Kungl. Majlis proposition nr 279.

1

Nr 279.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändrade pensionsbeståmmelser
för lärare vid folk- och småskolor
m. fl.; given Stockholms slott den 8 april 1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 8 april 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga örn ändrade
pensionsbestämmelser för lärare vid folk- och småskolor m. fl. och anför
därvid följande:

De nuvarande bestämmelserna angående pensionering av folk- och småskollärare
m. fl. återfinnas i reglementet den 31 december 1919 (nr 878) för
statens pensionsanstalt samt i kungörelsen den 4 januari 1938 (nr 5) med
vissa provisoriska bestämmelser angående pensionsvillkor för i statens pensionsanstalt
delaktiga lärare vid folk- och småskolor m. fl. Genom sistnämnda
kungörelse, som gäller för tiden 1 januari—30 juni 1938, har avsetts
att provisoriskt anknyta pensionsbestämmelsema för folk- och småskollärare
till den år 1937 beslutade och från och med ingången av år 1938
ikraftträdda löneregleringen för dessa lärare.

Huvuddragen av nu gällande pensionsbestämmelser äro följande.
Tjänstepension. Pensionsberättigade äro enligt statens pensionsanstalts
reglemente såväl ordinarie som icke-ordinarie befattningshavare vid folkBihang
till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 279. 1

\

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

och småskoleväsendet, däri inbegripen jämväl vikarie, som under minst en
läsmånad tjänstgör å med pensionsrätt förenad befattning oell vars tjänstgöringsskyldighet
minst uppgår till 20 undervisningstimmar i veckan.

Tjänstepension sund erlaget utgör enligt statens pensionsanstalts
reglemente ''!?. av den i gällande författning eller vid godkänd reglering
fastställda kontanta minimiårsavlöningen i högsta lönegraden, ålderstillägg
sålunda inräknade. Även värdet av naturaförmåner skall medräknas, och
uppskattas härvid värdet av fri bostad med värme till 7s av övriga löneförmåner.
Högre pensionsunderlag kan under vissa villkor på framställning
av huvudmannen medgivas, därest befattningshavaren åtnjuter högre avlöning
än den författningsenliga minimiårsavlöningen eller uppbär särskilt
arvode för skyldighet att undervisa utöver den i författning stadgade minsta
årliga undervisningstiden.

Enligt pensionsanstaltens reglemente har ordinarie och därmed jämställd
befattningshavare att erlägga tjänstepensionsavgift med 3 % av

tjänstepensionsunderlaget; för extra ordinarie eller på viss tid, ej överstigande
ett läsår, anställd befattningshavare, ävensom för vikarie är avgiften
1 % av underlaget. För här ifrågavarande befattningshavargrupper erlägger
huvudmannen i regel ingen särskild avgift, men sådan avgift förekommer
för lärare vid sjukvårdsanstalt eller barnhem, för föreståndarinna vid skolhem
eller arbetsstuga samt under viss förutsättning för Överlärare.

De provisoriska bestämmelserna innebära i korthet, att för varje befattning
fastställts tre pensionsunderlag, vilka gälla allteftersom lästiden uppgår till
högst 36 veckor, till mer än 36 men ej 39 veckor eller till 39 veckor. Dessa
pensionsunderlag motsvara civila tjänstepensionsreglementets pensionsunderlag
för den lönegrad, som befattningshavaren enligt avlöningsreglementet
för lärare vid folk- och småskolor tillhör eller anses tillhöra på grund av
den för honom gällande lästiden, och utgöra 2/3 av slutlönen å A-ort. Pensionsavgifterna
för såväl befattningshavare som huvudman hava för varje
pensionsunderlag upptagits med belopp, som enligt de i statens pensionsanstalts
reglemente angivna grunderna motsvara de nya pensionsunderlagen.

För hel tjänstepension (= tjänstepensionsunderlaget) vid avgång
efter uppnådd pensionsålder, 60 år, fordras enligt statens pensionsanstalts reglemente
33 tjänstår. Är tjänstårens antal mindre än 33, avkortas pensionen
proportionellt mot antalet felande tjänstår; räknar befattningshavaren vid
avgången mindre än 10 tjänstår, beräknas dock pensionen försäkringstek -niskt, vilket i allmänhet innebär en något starkare avkortning av densamma.
Reglementet innehåller även bestämmelser örn att befattningshavaren vid
vissa fall av sjukdom och invaliditet är skyldig avgå före pensionsåldern,
varvid genast börjande tjänstepension kan erhållas.

Befattningshavare, som utan att vara berättigad till genast börjande
tjänstepension lämnar sin befattning, har rätt till s. k. uppskjuten
tjänstepension, i allmänhet motsvarande de av honom själv erlagda
pensionsavgifterna. Sådan pension börjar utgå vid pensionsåldern eller vid
dessförinnan inträffad varaktig oförmåga till arbete.

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

3

Familjepension. Familjepensionsrätt tillkommer — dock med vissa inskränkningar
för det fall att befattningshavaren vid äktenskapets ingående
lidit av sjukdom eller överskridit 65 års ålder — tjänstepensionsberättigad
befattningshavares efterlevande änka och arvsberättigade egna barn.

Pension utgår till änka, så länge hon lever ogift, och till barn, till dess
de uppnå 21 års ålder eller dessförinnan träda i äktenskap; barn, som vid
uppnåendet av 21 års ålder är varaktigt oförmöget till arbete, bibehåller dock
pensionen.

Till grund för familjepensionens beräkning ligger enligt statens pensionsanstalts
reglemente befattningens familjepensionsunderlag, som
utgör 300 kronor jämte 20 procent av tjänstepensionsunderlaget. Häri har
ingen ändring skett genom de provisoriska bestämmelserna.

Den årliga familjepensionsavgiften är för manlig befattningshavare
lika med 40 kronor + 2 2/3 % av tjänstepensionsunderlaget och för
kvinnlig befattningshavare lika med 3 kronor + Vs % av tjänstepensionsunderlaget.
Familjepensionsavgift erlägges av manlig befattningshavare jämväl
efter det han avgått med genast börjande tjänstepension men utgår då
med allenast 3U av det belopp, som erlades medan han ännu var i tjänst.

Om befattningshavaren kommit så tidigt i tjänst, att 33 för pension beräkningsbara
tjänstår kunnat till pensionsåldern intjänas, utgår vid hans
frånfälle — oavsett när detta inträffar — hel familjepension. Denna är
för änka utan barn lika med familjepensionsunderlagets belopp; finnas dessutom
barn, förhöjes pensionen med 40 procent för ett barn och med ytterligare
10 procent för varje barn därutöver. Efterlämnar befattningshavare
endast barn, utgör pensionen för ett barn halva familjepensionsunderlaget,
för två barn hela underlaget och för tre barn underlaget ökat med
40 procent; äro barnen fler än tre, tillkommer för varje ytterligare barn
10 procent av underlaget. Har befattningshavaren inträtt i tjänst så sent,
att han ej till pensionsåldern kunnat intjäna 33 tjänstår, erhålla de efterlevande
i allmänhet avkortad pension, som efter försäkringstekniska regler
bestämmes i förhållande till det antal tjänstår, som kunnat till pensionsåldern
intjänas.

Om befattningshavare avgår före pensionsåldern utan att erhålla genast
börjande tjänstepension, har den vid hans sedermera timade frånfälle efterlämnade
familjen rätt till försäkringstekniskt beräknad avkortad pension,
svarande mot de avgifter, som erlagts.

Vid den år 1937 beslutade löneregleringen för lärarpersonal vid folk- och
småskoleväsendet hava de för statliga civila befattningshavare vid nyreglerade
verk gällande lönebestämmelserna varit normgivande. Kostnaderna för
sagda lärarpersonals avlöning bäras till övervägande del av statsverket.

Med hänsyn härtill hava jämväl de nya statliga pensionsbestämmelserna
— sådana de utformats i civila tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglcmentet
— ansetts böra så långt möjligt komma i tillämpning
på den nu lönereglerade lärarpersonalen vid folk- och småskoleväsendet.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

I syfte att förbereda en dylik pensionsreglering erhöll jag den 4 februari
1938 Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla högst tre sakkunniga för att
inom departementet verkställa utredning rörande folkskollärarnas tjänsteoch
familjepensionering. Med stöd av detta bemyndigande tillkallades samma
dag såsom sakkunniga statskoinmissarien och byråchefen i statskontoret
E. O. F. Björn, förste aktuarien i statens pensionsanstalt T. B. Kjellén och
folkskolläraren i Stockholm R. Örtendal.

Till fullgörande av sitt uppdrag hava de sakkunniga med skrivelse den 24
mars 1938 överlämnat en promemoria samt utkast till reglementen dels angående
tjänstepension för lärare vid folk- och småskolor, dels angående familjepension
för efterlevande till sådana lärare. Bestämmelserna i nämnda
reglementsutkast — avsedda att äga tillämpning från och med den 1 januari
1938 — ansluta sig, jämlikt de för de sakkunniga meddelade direktiven, till
civila tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglementet.1
Endast där särskilda förhållanden ansetts nödvändiggöra sakliga avvikelser
hava sådana föreslagits. Det må framhållas, att tjänstepensionsunderlagen
redan genom de för närvarande gällande provisoriska bestämmelserna bringats
att sammanfalla med underlagen för statliga befattningshavare i motsvarande
lönegrader. Även beträffande familjepensionsunderlagen har en reglering
skett, dock ej fullt till nivå med de enligt allmänna familjepensionsreglementet
gällande underlagen.

I promemorian har dessutom — jämväl enligt givna direktiv •—- den frågan
upptagits till behandling, huruvida en förbättring av de tjänstepensioner,
som beviljats före den 1 januari 1938 avgångna folk- och småskollärare,
skulle kunna åvägabringas genom en vidsträcktare tillämpning å dem
av kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280) med bestämmelser om ny pension
för vissa pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer.
De sakkunniga hava förordat att sådan förbättring må utgå.

över huvudgrunderna i de sakkunnigas förslag hava utlåtanden avgivits
av statskontoret, statens pensionsanstalt och skolöverstyrelsen, varjämte framställning
i ärendet inkommit från lärarorganisationernas sida.

I yttrandena har någon erinran ej framkommit mot ett tillämpande av de
statliga pensioneringsprinciperna på lärarpersonalen vid folkskoleväsendet.
Ej heller har förslaget om reglering av de enligt äldre bestämmelser utgående
pensionerna mötts av några principiella invändningar.

Jag övergår härefter till att närmare behandla de sakkunnigas olika förslag,
vilka synas böra läggas till grund för framställning i ämnet till riksdagen.
Då myndigheternas yttranden över detaljbestämmelserna ännu icke
hunnit inhämtas, förutsätter jag, att allenast grunderna för de nya pensionsbestämmelserna
underställas riksdagen för prövning och godkännande. Utfärdandet
av närmare föreskrifter lärer, sedan riksdagen fattat sitt beslut,
få ankomma på Kungl. Maj:t.

1 De sakkunnigas utkast till pensionsreglementen äro såsom bilagor (A och B) fogade vid
detta protokoll.

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

5

Förslaget till ordnande av i tjänst varande befattningshavares

pensionsförhållanden.

1. Pensioneringens omfattning.

Enligt nu gällande bestämmelser är, som förut angivits, tjänste- och familjepensionsrätt
i statens pensionsanstalt tillerkänd såväl ordinarie som, med
vissa undantag, extra ordinarie och vikarierande lärare vid folk- och småskolor;
undantagen avse lärare, som tjänstgöra kortare tid än en läsmånad
eller vilkas tjänstgöringsskyldighet understiger 20 undervisningstimmar i
veckan. Jämväl lärarbefattningar i övningsämnen kunna — dock först
efter särskilt beslutad tjänstereglering — på ansökan förenas med pensionsrätt
i statsanstalten.

Den nu föreliggande frågan avser ordnande av pensionsförhållandena
för befattningshavare, å vilka avlöningsreglementet den 30 september 1937
(nr 868) för lärare vid folk- och småskolor äger tillämpning.

Reglementet omfattar följande lärarkategorier, nämligen
ordinarie folk- och småskollärare,

lärare vid mindre folkskolor och biträdande lärare vid folkskolor, vilka
anställts tillsvidare med ömsesidig rätt till minst fyra månaders uppsägning,

extra ordinarie folk- och småskollärare,

vikarierande lärare vid folkskolor, småskolor och mindre folkskolor samt
timlärare vid samma skolor.

Med extra ordinarie folk- och småskollärare förstås lärare, som anställas
för full tjänstgöring å befattningar, som i föreskriven ordning inrättats såsom
extra ordinarie, och med vikarierande lärare avses den, som anställes
för full tjänstgöring såsom vikarie för tjänstledig lärare eller å vakant befattning;
övriga icke-ordinarie lärare benämnas timlärare. Reglementet äger
icke tillämpning å Övningslärare.

Jämlikt kungörelsen den 10 december 1937 (nr 955) angående utsträckt
tillämpning av förenämnda avlöningsreglemente skall detta, där icke särskilt
undantag stadgats, i tillämpliga delar gälla jämväl för
lärare vid statens egentliga folkskolor, mindre folkskolor och småskolor i
rikets nordligaste gränsorter eller vid Skytteanska skolan i Tärna,

lärare, som anställts vid sjukvårdsanstalt eller barnhem för undervisning
på folk- eller småskolestadiet och till vilkens avlöning, enligt av Kungl.
Maj:t meddelat särskilt beslut, statsbidrag utgår, samt

föreståndarinna, biträdande föreståndarinna och vikarie för föreståndarinna
eller biträdande föreståndarinna vid skolhem, tillhörigt skoldistrikt
eller Skytteanska skolan i Tärna, eller vid arbetsstuga, tillhörig någon av
stiftelserna Västerbottens eller Norrbottens läns arbetsstugor.

Slutligen må nämnas, att i en för årets riksdag framlagd proposition nr
170 angående lönereglering för nomadlärare m. m. föreslagits, att före -

c Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

nämnda avlöningsreglemente skall erhålla tillämpning jämväl å dessa lärare.

I vad rör frågan om avgränsningen av de befattningshavaregrupper, som
skola erhålla pensionsrätt, torde till en början få erinras örn de principer,
som med avseende å icke-ordinarie befattningshavare följts vid utformningen
av civila tjänstepensionsreglementet.

I motiveringen till det i 1 § 2 mom. b) civila tjänstepensionsreglementet
inrymda stadgandet, att reglementet skulle med vissa undantag jämväl äga
tillämpning å annan icke-ordinarie tjänsteman än extra ordinarie, i den mån
Kungl. Maj :t med hänsyn till anställningens natur samt tjänstgöringens
omfattning därom förordnade, uttalade jag i egenskap av föredragande departementschef
bland annat (prop. nr 222/1934, sid. 92):

Att genom en bestämmelse i reglementet klart definiera dylika personalgrupper
vöre för närvarande icke möjligt. Anställningsformer och avlöningsbestämmelser
vore nämligen vid olika förvaltningsgrenar och institutioner
så skiftande, att tillfredsställande generella avgränsningar icke kunde
ernås. Det syntes därför nödvändigt, att frågan örn inordnande under reglementet
av andra icke-ordinarie befattningshavare än extra ordinarie tjänstemän
och tjänstemän å extra stat gjordes beroende av prövning beträffande
varje särskild grupp eller befattning. Såsom allmän grundsats för dylik
prövning borde uppställas, att personal med full sysselsättning och i mera
fast anställning för arbetsuppgifter av fortlöpande natur borde beredas pensionsrätt.
För att säkerställa nödig reda och konsekvens i fråga örn beviljande
av pensionsrätt syntes det bliva erforderligt att i regel göra pensionsrätten
beroende av anställningsform och avlöningsnormer på sådant sätt,
att med en viss anställnings- och avlöningsform regelmässigt följde pensionsrätt
samt att denna form icke heller bomme till användning i andra fall än
då pensionsrätt skäligen borde ifrågakomma. Detta förutsatte emellertid,
att anställnings- och avlöningsformerna inom olika delar av civilförvaltningen
fixerades på ett mera enhetligt sätt än för närvarande med beaktande
av de konsekvenser, som pensioneringens utsträckning bomme att medföra.

Beträffande tillämpningen av de i förenämnda stadgande förekommande
uttrycken »anställningens natur» och »tjänstgöringens omfattning» anförde
jag vidare:

Med uttrycket »anställningens natur» avsåges närmast, att anställningen
vore av mera stadigvarande art antingen på det sätt, att befattningshavaren
vöre i likhet med extra ordinarie tjänstemän avsedd att rekrytera ordinarie
tjänst eller ock eljest fyllde ett mera bestående behov av arbetskraft vid verket.

Villkoret om tjänstgöringens omfattning åsyftade en daglig arbetstid av
ungefär samma omfattning som gällde för motsvarande ordinarie befattningshavare.

Rörande spörsmålet örn de icke-ordinarie befattningshavarnas pensionsrätt
har vidare 1934 års avlöningsrevision för icke-ordinarie personal gjort
följande uttalande:

Avlöningsrevisionen holle för sin del före, att generell tjänstepensionsrätt
borde begränsas till sådana icke-ordinarie tjänstemän, vilka vunnit den mera
fasta anställning, som extraordinarieskapet innebure. Det sagda gällde
givetvis även befattningshavare å extra stat, därest denna grupp skulle
komma att bibehållas såsom särskild kategori i avlöningsbestämmelserna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

7

I den mån andra icke-ordinarie tjänstemän innehade anställning av mera
stadigvarande art och i övrigt sådan ställning inom statsförvaltningen, att
de ansåges böra beredas pensionsrätt, borde detta enligt avlöningsrevisionens
mening regelmässigt ske på det sätt, att vederbörande befattningar ombildades
till extra ordinarie tjänster. Endast där så icke lämpligen kunde
ske men pensionsrätt det oaktat funnes böra tilläggas vederbörande, borde
särskilt beslut härom meddelas av Kungl. Majit.

I enlighet med dessa principer är civila tjänstepensionsreglementet utformat.

De sakkunniga.

De sakkunniga hava funnit sig böra förorda, att pensionsrätt i princip endast
skall tillerkännas ordinarie samt med dem i lönehänseende likställda
befattningshavare ävensom extra ordinarie befattningshavare.

Till närmare utveckling och motivering av sitt förslag anföra de sakkunniga: Detta

ståndpunktstagande innebär, att vikarierande lärare utestängas från
pensionsrätt. Även om vikariatstjänstgöring i vissa fall kan bliva mera varaktig,
har dock anställningen ej den fasta karaktär, som bör utgöra en förutsättning
för pensionsrätt. Vikariat å statlig befattning medför heller icke
i och för sig sådan rätt.

Då de sakkunniga således av principiella skäl icke kunnat förorda ett bibehållande
av pensionsrätten för vikarierande lärare, vilja de samtidigt
framhålla, att denna rätt är av relativt begränsat värde för befattningshavarna,
enär dessa ju i regel övergå till extra ordinarie eller ordinarie anställning
och därmed erhålla pensionsrätt. Under vikarie tiden är pensionsrätten
av betydelse allenast i det fåtal fall, där befattningshavare ''avlider och
efterlämnar pensionsberäl tigad familj eller där invalid- eller sjukpension
skulle ifrågakomma. Där sådana fall, som här berörts, undantagsvis skulle
förekomma och de föreliggande omständigheterna äro av den art, att
tjänste- eller familjepension skäligen borde medgivas, torde — liksom i fråga
om ej pensionsrättigade statsanställda förutsatts — särskild pension få
utverkas av riksdagen.

Då det förekommer sådana växlingar i anställningsförhållandena för ickeordinarie
lärare, att en extra ordinarie lärare, som enligt de sakkunnigas
förslag skulle erhålla pensionsrätt, på grund av tjänstens indragning eller
dess besättande med ordinarie åter kan tvingas in på vikarietjänstgöring och
därvid går miste om pensionsrätten, har det synts de sakkunniga skäligt, att
i sådana fall möjligheten att erhålla pension i en eller annan form får bibehållas.
De sakkunniga vilja därför föreslå införande i pensionsreglementena
av stadganden om att här, efter prövning av Kungl. Majit, skall kunna
medgivas pension, som örn den extra-ordinarie befattningen alltjämt innehafts.

En liknande anordning, som dock skulle bli allenast av övergångsnatur,
torde böra vidtagas med avseende å de nu anställda vikarier, som enligt
gällande bestämmelser äro tillerkända pensionsrätt. Billighetsskäl tala enligt
de sakkunnigas mening för att jämväl dessa, efter prövning av Kungl. Majit,
skola kunna tillerkännas pension med tillämpning av de för dem senast
gällande pensioneringsbestämmelserna, dock endast under förutsättning att
de mera stadigvarande fullgjort vikariatstjänstgöring. Bestämmelserna härom
torde böra meddelas i form av ett övergångsstadgande i reglementet för
statens pensionsanstalt.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

Departements chefen.

Då de sakkunniga föreslagit borttagande av pensionsrätten för de vikarierande
lärarna, hava de sakkunniga förutsatt att en viss tillgodoräkning
av vikarietiden medgives, då läraren vinner pensionsberättigande befattning.
Med den omfattning vikariatstjänstgöringen har vid folkskoleväsendet uppkommer
fråga om tillgodoräkning av dylik tjänstgöring i det övervägande
antalet pensionsfall. Med hänsyn härtill finna de sakkunniga erforderligt, att
en bestämmelse om generell tillgodoräkning av sådan tjänstgöring inflyter
i reglementet och att denna bestämmelse -—• i anslutning till stadgandet i 2
§ 2 mom. b) och c) arbetarpensionsreglementet och i överensstämmelse med
vad vid den statliga tjänstepensioneringen i övrigt regelmässigt torde medgivas
— får den innebörden, att två tredjedelar av vikarietiden tillgodoräknas
såsom tjänstår. Genom ett dylikt tillgodoräkningsmedgivande torde i erforderlig
mån vara sörjt för att, trots borttagandet av pensionsrätten för vikarie,
befattningshavarna vid uppnåendet av pensionsåldern i regel skola kunna
räkna det för hel pension föreskrivna antalet tjänstår, särskilt som detta
antal nu sänkes från 33 till 30.

De sakkunniga vilja i detta sammanhang framhålla, att genom utnyttjan
de av gällande bestämmelser rörande anställande av extra ordinarie lärare
möjlighet synes finnas att kunna bereda en del vikarier fastare anställning
och därmed också pensionsrätt.

Avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor omfattar icke
Övningslärare. De sakkunniga förutsätta, att beträffande dessa lärare den
nuvarande pensionsrätten enligt reglementet för statens pensionsanstalt bibehålies.

Avgivna yttranden.

Statskontoret uttalar, att den av de sakkunniga föreslagna omfattningen
av pensioneringen icke givit anledning till erinran. Rent principiellt sett
kunde visserligen betänkligheter anföras mot att extra ordinarie lärare tillerkännas
pensionsrätt. Dessa lärare innehava nämligen icke fortlöpande
anställning utan erhålla förordnande för ett läsår i sänder och innehava
således formellt anställning endast under lästiden. Statskontoret uttalar
dock, att med hänsyn till de säregna och i förhållande till den allmänna
civilförvaltningen helt olikartade förhållanden, som äro rådande inom det
kommunala folkskoleväsendet, någon invändning icke lärer böra göras på
denna punkt. Statskontoret säger sig vidare dela de sakkunnigas uppfattning,
att den pensionsrätt som enligt reglementet för statens pensionsanstalt
hittills tillkommit vikarierande lärare bör försvinna.

Skolöverstyrelsen har påyrkat ett bibehållande av pensionsrätten för vikarier
och därvid särskilt åberopat, att dessa måste innehava full behörighet
till motsvarande ordinarie tjänst, att tjänstgöringens omfattning och art är
densamma som för ordinarie lärare samt att vikarie åtnjuter samma lön
och lönetursrätt som extra ordinarie lärare.

Lärarorganisationerna uttala sin anslutning till de sakkunnigas förslag
i fråga örn pensionsrätt för icke-ordinarie befattningshavare.

Vad de sakkunniga föreslagit beträffande pensioneringens omfattning finner
jag mig böra biträda.

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

Visserligen kunde det med hänsyn till nu tillämpade anställningsformer
vid folk- och småskoleväsendet i och för sig synas billigt, om vikarier i vissa
fall tillerkändes pensionsrätt. Det synes emellertid, såsom också av de sakkunniga
framhållits, icke uteslutet, att en sådan fastare anställning skulle
kunna beredas i åtminstone en del av dessa fall, att pensionsrätt automatiskt
skulle vinnas. Då därjämte starka såväl principiella som praktiska skäl tala
mot pensionsrätt för vikarierna, har jag ansett mig icke böra förorda skolöverstyrelsens
härom framställda förslag. Jag får i detta sammanhang erinra, att
riksdagens revisorer påtalat det oegentliga i att — såsom hittills varit fallet —
en lärare, som efter kanske något tiotal års tjänstetid av en eller annan anledning
lämnar undervisningsväsendet, skall kunna genom ett vikariat under
någon månad i samband med pensionsålderns inträdande förskaffa sig
en betydande ytterligare pensionsförmån.

För övrigt vill jag påpeka, att de sakkunniga genom olika av dem föreslagna
anordningar, vilka jag likaledes vill i princip biträda, sörjt för att de
genom borttagandet av pensionsrätten för vikarier uppkommande olägenheterna
i hög grad reduceras.

2. Pensionsåldern.

För samtliga lärare vid folk- och småskolor är för närvarande en pensionsålder
av 60 år föreskriven.

För den enligt civila tjänstepensionsreglementet anordnade pensioneringen
gälla såsom grundregler, dels att pensionsåldern är lika för man och kvinna
i samma befattning, dels att pensionsåldern bestämmes av lönegraden på sådant
sätt, att den utgör 60 år för befattningshavare i lönegraderna 1—12 och
65 år för befattningshavare i högre lönegrader. Åtskilliga undantag från regeln
för pensionsålderns beroende av lönegraden finnas dock, och speciellt
gäller för vissa ganska stora befattningshavargrupper en pensionsålder av

63 år. • *

Om civila tjänstepensionsreglementets allmänna bestämmelser skulle tilllämpas
på folk- och småskoleväsendets lärarpersonal, komme pensionsåldern
alltså att vara densamma för manlig och kvinnlig lärare samt utgöra 60 år
för småskollärare och med dem i lönehänseende likställda lärare samt 65
år för de egentliga folkskollärarna.

Be sakkunniga.

Då de sakkunniga gått att taga ställning till frågan, huruvida sist angivna
pensionsåldrar kunna anses lämpliga eller ej, hava de, vad till en början småskollärarna
och de med dem likställda lärarna beträffar, funnit en pensionsålder
av 60 år i stort sett väl avvägd.

Vad däremot folkskollärarna beträffar hava de sakkunniga funnit sig böra
göra ett avsteg från civila tjänstepensionsreglementets huvudregel. De anföra
härom följande:

Det avgörande vid valet av pensionsåldern bör givetvis i främsta rummet
vara undervisningshänsynen, och det har ur sådan synpunkt för de sakkun -

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

niga tett sig knappast tillrådligt att företaga en så stor höjning av elen nuvarande
pensionsåldern som med fem år. Det kan visserligen anföras, att
man för lektorer, adjunkter och ämneslärarinnor vid våra allmänna läroverk
ansett sig kunna föreskriva en pensionsålder av 65 år. Men tjänstgöringen
har dock onekligen en något annorlunda karaktär vid läroverken än vid folkskolorna,
särskilt landsbygdens folkskolor. Bland annat skall ju folkskolläraren,
i olikhet med nämnda läroverkslärare, handha undervisningen i samtliga
läsämnen samt jämväl i regel ombesörja undervisningen i gymnastik
med lek och idrott, och de krav, som på grund härav ställas på läraren, tala
enligt de sakkunnigas mening för att pensionsåldern bör sättas lägre än den
för nyssnämnda läroverkslärare gällande. Det må härvid erinras att för läroverkens
gymnastiklärare pensionsåldern fastställts till 63 år. Att dock en
något högre pensionsålder än den nuvarande bör kunna föreskrivas hava
de sakkunniga funnit stöd för bland annat i den omständigheten, att inom
folkskollärarkåren ett kvarstående i tjänst efter pensionsålderns uppnående
särskilt vissa tider förekommit i ej ringa omfattning. Att förekomsten av sådant
kvarstående under senare tid varit mindre har sin förklaring i de
restriktioner, som skolmyndigheterna härvidlag på grund av särskilda förhållanden
tillämpat. Vid ett övervägande angående lämplig pensionsålder
spelar givetvis även kostnadsfrågan en viss roll; kan man utan att sätta några
väsentliga värden på spel något höja pensionsåldern, är ju givetvis en sådan
åtgärd av rena kostnadsskäl ur det allmännas synpunkt att rekommendera.

Då de sakkunniga haft att taga slutlig ståndpunkt till förevarande spörsmål,
hava de funnit sig böra i princip ansluta sig till de i civila tjänstepensionsreglementet
uppställda allmänna reglerna för pensionsåldrar men dock
ansett försiktigheten bjuda att för folkskollärarna föreslå höjning av pensionsåldern
allenast till 63 år. Det kan förtjäna framhållas, att med det
enligt civila tjänstepensionsreglementets regler medgivna längsta kvarstående
efter pensionsåldern, två år, den högsta ålder, till vilken en folkskollärare
kan få förbliva i tjänst, i sådant fall skulle bliva densamma som den nuvarande,
alltså 65 år.

De sakkunniga ingå därefter på frågan huruvida vid en höjning av pensionsåldern
för folkskollärarna övergångsanordningar kunna vara påkallade
under någon tid och göra därvid följande uttalanden:

Det må med avseende härå till en början erinras, att vid civila tjänstepensionsreglementets
införande några övergångsbestämmelser ej utfärdades för
de fall, där pensionsåldern höjdes; en viss tidsfrist för begagnande av en
förut gällande lägre pensionsålder erhölls dock därigenom, att reglementet
trädde i tillämpning först ungefär ett år efter dess utfärdande. Ej heller då
lärarna vid statens undervisningsväsende inordnades under civila tjänstepensionsreglementets
bestämmelser vidtogos några övergångsanordningar för
dem, som fingo sin pensionsålder höjd. Det kan med hänsyn härtill jämväl
beträffande folkskollärarna synas opåkallat att meddela några övergångsbestämmelser
med avseende å pensionsåldern, vilket för övrigt ej torde möta
några formella hinder, då lärarna äro skyldiga underkasta sig ändringar i
pensionsvillkoren, men de sakkunniga hava dock funnit sådana övergångsbestämmelser
här motiverade.

Vad som framför allt dikterat de sakkunnigas ståndpunktstagande i denna
fråga är angelägenheten av att tillse, att de nya bestämmelserna örn avgångsålder
ej komma att fördröja den indragning av lärartjänster, som planerats,
samt att de ej heller vålla svårigheter för statsmakterna vid dessas

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

11

strävanden att åstadkomma balans mellan antalet tjänster, som under de
närmaste åren behöva besättas, och det antal lärare, som under samma tid
igenom utexaminering från folkskoleseminarierna ställes till förfogande härför.

Vad först angår den planerade indragningen av lärartjänster må nämnas
att enligt uppgifter, sammanställda av skolöverstyrelsen, omkring 120 tjänster
inom de närmaste åren äro beräknade att kunna indragas genom åtgärder
inom de egna skoldistrikten. Då det i flertalet fall torde vara lärares avgång
genom pensionering, som möjliggör indragningarna, kan en höjning av pensionsåldern
väntas fördröja dessa och de med dem följande besparingarna.
Det är vidare att märka, att av kända födelsesiffror att döma, antalet barn
i folkskolan kan beräknas successivt nedgå, så att detta omkring år 1945
blir ungefär 10 procent lägre än för närvarande, samt att detta förhållande
kan föra med sig behov av ytterligare tjänstindragningar. Vid nämnda tidpunkt
synes emellertid nedgången i folkskolans barnantal avstanna och möjligen
vändas i en ökning, men beträffande utvecklingen därefter vet man
ännu intet med visshet; man har här endast antaganden att hålla sig till.

Vad härefter angår frågan om pensionsålderns inverkan på avvägningen
av lärarexamineringen efter lärarbehovet må från början betonas, att nämnda
avvägning i och för sig är ett mycket vanskligt problem och att en detaljbehandling
därav ej kan anses höra till de sakkunnigas uppdrag. Däremot
lia de sakkunniga funnit det nödvändigt att tillse, att det förslag rörande
pensionsåldern, som av dem framlägges, ej kan komma att lia ett störande
inflytande på de av statsmakterna vidtagna anordningarna på området.

Enär vid de nya pensionsbestämmelsernas tilltänkta ikraftträdande utexamineringen
av lärare redan är i stort sett bestämd för fyra år framåt och
enär vidare den under nämnda tid väntade avgången av lärare genom pensionering
varit en av de avgörande faktorerna vid planeringen av elevintagningen
vid seminarierna, står det klart, att de för seminarieorganisationeii
verkställda beräkningarna kullkastas, örn pensionsåldern nu skulle höjas.
De sakkunniga hava av denna anledning, sedan de sökt bilda sig en uppfattning
i detalj beträffande förhållandena under den närmaste femårsperioden
och efter samråd med skolöverstyrelsen, ansett sig böra föreslå,
att pensionsåldern bibehålies vid 60 år intill den 1 juli 1943, således under
fem år. Därigenom vinnes, att redan vidtagna åtgärder för de närmaste
fyra årens lärarexaminering ej rubbas genom en ändring av pensionsåldern
samt att dessutom erhålles ett års frist, således till 1939 års riksdag, med
att taga ställning till frågan örn de åtgärder, som med anledning av övergång
till en högre pensionsålder kunna behöva vidtagas med avseende å seminariernas
elevintagning.

Enär de årsklasser av lärare, som under de närmaste åren efter år 1943
uppnå 60 års ålder, var och en torde omfatta omkring 300 lärare, innebär
vid denna tid varje höjning av pensionsåldern med ett år en utökning av
den till förfogande stående lärarstocken med ungefär 300 lärare. Ur nu
angiven synpunkt har det förefallit de sakkunniga ej tillrådligt att den 1 juli
1943 genast höja pensionsåldern med tre år, utan de sakkunniga vilja —
till minskande av risken för uppkomsten av ett läraröverskott och därmed
följande arbetslöshet samt till mildrande av stagnationen i icke-ordinarie
lärares befordran till ordinarie — föreslå, att pensionsåldern då höjes nied
allenast ett år samt att därefter höjningen till 63 år genomföres stegvis
under två tidsperioder med ett år i sänder på det sättet, att pensionsåldern
fastställes till 62 år från den 1 juli 1946 och lill 63 år från den 1 juli 1948.
Det kan förtjäna nämnas, att — såsom förut framhållits — nedgången i

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

folkskolans elevantal omkring år 1945 kan väntas avstanna och möjligen
vändas i en ökning, som torde något förstärkas genom införandet av ett
sjunde skolår, och att därför vid denna tid kan tänkas uppstå något ökat
behov av folkskollärare eller åtminstone inträda minskning i behovet av
tjänstindragningar. I varje fall torde enligt det sålunda framlagda förslaget
övergången till högre pensionsålder ske i så pass måttligt tempo, att några
mera radikala omläggningar av lärarexamineringen ej därigenom framtvingas.
Dessutom kan ju en viss reglering av lärarbehovet vinnas genom att
skolöverstyrelsen alltefter föreliggande förhållanden lämnar folkskolinspektörerna
anvisningar örn en mer eller mindre sträng tillämpning av bestämmelsen
angående tillstånd för lärare att kvarstå i tjänst efter uppnådd pensionsålder.

Med avseende å lärare vid statens undervisningsväsende har genom en
i kungörelsen nr 3/1938 införd bestämmelse stadgats, att pensionsåldern inträder
vid utgången av det kalenderhalvår, varunder den såsom pensionsålder
föreskrivna levnadsåldern uppnås. Även för folk- och småskollärarnas
vidkommande har, med hänsyn till önskvärdheten av att undvika lärarbyte
under pågående lästermin, en sådan avgångsregel synts lämplig och
föreslås därför av de sakkunniga.

Avgivna yttranden.

Statskontoret har i sitt utlåtande ifrågasatt, huruvida icke pensionsåldern
för folkskollärare och med dem i lönehänseende jämställda borde bestämmas
till 65 år, vilken pensionsålder föreskrivits för lektorer och adjunkter
(såväl manliga som kvinnliga) samt även för ämneslärarinnor vid de allmänna
läroverken. Statskontoret har dessutom uttalat, att den av de sakkunniga
förordade successiva övergången till en högre pensionsålder borde,
i vad den avsåg tiden efter den 1 juli 1943, kunna genomföras i raskare
takt än som föreslagits.

En reservant i statskontoret har beträffande frågan örn folkskollärarnas
pensionsålder förklarat sig biträda vad de sakkunniga därutinnan anfört
och föreslagit.

Även statens pernio manstad har ifrågasatt 65 års pensionsålder för folkskollärare,
dock allenast för sådana vid skolor i städer och stadsliknande
samhällen.

Skolöverstyrelsen har ej haft annan erinran mot de sakkunnigas förslag
örn pensionsåldrar än att ämbetsverket funnit sig böra förorda, att pensionsåldern
skall inträda vid utgången av den kalendermånad, varunder den såsom
pensionsålder föreskrivna levnadsåldern uppnåtts, i stället för vid utgången
av kalenderhalvåret, såsom de sakkunniga föreslagit. Förslaget
motiveras huvudsakligen med att folkskolans lärare ej äga söka mer än en
tjänst åt gången och att därför — om avgång med pension alltid skulle ske
vid utgången av kalenderhalvår och åtgärder för tjänsters återbesättande
därför bomme att vidtagas vid huvudsakligen blott två tidpunkter under
året — ordinarie lärare vid folie- eller småskola, som önskade transport, för
framtiden skulle få möjligheterna därtill åtskilligt reducerade. För en ickeordinarie
lärare skulle tillfällena att vinna ordinarie anställning bliva i betydande
mån inskränkta.

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

13

Lärarorganisationerna hava förklarat sig endast med stor tvekan kunna
godtaga en höjning av pensionsåldern i den utsträckning, som sakkunnigförslaget
innebär. Därjämte har från detta håll uttalats, att en förlängning
av tiden för övergång till en högre pensionsålder vore motiverat för att icke
ett avsevärt antal icke-ordinarie lärare skola berövas utsikten att inom rimlig
tid vinna tryggad anställning.

Någon erinran har ej gjorts mot de sakkunnigas förslag örn 60 års pen -Departementssionsålder
för småskollärare och med dem jämställda. Ej heller jag anser chelenmig
hava anledning att härvidlag frångå sakkunnigförslaget.

I fråga om folkskollärarnas pensionsålder hava däremot åsikterna varit
delade. Sålunda hava statskontoret och statens pensionsanstalt — pensionsanstalten
dock allenast för lärare i städer och stadsliknande samhällen —
ifrågasatt en pensionsålder av 65 år, medan lärarorganisationerna, å andra
sidan, förklarat sig endast med stor tvekan kunna godtaga en höjning av
pensionsåldern till 63 år. För egen del anser jag, att skälen för ett avsteg
för folkskollärarna från den eljest normala pensionsåldern av 65 år med
mindre styrka göra sig gällande, då fråga är örn städer och stadsliknande
samhällen än vad angår landsbygden. Jag kan emellertid icke förorda, att
olika regler i förevarande hänseende skola tillämpas allt efter lärarnas stationeringsorter.
Med hänsyn härtill föreslår jag, att pensionsåldern enhetligt
fastställes till 63 år.

Jämväl beträffande övergångstidens längd hava olika åsikter gjorts gällande.
Såväl utökning som beskärning av tiden bär ifrågasatts. Tillräckliga
skäl att frångå sakkunnigförslaget synas mig emellertid icke förefinnas.

Skolöverstyrelsen har förordat, att pensionsåldern skulle inträda vid utgången
av kalendermånad. Till stöd härför ha av överstyrelsen väsentligen
åberopats vissa olägenheter, som för befattningshavarna skulle uppkomma
vid bifall till den av de sakkunniga föreslagna avgångsregeln. Att denna
regel ur undervisningens synpunkt är att föredraga har däremot icke bestritts.
Med hänsyn härtill har jag vid bedömandet av ifrågavarande spörsmål
ansett mig böra tillmäta den omständigheten betydelse att vad de sakkunniga
i denna del förordat överensstämmer med ett från lärarorganisationerna
tidigare framställt yrkande. Då dessutom den av de sakkunniga
ifrågasatta avgångsregeln överensstämmer med vad redan tillämpas vid statens
undervisningsväsende, får jag tillstyrka densamma.

3. Pensionsunderlag.

De sakkunniga.

Då lärare vid folk- och småskolor genom den nya löneregleringen inplacerats
å den för statens befattningshavare inom allmänna civilförvaltningen
gällande löneplanen B, torde därav följa, att för dessa lärare böra
såsom regel såväl i tjänste- som familjepensionshänseende tillämpas de pensionsunderlag,
som i det statliga pensioneringssystemet gälla för motsva -

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

rande lönegrader å nämnda löneplan. De sakkunniga hava också givit sitt
förslag en utformning av sådan innebörd.

De sakkunniga hava tagit under övervägande, huruvida undantag från
förenämnda regel påkallas av den omständigheten, att för vissa lärarkategorier
inplaceringen i lönegrad icke är avsedd att omedelbart helt träda i
tillämpning.

Enligt övergångsbestämmelserna till det för lärare vid folk- och småskolor
nu gällande avlöningsreglementet skall kvinnlig folkskollärare uppbära lön,
som för tiden intill den 1 juli 1940 för varje ifrågakommande lönegrad ligger
två löneklasser och under de följande tre åren en löneklass lägre än den för
befattningen avsedda normala löneställningen.

För ordinarie småskollärare, såväl manliga som kvinnliga, har en motsvarande
övergångsanordning föreskrivits, enligt vilken dessa lärare kunna
allt efter lästidens längd under tiden intill den 1 juli 1942 placeras en å två
lönegrader lägre än den enligt huvudregeln för befattningen gällande 9:e
lönegraden.

Beträffande dessa övergångsanordningars eventuella inverkan på pensionsvillkoren
anföra de sakkunniga följande:

De sakkunniga vilja erinra, att motsvarighet till här angivna förhållanden
förefinnes beträffande kvinnliga lärare vid statens undervisningsväsende. I
proposition nr 315 till 1937 års riksdag angående tillämpning av det civila
tjänstepensionsreglementet å lärare vid statens undervisningsväsende anförde
föredragande departementschefen i fråga örn nämnda övergångsanordnings
inverkan på pensionen för kvinnlig lärare, att det kunde »vara anledning
att överväga, om icke för lärarinnor, som avgå med pension redan
under sagda övergångstid och således ej hinna komma upp till den för
deras tjänster avsedda normala löneställningen, pensionsbeloppet borde bestämmas
under beaktande av övergångsanordningarna i lönehänseende».
Departementschefen fortsätter: »Emellertid anser jag med beaktande av
motiven för och innebörden i den föreslagna övergångsanordningen skäligt,
att för ifrågavarande lärarinnor pensionen skall bestämmas på samma sätt
som för de efter övergångstidens slut avgående lärarinnorna. Härav bör
givetvis följa, att även samma pensionsavdrag skola gälla.» Det av departementschefen
sålunda gjorda uttalandet föranledde ingen erinran från
riksdagens sida.

Av den ståndpunkt, som intagits beträffande pensionsunderlagen för lärarinnorna
vid statens undervisningsväsende, torde följa, att ej heller den
för nu ifrågavarande lärarinnegrupper vid folkskoleväsendet i lönehänseende
vidtagna övergångsanordningen bör påverka pensionsunderlagen. De
sakkunniga hava i övergångsbestämmelserna till pensionsreglementena intagit
stadganden för reglering av här angivna förhållanden, i den mån
sadan reglering ej sker genom reglementenas huvudbestämmelser angående
pensionsunderlag.

Vad i det föregående sagts i fråga örn övergångsanordning i lönehänseende
för vissa lärarkategorier vid folkskoleväsendet gäller "jämväl föreståndarinna
och biträdande föreståndarinna vid skolhem eller arbetsstuga.

De sakkunniga övergå därefter till att behandla vissa andra speciella pensionsunderlagsfrågor.

Enligt avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor åtnjuter

Kungl. Majlis proposition nr 279.

15

manlig lärare vid småskola och mindre folkskola ett årligt lönetillägg å
450 kronor. Vid tillämpningen av avlöningsreglementet skall i fråga om
detta tillägg gälla samma bestämmelser som beträffande lönen. De sakkunniga
hava därför ansett att detta bör inverka på pensionsunderlaget.
Då lönetillägget närmast korresponderar mot en löneförhöjning med två
lönegrader hava de sakkunniga funnit lämpligt föreslå höjning av pensionsunderlaget
i motsvarande utsträckning. Med hänsyn till en vid årets riksdag
inom första kammaren väckt motion (nr 84) om sådant lönetillägg jämväl
för manliga biträdande lärare vid folkskolor, hava de sakkunniga, under
förutsättning av bifall till nämnda motion, föreslagit samma pensionsställning
för dessa lärare.

De sakkunniga hava vidare erinrat om det i årets statsverksproposition
(åttonde huvudtiteln, sid. 406) framlagda förslaget, att lärare vid mindre
folkskolor och biträdande lärare vid folkskolor, såväl manliga som kvinnliga,
skola komma i åtnjutande av ett särskilt lönetillägg, motsvarande en
löneklass. Under förutsättning att det föreslagna lönetillägget får den karaktär,
att detsamma bör inverka å pensionen, bör enligt de sakkunnigas
mening en härav betingad höjning, motsvarande en lönegrad, ske beträffande
pensionsunderlaget för dessa lärare. En av de sakkunniga, herr Örtendal,
har i särskilt yttrande uttalat, att det på grund av dessa lönetilläggs karaktär
syntes självfallet, att tilläggen borde medföra en förhöjning av pensionsunderlaget.

I proposition nr 170 till innevarande års riksdag angående lönereglering
för nomadlärare har Kungl. Majit föreslagit bland annat, att lärare vid byskola
respektive lärare vid visteskola i lönehänseende skola likställas med
folkskollärare respektive småskollärare vid skolor med en årlig lästid av
39 veckor, samt att denna likställighet jämväl skall gälla i fråga örn de
till vissa av dessa lärare utgående eller föreslagna särskilda lönetilläggen.
Med beaktande av vad i det föregående sagts om dessa lönetilläggs inverkan
på pensionerna hava de sakkunniga vid bestämmandet av dessa lärares pensionsunderlag
tagit hänsyn till det särskilda tillägget å 450 kronor till manlig
nomadlärare vid visteskola, varemot en påverkan å pensionsunderlaget av
det till lärare vid visteskola med tjänstgöring vid byskola föreslagna lönetillägget
— motsvarande nyssnämnda löneklasstillägg för lärare vid mindre
folkskolor m. fl. — förklarats böra bliva beroende av omständigheter, som
förut angivits.

De sakkunniga hava ej funnit skäl att i förevarande sammanhang taga
hänsyn till de särskilda lönetillägg, som i proposition till innevarande års
riksdag föreslagits skola utgå till lärare i vissa skoldistrikt i övre Norrland
på grund av de svårigheter, som liro förbundna med undervisningen av barn
från finsktalande hem, ävensom till nomadlärare.

För ordinarie lärare vid folk- och småskolor och med dem i lönehänseende
jämställda befattningshavare skulle vid bifall till vad av de sakkunniga
sålunda föreslagits tjänste- och familjepensionsunderlagen komma att överensstämma
med de för civila statstjänstemän i följande lönegrader gällande
underlagen:

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

för nomadlärare vid byskola.............................. 17:e lönegraden

» lärare vid folkskola.............................. 15:e—17:e »

» manlig nomadlärare vid visteskola, manlig lärare vid mindre
folkskola, manlig biträdande lärare vid folkskola och manlig

lärare vid småskola .................................. ll:e »

» lärarinna vid småskola eller mindre folkskola samt biträdande
lärarinna vid folkskola ävensom föreståndarinna vid

skolhem eller arbetsstuga.............................. 9:e »

» biträdande föreståndarinna vid skolhem eller arbetsstuga . 6:e »

Skulle det särskilda lönetillägget till lärare vid mindre folkskola, biträdande
lärare vid folkskola och sådan nomadlärare vid visteskola, som tjänstgör
vid byskola, erhålla den karaktär, att detsamma bör inverka å pensionen,
bliva manlig lärare vid mindre folkskola, manlig biträdande lärare
vid folkskola och manlig nomadlärare vid visteskola, tjänstgörande vid byskola,
i pensionshänseende hänförliga till 12 :e lönegraden samt kvinnlig
lärare vid mindre folkskola, kvinnlig biträdande lärare vid folkskola och
kvinnlig nomadlärare vid visteskola, tjänstgörande vid byskola, till 10 :e lönegraden.

Vad härefter angår de extra ordinarie lärarna hava de sakkunniga funnit
sig sakna anledning att i reglementsutkasten medtaga de i de statliga pensioneringsbestämmelserna
förekommande tabellerna, utvisande de mot olika
lönegrader svarande pensionsunderlagen och pensionsavdragen, detta av den
anledningen att vid folk- och småskoleväsendet ej finnas några extra ordinarie
befattningshavare, som äro inplacerade i bestämda lönegrader.

De extra ordinarie lärarna äro allt efter tjänståldern i avlöningshänseende
placerade i löneklasser, som för folkskollärare och därmed likställda
motsvara 16:e lönegraden för extra ordinarie tjänstemän vid allmänna
civilförvaltningen och som för småskollärare och med dem likställda
motsvara 8:e lönegraden. De extra ordinarie lärarnas löner äro beroende
av lästidens längd på så sätt, att lönen för varje dag av läsåret utgår
med V273 av årslönen. Vid längsta lästiden, 273 dagar, får läraren således
hela lönen, men är lästiden inskränkt till 256 eller 242 dagar, utgör lärarens
lön för läsår allenast 256/273, respektive 242/273 av hela lönen i löneklassen.
Dessa reduktioner åstadkomma, att den utgående lönen vid en lästid av
256 dagar ligger ungefär en löneklass och vid en lästid av 242 dagar ungefär
två löneklasser under den, vari läraren är placerad.

Med utgångspunkt från de pensionsunderlag, som gälla för extra ordinarie
tjänstemän enligt 28 § 1 mom. civila tjänstepensionsreglementet och
under hänsynstagande till de avlöningsförmåner, som utgå vid de olika
lästiderna, hava de sakkunniga upprättat förslag till pensionsunderlag för
de extra ordinarie lärarna.

Extra ordinarie folkskollärare är, såsom förut framhållits, placerad i någon
av de löneklasser (14—49), som motsvara 16:e lönegraden för extra ordinarie
tjänstemän. Det för denna lönegrad gällande pensionsunderlaget har

Kungl. Mai:ts proposition nr 279.

17

ansetts böra föreskrivas för extra ordinarie folkskollärare och likställd med
273 dagars lästid. Är iästiden 256 dagar och löneförmånerna följaktligen
approximativt en löneklass lägre, d. v. s. praktiskt taget motsvarande 13 :e
—18:e löneklasserna eller 15:e lönegraden för extra ordinarie tjänstemän,
har pensionsunderlaget funnits böra sammanfalla med pensionsunderlaget
för nämnda lönegrad. En lästid av 242 dagar bör efter samma grunder föranleda
ett pensionsunderlag, motsvarande vad som gäller för extra ordinarie
tjänsteman i 14:e lönegraden.

Enahanda grunder hava av de sakkunniga tillämpats vid bestämmande
av pensionsunderlagen för småskollärare och med dem i lönehänseende likställda,
vilka skola tillhöra någon av löneklasserna 6—11 och sålunda ansetts
böra jämställas med extra ordinarie tjänstemän i 8:e, 7:e och 6:e lönegraderna,
allt efter lästidens längd. För manliga sådana lärare skall dock
med hänsyn till det särskilda lönetillägget å 450 kronor pensionsunderlaget
ligga två lönegrader högre än de förutnämnda och således motsvara de för
extra ordinarie tjänstemän i lönegraderna 10, 9 och 8 fastställda pensionsunderlagen.
Liksom i fråga om ordinarie lärare framhållits, bör vidare det särskilda
lönetillägget å en löneklass för lärare vid mindre folkskolor, biträdande
lärare vid folkskolor samt häremot svarande nomadlärare under samma
förutsättning, som tidigare angivits beträffande ordinarie sådana lärare,
genomgående medföra höjning av pensionsunderlaget med belopp som
motsvarar en lönegrad.

Enligt nuvarande reglemente för statens pensionsanstalt kan Överlärare
erhålla höjt pensionsunderlag. Frågan örn beredande av motsvarande möjlighet
enligt de nya bestämmelserna har enligt givna direktiv icke varit föremål
för de sakkunnigas övervägande.

Avgivna yttranden.

Statskontoret har funnit erinran ur principiell synpunkt visserligen kunna
göllas mot att det särskilda lönetillägget å 450 kronor till manliga lärare
vid småskola m. fl. skall påverka pensionsunderlaget men vill dock icke
motsätta sig de sakkunnigas förslag härutinnan; det syntes dock böra övervägas
örn icke föreskrifterna örn särskilt pensionsunderlag borde intagas
i övergångsbestämmelserna till de föreslagna pensionsreglementena. I frågan
rörande eventuellt fastställande av högre pensionsunderlag på grund av
det särskilda lönetillägg, motsvarande en löneklass, som skulle utgå till
lärare vid mindre folkskola m. fl., erinras, att föredragande departementschefen
under punkten 141 av åttonde huvudtiteln i 1938 års statsverksproposition
uttalat, att han komme att framdeles förelägga Kungl. Maj:t förslag,
att dessa lärargrupper skulle under vissa förutsättningar erhålla en
mera tryggad anställning. Örn och i den mån en fastare anställningsform
herodes åt ifrågavarande lärare, syntes de principiella invändningarna mot
att för dem medgiva ett förhöjt pensionsunderlag i väsentlig mån förminskas.
Under angivna förutsättning vill statskontoret för sin del icke motsätta sig,
att pensionsunderlaget fastställes till en lönegrad högre än för småskollärare.

niliang litt riksdagens protokoll HUSS. t sami. Nr 270. 2

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

Jfepartementscfejen.

Skolöverstyrelsen har ävenledes berört sistnämnda fråga och finner de sakkunnigas
förslag i denna punkt i sak fullt motiverat. En förbättring i pensionshänseende
för här ifrågavarande lärarkategorier i jämförelse med småskollärarkåren
i övrigt säges dock eventuellt kunna i viss mån motverka
utvecklingen mot en förbättrad skolorganisation, i vad den går ut på ett
successivt avskaffande av de mindre folkskolorna och de biträdande lärartjänsternas
ersättande med folkskollärartjänster. överstyrelsen vill därför
påpeka nödvändigheten av att de sakkunnigas förslag i denna del blir kompletterat
med sådan föreskrift, att den gynnsammare ställning i pensionshänseende,
som skulle tillkomma lärare vid mindre folkskola eller biträdande
lärare vid folkskola, icke under alla omständigheter förlorades, för den
händelse läraren komme att efter därom gjord ansökan få sin tjänstgöring
förlagd till vanlig småskola.

Lärarorganisationerna framhålla, att det måste anses starkt motiverat, att
ifrågavarande lönetillägg till lärare vid mindre folkskolor m. fl. även bör
medföra vederbörlig förhöjning av pensionsunderlaget.

I likhet med de hörda myndigheterna anser jag mig böra i allt väsentligt
biträda de sakkunnigas förslag. Vad statskontoret i en detaljfråga rörande utformningen
av reglementsbestämmelserna anfört synes mig böra iakttagas.

De sakkunniga hava ansett frågan om en eventuell högre ställning i pensionshänseende
för lärare vid mindre folkskola m. fl. böra bliva beroende av
den karaktär det till dessa lärare utgående särskilda lönetillägget skulle komma
att erhålla. Statskontoret har funnit sig kunna godtaga högre pensionsunderlag
endast under förutsättning att lärarna beredas en fastare anställning.
För egen del finner jag det önskvärt, att de närmare bestämmelserna
om det särskilda lönetillägget föreligga, innan man tager slutlig ställning
till frågan örn det berättigade och lämpliga i att låta tillägget medräknas
i pensionshänseende. Även anställningsformen kan komma att öva inflytande
på frågans bedömning och bestämmelsernas utformning. Under .sådana
förhållanden anser jag mig böra förorda, att avgörandet i frågan uppskjutes,
till dess de nämnda, ännu svävande spörsmålen blivit klarlagda.
Med hänsyn till föreliggande omständigheter finner jag skäl föreligga,
att, därest förhöjt pensionsunderlag sedermera skulle komma att
medgivas, för de lärare av denna kategori, som dessförinnan hinna pensioneras,
företaga en retroaktiv omreglering av pensionerna.

4. Pensionsavdrag.

De sakkunniga.

De sakkunniga hava i överensstämmelse med de uttalade grundprinciperna
för omläggningen av pensionsbestämmelserna för folk- och småskolans lärare
föreslagit tillämpning jämväl av civila tjänstepensionsreglementets och allmänna
familjepensionsreglementets pensionsavdrag. De sakkunniga hava
därvid bland de föreslagna bestämmelserna jämväl medtagit en motsvarighet
till civila tjänstepensionsreglementets stadgande örn att befattningshavare,

Kungl. Maj:ts proposition nr 27!).

19

som under trettio år vidkänts pensionsavdrag eller erlagt avgift för tjänstepensionering
till av staten upprättad eller understödd pensionsfond eller pensionskassa,
skall vara befriad från pensionsavdrag.

För de extra ordinarie lärarna liava, med hänsyn till att lönen för dem
beräknas per dag, pensionsavdragen angivits jämväl med till hela öretal avrundade
belopp för dag.

Enligt nuvarande bestämmelser skall huvudman för lärare vid sjukvårdsanstalt
eller barnhem eller för föreståndarinna och biträdande föreståndarinna
vid skolhem eller arbetsstuga erlägga särskilda huvudmansavgifter,
avseende tjänstepension, utöver befattningshavarnas egna
avgifter. Då för dessa befattningshavare nu blivit gällande såväl
det för folk- och småskollärare utfärdade avlöningsreglementet
som ock kungörelsen angående statsbidrag till sådana lärares avlöning, föreligga
enligt de sakkunnigas mening icke tillräckliga skäl för att i fortsättningen
bibehålla sagda särskilda liuvudmansavgift. Bestämmelse örn sådan
avgift har därför ej av de sakkunniga intagits i utkastet till tjänstepensionsreglemente.

Avgivna yttranden.

Statskontoret har, under anförande, att vissa praktiska svårigheter torde
möta vid en tillämpning inom folk- och småskoleväsendet av ett system med
pensionsavdrag, funnit det tveksamt, huruvida detta system här bör komma
till användning eller örn icke pensionsavgiftssystemet hellre borde bibehållas.
Statskontoret har vidare, då inom folk- och småskoleväsendet svårigheter
säkerligen skulle uppkomma att beräkna den tidpunkt, då pensionsavdragen
skola upphöra för vederbörande lärare, i samband varmed olägenheter
måste följa icke minst beträffande granskningen av statsbidragsrekvisitionerna,
ansett sig böra ifrågasätta, huruvida icke motsvarande föreskrift
för folkskollärarna borde utformas på sådant sätt, att pensionsavdrag
komme att verkställas under hela tjänstetiden, liksom i militära tjänstepensionsreglementet
föreskrivits; en reservant har dock på denna punkt uttalat
skiljaktig mening och biträtt de sakkunnigas förslag.

Statens pensionsanstalt har ävenledes uttalat sig beträffande bestämmelsen
om begränsning till trettio år av tiden för pensionsavdrags vidkännande
och avstyrkt dess tillämpande i här förevarande fall.

Skolöverstyrelsen har med avseende å de för extra ordinarie lärare föreslagna
pensionsavdragen av praktiska skäl ansett starka betänkligheter böra
resas mot att avdragen för dag göras olika stora allt efter pensionsunderlagets
varierande storlek i förhållande till antalet läsveckor per år. Skolöverstyrelsen
föreslår därför i fråga örn dessa avdrag en ytterligare avrundning så till
vida, att t. ex. för extra ordinarie folkskollärares tjänstepensionsavdrag fastställes
ett medelbelopp av 45 öre (de sakkunniga hava föreslagit avdrag å
respektive 47, 45 och 42 öre för de tre olika lästiderna och de mot dem svarande
olika pensionsunderlagen).

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

Departements- Statskontoret har ställt sig tveksamt i fråga om lämpligheten av att inom

chef en

folk- och småskoleväsendet tillämpa ett system med pensionsavdrag. Enligt
mitt förmenande torde knappast några allvarligare svårigheter därvid behöva
uppstå. För den händelse sådana emellertid vid den närmare utformningen
av detaljföreskrifter i ämnet skulle yppa sig, torde det böra stå öppet
för Kungl. Maj:t att i stället föreskriva ett system med pensionsavgifter.

Till de av statskontoret och statens pensionsanstalt uttalade betänkligheterna
mot systemet med tjänstepensionsavdrag under allenast trettio år kan
jag i princip giva min fulla anslutning. Redan då jag såsom föredragande
departementschef framlade förslag till civilt tjänstepensionsreglemente ansåg
jag mig böra framhålla, alt jag fann detta från kommunikationsverken
hämtade system föga rationellt men att jag med hänsyn till föreliggande omständigheter
ej kunde för det dåvarande föreslå dess avskaffande.

De sakkunniga hava ansett sig ej böra göra något undantag från den här
berörda, för civila statsförvaltningen gällande avdragsregeln. För egen
del måste jag, trots min nyss uttalade principiella inställning till frågan,
finna, att den av de sakkunniga intagna ståndpunkten är den mest följdriktiga.
Frågan om ett allmänt avskaffande av den trettioåriga avdragstiden
bör vid första därför lämpliga tidpunkt upptagas till behandling, men
intill dess bör enligt min åsikt civilförvaltningens avdragsregel tillämpas
jämväl på folk- och småskollärarkåren; de därmed möjligen förbundna administrativa
olägenheterna synas mig icke utgöra tillräckligt stöd för en
saklig avvikelse från grundprincipen att den civila statsförvaltningens pensioneringssystem
här skall följas.

Vad skolöverstyrelsen anfört beträffande avrundning av pensionsavdragens
dagbelopp synes mig förtjänt att tagas under övervägande vid den slutliga
utformningen av reglementsbestämmelserna.

5. Detaljmotiveringar.

Då de sakkunniga i sina förslag så vitt möjligt sökt följa de statliga pensionsbestämmelserna,
i första hand civila tjänstepensionsreglementet och
allmänna familjepensionsreglementet, hava de ansett särskild motivering behövlig
endast i den mån saklig avvikelse skett från nämnda reglementens
bestämmelser eller en tillämpning av desamma å folk- och småskollärare
ansetts kräva särskilda förtydliganden.1 I anledning av vad de sakkunniga
därvid framhållit samt myndigheternas uttalanden får jag anföra följande.

Med hänsyn till den ståndpunkt, som i årets statsverksproposition intagits
till fonderingsfrågan inom den statliga pensioneringen, hava de sakkunniga
ej i utkastet till tjänstepensionsreglemente infört någon motsvarighet till
civila tjänstepensionsreglementets 11 §, som handlar om pensionsavdragens
fondering, och någon sådan har ej heller upptagits i utkastet till familjepensionsreglemente.
De sakkunniga hava anfört, att därest fondering alltjämt
skulle komma att äga rum, pensionsregleinentena borde kompletteras
med stadganden härom. För min del vill jag i anledning härav endast

1 De sakkunnigas detaljmotiveringar återfinnas i den vid detta protokoll fogade bilaga C.

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

21

framhålla, att även om fondering skulle bibehållas för framtiden — jag
kommer i det följande att för nästa budgetår föreslå tillämpning av nuvarande
förfaringssätt — föreskrifterna härom likväl ej böra intagas i pensionsreglementena.

En av de sakkunniga, herr Örtendal, har beträffande den i 6 § 2 mom. av
utkastet till tjänstepensionsreglemente intagna regeln örn reduktion i vissa
fall av pensionen gjort följande uttalande:

Denna regel, vilken har sin motsvarighet i 7 § 2 moni. civila tjänstepensionsreglementet,
torde praktiskt taget förhindra pensionerad lärare att åtaga
sig vikariat utanför boningsorten. Den verkliga inkomstökning, som
kvarstår vid en tillämpning av reduktionsregeln, täcker knappast utgiftsökningen
för uppehället å annan ort. Då det inom undervisningsväsendet kan
bliva nödvändigt att i viss utsträckning tillgodose vikariebehovet genom
pensionerade lärare, torde det vara av behovet påkallat, att Kungl. Majit
redan i samband med pensionsbestämmelsernas utfärdande genom generell
föreskrift förklarar, att 6 § 2 mom. icke skall äga tillämpning å vikarierande
pensionerade lärare.

Skolöverstyrelsen har i sitt yttrande förklarat sig intet hava att erinra
mot utfärdande av en föreskrift av detta innehåll.

Vad sålunda föreslagits anser jag böra tagas under övervägande i samband
med utfärdandet av de nya pensionsreglementena.

Nyssnämnde sakkunnige har vidare med avseende å den i 21 § 1 mom.
c) för icke-ordinaries rätt till sjukpension uppställda fordran på tio tjänstår
— vilken återfinnes även i det civila tjänstepensionsreglementet — uttalat
starka betänkligheter.

Med anledning härav vill jag framhålla, att en ändring på denna punkt
bör ske allenast därest motsvarande ändring vidtages i civila tjänstepensionsreglementet.

Statskontoret har ifrågasatt, huruvida icke de i 27 § intagna bestämmelserna
om möjlighet för Kungl. Majit att i vissa fall tillerkänna icke-ordinarie
lärare invalid- eller sjukpension böra erhålla sådan utformning, att av
bestämmelserna tydligt framgår, att Kungl. Majit icke blott skall äga bestämma,
om vederbörande skall beredas pension, utan även, där sådant av
förhållandena påkallas, skall äga avväga pensionsbeloppets storlek efter föreliggande
omständigheter.

Skolöverstyrelsen har uttalat sig för en utvidgning av Kungl. Majits nyss
avsedda befogenhet till att omfatta jämväl tillerkännande av ålderspension.

De av de hörda myndigheterna påyrkade ändringarna anser jag mig böra
tillstyrka.

Såsom förut framhållits äro de nya pensioneringsbestämmelserna avsedda
att äga tillämpning från och med den 1 januari 1938 eller alltså från
och med den dag, då avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor
trädde i kraft. De nya föreskrifterna komma härigenom att för förra halvåret
1938 träda i stället för stadgandena i reglementet för statens pensionsanstalt
och de provisoriska pensioneringsbestämmelserna. För att denna

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

anordning icke skall bliva till förfång för befattningshavare, som varit underkastad
nämnda reglemente och provisoriska bestämmelser, hava de sakkunniga,
på sätt närmare framgår av reglementsutkasten, föreslagit vissa
övergångsstadganden. I överensstämmelse med vad som skett vid allmänna
familjepensionsreglementets tillämpning å delägare i av staten numera
övertagna familjepensionskassor och som ägt rum vid statens folkskolinspektörers
inordnande under allmänna familjepensionsreglementet, hava
de sakkunniga vidare föreslagit, att vad hittills gällt i fråga om pensionsrätt
åt efterlevande make, även örn äktenskapet ingåtts efter det befattningshavaren
fyllt 60 år, samt rätt för barn att uppbära pension intill dess det
uppnår 21 år fortfarande skall tillämpas betiäffande änka eller barn efter
befattningshavare som vid de nya bestämmelsernas ikraftträdande hade familjepensionsrätt
i statens pensionsanstalt. Vad de sakkunniga sålunda
föreslagit, anser jag mig böra i princip tillstyrka.

6. Vissa anslagsfrågor m. m.

För närvarande äro de under åttonde huvudtiteln upptagna anslagen till
bidrag till avlöning åt befattningshavare vid folk- och småskoleväsendet uppförda
med bruttobelopp, utan avdrag för pensionsavgifter, och vid utanordningen
av statsbidrag innehållas avgifterna för att i föreskriven ordning tillgodoföras
statens pensionsanstalt. I fråga om den statliga pensioneringen bär
tillämpats ett annat förfaringssätt, i det att avlöningsanslagen uppförts med
nettobelopp, där pensionsavdragen således äro frånräknade.

I betraktande av redan vidtagna åtgärder i fråga örn reglering av de anslag,
som för budgetåret 1938/39 skulle komma att upptagas under åttonde
huvudtiteln, torde någon ändring av nuvarande förfaringssätt beträffande
redovisning av befattningshavarnas bidrag till pensioneringen
ej lämpligen böra genomföras för nämnda budgetår. De provisoriska föreskrifter,
som under nu angivna förhållanden kunna vara erforderliga, torde
få utfärdas av Kungl. Majit.

Ett genomförande av de förslag, som de sakkunniga i det föregående
framlagt, tarva även i vissa andra avseenden utfärdande av särskilda föreskrifter
vid sidan av vad som inflyter i själva pensionsreglementena.

Sålunda böra i reglementet för statens pensionsanstalt vidtagas vissa ändringar,
syftande till att från reglementets tillämpning undantaga de befattningshavare,
som bliva underkastade de nya pensionsreglementena; befattningshavare,
som kvarstår å äldre avlöningsbestämmelser, bör givetvis bibehållas
vid pensionsrätt enligt nuvarande bestämmelser. Beträffande införande
av ett övergångsstadgande angående möjlighet till pension för vikarier,
som nu äro anställda och för närvarande äga pensionsrätt, har förut
talats i samband med frågan örn pensioneringens omfattning.

Särskilda tillämpningsföreskrifter till pensionsreglementena böra även utfärdas.
I samband härmed torde jämväl böra meddelas närmare föreskrifter
angående uppskjuten livränta.

Slutligen må framhållas, att — vid införande av beteckningen pensionsav -

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

23

drag i stället för pensionsavgifter —• vissa formella omredigeringar böra
vidtagas i kungörelserna angående statsbidrag till avlöning av folk- och
småskollärare samt angående allmänna grunder för dyrtidstillägg åt sådana
lärare. Vad särskilt sistnämnda kungörelse angår hava de sakkunniga anfört,
att de —- dels av praktiska hänsyn och dels med beaktande av den
ställning, som 1936 års lönekommitté intagit till frågan om sättet för beräkning
av dyrtidstillägg — icke funnit skäl föreslå någon ändring i den nu
gällande bestämmelsen, att dyrtidstillägget skall beräknas å avlöningsförmånerna
utan avdrag för befattningshavarens bidrag till pensionering. Till
frågan härom torde jag få återkomma i annat sammanhang.

1. Kostnadsberäkningar.

För belysande av den ekonomiska innebörden av det framlagda förslaget
till ändrade grunder för pensionering av folk- och småskollärare hava genom
de sakkunnigas försorg utförts vissa beräkningar rörande blivande pensioners
och pensionsavdrags belopp.

Vad först tjänstepensionerna angår har beräkning verkställts rörande den
ökning, som summan av utgående pensioner kan väntas undergå efter de
föreslagna pensionsbestämmelsernas genomförande. Beräkningarna, som
grundats på införskaffade personliga uppgiftskort beträffande de vid början
av vårterminen 1938 anställda lärarna, utvisa skillnaden mellan å ena sidan
de pensionssummor, som under vart och ett av åren 1938, 1939, 1943
och 1948 kunna beräknas bliva utbetalda enligt de föreslagna pensionsbestämmelserna,
och å andra sidan de för samma år beräknade pensionsutbetalningarna
enligt de före år 1938 gällande pensionsbestämmelserna.

I de enligt äldre grunder beräknade pensionerna har inlagts jämväl s. k.
pensionsförhöjning I enligt kungörelsen nr 280/1925. Dyrtidstillägg, å såväl
äldre som föreslagna pensioner, hava medtagits under antagande att levnadskostnadsindex
kommer att hålla sig vid 166. Hänsyn har vad de nya
pensionerna beträffar tagits till att pensionsåldern för folkskollärare föreslås
successivt höjd till 63 år. På grund av den för närvarande fortgående
utökningen av den årliga lästiden vid skolorna, varigenom respektive folkskollärares
lönegradsplacering höjes, har vid beräkningarna antagits, att alla
skoldistrikt, som nu ha en lästid av 34 V* veckor, komma att övergå till
36 V2 veckors lästid. De under sålunda angivna förutsättningar beräknade
kostnadsökningarna finnas i avrundade tal upptagna i följande sammanställning: Beräknad

kostnadsökning
för under året
utgående tjänste -

Ar pensioner,

kronor

1938 ........................ 90,000

1939 ........................ 460,000

1943 ........................ 1,930,000

1948 ........................ 1,670,000.

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

Under första året har kostnadsökningen beräknats bliva relativt ringa,
detta på grund av att de som då skulle börja uppbära pension kunna antagas
avgå företrädesvis vid mitten och slutet av året. Att kostnadsökningen
blivit lägre för år 1948 än för år 1943 har sin förklaring däri, att genom den
successiva höjningen av pensionsåldern, avgången med pension enligt de
nya bestämmelserna fördröjes, varvid en häremot svarande minskning av
pensionsutgifterna inträder.

De förut angivna kostnadsökningarna utgöra emellertid bruttobelopp, beräknade
utan beaktande av den vid pensioneringens omläggning uppstående
stegringen av befattningshavarnas bidrag till pensionerna. Denna stegring
har uppskattats till ungefär 1,500,000 kronor utan och ungefär 1,200.000
kronor med hänsyn tagen till den efter 30 tjänstår inträdande befrielsen
från pensionsavdrag, och stegringen överstiger som synes till en början kostnadsökningen
för utgående pensioner. Om, såsom för närvarande är fallet,
inflytande pensionsavgifter användas för täckande av utgifter för pensioner
och följaktligen ej fonderas, komma alltså statsverkets utgifter för tjänstepensioneringen
under åren närmast efter den föreslagna omläggningen att
bliva lägre än nu, men efter hand inträder ett motsatt förhållande.

Liknande beräkningar hava under motsvarande antaganden verkställts
med avseende å familjepensioneringen. Såsom utgångspunkt för en uppskattning
av blivande kostnadsökning för änke- och barnpensioner har begagnats
de senaste årens erfarenhet inom statens pensionsanstalt beträffande
nybeviljade sådana pensioner efter avlidna lärare vid folkskoleväsendet.
Kostnaderna för änklingpensioner hava beräknats på grundval av sammanställningar,
som ur de insamlade uppgiftskorten erhållits beträffande antalet
gifta lärarinnor och dessas fördelning efter ålder. Dyrtidstilläggen å
pensionerna hava beaktats och hänsyn har därvid tagits till att dessa tillägg
skulle utgå efter förmånligare regler å de enligt äldre grunder bestämda
pensionerna. Beräkningarna utvisa följande ungefärliga ökningsbelopp:

Beräknad kostnadsökning
för under året
utgående familje -

År pensioner,

kronor

1938 ........................ 40,000

1939 ........................ 130,000

1943 ........................ 500,000

1948 ........................ 1,020,000.

Även dessa kostnadssiffror äro, liksom motsvarande siffror avseende
tjänstepensioner, beräknade utan beaktande av föreslagna ändringar beträffande
befattningshavarnas bidragsplikt. På grund av höjning av bidragen
stiger dessas sammanlagda belopp med ungefär 3,040,000 kronor, men
till följd av att enligt de föreslagna nya pensionsbestämmelserna bidragsplikten
skall upphöra vid befattningshavares avgång med tjänstepension —
enligt nuvarande bestämmelser erlägger manlig befattningshavare avgift hela

25

Kungl. May.ts proposition nr 279.

livstiden — blir ökningen av befattningshavaranas bidrag efter hand något
mindre och kan för de närmaste åren uppskattas till följande belopp:

Beräknad ökning av
befattningshavarnas
bidrag till familje -

År pensioneringen,

kronor

1938 ........................ 3,040,000

1939 ........................ 3,030,000

1943 ........................ 2,990,000

1948 ........................ 2,930,000.

Om ej heller för familjepensioneringens vidkommande fondering av pensionsavdrag
skall äga rum, kunna alltså för den här betraktade tidsperioden
statsverkets utgifter för denna pensionering väntas bliva lägre enligt
det framlagda förslaget än enligt de äldre bestämmelserna. På grund av
att en jämförelse mellan de förutvarande och de föreslagna pensionsbestämmelsema
utvisar, att under många år framåt i tiden ökningen av utgående
pensioners årsbelopp väntas fortgå, under det att ökningen av befattningshavarnas
bidrag till pensioneringen beräknas bliva allt mindre, är det att
emotse, att den av nyssnämnda siffror belysta minskningen av statens utgifter
för familjepensioneringen efter hand kommer att ytterligare nedgå.

Förslaget till reglering av pensioner, utgående enligt äldre

bestämmelser.

Såsom tidigare framhållits hava de sakkunniga enligt meddelade direktiv
haft att utreda jämväl frågan huruvida en förbättring av de tjänstepensioner,
som beviljats före den 1 januari 1938 avgångna folk- och småskollärare,
skulle kunna åvägabringas genom en vidsträcktare tillämpning av
kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280) med bestämmelser om ny pension
för vissa pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer.

Nämnda kungörelse avser att reglera pensioner av äldre typ. Regleringen
innefattar i första hand en förhöjning av den äldre pensionen för att möjliggöra
en tillämpning av enhetliga grunder för dyrtidstilläggens beräknande
å äldre och nyreglerade pensioner. Denna förhöjning, som i kungörelsen
benämnes förhöjning I och som i och för sig icke innebär någon förbättring
av de förmåner, som före kungörelsens ikraftträdande tillförsäkrats pensionär,
tillkommer icke blott pensionerade f. d. befattningshavare i statens
tjänst med oreglerad pension utan även andra pensionärer, vilka i avseende
å rätt till dyrtidstillägg äro likställda med nämnda statliga pensionärer.
Kungörelsen är sålunda, i vad avser förhöjning I, tillämplig å pensionerade
folk- och småskollärare, vilka kommit i åtnjutande av pension antingen

26

Kungl. Majlis proposition nr 279.

enligt reglementet för statens pensionsanstalt eller tidigare enligt reglementena
för folkskollärarnas pensionsinrättning och småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt.

Enligt samma kungörelse utgår en ytterligare pensionsförhöjning å pensioner
av äldre typ, förhöjning II. Med denna förhöjning har avsetts att
åstadkomma en skälig anpassning av de äldre pensionerna efter de pensionsunderlag,
som ligga till grund för motsvarande nyreglerade pensioner.
Förhöjningen är för närvarande endast tillförsäkrad pensionerade statliga
befattningshavare och utgör i allmänhet hälften av skillnaden mellan den
genom förhöjning I reglerade pensionen och motsvarande nyreglerad pension.
I vissa fall, där för befattning nyreglerat pensionsunderlag icke föreligger
eller däremot svarande särskilt pensionsunderlag i bilaga till kungörelsen
icke upptagits, utmätes denna förhöjning enligt särskilda beräkningsgrunder,
vilka i regel innebära en mindre förbättring av pensionen än
enligt huvudregeln.

De pensioner, som enligt äldre bestämmelser utgå till förutvarande folkoch
småskollärare, kunna allt efter tidpunkten för deras beviljande och beloppens
storlek hänföras till i följande sammanställning angivna huvudgrupper: -

Genom

Genom

Grund-

reglering

pensions-

pension,

fr. o. m. år

förhöjning I

kronor

1920 förhöjd

uppbringad

till kronor

till kronor

Grupp I. Pensioner beviljade före år 1907 (för små-

skollärare före år 1909).

Folkskollärare, manlig och kvinnlig..............

750:-

1,425

1,704

Småskollärare, d:o ..............................

200: -

600

720

Grupp II. Pensioner beviljade åren 1907—1918 (för

småskollärare åren 1909—1919).

Folkskollärare:

manlig ......................................

1,013: —

1,800

2,028

kvinnlig....................................

900:-

1,650

1,908

Småskollärare, manlig och kvinnlig ..............

450: —

975

1,140

Grupp III. Pensioner beviljade efter är 1918 (för små-

skollärare efter år 1919).

Folkskollärare:

manlig..................................

2,250: —

—

2,544

kvinnlig......................................

1,875: —

—

2,112

Småskollärare:

manlig........................................

1,387: 50

—

1,644

kvinnlig..............................

1,237: 50

-

1,440

Den pensionsreglering, som genomfördes år 1920, innebar en höjning av
de äldre pensionerna med belopp som med 300 kronor översteg hälften av

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

den förutvarande pensionen; dock fick salunda förhöjd pension icke överstiga
1,800 kronor eller understiga för folkskollärare 1,000 kronor och för
småskollärare 600 kronor. Beträffande innebörden av pensionsförhöjning I
har förut redogjorts.

De sakkunniga anföra följande i fråga om ett tillämpande av jämväl pensionsförhöjning
II å pensionerna för de före år 1938 avgångna folk- och
småskollärarna:

Då 1921 års pensionskommitté framlade det sedermera antagna förslaget
örn pensionsförhöjningar I och II, ställde sig kommittén icke främmande för
ett medgivande av jämväl förhöjning II åt, bland andra, pensionerade lärare
vid folk- och småskolor, men denna fråga undansköts då under hänvisning
till att den ej innefattades i kommitténs uppdrag.

Då lärarna vid folk- och småskolorna genom den beslutade löneregleringen
inordnats i det statliga lönesystemet och da genom det såsom en konsekvens
härav nu framlagda förslaget om tillämpning å dem av det statliga
pensioneringssystemet statens medverkan till denna lärarpersonals pensionering
blir av samma omfattning som för de statliga befattningshavarna,
torde, enligt de sakkunnigas mening, föreligga såväl reella skäl som tekniska
förutsättningar för en tillämpning å nu ifrågavarande lärare jämväl av bestämmelserna
örn pensionsförhöjning II.

Därest, såsom de sakkunniga vilja föreslå, de mot 34 /2 veckors ärlig
lästid svarande underlagen läggas till grund för beräkningen av pensionsförhöjning
II, skulle denna för de ovannämnda pensionärsgrupperna uppbringa
pensionerna till följande belopp:

“ ''

Ny pension för

manlig

pensionär,

kronor

kvinnlig

pensionär,

kronor

Grupp 1:

Folkskollärare ......................

2,370

2,274

Småskollärare ......................

1,512

1,320

Grupp II:

Folkskollärare ......................

2,532

2,376 j

Småskollärare ......................

1,722

1,530

! Grupp III:

Folkskollärare ......................

2,790

2,478

Småskollärare ......................

1,974

1,680

En utsträckt tillämpning av kungörelsen nr 280 1925 å nu nämnda pensionärsgrupper
jämväl i vad den avser pensionsförhöjning 11^ skulle, beräknat
efter nuvarande antal pensionärer, för staten medföra, fransett dyrtidstilllägg,
följande årskostnad:

Grupp I.................. 55,000 kr.

, II.................. 210,000 »

> lil .................. 1,440,000 >

Summa 1,705,000 kr.

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

Kostnaden kommer på grund av fortgående minskning av pensionärstocken
att successivt nedgå.

Avgivna yttranden.

Statskontoret har nied hänsyn till det högst betydande kostnadsbeloppet
ställt sig synnerligen betänksamt gentemot förslaget men påpekat, att motsvarande
förmån redan tillkommer pensionerade f. d. befattningshavare inom
det statliga undervisningsväsendet. Ett bifall till förslaget bör emellertid
under inga förhållanden hilva prejudicerande beträffande andra icke statliga
befattningshavare, vilka erhållit pensionsrätt enligt reglementet för statens
pensionsanstalt. Ämbetsverket har i sådant avseende framhållit, att
särskilda skäl för en dylik förmån kunna anföras beträffande lärare vid
folk- och småskolor, sedan dessa lärares löne- och pensionsfömåner, som
till ojämförligt största delen utgå av statsmedel, föreskrivits skola utgå efter
samma regler som för motsvarande grupper av statliga befattningshavare.
Dessa skäl äro icke för handen i andra fall. En förutsättning för att
här avsedda pensionsförbättring medgives utgå måste emellertid enligt
statskontorets mening vara, att vederbörande lärare icke av skoldistriktet
erhållit någon förhöjning av författningsenligt utgående pension. Såsom
ett ofrånkomligt villkor bör fördenskull föreskrivas, att, örn och i den mån
dylika kommunala pensionstillägg förekomma, här ifrågavarande pensionstillägg
skola minskas med belopp, motsvarande sådant kommunalt tillägg.

Statens pensionsanstalt uttalar, att den finner den av de sakkunniga föreslagna
pensionsregleringen skälig. Dock synes från sådan reglering böra
undantagas den, vilken av annan anledning än befattningens indragning avgått
från sin befattning med rätt till uppskjuten tjänstepension.

Departements- Folk- och småskollärarnas avlöningsbestämmelser hava numera blivit utchefen.
formade i analogi med det statliga lönesystemet. Genom det förut framlagda
förslaget skulle en motsvarande utformning av pensionsbestämmelserna genomföras.
Då vidare ifrågavarande lärares löne- och pensionsförmåner till
den ojämförligt största delen skola utgå av statsmedel, anser jag det vara en
naturlig följd, att man jämväl beträffande reglering av redan utgående pensioner
och understöd tillämpar de regler, som kommit till användning med
avseende å de statligt anställda. Från de hörda myndigheternas sida har
ej heller någon erinran av principiell art framförts gentemot de sakkunnigas
förslag härom. Jag vill även erinra, att en reglering av redan utgående pensioner
till f. d. befattningshavare vid statens undervisningsväsende automatiskt
och med tillämpning av de i det föregående relaterade grunderna
ägt rum i samband med den för denna del av undervisningsväsendet från
och med 1938 års ingång ikrafträdda löne- och pensionsregleringen.

I ett par detaljfrågor hava emellertid erinringar framställts i de avgivna
yttrandena.

Sålunda har statskontoret påyrkat, att, örn och i den mån de ifrågavarande
pensionstagarna uppbära kommunala pensionstillägg, den föreslagna pen -

Kungl. Maj.ts proposition nr 279. 29

sionsförbättringen skall minskas med belopp, motsvarande det kommunala
tillägget.

Även om vissa skäl kunna tala för detta statskontorets förslag, anser jag
mig dock ej böra biträda detsamma. De kommunala tilläggen, som ofta äro
rörliga, utgå efter så skiftande regler och hava rättsligt sett så olika karaktär,
att reduktionsbestämmelserna måste bliva i hög grad komplicerade, örn
betydande ojämnheter vid tillämpningen skola undvikas.

Den av statens pensionsanstalt föreslagna begränsningen av pensionsförhöjningens
tillämplighetsområde anser jag mig böra förorda.

Förhöjningen av de äldre pensionerna torde i likhet med de nya avlönings-
och pensionsreglementena böra vinna tillämpning från och med den
1 januari 1938.

Med avseende å utformningen av de blivande bestämmelserna i ämnet må
framhållas, att för den, som pensionerats i befattning, vilken närmast motsvarar
icke-ordinarie tjänst, den i § 4 mom. 1 a) förutnämnda kungörelse
om ny pension intagna regeln för pensionsförhöjningens beräkning bör tilllämpas,
där nyreglerat pensionsunderlag finnes fastställt för sist avsedda
tjänst.

Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad av mig i det föregående förordats utfärda
bestämmelser

dels angående ändrade pensionsvillkor för lärare vid folkoch
småskolor m. fl.,

dels ock angående förbättring av tjänstepensioner, som
beviljats förutvarande lärare vid folk- och småskolor m. fl.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
P. J. Arrhenius.

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

Bilaga A.

Utkast

till

reglemente angående'' tjänstepension för lärare vid folk- och småskoldam.
fl. (tjänstepensionsreglementet för folkskollärare m. fl.).

1 KAP.

Allmänna bestämmelser.

1 §•

Detta reglemente skall äga tillämpning å följande befattningshavare, som
äro underkastade föreskrifterna i avlöningsreglementet den 30 september 1937
(nr 868) för lärare vid folk- och småskolor, nämligen:

a) ordinarie folk- och småskollärare, lärare vid mindre folkskolor och
biträdande lärare vid folkskolor, vilka anställts tillsvidare med ömsesidig
rätt till minst fyra månaders uppsägning samt extra ordinarie folk- och
småskollärare;

b) lärare med motsvarande anställning vid statens egentliga folkskolor,
mindre folkskolor och småskolor i rikets nordligaste gränsorter eller vid
Skytteanska skolan i Tärna;

c) lärare vid sjukvårdsanstalt eller barnhem, vilken anställts tillsvidare
med ömsesidig rätt till minst fyra månaders uppsägning eller eljest med fast
anställning eller ock som extra ordinarie;

d) föreståndarinna och biträdande föreståndarinna vid skolhem, tillhörigt
skoldistrikt eller Skytteanska skolan i Tärna, eller vid arbetsstuga, tillhörig
någon av stiftelserna Västerbottens eller Norrbottens läns arbetsstugor;

e) ordinarie och extra ordinarie lärare vid nomadskoleväsendet (nomadlärare).

2 §.

1. Tjänstår, som avses i detta reglemente, beräknas för tid,

a) under vilken befattningshavare före uppnående av den för hans tjänst
stadgade pensionsåldern varit innehavare av befattning, å vilken detta reglemente
äger tillämpning;

b) under vilken befattningshavare innehaft annan med pensionsrätt förenad
anställning i statens tjänst än beställning å reservstat vid försvarsväsendet; c)

för vilken erlagts avgift för tjänstepensionering till av staten upprättad
eller understödd pensionsanstalt eller pensionskassa.

2. Såsom tjänstår må vidare tillgodoräknas två tredjedelar av den tid,
under vilken befattningshavare före uppnåendet av den för hans tjänst stadgade
pensionsåldern utan skyldighet att vidkännas pensionsavgift eller pensionsavdrag
såsom vikarie uppehållit befattning, å vilken detta reglemente
äger tillämpning.

3. Vid tjänstårsberäkning skall avdrag göras för tid, omfattande minst
15 dagar i följd, under vilken befattningshavare åtnjutit tjänstledighet för

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

svag hälsas vårdande, för havandeskap eller barnsbörd eller för enskild
angelägenhet, så ock för tid, under vilken befattningshavare varit tagen i
häkte eller avstängd från tjänstgöring eller utan giltigt förfall avhållit sig från

tjänstgöring. „

4. Har befattningshavare eljest i eller utom statens tjänst lorrattat arbete
eller uppdrag, som finnes vara av beskaffenhet, att tid, varunder sådant
arbete eller uppdrag förrättats, skäligen bör helt eller delvis tillgodoräknas
honom såsom tjänstår, beror på prövning i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver,
om och i vad mån dylikt tillgodoräknande må äga rum.

5. Tid, som tagits i beräkning såsom tjänstår för grundläggande av rätt
till pension, må sedermera icke i något avseende ånyo tillgodoräknas såsom
tjänstår, såframt icke under nämnda tid fullgjorts annan tjänstgöring än
den, på vilken den tidigare tjänstårsberäkningen grundats.

6. Vid tjänstårsberäkning skall en undervisningstid av 242 dagar anses
som helt tjänstår och må lärare icke för något redovisnjngsår tillgodoräkna
mera än nämnda antal dagar. Därest vid sadan tjänstårsberäkning avdrag
enligt 3 mom. härovan ifrågakommer, skall avdrag ske med den kalendertid,
under vilken ledigheten varat.

7. Därest vid beräkning av tjänstår den uppkomna slutsumman utvisar
del av dag, skall avrundning ske till närmast högre hela dagantal.

3 §•

Från och med den dag, befattningshavare erhåller pensionsrätt enligt
detta reglemente, och intill utgången av den månad, under vilken han uppnår
trettio tjänstår eller dessförinnan inträder i pensionsåldern, skall honom
tillkommande lön minskas med tjånstepcnsionsavdrag i enlighet med bestämmelserna
i detta reglemente.

För ändamål, som här avses, må tid, under vilken detta reglemente icke
varit å befattningshavaren tillämpligt, räknas som tjänstår endast i den
mån befattningshavaren för sådan tid vidkänts pensionsavdrag eller erlagt
avgift för tjänstepensionering till av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt,
pensionsfond eller pensionskassa.

4 §•

1. Pension till belopp för år räknat, som framgår av detta reglemente,
utgår, där ej annorlunda i reglementet stadgas, från och med dagen näst
efter den, då avgång från tjänsten ägt rum, till och med den dag, då en
månad förflutit efter pensionstagarens frånfälle.

Vid tillämpning av detta stadgande iakttages, att det för tiden efter pensionstagarens
frånfälle utgående pensionsbeloppet icke må överstiga femhundra
kronor.

2. Utbetalning av pension sker månadsvis i efterskott enligt de närmare
bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:!; statens pensionsanstalt likväl
obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis utbetala återstående
pensionsbelopp.

5 §.

1. Varder befattningshavare dömd till avsättning eller till följd av tjänstefel
skild från tjänsten, må han ej komma i åtnjutande av pension.

2. Har pensionstagare blivit för förbrytelse i sin tidigare innehavda tjänst
dömd, i stället för till avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, må
lian från och med månaden näst efter den, under vilken utslaget vunnit
laga kraft, åtnjuta allenast en tredjedel av pensionen, där ej Kungl. Majit

3- Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

finner skäl tillerkänna pensionstagare!! större del, dock ej mera än två tredjedelar
av pensionen.

3. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är föremål
för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff, eller ock
avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast en tredjedel
av pensionen.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av honom,
må den myndighet, som beviljat pensionen, kunna medgiva sådan anhörig
rätt att uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

6 §•

1. Örn befattningshavare, vilken kommer i åtnjutande av pension för i
detta reglemente avsedd tjänst, vid avgång från den tjänsten åtnjuter eller
sedermera erhåller pension för statsanställning eller pension för icke-statlig
anställning, med vilken är förenad delaktighet i statens pensionsanstalt, till
sådant belopp, att sammanlagda förmånerna för år räknat överstiga femtusenfyra
kronor, må han, så länge sådan annan pension åtnjutes, av pensionen
enligt detta reglemente uppbära allenast en tredjedel, med iakttagande likväl
dels att i förekommande fall därutöver må utgå så mycket av den återstående
delen, att vad vederbörande äger behålla ej understiger summan av
den större förmånen och en tredjedel av den mindre eller, om båda äro lika,
den ena av dem ökad med en tredjedel, dels ock att minskning skall ske endast
i den mån så erfordras för att förmånernas sammanlagda belopp ej må
överstiga femtusenfyra kronor. Vid tillämpning av vad sålunda stadgats skall
jämväl i förekommande fall iakttagas, att hänsyn icke tages till pension, som
utgår enligt gällande bestämmelser angående pensionering av försvarsväsendets
reserver av befäl och civilmilitär personal.

2. Vad i 1 morn. sägs skall, där icke Kungl. Majit annorlunda förordnar,
äga motsvarande tillämpning, om befattningshavaren vid avgången från tjänsten
åtnjuter eller sedermera erhåller lön eller arvode för statstjänst, lön för
sådan tjänst, å vilken avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor
äger tillämpning eller lön för icke-statlig anställning, med vilken är förenad
delaktighet i statens pensionsanstalt.

7 §•

1. Fråga örn rätt till pension enligt detta reglemente prövas av statens
pensionsanstalt.

I fråga om vad som skall iakttagas vid ansökning om pension meddelar
Kungl. Majit särskilda föreskrifter.

2. Avsked må ej meddelas befattningshavare, innan frågan om hans rätt
till pension, där sådan fråga förekommer, blivit vederbörligen avgjord.

3. Då pension beviljas, skall den pensionsberättigade erhålla skriftligt bevis
därom.

8 §•

Till ledning vid prövning av befattningshavares pensionsrätt skall hos vederbörande
huvudman förås tjänstematrikel enligt de närmare föreskrifter,
som utfärdas av Kungl. Majit.

9 §•

Därest beloppet av pension, som beräknats enligt bestämmelserna i detta
reglemente, icke är i helt krontal jämnt delbart med tolv, skall detsamma
jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.
2 KAP.

33

Ordinarie lärare och med dem i lönehänseende likställda befattningshavare.

10 §.

1. Skyldighet att avgå från tjänsten inträder för befattningshavare

a) då han uppnått den för hans tjänst stadgade pensionsåldern, den myndighet
eller styrelse, som äger att från tjänsten avskeda, likväl obetaget att,
såvida detta tillstyrkts av vederbörande statens folkskolinspektör, medgiva
anstånd med avskedet, därest och så länge befattningshavaren prövas kunna
på tillfredsställande sätt gagna det allmänna, dock icke i något fall längre
tid än sammanlagt två år;

b) då han träffats av olycksfall i tjänsten och det behörigen styrkes, att
han på grund härav är för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt
sköta sin tjänst, samt han prövas icke lämpligen kunna tjänstgöra i sådan
annan befattning, till vilken han må vara pliktig att låta förflytta sig;

c) då det behörigen styrkes, att han till följd av sjukdom, vanförhet eller
lyte i andra fall än under b) sägs eller till följd av nedsatt arbetsförmåga
är för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst, samt
han prövas icke lämpligen kunna tjänstgöra i sådan annan befattning, till
vilken han må vara pliktig att låta förflytta sig.

2. Har befattningshavare, för vilken statens pensionsanstalt enligt 1 mom.
prövat skyldighet att avgå från tjänsten föreligga, underlåtit att söka avsked,
ankommer det på den myndighet eller styrelse, som äger att från tjänsten avskeda,
att entlediga befattningshavaren.

I fråga om skyldighet för befattningshavare att för styrkande av i 1 mom.
c) angivna omständigheter underkasta sig läkarundersökning gäller vad därom
är särskilt stadgat.

3. Befinnes befattningshavare urståndsatt att på tillfredsställande sätt
fullgöra sina tjänståligganden och är ej sådant fall för handen, varom i 1
mom. b) eller c) sägs, må Kungl. Maj:t, därest befattningshavaren uppnått
en levnadsålder, som med högst fem år understiger den för hans tjänst stadgade
pensionsåldern, på därom av vederbörande myndighet gjord framställning
förklara honom skyldig att avgå från tjänsten och entlediga honom.

Framställning, som nyss sagts, må icke avlåtas, utan att befattningshavaren
erhållit tillfälle att inkomma med yttrande i ärendet. Avgives yttrande,
skall detsamma åtfölja framställningen till Kungl. Maj:t.

H §•

Rätt att vid avgång från tjänsten komma i åtnjutande av pension tillkommer: a)

befattningshavare, som uppnått den för hans tjänst stadgade pensionsåldern
(ålderspension);

b) befattningshavare, som enligt bestämmelserna i 10 § 1 mom. b) är skyldig
att avgå (invalidpension);

c) befattningshavare, som enligt bestämmelserna i 10 § 1 mom. c) är skyldig
att avgå eller som med tillämpning av bestämmelsen i 10 § 3 mom. förklarats
skyldig att avgå (sjukpension).

12 §.

1. Ålderspension bestämmes i förhållande till antalet tjänstår enligt följande
grunder. Kan befattningshavare räkna minst trettio tjänstår, utgår hel
pension. Är tjänstårens antal mindre än nu sagts, utgår avkortad pension.

Hillring lill riksdagens protokoll 1938. 1 sand. Nr 279. 3

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

2. Hel pension sammanfaller till beloppet med det för befattningen stadgade
tjänstepensionsunderlaget; dock att för befattningshavare, som under
kortare tid än tre år innehaft den tjänst, från vilken avgång äger rum, beloppet
av hel pension skall utgöra medeltalet av de högsta tjänstepensionsunderlag,
vilka under vart och ett av de senast förflutna tre åren före avgången
varit gällande för honom.

3. Avkortad pension motsvarar beloppet av hel pension, minskat med V 120
för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger trettio.

13 §.

Invalidpension fastställes till ett belopp, motsvarande det för befattningshavaren
vid avgången gällande tjänstepensionsunderlaget.

14 §• i

Sjukpension bestämmes enligt de i 12 § angivna grunderna men utgår med
lägst sjuttiofem procent av hel pension. Beloppet av sjukpension må dock
icke överstiga den ålderspension, som skulle hava tillkommit befattningshavaren,
därest han med oförändrat tjänstepensionsunderlag kvarstått i sin befattning
till pensionsålderns inträde.

15 §.

Befattningshavare, som tidigast fem år före uppnåendet av pensionsåldern
frivilligt avgår ur tjänst, må kunna av Kungl. Maj:t medgivas rätt att komma
i åtnjutande av förtidspension, under förutsättning att han innehar minst trettio
tjänstår samt att avgången finnes icke vara stridande mot det allmännas
intresse.

Förtidspension motsvarar hel ålderspension men skall för tiden intill dess
befattningshavaren uppnår pensionsåldern vara minskad med Viso för varje
full fjärdedel av år, varmed befattningshavarens levnadsålder vid avgången
understiger pensionsåldern.

16 §.

1. Beträffande de i detta kapitel avsedda befattningar, som äro hänförda
till viss lönegrad, skola, där ej annat följer av stadgandena i 2 mom. samt
18 och 19 §§ tillämpas de tjänstepensionsunderlag och tjänstepensionsavdrag,
som här nedan för de särskilda lönegraderna angivas:

Lönegrad

Tjänstepensions-

underlag

Tjänste-pensions-avdrag
för år

Kr.

Lönegrad

Tjänstepensions-

underlag

Tjänste-pensions-avdrag
för år

Kr.

man

Kr.

kvinna

Kr.

man

Kr.

kvinna

Kr.

B 1............

1,320

1,236

36

B 16............

3,240

3,036

141

B 2............

1,404

1,320

39

B 17............

3,444

3,240

156

B 3............

1.476

1,404

42

B 18............

3,684

3,444

174

B 4............

1,560

1,476

45

B 19............

3,924

3,684

192

B 5............

1,644

1,560

48

B 20............

3,924

3.684

192

B 6............

1,716

1,644

51

B 21............

4,200

3,924

213

B 7............

1,824

1,716

57

B 22............

4,476

4,2()0

234

B 8............

1,920

1,824

63

B 23............

4,764

4,476

255

B 9............

2,040

1,920

69

B 24............

5,076

4,764

279

B 10............

2,160

2,040

75

B 25............

5,400

5,076 .

303

B 11............

2,304

2,160

84

B 26............

5,724

5,400

330

B 12............

2,436

2,304

90

B 27............

6,036

5,724

354

B 13............

2,640

2,436

102

B 28............

6.360

6,036

378

B 14............

2,844

2,640

114

B 29............

6,684

6,360

399

B 15............

3,036

2,844

129

B 30............

6,996

6,684

420

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

35

2. För följande befattningar skola, oavsett vilken lönegrad befattningen
tillhör, tillämpas de tjänstepensionsunderlag och tjänstepensionsavdrag, som
enligt 1 mom. gälla för nedan angivna lönegrader, nämligen:
för manlig lärare vid mindre folkskola, manlig biträdande lärare

vid folkskola och manlig lärare vid småskola ............ ll:e lönegraden

för manlig nomadlärare vid visteskola...................... Ilie »

17 §.

Pensionsåldern inträder vid utgången av det kalenderhalvår, under vilket
befattningshavaren uppnår nedan angivna levnadsålder:

1. För folkskollärare och med sådan i lönehänseende likställd.......... 63 år

2. För annan befattningshavare tillhörande lönegraderna 1—12........ 60 »

» » » » » 13—30........ 65 ».

18 §.

1. Varder befattningshavare utan något sitt förvållande förflyttad till befattning
med lägre tjänstepensionsunderlag, skall i pensionshänseende för
honom fortfarande gälla vad som finnes stadgat i fråga örn den tjänst, han
vid förflyttningen innehade.

2. Har befattningshavare efter egen ansökning förflyttats till befattning
med lägre tjänstepensionsunderlag eller har sådan förflyttning föranletts av
något befattningshavarens förfarande i tjänsten, skall i pensionshänseende
gälla vad som finnes stadgat för den lägre befattningen.

3. Nedflyttas befattning till lägre lönegrad och sänkes till följd därav det
för befattningen gällande tjänstepensionsunderlaget, skall i pensionshänseende
icke inträda någon förändring för den, som vid nedflyttningen innehade
befattningen.

19 §.

För i detta kapitel avsedd befattningshavare, som är förordnad att innehava
sådan i reglementet avsedd icke-ordinarie befattning, för vilken gäller
ett högre tjänstepensionsunderlag än det för hans ordinarie befattning fastställda,
skola tillämpas de för icke-ordinarie befattningshavare i reglementet
givna bestämmelserna, under iakttagande likväl att han härigenom icke må
lida inskränkning i de pensionsförmåner, som tillkomma honom i hans
egenskap av ordinarie befattningshavare.

20 §.

1. Befattningshavare, som avgår från tjänsten utan rätt att komma i. åtnjutande
av pension, är från och med avgången försäkrad till erhållande av
uppskjuten livränta till det belopp för år räknat, som enligt försäkringsteknisk
beräkning svarar mot den intjänta pensionen.

Vid beräkning av intjänt pension tillämpas en tjänstålder för hel pension
av trettio år och en pensionsålder, utgörande 63 år för befattning, beträffande
vilken tjänstepensionsunderlaget ej överstiger 2,436 kronor för man
och 2,304 kronor för kvinna, samt 65 år för annan befattning. Därest antalet
tjänstår vid avgången understiger trettio, minskas den intjänta pensionen
med två procent för varje felande helt tjänstår. För befattningshavare,
vilken blivit dömd till avsättning på grund av förbrytelse i tjänsten
eller som lill följd av tjänstefel skilts från tjänsten, skall emellertid den intjänta
pensionen minskas med två tredjedelar, där ej Kungl. Majit linner
skäl tillerkänna befattningshavaren större del, dock ej mera än två tredjedelar
av den intjänta pensionen.

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

2. Befattningshavare skall erhålla skriftligt bevis över honom vid avgång
ur tjänst tillkommande rätt till uppskjuten livränta.

3. Därest sådan livränteförsäkrad person tillträder med pensionsrätt förenad
anställning i statens tjänst eller med pensionsrätt enligt detta reglemente
förenad befattning eller erhåller sådan anställning med pensionsrätt i av
staten upprättad eller understödd pensionsanstalt eller pensionskassa, i vilken
tjänstår för pension må räknas för den tjänst, som medfört rätten till
livränta, upphör hans rätt till livränta. Är jämväl den nya befattningen underkastad
bestämmelserna i detta reglemente, skall — där ej föreskrifterna
i 1 mom. ånyo träda i tillämpning — vid bestämmande av pension för befattningen
hänsyn tagas till den tid, under vilken befattningshavaren förut
innehaft sådan anställning, som enligt bestämmelserna i 2 § må räknas
honom till godo såsom tjänstår för pension.

4. Livränta utbetalas enligt bestämmelser, som meddelas av Kungl. Majit,
från och med månaden näst efter den, under vilken vederbörande uppnått
den ålder, som tillämpats såsom pensionsålder vid beräkning av intjänt pension,
till och med den månad, varunder livräntetagaren avlider.

3 KAP.

Icke-ordinarie befattningshavare.

21 §.

1. Rätt att vid avgång från tjänsten komma i åtnjutande av pension tillkommer
icke-ordinarie befattningshavare:

a) då befattningshavaren avgår vid eller efter utgången av lästerminen
närmast före uppnåendet av pensionsåldern (ålderspension);

b) då befattningshavaren till följd av olycksfall i tjänsten blivit oförmögen
till fortsatt tillfredsställande tjänstgöring (invalidpension);

c) då befattningshavaren till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra
fall än under b) sägs eller till följd av nedsatt arbetsförmåga blivit oförmögen
till fortsatt tillfredsställande tjänstgöring^ dock under förutsättning att
han vid avgången kan räkna minst tio tjänstår (sjukpension).

2. Rätt att komma i åtnjutande av pension inträder utan hinder av att i 1
mom. c) omförmäld oförmåga till fortsatt tillfredsställande tjänstgöring inträffat
under tiden mellan två lästerminer eller inom en tid av nio månader
efter sista anställningen, dock under förutsättning att befattningshavaren
icke på grund av eget förvållande entledigats från befattningen.

22 §.

1. I fråga om beräkning av pension för icke-ordinarie befattningshavare
gäller, att

a) ålderspension bestämmes enligt de grunder, som angivas i 12 §;

b) invalidpension fastställes till ett belopp, motsvarande det för befattningshavaren
vid avgången gällande tjänstepensionsunderlaget;

c) sjukpension bestämmes enligt de grunder, som angivas i 12 §, varvid
emellertid iakttages, å ena sidan, att pensionen utgår med lägst sjuttiofem
procent av hel pension samt, å andra sidan, att sjukpensionen icke må överstiga
den ålderspension, som skulle hava tillkommit befattningshavaren,
därest han med oförändrat tjänstepensionsunderlag kvarstått i sin befattning
till pensionsålderns inträde.

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

37

23 §.

1. För i detta kapitel avsedda icke-ordinarie befattningar skola tillämpas
de tjänstepensionsunderlag och tjänstepensionsavdrag, som här nedan angivas
:

Årlig

lästid,

veckor

Tjänstepensions-

underlag

Tjänstepensionsavdrag

Befattningshavare

Kr.

för läsår

Kr.

för dag

Kr.

Man

Kvinna

Man

Kvinna

Man

Kvinna j

Folkskollärare och nied sådan)
i lönehänseende likställd

Lärare vid mindre folkskola,
biträdande lärare vid folk-skola, nomadlärare vid vis-teskola samt småskollärare!
och med sådan i lönehän-|
seende likställd

39

36 V»
34 V»

39

36 Vi
34 Vi

3,036

2,844

2,640

2,040

1,920

1,824

2,844

2,640

2,436

1,716

1,644

1,560

129

114

102

69

63

57

129

114

102

57

51

48

0.47

0.45

0.42

0.25

0.24

0.23

0.47 |

0.46 !

0.42

0.21

0.20

0.20

24 §.

För icke-ordinarie befattning gäller samma pensionsålder som för motsvarande
ordinarie tjänst.

Befattningshavare må icke i något fall bibehållas i tjänst längre tid än
två år utöver pensionsåldern.

25 §.

Bestämmelserna i 15 § angående förtidspension och i 20 § angående uppskjuten
livränta skola äga motsvarande tillämpning beträffande icke-ordinarie
befattningshavare; dock att vid beräkning av uppskjuten livränta för
befattningshavare, vilken blivit dömd till avsättning på grund av förbrytelse
i tjänsten eller som till följd av tjänstefel skilts från tjänsten, den intjänta
pensionen skall i varje fall minskas med två tredjedelar.

4 KAP.

Reglementets tillämplighet m. m.

26 §.

Varder ordinarie befattningshavare, som avses i detta reglemente, utan
ändring beträffande innehavande lönegrad förflyttad till tjänst, å vilken
reglementet icke äger tillämpning, skall han, så länge han kvarstår i den
tjänsten, fortfarande vara underkastad reglementets föreskrifter.

27 §.

Övergår extra ordinarie befattningshavare, som i 3 kap. avses, på grund
av tjänstens indragning eller densammas förvandling till ordinarie tjänst,
till tjänstgöring såsom vikarie å befattning, varå detta reglemente äger tilllämpning,
må sådan befattningshavare, därest han på grund av omständigheter,
som i 21 § b) eller c) sägs, blivit oförmögen till fortsatt tillfredsställande
tjänstgöring, av Kungl. Majit kunna tillerkännas invalid- eller sjukpension
som örn han alltjämt vore innehavare av den extra-ordinarie tjänsten.

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

28 g.

De närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga för tillämpningen
av reglementet, meddelas av Kungl. Majit.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser.

1. Detta reglemente skall äga tillämpning från och med den 1 januari
1938, dock med iakttagande av att för tiden 1 januari—30 juni 1938 skall
gälla vad i reglementet för statens pensionsanstalt den 31 december 1919
(nr 878) samt kungörelsen den 4 januari 1938 (nr 5) med vissa provisoriska
bestämmelser angående pensionsvillkor för i statens pensionsanstalt delaktiga
lärare vid folk- oell småskolor m. fl. stadgats i fråga örn pensionsrätt
för vikarie å i detta reglemente avsedd befattning, befattningshavares skyldighet
att från tjänsten avgå samt befattningshavare åvilande pensionsavgifter;
och skall inskränkning ej ske i här medgiven rätt till pension eller
till tjänstårsberäkning och ej heller minskning äga rum i redan beviljad pension.

I och med reglementets ikraftträdande för befattningshavare, som blir underkastad
reglementet, skall vad i författning eller annan av Kungl. Majit
utfärdad föreskrift eljest finnes stridande mot reglementets bestämmelser
upphöra att gälla, såvitt angår sådan befattningshavare.

2. För ordinarie och extra ordinarie folkskollärare och med dem i lönehänseende
likställda skall pensionsåldern inträda vid utgången av det kalenderhalvår,
under vilken befattningshavare uppnår nedan angivna levnads -

ålder, nämligen:

under tiden 1 juli 1938—30 juni 1943 .......................... 60 år;

under tiden 1 juli 1943—30 juni 1946 .......................... 61 år;

under tiden 1 juli 1946—30 juni 1948 .......................... 62 år.

Har här avsedd befattningshavare, som under angiven tid uppnår sålunda
föreskriven pensionsålder, nied stöd av äldre eller i detta reglemente givna
bestämmelser medgivits anstånd med avsked utöver pensionsåldern, må
tjenstår tillgodoräknas jämväl under anståndstiden, dock längst intill utgången
av det kalenderhalvår, varunder han uppnår 63 års ålder. Befattningshavaren
skall härvid vara skyldig vidkännas pensionsavdrag intill dess
jämlikt 3 § reglementet denna skyldighet upphör på grund av att han erlagt
pensionsavgifter eller vidkänts pensionsavdrag under 30 år.

3. För ordinarie småskollärarinna, kvinnlig lärare vid mindre folkskola,
kvinnlig biträdande lärare vid folkskola och kvinnlig nomadlärare vid visteskola,
tjänstgörande vid byskola, liksom för föreståndarinna och biträdande
föreståndarinna vid skolhem eller arbetsstuga skall under tiden 1 januari
1938—30 juni 1942, oavsett för henne då gällande lönegradsplacering, tilllämpas
det tjänstepensionsunderlag och, vad gäller tiden 1 juli 1938—30
juni 1942, jämväl det tjänstepensionsavdrag, som svarar mot de för dessa
befattningshavare efter nämda tid bestämda lönegraderna.

4. Under tiden 1 januari—30 juni 1938 skall för icke-ordinarie befattningshavare,
som avses i 3 kap. reglementet, tjänstepensionsunderlaget utgöra det

enligt 23 § mot 36 1/2 veckors lästid svarande tjänstepensionsunderlaget,
om lästiden utgjort mer än 36 men mindre än 39 veckor, samt

det enligt sagda paragraf mot 34 x/2 veckors lästid svarande tjänstepensionsunderlaget,
om lästiden utgjort högst 36 veckor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

39

5. Därest vid tillämpning av stadgandet i 12 § 2 morn. hänsyn skall tågås
till befattningshavares tjänstepensionsunderlag för tid innan reglementet blivit
gällande för honom, skall därvid så anses, som om för befattningshavaren
gällt det tjänstepensionsunderlag, som vid pensionerings tillfället är fastställt
för den befattning, han under nämnda tid innehaft, eller för därmed närmast
jämförlig befattning.

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

Bilaga B.

Utkast

till

reglemente angående familjepension för efterlevande till lärare vid
folk- och småskolor m. fl. (familjepensionsreglementet för folkskollärare
m. fl.).

1 KAP.

Allmänna bestämmelser.

1 §•

Detta reglemente äger tillämpning å:

a) innehavare av befattning, för vilken tjänstepensionsreglementet för
folkskollärare m. fl. gäller; samt

b) den som avgått från befattning, som i a) avses och äger rätt till pension
eller uppskjuten livränta enligt nämnda tjänstepensionsreglemente,
dock att familjepensionsreglementet icke skall gälla för den som äger rätt
till uppskjuten livränta, med mindre han under minst fem år innehaft till
tjänstepension enligt detta tjänstepensionsreglemente berättigande befattning
eller med tjänstepensionsrätt förenad anställning i statens tjänst.

2 §.

1. Berättigade till familjepension efter befattningshavares död äro:

efterlevande make, som ej ingått nytt äktenskap,

arvsberättigade barn, som ej uppnått 19 års ålder, samt

frånskild make, i fall som i 2 mom. sägs.

Pensionsrätt tillkommer dock ej make, örn äktenskapet ingåtts efter det
befattningshavaren uppnått en levnadsålder av 60 år, och ej heller adoptivbarn,
om adoptionen ägt rum efter det befattningshavaren fyllt 50 år.

2. Då befattningshavare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas att till sin
make utgiva underhållsbidrag, äger domstolen, därest makarna levt tillsammans
under minst fem år och sistnämnda make vid sammanlevnadens hävande
uppnått en ålder av minst trettio år samt det i övrigt med hänsyn till
omständigheterna finnes skäligt, förordna, att den frånskilda maken skall
vara berättigad till familjepension efter befattningshavarens död. Vad nu
sagts för det fall att befattningshavare förpliktas utgiva underhållsbidrag
gäller ock, där i skillnadsmålet avtal om sådant underhållsbidrag visas föreligga.

Förordnande, som sålunda meddelats, upphör att gälla, om skyldighet
att utgiva underhållsbidrag, som bestämts att utgå på särskilda tider, upphört
eller den berättigade trätt i nytt gifte.

Äger förordnande som ovan sagts giltighet, må sådant förordnande ej
meddelas till förmån för befattningshavarens make i senare äktenskap.

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

41

3 §.

Så länge befattningshavare innehar befattning, som i 1 § a) avses, skall
honom tillkommande lön minskas med familjepensionsavdrag i enlighet
med vad nedan sägs.

4 §•

1. Familjepension bestämmes på sätt i 5 § angives i förhållande till ett
vid befattningshavarens död för honom gällande grundbelopp (familjepensionens
grundbelopp), vilket fastställes med hänsyn till antalet tjänstår
och det för den avlidne senast gällande familjepensionsunderlaget enligt de
i denna paragraf angivna grunderna.

2. För befattningshavare, som vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt
pension enligt tjänstepensionsreglementet för folkskollärare m. fl., är familjepensionens
grundbelopp lika med familjepensionsunderlaget, såframt
antalet av befattningshavaren förvärvade tjänstår, utökade med tid som
från dödsfallet eller avgången med pension må hava återstått till pensionsåldern,
uppgått till minst trettio.

Uppgick för befattningshavare som i första stycket sägs antalet tjänstår,
utökade på sätt där angives, icke till trettio, är familjepensionens grundbelopp
lika med familjepensionsunderlaget minskat med V120 för varje full
fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår, sålunda utökade, understiger trettio.

3. För annan befattningshavare än i 2 mom. avses är familjepensionens
grundbelopp lika med familjepensionsunderlaget, såframt hans tjänstår uppgått
till minst trettio, men eljest lika med familjepensionsunderlaget minskat
med V120 för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger
trettio. Utgör för sådan befattningshavare summan av antalet tjänstår och
den till pensionsåldern återstående tiden mer än etthundratjugu fulla fjärdedels
år, skall dock grundbeloppet utgöra så stor del av familjepensionsunderlaget,
som antalet fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår utgör av nämnda
summa.

4. Såsom tjänstår räknas vid tillämpning av 2 och 3 mom. tid, vilken
befattningshavaren må räkna som tjänstår enligt 2 § tjänstepensionsreglementet
för folkskollärare m. fl.

5. Utgör det enligt 2 eller 3 mom. beräknade grundbeloppet icke helt
krontal, jämkas det till närmast högre hela krontal.

5 §■

1. Familjepensionen består av en fast och en rörlig del.

2. Familjepensionens fasta del motsvarar, för år räknat,

a) för efterlevande make eller frånskild make ensam eller för efterlevande
make och frånskild make tillsammans, då pensionsberättigade barn ej finnas:
familjepensionens grundbelopp;

b) för efterlevande make eller frånskild make jämte barn eller för efterlevande
make och frånskild make tillsammans jämte barn: familjepensionens
grundbelopp ökat med femtio procent, örn endast ett barn finnes, och
därutöver med tjugu procent av grundbeloppet för varje ytterligare barn;

c) för ett barn, då pensionsberättigad make ej finnes: familjepensionens
grundbelopp;

d) för två eller flera barn, då pensionsberättigad make ej finnes: faimljepensionens
grundbelopp ökat med femtio procent, örn barnen äro två, och
därutöver med tjugu procent av grundbeloppet för varje ytterligare barn.

3. Familjepensionens rörliga del utgör samma procenttal å den fasta de -

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

len, som under den tid pensionen avser gäller för beräknande av dyrtidstillägg
å nyreglerad avlöning.

4. Av familjepension för efterlevande make eller frånskild make jämte barn
eller för efterlevande make och frånskild make tillsammans jämte barn äger
maken eller makarna tillsammans åtnjuta så stor del, som motsvarar åttio
procent av grundbeloppet jämte därå belöpande rörlig pensionsdel, samt
barnet eller barnen återstoden. Frånskild make, som åtnjuter pensionsrätt
jämte den avlidnes barn i annat gifte, må dock icke av familjepensionen
åtnjuta större del än vad som motsvarar fyrtio procent av grundbeloppet
jämte därå belöpande rörlig pensionsdel. Äro efterlevande make och frånskild
make eller äro två eller flera barn samtidigt pensionsberättigade, skola
makarna eller barnen tillkommande pensionsbelopp delas lika dem emellan.

5. Innehar den som är berättigad till familjepension efter befattningshavare,
som i detta reglemente avses, anställning, å vilken tjänstepensionsreglementet
för folkskollärare m. fl. äger tillämpning, eller statsanställning av
sådant slag, att därmed är förenad tjänstepensionsrätt, eller åtnjuter han tjänstepension
för sådan anställning, eller äger han åtnjuta familjepension enligt
detta reglemente eller eljest av statsmedel jämväl såsom anhörig till annan
än nämnda befattningshavare, skall det belopp, som han enligt denna paragraf
skulle äga åtnjuta, minskas med den i beloppet ingående rörliga
pensionsdelen jämte så stor del av etthundratjugu kronor, som den i beloppet
ingående fasta pensionsdelen utgör av familjepensionsunderlaget. Vad
nu sagts skall ock gälla för pensionstagare, som undergår direkt ådömt

eHer är föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället
för sådant straff, eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete.

6 §-

Har befattning, som i 1 § a) avses, med stöd av gällande avlöningsbestämmelser
förenats med annan sådan befattning, beräknas familjepension särskilt
för vardera befattningen, med iakttagande dock, att de för dem bestämda familjepensionsunderlagen
minskas med etthundratjugu kronor, att familjepensionens
rörliga del bortfaller samt att 5 § 5 mom. icke skall äga tilllämpning.

7 §.

1. Familjepension utgår från och med dagen näst efter den, då befattningshavare
avlidit, till och med utgången av månaden näst efter den under
vilken pensionstagaren avlider eller, därest pensionsrätten upphör av annan
anledning, till och med utgången av den månad, under vilken rätten upphört.

Pension till barn, som födes efter faderns död, utgår från och med den
månad, under vilken barnet födes.

2. Utbetalning av pension sker i efterskott enligt de närmare bestämmelser,
som meddelas av Kungl. Maj:t; vederbörande myndighet likväl obetaget
att efter pensionstagares frånfälle förskottssvis utbetala återstående pensionsbelopp.

3. Har i följd därav, att frånskild make underlåtit att jämlikt 8 g göra
ansökan om pension, till annan pensionsberättigad utbetalts större belopp än
han bort erhålla, skall därvid bero.

8 §.

^1. Fråga om rätt till familjepension efter avliden befattningshavare prövas
på därom gjord ansökan av statens pensionsanstalt.

Sökande åligger att i enlighet med de föreskrifter Kungl. Majit utfärdar

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

styrka de omständigheter, som böra tagas i betraktande vid prövningen av

pensionsfrågan. „ . , . .e.

2. Då familjepension beviljas, skola de pensionsberattigade erhålla skritt ligt

bevis därom.

9 silvid
avgång ur tjänst skall befattningshavare, som äger rätt till familjepension
för sina efterlevande, erhålla skriftligt bevis därom.

2 KAP.

Ordinarie lärare och med dem i lönehänseende likställda befattningshavare.

10 §.

1. Beträffande de i detta kapitel avsedda befattningar, vilka äro hänförda
till viss lönegrad, skola där ej annat följer av stadgandena i 2 morn.
samt i 12 och 13 §§, tillämpas de familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag,
som här nedan angivas:

Lönegrad

Familje-

pensionsun-

derlag

Kr.

Familje-pensionsav-drag för år
Kr.

Lönegrad

Familje-

pensionsun-

derlag

Kr.

Familje-pensionsav-drag för år
Kr.

B 1

750

72

B 16 ............

1.500

180

B 2 ............

780

75

B 17 ............

1,590

192

B 3 ............

810

78

B 18 ............

1,680

204

B 4 ............

840

81

B 19 ............

1,770

219

B 5

870

87

B 20 ............

1,770

219

900

93

B 21 ............

1,860

234

B 7

930

99

B 22 ............

1,950

249

B 8

960

108

B 23 ............

2,040

267

B 9

1,020

117

B 24 ............

2,130

285

B 10

1 080

126

B 25 ............

2,220

3(16

1 140

135

B 26 ............

2,310

327

B 12

1,200

144

B 27 ............

2,400

348

B 13

1,260

153

B 28 ............

2.490

369

1 320

162

B 29 ............

2,580

390

B 15 ............

1,410

171

B 30 ............

2,670

411

2. För innehavare av

följande befattningar och

med dem

i lönehän

seende likställda skola, oavsett vilken lönegrad befattningen tillhör, tilllämpas
de familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag, som enligt
1 mom. gälla för nedan angivna lönegrader, nämligen:
för manlig lärare vid mindre folkskola, manlig biträdande lärare

vid folkskola och manlig lärare vid småskola.............. ll:e lönegraden

för manlig nomadlärare vid visteskola...................... Ilie »

11 §■

1. Övergår i detta kapitel avsedd befattningshavare till befattning med
lägre familjepensionsunderlag, skall i familjepensionshänseende fortfarande
för honom gälla vad som finnes stadgat i fråga örn den förra befattningen.

2. Sänkes familjepensionsunderlaget för befattning, skall i familjepensionshänseende
icke inträda någon förändring för den som före ändringen
innehaft befattningen.

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

12 §.

För i detta kapitel avsedd befattningshavare, som är förordnad att innehava
icke-ordinarie befattning med högre familjepensionsunderlag än det
för hans ordinarie befattning fastställda, skola tillämpas de för icke-ordinarie
befattningshavare i reglementet givna bestämmelserna.

3 KAP.

Icke-ordinarie befattningshavare.

13 §.

1. För i detta kapitel avsedda icke-ordinarie befattningar skola tillämpas
de familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag, som här nedan angivas: -

Årlig

lästid,

veckor

Familjepensions-

underlag

Familjepensionsavdrag

Befattningshavare

Kr.

för läsår

Kr.

för dag

Kr.

Man

Kvinna

Man

Kvinna

Man

Kvinna

Folkskollärare och med sådan)
i lönehänseende likställd

Lärare vid mindre folkskola,
biträdande lärare vid folk-skola, nomadlärare vid vis-)
teskola samt småskollärare)
och med sådan i lönehän-seende likställd

39

36 V*
34 */*

39

36 >/j
34 Vs

1,410

1,320

1,260

1,080

1,020

960

1,410

1,320

1,260

930

900

870

171

162

153

126

117

108

171

162

153

99

93

87

0.63

0.63

0.63

0.46

0 46
0.45

0.63
0.63
0.63 j

0.36 (
0.36 j
0.36

14 §.

Därest i detta kapitel avsedd befattningshavare avlider antingen under tiden
mellan två lästerminer eller ock inom en tid av nio månader efter sista
anställningen, dock under förutsättning att han ej på grund av eget förvållande
entledigats, skall vid bestämmande enligt 4 § av familjepensionens
grundbelopp så anses som om han vid dödsfallet alltjämt kvarstode i tjänst.

4 KAP.

Reglementets tillämplighet m. m.

15 §.

övergår befattningshavare till en med tjänstepensionsrätt förenad anställning
i statens tjänst, å vilken varken civila eller militära tjänstepensionsreglementet
eller tjänstepensionsreglementet för arbetare är gällande, skall han
fortfarande vara underkastad bestämmelserna i detta reglemente, såframt
han icke inom en månad från det han tillträder den nya anställningen anmäler
hos statens pensionsanstalt, att han i stället vill underkasta sig de bestämmelser,
som må finnas meddelade rörande familjepension för sistnämnda
anställning. Skall detta reglemente fortfarande å honom tillämpas, anses
därvid som örn han alltjämt innehade den förra befattningen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

45

16 §.

Övergår extra ordinarie befattningshavare, som i 3 kap. avses, pa grund av
tjänstens indragning eller densammas förvandling till ordinarie tjänst, till
tjänstgöring såsom vikarie å befattning, varå detta reglemente äger tillämpning
må Kungl. Majit kunna, därest befattningshavaren avlider, tillerkänna
hans efterlevande familjepension, som om befattningshavaren vid dödsfallet
alltjämt varit innehavare av den extra ordinarie tjänsten.

17 §.

De närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga för tillämpningen
av detta reglemente, meddelas av Kungl. Majit.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser.

1. Detta reglemente skall äga tillämpning från och med den 1 januari
1938, dock med iakttagande av att för tiden 1 januari—30 juni 1938 skall
gälla vad i reglementet för statens pensionsanstalt den 31 december 1919 (nr
878) samt kungörelsen den 4 januari 1938 (nr 5) med vissa provisoriska bestämmelser
angående pensionsvillkor för i statens pensionsanstalt delaktiga
lärare vid folk- och småskolor m. fl. stadgats ifråga om pensionsrätt för vikarie
å i detta reglemente avsedd befattning och befattningshavaren åvilande
pensionsavgifter, och skall inskränkning ej ske i där medgiven rätt till familjepension
och ej heller i redan beviljad sadan pension.

I och med reglementets ikraftträdande för befattningshavare, som blir underkastad
reglementet, skall vad i författning eller annan av Kungl. Majit
utfärdad föreskrift finnes eljest stridande mot reglementets bestämmelser,
upphöra att gälla såvitt angår sådan befattningshavare.

2. Beträffande befattningshavare, som omedelbart före den 1 januari 1938
ägde familjepensionsrätt i statens pensionsanstalt på grund av befattning, varå
detta reglemente numera äger tillämpning, skola gälla de avvikelserna från
reglementets bestämmelser att dels änka skall äga rätt till familjepension även
örn äktenskapet ingåtts efter det befattningshavaren uppnått en levnadsålder
av 60 men ej 65 år dels ock rätten till familjepension skall för arvsberättigat
barn upphöra först vid 21 års ålder.

3. För ordinarie småskollärarinna, kvinnlig lärare vid mindre folkskola,

kvinnlig biträdande lärare vid folkskola och kvinnlig nomadlärare vid visteskola,
tjänstgörande vid byskola, liksom för föreståndarinna och biträdande
föreståndarinna vid skolhem eller arbetsstuga skall för tiden den 1
januari 1938—30 juni 1942, oavsett för henne då gällande lönegradsplacering
tillämpas det familjepensionsunderlag och, vad gäller tiden 1 juli 1938 30

juni 1942, jämväl det familjepensionsavdrag, som svarar mot de för dessa
befattningshavare efter nämnda tid bestämda lönegraderna.

4. Under tiden 1 januari—30 juni 1938 skall för icke-ordinarie befatt ningshavare,

som avses i 3 kap. reglementet, familjepensionsunderlaget utgöra
.

det enligt 13 § mot 3f»V2 veckors lästid svarande familjepensionsunderlaget,
om lästiden utgjort mer än 36 men mindre än 39 veckor, samt

det enligt sagda paragraf mot 341/* veckors lästid svarande familjepensionsunderlaget
om lästiden utgjort högst 36 veckor.

46

Kungl. Majlis proposition nr 279.

Bilaga C.

Detaljmotiveringar till pensionsreglementena.

I. Tjänstepensionsreglementet.

1 KAP.

Allmänna bestämmelser.

1 §.

De sakkunniga hava ansett praktiska skäl tala för att här uppräkna de
befattningshavargrupper, som skulle falla under reglementets tillämpning.

2 § 1 mom.

Här intagna bestämmelser motsvara 3 § 1 mom. första punkten civila
tjänstepensionsreglementet med de tillägg, som föranledas av att bestämmelserna
skola vinna tillämpning å folk- och småskollärare. De sakkunniga
hava under punkten b) genom att utbyta ordet befattning mot anställning
velat ernå, att bestämmelsen skall omfatta jämväl tid, varunder tjänstepensionsreglementet
för arbetare kan hava varit tillämpligt å befattningshavaren.

2 § 2 mom.

Anledningen till införandet i reglementet av denna bestämmelse har närmare
berörts i kapitlet om pensioneringens omfattning. Här må därutöver
allenast nämnas, att enligt denna bestämmelse förutsättas kunna tillgodoräknas
jämväl två tredjedelar av tidigare fullgjord vikarietjänstgöring, som
varit av kortare varaktighet än en läsmånad och som därför ej medfört
pensionsrätt enligt reglementet för statens pensionsanstalt.

2 § 3 mom.

Liksom numera gäller i motsvarande fall inom statsförvaltningen äger
kvinnlig lärare vid ledighet för havandeskap eller barnsbörd uppbära lön,
minskad med tjänstledighetsavdrag, under högst 90 dagar. Ehuru de sakkunniga
skulle ansett skäligt, att dylik ledighet finge åtnjutas likaledes högst
90 dagar utan avdrag vid tjänstårsberäkning för pension, hava de likväl icke
velat föreslå någon sådan bestämmelse, så länge de statliga pensionsreglementena
icke ändrats på denna punkt.

De sakkunniga vilja framhålla, att sådan ledighet, som enligt 16 § 1 mom.
avlöningsreglementet meddelas för iakttagelser och studier och vid vilken
utgår oavkortad avlöning, icke bör föranleda avdrag vid tjänstårsberäkningen.

2 § 6 mom.

Med hänsyn till bestämmelserna i 10 § 3 mom. avlöningsreglementet hava
de sakkunniga ansett påkallat meddela föreskrift, att fullgjord tjänstgöring
under den i avlöningsreglementet stadgade kortaste lästiden 34 1/2 veckor
eller 242 dagar skall anses som helt tjänstår men att å andra sidan över -

Kungl. Maj:ts proposition iu 279.

47

.skjutande lästid icke må medföra ytterligare tillgodoräkning för redovisningsåret
(tiden 1 juli—30 juni). Om lärare under redovisningsåret haft
att vidkännas avdrag enligt 2 § 3 mom. exempelvis 2 månader, skall denna
tid avdragas med kalendertid från det tjänstår, han eljest ägt räkna tillgodo.
För redovisningsåret får sålunda tillgodoräknas 10 månader. Det
kunde visserligen ifrågasättas, att en ledighet av exempelvis 60 dagar skulle
föranleda avdrag vid tjänstårsberäkningen med 60/242, 60/256 eller 60/273
allt efter läsårets längd, men de sakkunniga hava ansett de administrativa
vinsterna av den föreslagna enklare avdragsregeln uppväga de i de flesta
fall föga betydelsefulla ojämnheter, som genom tillämpning av en sådan
regel kunna uppstå.

3 §.

I blivande tillämpningsföreskrifter torde — i likhet med vad som skett
beträffande civila tjänstepensionsreglementet — böra meddelas bestämmelser
för det fall, att befattningshavare uppehåller befattning i statens tjänst
eller innehar offentligt uppdrag.

6 §.

Bestämmelserna i 1 mom. motsvara stadgandena i 7 § 1 mom. civila
tjänstepensionsreglementet, dock med det tillägg, att hänsyn skall tagas jämväl
till pension för icke-statlig anställning, med vilken är förenad delaktighet
i statens pensionsanstalt.

Vad avser 2 mom. må erinras, att i propositionen nr 222/1934 med förslag
till det numera gällande civila tjänstepensionsreglementet föredragande departementschefen
uttalade (sid. 105—106), att de nu i 7 § 2 mom. nämnda
reglemente inrymda reglerna om reduktion av pension, då pensionstagaren
uppbär lön eller arvode, borde vid blivande revision av avlöningsbestämmelsema
överföras till dessa och reduktionen ske på lönen eller arvodet i
stället för å pensionen. 1936 års lönekommitté har i sitt betänkande med
förslag till civilt avlöningsreglemente (stat. off. utr. 1937:48, sid. 98 och
265) avgivit förslag i enlighet med berörda departementschefsuttalande.

Det har med hänsyn till dessa förhållanden synts de sakkunniga tveksamt,
huruvida civila tjänstepensionsreglementets reduktionsregel borde införas
i tjänstepensionsreglementet för folkskollärare m. fl. I frågans nuvarande
läge hava de sakkunniga emellertid ansett sig böra i sitt förslag
upptaga regeln. För densammas tillämpning å nu ifrågavarande lärare hava
de sakkunniga föreslagit vissa kompletteringar, avseende hänsynstagande till
lön för befattning vid folkskoleväsendet samt för icke-statlig anställning,
med vilken är förenad delaktighet i statens pensionsanstalt.

Därest 7 § civila tjänstepensionsreglementet bibehålies och de sakkunnigas
nyssnämnda förslag genomföres, torde en omredigering av bestämmelserna
i civila tjänstepensionsreglementet böra företagas, så att dessa komma att
korrespondera mot de här föreslagna reduktionsreglerna.

7 §.

Dessa bestämmelser motsvara 8 g civila tjänstepensionsreglementet. De
sakkunniga hava av praktiska skäl ansett påkallat att beträffande vad som
skall iakttagas vid ansökning örn pension under mom. 1 införa en hänvisning
till blivande tillämpningsföreskrifter.

8 §.

I tillämpningsföreskrifterna torde böra intagas närmare bestämmelser angående
förande av tjänstematrikel.

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

10 § 1 mom.

Bestämmelserna ansluta sig i huvudsak till 12 § 2 mom. civila tjänstepensionsreglementet.

Enligt § 50 statens pensionsanstalts reglemente må tillstånd för folk- och
småskollärare m. fl. att kvarstå i befattningen efter uppnådd pensionsålder
beviljas endast under förutsättning att det tillstyrkts av vederbörande
folkskolinspektör. Bestämmelsen har av de sakkunniga ansetts vara av den
betydelse, att den bör inrymmas jämväl i detta reglemente, och bär där intagits
i 10 § 1 mom. a).

10 § 2 mom.

Detta moment har av de sakkunniga givits en något utförligare utformning
än 12 § 3 mom. civila tjänstepensionsreglementet. De sakkunniga
hava ansett det vara av vikt, att här uttryckligen angives, att entledigande
av befattningshavare på grund av i 10 § 1 mom. berörda orsaker icke får
ske, förrän pensionsanstalten i samband med prövning av befattningshavares
rätt till pension avgjort frågan om hans avgångsskyldighet.

Vidare har ansetts lämpligt att i detta sammanhang hänvisa till förefintliga
särskilda bestämmelser örn lärares skyldighet att underkasta sig läkarundersökning.

12 §.

Enligt reglementet för statens pensionsanstalt fordras för närvarande för
hel pension 33 tjänstår. Inom den statliga pensioneringen är det för hel
pension erforderliga antalet tjänstår fastställt till 30 utom i vissa undantagsfall,
där det bestämts till 25.

De sakkunniga anse, att beträffande samtliga nu förevarande befattningshavargrupper
för hel pension bör fordras 30 tjänstår.

Enär sålunda i intet fall skulle föreskrivas en tjänstålder av 25 år, hava
de sakkunniga utformat bestämmelserna utan hänsyn till en dylik tjänstålder.

16 §.

De sakkunniga hava funnit det mest ändamålsenligt att här intaga civila
tjänstepensionsreglementets tabell över pensionsunderlag och pensionsavdrag
för lönegraderna B 1—B 30 oavkortad.

Vad angår de för vissa befattningar angivna särskilda pensionsunderlagen
torde få hänvisas till vad de sakkunniga i den allmänna motiveringen
anfört under rubriken pensionsunderlag och pensionsavdrag.

17 §.

Med avseende å lärare vid statens undervisningsväsende har genom en
i kungörelsen nr 3/1938 införd bestämmelse stadgats, att pensionsåldern inträder
vid utgången av det kalenderhalvår, varunder den såsom pensionsålder
föreskrivna levnadsåldern uppnås. Även för folk- och småskollärarnas
vidkommande har, med hänsyn till önskvärdheten av att undvika lärarbyte
under pågående lästermin, en sådan avgångsregel synts lämplig och
föreslås därför av de sakkunniga.

Beträffande de i denna paragraf angivna pensionsåldrarna hänvisas till
den allmänna motiveringen.

18 § 3 mom.

Bestämmelsen är likalydande med 20 § 3 mom. civila tjänstepensionsreglementet.
Den innebär, att lärare, för vilken lönegradsplaceringen sänkes

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

49

till följd av befattningens nedflyttning till lägre lönegrad, ej skall behöva
vidkännas sänkning av pensionsunderlaget, och de sakkunniga hava ansett
skäligt att ej föreslå något undantag från denna regel för det fall att dylik
nedflyttning föranledes av ändrad lästid.

19 §.

De sakkunniga förutsätta, att i tillämpningsföreskrifterna intages bestämmelse
om, i vilken ordning befattningshavaren skall hava att i förevarande
fall vidkännas pensionsavdrag.

20 § 3 mom.

Bestämmelsen är av samma lydelse som motsvarande stadgande i civila
tjänstepensionsreglementet, dock med ett tillägg av innebörd, att rätten till
livränta skall upphöra, för den händelse livränteförsäkrad person tillträder
anställning, varmed är förenad pensionsrätt enligt tjänstepensionsreglementet
för folkskollärare m. fl.

Motsvarande tillägg torde böra göras i de statliga pensioneringsbestämmelserna.

3 KAP.

Icke-ordinarie befattningshavare.

21 §.

De icke-ordinarie befattningshavare, som enligt de sakkunnigas förslag
skulle falla under 3 kap., äro samtliga extra ordinarie lärare. Beträffande
dessas anställning gäller, att den icke är av fortlöpande natur — såsom
för de extra ordinarie tjänstemännen inom statsförvaltningen — utan allenast
avser läsår. Anställningen upphör med vårterminens slut utan att särskilt
entledigande behöver förekomma. Under ferierna torde extra -ordinarie
lärare formellt icke hava anställning.

Dessa speciella förhållanden hava föranlettde sakkunniga att vid utformningen
av förevarande bestämmelser i så måtto avvika från civila tjänstepensionsreglementet,
att pensionsrättens inträde för de extra ordinarie lärarna
göres oberoende av örn formellt entledigande sker samt att rätt till
ålderspension inträder, då befattningshavaren avgår vid eller efter utgången
av lästerminen närmast före uppnåendet av pensionsåldern.

Vidare har ansetts erforderligt att — i viss analogi med^ stadgandet i
4 § 5 mom. familjepensionsreglementet för arbetare — i fråga om sjukpension
föreskriva, att rätt till dylik pension skall inträda även om oförmågan
till fortsatt tillfredsställande tjänstgöring skulle bliva vederbörligen
konstaterad under tiden mellan två lästerminer eller inom en tid av nio
månader efter sista anställningen. Såsom villkor härför har dock ansetts
böra uppställas, att befattninghavaren icke på grund av eget förvållande
entledigats från befattningen.

23 §.

Beträffande grunderna för pensionsavdragens bestämmande torde få hänvisas
till vad därom anförts i den allmänna motiveringen.

I särskilda kolumner har för varje pensionsunderlag upptagits däremot
svarande pensionsavdrag för dag, av praktiska skäl angivet i bela öretal;
avrundning har skett under hänsynstagande jämväl till familjepensionsavdragens
dagbelopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1038. 1 sami. Nr 279.

4

50

Kungl. Majlis proposition nr 279.

4 KAP.

Reglementets tillämplighet m. m.

27 §.

I fråga örn motiveringen till denna paragraf hänvisas till vad i den allmänna
motiveringen anförts beträffande pensioneringens omfattning.

De sakkunniga hava icke ansett sig kunna närmare angiva, hur länge
möjligheten till pension bör fortbestå, detta med hänsyn till att vikariatstjänstgöringen,
i enlighet med sin natur, måste komma att förete avbrott.
De sakkunniga hava förutsatt, att pension skall kunna erhållas, även om
kortare avbrott skulle förekomma. Det synes sålunda icke böra bliva föremål
för tvekan, att avbrott för ferier, platsombyte o. s. v. icke böra beröva
läraren möjligheten till pension. Mellan de exemplifierade ledigheterna och
det fall, då läraren kan anses hava lämnat undervisningsväsendet och därför
rimligen bör hava förlorat pensionsrätten, torde emellertid förekomma
en mängd tveksamma fall, som endast kunna avgöras efter prövning av de
särskilda omständigheterna. En viss ledning i fråga örn sjukpension synes
kunna hämtas från den i 21 § 2 mom. föreslagna bestämmelsen.

Vid bestämmande av pensionsförmånerna böra de för den frånträdda extra
ordinarie befattningen gällande pensionsvillkoren vara avgörande.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser.

Då de nu föreslagna pensionsbestämmelsema torde böra anses som en
nödvändig följd av det nya avlöningsreglementet för lärare vid folk- och
småskolor, hava de sakkunniga såsom en naturlig konsekvens härav ansett
sig böra föreslå, att pensionsreglementet skall äga tillämpning från och med
den 1 januari 1938 eller den dag, avlöningsreglementet trädde i kraft. Det
av de sakkunniga föreslagna tjänstepensionsreglementet kommer härigenom
att för tiden 1 januari—30 juni 1938 träda i stället för de stadganden, som
meddelats i reglementet för statens pensionsanstalt och i kungörelsen den
4 januari 1938 (nr 5) med provisoriska pensioneringsbestämmelser. Denna
anordning torde emellertid icke böra bliva till förfång för befattningshavare,
som varit underkastad nämnda reglemente och kungörelse. Med anledning
härav hava de sakkkunniga föreslagit vissa övergångsstadganden.

De sakkunniga komma att i annat sammanhang behandla frågan om reglering
av äldre pensioner.

Beträffande de i punkt 2 för angiven övergångstid föreslagna pensionsåldrarna
för ordinarie och extra ordinarie folkskollärare hänvisas till den
allmänna motiveringen. Då dessa pensionsåldrar äro lägre än den, som
normalt skulle bliva gällande, 63 år, hava de sakkunniga föreslagit, att befattningshavare,
som under övergångstiden uppnår pensionsåldern men fått
anstånd med avgång ur tjänst, må tillgodoräkna tjänstår under anståndstiden,
dock ej längre än om den för pensionsålderns inträde stadgade levnadsåldern
varit 63 år. Som en följd härav har skyldigheten att vidkännas pensionsavdrag
ansetts böra i motsvarande mån utsträckas.

I fråga örn bestämmelserna i punkt 3 hänvisa de sakkunniga till den allmänna
motiveringen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

51

Bestämmelsen under punkt 4 är föranledd av att under tiden före den 1
juli 1938 kunna tillämpas lästider, som ligga mellan dem, som sedermera
regelmässigt skola bliva gällande, nämligen respektive 39, 36 */2 och 34 ‘/2
veckor.

Det i punkt 5 upptagna stadgandet motsvarar punkt 6 i övergångsbestämmelserna
till civila tjänstepensionsreglementet.

II. Familjepensionsreglementet.

1 KAP.

Allmänna bestämmelser.

1 §■

I 1 § 1 mom. b) allmänna familjepensionsreglementet har föreskrivits,
att befattningshavare, som avgått med rätt till uppskjuten livränta, icke är
underkastad familjepensionsreglementet med mindre han under minst fem
år innehaft till tjänstepension enligt civila eller militära tjänstepensionsreglementet
berättigande befattning.

Motsvarande stadgande har i det nu framlagda reglementsförslaget givits
en sådan utformning, att det däri för familjepensionsrättens bibehållande
gjorda förbehållet om minst fem års innehav av tjänstepensionsberättigande
befattning skulle komma att omfatta förutom befattning, å vilken det
föreslagna tjänstepensionsreglementet för folkskollärare m. fl. erhölle tilllämpning,
jämväl varje med tjänstepensionsrätt förenad anställning i statens
tjänst. Förslaget, som innebär en komplettering av stadgandet i förutnämnda
1 § 1 mom. b) allmänna familjepensionsreglementet, torde böra
föranleda en omredigering av sistnämnda stadgande, därvid även ett hänsynstagande
bör ske till pensionsrätten enligt tjänstepensionsreglementet för
folkskollärare m. fl.

2 §.

Bestämmelserna i denna paragraf, som är av samma lydelse som motsvarande
stadganden i allmänna familjepensionsreglementet, innebära bland
annat att efterlevande make icke är pensionsberättigad, om äktenskapet ingåtts
efter det befattningshavaren fyllt 60 år, samt att pension icke utgår
till barn längre än till det uppnår 19 års ålder.

Enligt de för folk- och småskollärarna nu gällande bestämmelserna äro
nämnda åldersgränser fastställda till respektive 65 och 21 år.

I överensstämmelse med vad som skett vid allmänna familjepensionsreglementets
tillämpning å delägare i av staten numera övertagna familjepensionskassor
och som ägt rum vid statens folkskolinspektörers inordnande
under allmänna familjepensionsreglementet, föreslå de sakkunniga, att de
förut gällande åldersgränserna fortfarande skola tillämpas beträffande änka
eller barn efter befattningshavare, som omedelbart före det nya familjepensionsreglementets
ikraftträdande redan hade pensionsrätt enligt äldre bestämmelser
om familjepension för folkskollärare m. fl. Stadgande härom har
intagits under punkten 2 i övergångsbestämmelserna.

5 §■

Lärarnas familjepensionering torde liksom tjänstepensioneringen böra omhänderhavas
av statens pensionsanstalt.

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

2 KAP.

Ordinarie lärare och nied dem i lönehänseende likställda befattningshavare.

10 §.

Familjepensionsunderlagen och familjepensionsavdragen hava — såsom
förut framhållits — av de sakkunniga föreslagits skola direkt motsvara allmänna
familjepensionsreglementets pensionsunderlag och avdrag. I likhet
med vad som skett i utkastet till tjänstepensionsreglementet hava i denna
paragraf intagits samtliga de för lönegraderna B 1—B 30 gällande pensionsavdragen.

Vad angår de i 2 mom. för vissa befattningar angivna särskilda pensionsunderlagen
hänvisas till vad därom anförts i den allmänna motiveringen
under rubriken pensionsunderlag och pensionsavdrag.

11 §.

Beträffande den i 2 mom. inrymda bestämmelsen torde få hänvisas till
vad de sakkunniga anfört angående 18 § 3 mom. tjänstepensionsreglementet.

3 KAP.

Icke-ordinarie befattningshavare.

13 §.

De här upptagna familjepensionsunderlagen och familjepensionsavdragen
motsvara dem som enligt allmänna familjepensionsreglementet svara mot de
tjänstepensionsunderlag och tjänstepensionsavdrag, som för respektive befattningar
föreslagits i 23 § tjänstepensionsreglementet.

U §.

Beträffande detta stadgande torde få hänvisas till vad de sakkunniga anfört
i specialmotiveringen till 21 § 2 mom. tjänstepensionsreglementet.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser.

Punkt 1 är en motsvarighet till samma punkt i övergångsbestämmelserna
till tjänstepensionsreglementet, och åberopas de sakkunnigas motivering till
denna senare punkt.

Beträffande punkt 2 har förut redogjorts i samband med 2 §.

Vad angår punkterna 3 och 4 hänvisas till de sakkunnigas motivering beträffande
motsvarande stadganden angående tjänstepensionsreglementets tillämpning.

387823. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.