

indu-

stri-

arbeta-

reför-

bundet

Skogs-och f lott-ningsar-betare-för-bundet

Sten-

industri-

arbeta-

reför-

bundet

Såg-

verks-

industri-

arbeta-

reför-

bundet

Trans-

portar-

betare-

för-

bundet

Väg- och
vatten-bygg-

nadsar-

betare-

för-

bundet

Övriga

Sveriges

arbetares

central-

organi-

sation

övriga

Städer med

över 100,000 inv.....

2,596

43.8

559

270

465

1

5

11

138

29

701

108

309

30,000—100,000 » ....

983

47.3

223

69

133

—

4

9

55

4

318

70

98

20,000 - 30,000 » ....

294

35.5

84

23

26

—

4

—

28

19

64

11

35

5,000 - 20,000 » ....

1,418

44.6

374

72

234

1

23

107

68

50

272

99

118

högst 5,000 > ....

285

51.7

95

6

27

2

6

10

15

9

56

45

14

Landskommuner

industrikommuner......

2,571

39.1

455

36

133

158

199

576

63

219

440

205

87

blandade kommuner....

911

31.7

89

14

19

82

238

129

24

80

122

66

48

jordbrukskommuner ....

470

32.6

28

1

2

148

21

60

10

83

61

23

33

skogskommuner........

367

48.6

5

1

—

208

4

—

102

14

10

23

Summa

9,895

40.9

1,912

492

1,039

000

500

906

401

595

2,048

637

765

därav

r

| hjälpsökande arbetslösa

3,073

34.9

727

79

331

39

284

354

127

189

522

272

149

Kungl. Maj:ts proposition nr 284■

72 Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Tabell 24. Arbetslösa mäns fördelning efter arbetslöshetsperiodens längd under tiden

Vi 1986—31/s 1937.1

Antal arbets-

Hjälpsökande arbetslösa

Övriga arbetslösa

Samtliga arbetslösa

löshetsveckor

under
26 år

26—40

år

över
40 år

Sum-

ma

under
26 år

26-40

år

över
40 år

Sum-

ma

under
26 år

26—40

år

över
40 år

Sum-

ma

Absoluta tal
1—9......

14

25

20

59

268

253

158

679

282

278

178''

738

10—19 ......

14

41

49

104

253

323

217

793

267

364

266''

897

20—29 ......

30

68

63

161

273

394

313

980

303

462

376

1,141

30—39 ......

50

120

118

288

389

500

361

1,250

439

620

479

1,538

40—49 ......

67

150

158

375

392

493

382

1,267

459

643

540

1,642

50—59 ......

76

202

238

516

406

486

499

1,391

482

688

737

1,907

60-69 ......

117

286

298

701

380

439

483

1,302

497

725

781

2,003

70-79 ......

99

360

424

883

313

396

465

1.174

412

756

889

2,057

80-87 ......

306

1,628

2,939

4,873

368

781

1,494

2,643

674

2,409

4,433

7,516

okänt ......

18

109

135

262

299

437

488

1,224

317

546

623

1,486

Summa

791

2,989

4,442

8,222

3,841

4,502

4,860

12,703

4,132

7,491

9,302! 20,925

Procenttal
1—9 ......

1.8

0.8

0.5

0.7

8.0

5.6

3.3

5.4

6.8

3.7

1.9

3.5

10—19 ......

1.8

1.4

1.1

1.3

7.6

7.2

4.5

6.3

6.5

4.8

2.9

4.3

20-29 ......

3.8

2.3

1.4

1.9

8.2

8.8

6.4

7.7

7.3

6.2

4.0

5.5

30—39 ......

6.3

4.0

2.7

3.5

11.6

11.1

7.4

9.8

10.6

8.3

5.1

7.4

40-49 ......

8.4

5.0

3.6

4.6

11.7

10.9

7.9

10.0

11.1

8.6

5.8

7.8

50—59 ......

9.6

6.8

5.3

6.3

12.2

10.8

10.3

11.0

11.7

9.2

7.9

9.1

60—69 ......

14.8

9.6

6.7

8.5

11.4

9.8

9.9

10.2

12.0

9.7

8.4

9.6

70—79 ......

12.5

12.0

9.5

10.7

9.4

8.8

9.6

9.2

10.0

10.1

9.6

9.8

80-87 ......

38.7

54.5

66.2

59.3

11.0

17.3

30.7

20.8

16.3

32,1

47.7

35.9

okänt ......

2.3

3.6

3.0

3.2

8.9

9.7

10.0

9.6

7.7

7.3

6.7

7.1

Summa

100.0

| 100.0

100.0

100.0

100.0

100.0

100.0

100.0

100.0

100.0

llOO.O

100.0

1 I tabellen ingå ej jordbrukare, hemmasöner och övriga partiellt arbetslösa; ej heller ungdom
utan särskild utbildning.

Tabell 25. Arbetslösa kvinnors fördelning på yrkes- och åldersgrupper.

Yrkesgrupper

Absoluta tal

Jordbruk...........................

Industri och hantverk...............

därav

livsmedelsindustri...................

textil- och beklädnadsindustri.........

Handel, samfärdsel och allmän tjänst,
därav

kontors- och butikspersonal...........

förvaltning oell undervisning .........

hotell- och restaurangrörelse .........

Husligt arbete m. m................

Ungdom utan särskild Utbildning ...

därav i

Storstäder ..........................

Övriga städer........................

Landskommuner ....................

Procenttal

Jordbruk............................

Industri och hantverk................

därav

livsmedelsindustri...................

textil- och beklädnadsindustri.........

Handel, samfärdsel och allmän tjänst
därav

kontors- och butikspersonal...........

förvaltning och undervisning .........

hotell- och restaurangrörelse .........

Husligt arbete m. m................

Ungdom utan särskild utbildning ...

Summa

Summa

därav i

Storstäder ......

Övriga städer....
Landskommuner

14—17

år

18-20

år

21—25

år

26-30

år

31—35

år

36—40

år

41—45

år

46—50

år

51—55
år

56-60

år

61-66

år

67-74

år

Summa

1

7

2

1

6

3

6

29

17

8

4

24

il

1

9

14

81

20

39

50

29

9

2

9

4

i

59

20

24

52

16

16

4

11

1

53

18

20

48

19

12

7

11

2

42

11

22

52

32

6

7

18

2

39

8

25

40

24

8

5

16

4

42

4
24

36

23

5

19

4

39

14

16

37

19

1

12

24

25

4

12

26

14

2

4

12

i

12

4

5

15

9

1

5

3

2

1

1

15

419

115

192

387

199

54

48

141

48

49

64

144

124

112

114

97

101

104

63

83

5

1,010

22

65

63

06

83

68

70

77

41

24

3

584

14

21

50

27

31

14

22

14

18

12

6

2

230

28

21

29

34

15

17

12

17

9

10

4

196

6.G

6.7

13.3

13.3

26.7

26.7

6.7

_

100.0

1.7

4.1

19.3

14.1

12.6

10.0

9.3

10.0

9.3

6.0

2.9

0.7

100.0

1.7

6.9

17.4

17.4

15.7

9.6

6.9

3.5

12.2

3.5

3.5

1.7

loo.o

0.5

2.1

20.8

12.5

10.4

11.5

13.0

12.5

8.3

6.8

2.0

—

100.0

1.6

6.2

12.9

13.4

12.4

13.4

10.3

9.3

9.6

6.7

3.9

0.3

100.0

5.5

14.6

8.1

9.5

16.1

12.1

11.6

9.5

7.0

4.5

—

100.0

16.7

29.6

22.2

11.1

14.8

—

1.9

3.7

—

—

100.0

_

2.1

4.2

8.3

14.6

14.6

10.4

10.4

25.0

8.3

2.1

—

ioo.o

4.3

6.4

6.4

7.8

7.8

12.8

11.3

13.5

17.0

8.5

3.5

0.7

lOO.o

60.4

29.2

8.3

2.1

—

—

—

—

—

—

"

1UU.0

4.9

6.3

14.2

12.3

11.1

11.3

9.6

10.0

10.3

6.2

3.3

0.5

IOO.O

1.2

3.8

11.1

10.8

11.3

14.2

10.8

12.0

13.2

7.0

4.1

0.5

100.O

6.1

9.1

21.7

11.7

13.5

6.1

9.6

6.1

7.8

5.2

2.2

0.9

100.0

14.3

10.7

14.8

17.3

7.7

8.7

6.1

8.7

4.6

5.1

2.0

—

100.0

05

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 284-

Lokala utredningar.

Vissa förslag till åtgärder mot arbetslöshet hava inkommit från såväl den
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 oktober 1935 tillkallade 1935 års
Blekingeutredning som de jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16
april 1937 tillkallade sakkunniga för utredning rörande Västernorrlands läns
försörjningsmöjligheter, i det följande benämnda Våsternorrlandsutredningen.
För Blekingeutredningens förslag rörande komplettering av ofullständiga
jordbruk redogör jag i annat sammanhang. Västernorrlandsutredningen
begärde i skrivelse den 27 september 1937 att av anslaget till beredskapsarbeten
måtte anvisas 500,000 kronor för anordnande av beredskapsarbeten i
syfte att förbättra ofullständiga jordbruk, över denna framställning hava
lantbruksstyrelsen och statens egnahemsstyrelse avgivit gemensamt yttrande.
Sagda myndigheter hava icke funnit anledning föreligga att behandla verksamheten
för förbättrande av ofullständiga jordbruk i Västernorrlands län
efter andra riktlinjer än dem, som gällde för verksamheten i övriga delar av
landet. Myndigheterna hava därför föreslagit, att Västernorrlandsutredningens
nu ifrågavarande hemställan måtte överlämnas till 1936 års egnahemsutredning
att beaktas vid fullgörande av dess uppdrag. Kungl. Majit har på
chefens för jordbruksdepartementet föredragning den 19 januari 1938 fattat
beslut i överensstämmelse härmed.

Kungl. Majit har vidare efter framställning av Västernorrlandsutredningen
den 17 december 1937 anvisat 5,000 kronor för verkställande av utredningar
rörande möjligheterna att i Västernorrland anlägga ett finpappersbruk.

Beträffande Västernorrlandsutredningens hemställan att medel måtte anvisas
till en på utredningens initiativ bildad företagareförening inom länet återkommer
jag i annat sammanhang.

Exporthuskommittén.

Efter vissa förberedande överväganden tillkallades jämlikt Kungl. Majits
bemyndigande den 8 oktober 1937 särskilda sakkunniga för att undersöka
möjligheterna att framför allt i England upparbeta en marknad för svenska
trähus. De sakkunniga, vilka antagit benämningen exporthuskommittén,
äro civilingenjören E. Bosaeus, arkitekten Q. Heimburger och arkitekten S.
Wallander. Kommittén har verkställt undersökningar rörande 1) val av
förläggningsort för eventuell fabrik för på exportmarknaden inriktad tillverkning
av färdigmonterade trähus; 2) beräkning av anläggningskostnad
och räntabilitet för en sådan fabrik; 3) fortsatt propagandaverksamhet och
marknadsundersökning; 4) organisation av försäljningen samt 5) företagets
finansiering och ledning. De sakkunniga hava den 2 april 1938 framlagt
förslag i ämnet, till vilket jag senare återkommer. Beträffande den närmare
innebörden av detta förslag torde jag få hänvisa till handlingarna i ärendet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

75

Departementschefen.

Arbetslöshetsläget har under budgetåret 1937/1938 i hög grad förbättrats
även i jämförelse med det relativt tillfredsställande läget under föregående
år. En viss föreställning om förbättringens styrka erhålles genom uppgiften,
att antalet hjälpsökande arbetslösa under tiden den 31 januari 1937
till den 31 januari 1938 minskats från 32,509 till 21,723. Antalet kommuner
med mera betydande arbetslöshet har under året starkt nedgått. Medan
sålunda den 31 december 1936 147 av landets kommuner hade en arbetslöshet
på över 1 procent av invånareantalet, var motsvarande antal den
31 december 1937 80. En arbetslöshet på över 2 procent av invånareantalet
hade den 31 december 1936 54 kommuner; motsvarande dag 1937 var antalet
31. Kommuner med 3-procentig arbetslöshet utgjorde vid årsskiftet
1936/1937 35, medan motsvarande siffra vid årsskiftet 1937/1938 var 18.
6 kommuner hade den 31 december 1936 en så stor arbetslöshet som minst
6 procent av invånareantalet. Den 31 december 1937 fanns ingen kommun
i landet med denna höga arbetslöshetssiffra.

I stort sett hava alltså de förhoppningar, som jag i propositionen nr 300
till 1937 års riksdag uttalade angående arbetslöshetens minskning under
innevarande budgetår, infriats. Jag erinrade i berörda sammanhang därom,
att arbetslöshetskommissionen hade beräknat genomsnittliga antalet arbetslösa
under budgetåret 1937/1938 till 13,000 per månad. Jag höll för sannolikt,
att under förutsättning av en helt oförändrad arbetslöshetspolitik det
genomsnittliga antalet arbetslösa skulle komma att något överskrida sagda
siffra på grund av förekomsten av de hårt arbetslöshetstyngda områdena,
fack vare den utökning av de statliga och kommunala beredskapsarbetena,
som i sagda områden skulle komma till stånd, förmodade jag emellertid, att
arbetslöshetskommissionens beräkningar skulle visa sig hållbara.

Under budgetårets första 8 månader har det genomsnittliga antalet arbetslösa
uppgått till 15,000. Den preliminära månadsrapporten för mars månad
utvisar ett antal hjälpsökande arbetslösa av något över 19,000. Under sådana
förhållanden torde månadsgenomsnittet för budgetåret komma att ligga
mellan 14- och 15,000 eller något över den siffra jag i fjolårets proposition
betecknade såsom sannolik. Under tiden juli 1937—januari 1938 har arbetslöshetsläget
utvecklat sig i stort sett enligt de tidigare beräkningarna.
Däremot hava februari- och marssiffrorna visat sig något högre, än man vid
utarbetandet av propositionen nr 300 till 1937 års riksdag beräknade. Någon
särskild oro torde emellertid detta förhållande icke behöva ingiva. Jag
vill erinra örn att årets februarisiffra med nära 10,000 understiger fjolårets
och att även marssiffran 1938 torde komma att med cirka 8,000 understiga
motsvarande .siffra 1937. Emellertid vågar jag icke för nästa budgetår räkna
med någon mera avsevärd ytterligare förbättring av arbetslöshetsläget, även
örn konjunkturutvecklingen fortlöper utan någon ny kris. Med hänsyn till
att utgångsläget för budgetåret 1938/39 torde te sig något gynnsammare än för
det löpande budgetåret utgår jag från att genomsnittliga antalet anmälda
arbetslösa per månad kan sättas till 12,000.

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Den uppfattning, som jag i fjolårets proposition uttalade angående den
då kvarvarande arbetslöshetens natur, torde äga giltighet även under nu rådande
förhållanden. Alltjämt möta två huvudproblem, nämligen arbetslösheten
i storstäderna och arbetslösheten i de svårt hemsökta landsdelarna.
Göteborgs och Bohus län, Västernorrlands län samt i någon mån även Blekinge
län och Norrbottens län.

Restarbetslöshetens problem är föremål för övervägande av 1937 års arbetslöshetssakkunniga.
De sakkunnigas arbete har hittills närmast haft
karaktären av förberedande undersökningar, vilka torde bliva av värde
vid bedömandet av åtgärder mot den även under högkonjunkturen kvardröjande
arbetslösheten. Särskilt lär därvid kännedom örn arbetslöshetsorsaker
och levnadsförhållanden beträffande de personer, som under högkonjunktur
och högsäsong sakna sysselsättning, kunna giva vägledning. Sådan
kännedom avser 1937 års arbetslöshetsräkning att skänka. De sakkunniga
hava sålunda icke hittills haft tillgång till allt det material, som behövs för
att taga ställning till frågan om de lämpligaste åtgärderna i kampen mot
restarbetslösheten. Under sådana förhållanden torde arbetslöshetspolitiken
böra bedrivas i stort sett enligt de riktlinjer, som uppdrogos i fjolårets proposition.

Arbetet på att främja åtgärder för att inom de arbetslöshetstyngda områdena
skapa såväl nya industrier som eljest förbättrade försörjningsmöjligheter
för befolkningen bör alltså fortsätta. Ekonomiskt stöd torde därför
böra lämnas åt företagareföreningar för ökande av deras möjligheter att inom
arbetslöshetstyngda distrikt med odifferentierat näringsliv framskapa småindustri
och hantverk. Kungl. Majit har på mitt förslag anvisat medel för undersökning
rörande lämpligheten att förlägga ett finpappersbruk till Västernorrlands
län. Beträffande Blekinge län torde medel böra anvisas för fortsatt
verksamhet för komplettering av ofullständiga jordbruk inom länet samt
till en av Blekingeutredningen föreslagen inventering av sådana jordbruk.
Jag förordar dessutom fortsatt medelsanvisning till Lyckebyåns reglering.
Till dessa frågor återkommer jag i det följande. Under året hava, såsom jag
nyss erinrat, genom tillkallade sakkunniga undersökningar rörande möjligheterna
att förvärva marknad för export av färdiga trähus verkställts. De
sakkunniga hava efter jämförelsevis grundliga studier i England, vilkas resultat
peka i avgjort gynnsam riktning, avgivit förslag, som för närvarande är
föremål för närmare prövning. Det är min avsikt att, därest riksdagen icke
däremot framställer någon erinran, nied anlitande av tillgängliga anslag för
främjande av enskild företagsamhet ställa medel till förfogande för ett bolag,
som kan bildas i syfte att för tillverkning av färdiga trähus i huvudsak för
export anlägga ett industriföretag å sådan ort, att arbetslösa kunna beredas
sysselsättning. Blir resultatet av detta försök tillfredsställande, torde böra
övervägas, huruvida ytterligare någon fabrik lämpligen kan anläggas.

Trots den utökning av arbetstillfällena, som de här antydda åtgärderna
skulle medföra, kommer vid oförändrat arbetslöshetsläge likväl en kännbar
arbetslöshet att kvarstå inom Västernorrlands, Göteborgs och Bohus samt i
viss mån Blekinge län. Det torde därför även under nästföljande budgetår

77

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

vara nödvändigt, att medel anvisas till statliga och kommunala beredskapsarbeten.

Beträffande anslagen till ifrågavarande ändamål har 1936 års utredning
angående beredskapsarbeten föreslagit, att det måtte bringas till kommunernas
kännedom redan under goda tider, att kommunerna under en ai -betslöshetsperiod ägde möjligheter att erhålla bidrag även till sådana
företag, som de under alla förhallanden ämnade utföra, saframt för aibetets
verkställande anlitades arbetslösa till visst mkiimiantal från annan
ort. De sakkunnigas motiv för detta förslag har varit, att kommunerna
kunde tänkas vara villiga att förlägga en större del av sina arbeten, än hittills
varit fallet, till depressionsperioder, såvida kommunerna ägde kännedom
om möjligheten att under arbetslöshetstider erhålla statsbidrag även
till sina mera ordinarie arbeten. Anslaget till kommunala beredskapsarbeten
skulle alltså enligt de sakkunnigas mening användas till att söka motverka,
att kommunerna under högkonjunkturstider igångsatte arbeten, som utan
olägenhet kunde uppskjutas.

Enligt min mening torde hinder icke möta för att realisera de sakkunnigas
förslag särskilt då det gäller skattetyngda kommuner; detta så mycket
mindre som gränsen mellan en kommuns ordinarie arbeten och arbeten av
den typ, som ursprungligen ansågos särskilt lämpade för kommunala beredskapsarbeten,
alltid måste betecknas såsom ganska flytande.

Även ett annat av de förslag, vilka framlagts av 1936 års utredning angående
beredskapsarbeten, torde böra bliva föremål för övervägande i nu
förevarande sammanhang. Jag åsyftar härvid de sakkunnigas förslag, att
statsbidrag i särskilda fall måtte kunna beviljas till kostnaderna för planläggningen
av sådana arbeten, som lämpa sig att framdeles utföras i arbetslöshetsbekämpande
syfte.

Vikten av att noggrant utarbetade planer för utförande av lämpliga arbeten
finnas tillgängliga vid en inträffad krissituation, ligger enligt min mening
i öppen dag. I fråga om den statliga byggnadsverksamheten har Kungl.
Majit i annat sammanhang framlagt förslag i syfte att garantera tillgång
till effektiva arbetsplaner. Vad kommunernas arbeten beträffar, har visserligen
den verkställda inventeringen ådagalagt, att en mycket betydande arbetsreserv
här finnes tillgänglig. Inventeringen har emellertid tillika givit
vid handen, att kommunernas arbeten endast till en relativt ringa del äro på
ett sådant sätt förberedda, att de utan tidsutdräkt kunna igångsättas. Under
sådana förhållanden ligger det stor vikt uppå, att kommunerna så snabbt
som möjligt verkställa de förberedande åtgärder, vilka de sakkunniga föreslagit.
Uppgörandet av fullständiga arbetsplaner medför emellertid för åtskilliga
av våra kommuner betydande utgifter. De sakkunnigas förslag att
staten i viss begränsad utsträckning bör lämna bidrag till utarbetandet av
planer lill sådana arbeten, som kunna vara lämpliga att framdeles uttöras i
arbetslöshetsbekämpande syfte, synes mig därför beaktansvärt. Under förutsättning
att riksdagen icke däremot framställer erinran, har jag också för
avsikt att efter prövning i varje särskilt fall föreslå, att sådana bidrag måtte
beviljas kommuner, för vilka ifrågasatt planläggningsarbete skulle medföra

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

en kännbar ekonomisk belastning. Kostnaderna härför torde böra bestridas
av anslaget till statliga och kommunala beredskapsarbeten.

Det centrala register, över lämpliga arbeten, som upprättats på grundval
av den inventering, som verkställts av 1936 års utredning angående beredskapsarbeten,
bör självfallet ständigt hallas aktuellt. De sakkunnigas av ett
flertal remissinstanser tillstyrkta förslag, att registret bör kompletteras genom
successiva inventeringar, synes mig förtjäna beaktande. Ifrågavarande
kompletteringsarbete torde lämpligen böra komma till utförande inom socialdepartementet.

övriga av 1936 års utredning rörande beredskapsarbeten framförda förslag
torde i nu förevarande sammanhang icke böra upptagas till avgörande.
Enligt vad jag inhämtat komma inom kommunikations- och jordbruksdepartementen
de sakkunnigas förslag till åtgärder, fallande inom dessa departements
arbetsområden, att bliva föremål för fortsatt prövning. Vad beträffar
det av vissa remissinstanser framförda önskemålet örn en central organisation
av den samhälleliga arbetslöshetspolitiken, torde fortsatta överväganden
vara erforderliga, innan ärendet bringas under Kungl. Majlis prövning.

Särskilda frågor.

Yattenavledningsföretaget Lyckebyån.

L.yckebyåutredningen,

Genom beslut den 30 april 1937 uppdrog Kungl. Maj:t åt Lgckebyåutredningen,
tillkallad jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1936,
att å statens vägnar vidtaga erforderliga åtgärder för att vattenavledningsföretaget
Lyckebyån mellan Bånga damm och Fursjön måtte under statens
medverkan komma till stånd i huvudsaklig överensstämmelse med en av
utredningen i skrivelse till chefen för jordbruksdepartementet den 23 april
1937 framlagd plan.

I fråga om erforderliga medel för finansieringen av vattenavledningsföretaget
samt inköpen av mader, skogsmark m. m. för genomförandet av den
nya fastighetsbildningen får jag hänvisa till den sammanställning av beräknade
kostnader härför, som i enlighet med utredningens uppgifter återgavs i
proposition nr 300 till 1937 års riksdag (sid. 46). Av denna sammanställning
framgår, att de kostnader, som skola stanna å statsverket, beräknats till
331,000 kronor, samt att de utgifter, som icke skola stanna å statsverket,
utan endast utgöra förskott (rörelsekapital), belöpa sig till 832,924 kronor!
Av sålunda erforderliga medel ha redan anvisats av 1936 års riksdag 250,000
kronor och av 1937 års riksdag 200,000 kronor eller tillhopa 450,000 kronor.
På grund av att syneförrättningen ännu ej avslutats samt köpeavtalens i följd
därav fortfarande preliminära karaktär hava hittills förekommit endast obetydliga
utgifter, avsedda att belasta dessa anslag. Emellertid har utredningen
med hänsyn till att tiden nalkas, då arbetet kan förväntas komma att
igångsättas, i skrivelse den 25 februari 1938 begärt, att ytterligare 100.000
kronor måtte anvisas för ändamålet.

Kungl. Majlis proposition nr 284.

79

Departementschefen.

Till bestridande av de kostnader för vattenavledningsföretaget Lyckebyån,
vilka skola stanna å statsverket, ha redan medel reserverats. Utredningens
förevarande framställning innebär, att ytterligare 100,000 kronor måtte anvisas
såsom rörelsekapital åt företaget. Även örn hela detta belopp sannolikt
icke kommer att behöva tagas i anspråk under nästföljande budgetår,
torde emellertid försiktigheten bjuda, att ytterligare medel reserveras för
ändamålet.

De medel, som tidigare reserverats för företaget, hava utgått av de jämlikt
riksdagens medgivande i samband med anslag till reservarbeten anvisade
särskilda medlen till främjande av företagsverksamhet. Jämväl för den
fortsatta finansieringen torde den angivna utvägen böra anlitas. På en senare
prövning torde få bero, huruvida och i vilken mån berörda kostnader
definitivt böra gäldas av arbetslöshetsanslaget. Sannolikt kan det komma att
befinnas riktigast, att medel av avdikningsanslaget eller avdikningslånefonden
vid en slutlig reglering helt eller delvis tagas i anspråk för ändamålet
och motsvarande belopp sålunda framdeles tillföras den nämnda anslagsposten.

Västernorrlands läns företagareförening.

Västernorrlandsutredningen.

Västernorrlandsutredningen har i skrivelse den 13 oktober 1937 tillstyrkt
en ansökan om anslag av statsmedel från en på initiativ av utredningen bildad
företagareförening inom länet. Föreningens syfte är bland annat att utreda
möjligheterna för skapande av småindustrier, att genom propaganda
främja ökad företagsamhet på olika områden och att genom förmedling av
lån eller utlämnande av lån eller understöd stimulera företagsamheten. Genom
andelsteckning beräknar föreningen att kunna disponera över ett kapital
av omkring 60,000 kronor. Västernorrlandsutredningen tillstyrker i nyssnämnda
skrivelse, att till föreningens förfogande måtte ställas dels ett belopp
å 50,000 kronor att utlämnas som lån till småföretag, dels ock ett belopp
av 60,000 kronor såsom subvention till skydd mot ofrånkomliga förluster.

Yttrande.

över framställningen har utlåtande infordrats från kommerskollegium,
som i skrivelse den 11 mars 1938 i huvudsak anför följande.

I de för Västernorrlands läns företagareförening antagna stadgarna angåves
såsom föreningens ändamål bland annat att utdela bidrag samt lämna
lån på fördelaktiga villkor till småindustrier, företag tillhörande jordbrukets
binäringar, såsom fjäderfä-, kanin- och pälsdjursavel samt trädgårdsskötsel,
ävensom transportföretag m. m. Det begärda beloppet vöre tydligen avsetl
att bereda föreningen möjlighet att i större utsträckning, än de egna medlen
medgåve, igångsätta låneverksamhet.

Denna ifrågasatta, genom företagareföreningen förmedlade lånerörelse med
statsmedel .skulle delvis komma att omfatta samma grupper av lånebehövande,
för vilka statens hantverkslånefond inrättats. Allmänna villkor och bestämmelser
för lån ur denna fond funnes intagna i Kungl. Maj:ts kungörelse
den 29 maj 1936 (nr 235). Jämlikt kungörelse den 18 juni 1937 (nr 622)

80

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

vore numera låneräntan fyra procent och jämlikt annan kungörelse samma
dag (nr 601) utginge dröjsmålsränta med fem procent. Lånerörelsen omhänderhades
av kommerskollegium.

Statens hantverkslånefonds ställning i runda tal den 31 december 1937
framginge av följande sammanställning:

Utestående lån ...................................... kronor 181,900

Balanserade omkostnader ............................ » 300

Verkställda avskrivningar ............................ » 2,500

Innestående kapital .............. » 465,300

Summa kronor 650,000.

Ett avsevärt belopp funnes sålunda disponibelt för utlåning. Under nuvarande
konjunkturuppsving hade dels återbetalning i förtid av lån i viss
utsträckning förekommit och dels antalet låneansökningar, respektive beviljade
lån nedgått. Skulle sämre konjunkturer inträda, torde lånefrekvensen
ökas.

Erfarenheterna gåve vid banden, att en räntefot av 4 procent vore för hög
i jämförelse med den allmänna räntenivån i landet. Kollegium ansåge därför,
att en sänkning av räntesatsen vore önskvärd. Emellertid plägade låneräntan
för statens utlåningsfonder hållas vid ungefär samma nivå som medelräntan
å den fonderade statsskulden. Nämnda medelränta torde ej komma
att sjunka i sådan grad, att en mera avsevärd nedsättning av utlåningsräntan
ur denna synpunkt vore motiverad. Kollegium måste sålunda utgå
ifrån, att en sänkning av räntesatsen för lån ur statens hantverkslånefond
tills vidare icke vore möjlig utan en omläggning av sättet för fondens finansiering.

Det erbjöde givetvis vissa svårigheter och medförde kanske även en viss
tidsutdräkt att centralt handhava utlåningen ur hantverkslånefonden, framförallt
därför, att den närmare kontakten med lånesökanden saknades och de
lokala förhållandena vox-e svårare att överblicka. Särskilt gällde detta i
fråga om nyetableringar, där undersökningarna av naturliga skäl måste
bliva mera ingående och samtidigt också ställa sig mera vanskliga. Sveriges
hantverksorganisations och dess lokala underorganisationers medverkan vid
låneärendenas handläggning underlättade emellertid givetvis arbetet på
denna punkt. På senare tid hade även i andra län än Västernorrlands inrättats
organ (föreningar eller kommittéer), för främjande av upplysnings- och
organisationsverksamhet i fråga örn hantverk och småindusti m. m., nämligen
i Norrbottens, Västerbottens och Gävleborgs län. Från statens sida
understöddes denna verksamhet från anslag å riksstaten under tionde huvudtiteln
i form av bidrag till täckande av större eller mindre del av vederbörande
organisationers årsomkostnader för personal, expenser m. m. Kommerskollegium
hade redan i en del fall inlett samarbete med dessa organ i
lånefrågor.

Vad beträffade den av Västernorrlands läns företagareförening föreslagna
lånerörelsen med av staten till förfogande ställda medel, torde sådan rörelse
under normala förhållanden ej böra bedrivas på villkor, som nämnvärt
avveke från de tor utlämnande av lån från statens hantverkslånefond fastställda,
i varje fall icke i den mån det rörde sig örn företagare av samma
kategorier för vilka hantverkslånefonden inrättats. Det torde nämligen
knappast kunna anses lämpligt, att väsentligt olika bestämmelser skulle
komma att gälla för olika former av statlig lånerörelse med i huvudsak samma
syfte. Ett annat förhållande inträdde givetvis, örn det skulle röra sig örn
en särskild, mera tillfällig aktion, avseende t. ex. kristidshjälp åt en viss del
av landet eller en viss näringsgren. Så torde emellertid här icke få anses

Kungl. Majlis proposition nr 284.

81

vara fallet. Visserligen syntes det vara fråga om i viss mån mera genomgripande
åtgärder än med hantverkslånerörelsen närmast avsetts, men folden
händelse hantverket och småindustrien i Västernorrlands län allmänt
och i störi-e utsträckning bereddes särskilda ekonomiska förmåner, torde
ofördelaktiga verkningar i längden ej kunna undvikas. Det läge nämligen
nära till hands, att med statens hjälp ett antal företag komme att uppväxa,
som knappast hade kraft att bestå utan fortsatt hjälp från statens sida och
som till följd av denna hjälp kanske sattes i stånd att betänkligt skada i
andra delar av landet belägna företag, som ej ansetts böra komma i åtnjutande
av samma förmåner, på grund av att för dem utgångsläget varit något
förmånligare.

Med hänsyn till den avsevärda tillgången av medel i hantverkslånefonden
syntes det därför knappast förefinnas skäl att särskilt för ett eller eventuellt
ytterligare några läns behov avsätta ytterligare medel för samma ändamål
att disponeras enligt samma grunder, som fastställts för hantverkslånefonden.
Kommerskollegium ville härutinnan hänvisa till vad Sveriges hantverksorganisation
anfört beträffande fördelarna av att ifrågavarande stödverksamhet
stöde under central ledning. Även Västernorrlands och Jämtlands
läns handelskammare, som tillstyrkte den föreliggande ansökningen,
hade ansett sig böra samtidigt hänvisa till möjligheterna till lån från statens
hantverkslånefond. Kollegium ansåge sig sålunda icke böra tillstyrka
ansökningen, i vad den avsåge reserverande av ett belopp å 50,000 kronor
att utlämnas genom sökandens försorg som lån åt företag i Västernorrlands
län på småindustriens och hantverkets område. Det med den ifrågasatta
låneverksamheten avsedda målet stöde i huvudsak att vinna förmedelst lån
ur statens hantverkslånefond.

Lån åt småföretag inom sådana jordbruket närstående näringar som fjäderfä-,
kanin- och pälsdjursavel samt trädgårdsskötsel, ävensom inom
transportväsendets område, kunde ej enligt gällande bestämmelser utlämnas
från hantverkslånefonden. Kommerskollegium vore icke i tillfälle att bedöma
det aktuella behovet av en stödlåneverksamhet på dessa näringsområden,
men funne ej anledning motsätta sig att medel ansloges för ändamålet
i fråga, för den händelse tillräckliga skäl kunde anföras för en dylik åtgärd
och medel för ändamålet i fråga ej i annan ordning blivit ställda till
förfogande. Lånevillkoren och fordringarna på säkerhet borde därvid fastställas
till att i allt väsentligt motsvara de för hantverkslånefonden gällande.
Då liknande behov även torde förefinnas i andra län kunde ifrågasättas,
om ej en centralisering av ledningen av denna låneverksamhet borde
genomföras.

Vad anginge det belopp av 60,000 kronor, som begärdes som subvention
till skydd mot ofrånkomliga förluster, anfördes följande.

Subventionen i fråga syntes närmast vara avsedd att tjäna som ett slags
reservfond för täckande av de förluster, som kunde uppstå beträffande de
sökandeföreningens egna medel, vilka inom länen sammanskjutits från enskilt
håll för användande för föreningens lane- och understödsverksamhet.

Det vore ej kommerskollegium bekant, huruvida medlen ifråga överlämnats
till föreningen nied förbehåll för användning enligt av givarna närmare
bestämda grunder. Dessa eventuella villkor borde givetvis respekteras i
den utsträckning så rimligen kunde ske. I den mån förluster å dessa
medel skulle ersättas med medel, som staten ställde till förfogande, torde
dock böra på förhand uppställas vissa fordringar i fråga örn användningssättet
, sorn måste vara uppfyllda för att ersättning över huvud taget skulle
kunna komma ifråga. I annat fall skulle ifrågavarande verksamhet lätt
kunna få karaktär av direkt subventionering av nystartade eller äldre fö Iiihnnrj

till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 284. B

82

Kungl. Maj.-ts proposition nr 2S4.

retag på villkor, som ur det allmännas synpunkt knappast kunde anses tillfredsställande.
Det vore givet, att särskilt i den mån stödverksamheten inriktades
på framdrivandet av för landsdelen i fråga nya näringsgrenar det
normalt måste i fråga örn stödkapitalet räknas med en ej obetydlig förlustrisk,
beträffande vilken det kunde vara påkallat, att staten övertoge en viss
andel. Starka betänkligheter kunde hysas mot med statens medel bedriven
ren subventionsverksamhet på ifrågavarande område. Däremot torde
staten böra i viss utsträckning påtaga sig andel av ofrånkomliga förluster av
ifrågavarande slag inom landsdelar, där särskilda skäl härför kunde anses
föreligga. Det gällde emellertid att finna härför lämpliga former, tillämpliga
ej blott inom Västernorrlands län utan även i andra delar av landet, där
möjligen samma problem kunde bliva aktuellt.

Vad till en början anginge avgörandet av ifrågavarande subventionsfrågor,
syntes detta böra förläggas till en central myndighet, icke minst med
hänsyn till att erforderlig överblick hos det verkställande organet på annat
sätt knappast kunde påräknas, för den händelse verksamheten skulle komma
att omfatta andra delar av landet än Västernorrlands län. Dispositionen
av subventionsmedlen syntes böra överlåtas till denna centrala myndighet,
som från fall till fall torde böra granska skäligheten av den ifrågasatta ersättningen.
För den händelse icke socialdepartementet ansåges böra handlägga
dessa ärenden torde möjligen kommerskollegium böra ifrågakomma
med hänsyn till den allmänna befattning med småindustriens, hantverkets
och hemslöjdens angelägenheter, som kollegium hade sig ålagd. Visserligen
hade kommerskollegium icke omedelbar tillgång till sakkunskap i fråga örn
jordbrukets binäringar m. m., men det torde dock knappast vara skäl att
uppdela handläggningen av dessa ärenden på flera centrala myndigheter,
framför allt med hänsyn till att en ensartad behandling av dessa ärenden
torde vara önskvärd.

Som ett villkor för att ersättning för liden förlust skulle av det lokala understödsförmedlande
organet få åtnjutas, torde böra stadgas, att förlusten
uppstått å understöd, som lämnats i form av lån på i huvudsak samma
grunder, som i allmänhet tillämpades vid statlig låneverksamhet inom ifrågavarande
näringsgrenar, och icke i form av subvention utan återbetalningsskyldighet.
Först sedan det verkligen konstaterats, att det ställde sig omöjligt
eller synnerligen svårt för låntagaren att återbetala lånet torde böra
tagas under omprövning, huruvida och i vilken utsträckning lånet borde
efterskänkas och statsmedel tagas i anspråk härför. I huvudsak torde dylik
form för understöd närmast böra förekomma i fråga örn nystartade företag
och beträffande sådana äldre företag, som i ett eller annat hänseende utfört
pionjärarbete.

Det vore givetvis omöjligt att på förhand med någon grad av säkerhet beräkna
medelsbehovet vid en dylik subventionsverksamhet. Beträffande
Västernorrlands läns företagareförening syntes tills vidare knappast böra
räknas med mera än högst hälften av föreningens ifrågavarande egna kapital,
d. v. s. med högst 30,000 kronor.

Kommerskollegium ville icke motsätta sig

att sökandeföreningen, i den utsträckning, vartill genom socialdepartementets
försorg företagen utredning kunde giva anledning, bereddes möjlighet
att av statsmedel till företag inom transportväsendet, trädgårdsodlingen
och sådana jordbrukets binäringar som fjäderfä-, kanin- och pälsdjursavel
utlämna^ lån på i huvudsak och i tillämpliga delar samma villkor, som gällde
för lån ur statens hantverkslånefond samt

att ett belopp av högst 30,000 kronor enligt i huvudsak de tidigare angivna
grunderna disponerades för täckande av förluster, som kunde uppstå å

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

83

av sökandeföreningen av egna medel utlämnade lån till företagare inom
såväl nyssnämnda näringsgrenar, som småindustrien och hantverket.

Departementschefen.

De uppgifter rörande förekomsten av industriella företag inom Västernorrlands
län, vilka Västernorrlandsutredningen bifogat sin framställning i
förevarande ärende, bestyrka det kända förhållandet, att näringslivet inom
länet saknar den mångsidighet, som är utmärkande för de mellersta och
södra delarna av riket. Otvivelaktigt utgör detta ur sysselsättningssynpunkt
en svaghet, framför allt då den inom länet helt dominerande, huvudsakligast
för exportmarknaden arbetande storindustrien icke har kunnat bereda sysselsättning
i tillräcklig omfattning ens under nu rådande högkonjunktur. En
svårare arbetslöshet än i någon annan del av landet kvardröjer sålunda alltjämt
inom länet. En försämring av konjunkturförhållandena utomlands
kommer att i särskild grad öka arbetslösheten i ett distrikt, vars näringsliv
så ensidigt inriktats på viss exportindustri som Västernorrlands. Såväl med
hänsyn till dagens situation som med tanke på den framtida utvecklingen bör
därför varje planmässigt strävande att skapa rikare variation av försörjningsmöjligheterna
genom för hemmamarknaden arbetande företag uppmuntras.
Det initiativ, som de sakkunniga tagit genom bildandet av Västernorrlands
läns företagareförening, synes mig därför vara välbetänkt.

På grund av de särskilda svårigheter, som möta försöken att få till stånd
nya företag i Västernorrlands län, bör enligt min mening staten skänka sitt
stöd åt föreningens strävanden. Detta stöd bör lämnas under former, som
möjliggöra nödig handlingsfrihet för föreningen i dess verksamhet. I motsats
till kommerskollegium håller jag nämligen före, att en lokalt arbetande
organisation av nu ifrågavarande typ har större förutsättningar än ett statsdepartement
eller ett centralt ämbetsverk att i varje särskilt fall bedöma,
hur man med anlitandet av tillgängliga resurser skall erhålla gynnsammast
möjliga resultat. Jag har därför för avsikt att, såvida icke riksdagen
däremot framställer erinran, av de i samband med anslag till reservarbeten
anvisade särskilda medlen till främjande av företagsverksamhet, ställa medel
till förfogande för av Västernorrlands läns företagareförening u. p. a.
bedriven låneverksamhet av i huvudsak den karaktär, som angivits i utredningens
förut omförmälda skrivelse.

Komplettering av ofullständiga jordbruk i Blekinge län.

Blek ingeutredningen.

Blekingeutredningen har i skrivelse den 18 februari 1938 föreslagit, att
av statsanslag, som kunde komma att anvisas till arbetslöshetens bekämpande,
eller av eljest tillgängliga medel måtte ställas dels till Blekinge
läns hushållningssällskaps förfogande för möjliggörande av en till en början
försöksvis anordnad inventering av de s. k. ofullständiga jordbruken i
Blekinge län i huvudsak i enlighet med angivna riktlinjer, ett belopp av till -

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

hopa 18,400 kronor, avsett till avlönande under tiden från och med den 1
juli 1938 till och med den 30 juni 1940 av en biträdande jordbrukskonsulent
samt till bestridande av dennes rese- och traktamentskostnader, dels
ock — vid bifall härtill — ej mindre till samma hushållningssällskaps
förfogande för möjliggörande av anställande under samma tid av en kvinnliga
hemkonsulent samt bestridande delvis av hennes resekostnader ett
sammanlagt belopp av 10,000 kronor, vilket sistnämnda belopp dock skulle,
därest statsbidrag härför erhölles i annan ordning, kunna minskas med
det belopp, varmed dylikt bidrag komme att utgå, än även till Blekinge läns
skogsvårdsstyrelses förfogande ett belopp av 2,000 kronor mot det att skogsvårdsstyrelsen
förbunde. sig att under nämnda tid av två år i erforderlig
utsträckning genom på det skogliga området sakkunniga personer medverka
vid inventeringens verkställande.

Blekingeutredningen har vidare i skrivelse den 18 februari 1938 erinrat
örn Kungl. Maj:ts beslut den 23 oktober 1936, enligt vilket 100,000 kronor
av medel till arbetslöshetens bekämpande hade ställts till Blekinge läns hushållningssällskaps
förfogande för utlämnande av statsbidrag till s. k. ofullständiga
jordbruk enligt de grunder, som angivits i kungörelsen den 12
oktober 1934 (nr 498), dock med iakttagande av att bidrag ej finge utlämnas
till innehavare av större areal odlad jord än 5 har.

Utredningen redogör tillika för användningen av nämnda anslag. Av
redogörelsen framgår, att bidrag beviljats till 937 företag, därav 77 nyodlingsföretag,
515 avseende stenröjning och 345 betesförbättringsföretag.
Blekingeutredningen, som funnit den hittills bedrivna verksamheten vara av
synnerligt värde för stärkandet av försörjningsmöjligheterna för vissa befolkningsgrupper
inom Blekinge län, föreslår i sagda framställning, att till
stärkande av de blekingska s. k. ofullständiga jordbrukens ekonomiska bärkraft
måtte — utöver de medel, som av de för samma ändamål beviljade
allmänna anslagen kunde komma att falla på Blekinge län — av statsanslag,
som kunde komma att anvisas till arbetslöshetens bekämpande, eller
av eljest tillgängliga statsmedel ställas till Blekinge läns hushållningssällskaps
förfogande dels 100,000 kronor till bidrag till nyodling, betesförbättring,
stenröjning och jordkörning å ofullständiga jordbruk, dels 50,000 kronor
för uppgörande av kostnadsfria planer för och lämnande av bidrag till
enklare torrläggningsföretag, åsyftande främst utförande i förekommande
fall av erforderliga avloppsdiken och dels 30,000 kronor för underlättande
— i form av täckande helt eller delvis av den merkostnad, som betingades
därav att fastighet vore bebyggd — av en önskvärd reglering, genom sammanslagning
eller eljest, av ofullständiga jordbruk till större enheter. Därjämte
hemställer utredningen, att till skogsvårdsstyrelsens i Blekinge län
förfogande måtte ställas dels 30,000 kronor till skogsodling å ofullständiga
jordbruk och dels 40,000 kronor för anläggande av enkla skogsvägar. Ifrågavarande
bidrag skulle av hushållningssällskapet och skogsvårdsstyrelsen
användas i enlighet med de närmare grunder, som av utredningen angivits.

Kungl. Mcij:ts proposition nr 284.

85

Yttranden.

Blekingeutredningens först berörda framställning har remitterats till lantbruksstyrelsen
och statens arbetslöshetskommission. Lantbruksstyrelsen anför
i huvudsak följande.

Vid åstadkommandet av ökade, mera stadigvarande försörjningsmöjligheter
för befolkningen inom Blekinge län, syntes åtgärder till förbättrande
av utkomsten av jordbruket genom att göra detta mera bärkraftigt böra vidtagas.
Visserligen hade framhållits att en ytterligare ökning av produktionen
av jordbruksprodukter kunde ur jordbruksekonomisk synpunkt synas mindre
väl motiverad. Emellertid vöre levnadsstandarden för stora delar av befolkningen
i Blekinge län så låg, att en eventuell produktionsökning sannolikt
snarast skulle åstadkomma en höjning av befolkningens levnadsstandard än
ytterligare belasta marknaden av lantbruksprodukter. Dessutom borde observeras,
att det svenska jordbruket torde komma att bliva föremål för en mera
allmän förskjutning, varvid även möjligheterna att inom vissa delar av
landet utnyttja jorden till odling av textil- och oljeväxter torde observeras.
De geologiska och klimatologiska förhållandena inom vissa delar av Blekinge
län överensstämde ganska väl med de områden inom Kristianstads
och Kronobergs län, där förutsättningarna för bland annat frukt- och humleodlingen
vore betydande. Jordbruksekonomiska skäl torde icke utgöra hinder
för ett stärkande av det blekingska jordbrukets bärkraft. De förslag,
utredningen framlagt härför, syntes i stort sett vara väl motiverade. Lantbruksstyrelsen
ansåge sig i detta sammanhang ej böra ingå på utredningens
olika förslag av sätt för jordförvärv, reglering av fastigheterna eller formerna
för en framtida statshjälp, ej heller beträffande sättet för den ifrågasatta
inventeringen. Styrelsen funne emellertid den av utredningen föreslagna inventeringen
av ofullständiga jordbruk böra komma till stånd, enär en sådan
undersökning kunde tänkas komma att få betydelse även inom andra delar
av landet, särskilt sedan vid inventeringen vunna resultat hunnit praktiskt
tillämpas. En inventering syntes nämligen vara grundförutsättningen för en
eventuell, effektiv medverkan från det allmännas sida för stärkande av det
blekingska jordbrukets ekonomiska bärkraft.

För att en sådan inventering skulle kunna genomföras med största möjliga
framgång, torde densamma böra utföras i hushållningssällskapets regi och
av hos sällskapet anställd tjänsteman. Sällskapet skulle därigenom erhålla
den detaljöversyn över jordbruksförhållandena inom länet, som syntes vara
nödvändig för vidtagande av i varje särskilt fall erforderliga rationella åtgärder.

Då den planerade inventeringen icke torde kunna medhinnas av hos hushållningssällskapet
redan förefintlig arbetskraft, ansåge lantbruksstyrelsen
sig med hänsyn till sällskapets svaga ekonomiska ställning böra tillstyrka,
att särskilt anslag ställdes till sällskapets förfogande för anställande av erforderlig
arbetskraft för ändamålet. Lantbruksstyrelsen ville betona vikten
av att till här åsyftat arbete anlitades på området väl förfarna, omdömesgilla
personer. Med hänsyn därtill skulle kunna ifrågasättas, örn det icke
vöre lika lämpligt att medel ställdes till förfogande i den mån arbetet fortskrede
och man mera ingående kunnat börja bedöma värdet av inventeringen.
Som en skälig kostnadsram för inventeringsarbetet hade lantbruksstyrelsen
emellertid intet att erinra mot de beräknade avlöningsförmånerna till
en biträdande konsulent — 4,200 kronor per år. Rese- och traktamenskostnaderna
för en dylik konsulent torde med hänsyn till det stora antalet resdagar,
som torde bliva nödvändiga för fullgörande av ifrågavarande inven -

8G

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

leringsarbeten, trots de relativt korta avstånden i Blekinge län, böra beräknas
till 5,000 kronor per år. Sammanlagda kostnaden för den biträdande
jordbrukskonsulentens anställande under tvåårsperioden den 1 juli 1938—30
juni 1940 skulle alltså belöpa sig till 18,400 kronor.

Ehuru lantbruksstyrelsen icke kunde finna, att anställandet av en hemkonsulent
hade något direkt samband med inventeringsarbetet, ville styrelsen
likväl icke motsätta sig utredningens förslag, att jämväl en hemkonsulent
måtte anställas och beredas tillfälle att åtfölja den biträdande jordbrukskonsulenten
på hans inventeringsresor, enär en ny dylik befattningshavare därigenom
skulle erbjudas tillfälle att redan från början dels komma i kontakt
med befolkningen i olika delar av sitt verksamhetsområde, dels ock få en
inblick i de delar av verksamheten, som främst borde ägnas uppmärksamhet.
Lantbruksstyrelsen ansåge det därför praktiskt lämpligt, att hushållningssällskapet
sattes i tillfälle att anställa en hemkonsulent från den tidpunkt,
då den biträdande jordbrukskonsulenten skulle börja sin inventeringsverksamhet.
Då nu Kungl. Maj:t i proposition den 3 mars 1938 (nr 232) till riksdagen
angående bidrag till hushållningssällskapen föreslagit, att statsbidrag
måtte anvisas för anställande från och med den 1 januari 1939 av hemkonsulenter
hos samtliga hushållningssällskap, syntes, om sagda förslag vunne
riksdagens bifall, särskilt anslag till avlönande av en dylik befattningshavare
hos Bekinge läns hushållningssällskap erfordras endast för tiden 1 juli—31
december 1938 I nyssnämnda proposition hade hemkonsulents grundlön beräknats
till 3.200 kronor per år, varför medelsbehovet för ändamålet under
förenämnda halvår skulle kunna beräknas utgöra 1,600 kronor. Rese- oell
traktamentskostnaderna för sagda befattningshavare hade utredningen beräknat
till 1,500 kronor per år. Örn riksdagen anvisade medel till avlönande
av hemkonsulenter hos hushållningssällskapen, torde sällskapen själva få
bestrida rese- och traktamentskostnaderna för dessa befattningshavare. Med
anledning av den speciella inventeringsverksamhet, som under sagda tvåårsperiod
skulle ankomma på hemkonsulenten hos Blekinge läns hushållningssällskap,
och i betraktande av sällskapets svaga ekonomiska ställning
syntes emellertid särskilt statsbidrag till bestridande av nämnda rese- och
traktamentskostnader böra ställas till sällskapets förfogande under dessa två
år för att därigenom möjliggöra ett tillfredsställande utförande av ifrågavarande
verksamhet. För ändamålet har utredningen såsom nyss nämnts beräknat
ett belopp av 1,500 kronor per år eller sammanlagt 3,000 kronor för
nämnda tvåårsperiod. Detta belopp funne lantbruksstyrelsen skäligt. Resekostnaderna
för hemkonsulenten torde nämligen bliva jämförelsevis små,
örn resorna företoges tillsammans med biträdande konsulenten i av densamma
tillhandahållen automobil. Under förutsättning att riksdagen bifölle
Kungl. Maj:ts ovannämnda förslag örn statsbidrag till avlönande av hemkonsulenter
hos hushållningssällskapen från och med den 1 januari 1939 skulle
sammanlagda kostnaden för anställande av hemkonsulent under tiden 1 juli
1938—30 juni 1940 uppgå till (1,600 + 3,000=) 4,600 kronor.

Mot det av utredningen beräknade anslaget av 2.000 kronor till Blekinge
läns skogsvårdsstyrelse för medverkan på det skogliga området vid inventeringens
verkställande hade lantbruksstyrelsen intet att erinra, över sextio
procent av hela Blekinge läns landvta utgjordes av skogs- och hagmarker.

För utförande av den planerade inventeringen skulle alltså för ifrågavarande
tvåårsperiod erfordras särskilt anvisade medel till ett sammanlagt belopp
av (18,400 + 4.600 + 2,000=) 25,000 kronor.

I samband därmed finge framhållas, att särskilt statsbidrag även torde
komma att erfordras under den tid, inventeringen påginge, för möjliggörande

Kanal. Maj:ts proposition nr 284-

87

av de förbättringsåtgärder för jordbruksbefolkningen, som befunnes oundgängligen
nödvändiga och därför icke lämpligen borde uppskjutas, tills resultatet
av inventeringen förelåge färdigt.

Statens arbetslöshetskommission yttrar bland annat följande.

Av de 952 personer, som vid 1937 års arbetslöshetsräkning anmälde sig
inom Blekinge län, ägde eller arrenderade 99 stycken jordbruksfastighet. Av
dessa fastigheter vore 87 stycken under 2 hektar, 10 stycken mellan 2 och
5 hektar samt 2 stycken över 5 hektar. Kommissionen holle för troligt, att
det även under krisåren endast i undantagsfall förekommit, att innehavare
av brukningsdelar av ifrågavarande storlek sökt och erhållit arbetsiöshetshjälp.
Kommissionen stödde denna sin uppfattning på erfarenheterna från
de sociala inspektioner, som under dessa år vid upprepade tillfällen ägde
rum, vid vilka sådana fall blevo föremål för särskild uppmärksamhet.
Skulle denna kommissionens uppfattning vara felaktig, innebure detta, att
de kommunala arbetslöshetsorganen undanhållit sådana uppgifter, som bort
vara tillgängliga för kommissionens ombud.

Förslaget utmynnade i en hemställan om att medel för det avsedda ändamålet
måtte ställas till förfogande av statsanslag som kunde komma att
anvisas till arbetslöshetens bekämpande, eller av eljest tillgängliga medel.
Kommissionen, som utöver det ovan anförda ansåge sig sakna förutsättningar
att uttala sig i frågan, vore av den uppfattningen, att kostnaderna
för den ifrågasatta inventeringen, för den händelse den ansåges böra komma
till stånd, ej borde bestridas av medel avsedda för kommissionens hjälpverksamhet.

Departementschefen.

Vad angår Blekingeutredningens förslag att till Blekinge läns hushållningssällskaps
förfogande måtte ställas medel för verkställande av en systematisk
inventering av de ofullständiga jordbruken i länet, avsedd att läggas
till grund för de åtgärder av olika slag, som i de särskilda fallen lämpligen
böra vidtagas för stärkandet av dessa småbruks ekonomiska bärkraft, synes
mig detta förslag beaktansvärt. I likhet med utredningen håller jag
före, att en dylik grundläggande inventering skulle vara ägnad att befordra
planmässigheten och effektiviteten i den hjälp till självhjälp åt de ofullständiga
jordbruken, som nu i skilda former lämnas från statens sida och vars
intensifiering står på dagordningen. Uttryckligen må betonas, att igångsättandet
av en inventering av förevarande slag icke kan anses föregripa resultatet
av 1936 års egnahemsutrednings ännu ej avslutade arbete. Tvärtom
torde, enligt vad jag inhämtat, det för ifrågavarande utredning vara av viss
betydelse att i mindre skala pröva värdet av en inventering sådan som den
föreslagna, innan man eventuellt går att tillämpa ett dylikt inventeringsförfarande
i större omfattning. Jag delar därför Blekingeutredningens åsikt,
att inventeringen å ena sidan bör igångsättas fortast möjligt, d. v. s. redan
den 1 juli i år, men att den å andra sidan bör, på grund av sin försökskaraktär,
till tiden begränsas till att tillsvidare omfatta allenast två år. Riktlinjerna
för inventeringen torde böra av Kungl. Majit senare fastställas. I
fråga örn de för inventeringen erforderliga medlen torde dessa böra utgå
från de i samband med anslag till reservarbeten anvisade särskilda medlen
till främjande av företagsverksamhet.

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 284-

Beträffande Blekingeutredningens förslag om anvisande av särskilda medel
till åtgärder i olika hänseenden till stärkande av de blekingska ofullständiga
jordbrukens bärkraft ligger saken något annorlunda till. Å ena sidan
synes det önskvärt och väl försvarbart, att medel fortsättningsvis anvisas
till fullföljandet av den speciella hjälpverksamhet beträffande de blekingska
småbruken, som avsågs med beviljandet år 1936 av förutnämnda 100,000-kronorsanslag till grundförbättringar vid ofullständiga jordbruk. Häremot torde
så mycket mindre kunna anföras någon principiell betänklighet, som riksdagen
redan bifallit Kungl. Maj:ts förslag om höjning av det allmänna anslaget
för detta ändamål samt den för nyss berörda 100,000-kronorsanslag
lämnade redovisningen ger vid handen, att största delen av anslaget just använts
och väl därför kan antagas även komma att i fortsättningen företrädesvis
användas för det ändamål — stenröjningen — som ansetts
särskilt motivera det allmänna anslagets höjande. Härtill kommer, att
allteftersom den förordade inventeringen fortskrider, ökade garantier torde
vinnas för att de beviljade medlen verkligen komma till användning där
behovet är störst. A andra sidan lär man emellertid, när det gäller övriga
av Blekingeutredningen i detta sammanhang framförda anslagsäskanden,
icke kunna undgå att — hur starkt motiverade dessa än må i och för sig vara
— taga tillbörlig hänsyn därtill, att egnahemsutredningen kan förväntas komma
att inom kort framlägga förslag till nya åtgärder och ändrade grunder
för stärkandet av de ofullständiga jordbrukens bärkraft. Att under sådana
förhållanden, på sätt Blekingeutredningen föreslagit, redan nu anvisa medel,
vilka skulle utgå till i viss mån nya ändamål eller i allt fall enligt ändrade
grunder, synes ägnat att väcka betänkligheter och lär därför icke gärna
kunna komma ifråga i annat fall än då alldeles särskilda skäl tala därför.
Ett sådant undantagsfall föreligger enligt min mening beträffande det utav
Blekingeutredningen förordade anslaget till underlättandet av de ofullständiga
jordbrukens reglering — genom sammanslagning eller eljest — till större
enheter, vilket anslags användande nära sammanhänger med själva inventeringsarbetet.
Såväl önskvärdheten i och för sig av att denna utväg till de
ofullständiga jordbrukens »fullständigande» försöksvis prövas och verkligen
anlitas i de fall, där förutsättningarna för dess beträdande eljest föreligga,
som ock den av Blekingeutredningen framhållna nödvändigheten av att
man i det enskilda fallet ej försitter det riktiga »psykologiska» ögonblicket
för genomförandet av en dylik reglering utgör enligt min mening tillräcklig
anledning att här bortse från nyssnämnda betänkligheter. När det gäller
de andra hithörande anslagen, betyrder bristen på tillgängliga medel i regel
endast ett uppskov med åtgärdens vidtagande; här däremot i de flesta fall
att åtgärdens vidtagande på grund av det rätta ögonblickets försummande
helt och hållet omöjliggöres. Beträffande anslagets användande anser jag mig
dock böra föreslå den inskränkningen, att det får tagas i anspråk endast i
sådana fall, då dess anlitande blir aktuellt i samband med verkställd inventering
av det byalag, till vilket vederbörande ofullständiga jordbruk
hörer.

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 284-

De av Blekingeutredningen beräknade anslagen äro avsedda att förslå för
två år räknat från och nied den 1 juli innevarande år. Med hänsyn till att
egnahemsutredningens förslag kunna förväntas bliva framlagda i så god tid,
att därav föranledda framställningar kunna föreläggas 1939 års riksdag, synas
medel nu böra anvisas endast för närmaste budgetår och följaktligen
med endast hälften utav de av Blekingeutredningen äskade beloppen. Med
avseende å villkoren för anslagens åtnjutande har utredningen anfört övertygande
skäl för att det vid 1936 års 100,000-kronorsanslag fästa villkoret,
att bidrag ej skulle få utlämnas till innehavare av större areal odlad jord
än högst fem hektar, nu bör bortfalla och denna gräns alltså sättas, liksom
beträffande det allmänna anslaget, till tio hektar. Med nu angivna jämkningar
är jag benägen förorda utredningens förslag i förevarande del. De särskilda
anslag, som sålunda skulle ställas till Blekinge läns hushållningssällskaps
förfogande, skulle således bliva dels 50,000 kronor för utlämnande av statsbidrag
till ofullständiga jordbruk enligt de grunder, som finnas angivna i
kungörelsen den 12 oktober 1934 (nr 498) med däri den 30 juni 1937 (nr
571) gjord ändring, dels 15,000 kronor att, i enlighet med de närmare bestämmelser,
som Kungl. Majit kan komma att utfärda, användas till underlättande
— i form av hjälp till inlösen av byggnader — av en reglering av ofullständiga
jordbruk till större mera bärkraftiga enheter.

Anslags!) eho v.

Även under budgetåret 1938/1939 bör, såsom jag tidigare framhållit, ett
betydande antal personer framför allt i Västernorrlands samt Göteborgs
och Bohus län beredas sysselsättning vid statliga och kommunala beredskapsarbeten.
Det reservationsanslag å 10,000,000 kronor, som riksdagen
föregående år beviljade till ifrågavarande ändamål, har praktiskt taget fullständigt
disponerats. Även örn hänsyn tages till det förhållandet, att vissa
av de arbeten, till vilka medel beviljats, igångsatts så sent, att för innevarande
budgetår avsedda medel i viss utsträckning först under nästföljande budgetår
komma att förbrukas, lärer ytterligare medelsanvisning vara nödvändig.

Först torde därvid uppmärksammas, att riksdagen medgivit, att Kungl.
Majit äger besluta igångsättandet av arbeten inom en kostnadsram för staten
av 15,000,000 kronor under innevarande budgetår, ehuru till ifrågavarande
arbeten endast anvisades 10,000,000 kronor. Återstående 5,000,000 kronor
skulle anvisas å riksstaten under ett kommande budgetår.

Såsom jag tidigare meddelat, har Kungl. Majit hittills enligt detta riksdagens
medgivande fattat beslut örn beredskapsarbetens igångsättande under
budgetåret i sådan utsträckning, att fortsättningsbidrag å 4,951,350 kronor
äro erforderliga. För fullföljande av redan beslutade arbeten böra alltså
medel till statliga och kommunala beredskapsarbeten till ett belopp av
5,000,000 kronor anvisas för budgetåret 1938/1939.

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 284>

Dessa redan beslutade och till övervägande delen redan igångsatta arbeten
komma emellertid icke att vara tillräckliga för att i erforderlig utsträckning
bereda sysselsättning åt de arbetslöshetstyngda områdenas befolkning
under nästföljande budgetår. Vid oförändrat arbetslöshetsläge torde beredskapsarbeten
ytterligare böra igångsättas till en sammanlagd kostnad förståten
av 10,000,000 kronor, varvid dock 5,000,000 kronor böra anvisas först
under ett följande budgetår. För nya beredskapsarbeten, avsedda att igångsättas
under budgetåret 1938/1939, är alltså ett belopp av 5,000,000 kronor erforderligt.

Såsom jag tidigare framhållit, förordar jag, att av de i samband med anslag
till reservarbeten anvisade särskilda medlen till främjande av företagsverksamhet
måtte dels utgå 65,000 kronor till komplettering av ofullständiga
jordbruk i Blekinge län och dels reserveras ytterligare 100,000 kronor att i
män av behov användas såsom rörelsekapital för vattenavledningsföretaget
Lyckeby ån. Jag har vidare förordat, att Kungl. Majit måtte från samma
anslag äga att anvisa medel dels till stödjande av företagareföreningar
inom vissa län och dels till inventering av ofullständiga jordbruk inom Blekinge
län. Beträffande slutligen frågan om anslag till lån och subventioner
till främjande av enskild företagsamhet vill jag erinra, att anslag för lån senast
anvisades av 1934 års riksdag för budgetåret 1934/1935. Anslag till subventioner
har anvisats allenast av 1933 års riksdag, varvid emellertid är att
märka, att 1934 års riksdag medgivit, att det för budgetåret 1933/1934 för
detta ändamål anvisade reservationsanslaget finge disponeras jämväl för
låneunderstöd. Från och med budgetåret 1934/1935 har alltså gällt, att
båda de ifrågavarande anslagen kunnat tagas i anspråk för låneverksamheten.
Å anslagen återstår outnyttjat ett belopp av omkring 1,900,000
kronor.

Sagda belopp bör få disponeras av Kungl. Maj :t jämväl efter utgången av
innevarande budgetår enligt hittills tillämpade grunder. Vad angår de budgettekniska
anordningar, som böra vidtagas för att möjliggöra en på så sätt
utvidgad dispositionsrätt, får jag erinra, att i propositionen med förslag till
beredskapsstat för budgetåret 1938/39 förutsatts inrättandet i ett krisläge
av en särskild diversemedelsfond för lån och subventioner till främjande av
enskild företagsamhet. För avsättning till denna fond har anslag upptagits
å beredskapsstaten under femte huvudtiteln. Även de här ifrågavarande reservationerna,
vilka givetvis böra få disponeras helt oberoende av beredskapsstaten,
böra lämpligen redovisas å en dylik fond. I sådant syfte får
jag, efter samråd med chefen för finansdepartementet, förorda, att fondbildningen
kommer till stånd redan med utgången av innevarande budgetår.
Närmare föreskrifter härom torde få meddelas av Kungl. Majit.

Jag vill emellertid betona, att den föreslagna anordningen är av rent formell
natur. För min del anser jag nämligen icke skäl föreligga att i nuvarande
läge fullfölja den allmänna stödverksamheten och med hänsyn härtill
saknas alltså förutsättningar för inrättande av en lånefond i egentlig
mening. Däremot föreligger alltjämt behov av att med statsmedel främja

Kungl. Maj:ts proposition nr 284■

tillkomsten av nya företag i de av arbetslöshet svårt hemsökta landsdelarna.
Såvitt nu kan bedömas, erfordras, för att på denna väg mera avsevärt öka
sysselsättningsmöjligheterna, att för ett och samma företag betydande
belopp ställas till förfogande, och jag avser att för sådana fall, i likhet med
vad som hittills skett, underställa riksdagen föreliggande stödfrågor.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört, får jag hemställa,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att, i enlighet med vad jag i
det föregående anfört, besluta om igångsättande av statliga
och kommunala beredskapsarbeten till en sammanlagd kostnad
för staten av högst 10,000,000 kronor;

dels till Statliga och kommunala beredskapsarbeten för
budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 10,000,000
kronor;

dels ock medgiva, att den behållning, som kan komma att
kvarstå vid utgången av budgetåret 1937/38 å de av 1933
och 1934 års riksdagar anvisade reservationsanslagen lill
lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet
må, i den av mig förordade ordningen, efter nämnda tidpunkt
av Kungl. Majit disponeras för samma ändamål.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall samt förordnar, att proposition av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet!
Viking Nilsson.

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Bilaga A.

Uppgift

rörande vissa arbetslöshetsförkållanden enligt kommunernas rapporter
till statens arbetslöshetskommission för den 31 december
1936 och den 31 december 1937.

A. Länsvis.

Län

Invånar

antal

Rapporterat an
tal hjälpsökande

Antal hjälp
sökande i °/,
av invånar-antalet

De

hjälptas

antal

Därav

‘/i 193''

»i/

/l*

1936

1

*1/

lii

1937

1936

''V.,

, 1937

• 1/
lil

1937

1

ar- junder-1 bets- ! stöds-j linjen linjen

ung-i doms-| hjälpen

1

2

3

i t

1 5

1 6

1 7

8

9

10

Stockholms stad ....

543,785

3,053

1,495

0.6

0.3

1,376

421

955

Stockholms.........

138,844

838

280

0.6

0.2

189

84

105

Uppsala...........

65,388

391

284

0.6

0.4

110

87

23

Södermanlands.....

75,908

314

241

0.4

0.3

98

98

Östergötlands......

125,740

861

684

0.7

0.5

489

45

444

Jönköpings........

85,824

506

257

0.6

0.3

179

174

5

—

Kronobergs........

62,864

350

181

0.6

0.3

30

22

8

Kalmar............

98,143

1,027

463

1.0

0.5

197

167

30

Gotlands...........

13,967

198

146

1.4

1.0

68

68

Blekinge...........

127,641

1,351

945

1.1

0.7

381

380

1

Kristianstads.......

56,779

327

155

0.6

0.3

83

83

—

Malmöhus.........

311,652

3,159

2,843

1.0

0.9

2,138

368

1,754

16

Hallands...........

65,563

597

370

0.9

0.6

208

203

2

3

Göteborgs stad.....

Göteborgs och Bohus

262,676

2,024

1,297

0.8

0.5

812

159

624

29

län i övrigt......

137,547

3,189

2,190

2.3

1.6

1,454

779

669

6

Älvsborgs ..........

149,419

825

483

0.6

0.3

124

98

26

Skaraborgs .........

64,709

410

277

0.6

0.4

48

46

2

Värmlands.........

164,869

1,222

425

0.7

0.3

161

97

60

4

örebro............

126,602

699

235

0.6

0.2

118

116

2

Västmanlands......

59,684

122

55

0.2

0.1

8

8

Kopparbergs.......

121,629

681

157

0.6

0.1

41

41

—

Gävleborgs.........

151,024

1,221

520

0.8

0.3

319

236

79

4

Västernorrlands ....

179,336

4,132

2,729

2.3

1.5

1,949

786

1,116

47

Jämtlands.........

36,610

160

32

0.4

0.1

1

1

Västerbottens......

126,531

731

307

0.6

0.2

125

90

6

29

Norrbottens........

143,643

2,426

1,714

1.7

1.2

848

339

420

89

! Summa|3,496,377

30,814

18,765

0.9

0.5

11,554

4,987

6,315

252

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

93

B. Kommunvis.

* Anger att kommunen icke stått i rapportförbindelse med kommissionen
för ifrågavarande månad.

Kommun

invånar-antal
l/i 1937

Rapporterat an-tal hjälpsökande

Antal hjälp-sökande i %
av invånar-antalet

De

hjälptas

antal

"h,

1937

Därav

"/»

1936

“/»i

1937

"/t.

1936

*7.,

1937 1

ar-

bets-

linjen

under-

stöds-

linjen

ung-

doms-

hjälpen

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Stockholms stad----

543,785

3,053

1,495

0.6

0.3

1,376

421

955

—

Stockholms län

Norrtälje..........

4,933

69

28

1.4

0.6

16

16

—

—

Sundbyberg........

8,962

29

17

0.3

0.2

14

—

14

—

Södertälje..........

14,458

82

0.6

—

—

—

—

—

Vaxholm..........

2,856

32

38

1.1

1.3

27

27

—

—

Börstil............

3,035

9

6

0.3

0.2

—

—

■-

Danderyd..........

4,808

9

*

0.2

—

—

—

Edebo.............

1,744

33

1.9

—

—

—

—

—

Edsbro............

1,363

8

—

0.6

—

—

—

—

—

Fasterna...........

1,335

1

—

0.1

—

—

—

—

—

Forsmark..........

786

2

—

0.3

—

—

—

—

—

Harg..............

2,280

39

1

1.7

O.o

—

—

—

—

Huddinge..........

12,359

23

*

0.2

—

—

—

—

—

Häverö............

5,345

97

12

1.6

0.2

—

—

—

—

Kårsta............

802

8

3

1.0

0.4

—

—

—

—

Nacka.............

9,105

65

36

0.7

0.4

19

—

19

—

Nynäshamns kpg ...

4,408

22

*

0.5

—

—

—

—

—

Rimbo............

2,078

7

0.3

—

—

—

—

—

Saltsjöbadens kpg . .

3,307

2

—

0.1

—

—

—

—

—

Sollentuna.........

12,144

28

28

0.2

0.2

28

1

27

—

Solna..............

21,603

183

83

0.8

0.4

57

35

22

—

Spånga ............

10,994

31

24

0.3

0.2

24

1

23

—

Ununge............

1,246

22

*

1.8

—

—

—

—

—

Värmdö...........

2,771

2

*

0.1

—

—

—

—

—

Västerhaninge......

2,886

*

4

—

0.1

4

4

—

—

Österåker..........

3,236

35

—

1.1

—

—

—

Summa

138,844

838

280

0.6

0.2

189

84

105

—

Uppsala län

Enköping..........

6,061

1

*

O.o

—

—

—

—

—

Uppsala...........

35,212

245

253

0.7

0.7

99

76

—

23

Björklinge.........

1,729

9

*

0.5

—

—

—

—

—

Bondkyrka .........

5,275

21

0.4

—

—

—

—

Gamla Uppsala.....

2,255

23

1.0

—

—

—

—

Skäfthammar......

1,609

*

2

—

0.1

—

—

—

Söderfors..........

1,882

23

13

1.2

0.7

10

10

—

—

Västland...........

2,680

29

*

1.1

—

—

—

—

—

Älvkarleby.........

8,685

40

16

0.5

0.2

1

1

—

—

Summa

65,388

391

284

0.6

0.4

Ilo

87

—

23

Södermanlands län

Eskilstuna.........

36,801

59

82

0.2

0.2

49

49

—

—

Katrineholm.......

9,645

45

64

0.5

0.7

32

32

—

Nyköping..........

12,282

96

67

0.8

0.5

12

12

—

94

Kungl. Majlis proposition nr 284.

Kommun

Invånar-

antal

Rapporterat an-tal hjälpsökande

Antal hjälp-sökande i %
av invånar-antalet

De

hjälptas

antal

ni

lii

1937

Därav

Vi 1937

31/

lii

1936

31/

ht

1937

•v»

1936

31/

lii

1937

ar-

bets-

linjen

under- ung-stöds- doms-linjen hjälpen

1

2

3

*

5

6

7

8

9

10

Strängnäs..........

4,979

23

20

0.5

0.4

Torshälla..........

1,835

1

*

0.1

—

—

—

—

—

S:t Nikolai.........

5,297

34

8

0.6

0.2

5

5

_

Stigtomta..........

1,896

12

*

0.6

—

—

—

—

_

Vrena.............

750

37

*

4.9

—

—

—

_

_

Åker..............

2,423

7

*

0.3

—

—

—

—

—

Summa

75,908

314

241

0.4

0.3

98

98

—

—

Östergötlands län

Linköping.........

33,576

167

110

0.5

0.3

—

—

—

_

Mjölby............

5,969

14

—

0.2

—

—

—

—

—

Norrköping........

67,727

558

510

0.8

0.8

464

27

437

_

Söderköping........

2,816

6

—

0.2

—

—

—

—

—

Kimstad...........

1,863

17

11

0.9

0.6

7

.

7

_

Krokek............

2,195

11

—

0.5

—

—

—

—

_

Kvillinge..........

4,565

38

29

0.8

0.6

14

14

—

—

Rönö..............

595

1

*

0.2

—

—

—

—

—

Tingstad...........

533

3

*

0.6

—

—

—

—

—

Valdemarsviks kpg. .

2,718

15

20

0.6

0.7

—

—

—

—

Vreta kloster.......

3,183

31

4

1.0

O.i

4

4

—

—

Summa

125,740

861

684

0.7

0.5

489

45

444

—

Jönköpings län

Eksjö.............

7,058

20

10

0.3

0.1

_

_

_

_

Huskvarna.........

8,889

4

13

0.0

0.1

_

_

_

_

Jönköping.........

33,940

148

98

0.4

0.3

79

79

—

_

Nässjö.............

9,655

147

66

1.5

0.7

45

45

_

_

Tranås............

6,916

36

36

0.5

0.5

34

34

_

_

Värnamo..........

4,916

36

*

0.7

—

—

—

—

—

Bodafors kpg......

2,004

9

*

0.4

_

_

Bredestad..........

1,211

3

4

0.2

0.3

—

—

_

_

Flisby.............

1,613

10

*

0.6

—

—

—

—

_

Norra Solberga.....

2,424

68

25

2.8

1.0

16

16

—

_

Säby..............

3,569

16

5

0.4

0.1

5

—

5

_

Vallsjö............

2,183

3

♦

0.1

_

—

_

_

_

Vrigstad...........

1,446

6

♦

0.4

—

—

—

—

—

Summa

86,824

506

257

0.6

0.3

179

174

5

—

Kronobergs län

Ljungby ...........

4,972

11

♦

0.2

_

_

_

_

_

Växjö.............

9,726

86

73

0.9

0.8

18

10

8

—

Algutsboda........

4,210

5

*

0.1

_

_

_

_

_

Almundsryd........

3,734

25

—

0.7

—

—

—

—

—

Dädesjö...........

1,358

4

1

0.3

0.1

—

—

—

—

Ekeberga..........

1,785

33

26

1.8

1.5

9

9

—

—

Härlunda..........

1,279

2

*

0.2

—

—

—

—

—

Lenhovda ..........

2,174

22

*

1.0

_

_

—

_

—

Markaryds kpg.....

1,121

12

*

1.1

—

—

—

—

—

Kungl. Majlis proposition nr 284.

95

Kommun

Invånar-antal
‘/i 1937

Rapporterat an-tal hjälpsökande

Antal hjälp-sökande i %
av invånar-antalet

De

hjälptas

antal

*7i.

1937

D ä r a

V

av».

1936

81/

/12

1937

81/

lii

1936

*Vi.

1937

ar-

bets-

linjen

under-

stöds-

linjen

ung-

doms-

hjälpen

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Markaryds lk......

3,391

8

10

0.2

0.3

_

—

—

—

Nottebäck.........

2,483

1

O.o

—

—

—

—

—

Sjösås .............

1,276

9

*

0.7

—

—

—

—

—

Stenbrohult........

2,625

7

0.3

—

—

—

—

—

Tingsås............

2,171

21

5

1.0

0.2

1

1

—

—

Urshult............

3,818

10

0.3

—

—

—

—

—

Virestad...........

3,450

17

13

0.5

0.4

2

2

—

—

Väckelsång.........

2,023

2

—

0.1

—

—

—

—

—

Växjö lie..........

5,068

8

0.2

—

—

—

—

—

Åseda.............

3,484

35

24

1.0

0.7

—

—

—

—

Älmhults kpg......

2,716

32

29

1.2

1.1

—

—

—

—

Summa

62,864

350

181

0.6

0.3

30

22

8

—

Kalmar län

Borgholm..........

2,125

21

*

1.0

—

—

—

—

—

Kalmar............

20,916

225

167

1.1

0.8

57

57

—

—

Nybro.............

4,504

37

*

0.8

—

—

—

—

—

Oskarshamn........

8,612

333

167

3.9

1.9

120

90

30

—

Västervik..........

12,759

130

88

1.0

0.7

20

20

—

Bäckebo...........

1,976

3

*

0.2

—

—

—

—

—

Döderhult.........

5,296

83

9

1.6

0.2

—

—

—

—

Fliseryd...........

2,603

13

*

0.5

—

—

—

—

—

Gamleby...........

3,238

23

0.7

—

—

—

Gladhammar.......

2,273

3

0.1

—

—

—

Hjorted...........

3,461

3

0.1

—

—

—

—

Högby............

1,661

10

0.6

—

—

Misterhult.........

4,110

6

0.1

—

—

—

Mönsterås kpg.....

1,613

27

16

1.7

1.0

—

—

—

Mönsterås lk.......

2,642

13

0.5

—

—

—

Oskar.............

935

9

*

1.0

—

—

—

—

Södra Möckleby ....

1,529

38

16

2.5

1.0

—

—

—

Torsås.............

4,887

9

0.2

—

—

—

Virserum..........

3,607

7

0.2

—

—

—

—

Vissefjärda.........

4,306

24

0.6

—

—

—

Ålem..............

5,090

10

0.2

—

Summa

98,143

1,027

463

1.0

0.5

197

167

30

—

Gotlands län

Visby.............

11,528

194

142

1.7

1.2

68

68

—

—

Levede ............

557

1

*

0.2

—

—

—

—

—

Slite kpg..........

1,882

3

4

0.2

0.2

—

—

—

—

Summa

13,967

198

146

1.4

1.0

68

68

—

—

Blekinge län

Karlshamn.........

9,885

50

74

0.5

0.7

10

10

—

—

Karlskrona.........

28,214

304

280

1.1

1.0

81

81

—

—

Ronneby..........

5,990

85

38

1.4

0.6

25

25

—

—

Sölvesborg.........

4,008

46

18

1.1

0.4

12

12

Asarum............

7,324

106

69

1.4

0.9

49

49

—

-

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 284,

Kommun

Invånar-antal
>/i 1937

Rapporterat an-tal hjälpsökande

Antal hjälp-sökande i %
av invånar-antalet

De

hjälptas

antal

Därav

*7»

1936

31/

lii

1937

*7i.

1936

“lii

1937

31/

/12

1937

ar-

bets-

linjen

under-

stöds-

hjon

ung-

doms-

hjälpen

1

2

3

t

5

6

7

8

9

10

Aspö..............

976

15

14

1.5

1.4

3

3

Backaryd..........

2,162

19

15

0.9

0.7

—

—

—

—

Bräkne-Hoby......

4,819

38

9

0.8

0.2

—

—

—

—

Eringsboda........

2,101

42

14

2.0

0.7

2

2

—

—

Fridlevstad........

2,653

20

4

0.8

0.2

—

—

—

—

Hasslö.............

1,519

55

62

3.6

4.1

24

24

—

—

Hällaryd...........

2,741

53

34

1.9

1.2

22

22

—

—

Jämshög...........

5,814

41

15

0.7

0.3

7

7

—

—

Kyrkhult..........

4,474

81

—

1.8

—

—

—

—

—

Listerby...........

1,968

72

57

3.7

2.9

35

35

—

—

Lösen.............

2,764

26

11

0.9

0.4

11

11

—

—

Mjällby............

5,710

4

*

0.1

—

—

—

—

—

Mörrum...........

4,175

72

51

1.7

1.2

32

32

—

—

Nättraby..........

2,239

13

14

0.6

0.6

13

13

—

—

Ronneby lk ........

8,504

22

10

0.3

0.1

—

—

—

—

Rödeby............

3,925

15

8

0.4

0.2

—

—

—

—

Sillhövda..........

2,129

23

*

1.1

—

—

—

—

—

Sturkö ............

1,963

40

79

2.0

4.0

39

38

—

1

Sölvesborgs lk......

1,019

3

—

0.3

—

—

—

—

—

Tjurkö ............

509

8

11

1.6

2.2

2

2

—

—

Torhamn..........

2,628

29

16

1.1

0.6

—

—

—

—

Tving.............

2,835

8

*

0.3

—

—

—

—

—

Ysane .............

1,167

2

*

0.2

—

—

—

—

—

Åryd..............

2,103

41

33

1.9

1.6

11

11

—

—

Öljehult...........

1,323

18

9

1.4

0.7

3

3

—

—

Summa

127,641

1,351

945

1.1

0.7

381

380

—

1

Kristianstads län

Hässleholm........

3,411

40

16

1.2

0.5

—

—

—

—

Kristianstad.......

14,850

79

63

0.5

0.4

42

42

—

—

Simrishamn........

2,607

7

*

0.3

—

—

—

—

—

Ängelholm.........

5,726

34

10

0.6

0.2

—

—

—

—

Björnekulla........

3,700

13

44

0.4

1.2

30

30

—

—

Glimåkra..........

3,656

12

*

0.3

—

—

—

—

—

Gråmanstorp.......

4,435

11

11

0.2

0.2

7

7

—

—

Hjärsås............

2,517

9

*

0.4

—

—

—

. —

—

Loshult............

1,992

10

*

0.5

—

—

—

—

—

Norra Mellby......

2,349

3

8

0.1

0.3

4

4

—

—

Stoby.............

3,511

25

*

0.7

—

—

—

—

—

Västra Broby.......

2,110

9

3

0.4

0.1

—

—

—

—

Västra Sönnarslöv ..

1,511

3

*

0.2

—

—

—

—

—

Örkened ...........

4,404

72

*

1.6

—

—

—

—

—

Summa

56,779

327

155

0.6

0.3

83

83

—

—

Malmöhus län

Eslöv.............

5,955

79

79

1.3

1.3

30

—

30

—

Hälsingborg........

60,015

586

727

1.0

1.2

683

80

587

16

Höganäs...........

6,884

124

53

1.8

0.8

17

—

17

—

Landskrona........

19,611

170

162

0.9

0.8

101

101

—

—

Lund..............

26,199

247

278

0.9

1.1

180

20

160

—

Malmö............

144,482

1,393

1,164

1.0

0.8

928

60

868

—

Trälleberg.........

13,812

170

154

1.2

1.1

68

25

43

—

Kungl. Majlis proposition nr 284.

97

Kommun

Invånar-

antal

Rapporterat an-tal hjälpsökande

Antal hjälp-sökande i %
av invånar-antalet

De

hjälptas

antal

Därav

V, 1937

31/

/12
1936

31/

/12

1937

3I/ia

1936

•7»

1937

31. /

lii

1937

ar-

bets-

linjen

under-

stöds-

linjen

ung-

doms-

hjälpen

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Ystad.............

11,143

221

153

2.0

1.4

74

25

49

—

Bjuv..............

2,918

4

*

0.1

—

—

—

—

—

Grönby............

1,042

2

*

0.2

—

—

—

—

—

Kävlinge..........

2,680

16

—

0.6

—

—

—

—

—

Stehag ............

1,558

3

*

0.2

—

—

—

—

—

Stora Köpinge.....

2,059

5

*

0.2

—

—

—

—

—

Stävie.............

672

2

2

0.3

0.3

2

2

—

—

Svedala lk.........

3,287

11

*

0.3

—

—

—

—

—

Södra Vram.......

2,592

103

71

4.0

2.7

55

55

—

—

Torrlösa...........

1,490

6

♦

0.4

—

—

—

—

—

Välinge............

1,505

2

*

0.1

—

—

—

—

—

Västra Klagstorp .. .

1,178

10

0.8

—

—

—

—

—

Västra Sallerup ....

1,511

1

—

0.1

—

—

—

—

—

Östra Vemmenhög. .

1,059

4

*

0.4

—

—

—

—

—

Summa

311,652

3,159

2,843

1.0

0.9

2,138

368

1,754

16

Hallands län

Falkenberg.........

6,586

61

84

0.9

1.3

43

43

—

—

Halmstad..........

26,394

285

157

1.1

0.6

95

95

—

—

Kungsbacka........

2,324

21

*

0.9

—

—

—

—

—

Laholm............

2,697

7

8

0.3

0.3

—

—

—

—

Varberg...........

9,760

65

53

0.7

0.5

42

42

—

—

Enslöv............

3,973

28

3

0.7

0.1

3

—

—

3

Harplinge..........

2,738

5

4

0.2

0.1

4

4

—

—

Skrea.............

1,345

10

15

0.7

1.1

11

11

—

—

Slättåkra..........

2,654

9

*

0.3

—

—

—

—

—

Snöstorp...........

2,237

6

*

0.3

—

—

—

—

—

Söndrum..........

1,695

82

33

4.8

1.9

3

3

—

—

Torup.............

2,557

18

12

0.7

0.5

7

5

2

—

Vapnö.............

603

*

1

—

0.2

—

—

—

—

Summa

65,563

597

370

0.9

0.6

208

203

2

3

Göteborgs stad.....

262,676

2,024

1,297

0.8

0.5

812

159

624

29

Göteborgs och Bohus
län i övrigt

Lysekil............

5,632

150

81

2.7

1.4

49

9

40

—

Marstrand.........

1,58c

12

31

0.8

2.0

18

18

—

—

Mölndal...........

16,465

218

183

1.3

1.1

125

6

119

—

Strömstad.........

3,113

54

43

1.7

1.4

15

15

—

—

Uddevalla.........

15,829

298

270

1.9

1.7

217

132

85

—

Askum............

2,569

130

73

5.1

2.8

53

18

35

—

Bokenäs...........

984

30

6

3.0

0.6

—

—

—

—

Bottna............

57c

10

8

1.7

1.4

5

5

—

—

3,584

236

142

6.6

4.0

102

42

60

—

Bro...............

2,773

139

104

5.0

3.8

79

26

50

3

Bärfendal..........

468

2

8

0.4

1.7

5

5

—

—

Bäve..............

1,467

21

22

1.4

1.5

12

12

—

—

Dragsmark.........

465

16

*

3.4

—

—

—

—

—

Forshälla..........

Bihang till riksdag

1,757

ens protc

11

)koll 193

*

S. 1 sar

0.6

i/. Nr

284.

7

98

Kungl. Majlis proposition m 284.

Kommun

Invånar-antal
V, 1937

Rapporterat an-tal hjälpsökande

Antal hjälp-sökande i %
av invånar-antalet

De

hjälptas

antal

"/».

1937

Därav

81/

/12

1936

81/

/12

1937

Sif
/12

1936

Sif

lis

1937

ar-

bets-

linjen

under-stö ds-linjen

ung-

doms-

hjälpen

1

2

1 3

i

5

6

7

8

9

10

Foss..............

4,334

172

160

4.0

3.7

85

25

60

Grebbestads kpg... .

859

6

5

0.7

0.6

Grundsund.........

1,068

28

*

2.6

_

_

,

Hede..............

961

10

7

1.0

0.7

_

_

Herrestad..........

1,291

7

*

0.5

_

_

_

Hjärtum...........

2,660

19

15

0.7

0.6

4

4

_

Hogdal............

1,316

79

56

6.0

4.3

47

47

_

Håby.............

770

*

6

—

0.8

—

_

. _

Krokstad..........

1,842

18

4

1.0

0.2

—

_

_

Kungshamn........

2,416

29

22

1.2

0.9

_

_

_

Kville.............

4,814

168

123

3.5

2.6

114

88

25

1

Ljung.............

1,707

3

—

0.2

—

_

Lommeland........

853

97

47

11.4

5.5

27

27

_

.

Lur...............

1,652

14

3

0.8

0.2

3

2

i

Lycke.............

575

*

8

—

1.4

_

___

Lyse..............

2,585

128

79

5.0

3.1

40

14

25

1

Malmön...........

1,343

64

21

4.8

1.6

15

14

1

Mo................

782

5

*

0.6

—

_

Mollösund.........

775

10

14

1.3

1.8

_

_

-

Näsinge...........

1,230

142

66

11.5

5.4

46

20

25

1

Partille............

8,191

18

*

0.2

—

—

_

_

Skee...............

5,549

369

237

6.6

4.3

215

167

48

_

Skredsvik ..........

1,581

3

1

0.2

0.1

_

_

Svarteborg.........

2,655

40

35

1.5

1.3

4

—

4

_

Svenneby ..........

1,274

55

41

4.3

3.2

31

21

10

_

Tanum............

5,149

109

70

2.1

1.4

36

36

_

_

Tjärnö ............

1,792

6

11

0.3

0.6

—

_

_

Tossene............

5,174

173

155

3.3

3.0

91

26

65

_

Västerlanda........

1,741

22

♦

1.3

—

—

_

_

Västra Frölunda____

12,057

61

33

0.5

0.3

16

_

16

_

Ytterby...........

1,289

7

*

0.5

—

—

—

—

Summa

137,547

3,189

2,190

2.3

1.6

1,454

779

669

6

Älvsborgs län

Alingsås...........

9,676

33

*

0.3

_

Borås.............

45,032

lil

119

0.2

0.3

5

5

Trollhättan........

15,277

158

72

1.0

0.5

19

19

Ulricehamn........

4,562

19

2

0.4

O.o

Vänersborg........

9,102

156

109

1.7

1.2

77

77

Åmål..............

6,850

35

♦

0.5

—

—

Angered...........

1,646

12

♦

0.7

Bengtsfors kpg.....

2,250

27

*

1.2

_

_

Dals-Ed...........

2,540

12

4c

0.5

_

_

Fors..............

2,155

13

12

0.6

0.6

_

_

Fritsla.............

2,804

*

11

_

0.4

2

2

Frändefors.........

3,605

16

—

0.4

Fuxerna...........

2,851

83

54

2.9

1.9

_

Färgelanda.........

2,739

7

4c

0.3

_

_

Högsäter..........

1,771

11

4c

0.6

_

_

_

Laxarby...........

2,033

14

4c

0.7

_

-

_

Lerum.............

4,353

8

4c

0.2

_

_

_

Melleruds kpg......

1,634

1

16

0.1

1.0

9

9

- I

—

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

99

Kommun

•

Invånar-antal
>/i 1937

Rapporterat an-tal hjälpsökande

Antal hjälp-sökande i %
av invånar-antalet

De

hjälptas

antal

«i/

In

1937

Därav

81/

11*

1936

81/

11*

1937

81/

11*

1936

1937

ar-

bets-

linjen

under-stöds-hj en

ung-

doms-

hjälpen

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Skållerud..........

2,909

8

15

0.3

0.5

Starrkärr ..........

3,984

*

10

—

0.3

7

—

7

—

Steneby...........

3,807

27

7

0.7

0.2

—

—

—

—

Torrskog...........

1,365

4

—

0.3

—

—

—

—

—

Valbo-Ryr.........

540

6

*

1.1

—

—

-i-

—

—

Vassända-Naglum...

5,157

32

21

0.6

0.4

—

—

—

Västra Tunhem ....

4,068

29

35

0.7

0.9

5

5

—

—

Örby..............

6,709

3

*

0.0

—

—

—

—

—

Summa

149,419

825

483

0.6

0.3

124

98

26

—

Skaraborgs län

Falköping..........

8,649

29

25

0.3

0.3

_

_

_

_

Hjo...............

2,893

11

—

0.4

—

—

—

—

_

Lidköping.........

10,843

55

64

0.5

0.6

19

19

_

_

Mariestad..........

6,321

33

58

0.5

0.9

—

—

_

_

Skara.............

7,095

12

11

0.2

0.2

—

—

_

_

Skövde ............

11,664

72

47

0.6

0.4

11

11

—

_

Tidaholm..........

4,391

115

49

2.6

1.1

16

16

—

—

Agnetorp..........

1,967

37

20

1.9

1.0

_

_

_

Karlsborg..........

2,183

13

*

0.6

—

—

—

—

_

Lyrestad...........

2,475

1

*

0.0

—

—

—

—

_

Mölltorp...........

1,873

11

*

0.6

—

—

—

—

_

Norra Kyrketorp ...

980

7

1

0.7

0.1

—

—

—

_

Stenstorp ..........

1,098

5

*

0.5

—

—

—

_

_

Vara kpg..........

2,277

9

2

0.4

0.1

2

—

2

—

Summa

64,709

410

277

0.6

0.4

48

46

2

—

Värmlands län

Arvika............

8,398

21

♦

0.3

_

_

_

__

_

Filipstad...........

4,682

32

11

0.7

0.2

—

—

—

—

Karlstad...........

27,081

328

205

1.2

0.8

46

12

34

—

Kristinehamn......

13,177

78

71

0.6

0.5

15

15

—

—

Arvika lk..........

4,794

42

17

0.9

0.4

17

2

15

_

Boda..............

1,375

5

*

0.4

—

—

—

—

_

Borgvik...........

832

7

*

0.8

—

—

—

—

—

By................

3,944

21

*

0.5

—

—

—

—

_

Dalby.............

3,671

2

*

0.1

—

—

—

—

—

Eda...............

6,317

134

40

2.1

0.6

• 27

16

10

1

Ekshärad..........

6,471

47

1

0.7

0.0

1

—

—

1

Frykerud..........

2,512

2

*

0.1

—

—

—

—

—

Fryksände.........

6,648

27

1

0.4

0.0

1

—

—

1

Glava .............

3,324

19

1

0.6

0.0

—

—

—

—

Grava .............

6,659

68

36

1.0

0.5

19

19

—

_

Grums.............

4,035

55

*

1.4

—

—

—

—

—

Lysvik............

3,114

11

1

0.4

0.0

1

—

—

1

Nedre Ullerud......

4,534

86

33

1.9

0.7

30

30

—

—

Nor...............

3,079

22

*

0.7

—

—

—

_

—

Norra Råda........

10,822

35

*

0.3

—

—

—

—

—

Ny................

1,515

17

1

1.1

0.1

1

—

1

—

Ransäter..........

6,000

27

5

0.5

0.1

3

3

—

—

Rämen............

2,733

27

2

1.0

0.1

—

—

—

—

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Kommun

Invånar-

antal

Vi 1937

Rapporterat an-tal hjälpsökande

Antal hjälp-sökande i %
av invånar-antalet

De

hjälptas

antal

»/

llt

1937

Dåra

V

81/

/18

1936

81/

/18

1937

81/

/18

1936

81/

lii

1937

ar-

bets-

linjen

under-stöds-hj en

ung-

doms-

hjälpen

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Sillerud............

2,704

34

*

1.3

Skillingmark.......

1,151

4

*

0.3

—

—

_

_

-

Stora Kii..........

3,752

9

*

0.2

—

_

_

_

_

Sunne lk ..........

8,780

36

—

0.4

—

_

_

.

_

Säffle kpg.........

3,700

1

*

0.0

—

_

_

_

_

Södra Finnskoga . . .

1,764

7

*

0.4

—

_

_

_

_

Östmark...........

3,458

1

*

O.o

_

_

_

_

_

Östra Emtervik ....

1,748

9

*

0.5

—

_

_

_

_

Östra Fågelvik.....

2,095

8

*

0.4

—

■ -

—

—

—

Summa

164,869

1,222

425

0.7

0.3

161

97

60

4

Örebro län

Örebro............

45,663

303

166

0.7

0.4

69

69

—

—

Almby............

4,480

8

2

0.2

O.o

2

2

Askersunds lk......

2,376

—

2

—

0.1

2

2

_

Grythyttan........

3,224

23

*

0.7

—

_

_

Hallsbergs kpg.....

2,784

16

15

0.6

0.5

15

15

_

_

Hammar...........

4,575

11

7

0.2

0.2

7

7

_

_

Hjulsjö............

2,015

1

—

O.o

_

_

_

_

Hällefors..........

5,709

31

1

0.5

O.o

_

_

_

_

Karlskoga.........

19,027

68

—

0.4

—

—

_

_

Kopparbergs kpg ...

1,952

17

*

0.9

—

—

—

—

_

Kumla............

9,928

7

♦

0.1

—

—

—

_

_

Kvistbro...........

3,559

18

—

0.5

—

—

_

_

_

Lerbäck...........

4,711

14

*

0.3

—

_

_

_

_

Ljusnarsberg.......

7,951

141

42

1.8

0.5

23

23

_

_

Ramsberg..........

3,350

34

*

1.0

—

—

—

—

_

Viby..............

3,785

5

*

0.1

—

—

_

—

_

Vintrosa ...........

1,513

2

*

0.1

—

—

—

—

—

Summa

126,602

699

235

0.6

0.2

118

116

2

—

Västmanlands lån

Arboga ............

4,899

80

37

1.6

0.8

8

_

8

_

Köping............

6,478

8

3

0.1

0.0

—

—

—

_

Sala...............

8,002

25

10

0.3

0.1

—

—

—

_

Västerås...........

33,834

5

5

0.0

O.o

—

—

—

—

Norberg...........

5,155

3

*

0.1

_

_

_

_

Västervåla.........

1,316

1

*

0.1

—

—

—

—

—

Summa

59,684

122

55

0.2

0.1

8

—

8

—

Kopparbergs lån

Falun.............

13,718

51

47

0.4

0.3

12

12

_

_

Hedemora.........

4,143

19

15

0.5

0.4

—

—

_

_

Ludvika...........

5,627

9

♦

0.2

—

—

—

_

_

Säter..............

2,256

11

*

0.5

—

—

—

—

—

Domnarvet........

15,050

47

12

0.3

0.1

_

_

_

Gagnef............

6,139

6

*

0.1

—

—

—

—

—

Grangärde .........

11,238

278

72

2.5

0.6

29

29

—

—

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

101

Kommun

Invånar-antal
Vi 1937

Rapporterat an-tal hjälpsökande

Antal hjälp-sökande i %
av invånar-antalet

De

hjälptas

antal

•v»

1937

Därav

81/

/12

1936

81/

/12
1937

31/

liz

1936

31/

liz

1937

ar-

bets-

linjen

under-

stöds-

linjen

ung-

doms-

hjälpen

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Husby............

6,349

2

*

0.0

Järna.............

7,499

33

*

0.4

_

_

_

Kopparbergs lk . . . .

7,069

75

*

1.1

—

_

_

_

_

Leksand...........

9,569

7

—

0.1

_

_

_

_

Ludvika lk........

5,069

31

2

0.6

O.o

_

_

_

_

Norrbärke.........

5,399

65

*

1.2

_

_

Rättvik...........

8,475

6

*

0.1

_

_

_

_.

Stora Tuna........

9,077

12

9

0.1

0.1

_

_

__

_

Säters lk..........

1,768

9

*

0.5

_

_

Vika..............

3,184

20

*

0.6

—

—

—

—

—

Summa

121,629

681

157

0.6

0.1

41

41

—

—

Gävleborgs län

Gävle.............

39,573

328

138

0.8

0.3

70

70

Hudiksvall.........

7,449

99

65

1.3

0.9

51

48

3

Söderhamn.........

11,025

337

193

3.1

1.8

151

101

50

—

Alfta.............

6,965

10

*

0.1

Arbrå.............

5,830

17

*

0.3

_

Bollnäs lk.........

11,327

42

__

0.4

_

Enånger...........

2,734

3

*

0.1

_

_

Forsa.............

4,592

9

4

0.2

0.1

4

4

Hanebo............

4,600

1

*

0.0

Harmånger........

3,231

21

*

0.6

_

Ljusdals lk........

8,945

28

*

0.3

_

Njutånger .........

4,481

16

2

0.4

0.0

2

1

1

Norrala...........

3,174

42

7

1.3

0.2

Ockelbo...........

8,862

12

*

0.1

_

_

Söderala...........

14,116

212

108

1.5

0.8

41

16

25

Trönö .............

1,673

23

3

1.4

0.2

Valbo.............

12,447

21

*

0.2

—

—

—

—

Summa

151,024

1,221

520

0.8

0.3

319

236

79

4

Västernorrlands län

Härnösand.........

12,254

72

83

0.6

0.7

18

18

Sollefteå...........

2,874

32

*

1.1

___

Sundsvall..........

18,484

127

92

0.7

0.5

16

7

9

—

Alnö..............

6,540

521

316

8.0

4.8

259

56

195

8

Arnäs.............

5,281

1

—

O.o

—

_

_

Attmar............

3,138

50

13

1.6

0.4

_

_

_

_

Bjärtrå ............

5,177

284

201

5.5

3.9

117

55

61

1

Boteå.............

1,686

1

1

0.1

0.1

_

_

Dal...............

1,289

23

10

1.8

0.8

_

_

_

_

Graninge..........

1,883

13

—

0.7

_

_

_

_

_

Gudmundrå........

15,292

326

233

2.1

1.5

156

153

_

3

Helgum...........

2,807

9

4

0.3

0.1

1

_

_

1

Hässjö............

4,400

164

91

3.7

2.1

68

34

30

4

Högsjö............

4,385

156

126

3.6

2.9

101

60

41

Ljustorp...........

2,571

23

*

0.9

—

—

_

_

_

Långsele...........

3,287

55

42

1.7

1.3

25

25

_

_

Njurunda ..........

11,712

420

240

3.0

2.0

237

76

159

2

Nora..............

3,389

120

80

3.5

2.4

58

18

40

—

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Kommun

Invånar-antal
l/i 1937

Rapporterat an-tal hjälpsökande

Antal hjälp-sökande i %
av invånar-antalet

De

hjälptas

antal

•i/

ht

1937

Därav

31/

/12

1936

31/

/12

1937

31/

lii

1936

1937

ar-

bets-

linjen

under-stöds-hj en

ung-

doms-

hjälpen

1

2

3

*

5

6

7

8

9

10

Nordingrå.........

3,487

45

19

1.3

0.5

1

1

Nätra.............

6,032

4

1

0.1

0.0

—

—

—

—

Selånger...........

3,422

4

—

0.1

—

—

—

—

—

Skog..............

996

12

—

1.2

—

—

—

—

—

Skön..............

14,507

741

538

5.1

3.7

439

159

280

—

Sollefteå lk.......

3,323

19

*

0.6

—

—

—

—

—

Styrnäs............

1,351

55

21

4.1

1.6

15

—

15

—

Säbrå .............

4,558

90

31

2.0

0.7

5

5

—

—

Timrå.............

9,365

300

255

3.2

2.7

192

33

147

12

Torp..............

9,537

26

*

0.3

—

—

—

—

—

Torsåker...........

1,252

24

4

1.9

0.3

4

—

4

—

Tuna..............

4,890

122

110

2.5

2.2

80

32

45

3

Tynderö...........

1,195

39

48

3.3

4.0

28

3

15

10

Vibyggerå.........

1,804

1

*

0.1

—

—

—

—

—

Ytterlännäs........

7,168

253

170

3.5

2.4

129

52

75

2

Summa

179,336

4,132

2,729

2.3

1.5

1,949

786

1,116

47

Jämtlands län

Östersund.........

15,200

78

31

0.5

0.2

—

—

—

—

Brunflo............

2,579

2

♦

O.i

_

_

_

- ■

__

Bräcke ............

2,545

15

*

0.6

—

—

—

—

—

Frösön............

4,408

27

*

0.6

—

—

—

—

—

Rödön .............

3,071

22

*

0.7

—

—

—

—

—

Ström.............

6,942

13

1

0.2

O.o

1

—

—

1

Ås................

1,865

3

*

0.2

—

—

—

—

—

Summa

36,610

160

32

0.4

0.1

1

—

—

1

Västerbottens län

Skellefteå..........

8,549

119

19

1.4

0.2

6

—

6

—

Umeå.............

12,814

75

37

0.6

0.3

—

—

—

—

Bureå.............

6,243

52

52

0.8

0.8

35

32

_

3

Bygdeå............

7,428

18

13

0.2

0.2

9

—

—

9

Byske.............

10,155

157

48

1.5

0.5

9

8

—

1

Degerfors..........

9,327

—

1

—

O.o

—

—

—

—

Dorotea...........

5,576

3

*

0.1

—

—

—

—

—

Holmsund.........

5,063

71

47

1.4

0.9

8

—

—

8

Hörnefors..........

3,911

18

—

0.5

—

—

—

—

—

Jörn..............

5,824

1

*

0.0

—

—

—

—

—

Nordmaling........

9,501

3

*

O.o

—

—

—

—

—

Skellefteå lk.......

26,491

171

81

0.6

0.3

56

50

—

6

Umeå lk...........

13,856

6

*

O.o

—

—

—

—

—

Vännäs kpg........

1,793

37

9

2.1

0.5

2

—

—

2

Summa

126,531

731

307

0.6

0.2

125

90

6

29

Norrbottens län

Boden .............

6,733

55

21

0.8

0.3

11

4

7

—

Haparanda.........

2,634

80

30

3.0

1.1

26

5

19

2

Luleå.............

13,387

182

155

1.4

1.2

113

17

82

14

Piteå..............

3,444

64

38

1.9

1.1

5

—

—

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

103

Kommun

Invånar-

antal

V, 1937

Rapporterat an-tal hjälpsökande

Antal hjälp-sökande i %
av invånar-antalet

De

hjälptas
antal

lil

lil

1937

Därav

31/

lii

1936

31/

/1*

1937

31/

/12

1936

31/

lii

1937

ar-

bets-

linjen

under-stö ds-linjen

ung-

doms-

hjälpen

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Gällivare..........

19,807

391

226

2.0

1.1

106

100

6

Hortlax...........

4,514

34

35

0.8

0.8

5

—

—

5

Jukkasjärvi........

17,446

331

279

1.9

1.6

149

35

114

—

Karl Gustaf........

3,190

4

*

0.1

—

—

—

—

—

Nederkalix.........

14,213

647

474

4.6

3.3

271

125

125

21

Nederluleå.........

10,979

67

48

0.6

0.4

18

14

4

—

Nedertorneå........

4,589

135

151

2.9

3.3

65

5

38

22

Norrfjärden........

4,949

25

15

0.6

0.3

4

—

—

4

Piteå lk...........

14,467

87

47

0.6

0.3

10

—

—

10

Råneå.............

8,967

158

142

1.8

1.6

58

30

28

—

Töre..............

4,833

134

41

2.8

0.8

3

3

—

—

Överluleå..........

9,491

32

12

0.3

0.1

4

1

3

—

Summa

143,643

2,426

1,714

1.7

1.2

848

339

420

89

104

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

Bilaga B.

Förteckning å statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
under tiden V7 1933—3% 1937 från anslag till statliga samt statliga oell
kommunala beredskapsarbeten.

Dag för
beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

Anvisat

belopp

Under budgetåret 1933/1934 beviljade medel (se specifice-rad förteckning prop. 231/1935, sid. 82) ..............

2,999,689

2,999.689

Under budgetåret 1934/1935 beviljade medel (se specifice-rad förteckning prop. 265/1936, sid. 131)..............

2,999,895

2,999.895

Under budgetåret 1935/1936 beviljade medel (se specifice-rad förteckning prop. 300/1937, sid. 73) ..............

1,459,060

1,459,060

Fr. o. m. Vj—sl/i2 1936 beviljade medel (se specificerad
förteckning prop. 300/1937, sid. 77) ..................

961,660

961,660

1937

2,/i

Utgrävning av källare samt stensättning vid Stockholms
slott ..............................................

40,000

40,000

Iståndsättande av statens fiskehamn vid Glommen, Hal-

lands län ..........................................

27,000

27,000

Hamn för mindre båtar vid Båtskärsnäs i Nederkalix s:n,
Norrbottens län ....................................

71,900

64,700

Fortsatt utbyggnad av Donsö fiskehamn i Styrsö s:n, Göte-borgs och Bohus län................................

30,700

20,000

V*

Bergsprängning vid statens historiska museums nybygg-nad ................................................

80,000

80,000

4/e

Vissa kompletteringsarbeten vid den s. k. Sotenkanalen,

Göteborgs och Bohus län............................

38,000

38,000

Summa för budgetåret 1936/1937

1,249,260

1,231,860

Kungl. Maj:ts proposition nr 284-

105

Bilaga C.

Förteckning å statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats

under tiden Vt 1937 —28A 1938 från anslag till statliga och kommunala

beredskapsarbeten.

A n v

i s a t

summa

kronor

därav för
budgetåret
1937/1938
kronor

1,175,150

400,000

49,000

49,000

106,200

106,200

36,000

36,000

47,700

47,700

53,300

53,300

40,000

40;000

720

720

81,000

81,000

69,500

69,500

79,000

79,000

252,000

252,000

76,300

76,300

100,900

100,900

499,500

499,500

27,800

27,800

95,400

95,400

3,245,200

1,100,000

58,500

58,500

36,000

36,000

51,400

51,400

Dag

för

beslut

1937

16/7

23/7

30/7

Arbetsföretag

Totalkost nad kronor -

Väganläggning Marstrand—Tjuvkil, Göteborgs och

Bohus län....................................

Vissa arbeten vid Bohus fästningsruin, Göteborgs
och Bohus län................................

Fiskehamnsanläggning vid Styrsö-Tången, Göteborgs
och Bohus län................................

Brygga i Stora Tjörnekalvs hamn, Göteborgs och

Bohus län ....................................

Småbåtshamn vid Björkö, Göteborgs och Bohus län
Lastbrygga vid Sannäs, Göteborgs och Bohus län

Ytterligare arbeten vid Gustavsviks torrdocka, Högsjö
s:n, Västernorrlands län....................

Ytterligare kostnad för vissa arbeten vid landsfiskalsbostället
i Karesuando, Norrbottens län ..

Ändrings- och tillbyggnadsarbeten vid den stiftelsen
Norrbottens läns arbetsstugor tillhöriga försöks gården

i Pålkem..............................

Förbättring av statens fiskehamn i Stenshamn, Blekinge
län ....................................

Förbättring av statens fiskehamn i Hanö, Blekinge

län ..........................................

Fiskehamnsanläggning i Mollösund, Göteborgs och
Bohus län....................................

Fortsatt utbyggnad av fiskehamn vid Donsö, Göteborgs
och Bohus län..........................

Fiske- och motorbåtsliamn vid Gottskär, Hallands
län ..........................................

Hamn för mindre båtar i Lysekil................

Ombyggnad av bron över Strömsån i Strömstad ..

Bro över Lysekilsbanan vid Bua höjd, Göteborgs
och Bohus län................................

Bro över Ångermanälven vid Sandö jämte tillfartsvägar,
Västernorrlands län ....................

Ombyggnad av bro över Utansjöån, Västernorrlands
län ..........................................

Vägbro över statens järnvägar vid Utansjö, Västernorrlands
län ................................

Bro över Tunbybäcken, Västernorrlands län......

1.237.000

49.000
118,000

40.000

53.000
59,250

40.000
720

81.000
69,500

79.000
280,000

76.300

112,200

555.000
55,760

106.000

3.416.000

65.000

40.000

64.300

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 284■

Dag

för

beslut

Totalkost-

nad

kronor

Anvisat

Arbetsföretag

summa

kronor

därav för
budgetåret
1937/1938
kronor

1937

30/7

Bro över Ångermanälven vid Eds kyrka, Väster-norrlands län ................................

295,700

236,500

236,500

Ombyggnad av bro över Husumån, Västernorrlands
län ..........................................

120,000

108,000

108,000

Bro över Bryngesån, Västernorrlands län ........

56,800

51,100

51,100

24/9

Nytt yttertak å byggnaden nr 2 i Landskrona fäst-ning..........................................

77,500

77,500

77,500

30/9

Omläggning och förbättring av den s. k. kustlands-vägen mellan Högom och Bergeforsen, Västernorr-lands län ....................................

1,061,400

955,200

500,000

5/11

Anläggningsarbeten vid Norrlands trädgårdsskola i
Söråker, Västernorrlands län ..................

57,850

57,850

57,850

12/11

Iståndsättning och konservering av Gudmundrå
kyrkoruin, Västernorrlands län ................

6,000

6,000

6,000

19/11

Ytterligare kostnad för växthus å länsresidenstom-ten i Umeå ..................................

800

800

800

26/11

Bro över Nordre älv, Göteborgs och Bohus län ..

360,300

334,100

334,100

10/12

Ytterligare kostnad för uppmuddring av Karlskrona
östra farled, Blekinge län......................

12,000

12,000

12,000

Omläggning av vägen Dingle—Gravarne mellan
Brygge och Evjå, Göteborgs och Bohus län____

240,000

204,000

150,000

Omläggning av vägen från Uddevalla stads gräns
vid Kuröd till Älvsborgs läns gräns vid Risån,
Göteborgs och Bohus län......................

702,000

596,700

300,000

Fiskehamn vid Stenvik, Västernorrlands län......

75,000

67,500

67,500

Småbåtshamn vid Kängsön, Norrbottens län......

99,630

89,600

89,600

1938

14/1

Vissa arbeten i Bodens fästning..................

32,000

32,000

32,000

21/1

Omläggning av vissa delar av vägen Sam—Sannäs
—Knäm, Göteborgs och Bohus län ............

321,000

304,900

100,000

28/1

Fiskehamnsanläggning vid Junibosand, Västernorr-lands län .................................

150,000

135,000

135,000

18/2

Förbättring ''av statens fiskehamn vid Lörudden,
Västernorrlands län............................

51,000

51,000

51,000

Omläggning av vägen Svenneby nya kyrka—Gullön,
Göteborgs och Bohus län......................

142,300

135,100

50,000

Omläggning m. m. av viss del av vägen Sollefteå—
Junsele, Västernorrlands län....................

153,200

130,200

50,000

Omläggning av vissa delar av vägen Lucksta—
Hassel, Västernorrlands län....................

163,200 |

130,500 |

50,000

Summa |

10,774,710 |

9,896,120 |

5,719,170

Kungl. Maj:ts proposition nr 284-

107

Bilaga D.

Förteckning å kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats

under tiden Vt 1933—s0/6 1937 från anslag till kommunala samt statliga

och kommunala beredskapsarbeten.

Total

kostnad

kronor

Beviljade
lån o. stats-bidrag
kronor

12,095,563

7,783,078

23,845,435

7,342,355

4,535,197

1,944,180

1,665,246

817,515

40,500

8,100

262,000

131,000

57,000

54,150

511,700

332,600

15,000

7,500

48,000

16,800

16,400

12,300

12,000

9,000

77,350

73,480

50,700

48,170

38,700

36,770

35,100

33,350

24,950

23,700

8,800

8,360

19,520

13,660

34,650

19,060

17,700

15,930

10,065

9,060

32,250

24,190

46,400

41,760

3,024,031

1,736,455

Dag för
beslut.

1937

"/«

äo/i

9/4

7*

l7s

Ve

ll/e

Arbetsföretag

Under budgetåret 1933/1934 beviljade medel (se specificerad
förteckning prop. 231/1935, sid. 86) ............

Under budgetåret 1934/1935 beviljade medel (se specificerad
förteckning prop. 265/1936, sid. 133)............

Under budgetåret 1935/1936 beviljade medel (se specificerad
förteckning prop. 300/1937, sid. 74) ............

Fr. o. m. lh 1936 t. o. m. sl/is 1936 beviljade medel (se
specificerad förteckning prop. 300/1937, sid. 78) ......

Avloppsledningar för vissa områden i Kalmar..........

Utvidgning av Östhammars stads vatten- och avloppsledningsnät
........................................

Vatten- och avloppsledningsanläggning å Ulvön, Nätra
s:n, Västernorrlands län..............................

Kajanläggning i Oskarshamn ..........................

Kajanläggning i Luleå ................................

Begravningskapell, Timrå s:n, Västernorrlands län ......

Bad- och tvättstuga i Kalix municipalsamhälle, Norrbottens
län ....................................

Två parkeringsplatser, Kville s:n, Göteborgs och Bohus
län ............................................

Diverse arbeten vid följande skolor i Alnö s:n, Västernorrlands
län:

Gustavsbergs skola ............................

Hovids » ............................

Kyrkskolan ............................

Uslands skola............................

Näsets » ............................

Karlsviks » ............................

Göteborgs och Bohus län

norrlands län

Reparation av skolhus, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus
län ............................................

D:o Bro s:n, Göteborgs och Bohus län..............

Restaurering av Lyse kyrka, Göteborgs och Bohus län ..

lands län

Summa för budgetåret 1936/1937

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Bilaga E.

Förteckning å kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats

under tiden 7n 1937—27s 1938 från anslag till statliga oell kommunala

beredskapsarbeten.

Dag för
beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnad

kronor

Beviljat

statsbidrag

kronor

1937

2/7

Restaurering av Brastads kyrka, Göteborgs och Bohus län

53,000

47,700

Omändringsarbeten vid samrealskolan i Söderhamn......

75,000

37,500

16/7

Elektriskt ledningsnät i Lyse s:n, Göteborgs och Bohus län

65,000

39,000

Reparation av Torsåkers och Dals prästgårdar, Västernorr-lands län ......................................

55,090

44,070

Uthusbyggnad vid skolan i Runeåberg, Helgums sm,
Västernorrlands län..........................

2,580

1,290

Begravningskapell m. m., Byske s:n, Västerbottens län ..

35,330

26,500

Skolbyggnader i Vitån, Jämtön och Prästholm, Råneå s:n,
Norrbottens län ........................

162,250

146,030

23/7

Restaurering av Indals kyrka, Västernorrlands län......

63,965

51,170

30/7

Restaurering av Näsinge kyrka, Göteborgs och Bohus län

46,000

41,400

17/9

Lek- och idrottsplats i Skärhamns mun.-samhälle, Göte
borgs och Bohus län.....................

123,000

75,850

24/9

Ekonomibyggnad vid kommunalhuset, Långsele s:n, Väster-norrlands län ........................

17,500

12,250

30/9

Väg från kustlandsvägen genom Färsta och Filland till
vägen Tunadal—Alderholmens färjställe, Västernorr-lands län ............................

75,800

60,600

Väg från Kyrkbacken i Timrå till Bandsjövägen i Horsilje,
Västernorrlands län .................

91,600

73,200

8/10

Ekonomibyggnader å Kville prästgård, Göteborgs och
Bohus län....................

43,000

32,250

Kapell å Sydkoster, Tjärnö s:n, Göteborgs och Bohus län

85,130

63,850

Tillbyggnad av kommunalhuset, Sköns s:n, Västernorr-lands län .................

128,500

102,800

15/10

Väganläggning i Hjälmedal, Brastads s:n, Göteborgs och
Bohus län........................

15,145

13,630

29/10

Gasmaskfabrik, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus län ..

450,000

360,000

Planering av skoltomt i Båtskärsnäs, Nederkalix s:n, Norr-bottens län ..................

20,000

18,000

5/11

Diverse arbeten vid eckl. boställen i Näsinge och Lomme-lands star, Göteborgs och Bohus län............

107,350

96,620

Avloppsledningar i Tidaholm...............

46,550

23,280

Spåromläggning vid Filland, Sköns sm, Västernorrlands län

80,000

72,000

Värmeanläggning m. m. för verkstadsskolan å Strömbacka
och länslasarettet i Piteå..............

356,500

249,550

12/11

Vattenledningsanläggning i Marstrand................-.

220,000

198,000

Kungl. Majlis proposition nr 284.

109

Dag för
beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnad

kronor

Beviljat

statsbidrag

kronor

1937

12/11

Avloppsledningsanläggning, Grundsunds s:n, Göteborgs och
Bohus län..........................................

44,200

33,150

Omläggning av Göteborgsvägen i Uddevalla ............

548,500

393,600 1

Väg Fjällbacka—Sälvik, Kville s:n, Göteborgs och Bohus

35,000

210,000

33,200

199,500

Väg Hälle—Hällesmörk, Lommelands s:n, Göteborgs och
Bohus län..........................................

Vatten- och avloppsledningsanläggning, Hässjö s:n, Väster-norrlands län ......................................

398,000

230,000 8

Dränering kring kyrkan m. m., Sköns s:n, Västernorr-lands län ..........................................

18,665

16,800

19/11

Ytterligare arbeten å Bro kyrka, Göteborgs och Bohus län

10,580

7,940

Ekonomibyggnader å eckl. boställena Ingalseröd och Stale,
Skee sm, Göteborgs och Bohus län ..................

13,180

9,890

Diverse arbeten å eckl. boställena Skee prästgård och Övre
Eigst, Skee s:n, Göteborgs och Bohus län ............

84,285

75,860

Ytterligare arbeten å Tuna kyrka, Västernorrlands län ..

13,830

11,060

Vatten- och avloppsledningsanläggning (etapp II), Njurunda
s:n, Västernorrlands län..............................

303,000

196,950

10/12

Väg till Axtveten, Bro s:n, Göteborgs och Bohus län----

19,620

16,680

Omläggning av vatten- och avloppsledningar i Söderhamn

289,000

144,500

17/12

Vatten- och avloppsledningsanläggning, Tuna s:n, Väster-norrlands län ......................................

227,000

100,000 3

Utvidgning av Timrå kyrkogård, Västernorrlands län....

60,980

30,490

Utfartsväg från Timrå kyrka, Västernorrlands län ......

20,000

16,000

1938

14/1

Gatuarbeten i Skönsmons mun.-samhälle, Västernorrlands

332,000

150,000 4

Kyrkogårdsmur å Seskarö, Nedertorneå s:n, Norrbottens

18,000

100,000

16,200

75,000

21/1

Breddning m. m. av Döderhultsvägen i Oskarshamn ....

Vatten- och avloppsledningsanläggning, Bjärtrå s:n, Väster-norrlands län ......................................

308,000

80,000 5

28/1

Väg Sämstad—Kärr, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus län

19,900

17,910

4/2

Vägomläggning i Ekeberga s:n, Kronobergs län..........

27,600

23,400

11 2

Gas-, vatten- och avloppsledningsarbeten i Karlskrona ..

456,000

75,000 6

25/2

Väg- och gatuarbeten, Kungshamns s:n, Göteborgs och
Bohus län..........................................

18,900

11,340

Summa

5,994,530

3,851,010

Beviljat för budgetåret 1937/1938, totala statsbidraget 493,600.
» » » » » » 298,500.

» » » » » » 181,600.

> » » » » » 298,800.

» » » » » » 231,000.

» » » » » 228,000.

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Bilaga F.

Förteckning över den S1/i2 1937 avslutade statliga beredskapsarbeten.

Kon-

selj-

dag

Arbetsföretag

Total-

kost-

nader

kronor

Härav
av stats-medel

kronor

Utförda

dags-

verken

Rap-

port-

mån.

Medel-för-tjänst
per 8 t.
arbets-dag

kronor

Dags-

verks-

kost-

nad

kronor

1

2

3

4

6

6

7

1 8

T. o. m. sl/i2 1936 avslutade arbeten
(se specificerad förteckning prop.
300/1937, sid. 81) ................

5,421,859

5,094,452

237,230

9:28

21:47

! 1933
*78

Anläggning av fiskehamn vid Brante-vik, Kristianstads län ............

237,000

213,300

14.754

36

6:90

14: 46

16/9

Underhållsarbeten å farleder i Bohus-län:

Kyrkesundet ..................

19,700

19,700

553

7:97

35: 62

Kalvsundet....................

15,100

15,100

643

—

7:86

23:48

1934

lsh

Odlings-, diknings- och vägarbeten
m. m. vid trädgårdsskolan för Norr-land i Söråker, Västernorrlands län

52,860

42,620

10,093

36

4: 32

4:22

S4A>

Fiskehamn å Mollsten, Stockholms län

217,500

210,900

10,414

24

9: 62

20:27

"/lO

Utvidgning av statens fiskehamn vid
Byxelkrok, Kalmar län ..........

70,000

59,500

3,791

15

6:93

15:70

30In

Omläggning och rötning av västkust-banan inom Falkenbergs stad ....

174,341

174,341

7,100

_

9:35

24: 56

1935

*/3

Upprensning av strömstråk i Kalix
älv, Norrbottens län..............

24,369

12,870

2,444

5

5: —

5:27

“/«

Anläggande av en laxdamm vid Hytt-ön i Älvkarleby s:n, Uppsala län..

41,670

39,000

3,343

14

10:60

11: 67

7»

Varmvattensanläggningar i vissa bo-stadshus vid tvångsarbetsanstalten
i Landskrona....................

6,500

6,500

162

10:03

40:12

‘79

Vissa arbeten vid Stockholms slott..

39,916

39,916

2,564

27

10:80

15:57

27io

Fiskehamnsanläggning vid Svanhalla

26,500

26,500

1,467

10

7:44

18:06

D:o vid Resö......................

125,000

118,750

7,718

21

7: 66

15:39

D:o vid Rörö......................

82,300

74,070

4,477

—

8: 39

16: 54

713

Ändrings- och reparationsarbeten vid
statens tvångsarbetsanstalt i Lands-krona ............................

9,800

9,800

441

10: —

22:22

1936

>%

Parkeringsplats å Skansen, Stockholm

11,332

7,500

251

2

13:49

29:88

Kungl. Maj.ts proposition nr 2S4

lil

Kon-

selj-

dag

Arbetsföretag

Total-

kost-

nader

kronor

Härav
av stats-medel

kronor

Utförda

dags-

verken

Rap-

port-

mån.

Medel-för-tjänst
per 8 t.
arbets-dag

kronor

Dags-

verks-

kost-

nad

kronor

1

2

3

4

5

6

7

8

1936

10/7

Konservering vid Kalmar slott......

5,000

4,000

341

8

8: —

11:73

80/io

Materialbod vid vanföreanstalten i

Härnösand ......................

7,037

7,750

181

—

12: 65

42:82

4/»

Kajbyggnad vid Leppäniemi å Seskarö,

Norrbottens län..................

100,000

90,000

2,791

10

9: 23

32: 25

18/l2

Beställning av 4 flygplan från E. Spar-

mann............................

121,120

100,000

3,484

10

13: 22

28:70

1937

19k

Iståndsättande av statens fiskehamn

vid Glommen, Hallands län......

27,000

27,000

302

6

6:76

89:40

Hamn för mindre båtar vid Båt-

skärsnäs, Nederkalix s:n, Norrbot-

tens län.........................

71,900

64,700

2,906

8

8: 69

22: 26

16/,

Vissa arbeten vid Bohus fästnings-

ruin, Göteborgs och Bohus län____

43,362

43,362

2,836

5

10:50

15: 24

Summa och medeltal för år 1937

1,529,307

1,407,179

83,056

—

8:12

16:94

Summa summarum och medeltal

6,951,166

6,501,631

320,286

—

8:55

20:30

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Bilaga G.

Förteckning över den S1/i2 1937 avslutade kommunala beredskapsarbeten.

Kon-

selj-

dag

Arbetsföretag

Total-

kost-

nader

kronor

Härav

av

stats-

medel

kronor

Utförda

dags-

verken

Rap-port-ör å-nader

Medel-för-tjänst
per 8-t.
arb.dag
kronor

Dags-

verks-

kost-

nad

kronor

1

2

3

4

5

6

7

8

1933

T. 0. m. 3,/i2 1936 avslutade arbeten
(se specificerad förteckning prop.
300/1937, sid. 83) ................

28,782,205''

12/399,644

855,044

9:27

14:74

M/lO

Folkskolebyggnader i följande distrikt
i Norrbottens län:

Jokkmokk......................

169,775

120,000

7,341

24

7: 69

16:35

Hietaniemi......................

24,822

16,125

1,168

8

5:71

13:80

Korpilombolo...................

112,742

101,460

5,921

22

8:39

17:18

Junosuando (skolhus jämte uthus i
Kärendöjärvi) ................

47,104

41,130

2,169

28

5: 45

18:95

10/ll

1934

Skolhus jämte uthus i Västertåsjö, Tå-sjö s:n, Västernorrlands län ......

37,465

26,910

1,800

21

6: —

14:95

2/s

Nybyggnad för Luleå stads undervis-ningsanstalter ....................

233,789

140,273

6,554

20

13: 59

21:40

"A

Skolhus i Brattbäcken, Tåsjö s:n,
Västernorrlands län................

27,175

19,930

1,650

_

6: —

12:08

•/»

Skolhus i Trundön, Norrfjärdens s:n,
Norrbottens län..................

26,392

22,160

1,119

13

8:14

19:80

Skolhus i Risön, Nederkalix s:n, Norr-bottens län......................

69,525

58,600

1,659

16

10: 81

35:32

;,9/8

Skolhus i Sörviken, Borgvattnets s:n,
Jämtlands län....................

14,339

9,281

658

_

6:99

14:10

2/11

Utbyggnad av oceankajen i Hälsing-borg ............................

1,281,392

256,257

17,481

15

10:87

14: 66

23/n

Ombyggnad av rådhuset i Söderhamn

161,268

64,500

4,567

14

9:75

14:12

7/l2

1935

Restaurering av Nora församlings
kyrka, Västernorrlands län........

51,926

32,700

3,319

11

12:05

9:85

«/«

Ombyggnad av gamla skolhuset till
kommunalhus i Asarum ..........

29,381

8,450

1,004

7

8:33

8:42

7»

Idrottsplats i Skuru, Nacka s:n, Stock-holms län........................

41,941

6,510

1,076

11

12:16

6: 05

,5/6

Regnvattenledning i Kalmar........

85,375

17,075

5,349

18

8:46

3:19

7»

Pump- och reningsverk för Skönsbergs
municipalsamhälle................

190,091

88,900

2,447

11

13:92

36:33

■v*

Gymnastikhus i Forsse och Hamre
m. m., Långsele s:n, Västernorrlands
län (3 företag)....................

38,566

21,770

1,158

13

7:34

18: 80

30/8

Varmbadhus jämte brandstation, Asa-rums s:n, Blekinge län............

59,388

34,000

1,625

15

8:73

20:92

1 Siffrorna korrigerade i förhållande till uppgifterna i prop. 300/1937.

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

113

Kon-

selj-

dag

Arbetsföretag

Total-

kost-

nader

kronor

Härav

av

stats-

medel

kronor

Ut-

förda

dags-

verken

Rap-

port-

måna-

der

Medel-

för-tjänst
per 8 t.
arbets-dag
kronor

Dags-

verks-

kost-

nad

kronor

1

2

3

4

5

6

7

8

1935

50/s

Kommunalhus i Bro s:n, Göteborgs
och Bohus län....................

45,600

29,620

1,672

10

7: 14

17:72

Ombyggnad av tullhuset i Söderhamn

66,022

23,830

1,139

12

10: 51

20:92

V»

Tillbyggnad av samrealskolans gym-nastikhus i Oskarshamn..........

43,449

16,920

1,070

11

11:22

15:81

19/«

Vattenreningsanläggning i Bräcke m:e,
Jämtlands län....................

40,250

10,500

1,452

7

9: 86

7:23

10/lO

Gymnastikhus vid samrealskolan i
Nederkalix s:n, Norrbottens län ..

113,600

51,000

2,290

11

12: 72

22:27

V»

Skolhus i Amalieberg, Hogdals s:n,
Göteborgs och Bohus län ........

31,673

22,171

1,221

13

6: 69

18:16

Skolhus i Nordby, Hogdals s:n, Göte-borgs och Bohuslän..............

22,709

15,850

1,029

13

7:25

15: 40

Kommunalhus i Medby, Hogdals s:n,
Göteborgs och Bohus län..........

16,501

11,430

711

7

7:08

16:08

Uthus vid Medby ålderdomshem, Hog-dals s''n, Göteborgs och Bohus län..

3,360

2,480

220

9

.

6:57

11:27

*/n

Byggnad inrymmande brandstation,
arrestlokaler, skolkök m. m., ljus-dals s:n, Gävleborgs län..........

90,196

11,380

2,514

11

9: 79

4: 53

Arrestlokal i Selånger, Tuna polis-distrikt, Västernorrlands län......

38,500

17,150

1,135

8

10:46

15:11

29/n

Tillbyggnad av länslasarettet i Luleå

170,900

85,450

4,207

11

11:45

20: 31

Personalbostadshus vid länslasarettet
i Gällivare ......................

96,500

48,250

1,518

9

12:23

31:78

20/ia

Skolhus i Bullerbo, Graninge s:n, Väs-ternorrlands län..................

18,346

9,095

587

12

7:87

15:48

1936

Restaurering och tillbyggnad av Alnö
kyrka, Västernorrlands län........

100,630

50,000

2,491

15

11:23

20:03

9/i

Byggnader för folkskoleväsendet, Skee
s:n, Göteborgs och Bohus län (14
företag) ..........................

34,303

20,991

2,165

8

6:70

9: 67

Utvidgning av vatten- och avlopps-ledningsnätet i Arboga............

100,896

20,179

5,421

17

9:90

3: 76:

7»

Om- och tillbyggnad av länslasarettet
i Karlskrona ....................

1,111,302

411,140

30,384

19

9: 69

13: 52l

Restaurering av Kristinehamn—Var-nums kyrka......................

177,643

21,000

2,595

11

11:76

1

8:091

“/•

Arrestbyggnad i Nyland, Ytterlännäs
s:n, Västernorrlands län ..........

35,703

16,790

66£

7

j 13:15

25:08''

S9/f.

Vattenledningsanläggning i Melleruds
köping, Älvsborgs län ............

316,056

58,700

7,640

! 17

9: 37

7:68

7»

Ombyggnad av skolhus i Fröland,
Säbrå s:n, Västernorrlands län ....

29,899

21,520 936

3

12: 43

22: 95

Ombyggnad av skolhus i Offer, Boteå
s:n, Västernorrlands län ..........

24,854

14,720 931

8

11:36

15:78

lii hant/ till riksdagens protokoll 19H8. 1 sami. Nr 284.

8

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Kon-

selj-

dag

Arbetsföretag

Total-

kost-

nader

kronor

Härav

av

stats-

medel

kronor

Ut-

förda

dags-

verken

Rap-

port-

måna-

der

Medel-

för-tjänst
per 8 t.
arbets-dag
kronor

Dags-

verks-

kost-

nad

kronor

1

2

3

4

5

6

7

8

i 1936

3/9

Restaurering av Dals kyrka, Väster-norrlands län....................

53,683

27,980

1,456

11

12:25

19:20

Begravningskapell, Hässjö s:n, Väster-norrlands län....................

9,294

5,66C

399

6

7:53

14:30

Värme- och sanitetsanläggning i Alnö
församlings kyrkoherdeprästgård,

Västernorrlands län ..............

17,121

12,100

717

10

10:18

16:85

Arkiv vid Bjärtrå församlings präst-gård, Västernorrlands län ........

5,040

3,024

267

7

7: 97

11:32

Brandstation i Bureå municipalsam-hälle, Västerbottens län ..........

8,159

3,880

285

5

8: —

13:60

i 10/»

Begravningskapell i Sturkö s:n, Ble-kinge län........................

3,806

2,990

477

4

4:80

6:27

Begravningskapell i Lysekil..........

23,553

5,000

338

3

9:86

14:78

Ladugårdsbyggnad vid lönebostället
Vattneröd nr 1, Tossene pastorat,
Göteborgs och Bohus län..........

12,465

6,000

791

7

6:-

7:58

Ombyggnad av klockstapeln vid Grän-gesbergs kapell, Grangärde s:n, Kop-parbergs län......................

5,425

980

158

2

9:77

6: 20J

Logbyggnad vid ålderdomshemmet,
Grangärde s:n, Kopparbergs län ..

13,870

3,000

620

r

O

9:37

4:83;

S0/l0

Om- och tillbyggnad av skolhus i
Svälte, Askums s:n, Göteborgs och
Bohus län........................

22,405

13,360

1,133

8

6:76

11:79

Restaurering av Svenneby kyrka,
Göteborgs och Bohus län ........

36,715

22,050

1,699

8

7:82

12:98

V»

Tornbyggnad för Tuna kyrka, Väster-norrlands län....................

107,354

63,460

2,153

6

10:85

29: 47

18/n

Kajbyggnad i Söderhamn ..........

133,078

86,501

1,877

5

10:98

46:08

1937
i 27>

Avloppsledningar för områdena vid
Johannesberg och Nyhem, Kalmar

41,100

8,100

2,256

7

8: 74

3:59

2»/i

Vatten- och avloppsledning anläggning
å Ulvön, Nätra s:n, Västernorrlands
län.................... ........

72,430

54,150

3,391

7

7: 20

15: 97

7’

Kajanläggning i Luleå..............

17,346

7,500

603

4

11:35

12: 42<

7/6

Tvättstuga i Kalix m:e, Norrbottens
län..............................

22,718

12,300

215

2

11: —

57: 251

4/«

Reparationsarbeten å gamla skolhuset
i Brastad, Göteborgs och Bohus län

22,621

15,930

1,129

5

8:—!

14: 10;

“/•

Reparation vid Skönsbergs folkskola,
Västernorrlands län ..............

50,731

41,760

2,015

4

14:02

20: 72;

Summa och medeltal för år 1937

6,110,262

2,471,922

164,041

—

9:77

15: 07

i

Summa summarum och medeltal

34,892,467

15,071.566

1,019,085

—

9:35

14: 79

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

115

Bilaga H.

Förteckning över den 31/i2 1937 avslutade skenfria korsningar.

Kon-selj- Plats för arbete

dag

1

Total-

kost-

nader

kronor

Härav av
anslaget
till sken-fria kors-ningar

kronor

Utförda

dags-

verken

Medel-förtjänst
; per 8-t.
arb.dag

kronor

Dags-

verks-

kostnad

kronor

1

2

3

4

5

6

7

1933

Före den sl/ia 1936 avslutade arbeten (se
specificerad förteckning prop. 300/1937,
sid. 88)..............................

1

7,968,351

6,475,148

321,507 8:60

20:14

27/l0

Åshammar, Gävleborgs län..............

82,013

66,263

2,983

8:20

22:21

Sandnäset, Jämtlands län ..............

105,000

94,000

6,229 7:14

15:09

10/n

Kärr, Göteborgs och Bohus län..........

140,047

124,540

3,813

6:95

32: 66

1934

23/S

Kungsängen, Uppsala län ..............

34,001

30,600

905

10:88

33: 81

M/6

Spånga, Stockholms län ................

341,755

336,755

7,643

13: 21

44:06

Nyvång, Kristianstads län..............

199,195

189,044

8,939

7:12

21:15

Djupa, Gävleborgs län..................

99,458

87,897

6,026

6:70

14:59

Högvallen, Gävleborgs län..............

146,750

135,000

8,250

7:78

16:36

30/n

Falkenberg ............................

611,292

200,183

17,720

9:35

11

30!

1935

7»

Fägre, Skaraborgs län ..................

42,258

42,258

2,461

7: 40

17: 17

“/•

Ljusne, Gävleborgs län ................

58,470

47,000

1,888

9: 05

24: 891

1936

31/1

Tösse, Älvsborgs län....................

25,306

20,056

1,068

7:02

18

W

7/„

/2

Bergsåker, Västernorrlands län..........

185,000

130,600

6,000

12:30

21

77:

30/4

Virsbo, Västmanlands län ..............

46,142

36,900

1,268

8: 86

29

10

Summa och medeltal för år 1937

2,116,087

1,541,096

75,193

8:88

20

50

Summa summarum och medeltal

10,085,038

8,016,244

396.700

8:65

20

21

1 Siffrorna korrigerade i förhållande till uppgifterna i prop. 300/1937.

lif?

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Bilaga I.

Förteckning över den 31,/i2 1937 avslutade bro- och hamnföretag.

Kon-

selj-

dag

Slag av arbete

Total-

kost-

nader

kronor

Härav

av

anslaget
till broar
och

hamnar

kronor

Ut-

förda

dags-

verken

Medel-för-tjänst
per 8-t.
arb.dag

kronor

Dags-

verks-

kost-

nad

kronor

1

2

3

4

5

6

7

Broar.

Före den SI/is 1936 avslutade arbeten
(se specificerad förteckning prop.
300/1937, sid. 90) ................

6,738,462*

4,354,884

204,291

9:06

21:32

1934

•/»

Bro över Skrövälven, Norrbottens län

72,100

61.200

2,636

8:56

23: 22

1935

V*

Bro över Bergvattenån, Västerbottens
län..............................

63,200

53,500

3,300

6:80

16: 21

Bro vid Blidingsholm, Kronobergs län

45,000

33,733

676

8: —

49: 90

Bro över Vojmån, Västerbottens län

103,400

83,600

6,100

8:20

13:70

,5A

Bro över Vindelälven vid Ruskträsk,
Västerbottens län ................

304,000

273,600

14,800

8:20

18: 49

Bro över Gunnarbacken, Västerbot-tens län .........................

44,700

38,000

3,700

7: 25

10: 27

‘74

Oscarsbron i Östersund ............

560,457

275,600

19,270

11: —

14:30

20/6

Bro över Ångermanälven vid Sollefteå,
Västernorrlands län..............

610,000

350,000

20,000

11:-

17:50

Summa och medeltal för år 1937

1,802,857

1,169,2:13

70,482

9:65

16 : 59

Summa summarum och medeltal

8,541,319

5,524,117

274,773

9: 21

20:10

1933

Hamnar.

Före den 3l/ia 1936 avslutade arbeten
(se specificerad förteckning prop.
300/1937, sid. 91) ................

6,560,161

4,432,354

228,958

9:54

19: 36

*6/»

Söderhamns kajer vid Stugsund, I utb.

240,445

160,000

10,190

10:31

15: 70

1934

77

Tångens hamn, Göteborgs och Bohus
län..............................

240,000

216,000

21,952

8:35

9:84

177

Donsö hamn, Göteborgs och Bohus
län..............................

343,600

309,000

20,567

8:39

15:02

l«/8

Söderhamns kaj vid Stugsund, II utb.

261,978

174,586

8,011

9: 78

21:79

Siffrorna korrigerade i förhållande till uppgifterna i prop. 300/1937.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 284.

11 7

; Kon-selj-dag

Slag av arbete

Total-

kost-

nader

kronor

Härav

av

anslaget
till broar
och

hamnar

kronor

Ut-

förda

dags-

verken

Medel-för-tjänst
per S-t.
arb.-dag

kronor

Dags-

verks-

kost-

nad

kronor !

1 1

2

3

4

5

6

7 1

1 1935

>»/n

Limhamns fiskehamn i Malmö......

201,000

134,000

8,779

9:61

15:26 j

1 ao/i3

Fiskehamn vid Gräsgård, Kalmar län

71,846

64,600

2,436

8:49

26:51 |

1 1936

31/i

Västervik (redovisad i prop. 300/1937
såsom beräknad, här redovisas skill-naden) ..........................

95,890

76,000

2,367

9:13

32:10

Summa och medeltal för år 1937

1,454,759

1,184,186

74,302

8:96

15:26

Summa summarum och medeltal

8,014,920

5,566,540

303,260

9:40

18:36

Summa summarum och medeltal för
broar och hamnar................

16,556,239

11,090,657

578,033

9: 31

19:19

lis

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Innehållsförteckning.

Sid.

Propositionen........................ 1

Hjälpprogrammet i dess helhet................... 2

Arbetslöshetsläget....................... 2

Verkställigheten av beslutade hjälpåtgärder.............. 7

Utredningar...... 32

1936 års utredning angående beredskapsarbeten...... 32

Yttranden.......................... 44

Allmänna principer sid. 41. — Affärsverkens arbeten sid. 42. — Kommunala
arbeten sid. 43. — Väg- och gatuarbeten sid. 52. — Arbeten för jordbrukets
främjande sid. 57. — Skogsarbeten sid. 59.

1937 års arbetslöshetssakkunniga.................. 60

1937 års arbetslöshetsräkning................... 62

Lokala utredninger........................ 74

Exporthuskommittén.............•......... 74

Departementschefen........................ 75

Särskilda frågor.......................... 7 g

Vattenavledningsföretaget Lyckebyån................. 78

Lyckebyåutredningen sid. 78. — Departementschefen sid. 79.

Västernorrlands läns företagareförening................ 79

Västernorrlandsutredningen sid. 79. — Yttrande sid. 79. — Departementschefen
sid. 83.

Komplettering av ofullständiga jordbruk i Blekinge län......... 83

Blekingeutredningen sid. 83. — Yttranden sid. 85. — Departementschefen sid. 87.
Anslagsbehov........................... g 9

Hemställan............................. 94

Bilaga A. Uppgift rörande vissa arbetslöshetsförhållanden enligt kommunernas
rapporter till statens arbetslöshetskommission för den 31 december
1936 och den 31 december 1937 ............... 92

B. Förteckning å statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats

under tiden V7 1933—S0/6 1937 från anslaget till statliga samt statliga
och kommunala beredskapsarbeten............104

C. Förteckning å statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats

under tiden V7 1937—28/8 1938 från anslag till statliga och kommunala
beredskapsarbeten..................105

t

Kungl. Maj:ts proposition nr 284. 119

Sid.

Bilaga D. Förteckning å kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
under tiden 1/t 1933—30/g 1937 från anslag till kommunala
samt statliga och kommunala beredskapsarbeten........107

E. Förteckning å kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel be viljats

under tiden 1/i 1937—28/a 1938 från anslag till statliga och
kommunala beredskapsarbeten................108

F. Förteckning över den 31/is 1937 avslutade statliga beredskapsarbeten 110

G. Förteckning över den 31/i2 1937 avslutade kommunala beredskapsarbeten
..........................112

H. Förteckning över den sl/i2 1937 avslutade skenfria korsningar . . 115

I. Förteckning över den S1/i2 1937 avslutade bro- och hamnföretag . 116