Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Nr 275.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till beredskapsstat
för budgetåret 1938[39; given Stockholms
slott den 31 mars 1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokoll
angående beredskapsstat för budgetåret 1938/39, föreslå riksdagen
att godkänna i protokollet berörda förslag.

Under Hans Majits

Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 31 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler förslag till
beredskapsstat för budgetåret 1938139 och anför därvid följande.

Investeringsprogrammet.

Vid redogörelse för finansplanen i årets statsvcrksproposition framhöll
jag, att förberedelser för åtgärder som äro påkallade under en lågkonjunktur
i rådande ekonomiska läge finge anses falla inom ramen för budgetarbetet.
Konjunktursituationens möjligheter lill utveckling i två motsatta riktningar,
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 saini. Nr 275. 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departements chefen.

antingen fortsatt god konjunktur, om än med en kortvarig stagnation, eller
också allvarlig depression, kunde icke på utgiftssidan mötas med något
mellanting mellan restriktiva och expansiva åtgärder. Det naturliga bleve
i stället att vid uppgörande av ordinarie anslagsäskanden i budgeten öva
all den återhållsamhet, som vore förenlig med ofrånkomliga praktiska hänsyn,
men att samtidigt för ett möjligt krisläge ha i färdig beredskap arbetsplaner
för kapitalinvesteringar, som med kortaste varsel kunde sättas i
verket. Detta syftemål syntes möjligt att tillgodose genom att riksdagen sattes
i tillfälle att granska förslag till investeringar, avsedda att komma till
utförande örn och när den ekonomiska utvecklingen motiverade detta, och
att å en särskild anslagsplan villkorligt anvisa erforderliga medel till dessa
arbeten.

Vid utformandet av förslaget till riksstat för budgetåret 1938/39 ha de sålunda
angivna principerna följts. Anslagsäskandena för verkliga utgifter
och — i än högre grad — för kapitalinvesteringar ha m. a. o. begränsats
och i så måtto anpassats efter de krav en fortsatt god konjunktur synes ställa
på finanspolitikens utformning. För att möjligheter skola föreligga att
möta en eventuell konjunkturförsämring har därvid förutsatts, att budgeten
senare skall kompletteras med en anslagsplan som bereder tillfälle till en
snabb utvidgning av den statliga anläggningsverksamheten.

Vissa inventeringar beträffande arbetsföretag, lämpade att sättas i gång
under en lågkonjunktur, ha verkställts genom kommunikationsdepartementets
försorg samt av särskilda utredningsmän inom socialdepartementet, som
i ett den 27 juli 1937 dagtecknat Betänkande med utredning och förslag
rörande beredskapsarbeten (Statens off. utredn. 1937:26) framlagt resultaten
av sina undersökningar. Sistnämnda utredning, som omfattat även kommunala
arbeten samt jordbruks- och skogsarbeten men däremot ej anläggningsverksamhet
inom statens affärsverk, har åsyftat att skänka ett underlag
för upprättandet av sådana planer som den nu ifrågavarande. De förslag
som framläggas i det följande avse blott det närmaste budgetåret men förutsätta
i princip, att inventeringsarbetet med utgångspunkt från den framlagda
utredningen fullföljes.

Sedan förslag till en anslagsplan av det slag varmed räknades i statsverkspropositionen
nu upprättats, torde jag få till förnyad behandling upptaga
frågan om de synpunkter som varit bestämmande för den sakliga utformningen
av förslaget.

Det torde icke vara nödvändigt att här åter upptaga en allmän diskussion
om inriktningen av den statliga krispolitiken. Hela anordningen med en
krisberedskapsbudget syftar till att möjliggöra en hastig utökning av det allmännas
kapitalinvesteringar, och den förutsätter alltså, att samhällsåtgärder
av detta slag äro ägnade att motverka en depression. För att enighet skall
vinnas örn dessa åtgärder, är det tydligen icke nödvändigt, att alla hysa
samma mening rörande storleken av den effekt, som på denna väg kan åstadkommas,
om man blott delar övertygelsen att verkningarna gå i den avsedda

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

riktningen. Under sådana omständigheter skall jag nöja mig med att här
beröra två synpunkter, som på något håll kunna ge anledning till tveksamhet.

Den första är farhågan, att kapitalinvesteringar, motiverade av konjunkturpolitiska
skäl, kunna företagas utan vederbörlig avvägning av deras nytta.
Faran härför synes i möjligaste mån bli undanröjd, genom att investeringarna
prövas i vanlig ordning, att de äro av samma art som de i den ordinarie
budgeten upptagna, och att skillnaden i angelägenhetsgrad är den, att de
under fortsatt god konjunktur skulle ha kommit till stånd något senare, än
nu skulle bli fallet. Såtillvida innebär anordningen endast en tidsförskjutning
av ett förutsett investeringsprogram, varvid tidpunkten för arbetenas
utförande emellertid kan väljas lämpligare än som torde vara regel vid hittills
tillämpade former för anslagsprövning och anslagsanvisning. Man skulle
sålunda undvika eller i varje fall i hög grad minska de svårigheter, varmed
försöken att åstadkomma en motkonjunktur inom den statliga anläggningsverksamheten
i praktiken visat sig vara förbundna.

Den andra anledning till tveksamhet, varå jag hänsyftat, kan sägas vara
av rakt motsatt karaktär, i det den innebär, att nyss nämnda fördelar av att
sätta i verket ett regelbundet investeringsprogram skulle vinnas på bekostnad
av arbetenas anpassning efter arbetslöshetens art och lokala fördelning. Farhågorna
torde sakna all grund försåvitt man räknar med en verkligt syår
depression, under vilken alla kapitalinvesteringar kunna beräknas ta i anspråk
outnyttjade produktionskrafter. Men även under förutsättning av en mindre
allmän arbetslöshet synes den antydda svårigheten kunna övervinnas. Investeringsprogrammet
är nämligen så mångskiftande till sin karaktär, och
arbetena ha en sådan lokal fördelning, att hänsyn vid igångsättandet bör
kunna tagas till arbetslöshetens art och lokala spridning. Detta gäller de
redan i förväg lokalt bestämda arbetena. Men därtill kommer, att det särskilda
anslaget till beredskapsarbeten i mera inskränkt bemärkelse ger möjlighet
till att i stor utsträckning anpassa programmet efter de rådande förhållandena
på arbetsmarknaden.

Omfattningen av beredskapsbudgeten har bestämts av följande överväganden.
Endast sådana investeringar lia medtagits, vartill planerna förelegat i
sådant skick, att de ansetts enligt vanliga regler kunna beslutas av riksdagen.
Å andra sidan synes programmet böra lia sådan omfattning, att även vid en
oväntat svår och plötslig nedgång i konjunkturen nästa riksdag skulle kunna
inväntas, innan ytterligare anslag behövde begäras. Vid en mindre allvarsam
eller partiell konjunkturförsämring böra möjligheter föreligga att ur den
godkända planen utvälja delar, som lämpa sig för utförande under dessa
förhållanden.

Jag övergår härefter till frågan örn de budgettekniska anordningar som erfordras
för vinnande av den eftersträvade finansiella krisberedskapen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

De budgettekniska anordningarna.

Jag övergår härefter till frågan om de budgettekniska anordningarna. De
olika möjligheter att tillgodose i finansplanen angivna önskemål som närmast
kunna bli föremål för övervägande ha behandlats i en inom finansdepartementet
upprättad promemoria, över vilken yttranden efter remiss avgivits av
statskontoret och riksräkenskapsverket.

I promemorian ha i första hand behandlats tvenne huvudalternativ, det
ena innebärande att budgeten skulle utbyggas genom ett slags tilläggsstat
med villkorliga anslag, det andra att anslagsplanen skulle utformas som en
av riksdagen lämnad förskottsfullmakt, knuten till en specificerad investeringsplan.

Det första alternativet förutsätter, att anslagsäskanden, avseende arbeten
av här ifrågavarande art, skulle beredas och prövas av såväl Kungl. Maj:t
som riksdagen i enahanda ordning som äskanden å riksstaten. Riksdagsbeslutet
skulle emellertid icke innebära ett anvisande av medel utan innefatta,
att anslagen skulle upptagas å en särskild anslagsplan, beträffande vilken
Kungl. Majit samtidigt skulle bemyndigas förordna att densamma under
vissa i riksdagsbeslutet närmare angivna förutsättningar skulle träda i kraft
såsom en tilläggsstat. I anslagsplanen upptagna anslagsbelopp skulle —
därest dylikt förordnande meddelades — i budgetredovisningen behandlas
som örn de varit uppförda å riksstaten.

Enligt det andra alternativet skulle riksdagen bemyndiga Kungl. Majit
att under angivna förutsättningar av tillgängliga medel förskottsvis bestrida
kostnaderna för särskilda å en av riksdagen godkänd investeringsplan upptagna
arbeten. De förskotterade utgifterna skulle därefter ersättas genom
anvisande av nästföljande års riksdag av erforderliga medel å särskild tillläggsstat.
I detta fall skulle kunna tänkas att vid den första riksdagsbehandlingen
investeringsplanen bleve föremål allenast för en mera generell granskning.

Slutligen har i promemorian ifrågasatts en tredje lösning av förevarande
spörsmål, innebärande en mellanform mellan ovannämnda båda alternativ.
Enligt denna mellanform skulle riksdagen fastställa en villkorlig tilläggsstat
på sätt i det första alternativet avsetts, men samtidigt bemyndiga Kungl.
Maj:t, att, därest konjunkturläget icke påkallade att anslagsplanen i sin
helhet trädde i kraft, i allt fall igångsätta vissa å planen upptagna arbetsföretag.
I sistnämnda fall skulle anslagsplanen icke erhålla karaktären av
tilläggsstat utan kostnaderna för arbetsföretagen redovisas å förskottstitel för
att av nästföljande riksdag ersättas genom anvisande av erforderliga medel
å särskild tilläggsstat.

Den senast skisserade kompromisslösningen skulle enligt promemorian
erbjuda förmånen av finansiella anpassningsmöjligheter utan uppoffrande
av de garantier ur budgetteknisk synpunkt och med hänsyn till riksdagens
kontrollmöjligheter som ett beslut om villkorlig tilläggsstat utan den ifrågasatta
uppmjukningen skulle skänka.

Kungl. Majlis proposition nr 275.

Endast statskontoret har gått in på frågan om behovet av de ifrågasatta
budgetära anordningarna. Därvid har ämbetsverket
till en början erinrat om att de statsutgifter, varom det här vöre fråga, vore
av en utomordentlig storleksordning. Att märka vore vidare, att för det utgiftsprogram,
som skulle fastställas, icke funnes någon omedelbar täckning i
verkliga statsinkomster utan att utgifterna måste komma att motsvaras av
underbalansering med därav följande framtida konsekvenser. Ämbetsverket
anför vidare i huvudsak:

Då under angivna förhållanden riksdagens finansmakt och beskattningsrätt
uppenbarligen på det närmaste beröras, måste det enligt statskontorets
mening ingiva betänkligheter, att riksdagen genom en fullmaktsordning skulle
avhända sig den slutliga beslutanderätten i ämnet. Visserligen skulle riksdagen
på förhand pröva de ifrågasatta beredskapsåtgärderna och preliminärt
godkänna den särskilda kristidsbudget, som skulle upprättas. Det torde
emellertid på grund av beredskapsarbetenas art och omständigheterna i övrigt
ligga i sakens natur, att en dylik förhandsprövning alltid måste bli väsentligen
mera summarisk än den vanliga budgetgranskningen, och i varje
fall kommer den avgörande prövningen rörande förutsättningarna och tidpunkten
för kristidsbudgetens och därmed den nya lånemedelsfinansieringens
ikraftsättande enligt förslaget att ligga i Kungl. Maj:ts hand.

Å andra sidan bör framhållas, att med den inriktning av statens finanspolitik,
som numera godtagits av statsmakterna, förtänksamheten lärer kräva,
att kristidsbekämpande beredskapsåtgärder av den art, det här gäller, i
god tid förberedas, så att de, därest konjunkturläget så påkallar, kunna utan
tidsutdräkt sättas i verket. Vid sådant förhållande torde — för den händelse
utvägen med sammankallande av urtima riksdag anses ej böra ifrågakomma
— annan möjlighet icke stå till buds än att riksdagen lämnar Kungl. Majit
ett bemyndigande av den huvudsakliga innebörd, som i promemorian förutsättes,
att av Kungl. Maj:t, i händelse av behov, tagas i bruk å tid, då riksdagen
icke är samlad.

Med avseende å utformningen av de ifrågasatta anordningarna
har i båda de över promemorian avgivna utlåtandena avvisats
tanken, att anslagsplanen, för den händelse den i oförändrat skick sattes
i kraft genom beslut av Kungl. Majit, automatiskt skulle erhålla karaktären
av tilläggstat och alltså icke skulle behöva ånyo föreläggas riksdagen
för fastställelse.

Statskontoret understryker angelägenheten av att anslagsplanen göres i
möjligaste mån fullständig och noggrant specificerad i syfte att på detta sätt
framkalla och främja en realgranskning i detalj från riksdagens sida samt
anför i anslutning därtill:

Ur denna synpunkt vore måhända mest ändamålsenligt, om riksdagen i
enlighet med det i promemorian såsom ett första alternativ framlagda förslaget
fastställde en verklig — låt vara villkorlig — tilläggsstat för det kommande
budgetåret. Häremot talar dock ej endast den omständigheten, att
det vöre formellt mindre egentligt, att riksdagen samtidigt godkände en riksstat
och en tilläggsstat för samma budgetår, utan även och framför allt vissa
praktiska olägenheter, bland annat bestående i alt det kan visa sig erforderligt
att vidtaga större eller mindre utvidgningar i arbetsprogrammet eller

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

andra tillägg till statsregleringen, vilket skulle nödvändiggöra fastställandet
av ytterligare en tilläggstat för samma budgetår.

Riksräkenskapsverket anför i huvudsak:

Vad angår det i promemorian först angivna huvudalternativet, vill riksräkenskapsverket
till en början framhålla, att en tilläggsstat är att anse såsom
en del av riksstaten och fördenskull måste antagas av riksdagen. Att
riksdagen skulle på Kungl. Majit delegera ej blott att avgöra, när förutsättningarna
för igångsättande av vissa beredskapsarbeten äro för handen, utan
även att för dessa arbeten formellt fastställa en tilläggsstat, torde innebära
en sådan avvikelse från grunderna för riksdagens finansmakt, att riksräkenskapsverket
icke kan tillstyrka en dylik anordning. Av enahanda skäl kan
enligt riksräkenskapsverkets mening det antydda förslaget till kompromiss
mellan de båda huvudalternativen icke genomföras, då även enligt detta förslag
anslagsplanen skulle kunna genom Kungl. Maj:ts beslut omvandlas till
en tilläggsstat.

Som en ytterligare invändning mot förslaget om rätt för Kungl. Majit att
besluta om den av riksdagen prövade anslagsplanens ikraftträdande såsom
tilläggsstat anför riksräkenskapsverket, att man under förutsedda omständigheter
torde få räkna med behov av ytterligare en tilläggsstat, eftersom det
med en till visshet gränsande sannolikhet kan antagas, att anslagsplanen ej
kommer att uttömmande reglera alla de budgeten påverkande förhållanden
som inträtt efter dess framläggande för riksdagen.

Med den formella modifikation som följer av det anförda ansluta sig de
av ämbetsverken föreslagna budgetära anordningarna nära till den i promemorian
antydda kompromisslösningen. Kungl. Majit förutsättes sålunda
få rätt att besluta om arbeten inom den av riksdagen prövade anslagsplanens
ram. De å planen upptagna investeringarna m. m. anses böra bli föremål
för prövning i samma ordning som företag, vartill medel äskas å riksstaten.
Utgifterna för de ifrågasatta arbetena tänkas bestridda förskottsvis
med preliminär redovisning i omedelbar anslutning till anslagsplanen.

Statskontoret, som mera i detalj behandlat anslagsplanens utformning, anför
sålunda:

Statskontoret får---förorda, att de anslag, som för beredskapsan stalter

anses erforderliga, uppföras å en särskild anslagsplan, förslagsvis
benämnd »beredskapsstat», vilken icke erhåller karaktär av tilläggsstat, men
som bör i huvudsak anordnas som en sådan och följaktligen bör uppställas
i anslutning till riksstatens utgiftssida med användande av dess rubricering.
Anslagen å beredskapsstaten böra alltså — liksom anslagen å riksstaten —
uppdelas å en driftbudget och en kapitalbudget. Av vikt är därvid, att det
klart framgår i vad mån de anslag, vilka upptagas under den sistnämnda
budgeten, avse anläggningar, som icke äro att anse som räntabla och som
således påkalla omedelbara avskrivningsåtgärder. Endast därigenom erhålles
nämligen en riktig bild av den blivande belastningen av budgetutjämningsfonden
eller, med andra ord, av den ökade skattebelastning, som
så småningom kommer att drabba skattebetalarna.

Riksdagen har sedermera att pröva de olika anslagen å beredskapsstaten
samt bemyndigar slutligen Kungl. Majit att — i händelse härför uppställda
betingelser äro uppfyllda — helt eller delvis disponera anslagen för avsedda

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

ändamål. Riksdagen kan därvid, om den finner anledning därtill, bestämma
viss ordning för anslagens tagande i anspråk eller göra ianspråktagandet
av visst anslag beroende av särskilda förutsättningar och villkor, exempelvis
sålunda, att anslaget ej må anlitas isolerat utan först efter eller i samband
med begagnandet av annat anslag.

Då beredskapsstaten icke har karaktär av verklig utgiftsstat, kunna utgifter,
som verkställas enligt densamma, icke slutligt avföras, utan böra utgifterna
bestridas å förskottstilel, där de emellertid böra specificeras i överensstämmelse
med den uppställning, som givits beredskapsstaten.

Därest beredskapsstaten helt eller delvis satts i tillämpning, har Kungl.
Maj:t att förelägga nästkommande riksdag förslag till verklig tilläggsstat för
det löpande budgetåret, å vilken tilläggsstat böra för anvisande uppföras de
anslag å beredskapsstaten, vilka tagits eller avses att under fortsättningen
av budgetåret tagas i anspråk, liksom ock de avskrivningsanslag, vilka erfordras
med hänsyn till arten av de anläggningar och andra arbeten, för vilka
anslag anvisas under kapitalbudgeten. I denna tilläggsstat kunna självfallet
upptagas jämväl andra anslagsbehov än sådana som förekommit å beredskapsstaten.

Riksräkenskapsverket anför:

Enligt riksräkenskapsverkets mening böra de ifrågasatta arbetena inför
riksdagen motiveras och av riksdagen granskas på samma sätt, som örn
fråga vore örn anvisande av riksstatsanslag. Riksdagen bör ock å en särskild
beredskapsplan uppföra samtliga de arbeten, som äro avsedda att —
under angivna förutsättningar — komma till utförande.

Vid tillämpandet av det av riksräkenskapsverket sålunda förordade tillvägagångssättet
torde Kungl. Majit, sedan förutsättningarna för genomförandet
i större eller mindre omfattning av de å beredskapsplanen uppförda
arbetena inträtt, böra fastställa en förskottsplan, upptagande å beredskapsplanen
uppförda anslag eller delar av anslag, vilka avses skola under den
närmaste tiden disponeras. I den mån sedermera ytterligare till beredskapsplanen
hänförliga arbeten befinnas böra utföras, har Kungl. Majit att fastställa
en ny förskottsplan o. s. v.

För ernåendet av en tillfredsställande redovisning av de förskottsvis
disponerade anslagsmedlen bör utgiftsredovisningen direkt anknytas till de
sålunda fastställda förskottsplanerna.

Sedan nästföljande riksdag sammanträtt, skulle Kungl. Majit hava att
å särskild tilläggsstat äska medel för samtliga de beredskapsarbeten som
utförts eller avses skola utföras under hela det löpande budgetåret. Å tillläggsstaten
skola alltså uppföras förutom å förskottsplanerna uppförda anslag
de ytterligare anslag inom eller utom den vid föregående riksdag fastställda
beredskapsplanen, som vid tidpunkten för tilläggsstatens framläggande
anses vara av förhållandena påkallade.

Slutligen må nämnas, att statskontoret ansett lämpligt att samråd äger
rum med riksdagens fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret, innan
beredskapsstaten träder i tillämpning, eftersom det näppeligen låter sig göra
att på förhand på ett tillfyllestgörande sätt precisera de konjunkturförhållanden,
som skola föreligga för att så må ske.

Finansplanen för nästföljande budgetår, som utformats under beaktande Departeinentsav
de ovissa konjunkturutsikterna, förutsätter, såsom jag tidigare framhållit, ^
att medelsanvisningarna å riksstaten kompletteras med ett bemyndigande för

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Kungl. Majit att under vissa förutsättningar disponera medel för olika av
riksdagen i särskild ordning prövade ändamål, som böra tillgodoses örn högkonjunkturen
skulle brytas.

Den ifrågasatta finansfullmakten motiveras av att stor skyndsamhet är
påkallad, om de avsedda åtgärderna skola vara av värde. Av detta motiv
för bemyndigandet följer, att de utgiftsändamål detta omfattar böra vara
prövade på förhand på ett sådant sätt, ali dröjsmål ej skall behöva uppkomma
på grund av att ytterligare mera väsentliga utredningar måste föregå
en definitiv medelsdisposition. Även med hänsyn till den räckvidd, fullmakten
skulle erhålla, måste kravet på en tillfredsställande utredning och
prövning redan på det förberedande stadiet upprätthållas.

Vid övervägandet av den lämpliga utformningen av finansfullmakten har
det av antydda skäl stått klart, att denna ej kan anknytas blott till en specificerad
ehuru ej i detalj motiverad förteckning på företag, som skola få
igångsättas i händelse av en vändning i den ekonomiska utvecklingen. De
olika utgiftsändamålen böra bli föremål för Kungl. Majits och riksdagens
prövning efter en utredning och med stöd av en motivering av samma
karaktär, som är regel när det gäller anslag å riksstaten. Det torde vara
ägnat att underlätta bedömningen, om den plan, på vilken de av finansfullmakten
omfattade villkorliga medelsanvisningarna böra sammanföras,
uppställes analogt med riksstaten. Även ur andra synpunkter framstår en
sådan anordning såsom motiverad.

Statskontoret har framhållit vikten av att en riktig bild erhålles av den belastning
av budgetutjämningsfonden, som skulle bli följden av att medel disponeras
i enlighet med anslagsplanen. Därvid gäller det främst att ange i
vad mån poster upptagna på den del av planen, som motsvarar kapitalbudgeten
å riksstaten, icke äro räntabla och således påkalla omedelbar avskrivning.
Med den förordade uppställningen av anslagsplanen kan detta på
ett enkelt och tydligt sätt ske genom att under driftbudgeten upptages en
rubrik »Avskrivning av nya kapitalinvesteringar», varå medel för avskrivning
beräknas efter samma regler som tillämpas för riksstatens del. Häremot
kan erinras, att avskrivningsposter sakna berättigande å planen eftersom
de äro utan direkt betydelse för den fullmakt, till vilken denna är avsedd
att vara en specifikation. Invändningen synes mig emellertid icke bärande.
För medelsdispositionen enligt planen är det nämligen av stort värde
att redan från början erhålla en korrekt bokföring, vilket såsom i det följande
närmare utvecklas skulle möjliggöras genom den här förordade anordningen.

I departementspromemorian har ifrågasatts, att planen, örn den i oförändrat
skick sättes i kraft genom ett Kungl. Maj :ts beslut, automatiskt skulle
erhålla karaktären av verklig tilläggsstat och alltså ej skulle behöva ånyo
underställas riksdagen för fastställelse. I de över promemorian avgivna yttrandena
har detta förslag avvisats. Ur principiell synpunkt har erinrats, att
det skulle strida mot grunderna för riksdagens finansmakt, om å Kungl.
Majit överlätes ej blott att avgöra, när förutsättningarna för igångsättande

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

av ifrågavarande arbeten vore för handen, utan även att formellt fastställa
en tilläggsstat för arbetena. I regel måste dock de åtgärder som vidtagits,
sedan Kungl. Majit med stöd av riksdagens bemyndigande låtit anslagsplanen
träda i tillämpning, anses bindande och alltså medföra, att en omprövning
från riksdagens sida av de å ett förslag till tilläggsstat sammanförda
medelsanvisningama blir av väsentligen formell natur. Vidare är att märka,
att örn planen i sin helhet sättes i kraft, ej heller avvägningen mellan olika
utgiftsposter kan påkalla en omprövning, eftersom planen fastställts av riksdagen.
Då jag likväl anser den av ämbetsverken gjorda invändningen avgörande,
beror detta på att Kungl. Majit vid en eventuell fastställelse av planen
såsom tilläggsstat skulle tvingas att fatta beslut jämväl örn tilläggsstatens inkomstsida
och att detta ställningstagande till finansieringsfrågan ej kan tänkas
grundat på en riksdagens fullmakt. Att riksdagen skulle lämna preliminärt
bemyndigande även i angivet hänseende skulle nämligen enligt min
mening kunna ifrågakomma, endast örn det vöre klart, att medelsdisposition
enligt planen under alla förhållanden skulle helt belasta budgetutjämningsfonden.
Det låter sig emellertid väl tänka, att en annan lösning befinnes
vara lämpligare i den situation som inträtt efter planens fastställelse.

När jag sålunda tillstyrker, att Kungl. Majit under alla förhållanden skall
å särskild tilläggsstat äska medel för de arbeten som må hava igångsatts med
stöd av det till anslagsplanen knutna bemyndigandet — detta innebär tydligen
att utgifterna regelbundet skola bestridas genom förskott — är syftet
alltså, att riksdagen skall beredas tillfälle till prövning av finansieringsfrågan.
Riksdagens omprövning av redan gjorda, å tilläggsstaten uppförda medelsanvisningar
blir ju av redan antydda skäl väsentligen formell; i så måtto
blir riksdagens beslut om upptagande av vissa poster på anslagsplanen att
betrakta som den egentliga anslagsanvisningen och Kungl. Majits därpå grundade
beslut att likställa med fastställelse!! av utgiftssidan på en tilläggsstat
i gängse mening.

Genom framläggandet för riksdagen av en tilläggsstat erhålles tydligen
möjlighet att i en praktiskt lämplig form vidtaga eventuellt erforderliga kompletteringar
av arbetsprogrammet. De hörda ämbetsverken lia med skäl
erinrat, att man, örn Kungl. Majits beslut örn anslagsplanens ikraftträdande
automatiskt skulle ge denna karaktären av en verklig tilläggsstat, skulle kunna
tvingas att upprätta en andra tilläggsstat vid sidan av den av Kungl.
Majit fastställda, örn ett kompletteringsbehov skulle göra sig gällande.

Tilläggsstaten ger också ett lämpligt tillfälle till bestämning av medelsanvisningarnas
slutliga karaktär i anslagstekniskt hänseende. Innan tilläggsstat
fastställts, torde anvisningarna böra betecknas på ett från gängse anslagsbeteckningar
skilt sätt, som klart anger deras speciella .ställning. Med
stöd av vad bär anförts rörande behandlingen av anvisningarna vill jag förorda
benämningen förskottsanslcig. Dessa anslag skulle givetvis ej få överskridas.

De år då riksstaten kompletteras nied en på bär föreslaget siitt utformad
anslagsplan, kommer riksdagen att fatta beslut örn två helt skilda kategorier

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

av anslag, en vid vilken definitiv medelsanvisning sker och vilken därför
infogas i budgetbalansen samt en annan där medelsanvisningen har karaktären
av ett förskottsbemyndigande och till vars finansiering riksdagen
sålunda förbehåller sig att i efterhand taga ställning; vid denna senare prövning
får avgöras exempelvis i vilken utsträckning vägarbetena böra belasta
automobilskattemedelsfonden eller få föranleda en underbalansering av tillläggsstaten.
Den förra anslagsgruppen redovisas å riksstaten, den senare å
anslagsplanen, för vilken jag i likhet med statskontoret — trots att den tydligen
bör omfatta blott en utgiftssida — vill föreslå beteckningen beredskapsstat.

I den mån Kungl. Majit utnyttjar den till beredskapsstaten knutna fullmakten
bör detta ske genom fastställande av förskottsstat, omfattande hela beredskapsstaten
eller vissa delar av denna, lnvesteringsanslag böra få upptagas å en
förskottsstat endast i förening med däremot eventuellt svarande avskrivningsanslag.
Anslagstekniskt skulle för anslagen å en förskottsstat gälla, att de
skola vara underkastade för motsvarande riksstatsanslag gällande förfogande-
och dispositionsregler och sålunda, bland annat, skola grunda vanlig
dragningsrätt å statsverkets checkräkning, i den mån de tillhöra driftbudgeten,
och finansieras av riksgäldskontoret, i den mån de tillhöra kapitalbudgeten,
men att utgifter å anslagen skola redovisas vid sidan av riksstaten
till dess att anslagen överföras å tilläggsstat.

Redovisningen av de utgifter som bestridas med stöd av en förskottsstat
bör givetvis direkt anknytas till anslagsfördelningen å denna. Förskottsstatens
uppställning i förening med att den omfattar även avskrivningsanslag
medför, att bokföringen därvid blir sådan, att den, sedan förskottsstaten fastställts
såsom tilläggsstat, utan ändring kan överföras till budgetredovisningen.
Även belastningen å statsverkets checkräkning blir med det förordade anslagsanvisnings-
och redovisningsförfarandet från början korrekt.

Av statskontoret har föreslagits, att samråd med riksdagens fullmäktige
i riksbanken och riksgäldskontoret skall äga rum, innan beredskapsstaten
lägges till grund för beslut. Även jag finner naturligt, att sådant samråd
kommer till stånd. Jag anser dock icke tillräckliga skäl föreligga för att göra
fullmäktigeinstitutionemas hörande till förutsättning för ett utnyttjande
även i mindre omfattning av det föreslagna bemyndigandet.

Det enligt här angivna riktlinjer utformade förslag till beredskapsstat,
som nu föreligger och vars olika anslag närmare motiveras av cheferna för
av förslaget berörda departement (bil. 2—14), omfattar till övervägande delen
anslag till arbeten, vilka ansetts under alla förhållanden böra komma till
stånd och som kunna men -— vid bibehållet konjunkturläge -—- ej behöva utföras
under nästa budgetår. Därjämte ha emellertid å beredskapsstaten upptagits
krispolitiska anslag med skiftande ändamål.

Inom den förra gruppen dominera anslagen till vägarbeten och till investeringar
vid affärsverken. I övrigt omfattar gruppen väsentligen anslag
till olika byggnadsföretag som varit föremål för prövning redan vid utarbetandet
av årets statsverksproposition.

Kungl. Majlis proposition nr 275.

Bland de egentliga krisanslagen märkes främst anslaget till statliga och
kommunala beredskapsarbeten samt vidare vissa bidragsanslag, väsentligen
under nionde huvudtiteln, och anslag till investering i vissa utlåningsfonder.

Förskottsanslagen å driftbudgeten uppgå — exklusive avskrivningsanslagen
— till ett sammanlagt belopp av 155.9 miljoner kronor, varav 50.9 miljoner
kronor under femte huvudtiteln och 90.2 miljoner kronor under sjätte huvudtiteln.
Anslagen å kapitalbudgeten uppgå till sammanlagt 75.4 miljoner
kronor, varav 42.4 miljoner kronor hänföra sig till affärsverksfonderna. Häremot
svara avskrivningsanslag å sammanlagt 26.1 miljoner kronor.

Med åberopande av det anförda och av de förslag till riksdagen, varom,
enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet för denna dag, vederbörande
departementschefer hemställt i avseende å anslag å beredskapsstat för budgetåret
1938/39, föredrager chefen för finansdepartementet förslag till sådan
stat, uppsatt i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts enligt samma protokoll
fattade beslut. Förslaget bifogas protokollet i detta ärende såsom bilaga 1.

Departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

dels godkänna det sålunda föredragna förslaget till beredskapsstat
för budgetåret 1938/39,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att, örn så till följd av en
väsentlig försämring av konjunkturläget inom landet eller
inom vissa näringsområden prövas erforderligt, fastställa beredskapsstaten
eller viss del därav att lända till efterrättelse
såsom förskottsstat saint att ställa å förskottsstaten upptagna
anslag till vederbörande myndigheters förfogande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att proposition av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

G. MacDowall-Pihlström.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Bilaga 1.

Beredskapsstat för budgetåret 1938/39.

Driftbudgeten.

		Kronor
A. Egentliga statsutgifter: II. Justitiedepartementet.................... IV. Försvarsdepartementet................... V. Socialdepartementet...................... VI. Kommunikationsdepartementet............ VIII. Ecklesiastikdepartementet............... IX. Jordbruksdepartementet.................. X. Handelsdepartementet....................	68,000 3.587.000 . 50,850,800 . 90,165,000 122,500 . 10,110,200 1.030.000	155,933,500
B. Utgifter för statens kapitalfonder: T T T. Avskrivnine av nva kaoitalinvesteringar ..		26,118,400
Summa	182,051,900

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering:	Kronor
42,394,500 5,350,000 10,681,800 11,000,000 2,000,000 4,000,000




VII. Fonden för förlag till statsverket.....................
Summa	75,426,300

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Egentliga statsutgifter.

II. Justitiedepartementet.

Kronor

F. Uppfostringsanstalter för minderåriga
förbrytare.

Statens uppfostringsanstalt å Bona:

Uppförande av ny ladugårdsbyggnad..............

68,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet.

		Kronor	Kronor
	D. Lantlörsvaret.
	Byggnader m. m.:
a	Vissa nybyggnadsarbeten m. m. vid Svea ingenjörkårs
	förläggning på Laxön..........................	80,000
b	Nybyggnader m. m. för ammunitionsförråd vid Norr-
	lands artilleriregemente.........................	50,000
C	Exercishus för tekniska övningar vid Bodens ingenjör-
		96,000
d	Verkstadsbyggnad för Skånska trängkåren.........	95,000
e	Vissa restaureringsarbeten inom Karlbergs slott..	75,000
f	Iståndsättande av de elektriska anläggningarna i andra
	arméfördelningen tillhörande etablissement och
	byggnader i Östersund och Sollefteå............	420,000
g	Anordnande av badrum i tjänstebostäder..........	500,000	1,316,000
	E. Sjöförsvaret.
	Flytande materiel och byggnader:
a	Brännoljecisterner för flottan.....................	1,300,000
b	Bombskydd för förrådsbyggnad å Kurrholmarna i
	Karlskrona....................................	86,000
C	Restaurering av Amiralitetskyrkan i Karlskrona----	135,000	1,521,000
	Sjökarteverket:
d	Nytt utsjölodningsfartyg.........................	i	750,000
	Säger		2,271,000
	Summa		3,587,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Egentliga statsutgifter.

V. Socialdepartementet.

		Kronor	Kronor
	B. Sociala verk och inrättningar.
	Bekämpande av arbetslösheten:
a	Statliga och kommunala beredskapsarbeten........	40,000,000
b	Avsättning till fond för lån och subventioner till främ-
	jande av enskild företagsamhet..................	1,000,000	41,000,000
	Förbättrande av bostadsförhållandena:
C	Bidrag till främjande av bostadsbyggande på lands-
	bygden .......................................		8,500,000
	Blindvård:
d	Uppförande av vissa nybyggnader för en central depå
	för blindas arbeten............................		285,000
	Säger		49,785,000
	C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
	S jukvårdsanstalterna.
	övriga egentliga sjukvårdsanstalter:
a	Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulos-
	sjukvårdsanstalter..........................	396,000
b	Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna ....	580,800	976,800
	V anf öreanstalter:
C	Vissa byggnadsarbeten vid Stockholms vanföreanstalts
	skolhem i Lidingö........................		89,000
	Säger		1,065,800
	Summa		50,850,800

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Egentliga statsutgifter.

VI. Kommunikationsdepartementet.

		Kronor	Kronor
	B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
	Vägbyggnader och vägunderhåll:
a	Bidrag till vägarbeten...........................	65,200,000
b	Bidrag till byggande av broar....................	9,500,000
C	Stensättning av vägar............................	8,300,000	83,000,000
	Hamnar och farleder:
d	Hamn- och farledsarbeten........................		6,700,000
e	Instrument m. m. för statens väginstitut............		75,000
	Säger		89,775,000
	I). Byggnadsväsendet.
a	Underhåll av vissa historiska byggnader m. m.......		205,000
	E. Diverse.
a	Bidrag till elektrifiering av Jokkmokks socken.......		185,000
	Summa		90,165,000

Bihang till riksdagens protokoll 1938.

1 sami.

Nr 275.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Egentliga statsutgifter.

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

		Kronor	Kronor
	C. Kyrkliga ändamål.
a	Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av domkapitelshus i Växjö............		76,500
	E. Universiteten, den medicinska undervis-ningen m. m.
a	Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Byggnadsarbeten..............................		46,000

	Summa		122,500

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Egentliga statsutgifter.

IX. Jordbruksdepartementet.

		Kronor	Kronor
	D. Undervisningsanstalter för jordbruk och
	lantmannanäringar m. m.
	Lantbrukshögskolan:
a	Byggnadsarbeten och vissa andra engångskostnader.	89,100
b	Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet.....	852,600	941,700
	Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp:
C	Byggnadsarbeten................................		68,500
	Säger		1,010,200
	G. Lanthushållning i allmänhet.
a	Bidrag till gödselvårdsanläggningar..................		500,000
b	Bidrag till ladugårdsförbättringar...................		5,000,000
	Säger		5,500,000
	H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundför-
	bättringar m. m.
a	Jordanskaffningsverksamhet inom Västernorrlands,
	Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.....		600,000
	Grundförbättringar:
b	Bidrag till täckdikningar.........................		1,000,000
	Säger		1,600,000
	I. Fiskeriväsendet.
a	Understöd åt fiskare...............................		150,000
	J. Skogsväsendet.
	Skogsvård m. m.:
a	Statens skogsutdikningsanslag.....................	600,000
b	Statens skogsodlingsanslag........................	100,000
C	Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar	1,000,000
d	Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo . ..	150,000	1,850,000
1	Summa	\|	10,110,200

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Egentliga statsutgifter.

X. Handelsdepartementet.

Kronor

D. Sjöfart och handel.

Lotsverket:

Säkerhetsanstalter för sjöfarten...................

1,030,000

o. o o* so cr s»

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Utgifter för statens kapitalfonder.

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

A. Statens affärsverksfonder.

Kronor

Kommunikationsdepartementet:

Förbättring av landsbygdens telefonförhållanden (I:

B: h).........................................

Terrassering för utvidgning av spårsystemet i Boden

(I: C: d)......................................

Förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning mellan
Järna och Katrineholm (I: C: e)............

Förberedande arbeten för dubbelspårsanläggningar
mellan Laxå och Finnerödja, Mjölby och Tranås

samt Ballingslöv och Hässleholm (I: C: f).......

Ny tunnel mellan Tomteboda och Hagalund (I: C: g)
Förberedande arbeten för kurvrätningar (I: C: h) ...
Försvarsberedskap vid statens järnvägar (I: C: p) ..

B. Luftfartsfonden.

Kommunikationsdepartementet:

Stationsbyggnad å Bulltofta flygplats (II: a).......

Utbyggnad av flygplatser (II: b)..................

Säger

G. Statens allmänna fastighetsfond.

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus (III:

a)............................................

Uppförande av nybyggnad för statens institut för folkhälsan
(III: b)................................

Kommunikationsdepartementet:

Nybyggnad för statens väginstitut (III: c).........

Nybyggnad för lantmäterikontoret i örebro (III: d) ..

Ändringsarbeten inom Västerås slott (III: e).......

Nytt landsstatshus i Gävle (III: f) ...............

Konstnärlig utsmyckning av nytt landsstatshus i Gävle

(lil: g).......................................

ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands län (II: li)

5.000. 000
150,000

1.000. 000

1,800,000

750.000

500.000
3,950,000

13,150,000

350,000

5,000,000

5,350,000

1,180,000

350,000

1,530,000

71,500

25.000

93.000
157,500

15.000

50.000

412,000

Anm. I anslagsrubrikerna inom parentes angivna littera hänvisa till motsvarande anslag till kapitalinvesteringar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

		Kronor	Kronor
	Ecklesiastikdepartementet:
i	Till- och ombyggnad av landsarkivet i Göteborg (III: i)	63,000
i	Uppförande av en magasinsbyggnad för statens etno-
	grafiska museum (III: j).......................	8,000
k	Uppförande av byggnad för medicinsk-kemiska och
	farmakologiska institutionerna vid universitetet i
	Uppsala (III: k)...............................	25,000
1	Fullföljande av universitetsbibliotekets i Uppsala örn-
	och tillbyggnad m. m. (lil: 1)..................	31,300
m	Ändrings- och moderniseringsarbeten i universitets-
	huset i Uppsala (III: m).......................	60,000
n	Uppförande av byggnad för meteorologiska institutio-
	nen vid universitetet i Uppsala (III: n)..........	33,500
0	Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för
	kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala
	(lil: o).......................................	91,000
p	Uppförande av byggnad för fysiska institutionen vid
	universitetet i Lund (III: p)....................	575,000
q	Konstnärlig utsmyckning av byggnad för fysiska insti-
	tutionen vid universitetet i Lund (III: q) ........	20,000
r	Nybyggnad för de teoretiska institutionerna m. m. vid
	karolinska mediko-kirurgiska institutet (III: r) ...	610,000
s	Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m. vid
	tekniska högskolan i Stockholm (III: s) .........	460,000
t	Konstnärlig utsmyckning av nybyggnad för laboratorier
	för gjuteriteknik m. m. vid tekniska högskolan i
	Stockholm (III: t)..............................	10,000
u	Nybyggnad för laboratorium för brobyggnad och kom-
	munikationsteknik vid tekniska högskolan i Stock-
	holm (III: u)..................................	79,300
V	Konstnärlig utsmyckning av nybyggnad för laboratorium
	för brobyggnad och kommunikationsteknik vid tek-
	niska högskolan i Stockholm (III: v).............	5,000
X	Nybyggnad för byggnadsakustiskt laboratorium vid
	tekniska högskolan i Stockholm (III: x).........	45,300
y	Konstnärlig utsmyckning av nybygnad för byggnads-
	akustiskt laboratorium vid tekniska högskolan i Stock-
	holm (III: y)..................................	2,000
Z	Örn- och påbyggnad av bergsskolans lokaler vid tek-
	niska högskolan i Stockholm (III: z)............	79,500
aa	Ändringsarbeten i ugnsrummet i tekniska högskolans i
	Stockholm kemibyggnad (III: aa)...............	41,500
ab	Uppförande av byggnad för fackavdelningen för väg-
	och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola
	m. m. (III: ab)...............................	250,000
ac	Ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa folk- och små-
	skoleseminarier (III: ac)........................	59,300
ad	Ändringsarbeten m. m. vid vissa småskoleseminarier
	(III: ad)......................................	77,700	2,626,400
	Jordbruksdepartementet:
ae	Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan (III: ae) ...		175,000
	Säger		4,743,400

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

		Kronor	Kronor
	D. Statens utlåningsfonder.
a	Socialdepartementet: Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemed-lade, barnrika familjer (IV: a)..................		875,000
	E. Fonden för förlag till statsverket."
b	Handelsdepartementet: Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring (VII: a) ....		2,000,000
	Summa		26,118,400

eS x>

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Kapitalinvestering.

I. Statens affärsverksfonder.

A. Postverket.

Om- och tillbyggnad av posthuset i Hälsingborg.....

Om- och tillbyggnad av posthuset i Sandviken.......

Postdiligenser.....................................

Säger

B. Telegrafverket.

Telefonstationsbyggnad i Örby i Stockholm..........

Telefonstationsbyggnad i Mälarhöjden i Stockholm....
Förråds- och garagebyggnad för telegrafverkets räkning

i Norrköping....................................

Telefonstationsbyggnad i Huskvarna.................

Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Alingsås ...

Telefonstationsbyggnad i Hagfors...................

Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
...........................................

Förbättring av landsbygdens telefonförhållanden......

Säger

Kronor

175.000

108.000
250,000

533,000

186,000

163,000

420.000
274,500

74,000

174.000

2,400,000

5,000,000

8,691,500

C. Statens järnvägar.

Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade

järnvägar:

Bangårdar:

Utvidgning av spårsystemet vid Kristinehamn
.............................. 70,000

Utvidgning av bangården i Tranås...... 70,000

Terrassering för utvidgning av spårsystemet
i Hallsberg.................... 100,000

Terrassering för utvidgning av spårsystemet
i Boden....................... 150,000

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar:
Förberedande arbeten för dubbelspårsan läggning

mellan Järna och Katrineholm 1,000,000

390,000

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

		Kronor	Kronor
f g h	Förberedande arbeten för dubbelspårsan-läggningar mellan Laxå och Finnerödja, Mjölby och Tranås samt Ballingslöv och Hässleholm........................ 1,800,000 Ny tunnel mellan Tomteboda och Haga-lund ............................... 750,000 Förberedande arbeten för kurvrätningar . 500,000	4,050,000
i i k 1 m	Husbyggnader: Nybyggnad å tomten nr 3 i kvarteret Pennfäktaren i Stockholm........... 500,000 Utvidgning av tvättinrättningen vid Ha-galund övre........................ 130,000 Tillbyggnad till stationshuset i Malmö . .. 100,000 Tillbyggnad till ilgodsmagasinet vid Göte-borgs centralstation................. 50,000 Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden.....	780,000 1.500.000 1.350.000
		8,000,000 3,950,000 350,000

P q	Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten	20,370,001
	Rullande materiel:	4,000,000
	Godsvagnar .....................................	5,000,000	9,000,000 200,000
t	Automobiltrafik: Anläggningar och förlag för automobiltrafik........
	Säger		29,570,000
	D. Statens vattenfallsverk. Kraftverken: Trollhätte kraftverk:	1,000,000 1.500.000 1.100.000
b c d	Norrländska kraftverken: Nya maskinaggregat för Porjus kraftstation 1,000,000 Kraftstation vid Torpshammar......... 500,000 Civiltekniska luftskyddsåtgärder vid statens kräftan-läggningar....................................	3,600,000
	Säger	3,600,000
1 :	Summa	\|	42,394,500

Kungl. Maj.ts proposition nr 27r>.

Kapitalinvestering.

II. Luftfartsfonden.

		Kronor	Kronor
a	Stationsbyggnad å Bulltofta flygplats...............		350,000
b	Utbyggnad av flygplatser..........................		5,000,000
	Summa		5,850,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Kapitalinvestering.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

		Kronor	Kronor
	Socialdepartementet:
a	Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus . . .	2,360,100
b	Uppförande av nybyggnad för statens institut för folk-
	hälsan........................................	700,000	3,060,100
	Kommunikationsdepartementet:
C	Nybyggnad för statens väginstitut................	143,000
d	Nybyggnad för lantmäterikontoret i örebro........	100,000
e	Ändringsarbeten inom Västerås slott..............	93,000
i	Nytt landsstatshus i Gävle.......................	630,000
g	Konstnärlig utsmyckning av nytt landsstathus i Gävle	15,000
h	ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands län.....	200,000	1,181,000
	Ecklesiastikdepartementet:
i	Till- och ombyggnad av landsarkivet i Göteborg . ..	63,000
j	Uppförande av en magasinsbyggnad för statens etno-
	grafiska museum..............................	32,000
k	Uppförande av byggnad för medicinsk-kemiska och
	farmakologiska institutionerna vid universitetet i
	Uppsala......................................	125,000
1	Fullföljande av universitetsbibliotekets i Uppsala örn-
	och tillbyggnad m. m..........................	185,000
m	Ändrings- och moderniseringsarbeten i universitets-
	huset i Uppsala...............................	420,000
n	Uppförande av byggnad för meteorologiska institutio-
	nen vid universitetet i Uppsala.................	74,000
0	Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för
	kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala .	91,000
p	Uppförande av byggnad för fysiska institutionen vid
	universitetet i Lund...........................	1,150,000
q	Konstnärlig utsmyckning av byggnad för fysiska insti-
	tutionen vid universitetet i Lund................	20,000
r	Nybyggnad för de teoretiska institutionerna m. m. vid
	karolinska mediko-kirurgiska institutet...........	1,360,000
S	Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m. vid
	tekniska högskolan i Stockholm.................	920,000
t	Konstnärlig utsmyckning av nybyggnad för laboratorier
	för gjuteriteknik m. m. vid tekniska högskolan i
	Stockholm.....................................	10,000
u	Nybyggnad för laboratorium för brobyggnad och kom-
	munikationsteknik vid tekniska högskolan i Stock-
		166,500
V	Konstnärlig utsmyckning av nybyggnad för laboratorium
	för brobyggnad och kommunikationsteknik vid tek-
	niska högskolan i Stockholm....................	5,000

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

		Kronor	Kronor
X	Nybyggnad för byggnadsakustiskt laboratorium vid
	tekniska högskolan i Stockholm.................	94,000
y	Konstnärlig utsmyckning av nybyggnad för byggnads-
	akustiskt laboratorium vid tekniska högskolan i Stock-holm .........................................	2,000
Z	Örn- och påbyggnad av bergsskolans lokaler vid tek-
	niska högskolan i Stockholm...................	167,000
aa	Ändringsarbeten i ugnsrummet i tekniska högskolans i
	Stockholm kemibyggnad........................	41,500
ab	Uppförande av byggnad för fackavdelningen för väg-
	och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola
	m. m.........................................	500,000
ac	Ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa folk- och små-
	skoleseminarier................................	237,000
ad	Ändringsarbeten m. m. vid vissa småskoleseminarier .	77,700	5,740,700
	Jordbruksdepartementet:
ae	Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan...........		700,000
	Summa		10,681,800

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Kapitalinvestering. IV. Statens utlåningsfonder.
a b c	Socialdepartementet: Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre berned- lade, barnrika familjer......................... Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stads-	Kronor	Kronor
5,000,000 5.000. 000 1.000. 000	11,000,000
Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på

Kapitalinvestering.

V. Fonden för låneunderstöd.

Kronor

Socialdepartementet:

Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.....

2,000,000

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Kapitalinvestering.

VII. Fonden för förlag till statsverket.

		Kronor	Kronor
	Handelsdepartementet:	•
a	Sprängningsarbeten m. m. för oljHägring..........	2,000,000
b	Cisternanläggningar för oljelagring.................	2,000,000	4,000,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 31 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39 samt anför därvid
följande.

F. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

[1.] a. Statens uppfostringsanstalt å Bona: Uppförande av ny ladugårdsbyggnad.
I skrivelse den 18 oktober 1937 har styrelsen för Statens
uppfostringsanstalt å Bona gjort framställning om anvisande för budgetåret
1938/39 av medel, förutom till örn- och nybyggnader av tjänstebostäder m. m„
till uppförande av en ny ladugård vid anstalten med 57,000 kronor. Vid
tiden för behandlingen i statsrådet av årets statsverksproposition var frågan
örn anslag för de med styrelsens framställning avsedda byggnadsarbetena
föremål för utredning (jfr andra huvudtiteln [47]). Sedermera har anstaltsstyrelsens
framställning, såvitt avser örn- och nybyggnader av tjänstebostäder,
varit föremål för Kungl. Maj:ts behandling och i viss omfattning föranlett
förslag till riksdagen (jfr prop. nr 161 äng. anslag till Statens uppfostringsanstalt
å Bona: Nybyggnadsarbeten m. m.). Jag torde nu få upptaga
frågan om anvisande av medel till uppförande av ny ladugårdsbyggnad
vid anstalten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Beträffande den nuvarande ladugårdsbyggnaden har anstaltsstyrelsen i sin
förenämnda skrivelse anfört följande:

Den å Bonaanstalten befintliga ladugården, som övertagits med egendomen
år 1904, hade enligt inhämtad upplysning byggts på slutet av 1880-talet och vore numera i''mycket dåligt skick. Den vore fuktig och otillfredsställande
ventilerad samt fyllde överhuvud taget ej de anspråk, som numera
ställdes på god ladugårdshygien. Mjölkkammare, avskilda foderrum samt
tvätt- och klädrum för eleverna saknades. Genom själva anordningen av
byggnaden, som vore långsträckt och smal samt hade en mycket låg skulle,
bleve arbetet i ladugården tungt och tidsödande, varjämte övervakningen av
eleverna försvårades. Såväl önskemålet örn en fullt rationell ladugårdsdrg
som nödvändigheten att bereda eleverna å anstaltens jordbruksavdelning
den bästa möjliga utbildning motiverade sålunda uppförandet av en
ny ladugård.

Enligt ett skrivelsen bifogat, av byggnadskonsulenten hos Östergötlands
läns hushållningssällskap Sven Torgersruud avgivet intyg äro ladugårdsbyggnadens
väggar och tak — särskilt innertak — så angripna, att byggnaden ej
kan genomgå någon större reparation utan måste ersättas med en ny ladugård.

På uppdrag av anstaltsstyrelsen har konsulenten Torgersruud uppgjort
ritningar och kostnadsförslag till en ny ladugård vid anstalten. Kostnadsförslaget,
inberäknat kostnad för gödselstad 4,500 kronor samt för åskledare
800 kronor, slutar på 60,300 kronor. Beträffande detta belopp har
anstaltsstyrelsen uttalat, att kostnaden avsevärt kunde minskas därigenom
att huvudparten av behövligt virke utsynades å anstaltens skog samt anstalten
med egen arbetskraft utförde vissa grundläggningsarbeten. Ett uttagande
av virke kunde med säkerhet ske utöver den årliga avverkning som
verkställdes enligt fastställd plan. Styrelsen beräknade, att virke till ett
värde av omkring 10,400 kronor kunde utsynas å anstaltens skog. De schaktnings-
och grundläggningsarbeten, som kunde utföras med anstaltens egen
arbetskraft, motsvarade ett värde av 3,300 kronor. Vid äskande av anslag
till uppförande av ny ladugård syntes nämnda belopp för arbeten 3,300 kronor
böra avdragas å kostnadsförslagets slutsumma 60,300 kronor, varvid
återstode 57,000 kronor, medan värdet av det virke som kunde utsynas å
anstaltens skog i händelse av bifall till anslagsäskandet i sinom tid komme
att omföras inom anstaltens räkenskaper.

Styrelsen har anmärkt, att styrelsen vid kostnadernas beräkning icke ansett
sig kunna med någon grad av sannolikhet uppskatta de prisförhöjningar
i fråga om material, som möjligen komme att ske intill tiden för arbetets utförande.

Byggnadsstyrelsen, som i skrivelse den 11 januari 1938 avgivit infordrat
yttrande över anstaltsstyrelsens framställning, har i huvudsak icke haft något
att erinra mot förslaget till ny ladugårdsbyggnad. Kostnaderna för denna
byggnad, som av anstaltsstyrelsen angivits till 60,300 kronor eller, därest
anstaltens egen arbetskraft komme till användning vid byggnadsföretaget, till
57,000 kronor, torde emellertid enligt byggnadsstyrelsens mening böra uppskattas
till 72,000 kronor, respektive 68,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Av anstaltsstyrelsens redogörelse framgår, att den nuvarande ladugården Departementsär
otillfredsställande. En rationell ladugårdsdrg kan sålunda ej åstadkom- diefen.
mas vid anstalten, och ej heller är härvidlag en tidsenlig utbildning av anstaltens
elever möjlig. På ett av det allmänna drivet jordbruk bör kunna
ställas det kravet, att detsamma i fråga örn ladugårdshygien och rationella
anordningar för arbetets bedrivande motsvarar nutida anspråk och i varje
fall att förhållandena i sagda hänseenden ej stå tillbaka vid jämförelse med
motsvarande jordbruk inom orten. Härtill kommer önskvärdheten och angelägenheten
av att kunna meddela Bonaanstaltens i jordbruket sysselsatta
elever undervisning i rationell jordbruksdrift.

Den nuvarande ladugårdsbyggnaden torde trots dess bristfälliga beskaffenhet
icke med nödvändighet behöva ersättas med en ny ladugård redan
under nästkommande budgetår. Emellertid har jag funnit mig böra tillstyrka
att anslag till uppförande av ny ladugårdsbyggnad i huvudsaklig
överensstämmelse med det av anstaltsstyrelsen framlagda förslaget upptages
å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39.

Enligt byggnadsstyrelsens beräkningar skulle kostnaderna för den föreslagna
nya ladugårdsbyggnaden, därest anstaltens egen arbetskraft kommer
till användning vid grundläggningsarbetena, uppgå till 68,000 kronor. Av
detta belopp skulle dock, såsom anstaltsstyrelsen framhållit, viss del återkomma
till det allmänna i form av gottgörelse för virke som för byggnaden
utsynats å anstaltens skog.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Statens uppfostringsanstalt å Bona: Uppförande av
nu ladugårdsbyggnad å beredskapsstat för budgetåret 1938/

39 upptaga ett förskottsanslag av ........ kronor 68,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:
Sigrid Linders.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 275.

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 31 mars 1938.

N är varande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler härefter
under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39 samt anför därvid
följande.

D. Lantförsvaret.

Byggnader m. m.

[1.] a. Vissa nybyggnadsarbeten m. m. vid Svea ingenjörkårs förläggning
på Laxön. I sin skrivelse den 9 september 1936 rörande lantförsvarets
medelsbehov för budgetåret 1937/1938 gjorde arméförvaltningen framställning
örn anvisande av medel för diverse ny- och ombyggnadsarbeten,
avseende, bland annat, vissa iståndsättningsarbeten vid Svea ingenjörkårs
förläggning å övningsplatsen på Laxön. Av kostnadsskäl ansågos dessa byggnadsarbeten
icke böra på en gång komma till utförande utan uppdelas på
omgångar. Under budgetåret 1937/1938 borde uppföras en ny vaktstuga och
en ny sjukstuga för en kostnad av tillhopa 45,000 kronor.

Med biträdande av arméförvaltningens ifrågavarande hemställan föreslog
Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen till 1937 års riksdag att för vissa nybyggnadsarbeten
ni. m. vid Svea ingenjörkårs förläggning på Laxön måtte
för nyssnämnda budgetår anvisas ett reservationsanslag av 45,000 kronor.
Detta förslag blev av riksdagen bifallet.

I sin skrivelse den 10 september 1937 angående lantförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1938/1939 bar arméförvaltningen gjort framställning örn an -

Departements chefen.

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

visande av ytterligare medel för behövliga byggnadsarbeten vid Laxöförläggningen
och därvid anfört, bland annat, följande:

Av återstående arbeten äro nedan uppräknade viktigast och böra snarast
komma till utförande, nämligen uppförandet av

ny kokinrättningsbyggnad,

nya mathallar och

ny marketenteribyggnad.

Kokinrättningen, som utgöres av ett mindre skjul, är bristfällig ur byggnadsteknisk
synpunkt, för liten för den numera till cirka 500 man uppgående
portionsstyrkan, otillräckligt utrustad för förvaring och lagning av mat
samt i avsaknad av lämpliga anordningar för diskning.

Mathallarna äro av primitivt utförande, angripna av röta samt sakna golv
och väggar, varför damm virvlas upp på bord, bänkar, servis och mat.

Marketenteriet utgöres endast av en liten kiosk, är i bristfälligt skick och
saknar serveringslokal.

Kostnaderna för dessa frenne nybyggnadsföretag hava av arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse beräknats uppgå till 80,000 kronor.

. Såsom framhölls i statsverkspropositionen till 1937 års riksdag kan förläggningen
på Laxön icke anses fylla de krav, som man rimligen bör kunna
ställa på en militär förläggning i fredstid. Även efter uppförandet av den
vaktstuga och den sjukpaviljong, vartill medel beviljats av 1937 års riksdag,
komma stora bristfälligheter att vidlåda förläggningen. Särskilt gäller
detta beträffande kokinrättnings- och marketenteribyggnaderna samt mathallarna,
vilka samtliga äro av synnerligen primitiv beskaffenhet och föga
lämpliga för sina ändamål. Åtgärder synas därför böra vidtagas för dessa
byggnaders ersättande med nya. Emot de av arméförvaltningen härför beräknade
kostnaderna, 80,000 kronor, har jag icke något att erinra.

Ifrågavarande byggnadsföretag synas vara av den natur, att medel för bestridande
av kostnaderna för desamma lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten
för nästa budgetår.

Under åberopande vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Vissa nybyggnadsarbeten m. m. vid Svea ingenjörkårs
förläggning på Laxön å beredskapsstat för budgetåret
1938/39 upptaga ett förskottsanslag av......kronor 80,000.

[2.] b. Nybyggnader m. m. för ammunitionsförråd vid Norrlands artilleriregemente.
Sedan flera år har arméförvaltningen årligen i sina medelsäskanden
för lantförsvarets räkning hemställt om anvisande av medel
till nybyggnader för ammunitionsförråd vid Norrlands artilleriregemente,
utan att detta dock hittills föranlett några framställningar i ämnet till riksdagen
från Kungl. Maj:ts sida. Jämväl i sin förenämnda skrivelse den 10
september 1937 rörande lantförsvarets medelsbehov för nästkommande budgetår
har arméförvaltningen hemställt om anvisande av medel för ifrågavarande
ändamål och därvid anfört följande:

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Ammunitionsförrådet vid Norrlands artilleriregemente är förlagt till regementets
övningsfält och i omedelbar närhet av landsvägen Östersund
Kyrkås. Boningshus äro uppförda på obetydligt avstånd från. förrådsbyggnaderna.
Dessa omständigheter innebära avsevärda risker för såväl befolkningen
som förråden. I all synnerhet är krutmagasinets läge mycket betänkligt.
Sprängämnesinspektionen har ock påtalat dessa risker och anser beträffande
krutmagasinet, att detsamma på grund av framför allt ovan anförda
skäl, men även med hänsyn till byggnadens mindervärdiga beskaffenhet
bör utdömas. Tillika anför inspektionen, att för nybyggnad, som på
grund av den lagrade mängden explosiva varor bör omfatta tvenne kruthus,
finnes lämplig plats, där erforderligt skyddsavstånd kan erhållas till närmaste
bostadshus.

För ett rationellt bedrivande av arbetet vid förrådet är det därjämte av
behovet påkallat att uppföra ett mindre hus för hylstvättning och att i detta
indraga vattenledning.

Ammunitionsförrådets byggnader i övrigt, fyra patronmagasin, ett ammunitionslaboratorium
samt ett apteringshus, äro visserligen inhägnade, niell
stängselanordningarna äro av så primitiv beskaffenhet, att de icke i någon
mån kunna avhålla obehöriga att nalkas byggnaderna, vilka även på grund
av sitt från artilleriregementets kasernetablissement avlägsna läge äro svåra
att effektivt bevaka. Ehuruväl ett förflyttande av hela anläggningen till annan
lämpligare plats vöre önskvärd, synes med hänsyn till därmed förenade
kostnader tillsvidare kunna anstå, därest området avstänges med ett effektivt
stängsel.

Sammanlagda kostnaden för ovan angivna nybyggnader och stängsel har
av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse beräknats uppgå till 50,000 kronor.

Av vad arméförvaltningen i ämnet anfört torde framgå, att en del av de Departement?-byggnader, i vilka Norrlands artilleriregementes ammunitionsförråd för när- ^
varande är inrymt, icke äro lämpligt belägna. Särskilt gäller detta beträffande
krutmagasinet, vars läge medför avsevärda risker för såväl förrådet i
övrigt som omkringliggande bostadshus. Då härtill kommer att den nuvarande
magasinsbyggnaden jämväl med hänsyn till sin beskaffenhet är otili- .

fredsställande, finner jag mig böra biträda arméförvaltningens förslag om
uppförande av nytt krutmagasin på en för ändamålet mera lämplig plats.

Såsom arméförvaltningen föreslagit torde denna nybyggnad böra omfatta
tvenne kruthus. I samband med byggandet av nytt krutmagasin torde jämväl
ett mindre hus för hylstvättning böra uppföras, varjämte ammunitions;
förrådets byggnader i övrigt böra omgärdas med ett effektivt stängsel. Emot
de av fortifikationsstyrelsen för dessa byggnadsarbeten beräknade kostnaderna,
tillhopa 50,000 kronor, synes icke något vara att erinra.

Arbetena i fråga synas vara av den natur, att kostnaderna för desamma
lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten för nästkommande budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnader m. m. för ammunitionsförråd vid
Norrlands artilleriregemente å beredskapsstat för budgetåret
1938/39 upptaga ett för skott sanslag av......kronor 50,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departements chefen.

[3.] c. Exercishus för tekniska övningar vid Bodens ingenjörkår. I

sin förenämnda skrivelse den 10 september 1937 har arméförvaltningen
återkommit till av ämbetsverket tidigare under en följd av år gjorda framställningar
örn anvisande av medel för uppförande av exercishus för tekniska
övningar vid Bodens ingenjörkår.

Behovet av en dylik byggnad har av ämbetsverket i främsta rummet motiverats
med de i Boden rådande klimatiska förhållandena, vilka i regeln
under perioden november—maj omöjliggöra eller i hög grad försvåra teknisk
utbildning utomhus. Därtill kommer, att genom uppförande av ett
exercishus vissa välbehövliga lokalutrymmen skulle kunna frigöras i andra
byggnader.

Arméförvaltningen har vidare framhållit, att riksdagens militieombudsman,
som den 28 juli 1937 förrättat inspektion av Bodens ingenjörkår, i
rapport över denna inspektion anfört, att det på grund av de i Boden rådande
klimatiska förhållandena under alla omständigheter vore synnerligen
angeläget, att en byggnad för tekniska övningar snarast komme till utförande,
på det att utbildning i tekniska detaljarbeten, bro- och befästningsm.
fl. arbeten ävensom exercis måtte kunna bedrivas därstädes under den
kalla årstiden utan risk för truppens hälsa.

Till grand för utrymmesberäkningen för exercishuset har av arméförvaltningen
lagts önskemålet, att i byggnaden skulle kunna utföras brobyggnad
till minst fyra mellanstyckens längd med uppmonterad pålkransmateriel,
varjämte erforderliga upplagsplatser för materialier borde förefinnas därstädes.
Med hänsyn därtill erfordrades en golvyta av omkring 15 X 40 meter
och en höjd av 5 meter för huvuddelen av byggnaden (10 meter för en
mindre del av densamma). Golvet borde utföras sorn grävbart jordgolv.
Kostnaden för ett dylikt exercishus, försett med uppvärmningsanordning och
elektrisk belysning, har av ämbetsverket beräknats till 96,000 kronor.

Det hårda klimatet i Boden, som under en stor del av vintern i det närmaste
omöjliggör bedrivandet av vissa övningar utomhus, har redan tidigare
föranlett uppförandet av exercishus vid Bodens artilleriregemente och
Norrbottens regemente. Det synes stå Mart, att ett stort behov av ett dylikt
exercishus föreligger jämväl vid Bodens ingenjörkår, därest den tekniska
utbildningen vid kåren under vintertiden skall kunna bedrivas på ett tillfredsställande
sätt. Jag tillstyrker därför arméförvaltningens förslag örn
uppförande av en sådan byggnad. Emot de av ämbetsverket härför beräknade
kostnaderna, 96,000 kronor, har jag icke något att erinra.

Jämväl detta arbete synes vara av natur, att medel för bestridande av kostnaderna
för detsamma lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten för budgetåret
1938/39.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
Slåtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj.ts proposition nr 275. oy

att till Exercishus för tekniska övningar vid Bodens ingenjörkår
å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga
ett förskottsanslag av .................... kronor 96,000.

[4.] d. Verkstadsbyggnad för Skånska trängkåren. I skrivelse den 30
november 1936 till arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement
hemställde chefen för Skånska trängkåren, att departementen måtte
vidtaga åtgärder för beredande av lämpliga lokaler för kårens intendenturverkstäder,
och anförde därvid i huvudsak följande:

Kårens intendenturverkstäder — skrädderi-, linnelagnings- och skomakeriverkstäder
— vore inrymda i en byggnad, vars tillstånd på^ grund av hög ålder
vöre otillfredsställande. Lokalerna vore mörka och trånga samt synnerligen
otidsenliga. De ökade arbetsuppgifter, som genomförandet av 1936 års
försvarsordning medfört, kunde icke lösas inom de nuvarande lokalerna. En
skyndsam förändring vore erforderlig jämväl med hänsyn lill arbetarpersonalens
hälsa. Erinringar mot lokalerna hade tidigare framställts av riksdagens
militieombudsman, som den 10 juni 1931 inspekterat kårens förläggning.
Vidare hade yrkesinspektören i femte distriktet efter en den 12 november
1936 verkställd inspektion av kårens arbetslokaler med stöd av gällande
lagbestämmelser om arbetarskydd framhållit nödvändigheten av att
mera ändamålsenliga lokaler iordningställdes för verkstadsrörelsen, helst
genom nybyggnad. Enär en ändring i förevarande hänseende omedelbart
påkallades, borde, enligt inspektörens förmenande, i avvaktan på nybyggnaden
erforderligt lokalbehov tillfälligt tillgodoses genom förhyrning. I anslutning
härtill och enär ökat utrymme för verkstäderna icke kunde beredas
inom kåren tillhöriga byggnader, hemställde kårchefen, under framhållande
av att ifrågavarande lokalbehov borde tillgodoses genom nybyggnad, att medgivande
måtte lämnas till tillfällig förhyrning av lokaler i en i kasernetablissementets
omedelbara närhet belägen privat fastighet.

Med anledning av kårchefens framställning hemställde armé förvaltningens
fortifikations-, intendents- och civila departement i skrivelse den 26 januari
1937 örn anvisande av medel till den sålunda föreslagna lokalförhyrningen,
varvid i huvudsak anfördes följande:

Med hänsyn till vad kårchefen framhållit och fortifikationsdepartementet
i övrigt inhämtat rörande lokaltillgången vid kåren, vore det oundgängligen
nödvändigt, att en nybyggnad komme till utförande, och vöre det departementens
avsikt att härom avgiva förslag hos Kungl. Maj:t i samband med
anslagsäskandena för budgetåret 1938/1939. Därest medel bleve beviljade
för ändamålet, kunde byggnaden likväl icke beräknas bliva färdig att tagas
i bruk förrän under budgetåret 1939/1940, vadan frågan örn verkstadslokaler
för kåren syntes böra intill dess ordnas provisoriskt, lämpligast på så
vis att kårens skomakeriverkstad finge disponera samtliga verkstadslokaler
i den nuvarande byggnaden samt att lokal tillsvidare förhyrdes för kårens
skrädderi- och linnelagningsverkstäder. Ändamålsenlig sådan lokal kunde
erhållas i kårens omedelbara närhet för en hyra av 100 kronor för månad.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställde departementen, att för förhyrning
under tiden den 1 april 1937—den 30 juni 1938 ett belopp av 1,500
kronor måtte få tagas i anspråk av lantförsvarets anslag till extra utgifter.

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Genom beslut den 19 februari 1937 lämnade Kungl. Majit bifall till denna
framställning.

Föreliggande fråga har även varit föremål för riksdagens prövning, i det
att i motion vid 1937 års riksdag (II: 119) hemställdes, att riksdagen måtte
besluta ställa nödiga medel till arméförvaltningens förfogande för uppförande
av intendenturverkstadslokaler vid omförmälda trängkår. I över motionen
avgivet utlåtande anförde riksdagens statsutskott, under åberopande av
vad i ärendet förekommit, att motionen ej måtte av riksdagen bifallas. Riksdagen
beslöt i enlighet härmed.

I sin förberörda skrivelse den 10 september 1937 har arméförvaltningen
framhållit nödvändigheten av att frågan om lokaler för Skånska trängkårens
intendenturverkstäder erhölle en definitiv lösning genom uppförande av en
för ändamålet avsedd nybyggnad, varvid kostnaderna av ämbetsverkets fortifikationsstyrelse
beräknats till 95,000 kronor.

^ePch^enntS synes vara till fullo ådagalagt, att behov av ny verkstadsbyggnad för

Skånska trängkåren föreligger. Möjlighet att inrymma kårens intendenturverkstäder
i andra kåren tillhörande lokaler förefinnes ej och den nuvarande
anordningen att genom förhyrande av vissa verkstadsutrymmen inom enskild
fastighet tillgodose föreliggande lokalbehov måste anses såsom allenast
ett provisorium. Då vidare intet torde vara att erinra mot den av fortifikalionsstyrelsen
uppgjorda kostnadsberäkningen för ifrågavarande nybyggnad,

95,000 kronor, anser jag mig sålunda böra tillstyrka, att densamma kommer
till utförande.

Byggnadsförslaget i fråga synes lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten
för nästkommande budgetår.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Verkstadsbyggnad för Skånska trängkåren å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett för skottsanslag
av .................................... kronor 95,000.

[5.] e. Vissa restaureringsarbeten inom Karlbergs slott. Genom brev
den 7 mars 1929 anvisade Kungl. Majit medel för utförande av en kulturhistorisk
undersökning av Karlbergs slott. Uppdraget att verkställa denna
utredning anförtroddes åt fil. licentiaten Tord Cison Nordberg. På grundval
av dennes rapport över undersökningen upprättades därefter inom byggnadsstyrelsen
ett program med kostnadsberäkning för de däri såsom erforderliga
angivna restaureringsarbetena. Dessa handlingar underställdes byggnadsstyrelsen,
som efter riksantikvariens hörande i ett till arméförvaltningens
fortifikationsdepartement den 1 augusti 1930 avgivet yttrande för sin
del livligt tillstyrkte utförandet av de föreslagna arbetena.

Efter denna handläggning av ärendet anmälde arméförvaltningen vid avgivande
av förslag rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1931/

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

1932 ett anslagsbehov av 60,000 kronor för påbörjande av restaureringsarbetena
å slottet, vilka arbeten beräknades draga en sammanlagd kostnad
av 175,000 kronor och ansågos kunna utföras under loppet av högst tre år.
Därvid bifogades nyssnämnda rapport och program samt byggnadsstyrelsens
yttrande.

På grund av det ogynnsamma statsfinansiella läget ansåg sig arméförvaltningen
emellertid vid sina medelsäskanden för budgetåren 1932/1933 -1935/1936 endast böra anmäla ifrågavarande arbeten såsom erforderliga.
Försvarskommissionens förslag örn krigsskolans förflyttning från Karlbergs
slott föranledde därefter arméförvaltningen att för Kungl. Maj :t anmäla, att
dessa arbeten borde anstå, till dess klarhet vunnits örn försvarsväsendets omorganisation.

I skrivelse den 14 januari 1938 har nu arméförvaltningens fortifikationsstgrelse
anfört i huvudsak följande:

Med anledning av en utav chefen för krigsskolan den 7 juni 1937 hos dåvarande
fortifikationsdepartementet gjord framställning om att fortifikationsdepartementet
ville vidtaga åtgärder för ett skyndsamt utförande av
sagda restaureringsarbeten hade departementet genom skrivelse den 11 samma
månad anhållit, att byggnadsstyrelsen ville avgiva förnyat yttrande i ärendet,
särskilt i vad rörde arbetenas bekostande av anslag under annan huvudtitel
än den fjärde. Som svar härpå hade byggnadsstyrelsen framhållit,
bland annat, att skäl givetvis kunde anföras för att kostnaderna till viss del
borde bestridas av anslaget till underhåll av historiska byggnader m. m. Tilllika
hade byggnadsstyrelsen angivit, att nu behövliga arbeten icke kunde bedömas
utan förnyad undersökning av byggnaden, samt att den år 1930 beräknade
kostnaden på grund av stegrade priser vore för låg.

I ett den 9 december 1937 avgivet yttrande, vilket påtecknats chefens för
krigsskolan förut nämnda skrivelse, hade denne framhållit angelägenheten
av att restaueringen komme att omfatta jämväl slottskyrkan, såsom tidigare
även avsetts i Nordbergs ovan nämnda rapport.

Enär sålunda en förnyad utredning i ärendet ansetts erforderlig, hade
fortifikationsstyrelsen uppdragit åt chefen för krigsskolan att låta verkställa
sådan. Med skrivelse den 3 januari 1938 hade skolchefen insänt den
begärda utredningen, vilken verkställts av arkitekten Erik Fant, Stockholm.
Utöver i förut nämnt program angivna arbeten upptoge densamma restaurering
av slottskapellet, ommålning av vissa rum samt uppsnyggning av kadetternas
toalettavdelning. Då det sistnämnda arbetet ävensom en del av
de nytillkomna målningsarbetena rätteligen borde bekostas av till fortifikationsstyrelsens
förfogande stående anslag, kunde den av Fant för restaureringen
beräknade kostnaden begränsas till 250,000 kronor.

Som det vore angeläget, att slottets kulturhistoriska värden bevarades,
borde föreslagna restaureringsarbeten komma till utförande inom den närmaste
tiden. Anslagsbehovet för budgetåret 1938/1939 syntes dock kunna
begränsas till 75,000 kronor för utförande av vissa i arkitekt Fants kostnadsberäkning
närmare angivna arbeten, avseende huvudsakligen installation av
värmeledning.

Slutligen finge fortifikationsstyrelsen som sin åsikt framhålla, att anslag
för sagda restaureringsarbeten rätteligen icke borde utgå av anslagsmedel
under fjärde huvudtiteln. Visserligen kunde skäl anföras för att värmeanläggningen,
vilken kostnadsberäknats till 58,300 kronor, borde bestridas av

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Departements

chefen.

nämnda anslagsmedel, men införandet av denna vore såsom en mycket betydelsefull
åtgärd för bevarandet av Karlbergs slotts konst- och kulturhistoriska
skatter främst betingat av hänsyn till dessa.

I utlåtande den 1 mars 1938 har byggnadsstyrelsen uttalat, att styrelsen,
efter att från riksantikvarieämbetet hava inhämtat ett utlåtandet bifogat
underdånigt yttrande, dagtecknat den 12 februari 1938, livligt tillstyrkte, att
den åsyftade restaureringen med det snaraste komme till stånd. Beträffande
sättet för bestridande av kostnaderna för restaureringsförslagets genomförande
ville byggnadsstyrelsen endast framhålla, att några medel för ändamålet
icke stöde till byggnadsstyrelsens förfogande.

I sitt berörda yttrande har riksantikvarieämbetet till en början erinrat örn
att ämbetet i yttrande över det tidigare restaureringsförslaget den 9 juli 1930
bland annat anfört följande:

Karlbergs slott, uppfört under 1600-talets förra hälft av Karl Karlsson
Gyllenholm, helt och hållet om- och tillbyggt av Magnus Gabriel de la
Gardie på 1670-talet och sedermera på 1790-talet inrett för Kungl, krigsskolans
räkning, är ett av landets viktigaste byggnadsminnesmärken, vilket
genom sitt läge omedelbart intill huvudstadens gräns och på grund av dess
nuvarande ändamål borde vara föremål för särskild omvårdnad och stå
som ett föredömligt exempel på statlig byggnadsminnesvård. Inom den
gamla slottsbyggnaden finnas ännu omfattande partier av den gamla stätta
inredningen från 1600-talet fastän dold eller förvanskad av senare övermålningar.
Knappast något svenskt slott torde kunna uppvisa en sådan
mängd bevarade stucktak från barocktiden samtliga med individuell utformning
och av mycket hög kvalitet.

Den för några år sedan företagna restaureringen av den s. k. modellkammaren
synes vara ett talande bevis för önskvärdheten och nödvändigheten
av att låta slottets övriga lokaler undergå en likartad genomgripande restaurering.

Härutöver har riksantikvarieämbetet i sitt yttrande anfört, att en restaurering
av slottet ur antikvarisk synpunkt alltjämt måste betecknas såsom ett
särskilt angeläget önskemål samt att de nu föreslagna åtgärderna syntes väl
ägnade att tillvarataga slottets mycket betydande konst- och kulturhistoriska
värden. Slutgiltigt, av ritningar belyst förslag borde dock i sinom tid underställas
ämbetets prövning. Med hänsyn till restaureringsarbetets krävande
och ömtåliga karaktär ansåge ämbetet det vara nödvändigt att arbetet
ställdes under särskild kulturhistorisk kontroll genom fackkunnig person,
som ämbetet härför kunde godkänna.

I likhet med de myndigheter, som yttrat sig i förevarande ärende, anser
även jag, att en restaurering av Karlbergs slott bör komma till utförande i
huvudsaklig överensstämmelse med föreliggande förslag. Kostnaderna för
förslagets genomförande hava beräknats uppgå till 250,000 kronor, varav
fortifikationsstyrelsen för nästkommande budgetår begärt 75,000 kronor,
huvudsakligen avsedda för installation av värmeledning. Sistnämnda belopp
synes lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten för nästa budgetår.

Vad beträffar anslagsmedel till övriga restaureringsarbeten lärer Kungl.

Kungl■ Majlis proposition nr 275.

Maj :t, efter förslag av vederbörlig myndighet, böra upptaga frågan därom
till särskild prövning, sedan värmeledningsarbetena igångsatts.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att till Vissa restaureringsarbeten inom Karlbergs slott å
beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av .............................. kronor 75,000.

[6 ] f. Iståndsättandc av de elektriska anläggningarna i andra arméfördelningen
tillhörande etablissement och byggnader i Östersund och
Sollefteå. I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret
1936/1937 hemställde arméförvaltningen örn anvisande av medel till
iståndsättande av de elektriska anläggningarna i dåvarande norra arméfördelningen
tillhörande etablissement och byggnader i Östersund och Sollefteå
och anförde därvid följande:

Då det tidigare visat sig, att de elektriska installationerna vid vissa av
norra arméfördelningens truppförband vore i sådant skick, att dels i vissa
fall fara för liv och egendom förelåge, dels mindre god driftsekonomi forefunnes,
hade genom arméfördelningschefens försorg utredning verkställts
angående de elektriska installationerna i arméfördelningens etablissement
och byggnader m. m i Östersund och Sollefteå.

Av den verkställda utredningen framginge, att lednings- och apparatutrustningen
vöre otidsenlig och i stor utsträckning lag- och författningsstridig
samt att ledningarna vore av för klena dimensioner för den nuvarande
belastningen, varigenom dels onormalt höga spänningsfall förorsakades med
därav följande ofördelaktig användning av lampor och apparater, dels icke
obetydliga energiförluster uppstode, vilka i sin tur medförde onormalt höga
utgifter. En annan allmän orsak till fördyring av den elektriska energien
vore mätarnas olämpliga placering. Ett genomgående fel vid samtliga truppförband
vore de bristfälliga yttre luftledningarna, vilka därför i stor utsträckning
föreslagits att ersättas med jordkablar.

Vid utredningen hade även uppmärksamhet ägnats åt driftens rationalisering,
så att största möjliga nytta skulle utvinnas med minsta möjliga driftkostnad.

För anläggningarnas iståndsättande beräknades ett sammanlagt belopp
av 320,000 kronor.

Varken ifrågavarande framställning eller en i arméförvaltningens skrivelse
rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1937/1938 i enahanda
syfte gjord framställning hava emellertid föranlett någon Kungl.
Maj:ts åtgärd.

I sin förenämnda skrivelse den 10 september 1937 har arméförvaltningen
ånyo underställt Kungl. Majit ifrågavarande spörsmål, varvid emellertid
de sammanlagda kostnaderna för anläggningarna i fråga av ämbetsverket
beräknats till 420,000 kronor enligt följande grunder:

Kungl. Majlis proposition nr 275.

vid ingenjör-, fortifikations- och arméfördelningsbyggnader

i Östersund ...................................... kronor 4,000

» Jämtlands fältjägarregementes kasernetablissement... . » 78,500

» Västernorrlands regementes kasernetablissement ...... » 125,500

» Norrlands artilleriregementes kasernetablissement...... » 116,000

» Norrlands trängkårs kasernetablissement ............ » 96,000

Sammanlagt kronor 420,000.

Enligt arméförvaltningens förmenande syntes kostnaderna för iståndsättandet
med hänsyn till övriga föreliggande behov böra uppdelas å fyra
budgetår. För budgetåret 1938/1939 erfordrades vid sådan uppdelning

100.000 kronor.

D&Pc\efenntS Av utredningen i ärendet torde med all tydlighet framgå, att de elektriska
anläggningarna i förevarande, andra arméfördelningen tillhörande etablissement
och byggnader i Östersund och Sollefteå befinna sig i ett skick, som
varken ur ekonomiska eller säkerhetssynpunkter torde kunna försvaras. Ett
iståndsättande av anläggningarna synes därför böra komma tillstånd. Mot
den av arméförvaltningen gjorda kostnadsberäkningen lärer med hänsyn till
nu rådande arbets- och materialpriser intet vara att erinra.

Arbetena i fråga synas mig lämpligen böra uppföras på beredskapsstaten
för nästkommande budgetår. Vid sådant förhållande lärer hela beloppet,

420.000 kronor, böra äskas i detta sammanhang.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Iståndsättande av de elektriska anläggningarna i
andra arméfördelningen tillhörande etablissement och byggnader
i Östersund och Sollefteå å beredskapsstat för budgetåret
1938/39 upptaga ett förskottsanslag av kronor 420.000.

[7.] g. Anordnande av badrum i tjänstebostäder. I sin skrivelse den
9 september 1936 angående lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1937/
1938 gjorde arméförvaltningen framställning om anvisande av medel för
påbörjande av arbetet med inredande av badrum i tjänstebostäder. Då denna
framställning icke föranledde någon åtgärd från Kungl. Majits sida, har
arméförvaltningen i sin skrivelse den 10 september 1937 angående lantförsvarets
medelsbehov för nästkommande budgetår ånyo gjort framställning
om anvisande av medel för ifrågavarande ändamål. Ämbetsverket bär därvid
till en början erinrat örn att militärbefälhavaren för övre Norrland och
kommendanten i Bodens fästning i skrivelse till arméförvaltningens fortifikationsdepartement
den 31 maj 1935 hemställt, att departementet måtte

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

beakta behovet av badrum i officerslägenheterna i Boden oell vidtaga sådana
åtgärder, att dessa lägenheter successivt måtte förses med badrum.
I samband därmed har ämbetsverket framhållit, att fortifikationsdepartementet
icke disponerade medel för tillgodoseende av det säkerligen mycket
stora antal framställningar om badrum, som skulle hava blivit en följd av
enstaka bifall.

Vidare har ämbetsverket anfört följande:

Den i militärbefälhavarens och kommendantens skrivelse framförda åsikten,
att tidpunkten nu är inne att modernisera tjänstebostäderna, torde icke
kunna bestridas. Från att tidigare lia haft karaktären av löneförmån är
numera upplåtandet av tjänstebostad att anse såsom uteslutande eller till
övervägande del betingat av tjänstens — d. v. s. statens — intressen. I och
med att officerare och underofficerare m. fl. fått sig ålagt att betala ersättning
för tjänstebostad efter i orten gällande hyrespris, har skyldigheten att emottaga
anvisning av tjänstebostad för dem ofta kommit att te sig såsom ett
besvärande tvång. Ofta kunna de för samma eller mindre kostnad erhålla
lämpligare bostad i den fria marknaden. I all synnerhet är detta fallet beträffande
den talrika personal, som önskar erhålla små och moderna lägenheter
och som i brist på sådana anvisas stora och omoderna våningar med
skyldighet att bebo desamma. Genom nådigt brev den 26 maj 1933 hava
visserligen vissa önskemål örn bostadsstandardens sänkning och anpassande
efter lön blivit beaktade, men kvar står det förhållandet, att kronans bostäder
i stort sett icke motsvara nutida fordringar i fråga örn bekvämlighet.

Det synes uppenbart, att den i skrivelsen gjorda framställningen måste
upptagas till prövning under skärskådande av hela bostadsbeståndets beskaffenhet
i förevarande hänseende och icke inskränkas till någon viss personalgrupp.
Av en arméförvaltningens skrivelse bifogad tabell framgår, att
de lägenheter, uti vilka badrum anordnats, omfatta minst 4 rum och kök.
I allmänhet torde hinder icke föreligga för anordnande av badrum i bostäder
av denna storlek. Bostadslägenheterna örn 3 rum och kök utgöras till
betydande del av dem, vilka återfinnas i de senast uppförda kasernetablisssementen
för infanteriet. För dessa lägenheter torde på grund av bristande
utrymme inom desamma badrum i regel kunna beredas endast genom anordnandet
av sådana för gemensamhetsbruk i källare- eller vindsvåning.
Det synes vara erforderligt att för sagda lägenheter räkna med i medeltal 1
badrum för vart annat hushåll. I de äldre kasernbyggnaderna, vilka inrymma
det största antalet befintliga lägenheter örn 1—2 rum, är det i än
högre grad nödvändigt att anordna badrum för gemensamhetsbruk. Åtminstone
1 badrum för varje kasern torde böra anordnas.

Med tillämpning av dessa grunder för beräkning av antalet badrum skulle

detta kunna uppskattas till för

lägenheter om 1 — 2 rum och kök ................ 163 st.

y > 3 » >'' » 193 »

y y 4 » » » 93 >

> j, 5 » » » 38 »

» » 6 » » » 54 »

> » 7 > » » ................ 19»

y » 8 » » » ................ 3»

Summa 563 st.

eller i runt tal 560 st. Kostnaden per badrum torde i medeltal böra beräknas
till 2,400 kronor. Den sammanlagda kostnaden skulle alltså uppgå till

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Departements chefen.

1.344.000 kronor eller avrundat 1,340,000 kronor. Nedlagt kapital göres
emellertid inkomstbringande genom att ersättning för badrum, i likhet med
vad nu är fallet, erlägges.

Med hänsyn till beloppets storlek synes medelsanvisningen för ändamålet
böra fördelas på ett antal år. Härför talar ock det förhållandet, att erfarenheter
angående behov och önskemål samt lämpligaste lösning m. m. stå att
vinna under ett gradvis genomförande av ifrågavarande byggnadsföretag,
vilket för närvarande på grund av bostadsbeståndets stora omfattning är
möjligt att angiva endast till ungefärlig storleksordning. Arméförvaltningen
anser lämpligt, att för påbörjandet av här föreslagna arbeten ett belopp av

60.000 kronor äskas för budgetåret 1938/1939.

Av den i ärendet förebragta utredningen framgår, att de bostäder, som
kronan på åtskilliga håll tillhandahåller för de militära beställningshavarna
och vilka dessa jämväl äro skyldiga att använda såsom tjänstebostäder, endast
i undantagsfall äro försedda med badrum. Sålunda är badrum inrett
endast i en enda av de cirka 1,700 av dessa bostäder, som omfatta 1—3 runi
och kök, och beträffande lägenheterna örn 4 rum och kök förekommer det
icke i mer än 4 fall av 97. Av samtliga de för arméns personal avsedda
tjänstebostadslägenheterna, vilka tillhopa uppgå till ett antal av omkring
1,950, äro endast 54 försedda med badrum. Samtidigt har utvecklingen på
den allmänna bostadsmarknaden gått i den riktningen, att numera praktiskt
taget varje motsvarande lägenhet i nyuppförda hyreshus anses böra vara
utrustad med badrum eller dusch. Under sådana förhållanden ligger det i
sakens natur, att den militära personalen icke sällan känner tvånget att bebo
kronans i förevarande avseende omoderna lägenheter besvärande, då ofta
fullt moderna och för dem lämpligare sådana stå att erhålla i den allmänna
marknaden. Det synes därför vara av fullgoda skäl påkallat, att en modernisering
av kronans ifrågavarande tjänstebostäder igångsättes, därest kravet
på skyldighet för den militära personalen att bebo desamma rimligen
skall kunna upprätthållas.

Liksom de under föregående punkter omförmälda byggnadsarbetena synas
även nu förevarande arbeten åtminstone till en del vara av natur att böra
upptagas å beredskapsstaten för nästkommande budgetår. Det belopp,
som för ändamålet bör i nämnda ordning beräknas, synes lämpligen kunna
sättas till 500,000 kronor.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av badrum i tjänstebostäder å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av ................................ kronor 500,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

E. Sjöförsvaret.

Flytande materiel och byggnader.

[8.] a. Brännoljecisterner för flottan. Genom brev den 27 juli 1934
angående anvisande av medel från reservationsanslaget till statsbeställningar
för fullföljande av viss ersättningsbyggnad för flottans räkning m. m. ställde
Kungl. Majit, bland annat, ett belopp av 218,000 kronor av nämnda anslag
till marinförvaltningens förfogande för uppförande av brännoljecisterner
för flottan, varjämte Kungl. Maj :t för iordningställande av skyddade uppställningsplatser
för cisternerna genom brev den 24 september 1934 anvisade

180,000 kronor från det av 1934 års riksdag beviljade reservationsanslaget
till statliga beredskapsarbeten.

Sedan marinförvaltningen i särskild skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1935/1936 — under framhållande av att de sålunda
anvisade medlen endast försloge till täckande av en mindre del av flottans
behov av oljeupplagsplatser — gjort framställning angående vidtagande av
åtgärder för uppförande av nya cisternutrymmen för flottans olja, uttalade
föredragande departementschefen vid ärendets anmälan inför Kungl. Majit
i statsrådet den 4 januari 1935, att han funne sig böra tillstyrka, att medel
för ändamålet äskades av riksdagen men att den för cisternanläggningen i
dess helhet erforderliga medelsanvisningen, 700,000 kronor, borde kunna
fördelas på tre budgetår och anslagsbeloppet för budgetåret 1935/1936 begränsas
till 230,000 kronor. På framställning av Kungl. Majit har riksdagen
för vartdera av budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 för ändamålet
anvisat ett belopp av 230,000 kronor. Återstående belopp, 240,000 kronor,
för fullbordande av redan påbörjade cisternanläggningar anmäldes av
Kungl. Majit i 1936 års försvarsproposition under rubriken »Erforderliga
byggnadsarbeten» och beviljades av riksdagen för budgetåret 1937/1938.

Slutligen har Kungl. Majit genom brev den 3 september 1936 på därom
av marinförvaltningen gjord framställning till ämbetsverkets förfogande
ställt ett belopp av 80,000 kronor för utförande av sprängningsarbeten för
en mindre, bombsäker cisternanläggning i Högsjö socken i Norrland.

I sin skrivelse den 6 september 1937 angående sjöförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1938/1939 har marin förvaltningen — under åberopande av
vad ämbetsverket i särskild skrivelse samma dag anfört rörande fortsatt
uppförande av bombsäkra brännoljecisterner för marinen — framhållit, alt
säkerställandet av brännoljetillgången för marinens behov vid mobilisering
och linder krig, efterhand som örlogsfartygen under senare år inrättats för
oljedrift, blivit en av de allra viktigaste angelägenheterna, när det gällde
krigsberedskapens upprätthållande. Inom en snar framtid komme kustflottans
enheter att bestå av nästan uteslutande oljedrivna fartyg. På grund av

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departements chefen.

faran för angrepp från luften hade myndigheterna de sista åren funnit
det nödvändigt att anläggningarna gjordes bombsäkra. Det tillskott av
bombsäkra lagringsutrymmen, som tillförts marinen genom ovannämnda
medelsanvisningar, vore givetvis av största värde. Emellertid beräknades
numera oljeförbrukningen inom flottan i krigstid bliva ökad i sådan grad,
att marinens samtliga redan befintliga eller under byggnad varande oljecisterner
(således inklusive oskyddade dylika) fortfarande icke rymde mer
än en mindre del av de vid mobilisering behövliga förråd, som jämlikt
brev den 12 april 1935 med föreskrifter beträffande marinförvaltningens
krigsförberedelser redan i fredstid skulle finnas upprättade genom marinförvaltningens
försorg. Det framstode därför — om flottan i krigstid effektivt
skulle kunna fylla den uppgift, för vilken den vore avsedd — såsom en
angelägenhet av vitalaste betydelse, att det påbörjade uppförandet av bombsäkra
oljecisterner fortsattes i snabbast möjliga takt. Den omständigheten,
att spörsmålet rörande landets oljeförsörjning vid krig vore föremål för särskild
utredning, borde icke medföra, att frågan beträffande marinen i de
delar, som redan vore utredda, uppskötes, så mycket mindre som marinen
enligt sistnämnda brev avsåges att i stort sett själv sörja för fyllandet av
oljebehovet. På grund av arbetets omfattning syntes det lämpligast att
verkställa utbyggnaden i etapper. Kostnaden för närmaste utbyggnad, som
beräknades till 1,300,000 kronor, syntes böra fördelas på två budgetår. I
anslutning härtill hemställde marinförvaltningen, att —- därest medel härför
ej kunde erhållas av anslaget till statliga och kommunala beredskapsarbeten
— för fortsatt uppförande av bombsäkra brännoljecisterner för marinen för
budgetåret 1938/1939 måtte anvisas ett reservationsanslag av 650,000 kronor.

I skrivelse den 5 mars 1938 har marinförvaltningen gjort förnyad framställning
i samma syfte.

Av den lämnade redogörelsen lärer framgå, att stort behov föreligger av
ytterligare cisternutrymmen för flottans oljelagring. Detta behov synes mig
på ett lämpligt sätt kunna tillgodoses genom att medel för ändamålet upptagas
å beredskapsstaten för nästkommande budgetår. Därvid synes lämpligen
hela det för första utbyggnadsetappen erforderliga beloppet, 1,300,000 kronor,
böra upptagas.

Med hänsyn till förevarande anslagsfrågas natur har det icke synts mig
lämpligt att till statsrådsprotokollet närmare redogöra för ärendets innebörd.
Riksdagens vederbörande utskott torde därom erhålla upplysningar genom
de handlingar, som tillhandahållas utskottet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Brännoljecisterner för flottan å beredskapsstat för
budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av .................................. kronor 1,300,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

[9.] b. Bombskydd för förrådsbyggnad å Kurrliolmarna i Karlskrona.

Av skäl, som anförts i särskild skrivelse den 6 september 1937, har marinförvaltningen
gjort framställning om äskande av 86,000 kronor till anordnande
av bombskydd å förrådsbyggnad å Kurrholmarna i Karlskrona.

Ifrågavarande framställning finner jag mig böra på så sätt biträda, att
medel för ändamålet upptagas å beredskapsstaten för nästkommande budgetår.

Anslagsfrågan är av sådan natur, att det icke synes mig lämpligt att till
statsrådsprotokollet närmare redogöra för ärendets innebörd. Riksdagens
vederbörande utskott torde därom erhålla upplysningar genom de handlingar,
som tillhandahållas utskottet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Bombskydd för förrådsbyggnad å Kurrholmarna i
Karlskrona å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga
ett förskottsanslag av .................... kronor 86,000.

[10.] c. Restaurering av Amiralitetskyrkan i Karlskrona. Sedan stationsbefälhavaren
vid Karlskrona örlogsstation hemställt om anvisande av medel
för uppgörande av förslag till restaurering av Karlskrona amiralitetsförsamlings
kyrka, bemyndigade Kungl. Maj:t genom beslut den 5 oktober 1934
byggnadsstyrelsen att för uppgörande av ifrågavarande förslag av sjätte
huvudtitelns extra reservationsanslag till utredningar rörande tillämnade
byggnadsföretag m. m. taga i anspråk högst 1,500 kronor, varjämte Kungl.
Maj:t föreskrev, att därest framdeles anslag av statsmedel beviljades för
utförande av kyrkans restaurering, från sådant anslag skulle tillgodoföras
berörda extra reservationsanslag vad därav för förevarande ändamål utgivits.

Sedermera har dylikt restaureringsförslag på anmodan av byggnadsstyrelsen
utarbetats av stadsarkitekten i Karlskrona. Förslaget, som omfattar
inrednings- och målningsarbeten samt installation av värmeledning och elektrisk
belysning, har godkänts av byggnadsstyrelsen, varefter riksantikvarien
lämnat vissa direktiv i ämnet. Kostnaderna för förslagets realiserande beräknades
uppgå till 112,000 kronor.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1936/
1937 framhöll marinförvaltningen beträffande behovet av värmeledning inom
Amiralitetskyrkan i huvudsak följande:

Denna, en av vårt lands största träkyrkor, uppvärmdes med kaminer.
Detta eldningssystem medförde brandfara och uppvärmningen bleve icke
tillfredsställande. Vintertid uppstode därför stora obehag för dem, som
besökte gudstjänstlokalen.

En förbättring av uppvärmningsförhållandena skulle utan alltför höga
kostnader kunna ske genom anordnande av ny värmeledning med anslutning
till värmecentralen i flottans sjukhus, varigenom även uppvärmningskostnaderna
skulle kunna avsevärt nedbringas.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 275.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Stationsbefälhavare!! i Karlskrona hade i sin skrivelse angående medelsbehovet
för sistnämnda budgetår framhållit, att arbetet med värmeledningen
borde komma till utförande i samband med den restaurering av kyrkan,
varom utredning igångsatts genom byggnadsstyrelsens försorg.

Marinförvaltningen, som ansåge, att en omfattande restaurering av kyrkan,
med hänsyn till mängden av andra viktiga anslagskrav, ej kunde på
avsevärd tid ifrågasättas, funne dock, att värmeledningen vore synnerligen
av behovet påkallad och att därför ett eventuellt framtida beslut angående
kyrkans restaurering icke borde fördröja uppvärmningsfrågans lösning. På
grund härav hemställde marinförvaltningen, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen anvisa medel till bestridande av kostnaderna för värmelednings
anordnande, vilka av varvschefen i Karlskrona beräknats till 26,000 kronor.

Denna framställning föranledde emellertid icke någon Kungl. Majits åtgärd.

Under erinran om att 1936 års riksdag beviljat medel för anordnande av
värmeledning i kustartilleriets kasern i Karlskrona stad framhöll marinförvaltningen
i sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret
1937/1938 lämpligheten av att en värmeledningsanläggning i Amiralitetskyrkan
anslötes till den blivande värmecentralen i nämnda kasern och att båda
arbetena komme till utförande samtidigt samt hemställde om anvisande för
ändamålet av omförmälda anslagsbelopp. Icke heller denna framställning
föranledde åtgärd.

I en inom riksdagens andra kammare väckt motion (nr 77) hemställdes
emellertid till 1937 års riksdag, att riksdagen måtte besluta att för omförmälda
värmeledningsanläggning för budgetåret 1937/1938 bevilja ett reservationsanslag
av 26,000 kronor. I anledning av motionen anförde statsutskottet,
att utskottet, som avlagt besök i Amiralitetskyrkan, därvid kunnat
konstatera, att uppvärmningsförhållandena inom kyrkan icke vore ordnade
på ett tillfredsställande sätt. Enligt utskottets mening vore det önskvärt, om
värmeledning kunde där anordnas. Då emellertid utredning påginge i fråga
om restaurering av kyrkan, syntes det utskottet lämpligast, att anordnandet
av värmeledning komme till utförande i samband därmed och att således
båda arbetena verkställdes samtidigt. Utskottet hade därför velat framhålla
önskvärdheten av att frågan om kyrkans restaurering påskyndades så att
värmeledningen kunde inom en nära framtid komma till utförande. Under
åberopande av det anförda hemställde utskottet, att motionen icke måtte av
riksdagen bifallas. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästkommande budgetår
har marinförvaltningen framhållit, att, enär den omfattande restaurering
av kyrkan, som enligt förenämnda förslag borde äga rum, ej vore av
enbart militärt intresse utan fastmer av allmän kulturhistorisk betydelse,
det syntes marinförvaltningen kunna ifrågasättas, huruvida de jämförelsevis
höga kostnaderna härför borde belasta fjärde huvudtiteln. Däremot syntes
införandet av värmeledning inom kyrkan böra anses tillhöra det normala

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

underhållet och sålunda åvila de marina myndigheterna. Kostnaderna för
värmeledningsanläggningen torde med hänsyn till nu gällande material- och
arbetspriser böra beräknas till 30,000 kronor. Av tekniska skäl syntes arbetet
böra utföras i samband med den nya värmeledningsanläggning i Karlskrona
kustartilleriregementes kasernetablissement, vartill medel anvisats av
1936 års riksdag och som under innevarande budgetår bomme att igångsättas.

På grund av vad sålunda anförts hemställde marinförvaltningen, att Kungl.

Majit måtte taga under omprövning, huruvida icke kyrkans restaurering
borde uppdragas åt annan myndighet, förslagsvis byggnadsstyrelsen och medel
för ändamålet anvisas under annan huvudtitel. Beträffande värmeledningen
åter hemställde marinförvaltningen om äskande av erforderliga medel
för nästa budgetår.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att frågan örn en restaurering a\DepartementsAmiralitetskyrkan
i Karlskrona sedan flera år varit föremål för uppmärk- c^Rnsamhet
från myndigheternas sida. Sålunda tog stationsbefälhavaren i Karlskrona
redan år 1934 initiativ till uppgörande av förslag till kyrkans restaurering.
Förslag i ämnet har sedermera utarbetats och av byggnadsstyrelsen
godkänts. Vidare har marinförvaltningen vid upprepade tillfällen i sina
äskanden angående sjöförsvarets medelsbehov gjort framställning om utverkande
av medel till utförande av den i restaureringsförslaget ingående installationen
av värmeledning, som enligt marinförvaltningns förmenande
finge anses tillhöra det normala underhållet av kyrkan och sålunda åvila
de marina myndigheterna. 1937 års riksdags statsutskott har också uttalat
önskvärdheten av att restaureringsfrågan påskyndades, så att värmeledningen
kunde inom en nära framtid komma till utförande.

Även enligt min mening bör en restaurering av Amiralitetskyrkan i Karlskrona
komma till utförande. Anslagsmedel härför synas lämpligen böra
upptagas å beredskapsstaten för nästföljande budgetår. Mot de gjorda kostnadsberäkningarna,
vilka sluta å 112,000 kronor, torde intet annat vara att
erinra än att beloppet med hänsyn till under senare tid inträffade prisstegringar
torde böra höjas med cirka 20 procent till 135,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Restaurering av Amiralitetskyrkan i Karlskrona å
beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av .............................. kronor 135,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Sjökarteverket.

[11.] d. Nytt utsjölodningsfartyg. Frågan om byggande av ett nytt
utsjölodningsfartyg har varit aktuell sedan mer än tio år. Sålunda framhöll
chefen för sjökarteverket redan i sitt den 4 oktober 1926 avgivna betänkande
och förslag beträffande åtgärder för påskyndande av sjömätningarna
och sjökortsutgivningen behovet av ett dylikt sjömätningsfartyg.

Sedermera hava såväl de s. k. sjökarteverkskommitterade i sitt den 21
juni 1928 avgivna betänkande angående sjökarteverkets arbetsuppgifter och
organisation m. m. som styrelsen för sjökarteverket i sitt den 25 oktober
1930 avgivna betänkande och förslag rörande planläggningen av sjökarteverkets
framtida arbeten ävensom beträffande verkets organisation m. m.
gjort vissa uttalanden rörande ifrågavarande fartygsbehov.

Vidare har statens organisationsnämnd i utredning och förslag rörande
sjökarteverkets organisation och arbetsuppgifter m. m. den 8 oktober 1931
i fråga om utsjölodningen och den i samband därmed stående frågan om sjökarteverkets
fartygsmateriel uttalat, att behov av nybyggnad av ett sjögående
mätningsfartyg redan för det dåvarande måste anses föreligga, varjämte
dels styrelsen för sjökarteverket i skrivelse den 9 december 1932 till
samma års utredning angående beredskapsarbeten gjort framställning om
att frågan om nybyggnad av utsjölodningsfartyg måtte göras till föremål för
prövning för att upptagas såsom beredskapsarbete för arbetslöshetens minskande,
dels ock Sveriges redareförening sommaren 1933 — under framhållande
av den stora betydelsen för allmänna sjöfarten av att även Östersjöns
öppna vatten snarast möjligt på ett tillfredsställande sätt uppmättes —
hemställt, att medel måtte ställas till förfogande för byggande av ett nytt
utsjölodningsfartyg.

Slutligen har styrelsen för sjökarteverket i skrivelse den 20 oktober 1933
och sedermera vid upprepade tillfällen — under betonande av det med varje
år alltmera framträdande behovet av ett nytt utsjölodningsfartyg — gjort
framställningar i ämnet, varjämte Stockholms rederiförening m. fl. sammanslutningar
i skrivelse den 11 januari 1934 fäst Kungl. Maj:ts uppmärksamhet
på det stora behovet av fartyget i fråga.

Vad i ärendet sålunda förekommit har emellertid hitintills icke föranlett
någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I sin skrivelse den 31 augusti 1937 angående sjökarteverkets medelsbehov
för budgetåret 1938/1939 anmälde styrelsen för sjökarteverket, att frågan
angående nytt utsjölodningsfartyg komme att av styrelsen ytterligare utredas,
varefter styrelsen hade för avsikt att hösten 1937 till Kungl. Maj:t
ingiva framställning angående medel till ett dylikt fartyg.

I anslutning härtill har styrelsen för sjökarteverket i skrivelse den 18 november
1937 till en början redogjort för det nuvarande mätningsläget i fråga
om Sverige omgivande farvatten och därvid anfört bland annat följande:

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Endast en del av det öppna vattnet utanför Sveriges kuster vore tillfredsställande
uppmätt. Hit kunde räknas södra delen av Upplands kust samt
Södermanlands, Hallands och Ångermanlands kuster. Bland de områden,
som vore i behov av nymätning, borde särskilt nämnas Östergötlands, Smålands,
Gotlands, Ölands och Bohusläns kustfarvatten ävensom stora områden
i Norrland, särskilt i Norrbotten.

En yta av mer än 850 svenska kvadratmil vöre icke i egentlig mening sjömätt,
utan endast rekognoscerad. Värdet av dessa rekognosceringar vöre
emellertid mycket ringa, vilket framstått allt tydligare i den mån nymätningar
utförts i öppna sjön. Nymätningarna hade nämligen visat, att havsbottnen
i Östersjön hade helt annan karaktär och vore betydligt mera kuperad,
än vad som förut vore känt. Förutom grund hade bankar av flera
nautiska mils utsträckning påträffats mellan vid rekognosceringarna erhållna
djupsiffror.

I den mån ekolod mera allmänt komme i bruk, ökades värdet av en detaljerad
kännedom om havsbottnen. Det vore ej nog att söka skaffa sig kännedom
om grund och bankar, även djuphålor och de i vissa delar av Östersjön
ofta förefintliga smala sprickorna vore av värde för navigeringen.

I Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken påginge numera sjötrafiken under
väsentligt längre tid än vad tidigare varit fallet, vilket givetvis medfört,
att de där trafikerande fartygen måste under höst- och vintermånaderna räkna
med för navigeringen otjänlig väderlek och speciellt med ogynnsamma
siklförhållanden. Betydelsen av att under sådana omständigheter förfoga
över sjökort, som beträffande samtliga djupförhållanden vore riktiga, torde
få anses uppenbar.

Det borde slutligen även framhållas, att det för sjökrigsföringen vore av
stor betydelse att bottenförhållandena till sjöss vore väl kända.

Av det anförda torde framgå, att en uppmätning av stora delar av Sveriges
kustfarvatten snarast möjligt borde ske.

I fråga om behovet av ett utsjölodningsfartyg har sjökarteverksstyrelsen
i skrivelsen anfört i huvudsak följande:

Sjökarteverket disponerade för närvarande för utsjöarbetena två fartyg,
Svalan och Falken, byggda respektive 1881 och 1888.

Utsjölodningsarbetet ställde emellertid stora krav på lodningsfartvget för
att detta arbete skulle kunna bedrivas effektivt och ekonomiskt. De båda
nämnda fartygen fyllde icke närmelsevis måttet i dessa avseenden, i det att
deras sjövärdighet vore långt ifrån tillräcklig. Detta hade till följd, att omtanken
om fartygets säkerhet verkade hindrande på arbetet. Sålunda måste
alltför stor hänsyn tagas till möjligheterna att vid annalkande oväder tidigare
än annars avbryta arbetet för gång till hamn. Härigenom minskades den
effektiva arbetstiden över hövan.

Sjökarteverkets utsjöarbeten hade hittills så gott som enbart bedrivits längs
kusterna, varför fartygens bristande sjövärdighet, även örn den i hög grad verkat
hindrande på arbetet, dock icke omöjliggjort detsamma. De arbetsuppgifter,
inför vilka sjökarteverket för närvarande stöde och för vilka i det
föregående redogjorts, vore emellertid till stor del av den art, att de icke på
ett tillfredsställande sätt kunde lösas med den nuvarande materielen.

En omständighet, som inom vissa mätningsområden ytterligare försvårade
arbetet vore, att fartygen ej kunde föra å skyddad plats uppställda mätningsmotorbåtar.
På grund härav måste vid grundundersökning å grundbankar
till sjöss motorbåtar utbogseras till och från arbetsplatserna. Vid in -

Kungl. Majlis proposition nr 275.

träffande hårt väder kunde motorbåtarna, om arbetet icke i god tid dessförinnan
avbrötes, utsättas för stora risker.

Då det gällt uppmätning av kustfarvattnen, hade dylik utbogsering av
motorbåtarna kunnat äga runi, men om effektiv nymätning av utsjöområdena
nu skulle verkställas, vore det en nödvändighet att mätningsfartyget kunde
hissa erforderliga motorbåtar och att det ägde sådan sjövärdighet, att det
ej vid dåligt väder tvingades att söka hamn utan kunde kvarbliva å mätningsområdet.

Besättningsstyrkan borde avvägas så, att fartyget i de fall, då det kunde
komma att tjänstgöra som logementsfartyg för kustmätningarna, kunde bemanna
ett stort antal mätningsbåtar och att vid utsjölodning arbetet kunde bedrivas
på minst två vakter för att utnyttja största möjliga del av dygnet.

Bostadsförhållandena ombord å Svalan och Falken vore, särskilt vad manskapet
beträffade, synnerligen otillfredsställande.

På grund av fartygens höga ålder vore underhållskostnaderna oproportionerligt
höga. Under 1921—J/7 1937, för vilken tid statistik funnes tillgänglig,
uppginge rustnings- och underhållskostnaderna för Svalan och Falken till

625.000 kronor, motsvarande en medelkostnad av respektive 20,700 och 17,200
kronor per år.

Efter framställning från chefen för sjökarteverket hade chefen för kommerskollegii
fartygsinspektionsbyrå hösten 1937 besökt verkets fartyg och
därvid förklarat sig anse ovannämnda båda fartyg olämpliga för sådana
arbetsuppgifter, som förekomme vid utsjölodningar på större avstånd från
skyddade hamnar eller skärgårdar. Denna sin uppfattning grundade han i
främsta rummet på fartygens byggnadssätt och storlek, varvid det förhållandet
särskilt beaktats, att fartygen nödvändigtvis ständigt måste medföra fullgoda
livbåtar, ävensom vid en mångfald tillfällen för mätningar erforderliga
hjälpbåtar, vilka båtar icke kunde medföras å de ifrågavarande fartygen,
utan att säkerheten därigenom äventyrades.

Styrelsen hade tidigare utarbetat förslag till ett utsjölodningsfartyg och hos
Kungl. Maj:t hemställt örn utverkande av medel till byggande av detsamma.
Detta förslag hade nu tagits under förnyat övervägande och underkastats
omarbetning, varvid fiskeribevakningsfartyget Skagerack, vilket år 1934 kontrakterades
till ett pris av 580,000 kronor, tjänat som utgångspunkt. Härvid
hade dock Skageracks framdrivningsmaskineri, som vore av specialtyp, ersatts
med maskineri av vanlig typ.

Det reviderade förslaget skilde sig beträffande skrovet från Skagerack genom
lägre höjd samt uteslutande av isförstärkningar. Härigenom hade en
betydande viktbesparing å stålmaterialet till skrovet kunnat ernås.

Inredningen å det till byggande nu föreslagna utsjölodningsfartyget hade erhållit
ett enklai’e utförande än å Skagerack, men då besättningsstyrkan uppginge
till 48 man mot Skageracks 33 man, hade den dock blivit kostsammare.

Förslaget upptoge ej däcksmaskineri i så stor utsträckning som Skagerack,
ej heller den stora kylanläggning, som detsamma vore försett med, men
båtdävertarna vore flera och kraftigare.

Kostnaderna för fartyget beräknades, enligt av sakkunnig verkställd utredning,
uppgå till 698,000 kronor med nuvarande materialpriser och arbetslöner.

För vissa i kostnadsberäkningen ej upptagna anordningar för fartyget
ävensom för vissa extra kostnader, som torde uppkomma i samband med
anskaffande av detsamma, beräknades ytterligare en summa av omkring

50.000 kronor erforderlig. Härvid hade bland annat hänsyn tagits till kostnaderna
för uppgörande av anbudsritningar och byggnadsbeskrivning,

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

granskning av anbud nied tillhörande kontraktsritningar, kontrollering av
fartygsbygget samt besiktning av det färdigställda fartyget.

Med överlämnande av skrivelsen bifogad ritning till utsjölodningsfartyget
finge styrelsen hemställa, att Kungl. Maj:t matte föranstalta örn, att ett belopp
av 750,000 kronor måtte ställas till förfogande för byggande av ett dylikt
nytt utsjölodningsfartyg för sjökarteverket, varav 375,000 kronor för
budgetåret 1938/1939 och återstoden för budgetåret 1939/1940. Styrelsen förutsatte
härvid, att anbud skulle kunna infordras och byggnadsarbetet igångsättas,
så snart första hälften av det äskade beloppet blivit beviljad.

I utlåtande den 9 december 1937 Ilar marinförvaltningen bestyrkt behovet
av ifrågavarande utsjölodningsfartyg, varjämte ämbetsverket förklarat sig
intet hava att erinra mot den föreslagna fartygstypen. Enligt marinförvaltningens
uttalande syntes den beräknade kostnaden, 750,000 kronor, vara
rimlig.

Enligt vad utredningen i ämnet giver vid handen medgiva de båda över Departementsfemtio
år gamla fartyg, som sjökarteverket för närvarande disponerar för ut- cAe^ sjölodningsarbetet, icke ett effektivt och ekonomiskt bedrivande av detsamma.
Fartygens ringa sjövärdighet verkar sålunda i hög grad hindrande pa
arbetet. Härtill kommer att förläggningsförhållandena ombord å fartygen,
särskilt vad manskapet beträffar, äro synnerligen otillfredsställande. Slutligen
torde böra beaktas de oproportionerligt höga underhållskostnader, som
fartvgen på grund av sin höga ålder betinga. Chefen för kommerskollegiets
fartygsinspektionsbyrå har även förliden höst efter besiktning av fartygen
förklarat dem olämpliga för utsjölodningsuppgifter på större avstånd från
skyddade hamnar eller skärgårdar. Av vad sålunda och tidigare i ärendet
förekommit torde få anses ådagalagt, att ett påtagligt behov av ett nytt utsjölodningsfartyg
föreligger. Mot det senaste, hösten 1937 uppgjorda förslaget
till dylikt fartyg samt beräkningen av kostnaderna för detsammas
byggande torde intet vara att erinra. Kostnaderna för ett nytt utsjölodningsfartyg
synas mig lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten för nästkommande
budgetår. Därvid synes hela det för fartygets byggande erforderliga
beloppet, 750,000 kronor, böra på en gång upptagas.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Nytt utsjölodningsfartyg å beredskapsstat för budgetåret
1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av .................................. kronor 750,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Sigurd Lind.

'' w

, ,V;V: ■

• .y«

I >•

• -V •

'' V /»■

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 31 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39 samt anför därvid följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

[1.] a. Statliga och kommunala beredskapsarbeten. I 1938 års statsverksproposition
har på min hemställan Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln,
punkten 21, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1938/39 till statliga och kommunala beredskapsarbeten
beräkna ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor.

Det är min avsikt, att inom den närmaste tiden till slutlig prövning upptaga
frågan om erforderligt anslag för ifrågavarande ändamål. Därvid torde
jag komma att hemställa, att för ändamålet anvisas ett reservationsanslag å
samma belopp, som beräknats i statsverkspropositionen.

Berörda anslagsberäkning grundar sig å för närvarande rådande förhållanden.
Uppenbart är, att, örn en mera påtaglig försämring av det ekonomiska
läget skulle inträda, anslagsbehovet kan komma att stegras avsevärt.
Med hänsyn härtill anser jag det nödvändigt, att å beredskapsstat för nästa
budgetår upptages ett särskilt anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten.

Det å femte huvudtiteln för ändamålet beräknade anslagsbeloppet är avsett
att disponeras väsentligen för arbeten inom de svårast hemsökta

Kungl. Maj:ts proposition nr 275-

delarna av landet, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län. Skulle
ett försämrat läge å arbetsmarknaden inträda, lär det bliva nödvändigt
att enligt samma allmänna riktlinjer, som tillämpas beträffande
sagda områden, bispringa jämväl andra delar av landet. Under sådana
omständigheter erfordras givetvis, att ett väsentligen ökat belopp står till
Kungl. Maj:ts förfogande. Skäligen synes mig anslagsbehovet kunna angivas
till 40,000,000 kronor. I fråga om medlens disposition torde böra
gälla enahanda regler, som kunna komma att bestämmas beträffande riksstatsanslaget
för nästkommande budgetår.

På grund av det anförda får jag därför hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Statliga och kommunala beredskapsarbeten å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av .......................... kronor 40,000,000.

[2.] b. Avsättning till fond för lån och subventioner till främjande av
enskild företagsamhet. Genom beslut av 1933 års riksdag anvisades för budgetåret
1933/1934 till lån till främjande av enskild företagsamhet ett anslag
av 10,000,000 kronor. Likaledes anvisades till subventioner till främjande av
enskild företagsamhet för samma budgetår ett anslag av 3,500,000 kronor.
För förstnämnda ändamål anvisades ytterligare för budgetåret 1934/1935
ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor, varjämte riksdagen medgav,
att det för budgetåret 1933/1934 till subventioner anvisade anslaget finge
disponeras jämväl för lån. Från och med budgetåret 1934/1935 har
alltså gällt, att båda de ifrågavarande anslagen kunnat tagas i anspråk
för låneverksamheten. Med hänsyn till gällande regler för dispositionen
av reservationsanslag föreslog Kungl. Majit i proposition till 1937
års riksdag, att riksdagen ville medgiva, att kvarstående reservationer å nyssnämnda
båda anslag måtte av Kungl. Maj :t få disponeras jämväl under budgetåret
1937/1938, därvid tillika förordades viss jämkning i de för dispositionen
av anslaget gällande grunderna. Riksdagen biföll Kungl. Majits
ifrågavarande förslag. I främsta rummet avsåg sagda jämkning, att medel av
Kungl. Majit skulle få disponeras för grundande av nya och utvidgning av
redan bestående företag, främst inom de av arbetslöshet svårast hemsökta
delarna av landet.

På grund av de erfarenheter, som föreligga rörande den hittills med anlitande
av nämnda anslag bedrivna verksamheten, synes det mig uppenbart,
att för den händelse ett försvårat arbetslöshetsläge under loppet av nästkommande
budgetår skulle inträda, det vore av stor betydelse att kunna fullfölja
stödverksamheten, i syfte att dels förekomma nedläggandet av företag, dels
möjliggöra grundandet inom de svårast hemsökta landsdelarna av nya företag.
Av de tidigare anvisade anslagen återstår, såsom jag i annat sammanhang
närmare angiver, ett belopp av omkring 1,940,000 kronor. Då sagda
belopp under »viss förutsättning torde kunna förutses väsentligen åtgå för
stödjande av vissa projekterade företag inom Göteborgs och Bohus samt

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Västernorrlands län, synes det mig nödvändigt, att under nyss angivna förutsättning
ytterligare medel stå till Kungl. Maj:ts disposition. Jag finner mig
därför böra påkalla åtgärder för att å beredskapsstat upptages anslag för
ändamålet. Anslagsbeloppet torde kunna angivas till 1,000,000 kronor. Anslagsbeteckningen
synes böra ändras i enlighet med de principer, som i
årets statsverksproposition angivits av chefen för finansdepartementet vid
anmälan av förslag om ändrad redovisning av vissa anslag, avseende bidrag
eller låneunderstöd. De hittills för disposition av anvisade anslag tillämpade
grunderna torde böra gälla jämväl för dispositionen av ifrågavarande
medel.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Avsättning till fond för lån och subventioner till
främjande av enskild företagsamhet å beredskapsstat för
budgetåret 1938/39 upptaga ett för skottsanslag
av ............................ kronor 1,000,000.

[3.] c. Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden.

Under de senare åren har riksdagen till förevarande ändamål anvisat anslag
såväl av skattemedel som av lånemedel. För innevarande budgetår
anvisades av 1937 års riksdag dels till förbättringsbidrag ett reservationsanslag
av 5,500,000 kronor, dels till nybyggnadslån i form av kapitalökning
för lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden ett reservationsanslag
av 3,000,000 kronor. 1 samband med att sagda anslag ställdes
till egnahemsstyrelsens förfogande, utfärdades den 30 juni 1937 nya bestämmelser
för verksamheten (sv. förf.-saml. 654/1937), enligt vilka nytt ansökningsförfarande
utsattes till den 1 september 1937.

I skrivelse den 2 december 1937 beräknade statens egnahemsstyrelse preliminärt,
att för tillgodoseende av tillstyrkta och vilandeförldarade ansökningar
krävdes ytterligare 12,500,000 kronor såsom förbättringsbidrag och
4,000,000 kronor såsom nybyggnadslån samt hemställde, att sagda anslagsbelopp
måtte äskas hos 1938 års riksdag.

Egnahemsstyrelsens framställning har redan föranlett vissa åtgärder. Sålunda
har 1938 års riksdag med bifall till Kungl. Majlis förslag i ämnet till
bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden på tilläggsstat till
riksstatcn för budgetåret 1937/1938 under femte huvudtiteln anvisat ett
reservationsanslag av 1,500,000 kronor. Vidare får jag erinra, att Kungl.
Majit i proposition den 3 mars 1938, nr 190, bland annat hemställt, att riksdagen
för budgetåret 1938/1939 måtte anvisa dels under femte huvudtiteln ett
reservationsanslag av 2,500,000 kronor till bidrag till främjande av bostadsbyggande
på landsbygden, dels ock å kapitalbudgeten, statens utlåningsfonder,
elt reservationsanslag av 3,000,000 kronor till lånefonden för främjande
av bostadsbyggande på landsbygden. I sagda proposition har vidare
föreslagits viss ändring i grunderna för ifrågavarande bidrags- och låneverksamhet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Under förutsättning att berörda proposition bifalles skulle med utgångspunkt
från egnahemsstyrelsens omförmälda beräkningar det återstående medelsbehovet
å här förevarande område kunna uppskattas till 8,500,000 kronor
för förbättringsverksamheten och 1,000,000 kronor för låneverksamheten.
Med hänsyn härtill torde för nästa budgetår å beredskapsstaten böra
beräknas dels å driftbudgeten under femte huvudtiteln ett reservationsanslag
av 8,500,000 kronor till bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden,
dels å kapitalbudgeten, statens utlåningsfonder, ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor till lånefonden för främjande av bostadsbyggande på
landsbygden. Jag förutsätter, att beträffande användningen av dessa anslag
skola få gälla de bestämmelser, som förordats i nyssnämnda proposition
nr 190.

Rörande det sistnämnda av de två anslagen gör jag hemställan vid anmälan
av ärenden angående kapitalinvesteringar å beredskapsstaten. Här
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden
å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett
förskottsanslag av......................kronor 8,500,000.

[4.] d. Uppförande av vissa nybyggnader för en central depå för blindas
arbeten. I särskild proposition denna dag har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att en central depå för blindas arbeten måtte inrättas i
huvudsaklig överensstämmelse med av mig förordade grunder. Under åberopande
av vad jag vid anmälan av nämnda ärende anfört, hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av vissa nybyggnader för en central
depå för blindas arbeten å beredskapsstat för budgetåret
1938/39 upptaga ett förskottsanslag av .... kronor 285,000.

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[5.] a. Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter.
Åren 1930—1935 har Apelvikens kustsanatorium
undergått en modernisering i huvudsaklig överensstämmelse med en av 1930
års riksdag godkänd plan (prop. 203, Rd. skr. nr 215). Denna modernisering
har, vad angår det egentliga sjukhuset, omfattat bland annat uppförande av
en ny operationsbyggnad i förening nied mottagningslokaler och bostäder,
örn- och tillbyggnad av den s. k. observations- och mottagningsbyggnaden,
ersättningsbyggnader för de gamla träpaviljongerna I och II i förening med
ombyggnad av den s. k. centralhallen och uppförandet av ny samlingssal,
ävensom diverse moderniseringar och utvidgningar i fråga om köks-, tvättoch
maskinavdelningarna. Härjämte har under senaste åren uppförts ett
nytt bostadshus för gift personal och en underläkarbostad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

I skrivelse den 1 oktober 1937 har föreningen kustsanatoriet Apelviken
gjort framställning om statsbidrag till vissa ytterligare byggnadsarbeten m.
m. vid sanatoriet.

Föreningen har därvid till en början erinrat, att förenämnda moderniseringsplan
icke berört anstalten i dess helhet, enär vissa delar av anstalten
ansetts tills vidare användbara i befintligt skick. Efter hand hade emellertid
framträtt förhållanden, vilka medfört krav på förbättringar även i fråga
örn de byggnader, som icke omfattades av den redan genomförda moderniseringen.
Dessa omständigheter hade avseende såväl på den egentliga sjukvårdsverksamheten
som på ekonomitjänsten. Vidare hade brandskyddssynpunkten
ägnats beaktande, och slutligen hade åtgärder ansetts erforderliga
för ordnandet av personalfrågan vid sanatoriet. Styrelsen hade därför funnit
angeläget att nu åvägabringa en översikt över de byggnadsarbeten, som
inom överskådlig tid skulle bliva erforderliga.

Föreningen har härefter lämnat en redogörelse för dessa arbeten, vilka
avse dels ombyggnad av paviljongerna III och VI ävensom av den gamla
opera hollsby ggnaden och köksbyggnaden, dels ock nybyggnad av två bostadshus
för kvinnlig personal samt av en samlingslokal. Av nu nämnda arbeten
bör enligt föreningens uppfattning ombyggnaden av paviljong VI i första
hand komma till utförande. Till utveckling härav åberopar föreningen av
sanatoriets överläkare och arkitekten G. Birch-Lindgren verkställda utredningar,
av vilka framgår bland annat följande.

Paviljong VI hade uppförts år 1923 och inrymde tre våningar. Bottenvåningen
innehölle bad- och ljusbehandlingslokaler och mellanvåningen två
sjukavdelningar, avsedda för 30 barn vardera. Till översta våningen vore
förlagd en sjukavdelning för 18 patienter jämte 3 sjukrum för personal.
Sistnämnda avdelning saknade egen liggveranda, varför patienterna därstädes
måste utnyttja den invid den gamla operationsbyggnaden befintliga.
Därför erfordrades dels en hisstransport, dels en körning genom gamla operationsbyggnaden
m. fl. byggnader, en sträcka av c:a 65 m. I paviljongen,
vilkens andra våning efter den 1 januari 1938 komme att inrymma vårdavdelningar
med sammanlagt 60 sängar, funnes vidare allenast en enda trappa
och en hiss, vilket redan ur brandskyddssynpunkt vore synnerligen otillfredsställande.
Då hisstransport därjämte vore nödvändig för nästan alla
patienter, som skulle till ljusbehandlingsavdelningarna ävensom till operations-
och gipsningslokalerna, 1''ramginge tydligt, att ytterligare en hiss erfordrades.
Taket å liggverandorna i mellanvåningen vore täckta med stora
glasrutor och väggarna utgjordes till största delen av skjutbara fönster. Uppvärmningen
skedde med ånga, som leddes genom i golvet nedlagda kamflänsrör.
Liggverandorna ställde sig därför mycket dyra ur uppvärmningssynpunkt.
De vore även riskabla för patienter och personal, då det hänt, att
någon av de stora glasrutorna i taket fallit ned, medan patienter legat å solverandorna.

Sjukavdelningarna å ifrågavarande våning vore behäftade med betydande
hygieniska olägenheter, vilka medförde, att sjukhusvistelsen bleve onödigt
dyrbar. Särskilt bilokalerna vore med nuvarande drift otillräckliga och
för personalen prövande. Samtliga avdelningar inom paviljongen saknade
dessutom dagrum.

Nu berörda brister hade icke varit särskilt kännbara, så länge paviljongen,

Kungl. Majlis proposition nr 275.

liksom sjukhuset i övrigt, huvudsakligen varit avsedd för vård av barn. Under
de senaste åren hade emellertid behovet av vårdplatser för barn ständigt
minskats; den Vio 1937 hade alla barn, lidande av ben- och ledtuberkulos,
som väntat på inträde, kunnat inkallas. Platsbehovet för vuxna vore däremot
så stort, att väntetiden i regel utgjorde flera månader. Angelägenheten
av en ombyggnad hade därmed framträtt allt starkare. På uppdrag av
föreningsstyrelsen hade därför arkitekten Birch-Lindgren utarbetat två alternativa
förslag till om- och tillbyggnad av ifrågavarande paviljong.

Enligt det första alternativet, som avsåge en fullständig modernisering, skulle
tre driftsekonomiska vårdavdelningar om tillhopa 90 platser för vuxna
patienter erhållas. De nu olämpliga, ur uppvärmningssynpunkt dyrbara
solverandorna, skulle vidare ersättas med nya. I bottenvåningen skulle en
hel del för anstalten behövliga lokaler erhållas, i källarvåningen rymliga
förrådsrum. Förslaget hade av olika experter kostnadsberäknats till 552,500
kronor.

Det andra alternativet innebure, att en avdelning i andra våningen slopades,
likaså en del lokaler i de övriga våningarna. Det hade därigenom blivit
möjligt att begränsa de erforderliga tillbyggnaderna till endast en, nämligen
åt öster, varjämte förslaget medförde mindre vittgående konsekvenser
beträffande nuvarande ledningar. Antalet vårdplatser komme att med detta
förslag minskas från nuvarande 78 til) 60. Kostnaderna för dess genomförande
hade uppskattats sålunda:

1) Byggnadskostnader enligt beräkning av
byggnadsfirman Bröderna Bengtsson,

Falkenberg

a) ombyggnader i gamla byggnaden . . kronor 48,000

b) tillbyggnaden .................. » 92,000 kronor 140,000

2) Elektriska anläggningar samt hiss enligt beräkning av

ingeniör K. G. Eliasson, Göteborg .................. » 58,000

3) Värme-,ventilations- och sanitära anläggningar
enligt beräkningar av Hugo Theo rells

ingeniörsbyrå ................... kronor 71,200

Härav avgår för ej behövlig varmvatten cistern

............................. » 14,000 » 57,200

4) Arvoden, kontroll och oförutsett .................... » 13,800

Summa kronor 269,000.

I anslutning härtill yttrar föreningen:

Vid övervägande vilketdera förslaget, som från styrelsens sida borde förordas,
hade det mera omfattande alternativet synts väl kostbart. Å andra sidan
måste det förutses, att en minskning av platsantalet från 78 till 60
tillika med den platsreducering, som med sannolikhet måste vidtagas genom
indragning av avdelningarna VII a och VII b med sammanlagt 42
platser, komme att hava till följd, att nu bestämda vårdavgift och statsbidrag
icke bleve tillräckliga för driftkostnadernas täckande. För styrelsen
syntes det emellertid framför allt vara angeläget, att sjukhusets möjligheter
att bereda avsedd vård bleve — oavsett antalet platser — tillgodosedda på
det sätt, som medicinska skäl påkallade. Enligt styrelsens åsikt vore därvid
det mindre omfattande alternativet mera i överensstämmelse med en utveckling
av sjukhuset till en verklig högklassig specialanstalt.

Föreningen framhåller vidare, att de inventarier och den inredning i övrigt,
som nu tillhörde vårdavdelningarna å paviljong VI, delvis vore gamla och av

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

mindre lämplig beskaffenhet. Till stor del vore de därjämte avsedda för
barn. Vid avdelningarnas omändring bleve det därför erforderligt att anskaffa
en i huvudsak ny utrustning. Med ledning av beloppen för motsvarande
utgifter vid nyinredning av paviljongerna I oell II kunde kostnaderna
för detta ändamål beräknas till 15,000 kronor för varje sjukavdelning eller
till sammanlagt 45,000 kronor vid det större alternativet och 30,000 kronor
vid det mindre. En dylik extra utgift kunde icke bestridas medelst sanatoriets
ordinarie inkomster, och föreningen såge sig därför nödsakad att räkna
med särskilda medel därtill.

Slutligen erinrar föreningen, att staten vid tidigare ombyggnadstillfällen
plägat bevilja s. k. evakueringsbidrag, som utgått med 2 kronor 75 öre
per dag och plats, varvid platsantalet avsett det efter ombyggnaden bestämda.
De omständigheter, som förut motiverat dylika bidrag, gjorde sig gällande
jämväl vid den ombyggnad, som nu sattes i fråga. På grund av rådande
prisförhöjningar och det efter den 1 juli 1937 nedsatta platsantalet
syntes emellertid bidraget icke böra sättas till lägre belopp än 3 kronor 25
öre pr vårddag, d. v. s. till enahanda belopp som statsbidraget till driftkostnaderna.
Den tid, under vilken paviljong VI skulle vid genomförande av
det mindre förslaget behöva vara evakuerad, uppginge enligt beräkning av
byggnadssakkunnig till 6 månader.

Med stöd av vad sålunda anförts har föreningen hemställt, att Kungl.
Majit måtte hos 1938 års riksdag utverka dels för om- och tillbyggnad av
paviljong VI enligt alternativ 2 ett anslag av 269,000 kronor, dels till inventarier
och inredning för nämnda paviljong ett belopp av 15,000 kronor för
varje vårdavdelning eller tillhopa 30,000 kronor, dels ock medgivande, att
statligt driftkostnadsbidrag finge utgå jämväl för de platser, som på grund av
ombyggnaden bleve obelagda, dock högst för så många platser som efter ombyggnaden
bleve berättigade till dylikt bidrag.

över denna framställning hava medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen
den 22 oktober 1937 avgivit gemensamt utlåtande, vari huvudsakligen anförts
följande.

Ämbetsverken hade icke något att erinra vare sig mot de föreliggande
med »Alt. 2» betecknade ritningarna till ny paviljong eller mot de för ändamålet
beräknade kostnaderna. Då, enligt vad ämbetsverken hade sig bekant,
föreningen kustsanatoriet Apelviken icke förfogade över medel, som
kunde användas för ett dylikt byggnadsföretag, syntes detsamma icke kunna
komma till utförande med mindre staten iklädde sig samtliga kostnader.
Därest arbetet bleve utfört, torde staten, i likhet med vad förhållandet varit
vid ombyggnad av andra paviljonger vid sanatoriet, jämväl böra utbetala
visst evakueringsbidrag.

Beträffande frågan, huruvida staten även borde ikläda sig kostnaderna för
anskaffande av inventarier och inredning i den nya paviljongen, ville ämbetsverken
framhålla, att statsbidrag för dylikt ändamål icke plägat beviljas
och att ämbetsverken i skrivelse den 24 september 1937 avstyrkt statsbidrag
för anskaffande av inventarier till ett nytt bostadshus för kvinnlig
personal m. m. vid kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra.

Ehuru ämbetsverken medgåve, att uppförandet av ifrågavarande pavil -

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

jong vid Apelvikens kustsanatorium skulle bliva till gagn, syntes ämbetsverken
de nuvarande konjunkturerna på arbetsmarknaden dock tala för
ett uppskov tillsvidare med detta arbetes utförande. Ämbetsverken avstyrkte
därför bifall till den föreliggande ansökningen om ifrågavarande arbetes
omedelbara utförande. Därest Kungl. Majit bomme att ansluta sig till ämbetsverkens
sålunda gjorda hemställan, men anstaltsledningen vidhölle, att
omedelbara åtgärder ur eldfare- och andra synpunkter måste vidtagas, syntes
en provisorisk avstängning av vissa delar av sanatoriet böra vidtagas.

Jämväl vid S o l lie m s barnsjukhus i Borås föreligger behov
av byggnadsarbeten.

I skrivelse den 2 september 1937 har Stiftelsen Solhem i Borås gjort framställning
örn statsbidrag till uppförande av dels ett bostadshus för sjukhusets
personal, dels ock ett stängsel kring sjukhusets tomt.

Rörande behovet av bostadshuset för personalen anförde stiftelsen
därvid i huvudsak följande.

Sjukhuset, som vid sin tillkomst år 1931 haft 80 vårdplatser, hade numera
90 platser. Patientklientelet, som från början utgjorts av barn, i huvudsak
lidande av körteltuberkulos, omfattade numera även vuxna. Antalet
patienter, sorn kirurgiskt behandlats, hade ökats och utgjorde nu 80 procent
av klientelet. De utförda operationernas antal hade i samband därmed
fördubblats, medan antalet gipsningar och avgjutningar till bandage tredubblats,
allt i jämförelse med det första verksamhetsåret.

På grund härav hade en successiv personalökning vid sjukhuset varit ofrånkomlig.
En underläkare, en nattsköterska och tre biträden hade därför anställts.
För sjukhusets rationella skötsel erfordrades ytterligare personal.
Sålunda borde snarast en husmoder anställas, enär hennes uppgifter ej kunde,
såsom hittills, åläggas operations- och avdelningssköterskorna. Trots
ändrade dispositioner och tillbyggnader saknades erforderliga bostadsutrymmen
för den ökade personalen.

Behov av bostad inom sjukhuset förelåge i första hand beträffande underläkaren.
Vid förfall för överläkaren förordnades vanligen underläkaren såsom
dennes vikarie, varför det vore av vikt, att denne vore väl förtrogen
med förhållandena inom sjukhuset. Oftast hade ock en underläkare med
erforderliga kvalifikationer nått sådan ålder, att han bildat familj. Jämväl
för sysslomannen borde tjänstebostad finnas tillgänglig vid sjukhuset,
enär nian eljest ej kunde påräkna kvalificerade sökande till tjänsten eller i
varje fall måste bereda sig på täta ombyten av tjänstinnehavare. Sjukhusets
andre vaktmästare, som framdeles skulle uppehålla portvaktssysslan,
borde tillika beredas bostad inom sjukhusets område. Ur allmän säkerhetssynpunkt
— eldsvådetillbud eller dylikt — vöre det nämligen av stor betydelse,
att sjukhusets hela manliga personal i största möjliga utsträckning funnes
tillgänglig inom sjukhuset. Då det hittills visat sig synnerligen svårt
att inom staden finna lämplig bostad för nattsköterskan, syntes det styrelsen
vidare nödvändigt, att bostad bereddes henne inom sjukhuset. Härjämte
borde sjukhusets undersköterskor, som för närvarande delade runi, framdeles
bliva bättre gynnade i bostadshänseende.

Stiftelsen ville även betona, att till följd av numera inträdda förhållanden
å arbetsmarknaden svårigheter yppat sig, då det gällt att till sjukhusen skaffa
erforderlig sjukvårds- och ekonomipersonal. Dessa svårigheter hade särskilt
framträtt i Borås, där den kvinnliga arbetskraften vore synnerligen
starkt efterfrågad. Örn sjukvårdsinrättningarnas personalbehov skulle till -

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

fredsställas, måste därför personalens förmåner i bland annat bostadshänseende
tillgodoses i större omfattning, än som tidigare ansetts erforderligt.
Därtill komme, att kravet å förkortad arbetstid medförde behov av ytterligare
personal och ökade bostadsutrymmen för densamma.

På grund av nu nämnda förhållanden hade styrelsen verkställt undersökningar
rörande omfattningen av det ökade lokalbehovet vid sjukhuset och
funnit, att för tillgodoseende av detta behov nybyggnad måste företagas. Styrelsen
hade därför låtit upprätta ritningar jämte arbets- och materialbeskrivning
å sådan byggnad, avsedd att förläggas i sjukhusets omedelbara närhet
å markområde, som Borås stad ställt till sjukhusets disposition.

Den sålunda föreslagna byggnaden innehöll en underläkarebostad om 3
rum och kök, en vaktmästarebostad örn 2 rum och kök, en sysslomansbostad
om 3 rum och kök, sex undersköterskerum, ett rum för tvättföreståndarinna
samt ett rum för telefonväxel.

Kostnaderna för byggnadens uppförande beräknade stiftelsen till 102,000

kronor enligt följande sammanställning:

Byggnadskostnad (enligt preliminärt anbud från bvggnads aktiebolaget

Oscar Ohlson) .......................... kronor 75,000

Värme- och varmvattenanläggning samt sanitär installation

(enligt preliminärt anbud från Hadar Sjölin A. B.)...... » 19,000

Elektrisk installation (enligt preliminärt anbud från Borås

elektriska affär) .................................. *____8,000

Summa kronor 102,000.

Beträffande det ifrågasatta stängslet kring sjukhustomten upplyste
stiftelsen, att vid den snabba utveckling, som Borås stad undergått de senaste
åren, hade de förut obebyggda områdena mellan staden och sjukhuset helt
apterats för byggnadsändamål. Sannolikt komme bebyggelsen att inom de
närmaste åren alltmera omsluta sjukhusets område. Med hänsyn härtill borde
detta förses med ändamålsenligt stängsel. Kostnaden härför uppginge
enligt verkställda beräkningar till 12,000 kronor.

Under åberopande härav hemställde stiftelsen örn anvisande av (102,000
+ 12,000) 114,000 kronor för nu nämnda ändamål.

Byggnadsstyrelsen förklarade sig i utlåtande den 14 september 1937 icke
hava något att erinra mot personalbyggnadens planläggning i stort sett. Ett
ytterligare studium av planerna syntes styrelsen dock önskvärt i syfte att
tillgodogöra bostadsrummen mera av planutrymmet i dess helhet. Kostnaderna
för byggnaden ansåge styrelsen böra beräknas till lägst 115,000 kronor.

Medicinalstyrelsen tillstyrkte i utlåtande den 22 september 1937 bidrag
till såväl personalbyggnaden som stängslet. Styrelsen förutsatte emellertid,
att nya ritningar rörande bostadshuset och en detaljerad kostnadsberäkning
jämte beskrivning beträffande stängslet skulle ingivas och i vederbörlig ordning
godkännas.

Till följd därav bär stiftelsen med .skrivelse den 11 december 1937 överlämnat
nya, i enlighet med byggnadsstyrelsens direktiv upprättade ritningar
för bostadshuset ävensom en detaljerad beskrivning över stängslet. Någon
ändring i de förut beräknade kostnaderna har därvid icke ifrågasatts.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sand. Nr 275.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 25 januari 1938 lämnat det senast
föreliggande ritningsförslaget utan erinran.

Medicinalstyrelsen har i utlåtande den 28 februari 1938 meddelat, att styrelsen
för sin del icke hade något att erinra mot vare sig de nya ritningarna
rörande bostadshuset eller beskrivningen över stängslet.

DePMfTentS~ Beträffande Apelvikens kustsanatorium är att mörka, att
c en'' den pågående förskjutningen av anstaltens klientel från barn till vuxna
uppenbarligen måste aktualisera förefintliga brister i tekniskt-hygieniskt
hänseende och medföra krav på förbättrade lokalförhållanden. Behovet
härav har ock vitsordats av medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen i deras
förberörda utlåtande. Ifrågavarande myndigheter hava ej heller funnit
anledning till erinran mot de för ändamålet föreslagna byggnadsarbetena
och beräknade kostnaderna, ehuru de med hänsyn till rådande läge å arbetsmarknaden
ansett sig böra förorda anstånd tills vidare med arbetenas utförande.
Vid sådant förhållande och då det får anses ådagalagt, att föreningen
ej kan till någon del med egna medel bestrida kostnaderna för byggnadsarbetenas
utförande, har det synts mig befogat och lämpligt, att medel
för ändamålet upptagas å beredskapsstaten för nästa budgetår.

Vad angår framställningen örn statsbidrag till inventarier och annan inredning
för den nya paviljongen, lärer med prövningen av denna fråga
kunna utan olägenhet tills vidare anstå.

Framställningen rörande statsbidrag till byggnadsarbeten vid Sol hems
barnsjukhus i Borås anmäldes av mig i samband med anslagsäskandena
under riksstatens femte huvudtitel för nästa budgetår. Jag förklarade
mig därvid icke beredd att för det dåvarande tillstyrka stiftelsens
framställning utan förmenade, att en närmare undersökning först borde verkställas,
huruvida icke förutsättningar förelåge att bereda därför lämpad
personal tillfredsställande bostäder utanför sjukhuset. Med anledning därav
har från anstaltens överläkare inkommit en skrift, vari denne framhåller,
bland annat, att för närvarande följande befattningshavare bodde utom sjukhuset,
nämligen sysslomannen, en vaktmästare, en nattsköterska, en nattelev,
en kokerska, en bandagemästare, ett bandagebiträde, en sjukgymnast
och en lärarinna. Detta innebure, att utom underläkaren endast en manlig
befattningshavare bodde inom ett sjukhus, avsett för 90 patienter, av vilka
det stora flertalet vore sängliggande i gipsbandage eller gipsbäddar. Mer
än en gång hade överläkaren fått tjänstgöra som vaktmästare, t. ex. vid
tågförseningar för att avhämta patienter vid stationen eller för att hjälpa
till vid skyfall och åskslag, då det gällt att i hast få in alla patienter från
solbalkongerna. För en rationell skötsel av ett sjukhus av denna kategori
vore det enligt överläkarens uppfattning nödvändigt, att största delen av
personalen bodde inom sjukhusområdet.

Överläkaren upplyser vidare, att verkställd undersökning beträffande förutsättningarna
att bereda ifrågavarande personal bostäder ute i staden givit
vid handen, att hyreskostnaderna därför vid nuvarande hyresläge komme

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

att belöpa sig till minst 9,000 kronor för år. Detta innebure, att sjukhuset
under en tidrymd av cirka 12 år måste erlägga samma belopp i hyror, som
det planerade personalhuset komme att kosta. Utredningen hade även visat,
att det vöre omöjligt att bereda biträdespersonalen och undersköterskorna
likvärdiga bostäder ute i staden. För närvarande vore ock tillgången på
möblerade rum i sjukhusets närhet synnerligen knapp.

Beträffande det planerade stängslet kring sjukhusområdet framhåller
överläkaren, att frånvaron av ett sådant vöre förenad med stora olägenheter
ur såväl patienternas som allmänhetens synpunkt samt under årens
lopp föranlett åtskilligt obehag. Planer å uppförandet av ett stängsel hade
därför länge varit å bane men icke kunnat förverkligas, enär tomten först
under det senaste året i samband med ny stadsplan blivit fastställd.

Med hänsyn till de upplysningar, som sålunda lämnats, och då numera
vederbörligen godkända ritningar rörande bostadshuset föreligga, vill jag
icke längre motsätta mig, att statsbidrag utgår till byggnadsarbeten vid Solhems
barnsjukhus. För ändamålet erforderliga medel, 127,000 kronor, synas
mig lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten för nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
å beredskapsstat för budgetåret 1938/
39 upptaga ett förskottsanslag av..........kronor 396,000.

[6.] b. Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna. I årets statsverksproposition
har under femte huvudtiteln, punkten 124, framlagts förslag
till modernisering i olika hänseenden av de under Konung Oscar Ilis
jubileumsfonds förvaltning stående sanatorierna. Den totala kostnaden för
dithörande arbeten har beräknats till 680,850 kronor. Av detta belopp har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att å riksstaten för nästa budgetår såsom
reservationsanslag anvisa 100,000 kronor. Återstående belopp, avrundat till
580,800 kronor, torde lämpligen böra uppföras å beredskapsstaten för samma
budgetår.

Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Bidrag till bgggnadsarbeten vid folksanatorierna å
beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av ............................ kronor 580,800.

[7.] c. Vissa byggnadsarbeten vid Stockholms vanförcanstalts skolhem
i Lidingö. I skrivelse den 10 september 1937 har styrelsen för föreningen
för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm gjort framställning
örn anvisande av medel för budgetåret 1938/1939 för möjliggörande av vissa

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

byggnadsarbeten vid föreningens skolhem i Lidingö.
Styrelsen bär därvid anfört i huvudsak följande.

Föreningen hade nyligen med bidrag av statsmedel uppfört åt sig en vanföreanstalt
å Norrbackaområdet. I denna anstalt vöre inrymda klinik och
poliklinik med bandageverkstad samt yrkesskolor och elevhem för manliga
och kvinnliga vanföra. Dessutom hade föreningen å Lidingö ett skolhem
för vanföra barn i skolåldern. Denna skola hade, trots en del om- och tillbyggnader,
under årens lopp blivit alltmer trång och otidsenlig och vore nu
i starkt behov av att omändras och utvidgas. Då föreningen ådragit sig en
skuld å icke mindre än en miljon kronor för uppförandet av sin nya vanföreanstalt,
skulle — örn föreningen iklädde sig jämväl kostnaderna för den planerade
utvidgningen och moderniseringen av skolhemmet -—- detta utgöra
en så kännbar påfrestning å föreningens ekonomi, att styrelsen icke nu vågade
åsamka föreningen dessa utgifter. Styrelsen sage sig därför nödsakad
att vända sig till Kungl. Maj:t med en framställning om anvisande avmedel
för ändamålet.

Det ursprungliga skolhemmet hade öppnats hösten 1915. Det hade uppförts
för en kostnad av 105,000 kronor, varav 100,000 kronor av Kungl.
Majit ställts till föreningens förfogande av de medel, som efter de svåra
barnförlamningsepidemierna åren 1911 och 1912 anskaffats genom en nationalinsamling.
Såsom villkor för medlens överlämnande hade föreskrivits,
att föreningen anordnade ett skol- och uppfostringshem med minst 30 platser
för sådana vanföra barn i och under skolåldern — med företräde för de
genom barnförlamning vanföra — vilka på grund av sin vanförhet ej kunde
i hemorten erhålla uppfostran och skolundervisning eller av annan orsak
borde kvarbliva under längre kontinuerlig observation än som å vanföreanstaltens
sjukavdelning lämpligen kunde äga rum.

Hemmet hade från början —- framhåller styrelsen — varit avsett för 30
skolbarn och 10 s. k. klinikbarn, d. v. s. barn, som intagits för vård och behandling
å vanföreanstaltens i Stockholm klinik men som på grund av behov
av lång vårdtid lämpligen kunde överflyttas till Lidingöhemmet. Styrelsen
anför vidare:

Undervisningen i skolan hade varit — och vöre fortfarande — uppdelad
på 6 år, varav 2 år i småskola och 4 år i folkskola. Vid skolan hade från
början varit anställda en småskollärarinna och en folkskollärarinna, vilken
senare alltså haft att undervisa i folkskolans alla 4 klasser. Dessutom funnes
en föreståndarinna, som icke deltoge i undervisningen. Två lärosalar
funnes, vilka redan från början varit väl knappt tilltagna. År 1920 hade å
skolhemmets tomt uppförts en portvaktstuga för en kostnad av 33,300 kronor.

På grund av att skolsalarna, båda belägna en trappa upp i huvudbyggnaden,
vore för små, hade år 1921 den ändringen vidtagits, att dessa salar
sammanslagits till en, varvid samtidigt inretts en ny skolsal å nedre botten.
I den tillbyggnad, som gjorts för den nya skolsalen, hade även bereus nytt
bostadsrum för föreståndarinnan, vilkens gamla rum blivit expeditionsrum.
Kostnaden för dessa byggnadsarbeten hade belöpt till 16,000 kronor.

Emellertid hade behovet av platser för flera skolbarn blivit allt mer trängande.
Vidare hade det visat sig vara förenat med avsevärda olägenheter
att hava klinikbarn liggande å skolhemmet. De växlade ständigt och det
hade därvid ofta inträffat, att de vid ankomsten till skolhemmet varit behäftade
med någon smittosam sjukdom — difteri, scharlakansfeber eller dy -

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

likt — och smittat ned de övriga barnen. Föreningens styrelse hade därför
beslutat att icke vidare vårda klinikbarn å Lidingöhemmet. I stället hade
från och med höstterminen 1929 antalet skolbarn där utökats från 30 till
45 och tillika verkställts en utbyggnad på husets västra gavel, där en ny sovsal
inrymts på nedre botten och en skolsal en trappa upp. Jämväl hade ytterligare
anställts en folkskollärarinna. Genom dessa åtgärder hade man
jämväl vunnit den fördelen, att endast två klasser behövde åtnjuta undervisning
i samma sal. Kostnaden för denna tillbyggnad hade uppgått till
25,600 kronor.

Efter dessa till- och ombyggnader innehölle skolhemmet — framhåller
styrelsen vidare — fem sovsalar — fyra större och en mindre — för skolbarnen,
alla belägna på nedre botten, tre skolsalar, därav en på nedre botten och
två 1 trappa upp, samt en matsal, ett större dagrum och en mindre slöjdsal 1
trappa upp. Dessutom funnes en köksavdelning ävensom bostäder för föreståndarinnan
och de 3 lärarinnorna samt för 1 kokerska och 5 hembiträden.
I grindstugan bodde en gift gårdskarl och en mindre lägenhet därstädes örn
ett rum och kök 1 trappa upp vore uthyrd. Samtliga kostnader för förenämnda
byggnadsarbeten —- tillhopa i det närmaste 75,000 kronor -— hade
föreningen bestritt av egna medel. Styrelsen anför härefter:

Såsom redan i det föregående antytts hade skolhemmet även i sitt nuvarande
skick visat sig vara i flera avseenden synnerligen otillfredsställande.
Ursprungligen hade sovsalarna varit avsedda för 8 sängar, men redan från
början och allt sedan innehölle de 10 sängar, den mindre salen dock endast 5.
Trängseln där hade alltid varit kännbar och särskilt hade detta varit fallet
under senare år, då vanförheten hos barnen varit större. Genom de svåra
barnförlamningsepidemierna på senare tid hade ett mycket stort antal barn
blivit i hög grad invalidiserade, så att deras rörelseförmåga betydligt inskränkts
och deras individuella behov av hjälp och utrymme ökats. Såsom
belysande för svårigheterna kunde nämnas, att för närvarande icke mindx-e
än 8 barn sutte i rullstolar och många använde s. k. dubbelkäppar eller kryckor.
Att detta också menligt inverkade på utrymmet i skolsalarna och i matsalen
vore uppenbart.

Såsom redan nämnts byggdes skolhemmet ursprungligen för 40 barn, därav
10 s. k. klinikbarn. Då barnantalet sedan år 1929 uppgått till 45, alla skolbarn,
hade även en del utrymmen i övrigt visat sig otillräckliga. Så vore
tamburen alldeles för liten och därtill för mörk. Bostadsutrymmena m. m.
för ekonomipersonalen hade icke undergått någon förändring sedan år 1915,
oaktat personalen ökats från 4 till 6 personer. För närvarande funnes visserligen
1 trappa upp en mindre slöjdsal, belägen intill dagrummet, men slöjdsalen
vore alldeles för liten för ändamålet och dagrummet i stort behov av
utökning. Sådan hade ansetts kunna vinnas genom att även slöjdsalen upplätes
till dagrum.

Av det anförda syntes enligt styrelsens förmenande med all tydlighet framgå,
att behovet av en utvidgning och modernisering av skolhemmet i Lidingö
vore i hög grad trängande. Att åtgärder för avhjälpande av anmärkta
missförhållanden icke förr vidtagits berodde till stor del på att styrelsen
först önskat få huvudanstalten i ordning. Nu hade styrelsen emellertid
funnit tiden vara inne att vidtaga åtgärder för utvidgning och modernisering
av skolhemmet. Styrelsen framhåller vidare:

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

På uppdrag av styrelsen hade arkitekten John Åkerlund uppgjort ritningar
med beskrivning och kostnadsförslag till de ifrågasatta om- och tillbyggnadsarbetena.
På sätt framginge av dessa, innebure omdaningsarbetena huvudsakligen
följande.

På husets östra gavel skulle göras en större tillbyggnad i två våningar med
vindsvåning till samma höjd som den nuvarande byggningen och i trubbig
vinkel mot denna. På husets västra gavel skulle en mindre tillbyggnad
göras i endast en våning.

I källarvåningen under den östra tillbyggnaden skulle anordnas förrådsrum
och en verkstad.

Bottenvåningen. I tillbyggnaden på västra gaveln inrymdes en sovsal, beräknad
för 10 sängar. Skolsalen intill föreståndarinnans rum uppdelades
så, att till tamburen lades en del och återstående delen inreddes till sovrum åt
föreståndarinnan. Ekonomipersonalens nuvarande matsal i östra flygeln
avdelades och användes dels till utökning av köket och dels till passage in
till de nya lokalerna i tillbyggnaden. Denna skulle innehålla ny matsal för
ekonomipersonalen, ett större förrådsrum samt slöjdsal.

Våningen 1 trappa upp. Skolsalen på västra gaveln utökades med ett därintill
beläget rum, som för närvarande användes till förvaring av skolmateriell.
Ett nytt skolmateriellrum skulle i stället anordnas i den östra tillbyggnaden.
I denna tillbyggnad förlädes vidare matsal för den högre personalen
och en större skolsal.

Vindsvåningen. I tillbyggnaden förlädes ytterligare 2 bostadsrum med
tillhörande bekvämlighetsanordningar för ekonomipersonalen samt ett dagrum
för samma personal.

Kostnaderna för de sålunda föreslagna örn- och tillbyggnadsarbetena —
inberäknat kostnaderna för värme- och sanitetsanläggning samt elektrisk
installation — hava beräknats till sammanlagt 89,000 kronor.

Medicinalstyrelsen, som i likhet med byggnadsstyrelsen varken haft något
att erinra mot det uppgjorda byggnadsförslaget eller de härför beräknade
kostnaderna, har tillstyrkt föreningsstyrelsens framställning samt därvid anfört: Medicinalstyrelsen,

som verkställt inspektion av de lokaler, i vilka föreningens
för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm skolhem i Lidingö vore
inrymda, vitsordade, att man i hela anstalten vore synnerligen trångbodd och
att särskilt vissa bilokaler icke vore lämpade för det klientel, som där vårdades.
Med hänsyn till det stora utrymme, som de vanföra med sina vagnar
samt skrymmande bandage och kryckor fordrade, gjorde sig denna
trångboddhet starkt gällande. För att finna bot därför kunde olika vägar
beträdas. Man skulle kunna tänka sig en förflyttning av skolhemmets femte
och sjätte klasser till vanföreanstalten å Norrbackaområdet, men en sammanblandning
av sistnämnda anstalts i regel mera vuxna patienter nied skolbarn,
vilka vore i behov av att leva under internatsregim, måste ur flera
synpunkter betecknas såsom olämpligt. En annan väg, som man skulle
kunna gå, vore att minska beläggningen å skolhemmet i Lidingö genom att
överflytta en del av dettas elever till Eugeniahemmet. Starka skäl talade
emellertid mot en dylik anordning och då framför allt olämpligheten av en
sammanblandning av elever från vanföreanstalten med Eugeniahemmets ofta
på annat sätt beskaffade elever. Den enda väg, som därefter återstode, syntes
vara att vidtaga utvidgningar och moderniseringar av skolhemmet i Lidingö.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275. <1

Vid besök å skolhemmet har jag övertygat mig om det trängande behovet Departement«.
av den föreslagna örn- och tillbyggnaden. Jag skulle också hava påkallat åt- chetengärder
för bristernas avhjälpande genom anslag å budgeten, därest icke kraven
på medel för byggnadsföretag bort i möjligaste mån begränsas. Detta
skäl bortfaller emellertid, därest det ekonomiska läget skulle undergå en
mera påtaglig förändring till det sämre. Vid sådant förhållande anser jag
naturligt, att medel för utförande av de ifrågavarande byggnadsarbetena
äskas å beredskapsstaten.

Mot det föreliggande förslaget har jag ingen erinran att göra. Jämväl
kostnadsberäkningarna synas mig böra godtagas. För ändamålet bör beräknas
ett anslag av 89,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid Stockholms vanföreanstalts
skolhem i Lidingö å beredskapsstat för budgetåret
1938/39 upptaga ett förskottsanslag av......kronor 89,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:
Anders Lundstedt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Bilaga o.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 31 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Forslund, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å beredskapsstaten för budgetåret 1938/
39 samt anför därvid följande.

Från de till kommunikationsdepartementet hörande ämbetsverken har jag
införskaffat uppgifter rörande arbeten, som lämpligen skulle kunna upptagas
å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39. I skrivelse den 8 januari 1938 till
vederbörande verksstyrelser meddelade jag, att å staten avsåges att i första
hand upptaga arbeten, för vilkas utförande verk och myndigheter redan hos
Kungl. Maj :t hemställt örn äskande av anslag vid 1938 års riksdag men beträffande
vilka Kungl. Majit icke i statsverkspropositionen begärt anvisande
av anslag för budgetåret 1938/39. Utöver dessa arbeten avsåges att i andra
hand å staten upptaga dels arbeten avsedda att i normal ordning utföras under
de närmaste budgetåren efter 1938/39 och som utan större olägenheter
kunde utföras under sistnämnda budgetår, dels arbeten som, även om de icke
inginge i en planerad investerings- eller nybyggnadsverksamhet, ansåges med
fördel kunna komma till stånd under 1938/39. Då fråga vore om arbete,
som normalt skulle sträcka sig över flera budgetår, borde angivas, huruvida
arbetet helt eller till större del än normalt kunde förläggas till budgetåret
1938/39.

De beräknade kostnaderna för de av verken föreslagna arbetena, till den
del de kunna utföras under budgetåret 1938/39, angivas i efterföljande sammanställning.
Naturligt är att arbetenas omfattning väsentligen är beroende av
den tidpunkt, då respektive arbetens igångsättande kan komma att beslutas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Beträffande vissa av dessa arbeten må ock framhållas att, såsom av det följande
framgår, företagens färdigställande kommer att draga ytterligare kostnader.
Från arbetssynpunkt innefattar sammanställningen sålunda ett
bruttobelopp för arbeten, som kunna utföras under budgetåret, medan densamma
icke innefattar totalkostnaderna för arbetena. I fråga om de mest
betydande arbetena, såsom vägarbeten och hamnarbeten, gäller dock, att desamma
i regel kunna uppdelas i delföretag.

1 sammanställningen hava vid sidan av beloppen för de kostnader, som inklusive
icke-statliga bidrag kunna nedläggas på arbeten under nästa budgetår,
medtagits de belopp, som å beredskapsstaten upptagas för arbetena.

Sammanställningen ter sig sålunda:

Väg- och vattenbyggnadsväsendet ...... Byggnadsväsendet .................... Diverse .......................	Belopp, som kunna ned-läggas 1938/39 Kronor ...... 104,370,000	Härför erforderligt anslag Kronor 89,775,000 205,000 1 öf» uno
Postverket ..................		nnn
Telegrafverket ................		8,691,500 29,570,000 3,600,000 f; ann
Statens järnvägar ..................... Statens vattenfallsverk .............. Luftfartsfonden ..................
Statens allmänna fastighetsfond ........		1,181,000

Summa kronor 156,626,500 139,090,500.

Innan jag närmare går in på de skilda förslagen, vill jag framhålla, att
de medel, som under olika rubriker kunna komma att upptagas å beredskapsstaten,
böra fa användas även till eventuellt behövlig förstärkning av
personal- och omkostnadsanslag för vederbörande myndigheter, på sätt tidigare
fått ske i motsvarande fall.

I den nyss lämnade sammanställningen ingå medel såväl till sådana arbeten,
till vilka anslag i vanlig ordning skulle hava äskats å kapitalbudgeten,
som ock sådana för vilka anslag pläga hänföras till sjätte huvudtiteln. Till
de förstnämnda arbetena återkommer jag längre fram.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

[1.] a. Bidrag till vägarbeten. Med skrivelse den 12 februari 1938 har
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inkommit med uppgifter över arbeten, vilka
lämpligen kunna igångsättas vid en eventuellt inträffande ekonomisk depression
i ändamål att bereda arbetstillfällen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 275-

De vägarbeten, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasatt lämpligen
skulle komma till utförande, finnas sammanfattade länsvis å särskilda
förteckningar, till vilka jag torde få hänvisa. Enligt vad styrelsen meddelar,
har den av styrelsen framlagda planen över vägarbetena uppgjorts med
ledning av förslag, avgivna av länsstyrelserna efter av vägingenjörerna i
samråd med vederbörande vägstyrelser verkställda utredningar. Vid dessa
utredningar hade, fortsätter väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vägingenjörerna
haft att bedöma, vilken tid som för vart och ett av de planerade
företagen kunde behöva avses till förberedande åtgärder för igångsättandet.
Med ledning av dessa uppgifter hade de av vägingenjörerna redovisade
vägarbetena vid planens utformning uppdelats i två huvudgrupper,
den första, gruppen A, omfattande arbeten, som beräknades kunna
igångsättas senast tre månader efter det att beslut därom meddelats, och
den andra, gruppen B, omfattande arbeten, som beräknades kunna igångsättas
tidigast tre och senast sex månader efter det att beslut därom meddelats.

För de i gruppen A ingående vägarbetena föreligga i allmänhet vederbörande
länsstyrelses utslag om utförandet eller har dylikt utslag beräknats
kunna meddelas före den 1 juli 1938.

Beträffande de i planen ingående vägarbetena har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
vidare anfört följande:

I planen äro endast upptagna arbeten å huvudvägar, och för varje företag
är särskilt angivet, om detsamma är beläget å rikshuvudväg eller å länshuvudväg.

Kostnaderna för de särskilda företagen äro uppdelade i kostnader för
»egentligt vägarbete» och »övriga kostnader». I kostnaderna för egentligt
vägarbete ingå i förekommande fall terrasseringskostnader för
gång- och cykelbanor m. m. Bland övriga kostnader märkas kostnader för
brobyggnader och beläggningsarbeten, marklösen o. d.

Företag, som enbart avse utförande av vägbeläggning, ingå icke i denna
plan. Icke heller omfattar planen sådana arbeten, vilka påbörjats men
sedermera nedlagts såsom statliga reservarbeten.

Av de i planen ingående företagen äro vissa samtidigt upptagna uti de för
länen upprättade flerårsplanerna för budgetåret 1938/1939. För dylikt fall
förutsättes alltså, att, därest anslag för arbetenas utförande såsom beredskapsarbeten
skulle utgå, jämkning i flerårsplanerna vidtages.

Uppgifterna å de kostnader, som beräknas kunna nedläggas på företagen
under budgetåret 1938/1939, äro angivna dels under förutsättning av normala
förhållanden, dels ock vid forcering på grund av arbetslöshet. I allmänhet
äro arbetena, meddelar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, av sådan storlek,
att de vid forcering kunna slutföras under budgetåret 1938/1939. I vissa
fall är företagens omfattning emellertid av den storleksordning, att endast
en viss del lämpligen kan komma till utförande på ett år. Flera av dessa
företag torde dock, anför styrelsen, kunna uppdelas i delföretag.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin skrivelse intagit en i anslutning
till nu angivna förutsättningar upprättad sammanställning rörande kostnaderna
länsvis för de till gruppen A hörande arbetena, d. v. s. sådana som

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departementschefen.

kunna igångsättas inom tre månader efter det beslut därom meddelas. Enligt
denna sammanställning skulle under nästa budgetår vid sidan av eljest
planerade arbeten kunna utan forcering utföras arbeten för ytterligare
sammanlagt 28,238,700 kronor och vid forcering arbeten för tillhopa
48,095,600 kronor. Statsbidragsbeloppen enligt nu gällande regler skulle å
förenämnda kostnader uppgå till 24,567,000 kronor respektive 41,837,000
kronor. Av i gruppen B ingående vägarbeten, d. v. s. sådana som skulle
kunna igångsättas tidigast tre månader och senast sex månader efter därom
meddelat beslut, skulle under nästa budgetår kunna utföras arbeten, utan
att därvid forcering äger rum, för en kostnad av 13,606,200 kronor och vid
forcering för en kostnad av 27,056,480 kronor. Statsbidragsbeloppen å dessa
kostnader skulle uppgå till 11,767,510 kronor respektive 23,401,143 kronor.

Då vägarbeten visat sig särskilt lämpade att bereda arbetstillfällen för arbetslösa
och behovet av desammas utförande gör sig starkt gällande, tillstyrker
jag, att å beredskapsstaten upptages ett anslag, motsvarande statsbidrag
till de arbeten, som vid forcering kunna utföras under nästa budgetår, eller
avrundat 65.2 miljoner kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att
bestämma örn användningen av nämnda belopp. Jag förutsätter, att vägarbetena
i regel skola utföras i vanlig ordning med statsbidrag av den storlek,
som med hänsyn till omständigheterna kan finnas påkallad.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till vägarbeten å beredskapsstat för budgetåret
1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av ................................ kronor 65,200,000.

[2.] b. Bidrag till byggande av broar. Vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förenämnda skrivelse finnas fogade länsvis upprättade förteckningar
över brobyggnader för vägväsendet, för vilka medel kunna upptagas
å beredskapsplanen. Beträffande de närmare detaljerna i dessa förteckningar,
vilka upprättats på grundval av från länsstyrelserna inkomna förslag,
torde jag få hänvisa till handlingarna.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i anslutning till dessa förteckningar
anfört:

Länsstyrelsernas förslag avsågo de broföretag, som ansågos böra komma
i åtnjutande av bidrag från anslaget till bidrag till byggande av broar under
de närmaste tre budgetåren. Från länsstyrelsernas förslag hava till en
början borttagits de företag, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, därest
Kungl. Maj:ts proposition i ämnet vinner riksdagens bifall, är beredd att
förorda till erhållande av bidrag från anslag för budgetåret 1938/1939 till
brobyggnader. Av övriga i länsstyrelsernas förslag upptagna företag hava
i förteckningarna upptagits dels de företag, för vilka arbetsplaner finnas
upprättade och länsstyrelsernas utslag föreligga, dels ock de företag, för

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

vilka arbetsplaner och länsstyrelsernas utslag, enligt vad styrelsen under
liand inhämtat från vederbörande vägingenjör, med säkerhet kunna förväntas
föreligga före den 1 juli 1938.

Förteckningarna upptaga 95 företag med en sammanlagd kostnad av
16,110,000 kronor alternativt 13,447,000 kronor, beroende på vilket av de
båda föreliggande förslagen till bro över Lule älv i närheten av Luleå, som
kommer till utförande. Härav beräknas, att ett belopp av 11,260,000 kronor
respektive 10,760,000 kronor skulle kunna nedläggas under budgetåret 1938/

1939, motsvarande ett statsbidrag av 9,517,000 kronor respektive 9,042,000
kronor.

Beträffande den tid, inom vilken de i förteckningarna upptagna arbetena
kunna igångsättas, bar i förteckningarna i det övervägande antalet fall tiden
angivits till tre månader efter det beslut i ämnet meddelats. I intet fall har
tiden beräknats längre än till fem månader. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har i anslutning till dessa uppgifter anfört, att vid uppskattning av
nu ifrågavarande tid förutsatts, att renstakning verkställdes snarast möjligt,
så att renstakningshandlingar förelåge vid den tidpunkt, då beslut örn statsbidrag
till företagen kunde komma att meddelas. Vidare hade tiden för
programhandlingars upprättande samt anbuds infordrande och prövning
förutsatts vara lika med den tid, som beräknades erforderlig härför, därest
upphandlingen skedde genom styrelsens försorg.

I anslutning till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört vill jag för Dep^^m''
min del förorda, att å beredskapsstaten upptages ett anslag av 9.5 miljoner
kronor för bidrag till byggande av broar, motsvarande en byggnadskostnad
av något över 11 miljoner kronor. I fråga om brobyggnadsföretagen och
sättet för deras utförande äger vad jag tidigare anfört om vägarbeten motsvarånde
tillämpning.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till byggande av broar å beredskapsstat för
budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av ............................ kronor 9,500,000.

[3.] c. Stensättning av vägar. I sin förenämnda skrivelse har väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen framlagt en plan för statliga stensättningsarbeten,
avsedda att komma till utförande vid en eventuellt inträffande arbetslöshet.

Enligt vad styrelsen meddelar har planen upprättats med ledning av dels
det material, som styrelsen erhållit vid en av styrelsen hösten 1936 genom
väginspektörerna och vägingenjörerna verkställd inventering av vägar för
utrönande av vilka vägar i landet, som kunde ifrågakomma för stensättning,
dels ock från vissa vägingcnjörer, städer och vägdistrikt sedermera inkomna
förslag beträffande statliga stensättningsarbeten.

Med ledning av sålunda inkomna uppgifter hava de föreslagna stensätt -

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

ningsarbetena vid planens utformning uppdelats i två huvudgrupper, vilka
båda grupper omfatta arbeten, som beräknas kunna igångsättas senast 3
månader efter det att beslut därom meddelats, dock tidigast vid nedan angivna
tidpunkter:

1. Företag, vilka enligt väg- och vattenbyggnadssty relsens

till Kungl. Majit den 21 maj 1937 överlämnade
programförslag föreslagits att utföras

under budgetåret 1939/1940.

A. Företag, vilka beräknas kunna påbörjas 1

juli 1938 ............................

B. Företag, vilkas påbörjande är beroende av

pågående vägarbeten men vilka beräknas
kunna påbörjas våren 1939 ............

2. Företag, vilka härutöver beräknas kunna påbörjas

under budgetåret 1938/1939.

A. Företag, vilka beräknas kunna påbörjas 1

juli 1938 ..............................

B. Företag, vilkas påbörjande är beroende av

pågående vägarbeten men vilka beräknas
kunna påbörjas våren 1939..............

1,188,600 8,320,000.

Specificerade uppgifter beträffande de i den framlagda planen upptagna
stensättningsarbetena återfinnas i två styrelsens skrivelse bilagda förteckningar,
till vilka jag torde få hänvisa.

Beträffande de i planen ingående arbetena har styrelsen anfört:

Av de i planen upptagna 45 arbetena äro 40 belägna å huvudväg och endast
5 å annat slag av väg. För vart och ett av de å huvudväg belägna arbetena
har särskilt angivits, om detsamma är beläget å rikshuvudväg eller å
länshuvudväg.

Vid sammanställandet av planen har styrelsen i första hand utvalt sådana
vägar, som tarva ett minimum av förarbeten, innan stensättningsarbetet utgöres.
Beträffande erforderliga grundförstärkningsarbeten å flertalet vägsträckor
beräknas dessa arbeten sålunda att helt eller delvis komma till utförande
i god tid före stensättningsarbetenas påbörjande genom vederbörande
vägdistrikts eller städers försorg och med anlitande av andra medel
än dem, som kunna tänkas bliva ställda till förfogande för stensättningsarbetenas
utförande. Endast i ett fatal fall hava erforderliga mindre omläggnings-
och justeringsarbeten beräknats komma till utförande i direkt samband
med själva stensättningsarbetena och med anlitande av de härför ifrågasatta
medlen.

De i planen upptagna, uppskattade kostnaderna för stensättningsarbetenas
utförande hänföra sig sålunda huvudsakligen till kostnader för utförande
av själva stensättningen med härför erforderliga förarbeten (smärre justeringsarbeten)
. I de uppskattade kostnaderna ingå jämväl kostnader för transport
av erforderlig gatsten från statens förråd till resp. arbetsplatser.

Vad beträffar tillgången till erforderlig gatsten (huvudsakligen smågatsten)
från statens förråd har styrelsen anfört följande:

Belägg ningsyta Kvm.

Kostnad

Kronor

177,800 1,300,000

257,000 1,815,000

578,500 3,900,000

175,300 1,305,000

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Jämlikt brev den 14 februari och 6 november 1936 samt den 5 november
1937 har Kungl. Majit anvisat 3, 2 resp. 4 miljoner kronor eller tillhopa 9
miljoner kronor för tillverkning av gatsten för statens räkning. Tillverkningen
av stenen påbörjades i mars månad 1936. Vid utgången av år 1937 hade
tillverkats sammanlagt cirka 1,200,000 kvm, för vilken tillverkning tagits
i anspråk i runt tal 5 miljoner kronor. För återstående 4 miljoner kronor
har beräknats kunna tillverkas tillhopa cirka 1,000,000 kvm smågatsten.

Med anlitande av till förfogande ställda 9 miljoner kronor lärer sålunda
komma att tillverkas sammanlagt 2,200,000 kvm smågatsten.

Styrelsen meddelar härefter, att av ifrågavarande kvantitet sten beräknas
åtgå sammanlagt cirka 950,000 kvm för genomförandet av programmen för
statliga stensättningsarbeten för budgetåren 1937/1938 och 1938/1939. En
kvantitet smågatsten av cirka 1,250,000 kvm skulle sålunda vara disponibel
för de i den framlagda planen upptagna stensättningsarbetena, till vilka beräknas
åtgå cirka 1,188,000 kvm smågatsten.

De statliga stensättningsarbetena äro väl lämpade för utförande under ti- Departementsder
med minskad arbetstillgång. Jag tillstyrker, att å beredskapsstaten för chefen*

ifrågavarande ändamål upptages ett anslag av 8,300,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att lill Stensättning av vägar å beredskapsstat för budgetåret
1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av .................................. kronor 8,300,000.

[4.] d. Hamn- och farlcdsarbeten. Med förenämnda skrivelse har
väg- och vattenbgggnadsstgrelsen överlämnat en förteckning över sådana
hamn- och farledsföretag, vilka lämpligen kunna igångsättas vid en eventuellt
inträffande ekonomisk depression. I fråga om dylika arbeten har styrelsen
till en början anfört:

Någon till sin omfattning fastställd plan för de hamn- och farledsarbeten,
vilka i normal ordning under en viss följd av år skola utföras i statlig regi
eller i övrigt med bidrag av statsmedel, föreligger ej. En dylik plan kan
nämligen fastställas allenast för ett budgetår i sänder samt först sedan för
dylika arbeten avsedda anslagsmedel av riksdagen anvisats för ifrågavarande
budgetår. En differentiering på förhand av de planerade arbetsföretagen
med avseende på tidpunkten för deras utförande är därför ej möjlig. De
anslag, som av riksdagen i normal ordning anvisats till hamn- och farledsarbeten,
hava endast räckt att tillgodose en mindre del av föreliggande bidragsbehov.
Utförandet av ett betydande antal planerade företag har därför
måst ställas på framtiden, ehuru ett uppskov därmed i många fall måste
anses medföra väsentliga olägenheter.

Den förenämnda förteckningen över hamn- och farledsföretag omfattar
ett urval av de företag, vartill ansökningar örn statsbidrag ingivits till vägnell
vattenbyggnadsstyrelsen. Urvalet har därvid verkställts med hänsyn
till företagens lämplighet såsom arbetsobjekt för lindrande av arbetslöshet.

Förteckningen, beträffande vars närmare detaljer jag torde få hänvisa
till handlingarna, upptager 102 företag (fiske- och motorbåtshamnar samt

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

farleder), avsedda att utföras i statlig regi genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
försorg, samt 19 företag (handelshamnar) att utföras i annan
ordning. Den sammanlagda beräknade kostnaden för de förra uppgår till
ungefär 13.1 milj. kronor, varav ungefär 12.5 milj. kronor ifrågasättas att
bestridas med statsmedel. Motsvarande kostnad för den senare kategorien
av företag uppgår till ungefär 6.5 milj. kronor, varav ungefär 3.9 milj. kronor
ifrågasättas att bestridas av statsmedel.

Styrelsen anför i anslutning härtill, att vissa av förenämnda företag vore
av beskaffenhet, att deras utförande i sin helhet krävde längre tid än ett
år. Beträffande dylika företag förutsattes därför, att endast vissa delar
därav medtoges i en ettårsplan. I vad avsåge arbeten att utföras i statlig
regi genom styrelsens försorg vore vidare att beakta, att de arbetsorgan,
varöver styrelsen för närvarande disponerade för dylikt ändamål, ej utan
en avsevärd utvidgning medgåve utförandet under loppet av ett år av alla
de företag, som i förteckningen upptagits under denna kategori. Med hänsyn
härtill förutsattes även, att endast en del av sistnämnda företag medtoges
i en definitiv 1-års plan. Ett slutgiltigt urval i berörda avseende redan
nu hade av flera skäl ej befunnits lämpligt.

Med här angiven begränsning beräknas den sammanlagda kostnaden och
förslagsvis däremot svarande statsbidrag för de arbeten, som kunna utföras
under budgetåret 1938/39, uppgå för arbeten i statlig regi till 3.5 resp. 3
milj. kronor och för övriga arbeten till 5 resp. 3 milj. kronor.

Styrelsen anför härefter:

Beträffande omförmälda företag föreligga arbetsplaner med kostnadsberäkningar
samt i allmänhet sådan utredning i övrigt, som erfordras för beviljandet
av statsbidrag. I den mån det senare ej är fallet, kommer vad
som ännu återstår i berörda avseende att kompletteras under de närmaste
månaderna.

Att beakta är härjämte, att planer till ytterligare företag av här berörda
slag med all sannolikhet komma att ingivas under tiden intill den 1 juli
1938. En komplettering av förevarande förteckning bör därför möjligen
göras framdeles.

Den tid, som kan komma att erfordras för respektive företags igångsättande,
efter det beslut föreligger om deras utförande, är ofta beroende av
faktorer, som göra en tidsbestämning på förhand osäker. Planläggandet
av ett arbetes utförande, anskaffning av behövliga materialier, rekrytering
av arbetskraft samt vidtagandet av sådana dispositioner i övrigt, som kunna
erfordras, kräver självfallet en viss tid. Den härför behövliga tiden kan
dock i varje särskilt fall beräknas. Annorlunda är förhållandet med avseende
på den tidpunkt, vid vilken vederbörande intressenter kunna antagas
hava å sin sida uppfyllt de villkor, som uppställas för ett företags igångsättande,
exempelvis beträffande inbetalningen av på dem ankommande
andel av kostnaden. Tre månader torde dock få anses såsom en normal
tidsgräns i bär berörda avseende. Därest intressenterna redan i förväg vidtagit
erforderliga dispositioner, lär nämnda tid i allmänhet ej behöva i
någon nämnvärd grad överskridas. I manga fall bör a andra sidan tiden
för arbetets igångsättande kunna göras än kortare och ej sällan begränsas
till omkring en månad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Utöver nu omförmälda arbetsföretag upptager förteckningen även beställningar
av vissa för hamn- och farledsarbeten erforderliga arbetsmaskiner,
avsedda att ingå i och utgöra en behövlig förstärkning av väg- och
valtenbyggnadsstyrelsens maskinpark. Den beräknade kostnaden härför
utgör 330,000 kronor. Beställningarna i fråga kunna, enligt vad styrelsen
meddelar, placeras hos svenska företagare.

I detta sammanhang torde jag få anmäla en av länsstyrelsen i Norrbottens
län med skrivelse den 2 mars 1938 överlämnad framställning från
Luleå stad örn statsbidrag för fördjupning av Tjuvholmssundet i inloppet
till stadens hamn. Arbetsprojektet, som icke är upptaget i förenämnda, av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen överlämnade förteckning, avser en fördjupning
av farleden från nuvarande 8.1 meter till 9.1 meter och skulle enligt
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen upprättad arbetsplan draga en
kostnad av 750,000 kronor. Fördjupningen skulle hava till ändamål att
medgiva fartyg med ett djupgående av 8.8 meter att angöra hamnen. På
grund av nuvarande otillräckliga djup i farleden hava åtskilliga malmfartyg
måst lämna hamnen utan att hava intagit full last. Under år 1936 var
antalet dylika fartyg 32, och de härigenom uppkommande fraktförlusterna
hava beräknats till 120,000 kronor. Staden har hemställt, att med hänsyn till
att arbetet finge anses vara ett större statligt än kommunalt intresse statsbidraget
måtte utgå med två tredjedelar av kostnaden för detsamma. Länsstyrelsen
har å sin sida ansett statsbidraget lämpligen böra utgå med 375,000
kronor under förutsättning av bifall till stadens tidigare hos Kungl. Maj:t
gjorda framställning örn vidtagande av sådana åtgärder, att minst en tredjedel
av den totala mängd malm, som årligen utskeppas från Luossavaara—
Kiirunavaara aktiebolags gruvor i Norrbottens län, utskeppas över Luleå.

Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens föreliggande förslag skulle å Departenuntsberedskapsstaten
kunna upptagas dels 3 miljoner kronor för utförande i Mejeri.
statlig regi av fiske- och småbåtshamnar samt farleder för en beräknad
kostnad av 3.5 miljoner kronor, dels 3 miljoner kronor för bidrag till byggande
i annan ordning av handelshamnar till en sammanlagd kostnad av
5 miljoner kronor, dels ock 330,000 kronor för erforderlig förstärkning av
styrelsens för hamn- och farledsarbeten avsedda maskinpark. Sammanlagt
skulle sålunda kunna å staten upptagas ett anslag av 6,330,000 kronor.

Härtill kommer medelsbehovet för fördjupningen av Tjuvholmssundet utanför
Luleå, vilket företag beräknats kosta 750,000 kronor och vartill staden
hemställt örn statsbidrag med två tredjedelar av kostnaden, medan länsstyrelsen,
som under vissa förutsättningar tillstyrkt förslaget, ansett halva
kostnaden böra bestridas av statsmedel.

Utan att i förevarande sammanhang taga slutlig ståndpunkt till frågan
örn vilka hamn- och farledsarbeten, som böra komma till utförande med
anlitande av å beredskapsstaten upptagna medel, vill jag för min del föreslå,
att för ändamålet å nämnda stat upptages ett anslag av 6,700,000 kronor.

Bihang lill riksdagens protokoll 7.9,77. 1 sami. Nr 275.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Hamn- och farledsarbeten å beredskapsstat för budgetåret
1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av .................................. kronor 6,700,000.

[5.] e. Instrument m. m. för statens väginstitut. Med bifall till Kungl.
Maj :ts i 1937 års statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkt 5) framställda
förslag anvisade riksdagen för innevarande budgetår till statens väginstitut
ett förslagsanslag av 230,800 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
Av beloppet avsågos 115,000 kronor för engångsanskaffning av möbler,
bord och maskinell utrustning så fördelat, att 35,000 kronor skulle belöpa
på laboratoriebord och annan möbelinredning samt 80,000 kronor på maskiner,
apparater och instrument m. m.

Såsom framgår av här i ett senare sammanhang lämnad redogörelse, har
arbetet med uppförande av den nya byggnaden för statens väginstitut ännu
icke påbörjats utan ansetts böra tilis vidare anstå i avvaktan på utvecklingen
å arbetsmarknaden.

Enligt en inom institutet verkställd utredning bör förutnämnda belopp å
80,000 kronor lämpligen disponeras så, att 40,000 kronor användas för anskaffande
av apparater och maskiner, vilkas utnyttjande icke är direkt beroende
av genomförandet av institutets nybyggnad. Återstående 40,000 kronor
ävensom förutnämnda belopp av 35,000 kronor äro avsedda att användas för
viss utrustning i övrigt, vars anskaffande bör beslutas i samband med igångsättande
av nybyggnaden.

Då sålunda ett belopp om tillhopa 75,000 kronor för nu ifrågavarande utrustning
bör finnas tillgängligt vid tidpunkten för igångsättandet av nybyggnaden
men för ändamålet nu tillgängligt anslag på grund av sin karaktär av
förslagsanslag icke förblir disponibelt efter ingången av nästa budgetår, torde
ett belopp av 75,000 kronor böra upptagas å beredskapsstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Instrument m. m. för statens väginstitut å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av......................................kronor 75,000.

D. Byggnadsväsende!.

[6.] a. Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. I skrivelse den
8 februari 1938 har byggnadsstyrelsen bland arbeten, lämpliga att igångsättas
vid uppkommande arbetslöshet, upptagit utökade konserveringsarbeten å
Bohus fästningsruin, Kalmar slott och Läckö slott.

Såsom framgår av årets statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkten

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

39), till vilken jag torde få hänvisa, ha sedan budgetåret 1935/1936 under
anslagsrubriken underhåll av vissa historiska byggnader m. m. anvisats medel
för konservering av Bohus fästningsruin, Kalmar slott och Läckö slott.

I anslaget för innevarande budgetår, 150,000 kronor, har för nu ifrågavarande
ändamål inräknats en summa av 50,000 kronor, varjämte av beredskapsmedel
sammanlagt 49,000 kronor anvisats till arbetena å Bohus fästningsruin.
Med hänsyn till önskvärdheten av att ifrågavarande arbeten icke eftersättas
och i betraktande av de ökade kostnaderna för arbetenas utförande
har i motsvarande, för nästa budgetår äskade anslag för dessa arbeten inräknats
ett till 60,000 kronor förhöjt belopp. Byggnadsstyrelsen hade i den
till grund för anslagsäskandet liggande framställningen hemställt örn ett
belopp av 95,000 kronor.

I sin förenämnda skrivelse har byggnadsstyrelsen meddelat, att inom åtta
veckor, efter det medel för ändamålet ställts till förfogande, arbeten utöver
de i det årliga arbetsprogrammet upptagna kunna igångsättas å Bohus fästningsruin
för 62,150 kronor, å Kalmar slott för 120,000 kronor och å Läckö
slott för 23,500 kronor eller sammanlagt 205,650 kronor. Byggnadsstyrelsen
har i samband därmed uttalat, att ifrågavarande arbeten kunna betecknas
såsom synnerligen önskvärda.

För ifrågavarande restaureringsarbeten torde å beredskapsstaten böra Departements.
upptagas ett anslag av 205,000 kronor. chefen.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. å
beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av .............................. kronor 205,000.

E. Diverse.

[7.] a. Bidrag till elektrifiering av Jokkmokks socken. I skrivelse
den 17 september 1937 har länsstyrelsen i Norrbottens län hemställt om
ett anslag av 185,000 kronor såsom bidrag till elektrifiering av Jokkmokks
socken. I sin skrivelse anför länsstyrelsen till en början i fråga om den
allmänna utvecklingen av landsbygdselektrifieringen inom länet i huvudsak: Under

de sist förflutna 20 åren har elektrifieringen av Norrbottens län
genomgått en betydelsefull utveckling. Den genom världskriget inträdda
bristen på belysningsmedel gav impulsen till en stegrad verksamhet för utvinnande
av elektrisk energi ur vattenlcraftskälloma inom länet. Tyvärr
skedde denna utbyggnad ofta planlöst utan tillförlitlig utredning rörande
vattentillgång och avsättningsmöjligheter. För att råda bot häremot och verka
för en sund och planmässig utveckling av länets elektrifiering tillkom på
initiativ av länsstyrelsen år 1918 Norrbottens elektricitetsförening u. p. a.,
som sedermera tack vare anslag från staten och landstinget kunnat fortbestå

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

och vid olika tillfällen spela en betydelsefull roll vid lösandet av länets stora
spörsmål på detta område. Utvecklingen kan därefter också i stort sett sägas
hava skett på ett tillfredsställande sätt. Sedan elektrifieringen av järnvägen
Luleå—Riksgränsen genomförts under sommaren 1922, hade förbindelse ernåtts
mellan kustlandet och de betydande krafttillgångarna från Porjus kraftverk.
Detta möjliggjorde, att den ökade förbrukningen och de större krav på
kontinuerlig kraftleverans, som utvecklingen medförde, kunde tillgodoses genom
att de smärre företagens kraftproduktion ersattes eller supplerades med
Porjus-kraft. Utvecklingen har även gått i denna riktning. Även örn en
sådan anordning icke alltid kunnat lösas på ett ekonomiskt tillfredsställande
sätt, torde man dock kunna säga, att de tätast bebyggda områdenas energiförsörjningsproblem
därigenom funnit sin lösning. Återstoden av länets
landsbygd är till arealen betydande, men till större delen glest befolkad,
vilket för elektrifieringsarbetet medfört många svårigheter. Att här ordna
kraftförsörjningen genom ett antal smärre lokalföretag har i allmänhet visat
sig olämpligt, bland annat på grund av den ojämna vattentillgången. Snart
nog fann man, att den rätta lösningen här vöre överföring av kraft från Porjusverken.
Därvid fick man emellertid räkna med, att kraftöverföring på
dessa stora avstånd inom den glesa bebyggelsen skulle medföra så höga kostnader,
att ett utförande enbart på konsumenternas bekostnad icke vore ekonomiskt
genomförbart. I de fall, då länsstyrelsen funnit det vara av synnerlig
betydelse, att en elektrifiering på detta sätt likväl komme till utförande,
har länsstyrelsen därför måst påkalla hjälp från det allmänna.

Länsstyrelsen erinrar i detta sammanhang om att statsmakterna på av
länsstyrelsen gjorda framställningar tidigare beviljat bidrag för större elektrifieringsföretag
å länets landsbygd, nämligen för den s. k. Övre finnbygden
och för Gällivare socken, samt anför härom:

Under år 1928 framlade länsstyrelsen för Kungl. Majit utredningar och
förslag rörande elektrifiering av Gällivare, Tärendö, Korpilombolo, Junosuando
och Pajala socknar samt Masugnsbvn i Jukkasjärvi socken. Sedan
Gällivare socken på grund av särskilda omständigheter tills vidare icke kommit
med i detta förslag, fullföljdes detsamma beträffande de övriga delarna,
den s. k. Övre finnbygden. 1929 års riksdag beviljade, med bifall lill
Kungl. Maj:ts proposition (nr 79), under statens vattenfallsverk ett anslag
av 100,000 kronor och följande års riksdag ytterligare 215,000 kronor för
utförande av den stora huvudledning, varigenom kraften överföres från Porjus
kraftverks ledningsnät i Gällivare socken till en plats inom Tärendö socken.
För utförande av distributionsledningarna därifrån och för ombesörjande
av driften i fortsättningen bildades en sammanslutning av konsumenterna,
Övre finnbygdens belysningsförening u. p. a. Medlemskap i denna
förening vanns genom tecknande av andelar i förhållande till anslutning.
Genom beslut av 1931 års riksdag erhölls för detta företag ett statsanslag under
sjätte huvudtiteln å 92,500 kronor. Visst bistånd bereddes andelstecknarna
vidare genom anslag från de berörda socknarnas skogsallmänningsfonder.
Företaget, som frånsett huvudledningen drog en kostnad av något mer än
V2 miljon kronor, fullbordades under år 1931 och har alltsedan dess fyllt sin
uppgift. Huvudledningen utfördes genom vattenfallsstyrelsens försorg Den
tekniska och ekonomiska utredningen av det övriga arbetet hade utarbetats
av Norrbottens elektricitetsförening genom dess konsulent, ingenjören Z.
Gerdin.

Efter förnyad utredning, även denna gång utförd av ingenjören Gerdin,

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

kunde år 1935 fråsan om elektrifiering av Gällivare sockens landsbygd upptagas
på nytt. I skrivelse den 13 november samma år framlade länsstyrelsen
för Kungl. Maj :t den uppgjorda planen samt hemställde örn statsbidrag.
Kostnaden för detta förslags genomförande beräknades till 338,000 kronor i
penningar och 219,000 kronor i naturaprestationer. Även i detta fall hämtades
kratten från Porjus kraftverk med anslutning till den redan inom socknen
befintliga huvudledningen till Tärendö. I övrigt följdes i stort sett samma
riktlinjer som beträffande Övre finnbygden. Gällivare sockens belysningsförening
u. p. a. bildades sålunda även genom andelsteckning. För varje
andel erhölls statsbidrag med 25 kronor, vilket 1936 års riksdag beviljade
genom ett anslag å 102,500 kronor. Även här lämnades från socknens allmänningsfond
visst understöd. Redan julaftonen 1936 kunde de första lamporna
tändas inom detta distributionsområde, och arbetet fullbordades kort
tid därefter.

Länsstyrelsen anför vidare, att de under förenämnda elektrifieringsarbeten
vunna erfarenheterna såväl beträffande det tekniska utförandet som
den ekonomiska organisationen blivit en tillgång av stort värde för det fortsatta
elektrifieringsarbetet. Av de många och betydelsefulla arbetsuppgifter,
som därvid kunde komma ifråga, funne länsstyrelsen efter verkställda utredningar
frågan örn ordnandet av energiförsörjningen inom Jokkmokks
socken böra äga företräde, örn förhållandena inom denna socken anför länsstyrelsen
:

Jokkmokk är den största av länets lappmarkskommuner — för övrigt den
största socknen i riket — med en areal av över 18,000 kvkm. land, vilket ungefär
motsvarar hela Värmlands läns landareal. Största delen av kommunen
utgöres emellertid av glest befolkade fjäll- och skogsområden. Den fasta bebyggelsen
koncentrerar sig huvudsakligen till socknens östligaste tredjedel.
Hela socknen har en befolkning av 8,771 innevånare. Den centrala huvudorten
är Jokkmokks kyrkostad med 1,285 innevånare. Ej långt från gränsen
mot Gällivare socken ligger Porjus samhälle, som vuxit upp kring statens
stora kraftstation där.

Den nuvarande elektrifieringen av Jokkmokks socken omfattar, förutom
Porjus samhälle med omnejd, endast Jokkmokks kyrkostad och dess närmaste
omgivning. En tidigare vid Kvikkjokk belägen mindre kraftstation är
numera nedlagd. Porjus samhälle heröres icke av det nu föreliggande förslaget,
då dess elektrifiering redan är tillfredsställande ordnad.

Kyrkostaden erhåller för närvarande sin elektriska kraft från en mindre
kraftstation i Vaimat, cirka 12 km. söder om samhället. Denna anläggning anlades
urpsrungligen av Jokkmokks kraftaktiebolag. I bolaget tecknade kommunen
och enskilda aktier för närmare 50,000 kronor. Socknens allmänningsfond
bidrog till företaget genom ett lån å 157,500 kronor. Bolaget gick sedermera
i likvidation, varefter anläggningen övertogs av allmänningsfonden,
som fortfarande driver densamma. Kraftstationen har emellertid visat sig
otillräcklig för tillgodoseende av samhällets alltmer stegrade behov av elektrisk
energi. Färdigställandet av samhällets vattenledning har ytterligare
accentuerat behovet av en bättre anordning, då svårigheter mött att under
nuvarande förhållanden på ett rationellt sätt ordna pumpstationens drift.
En ökning av kraftuttagningen vid kraftstationen i Vaimat kan med hänsyn
till vattentillgången icke ske i önskvärd utsträckning. Även örn så hade kunnat
ske, skulle det säkerligen hava mött stora svårigheter all erhålla erforderligt
kapital härför, då företaget såsom förut nämnts redan kostat all -

86 Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

männingsfonden, kommunen och enskilda efter ortens förhållanden betydande
belopp.

Den enda möjliga utvägen, fortsätter länsstyrelsen, att tillgodose kyrkostaden
behov av elektrisk kraft syntes därför även i detta fall vara att hämta
den elektriska kraften från Porjus kraftverk. Genom att samtidigt tillgodose
det länge kända behovet av elektrisk kraft inom de övriga större bebyggelserna
i socknen kunde en omslutning av sådan storleksgrad erhållas, att kostnaderna
för kraftöverföringen kunde anses motiverade. Länsstyrelsen hade
därför tänkt sig en lösning av problemet på denna väg. De tekniska och
ekonomiska utredningarna hade även denna gång anförtrotts elektricitetsföreningens
konsulent. I enlighet med förut angivna grundlinjer hade denne
utarbetat ett förslag, som beträffande arbetets omfattning och kostnaderna
därför i huvudsak är av följande innebörd:

Från Porjus kraftverk överföres den elektriska kraften såsom 50-periodig
3-fas-ström till lämplig punkt inom distributionsområdet, förslagsvis Vaikijaure,
där uppmätning sker. Därifrån utgå distributionsledningarna med en
gren mot nordväst till byarna Framnäs, Randijaur, Björkholmen och Nautijaur
samt med en gren mot söder och sydost, vilken först anknyter till kyrkostaden
distributionsnät och vidare fortsätter till byarna Mattisudden,
Koskats-Själlarim, Padjerim och Vuollerim. Från Vuollerim går en gren mot
sydost till Storbacken och en gren över Stora Lule älv mot norr till byarna
Porsifors, Avaudden, Porsi, Vackerbacken, Höganäs samt Nedre och Övre
Kuouka. Strax väster om Vuollerim utgår en grenledning mot söder med anknytning
till byarna Koikul, Suodok, Puottaure, Holmträsk, Peske, Kåbdalis,
Kitajaur och Paijenis.

I förslaget har icke upptagits huvudledningen från Porjus till Vaikijaur, då
denna antagits komma till utförande genom vattenfallsstyrelsens försorg och
på dess bekostnad. Kraften levereras vid 20,000 volt spänning till byarnas
transformatorstationer. Vid kyrkostaden anlägges en särskild transformatorstation
för transformering av strömmen till 10,000 volt, detta för möjliggörande
av att nuvarande distributionsnätet därstädes i största möjliga mån
må kunna bibehållas.

Högspänningsledningarna utföras som trästolpledningar med en medelspannlängd
ej understigande 60 meter. Ledningsmaterialet utgöres av 16
kvmm. koppartråd, 25 kvmm. järnlina och 16 kvmm. järntråd. Antalet stolpar
beräknas till 3,900 efter en beräknad ledningslängd av 215 km.

Transformatorstationerna utföras på enklaste sätt såsom stolptransformatorstationer.
Transformatorstationernas antal beräknas till 32, vartill kommer
den förut nämnda transformatorstationen för kyrkostaden.

Lågspänningsledningarna utföras helt i koppar. Ledningsarean är vald så,
att den tillåter motordrift för mindre motorer, såsom för tröskning, vedkapning,
vattenpumpning, hushållsändamål m. m.

Då finansieringen av förslaget till stor del baseras på naturaprestationer,
har vid uppgörandet av kostnadsförslaget skilts mellan sådana kostnader, som
kunna gäldas på detta sätt, och sådana som måste utgå i penningar. Såsom
naturaprestationer hava därvid räknats: leverans av stolpar och strävor,
stolpresning och strävning, brytning och transport av kilsten, transport av
isolatorer, krok, tråd, transformatorer och instrument m. m. till uppsättningsplatsen,
hantlangning vid stakning, isolatorskruvning och tråddragning,
skogsröjning, montage- och jordningsarbeten samt kost och logi för montörer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275. 87

Någon lösen för mark eller servitutsrätt för ledningarna har icke ansetts
behöva ifrågakomma.

Förslaget räknar med att det nuvarande distributionsnätet i kyrkostaden i
största möjliga mån tillvaratages. Allmänningsdelägarna hava nämligen förklarat
sig villiga att utan vederlag överlåta denna anläggning på det nya företaget.

Under nu angivna förutsättningar hava anläggningskostnaderna beräknats
på följande sätt:

A. Anläggningskostnad i penningar.

Kronor

Högspänningsledningar .................................... 199,000

Transformatorstationer .................................... 54,000

Lågspänningsledningar .................................... 82,000

Korsningar, frånskiljare m. m............................... 16,000

Kyrkoplatsen, ändringsarbeten .............................. 14,000

Allmänna omkostnader och oförutsett ............... 35,000

Summa kronor 400,000.

B. Naturaprestationer.

Kronor

Högspänningsanläggningen ................................. 123,000

Lågspänningsanläggningen ................................. 50,000

Oförutsett ............................................... 7,000

Summa kronor 180,000.

T otal anläggningskostnad.

Kronor

I penningar .............................................. 400,000

I naturaprestationer ....................................... 180,000

Summa kronor 580,000.

Med avseende å organisationen och finansieringen av elektrifieringsföretaget
innebär förslaget i huvudsak följande:

För utförande av den föreslagna distributionsanläggningen och för ombesörjande
av driften av densamma förutsätter förslaget en sammanslutning
av konsumenterna till en ekonomisk förening u. p. a. Efter mönster av motsvarande
organisationer i Övre finnbygden och Gällivare bestämmes delaktigheten
genom underteckning i förhållande till den önskade anslutningens storlek.
Sålunda skall en andel tecknas för var och en av de fem första förbrukningsenheterna.
Utöver fem till och med femton förbrukningsenheter
tecknas en andel för två förbrukningsenheter och utöver femton förbrukningsenheter
tecknas en andel för fyra förbrukningsenheter. Som förbrukningsenhet
räknas varje ljuspunkt upptill 120 watt och varje ansluten motorhästkraft.
För ljuspunkter större än 120 watt räknas en förbrukningsenhet
för varje påbörjat 120-tal watt. De motorer, som här avses, äro sådana som
användas för jordbrukets, gårdens eller hushållets behov och vanligen nyttjas
under dagen. Rörande motorer för industriell drift måste överenskommelse
träffas i varje särskilt fall. För radio- och värmeapparater räknas ej
förbrukningsenhet. Längre fram torde specialtaxor för nattström samt eventuellt
rumstaxa för kyrkostaden komma att framläggas. Andelstaxan förblir
emellertid huvudtaxa, efter vilken medlems ekonomiska ansvarighet och na -

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

turaprestationerna komma att beräknas. Systemet med så kallad avtrappning,
med ökat antal förbrukningsenheter per andel i proportion till anslutningens
ökning, avser att skänka rättvisa åt de större förbrukarna, som icke
kunna utvinna samma nytta ur var och en av sina förbrukningsenheter som
vid mindre anläggningar, samt att till allas fördel stimulera till en så stor
anslutning som möjligt, varigenom även största möjliga nytta kan utvinnas
ur företaget.

Genom underteckning förpliktar förbrukaren sig till att för varje andel
utföra en naturaprestation till ett visst värde, vars beräkning här kommer att
angivas, samt att avlämna en skuldförbindelse, betalbar vid anfordran, som
skall utgöra säkerhet för den för företaget erforderliga upplåningen och vars
belopp därför bestämmes genom förhållandet mellan upplåningens belopp och
antalet andelar. Om amorteringen av skulden såsom beräknats kan ske genom
de årliga avgifterna, behöva förbindelserna aldrig inlösas.

För att få utrönt anslutningens storlek har en försöksteckning igångsatts
inom kommunen. Resultatet av denna har därefter bearbetats varvid framkommit,
att man kan räkna med cirka 3,000 andelar från enskilda förbrukare.
Härtill kommer omkring 500 andelar, som beräknats för kommunens del. Beträffande
sistnämnda andelar skulle gälla den särskilda bestämmelsen, att
en summa motsvarande värdet av naturaprestationerna skulle inbetalas kontant
till företaget. Då naturaprestationerna upptagits till 180,000 kronor, blir
värdet av naturaprestationerna per enskilds andel 60 kronor. Å sammanträde
den 1 sistlidne augusti månad hava kommunalfullmäktige även beslutat, att
Jokkmokks kommun, därest företaget kommer till stånd, skulle erlägga 60
kronor för en var av det erforderliga antalet andelar, tillhopa 30,000 kronor.

Det beräknade beloppet 60 kronor per andel för naturaprestationen kan
tyckas vara nog så högt för den enskilde konsumenten. Säkerligen skulle dess
utgörande även för många innebära en mycket betungande prestation. Naturaprestationerna
äro emellertid en av grundförutsättningarna för att företaget
skall ekonomiskt kunna genomföras, varför kravet därpå icke kan eftergivas.
För att lätta bördan, hava såsom förut antytts, vid liknande företag allmänningsfonderna
bidragit genom inlösen av viss del av naturaprestationerna.
Delägarna i Jokkmokks allmänningsfond hava även beslutat att anslå visst
belopp för detta ändamål.

Vid en anläggningskostnad av 400,000 kronor i penningar och med en anslutning
av 3,500 andelar skulle, anför länsstyrelsen vidare, kontanta anläggningskostnaden
per andel bliva cirka 114 kronor. Årskostnaden för anläggningens
underhåll, för ränta och amortering av motsvarande skuld samt utgifterna
för kraften, beräknade efter gällande normaltaxa, skulle bliva omkring
17 kronor per andel, vilket vöre en mycket för hög kostnad med hänsyn
till den ifrågavarande bygdens ekonomiska resurser. Om företaget skulle
kunna komma till stånd, bleve det därför nödvändigt, att staten trädde stödjande
emellan, så att det genom upplåning erforderliga beloppet kunde nedbi
ingas däihän, att detsamma förräntades och amorterades genom en skälig
taxa. Som av det följande komme att framgå erfordrades härför ett kontant
bidrag av 50 kronor per andel, motsvarande en summa av 175,000 kronor.

Med utgående fran sålunda angivna förutsättningar skulle, säger länsstyrelsen,
företagets anläggningskostnad i penningar finansieras på följande
sätt:

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Kronor Kronor

............ 175,000

.........._30,000

Utföres med avrundat 200,000

................... 200,000

Summa kronor 400,000.

Till förenämnda statsanslagsbelopp anser länsstyrelsen böra läggas ett belopp
av förslagsvis 10,000 kronor, avsett att ställas till länsstyrelsens förfogande
för att utbetalas till länets elektricitetsförening som ersättning för det arbete
med utredningar och teknisk kontroll, som kan erfordras vid företagets genomförande.
Om de finansiella förutsättningarna anför länsstyrelsen vidare:

Erforderlig upplåning har länsstyrelsen beräknat kunna ske hos allmänningsfonden
mot låg ränta och 20-årig amorteringstid. Allmänningsdelägarna
hava också å allmänningsstämma den 18 sistlidne juli uttalat sig i denna riktning.
Då härför jämlikt fondens reglemente torde erfordras Kungl. Majlis
godkännande, vill länsstyrelsen i sinom tid, om anledning därtill gives, återkomma
med särskild framställning därom.

Örn man vidare utgår från att taxan ej bör överstiga 8 kronor per andel
och år samt att förbrukningsavgiften bestämmes till 15 öre/Kwh under vintermånaderna
och 5 öre/Kwh under sommarmånaderna, vilket med hänsyn till
tidigare erfarenheter synes skäligt, kan företagets inkomst- och utgiftsstat beräknas
som följer:

Utgifter.

Kronor

Underhållskostnad, 3 % å 400,000 kronor...................... 12,000

Ränta och amortering, 8^2 °/o å 200,000 kronor.................. 17,000

Kronor

Kraftkostnad, fast avgift ................................ 2,500

110 kw. å 50 kronor .................................. 5,500

300,000 Kwh å 2 öre..................................6,000 14,000

Summa kronor 43,000.

Statsanslag ...........

Kommunens inbetalning

Upplåning ..........

Inkomster.

3,500 andelar å 8 kronor

90.000 Kwh å 15 öre .

30.000 Kwh å 5 öre . ..

Kronor

.............. 28,000

.............. 13,500

........ 1,500

Summa kronor 43,000.

Installationen skulle i varje säi-skilt fall bekostas av vederbörande abonnent,
som även skulle hava att erlägga hyra för vanlig mindre belysningsmätare
med 3 kronor för år.

En översikt över de faktiska betingelserna för finansieringsplanen visar
följande.

Representanter för vattenfallsstyrelsen hava utlovat kraftleverans inom
distributionsområdet mot den kostnad, som ovan lagts till grund för statförslaget.

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Delägarna i Jokkmokks sockens allmännings fond hava genom lagakraftvunnet
beslut förklarat sig vilja dels utan vederlag överlämna nuvarande
kraftstationen i Vaimat och därtill hörande distributionsnät till företaget,
dels ställa erforderligt anslag till förfogande för att bereda andelstecknarna
i företaget -— med undantag för Jokkmokks kommun ■— viss lättnad beträffande
naturaprestationernas fullgörande, dels ock mot säkerhet av andelstecknarnas
förbindelser bevilja lån åt företaget på billiga villkor. — Här må
nämnas, att beslutet i sistnämnda avseende endast gäller 170,000 kronor,
vartill behövlig upplåning vid tillfället för allmänningsstämmans beslut beräknats.
Sedan förslaget omarbetats, ökades denna summa till 200,000 kronor,
men torde en höjning till detta belopp, enligt vad länsstyrelsen har sig
bekant, icke möta motstånd.

Kommunalfullmäktige i Jokkmokks kommun hava beslutat att, under förutsättning
att företaget komme till stånd enligt förslaget, erlägga 60 kronor
för andel, som kommunen i förhållande till antalet ljuspunkter i kommunala
fastigheter hade att deltaga med. Beslutet har visserligen överklagats, men
man torde i allt fall kunna räkna med dess genomförande.

De enskilda förbrukarna hava vid försöksteckningen tecknat så stort antal
andelar, att förslagets genomförande, i vad det är beroende härav, synes
tryggat.

Det ville alltså, fortsätter länsstyrelsen, synas som örn frågan om det beräknade
statsbidraget skulle bliva avgörande för företagets tillblivelse. Då
länsstyrelsen nu överlämnade förslaget och hemställde örn stöd för detta företag,
skedde det i tacksam erinran örn det välvilliga mottagande, som beretts
de tidigare framställningarna till liknande företag, varom i det föregående
varit tal. Enahanda förhållanden, som åberopats såsom grund för dessa framställningar,
gjorde sig även nu gällande. Även här vore det fråga om hjälp
åt en befolkning, vars levnadsbetingelser, särskilt vintertiden genom mörker
och köld, måste betecknas som särskilt hårda. Länsstyrelsen vore också fast
övertygad om att förslagets realiserande skulle befrämja en allmän materiell
och kulturell utveckling för den berörda befolkningen genom ökning av utkomstmöjligheterna
och höjning av levnadsstandarden.

Med stöd av vad sålunda anförts har länsstyrelsen hemställt, att Kungl.
Majit måtte av riksdagen utverka ett anslag för nästkommande budgetår å

185,000 kronor, att ställas till länsstyrelsens förfogande för genomförandet
av elektrifieringen av Jokkmokks socken i huvudsaklig överensstämmelse
med det framlagda förslaget.

Vattenfallsstyrelsen har i utlåtande den 9 oktober 1937 livligt tillstyrkt
bifall till länsstyrelsens framställning och därvid anfört:

Två företag av samma karaktär som det för Jokkmokks socken ifrågasatta
äro utförda inom Norrbotten, nämligen övre finnbygdens belysningsförening
och Gällivare sockens belysningsförening. Följande data för dessa äro i detta
sammanhang av intresse.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

	övre Finnbygden anslöts	Gällivare anslöts
		dec. 1930		dec.	1936
	Beräknat	I verkligheten	Beräknat	I verklig-
	i utred-			i utred-	heten
	ningen	1931	1936	ningen	1937
Antal andelar......................	3,700	4,800	5,200	4,400	4,800
Effektuttagning, kilowatt............	60	115	147	80	O o rH
Energiuttagning, kilowattimmar.....	130,000	257,000	500,000	180,000	1 250,000

Inom både Övre finnbygden och Gällivare var den inre taxan vid starten 8
kronor per andel och 15 öre för under vintern samt 5 öre för under sommaren
hos konsumenterna uttagen kilowattimme. Inom övre finnbygden kunde
emellertid den fasta avgiften redan från och med 1935 sänkas till 7 kronor
per andel. „

Som av tabellen framgår har elektrifieringens omfattning inom såväl övre
finnbygden som Gällivare väsentligt överträffat förväntningarna vid företagens
igångsättning.

Den av länsstyrelsen förebragta utredningen rörande elektrifieringen av
Jokkmokks socken visar, att denna elektrifiering icke kan ekonomiskt genomföras,
utan att statsbidraget utgår med ett per andel räknat väsentligt större
belopp än som erfordrades för Övre finnbygden och Gällivare socken. För
dessa områden utgjorde nämligen statsanslaget 25 kronor per andel, under
det att det av länsstyrelsen för Jokkmokk ifrågasatta anslaget uppgår till
50 kronor per andel, bortsett från det särskilda anslaget av 10,000 kronor för
täckande av vissa projekterings- och kontrollantkostnader. Det högre bidraget
för Jokkmokk förklaras huvudsakligen därav, att prisläget på lednings-
och elektrisk materiel är väsentligt högre nu än vid de tidpunkter, vid
vilka övre finnbygden och Gällivare elektrifierades. Å andra sidan må framhållas,
att för leveransen till övre finnbygden och Gällivare erfordrades en
lång huvudledning från Gällivare till Tärendö, för vilken sammanlagt ett
anslag av 315,000 kronor, motsvarande 39 kronor per andel, togs i anspråk.
Huvudledningen från Porjus till Jokkmokk blir väsentligt kortare. Det kapital,
som vattenfallsstyrelsen behöver disponera för denna linje, utgör cirka

100,000 kronor, motsvarande cirka 29 kronor per andel. Trots prisstegringen
blir det totalt med statsmedel täckta totalbehovet per andel räknat alitsa
endast cirka 25 procent högre för Jokkmokk än för Övre finnbygden och
Gällivare.

Till Jokkmokk bör kraften överföras medelst en av vattenfallsstyrelsen
utförd ledning för 20,000 volt, 50 perioder, från Porjus kraftstation till Vaikijaur
strax norr om Jokkmokks kyrkoby. Kraftstationen i Porjus behöver
endast kompletteras med en transformator för 6,000 20,000 volt. Då man kan
förvänta, att kraftkonsumtionen inom Jokkmokk successivt kommer att ökas,
anser vattenfallsstyrelsen det ej osannolikt, att styrelsen så småningom kan
erhålla täckning för styrelsens självkostnader för kraftens produktion och
överföring. Ur styrelsens synpunkt torde elektrifieringen av Jokkmokks
socken därför ställa sig förmånligare än som beräknades, när statsbidragen
beviljades för övre finnbygden och Gällivare. Det kapital, som erfordras för
transformeringsanläggningen i Porjus och linjen Porjus—Jokkmokk, inrymmes
i det av styrelsen för budgetåret 1938/1939 i skrivelse av den 30 september
1937 begärda anslaget för allmänna distributionsanläggningar.

Uppskattade belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departementschefen.

Det av ingenjör Gerdin upprättade förslaget för elektrifiering av Jokkmokks
socken finner vattenfallsstyrelsen ändamålsenligt och lämpligt att
läggas till grund för elektrifieringen och styrelsen finner de ekonomiska beräkningarna
vederhäftiga och betryggande.

Länsstyrelsens förslag örn ett särskilt anslag för projekterings- och kontrollantkostnader
anser vattenfallsstyrelsen väl motiverat. På grund av de
säregna förhållanden, som råda inom Norrbotten, har det visat sig oundgängligen
nödvändigt med en central organisation inom länet för behandling av
elektrifieringsspörsmålen ej endast för projektering av nya anläggningar och
kontroll av dessas utförande utan även för övervakning av företagens drift,
vidare utbyggnad alltefter anslutningens och belastningens tillväxt, taxesältning
m. lii. Vattenfallsstyrelsen är därför övertygad om att det av länsstyrelsen
begärda anslaget är nödvändigt för att elektrifieringsfrågan skall
erhålla en ur alla synpunkter möjligast rationell lösning.

Jokkmokks socken, som med en areal av över 18,000 kvadratkilometer
land är den största socknen i riket, är ■— bortsett från Porjus samhälle med
omnejd — elektrifierad endast i vad avser Jokkmokks kyrkostad och dess
närmaste omgivning. Kyrkostaden erhåller för närvarande sin elektriska kraft
från en mindre kraftstation i Vaimat, vilken, sedan det ursprungliga kraftbolaget
måst likvidera, numera övertagits av socknens allmänningsfond. Denna
hade bidragit till kraftstationsföretagets tillkomst genom ett lån å 157,500
kronor, varjämte kommunen och enskilda tecknat aktier i bolaget för närmare
50,000 kronor. Kraftstationen har numera visat sig otillräcklig för
tillgodoseende av samhällets alltmer stegrade behov av elektrisk kraft. Någon
ökning av kraftuttagningen vid stationen i önskvärd utsträckning kan
emellertid icke ske på grund av den ringa vattentillgången.

I syfte att lösa kyrkostadens kraftfråga ävensom tillgodose de övriga större
byarnas länge kända behov av elektrisk kraft har länsstyrelsen i Norrbottens
län framlagt ett förslag i ämnet. Enligt förslaget skulle elektrisk kraft
erhållas från Porjus kraftstation och levereras till kyrkostaden och 24 byar
inom socknen. För att organisera och finansiera elektrifieringsföretaget förutsättes,
att konsumenterna skola sammansluta sig till en ekonomisk förening.
Till denna skulle från allmänningsfonden utan kostnad överlämnas
det nuvarande distributionsnätet i kyrkostaden, varjämte föreningsmedlemmarna
i förhållande till antal tecknade andelar i föreningen skulle utföra
naturaprestationer till vissa värden. Anläggningskostnaderna för företaget
jämte kostnaderna för utredningar och teknisk kontroll hava beräknats till

410,000 kronor, i vilket belopp emellertid ej inräknats värdet av förutnämnda
naturaprestationer, värderade till 180,000 kronor. Förenämnda belopp å

410.000 kronor föreslås skola finansieras på så sätt, att staten bidrager med

185.000 kronor och kommunen med 30,000 kronor och att återstående belopp
upplånas. Till säkerhet för detta lån, som skulle lämnas av allmänningsfonden,
skulle avlämnas av föreningsmedlemmarna tecknade skuldförbindelser.

Vattenfallsstyrelsen, som funnit det framlagda förslaget lämpligt att läggas
till grund för elektrifieringen och de ekonomiska beräkningarna veder -

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

häftiga och betryggande, har tillstyrkt bifall till länsstyrelsens hemställan
om statsbidrag till företaget.

Då elektrifiering av en avlägsen bygd i allmänhet torde äga betydelse för
dess framåtskridande i såväl materiellt som kulturellt hänseende, torde det
föreligga anledning förvänta, att ett genomförande av det nu framlagda elektrifieringsprojektet
beträffande Jokkmokks socken skall bliva ur skilda synpunkter
till avsevärt gagn för den därstädes bosatta befolkningen. De tidigare
med statsbidrag genomförda elektrifieringsföretagen i Norrbottens län,
avseende nordöstra finnbygden och Gällivare socken, hava enligt vad vattenfallsstyrelsen
meddelat slagit väl ut och omfattats med stort intresse av därvarande
befolkning. Med hänsyn till vad sålunda anförts och då det för företagets
genomförande på drägliga ekonomiska villkor för befolkningen inom
Jokkmokks socken torde vara erforderligt, att statsmakterna lämna sin medverkan,
vill jag, i anslutning till statsmakternas tidigare beslut om statsbidrag
till de två förutnämnda, redan genomförda elektrifieringsföretagen, tillstyrka,
att ett statsbidrag å 185,000 kronor utgår till företaget.

Såsom villkor för bidrag till elektrifieringsföretagets genomförande synes
i likhet med vad tidigare skett böra fordras garanti för att företaget från
början blir ekonomiskt säkerställt. Innan någon del av anslagsmedlen utbetalas,
torde det därför böra visas, att vederbörlig distributionsförening bildats
och på föreskrivet sätt registrerats samt att bindande teckning skett för
minst det antal andelar, som planens genomförande förutsätter.

Med hänsyn till att de med genomförandet av ifrågavarande företag förbundna
arbetena i icke obetydlig utsträckning äro av beskaffenhet att lämpligen
böra utföras under en inträffande ekonomisk depression, synes med
bestämmande av tidpunkten för genomförandet av företaget tills vidare böra
anstå i avvaktan å utvecklingen å arbetsmarknaden. Medel för företaget
synas därför böra upptagas å beredskapsstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till elektrifiering av Jokkmokks socken å
beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av ............................ kronor 185,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 31 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39 samt anför
därvid följande.

C. Kyrkliga ändamål.

[1.] a. Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av domkapitelshus
i Växjö. I 1938 års åttonde huvudtitel, punkten 36, har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde
varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1938/39 till Domkapitlen
och stiftsnämnderna: Uppförande av domkapitelshus i Växjö m. m. ett reservationsanslag
av 15,000 kronor.

Jag tillåter mig ånyo anmäla denna anslagsfråga för Kungl. Maj :t. Domkapitlets
expeditionslokaler äro inrymda i biskopsgården Östrabo. Större
delen av domkapitlets arkiv, huvudsakligen äldre handlingar, förvaras i ett
tornrum i Växjö domkyrka. Den övriga delen av arkivet, till stor del bestående
av yngre arkivserier, som användas i det löpande arbetet, förvaras i
nämnda expeditionslokaler.

I skrivelse den 18 maj 1932 gjorde domkapitlet hos Kungl. Maj:t framställning
rörande förvaringen av domkapitlets arkivalier och anförde därvid,
bland annat, följande:

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Vid den 14 juni 1928 av riksarkivet företagen inspektion av domkapitlets
i domkyrkans i Växjö torn inrymda arkiv hade framhållits arkivaliernas
olämpliga förvaringssätt. Risken för eldfara vore synnerligen stor, och lokalerna
vore även oändamålsenliga så till vida, att handlingarna i hög grad
bleve lidande genom temperaturväxlingarna, enär lokalerna icke kunde uppvärmas.
Vid en genom riksarkivet verkställd förnyad inspektion den 21
augusti 1931 hade till fullo bekräftats nödvändigheten av snara åtgärder till
det ovärderliga materialets räddning undan den fara till förstörelse, som dess
sällsynt eldfarliga förvaring innebure. Domkapitlet hade länge haft sin
uppmärksamhet riktad på dessa förhållanden. I Växjö hade uppförts en
nybyggnad för Kronobergs läns lantmäterikontor, och förslag hade framställts
att i denna byggnad tills vidare inrymma domkapitlets arkivhandlingar.
En möjlighet erbjöde sig således att skaffa domkapitlets dyrbara arkivaliesamlingar
en låt vara tillfällig men dock betryggande förvaringsort.
Domkapitlet ville därför hemställa om medgivande att till ett lämpligt arkivrum
i nämnda byggnad överföra och där tills vidare förvara ovannämnda i
domkyrkans torn befintliga arkivalier.

Enligt beslut den 18 november 1932 medgav Kungl. Maj:t, att domkapitlet
finge under vissa av lantmäteristyrelsen angivna förutsättningar till lämpligt
arkivrum i lantmäterikontorets nyuppförda byggnad överföra och där
förvara sina arkivalier.

I skrivelse den 8 februari 1934 hemställde domkapitlet, att Kungl. Majit
måtte av de medel, som anvisats eller kunde komma att av riksdagen anvisas
till s. k. statliga beredskapsarbeten, bevilja domkyrkan, som det enligt
kyrkolagen tillkomme att anskaffa lokal åt domkapitlet men som saknade
medel för ändamålet, ett belopp av 142,000 kronor dels till uppförande av
ett domkapitelshus för domkapitlets och stiftsnämndens arkiv och kansli,
dels ock för renovering av domkapitlets nuvarande sessionsrum jämte en till
stiftsnämnden upplåten annexbyggnad, eller, därest nämnda medel icke vore
härför tillgängliga, hos riksdagen utverka anslag för ändamålet.

I domkapitlets skrivelse anfördes i huvudsak följande:

På grund av Kungl. Maj:ts ovannämnda beslut den 18 november 1932 hade
domkapitlet anmodat arkitekten P. Boberg i Växjö att inkomma med förslag
till ordnande av de lokaler i lantmäterikontorets byggnad till arkiv, som
av vederbörande överlantmätare kunde bliva domkapitlet anvisade. Sedermera
inkom Boberg med ritningar jämte kostnadsförslag till iordningställande
av tvenne rum i nämnda byggnad, av vilka det ena och större skulle erbjuda
disponibelt hyllutrymme av 280 hyllmeter och det mindre 66 hyllmeter
utefter väggarna. Kostnaderna beräknades till cirka 1,150 kronor.

När domkapitlet vid mitten av sommaren 1933 skulle överflytta arkivet
till de nya lokalerna, hade det emellertid visat sig, att lantmäterikontoret icke
kunde upplåta den mindre lokalen, enär kontoret behövde den för eget bruk.
Då därtill komme, att tillträdet till den mindre lokal, som lantmäterikontoret
självt hade behov av, endast kunde ske genom det rum, varest domkapitlet
skulle hava sina arkivalier förvarade, och domkapitlet därför icke skulle hava
någon möjlighet att stänga örn sitt arkiv, hade ett överflyttande av detsamma
icke varit möjligt. Domkapitlet hade därför på nytt ställts inför nödvändigheten
att anskaffa lokaler för sitt arkiv.

Sedan länge hade förefunnits ett behov av att utbyta de av domkapitlets
kansli begagnade rummen i biskopsgården mot andra, rymligare och mera

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

ändamålsenliga. Då nian emellertid ansett behovet att få arkivfrågan löst
vara mera tvingande, hade man lills vidare hordlagt kansliets lokalfråga.

Nu hade emellertid genom tillkomsten av stiftsnämnden denna senare fråga
än mer aktualiserats. Det ökade arbetet, som tillkomsten av stiftsnämndsarhetet
medfört för kansliet, hade nödvändiggjort anställandet av en biträdande
jurist. Dessutom fästes vid stiftsnämnden tvenne jägmästare, som för
sitt arbete behövde icke endast hjälp av skrivbiträden och skogssakkunniga
biträden utan även relativt stora utrymmen för kartritningar o. dyl. För dessa
nya tjänstemän och deras medhjälpare funnes ingen plats i de gamla expeditionslokalerna.

Expeditionslokalerna utgjordes nämligen sedan slutet av 1700-talet av tvenne
rum i biskopshuset å Östrabo. I det inre rummet, vars storlek vore
6.40 X 6.40 meter, hade stiftssekreteraren och amanuensen sina platser. Numera
hade ännu ett arbetsbord där insatts för den biträdande juristen. Väggarna
vöre kantade med skåp och hyllor för olika ändamål. Sålunda funnes
i rummet tvenne kassaskåp, ett för värdehandlingar och kontanter och ett
för borgensförbindelser och kartor, som överlämnats från länsstyrelserna och
domänstyrelsen och vilka rörde de ecklesiastika boställena. Å hyllorna förvarades
bundna serier av kungl, brev, myndigheters brev samt domkapitlets
protokoll och brevböcker för de senaste 20 åren. I brist på utrymme hade
även platserna under bord och på skåp måst tagas i anspråk för förvaring
av handlingar av olika slag. I det yttre rummet, vars storlek vore 6.10 X 6.60
meter, hade kanslibiträdet och expeditionsvakten sina platser. Förutom bord
för dessa funnes här bord för diarierna, samt för maskiner av olika slag såsom
räknemaskiner, dupliceringsmaskin och extra skrivmaskiner. Väggarna
upptoges av större skåp för papper samt hyllor för protokoll och andra
bundna handlingar. Även här hade utrymmen under bord och uppe på
skåpen måst tagas i anspråk för förvaring av papper, kuvert och samlingar
av skolreglementen. I rummet funnes expeditionens enda telefon. På grund
av rummets litenhet och telefonens omedelbara närhet intill skrivmaskinerna
måste arbetet vid dessa upphöra, medan telefonsamtalen påginge, varigenom
övriga tjänstemän under långa perioder hindrades i sitt arbete. Allmänheten
måste tagas emot i stiftssekreterarens rum, vilket — antingen det
gällde ett samtal med denne eller med någon av övriga jurister — omöjliggjorde
eller åtminstone försvårade möjligheten för övriga tjänstemän att
arbeta.

På grund av de trånga lokalerna, där varje bord vore upptaget av tjänstemännen
och där plats icke funnes för ytterligare ett bord måste biskopen vid
sina besök i kansliet beredas tillfällig plats vid någon av tjänstemännens arbetsbord.

Då det icke gått att i domkapitlets expeditionslokaler bereda plats åt stiftsjägmästaren
och hans medhjälpare, hade åt dem förhyrts frenne små rum i
en av flyglarna på Östrabo. Av dessa rum, som saknade värmeledning, användes
ett av stiftsjägmästaren, ett av biträdande stiftsjägmästaren och skrivbiträdet,
samt ett rum till arkiv för en stor mängd kartor och hushållningsplaner,
som rörde de ecklesiastika boställenas skogar. I detta rum förvarades
även jägmästarnas instrument, redskap m. m. Den omständigheten,
att stiftsjägmästarnas expeditionslokaler på så sätt vore skilda från stiftsnämndens
expedition i övrigt, medförde givetvis betydande olägenheter. Således
mäste bland annat en ökning av expensutgifterna därav bliva följden,
då möjligheten för stiftsjägmästaren att utnyttja skrivhjälp och annan maskinell
utrustning å domkapitlets kansli försvårades, varför dubbelanskaffning
av maskiner måste ske. Givetvis försvårade också avståndet mellan ex liihang

till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 273. 7

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

peditionerna det samarbete mellan stiftsnämndens och domkapitlets tjänstemän,
som vore nödvändigt. Då den ifrågavarande flygeln vore helt av trä
och innehölle, förutom stiftsjägmästarens expeditionslokaler, bostadslägenhet
för en familj, måste det i lokalerna förvarade värdefulla material av
kartor och handlingar anses vara utsatt för en risk för eldfara, som icke
vore försvarlig.

Stiftsnämnden komme inom kort att ställas inför betydande svårigheter
att bereda erforderlig arbetsplats åt sin personal.

Domkapitlet hade tillsatt en kommitté, vilken erhållit uppdrag att undersöka
möjligheterna för en snabb lösning av såväl kansliets lokalfråga som
den gamla arkivfrågan; praktiska och ekonomiska skäl syntes nämligen
domkapitlet föreligga för en gemensam och samtidigt lösning av båda frågorna.

Kommittén hade underkastat samtliga tidigare framkomna förslag till
arkivfrågans lösning sin granskning och därvid särskilt prövat förslaget att
omändra en av flyglarna å Östrabo till gemensam lokal för domkapitlets
arkiv och kansli. Det hade emellertid därvid visat sig, att denna byggnad
först efter genomgripande och dyrbara ombyggnadsarbeten skulle kunna göras
användbar för kansliets eller arkivets behov, men däremot icke för bådas.
Vid sådant förhållande hade kommittén, som varit av den bestämda
uppfattningen, att arkiv och kansli måste hållas ihop, funnit sig nödsakad
att lämna förslaget.

Kommittén hade också beaktat förslaget att förlägga arkivet till ett blivande
landsbibliotek i staden. Då det emellertid även i detta fall endast skulle
kunna bliva tal örn ett lösande av arkivfrågan, hade även detta förslag övergivits.

Slutligen hade kommittén även undersökt möjligheten, att i något privathus
i närheten av biskopsgården eller i staden förhyra de erforderliga lokalerna,
men resultatet hade blivit negativt.

På grund därav hade kommittén funnit, att frågan om nya lokaler för domkapitlets
kansli och arkiv endast kunde lösas genom en nybyggnad av ett
domkapitelshus. Efter att hava övervägt olika förslag till placering av en
dylik byggnad, hade kommittén stannat för att föreslå domkapitlet en plats
öster om domkyrkan och mellan denna och det år 1697 uppförda gymnasiehuset,
varest marken ägdes och disponerades av domkyrkan.

Med en sådan placering av byggningen skulle icke blott undvikas kostnad
för anskaffande av tomt, utan domkapitelshuset skulle därigenom erhålla en
belägenhet, som måste anses lämplig med hänsyn till det ändamål, det var
avsett att tjäna. Byggnaden skulle dessutom åt denna del av den domkyrkan
omgivande parken skapa ett betydande skönhetsvärde. Den komme nämligen
att å en tredje sida flankera den öppna plats, som begränsades av domkyrkan
och gymnasiebyggnaden, varigenom där skulle bildas en stilla och
stämningsmättad tempelgård, vars medelpunkt utgjordes av Kjellströms Tegnérstaty
med omkringliggande plantering. På uppdrag av kommittén hade
arkitekten Boberg uppgjort ritningar och kostnadsförslag till ett domkapitelshus
å den omnämnda platsen.

° Enligt kostnadsförslaget skulle totalkostnaden för ett domkapitelshus uppgå
till 137,000 kronor. I detsamma skulle rymmas dels arkivlokaler med
tillhörande forskningsrum, dels sessionsrum för domkapitlet och stiftsnämnden,
dels tjänsterum för biskop, stiftssekreterare, stiftsamanuens, biträdande

Kungl. Maj:ts proposition nr 275-

.jurist, tvenne stiftsjägmästare, skrivbiträden och expeditionsvakt, dels ock
bostadslägenhet för den sistnämnde. Vid framtida behov skulle dessutom
ytterligare utrymme kunna vinnas såväl genom utgrävning av källaren söm
inredande av vindsvåningen. Därjämte skulle hälften av arkivet under lång
tid framåt kunna disponeras för annat än arkivändamål.

I händelse domkapitlet erhölle andra lokaler för sitt kansli, torde sessionsrummet
i biskopshuset, jämte de två till detsamma hörande och till utrymmet
ringa arbetsrummen, tillgodose behovet av en stiftssal att brukas vid
större sammanträden med prästerskapet eller dess delegerade, boställsnämnder
m. fl. Behovet av en dylik sal hade i detta stora stift länge varit kännbart.

Enligt kyrkolagen tillkomme det domkyrkan att anskaffa lokal åt domkapitlet.
Då Växjö domkyrka emellertid saknade medel för uppförande av ett
domkapitelshus, hade kommittén föreslagit, att domkapitlet i egenskap äv
domkyrkostyrelse måtte ingå till Kungl. Majit med en framställning, att
medel måtte anvisas domkapitlet för uppförande av det nödvändiga domkapitelshuset.

Domkapitlet hade tagit under övervägande vad kommittén sålunda föreslagit
och även underkastat de av arkitekten Boberg uppgjorda ritningarna
granskning. Domkapitlet hade därvid i likhet med kommittén funnit, att
de omnämnda lokalfrågorna icke kunde lösas på annat sätt än genom nybyggnad,
och domkapitlet hade även funnit såväl den föreslagna platsen
lämplig som den planerade byggnaden ändamålsenligt inrättad.

Stiftsnämnden i Växjö, som vitsordade det trängande behovet av nya lokaler
för såväl arkiv som kansli åt domkapitlet och stiftsnämnden, tillstyrkte
i utlåtande den 6 februari 1934 ovannämnda framställning. Mot upplåtelse
av domkyrkans jord för den planerade byggnaden hade stiftsnämnden icke
något att erinra.

Riksarkivet anförde i utlåtande den 16 februari 1934 följande:

Domkapitlets arkiv vore för närvarande inhyst i flera spridda förvaringsrum,
som hade det gemensamt att vara synnerligen olämpliga för sitt ändamål,
och riksarkivet hade vid upprepade tillfällen framhållit nödvändigheten
att vidtaga åtgärder för åstadkommande av en bättre vård och en mera betryggande
förvaring av ifrågavarande arkiv. De olika förslag, som dryftats,
hade emellertid visat sig ogenomförbara och vart för sig ej heller fullt tillfredsställande.
Från arkivsynpunkt måste det framkomna projektet te sig
som det i alla avseenden lämpligaste sättet att bringa ur världen en, som det
hittills visat sig, svårlöst fråga, vilken ej tålde längre uppskov. Riksarkivet
tillstyrkte därför på det livligaste bifall till domkapitlets hemställan i vad
anginge planen i det stora hela.

Vad beträffade genomförandet i detalj av det föreslagna byggnadsföretaget
kunde ett och annat bliva föremål för olika meningar. Det kunde sålunda
bliva ett spörsmål, huruvida arkivlokalen borde, såsom föreslagits, ligga utan
omedelbar anslutning till domkapitlets expeditionsrum, varigenom i varje
fall övervakning vid eventuella forskningsbesök försvårades eller erfordrade
särskild personal. Jämväl borde noga prövas, huruvida tillräckliga utrymmen
funnes för framtida arkivaccessioner. Beräkningen av accessionen försvårades
därigenom, att stiftsnämnden tillkommit och finge antagas för den följande
tiden medföra en större tillväxt än den, med vilken man hittills haft
att kalkylera. Särskilt syntes i detta samband böra beaktas behovet av .särskilda
skåp för det kartmaterial rörande de ecklesiastika boställena, vilket

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

domkapitlet numera fått övertaga från länsstyrelserna och domänstyrelsen.
Sådana skåp vore skrymmande, och det kunde tänkas lämpligt att till kartrum
reservera det ena av de innanför den egentliga arkivlokalen liggande
mindre rummen, vilket i förslaget vore betecknat såsom avsett till »förråd
för instrument m. m.».

Riksarkivet förutsatte, att de delar av byggnaden, som sålunda skulle användas
för arkivets behov, försåges med brandsäkra väggar samt upptill och
nedtill armerade trossbottnar, att fönstren försåges med järnluckor och att
likaledes belysningsanordningarna verkställdes så, att de motsvarade moderna
krav på skydd mot eldfara.

Byggnadsstyrelsen anförde i utlåtande den 28 februari 1934, att med hänsyn
till den av domkapitlet framlagda utredningen den lämpligaste lösningen
av ifrågavarande lokalfråga syntes vara, att en för ändamålet särskild nybyggnad
komme till utförande. Mot den föreslagna förläggningen av denna
nybyggnad nordost örn domkyrkan hade styrelsen för sin del icke något att
erinra.

Enligt det framlagda förslaget skulle domkapitelshuset uppföras i två våningar
jämte souterrängvåning. Till sistnämnda våning skulle förläggas pannrum,
bränslerum, vedbod, tvättstuga, materialkällare och elektrisk central.
Bottenvåningen skulle inrymma arkiv, studierum, förrådsrum för instrument,
kapprum, lunchrum ävensom en vaktmästarbostad om två rum och kök samt
nödiga biutrymmen. Våningen en trappa upp skulle innehålla väntrum, rum
för biskopen, sessionssal, rum för stiftssekreteraren, stiftsjägmästaren, stiftsamanuensen,
en biträdande jurist, biträdande jägmästare samt skrivbiträde,
ävensom skriv- och ritrum samt vaktrum.

Sedan arkitekten Boberg under hand tagit del av vad riksarkivet i sitt
ovannämnda utlåtande den 16 februari 1934 anfört ävensom av vissa av byggnadsstyrelsen
mot förslaget framställda erinringar, hade Boberg till styrelsen
inkommit med ett delvis omarbetat förslag i frågan. För att bereda ytterligare
möjligheter att i framtiden erhålla ökade arkivutrymmen hade arkitekten
Boberg, på förslag av byggnadsstyrelsen, höjt källarvåningen över
den omgivande markens nivå, så att arkiv, örn så framdeles skulle erfordras,
utan allt för stora kostnader där skulle kunna anordnas. Vidare hade,
jämväl på styrelsens initiativ, plandispositionen inom vaktmästarbostaden
förenklats samt en toalett borttagits.

Byggnadsstyrelsen hade för sin del icke något att erinra beträffande det nu
föreliggande, omarbetade förslaget till ifrågavarande byggnad. Enligt styrelsens
mening måste alla skäliga krav på utrymme för framtida arkivaccessioner
anses däri vara tillgodosedda. Vad beträffade riksarkivets erinringar angående
arkivets mindre goda belägenhet ur övervakningssynpunkt, syntes
denna fråga kunna tagas under närmare omprövning vid utarbetandet av
huvudritningar till byggnadsföretaget.

Beträffande de till 140,000 kronor beräknade kostnaderna för domkapitelshuset
hade byggnadsstyrelsen icke något att erinra. Till detta belopp komme
kostnader för hyllinredning i arkivlokalerna, vilka kostnader av arkitekten
Boberg beräknats till 3,000 kronor, beträffande vilket belopp styrelsen
icke heller hade något att erinra.

De till 2,000 kronor beräknade kostnaderna för iordningställande av domkapitlets
nuvarande sessionsrum med tillhörande utrymmen till en stiftssal
föranledde icke någon erinran från byggnadsstyrelsens sida.

På grund av vad byggnadsstyrelsen anfört i anledning av riksarkivets i
dess utlåtande gjorda erinringar i vissa detaljfrågor överlämnade domkapitlet

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

101

den 23 april 1934 ett av arkitekten Boberg uppgjort alternativt förslag till
sådan anordning av rummen, att forskares arkivstudier skulle kunna noggrannare
övervakas.

I anledning av vad i ärendet sålunda förekommit avgåvo riksarkivet och
byggnadsstyrelsen förnyade utlåtanden, respektive den 2 och den 11 maj
1934, vari ämbetsverken förklarade sig icke hava något att erinra mot det
omarbetade förslaget.

Vid ett av riksdagens revisorer under år 1934 företaget besök vid domkapitlet
konstaterades (se 1935 års berättelse angående statsverket, sid. 211),
att tomkamrarna och särskilt det södra tornrummet, där huvudsakligen de
äldsta arkivalierna förvarades, vore mycket olämpliga som förvaringsrum
för arkivalier. Som följd av det otillfredsställande förvaringssättet vore särskilt
de äldre handlingarna delvis förstörda av fukt och mögel samt angripna
av insekter. Risken för arkivaliernas förstöring genom eld i händelse av
brand i kyrkan förefölle synnerligen stor. Den trappa, som ledde till arkivet
vore av trä, och elektriska ledningar hade framdragits genom trappmmmet
och arkivlokalen i södra tornkammaren. Då ifrågavarande handlingar till
stor del vore oersättliga och av stor betydelse för forskningen, särskilt för
bestämmandet och klargörandet av äganderättsförhållanden, syntes det revisorerna
angeläget, att ifrågavarande arkivalier erhölle en mera betryggande
och i övrigt ändamålsenligare förvaringsplats.

I anledning av vad revisorerna anfört avgav domkapitlet utlåtande den
5 januari 1935, varvid domkapitlet, efter att hava sammanfattningsvis berört
vad i ärendet syntes vara av huvudsaklig betydelse, upprepade sin hemställan
om den åtgärd, som kunde finnas påkallad, för anvisande av 142,000
kronor att huvudsakligen användas till tjänstebyggnad för domkapitlets i
Växjö, inklusive stiftsnämndens därstädes, kansli och arkiv.

I skrivelser den 7 oktober 1936 och den 21 september 1937 har domkapitlet
gjort förnyade framställningar i ärendet.

Domkapitlet hade fortfarande att dragas med stora svårigheter särskilt
för vården av sitt arkiv. Skadorna på arkivet ökades år från år, för att icke
säga månad för månad. Jämväl svårigheterna beträffande lokalfrågan för
domkapitlets och stiftsnämndens kanslipersonal gjorde sig alltmer gällande.

Sedan byggnadsstyrelsen anbefallts att inkomma med förnyat utlåtande
rörande de i ärendet verkställda kostnadsberäkningarna, har styrelsen i utlåtande
den 14 december 1937 anfört, att kostnaderna för nytt domkapitelshus
jämte erforderlig arkivinredning ävensom för iordningställande av domkapitlets
nuvarande sessionssal, vilka i februari 1934 beräknats till 145,000
kronor, med hänsyn till numera inträffade stegringar i material- och arbetspriser
torde böra ökas med omkring 21 procent till 175,000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att domkapitlets och stiftsnämn- Departementsdens
i Växjö nuvarande arbetslokaler äro mycket otillfredsställande. Jag har elllen.
själv kunnat konstatera detta vid besök i Växjö, och jag betraktar det såsom
i hög grad önskvärt, att en ändring härutinnan kommer till stånd. Vidare

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

är: det angeläget, att domkapitlets och stiftsnämndens arkivalier bliva förvarade
på ett mera betryggande och ändamålsenligt sätt än hittills kunnat
ske. Det framlagda förslaget örn uppförande av ett nytt domkapitelshus innebär
en tillfredsställande lösning av såväl arkivfrågan som frågan örn lokaler
för domkapitlets och stiftsnämndens kansli.

Domkyrkan i Växjö är uppenbarligen icke i stånd att bestrida kostnaderna
för den ifrågasatta nybyggnaden för domkapitelshuset eller lämna något
bidrag därtill. Vad angår domkyrkans ekonomi, må erinras, att 1936 års
riksdag medgav, att av riksgäldskontorets räkenskaper finge avskrivas statens
fordran å ett budgetåret 1923/24 till Växjö domkyrka utlämnat ränteflått
lån å 20,000 kronor. Beträffande den utredning rörande domkyrkans
ekonomi, som vid detta tillfälle förelåg, må hänvisas till propositionen nr
111/1936.

Jag anser det under sådana omständigheter befogat, att statsmedel tagas
i anspråk för uppförande av det planerade domkapitelshuset. Då emellertid
denna byggnad skall inrymma lokaler också för stiftsnämnden i Växjö,
synes det mig riktigt, att bidrag för nybyggnaden utgår jämväl ur kyrkofonden.

Enligt 6 § lagen örn kyrkofond skola ur denna fond gäldas bland annat
arvoden och ersättningar åt ledamöter i stiftsnämnder samt avlöningar åt
stifts jägmästare och biträden åt dessa ävensom andra omkostnader för stiftsnämndernas
verksamhet. Som bekant äro de löpande utgifterna för domkapifelskanslierna
och för stiftsnämndema till stor del gemensamma. Av
dessa gemensamma kostnader — belöpande på kanslipersonal, expensutgifter
och dylikt — gäldas numera hälften av statsmedel och hälften av
kyrkofonden (jfr propositionen nr 97/1937 och riksdagens skrivelse nr 183/
1937). Däremot gäldas enligt berörda bestämmelser i kyrkofondslagen de
övriga kostnaderna för stiftsnämndema — såsom omförmälda arvoden och
ersättningar åt stiftsnämndsledamöterna och löner åt stiftsjägmästare och
annan skoglig personal — i sin helhet ur kyrkofonden.

Med hänsyn till vad sålunda gäller i fråga örn bestridande av de för domkapitlen
och stiftsnämndema gemensamma kostnaderna, vill jag föreslå, att
dé ifrågakommande byggnadskostnaderna lika fördelas mellan staten och
kyrkofonden.

Kostnaderna för uppförandet av domkapitelshuset, för arkivinredningen
och för iordningställandet av domkapitlets nuvarande sessionssal m. m. hava
av byggnadsstyrelsen beräknats till 175,000 kronor, varav enligt det föregående
omkring 2,000 kronor belöpa på iordningställande av domkapitlets nuvarande
sessionssal med därtill hörande utrymmen till stiftssal. Då medel
icke torde böra i detta sammanhang beräknas för sistberörda ändamål men
ett belopp av 10,000 kronor bör anvisas för konstnärlig utsmyckning av det
nya domkapitelshuset, böra kostnaderna enligt min mening beräknas till
(175,000 — 2,000 + 10,000 =) 183,000 kronor. Av statsmedel böra således

183,000

— 91,500 kronor och av kyrkofonden 91,500 kronor.

anvisas

Kungl. Majlis proposition nr 275.

103

I särskild proposition denna dag föreslår Kungl. Maj:t, att å riksstaten
för budgetåret 1938/39 under åttonde huvudtiteln anvisas ett reservationsanslag
av 15,000 kronor för uppgörande av ritningar, entreprenadhandlingar
och dylikt beträffande ifrågavarande byggnadsföretag. Å beredskapsstaten
för nämnda budgetår torde därför böra upptagas ett anslag av (91,500 —
15,000=) 76,500 kronor.

Kungl. Maj :t torde böra inhämta riksdagens medgivande till att av kyrkofonden
må utgå berörda belopp å 91,500 kronor till uppförande av domkapitelshus
i Växjö. Därest riksdagen lämnar detta medgivande, lärer instundande
kyrkomötes yttrande i ämnet jämväl böra inhämtas.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande
av domkapitelshus i Växjö å beredskapsstat för budgetåret
1938,39 upptaga ett för skott sanslag av .... kronor 76,500;

dels ock medgiva att av kyrkofonden må, under för beredskapsstaten
gällande förutsättningar, till uppförande av domkapitelshus
i Växjö utgå ett belopp av......kronor 91,500.

E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

[2.] a. Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Byggnadsarbeten. I

propositionen nr 103/1938 erinrades, att direktionen för karolinska sjukhuset
hemställt örn anvisande av ett anslag å 50,000 kronor för budgetåret
1938/39 till ersättningsbyggnad för djurstall m. m. vid serafimerlasarettet i
Stockholm. Beträffande den i ämnet verkställda utredningen hänvisas till
omförmälda proposition.

För egen del anförde jag enligt nämnda proposition, att anslag till ifrågavarande
byggnadsarbeten torde böra upptagas å beredskapsstaten för budgetåret
1938/39. I likhet med vad i annat sammanhang föreslagits beträffande
ett antal andra byggnadsföretag borde dock å riksstaten för nämnda
budgetår upptagas anslagsmedel för uppgörande av byggnadsplan!-, entreprenadhandlingar
och dylikt. För detta ändamål syntes ett belopp av 4,000
kronor vara tillräckligt. Härförutom erfordrades ett belopp av 3,000 kronor
till utredningar rörande vissa andra vid lasarettet aktuella byggnadsföretag.
Det syntes lämpligt, att sistnämnda anslagsbelopp sammanfördes med det förutnämnda
å 4,000 kronor till ett särskilt reservationsanslag å 7,000 kronor,
vilket syntes böra anvisas under åttonde huvudtiteln.

På grund härav har Kungl. Majit i omförmälda proposition föreslagit riksdagen
att till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Byggnadsarbeten för
budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 7,000 kronor.

104

Departements•
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Mot de föreliggande beräkningarna rörande kostnaderna för berörda ersättningsbyggnad
för djurstall m. m. har jag intet att erinra. Under åberopande
av vad i omförmälda proposition anförts föreslår jag alltså, att å beredskapsstaten
för budgetåret 1938/39 upptages ett anslag av (50,000 — 4,000
—) 46,000 kronor. Framdeles bör tagas under övervägande, om och i vad
mån Stockholms stad och Stockholms läns landsting böra bidraga till byggnadskostnadema.
Kungl. Maj:t torde, därest förevarande framställning vinner
riksdagens bifall, böra uppdraga åt karolinska sjukhusets direktion att
verkställa utredning i ämnet och framlägga det förslag, vartill utredningen
kan giva anledning

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Byggnadsarbeten
å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett
förskottsanslag av ...................... kronor 46,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

Kungl. Majlis proposition nr 275.

105

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 31 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler
härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å beredskapsstaten för budgetåret 1938/
39 samt anför därvid följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar
m. m.

[1.] a. Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten och vissa andra en gångskostnader.

I det av 1932 års riksdag godkända byggnadsprogrammet
för lantbrukshögskolan — sådant sagda program ter sig efter de jämkningar.
i detsamma som beslutats av 1933, 1934, 1935 och 1936 års riksdagar
— har beräknats, att byggnad för exteriörlära samt assistentbostäder skulle
uppföras under budgetåret 1937/38. 1937 års riksdag (se IX. H. T. p. 33;
R. skr. nr 9) anvisade för budgetåret 1937/38 ett i eservationsanslag å 122,000
kronor för ändamålet avsett för uppförande dels av nyssnämnda byggnader
till en beräknad kostnad av (39,000 + 15,000=) 54,000 kronor, dels ock
av ekonomibyggnad och varmväxthus för en botanisk-genetisk trädgård till
en beräknad kostnad av 68,000 kronor. Kostnaderna för anläggandet av
en botanisk-genetisk trädgård ha beräknats till sammanlagt (68,000 +
37,850=) 105,850 kronor.

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

I skrivelse den 30 augusti 1937 har byggnadsstyrelsen anmält, att kostnaderna
för uppförande av byggnaden för exteriörlära och av assistentbostäder
på grund av stegrade material- och arbetspriser ökats med respektive

11.000 och 6,000 kronor, att det med avseende å nämnda byggnader visat
sig behövligt vidtaga vissa utvidgningar av det ursprungliga byggnadsprogrammet,
att nämnda utvidgning av byggnadsprogrammet medfört ytterligare
kostnader för byggnaderna för exteriörlära jämte snickarverkstad med

25.000 kronor samt för assistentbostäderna med 21,000 kronor, att merkostnaderna
för uppförandet av ekonomibyggnad och varmväxthus för den
botanisk-genetiska trädgården uppgingo till 21,000 kronor, samt att merkostnaderna
för övriga anläggningar vid botanisk-genetiska trädgården uppgingo
till 10,150 kronor.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har i skrivelse den 15 september 1937
hemställt örn anslag till fortsatta byggnadsarbeten m. m. för botanisk-genetisk
trädgård med 37,850 kronor, till bestridande av kostnadsökningar
m. m. avseende denna trädgård med 40,100 kronor, till bestridande av kostnadsökningar
m. m. för administrationsbyggnadens flyglar med 27,000 kronor,
till byggnad för exteriörlära jämte snickarverkstad med 36,000 kronor,
till varm växthus för institutionen för växtodlingslära med 16,300 kronor
samt till tillbyggnad m. m. av försökslada och redskapsbod med 22,300
kronor. Tillhopa utgjorde dessa kostnader 179,550 kronor.

Å tilläggsstaten för budgetåret 1937/38 har upptagits ett anslag för ifrågavarande
ändamål å 11,000 kronor (se prop. nr 8; R. skr. nr 21), avsett
för bestridande av merkostnader för byggnaden för exteriörlära. Därjämte
har Kungl. Majit i proposition den 3 mars 1938, nr 235, angående anslag till
lantbrukshögskolan föreslagit riksdagen anvisa dels 25,000 kronor för anordnande
av snickarverkstad, dels 21,000 kronor avseende kostnadsökning
för ekonomibyggnad och varm växthus vid botanisk-genetiska trädgården,
dels 11,200 kronor för nämnda trädgårds förseende med staket samt för
anläggning av gångar inom trädgården, dels 22,300 kronor för tillbyggnad
m. m. av försökslada och redskapsbod, dels ock 48,700 kronor för anläggande
av vattenledning, eller tillhopa för ifrågavarande ändamål 128,200
kronor.

^e?c4e/«rto Jag vil1 förorda> att a beredskapsstaten upptagas medel dels till merkostnader
för uppförande av assistentbostäder med 27,000 kronor, dels till kostnader
för fortsatta byggnadsarbeten m. m. för botanisk-genetisk trädgård
med 45,800 kronor, dels ock till kostnaderna för uppförande av varmväxthus
för institutionen för växtodlingslära med 16,300 kronor, eller tillhopa
89,100 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten och vissa
andra engångskostnader å beredskapsstat för budgetåret
1938/39 upptaga ett förskottsanslag av .... kronor 89,100.

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

[2.] b. Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet.
I proposition nr 167 till 1936 års riksdag angående försöksverksamhet
på jordbrukets område m. m. beräknades kostnaderna för byggnader,
avseende jordbruks- och liusdjursförsöken samt lantbrukshögskolans
centrala administration, bibliotek m. m. till 1,336,900 kronor. Motsvarande
kostnader för inventarier och utrustning beräknades utgöra 132,500 kronor.
Samtliga nu nämnda kostnader — tillhopa 1,469,400 kronor föreslogos
skola fördelas på tre budgetår, räknat från och med budgetåret 1936/37.
Plan för sådan fördelning fanns intagen i propositionen. Enligt planen skulle
kostnaderna för byggnader och fasta anläggningar fördelas å budgetåren
1936/37, 1937/38 och 1938/39 med respektive 300,000, 600,000 och 436,900
kronor samt kostnaderna för inredning och inventarier å budgetåren 1937/
38 och 1938/39 med respektive 75,000 och 57,500 kronor.

Propositionen nr 167 bifölls i huvudsak av 1936 ars riksdag (jordbr, utsk.
uti. nr 83; R. skr. nr 320), som för budgetåret 1936/37 under nionde huvudtiteln
anvisade ett reservationsanslag av 300,000 kronor till byggnadsarbeten
m. m. för försöksverksamhet vid lantbrukshögskolan.

Vid behandlingen i 1937 års statsverksproposition (IX. H. T. p. 34) av
frågan örn fortsatt medelsanvisning för ifrågavarande byggnadsarbeten
framhöll jag, att det under rådande konjunkturer på arbetsmarknaden syntes
lämpligt, att den statliga byggnadsverksamheten begränsades till arbeten,
som icke utan åsidosättande av viktiga intressen kunde uppskjutas. Efter
övervägande av olika synpunkter ansåg jag mig böra förorda, att medelsanvisningen
till byggnader och fasta anläggningar för försöksverksamheten vid
högskolan för budgetåret 1937/38 begränsades till 400,000 kronor, varvid
något anslag till inredning och inventarier ej skulle bliva erforderligt för
sagda budgetår. På förslag av Kungl. Majit beslöt 1937 års riksdag i enlighet
härmed.

Hittills har således riksdagen för ifrågavarande byggnadsverksamhet anvisat
tillhopa 700,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1937 hemställt om anvisande
för nästa budgetår av ett reservationsanslag å 285,000 kronor till
byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet vid lantbrukshögskolan. Härvid
bär styrelsen anfört i huvudsak följande.

Sedan hösten 1936 hade betydande prisstegringar ägt rum beträffande
byggnadsmaterialier, arbetslöner och ledningsarbeten av olika slag. Sålunda
hade järnpriserna mer än fördubblats, träpriserna ökat med mer än 50
procent, priset å murtegel stegrats med omkring 10 procent och arbetslönerna
i landsorten höjts med omkring 9 procent genom de i juni 1937 träffade
nya avtalen inom byggnadsindustrien. Med hänsyn härtill kunde totalkostnaderna
för ifrågavarande byggnadsarbeten numera överslagsvis beräknas
uppgå till 1,690,000 kronor i stället för tidigare 1,336,900 kronor.
Prisstegringarna kunde sålunda beräknas till i genomsnitt något över 26
procent.

För byggnadsföretaget bade hittills anvisats tillsammans 700,000 kronor,
av vilket belopp ännu intet tagits i anspråk för själva arbetenas utförande.

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Det syntes byggnadsstyrelsen, att under förevarande omständigheter andra
medel för byggnadsföretaget under budgetåret 1938/39 icke behövde anvisas
än ett tilläggsbelopp, motsvarande kostnadsstegringen å de hittills anvisade
anslagen eller (0.26 X 700,000 =) i runt tal 185,000 kronor.

De för inredning och inventarier ursprungligen upptagna kostnaderna,
132,500 kronor, borde med hänsyn till inträffade prisstegringar å snickerioch
inredningsarbeten överslagsvis höjas med omkring 25 procent till 165,000
kronor. Av detta belopp borde för budgetåret 1938/39 lämpligen anvisas

100,000 kronor.

I skrivelse den 15 september 1937 har styrelsen för lantbrukshögskolan
framhållit, att enligt styrelsens mening med uppförande av biblioteksbyggnad
och omändring av administrationsbyggnad — för vilka arbeten i 1936 års
byggnadsplan beräknats en sammanlagd kostnad av 167,000 kronor — kunde
anstå tills vidare. Däremot har styrelsen ansett övriga byggnader enligt
sagda plan böra uppföras under budgetåret 1938/39. Härför skulle erfordras
(1,469,400—700,000—167,000 =) 602,400 kronor, vartill på grund av inträffad
prisstegring på byggnadsmarknaden finge läggas merkostnad å 330,900
kronor. Högskolestyrelsen har därför hemställt om en anslagsanvisning för
nästa budgetår av 933,300 kronor för ifrågavarande ändamål.

Vid anmälan av de ärenden angående verkliga utgifter å tilläggsstaten till
liksstaten för budgetåret 1937/38, som underställts riksdagen genom proposition
den 4 januari 1938, nr 8, anförde jag följande:

»Med hänsyn till rådande materialpriser m. m. torde statens byggnadsverksamhet
i viss mån böra begränsas. Vidkommande här ifrågavarande byggnadsarbeten
synes — i betraktande jämväl av att arbetena ännu ej igångsatts
— någon större olägenhet ej komma att förorsakas, därest den förut godkända
byggnadsplanen Hangas på det sätt, att ytterligare medelsanvisning
för ifrågavarande ändamål ej äger rum å riksstaten för nästa budgetår. Vad
angår de av riksdagen redan anvisade byggnadsämnen å tillhopa 700,000
kronor torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta rörande igångsättande
av de arbeten, som i första hand synas böra komma till utförande.
I detta hänseende hava vid ärendets beredning inom departementet följande
byggnadsarbeten funnits icke kunna anstå ytterligare utan snarast böra färdigställas,
nämligen

	I 1936 års	Av byggnads-
	byggnadsplan	styrelsen upp-
	beräknad	skattad mer-
	kostnad	kostnad
	kronor	kronor
Försöksladugård vid Kungsängen ...		58.000
Assistentbostad vid Kungsängen.....	........... 29 300	7,700
Svinhus vid Bäcklösa ........		15.000
	Summa 276,300	80,700.

Till täckande av merkostnaderna för förenämnda arbeten, som sålunda skulle
komma att utföras under innevarande budgetår, torde å tilläggsstaten böra
anvisas ett belopp av 80,700 kronor.

För att medel för ifrågavarande ändamål skola finnas tillgängliga i tillräcklig
omfattning under nästa budgetår, därest försämrade konjunkturer

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 75.

109

skulle inträffa, ämnar jag framdeles föreslå Kungl. Maj:t, att ett belopp av
[602,400 + (330,900 — 80,700 =) 250,200 =] 852,600 kronor uppföres å den
anslagsplan, för vilken chefen för finansdepartementet redogjort i finansplanen.
»

På förslag av Kungl. Maj:t har årets riksdag å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1937/38 anvisat ett reservationsanslag av 80,700 kronor.

I anslutning till det anförda förordar jag, att å beredskapsstaten för nästa Departementsbudgetår
måtte uppföras ett anslag av 852,600 kronor. Jag hemställer alltså, <**!&*.
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lantbruks högskolan: Byggnadsarbeten m. m. för
försöksverksamhet å beredskapsstat för budgetåret 1938/39
upptaga ett förskottsanslag av............ kronor 852,600.

[3.] c. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Byggnadsarbeten.
I skrivelse den 8 januari 1937 har styrelsen för Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitut hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen bevilja ett anslag av 41,300 kronor för uppförande vid institutet
av en gymnastikbyggnad med därtill ansluten badinrättning i enlighet
med ett av arkitekten G. Beijer upprättat förslag. Häröver hava infordrade
utlåtanden avgivits den 19 januari 1937 av lantbruksstyrelsen och den 16
februari 1937 av byggnadsstyrelsen, som därvid överlämnat en promemoria
från skolöverstyrelsens förste gymnastikkonsulent. Till motivering av sin
framställning har anstaltsstyrelsen anfört bland annat följande.

Avsaknaden vid institutet av en samlingssal, som ägde den storlek, att erforderligt
utrymme stöde till förfogande vid kursavslutningar och andra
tillfällen, då det vore önskvärt att samla alla eleverna i institutets olika kurser
— totala antalet elever utgjorde cirka 150 — jämte den stora lärarepersonalen,
vore mycket kännbar. Det lokalutrymme, som för närvarande funnes,
möjliggjorde ej att samla mer än högst etthundra personer och salen
vore då till trängsel fylld. Även vid tillfällen, och de vore talrika, då lantbruksklubbar
och andra slag av sammanslutningar förläde sina sammankomster
till Alnarp eller då skolor av olika slag eller större studiesällskap
besökte institutet, vore frånvaron av en tillräckligt rymlig samlingslokal
ytterst ofördelaktig och detta alldeles särskilt vid ogynnsamt väder.

En annan stor brist vore, att någon gymnastiksal ej funnes vid institutet.
Eleverna i de högre kurserna med varaktighet från ett till tre år sysslade så
gott som uteslutande med teoretiska studier, varför möjlighet till kroppsövningars
bedrivande för dessa, särskilt under vinterhalvåret, vore synnerligen
behövlig och önskvärd. Vid åtskilliga undervisningsanstalter med betydligt
färre antal elever än vid Alnarpsinstitutet funnes gymnastiksalar.

Ett tredje behov vid institutet, vars fyllande vore alldeles oavvisligt, vore
en badinrättning. Hittills hade två små badrum, inrymda i den trånga mejeribyggnaden,
med plats för ett badkar i vartdera rummet funnits. Dessa
två badkar hade självfallet ej på långt när räckt till för de cirka 200 personer
(elever och familjemedlemmar), som de skolat betjäna. Med det nuvarande
mejeriets förestående ombyggnad till undervisningslokaler, sedan den nya

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

mejeribyggnaden vöre uppförd, måste de i detta inrymda båda omoderna och
bristfälliga badrummen slopas för att erforderligt utrymme skulle vinnas för
de blivande undervisningslokalerna. En badinrättning måste sålunda iordningställas
på ena eller andra sättet.

Institutsstyrelsen ansåge den lämpligaste utvägen att avhjälpa de ovan
påvisade bristerna i fråga om samlingssal, gymnastiksal och badinrättning
vara att uppföra en byggnad, i vilken samtliga de tre utrymmesbehoven tillgodosåges.
Styrelsen hade därför uppdragit åt arkitekten G. Beijer, Alnarp,
att uppgöra ett förslag till en dylik byggnad.

En i anslutning till det uppgjorda förslaget till byggnadsplan för gymnastiklokal
och badinrättning av byggnadsingenjören A. Nilsson, Åkarp, verkställd
kostnadsberäkning visade en slutsumma av 70,800 kronor. Kostnaden
för gymnastiklokalens utrustning med erforderliga redskap och annan attiralj
samt stolar vid lokalens användning som samlingslokal uppskattades till

7,000 kronor. Den sammanlagda kostnaden beräknades sålunda uppgå till
77,800 kronor.

Institutsstyrelsen förfogade över en för flera år sedan genom insamling
bland forna elever och vänner till institutet åstadkommen gymnastikbyggnadsfond,
vars kapital den 31/i2 1936 uppgått till 36,500 kronor. Detta belopp
ansåge styrelsen lämpligen kunna användas för ifrågavarande ändamål.
Det vore styrelsens förhoppning, att det resterande beloppet 41,300
kronor skulle genom statsmakternas försorg ställas till förfogande.

Lantbruksstyrelsen har tillstyrkt framställningen.

Byggnadsstyrelsen har anfört, bland annat, följande.

Sedan skolöverstyrelsens förste gymnastikkonsulent framställt vissa erinringar
beträffande institutsstyrelsens förslag, hade byggnadsstyrelsen, som
icke heller funnit förslaget tillfredsställande, berett vederbörande tillfälle att
verkställa en omarbetning av förslaget. Därefter hade till byggnadsstyrelsen
den 13 februari 1937 från institutet inkommit ett omarbetat förslag i frågan,
framställt å två i februari 1937 dagtecknade ritningar.

Beträffande det omarbetade förslaget hade förste gymnastikkonsulenten,
enligt vad han under hand meddelat, icke något att i huvudsak erinra. För
sin del finge byggnadsstyrelsen i fråga om detta förslag framhålla, att trappan
från det väl knappt tilltagna kapprummet upp till gymnastik- och samlingssalen
icke vore lämpligt anordnad, i det trappan utmynnade i ett mindre vilplan
i salens ena hörn. Den till salen ledande entrén hade givits samma storlek
och utseende som ingången till avklädningsrummet, men syntes det byggnadsstyrelsen
önskvärt att entrén till salen i stället anordnades såsom huvudingång
till byggnaden och sålunda gjordes betydligt större än vad som föreslagits
samt eventuellt förlädes till byggnadens gavel. Vad beträffade entrén
till omklädningsrummet borde denna lämpligen förflyttas till rummets andra
sida, varigenom vunnes den fördelen att de, som skulle deltaga i gymnastiken
icke behövde för att komma till gymnastiksalen passera förbi ingången, varifrån
givetvis smuts och damm skulle dragas in i salen. Slutligen finge
byggnadsstyrelsen framhålla, att, då enligt förslagen en biografapparat vore
avsedd att anbringas i salen, vid förslagets vidare utarbetande borde beaktas
föreskrifterna i förordningen den 3 juni 1932 med vissa bestämmelser angående
biografer och filmförevisning.

Kostnaderna för genomförandet av det ursprungliga förslaget hade beräknats
till 70,800 kronor, vartill komme kostnader för inventarier å 7,000
kronor eller tillhopa 77,800 kronor. Beträffande nämnda belopp hade byggnadsstyrelsen
icke något att erinra. Det omarbetade förslaget, som icke

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

lil

åtföljts av någon kostnadsberäkning, kunde med stöd av en inom byggnadsstyrelsen
verkställd överslagsberäkning beräknas draga en kostnad av 100,000
kronor, inberäknat ovannämnda belopp å 7,000 kronor för inventarier.
Ehuru det omarbetade förslaget sålunda komme att draga högre kostnader
än det ursprungliga förslaget, ansåge styrelsen dock att det omarbetade förslaget
vore det andra så överlägset att det lämpligen borde läggas till grund
för byggnadens uppförande under förutsättning dock att de av byggnadsstyrelsen
framställda erinringarna beträffande förslaget vederbörligen iakttoges.

I skrivelse den 14 september 1937 har institutsstgrelsen förnyat sin framställning
örn anvisande av medel för uppförande vid institutet av en byggnad
inrymmande samlingssal med enkel gymnastikutrustning och badavdelning.
Styrelsen, som uppskattat behovet av statsmedel för sagda byggnadsarbeten
till 68,500 kronor, har anfört i huvudsak följande.

Det förslag till samlingssal och badanordning, upprättat av arkitekt G.
Beijer, som åtföljde skrivelsen av den 8 januari 1937, hade styrelsen låtit samma
arkitekt omarbeta i syfte att nå viss besparing i byggnadskostnaden genom
att minska takhöjden i samlingssalen. Den samtidigt vidtagna sänkningen
av fönstren gåve åt salen en trevligare karaktär. I badavdelningen
hade den inredning bibehållits, som utformats, sedan skolöverstyrelsens
gymnastikkonsulent gjort vissa anmärkningar mot det först framlagda förslaget.
Den härvid företagna ändringen medförde avsevärda förbättringar
i fråga om badformer och utrustning men ökade samtidigt byggnadskostnaden.

Den kostnadsberäkning, som arkitekten Beijer låtit uppgöra i anslutning
till det förslag till byggnad för samlingssal och badavdelning, som framlagts,
slutade på ett betydligt högre belopp än det först framlagda. Kostnaden
hade stigit från 70,800 kronor till 101,500 kronor (kostnaden för gymnastikutrustning
ej inräknad). Den stegrade kostnaden sammanhängde dels
med badavdelningens utvidgning, dels med de under året av kända anledningar
starkt ökade byggnadskostnaderna. Vidkommande kostnaden för inredning
hade i det föreliggande förslaget räknats med 5,000 kronor mot

7,000 kronor i det tidigare angivna. Beloppet avsåge i första hand anskaffning
av 200 stolar för en kostnad av cirka 2,500 kronor; det resterande beloppet
avsåge anskaffning av enkel gymnastikutrustning.

Beträffande driftkostnaderna för byggnaden i fråga räknade styrelsen
med att en städerska måste anställas för renhållningen samt betjäningen
av badavdelningen. Eldningen utfördes av vid institutet anställd eldare.
Lönen till städerskan borde beräknas till samma belopp per år — 1,000
kronor — som till andra städerskor vid institutet. Bostad till städerskan
funnes redan.

Vidkommande kostnaderna för bränsle, lyse och vatten räknade styrelsen
med ett belopp av cirka 1,000 kronor per år. Kostnaderna för underhåll av
byggnaden och inventarier torde åtminstone till en början ej bliva större
än att de kunde bestridas av de anslag, som institutet uppbure för dylika
ändamål.

Kapitalet å fonden för uppförande av gymnastikhus kunde med tillägg av
räntan för år 1937 beräknas uppgå till omkring 38,000 kronor den 1
januari 1938. Detta belopp ansåge styrelsen lämpligen kunde användas för
ifrågavarande ändamål. Det vore styrelsens förhoppning, att det resterande
beloppet (101,500 — 38,000 + 5,000=) 68,500 kronor skulle genom statsmakternas
försorg stil lias lill förfogande.

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Degartementa- I likhet med institutsstyrelsen anser jag, att institutets behov av samlingslokal
samt gymnastik- och badmöjligheter bör tillgodoses genom uppförande
av den föreslagna byggnaden. Institutsstyrelsens kostnadsberäkning giver
mig icke anledning till erinran. Till kostnadernas bestridande synes staten
i enlighet med styrelsens förslag böra bidraga med 68,500 kronor. Medel
för ändamålet torde böra upptagas å beredskapsstaten.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lantbruks-, mejeri- och trädgdrdsinstitutet vid Alnarp:
Byggnadsarbeten å beredskapsstat för budgetåret 1938/
39 upptaga ett förskottsanslag av ........kronor 68,500.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[4.] a. Bidrag till gödselvårdsanläggningar. Såsom bidrag till gödselvårdsanläggningar
har riksdagen anvisat för vartdera av budgetåren 1933/
34 och 1934/35 under utgifter för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket,
ett reservationsanslag av 700,000 kronor samt för ettvart av budgetåren
1935/36—1937/38 under nionde huvudtiteln reservationsanslag å respektive
350,000, 350,000 och 200,000 kronor. Anslagsanvisningarna hava
gjorts med hänsyn såväl till den betydelse ur jordbrukssynpunkt, som förekomsten
av tidsenliga och ändamålsenliga gödselvårdsanläggningar äger, som
ock till det arbetstillskott, vilket genom anordnandet därav tillskapas.

Närmare föreskrifter rörande ifrågavarande bidragsverksamhet hava meddelats
i kungörelsen den 30 juni 1933 (nr 435) angående statsbidrag till gödselvårdsanläggningar,
vari ändringar vidtagits genom kungörelserna nr 189/
1934, 119/1936 och 567/1937. I fråga om innehållet av nämnda föreskrifter
hänvisas till framställningen i IX. H.T. 1937 sid. 226.

I skrivelse den 31 augusti 1937 har lantbruksstyrelsen hemställt, att till
bidrag till gödselvårdsanläggningar måtte för budgetåret 1938/39 anvisas ett
reservationsanslag av 200,000 kronor. Styrelsen anför bland annat följande.

Under förutsättning att förhållandena å arbetsmarknaden icke utvecklades
i ogynnsam riktning torde ifrågavarande anslag numera icke hava någon
nämnvärd betydelse såsom led i arbetslöshetens bekämpande. Däremot syntes
visst behov av understöd utav förevarande art för förbättrande av gödselvården
vid de mindre jordbruken ännu föreligga. Hushållningssällskapen
hade nämligen i till lantbruksstyrelsen inkomna ansökningar om bidrag
för sagda verksamhet under budgetåret 1937/38 anhållit örn bidrag med i
runt tal 1,350,000 kronor. Lantbruksstyrelsen ansåge därför, att jämväl under
budgetåret 1938/39 medel för ifrågavarande ändamål borde stå till förfogande.
Någon reservation å anslaget kunde icke påräknas.

Årets riksdag har anvisat ett anslag för ändamålet för nästa budgetår av

200,000 kronor.

Kungl. Majds proposition nr 275.

113

Med hänsyn till ifrågavarande anslags betydelse för främjande av en ra- Departement*-lionell gödselvård och då anläggandet av gödselstäder torde erbjuda ett vär- chelcvdefullt
arbetstillskott för vissa kategorier av landsbygdens befolkning, vill
jag förorda, att å beredskapsstat för nästa budgetår uppföres ett belopp av

500,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till gödselvårdsanläggningar å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av ........................ kronor 500,000.

[5.] b. Bidrag till ladugårdsförbättringar. För budgetåret 1936/37 anvisades
till bidrag till ladugårdsförbättringar inom vissa delar av Västerbottens
län ett reservationsanslag av 100,000 kronor, att disponeras av Västerbottens
läns hushållningssällskap, som skulle äga meddela närmare bestämmelser
rörande bidragsverksamlieten. För innevarande budgetår är till ladugårdsförbättringar
uppfört ett reservationsanslag av 250,000 kronor. Den
9 juli 1937 har Kungl. Majit av sistnämnda anslag tilldelat Norrbottens läns,

Göteborgs och Bohus läns samt Hallands läns hushållningssällskap statsbidrag
med respektive 80,000, 50,000 och 30,000 kronor att av sällskapens
förvaltningsutskott användas till bidrag till ladugårdsförbättringar inom
sådan del av sällskapens områden, där behovet av dylika förbättringar är
särskilt trängande samt bidrag till deras utförande finnes påkallat med
hänsyn till rådande arbetslöshet eller till bristande tillgång på lämpligt virke,
långa avstånd och dåliga kommunikationer. I samband härmed lia jämväl
meddelats särskilda föreskrifter beträffande användningen av statsbidraget.

I skrivelse den 10 september 1937 har Norrbottens läns hushållningssällskap
hemställt, att sällskapet för budgetåret 1938/39 måtte beviljas ett anslag
av 150,000 kronor till ladugårdsförbättringar i länets övre skogsbygder.
Härvid har erinrats örn att sällskapet i sin framställning om anslag
(med 200,000 kronor) för innevarande budgetår till dylika förbättringar åberopat
en av sällskapet under 1936 verkställd undersökning avseende ladugårdarnas
beskaffenhet i nämnda bygder, vilken undersökning givit vid handen,
att för avhjälpande av de svåraste bristerna inom länets lappmarkssocknar
samt socknarna Korpilombolo, Tärendö, Pajala och Junosuando
erfordrades ett belopp av 442,799 kronor. Sällskapet har nu framhållit, att
sagda belopp med hänsyn till de efter undersökningens verkställande stegrade
priserna å byggnadsmaterial borde höjas lill 516,652 kronor.

Statens egnahemsstyrelse har i infordrat utlåtande den 27 september 1937
tillstyrkt den begärda medelsanvisningen.

Sedermera har Västerbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
i skrivelse den 21 oktober 1937 — varöver statens egnahemsstyrelse
den 13 november 1937 avgivit infordrat utlåtande — hemställt örn statsanslag
med ytterligare 100,000 kronor för beviljande av ladugårdsförbättringsbidrag
inom Västerbottens läns fjällbygder.

Ilihang lill riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 275.

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Egnahemsstyrelsen har tillstyrkt jämväl sistberörda framställning.

I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt 134, har äskats ett
reservationsanslag av 100,000 kronor såsom bidrag till ladugårdsförbättringar.

frepartemerits- Förbättringsarbeten å ladugårdar torde med hänsyn till såväl arbetsmöjehefen.
ijgheter vid arbetenas utförande som ökad avsättning av byggnadsmaterialier
vara väl lämpade att igångsättas under tider av större arbetslöshet. Vid de
mindre jordbruk, där ifrågavarande arbeten komma till utförande, erhålla
även brukarna en välbehövlig ekonomisk lättnad, varjämte större trevnad
herodes dessa brukare i deras dagliga arbete vid jordbrukets skötsel. Det
synes mig befogat, att staten därvid lämnar sitt bistånd genom anvisande
av statsbidrag.

De bidrag till ladugårdsförbättringar, som under de senaste två budgetåren
tilldelats vissa av landets hushållningssällskap, torde ha medfört erfarenheter
rörande verksamhetens administrerande, som böra bli till gagn,
därest ett igångsättande av dylik förbättringsverksamhet i större skala skulle
visa sig önskvärt. Vidare torde den hittills bedrivna förbättringsverksamheten
ha medfört, att de därav berörda hushållningssällskapen ha ett större
antal inneliggande ansökningar, vilka ej kunnat behandlas i brist på medel.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande har jag den 14 januari 1938 tillkallat
tre sakkunniga för att inom jordbruksdepartementet biträda med uppgörande
av förslag till förbättringsarbeten för ladugårdsbyggnader. Dessa
sakkunniga torde, därest ett igångsättande av dylika arbeten i större omfattning
skulle visa sig önskvärt, redan innevarande år kunna avlämna erforderliga
förslag.

Med hänsyn till anförda omständigheter synas mig förutsättningar föreligga
för att snabbt kunna i större skala igångsätta en med statsbidrag understödd
förbättringsverksamhet avseende ladugårdsbyggnader, däri inbegripet
erforderliga vattenledningar. Jag förordar fördenskull, att å beredskapsstaten
för nästa budgetår upptages ett anslag å 5,000,000 kronor för
bidrag till ladugårdsförbättringar.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen,

att till Bidrag till ladugårdsförbättringar å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av ...................... kronor 5,000,000.

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar
m. m.

[6.] a. Jordanskaffningsverksamhct inom Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län. För vartdera av budgetåren 1934/35 och
1935/36 har anvisats ett reservationsanslag av 25,000 kronor till understöd -

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

115

jande av den utav Norrbottens läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd
sedan ett flertal år i egen regi bedrivna jordanskaffningsverksamhet, som i
stor utsträckning utövats och även framgent beräknades komma att utövas i
samarbete med statens arbetslöshetskommission. Anslagen avsågos att användas
såsom bidrag till dels kostnaderna för verksamhetens centrala ledning
och administration, dels ock exploateringskostnader vid Kassa jordförmedlingsföretag
i Pajala socken, Tärendö jordförmedlingsföretag i
Tärendö socken samt Salt- och Fetmyrans jordförmedlingsföretag i Arvidsjaurs
socken.

För budgetåret 1936 37 anvisade 1936 års riksdag (prop. nr 46; R. skr. nr
194) till jordanskaffningsverksamhet inom Västerbottens och Norrbottens
län ett reservationsanslag av 800,000 kronor. Därvid förutsattes, att från
berörda anslag borde i skälig utsträckning utgå medel jämväl till omförmälda
av Norrbottens läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd i egen
regi bedrivna jordanskaffningsverksamhet. Närmare bestämmelser rörande
den av 1936 års riksdag beslutade jordanskaffningsverksamheten hava meddelats
i kungörelsen den 29 maj 1936 (nr 212) angående särskild jordanskaffningsverksamhet
i Västerbottens och Norrbottens län.

För innevarande budgetår har 1937 års riksdag (IX. H. T. p. 129; jordbr.-utsk. uti. nr 1 p. 129; R. skr. nr 9) anvisat ett reservationsanslag av likaledes
800,000 kronor till jordanskaffningsverksamhet inom Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. I enlighet härmed har Kungl.
Majit den 11 juni 1937 utfärdat kungörelse (nr 424) om utsträckt tillämpning
av omförmälda kungörelse nr 212/1936.

Med utlåtande den 27 september 1937 har statens egnahemsstyrelse överlämnat
till Kungl. Majit ställda skrivelser från de båda nordligaste hushållningssällskapens
egnahemsnämnder rörande anslagsbehovet för budgetåret
1938/39.

Västerbottens läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd har för jordanskaffningsverksamheten
inom länet under nästa budgetår beräknat ett belopp
av tillhopa 645,000 kronor, varav 25,000 kronor angivits avse administrationskostnader
och återstoden beräknats för övriga kostnader.

Norrbottens läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd har anhållit, att
ett belopp av 500,000 kronor måtte ställas till nämndens förfogande för bedrivande
inom länet under nästa budgetår av ifrågavarande verksamhet. Av
nämnda belopp avses 39,000 kronor till administrationskostnader och

461,000 kronor till övriga kostnader.

Statens egnahemsstyrelse har ej haft något att erinra mot det för Västerbottens
län beräknade beloppet 645,000 kronor. För Norrbottens läns vidkommande
har egnahemsstyrelsen ansett, att det för administrationskostnader
äskade beloppet kunde minskas med 4,000 kronor till 35,000 kronor. Då
styrelsen i övrigt ej haft något att erinra mot de verkställda anslagsberäkningarna,
skulle alltså för ifrågavarande ändamål erfordras en sammanlagd
medelsanvisning av (645,000 + 496,000=) 1,141,000 kronor.

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Vid anmälan av frågan om medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under
nästa budgetår framhöll jag (se IX. H. T. 1938, p. 143), att med hänsyn
till att byggnadskostnadernas stegring medfört en ej obetydlig fördyring av
fastigheter, som tillkomma under nuvarande förhållanden, tillskapandet av
nya brukningsdelar lämpligen syntes böra ske i något långsammare tempo.
Därtill komme, att inom 1936 års egnahemsutredning påginge undersökningar,
avseende bland annat jordbrukens lämpliga storlek i fråga örn såväl
jord- som skogstillgång. För nästa budgetår syntes ett anslag å 500,000
kronor vara tillräckligt för att tillgodose medelsbehovet för en enligt samma
grunder som hittills inom de fyra nordligaste länen bedriven jordanskaffningsverksamhet.
För att medel skulle finnas tillgängliga i tillräcklig omfattning
under nästa budgetår, därest försämrade konjunkturer skulle inträffa,
förklarade jag mig framdeles vilja föreslå Kungl. Majit, att ett belopp
av 600,000 kronor uppfördes å beredskapsstaten.

I statsverkspropositionen har i anslutning härtill upptagits ett reservationsanslag
för ändamålet å 500,000 kronor. Anslaget har numera beviljats
av riksdagen.

DeVOiden>liS ^ anslutning till vad sålunda anförts i årets statsverksproposition förordar
jag, att å beredskapsstaten för nästa budgetår upptages ett anslag av 600,000
kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Jordanskaffningsverksamhet inom Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett för skott sanslag
av ....................................kronor 600,000.

[7.] Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag. För understödjande
medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av sådana torrläggningsföretag,
vilka avse höjande av alstringsförmågan hos mark med hänsyn
till dess utnyttjande såsom åker eller ständig slåtter- eller betesvall, hava
sedan åtskilliga år tillbaka medel upptagits å riksstaten under titeln statens
avdikningsanslag. Bestämmelser angående villkoren för erhållande av statsbidrag
från anslaget äro meddelade i kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 257)
med däri genom kungörelserna nr 215/1929, 299/1933 och 570/1937 gjorda
ändringar.

Riksdagen plägar årligen dels bestämma det belopp, intill vilket statsbidrag
ur anslaget må av Kungl. Majit för det nästkommande budgetåret beviljas,
dels ock anvisa visst anslagsbelopp för finansieringen av erforderliga utbetalningar
av bidrag. Av följande tabell framgå för ett vart av budgetåren 1930/
31—1937/38 den bestämda bidragssumman och de anvisade anslagsbeloppen: -

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

117

Budgetår

1930/31

1931/32

1932/33

1933/34

1934/35

1935/36

1936/37

1937/38

Av riksdagen
bestämd
bidragssumma

kronor

4.000. 000

3.300.000

3.000. 000

2.500.000

2.200.000

5.400.000

3.300.000

3.800.000

Anvisat

anslag

kronor

3,800,000

3.800.000
3,000,000

2.500.000

3.000. 000

3.700.000
3,700,000

4.000. 000

I skrivelse den 31 augusti 1937 har lantbruksstyrelsen gjort framställning
om beredande av medel för budgetåret 1938/39 för utlämnande av statsbidrag
från statens avdikningsanslag samt härvid anfört huvudsakligen följande.

Under budgetåret 1936/37 hade beviljats bidrag från ifrågavarande anslag
till 827 företag med tillhopa 3,294,580 kronor. Därutöver hade lantbruksstyrelsen
under sagda budgetår hos Kungl. Majit tillstyrkt statsbidrag till 3
företag med tillhopa 5,180 kronor, rörande vilka företag Kungl. Majit vid
budgetårets utgång ännu icke fattat beslut.

Vid ingången av budgetåret 1937/38 funnes hos lantbruksstyrelsen inneliggande
ansökningar om statsbidrag till 242 torrläggningsföretag, representerande
ett bidragsbelopp av omkring 1,220,000 kronor. Utöver nämnda ansökningar
torde under budgetåret nya ansökningar kunna förväntas inkomma
i ungefärligen samma omfattning som under det sist förflutna budgetåret
eller till ett sammanlagt belopp av omkring 3,800,000 kronor.

För tillgodoseende under löpande budgetår av samtliga såväl föreliggande
som under året motsedda ansökningar skulle sålunda erfordras en bidragstilldelning
av (5,180 + 1,220,000 + 3,800,000=) 5,025,180 kronor eller i runt
tal 5,000,000 kronor. För ändamålet funnes tillgängligt bidrag från statens
avdikningsanslag med 3,800,000 kronor. Av för budgetåret 1937/38 föreliggande
och påräknade ansökningar örn statsbidrag beräknades sålunda ansökningar
å ett belopp av (5,000,000—3,800,000 =) 1,200,000 kronor bliva
överförda till budgetåret 1938/39. Jämväl under sistnämnda budgetår torde
nya ansökningar om statsbidrag kunna förväntas inkomma till ett belopp av
omkring 3,800,000 kronor. För tillgodoseende under budgetåret 1938/39 av
ansökningar örn statsbidrag skulle sålunda erfordras i runt tal (1,200,000 +

3,800,000 =) 5,000,000 kronor.

För undvikande av att, såsom tidigare ofta varit fallet, ansökningarna om
statsbidrag på grund av brist på medel hopades i lantbruksstyrelsen och till
kännbar olägenhet för avdikningsverksamlieten bleve avgjorda först efter ett
eller flera års väntan, syntes det önskvärt, att bidragstilldelningen under budgetåret
1938/39 kunde uppgå till av lantbruksstyrelsen beräknat belopp,
5,000,000 kronor.

I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt 148, har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att dels medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret
1938/39 bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa
högst 1,200,000 kronor, dels ock anvisa ett förslagsanslag för ändamålet å

2,700,000 kronor.

Enligt vunna erfarenheter lia avdikningsföretag visat sig vara i syssel- liepartementssättningsbänseende
lämpliga arbeten vid kris å arbetsmarknaden. Kungl. chelen■

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Majit torde därför bemyndigas att, därest försämrade konjunkturer skulle
inträda under nästa budgetår, bevilja statsbidrag till avdikningsföretag å högst

3,800,000 kronor utöver det belopp, som äskats i statsverkspropositionen. Bidragsbeloppen
torde i så fall få avföras å riksstatsanslaget, som är av förslagsanslags
natur.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att Kungl. Majit må, under för beredskapsstaten gällande
förutsättningar, under budgetåret 1938/39 bevilja statsbidrag
från statens avdikningsanslag å högst 3,800,000 kronor utöver
i statsverkspropositionen äskat belopp.

[8.] Grundförbättringar: Bidrag till nyodling, betesförbättring, stenröjning
och jordkörning å ofullständiga jordbruk. Från och med 1927 har
riksdagen varje år anvisat anslag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga
jordbruk. Sedan 1931 har anslaget fått tagas i anspråk jämväl
för stenröjning och sedan 1935 har även bidrag till jordkörning kunnat utgå
från anslaget.

Anslaget, som förut varit av reservationsanslags natur, betecknas från och
med budgetåret 1934/35 såsom förslagsanslag. För ett vart av budgetåren
1935/36 och 1936/37 har anslaget uppförts med 1,500,000 kronor samt för
innevarande budgetår med 1,950,000 kronor.

För 1938 har riksdagen medgivit, att Kungl. Majit må för ifrågavarande
ändamål bevilja statsbidrag med sammanlagt 1,950,000 kronor, varav beräknats
förslagsvis 850,000 kronor till nyodling, 600,000 kronor till betesförbättring,
400,000 kronor till stenröjning och 100,000 kronor till jordkörning.

Gällande bestämmelser angående villkoren för erhållande av ifrågavarande
statsbidrag äro meddelade i kungörelsen den 12 oktober 1934 (nr 498)
angående statsbidrag till jordförbättring å ofullständiga jordbruk med däri
genom kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 571) gjord ändring.

I skrivelse den 31 augusti 1937 har lantbruksstyrelsen rörande anslagsbehovet
för 1939 anfört följande.

De för här berörda ändamål anvisade medlen hade rönt synnerligen stark

efterfrågan,	vilket närmare belystes av	följande tabell.
		Sökta	bidragsb	e 1 o p p
År	Nyodling	Betes- förbättring	Stenröjning	Jordkörning	Summa
	kronor	kronor	kronor	kronor	kronor
1928 ......	.. 1,583,830	290,150	—	—	1,873,980
1929 ......	.. 1,763,240	396,270	_	—	2,159,510
1930 ......	.. 1,462,780	462,020	—	—	1,924,800
1931 ......	.. 1,439,860	578,810	150,320	—	2,168,990
1932 ......	.. 1,486,150	723,930	328.390	—	2,538,470
1933 ......	.. 1,583,520	786,320	416,080	—	2,785,920
1934 ......	.. 1,810,630	1,037,960	592,910	—	3.441,500
1935 ......	.. 1,803,960	1,172,290	596,930	140,800	3,713,980
1936 ......	.. 1,739,000	1,327,570	628.150	114,240	3.808,960
1937 ......	.. 1,595,900	1,125,170	700,360	179,370	3,600,800.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

119

Såsom framginge vid jämförelse mellan av riksdagen anvisade anslag och
av hushållningssällskapen sökta bidrag, hade det hittills endast delvis varit
möjligt att tillgodose de inkomna ansökningarna örn bidrag. Vad beträffade
det för 1938 avsedda anslaget å 1,950,000 kronor kunde förväntas, att
ansökningar örn bidrag inkomme i sådan omfattning, att anslaget skulle visa
sig otillräckligt för deras tillgodoseende. Genom den för sistnämnda år vidtagna
höjningen av anslagsbeloppet med 450,000 kronor hade emellertid
möjliggjorts en i jämförelse med tidigare år något ökad tilldelning av statsbidrag,
eller med omkring 50 procent av de för nämnda år sökta beloppen,
medan ifrågavarande proportion under de närmast föregående åren utgjort
35 å 40 procent.

För 1939 torde någon minskning i ansökningarna om bidrag icke vara att
påräkna, varför anslagsbehovet jämväl för sagda år syntes böra beräknas
till 1,950,000 kronor. Härav torde liksom för 1938 böra avses till nyodling

850.000 kronor, till betesförbättring 600,000 kronor, till stenröjning 400,000
kronor och till jordkörning 100,000 kronor.

I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt 149, har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen dels medgiva, att Kungl. Majit må under 1939 bevilja
statsanslag intill 2,000,000 kronor för utlämnande av statsbidrag till
nyodling, betesförbättring, stenröjning och jordkörning å ofullständiga jordbruk
dels ock anvisa ett förslagsanslag för ändamålet av 2,000,000 kronor.

Av anslaget skulle förslagsvis få användas 850,000 kronor till nyodling,

(500,000 kronor till betesförbättring, 450,000 kronor till stenröjning och

100.000 kronor till jordkörning eller tillhopa 2,000,000 kronor. Förslaget
bar mimel a bifallits av riksdagen.

Därest försämrade konjunkturer skulle inträffa under nästa budgetår, tor- Departement*■
de en ökad tilldelning av statsbidrag för ifrågavarande ändamål vara önsk- c ''en''
värd. De förbättringsarbeten varom här är fråga torde nämligen vara lämpliga
för ett utökande av försörjningsmöjligheterna för de mindre jordbrukarna,
då förvärvsmöjligheter utom de egna fastigheternas gränser endast
mera sparsamt erbjudas.

Jag förordar fördenskull, att riksdagens medgivande inhämtas rörande
beviljande av statsbidrag under nyssnämnda förutsättning till nyodling, betesförbättring,
stenröjning och jordkörning å ofullständiga jordbruk med
sammanlagt högst 1,500,000 kronor utöver det belopp, som riksdagen redan
medgivit för nästa budgetår. Av nämnda belopp å 1,500,000 kronor
torde förslagsvis få användas 625,000 kronor till nyodling, 450,000 kronor
till betesförbättring, 350,000 kronor till stenröjning och 75,000 kronor till
jordkörning. Bidragsbeloppen torde få avföras å riksstatsanslaget.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
1 öreslå riksdagen medgiva,

att Kungl. Majit må, under för beredskapsstaten gällande
förutsättningar, under 1939 bevilja statsanslag intill

1,500,000 kronor utöver det av riksdagen för nämnda år
medgivna beloppet för utlämnande av statsbidrag till nyodling,
betesförbättring, stenröjning och jordkörning å ofullständiga
jordbruk.

120

Kungl. Maj-.ts proposition nr 275.

[9.] b. Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar. I enlighet med
vad särskilda utskottet i sina utlåtanden nr 17 (sid. 137) och nr 22 (sid. 31
föreslagit anvisade 1933 års riksdag, under utgifter för kapitalökning, fonden
för förlag till statsverket, till bidrag till täckdikningar för budgetåret 1933/34
ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor. Avsikten med anslagets anvisande
var, bland annat, att, i den mån så lämpligen kunde ske, genom utförande
av täckdikningsarbeten söka lindra eller motverka arbetslösheten.

Med hänsyn till rådande läge å arbetsmarknaden och behovet av stödåtgärder
för jordbruket hava anslag för ifrågavarande ändamål anvisats jämväl
följande budgetår. Anslaget, som upptagits för budgetåret 1934/35 under
utgifter för kapitalökning samt därefter under nionde huvudtiteln, har utgjort
under ett vart av budgetåren 1934/35 och 1935/36 1,500,000 kronor. För
budgetåren 1936/37 och 1937/38 har anslaget nedsatts till 1,000,000 kronor
respektive 500,000 kronor.

Kungörelse angående statsbidrag till täckdikning har av Kungl. Maj:t utfärdats
den 30 juni 1933 (nr 434). En redogörelse för bestämmelserna i
sagda kungörelse, vilken i visst hänseende ändrats genom kungörelsen nr
572/1937, återfinnes i 1937 års statsverksproposition, nionde huvudtiteln,
punkt 136.

Slutligen må erinras, att vid 1936 års riksdag jordbruksutskottet i sitt avriksdagen
godkända utlåtande nr 1 beträffande förevarande anslag framhållit
såsom eftersträvansvärt, att, för möjliggörande av anslagets fördelning å så
många håll som möjligt, statsbidrag för ändamålet — under beaktande jämväl
av att jordbrukare, som främst äro i behov av hjälp, i första hand tillgodoses
— i största utsträckning lämnas till mindre och medelstora jordbruk.

I skrivelse den 31 augusti 1937 har lantbruksstyrelsen anfört följande örn
anslagsbehovet för ändamålet under budgetåret 1938/39.

Storleken av de för respektive kalenderår till förfogande ställda medlen och
av hushållningssällskapen sökta bidragsbelopp framginge av följande tabell.

År	Av riksdagen anvisade anslag	Av hushållnings-sällskapen sökta bidragsbelopp
	kronor	kronor
1933 ............	.......... 1,000,000	1,500,000
1934 ............	.......... 1,500,000	1,903,000
1935 ............	.......... 1,500,000	2,022,000
1936 ............	.......... 1,000,000	2,557,000
1937 ............	.......... 500,000	1,827,000.
Beträffande det för 1937	sökta bidragsbeloppet	1,827,000 kronor vore att
märka, att ansökningar örn	bidrag till bestridande	av kostnad, som förorsa-

kats av att hushållningssällskapen nödgats för ifrågavarande verksamhet
anställa extra arbetskraft, gjorts endast av två hushållningssällskap med tillhopa
6,000 kronor. Härjämte kunde även framhållas, att omkring 94,000
kronor avsåge bidrag till innehavare av fastighet med åkerareal överstigande
75 hektar, vilka i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts beslut den 25 septem -

121

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

ber 1936 angående fördelning mellan hushållningssällskapen av ytterligare
anslag till täckdikning icke borde komma i fråga till erhållande av statsbidrag,
varom här vore fråga.

Från anslaget för 1937 hade lantbruksstyrelsen hittills hos Kungl. Maj:t
tillstyrkt bidrag åt hushållningssällskapen med sammanlagt 475,000 kronor.
Återstoden av anslaget, 25,000 kronor, hade ansetts böra reserveras till bestridande
av sällskapens kostnader för anställande under året av extra arbe
t skraft

Vad beträffade verkningarna i fråga om arbetslöshetens lindrande av de
för budgetåren 1933/34—1936/37 anvisade anslagen hänvisade lantbruksstyrelsen
till nedanstående tabell, vilken utgjorde en sammanställning av till
lantbruksstyrelsen inkomna, av hushållningssällskapen insamlade uppgifter
från bidragstagarna om antalet dagsverken vid sådana med bidrag från anslaget
understödda företag, som under respektive budgetår blivit slutförda.

Budgetår	Antal täck- diknings- företag		Antal utförda	dagsverken		Av i kol. 4 och 5 redovisade dags-verken har ne-danstående antal j utförts av per- ! söner, som förut varit arbetslösa j
av ägaren och arbets-folk, som ut-gör stadig-varande personal	av hemma-varande barn, som icke hava stadigvarande sysselsättning i hemmet	av särskilt för arbetets utförande lejd arbets-kraft	summa
1	2	3	4	5	6	7
1933/34	1,551	47,178	3,911	131,638	182,727	117,115 i
1934/35	3,314	113,052	10,329	304,741	428,122	251,237
1935/36	4,634	170,359	12,500	394,883	577,742	300,158
1936/37	4,816	164,568	12,794	368,658	546,020	230,327 S
Summa	14,315	495,157	39,534	1,199,920	1,734,611	898,837

Såvitt lantbruksstyrelsen kunnat bedöma det nuvarande läget på arbetsmarknaden,
torde numera knappast finnas anledning att enbart ur synpunkten
av täckdikningsföretagens betydelse för lindrande eller motverkande av rådande
arbetslöshet anvisa statsmedel i särskild ordning till igångsättande
av arbeten av detta slag. Även örn härutinnan en avgjord förändring i
jämförelse med de sistförflutna åren sålunda finge anses hava inträtt, ville
lantbruksstyrelsen emellertid, om också grundförbättringar av detta slag nog
i allmänhet måste anses i och för sig lönande, med hänsyn till täckdikmngtms
stora betydelse, särskilt för de små och medelstora jordbruken, framhålla
önskvärdheten av att ifrågavarande grundförbättringsarbeten tillsvidare mätte
jämväl i fortsättningen verksamt främjas från statens sida. I den mån så
kunde finnas böra ske medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet, torde
jordbruk med åkerareal understigande viss areal, förslagsvis 75 hektar, böra
äga företrädesrätt till bidrag. Det syntes med beaktande härav vara önskvärt,
att jämväl för budgetåret 1938/39 finge anvisas anslag för ändamålet
med samma belopp som för innevarande budgetår eller med 500,000 kronor.

I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt 150, har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen anvisa ett reservationsanslag å 400,000 kronor för
i I rågavarande ändamål.

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departements- Med hänsyn till att täckdikningsarbeten visat sig vara mycket lämpliga
c fen'' för sysselsättning av arbetslösa och då täckdikningen har stor betydelse för
möjliggörandet av en mera ekonomisk odling av värdefullare och mera fordrande
växtslag, vill jag förorda, att å beredskapsstaten för nästa budgetår
upptages ett anslag av 1,000,000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av .............................. kronor 1,000,000.

I. Fiskeriväsendet.

[10.] a. Understöd åt fiskare. 1934 års riksdag (prop. nr 262, R. skr.
nr 342) anvisade för budgetåret 1934/35 ett reservationsanslag å 750,000
kronor till understöd åt fiskare. Vid ärendets behandling framhöll jordbruksutskottet
i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 90, att även örn en
understödsverksamhet i föreslagen form i och för sig vore ägnad att ingiva
allvarliga betänkligheter, torde det dock få anses påkallat att anlita en dylik
anordning av rent tillfällig natur, till dess andra åtgärder för förbättring
av läget hunnit vidtagas. Utskottet tillstyrkte därför, att riksdagen beviljade
det äskade anslaget av 750,000 kronor för beredande av understöd åt
fiskare, men ville framhålla, att detta givetvis vore att betrakta såsom ett
engångsanslag, utgående allenast för budgetåret 1934/35.

Bestämmelser angående anslagets användning hava meddelats i kungörelsen
den 15 juni 1934 (nr 281) angående anslag av statsmedel för beredande
av tillfälligt understöd åt fiskare.

Av anslaget har under budgetåren 1934/35—1936/37 åtgått respektive
241,654, 105,834 och 83,247 kronor. Jämlikt bestämmelserna i kungörelsen
den 14 juni 1928 (nr 209) med vissa bestämmelser angående äldre reservationsanslag
har Kungl. Majit den 30 juni 1937 föreskrivit, att anslaget skulle
stå till förfogande under budgetåret 1937/38 för med anslaget avsedda ändamål,
dock att av behållningen den 30 juni 1937 ett belopp av 202,512 kronor
75 öre nämnda dag skulle omföras till den å riksstaten för budgetåret
1936/37 uppförda inkomsttiteln »E. I anspråk tagna kapitaltillgångar. 1.
Reservationer å anslag för verkliga utgifter». Av den behållning å 116,753
kronor, som salunda star till förfogande för ändamålet under innevarande
budgetår, återstår för närvarande cirka 58,000 kronor.

Departements- Med ifrågavarande understödsverksamhet avsågs att avhjälpa de svårig c

fen- heter vissa fiskare råkat i genom den lågkonjunktur, som rådde vid tiden
för anslagets anvisande. Då verksamheten visat sig vara till stort gagn för
behövande grupper bland fiskarebefolkningen, synes mig önskvärt att me -

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

123

del stå till Kungl. Maj:ts förfogande för ändamålet, därest försämrade konjunkturer,
medförande svårigheter för vissa fiskare att skaffa sig utkomst avyrket,
skulle inträffa. Jag får fördenskull förorda, att å beredskapsstaten
för nästa budgetår upptages ett anslag för ändamålet av 150,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Understöd åt fiskare å beredskapsstat för budgetåret
1938/39 upptaga ett förskottsanslag av kronor 150,000.

J. Skogsväsendet.

[11.] a. Skogsvård m. m.: Statens skogsutdikningsanslag. Till understödjande
medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av torrläggningsföretag,
vilka avse höjande av alstringsförmågan hos mark med hänsyn till
dess utnyttjande för skogsbörd, har riksdagen (se 1927: prop. nr 156; R.
skr. nr 235) under benämning statens skogsutdikningsanslag anvisat reservationsanslag
för ett vart av budgetåren 1927/28—1937/38 med respektive

200.000, 300,000, 500,000, 700,000, 800,000, 1,000,000, 750,000, 750,000,

900.000, 900,000 och 700,000 kronor. Under innevarande budgetår må av anslaget
användas 50,000 kronor för besiktning av vissa äldre dikningsföretag.

För bidrag från ifrågavarande anslag lända till efterrättelse bestämmelserna
i kungörelsen den 27 juni 1927 (nr 270) angående villkoren för statsbidrag
från statens skogsutdikningsanslag med däri genom kungörelserna nr
365/1928, 273/1930, 581/1933 och 422/1937 gjorda ändringar. Vidare har
Kungl. Majit nämnda dag utfärdat cirkulär (nr 273) till samtliga skogsvårdsstyrelser
och skogssällskapet med vissa föreskrifter rörande tillämpningen
av förstberörda kungörelse, vilket cirkulär ändrats i vissa delar genom
cirkulär den 27 juni 1930 (nr 275) och den 30 april 1931 (nr 79).

Vidkommande den med ifrågavarande anslag under 1936 bedrivna verksamheten
torde jag få hänvisa till årets statsverksproposition (IX H.T. p. 186).

I skrivelse den 19 augusti 1937 har centralrådet för skogsvårdsstgrelsernas
förbund gjort framställning om anslag för nästkommande budgetår för ändamålet
med 500,000 kronor. En redogörelse för innehållet i nämnda skrivelse
finnes intagen under förenämnda punkt 186 av nionde huvudtiteln i årets
statsverksproposition. Här må dock erinras om följande.

Centralrådet har uppskattat behovet av anslag till de bidragsberättigade ansökningar,
som förväntas inkomma under tiden 1 augusti 1937 31 decem ber

1938, inklusive förvaltningsbidrag till i runt tal 650,000 kronor. Om
därtill lades dels ett belopp av 80,000 kronor, motsvarande bidragsbehovet
inklusive förvaltningsbidrag för redan inkomna ansökningar, vilka icke

124

Kungl. Majda proposition nr 275.

kunna behandlas töre den 1 juli 1938, dels ock ett belopp av 80,000 kronor,
att som bidrag till besiktningskostnadernas täckande fördelas mellan skogsvårdsstyrelserna
och skogssällskapet enligt grunder, som fastställdes av
Kungl. Maj:t, skulle enligt centralrådets beräkning skogsvårdsstyrelsernas
och skogssällskapets behov av medel för ifrågavarande ändamål under nästa
budgetår kunna uppskattas till (650,000 + 80,000 + 80,000=) 810,000 kronor.
Om härifrån avdrag gjordes för den reservation av 200,000 kronor, som
beräknats skola förefinnas å tidigare för ändamålet anvisade anslag, uppginge
ifrågavarande medelsbehov till 610,000 kronor.

Härvid hade förutsatts, att samtliga föreliggande och till och med år 1938
inkommande ansökningar, vilka kunde väntas fylla förutsättningarna för
bidrags erhållande, skulle bliva tillgodosedda. Under nuvarande förhållanden
med riklig arbetsdräng syntes detta ej vara av behovet påkallat. Fast
mera syntes lämpligt att i viss utsträckning balansera inkommande bidrags -ansökningar och så långt skogsvårdsstyrelsernas ekonomiska resurser det
medgåve även planlagda dikningsföretag för att hava dessa att tillgå vid
sådan förändring av konjunkturläget, att det bleve angeläget att tillskapa
nya arbetstillfällen. Med hänsyn därtill syntes statens skogsutdikningsanslag
för budgetåret 1938/39 kunna uppföras med ett belopp, understigande det
ovan härledda medelsbehovet. Då det emellertid svårligen läte sig göra att
med större säkerhet bedöma konjunkturutvecklingen längre tid i förväg,
kunde det måhända vara lämpligt att icke begränsa anslaget till alltför ringa
belopp.. Centralrådet ville för sin del föreslå, att statens skogsutdikningsanslag
i riksstaten för budgetåret 1938/39 uppfördes med ett belopp av

500,000 kronor, varav 80,000 kronor finge disponeras för bestridande av
kostnader för besiktning av redan utförda dikningsföretag.

Vidare torde jag få erinra att under förenämnda punkt 186 av nionde huvudtiteln
i årets statsverksproposition lämnats en redogörelse för en av södra
lappmarkens ortsförbund av R. L. F. i skrivelse den 13 juni 1937 gjord framställning
i fråga om den statliga bidragsverksamheten m. m. inom lappmarken
till skogsvårdens främjande, över vilken framställning centralrådet för
skogsvårdsstyrelsernas förbund, efter hörande av skogsvårdsstyrelserna i
Västerbottens och Norrbottens län, avgivit utlåtande den 8 september 1937.

Skogsvdrdsstgrelsen i Norrbottens län har i sitt yttrande över framställningen
föreslagit, att vid skogsutdikningsarbeten bidrag måtte, såsom fallet vore
vid bidrag från skogsodlingsanslaget, kunna utgå med upp till 50 procent
av kostnaden.

Centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund har i utlåtandet den 8
september 1937 bland annat framhållit, att centralrådet icke kunnat finna,
att i nuvarande goda konjunkturläge, som i många fall lett till brist på arbetskraft
för jord- och skogsbrukets behov, en lämplig tidpunkt valts för en
höjning av statsbidragen till ifrågavarande skogsvårdsåtgärder. Övervägandet
av sådana åtgärder borde förvisso anstå till tider, då förhållandena på
arbetsmarknaden vore helt annorlunda än de nuvarande.

Vid anmälan av förevarande anslagsfråga i årets statsverksproposition
framhöll jag, att jag ej ansåg lämpligt att under nu rådande förhållanden
höja de procenttal, efter vilka bidrag från statens skogsutdikningsanslag utgå.
Jag anförde vidare:

125

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

»Vad härefter angår medelsbehovet synes detta med hänsyn till nuvarande
förhållanden å arbetsmarknaden för nästa budgetår kunna tillgodoses med
ett belopp av 400,000 kronor. Då centralrådet räknar med en reservation
den 1 juli 1938 å anslaget av 200,000 kronor, torde anslaget för nästa budgetår
böra uppföras med 200,000 kronor. ......

300.000 kronor uppföres å den anslagsplan, för vilken chefen för finansdepartementet
redogjort vid anmälan av finansplanen.»

I årets statsverksproposition har äskats ett reservationsanslag för ändamålet
å 200,000 kronor.

Med hänsyn till den betydelse skogsutdikningsarbeten måste anses äga för Departementsåstadkommande
av en ökad virkesproduktion samt för att bereda ökad sysselsättning
åt skogsarbetare och mindre skogsägare, är det önskvärt att anslag
för ändamålet uppföres å beredskapsstaten för nästa budgetår. Då
ifrågavarande arbeten framförallt torde ha betydelse för beredande av sysselsättning
åt nyssnämnda yrkesgrupper i Norrland samt i Kopparbergs och
Värmlands läns skogsbygder vill jag förorda, att bidragsansökningar från
dessa landsändar stimuleras genom att bidragsprocenten i dessa höjes från
40 till 60. Anslaget synes under denna förutsättning böra upptagas till

600.000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Statens skogsutdikningsanslag å
beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett för skottsanslag
av .............................. kronor 600,000.

[12 ] b. Skogsvård m. m.: Statens skogsodlingsanslag. Till under stödjande

medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av företag, avseende
skogsodling eller annan åtgärd för vinnande av ändamålsenlig skogsproduktion
å vissa marker med otillfredsställande skogsbestånd, har riksdagen
(se 1930: prop. nr 134; R. skr. nr 324) under benämning statens skogsodlingsanslag
för budgetåren 1930/31—1937/38 anvisat reservationsanslag
med respektive 600,000, 400,000, 350,000, 350,000, 500,000, 350,000 och

100,000 kronor.

Bestämmelser örn anslagets användning hava meddelats i kungörelsen den
27 juni 1930 (nr 270) angående villkoren för statsbidrag från statens skogsodlingsanslag
med däri genom kungörelserna nr 582/1933 och 423/1937 gjorda
ändringar. Vidare har Kungl. Majit nämnda dag utfärdat cirkulär (nr
271) till samtliga skogsvårdsstyrelser och skogssällskapet med vissa föreskrifter
rörande tillämpningen av sagda kungörelse, vilket cirkulär ändrats i viss
del genom cirkulär den 30 april 1931 (nr 78).

126

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Rörande den med anslaget under 1936 bedrivna verksamheten torde få
hänvisas till årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt 187.

I skrivelse den 19 augusti 1937 har centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas
förbund hemställt örn anvisande av ett reservationsanslag å 160,000 kronor
för ifrågavarande verksamhet under budgetåret 1938/39. En redogörelse för
innehållet i sagda skrivelse finnes intagen under förenämnda punkt 187. Här
må dock erinras om följande.

Centralrådet har i sin skrivelse av den 19 augusti 1937 föreslagit sådan
ändring i de för bidrag från statens skogsodlings^nslag gällande grunderna.
aR för de i enskild hand varande skogar, varå 1932 års lappmarkslag ägde
tillämpning, bidrag från anslaget måtte medgivas i de fall, där det vore
fråga om återväxtåtgärder, som vore så betungande, att vederbörande skogsvårdsstyrelse
icke funne skäligt ålägga markägaren deras utförande. Medelsbehovet
för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår har av centralrådet
uppskattats till 30,000 kronor.

I avseende å det ordinarie medelsbehovet under ifrågavarande anslag har
centralrådet uppskattat detsamma till i runt tal 370,000 kronor. Centralrådet,
som beräknat reservationen den 1 juli 1938 å anslaget till 240,000
kronor, har sålunda beräknat det totala medelsbehovet under statens skogsodlingsanslag
för nästa budgetår till (30,000 + 370,000 — 240,000 =) 160,000
kronor.

Vid anmälan av förevarande anslagsfråga biträdde jag centralrådets förslag
om viss ändring i de för bidrag från skogsodlingsanslaget gällande
grunderna samt anförde vidare bland annat följande:

»Vad härefter angår frågan om medelsbehovet för nästa budgetår under
förevarande anslag synes detta med hänsyn till nuvarande förhållanden å
arbetsmarknaden kunna tillgodoses med ett belopp av 300,000 kronor, däri
inbegripet det belopp av 30,000 kronor, som centralrådet beräknat skola
åtgå i anledning av det av mig biträdda förslaget om viss ändring av bidragsgrunderna,
avseende i enskild hand varande skogar, som lyda under
1932 års lappmarkslag. Då centralrådet räknar med en reservation den 1
juh 1938 å anslaget av 240,000 kronor, torde anslagsbehovet för nästa budgetår
böra beräknas till 60,000 kronor.

För att medel för ifrågavarande ändamål skola finnas tillgängliga i tillräcklig
omfattning under nästa budgetår, därest försämrade konjunkturer
skulle inträffa, ämnar jag framdeles föreslå Kungl. Majit, att ett belopp
av 100,000 kronor uppföres å den anslagsplan, för vilken chefen för finansdepartementet
redogjort vid anmälan av finansplanen.»

I årets statsverksproposition har upptagits ett reservationsanslag för ändamålet
å 60,000 kronor.

Vepartements- Med hänsyn till den betydelse skogsodlingsarbeten måste anses äga för
chefen, åstadkommande av en ökad virkesproduktion samt för att bereda ökad sysselsättning
åt skogsarbetare och ägare av mindre skogsbruk, synes angeläget
att medel för ändamålet finnas tillgängliga å beredskapsstaten för
. nästa budgetår. Jag förordar, att å sagda stat upptages ett anslag av 200,000
kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

127

Vidare vill jag förorda, att bidragsprocenten vid utlämnande av statsbidrag
till företag i Norrland samt Kopparbergs och Värmlands läns skogsbygder
måtte höjas från 50 till 60.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Statens skogsodlingsanslag å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslcig
av ............................ kronor 100,000.

[13.] c. Skogsvård m. m.: Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas
skogar. För utlämnande av statsbidrag för vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder
å enskildas skogar har riksdagen anvisat för budgetåret 1932/33
under nionde huvudtiteln ett extra reservationsanslag av 2,000,000 kronor
(se prop. nr 29; R. skr. nr 30) och för budgetåren 1933/34 och 1934/35 under
utgifter för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, reservationsanslag
av respektive 5,000,000 och 3,500,000 kronor. Med hänsyn bland
annat till förefintlig reservation har för budgetåren 1935/36—1938/39 ej anvisats
anslag för ändamålet.

Förevarande anslag har avsetts skola samtidigt tjäna två syften, nämligen
beredande av ökade arbetstillfällen inom skogsbruket och främjande
av skogsvården. Senaste bestämmelser örn anslagets användning återfinnas
i kungörelsen den 30 juni 1933 (nr 437) angående statsbidrag till understödjande
av vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar med
däri genom kungörelserna nr 548/1933 och 198/1934 vidtagna ändringar. Vidare
har Kungl. Majit förstnämnda dag utfärdat cirkulär (nr 438) till domänstyrelsen,
samtliga skogsvårdsstyrelser och skogssällskapet med vissa
föreskrifter rörande tillämpningen av sagda kungörelse.

Jämlikt sagda bestämmelser må från anslaget anvisas statsbidrag dels till
skogsutdiknings- och skogsodlingsföretag, dels ock till utförande inom vissa
delar av Norrlandslänen och Kopparbergs län av företag avseende röjningsgallring
i tätväxande, till s. k. stavaskog ej hänförlig ungskog, som
äger dålig skiktningsförmåga och är i behov av utglesning. För att genom
anslaget vinna största möjliga effekt nied avseende å arbetslöshetens lindrande,
har dels bidragsrätten utvidgats till att omfatta aktiebolag, husbehovsskogar
och allmänningsskogar i Västerbottens och Norrbottens län, besparingsskogar
inom Kopparbergs och Gävleborgs län samt häradsallmänningar,
dels ock bidragsvillkoren kompletterats med vissa särskilda föreskrifter.
Sålunda har bland annat stadgats, att statsbidrag allenast må utgå till
företag, vars utförande finnes vara ägnat att lindra eller motverka arbetslöshet
inom orten, samt att företag, som i högre grad än annat tillgodoser
nyss angivna syfte, skall äga företräde till erhållande av statsbidrag.

Då det synes önskvärt, att röjningsgallring i tätväxande, till s. k. stavaskog
ej hänförlig ungskog samt skogsutdiknings- och skogsodlingsföre -

Departemenls chefen.

128

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

ta},'' å enskilda personer och aktiebolag tillhöriga skogar, husbehovsskogar
och allmänningsskogar i Västerbottens och Norrbottens län, besparingsskogar
inom Kopparbergs och Gävleborgs län samt häradsallmänningar kunna komma
till stånd i ökad omfattning, därest försämrade konjunkturer skulle inträffa,
vill jag förorda, att å beredskapsstaten för nästa budgetår upptages
ett anslag för ändamålet å 1,000,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Skogsvård m. m.: Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder
å enskildas skogar å beredskapsstat för budgetåret 1938/39
upptaga ett förskottsanslag av.......... kronor 1,000,000.

[14.] d. Skogsvård m. m.: Väg- och flottlcdsbyggnader å skogar i enskild
ägo. I anledning av väckta motioner anvisade 1933 års riksdag (Särsk,
utsk. uti. nr 17 s. 83; R. skr. nr 356) för budgetåret 1933/34 under utgifter
för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, ett reservationsanslag
av 500,000 kronor att utgå såsom statsbidrag till vissa väg- och flottledsRyggnader
å skogar i enskild ägo. För budgetåret 1934/35 anvisades för
ändamålet ett reservationsanslag av enahanda storlek. På grund av förefintlig
reservation uppfördes däremot icke för budgetåret 1935/36 något anslag
för ändamålet.

En framställning av centralrådet för skogsvårdsstyrelsemas förbund den
19 augusti 1935 om anslag för budgetåret 1936/37 föranledde ej något förslag
från Kungl. Maj:ts sida om anslagsanvisning. I anledning av vid 1936
års riksdag väckta motioner (1:162 och 11:383 likalydande samt 11:271)
hemställde därefter riksdagens jordbruksutskott örn anslagsanvisning för
ändamålet med 250,000 kronor. Denna hemställan bifölls emellertid ej av
riksdagen. För innevarande budgetår har ej heller anvisats något anslag
för ändamålet i fråga.

De med ifrågavarande anslag avsedda arbetena hava ingått som ett led
i åtgärderna till arbetslöshetens motverkande. För anslagets användning
har Kungl. Majit meddelat bestämmelser i kungörelse den 16 september
1933 (nr 549) samt i cirkulär samma dag (nr 550).

Rörande den med tidigare beviljade anslag bedrivna verksamheten torde
få hänvisas till årets statsverksproposition (IX H. T., p. 189).

I skrivelse den 8 september 1937 har centralrådet för skogsvårdsstgrelsernas
förbund gjort framställning om anslag för ifrågavarande ändamål
under budgetåret 1938/39 och därvid anfört bland annat följande.

Med de förhållanden, som för närvarande rådde på arbetsmarknaden,
kunde anvisandet av ett statsanslag för nu ifrågavarande ändamål icke motiveras
av behov att tillskapa arbetstillfällen. Grunden för centralrådets
framställning vore framförallt det trängande behovet för skogsbrukets del
av ett förbättrat och utvecklat vägsystem.

Ytterligare motiv för centralrådets framställning hade givits av 1936 års
utredning angående beredskapsarbeten. I dess den 27 juli 1937 avgivna be -

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

129

tänkande med utredning och förslag rörande beredskapsarbeten (stat. off.
utr. 1937:26) hade nämligen även frågan örn statens understödjande av
byggandet av skogsvägar gjorts till föremål för undersökning. Genom förfrågningar
hos domänstyrelsen, skogsvårdsstyrelserna m. fl. myndigheter
hade utredningen verkställt en inventering av den arbetskvantitet, som kunde
mobiliseras för byggande av skogsvägar under tioårsperioden 1937—1946.

Totalt motsvarade denna mer än 9.5 milj. dagsverken, varav på enskilda
skogar komme nära 7.5 milj. Ifrågavarande arbeten omfattade en våglängd
av 2,311 mil och hade beräknats draga en kostnad av drygt 52 milj. kronor.

Av utredningens utlåtande, vilket centralrådet för sin del kunde vitsorda,
franninge, att återupptagandet av den statliga bidragsverksamheten på ifrågavarande
område borde betraktas som en ändamålsenlig beredskapsåtgärd
för arbetslöshetens motverkande vid en eventuellt inträffad kris.

Enligt centralrådets åsikt borde emellertid även vissa andra förhållanden
beaktas vid bedömande av denna anslagsfråga. Centralrådet förmenade
nämligen, att det icke vore mer än rätt och billigt, att av allmänna medel
finge disponeras vissa belopp för skogsbrukets vägbyggnader.

Vid automobilskattemedlens fördelning utginge enligt nu tillämpade grunder
särskilda belopp till vissa ändamål vid sidan av den egentliga väghållningen.
1 konsekvens därmed torde med skäl kunna ifrågasättas, huruvida
icke även för den för biltrafiken på skogsvägarna inbetalade skatten borde
lämna viss restitution.

Vare sig bidragsverksamheten utövades med restituerade automobilskattemedel
eller särskilt i riksstaten uppfört statsanslag syntes hittills tillämpade
villkor för bidragsverksamheten böra gälla, med den ändring allenast, som
centralrådet i skrivelse den 19 augusti 1935 föreslagit. Beträffande storleken
av de belopp, som för ändamålet kunde anses erforderliga, syntes det
emellertid centralrådet, som örn olika synpunkter borde vara avgörande,
beroende på huruvida restituerade automobilskattemedel eller särskilt statsanslag
ställdes till förfogande. I förra fallet syntes det belopp böra utgå,
som ungefärligen kunde anses motsvara den erlagda skatten, eller, förslagsvis,
minst 500,000 kronor. I det senare däremot torde närmast de av 1936
års’ utredning angående beredskapsarbeten anförda synpunkterna böra vara
vägledande, vid vilkas tillämpning anslaget kunde begränsas till lägst

200,000 kronor.

Årets riksdag har för nästa budgetår anvisat ett reservationsanslag för
ändamålet å 50,000 kronor.

För att medel för ifrågavarande ändamål skola finnas tillgängliga i av Departementsccntralrådet
föreslagen omfattning under nästa budgetår, därest försämrade chefenkonjunkturer
skulle inträffa, förordar jag, att å beredskapsstaten upptages
ett anslag av 150,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

lill Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbgggnader å skogar
i enskild ägo å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upplaga
ett förskottsanslag av .............. kronor 150,000.

Bihang lill riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 275.

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Kungl. Majlis proposition nr 275.

131

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 31 mars 1938.

När varan de:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under
handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39 samt anför därvid
följande.

D. Sjöfart och handel.

[1.] a. Lotsverket: Säkerhctsanstalter för sjöfarten. I skrivelse den
27 augusti 1937 har lotsstyrelsen lämnat en redogörelse för ett antal säkerhetsanstalter
för sjöfarten, vilkas tillgodoseende styrelsen ansett angeläget;
och har styrelsen hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att för
budgetåret 1938/1939 under denna anslagsrubrik anvisa ett reservationsanslag
av 2,070,000 kronor, alternativt 2,064,000 kronor.

Bland de olika ändamål, som avses med lotsstyrelsen framställning, märkas
dels anskaffande av ett nytt tjänstefartyg för nedre norra lotsdistriktet
för en beräknad kostnad av 650,000 kronor dels ock förbättring av fyrbelysningen
i Kalmarsunds djupränna, beträffande vilket arbete lotsverkets kostnader
beräknats till 780,000 kronor, därav för budgetåret 1938/1939 skulle
utgå ett belopp av 380,000 kronor.

Förslaget örn anskaffande av nytt tjänstefartyg för nedre norra lotsdistriktet
motiverar lotsstyrelsen sålunda:

Sedan lotsstyrelsen i skrivelser den 16 november 1934, den 29 augusti 1935
och den 31 augusti 1936 anmält behovet av nytt tjänstefartyg för nedre norra
lotsdistriktet samt hemställt, att medel måtte anvisas för byggande av nytt

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

sådant fartyg, men dessa framställningar icke föranlett någon Kungl. Maj:ts
åtgärd, hade styrelsen i skrivelse den 2 mars 1937 anhållit om bemyndigande
för styrelsen att tillkalla högst fyra personer att såsom sakkunniga biträda
styrelsen vid utredning angående lotsverkets tjänstefartyg, vilken utredning
lotsstyrelsen ansett lämpligen böra verkställas av styrelsen.

Genom beslut den 12 mars 1937 hade Kungl. Majit meddelat lotsstyrelsen
det begärda bemyndigandet, varefter lotsstyrelsen med stöd därav tillkallat
byråchefen å kommerskollegii fartygsinspektionsbyrå kommerserådet K. H.
Sjöholm, lotskaptenen C. F. Halén och direktören i Södra Sveriges Stuvareförbund
sjökaptenen E. Ericsson att såsom sakkunniga biträda styrelsen
vid dess handläggning av sagda ärende.

Lotsstyrelsen hade därefter verkställt berörda utredning, därvid styrelsen
tillika överlagt med samtliga tjänstgörande lotskaptener.

Rörande resultatet av den av styrelsen verkställda utredningen hänvisade
styrelsen till en till styrelsens protokoll för den 13 augusti 1937 antecknad
sammanfattning av utredningen, vilken sammanfattning genom utdrag av
styrelsens nämnda protokoll vore bifogad nu ifrågavarande anslagsskrivelse.

Styrelsen hade undersökt i vilken utsträckning nu befintliga tjänstefartyg
kunde anses användbara för de i distrikten förekommande arbetsuppgifterna.
Styrelsen hade härvid funnit, att tjänstefartygen i övre norra, östra och
västra lotsdistrikten ävensom inspektionsfartyget »Vega» kunde anses tillsvidare
brukbara för nämnda uppgifter, medan däremot tjänstefartygen i
nedre norra och mellersta distrikten icke kunde anses fylla sagda krav och
över huvud vore i sådant skick, att de borde utrangeras. Beträffande tjänstefartyget
i södra distriktet, »Malmö», hade styrelsen funnit, att detta fartyg
icke besutte erforderlig sjövärdighet för att i befintligt skick lämpa sig såsom
tjänstefartyg i ett distrikt med öppen kust. Styrelsen hade i fråga örn detta
fartyg förordat, att ytterligare undersökning företoges för utrönande av örn
genom ombyggnad fartyget kunde givas fullt tillfredsställande stabilitet utan
eftersättande av andra'' krav i fråga om fartygets sjövärdighet. Styrelsen
hade i anslutning härtill funnit sig först efter det sagda undersökning ägt rum
kunna fatta definitiv ståndpunkt till frågan, huru borde förfaras med tjänstefartyget
»Malmö».

Det fartyg, som i första hand borde ersättas, vöre tjänstefartyget »Gävle»
och hade styrelsen i sin förenämnda sammanfattning framlagt förslag i sådant
avseende.

Styrelsen hade därvid övervägt två olika alternativ för ordnandet av tjanstefartygsfrågan.
Enligt det ena skulle anskaffas ett mindre tjänstefartyg,
avsett att fullgöra ungefär samma uppgifter som det nuvarande tjänstefartyget
»Gävle». Därjämte skulle emellertid samtidigt anskaffas ett större arbetsfartyg,
vilket skulle fullgöra de tyngre uppgifterna såväl i nedre norra distriktet
som i angränsande distrikt. Vid ett förnyande av tjänstefartygsbeståndet enligt
detta alternativ skulle framdeles för två till varandra gränsande distrikt
finnas dels ett för båda distrikten gemensamt arbetsfartyg dels ock för vartdera
distriktet ett mindre tjänstefartyg. Enligt det andra alternativet skulle anskaffas
ett större fartyg, vilket kunde fullgöra samtliga i ett distrikt förekommande
arbetsuppgifter och dessutom vid behov biträda jämväl i angränsande
distrikt.

Av den verkställda undersökningen hade framgått, att varken skillnaden
i anskaffningskostnader eller skillnaden i årliga drift-, personal- och underhållskostnader
vore av den storleksordning att den borde få utslagsgivande
betydelse för tjänstefartygsfrågans ordnande enligt det ena eller andra av
förenämnda två alternativ''. Avgörande härför borde vid sadant förhållande
bliva vilket alternativ, som kunde antagas sätta lotsverket i stånd att på bästa

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

133

och mest lämpliga sätt fullgöra de uppgifter, för vilka erfordrades tjänstefartyg.
I sådant hänseende hade styrelsen på närmare angivna skäl ansett, att
för de uppgifter, ett tjänstefartyg i nedre norra distriktet skulle fylla, borde
väljas ett fartyg brukligt för samtliga i distriktet förekommande arbetsuppgifter.

1 fråga örn storleken av ett sådant fartyg hade ansetts, att at detsamma
kunde givas något mindre dimensioner än det till västra lotsdistriktet år 1936
färdigbyggda tjänstef artyget. Längden och bredden hade sålunda minskats
med 3 respektive 0.3 meter eller till 36.3 respektive 8.2 meter. Det hade
vidare ansetts, att fartyget borde byggas med ett större arbets- och transportdäck
föröver, omkring 11 meter långt, och ett mindre däck akteröver, i
huvudsak avsett för transport av materiel, omkring 9 meter långt. Fartygets
maskinstvrka hade, jämfört med maskinstyrkan å tjänstefartyget »Göteborg»,
minskats från 580 till 460 effektiva hästkrafter. Fartyget ansåges vid denna
maskineffekt kunna göra en hastighet av omkring 10 knop och utan satstagning
gå genom 25 emis kärnis.

Ett fartyg av nu angiven storlek och maskinstyrka hade ansetts fylla de
anspråk, som för närvarande borde ställas och, såvitt nu kunde förutses,
kunde antagas komma att inom överskådlig tid ställas å ett lotsverkets tjänstefartyg,
avsett för tjänstgöring i Östersjön och Bottenhavet.

Medan kostnaden för nybyggnad av ett fartyg av tjänstefar tyget »Göteborgs»
storlek och maskinstyrka vid nu rådande prisläge kunde antagas belöpa
sig till omkring 720,000 kronor, beräknade styrelsen att vid nuvarande
prisläge ett fartyg av föreslagen storlek och maskinstyrka samt försett med
viss radioutrustning kunde byggas för en kostnad av 650,000 kronor, däri
jämväl inbegripen kontroll- och besiktningskostnad.

Angående frågan örn förbättring av fyrbelysningen i Kalmarsunds djupränna
anför lotsstyrelsen:

Lotsstyrelsen ansåge sig ånyo böra upptaga sina åren 1935 och 1936 framställda
förslag beträffande denna fråga.

Kalmarsunds djupränna hade en längd av omkring 5,500 meter, ett minsta
vattendjup vid lågvatten av 6 meter (vid medelvatten 6.6 meter) och en minsta
bottenbredd av 80 meter. Förutom de två fyrarna å Grimskär utgjordes
fyrbelysningen vid djuprännan av tio lotsverket tillhöriga lysbojar, varav
den nordligaste utgjordes av en kombinerad lys- och klockboj, samt dessutom
av två Kalmar stad tillhöriga lysbojar vid inseglingsrännan till stadens
hamn. Av lysbojarna hade den första utlagts år 1898, den sista år 1923 och
övriga under åren 1903—1905. Samtliga lysbojar vore numera agalysbojar.
År 1934 hade av Kalmar stad anordnats fyra mindre^ fyrar, varav tre för
elektrisk belysning i Kalmar hamn och en för fotogen å Grimskär, vilka fyrar
hölles tända under den del av året, då lysbojarna vid djuprännan vore
intagna, samt dessutom vid sådana tillfällen, då det eljest kunde anses vara
erforderligt för sjöfarten. Någorlunda tryggad navigering med ledning av
dessa fyrar torde vara möjlig allenast för den med farvattnet förtrogne under
gynnsamma väderleks- oell strömförhållanden.

Fyrbelysningen med lysbojar vid djuprännan vore behäftad med åtskilliga
olägenheter. Sålunda hade lysbojarnas förankringar visat sig ej alltid kunna
motstå ofta förekommande hård ström, varav olyckor kunde föranledas.
Enligt uppgift kunde strömmen uppgå till sju knop. Lysbojarna kunde ej
ligga ute, då rännan vore isbelagd, ty dels förelåge risk, att isen sköte över
dem, varvid fyrlågorna släcktes och lyktorna kunde förstöras, dels kunde
isen föra lysbojarna från deras förankringsplatser. Lysbojarna måste av
denna anledning vara intagna ungefär tre månader årligen, under vilken tid

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 275-

fartyg icke utan risk kunde framföras genom djuprännan. Detta gällde särskilt
under mörker. Även vid dager under isvinter innebure det emellertid
risk att navigera i rännan, enär såväl de vanliga flytande sjömärkena som de
s. k. vinterprickarna, vilka utsattes i stället för lysbojarna, plägade åverkas
av isen, i det de ofta avbrötes eller pressades under isen.

Frågan om ordnande av fyrbelysningen i Kalmarsunds djupränna medelst
fasta fvrar i stället för lysbojar hade vid flera tillfällen varit föremål för
Kungl. Maj:ts eller riksdagens prövning. I skrivelse den 30 september 1920
hade lotsstyrelsen hemställt om erforderliga medel — då beräknade till
1,000,000 kronor — för anläggning av nio fasta fyrar vid rännans kanter i
enlighet med ett år 1917 uppgjort förslag (se bilaga till 1921 års statsverksproposition,
tionde huvudtiteln, sid. 75 och 76). Motioner i förevarande syfte
hade väckts vid riksdagarna åren 1917 (11:269) och 1926 (11:46), varjämte
riksdagens revisorer i sin år 1927 avgivna berättelse (§ 60) ånyo bragt frågan
på tal.^ I skrivelse den 29 augusti 1930 angående anslag till lotsverket för
budgetåret 1931/1932 hade lotsstyrelsen anhållit om anvisande av 14,000 kronor
för verkställande av utredning beträffande förbättring av fyrbelysningen
vid djuprännan. Framställningen hade upprepats påföljande år. Varken den
ena eller andra gången hade emellertid frågan förelagts riksdagen. I motion
vid 1933 års riksdag (II: 513) hade hemställts om anvisande från medel till
motarbetande av arbetslösheten av ett belopp av 775,000 kronor till ordnande
av fyrbelysning medelst fasta fyrar vid djuprännan. Motionen hade icke
föranlett någon riksdagens åtgärd. I särskilda utskottets utlåtande (nr 15)
i anledning av nämnda motion hade anförts bland annat, att någon bottenundersökning
då ännu icke blivit verkställd, vadan de erforderliga kostnaderna
ej med säkerhet kunde beräknas. Vidare borde, enligt vad utskottet
framhöll, genom förhandlingar med Kalmar stad utrönas, huruvida staden
— som måste antagas hava ett betydande intresse av att den föreslagna förbättrade
fyrbelysningen bomme till stånd — vore villig att bidraga till bestridande
av kostnaderna för de förberedande undersökningarna och någon del
av själva byggnadsarbetena.

I skrivelse den 17 juli 1934 hade lotsstyrelsen hemställt, att Kungl. Majit
måtte ställa ett belopp av högst 6,000 kronor till lotsstyrelsen förfogande för
bestridande av kostnader för utförande genom hamndirektionens i Kalmar
försorg av bottenundersökning å vissa platser i Kalmarsund, vilken hemställan
genom Kungl. Maj:ts beslut den 3 augusti 1934 bifölls. Erforderliga bottenundersökningar
blevo sedermera med användande av de sålunda beviljade
medlen under år 1934 verkställda genom Kalmar stads försorg, varvid kostnaderna
för bottenundersökningen för en fyr å Östra omböjningen bestredos
av Kalmar stad.

Lotsstyrelsen ansåge, att betydande fördelar skulle vinnas för sjöfarten genom
lysbojarnas utbyte mot fasta fyrar. Härigenom kunde även under isvintrar
fyrbelysningen hållas i funktion, varjämte fyrarna bomme att tjäna
såsom dagmärken. Fyrarna kunde förses med ledande lysvinklar och medelst
kabelanslutning erhålla elektrisk energi för drift av såväl fyr- som
mistsignalapparater. Slutligen vöre driftsäkerheten större å fyrar än å lysbojar.

Sedan det år 1917 uppgjorda förslaget till fyrbelysningens ordnande medelst
fasta fyrar framlades, hade såväl vattenbyggnads- som fvrtekniken
avsevärt utvecklats. Detta förslag, som upptog nio rännfyrar, varav sex
anordnade såsom mitt emot varandra ställda parfyrar, hade därför gjorts
till föremål för en genomgripande omarbetning, och hade styrelsen därvid
stannat för ett förslag med fem rännfyrar, av vilka tre skulle förläggas vid
rännans östra sida, nämligen vid Krongrundet, Skansgrundet och Östra

Kunni. Maj.ts proposition nr 275.

135

omböjningen. De två övriga rännfyrarna skulle förläggas vid rännans västra
sida, nämligen vid Osvallsgrundet och Huvudet. Det söder om Östra
omböjningen belägna 3.7 metersgrundet Hällen skulle borttagas för att
därigenom underlätta in- och utseglingen till Kalmar.

Genom de förenämnda genom Kalmar stads försorg verkställda bottenundersökningarna
hade utrönts, att den naturliga bottnen å de ifrågasatta
byggnadsplatserna vore fast, varför fyrarna skulle komma att vila på säker
grund. Vattendjupen på samma platser uppginge till sex å sju meter.
Två av fyrarna, nämligen angöringsfyrarna vid rännans norra och södra
inlopp, skulle anordnas med automatisk elektrisk belysning jämte automatisk
agareservbelysning och förses med elektriskt driven membransändare
för mistsignalering. Det måste nämligen anses angeläget, att dessa fyrar
erhölle en starkare ljusstyrka än som kunde erhållas med enkel agabelysning,
varjämte effektiv mistsignalering med hänsyn till de därstädes ofta
dåliga siktförbållandena vöre erforderlig. I samband härmed finge omnämnas,
att under tioårsperioden 1924/1933 mistsignalering verkställts i
medeltal 472 timmar per år eller 5.4 % av årets samtliga timmar å Grimskärs
vid djuprännans södra inlopp belägna fyr. Största frekvensen uppvisade
år 1926 med 677 timmar och den minsta år 1930 med 332 timmar.
Mistsignaleringen skulle skötas vid Kalmar lotsuppassningsstuga, varifrån
för signaleringen erforderliga väderleksobservationer kunde göras. Elektrisk
energi beräknades att levereras från Kalmar stad. De övriga tre rännfyrarna
skulle utgöras av vanliga automatiska agafyrar.

Efter färdigställandet av de fem rännfyrarna skulle nio av Kalmarsundsrännans
nuvarande tolv lysbojar kunna indragas. Tre lysbojstationer skulle
sålunda fortfarande bliva erforderliga, därav en tillhörig Kalmar stad. Vidare
skulle Grönskärs fyr, varest tre ordinarie befattningshavare vore anställda,
genom tillkomsten av de två med kraftiga fyrljus och mistsignalmaskineri
försedda angöringsfyrarna kunna indragas. Härvid finge framhållas,
att därest föreliggande förslag ej skulle komma till utförande och
Grimskärs fyrplats sålunda bibehöllcs, anstalter för förbättring av bostadsförhållandena
därstädes bleve ofrånkomliga. Av fyrplatsens två bostadshus,
varav det ena vore uppfört år 1851 och det andra år 1871, behövde nämligen
det äldre ersättas med ett nytt hus medan det andra fordrade grundlig
reparation.

Med hänsyn till det intresse för förbättrad fyrbelysning i Kalmarsund, som
Kalmar stad måst förväntas äga, hade lotsstyrelsen underhandlat med vederbörande
myndigheter i staden örn dess medverkan vid företagets utförande
och därvid ifrågasatt, att staden skulle bekosta uppförandet av den
föreslagna fyren vid Östra omböjningen och åtaga sig dess framtida underhåll
och drift ävensom ombesörja och bekosta erforderlig muddring vid
grundet Hällen. Fyren ifråga i fullt färdigt skick hade år 1935 av lotsstyrelsen
beräknats draga en kostnad av 100,000 kronor. Kostnaden för
muddringsarbetet hade av stadens hamndirektion då uppgivits till 50,000
kronor. Under förutsättning att ifrågavarande förslag till utbyggnad av
fyrar i Kalmarsund jämväl i övrigt bomme till utförande hade stadsfullmäktige
i Kalmar den 26 augusti 1935 beslutat medverkan från stadens sida
i angiven omfattning, dock att staden vad uppförandet av fyren beträffade
bidroge med högst 100,000 kronor. Samtidigt hade emellertid stadsfullmäktige
uppdragit åt hamndirektionen att göra framställning om statsbidrag till
täckande av så stor elei som möjligt av stadens ifrågavarande kostnader,
sammanlagt beräknade till 150,000 kronor.

De på lotsverket ankommande kostnaderna för utförande av ifrågavarande
förslag hade år 1935 beräknats lill 660,000 kronor. På grund av steg -

136

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

rade materialpriser och arbetslöner för de arbeten och anskaffningar, som
skulle ankomma på lotsverket, beräknades förslagets genomförande numera
draga en kostnad av 780,000 kronor. Den fyranläggning, som enligt tidigare
utfästelse skulle åvila Kalmar stad att anordna och för framtiden
underhålla, beräknades nu draga en kostnad av 115,000 kronor mot tidigare
100,000 kronor. Den för uppförande av Kalmar stad planerade rännfyren
Östra omböjningen skulle bliva en agafyr utan elektrisk apparatur
och kabelanslutning. Härigenom bleve kostnadsökningen för sistnämnda
fyr, procentuellt sett, avsevärt mindre än för de fyrar, vilkas anordnande
skulle ankomma på lotsverket.

Lotsstyrelsen hade hos hamndirektionen i Kalmar anhållit om meddelande,
huruvida Kalmar stad — därest medel ställdes till lotsstyrelsens förfogande
för budgetåren 1938/1939 och 1939/1940 för förbättring av fyrbelysningen
i Kalmarsunds djupränna i enlighet med styrelsens förslag — fortfarande
vore villig att på sin bekostnad låta uppföra rännfyren Östra omböjningen
och påtaga sig dess framtida drift och underhåll samt likaledes
på sin bekostnad verkställa bortmuddringen av grundet Hällen till samma
djup som i djuprännan. Till svar härå hade stadsfullmäktige i Kalmar i
augusti 1937 meddelat, att stadsfullmäktige med godtagande av den beräknade
kostnadsökningen prolongerat sina tidigare beslut i frågan att omfatta
budgetåren 1938/1939 och 1939/1940.

Lotsstyrelsen funne sig böra förorda, att erforderliga medel för bestridande
av på lotsverket ankommande kostnader för förverkligande av det av
styrelsen framlagda förslaget till förbättring av fyrbelysningen i Kalmarsunds
djupränna eller tillhopa 780,000 kronor ställdes till styrelsens förfogande
under de två närmast följande budgetåren, därav 380,000 kronor
under budgetåret 1938 1939 och 400,000 kronor under budgetåret 1939/1940.

Under punkt 45 av tionde huvudtiteln i årets statsverksproposition har
Kungl. Majit i anledning av lotsstyrelsens i förenämnda skrivelse den 27
augusti 1937 gjorda framställning föreslagit riksdagen att — för olika närmare
angivna ändamål, andra än de i det föregående nu omförmälda — till
Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten för budgetåret 1938 1939 anvisa
ett reservationsanslag av 812,000 kronor.

Beträffande lotsstyrelsens framställning, i vad densamma avser beräknande
av medel för anskaffande av ett nytt tjänstefartyg för nedre norra loisdistriktet
och för förbättring av fyrbelysningen i Kalmarsunds djupränna,
anförde jag, på sätt det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 4 januari 1938 utvisar, följande:

Vid anmälan föregående år av frågan om anslag till säkerhetsanstalter för
sjöfarten hade jag framhållit bland annat, att det varit önskvärt, om medel
för förbättring av fyrbelysningen i Kalmarsund då kunnat, i överensstämmelse
med lotsstyrelsens framställning, beredas å budgeten. Då så icke låtit
sig göra hade jag uttalat min förhoppning örn, att utrymme för erforderlig
medelsanvisning för ändamålet skulle finnas å riksslaten för budgetåret 1938/
1939. I anslutning till den uppfattning, för vilken jag sålunda givit uttryck,
tillstyrkte jag, att det föreslagna förbättringsarbetet nu godkändes till utförande
av statsmakterna. Arbetet torde dock icke med nödvändighet behöva
omedelbart sättas i verket utan syntes vara av beskaffenhet att lämpligen
kunna tillsvidare hållas i beredskap i avvaktan på konjunkturutvecklingen.
Med hänsyn härtill torde anslag för ändamålet icke böra nu anvisas under
tionde huvudtiteln,utan torde medel få äskas i särskild ordning å den an -

137

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

slagsplan, för vilken chefen för finansdepartementet redogjort vid anmälan
av finansplanen. Mot lotsstyrelsens kostnadsberäkningar, enligt vilka å statsverket
skulle falla ett belopp av 780,000 kronor, varav 380,000 kronor ansetts
böra anvisas för budgetåret 1938/1939, hade jag ej något att erinra. Jag
förutsatte sålunda, att Kalmar stad dels bekostade uppförandet av den föreslagna
fyren vid östra omböjningen samt åtoge sig dess framtida underhåll
och drift, dels ock ombesörjde och bekostade erforderlig muddring vid
grundet Hällen.

Beträffande framställningen om anvisande av medel för byggande av ett
tjänstefartyg för lotsverket funne jag behovet av ett dylikt nytt fartyg vara
ådagalagt. Även denna anslagsfråga syntes emellertid vara av beskaffenhet
att böra upptagas i den särskilda ordning, varom nyss nämnts. Jag ville
dock redan i detta sammanhang hava uttalat, att jag vad anginge fartygets
storlek och konstruktion biträdde det förslag, varvid losstyrelsen stannat.

Jag hade ej heller funnit anledning till erinran mot lotsstyrelsens beräkning
av kostnaderna för fartygsanskaffningen, sammanlagt 650,000 kronor.

I anslutning till vad jag sålunda vid föredragningen den 4 januari 1938 an - DepartemetUsfört
hemställer jag nu, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen che,en‘

att till Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av .......................... kronor 1,030,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:
Nils Sehlberg.

■

Kungl. Majds proposition nr 275.

139

Bilaga 9.

Utgifter för statens kapitalfonder.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 31 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler förslag örn
anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å beredskapsstaten för
budgetåret 1938/39 samt anför därvid:

Av skäl som jag utvecklat vid anmälan av frågan örn den budgettekniska
utformningen av beredskapsstaten, bör å en sådan stat uppföras jämväl
förskottsanslag för avskrivning av nya kapitalinvesteringar, beräknade efter
samma regler som för riksstatens del.

I anslutning till de principer för avskrivning, varom förslag framlagts
i statsverkspropositionen samt i propositionen nr 199 till årets riksdag, har
inom finansdepartementet verkställts en beräkning av de avskrivningar som
påkallas av de föreslagna kapitalinvesteringarna å beredskapsstaten.

Med avseende å beräkningens detaljer må här endast anföras, att ett anslag
å 1.1 miljon kronor till civiltekniska luftskyddsåtgärder vid statens
kraftanläggningar (upptaget å beredskapsstaten under rubrik Statens affärsverksfonder,
Statens vattenfallsverk) ej ansetts böra för närvarande föranleda,
att särskilt avskrivningsanslag upptages å staten, Ovisshet råder nämligen
örn den fördelning av anslagsmedlen mellan fasta anläggningar, ingående
i det förräntningspliktiga kapitalet, och lösa inventarier, som kan komma
att befinnas lämplig. Avskrivningen regleras under dessa förhållanden
bäst i samband med framläggandet av förslag till tilläggsstat.

Beträffande ett avskrivningsanslag å 5 miljoner kronor, avseende anläggningar
för förbättring av landsbygdens telefonförhållanden, märkes, att anslaget
ej bör belastas, i den mån däremot svarande investeringsanslag användes
för ersättning av utrangerade kapitalobjekt.

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte,
under förutsättning att motsvarande anslag upptages å beredskapsstatens
kapitalbudgetsdel, föreslå riksdagen att

till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga följande förskottsanslag,
nämligen

A. Statens affärsverksfonder.

Kommunikationsdepartementet:

Förbättring av landsbygdens telefonförhållanden
.......................... kronor 5,000,000

Terrassering för utvidgning av spårsystenget
i Boden........................ » 150,000

Förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning
mellan Järna och Katrineholm
.............................. » 1,000,000

Förberedande arbeten för dubbelspårsanläggningar
mellan Laxå och Finnerödja,
Mjölby och Tranås samt Ballings löv

och Hässleholm ................ » 1,800,000

Ny tunnel mellan Tomteboda och Hagalund
.............................. » 750,000

Förberedande arbeten för kurvrätningar.. » 500,000

Försvarsberedskap vid statens järnvägar
................................ » 3,950,000

B. Luftfartsfonden.

Kommunikationsdepartementet:

Stationsbyggnad å Bulltofta flygplats .... » 350,000

Utbyggnad av flygplatser .............. » 5,000,000

C. Statens allmänna fastighetsfond.

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
........................ »

Uppförande av nybyggnad för statens institut
för folkhälsan ................ »

Kommunikationsdepartementet:

Nybyggnad för statens väginstitut ...... »

Nybyggnad för lantmäterikontoret i Öre |

bro .............................. »

■''* Ändringsarbeten inom Västerås slott .... »

1,180,000

350,000

71,500

25.000

93.000

Kungl. Maj:ts proposition nr 275-

141

Nytt landsstatslius i Gävle ............ kronor 157,500

Konstnärlig utsmyckning av nytt lands statslius

i Gävle .................... » 15,000

ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands
län .......................... » 50,000

Ecklesiastikdepartementet:

Till- och ombyggnad av landsarkivet i Göteborg
............................ » 63,000

Uppförande av en magasinsbyggnad för

statens etnografiska museum ........ » 8,000

Uppförande av byggnad för medicinskkemiska
och farmakologiska institutionerna
vid universitetet i Uppsala .... » 25,000

Fullföljande av universitetsbibliotekets i

Uppsala örn- och tillbyggnad m. m. . . » 31,300

Ändrings- och moderniseringsarbeten i

universitetshuset i Uppsala .......... » 60,000

Uppförande av byggnad för meteorologiska
institutionen vid universitetet i

Uppsala ........................... * 33,500

Ombyggnads- och installationsarbeten i
byggnaden för kemiska institutionen vid

universitetet i Uppsala .............. » 91,000

Uppförande av byggnad för fysiska institutionen
vid universitetet i Lund...... » 575,000

Konstnärlig utsmyckning av byggnad för
fysiska institutionen vid universitetet i

Lund ............................. * 20,000

Nybyggnad för de teoretiska institutionerna
m. m. vid karolinska mediko-kirur giska

institutet .................... » 610,000

Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik
m. m. vid tekniska högskolan i

Stockholm ........................ » 460,000

Konstnärlig utsmyckning av nybyggnad
för laboratorier för gjuteriteknik m. m.
vid tekniska högskolan i Stockholm . . » 10,000

Nybyggnad för laboratorium för brobyggnad
och kommunikationsteknik vid tekniska
högskolan i Stockholm ........ » 79,300

Konstnärlig utsmyckning av nybyggnad
för laboratorium för brobyggnad och
kommunikationsteknik vid tekniska
högskolan i Stockholm .............. » 5,000

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Nybyggnad för byggnadsakustiskt laboratorium
vid tekniska högskolan i Stockholm
............................ kronor 45,300

Konstnärlig utsmyckning av nybyggnad
för byggnadsakustiskt laboratorium vid

tekniska högskolan i Stockholm ...... » 2,000

Örn- och påbyggnad av bergsskolans lokaler
vid tekniska högskolan i Stockholm
.............................. » 79,500

Ändringsarbeten i ugnsrummet i tekniska
högskolans i Stockholm kemibyggnad .. » 41,500

Uppförande av byggnad för fackavdelningen
för väg- och vattenbyggnad vid
Chalmers tekniska högskola m. m. . . » 250,000

Ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa folk och

småskoleseminarier.............. » 59,300

Ändringsarbeten m. m. vid vissa småskoleseminarier
........................ » 77,700

J ordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan. . » 175,000

D. Statens utlåningsfonder.

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsförsörjning för

mindre bemedlade, barnrika familjer . . » 875,000

E. Fonden för förlag till statsverket.

Handelsdepartementet:

Sprängningsarbeten m. m. för oljelag ring

.............................. » 2,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

G. MacDowall-Pihlström.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

143

Bilaga 10.

Kapitalinvesteringar.

Socialdepartementet.

Utdrag av protokollet över socialärenden hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä
Stockholms slott den 31 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39 samt anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] a. Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus. Beträffande
statens sinnessjukhus föreligga åtskilliga förslag avseende olika renoveringsoch
tillbyggnadsarbeten. Jag har ansett det väl motiverat att vid beräknandet
av medel å beredskapsstat beakta ett flertal av ifrågavarande byggnadsföretag.
Därjämte har jag, såsom jag i det följande avser att närmare angiva, funnit
vissa hithörande byggnadsföretag, till vilkas utförande medel tidigare eller
för nästkommande budgetår äskats, kunna, därest så skulle erfordras, bedrivas
i påskyndad takt och med hänsyn härtill i nu förevarande sammanhang
beräknat ytterligare medel för desamma.

Ulleråkers sjukhus vid Uppsala.

Sedan Kungl. Majit den 25 juli 1930 bemyndigat medicinalstyrelsen att
verkställa utredning angående renovering av Ulleråkers sjukhus inkom styrelsen
den 12 februari 1935 med förslag i ämnet, avseende en genomgående
renovering av sjukhuset. En redogörelse för ifrågavarande renoverings -

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

förslag, som bland annat skulle medföra en ökning av vårdplatsantalet vid
sjukhuset med 141, återfinnes i propositionen nr 68/1936, å sid. 21—34, vartill
jag hänvisar.

På min anmodan överlämnade medicinalstyrelsen sedennera med skrivelse
den 31 oktober 1935 förslag till en första etapp av renoveringen, avseende
sjukhusets kraftcentral och vattenverk. Kostnaderna för de i detta
förslag ingående arbetena beräknades till 1,088,000 kronor.

I propositionen nr 68 till 1936 års riksdag framlade Kungl. Maj:t därefter
förslag dels om utförande vid sjukhuset såsom en första etapp av de
i medicinalstyrelsens sistnämnda skrivelse innefattade arbetena, dels ock
om uppförande av fem i styrelsens skrivelse den 12 februari 1935 föreslagna
bostadshus för vid sjukhuset anställda skötare, sköterskor och översköterskor,
vilka arbeten funnits vara av beskaffenhet att böra utföras
redan i första etappen. Kungl. Maj:ts förslag, som slutade å en kostnadssumma
av 1,524,000 kronor, därav å bostadshusen belöpte 436,200 kronor,
blev av riksdagen bifallet. Genom brev den 30 juni 1936 och den 30 juni
1937 har Kungl. Majit därefter för utförande av nämnda arbeten ställt till
byggnadsstyrelsens förfogande sammanlagt högst nyss angivna belopp eller
sålunda hela det belopp, vartill kostnaden för arbetena högst beräknats.
Vidare har Kungl. Majit i propositionen nr 176 till innevarande års riksdag
föreslagit riksdagen att för arbetenas slutförande anvisa ett ytterligare belopp
av 471,000 kronor, utgörande i anledning av den allmänna prisstegringen
uppkommen merkostnad för samma arbeten.

I skrivelse den 18 februari 1938 har medicinalstyrelsen gjort framställning
om anvisande av ytterligare medel i syfte att de övriga i styrelsens ursprungliga
förslag den 12 februari 1935 ingående men vid 1936 års riksdag
till utförande då ej föreslagna arbetena nu måtte bringas till verkställighet
såsom en andra etapp i renoveringsarbetena vid sjukhuset.

Styrelsen har därvid till en början erinrat, att sjukhuset vore i största
behov av en ingående renovering jämväl av sjukavdelningarna. Förutsättningarna
för att en sådan skulle kunna genomföras utan allt för ingripande
olägenheter för sjukhusets drift vore emellertid — yttrar styrelsen —
att dessförinnan ytterligare en del nybyggnads- och renoveringsarbeten bleve
slutförda.

Fortsättningsvis anför styrelsen följande.

Till denna andra byggnadsetapp hörde i huvudsak utbyggnad av utvändiga
vatten- och avloppsledningar med reningsverk, framdragande av vissa
elektriska ledningar samt uppförande av ytterligare ekonomi- och bostadsbyggnader.
Sålunda inginge i etappen de arbeten till här angivna kostnader,
som avsåges under följande rubriker i den å sid. 36 i propositionen
nr 68 till 1936 års riksdag återgivna förteckningen, nämligen (kostnaderna
desamma som de i förteckningen upptagna):

Ny läkarbostad ...................................... kronor 107,350

Bageri och tvätt .................................... » 298,700

Gamla snickarverkstaden ............................ » 54,750

Ny snickarverkstad .................................. » 57,900

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

145

Därtill komme delar av vissa under andra rubriker i nämnda förteckning
upptagna arbeten, vilka dels bleve erforderliga för de nyss angivna, dels nu
måste påbörjas för att möjliggöra renoveringsarbetets behöriga genomförande
i sin helhet.

De största av de däri ingående posterna utgjordes av en å 240,000 kronor
för nytt reningsverk för avloppsvatten med intilliggande ledningar och en
å 156,000 kronor för viss elektrisk utrustning.

Genom sammanställning av uppgifter, sorn. lämnats av styrelsens experter
beträffande nu ifrågavarande byggnadsetapp, hade följande översikt över
därmed förenade kostnader, tillsammans 1,072,200 kronor, erhållits. Att
märka vore, att i översikten ingående kostnader för byggnadsarbeten proportionellt
ökats med på ifrågavarande arbeten belöpande andelar i den
post örn 384,000 kronor till kostnaderna för oförutsedda utgifter, ritningar,
administration, kontroll m. m., som i det ursprungliga förslaget beräknats.

		Byggn- kostna- der	Värme o. ventila-tion	Vatten och avlopp inom byggn.	Elektr. arbeten	Ritn. kontroll oförut- sett	Summa	Summa enligt proposi- tionen 68/1936
LIX. Läkarbostad .....		89,000	1 13,000	5,850	3,500	19,650	131,000	107,350
Köksbyggnad.....		—	3,200	850	—	—	4,050	—
XIX. Bageri och tvätt .		150,000	106,500	13,200	29,000	21,300	320,000	298,700
XX. Gamla snickarverksta-
den...........		39,000	9,300	5,050	1,400	7,500	62,250	54,750
XXI. Målarverkstaden..		4,000	9,bOO	2,400	—	3,000	19,000	—
LX. Ny snickarverkstad		44,000	7,000	2,400	4,500	7,100	65,000	57,900
Värme och ventilation,	kul-
vertledningar m. m. ..		2 6,800	3 26,000	—	—	—	32,800	—
Vatten- och avloppsledningar,
reningsverk för avlopp samt
utv i kulvert förlagda	led-
ningar...............		—	—	4 282,100	—	—	282,100	—
Elektriska anläggningar,	ma-
skinell utrustning och	utv.
kablar...............		—	—	—	6156,000	—	156,000	—
	- 1 “	—	—	—	1,072,200	—

1 Därav 4,000 för ledningar och mindre sidokulvert till bostaden.

2 För kulvert 60 x 60 cm till läkarbostaden.

a Därav för kulvertledningar till läkarbostaden kronor 18,000 och för desinfektionsanläggning
kronor 8,000.

4 Därav för utv. ledningar till ovan ar givna byggnader kronor 42,100 och för reningsverk

för avloppsvatten med intilliggande ledningar kronor 240,U00.

6 Därav för maskinell utrustning i nya ångpannehuset...................... kronor 28.500

> > utv. matarkablar för likström 220 volt........................ > 10,900

> » > > > växelström 3,000 volt.................... » 3.100

> » » > > > 220 » ..................... » 5,( 100

• > 2 st. likriktare.............................................. > 40,000

> > diverse kostnader för övergång från 3-ledarsystem till 2-ledarsystem > 9,500

> > inomhusstarkström i reningsverk............................. > 4,000

> > momentbelysning inom avd. för oroliga pal och i ångpannehus.. > 4,000

> > svagströmsanläggning......................................... > 20,0o0

» » oförutsett och diverse ....................................... > 31,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 275. 10

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Då ifrågavarande kostnader emellertid beräknats med ledning av år 1935
rådande priser, måste på grund av stegringen av byggnadskostnadsindex angivna
totalsumma ökas med 25 % eller 268,050 kronor. Den totala kostnaden
för andra etappen av renoveringen av Ulleråkers sjukhus hade därför
av styrelsen beräknats till 1,072,000 + 268,050 kronor eller i avrundat tal
1,340,000 kronor.

Med hänsyn till det trängande behovet av att sjukhusets vårdavdelningar
snarast bleve renoverade i enlighet med föreliggande förslag, som även innebure
en ökning av antalet vårdplatser med 140, finge styrelsen hemställa,
att frågan om ifrågavarande förberedande åtgärders genomförande bleve
upptagen till prövning.

I anslutning till det anförda hemställer medicinalstyrelsen, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att dels medgiva, att vid sjukhuset finge komma
till utförande ytterligare renoveringsarbeten i här angiven omfattning
för en beräknad kostnad av 1,340,000 kronor, dels ock för ändamålet för
budgetåret 1938/1939 anvisa ett belopp av 700,000 kronor.

Departement.s- Enligt vad jag inhämtat från byggnadsstyrelsen kan första etappen av re noveringsplanen

för Ulleråkers sjukhus beräknas vara i sin helhet slutförd
först under loppet av våren 1939. Någon omedelbar anledning att nu påkalla
beslut rörande igångsättande av den andra byggnadsetappen torde
därför ej föreligga i vidare mån än vad angår sådana i denna etapp beräknade
arbeten, som antingen kunna sägas vara ett komplement till de i
första etappen ingående eller vilkas utförande får anses utgöra en förutsättning
för renoveringsplanens fortsatta genomförande. Av sådan beskaffenhet
äro enligt vad som framgår av styrelsens föreliggande framställning
huvudsakligen tvenne grupper av arbeten, av vilka den ena avser utbyggnad
av vatten- och avloppsledningar med reningsverk m. m. samt den andra
elektriska anläggningar, maskinell utrustning m. m. Beträffande detaljerna
i planen anser jag mig icke nu hava anledning att taga slutlig ställning.
Jag förutsätter därför, att vid utförandet av de förordade arbetena tillses,
att sådana åtgärder undvikas, som kunna vara ägnade att föregripa den
slutliga prövningen av återstående renoveringsarbeten.

Kostnaderna för nu åsyftade arbeten hava av styrelsen tidigare angivits till
438,100 kronor, däri inkluderad å vardera gruppen proportionsvis belöpande
andel i den post, vartill kostnaderna för oförutsedda utgifter, ritningar, administration
m. m. i det ursprungliga renoveringsförslaget uppskattats. De
under senare år inträffade prisstegringarna å material och arbetskraft medföra
emellertid — såsom styrelsen anmärker — att å nämnda summa jämväl
måste beräknas en ökning, motsvarande 25 % av densamma eller således
(0.25 X 438,100 =) 109,525 kronor. Den totala kostnaden för här ifrågavarande
arbeten torde sålunda böra uppskattas till (438,100 + 109,525=)
547,625 kronor eller i runt tal 550,000 kronor.

Jag föreslår därför, att för utförande av angivna arbeten å beredskapsstat
för nästa budgetår upptages nämnda belopp, 550,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

147

Psykiatrisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

Inledningsvis får jag hänvisa till den redogörelse för de med uppförandet
av den psykiatriska kliniken i Uppsala sammanhängande frågorna, som
lämnats i propositionen nr 176 till innevarande års riksdag (sid. 13 o. f.). I
detta sammanhang må endast erinras, att då 1935 års riksdag beslöt upprätta
en psykiatrisk klinik vid akademiska sjukhuset detta skedde under den
uttryckliga förutsättning, att sådan omläggning av södra infartsvägen
till Uppsala beslutades, att det för klinikens uppförande avsedda området
ej av denna väg skildes från akademiska sjukhusets område samt att
Uppsala stad förbunde sig att hava fullbordat vägomläggningen till dess
kliniken vöre färdig att tagas i bruk. Genom ett av Kungl. Majit den 29
oktober 1937 godkänt avtal mellan Kungl. Majit och kronan och Uppsala
stad (omförmälda proposition sid. 17) har den berörda vägfrågan numera
erhållit sin lösning och därigenom förutsättning skapats för byggnadsarbetenas
igångsättande.

För byggnadsföretaget hava av riksdagarna 1935, 1936 och 1937 anvisats
sammanlagt (100,000 + 275,000 + 400,000—) 775,000 kronor. Totalkostnaden
för byggnadsföretagets verkställande beräknades i propositionen till
1936 års riksdag till 1,597,000 kronor, däri inberäknad kostnaden för klinikens
anslutning till akademiska sjukhusets ekonomicentraler. I skrivelse
den 31 augusti 1937 — anmäld i propositionen nr 176, sid. 20—21 — har
byggnadsstyrelsen emellertid meddelat, att de slutliga kostnaderna för byggnadsföretaget
med hänsyn till de inträffade prisstegringarna numera måste
uppskattas till 2,034,000 kronor. Då för företaget tidigare anvisats sammanlagt
775,000 kronor skulle sålunda återstå att för företaget anvisa ett belopp
av (2,034,000 — 775,000 =) 1,259,000 kronor.

Vid min anmälan i propositionen nr 176 av frågan örn medelsanvisning Departements.
för nästa budgetår till klinikbygget fann jag mig med hänsyn till nuvarande chetenhöga
byggnadskostnader icke böra påkalla åtgärder för företagets igångsättande.
Då därjämte, enligt vad jag vidare anförde, de för företaget disponibla
medlen borde vara tillfyllest för påbörjandet av arbetet, därest och i
den mån så skulle prövas böra ske under nästa budgetår, syntes mig anledning
ej föreligga att i förenämnda sammanhang beräkna medel för bestridande
av de ytterligare kostnader, som av byggnadsstyrelsen angivits.

Vad av mig sålunda anförts rörande medelsbehovet äger emellertid ej
giltighet under annan förutsättning än att nu rådande förhållanden på arbetsmarknaden
äga bestånd samt att byggnadsföretaget bedrives med normal
hastighet och med anlitande av så stor arbetsstyrka, som under angivna förhållanden
är vanligt. Skulle ett krisläge inträffa, är företaget av beskaffenhet
att kunna utan olägenhet forceras. Jag vill sålunda föreslå, att för
uppförandet av den psykiatriska kliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala
å beredskapsstat för nästa budgetår upptages ett ytterligare belopp av
förslagsvis 500,000 kronor.

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

S:ta Gertruds sjukhus i Västervik.

Den 30 juni 1937 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att låta i
huvudsaklig överensstämmelse med av mig i propositionen nr 124 till 1937
års riksdag förordat, av medicinalstyrelsen med skrivelse den 5 januari 1937
överlämnat förslag utföra vissa byggnadsarbeten vid S:ta Gertruds sjukhus
i Västervik för en beräknad kostnad av högst 818,000 kronor. Förslaget omfattade,
bland annat, en nybyggnad av samlingssal.

För påbörjande av arbetena ställde Kungl. Majit nämnda den 30 juni 1937
till byggnadsstyrelsens förfogande ett belopp av högst 400,000 kronor. Genom
beslut den 19 november 1937 har Kungl. Majit vidare, med anledning
av framställning från byggnadsstyrelsen, bemyndigat nämnda styrelse att,
utan hinder av att de ursprungligen beräknade kostnaderna för byggnadsföretaget
till följd av inträffade prisstegringar kunde komma att överskridas,
under budgetåret 1937/1938 igångsätta de i omförmälda brev den 30 juni
1937 avsedda arbetena vid sjukhuset, dock med den inskränkningen att av
desamma skulle anstå nybyggnaden av samlingssal. I propositionen nr 176
till årets riksdag har slutligen föreslagits anvisande av ytterligare medel för
berörda arbetens fortsatta bedrivande; därvid hava dock medel icke ansetts
böra för närvarande beräknas för nybyggnad av samlingslokal, senast kostnadsberäknad
till 133,500 kronor.

Med skrivelse den 18 februari 1938 har medicinalstyrelsen överlämnat förslag
till om- och tillbyggnad av administrationsbyggnaden vid sjukhuset samt
hemställt om anvisande av medel därför.

Styrelsen har därvid till en början anmält, att det nyssnämnda av styrelsen
den 5 januari 1937 överlämnade förslaget till vissa byggnadsarbeten vid
sjukhuset i sitt ursprungliga skick jämväl innefattat förslag till örn- och
tillbyggnad av administrationsbyggnaden. Beträffande sistnämnda förslag
hade emellertid av byggnadsstyrelsen framställts vissa anmärkningar, vilka
föranlett medicinalstyrelsen att för det dåvarande icke underställa Kungl.
Majit detsamma utan förnyad utredning.

Rörande det sålunda vilande förslaget till ombyggnad av administrationsbyggnaden
— av arkitekten H. Ahlberg upprättat år 1936 — i det följande
benämnt huvudförslaget, har styrelsen till en början anfört i huvudsak
följande.

Ählbergs förslag avsåge att genom tillbyggnader i en våning med källare
vid byggnadens gavlar bereda de ökade utrymmen, som enligt sjukhusförvaltningens
berättigade krav synts styrelsen böra tillkomma. Det föreslagna
nytillkomna utrymmet i källarvåningen skulle möjliggöra en avsevärd utökning
av centralförrådet, inrättande av ett apoteksförråd samt reserverande
av fullt tillräckliga utrymmen för installerandet vid sjukhuset av en röntgenanläggning,
vilken nu saknades. I bottenvåningen hade enligt samma förslag
vidgade lokaler bereus för läkarexpeditioner, sysslomanskontor, laboratorium,
apotek, varjämte tillkommit ett tandbehandlingsrum, vilket ditintills saknats.
I korridoren hade bättre ljusförhållanden skapats genom takljus i båda dess

149

Kungl. Maj.ts proposition nr 275-

ändar, varjämte en utvidgning av densamma komme att tjäna som väntrum
för patienter, personal och allmänhet invid sjukhusets medicinska centrum.
För allmänhetens och personalens bekvämlighet hade vidare avsetts en telefonhytt.

I yttrande den 30 december 1936 anförde byggnadsstyrelsen rörande Ählbergs
förslag följande.

Det kunde ifrågasättas, örn denna tillbyggnad med två flyglar i en våning
vore det fördelaktigaste sättet att åstadkomma ökade expeditionslokaler och
örn det icke skulle vara lämpligare att bibehålla byggnaden oförändrad och
anordna expeditioner även 1 trappa upp. Den där belägna läkarbostaden
skulle därvid förläggas i en nybyggnad, där bättre bostad med mera trevnad
skulle kunna beredas. Med hänsyn därtill och då en dylik förändring av
förslaget borde kunna innebära en besparing, ville styrelsen ifrågasätta, att
frågan gjordes till föremål för närmare utredning.

Medicinalstyrelsen har därefter genom arkitekten Ahlberg låtit verkställa
förnyad utredning i av byggnadstyrelsen angivet avseende, över det sålunda
föreliggande nya förslaget — omfattande tva alternativ - - har vidare
direktionen för sjukhuset den 6 oktober 1937 såsom eget yttrande åberopat
vad sjukhuschefen J. Nilsson och sysslomannen N. Sjunnesson i gemensam
skrivelse till direktionen samma dag i ärendet anfört. Ur denna skrivelse
torde följande böra återgivas.

En jämförelse med det av medicinalstyrelsen tidigare avgivna förslaget
till administrationshusets omändring och tillbyggnad synes giva vid handen,
att sistnämnda förslag ur flera synpunkter innebär eli lyckligare lösning
av de lokalfrågor, varom här rör sig. De skäl, varpå denna uppfattning
grundar sig äro följande.

Det nya förslaget är utarbetat under den förutsättningen, att en ny bostad
skall uppföras för överläkaren av 3:e klass, varigenom 2:a våningen i
administrationshuset bliver tillgänglig för inredande av erforderliga expeditions-
och andra lokaler. Utan att ifrågasätta lämpligheten och önskvärdheten
av att en trevligare bostad beredes överläkaren av 3:e klass synes
dock i detta sammanhang böra omnämnas, att en del andra läkarbostäder
vid sjukhuset äro mindre tillfredsställande och i vissa fall lia inrättats
provisoriskt, varför behov för närvarande föreligger av minst två bostäder
för läkare. Det vill synas, som om hänsyn borde tagas till detta lokalbehov
i samband med den nu föreliggande ombyggnadsfrågan. Det synes
jämväl böra tagas i betraktande, att ytterligare läkarbostäder bliva erforderliga
så snart den ökning av antalet läkare vid sjukhuset kommer till stånd,
som med anledning av sjukhusets sedan flera år konstania överbeläggning
förr eller senare måste förutsättas.. Frågan örn samtliga dessa bostadsbehov
borde lösas i ett sammanhang.

Då båda de nu föreliggande alternativa förslagen till administrationshusets
omändring avse användning av våningen 1 tr. till expeditions- och andra lokaler
synes kunna ifrågasättas, huruvida icke denna våning lämpligare skulle
kunna disponeras för bostadsutrymmen för läkare och kontorspersonal
(dubbletter och enkelrum). Bostadsutrymmen för kontorspersonal äro nämligen
också erforderliga, då två befattningshavare för närvarande, i brist
på annan möjlighet, äro inhysta i tillfälligt disponerade, olämpligt belägna
och i övrigt mindre tillfredsställande rum. Genom andra våningens användning
för elt sådant ändamål skulle en bostadsfråga lösas, som eljest
med nödvändighet måste upptagas inom en snar framtid. Lämpligheten

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

av expeditions- och andra lokalers förläggning till denna våning synes också
kunna ifrågasättas. Trafiken i de med läkarbostaden i tredje våningen
gemensamma trappuppgångarna måste sålunda beräknas bliva mycket livlig
och inverka störande på trevnaden för den läkarfamilj, som skall bebo
ifrågavarande bostad. Denna olägenhet behövde man ej räkna med örn
andra våningen på ovan föreslaget sätt inreddes till bostadsrum för lökaröd!
kontorspersonal.

Det nya förslaget är enligt vår uppfattning behäftat med allvarliga brister,
såväl beträffande de olika lokalernas placering i och för sig som dessas belägenhet
i förhållande till varandra. Sålunda förefinnes icke den önskvärda
kontinuiteten mellan sjukhuschefens expedition och kontorslokalerna. Kanslibiträdets
rum är för litet och lämnar ingen plats för de dokumentskäp,
som här böra finnas för förvaring av handlingar lii. m. Kassavalvet är otillräckligt,
då här, förutom kassaskåp, måste förvaras en hel del räkenskaper
och andra handlingar. Vidare har enligt alternativ 1 överläkarens av 3:e
klass och enligt alternativ II sysslomannens tjänsterum placerats i den mörkaste
lokalen i hela byggnaden. Önskvärdheten av att nämnda tjänsterum
erhålla ett ljust och någorlunda trivsamt läge synes icke vara ägnad skälig
hänsyn vid förslagets upprättande. Däremot har apoteksförrådet förlagts till
ett av de ljusaste och bästa rummen i bottenvåningen, vilket uppenbarligen
gjorts med hänsyn till den direkta förbindelsen med apoteket. I detta avseende
vill man återigen gärna erinra om det ursprungliga förslaget, där apoteksförrådet,
tack vare genom tillbyggnaden åtkomligt ökat källarutrymme,
erhållit en lika god placering i förhållande till apoteket, utan att några värdefullare
utrymmen behövt tagas i anspråk. Vidare inrymmer det sista förslaget
icke något reservutrymme för röntgenanläggning, vartill hänsyn däremot
tagits i det först utarbetade förslaget.

De nu föreliggande förslagen lösa vidare ej frågan örn utökning av centralförrådet
i administrationshusets källare. Under den tidigare behandlingen
av detta ärende ha undertecknade i särskild promemoria framhållit nödvändigheten
av förrådets utökning och av en särskild trappa till förrådet.
Detta är i sitt nuvarande skick så trångt, att en del materialier måste förvaras
i andra byggnader, vilket i hög grad gör varumottagning och -utlämning betungande
och tidsödande. Vidare är källarkorridoren sedan flera år tillbaka
provisoriskt avbalkad och använd såsom förråd, en anordning, som är synnerligen
olämplig. I det av arkitekten Ahlberg tidigare utarbetade förslaget
rörande administrationshusets tillbyggnad äro dessa förhållanden beaktade
och förrådsproblemet löst på ett tillfredsställande sätt. Kravet på ett någorlunda
ordentligt centralförråd synes oavvisligt och torde, därest icke källarvåningen
utökas, kunna tillgodoses endast genom uppförande av en särskild
magasinsbyggnad.

Slutligen få vi vördsamt uttala den bestämda uppfattningen, att det av
medicinalstyrelsen tidigare avgivna, av arkitekten Ahlberg utarbetade förslaget
till administrationsbyggnadens tillbyggnad innebär en i de flesta avseenden
väsentligt förmånligare lösning av frågan om ordnande av expeditions-,
förråds- och andra lokaler vid sjukhuset. Detta förslag verkar klarare
och tillgodoser bättre de önskemål, som från sjukhusets sida tidigare
framförts i denna fråga i avsikt att söka erhålla den planlösning, som
bäst överensstämmer med de praktiska kraven. Ett eventuellt realiserande
av detta förslag synes dock icke böra få undanröja planerna på uppförande
av ett nytt bostadshus för läkare, vilket, som torde framgå av vad här ovan
anförts, är av behovet väl påkallat. Det är självfallet riktigt, som byggnadsstyrelsen
anfört, att trevnaden för de läkare, som lia sina bostäder i administra -

151

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Hönshuset, skulle bliva avsevärt större, därest särskilt belägna bostäder funnes
att tillgå. Om sådan bostadsmöjlighet sålunda kunde beredas de båda
läkare, som nu bo i administrationshuset, skulle god användning finnas för
de på sådant sätt ledigblivande utrymmena i nämnda hus. Då ombyggnadsfrågan
emellertid från början upptagits för att söka åstadkomma en nödvändig
utökning och förbättring av befintliga expeditionslokaler m. m., ett
behov, som alltjämt får anses såsom mest aktuellt, vore det beklagligt, om
det goda förslag till lösning av nämnda problem, som tidigare utarbetats
och framlagts skulle få vika för ett senare förslag, där nämnda ändamål
blivit sämre tillgodosett till följd av sammankopplingen med en annan byggnadsfråga.

Med avseende å de olika förslagen har arkitekten Ahlberg sedermera i
skrivelse till medicinalstyrelsen den 8 februari 1938 anfört bland annat i
huvudsak följande.

I det nyupprättade förslaget hade, enligt byggnadsstyrelsens direktiv administrationsavdelningen
förlagts i bottenvåningen och våningen 1 tr. upp inom
nuvarande administrationsbyggnadens yttermurar. För den nu i våningen 1
tr upp befintliga bostaden för överläkare av 3 klass hade ersättning berens
genom en nybyggnad, som i förslaget antagits uppförd invid nuvarande

sjukhuschefens bostad. . „ .

Förslaget till administrationsbyggnadens anordning vöre utlort i tva alternativ
A och B, vilka skilde sig därutinnan, att i alternativ A läkarexpeditionerna
förlagts 1 tr. upp, medan i alternativ B dessa hade förlagts i bottenvåningen
och sysslomansexpeditionen 1 tr. upp. .

Enligt verkställd kostnadsberäkning å förslaget ställde sig de bada alternativen
för administrationsbyggnaden ekonomiskt likvärdiga och bada betingade
en kostnad, som beräknats till 69,500 kronor. För ny läkarbostad
hade kostnaden beräknats enligt ett å-pris av 65 kronor per kbm inredd
volym, vilket gåve en totalkostnad av 80,000^ kronor. Den sammanlagda
kostnaden för förslagets genomförande bleve sålunda 149,500 kronor.

Till jämförelse med huvudförslaget kunde meddelas följande.

Kostnaden för detta förslag upptogs enligt beräkning till 127,990 kronor.
På grund av förändrad byggnadskostnadsindex torde detta belopp numera
böra ökas med 22 °/o till 156,000 kronor.

Jämfört med huvudförslaget ställde sig salunda det nya forslaget tran
ekonomisk synpunkt något billigare, ehuru skillnaden vore ganska obetydlig.
I huvudsak kunde förslagen sålunda ur denna synpunkt anses “kvardiga.
Emellertid borde därvid beaktas, att det nya förslaget icke lnneholle
det betydande tillskott av utrymme i administrationsbyggnadens kallarvaning,
varigenom i huvudförslaget blivit möjligt att bereda utrymme tor ett
centralförråd för sjukhuset.

Medicinalstyrelsen uttalar i förevarande framställning, att huvudförslaget
obetingat vore det som bäst tillgodosåge sjukhusets behov. Den obetydliga
merkostnad av 6,500 kronor, som huvudförslagets genomförande komme att
medföra, funne styrelsen icke böra få vara avgörande. Till det av sjukhuschefen
och sysslomannen framförda behovet av ytterligare bostäder för
läkare ansåge sig styrelsen icke för närvarande böra taga ståndpunkt.

Styrelsen, som förklarar sig hava samrått med byggnadsstyrelsen med avseende
å fördelningen av erforderliga anslag å olika budgetår för ifrågavarande
ändamål, har slutligen hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riks -

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

dagen att dels medgiva, att vid sjukhuset finge för en beräknad kostnad
av högst 156,000 kronor utföras om- och tillbyggnad av administrationsbyggnaden
i huvudsaklig överensstämmelse med huvudförslaget, dels ock
för budgetåret 1938,1939 för ändamålet anvisa ett belopp av 75,000 kronor.

D^he,eT,S'' Innan jag ingår på en granskning av föreliggande förslag till renovering
av administrationsbyggnaden vid S:ta Gertruds sjukhus, vill jag beträffande
det genom Kungl. Maj:ts beslut den 19 november 1937 uppskjutna arbetet
med nybyggnad av samlingssal vid sjukhuset erinra, att detta
arbete synes vara av beskaffenhet att vid behov omedelbart kunna igångsattas.
Jag anser mig böra förorda, att å beredskapsstat för nästa budgetår
upptages därför erforderligt belopp, enligt senast verkställda kostnadsberäkningar
uppskattat till 133,500 kronor.

Vad härefter angår administrationsbyggnadens renovera11
g, har den i ämnet förebragta utredningen övertygat mig om att en
sådan renovering bör komma till stånd. I fråga om renoveringsarbetets planering
och närmare utformning föreligga, såsom framgår av den nyss lämnade
redogörelsen, två förslag, av vilka det tidigast utarbetade — benämnt
huvudförslaget — ursprungligen av medicinalstyrelsen varit avsett att föreläggas
Kungl. Maj :t för övervägande i samband med styrelsens anslagsäskanden
för den genom 1937 års riksdags beslut godkända planen för olika reno veringsarbeten

vid sjukhuset (propositionen nr 124/1937 sid. 20_24). På

grund av vissa erinringar, som mot detta förslag framställdes från byggnadsstyrelsens
sida, uteslöts detsamma emellertid ur sistnämnda plan, och ett nytt
förslag — omfattande tvenne alternativa lösningar — blev genom medicinalstyrelsens
försorg utarbetat. Vid granskningen av sistnämnda förslag, vari
de av byggnadsstyrelsen gjorda erinringarna beaktats, har å andra sidan av
såväl sjukhusdirektionen som medicinalstyrelsen anmärkts, att detsamma
ur skilda synpunkter vöre i mindre grad än huvudförslaget ägnat att tillgodose
sjukhusets olika lokalbehov. För egen del har jag vid en jämförelse
mellan de båda förslagen icke kunnat undgå att taga intryck av de enligt
min uppfattning vägande betänkligheter, som mot det nya förslagets realiserande
kommit till uttryck i det av direktionen åberopade och av mig
här tidigare återgivna yttrandet. De skäl, som däri anförts till förmån för
ståndpunkten, att huvudförslaget bör följas, synas mig i allt väsentligt bärande.
I likhet med medicinalstyrelsen vill jag därför uttala mig för att administrationsbyggnadens
renovering må komma till utförande i huvudsaklig
överensstämmelse med huvudförslaget. Mot den för detta förslags genomförande
beräknade kostnaden av 156,000 kronor har jag ej funnit anledning
till erinran; den merkostnad, som detsamma i förhållande till det sist
utarbetade förslaget skulle betinga torde uppvägas av de fördelar, som, enligt
vad jag här hävdat, ett genomförande därav skulle erbjuda. På grund
av det anförda föreslår jag, att för ifrågavarande renoveringsarbeten å beredskapsstat
för nästa budgetår upptages erforderligt belopp 156,000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

153

Sammanlagt skulle sålunda för arbeten vid S:ta Gertruds sjukhus å beredskapsstat
upptagas ett avrundat belopp av (133,500 + 156,000=) 290,000
kronor.

S:t Lars sjukhus i Lund.

I skrivelse den 19 februari 1938 har medicinalstyrelsen hemställt örn anvisande
av medel för uppförande vid S:t Lars sjukhus av ett nytt växthus
samt en tvättbyggnad för den gifta personalen vid sjukhuset.

I fråga om växthuset anmärker medicinalstyrelsen, att alltsedan på
grund av 1931 års riksdags beslut (skrivelse nr 200), nytt pannhus iordningställts
vid sjukhuset, frågan örn uppförande vid detsamma av ett nytt växthus
varit aktuell, alldenstund det nya pannhuset inkräktat på den förutvarande
trädgården. Därefter anför styrelsen:

En förflyttning av trädgården till annat disponibelt område hade därför
vidtagits. Det gamla växthuset läge dock allt fortfarande kvar inom området
för den förutvarande trädgården. Det befunne sig numera i ett mycket dåligt
skick, och kravet på uppförande av ett nytt sådant hade för den skull
vid upprepade tillfällen framförts från sjukhusförvaltningens sida. Olika
utredningar i ärendet hade ock genom sjukhusdirektionens försorg verkställts
av arkitekten J. Anchert. Vid utarbetandet av numera föreliggande
definitivt förslag hade hänsyn tagits till de anvisningar styrelsens arkitekt

H. Ahlberg lämnat.

Växthuset hade planlagts såsom en större och en mindre flygel med tillhörande
förbindelsehus, inrymmande planterings- och arbetsrum, frörum
och expedition med erforderliga sanitära installationer. Möjlighet att till den
nu föreslagna byggnadskroppen ansluta ytterligare en flygel funnes.

Vidkommande behovet av den ifrågasatta tvättbyggnaden anmärkes
i skrivelsen, att jämväl denna fråga tidigare avhandlats vid inspektioner
av sjukhuset, varefter styrelsen fortsätter:

Numera förelåge ett ävenledes av arkitekten Anchert utarbetat förslag till
sådan tvättbyggnad, inrymmande i källarvåningen jämväl tvenne badrum
med ett kar i varje rum, avsedda för den gifta personalen, vilken, i den mån
den bebodde sjukhuset tillhöriga lägenheter, i huvudsak hade sina bostäder
i närheten av den för tvättbyggnaden utsedda byggnadsplatsen. Ifrågavarande
lägenheter hade visserligen kunnat förses med vattenklosetter men
lämpade sig icke för inredande av badrum. -— Erforderliga ledningar för
varmvatten m. m. vore avsedda att anslutas till närmaste sjukvårdspaviljong.

Rörande de för nämnda byggnadsarbeten beräknade kostnaderna
anmäler medicinalstyrelsen vidare, att arkitekten Ahlberg den 4 februari
1938 avgivit yttrande över de av sjukhusdirektionen med skrivelse den 29
maj 1937 överlämnade förslagen, och därvid förklarat sig i huvudsak intet
hava att erinra mot de upprättade ritningarna men ansett de beräknade kostnaderna
på grund av de stegrade byggnadskostnaderna böra höjas från sam -

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departementschefen.

manlagt 66,450 kronor, därav belöpande å växthuset 40,000 kronor och å
tvättstuga 26,450 kronor, till 76,500 kronor. Därjämte hade byggnadsstyrelsen
i yttrande den 15 februari 1938 förklarat, att densamma icke hade
något att erinra beträffande vare sig föreliggande ritningar eller de av arkitekten
Ahlberg till 76,500 kronor beräknade kostnaderna för byggnadsföretagen.

Medicinalstyrelsen vitsordar slutligen det berättigade i kravet på de nu
föreslagna byggnadsarbetenas snara genomförande. Ett sjukhus av S:t Lars
storlek behövde för trevnaden på avdelningarna, för trädgårdsanläggningarnas
vidmakthållande och i viss mån även för beredande av arbetsmöjligheter
för patienterna ett väl planlagt växthus. Att personalen skulle hava tillgång
till en för densamma avsedd, lämpligt belägen tvättbyggnad funne styrelsen
även självfallet.

Med stöd av det anförda har medicinalstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen dels medgiva, att vid sjukhuset finge i huvudsaklig
överensstämmelse med föreliggande förslag och för en kostnad av tillsammans
högst 76,500 kronor uppföras ett nytt växthus och en tvättbyggnad
för gift personal, dels ock för ändamålet för budgetåret 1938/1939 bevilja sistnämnda
belopp.

Då de skäl, som i medicinalstyrelsens skrivelse anförts till stöd för de åberopade
byggnadsarbetena, synas mig bärande samt någon erinran ej heller
torde kunna göras mot den för arbetena beräknade kostnaden, tillhopa

76,500 kronor, vill jag tillstyrka bifall till styrelsens framställning om arbetenas
utförande. Jag förordar alltså, att för uppförande av däri angivna
växthus och tvättbyggnad för nästa budgetår å beredskapsstat upptages ett
belopp av 76,500 kronor.

Västra Marks sjukhus i Örebro.

I skrivelse den 18 februari 1938 har medicinalstyrelsen gjort framställning
om anvisande av medel för inredande vid Västra Marks sjukhus av en
fest- och samlingssal för sjukhusets patienter och personal. Nämnda sjukhus
är avsett att bereda vård för 350 asociala imbecilla kvinnor.

Till stöd för framställningen åberopar styrelsen inledningsvis de skäl, vilka
av densamma anförts för inredande vid Salberga sjukhus i Sala av en
liknande anläggning. Utredning hade därför genom styrelsens försorg verkställts
beträffande möjligheten att i den f. d. manskapsmatsalen vid Västra
Marks sjukhus inreda festsal för patienter med tillhörande bilokaler och
ljudfilmsanläggning. Därom anföres av styrelsen i huvudsak följande.

Enligt ett av direktionen för sjukhuset med skrivelse den 14 september
1937 framlagt förslag beräknades arbetet draga en kostnad av 53,221 kronor,
därvid emellertid jämväl kostnader för möblering och elektrisk armatur medräknats.

Sedan styrelsens experter däröver avgivit yttranden, hade förslaget i vissa

155

Kungl. Maj:ts pronosition nr 275-

avseenden genom direktionens försorg överarbetats i enlighet med av experterna
angivna riktlinjer.

Med skrivelse den 10 februari 1938 hade sedermera direktionen till medicinalstyrelsen
insänt det nu Kungl. Maj:t underställda förslaget. Enligt arkitekten
H. Ählbergs yttrande däröver den 14 februari 1938 hade kostnaderna
för förslagets genomförande beräknats till 50,000 kronor, därvid emellertid
kostnaderna för möbler och elektrisk armatur icke medräknats, och
fördelade sig dessa kostnader på följande sätt:

För byggnads- och målningsarbeten ....................

» ventilation, värme-, vatten- och avloppsledningar ....
» elektrisk anläggning samt biografapparater och ljud filmsanläggning

. .............................

» utredningar, administration och oförutsedda utgifter m. m.

kronor 30,300
» 5,575

» 11,700

» 2,425

Summa kronor 50,000.

I förslaget inginge jämväl inredandet av en mindre samlingslokal för sjukhusets
personal.

Medicinalstyrelsen anmärker därefter, att byggnadsstyrelsen i ett den 15
februari 1938 avgivet yttrande — under förutsättning att föreskrifterna i förordningen
den 3 juni 1932 med vissa bestämmelser angående biografer och
filmförevisning komme att vederbörligen beaktas vid arbetets utförande —
förklarat sig icke hava något att erinra beträffande ritningar och beräknade
kostnader.

På grund av det anförda har medicinalstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen dels medgiva att vid förenämnda sjukhus finge i huvudsaklig
överensstämmelse med föreliggande förslag inredas en fest- och
samlingssal med ljudfilmsinstaliation, dels ock för ändamålet för budgetåret
1938/1939 anvisa ett belopp om högst 50,000 kronor.

Jag finner behovet av den föreslagna samlingssalen styrkt och förordar, Departementsatt
för ändamålet för nästa budgetår å beredskapsstat upptages ett belopp av c e,en''
50,000 kronor.

Salberga sjukhus i Sala.

I skrivelse den 18 februari 1938 har medicinalstyrelsen gjort framställning
örn anvisande av medel för inredande vid Salberga sjukhus av en fest- och
samlingssal för sjukhusets patienter och personal.

Medicinalstyrelsen erinrar inledningsvis därom, att den ursprungliga, av
1928 års riksdag godkända utbyggnadsplanen avseende förutvarande Västmanlands
trängkårs kaserners i Sala omändring till sjukhus för asociala imbecilla
(prop. nr 165, riksdagens skrivelse nr 287) ej upptog inrättandet av
någon fest- och samlingssal. Sedan sjukhuset tagits i bruk, anför styrelsen
vidare, hade emellertid snart anmält sig behovet av en lämplig samlingslokal
inom sjukhuset, där patienterna kunde beredas tillfälle åse filmförevisningar
eller deltaga i för dem anordnade lämpliga förströelser av annat slag. Det
å sjukhuset vårdade patientmaterialet vore på grund av sin speciella art

156

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

svårskött, vartill komme att omsättningen vore jämförelsevis ringa. Lämpliga
förströelser hade därför stor betydelse för patienterna. Då endast dagrum
hittills stått till förfogande för ändamålet, hade sjukhusledningen haft
svårigheter att övervinna vid tillgodoseendet av ifrågavarande behov. Därtill
komme att även personalen saknade lokaler för större sammanträden eller
festlig samvaro

I fortsättningen anför styrelsen följande.

Frågan om inrättandet inom den förutvarande manskapsmatsalen av en
för sjukhuset avsedd fest- och samlingssal hade därför genom sjukhusförvaltningen
varit föremål för utredning efter av medicinalstyrelsen vid upprepade
styrelsens inspektioner av sjukhuset angivna riktlinjer. I samarbete
med styrelsens arkitekt H. Ahlberg hade slutligen uppgjorts ett förslag till
anordnande av festsal inom manskapsmatsalen, vilket förslag sjukhusdirektionen
med skrivelse den 30 januari 1937 överlämnat till medicinalstyrelsen.
I detta förslag, vilket beräknats draga en kostnad av 32,646 kronor, inginge
— förutom en sal om 12 X 21 meter med 320 sittplatser, erforderliga toaletter,
serveringsrum och rum för filmapparat med tillhörande maskinrum —
erforderliga lösa inventarier.

Nämnda förslag till festsal hade emellertid synts styrelsen i vissa avseenden
något för enkelt för att i längden kunna tillfredsställa sjukvårdens berättigade
krav på en värdig samlingssal. Med hänsyn därtill och på grund
av de under år 1937 avsevärt stegrade byggnadskostnaderna hade arkitekten
Ahlberg i yttrande den 4 februari 1938 beräknat det erforderliga anslaget
till 45,000 kronor. Styrelsen vitsordade lämpligheten av den standard i festsalens
utrustning, som därigenom skulle möjliggöras, men ansåge sig i detta
sammanhang icke böra hemställa om anslag till inköp av möbler och elektrisk
armatur, varför styrelsen minskat de av Ahlberg beräknade kostnaderna
till 40,000 kronor.

Det anmärkes därjämte i skrivelsen, att byggnadsstyrelsen i ett den 15
februari 1938 avgivet yttrande anfört, att styrelsen — som förutsatte, att föreskrifterna
i förordningen den 3 juni 1932 med vissa bestämmelser angående
biografer och filmförevisningar komme att vederbörligen beaktas vid
arbetets utförande — icke hade något att erinra beträffande ritningar och
beräknade kostnader.

Med stöd av det anförda har medicinalstyrelsen hemställt, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att dels medgiva, alt inom den förutvarande manskapsmatsalen
vid ifrågavarande sjukhus måtte i huvudsaklig överensstämmelse
med föreliggande förslag och för en kostnad av högst 40,000 kronor
inredas en fest- och samlingssal för sjukhusets patienter och personal, dels
ock för ändamålet för budgetåret 1938/1939 bevilja ifrågavarande belopp.

Departementchefen.

Med tillstyrkande av medicinalstyrelsens framställning vill jag föreslå, att
för inredande av en fest- och samlingssal vid förenämnda sjukhus å beredskapsstat
för nästa budgetår upptages ett belopp av 40,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

157

Nytt sinnessjukhus i Sundsvall.

Rörande vad i denna fråga förevarit får jag hänvisa till den redogörelse,
som lämnats i propositionen nr 176 till innevarande års riksdag, sid. 27 ff.

Här vill jag endast erinra om att i nämnda proposition — efter i ämnet
jämlikt riksdagens uttalande vid 1937 års riksdag verkställd ytterligare utredning
genom byggnadsstyrelsen i samråd med medicinalstyrelsen — framlagts
förslag om uppförande i Sundsvall av ett sinnessjukhus, inrymmande
omkring 900 vårdplatser. För igångsättande av arbetena med detsamma
har samtidigt föreslagits anvisande för nästa budgetår av ett belopp av
1,000,000 kronor. Vid min anmälan av anslagsbehovet yttrade jag, att det
syntes mig angeläget, att arbetena med sjukhusbygget utan dröjsmål igångsattes
och bedreves i snabbast möjliga tempo. På denna grund och jämväl
för tillgodoseende av det inom denna del av landet starkt kännbara behovet
av möjligheter för arbetslöshetens bekämpande ansåg jag det icke tillfyllest
att för nästkommande budgetår beräkna allenast det av byggnadsstyrelsen
för samma budgetår föreslagna beloppet av 500,000 kronor, utan förmenade,
att angivna belopp av 1,000,000 kronor borde ställas till förfogande.

Under åberopande av mitt här återgivna uttalande till propositionen nr Departement*.
176 föreslår jag, att för ifrågavarande byggnadsföretag å beredskapsstat chetenför
budgetåret 1938/1939 upptages ett belopp av 500,000 kronor.

Frösö sjukhus vid Östersund.

Den 30 juni 1937 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att låta i
huvudsaklig överensstämmelse med av mig i propositionen nr 124 till 1937
års riksdag förordat förslag utföra om- och tillbyggnadsarbeten vid Frösö
sjukhus vid Östersund för en beräknad kostnad av högst 472,000 kronor.
Enligt propositionen ingå i de till utförande godkända arbetena, bland andra,
följande, nämligen ny- och tillbyggnad av verkstadslokaler, nybyggnad av
samlingssal, ändringsarbeten inom paviljong IX, flyttning av promenadgården
vid paviljong V, förändring av paviljong VIII till arbetspaviljong
för kvinnor samt ändringsarbeten inom paviljong VI.

För påbörjande av byggnadsarbetena ställde Kungl. Majit nämnda den 30
juni 1937 till byggnadsstyrelsens förfogande ett belopp av högst 172,000
kronor. Sedermera har Kungl. Majit den 19 november 1937, med anledning
av en av byggnadsstyrelsen gjord framställning, bemyndigat styrelsen
att, utan hinder av att de för ifrågavarande ny- och ombyggnadsarbeten
ursprungligen beräknade kostnaderna kunde komma att överskridas, under
budgetåret 1937/1938 igångsätta de i brevet den 30 juni 1937 avsedda
byggnadsarbetena vid sjukhuset, dock med den inskränkningen, att
av desamma skulle anstå de här inledningsvis uppräknade arbetena. I
propositionen nr 176 till årets riksdag ha i den för nästa budgetår föreslagna

158

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Departements chefen.

medelsanvisningen för byggnadsplanens fullföljande vid sjukhuset medel
icke ansetts böra i detta sammanhang beräknas för de genom Kungl. Maj:ts
nyssnämnda beslut uppskjutna delarna av byggnadsplanen. Kostnaden för
de senares utförande har enligt senast verkställd beräkning uppskattats till
omkring 353,600 kronor.

Då de skäl, som anförts för upptagande å beredskapsstat för nästa budgetår
av medel för eventuellt fullföljande av det vid S:ta Gertruds sjukhus
uppskjutna arbetet med nybyggnad av samlingssal, äga motsvarande
giltighet i fråga om de vid Frösö sjukhus jämlikt samma Kungl. Maj:ts beslut
vilande arbetena, förordar jag, att för sistnämnda arbeten vid sjukhuset,
nämligen ny- och tillbyggnad av verkstadslokaler, nybyggnad av samlingssal,
ändringsarbeten inom paviljong IX, flyttning av promenadgården
vid paviljong V, förändring av paviljong VIII till arbetspaviljong för kvinnor
och ändringsarbeten inom paviljong VI, å beredskapsstat för budgetåret
1938/1939 upptages ett belopp av 353,600 kronor.

Sammanfattning och hemställan.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört, skulle å beredskapsstaten
för nästa budgetår medel böra beräknas till arbeten, avseende följande sjuk -

hus med här angivna belopp:

Ulleråkers sjukhus i Uppsala ........................ kronor 550,000

Psykiatriska kliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala » 500,000

S:ta Gertruds sjukhus i Västervik...................... » 290,000

S:t Lars sjukhus i Lund.............................. » 76,500

Västra Marks sjukhus i örebro........................ » 50,000

Salberga sjukhus i Sala.............................. » 40,000

Nytt sinnessjukhus i Sundsvall ...................... » 500,000

Frösö sjukhus vid Östersund.......................... » 353,600

Summa kronor 2,360,100.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att, under för beredskapsstaten gällande förutsättningar,
följande arbeten må komma till utförande i
huvudsaklig överensstämmelse med av mig förordade förslag,
nämligen

I. vid Ulleråkers sjukhus ledningsarbeten m. m. för en
beräknad kostnad av högst 550,000 kronor;

II. vid S:ta Gertruds sjukhus ombyggnad av administrationsbyggnaden
vid sjukhuset för en beräknad kostnad av
högst 156,000 kronor;

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

159

lil. vid S:t Lars sjukhus vissa byggnadsarbeten för en
beräknad kostnad av högst 76,500 kronor;

IV. vid Västra Marks sjukhus inredning av en fest- och
samlingssal för en beräknad kostnad av högst 50,000 kronor;

V. vid Salberga sjukhus inredning av en fest- och samlingssal
för en beräknad kostnad av högst 40,000 kronor;

dels ock till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett
för skottsanslag av .................... kronor 2,360,100.

[2.] b. Uppförande av nybyggnad för statens institut för folkhälsan.

I propositionen nr 139 till innevarande års riksdag har Kungl. Majit framlagt
förslag till inrättande av ett statens institut för folkhälsan. Därvid har förutsatts,
att för institutet skulle under de närmaste åren uppföras en byggnad å
den för karolinska institutets hygieniska avdelning reserverade delen av det s. k.
Norrbackaområdet i Solna socken. Kostnaden för denna byggnad uppskattas
till i runt tal 1,800,000 kronor. Av detta belopp har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att å kapitalbudgeten för nästa budgetår såsom reservationsanslag
anvisa 100,000 kronor, närmast avsedda till bestridande av kostnaderna
för överarbetning av föreliggande byggnadsplaner, utförande av detaljritningar
och kostnadsberäkningar, tomtens iordningställande m. m. Det
synes mig lämpligt att för ifrågavarande byggnad ett belopp av 700,000
kronor uppföres å beredskapsstat för nämnda budgetår.

Emellertid vill jag erinra, att förhandlingar pågå rörande möjligheterna
att för institutets uppförande och utrustning påräkna bidrag från »The
Rockefeller Foundation», vilken stiftelse lämnat bidrag till liknande institutioner
i ett flertal andra länder. Därest dessa förhandlingar leda till resultat,
torde sålunda erhållna medel böra i första hand tagas i anspråk för ändamålet
och detta oavsett, huruvida betingelserna för ett anlitande av det å
beredskapsstaten uppförda anslaget föreligga eller ej.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av nybyggnad för statens institut för
folkhälsan å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga
ett förskottsanslag av .................. kronor 700,000.

160

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

IV. Statens utlåningsfonder.

[3.] a. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika
familjer. Av staten understödd bostadsproduktion bedrives för närvarande
i olika former. Såsom statens organ för en del av denna verksamhet
fungerar statens byggnadslånebyrå. Byrån handhar dels verksamheten
för främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer,
dels verksamheten för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen,
dels ock tertiärlånen till viss bostadsbyggnadsverksamhet.

Vad först angår verksamheten till främjande av bostadsförsörjning
för mindre bemedlade, barnrika familjer,
understödjes densamma av staten dels i form av lån, dels i form av bidrag.
Bestämmelser i ämnet äro meddelade i kungörelsen den 4 september 1935
(nr 512) om lån och bidrag av statsmedel till främjande av bostadsförsörjning
för mindre bemedlade barnrika familjer. För låneverksamheten har
inrättats en särskild lånefond för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer. Från denna fond har till och med den 21 februari 1938
anvisats omkring 14,300,000 kronor. Fonden lämnade sistnämnda dag tillgång
till fortsatt utlåning intill ett belopp av cirka 15,700,000 kronor. För
förstärkning av nämnda fond har hittills icke för nästa budgetår äskats något
anslag.

Verksamheten för bostadsbyggande i städer och stadsliknande
samhällen understödjes av staten genom lån. Bestämmelser
rörande låneverksamheten äro meddelade i kungörelserna den 29 maj
1936 (nr 215) och den 18 juni 1937 (nr 604). Lån utgår för främjande av
sådant byggnadsföretag, som avser ombyggnad i städer och stadsliknande
samhällen av byggnader huvudsakligen avsedda för bostäder. För verksamheten
har inrättats en särskild lånefond för bostadsbyggande i städer och
stadsliknande samhällen. I 1938 års statsverksproposition har å kapitalbudgeten
under statens utlåningsfonder för budgetåret 1938/1939 äskats ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor lill nämnda fond.

Bestämmelser rörande tertiärlånen äro meddelade i kungörelsen den
30 juni 1937 (nr 658) angående tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.
I 1938 års statsverksproposition har å kapitalbudgeten under fonden
för låneunderstöd för nästa budgetår äskats ett reservationsanslag av

500,000 kronor till tertiärlån lill viss bostadsbyggnadsverksamhet.

På min anmodan har statens byggnadslånebyrå i en den 8 december 1937
dagtecknad promemoria yttrat sig rörande arbeten inom byråns verksamhetsområde,
till vilka medel lämpligen kunde anvisas å beredskapsstat för budgetåret
1938/1939. Byrån har däri anfört bland annat följande.

De bostadssociala reformer, vilka man skulle önska se förverkligade redan
inom överskådlig tid, lämnade tvivelsutan rum för produktiv verksamhet
av betydande storleksordning. Såsom ett exempel kunde nämnas, att
bostadssociala utredningen uppskattat behovet av nya lägenheter för mindre

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

161

bemedlade, barnrika familjers bostadsförsörjning i städer och stadsliknande
samhällen till c:a 20,000; sedan år 1935 hade för detta ändamål av anvisade
30 miljoner kronor preliminärt eller slutligt beviljats c:a 14 miljoner kronor
för c:a 3,200 lägenheter, motsvarande mindre än en sjättedel av det uppskattade
lägenhetsbehovet.

En allmän förskjutning från den vanliga familjebostadstypen 1 rum och
kök upp till 2 rum och kök vore högeligen önskvärd. Ett förverkligande av
detta framtidsmål erbjöde nära nog obegränsade tillfällen till arbete. Nämnas
kunde i detta sammanhang, att för ny- och ombyggnadslån sedan år
1933 anvisats tillhopa 12 miljoner kronor.

Såsom en praktiskt sett outtömlig arbetsreserv under lågkonjunktur förtjänade
de bostadssociala önskemålen synnerligt beaktande.

Bostadsproduktionen vore en nyckelindustri, som jämte det den på många
områden sysselsatte yrkesskicklig arbetskraft, även i stor utsträckning beredde
arbete, som icke påkallade direkt yrkesutbildning. Av det investerade
kapitalet utginge — direkt och indirekt —- en väsentlig kvot i form av arbetslön.
Det tillskott av statsmedel, som i en krissituation kunde påkallas,
motsvarade allenast en viss, ofta till och med ringa del av det totala kapitalet,
som investerats. Anordningen förutsatte sålunda, att en väsentlig del av
byggnadskapitalet mobiliserades på öppna marknaden. Byggnadsverksamhet
kunde, om än med vissa olägenheter, drivas jämväl vintertid, vilket innebure
en fördel.

Slutligen förtjänade framhållas, att arbetsmarknadspolitiska och bostadssociala
strävanden harmonierade med varandra även såtillvida, att staten i
dessa strävanden måste påkalla medverkan av, men även påräkna naturligt
intresse hos kommunerna. I samband därmed syntes böra övervägas, huruvida
icke kommunerna på ett tidigt stadium borde bliva uppmärksamgjorda
på önskvärdheten av att de själva under goda konjunkturer satte sig i krisberedskap
för att ifrågakommande arbeten — därest situationen det skulle
påfordra — utan längre uppskov skulle kunna sättas i gång.

Den nu planerade finansiella beredskapen åsyftade åtgärder ända fram
till den 1 juli 1939. Erinras borde, att man inom denna sluttermin torde
kunna träffa bindande förberedelser för bostadsbyggande ända fram till vinterhalvåret
1939/1940. Man syntes kunna påräkna, att effektiv byggnadsproduktion
till mötande av kris, därest läget inom c:a ett år skulle kunna anses
påkalla det, skulle kunna anordnas under perioden i ej oväsentlig omfattning,
helst som de statliga stödåtgärderna vid eventuellt inträffande arbetslöshet
skulle bliva till sådan nytta för kommunerna själva, att ett positivt
intresse torde vara att påräkna från kommunernas egen sida.

Under beaktande av anförda synpunkter har byrån ansett sig kunna räkna
med att — i mån av behov — i en krissituation kunde beredas utrymme
för en statlig utlåning för bostadsproduktion under budgetåret 1938/1939
med omkring 15,000,000 kronor. Härvid har byrån — med reservation för
inträffade nya förhållanden — räknat med 7,000,000 kronor för främjande
av bostadssocialt önskvärd bostadsproduktion i öppna marknaden och
5,000,000 kronor för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika
familjer.

Med anledning av vad byggnadslånebyrån sålunda föreslagit anser jag, att Departement!>-å beredskapsstat för budgetåret 1938/1939 böra å kapitalbudgeten upptagas chelendels
under statens utlåningsfonder ett förskottsanslag å 5,000,000 kronor

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 273. 11

162

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

till lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer
samt ett förskottsanslag å 5,000,000 kronor till lånefonden för bostadsbyggande
i städer och stadsliknande samhällen, dels ock under fonden
för låneunderstöd ett förskottsanslag av 2,000,000 kronor till tertiärlån
till viss bostadsbyggnadsverksamhet.

Beträffande sistnämnda två anslag gör jag framställning i det följande.
Här hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer å beredskapsstat för budgetåret
1938/39 upptaga ett förskottsanslag av .... kronor 5,000,000.

[4.] b. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande
samhällen. Under åberopande av vad jag under nästföregående punkt anfört
får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande
samhällen å beredskapsstat för budgetåret 1938/
39 upptaga ett förskottsanslag av ...... kronor 5,000,000.

[5.] c. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden.

Under hänvisning till vad jag vid anmälan av ärenden angående egentliga
statsutgifter å beredskapsstaten, punkten 3, anfört, hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på
landsbygden å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga
ett förskottsanslag av .................. kronor 1,000,000.

V. Fonden för låneunderstöd.

[6.] a. Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Under hänvisning
till vad jag förut anfört under punkten 3, får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet å
beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av ............................ kronor 2,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifalla.

Ur protokollet!

Anders Lundstedt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

163

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 31 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Forslund, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående kapitalinvesteringar å beredskapsstaten för budgetåret 1938/
39 samt anför därvid följande.

I. Statens affarsverksfonder.

A. Postverket.

[1.] a. Om- och tillbyggnad av posthuset i Hälsingborg. I skrivelse
den 27 augusti 1937 har generalpoststyrelsen gjort framställning om anvisande
av anslag för om- och tillbyggnad av posthuset i Hälsingborg.

Innan jag ingår på styrelsens framställning torde böra erinras örn att
postkontoret i Hälsingborg är inrymt uti en postverket tillhörig byggnad, som
uppfördes under åren 1902—1903 å tomterna n:ris 16 och 17 + 18 i kvarteret
Kärnan, norra, därstädes.

För säkerställande av postverkets behov av utvidgade lokaler vid en framtida
tidpunkt, då krav på lokalökning skulle göra sig gällande, medgav
1920 års riksdag, att för postverkets räkning finge för en köpeskilling av

100,000 kronor förvärvas den direkt till posthustomten gränsande tomten
nr 15 i nämnda kvarter.

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

I sin nu förevarande skrivelse har generalpoststyrelsen till en början erinrat
om att styrelsen i sin framställning om inköp av förenämnda tomt nr 15
anfört, bland annat:

För att kunna tillgodose lokalbehovet med den starka ökningen inom alla
grenar av poströrelsen har det varit nödvändigt att tid efter annan verkställa
rätt så omfattande och dyrbara utvidgnings- och omändringsarbeten inom
posthuset. Så hava redan under år 1912 vissa arbeten utförts till ökande av
utrymmet för expeditionen för ankommande och avgående poster. Även
tidningsexpeditionen har omändrats och utvidgats. Under år 1918 har för
beredande uti bottenvåningen av ökat utrymme för kassaexpeditionen samt
för åstadkommande av större brevbärarexpedition denna senare expedition
förflyttats till källarvåningen. Förslag föreligger dessutom till ytterligare
omändring av källarvåningen, så att flera lokaler kunna förläggas därstädes,
samt till apterande av våningen en trappa upp, i vilken postkontoret
redan nu disponerar visst utrymme, till tjänstelokaler.

Även om postkontorslokalen efter de föreslagna utvidgningsarbetenas utförande
icke för de allra närmaste åren är i oundgängligt behov av vidare utvidgning,
lärer det dock få anses uppenbart, att postkontoret tillgodogjort sig
alla utvidgningsmöjligheter inom posthuset. Tomten är också till fullo utnyttjad,
varför någon tillbyggnad av posthuset inom det nuvarande tomtområdet
icke är möjlig. Ej heller kan behovet av utvidgning tillgodoses
genom en påbyggning, som för övrigt även av andra skäl icke lämpligen
kan genomföras. När därför inom en kanske nog så nära framtid behovet
av ökade lokaler för postkontoret blir ofrånkomligt, finnes ingen annan utväg
— såvida det nuvarande posthuset, vars läge är förmånligt, skall bibehållas
— än att åstadkomma tillbyggnad å bredvidliggande tomt.

Styrelsen erinrar vidare om att vid framläggandet av propositionen om
inköp av ifrågavarande fastighet vederbörande departementschef vitsordade,
att en framtida lokalutvidgning för postkontoret lämpligast borde ske genom
användande av den till inköp ifrågasatta fastigheten.

Styrelsen framhåller härefter, att anledningen till att postverket, trots den
stegring i poströrelsen, som inträffat sedan år 1920, hittills kunnat fylla sin
funktion inom nuvarande lokaler, till stor del vore, att i staden inrättats flera
postanstalter, vilka kunnat upptaga en del av posttrafiken, särskilt vad
allmänhetens direkta betjänande beträffade. Nu hade emellertid rörelsen vid
postkontoret nått den omfattning, att lokalen icke längre vore för sitt ändamål
tillräcklig.

I fråga om de nuvarande lokalernas otillräcklighet har generalpoststyrelsen
framhållit följande:

Postkontoret förfogar för närvarande över — förutom 124 kvadratmeter
förråds-, toalett- och kapprum i källare — en golvyta av 964 kvadratmeter.
Medelstorleken av lokalerna för övriga postkontor i riket, vilka på grund av
rörelsens omfattning kunna jämföras med postkontoret i Hälsingborg, utgör
för närvarande 1,511 kvadratmeter.

Postkontorets brevbärarexpedition är, såsom förut omnämnts, alltsedan år
1918 förlagd till posthusets källarvåning, där ett utrymme av 224 kvadratmeter
disponeras härför. Av detta utrymme användas 147 kvadratmeter till
brevbärarsal, 32 kvadratmeter för öppnandet av poster och försortering av
tidnings- och korsbandspost, två rum om tillhopa 33 kvadratmeter för uppställning
av brevbärarnas klädskåp och 12 kvadratmeter till toalettrum. Det

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

165

ena klädrummet är även genomgång till toaletterna. Samtliga dessa utrymmen
äro otillräckliga och även i övrigt otillfredsställande. I detta senare
avseende må framhållas, att lokalerna äro belägna intill 1,2—2 meter under
den omgivande gatunivån samt att fönstren i brevbärarsalen, som äro placerade
utefter dess ena sida, icke insläppa tillräckligt med dagsljus. Personalen
får därför under större delen av dagen arbeta vid artificiell belysning.
Svårigheter föreligga även att för den stora personalen åstadkomma tillfredsställande
ventilation i lokalerna. I brevbärarsalen, där ett utrymme av omkring
7 kvadratmeter tages i anspråk för uppställning av försorteringsfack
för brevpost och arbetsplatser för brevpostens sorterande, arbetar förutom
brevbärarförman och försorterare samt viss förstärkningspersonal en brevbärarstyrka
av 40 man, allt som allt en personal av 50 personer. Svårighet
finnes redan nu att bereda lämpliga arbetsplatser åt den ordinarie brevbärarstyrkan,
och vid begärd ökning av personalen, varvid brevbärarnas antal
skulle komma att uppgå till 44 man, bliva svårigheterna ännu större. Med
hänsyn till den livliga byggnadsverksamheten i staden torde inom en icke
alltför avlägsen framtid en ytterligare ökning av brevbärarnas antal bliva
erforderlig. Det finnes då ingen som helst möjlighet att inom den nuvarande
brevbärarexpeditionen bereda personalen arbetsplatser. En fördelning av
postutdelningen genom brevbärare på flera postanstalter inom staden kan
icke lämpligen äga rum. Frukostrum för brevbärarna saknas. Då brevbärarpersonalen
på grund av tjänstgöringstiderna icke har tillfälle att intaga
frukost i hemmet, måste detta ske på arbetsplatsen, där dock endast platserna
vid brevbärarborden finnas att tillgå. Brevbärarlokalerna äro, såsom
torde framgå av det anförda, otillräckliga vid normal trafik; vid jul och nyår
kan arbetet ordnas där endast med största svårighet.

Golvytan i allmänhetens avdelning i kassaexpeditionen utgör 38 kvadratmeter.
De tider på dagen, då trafiken är störst, är detta utrymme otillräckligt.
Som en bidragande orsak till behovet av utvidgade lokaler må i detta
sammanhang framhållas den betydande ökning av antalet besökande å postanstalterna
i allmänhet, som utvecklingen av postsparbanksrörelsen och även
bestyret med utbetalningar av pensioner och understöd enligt lagen örn folkpensionering
medfört. Vad postkontoret i Hälsingborg beträffar utgjorde
antalet besökande i postsparbanks- och folkpensionsärenden år 1927 (året
före den senaste lokalutvidgningen) omkring 18,000 och år 1936 cirka 60,500.
En stor olägenhet är, att behövligt ökat antal skrivplatser för allmänheten
icke kan anordnas inom det nuvarande utrymmet. Endast sex sådana stå
nu till förfogande, och från allmänhetens sida hava klagomål häröver framförts.
Utrymmet vid disken är till den grad utnyttjat, att vid tider av stark
trafikfrekvens erforderligt antal kassaexpedienter icke kan insättas.

I förstugan vid ingången till denna kassaexpedition äro postboxar anordnade.
Samtliga fackavdelningar äro uthyrda; hos postmästaren föreliggande
framställningar från korrespondenter om erhållande av nya fack kunna på
grund av lokalförhållandena icke tillmötesgås.

Paketexpeditionen, som har en golvyta av 211 kvadratmeter, kan anses
tillfredsställande. Det är dock att märka, att denna expedition användes
icke endast för behandling av paketpost utan även för inslagning och förpackning
av postabonnerade tidningar.

Postkontorets avdelning för ankommande och avgående poster disponerar
ett utrymme av 115 kvadratmeter. I detta utrymme är då inräknat ett rum
örn c:a 20 kvadratmeter, som är avsett till postintag och förrum men som
på grund av lokalförhållandena även måste utnyttjas för sortering och uppläggning
av större korsbandsposter. Det av avdelningen disponerade utrymmet
är för litet. Vid bedömandet av behovet av lokalutrymme för denna av -

166

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

delning torde böra påminnas om, att det icke är endast den post, som inlämnas
å och utlämnas från postkontoret direkt, som behandlas därstädes. All avgående
och ankommande post till postanstalter i Hälsingborg undergår viss
behandling vid postkontoret.

Styrelsen uttalar härefter i anslutning till den lämnade redogörelsen rörande
postkontorets nuvarande lokalförhållanden, att det torde framgå, att
postkontorets lokaler vore till den grad otillfredsställande såväl ur postverkets
som ur allmänhetens synpunkt, att åtgärder för dessa olägenheters avhjälpande
icke längre läte sig tillbakavisas. Efter verkställda undersökningar
hade styrelsen funnit, att det nu icke längre kunde undanskjutas att för
ändamålet taga i anspråk den förenämnda fastigheten nr 15 i kvarteret Kärnan,
norra. Sagda fastighet hade en areal av 365 kvadratmeter och vore
bebyggd med ett bostadshus av sten i 3 våningar, uppfört omkring år 1855,
och en uthuslänga av trä.

Enligt generalpoststyrelsen föreligger ej möjlighet att i förenämnda bostadshus
inreda lokaler för postverket, utan den nuvarande byggnaden måste
rivas och en nybyggnad uppföras å tomten. Beträffande dispositionen av
denna nybyggnad har generalpoststyrelsen funnit, att den bör uppföras till
samma höjd som och i omedelbar anslutning till samt anpassas efter det
nuvarande posthuset. I samband med nybyggnaden skulle dels bottenvåningen
i posthuset utökas genom tillbyggnad åt gårdssidan, sedan vissa å gården
befintliga uthus rivits, dels ock betydande ombyggnadsarbeten inom
posthuset utföras.

Styrelsen meddelar härefter, att styrelsen uppdragit åt professorn E. Lallerstedt
att utarbeta ritningar till nybyggnad å tomten nr 15 samt om- och
tillbyggnad av posthuset i enlighet med de sålunda angivna riktlinjerna.
Dessa ritningar ävensom av Lallerstedt uppgjord kostnadsberäkning, avseende
byggnadsföretaget i dess helhet och slutande å en kostnadssumma av

457,000 kronor, hava bifogats nu ifrågavarande framställning.

Under hänvisning till de uppgjorda ritningarna anför generalpoststyrelsen
lörande det sålunda framlagda förslaget till utvidgning av postkontoret:

Nybyggnaden å tomten nr 15:

I källarvåningen, där särskilda utrymmen för pann- och bränslerum icke
behöva inredas, enär byggnaden kan uppvärmas genom anknytning till centralvärmeanläggningen
i det nuvarande posthuset, anordnas garage för truck
samt källarkontor.

Bottenvåningen upptages av en mindre del av kassaexpeditionen, rum för
postkontorets redogörare samt kassavalv för denne och kassaexpedienterna.

I entresolvåningen ovanför infart och entré anordnas lunchrum, kapprum
och toaletter för kassapersonalen.

I våningen 1 trappa upp erhålles en del av för brevbärarexpeditionen erforderligt
utrymme samt ett rum för tidningsbokföring.

Våningen 2 trappor upp inrymmer en kontorslokal och en bostadslägenhet,
avsedda för uthyrning.

I nybyggnaden installeras en varuhiss, som förbinder bottenvåningen med
våningen 1 trappa upp.

Kungl. Maj.ts proposition nr 275-

167

Om- och tillbyggnaden av posthuset.

Tillräckliga och lämpliga utrymmen för kassaexpeditionen och för avdelningen
för ankommande och avgående poster samt fullgoda förbindelser
mellan postkontorets olika avdelningar i bottenvåningen vinnas dels genom
att en del innerväggar borttagas, dels ock genom den förut berörda tdlbyggnaden
av posthusets bottenvåning åt gårdssidan.

Genom att taga i anspråk i våningen 1 trappa upp tidigare uthyrda lagenheter
samt genom vissa omdisponeringar av postkontorets lokaler erhallas
i nu nämnda våning brevbärarexpeditionens huvuddel, samlings- och frukostrum
för brevbärare samt garderober och toalettrum för denna personal.

I anslutning härtill framhåller generalpoststyrelsen, att genomförandet av
det nu framlagda förslaget skulle innebära, att postkontoret i Hälsingborg
komme att erhålla — förutom förrådsrum i källaren örn 180 kvadratmeter
— väl disponerade och tidsenliga lokaler med en sammanlagd golvyta av
omkring 1,586 kvadratmeter, ett utrymme, som torde bliva tillräckligt för
avsevärd tid framåt.

Generalpoststyrelsen meddelar härefter, att styrelsen hos byggnadsnämnden
i Hälsingborg gjort framställning örn sammanläggning av tomterna n:ris
15, 16 och 17 + 18 i kvarteret Kärnan, norra, till en tomt för gemensamt
bebyggande. Sammanläggningsförslaget, som godkänts av byggnadsnämnden,
har numera vunnit länsstyrelsens fastställelse.

Det av professorn Lallerstedt uppgjorda förslaget, avseende ifrågavarande
till- och ombyggnad, har granskats av byggnadsnämnden, vilken därvid
påfordrat vissa mindre kompletteringar. Generalpoststyrelsen har förklarat
sig skola komma att iakttaga desamma.

Byggnadsstyrelsen har, såsom framgår av ett generalpoststyrelsens nu förevarande
skrivelse bifogat yttrande den 24 augusti 1937, icke funnit annat
att erinra — bortsett från ett påpekande om placering och utformning av en
skylt — än att kostnaderna för byggnadsföretaget ansetts böra höjas från
beräknade 457,000 kronor till 477,000 kronor. Sistnämnda kostnader fördela
sig på olika i byggnadsföretaget ingående delar sålunda:

Kronor.

Nybyggnaden (inklusive kostnaderna för rivning av gamla byggnader
och gårdens planering) ............................

Tillbyggnaden åt gårdssidan av nuvarande posthuset ..........

Reparationsarbeten å och inom nuvarande posthuset ..........

Ombyggnad av nuvarande posthuset .........• •.............

Summa kronor

163.000

77.000

63.000

174.000

477,000.

Generalpoststyrelsen ingår härefter på frågan om sättet för finansieringen
av ifrågavarande byggnadsföretag samt anför härom till en början:

Såsom nämnts skulle nybyggnaden å tomten nr 15 ersätta den byggnad, som
nu finnes uppförd å denna tomt. Till övervägande del är sålunda denna nybyggnad
ett ersättningsarbete. Vidare är — i analogi med vad som tillämpats
bland annat beträffande ombyggnaden av centralposthuset i Stockholm
och posthuset i Sundsvall — den del av ombyggnaden inom det nuvarande
posthuset i Hälsingborg, som icke avser att åstadkomma nya utrymmen utan

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

endast syftar till att genom ändrade dispositioner inom detta hus åstadkomma
lokaler, lämpade för rörelsens omfattning och de krav, som numera måste
ställas på tidsenliga postkontorslokaler, att anse såsom ersättningsarbete. Under
sådana förhållanden synes största delen av totalkostnaden för nu föreslaget
byggnadsföretag böra gäldas med medel ur postverkets förnyelsefond.

För bedömande av hur stor del, som bör utgå av fondmedel, har generalpoststyrelsen
framhållit följande:

I likhet med vad som för postverkets vidkommande hittills skett i alla
motsvarande fall bör så stor del av nybyggnadskostnaderna, som svarar mot
det beräknade värdet å den till rivning föreslagna byggnaden, bestridas av
medel ur postverkets förnyelsefond.

Fastigheten nr 15 är, såsom förut nämnts, inköpt för 100,000 kronor, vilket
belopp utgör fastighetens bokförda värde. Tomten är för närvarande
åsatt ett taxeringsvärde av 35,000 kronor, varför den del av det bokförda
värdet, som bör anses motsvara byggnadens värde, utgör 65,000 kronor. För
nu omhandlade nybyggnad synes alltså ett belopp av 65,000 kronor böra utgå
ur förnyelsefonden.

Vidare synes hela kostnaden för de förenämnda ombyggnads- och reparationsarbetena
inom nuvarande posthuset, vilka arbeten beräknas draga en
kostnad av 237,000 kronor, böra bestridas med medel ur förnyelsefonden.

Av det för hela byggnadsfrågans lösande erforderliga beloppet, 477,000
kronor, skulle sålunda enligt generalpoststyrelsen allenast 175,000 kronor
(163,000—65,000 + 77,000) böra utgå av kapitalökningsmedel och återstoden,
302,000 kronor, av förnyelsefondsmedel.

Beträffande den ekonomiska innebörden av det nu framlagda byggnadsförslaget
anför härefter generalpoststyrelsen:

Det bokförda värdet å postverkets fastighet n:ris 16, 17 + 18 i kvarteret
Kärnan, norra, är 255,000 kronor. Å den av postverket ägda fastigheten nr
15 utgör, såsom förut nämnts, det bokförda värdet 100,000 kronor. Under
förutsättning att, såsom föreslagits, av de medel, som erfordras för genomförandet
av nu omhandlade byggnadsföretag, ett belopp av 302,000 kronor
får tagas ur postverkets förnyelsefond, skulle det nya kapital, som behövde
anvisas av lånemedel, uppgå till 175,000 kronor. Det sammanlagda i fastigheterna
nedlagda statskapital, som skulle förräntas, komme således att utgöra
(255,000 + 100,000 + 175,000) 530,000 kronor.

Med ledning av de uppgifter å hyrespriser i Hälsingborg, vilka generalpoststyrelsen
hade till sitt förfogande, kunde, fortsätter styrelsen, för de blivande
lokalerna följande hyror beräknas, nämligen:

Kronor.

för postkontorets utrymmen i källaren, 180 kvadratmeter å 6 kro -

nor ...................................................... 1,080

för postkontorets utrymmen i bottenvåningen, 864 kvadratmeter å

35 kronor.............................. 30,240

för postkontorets utrymmen i entresolvåningen och våningen 1 trappa
upp, 722 kvadratmeter å 15 kronor........................ 10,830

för butik i källaren, 274 kvadratmeter å 15 kronor.............. 4,110

för kontorslägenheter, 275 kvadratmeter å 15 kronor ............ 4,125

för bostadslägenheter, 292 kvadratmeter å 10 kronor ......... 2,920

Summa kronor 53,305.

169

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Den beräknade hyresinkomsten skulle alltså motsvara något mer än 10%
å kapitalet, 530,000 kronor.

Under åberopande av vad styrelsen nu anfört hemställer styrelsen, att för
nybyggnad å tomten nr 15 i kvarteret Kärnan, norra, i Hälsingborg samt till
om- och tillbyggnad av posthuset i samma kvarter, allt i huvudsaklig överensstämmelse
med av professorn Lallerstedt uppgjorda ritningar, matte dels
såsom utgifter för kapitalökning anvisas ett belopp av 175,000 kronor för
budgetåret 1938/1939, dels ock ställas till generalpoststyrelsens förfogande
ett belopp av 302,000 kronor ur postverkets förnyelsefond.

Postkontorets lokaler i Hälsingborg äro inrymda uti en postverket tillhörig Departementsbyggnad,
som uppförts under åren 1902 och 1903. För att säkra tillgodose- cfte/en.
endet framdeles av ett beräknat behov av ökade lokaler för postkontoret inköpte
postverket efter medgivande av 1920 års riksdag för en köpeskilling
av 100,000 kronor den intill posthuset gränsande tomten nr 15 i kvarteret
Kärnan, norra.

Redan vid tiden för inköpet av denna tomt hade postkontoret tillgodogjort
sig i huvudsak alla de möjligheter till utvidgningar, som förefunnos i posthuset,
varjämte posthustomten varit tillfullo utnyttjad, sa att någon tillbyggnad
av posthuset inom det dåvarande tomtområdet icke var möjlig. Sedan
nämnda tid har en stark ökning inom alla grenar av poströrelsen ägt rum,
vilket medfört, att frågan om ett bebyggande av den inköpta tomten numera
aktualiserats. Att frågan härom hittills kunnat anstå sammanhänger bland
annat därmed, att i Hälsingborg inrättats flera postanstalter, vilka kunnat
upptaga en del av posttrafiken, särskilt vad allmänhetens direkta betjänande
beträffar.

Av den av generalpoststyrelsen lämnade redogörelsen rörande postkontorets
nuvarande lokalförhållanden torde otvetydigt framgå, att postkontorets
lokaler äro i hög grad otillräckliga och otillfredsställande för sitt ändamål.

En jämförelse med andra postkontor med en poströrelse, motsvarande den
vid hälsingborgskontoret, giver också vid handen, att detta disponerar över
en ovanligt liten golvareal. För tillgodoseende av såväl postverkets som allmänhetens
berättigade anspråk på bättre lokalförhållanden torde därför frågan
om en utvidgning av postkontorets lokaler ej längre böra undanskjutas.

Enligt de i ärendet upprättade byggnadsritningarna, mot vilka byggnadsstyrelsen
i huvudsak icke haft något att erinra, skulle postkontoret komma
att erhålla väl disponerade och tidsenliga lokaler, tillräckliga för avsevärd
tid framåt. Kostnaderna för förslagets genomförande hava av byggnadsstyrelsen
beräknats uppgå till 477,000 kronor, varav på nybyggnaden
å tomten nr 15 belöpa 163,000 kronor och pa örn- och tillbyggnaden
samt reparation av nuvarande posthuset 314,000 kronor. Beträffande finansieringen
av företaget har generalpoststyrelsen föreslagit, att av postverkets
förnyelsefondsmedel skulle tagas i anspråk tillhopa 302,000 kronor, motsvarande
dels det bokförda värdet, 65,000 kronor, å den å tomten nr 15 nu befintliga,
för rivning avsedda byggnaden, dels ock hela kostnaden, 237,000

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

kronor, för ombyggnads- och reparationsarbetena inom det nuvarande posthuset.
Såsom kapitalökningsmedel skulle alltså erfordras ett belopp av

175.000 kronor, motsvarande dels kostnaden för nybyggnaden å tomten nr
15 minskad med nyssnämnda belopp av 65,000 kronor eller alltså 98,000
kronor och dels kostnaden för tillbyggnaden till posthuset å gårdssidan,

77.000 kronor. Generalpoststyrelsens förslag härutinnan står i överensstämmelse
med vad i åtskilliga liknande fall tidigare tillämpats.

Med hänsyn till vad generalpoststyrelsen anfört örn behovet av ifrågavarande
örn- och tillbyggnadsarbeten och då jag icke funnit anledning till
erinran mot det till lösning av lokalfrågan framlagda förslaget, vill jag tillstyrka
generalpoststyrelsens framställning. Även i fråga om finansieringen
av företaget biträder jag styrelsens framställning och tillstyrker alltså, att å
beredskapsstaten för nästa budgetår för ifrågavarande byggnadsföretag
upptages ett anslag av 175,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Om- och tillbyggnad av posthuset i Hälsingborg å
beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av ............................ kronor 175,000.

[2.] b. Om- och tillbyggnad av posthuset i Sandviken. I skrivelse den
27 augusti 1937 har generalpoststyrelsen gjort framställning om anvisande
av medel för om- och tillbyggnad av posthuset i Sandviken.

Innan jag ingår på generalpoststyrelsens förevarande framställning, torde
böra erinras om att jämlikt beslut av 1927 års riksdag för budgetåret 1927/
1928 anvisades ett reservationsanslag av 108,975 kronor till inköp för postverkets
räkning av en tomt i Sandviken samt för uppförande därå av en posthusbyggnad.

Av anslaget i fråga hava enligt generalpoststyrelsen tagits i anspråk sammanlagt
103,213 kronor 62 öre, nämligen 6,975 kronor för tomtförvärvet och
96,238 kronor 62 öre för uppförande av byggnaden. Återstående belopp har
generalpoststyrelsen återlevererat till riksgäldskontoret.

Rörande posthusbyggnaden, som togs i bruk den 1 oktober 1928, har generalpoststyrelsen
i sin skrivelse till en början meddelat, att densamma innehåller
i bottenvåningen lokaler för postkontoret, i våningen 1 trappa upp en
bostadslägenhet om fyra rum, hall och kök och en om ett rum och kök samt
i källarvåningen ett förrådsrum för postkontorets räkning, pann- och kölrum
ävensom ved- och matkällare samt tvättstuga tillhörande bostadslägenheterna.

Efter att hava framhållit, att den nuvarande postkontorslokalen planerats
med ledning av trafikens omfattning vid postkontoret under år 1925, har
styrelsen lämnat följande sammanställning, upptagande jämförande uppgifter
mellan rörelsen vid postkontoret under sistnämnda år och år 1936:

Kungl. May.ts proposition nr 275.

171

	År 1925	År 1936	Ökning
Postverkets egen uppbörd........................	72,885 kr.	117,842 kr.	62 %
Inlämnade vanliga paket ........................	9,915 st.	14,345 st.	44 %
> postanvisningar och girokort ..........	36,483 >	80,301 >	120 %
> försändelser av alla slag ..............	294,348 »	526,880 »	79 %
Ankomna vanliga paket..........................	10,448 >	13,135 »>	26 %
9 försändelser av alla slag................	c:a 1,100,000 »	1,810,258 >	64 %
Insättningar och uttagningar i postsparbanken......	» 1,600 >	10,571 »	560 %
Verkställda folkpensionsutbetalningar ..............	1,119 »	3,824	242 %

Styrelsen anför härefter:

Såsom av de lämnade uppgifterna torde framgå har rörelsen vid postkontoret
under den tid, varom nu är fråga, stegrats i mycket betydande grad.
Denna ökning, vilken är större än generalpoststyrelsen år 1926 kunde förutse,
har medfört, att den nuvarande lokalen icke längre är för sitt ändamål
tillräcklig och att det endast med största svårighet låter sig göra att inom
tillgängligt utrymme behörigen avveckla den nuvarande trafiken. Åtgärder
måste därför vidtagas för att så snart sig göra låter anskaffa större lokaler
åt postkontoret. Enligt styrelsens bestämda uppfattning kan detta icke lämpligen
ske på annat sätt än genom tillbyggnad av det nuvarande posthuset.
Styrelsen har därför uppdragit åt professorn E. Lallerstedt att uppgöra förslag
i ärendet.

Enligt de av professorn Lallerstedt utarbetade ritningarna, vilka bilagts
styrelsens nu förevarande framställning, skulle, bland annat, en tillbyggnad
om 7 meters längd uppföras å vardera sidan av posthusets huvudfasad, en
lösning som enligt generalpoststyrelsens mening ur estetisk synpunkt måste
betecknas såsom synnerligen lyckad.

Vad beträffar förslaget i övrigt framhåller generalpoststyrelsen följande:

Genom om- och tillbyggnaden skulle postkontorslokalen komma att utökas
från nuvarande 200 kvadratmeter till 340 kvadratmeter. Den nya lokalen
med sina för ändamålet väl disponerade utrymmen bör för avsevärd tid
framåt bliva tillräcklig för postkontoret i fråga. Därest i en framtid fortsatt
trafikökning skulle kräva ytterligare tillbyggnad utöver den nu föreslagna,
erbjuder tomten med sin areal av ej mindre än 1,395 kvadratmeter möjlighet
härtill.

Förslaget innebär beträffande våningen 1 trappa upp, att därstädes skulle
erhållas två nya bostadslägenheter, den ena örn tre rum och kök samt den
andra om två rum och kök. Detta bostadstillskott i Sandviken är synnerligen
välkommet, då bostadsbrist råder därstädes och personalen vid postkontoret
i fråga vid upprepade tillfällen under senare år klagat över svårigheten
att erhålla bostad samt hemställt, att åtgärder måtte från postverkets
sida vidtagas för anskaffning av bostäder åt personalen.

Ritningarna till om- och tillbyggnaden samt av professorn Lallerstedt likaledes
uppgjord kostnadsberäkning, slutande å 105,000 kronor, hava grans 1

Fr. o. m. ingången av år 1937 har antalet utbetalningar på grund av tillämpningen av
lagen den 28 juni 1935 om folkpensionering och förordningen samma dag örn invaliditetsunderstöa
så avsevärt ökats, att antalet utbetalningar under år 1937 kommer att överstiga 1936 års
siffra med omkring 1,500 st.

172

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

kats av byggnadsstyrelsen. I yttrande den 22 juni 1937 till generalpoststyrelsen
har byggnadsstyrelsen icke funnit något annat att erinra mot förslaget
än att kostnaderna för byggnadsföretaget ansetts böra höjas till 108,000
kronor.

Byggnadsnämnden i Sandviken har till generalpoststyrelsen avgivit yttrande
i ärendet. Nämnden har icke funnit något att anmärka mot förslaget.

Generalpoststyrelsen har beräknat, att fastigheten, som efter den nu föreslagna
om- och tillbyggnadens utförande skulle erhålla ett bokfört värde av
211,213:62 kronor (103,213:62 108,000), komme att lämna följande av kastning: -

för postkontorslokalen en årshyra, exklusive värmeersättning, efter
25 kronor per kvadratmeter................................ 8,500

för nuvarande bostadslägenheter en årshyra, förutom värmeersätt ninf’

av .................................................... 1,356

för nytillkomna lägenheter en årshyra av sammanlagt.......... 1,340

Tillhopa kronor 11,196.

Sistnämnda belopp motsvarar 5.3 % av det bokförda värdet.

Generalpoststyrelsen har slutligen framhållit, att angelägenheten av att
snarast tillgodose behovet av ökade lokaler för postkontoret i Sandviken
gjorde det nödvändigt, att örn- och tillbyggnadsarbetena igångsattes i så god
tid, att de kunde vara avslutade på våren 1939. Hela kostnadsbeloppet borde
därför anvisas att utgå under budgetåret 1938/1939.

Under åberopande av vad styrelsen sålunda anfört, hemställer styrelsen,
att för örn- och tillbyggnad av posthuset i Sandviken i huvudsaklig överensstämmelse
med de av professorn Lallerstedt utarbetade ritningarna mätte anvisas
ett belopp av 108,000 kronor.

Dep$%t™ntS'' Poströrelsen vid Postkontoret i Sandviken har sedan den 1 oktober 1928,
c en‘ då postkontoret erhöll sina nuvarande lokaler, undergått en stegring, som
vida överstigit, vad generalpoststyrelsen ansåg sig hava anledning räkna med,
när de nuvarande lokalerna med ledning av 1925 års rörelse planerades. Av
den i ärendet lämnade sammanställningen beträffande rörelsens omfattning
ar 1925 och år 1936 framgår, att ökningen, som omfattat rörelsens samtliga
grenar, i vissa fall varit högst betydande. Sålunda kan framhållas, att under
sagda tid inkomna postanvisningar och girokort ökat med 120 procent och
postsparbanksärendena med ej mindre än 560 procent. Nu angivna förhållanden
hava medfört, att postkontorslokalerna icke längre äro för sitt ändamål
tillräckliga och att det endast med stor svårighet gått att avveckla den
nuvarande posttrafiken. Jag vill därför tillstyrka, att åtgärder vidtagas för
en utvidgning av postkontorets lokaler.

Mot generalpoststyrelsens förslag till sådan utvidgning och de därutinnan
upprättade ritningarna, som innefatta en mindre ombyggnad av posthuset
samt tillbyggnader till vardera sidan av huvudfasaden, har jag i likhet med
byggnadsstyrelsen icke funnit anledning till erinran. Kostnaderna för örn -

Kungl. May.ts proposition nr 275. 173

och tillbyggnaden torde i enlighet med byggnadsstyrelsens yttrande böra beräknas
till 108,000 kronor.

Jag finner mig alltså kunna tillstyrka, att det erforderliga beloppet, 108,000
kronor, upptages å beredskapsstaten för nästa budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Om- och tillbyggnad av posthuset i Sandviken å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av .............................. kronor 108,000.

[3.] c. Postdiligenser. I skrivelse den 18 januari 1938 har generalpoststyrelsen
framlagt förslag om anskaffning av åtta postvagnar för enskilda
järnvägar samt tio postdiligenser.

I sin skrivelse har generalpoststyrelsen anfört, att tillverkning av postvagnar
och diligenser medförde beställningar huvudsakligen hos svenska
företagare. De ifrågasatta åtta postvagnarna hade enligt tidigare uppgjord
plan avsetts skola byggas, fyra år 1939 samt två under vartdera av åren
1940 och 1941 för en beräknad sammanlagd kostnad av 477,000 kronor. Beträffande
postdiligenserna hade fem planerats skola anskaffas under vartdera
av åren 1939 och 1940 för en kostnad av 25,000 kronor per diligens
eller alltså tillhopa 250,000 kronor. Vagnarna och diligenserna kunde emellertid
lämpligen tillverkas redan under budgetåret 1938/1939. Tillverkningen
av postdiligenserna kunde igångsättas nära nog omedelbart efter det
erforderliga medel ställts till förfogande och vederbörliga anbud å arbetena
införskaffats. Av postvagnarna kunde tillverkningen av två dylika för en
sammanlagd kostnad av 130,000 kronor igångsättas omedelbart under samma
förutsättningar som nyss nämnts beträffande postdiligenserna. Arbetet
å de övriga postvagnarna beräknades kunna igångsättas senast tre månader
efter det beslut om anskaffningen fattats.

Då tillverkning av postvagnar och postdiligenser bereder arbete huvud-Depariementssakligen
åt svenska företagare och då, enligt vad generalpoststyrelsen med- chetendelat,
en anskaffning för postverkets vidkommande av dylika fordon i en
något hastigare takt än förut planerats kan ske, synes det mig lämpligt, att
ifrågavarande anskaffning kommer till stånd redan under nästa budgetår,
därest utvecklingen å arbetsmarknaden därtill skulle giva anledning. I anslutning
till hittills tillämpad praxis i fråga om medel för anskaffning av
postvagnar för enskilda järnvägar torde kostnaderna, 477,000 kronor, för anskaffning
av nu ifrågasatta åtta postvagnar böra bestridas av postmedel. För
bestridande av kostnaderna för de tio postdiligenserna torde däremot å beredskapsstaten
böra upptagas ett anslag av 250,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Postdiligenser å beredskapsstat för budgetåret 1938/

39 upptaga ett förskottsanslag av..........kronor 250,000.

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departements chejem.

B. Telegrafverket.

[4.] a. Telefonstationsbyggnad i Örby i Stockholm. Med bifall till av
telegrafstyrelsen i skrivelse den 25 maj 1937 gjord framställning bemyndigade
Kungl. Maj:t den 25 juni 1937 styrelsen att för inköp av stadsägan
nr 3161 B inom stadsdelen Örby i Stockholm taga i anspråk högst
12,021 kronor av det av riksdagen för budgetåret 1935/1936 anvisade reservationsanslaget
å 300,000 kronor till inköp och bebyggande för telegrafverkets
räkning av fastigheter. I förenämnda skrivelse anförde telegrafstyrelsen,
bland annat, att en automatisk telefonstation i Älvsjö enligt föreliggande
plan för automatisering av Stockholms förortsstationer skulle vara färdigställd
vid ingången av år 1940. Den blivande automatiska telefonstationen,
som skulle ersätta de nuvarande manuella stationerna i Liseberg, Älvsjö
och Örby, borde icke inrymmas i förhyrd lokal, utan för densamma borde en
telegrafverkets egen stationsbyggnad uppföras. Arbetet med denna byggnad
borde taga sin början under loppet av år 1938.

I skrivelse den 28 september 1937 har telegrafstyrelsen därefter hemställt
om anvisande av ett reservationsanslag å 186,000 kronor för uppförande
å förenämnda tomt av den planerade nya telefonstationen.

Telegrafstyrelsen meddelar i sin skrivelse, att enligt av arkitekten T. Wennerholm
i Stockholm för byggnaden uppgjorda ritningar denna skulle uppföras
i tre våningar, varjämte källarutrymmen skulle anordnas inom ungefär
hälften av byggnadens yta. I källaren skulle inredas batterirum, pannrum
och utrymme för bränsleförråd. För en bostadslägenhet skulle anordnas
tvättstuga och förråd samt matkällare. Till bottenvåningen avsåges att
förläggas förråd, garage samt rum för linjeförman och rum för reparatör.
I våningen 1 trappa upp skulle inrymmas korskoppling, samtalsräknare
samt en bostadslägenhet örn två rum och kök för en stationsreparatör. I denna
våning skulle dessutom erhållas en reservlokal, enär våningen 2 trappor
upp, vilken helt upptoges av den där belägna automatsalen, icke lämnade
utrymme för en dylik.

Byggnadsstyrelsen, som icke haft något att erinra mot ritningarna, har
beräknat byggnadskostnaderna till 186,000 kronor.

. För genomförandet av den för automatiseringen av telefonnätet i Stockholms
förorter uppgjorda planen erfordras en automatisk telefonstation i
Örby. En för ändamålet lämplig tomt har av telegrafstyrelsen inköpts enligt
bemyndigande av Kungl. Majit. Enligt av byggnadsstyrelsen uppgjorda
beräkningar skulle kostnaderna för byggnadsföretaget uppgå till 186,000
kronor. De föreliggande ritningarna och kostnadsberäkningen hava icke
givit mig anledning till erinran.

Enär medel till förevarande byggnadsföretag synas lämpligen kunna upptagas
å beredskapsstaten för nästa budgetår, hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

175

att till Telefonstationsbyggnad i Örby i Stockholm å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av .............................. kronor 186,000.

[5.] b. Telefonstationsbyggnad i Mälarhöjden i Stockholm. Med bifall
till av telegrafstyrelsen i skrivelse den 26 augusti 1937 gjord framställning
bemyndigade Kungl. Maj:t den 24 september 1937 styrelsen att för förvärvande
av tomterna nr 13 och 14 i kvarteret Gulddragaren inom stadsdelen
Mälarhöjden i Stockholm taga i anspråk sammanlagt högst 11,000 kronor
av det av riksdagen för budgetåret 1935/1936 anvisade reservationsanslaget
å 300,000 kronor till inköp och bebyggande för telegrafverkets räkning
av fastigheter. I förenämnda skrivelse anförde telegrafstyrelsen, bland annat,
att i planen för den successiva automatiseringen av Stockholms förortsområden
inginge, att en automatisk telefonstation skulle inrättas i Mälarhöjden
och vara färdigställd vid ingången av år 1940. Denna station, som skulle
ersätta de nuvarande manuella växelstationerna i Mälarhöjden och Segeltorp,
borde installeras i en telegrafverkets egen, för ändamålet uppförd byggnad,
och arbetet med densamma borde påbörjas under år 1938.

I skrivelse den 28 september 1937 har telegrafstyrelsen därefter hemställt
örn anvisande av ett reservationsanslag av 163,000 kronor för uppförande å
förenämnda tomter av den planerade nya telefonstationsbyggnaden.

Telegrafstyrelsen har i sin skrivelse anfört:

Erforderliga ritningar till ny automatstationsbyggnad i Mälarhöjden hava
på styrelsens uppdrag utarbetats av arkitekten C. Åkerblad i Stockholm.
Bjggnaden, som avses att uppföras i två våningar jämte källarvåning, innehåller
i källaren förrådslokaler, batterirum, rum för värmeledningspannor
och bränsle samt tvättstuga och källarutrymmen för en bostadslägenhet.

Till bottenvåningen äro förlagda korskoppling och samtalsräknare, ett
mindre utrymme för reparatör samt en bostadslägenhet för reparatör vid
automatstationen. Dessutom inrymmer våningen ett reservrum. Våningen
1 trappa upp tages i anspråk för automatstationsutrustningen.

Byggnadsstyrelsen har enligt vad telegrafstyrelsen meddelat icke haft
någon erinran beträffande ritningarna samt beräknat kostnaderna för byggnadsföretaget
till 163,000 kronor.

Enligt den för automatiseringen av telefonnätet inom Stockholms förorter Departementsuppgjorda
planen skall en ny telefonstation inrättas i Mälarhöjden, avsedd che!en.
för de nu till stationerna i Mälarhöjden och Segeltorp anslutna abonnenterna.
För ändamålet erforderlig tomtmark inköptes nästlidet år. Enligt av
byggnadsstyrelsen uppgjorda beräkningar skulle kostnaderna för byggnadsföretaget
uppgå till 163,000 kronor.

Enär anledning till erinran mot de framlagda ritningarna och kostnadsberäkningen
icke synes föreligga och det för byggnadsföretaget erforderliga
beloppet synes lämpligen kunna upptagas å beredskapsstaten för nästa
budgetår, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departements■
chefen.

att till Telefonstationsbyggnad i Mälarhöjden i Stockholm
å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av.............................. kronor 163,000.

[6.] c. Förråds- och garagebyggnad för telegrafverkets räkning i Norrköping.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten,
bil. 5, punkten 7) framlagda förslag har riksdagen anvisat ett reservationsanslag
av 42,000 kronor till inköp för telegrafverkets räkning av
tomtområde i Norrköping. Området är för telegrafverket erforderligt för uppförande
därå av en förråds- och garagebyggnad.

I skrivelse den 15 februari 1938 har telegrafstyrelsen framlagt förslag om
uppförande av förenämnda byggnad.

Beträffande de nuvarande lokalerna för telegrafverkets förråd i Norrköping,
som är avsett att tillgodose materialbehovet för telegrafverkets III linjedistrikt,
torde jag få hänvisa till framställningen under förenämnda punkt
i årets statsverksproposition.

I sin nu förevarande skrivelse har telegrafstyrelsen — under erinran örn
vad styrelsen tidigare yttrat i samband med äskande av anslag till inköp
av förenämnda tomt — anfört:

Såsom förut framhållits, äro förrådsutrymmena i Norrköping både otillräckliga
och otidsenliga, och uppförandet av ny ändamålsenlig förrådsbyggnad
är därför ofrånkomligt. Avsikten är att i denna, utöver de egentliga
förrådslokalerna, inrymma även reparationsverkstad för telefonapparater
och -växlar, vilken för närvarande är provisoriskt inhyst på en vind i annan
del av staden. Byggnaden skulle vidare innehålla garage för 20 bilar, motsvarande
det nuvarande bilbeståndet av 15 vagnar, vilka äro garagerade på
olika platser i staden, och en mindre reserv för den inom närmaste framtiden
beräknade utökningen. Plats skulle även i samband härmed beredas för en
mindre reparationsverkstad jämte tvättnings- och smörjningsutrymme för
motorfordon. Samtidigt skulle den nuvarande enkla förrådsbyggnaden tills
vidare bibehållas för lagring av grövre, mindre ömtålig materiel.

Styrelsen meddelar slutligen, att kostnadsberäkningarna för byggnaden
sluta på 420,000 kronor, och att de liksom ritningar och arbetsbeskrivning
granskats och utan anmärkning godkänts av byggnadsstyrelsen.

Med hänsyn till vad i ärendet upplysts torde behovet av nu ifrågavarande
förråds- och garagebyggnad få anses ådagalagt. Då de föreliggande ritningarna
och de å 420,000 kronor slutande kostnadsberäkningarna, vilka granskats
av byggnadsstyrelsen utan anmärkning, icke givit mig anledning till
erinran, tillstyrker jag, att medel för det ifrågasatta byggnadsföretaget upptagas
å beredskapsstaten.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förråds- och garagebyggnad för telegrafverkets räkning
i Norrköping å beredskapsstat för budgetåret 1938/39
upptaga ett förskottsanslag av............kronor 420,000.

177

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

[7.] d. Telefonstationsbyggnad i Huskvarna. Såsom framgår av årets
statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 5, punkt 8) hemställde telegrafstyrelsen
i skrivelse den 12 november 1937, att för inköp av tomt i Huskvarna
och uppförande därå av en telefonstationsbyggnad med därtill hörande
garage måtte för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag av
288,000 kronor. Enligt det framlagda förslaget skulle i samma byggnad inredas
lokaler jämväl för postkontoret i Huskvarna. Med hänsyn till att arbetet
med stationsbyggnaden, enligt vad jag under hand inhämtade av chefen
för telegrafverket, utan större olägenhet kunde uppskjutas ett år, upptogs
i riksstatsförslaget endast ett anslag av 13,500 kronor för inköp av
förenämnda tomt. 1 fråga om stationsbyggnaden anförde jag till statsrådsprotokollet,
att jag framdeles ämnade föreslå, att densamma hänfördes till
de arbeten, för vilka medel skulle upptagas å nu förevarande beredskapsplan.
Nyssnämnda anslag har numera beviljats av riksdagen.

Av den i statsverkspropositionen lämnade redogörelsen framgår att den
nuvarande, i privat fastighet inrymda telefonstationen i Huskvarna är gammal
och försliten och att den därför icke utan svårighet kan på ett tillfredsställande
sätt betjäna den starkt ökade trafiken. Telegrafstyrelsen anser, att
vid en nybyggnad för telefonstationen denna bör inrättas för automatisk
drift. Även för postverkets del erfordras nya lokaler i Huskvarna, enär de
nuvarande lokalerna, som äro inrymda i förhyrd fastighet, pa grund av den
stegrade trafiken icke längre äro tillräckliga för sitt ändamål. De för byggnadsföretaget
upprättade ritningarna ävensom de i anslutning därtill uppgjorda
kostnadsberäkningarna, vilka sluta å 274,500 kronor, hava granskats
utan erinran av byggnadsstyrelsen. Jag anser mig därför böra förorda, att
desamma läggas till grund för nu ifrågavarande byggnadsföretag.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Telef onstationsbgggnad. i Huskvarna å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskotts.unslag
av .................................... kronor 274,500.

[8 ] e. Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Alingsås. Å telegrafverkets
fastighet i Alingsås finnas uppförda dels en telefonstationsbyggnad,
vari även stadens postkontor är inrymt, dels en byggnad för överdragsstation
å rikskabeln Stockholm—Göteborg, dels slutligen ett bostadshus för
stationspersonal. Den förstnämnda byggnaden uppfördes under år 1928, sedan
för budgetåret 1927/1928 för ändamålet anvisats ett reservationsanslag
av 230,000 kronor. De för postverket anordnade lokalerna i denna byggnad
togos i anspråk av nämnda verk omkring den 1 oktober 1928.

Med anledning av att postkontorets lokaler numera äro otillräckliga på
grund av den ökning, som inträtt i postverkets rörelse i Alingsås, har generalpoststyrelsen
i skrivelse till telegrafstyrelsen hemställt, att telegrafstyrelsen
måtte hos Kungl. Majit göra framställning örn anvisande av erforderliga
medel för uppförande av en tillbyggnad lill stationshuset i Alingsås.

Biliana till riksdaaens protokoll 11/38- 1 sami. Nr 275.

178

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Generalpoststyrelsen har i förenämnda skrivelse till stöd härför anfört:

Den lokal, som alltsedan år 1928 förhyres för postkontoret i Alingsås uti
telegrafverkets byggnad därstädes, var vid tidpunkten, då lokalen planerades,
väl avvägd i förhållande till dåvarande rörelse vid postkontoret och beräknades
bliva tillräcklig för åtskilliga år framåt även med väntad normal
ökning av rörelsen.

Tidigare än beräknat har emellertid trafiken vid postkontoret tagit den
omfattningen, att lokalen numera ej längre är tillräcklig. Såsom belysande
för den direkta poströrelsens stegring må framhållas, att antalet vid postkontoret
inlämnade försändelser av alla slag, som år 1927 utgjorde 1,978,293
st., år 1936 uppgick till 2,602,844 st., motsvarande 32 % ökning, och att
postkontorets egen frankoteckensuppbörd (alltså ej underlydande postanstalters
medtagen) stegrats med 34 % från 114,036 kronor år 1927 till 153,091
kronor år 1936. En kraftigt bidragande orsak till att vissa lokaler — närmast
kassaexpeditionen med dess utrymme såväl för allmänheten som för
allmänhetens betjänande — numera äro otillräckliga är den betydande ökning
i antalet besökande, som postsparbanksrörelsens utveckling och folkpensionsutbetalningarnas
stegrade omfattning medfört, rörelsegrenar, vilka
icke inverka på vare sig postkontorets uppbördssiffror eller, praktiskt taget,
på antalet behandlade försändelser. Postkontoret i Alingsås besöktes år 1927
av omkring 2,400 personer i postsparbanksärenden och 2,302 personer för
avhämtande av folkpensioner. Motsvarande siffror för år 1936 äro 13 817
respektive 3,923 st.

Den nuvarande postkontorslokalen har en golvyta i bottenvåningen av 175
kvadratmeter och i källaren av 13 kvadratmeter. Medelstorleken å lokalerna
för postkontor av klass 2, samma klass som den, postkontoret i Alingsås
tillhör, är för närvarande 232 kvadratmeter.

Av det sagda torde framgå, att det numera är oundgängligen nödvändigt
att anskaffa större lokaler åt postkontoret i Alingsås. Med hänsyn till den
nuvarande postkontorslokalens centrala belägenhet inom samhället har det
synts generalpoststyrelsen lämpligast, att lokalfrågan löses genom uppförande
av en tillbyggnad av telegrafhuset.

Med anledning av vad generalpoststyrelsen anfört har telegrafstyrelsen
uppdragit åt telefonstationsbyggnadens arkitekt, C. Åkerblad i Stockholm,
att uppgöra ritningar för tillbyggnad till telegrafhuset.

I skrivelse den 28 september 1937 med hemställan örn anvisande av medel
för tillbyggnad till stationshuset i Alingsås har telegrafstyrelsen anfört:

Enligt de för tillbyggnaden uppgjorda ritningarna komma postverkets lokaler
att utvidgas med c:a 100 kvadratmeter i bottenvåningen och 30 kvadratmeter
i källaren. Byggnaden, som tills vidare uppföres i en våning jämte
kallare, anordnas så, att påbyggnad kan ske, när behov föreligger för telegrafverket
att inrätta automatisk telefonstation i Alingsås. Enligt uppgjord
beräkning utgör kostnaden för tillbyggnadens uppförande efter de föreliggande
ritningarna 73,500 kronor. I byggnadens källare inredas frukostrum
„kapprum for postexpeditor och brevbärare samt arkiv- och blankettförråd
for postverkets räkning. Återstående del av källarutrymmet kommer
att disponera^ av telegrafverket, som där erhåller en välbehövlig förråds kets

behovenVanmgen k°mmer att 1 Sin helhet tagas 1 anspråk för postver Generalpoststyrelsen

har godkänt ritningarna och meddelat, att genom de

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

179

ökade utrymmen, som postverket skulle erhålla, komme postkontorets lokalbehov
att bliva tillfredsställt för överskådlig tid framåt.

Med hänvisning till det anförda hemställer telegrafstyrelsen, att för tillbyggnad
till stationshuset i Alingsås måtte anvisas ett till 74,000 kronor avrundat
anslag.

Byggnadsstyrelsen har enligt vad telegrafstyrelsen meddelat icke haft något
att erinra mot vare sig ritningarna eller den beräknade byggnadskostnaden.

Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att den för postkontoret och Oepartementstelefonstationen
i Alingsås gemensamma byggnaden särskilt med hänsyn till ch*lenpostverkets
ökade utrymmesbehov icke längre är tillräcklig för sitt ändamål.
Ett genomförande av det nu föreliggande förslaget för tillbyggnad till
stationshuset torde för lång tid framåt komma att avhjälpa de nu förefintliga
olägenheterna, samtidigt som tillbyggnaden anordnas så, att telegrafverket,
när automatiseringen av telefonstationen blir aktuell, kan erhålla
då behövliga lokaler genom påbyggnad av ifrågavarande byggnad. De uppgjorda
byggnadsritningarna samt kostnadsberäkningarna, vilka sluta å

73,500 kronor, hava utan erinran granskats av byggnadsstyrelsen. Med hänsyn
till nu anförda förhållanden anser jag mig böra tillstyrka, att en tillbyggnad
till stationshuset verkställes i enlighet med de upprättade ritningarna
för en avrundad kostnad av 74,000 kronor. Detta belopp synes böra
upptagas å beredskapsstaten för nästa budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Alingsås
å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett
förskottsanslag av ...................... kronor 74,000.

[9.] f. Telefonstationsbyggnad i Hagfors. Med bifall till Kungl. Maj:ts
i 1937 års statsverksproposition (utgifter för kapitalökning, bil. 5, punkt 14)
framställda förslag anvisade riksdagen för innevarande budgetår 1,900 kronor
till inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Hagfors, avsedd att tagas
i anspråk för uppförande av en för postexpeditionen och telefonstationen
därstädes gemensam byggnad.

I skrivelse den 12 november 1937 har telegrafstyrelsen, i anledning av
därom av generalpoststyrelsen gjord framställning, hemställt, att för uppförande
av ifrågavarande byggnad måtte anvisas ett reservationsanslag av
174,000 kronor.

Telegrafstyrelsen erinrar till en början örn vad styrelsen i samband med
äskande av anslag till förenämnda tomtinköp anförde:

Telegrafverket förhyrde för Uddeholms station, belägen i Hagfors, lokal
av Uddeholms aktiebolag mot en årshyra av 800 kronor. Hyreskontraktet
utginge den 1 oktober 1943. Lokalen vore dragig och kall. Läget vore
dessutom mindre tillfredsställande såväl ur tclefonsynpunkt som med hänsyn
till grannskapet med det s. k. sintringsverket.

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

En flyttning av stationen till en bättre och mer centralt belägen lokal
vore därför starkt motiverad, och i samband därmed hade det befunnits
lämpligt att automatisera stationen, som under alla förhållanden måste ombyggas,
enär nuvarande växelbord av äldre typ icke lämpligen borde utökas.
För en automatisering talade jämväl det förhållandet, att den av
Uddeholms aktiebolag abonnerade telefonanläggning, som vore ansluten till
stationen, skulle automatiseras.

En automatisk telefonstation i Hagfors borde lämpligen inrymmas i en
verkets egen byggnad. Enär emellertid även postverket hade behov av nya
lokaler, borde telefonstationsbyggnaden planeras med lokaler jämväl för
nämnda verks räkning. Utvecklingen av poströrelsen vid postexpeditionen
i Hagfors, som likaledes vore inrymd i en Uddeholms aktiebolag tillhörig
byggnad, hade nämligen medfört, att lokalen inom den närmaste framtiden
sannolikt bleve otillräcklig. Härtill komme, att den byggnad, vari postexpeditionslokalen
för närvarande vore inrymd, vore av hög ålder och i vissa
avseenden bristfällig. Den tidpunkt borde alltså vara nära förestående, då
postverket måste se sig om efter en ny lokal för postexpeditionen.

Generalpoststyrelsen har i förenämnda framställning till telegrafstyrelsen
anfört, bland annat:

Stegringen i trafiken vid postexpeditionen i Hagfors har under år 1936
alltjämt fortgått. Den nuvarande lokalen är därför numera olämplig samt
för sitt ändamål otillräcklig. Ny lokal för postexpeditionen måste på grund
härav snarast anskaffas.

Åt postexpeditionens föreståndare är för närvarande upplåten bostad i
samma byggnad, vari postexpeditionen nu är inrymd. Det synes generalpoststyrelsen
nödvändigt, att åtgärder vidtagas för att trygga bostadsförhållandena
för stationsmästaren i Hagfors. Inom samhället i fråga råder
nämligen stark bostadsbrist. Det är därför ovisst, huru länge Uddeholms
aktiebolag kan undvika att för egen personals räkning taga i anspråk den
av stationsmästaren för närvarande disponerade lägenheten.

Av de förhandlingar, som förts med telegrafstyrelsen i ärendet, har framgått,
att i den planerade nybyggnaden i Hagfors lämpligen skulle kunna
beredas såväl lokal för postexpeditionen som ock bostad för stationsmästaren
vid sagda postexpedition. Generalpoststyrelsen får därför — med
återställande av uppgjorda ritningar till byggnaden i fråga, vilka ritningar
försetts med generalpoststyrelsens påteckning örn godkännande för postverkets
vidkommande — anhålla, att telegrafstyrelsen ville hos Kungl. Majit
göra framställning om avlåtande av propostion till 1938 års riksdag örn anvisande
av medel till uppförande av ifrågasatt nybyggnad i Hagfors. Postlokalen
bör vara färdig att tagas i bruk den 1 oktober 1939.

Telegrafstyrelsen har i fråga om telegrafverkets telefonrörelse vid stationen
i Uddeholm under de sista tio åren hänvisat till följande tablå:

r. , . . Antal Antal Antal

Vid ingången lokai- huvud- telefon av

ar ledningar abonnemang apparater

1928 .............. 173 209 264

1931 ................ 191 229 292

1934 ................ 223 262 332

1935 247 282 355

1936 ................ 271 303 388

1937 ................ 282 313 407

Kungl. Metias proposition nr 275.

181

Telegrafstyrelsen anför härefter, att det ur telegrafverkets synpunkt vore
fördelaktigt, att ny telefonstationslokal kunde erhållas ju förr dess hellre.

Med hänsyn till det föråldrade telefonsystem, som användes vid stationen och
som vore mindre lämpligt, sedan den av Uddeholms aktiebolag abonnerade
telefonanläggningen automatiserats, vore det angeläget, att den i Hagfors
belägna telefonstationen ombyggdes och inrättades för automatisk växling.

Styrelsen meddelar, att på styrelsens uppdrag arkitekten T. Hyberg i
Stockholm uppgjort ritningar till nu ifrågavarande telefonstationsbyggnad,
inrymmande jämväl lokal för postexpedition och bostad åt dennas föreståndare.
Enligt ritningarna skulle byggnaden uppföras i två våningar
samt källarvåning. Källaren skulle inrymma garage, förråd, batterirum,
pannrum och rum för bränsle, tvättstuga samt hushållskällare för två bostadslägenheter.
Bottenvåningen skulle tagas i anspråk för postlokalen
samt för bostad åt postexpeditionens föreståndare. Till våningen 1 trappa
upp avsåges att förlägga telefonstationens lokaler samt en bostadslägenhet
för stationsreparatören.

Kostnaden för byggnaden har beräknats till 174,000 kronor. Enligt vad
telegrafstyrelsen meddelar, har byggnadsstyrelsen icke gjort någon invändning
emot ritningarna eller den beräknade byggnadskostnaden men påpekat,
att styrelsen icke haft möjlighet att bedöma förslaget ur stadsplaneteknisk
synpunkt, då erforderliga handlingar ej förefunnes. I anledning
härav har telegrafstyrelsen upplyst, att stadsplan och byggnadsbestämmelser
icke funnes fastställda för Hagfors samhälle utan att bebyggelsen övervakades
av Uddeholms aktiebolag. Nämnda bolag hade tagit del av byggnadsritningarna
och förklarat sig icke hava något att erinra emot desamma.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att såväl telefonstationens som Departementspostexpeditionens
lokaler i Hagfors, vilka äro inrymda i Uddeholms aktie- CÄe/enbolag
tillhöriga fastigheter, på grund av den stegrade trafikrörelsen numera
äro olämpliga för sitt ändamål. Beträffande telefonstationen tillkommer, att
densammas belägenhet ur olika synpunkter är mindre tillfredsställande.
Telegrafstyrelsen har därjämte framhållit, att det är angeläget, att telefonstationen
inrättas för automatisk växling, enär det nuvarande telefonsystemet
är föråldrat och mindre lämpligt, sedan den av Uddeholms aktiebolag
abonnerade telefonanläggningen automatiserats.

Med hänsyn till, bland annat, nu anförda förhållanden anser jag mig böra
biträda verksstyrelsernas förslag, att den nästlidet år inköpta tomten tages
i anspråk för uppförande därå av en gemensam byggnad för telegrafverket
och postverket. Mot att i byggnaden inredas två bostadslägenheter, avsedda
för postexpeditionens föreståndare och stationsreparatören, synes med hänsyn
till rådande brist å bostäder i Hagfors icke vara något att erinra. De
för byggnadsarbetet upprättade, av byggnadsstyrelsen utan erinran lämnade
ritningarna och de i anslutning därtill uppgjorda kostnadsberäkningarna,
vilka sluta å ett belopp av 174,000 kronor, synas mig lämpade att läggas
till grund för byggnadsföretaget.

182

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Telefonstationsbyggnad i Hagfors å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av .............................. kronor 174,000.

[10.] g. Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende.
Med bifall till Kungl. Majits i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten,
bil. 5, punkten 21) framställda förslag har riksdagen för budgetåret 1938/
1939 till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende anvisat
ett reservationsanslag av 30,000,000 kronor. Vidare har riksdagen i enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkten 5 i det vid propositionen nr 8 under
rubrik »Utgifter för kapitalökning» Bilaga 10 fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden den 4 januari 1938) å tilläggsstat
för budgetåret 1937/1938 till enahanda ändamål anvisat 2,600,000 kronor.
Sistnämnda belopp motsvarar kostnaden för en redan under år 1937
utförd kabelanläggning mellan Gävle och Krylbo. Såsom framgår av den
till grund för nu angivna anslag liggande framställningen hade telegrafstyrelsen
hemställt om anvisande av ytterligare 2,400,000 kronor för nästa
budgetår. Sistnämnda belopp ansåg jag emellertid lämpligen kunna upptagas
å förevarande beredskapsstat.

I sin förutnämnda skrivelse den 15 februari 1938 har telegrafstyrelsen
anfört:

Vid bedömandet av möjligheten för telegrafverket att utöka den normala
arbetsplanen måste hänsyn tagas till den omständigheten, att verkets arbeten
till följd av den våldsamma ansvällningen av rörelsen och det därav föranledda
behovet att hastigt bygga ut stationer och ledningsnät under budgetåret
1938/1939 synas komma att få större omfattning än någonsin tillförne.
Därest abonnentökningen blir av beräknad omfattning, kan telegrafstyrelsen
därför redan av rent arbetstekniska skäl icke för nämnda budgetår företaga
någon större ytterligare ökning av arbetena. Vad gäller arbeten att bestridas
av kapitalökningsmedel har styrelsen därför inskränkt sig till att föreslå, att
i arbetsplanen upptages det belopp av 2,400,000 kronor, varmed telegrafstyrelsens
anslagsäskande för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
för budgetåret 1938/1939 översteg vad Kungl. Majit upptagit i
statsverkspropositionen. Denna anslagsfyllnad synes under alla förhållanden
bliva nödvändig, och detta alldeles särskilt om en konjunkturavmattning
icke skulle inträda. Styrelsen kan nämna, att ökningen av antalet abonnemang
under var och en av månaderna december 1937 och januari 1938
låg omkring 25 procent över motsvarande ökning ett år tidigare. Även örn
abonnentökningen i fortsättningen icke skulle bli större än under år 1937,
torde det i statsverkspropositionen upptagna anslaget till fortsatt utveckling
av statens telefon- och telegrafväsende av 30,000.000 kronor icke bliva tillräckligt.
Styrelsen måste därför betona nödvändigheten av att den ifrågavarande
anslagsfyllnaden å 2,400,000 kronor måtte kunna utgå ej endast
om arbetslöshetssynpunkter utan även örn abonnentökningen så skulle
fordra.

Departements- Med tillstyrkande av telegrafstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl.
eheten- Maj .j. måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

183

att till Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga
ett förskottsanslag av .................. kronor 2,400,000.

[11.] h. Förbättring av landsbygdens telefonförhållanden. I sin förenämnda
skrivelse den 15 februari 1938 har telegrafstyrelsen upptagit spörsmålet
om ett fullföljande i vidgad omfattning av de enligt uppgjord plan påbörjade
åtgärderna för förbättring av telefonförhållandena på landsbygden.

Telegrafstyrelsen uttalar till en början, att styrelsen funne åtgärder i dylikt
syfte vara lämpliga vid en mera markerad och långvarig nedgång i konjunkturerna,
samt erinrar om att riksdagen vid upprepade tillfällen uttalat
sitt intresse för berörda fråga. Styrelsen meddelar härefter, att styrelsens
arbeten av nu ifrågavarande slag tagit sikte dels på ett underlättande överhuvud
taget för landsbygdens befolkning att skaffa sig telefon, varvid det
förnämsta medlet varit utökning av de s. k. frikretsarna,
dels ock på en höjning av telefontjänstens kvalitet genom automatis ering
av växlingsarbetet och, med eller utan samband därmed,
utsträckning av växelstationernas öppenhållningstid. Styrelsen anför i anslutning
härtill:

Efter den ändring av telefonreglementet, som på styrelsens framställning
beslöts av Kungl. Majit den 12 april 1935, skulle f r i k r e t s, d. v. s. det
område kring en telefonstation, där telegrafverket utan kostnad för abonnenterna
anordnar och underhåller ledningarna, inrättas vid samtliga stationer

1 stället för tidigare endast vid de stationer, där telegrafverket bekostar lokal
och betjäning. Storleken av frikretsarna fastställdes samtidigt av telegrafstyrelsen
till att som regel omfatta en cirkel med 2 km. radie, vilket även
innebar en utökning av förutvarande frikretsar vid flertalet stationer, där
sådana förut funnos inrättade. Enligt den av telegrafstyrelsen vid detta tillfälle
framlagda planen skulle arbetet med inrättandet av 2 km. frikrets ske
successivt under en tidrymd av sex år, och detsamma skulle sålunda avslutas
först år 1941. Antalet stationer med frikrets uppgick den 1 januari 1935
till 1,519 — varav endast 33 hade 2 km. frikrets eller däröver — och beräknas
vid utgången av år 1937 hava uppgått till 4,100, varav 3,250 med minst

2 km. frikrets. Antalet stationer, där frikrets ännu icke blivit inrättad, uppgick
vid sistnämnda tidpunkt till 1,400. Örn så ur arbetslöshetssynpunkt
skulle visa sig behövligt, kan telegrafstyrelsen givetvis skrida till en forcering
av nu ifrågavarande arbeten.

Telegrafstyrelsen har vidare möjlighet att i hastigare takt än för närvarande
företaga en automatisering av telefonstationerna
på landsbygden. En sådan automatisering, som redan pågår ehuru i jämförelsevis
ringa omfattning, är motiverad därav, att man endast genom automatisk
drift kan i längden för rimliga kostnader bereda landsbygdens abonnenter
ökad öppenhållning av stationerna, bättre betjäning samt snabbare
framkomstmöjligheter.

I samband med automaliseringen av stationerna måste telegrafverket
bland annat övertaga och, vilket som regel torde bli nödvändigt, örn- eller
nybygga de till stationerna ingående, abonnenter tillhöriga ledningarna. Vid
automatiska stationer måste nämligen så stora krav ställas på abonnentledningarnas
kvalitet, all telegrafverket måste svara för anläggning och under -

184

Rimpi. Maj-.ts proposition nr 275.

håll av dem. Personer, bosatta utanför frikretsområdet, kunna därför icke,
såsom hittills, medgivas att själva ombesörja anläggning och underhåll av
ledningarna från deras telefonapparater fram till frikretsgränsen. För att
omsider nå fram till det mål, som ett landsomfattande, av staten lett telefonväsende
måste föresätta sig och som innebär en, såvitt möjligt, fullständig
utjämning av förhållandena i telefonhänseende mellan stad och landsbygd,
finner telegrafstyrelsen det önskligt att, i den mån automatiseringen
av landsbygdens telefontrafik fortskrider eller sådant eljest kan befinnas
lämpligt, telegrafverket övertager och bekostar anläggning och underhåll av
telefonledningarna även utanför de nuvarande frikretsarnas områden. För
närvarande finnas 70,000 km. abonnenter tillhöriga ledningar, av vilka dock
omkring 20,000 km. ledningar komma att utan vidare övertagas av telegrafverket
i och med det fortsatta arbetet med inrättande av 2 km. frikrets vid
alla stationer. Det skulle alltså återstå cirka 50,000 km. nu redan befintliga
ledningar utanför frikretsområdena att successivt övertagas av telegrafverket,
i den mån automatiseringen fortskrider eller styrelsen ur andra synpunkter
finner detta vara angeläget. I samma ordning skulle telegrafverket
befria de abonnenter, som förhyra ledningar av telegrafverket in till närmaste
station, från härför utgående hyresavgifter, för närvarande uppgående
till omkring 600,000 kronor för år. Som övertagandet av abonnenternas ledningar
måste fördelas över ett flertal år, blir jämväl denna inkomstminskning
fördelad över en längre tidsperiod. I syfte att minska ledningskostnaderna
för telegrafverket torde styrelsen dock nödgas stadga vissa restriktioner.
Såsom villkor för abonnentlednings övertagande eller anläggande bör
sålunda gälla, att telegrafverket äger bestämma, till vilken station ledningen
skall ingå, samt att abonnenterna skola vara pliktiga att tåla att mer än
en abonnent intages å en och samma ledning.

Telegrafstyrelsen erinrar i detta sammanhang om att vid innevarande års
riksdag väckts två likalydande motioner, nr 208 i första kammaren och nr
246 i andra kammaren, med yrkande örn utredning angående ernående av
största möjliga likställighet för landsbygdens folk i fråga örn, bland annat,
telefon ävensom angående lämpligheten av att anläggande av telefonledningar
till avlägset belägna, permanent bebodda platser upptages i beredskapsprogrammet
för mötande av eventuella sämre tider, samt dessutom en motion,
nr 206 i första kammaren, med yrkande örn utredning örn lämpliga åtgärder
i syfte att bereda ökad trygghet åt ensamt boende lärarinnor med
särskilt beaktande av möjligheten till statsbidrag för framdragande av telefonledningar
till sagda lärarinnors tjänstebostäder. I den mån styrelsens
nu skisserade förslag skulle komma alt genomföras, torde enligt styrelsens
mening dessa motioners syften få anses bliva i huvudsak tillgodosedda.

Styrelsen anför härefter:

Liksom frikretsarnas utbyggande och automatiseringen av landsbygdens
telefonväsende måste också övertagandet av abonnenternas nuvarande ledningar
komma att utsträckas över en följd av år och ske i den ordning, som
betingas av telegrafverkets övriga arbeten. Alla dessa arbeten till förbättring
av landsbygdens telefonförhållanden kunna därför bedrivas oberoende
a\ konjunkturläget, men vid behov kunna de utföras i raskare takt än om
normala förhållanden råda. De innebära otvivelaktigt det i längden billigaste
sättet att tillmötesgå lantbefolkningens behov av förbättrat telefonväsende,
och de bliva icke heller enbart till nytta för de därav direkt berörda

185

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

abonnenterna utan äro även till fördel för abonnenterna i de stora näten.
Ju mer man underlättar telefonanskaffningen för landsbygdens befolkning,
desto flera personer kunna också de stora nätens abonnenter komma i telefonförbindelse
med. På samma sätt kommer en höjning av telefondrittens
kvalitet på landsbygden även abonnenterna i städer och samhallen till godo
vid samtal till landsbygdsabonnenter.

Styrelsen meddelar härefter, att frikretsutvidgningar icke kunna tänkas
bliva räntabla, i varje fall icke vad gäller mindre stationer. I anledning harav
hade, fortsätter styrelsen, kostnaderna för införandet av 2 kilometers
frikrets hittills blivit bestridda med medel ur telegrafverkets förnyelsefond.
På samma sätt syntes kostnaderna för telegrafverkets övertagande av abonnentledningarna
utanför frikretsgränserna böra bestridas. Ombyggnaden
av manuella växelstationer till automatiska innebure slutligen ett förnyelsearbete,
i anledning varav också kostnaderna härför hittills blivit bestridda
med förnyelsefondsmedel.

Telegrafstyrelsen anser sålunda en fortsatt och intensifierad förbättring
av landsbygdens telefonförhållanden icke böra belasta kapitalkontot utan i
huvudsak bestridas av medel ur telegrafverkets förnyelsefond. I den mån
ökade medel härför — vare sig för utvidgning av frikretsar eller för aulomatisering
eller ock för övertagande av abonnenter tillhöriga ledningar utanför
frikretsarna — skulle ur arbetslöshetssynpunkt komma att erfordras
redan under budgetåret 1938 1939, skulle, meddelar styrelsen, förnyelsefonden
kunna förslå för ändamålet. Styrelsen säger sig visserligen icke nu
med större grad av sannolikhet kunna beräkna det för det kommande budgetåret
eventuellt behövliga beloppet men antager, att det icke kan komma
att överstiga 5,000,000 kronor.

1 samband med det förslag till driftkostnadsstat, som styrelsen har att
mot slutet av året avgiva till Kungl. Majit, avser styrelsen att jämväl upptaga
frågan örn behovet att öka avsättningarna till förnyelsefonden för att
möta de ökade påkänningar på denna fond, som föranledas av ett bifall till
det utvidgade program för förbättring av telefonförhållandena på landsbygden,
som styrelsen här framlagt.

Telegrafstyrelsen framhåller slutligen, att de ifrågavarande arbetena
skulle — samtidigt som abonnentökningen därigenom skulle stimuleras och
arbetstillgången alltså ökas — just under en lågkonjunktur utgöra särdeles
lämpliga arbetsobjekt. Den materiel, som åtginge för arbetena, framställdes
nämligen till ojämförligt största delen av svenska råvaror och av svenska
arbetare, varför så gott som hela kostnaden stannade inom landet. Arbetena
bleve ej heller koncentrerade till ett fåtal orter utan berörde landet i dess
helhet och kunde därför också komma till nytta ej endast å vissa större
platser utan vid skilda distrikt och stationer, där arbete kunde saknas för
telegrafverkets arbetare.

Någon ändring av gällande telefonreglemente erfordras icke för genomförande
av det nu framlagda arbetsprogrammet. Emellertid torde, uttalar
telegrafstyrelsen, ett förklarande från Kungl. Maj :ts sida, att nämnda program
av Kungl. Majit gillats, vara erforderligt, för att styrelsen skall kunna

186

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

i tid vidtaga de för arbetenas raska igångsättande vid en eventuellt inträdande
arbetslöshet erforderliga, förberedande åtgärderna.

Styrelsen hemställer, att styrelsen måtte bemyndigas att vidtaga de för
det framlagda programmets genomförande erforderliga, förberedande arbetena
samt att, om sådant ur arbetslöshetssynpunkt skulle finnas lämpligt,
för ändamålet måtte anvisas för budgetåret 1938,1939 ytterligare intill
5,000,000 kronor ur telegrafverkets förnyelsefond.

Mot telegrafstyrelsens nu framlagda förslag hava vid ärendets föredragning
inför styrelsen byråchefen Hedén och t. f. byråchefen Petri anmält avvikande
meningar.

Byråchefen Hedén har sålunda ansett, att telegrafstyrelsen icke i nu förevarande
sammanhang bort ifrågasätta ändring av villkoren för upplåtande
av ledning utanför de under utbyggnad varande frikretsområdena. Byråchefen
Hedén har till stöd härför anfört:

Frikretsutvidgningarna hava, där de fullbordats — visserligen också under
paverkan av en gynnsam konjunktur — visat sig medföra en betydande
nyteckning av telefonabonnemang. Frikretsreformen innebär tvdligen en
j.?r...oc . uPPskattad förmån för landsbygdsbefolkningen. Det synes mig
darf or riktigast att, örn beredskapsmedel anvisas, i första hand “använda
dessa till möjligast kraftiga forcering av byggandet av 2 kilometers frikretsarna.
Denna reform bör också vara i huvudsak genomförd, innan andra
lattnader av likartat slag beslutas.

F! agan om ändring av abonnemangsvillkoren för ledning till abonnenter
utanför frikrets ar för närvarande icke tillräckligt utredd. Innan telegrafstyrelsen
fattat beslut härom, borde klargjorts, huru reformen skulle genomioras
och tillampas. Jag avstyrker således även att medel nu anvisas eller
reserveras för genomförandet av ändring härutinnan.

Vid bedömandet av frågan om nya taxesänkningar utöver dem, som föreslagits
av 1934 ars telefontaxekommitté, borde hänsyn tagits till den inverkan
pa telegrafverkets nettoavkastning, som en eventuell konjunkturnedgång
kan medföra.

De depressionstider, från vilka erfarenhet nu föreligger, ha visserligen
visat en mer eller mindre utpräglad stagnation i ökningen av abonnenter och
bi uttoinkomster, men någon absolut minskning i abonnentantal eller i inkomster
har hittills icke ägt rum. Förhållandena kunna härvidlag i framtiden
komma att ändras. Under senare årens exceptionella tillströmning av
nya abonnenter finnas otvivelaktigt bland de nytecknade abonnenterna ett
overvagande antal personer med måttliga ekonomiska resurser. Detta förhållande
är bade riktigt och naturligt men medför, att man noga måste beakta
risken för omfattande avgang av abonnenter under dåliga tider. Redan
under nuvarande goda konjunkturer synes avgången av abonnenter tendera
att öka, ehuru denna avgang mer än väl kompenseras genom nyteckning.
Abonnentstocken har med andra ord blivit mera labil än förut

Telegrafverket bör givetvis icke upphöra med den — redan nu betydande
— del av sin verksamhet, som avser att giva landsbygdens och särskilt obygdernas
befolkning bättre telefonförhållanden, och jag tillåter mig härvid att
erinra om den utredning, som igångsatts med anledning av landshövdingens
i. Västerbottens län anhållan om inrättande av nya samtalsstationer inom
länet.

Syftet med en beredskapsplan tillgodoses enligt mitt förmenande bäst

187

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

därigenom, att i densamma beredes största möjliga utrymme för sådana
arbeten, som i framtiden kunna minska behovet av underhålls- och nyanläggningsarbeten
och sålunda innebära dels en rationalisering, dels möjligheter
att utan för stor arbetsanhopning möta en ny högkonjunktur.

Genom rekordökningen av abonnenter under de senaste åren har antalet
ledningsreserver inom vissa telefonnät minskat sa, att för tillgodoseende av
ledningsbehovet, utöver nu beviljade arbeten, provisorier måst utföras i
form av omskarvningar i kabelnät och smärre hjälpanläggningar. Utökningar
av lokala telefonnät äro därför i stor utsträckning behövliga. Likaså
Ilar förkabling av servisledningar, så kallad montering, i större och medelstora
städer måst eftersättas. Periodisk tillsyn och reparation av linjer och
ledningar, så kallad linjebesiktning, har till stor del måst uppskjutas eller
förenklas, vilket också medfört, att utlovad utflyttning av stolpiller från
obehörig närhet till vägbana icke i önskvärd omfattning kunnat genomföras.

Vidare har en avsevärd beskärning av anslaget till nya riks- och landsledningar
måst vidtagas.

Utöver de medel, som äro upptagna eller eventuellt komma att begäras folden
vanliga arbetsplanen, borde ytterligare medel för nyssberörda arbeten
upptagas i beredskapsplanen.

Härtill bör påpekas det förhållandet, att de av telegrafstyrelsen föreslagna
arbetena med ombyggnad av abonnentledningar utanför frikrets i största
omfattning äro lämpade för sommarsäsongen. Däremot äro sådana arbeten
som nätutvidgning, montering och ledningsdragning typiska vinterarbeten.
Även kunna stora delar av arbetena inom 2 kilometers frikretsarna
utföras vintertid. Efterföljande medelplan är därför för arbetslöshetens
motverkande att föredraga framför telegrafstyrelsens förslag.

I anslutning härtill har Hedén föreslagit, att telegrafstyrelsens förslag till
beredskapsarbeten under budgetåret 1938/1939, med uteslutande av frågan
örn fria ledningar utanför redan beslutade 2 kilometers frikretsar, skulle,
såvitt nu är i fråga, upptaga följande arbeten:

Anslagsbelopp

kronor

Forcerad frikretsutbyggnad

Nätutvidgningar ..........

Monteringar ..............

Linjebesiktning ..........

Utflyttning av vägstolplinjer
Riks- och landsledningar . .

Summa kronor 5,000,000.

2,000,000

800,000

700.000

800.000

300.000

400.000

T. f. bu roche fen Petri har anfört:

Inledningsvis vill jag erinra därom, att styrelsen i skrivelse till Kungl.
Majit den 12 november 1937 med förslag i fråga örn anslag till utgifter för
kapitalökning för budgetåret 1938/1939 anfört bl. a., att på grund av den
kraftiga ansvällningen av verkets rörelse befintliga reserver i stationer och
ledningar blivit tagna i anspråk i avsevärt snabbare takt än tidigare kunnat
beräknas, vilket framkallat behov av att hastigt förstärka telegrafverkets
anläggningar av olika slag.

Enligt min mening är det för vidmakthållandet av expeditionsstandarden
och för säkrandet av en i trafikhänseende fullgod betjäning av allmänheten
oeftergivligt, att verkets arbetskrafter nu i första hand inriktas på ett ra -

188

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Depar''emenU chejem.

tionellt och snabbt avvecklande av de i styrelsens nyssnämnda skrivelse
omhandlade uppgifterna för att man skall så att säga hinna i fatt den exceptionella
utvecklingen. Detta »normala» arbetsprogram, vilket är nödvändigt
all utföra hur än konjunkturförloppet under den närmast framförliggande
tiden kommer att te sig, synes mig vara tillsammans med de pågående frikretsarbetena
av sådan omfattning, att jag icke kan finna någon risk föreligga
för ett äventyrande av arbetsförsörjningen inom telegrafverkets verksamhetsområde
under budgetåret 1938/1939, även om en ekonomisk depression
skulle inträda under denna tid.

Jag vill vidare framhålla, att planenligt över tre års arbeten ännu återstå
för fullföljandet av det år 1935 fattade beslutet om allmänt införande av 2
kilometers frikrets. Innan detta beslut genomförts, synes det mig ur skilda
synpunkter icke vara tillrådligt att ytterligare utöka frikretsförmånerna,
vilket ju är den reella innebörden av de ifrågasatta ledningsanläggningarna
utanför frikrets.

Skulle det trots allt visa sig vara möjligt och ur arbetslöshetssynpunkt
påkallat att utvidga arbetsprogrammet under budgetåret 1938 1939, anser
jag, att en fullt betryggande marginal för tillgodoseende av ett sådant eventuellt
uppträdande behov förefinnes genom möjligheterna att forcera det
tidigare beslutade frikretsbvggandet, att anlägga nya riks- och landsledningar
samt att utöka den normala planen för underhållsarbetena.

o Det med statsrådets hänvändelse till styrelsen avsedda syftet synes mig
sålunda kunna fullt ut vinnas utan de föreslagna ledningsanläggningarna
utanför frikrets, vilka anläggningar enligt min mening icke kunna »med
fördel» komma till stånd eller ens i nämnvärd utsträckning påbörjas under
budgetåret 1938 1939 utan påtaglig risk för eftersättande av i föreliggande
situation ur trafiksynpunkt mera näraliggande och angelägna arbetsprojekt.

Godkännandet av nyssnämnda ledningsanläggningar innebär dessutom i
realiteten såväl en taxesänkning som en ökning av telegrafverkets utgifter.
De ekonomiska konsekvenserna härav äro svåra för att icke säga omöjliga
att nu överblicka; dock kan med säkerhet sägas, att det kommer att gälla
mycket betydande belopp.

I anslutning härtill har Petri anfört, att han icke ansett sig kunna biträda
ett beslut, vilket, utan att kunna förväntas öva nämnvärd inverkan på
vad nu närmast åsyftades — nämligen arbetsförsörjningen under budgetåret
1938 1939 — vore ägnat att på ett enligt hans mening olyckligt sätt binda
den kommande taxeutvecklingen. I stället borde det definitiva ställningstagandet
till omhandlade arbeten anstå, till dess förhållandena efter genomförandet
av de tidigare beslutade frikretsbyggnaderna bättre kunde bedömas.

I syfte att förbättra landsbygdens telefonförhållanden pågå i enlighet med
en ar 1935 framlagd plan arbeten för utökning av antalet frikretsområden.
Med frikretsområde avses det område kring en telefonstation, i regel omfattande
en cirkel med 2 kilometers radie, där telegrafverket utan kostnad för
abonnenterna anordnar och underhåller ledningarna. Planen har förutsatts
skola vara genomförd först ar 1941. I syfte att höja telefontjänstens kvalitet
pågå därjämte, dock endast i relativt liten omfattning, arbeten för automatisering
av växlingssystemet. Genom införandet av automatisk drift

189

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

erhålla nämligen abonnenterna en ökad öppenhallning av stationerna, en
bättre betjäning och snabbare framkomstmöjligheter.

Telegrafstyrelsens nu framlagda förslag innebär i huvudsak, att, därest
vid en ekonomisk depression tillgång till ökade arbetstillfällen skulle vara
behövlig, de nu pågående arbetena med genomförandet av 2 kilometers frikretsområde
och automatisering av växelstationerna skulle utföras i snabbare
takt än förut planerats. Bland ytterligare åtgärder i syfte att åstadkomma
en utjämning av förhållandena i telefonhänseende mellan stad och
landsbygd har telegrafstyrelsen förordat, att i samband med automatiseringen
av telefonstationerna å landsbygden eller då sådant eljest kan befinnas
lämpligt styrelsen övertager och bekostar anläggning och underhåll
av telefonledningarna även utanför de nuvarande frikretsområdena. Vidare
skulle telegrafverket i samma ordning i förekommande fall befria de abonnenter,
som för närvarande av telegrafverket förhyra ledningar till närmaste
station, från utgående hyresavgifter. Telegrafverkets inkomstminskning härav
är beräknad till 600,000 kronor årligen men skulle, med hänsyn till att
den ifrågasatta åtgärden skulle genomföras successivt, fördelas över ett flertal
år.

Enligt telegrafstyrelsens beräkningar skulle kostnaderna för de arbeten
av nu ifrågavarande slag, som skulle kunna utföras under nästa budgetår
utöver de redan planerade, uppgå till omkring 5 miljoner kronor.

Det torde få anses vara ett allmänt intresse, att för de stora delar av
lantbefolkningen, som icke äro bosatta inom den närmaste omgivningen av
en telefonstation, villkoren för erhållande av telefon icke ställa sig avsevärt
ogynnsammare än för andra befolkningsgrupper. Ur denna synpunkt anser
jag den av telegrafstyrelsen ifrågasatta forceringen av de pågående arbetena
för genomförandet av de planerade frikretsområdena och automatiseringen
av telefonstationerna icke böra föranleda någon erinran liksom ej
heller förslaget, att telegrafverket i vissa fall skulle övertaga abonnenterna
tillhöriga ledningar ävensom befria vissa abonnenter från hyresavgifter för
ledningar. De senare åtgärderna synas mig utgöra en lämplig komplettering
av de för närvarande redan tillämpade principerna vid åtgärder för en
förbättring av landsbygdens telefonförhållanden. Jag vill i detta sammanhang
i likhet med telegrafstyrelsen erinra om att riksdagen vid olika tillfällen
uttalat sitt intresse för åtgärder i nu ifrågavarande syfte.

På grund av arbetenas lämplighet att komma till utförande vid en eventuellt
inträffande lågkonjunktur torde, såsom telegrafstyrelsen förutsatt, en
utökning av de nu pågående arbetena för närvarande icke böra ske utan bliva
beroende av utvecklingen å arbetsmarknaden.

I gentemot styrelsens framställning reservationsvis avgivet yttrande har
byråchefen i styrelsen Hedén framställt förslag örn vissa arbeten, som delvis
skilja sig från de av styrelsen föreslagna. Även de sålunda reservationsvis
föreslagna arbetena synas böra kunna ifrågakomma till utförande, därest
särskilda förhållanden så skulle motivera.

I den mån ifrågavarande arbeten för förbättring av landsbygdens telefon -

190

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

förhållanden innebära en nyinvestering, torde de böra finansieras antingen
genom anslag å kapitalbudgeten eller genom investering av likvida medel
uppkomna genom avsättning till förnyelsefonden. Direkt belastning av förnyelsefonden
bör däremot ej ske, då härigenom det vid investeringen uppkommande
avskrivningsbehovet skulle undandöljas. För min del vill jag
förorda särskild medelsanvisning, vilken på grund av arbetenas natur lämpligen
torde böra ske å beredskapsstaten.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Förbättring av landsbygdens telefonförhållanden
å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av ....................... kronor 5,000,000.

C. Statens järnvägar.

I skrivelse den 2 mars 1938 har järnvägsstyrelsen framlagt förslag om
arbeten, vilka lämpligen kunna komma till utförande under nästa budgetår,
därest med hänsyn till läget å arbetsmarknaden så skulle befinnas angeläget.

Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade

järnvägar.

[12.] a. Utvidgning av spårsystemet vid Kristinehamn. I sin skrivelse
har järnvägsstyrelsen anfört, att på grund av den alltmer ökade trafiken
spårsystemet vid övre rangerbangården och vid hamnbangården i Kristinehamn
visat sig otillräckligt, vilket bland annat försvårade och fördyrade
växlingsarbetet. Erforderlig utvidgning av spårsystemet kunde igångsättas 3
månader efter beslut om utförande och helt färdigställas under ett år.

Kostnaden för arbetet har beräknats till 80,000 kronor, varav 10,000 kronor
anses böra bestridas med medel ur statens järnvägars fömyelsefond.

Järnvägsstyrelsen har hemställt, att för nu ifrågavarande ändamål å förevarande
beredskapsstat upptages ett anslag av 70,000 kronor.

Departements- Mot järnvägsstyrelsens framställning har jag icke funnit något att erinra.
chefen. jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte förslå riksdagen

att till Utvidgning av sparsystemet vid Kristinehamn å
beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett för skottsanslag
av .............................. kronor 70,000.

[13.] b. Utvidgning av bangården i Tranås. I sin skrivelse har järnvägsstyrelsen
upptagit arbeten för utvidgning av bangården i Tranås för en
kostnad av 70,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275-

191

Styrelsen har anfört, att nuvarande frilastspår å Tranås bangård visat sig
otillräckliga. Tvenne nya spår med sammanlagt 200 meters fri längd beräknades
sålunda behövliga för lastning och lossning av förekommande
vagnslaster. Arbetet kunde igångsättas 2 månader efter beslut om dess utförande
och färdigställas under ett år.

Då nuvarande frilastspår å Tranås bangård äro otillräckliga, torde er-Departements
forderligt belopp för anläggande av ytterligare sådana spår, 70,000 kronor, chefen.
lämpligen böra upptagas i förevarande beredskapsstat.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av bangården i Tranås å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av..........................kronor 70,000.

[14.] c. Terrassering för utvidgning av spårsystemet i Hallsberg. Bland
nu ifrågavarande arbeten har järnvägsstyrelsen i sin skrivelse upptagit terrasseringsarbeten
för utvidgning av spårsystemet i Hallsberg. Järnvägsstyrelsen
har anfört, att för möjliggörande av en snabbare omrangering m. m.
av godstågen vid Hallsberg vissa utvidgningar å bangården därstädes erfordrades,
vilka approximativt beräknats kosta omkring 400,000 kronor,
varav 100,000 för nästkommande budgetår. Arbetet med terrassering m. m,
för dessa utvidgningar, vilket lämpligen kunde påbörjas redan under budgetåret
1938/1939 och då utföras för ett belopp av 100,000 kronor, beräknades
kunna igångsättas 3 månader efter beslut örn dess utförande.

Då ifrågavarande arbete vid Hallsbergs rangerbangård synes lämpligt att Departementskomma
till utförande vid minskad arbetstillgång och i övrigt är erforderligt chetenför
en snabbare omrangering m. m. av godstågen å bangården, synes av
den för arbetet beräknade totalkostnaden, 400,000 kronor, i enlighet med
vad järnvägsstyrelsen förutsatt, ett belopp av 100,000 kronor böra upptagas
å beredskapsstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Terrassering för utvidgning av spårsystemet i Hallsberg
å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av ........................ kronor 100,000.

[15.] d. Terrassering för utvidgning av spårsystemet i Boden. Järnvägsstyrelsen
har vidare framlagt förslag örn terrasseringsarbeten för utvidgning
av spårsystemet i Boden.

Beträffande det nuvarande spårsystemet å Bodens bangård bar styrelsen
anfört, att detsamma vore alltför trångt i förhållande till trafiken därstädes,
vilket försvårade växlingsarbetet. En utvidgning av bangården hade därför
redan .sedan lång tid tillbaka varit ifrågasatt.

192

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Departement*

ekelen.

Totalkostnaden för utvidgningen har järnvägsstyrelsen för närvarande ej
kunnat uppgiva, då något mera definitivt förslag och plan för arbetets utförande
ej föreligger.

För utvidgningen krävas, meddelar styrelsen, i varje fall omfattande terrasseringsarbeten.
Styrelsen anser det lämpligt, att för dessa medtages ett
belopp av 150,000 kronor å förevarande stat.

Till upprättande av ritningar, markförvärv m. m. beräknas åtgå en tid av
4 månader.

Någon förräntning av det nedlagda kapitalet kan, meddelar styrelsen slutligen,
tills vidare icke påräknas.

Med hänsyn till beskaffenheten av nu ifrågavarande arbete ävensom vad
järnvägsstyrelsen anfört i fråga om behovet av en utvidgning av bangården i
Boden synas medel för arbetets påbörjande böra upptagas å beredskapsstaten.
Ehuru järnvägsstyrelsen ännu icke kunnat beräkna totalkostnaden för
arbetet, vilket är av omfattande slag, anser jag i likhet med styrelsen, att
ett anslag av 150,000 kronor lämpligen bör upptagas å staten för utförande
av terrasseringsarbeten.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Terrassering för utvidgning av spdrsgstemet i Boden
å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av .............................. kronor 150,000.

[16.] e. Förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning mellan Järna
och Katrineholm. I sin förutnämnda skrivelse har järnvägsstyrelsen hemställt,
att å förevarande plan upptages ett belopp å 1,000,000 kronor till förberedande
arbeten för dubbelspårsanläggning mellan Järna och Katrineholm.

Under hänvisning i övrigt till årets statsverksproposition (kapitalbudgeten,
bil. 5, punkten 24) torde jag här endast behöva erinra om att riksdagen
med bifall till Kungl. Majits förslag till nu ifrågavarande arbete anvisat
för innevarande budgetår ett reservationsanslag av 1,300,000 kronor och
för nästa budgetår ett reservationsanslag å 1,000,000 kronor. Arbetet avser,
bland annat, att bereda fortsatt sysselsättning för den ledigblivna, vid inlandsbaneanläggningen
tidigare mera fast knutna järnvägsbyggarkåren.

I sin skrivelse har järnvägsstyrelsen anfört, att, då behovet av dubbelspår
å här förevarande sträcka successivt bleve alltmera kännbart men anläggningen
i fråga icke kunde beräknas fullbordad förrän om ett 10-tal år, om
endast förenämnda arbetare skulle sysselsättas vid bygget, ansåge styrelsen,
även frånsett det syfte, som nu stöde i förgrunden — beredande av
arbetstillfällen i händelse av vikande konjunkturer — synnerligen önskvärt,
att arbetsstyrkan å denna dubbelspårsbyggnad finge utökas, så att arbetet
kunde bedrivas i hastigare takt. Styrelsen förutsatte, att det äskade
beloppet, 1,000,000 kronor, liksom tidigare anslag för ändamålet skulle ut -

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

193

gå av medel, som ej kapitaliserades. Utökningen av arbetsstyrkan kunde
ske, så snart tilläggsanslaget beviljats.

Då behovet av ifrågavarande arbeten, enligt vad järnvägsstyrelsen med- Depirtementadelat,
blir alltmera kännbart och arbetet är lämpligt för beredande av ökade chefen.
arbetstillfällen, vill jag tillstyrka, att medel för arbetenas fortsättande i snabbare
takt än vad hittills förutsatts upptagas å beredskapsstaten. Mot järnvägsstyrelsens
förslag, att för ändamålet avses ett belopp av 1,000,000 kronor,
har jag icke något att erinra.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning
mellan Järna och Katrineholm å beredskapsstat för budgetåret
1938/39 upptaga ett för skottsanslag
av .................................. kronor 1,000,000.

[17.] f. Förberedande arbeten för dubbelspårsanläggningar mellan Laxå
och Finnerödja, Mjölby och Tranås samt Ballingslöv och Hässleholm. I

sin skrivelse har järnvägsstyrelsen bland arbetsobjekt, lämpliga att utföras
vid minskad arbetstillgång, upptagit förberedande arbeten för dubbelspårsanläggningar
å linjerna Laxå—Finnerödja, Mjölby—Tranås och Ballingslöv
—Hässleholm.

Järnvägsstyrelsen har härom anfört:

Det förberedande arbetet å dubbelspårsanläggningen mellan Järna och
Katrineholm ingår — såsom styrelsen vid flera tillfällen och bl. a. i skrivelse
den 9 december 1936, vari arbetets igångsättande föreslogs -— såsom en detalj
i ett omfattande utbyggnadsprogram, vars slutmål är att åstadkomma
obrutna dubbelspårsförbindelser mellan Stockholm och Göteborg samt mellan
Stockholm och Malmö, vilka förbindelser skulle — jämväl genom viss
förstärkning av spåröverbyggnaden — givas en standard, någorlunda motsvarande
vad man i utlandet sedan länge betraktat såsom ett minimum, då
det gäller huvudleder för rikssamfärdseln.

Ifrågavarande anläggningsarbeten synas järnvägsstyrelsen nära nog idealiska
från den synpunkt, som i här förevarande sammanhang träder i förgrunden,
d. v. s. såsom arbetsföretag, vari produktiv sysselsättning kan beredas
ett, allteftersom konjunkturläget så anses kräva, snabbt och starkt växlande
antal personer. Förutom å ovan berörda linje, där alltså förberedande
arbeten för dubbelspår pågå, och linjen Ballingslöv—Hässleholm, där
sådana arbeten till en del utförts, är behovet av dubbelspår mest framträdande
å den nuvarande enkelspåriga linjen närmast söder om Laxå och
å linjesträckan Mjölby—Tranås, belägen mellan tvenne dubbelspårssträckor.
Styrelsen anser synnerligen önskvärt, att förberedande ai’beten igångsättas
för dubbelspårsanläggningar å linjerna Laxå—Finnerödja och Mjölby—
Tranås och att de förberedande arbetena å linjen Ballingslöv—Hässleholm
fortsättas samt att för detta ändamål följande belopp medtagas å förevarande
anslagsplan:

115

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sand. Nr 275.

194

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Departements chefen.

Kronor

Laxå—Finnerödja ........................................ 1,000,000

Mjölby—Tranås .......................................... 500,000

Ballingslöv—Hässleholm .................... 300,000

Summa kronor 1,800,000.

Styrelsen säger sig förutsätta, att anslagen i likhet med motsvarande anslag
för dubbelspårsanläggningen Järna—Katrineholm komma att anvisas av medel,
avsedda att avskrivas.

Vad beträffar räntabiliteten hänvisar styrelsen till vad styrelsen i sin framställning
den 27 september 1935 angående anslag för nya byggnader och anläggningar
m. m. anfört beträffande dubbelspårsbyggnader.

Arbetena beräknas, enligt vad styrelsen meddelar, kunna igångsättas inom
4 månader efter beslut örn utförandet.

För att statens järnvägars stamlinjer skola på ett tillfredsställande sätt
kunna fylla sina viktiga uppgifter såsom huvudådror i vårt lands samfärdselnät
erfordras, att järnvägarna anpassas efter de ändrade tidsförhållandena
med deras krav på kvalitativ och kvantitativ förbättring av tågtjänsten.
Bland olika åtgärder i dylikt syfte utgör otvivelaktigt anläggandet
av dubbelspår å de mest trafikerade linjerna ett verksamt medel. I det
till 1936 års statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet (utgifter för
kapitalökning, bil. 4, punkten 18) uttalade också dåvarande departementschefen,
att han i stort sett gåve sin anslutning till järnvägsstyrelsens i förutnämnda
skrivelse den 27 september 1935 gjorda principiella yttrande rörande
dubbelspårsanläggningar. Departementschefen framhöll i nämnda sammanhang
vidare, att dylika anläggningar kunde vara lämpade för utförande
under tider, då särskilda åtgärder till motverkande av arbetslöshet vore påkallade,
och med anlitande av för sådant ändamål anvisade medel.

I anslutning till vad dåvarande departementschefen sålunda anfört anser
jag mig böra förorda, att medel för påbörjande av de av järnvägsstyrelsen nu
ifrågasatta arbetena upptagas å beredskapsstaten. Mot det av järnvägsstyrelsen
för ändamålet ifrågasatta beloppet, 1,800,000 kronor, har jag icke
något att erinra.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förberedande arbeten för dubbelspårsanläggningar
mellan Laxå och Finnerödja, Mjölby och Tranås samt Ballingslöv
och Hässleholm å beredskapsstat för budgetåret
1938/39 upptaga ett förskottsanslag av .... kronor 1,800,000.

[18.] g. Ny tunnel mellan Tomteboda och Hagalund. I sin förevarande
skrivelse har järnvägsstyrelsen föreslagit anläggning av ytterligare en tunnel
mellan Tomteboda och Hagalund.

Järnvägsstyrelsen Ilar i sin skrivelse härom anfört, att tågfrekvensen å huvudspåren
mellan Hagalund och Tomteboda blivit allt intensivare, varför det

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

195

ansåges synnerligen önskvärt, att dessa spår befriades från tomtågstrafiken
och lokpassagerna till och från driftbangården vid Hagalund. Av styrelsen
verkställd utredning hade visat, att den nya spårförbindelsen för sistnämnda
rörelser lämpligast torde ordnas genom anläggning av ytterligare en tunnel
för två spår.

Kostnaden för en sådan tunnel har styrelsen approximativt beräknat till

2,200,000 kronor.

Vad beträffar räntabiliteten anser styrelsen en dylik tunnelbyggnad för
närvarande vara att jämställa med bär förut berörda dubbelspårsbyggnader.

Styrelsen föreslår, att till förberedande arbeten för tunnelanläggningen å
förevarande beredskapsstat medtages ett belopp av 750,000 kronor.

Arbetet kan, meddelar styrelsen, igångsättas 3 månader efter beslut örn
dess utförande.

Då svårigheter föreligga att numera avveckla den stegrade trafiken å hu-Departements °

efia f (i ti

vudspåren mellan Hagalund och Tomteboda, synes järnvägsstyrelsens förslag
att anlägga ytterligare en tunnel för två spår å nämnda bansträcka böra
vid lämplig tidpunkt komma till utförande. Mot förslaget, att å beredskapsstaten
för ifrågavarande arbete, vilket kostnadsberäknats till 2,200,000 kronor,
upptages ett begynnelseanslag av 750,000 kronor, har jag icke funnit
något att erinra.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ny tunnel mellan Tomteboda och Hagalund å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av ................................ kronor 750,000.

[19.] h. Förberedande arbeten för kurvrätningar. I sin förevarande
skrivelse har järnvägsstyrelsen förslagit utförande av förberedande terrasseringsarbeten
för kurvrätningar för ett belopp av 500,000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har till stöd härför anfört:

Å de linjer söder örn Krylbo, där nuvarande maximihastighet kommer att
höjas, äro en del kurvrätningar avsedda att utföras, och dessa arbeten
ingå bland de extra ordinarie förstärknings- och kompletteringsarbeten, för
vilka kostnaderna jämlikt medgivande av innevarande års riksdag äro avsedda
att bestridas med trafikmedel. Å nämnda linjer finnes emellertid
ytterligare ett antal kurvor, vilkas uträtning anses önskvärd, ehuru kostnaderna
för arbetet icke kunna påvisas bliva räntabla genom minskade driftsutgifter.
Samma är förhållandet med en del av de kurvor å linjen Långsele
—Boden, vilka för närvarande nödvändiggöra nedsätlning av för linjen i
övrigt tillåten hastighet.

Nu ifrågavarande arbeten kunna, enligt vad styrelsen meddelat, igångsättas
2 månader efter beslut örn deras utförande.

196

Kungl. Maj-.ts proposition nr 275.

Departementschefen.

Departements chefen.

Mot järnvägsstyrelsens förslag'' att å beredskapsstaten upptages ett belopp
av 500,000 kronor till förberedande arbeten för kurvrätningar har jag icke
något att erinra.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förberedande arbeten för kurvrätningar å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av .................................... kronor 500,000.

[20.] i. Nybyggnad å tomten nr 3 i kvarteret Pennfäktaren i Stockholm.

I skrivelse den 30 september 1937 har järnvägsstyrelsen hemställt örn anvisande
av ett reservationsanslag å 500,000 kronor för uppförande av en nybyggnad
å den statens järnvägar tillhöriga tomten nr 3 i kvarteret Pennfäktaren
i Stockholm.

I sin skrivelse har järnvägsstgrelsen anfört, att förevarande fastighet, belägen
i hörnet av Mäster Samuelsgatan och Östra Järnvägsgatan, vöre i så
otidsenligt och dåligt skick, att en genomgripande omgestaltning och modernisering
av fastigheten i varje fall måste företagas inom den närmaste tiden.
Då arbetena härmed skulle draga så betydande kostnader, att desamma icke
kunde förräntas med de ökade hyresinkomster, som fastigheten med sin nuvarande
våningsyta efter modernisering kunde påräknas inbringa, ansåge
styrelsen, att i stället en fullständigt ny byggnad borde uppföras å tomten.

Styrelsen har låtit upprätta förslag till nybyggnaden i fråga, av vilket
framgår, att i byggnaden, uppförd till enligt stadsplanen medgiven höjd av
7 våningar, skulle, frånsett källarvåningen, erhållas en nyttig golvarea av
2,775 kvm mot 1,150 kvm i den nuvarande 4 våningar höga byggnaden.

Kostnaden för nybyggnaden har av styrelsen beräknats till 825,000 kronor,
och hyresavkastningen av densamma till 87,000 kronor per år. Fastigheten,
som i nuvarande skick är taxeringsvärderad till 280,000 kronor och
bokförd till ett värde av 225,000 kronor, inbringar för närvarande en hyresinkomst
av 16,500 kronor per år. Av byggnadskostnaden — 825,000 kronor
•— avse 325,000 kronor kostnader av den art, att de enligt järnvägsstyrelsen
böra bestridas med fömyelsefondsmedel.

Med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen upplyst beträffande det skick, vari
ifrågavarande fastighet befinner sig, anser jag i likhet med styrelsen skäl
tala för att den nuvarande byggnaden nedrives och en ny uppföres i dennas
ställe. Enligt de av järnvägsstyrelsen uppgjorda ekonomiska kalkylerna för
byggnadsföretaget skulle en fullt tillfredsställande förräntning å det nedlagda
kapitalet kunna förväntas. Mot järnvägsstyrelsens förslag, att av
byggnadskostnaden, 825,000 kronor, ett belopp av 325,000 kronor bestrides
av fömyelsefondsmedel och att återstoden, 500,000 kronor, utgår av kapi talin
vesteringsmedel synes icke vara något att erinra.

Jag förutsätter, att ritningar till nybyggnaden skola underställas Kungl.
Majit.

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

197

Enär sistnämnda belopp, 500,000 kronor, synes lämpligen böra upptagas
å beredskapsstaten för nästa budgetår, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Nybyggnad å tomten nr 3 i kvarteret Pennfäktaren
i Stockholm å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga
ett förskottsanslag av .................. kronor 500,000

[21.] j. Utvidgning av tvättinrättningen vid Hagalund övre. I sin skrivelse
har järnvägsstyrelsen framlagt förslag örn utvidgning av tvättinrättningen
vid Hagalund övre.

Järnvägsstyrelsen har härom anfört, att utrymmet i vissa delar av den nuvarande
tvättinrättningen vid Hagalund vore trångt, och detta gällde särskilt
uppsamlingssalen för smutsat linne samt packningssalen för grovtvätt. En
utvidgning av lokalerna torde därför bliva ofrånkomlig inom närmaste
åren.

Arbetet kan, enligt vad styrelsen meddelar, igångsättas 4 månader efter beslut
om dess utförande och till största delen färdigställas under ett år. Kostnaden
för utvidgningen är beräknad till 130,000 kronor.

Med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen anfört rörande behovet av ifrågava- Departetnentsrande
arbete och då kostnaden för detsamma, 130,000 kronor, icke givit chefen.
mig anledning till erinran, föreslår jag, att för ändamålet i beredskapsstaten
upptages ett belopp av 130,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av tvättinrättningen vid Hagalund övre
å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av .............................. kronor 130,000.

[22.] k. Tillbyggnad till stationshuset i Malmö. I sin skrivelse den 30
september 1937 har järnvägsstyrelsen hemställt örn anvisande av medel för
uppförande i anslutning till stationshuset i Malmö av en byggnad, avsedd för
en statens järnvägars resebyrå.

Järnvägsstyrelsen har till stöd härför anfört:

Biljettexpeditionen å Malmö centralstation har sedan flera år fungerat
även för försäljning av s. k. resebyrå- och kombinerade biljetter samt av
sovplatsbiljetter. Den stora ökningen i resandetrafiken har emellertid gjort
det svårt för expeditionen att på ett fullt tillfredsställande sätt fullgöra dessa
åligganden samtidigt med det mera ordinarie biljettexpedieringsarbetet. Olägenheterna
med förläggning av dylikt arbete mera av natur att tillhöra resebyråverksamhet
till en vanlig biljettexpedition hava särskilt framträtt efter
tillkomsten av ett flertal nya reseformer, såsom rundturer, säsongresor
och dylikt med en mångfald olika biljettslag, beträffande vilka allmänheten
behöver orientering och upplysningar, som kräva en mycket intim kontakt
mellan allmänheten och vederbörande expeditions personal. Behovet av en

198

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departementschefen.

Departements chefen.

fullständig statens järnvägars resebyrå i Malmö för biljettexpeditionens avlastning
har därför under senare tid blivit allt mera framträdande.

Järnvägsstyrelsen har funnit, att lämpligaste sättet för erhållande av erforderliga
lokaler för en resebyrå vore att utföra en tillbyggnad åt norr till
den mot Skeppsbron belägna stationshusbyggnaden. Kostnaden för en sådan
tillbyggnad har av styrelsen beräknats till 100,000 kronor.

Ur såväl allmänhetens som statens järnvägars synpunkt torde det få anses
mindre tillfredsställande, att biljettexpeditionen å Malmö centralstation
omhänderhaver, jämte den vanliga biljettexpedieringen, försäljningen av de
mera komplicerade resebyrå- och kombinerade biljetterna samt sovplatsförsäljningen.
Med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen härutinnan anfört
har jag ansett mig böra biträda styrelsens förslag örn uppförande i anslutning
till det nuvarande stationshuset i Malmö av en byggnad för statens järnvägars
resebyrå. Det härför erforderliga beloppet, 100,000 kronor, synes
böra upptagas å beredskapsstaten.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för Tillbyggnad till stationshuset i Malmö å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av ........................ kronor 100,000.

[23.] 1. Tillbyggnad till ilgodsmagasinet vid Göteborgs centralstation.

I sin skrivelse har järnvägsstyrelsen bland nu ifrågavarande arbeten upptagit
tillbyggnad till ilgodsmagasinet vid Göteborgs centralstation.

Järnvägsstyrelsen har rörande ilgodsmagasinet och behovet av detsammas
utvidgning anfört, att antalet ilgodsexpeditioner under de senare åren utvisat
en fortgående ökning. Utrymmet i ilgodsmagasinet hade därigenom
blivit för litet, och lagring av gods hade ofta måst ske å bryggorna utanför
magasinet. En utökning av utrymmena genom örn- och tillbyggnad av
magasinsbyggnaden vore därför behövlig och kunde lämpligen verkställas
redan under år 1938.

Arbetet kan, enligt vad styrelsen meddelat, igångsättas 3 månader efter
beslut om dess utförande och färdigställas under ett år.

Av kostnaden för arbetet, som beräknats till 110,000 kronor, har styrelsen
ansett 60,000 kronor böra bestridas med medel från förnyelsefonden, och
återstoden, eller 50,000 kronor av medel, som skulle upptagas å förevarande
stat.

Såsom järnvägsstyrelsen framhållit påkallar den fortgående ökningen av
ilgodstrafiken vid Göteborgs centralstation en tillbyggnad till ilgodsmagasinet
därstädes. Till styrelsens förslag, att av de för tillbyggnaden beräknade kostnaderna,
110,000 kronor, ett belopp av 60,000 kronor bestrides av förnyelsefondsmedel
och återstoden, 50,000 kronor av medel, som skulle upptagas å
beredskapsstaten, vill jag giva min anslutning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

199

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för Tillbyggnad till ilgodsmagasinet vid Göteborgs centralstation
å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga
ett förskottsanslag av .................... kronor 50,000.

[24.] m. Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden. Såsom framgår
av årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 5, punkten 25),
hade vid beräknandet av det av riksdagen numera för nästa budgetår beviljade
anslaget å 4,200,000 kronor till fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden
förutsatts, att med hänsyn till de avsevärt stegrade materialpriserna
en viss inskränkning i den förut uppgjorda planen för inläggning av
nya Täler skulle ske under år 1938. Sålunda skulle detta arbete under nämnda
år omfatta endast omkring 50 kilometer spår i stället för, såsom under år
1937, omkring 180 kilometer spår.

Under erinran härom har järnvägsslyrelsen i sin nu förevarande skrivelse
anfört, att, då rälspriserna beräknades komma att väsentligt falla vid vikande
konjunkturer, styrelsen ansåge sig här kunna föreslå, att i förevarande
beredskapsplan medtoges ett belopp av 1,000,000 kronor för återtagande i
viss mån av sagda inskränkning.

Även en utökning av arbetet med inläggning av underläggsplattor i klotsade
kurvor å mindre trafikerade linjer, vilket arbete under de sistförflutna
åren blivit väsentligt inskränkt på grund av nödvändigheten att i första hand
förstärka huvudlinjerna, anser styrelsen med fördel kunna ske. Styrelsen
föreslår i anslutning härtill, att å beredskapsstaten medtages ett anslag av

500,000 kronor för detta ändamål.

Beställning av nya Täler och underläggsplattor kan, enligt vad styrelsen
meddelar, ske omedelbart efter beslut örn arbetets utförande.

Mot styrelsens förslag att å beredskapsstaten upptages ett anslag av tillhopa
1,500,000 kronor i syfte att utföra de arbeten med inläggning av Täler
och underläggsplattor, vilka ingå i planen för spåröverbyggnadens förstärkning
men tills vidare fått anstå, har jag icke funnit något att erinra.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden å
beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av ............................ kronor 1,500,000

[25.] n. Telefonkabel vid malmbanan. Järnvägsstyrelsen bar i sin
skrivelse föreslagit anläggning av ny telefonledning mellan Kiruna och Riksgränsen
ävensom i samband därmed partiell ombyggnad av kontaktledningsanläggningen.

Departements chefen.

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departementschefen.

Järnvägsstyrelsen anför härom:

De till elektrifieringen hörande eller därav beroende anläggningarna vid
den s. k. malmbanan Luleå—Riksgränsen motsvara i vissa stycken en väsentligt
lägre teknisk standard än motsvarande anläggningar vid övriga elektrifierade
bandelar. Särskilt framträdande är placeringen av svagströmsledningarna.
Vid malmbanan äro dessa framdragna som blankledningar, placerade
på 50 a 100 meters avstånd från spåret, vid andra linjer åter har förläggning
till i banvallen nedlagd kabel genomgående kommit till användning.

Denna olikhet är beroende på malmbaneelektrifieringens högre ålder; den
äldsta delen av denna togs i bruk redan år 1915. Vid denna tidpunkt och
för övrigt jämväl åtskilliga år efteråt ansågs det nämligen omöjligt att för
svagströmsledningarnas framförande använda i banvallen förlagda kablar;
det är först teknikens framsteg under senare tid, som möjliggjort en sådan
anordning.

Det ligger i sakens natur, att förenämnda mer primitiva arrangemang lämnar
åtskilligt övrigt att önska i fråga örn frihet från elektriska störningar samt
funktionssäkerhet. De vid malmbanan rådande klimatiska förhållandena
bidraga också till att förvärra situationen, och järnvägsstyrelsen har därför
lange hyst planer på omläggning till kabel. Särskilt angelägen är en sådan
för den nordligaste delen av banan, d. v. s. linjen Kiruna—Riksgränsen, där
dels klimatförhållandena äro särskilt svara, dels med hänsyn till den exceptionellt
höga trafikintensiteten telefonförbindelsens ostörda uppehållande är
av synnerlig vikt.

Den planerade telefonkabeln skulle avses icke blott för statens järnvägars
behov utan jämväl innehålla ett antal telegrafverket tillhöriga ledningar, också
dessa ersättande nuvarande blankledningar. Kostnaderna för kabeln ha
beiäknats till 1,350,000 kronor, varav cirka 300,000 kronor beräknas senare
bliva överförda till telegrafstyrelsens kapitalkonto. Överenskommelse härom
har, enligt vad styrelsen meddelar, under hand diskuterats.

Samtidigt med kabelnedläggningen skulle, föreslår järnvägsstyrelsen vidare,
kontaktledningsanläggningen partiellt ombyggas till att motsvara nutida
anspråk. Ombyggnaden skulle dels avse att åstadkomma anordningar
för återledning, sugtransformatorer m. m. i syfte att i möjlig mån minska
de elektromagnetiska störningarna, dels utbyta den nuvarande under kristiden
utförda s. k. belysningsledningen mot sådan av fullgott material och i
samband därmed höja de konsoler, på vilka densamma är placeräd, så mycket,
att smärre revisionsarbeten å kontaktledningen skola kunna ske, utan
att belysningsledningen göres strömlös. Järnvägsstyrelsen anser kostnaderna
för dessa ändringar, som beräknats till 650,000 kronor, vara av den art, att
desamma böra bestridas med förnyelsefondsmedel.

I anslutning härtill har styrelsen ansett, att å beredskapsplanen bör upplagas
ett belopp av 1,350,000 kronor.

Arbetena i fråga kunna, meddelar styrelsen, igångsättas två månader efter
beslut örn dess utförande och i huvudsak färdigställas under ett år.

Av vad järnvägsstyrelsen anfört framgår, att de nuvarande, såsom blankledningai
framdragna svagströmsledningarna vid malmbanan på grund av

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

201

sin ålder och tekniska standard icke längre uppfylla de vanliga kraven på
att ledningarna skola vara fria från elektriska störningar och i övrigt fungera
säkert och tillfredsställande. Nu angivna olägenheter framträda starkast
å bansträckan Kiruna—Riksgränsen, där klimatförhållandena äro särskilt
svåra och där ett ostört uppehållande av telefonförbindelserna är av synnerlig
vikt på grund av den höga trafikintensiteten å banan.

På grund av, bland annat, nu angivna förhållanden anser jag mig böra biträda
järnvägsstyrelsens förslag, att för nedläggande i kabel av svagströmsledningar
mellan Kiruna och Riksgränsen å beredskapsstaten upptages härför
erforderligt belopp, 1,350,000 kronor. Av detta belopp torde viss del
böra överföras å telegrafstyrelsens kapitalkonto, enär den ifrågasatta kabeln
skulle innehålla jämväl ett antal telegrafverket tillhöriga ledningar. Det
torde i sinom tid få ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av järnvägsstyrelsen
och telegrafstyrelsen därom meddela beslut.

Med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen därom anfört har jag icke funnit
något att erinra mot styrelsens förslag, att i samband med kabelarbetet kontaktledningsanläggningen
å sträckan Kiruna—Riksgränsen partiellt ombygges
och att härför erforderliga medel, 650,000 kronor, utgå av förnyelsefonden.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Telefonkabel vid malmbanan å beredskapsstat för
budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av .......................... kronor 1,350,000.

[26.] o. Elektrifiering av banan Långsele—Roden. I sin nu förevarande
skrivelse har järnvägsstyrelsen framlagt förslag örn upptagande å anslagsplanen
av medel för påbörjande av elektrifiering av bansträckan Långsele—
Boden.

Med bifall till Kungl. Majits därom framställda förslag ha 1937 och 1938
års riksdagar anvisat medel för elektrifiering av, bland annat, bansträckan
Ånge—Bräcke—Långsele. I propositionen den 5 februari 1937, nr 103, lämnades
redogörelse även för av järnvägsstyrelsen framlagda kalkyler beträffande
elektrifiering av banan Långsele—Boden. Under hänvisning i övrigt
till nyssnämnda proposition torde jag här får erinra örn vad jag anförde till
det till nämnda proposition fogade statsrådsprotokollet beträffande frågan
örn en elektrifiering av bandelen Långsele—Boden:

Ehuru alltså olika omständigheter kunna åberopas till förmån för en
omedelbar utsträckning av norra stambanans elektrifiering till Boden, tolide
emellertid övervägande skäl tala för att i nuvarande läge låta något anstå
med elektrifiering av sträckan Långsele—Boden, sektion II, helst som elektrifiering
av sektion I, Ånge—Bräcke—Långsele och Bräcke—Östersund, i
varje fall måste utföras, innan bandelen Långsele—Boden elektrifieras. För
min del vill jag alltså förorda, att de i sektion I ingående bandelarna nu
elektrifieras. Jag anser emellertid anledning finnas att förutsätta, att linjen
Långsele—Boden kommer att elektrifieras i följd med de nu förordade elek -

202

Kungl. Majlis proposition nr 275.

Departement

chefen.

trifieringarna och att förslag härom, därest riksdagen icke uttalar annan mening,
får framläggas vid lämplig tidpunkt.

Gentemot vad sålunda anfördes uttalade riksdagen icke någon erinran.
Vidare torde jag få erinra om att enligt de i propositionen framlagda beräkningarna
kostnaderna för en elektrifiering av bandelen Långsele—Boden
(499 km.) uppgingo till 28,200,000 kronor och att nettominskningen av
driftsutgifterna skulle uppgå till 571,000 kronor, vilket representerade en
förräntning av det investerade kapitalet med 2.02 procent. Med utgående
från att räntan å nämnda kapital komme att uppgå till 3.5 procent, komme
införandet av elektrisk drift att enligt kalkylen medföra en nettoökning av
utgifterna med 416,000 kronor. Med avseende å räntabilitetsfrågan och
därmed sammanhängande spörsmål får jag hänvisa till mitt anförande till
nyssnämnda statsrådsprotokoll.

I sin skrivelse har järnvägsstyrelsen anfört:

På grund av numera inträdd prisstegring har den tidigare angivna kostnadssumman
för elektrifieringsföretaget, 28.2 milj. kronor, beräknats komma
att stiga till 31 milj. kronor. Samtidigt lia emellertid kostnaderna för
bibehållen ångdrift stigit än mera, varför en helt reviderad kalkyl säkerligen
skulle uppvisa en ej oväsentlig förbättring av räntabiliteten. Huruvida
nuvarande materialpriser böra införas i beräkningarna synes emellertid
tvivelaktigt.

Förevarande arbete beräknas kunna igångsättas i omedelbar följd efter
elektrifieringen av linjen Ånge—Långsele, vilken beräknas bli färdigställd
under våren 1939. I vilken arbetstakt elektrifieringen Långsele—Boden skall
bedrivas, torde få bero på senare prövning. Med hänsyn därtill, att det
eventuellt skulle kunna befinnas lämpligt att redan under budgetåret 1938/
1939 påbörja vissa arbeten, skulle sålunda redan av 1938 års riksdag böra
anvisas ett begynnelseanslag, förslagsvis 8 milj. kronor.

För arbetets planenliga utförande skulle sedermera behöva anvisas av
1939 och 1940 års riksdagar resp. 14,000,000 och 9,000,000 kronor.

Enligt vad järnvägsstyrelsen anfört kunna de pågående elektrifieringsarbetena
å bansträckan Ånge—Långsele beräknas bliva färdigställda under
våren 1939. Vissa arbeten för en utsträckning av elektrifieringen fram till
Boden kunna därför lämpligen påbörjas redan under nästa budgetår. Med
hänsyn härtill och i anslutning till statsmakternas ställningstagande förra
året till nu ifrågavarande elektrifieringsprojekt vill jag föreslå, att å beredskapsstaten
upptages det av järnvägsstyrelsen ifrågasatta beloppet 8,000,000
kronor för elektrifiering av bansträckan Långsele—Boden.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Elektrifiering av banan Långsele■—Boden å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett för skottsanslag
av .................................. kronor 8,000,000.

203

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

[27.] p. Försvarsberedskap vid statens järnvägar. I proposition den
21 januari 1938, nr 54, har Kungl. Majit framlagt förslag om vissa åtgärder
till åstadkommande av försvarsberedskap vid statens järnvägar. Med bifall
till propositionen har riksdagen numera för nästa budgetår anvisat dels till
försvarsberedskap vid statens järnvägar å kapitalbudgeten under rubrik statens
järnvägar ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor — avseende engångskostnader
— dels ock till enahanda ändamål å sjätte huvudtiteln under
rubrik diverse ett reservationsanslag av 200,000 kronor, vilket anslag
avser löpande årskostnader. Såsom närmare framgår av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet, beräknades den totala engångskostnaden för
ifrågavarande försvarsberedskap till 9,891,000 kronor, vilket belopp enligt
de av myndigheterna framlagda förslagen förutsattes skola fördelas med
5,953,000 kronor på nästa budgetår, 2,484,000 kronor på budgetåret 1939/
1940 och 1,454,000 kronor på budgetåret 1940/1941.

I samband med att jag förordade en begränsning av första årets engångsanslag
till 2,000,000 kronor uttalade jag min avsikt att upptaga det återstående,
för budgetåret 1938/1939 begärda engångsbeloppet, 3,953,000 kronor,
å beredskapsstaten för nästa budgetår. I anslutning härtill och under
hänvisning i övrigt till förenämnda proposition vill jag alltså tillstyrka, att
sistnämnda belopp, lämpligen avrundat till 3,950,000 kronor, upptages å beredskapsstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsberedskap vid statens järnvägar å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av .................................. kronor 3,950,000.

[28.] q. Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten. Med
bifall till Kungl. Majits i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil.
5, punkten 31) framställda förslag har riksdagen för nästa budgetår såsom
dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten anvisat ett reservationsanslag
av 750,000 kronor. I jämförelse med motsvarande anslag för
innevarande budgetår innebär det sålunda anvisade anslaget en ökning med

250,000 kronor.

I sin förevarande skrivelse har järnvägsstyrelsen anfört, att ett flertal arbeten
av beskaffenhet att böra bestridas av medel från förevarande anslag
för närvarande vore planerade men att samtliga dessa icke kunde bekostas
med det av riksdagen anvisade anslaget och alt de därför vore avsedda att
uppskjutas ett eller annat år. Med hänsyn härtill ansåge sig styrelsen böra
föreslå, att i förevarande stat medtoges ett belopp av 350,000 kronor för
diverse mindre arbeten i olika delar av landet.

Arbetena i fråga beräknas av styrelsen kunna igångsättas 2 å 3 månader
efter det att beloppet ställts till förfogande.

204

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

DeTch^en.niS'' Järnvägsstyrelsens hemställan har icke givit mig anledning till erinran.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att såsom Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre
arbeten å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett
förskottsanslag av ...................... kronor 350,000.

Rullande materiel.

[29.] r. Person- oell resgodsvagnar. I sin skrivelse har järnvägsstyrelsen
föreslagit, att å beredskapsplanen upptages ett belopp av 4,000,000 kronor
för anskaffning av person- och resgodsvagnar.

Beträffande nu pågående anskaffning av person- och resgodsvagnar vid
statens järnvägar torde jag under hänvisning i övrigt till framställningen i
årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 5, punkten 34) här endast
behöva erinra om alt innevarande års riksdag med bifall till Kungl. Maj :ts
förslag för ändamålet anvisat ett reservationsanslag av 1,600,000 kronor. I
samband därmed har förutsatts, att samma belopp skulle för dylik anskaffning
utgå av statens järnvägars förnyelsefond. Ifrågavarande anskaffning,
som ingår i en av järnvägsstyrelsen uppgjord plan för budgetåren 1937—
1942, omfattande ett belopp av 12,000,000 kronor, avser en utökning av nuvarande
vagnpark och erfordras för trafikens behöriga avveckling.

I sin skrivelse har järnvägsstyrelsen anfört:

Vissa äldre 2-axliga personvagnar (litt C3a- och C4, tillhopa 173 stycken)
äro av så hög ålder, 30—37 år, och efter nuvarande förhållanden av så primitiv
konstruktion och i övrigt otidsenlig anordning, att yrkanden på desammas
utrangering ur personvagnsparken från år till år blivit allt starkare.

Visserligen utgöra vagnarna i fråga i allt huvudsakligt endast en
bottenreserv, vilken reserv dock måste under såväl den varmare som kallare
årstiden utnyttjas till det yttersta för avvecklande av helgtrafik samt till
väsentlig del också för den under senare år alltmera tilltagande lördags- och
söndagstrafiken.

Det måste erkännas, att dessa vagnar — särskilt vintertiden — lämna åtskilligt
övrigt att önska, såsom varande bl. a. mycket dragiga och kalla, varjämte,
särskilt vid gång i snabbgående tåg, ett öronbedövande buller uppstår i
desamma. Den resande allmänheten har gång efter annan framfört klagomål
över vagnarna och betecknat dem såsom rent av hälsovådliga att färdas
uti vintertiden.

Att ombygga och modernisera dessa vagnar bör icke ifrågakomma redan
med hänsyn till att desamma äro 2-axliga; den alltmera uppdrivna tåghastigheten
kräver nämligen vagnar av boggityp. Kostnaden för en ombyggnad
skulle för övrigt komma att ställa sig oproportionerligt hög.

Vagnarna hava ett sammanlagt sittplatsutrymme av omkring 10,000 platser.
Av i det föregående nämnd anledning måste en förutsättning för desammas
utgallring vara, att boggivagnar med motsvarande antal sittplatser i deras
ställe anskaffas. Med för närvarande gällande priser skulle en sådan anskaffning
komma att betinga en kostnad av ungefär 10,000,000 kronor, vil -

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

205

ket belopp lämpligen skulle kunna fördelas på tre år, varvid på första året
skulle komma 4,000,000 kronor.

Beställning av nu ifrågavarande vagnar kan, enligt vad styrelsen meddelar,
äga rum praktiskt taget omedelbart efter det medel blivit anvisade.

Den av järnvägsstyrelsen nu ifrågasatta anskaffningen av person- och res- Departementsgodsvagnar
ingår icke i förutnämnda anskaffningsplan för budgetåren 1937 cheten—1942
utan avser att ersätta ett antal äldre två-axliga vagnar, som numera
användas huvudsakligen såsom bottenreserv och som ur olika synpunkter
icke längre anses uppfylla de krav, som kunna ställas å desamma. Kostnaderna
för de nya vagnarna hava beräknats till 10,000,000 kronor och förutsättas
skola fördelas på tre budgetår med 4,000,000 kronor å första året.

Med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen anfört rörande beskaffenheten av de
vagnar, som nu ifrågasättas skola ersättas av nya boggivagnar, och då en anskaffning
av dessa lämpligen synes böra komma till stånd vid minskad arbetstillgång,
har jag ansett mig i enlighet med järnvägsstyrelsens förslag böra förorda,
att å beredskapsstaten upptages ett anslag av 4,000,000 kronor för anskaffning
av person- och resgodsvagnar.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Person- och resgodsvagnar å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av........................kronor 4,000,000.

[30.] s. Godsvagnar. I sin förevarande skrivelse har järnvägsstyrelsen
framlagt förslag om anskaffning av nya godsvagnar. Härom har styrelsen
anfört:

Tillgången på godsvagnar har icke på åtskilliga år kunnat betecknas såsom
fullt tillräcklig utan har fastmer efter hand blivit alltmera åtstramad.
För att åtminstone hjälpligt kunna tillgodose den senaste tidens efterfrågan
på sådana har det t. o. m. blivit nödvändigt att —- givetvis efter en genomgående
och relativt kostsam översyn -— i allmän trafik återinsätta omkring
500 vagnar, som tidigare med hänsyn till deras numera ej fullgoda konstruktion
och i övrigt mindervärdiga skick tagits ut från den allmänna trafiktjänsten
för att, efter några års användning vid statens järnvägars egna transporter
såsom kol- och grusvagnar m. m., efter nedslitning utgallras.

Vidare har järnvägsstyrelsen sedan länge arbetat för en ökad användning
av statens järnvägars godsvagnar för transporter i samtrafik med enskilda
järnvägar, varigenom påtagliga fördelar skulle stå att vinna för hela landets
järnvägsväsen. Med vissa enskilda järnvägar hava separatavtal träffats, varigenom
statens järnvägar för dessa banor förbundit sig sörja för all godsvagnshushållning
i samtrafik.

Av betydelse i detta sammanhang äro jämväl statsförvärven av enskilda
järnvägar. Det synes sålunda vara välbetänkt att i nu förevarande sammanhang,
d. v. s. i och för utjämning av arbetstillgången, medtaga en post på
500 godsvagnar, varav ungefär två tredjedelar öppna och återstoden sluina.
Med nuvarande priser kommer anskaffningskostnaden för desamma att be -

20G

Kungl. Majlis proposition nr 275.

departements chefen.

löpa sig på omkring 5,000,000 kronor. Ifrågavarande vagnbeställning kan
ske praktiskt taget omedelbart efter det medel blivit anvisade, och leverans
påräknas inom ett år.

Av den lämnade redogörelsen framgår att antalet statens järnvägar tillhöriga
godsvagnar icke är tillräckligt för att utan svårigheter kunna avveckla
den alltmer stegrade godstrafiken. Med anledning härav har järnvägsstyrelsen
måst — efter en genomgående och relativt dyrbar översyn — i allmän
trafik återinsätta omkring 500 tidigare utrangerade vagnar. Behovet av ytterligare
godsvagnar sammanhänger även med att statens järnvägars godsvagnar
kommit till ökad användning vid samtrafik med enskilda järnvägar.

På grund av, bland annat, nu anförda förhållanden anser jag mig böra
förorda, att för anskaffning av 500 godsvagnar å beredskapsstaten upptages
härför erforderligt belopp, 5,000,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Godsvagnar å beredskapsstat för budgetåret 1938/
39 upptaga ett förskottsanslag av ...... kronor 5,000,000.

Automobiltrafik.

[31.] t. Anläggningar och förlag för automobiltrafik. I sin förevarande
skrivelse har järnvägsstyrelsen föreslagit, att å anslagsplanen upptages ett
belopp av 200,000 kronor för anläggningar för automobiltrafik.

Jag torde här få erinra om att innevarande års riksdag med bifall till
Kungl. Majits i statsverkspropositionen framlagda förslag (kapitalbudgeten,
bil. 5, punkten 35) för nästa budgetår för anläggningar och förlag för automobiltrafik
anvisat ett reservationsanslag av 2,400,000 kronor. Av beloppet
avses 2,000,000 kronor skola användas för inköp av redan förefintliga automobiltrafikföretags
egendom och för att anknyta trafikrörelsen till statens
järnvägars järnvägsrörelse, samt 400,000 kronor för nyanskaffning av rullande
materiel för övertagna billinjer.

Järnvägsstyrelsen har i sin skrivelse anfört, att styrelsen ämnade använda
förenämnda belopp å 200,000 kronor till garagebyggnader och andra fasta
anläggningar vid övertagna automobillinjer. En dylik utbyggnad vore nämligen
högst önskvärd att få företaga i och för driftens rationalisering. Förutvarande
ägare hade nämligen ofta inskränkt kapitalinsatserna till de minsta
möjliga, även i de fall där en mycket god förräntning vore att påräkna.

Mot vad järnvägsstyrelsen föreslagit har jag icke funnit något att erinra.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anläggningar och förlag för automobiltrafik å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga
ett förskottsanslag av .............. kronor 200,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

207

D. Statens vattenfallsverk.

Kraftverken.

I skrivelse den 31 januari 1938 har vattenfallsstyrelsen avgivit förslag till
sådana arbeten, för vilka medel lämpligen kunna upptagas å beredskapsstaten.

Vattenfallsstyrelsen har till en början erinrat om att Kungl. Majit i anledning
av styrelsens under hösten 1937 gjorda framställningar örn anslag för
budgetåret 1938/1939 hos riksdagen äskat anslag, som i det allra närmaste
överensstämde med styrelsens framställningar. I anslutning härtill har
styrelsen framhållit, att de arbeten, vartill anslag äskats, i sig själva innebure
en ansvällning av styrelsens anläggningsarbeten såväl i fråga om kraftstationsbyggnader
som ledningsbyggnader med därtill hörande elektrisk utrustning.
Särskilt på ledningsbyggnadsområdet bleve arbetsuppgifterna så
stora, örn de i statsverkspropositionen upptagna anslagen beviljades, att styrelsen
icke såge sig i stånd att under budgetåret 1938/1939 utföra ytterligare
arbeten av sistnämnda slag.

Beträffande nya kraftstationsbyggnader rådde, fortsätter styrelsen, det
förhållandet, att dessa krävde lång förberedelsetid. Först måste vidlyftiga
terrängundersökningar och hydrografiska mätningar göras. Därefter måste
ett grundläggande förslag uppgöras och kostnadsberäknas. Sedan följde
handläggning inför vattendomstol samt utarbetande av arbetsritningar m. m.
Först därefter kunde själva arbetena med nyanläggningen samt beställningar
hos verkstäder m. m. taga sin början.

När därför, fortsätter styrelsen vidare, styrelsen sökt utvälja lämpliga
arbetsuppgifter att hållas i beredskap för att utföras under de närmast följande
åren, hade valet varit starkt begränsat. Det hade sålunda visat sig, att för
utökning av arbetsmängden under budgetåret 1938/1939 endast funnits möjligt
att, beträffande arbeten, som vore avsedda att i normal ordning utföras
under denna tid, i lämplig omfattning forcera arbetena vid de nya kraftstationsbyggnader,
för vilka anslag begärts av 1938 års riksdag, nämligen för
Hojumstationen i Trollhättan och för Torpshammarstationen i Norrland samt
dessutom för insättande av nya maskinaggregat i Porjus.

Av sådana arbeten, som icke ingå i en planerad investerings- och nybyggnadsverksamhet
men som med fördel kunna utföras under budgetåret 1938/
1939, anser styrelsen främst böra komma i fråga vissa av de civiltekniska åtgärder
för luftskydd, som ingå i styrelsens den 11 januari 1938 till Kungl.
Maj:t ingivna förslag.

[32.] a. Ny kraftstation i Trollhättan. Med bifall till Kungl. Maj:ts
i proposition nr 48 framställda förslag har innevarande års riksdag till ny
kraftstation i Trollhättan för nästa budgetår anvisat ett reservationsanslag
av 500,000 kronor.

208

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departements■
chefen.

Totalkostnaden för kraftstationen har beräknats till 14 milj. kronor. Enligt
arbetsplanen skulle anläggningen utföras under en arbetstid av fyra år
med följande anslagsfördelning under de fem budgetåren 1938—1943:

Budgetår

1938/1939

1939/1940

1940/1941

1941/1942

1942/1943

Kronor

.............. 500,000

.............. 3,000,000

.............. 5,000,000

.............. 4,400,000

.............. 1,100,000

Summa kronor 14,000,000.

I sin förenämnda skrivelse har vattenfallsstyrelsen anfört, att den arbetstakt,
som läge till grund för anslagsfördelningen, vore anpassad efter den
tänkta utvecklingsplanen. I propositionen hade emellertid meddelats, att ett
genomförande i snabbare takt vore möjligt.

Styrelsen meddelar, att, om sprängningsarbetena för såväl kraftstationen
som för vidgningen av älvfåran forcerades och åtgärder vidtoges för att
snabbare få ut erforderliga större maskinbeställningar i marknaden, arbeten
borde kunna medhinnas under budgetåret 1938/1939 för ytterligare 1 miljon
kronor. För att höja arbetstillgången under budgetåret 1938/1939 kunde således
anslaget till Hojumstationen i Trollhättan höjas med 1,000,009 kronor
och i motsvarande grad minskas i fortsättningen.

Då vattenfallsstyrelsens förslag icke givit mig anledning till erinran, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ny kraftstation i Trollhättan å beredskapsstat för
budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av ............................ kronor 1,000,000.

[33.] b. Nya maskinaggregat för Porjus kraftstation, I årets statsverksproposition
(kapitalbudgeten, bil. 5, punkt 41) har Kungl. Majit i samband
med äskande av fortsatt anslag till den av statsmakterna år 1937
beslutade påbyggnaden av regleringsdammarna vid Suorva förordat, att påbyggnaden
skulle utföras enligt alternativförslaget II, vilket innebär, att
dammarnas höjd i ett sammanhang skulle ökas för en dämning till + 110.80
meter över visst jämförelseplan. En påbyggnad till denna höjd skulle komma
att medföra, att ytterligare maskinaggregat skulle kunna installeras i
Porjus kraftstation, varigenom såväl det ökade kraftbehovet för övre Norrland
kunde tillgodoses som överskottskraft för transport söderut genom
stamlinjen Porjus—Västerås i icke ringa omfattning kunde bliva tillgänglig.
Kungl. Maj:ts under förenämnda punkt gjorda framställning har därefter
vunnit riksdagens bifall.

Kungl. Majlis proposition nr 275.

209

I sin nu förevarande skrivelse har vattenfallsstyrelsen meddelat, att tillloppstunneln
och avloppstunneln vid Porjus kraftstation vore utförda med
en för två nya aggregat vid kraftstationen avpassad storlek. Vad som återstode,
vore utbyggnad av fördelningsbassäng II samt insättande av maskinaggregaten
med tillhörande tilloppstuber och sugrör. Planerna på hur denna
ytterligare utbyggnad skulle utföras vore ej ännu slutförda; ej heller vore
kostnaderna slutgiltigt uträknade. Ifrågavarande utvidgning vore emellertid
otvivelaktigt, såsom styrelsen anfört i sin framställning''den 30 september
1937 beträffande Suorvadammens påbyggnad, den billigaste lösningen för
tillgodoseendet av det ökade kraftbehovet i övre Norrland.

De arbeten för dylik fortsättning av kraftstationsutbyggnaden i Porjus,
som lämpligen kunna utföras under budgetåret 1938/1939, draga enligt styrelsens
beräkningar en kostnad av omkring 1 miljon kronor.

Enär medel för utförande av ifrågavarande arbeten synas lämpligen böra Departement»-upptagas å beredskapsstaten, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå chetenriksdagen att

till Nya maskinaggregat för Porjus kraftstation å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga
ett förskottsanslag av.................. kronor 1,000,000.

[34.] c. Kraftstation vid Torpshammar. I proposition den 25 februari
1938, nr 152, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till förberedande arbeten
för ny kraftstation vid Torpshammar för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor. Enligt den av vattenfallsstyrelsen för
arbetet uppgjorda planen skulle anläggningen draga en kostnad av omkring
20 milj. kronor och kräva en arbetstid av omkring 6 år.

I sin nu förevarande skrivelse har vattenfallsstyrelsen meddelat, att de planerade
arbetena å kraftstationsbygge! skulle kunna under nästa budgetår något
påskyndas, så att under nämnda budgetår skulle kunna utföras, utöver
normalt avsedda arbeten, ytterligare arbeten för 500,000 kronor.

Då medel för utförande av ifrågavarande ytterligare arbeten vid Torps- DepariemenUhammar
synas lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten för nästa budget- CÄe/enår,
hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kraftstation vid Torpshammar å beredskapsstat för
budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av .............................. kronor 500,000.

[35.] d. Civiltekniska luftskyddsåtgurder vid statens kraftanläggningar.

I det till Kungl. Majits proposition den 3 mars 1938, nr 214, angående anordnande
av bombskyddstak å kraftstationen vid Stadsforsen i Indalsälven
m. m. hörande statsrådsprotokollet har jag förordat, att å beredskapsstaten

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 275. 14

210

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

upptages ett belopp av 1,100,000 kronor till bestridande av kostnaderna för
civiltekniska luftskyddsåtgärder vid statens kraftanläggningar. Under åberopande
av vad jag i nämnda protokoll därom anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Civiltekniska luftskyddsåtgärder vid statens kraftanläggningar
å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga
ett förskottsanslag av..............kronor 1,100,000.

II. Luftfartsfonden.

[36.] a. Stationsbyggnad å Bulltofta flygplats. I skrivelse den 15 januari
1938 hemställde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen örn anvisande av ett
reservationsanslag av 175,000 kronor för uppförande å flygplatsen vid Bulltofta
av en nybyggnad för säkerhetstjänsten vid flygfältet i enlighet med ett i
skrivelsen såsom alternativ III betecknat förslag.

Med ändring av sin förenämnda hemställan har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
sedermera i skrivelse den 4 mars 1938 framlagt förslag om utförande
av en helt ny stationsbyggnad vid flygfältet.

Till en början torde jag få erinra örn följande beträffande de å flygplatsen
för närvarande befintliga byggnaderna:

År 1924 lät Malmö stad uppföra en hangarbyggnad med kontorslokal och
en mindre reparationsverkstad (hangar nr 1). Byggnaden, som är belägen
å det staten tillhöriga området av flygfältet, bekostades helt av Malmö stad.
Efter av staden gjord hemställan beviljade därefter statsmakterna år 1925
staden ett anslag å 128,000 kronor till, bland annat, uppförande av en andra
hangar (hangar nr 2). Såsom villkor för erhållandet av detta statsbidrag
föreskrevs, bland annat, att byggnaden skulle förbliva statens egendom,
med rätt för Malmö stad att använda den för avsett ändamål men med skyldighet
för staden att underhålla byggnaden i fullgott skick. Med bifall till
Kungl. Maj:ts i 1928 års statsverksproposition framlagda förslag medgav
riksdagen, att med Malmö stad finge slutas avtal angående uppförande av
en tredje hangar (hangar nr 3) å flygplatsen vid Bulltofta på villkor, bland
andra, att staten, som skulle bliva ägare till hangaren, skulle förbinda sig
att, därest den inkomst, som staden erhölle genom upplåtandet av nu ifrågavarande
hangarbyggnad med utrustning jämte de redan då befintliga anläggningarna
å flygplatsen, icke försloge till täckande av dels den från innehavaren
av flygplatsen då utgående avgiften å 3,000 kronor, dels förräntning
och amortering av lån från luftfartslånefonden å 180,000 kronor samt
det ytterligare lån, som staden för uppförande av nu ifrågavarande hangarbyggnad
upptoge, dels ock kostnader för underhåll och brandförsäkring av
hangaren, antingen genom eftergift beträffande stadens skyldighet att förränta
och amortera lånet från luftfartslånefonden eller på annat sätt hålla
staden skadeslös för vad i inkomsten sålunda bruste, så att staden på grund
av nu angivna förhållanden icke lede någon som helst förlust. De lån, som

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

211

upptagits av Malmö stad för täckande av dessa kostnader, hava hittills förräntats
och amorterats av aktiebolaget Aerotransport, varför den av staten
lämnade ränte-, amorterings- och underhållsgarantien icke behövt tagas i
anspråk.

Förutom nu nämnda byggnader finnes därjämte en av två byggnader
bestående radiostation, vilken är uppförd av aktiebolaget Aerotransport. Under
år 1937 har nämnda bolag bekostat en provisorisk mindre utbyggnad av
mottagningsstationsbyggnaden för att möjliggöra införande av, bland annat,
nytillkomna teletypeförbindelser.

I sin skrivelse den 15 januari 1938 meddelade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att styrelsen funnit det vara oundgängligen nödvändigt, att åtgärder
snarast komme till stånd för förbättring av administrationslokalerna vid
flygplatsen. Med hänsyn till att flygplatsen ägdes av staten ansåge styrelsen
det skäligt, att i varje fall de lokaler, som erfordrades för säkerhetstjänstens
upprätthållande, tillhandahölles av staten. Styrelsen anförde vidare, bland
annat:

Genom aktiebolaget Aerotransport har för ordnandet av stationsbyggnadsfrågan
vid Bulltofta flygplats till styrelsen insänts tre byggnadsförslag, här
nedan betecknade såsom alt. I, II och lil. Styrelsen vill i samband härmed
påpeka, att de såsom alt. II och III betecknade förslagen endast utgöra partiella
utbyggnadsförslag och alltså ej äro fullt jämförbara med alt. I. De båda
alternativen II och III sedda såsom ett helt utgöra dock en med alt. I i stort
sett jämförbar lösning av bvggnadsfrågan.

Alternativ I omfattar uppförande av en helt ny stationsbyggnad jämte viss
omläggning av själva flygfältet. Kostnaderna härför beräknas till sammanlagt
494,000 kronor eller i avrundat tal 500,000 kronor. Detta förslag ansluter
sig till den redan år 1937 framförda tanken på en fullständig nybyggnad
av lokalerna för såväl säkerhetstjänstens som trafiktjänstens och passagerarnas
behov. De för flygplatsens förvaltning och flygstationstjänsten erforderliga
lokalerna äro enligt detta förslag sammanförda till en gemensam
byggnad, i vilken även inrymts bland annat en restauranglokal. Det har
ifrågasatts, att genom uteslutande av till byggnaden hörande flygelbyggnad
åstadkomma en provisorisk lösning av lokalfrågan med nedbringade kostnader.
Härigenom skulle uteslutas i första hand restauranglokalerna, vilka
dock skulle ersättas med en mindre buffé i huvudbyggnaden, samt vidare
huvuddelen av tullokalerna, vilka i så fall skulle bibehållas på sin nuvarande
plats vid den s. k. hangarbyggnaden nr 2.

Alternativ II avser uppförandet av en tillbyggnad till den nuvarande hangarbyggnaden
nr 2 och skulle komma att tillgodose trafiktjänstens och passagerarnas
behov, medan alternativ III innebär uppförandet av en särskild
byggnad för säkerhetstjänstens behov. Byggnadskostnaderna hava beräknats
uppgå till 95,000 kronor för alternativ II och 90,000 kronor för alternativ
III. För tillgodoseendet av kostnaderna för gas-, vatten- och avloppsledningar
samt elektriska ledningar, planeringsarbeten, vägarbeten m. m. har
styrelsen uppskattningsvis beräknat för alt. II ett belopp av 25,000 kronor,
medförande för detta alternativ en sammanlagd kostnad av 120,000 kronor,
samt för alt. III omkring 60,000 kronor, innebärande för sistnämnda alternativ
en totalkostnad av 150,000 kronor. Den sammanlagda kostnaden för
alt. II och III skulle sålunda belöpa sig till cirka 270,000 kronor. Det måste
dock erinras örn att denna lösning, med hänsyn till att lokalerna skulle

212

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

komma att vara inrymda i skilda byggnader, icke skulle medföra samma
fördelar som det såsom alt. I betecknade förslaget.

Med hänsyn till de höga kostnaderna för alternativ I ansåg sig väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen för det dåvarande icke böra förorda detta till utförande
utan föreslog, att för tillgodoseende av säkerhetstjänstens och flygledningens
behov en byggnad enligt alternativ III uppfördes. Till förenämnda
kostnad å 150,000 kronor skulle emellertid komma 15,000 kronor för inventarier
och 10,000 kronor för, bland annat, ersättning till aktiebolaget Aerotransport
för bolagets kostnader för utredningsarbeten m. m. Sammanlagda
kostnaden för alternativ III skulle alltså uppgå till 175,000 kronor.

I sin skrivelse den 4 mars 1938 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till
en början anfört, att i samband med avlåtandet av den tidigare framställningen
i ämnet förhandlingar pågått mellan styrelsen, Malmö stad och aktiebolaget
Aerotransport angående handhavandet av flygstationens förvaltning.
Förhandlingarna hade vid den tiden ej lett till något slutgiltigt resultat,
varför styrelsen icke ansett sig då kunna framlägga något förslag, som
fullständigt löste byggnadsfrågan vid flygplatsen. Sedan nämnda framställning
avlåtits, hade emellertid vid de fortsatta förhandlingarna med Malmö
stad enighet nåtts örn det sätt, varpå den framtida förvaltningen av flygplatsen
skulle ordnas. Från stadens sida hade, fortsätter styrelsen, vid förhandlingarna
framförts det önskemålet, att åtgärder måtte vidtagas för att
lösa byggnadsfrågan vid flygplatsen i ett sammanhang på sådant sätt, att
såväl säkerhetstjänstens som trafiktjänstens och passagerarnas behov bleve
tillgodosedda. Staden hade i samband därmed förklarat sig villig att lämna
bidrag till kostnaden för uppförande av en ny stationsbyggnad, därest
densamma tillgodosåge samtliga nu nämnda behov. Styrelsen anför i anslutning
härtill:

Styrelsen, som för sin del gärna ser, att byggnadsfrågan vid flygplatsen
löses i ett sammanhang, har ånyo upptagit densamma till prövning för att
den om möjligt må lösas i samband med den av styrelsen tidigare föreslagna
byggnaden för säkerhetstjänsten. Det torde nämligen vara oundgängligen
nödvändigt att vidtaga åtgärder för förbättring av lokalförhållandena å flygplatsen.
Genom den ökade trafiken på flygplatsen hava nämligen de lokaliteter,
som avses för expeditionen av passagerare, gods och post, visat sig icke
kunna motsvara de krav, som ställas på desamma. Det torde även vara
ofrånkomligt, att man särskilt med avseende på passagerarna icke kan frånse
vissa krav på bekvämlighet i samband med expedieringen vid avgående
och ankommande flygplan. Härutinnan torde de nuvarande anordningarna
på flygstationen icke på långt när fylla måttet. De nuvarande expeditionslokalerna,
som äro inrymda i en länga utefter den s. k. hangarbyggnaden
nr 2, äro otillräckliga och även i övrigt olämpliga för avsett ändamål. Passagerarna
måste sålunda tillbringa väntetiden för flygplanens avgång antingen
i en provisorisk avbalkning i själva hangaren, varest samtidigt pågå
översynsarbeten å flygplanen, eller i samma rum, varest inskrivning av resgods,
tullklarering, passvisering m. m. äger rum, vilket givetvis försvårar arbetet
för den här sysselsatta personalen. Tull- och passpersonalen har ävenledes
vid upprepade tillfällen framställt klagomål mot de nuvarande utrymmena
och anordningarna för expeditionen. Enligt styrelsens förmenande

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

213

framstår det därför såsom en tvingande nödvändighet att snarast möjligt
anskaffa ändamålsenligare lokaler för tillgodoseende av nu ifrågavarande
behov.

För att belysa detta behov angiver styrelsen i följande tabell, huru trafiken
vid flygplatsen stegrats under de senaste 7 åren, under vilken tid de
nuvarande lokalerna varit i bruk:

	År 1930	År 1937	Stegring
Antal exp. trafikflygplan..........................	2,720	7,013	2.6 ggr.
> » passagerare............................	4,592	30,330	6.6 >
Kg. > post ..................................	41,442	340,832	8.2 »
> » bagage och frakt.......................	86,300	333,710	3.9 »

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelar härefter, att Malmö stad med
hänsyn till att det närmast torde ankomma på staden att bestrida kostnaderna
för de för tull- och passpersonal erforderliga lokalerna enligt det preliminära
avtalet angående flygplatsens förvaltning förklarat sig beredd att
utgiva ett engångsbidrag härtill, uppgående till 85,000 kronor. Förutsättning
härför vore emellertid, att byggnaden komme att tillgodose såväl säkerhetstjänstens
som trafiktjänstens och den övriga förvaltningstjänstens behov
samt att arbetet å byggnaden påbörjades snarast, så att staden icke
nödgades vidtaga andra åtgärder för att provisoriskt tillgodose behoven, och
i varje fall före 1939 års utgång.

Styrelsen fortsätter härefter:

Med denna utgångspunkt har styrelsen undersökt möjligheterna för att
redan innevarande år framlägga förslag till en fullständig nybyggnad för såväl
säkerhetstjänstens som trafiktjänstens och passagerarnas behov. Styrelsen
har därvid ansett det vara berättigat att utgå ifrån det förslag till stationsbyggnad,
som omförmäldes i styrelsens skrivelse den 15 januari 1938
och därstädes betecknades såsom alternativ I. Enligt detta förslag äro de
för flygplatsens förvaltning och flygstationstjänsten erforderliga lokalerna
sammanförda till en gemensam byggnad. Fullständigt genomförd skulle
denna byggnad betinga en sammanlagd kostnad av 344,000 kronor, vartill
skulle komma 150,000 kronor för planeringsarbeten, expeditionsplattform,
tillfartsvägar, anslutningar av ledningar m. m., medförande för detta alternativ
en sammanlagd byggnadskostnad av omkring 500,000 kronor. Styrelsen
anser emellertid, att en mindre omarbetning av det föreliggande förslaget
skulle kunna äga rum, avseende dels om möjligt ett mindre kostsamt
utförande av själva byggnaden, dels ock nedbringande av kostnaderna för
planeringsarbeten m. m. Sistnämnda kostnader skulle nämligen, därest
byggnaden, i stället för såsom ursprungligen avsetts, förlädes närmare övriga
å flygplatsen förefintliga byggnader, sannolikt kunna nedbringas, därigenom
att expeditionsplattform tills vidare kunde anstå och anslutningsledningar
ej behövde komma till utförande i samma utsträckning som enligt
förslaget. Denna placering förutsätter emellertid, att den Malmö stad tillhöriga
hangaren (nr I) bortflyttas, en åtgärd, som förutsetts i det avtal, som
preliminärt träffats med .stadens delegerade.

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

214

Med angivande av dessa möjligheter att vidtaga besparingar i utförandet
av nu ifrågavarande alternativ hade, meddelar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
styrelsen i skrivelse den 23 februari 1938 anhållit om byggnadsstyrelsens
uttalande, huruvida byggnadsstyrelsen ansåge ett belopp av omkring
400,000 kronor tillräckligt för utförande av en stationsbyggnad i huvudsaklig
överensstämmelse med det såsom alt. I betecknade förslaget. I anledning
härav hade från byggnadsstyrelsen inkommit ett styrelsens förevarande
skrivelse bilagt yttrande, varav framginge, att byggnadsstyrelsen funnit det
möjligt att utföra en dylik byggnad för ett belopp av 400,000 kronor, varav
högst 50,000 kronor skulle belöpa på kostnader för yttre ledningar, planeringsarbeten,
vägar m. m.

Av ritningarna till den föreslagna byggnaden framgår, att denna, som är
avsedd att uppföras av tegel, i bottenvåningen skulle innehålla en större expeditionslokal
för avgående och ankommande passagerare och gods, en restauranglokal
samt rum för tull och passpolis. Vidare skulle i bottenvåningen
anordnas rum för postexpedition. I andra våningen skulle inrymmas lokaler
för väderleks- och radiotjänst samt flygledning. Tredje våningen skulle
utgöras av ett för flygledare avsett kontrolltorn, runt vilket skulle utföras en
inspektionsplattform.

Utöver förenämnda byggnads- och planeringskostnader om tillhopa 400,000
kronor skulle, meddelar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, tillkomma kostnader
för byggnadens utrustning med möbler och inventarier samt vissa kostnader
för omläggning utav elektriska ledningar för manövrering av radiooch
belysningsanläggningar m. m. i samband med flyttningen. Nu nämnda
kostnader har styrelsen uppskattningsvis beräknat till 20,000 kronor.

Härjämte bör, anser styrelsen, för utredningsarbete samt erforderlig kontroll
under byggnadstiden beräknas ett belopp av 15,000 kronor.

Totalkostnaden för den föreslagna byggnaden skulle alltså belöpa sig till

omkring 435,000 kronor med följande fördelning:

Byggnadskostnader .................................. kronor 350,000

Planeringsarbeten m. m............................... » 50,000

Möbler och övriga inventarier samt omläggning av manöver ledningar

m. m................................... » 20,000

Ritningar och kontroll .............................. » 15,000

Summa kronor 435,000.

Av det sålunda erforderliga beloppet 435,000 kronor skulle, anför styrelsen,
Malmö stad under förutsättning av att det med staden px-eliminärt träffade
avtalet godkännes, tillskjuta ett belopp av 85,000 kronor, varför det å
staten belöpande beloppet skulle uppgå till 350,000 kronor. I anslutning
härtill fortsätter styrelsen:

I jämförelse med det belopp, som erfordras för uppförande av den av
styrelsen i skrivelsen den 15 januari 1938 föreslagna nybyggnaden för säkerhetstjänsten,
föreligger det alltså en kostnadsökning av 175,000 kronor. Då
emellertid en fullständig lösning av byggnadsfrågan inom de allra närmaste

215

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

åren måste ske, vill styrelsen med beaktande av såväl den omständigheten
att underhållskostnaderna för en byggnad äro mindre än för två självständiga
byggnader, som det förhållandet, att det av Malmö stad gjorda erbjudandet
örn bidrag till kostnaderna för en nybyggnad förbundits med det
villkoret, att byggnaden påbörjas före 1939 års utgång, tillstyrka att en lösning
av byggnadsfrågan kommer till stånd enligt det såsom alt. I betecknade
förslaget. Dessutom får styrelsen anmäla, att vissa inkomster torde
kunna påräknas i den nya stationsbyggnaden genom uthyrning av restaurang-
m. fl. utrymmen, varigenom en viss förräntning av de sålunda ökade
byggnadskostnaderna bör kunna förväntas.

Beträffande de genom den föreslagna nybyggnaden ledigblivna lokalerna
har styrelsen framhållit, att, ehuru styrelsen icke medhunnit att i detalj undersöka,
huru desamma skulle kunna utnyttjas för annat ändamål, aktiebolaget
Aerotransports vidgade trafik- och verkstadsrörelse ävensom den
alltmer livaktiga privatflygningen torde göra det utan svårighet möjligt att
genom uthyrning och omdispositioner finna full användning för nu ifrågavarande
lokaler.

Under åberopande av vad styrelsen anfört hemställer styrelsen, att för
uppförande å flygplatsen vid Bulltofta av en stationsbyggnad i huvudsaklig
överensstämmelse med det såsom alternativ I betecknade förslaget matte
för budgetåret 1938/1939 anvisas ett reservationsanslag av 350,000 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, äro de nuvarande lokalerhållandena
vid Bulltofta flygplats i vissa avseenden mindre tillfredsställande.
Expeditionslokalerna, vilka äro inrymda i en länga utefter hangarbyggnaden
nr 2 och som i viss mån kunna sägas hava karaktären av ett provisorium,
äro otillräckliga och medföra på grund härav olägenheter såväl för
passagerarnas bekvämlighet och trevnad som för personalen vid expedieringen
av gods och post m. m. Lokalerna för flygledningen samt för radiooch
väderlekstjänsten äro mindre väl belägna i förhållande till varandra.
Genom att radiotjänstavdelningen är förlagd till en mindre byggnad på fältet,
medan den meteorologiska avdelningen och flygledningen äro inrymda
i en tillbyggnad till hangarbyggnaden nr 3, försvåras i hög grad det
intima samarbete, som är erforderligt mellan de olika grenarna av säkerhetstjänsten.
Särskilt vid utövandet av flygledningen för flygplan, som landa
under svåra väderleksförhållanden, är ett dylikt samarbete av stor vikt. bör
ett tillfredsställande samarbete erfordras, bland annat, att flygledaren från
sin plats har fri utsikt över hela flygstationen med dess omgivningar och
samtidigt kan manövrera flygplatsens signal- och belysningsanordningar.
Han bör därjämte kunna konferera med radio- och väderlekspersonalen
samt, om så befinnes nödvändigt, personligen följa resultatet av pejlingarna
eller med stöd av väderlekskartorna själv bilda sig en uppfattning örn väderlekssituationen.

Med hänsyn till vad i ärendet anförts vill jag icke motsätta mig, att åtgärder
vidtagas i syfte att åstadkomma bättre lokalförhållanden vid flygfältet.
Huruvida härvidlag en lösning bör sökas enligt alternativförslaget I eller

216

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

alternativförslaget III kan synas tveksamt. Det senare förslaget innebär, aude
nuvarande expeditionslokalerna bibehållas i sitt nuvarande skick, medan lokalerna
för säkerhetstjänsten skulle sammanföras i en gemensam byggnad, som
skulle uppföras för ändamålet. Enligt alternativförslaget I skulle samtliga de
för flygplatsens förvaltning och flygstationstjänsten i övrigt erforderliga lokalerna
inrymmas i en och samma byggnad. För det förra förslaget tala huvudsakligen
de avsevärt lägre kostnaderna, som detsammas genomförande
skulle medföra i jämförelse med kostnaderna för det senare. Sålunda beräknas
kostnaderna för alternativ III till 175,000 kronor, medan kostnaderna
för alternativ I skulle efter vissa förenklingar uppgå till omkring 435,000
kronor. Att jag emellertid i likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser
mig det oaktat böra förorda det dyrbarare alternativet sammanhänger
bland annat därmed, att därigenom en definitiv lösning av lokalfrågorna på
längre sikt kan beräknas komma till stånd. Vidare torde det få anses ur
olika synpunkter fördelaktigt att få samtliga förvaltningslokaler sammanförda
i en gemensam byggnad. Denna fördel skulle däremot icke vinnas
vid ett genomförande av alternativförslaget III med en särskild byggnad för
säkerhetstjänsten, enär därvid torde få förutsättas, att framdeles den nuvarande
hangarbyggnaden nr 2, invid vilken expeditionslokalerna för närvarande
äro belägna, skulle tillbyggas. Härtill kommer slutligen, att Malmö
stad vid genomförande av alternativförslaget I utfäst sig att bidraga med ett
belopp av 85,000 kronor med hänsyn, bland annat, till att staden har att
svara för erforderliga lokaler för tull- och passpersonalen vid flygfältet.
Såsom ytterligare villkor härför har staden uppställt, att arbetet å byggnaden
påbörjas snarast och i varje fall före 1939 års utgång, så att staden
icke nödgas vidtaga andra åtgärder av provisorisk natur för att tillgodose
tull- och passpersonalens lokalbehov.

Mot de för byggnadsföretaget upprättade ritningarna synes i stort sett
icke något vara att erinra. Innan desamma slutligen fastställas av Kungl.
Maj :t, torde de emellertid böra granskas av byggnadsstyrelsen.

Med hänsyn till att staten är ägare till Bulltofta flygplats och inom kort,
på sätt jag i annat sammanhang kommer att närmare beröra, jämväl torde
bliva nödsakad att omhändertaga flygplatsens skötsel, synes det få ankomma
på staten att bekosta en ny stationsbyggnad i Bulltofta till den del bidrag
från annat håll icke kan påräknas.

Kostnaderna för byggnadsföretaget hava beräknats till omkring 435,000
kronor. Då Malmö stad enligt vad förut nämnts skulle bidraga med 85,000
kronor, skulle alltså erfordras ett anslag av statsmedel å 350,000 kronor.
Med hänsyn till önskvärdheten av att förlägga större byggnadsföretag till tider
med minskad arbetstillgång synes tidpunkten för arbetets igångsättande
tills vidare böra uppskjutas, dock på grund av det av Malmö stad för
bidragets utgivande fästade villkoret längst intill utgången av år 1939. Det
erforderliga beloppet, 350,000 kronor, torde med hänsyn härtill icke böra
anvisas a riksstaten för nästa budgetår ratan upptagas å beredskapsstaten.

Därest en ny stationsbyggnad kommer till stånd, kunna de ledigblivna

217

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

lokalerna beräknas komma till användning för andra ändamål. Sålunda
torde aktiebolaget Aerotransports vidgade trafik- och verkstadsrörelse sannolikt
komma att ställa ökade krav på lokaler, varjämte lokaler torde kunna
uthyras till flygklubbar och privatflygare.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Stationsbyggnad å Bulltofta flygplats å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av ........................ kronor 350,000.

[37.] b. Utbyggnad av flygplatser. I sin skrivelse den 30 september
1937 angående anslag till väg- och vattenbyggnadsväsendet m. m., att äskas
av 1938 års riksdag, hemställde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen örn
anvisande av ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor för utbyggnad av
flygplatser.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erinrade i sin skrivelse till en början
örn att frågan örn fortsatt utbyggnad av flygplatser blivit aktuell därigenom,
att statens arbetslöshetskommissions verksamhet på området syntes stå inför
sin fullbordan. Vidare betonade styrelsen, att utvecklingen på luftfartens
område motiverade ett fortsatt flygfältsbyggande, som icke borde göras beroende
av frågan, huruvida medel därtill kunna utgå av anslag för bekämpande
av arbetslöshet. Styrelsen ansåge nämligen, att vissa arbeten avseende
utbyggnad och förbättrande av flygfält vore så viktiga, att de icke
kunde uppskjutas till en kommande arbetslöshetsperiod. Detta hindrade,
uttalade styrelsen, naturligtvis icke, att en fortsatt utbyggnad av flygplatser
med arbetslöshetsmedel alltjämt borde äga rum, när så kunde vara motiverat.

På grund av sålunda anförda förhållanden bordé, fortsatte styrelsen, ett
särskilt anslag upptagas i riksstaten, avsett för utbyggnad av flygplatser.
Detta anslag skulle i så fall av Kungl. Maj:t på förslag av styrelsen kunna
användas dels för önskvärda förbättringar av befintliga flygplatser och dels
för utbyggande av nya flygplatser. Därvid skulle i första hand ifrågakomma
bidrag till fält med sådan belägenhet, att de kunde bliva till nytta såsom
hjälpflygplatser för blivande luftfartsleder Stockholm—Riga, Stockholm—Oslo
och Stockholm—Göteborg. I andra hand skulle bidrag även
kunna lämnas till utbyggnad av flygplatser, vilka kunde förmodas bliva till
nytta för andra tänkbara luftfartsleder eller för privat- och sportflygningar
inom riket.

Beträffande riktlinjerna för anslagets användning anförde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
:

Man bör skilja mellan flygplatser, belägna intill större städer och samhällen,
där vederbörande kommuner förklara sig villiga att tillhandahålla
erforderlig mark och att helt eller delvis bekosta flygplatsernas förvaltning
och underhåll, samt flygplatser, vilka prövas önskvärda av säkerhetsskäl

218

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

och som hava huvudsaklig betydelse såsom hjälpflygplatser för tryggande
av trafiksäkerheten och där kommunerna icke vilja eller kunna bidraga till
flygplatsens tillkomst och underhåll. För byggandet av flygplatser av den
förstnämnda kategorien synes böra föreskrivas, att erforderlig mark för
flygplatsens behov -— innefattande jämväl markreservat för framtida utvidgningar
samt servitut, byggnadsbestämmelser eller dylikt till tryggande
av flygplatsens framtida användbarhet -—- skall ställas till förfogande av
vederbörande kommun. Staten bör enligt Kungl. Maj:ts bestämmande kunna
bidraga med kostnaderna för flygplatsens utbyggande, vari skulle inbegripas
jämväl kostnader för erforderliga byggnader och tillfartsvägar m. m.
med förslagsvis lägst 50 % och högst 90 % av verkliga kostnaden. Kommunen
skulle därvid förbinda sig att bålla flygplatsen öppen för begagnande
mot särskild taxa och svara för dess underhåll enligt av luftfartsmyndigheten
närmare utfärdade föreskrifter. Kungl. Maj:t bör, därest särskilda
omständigheter så motivera, framdeles kunna medgiva statsbidrag jämväl
för större underhålls- samt för utvidgningsarbeten.

Byggandet av flygplatser av det senare slaget bör enligt styrelsens uppfattning
ske, när större kommunalt bidrag icke kan påräknas och när trafiksäkerhetsskäl
motivera anläggande av hjälpflygplatser på enahanda sätt,
som tidigare skett å luftfartslederna Stockholm—Malmö och Malmö—Göteborg—norska
gränsen. Staten bör därvid själv anskaffa erforderlig mark
samt bekosta flygplatsens utbyggnad, underhåll och drift. Sådana flygplatser
böra liksom nu ställas under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förvaltning.

Förutom utbyggnad utav ytterligare lantflygplatser, kan det tänkas att
frågan örn utbyggnad av sjöflygplatser på statens bekostnad eller med bidrag
av statsmedel kan bliva aktuell. Undersökning pågår angående anordnandet
av ytterligare tullflygplatser utmed svensk-norska gränsen. Dessa
måste i regel tänkas anordnade såsom sjöflygplatser. De bliva sannolikt belägna
vid sådana orter, där de kommunala och enskilda intressena för anordnande
och underhållande av flygplats äro ringa. Då kostnaderna emellertid
äro förhållandevis obetydliga, synes det skäligt att — därest Kungl. Maj :t
finner anledning föreligga för anordnande av sådan flygplats — dessa bestridas
av statsmedel. Det ifrågavarande anslaget bör därvid kunna användas
för de tekniska anordningar, som prövas erforderliga för flygplanens
emottagande och flygplatsens betjänande.

Beträffande storleken av det anslag, som borde avses för utbyggnad av
flygplatser under budgetåret 1938 1939, uttalade styrelsen i nu ifrågavarande
skrivelse, att styrelsen icke vore beredd att då framlägga några kostnadsberäkningar
eller några detaljerade förslag för anslagets fördelning. Med
hänsyn till att arbetena i allmänhet droge avsevärda kostnader, hade styrelsen
ansett sig böra föreslå ett anslag på en miljon kronor. Styrelsen förutsatte,
att det borde ankomma på Kungl. Maj :t att efter förslag i varje särskilt
fall avgöra, huru medlen skulle användas, och att en del av anslaget
av Kungl. Majit årligen bomme att ställas till styrelsens förfogande för
undersökningar rörande fortsatt utbyggnad av flygfält. Kostnaderna för
dylika undersökningar, inberäknat utgifter för erforderlig särskild personal,
torde böra bestridas från ifrågavarande anslag.

Med skrivelse den 15 januari 1938 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
därefter överlämnat en förteckning över de arbeten för utbyggnad av flyg -

Kunell. Maj.ts proposition nr 275.

219

fält, som styrelsen åsyftade i sin förenämnda skrivelse den 30 september
1937. Under hänvisning i övrigt till förteckningen torde jag här få meddela,
att i densamma arbetena uppdelats i tre kategorier med hänsyn till huru
långt de förberedande arbetena för arbetsföretagen fortskridit. Första kategorien,
eller sådana företag, som äro så förberedda, att de torde kunna igångsättas
inom ungefär en månad efter beslut därom, omfattar tre företag, nämligen
utvidgning av Bromma flygplats för en kostnad av omkring 4,455,000
kronor, utvidgning av Jönköpings flygplats för en kostnad av omkring
500,000 kronor och anläggning av flygplats vid Karlstad för en kostnad av
omkring 500,000 kronor. Kostnaderna förutsättas skola fördelas på två
eller tre år. Andra kategorien omfattar sådana arbeten, vilka delvis äro förberedda
men som fordra ytterligare utredning, innan de kunna godkännas
för igångsättande. Av dessa arbeten äro endast arbetena för flygplats å
Gotland kostnadsberäknade. För dylik flygplats hava upptagits två alternativförslag,
nämligen flygplats vid Visby för en kostnad av omkring 750,000
kronor och flygplats vid Roma för en kostnad av omkring 250,000 kronor.
De övriga under denna kategori upptagna arbetena avse utvidgning av flygplatserna
vid Bulltofta, Torslanda, Norrköping, Halmstad och Varberg. De
till den tredje kategorien hörande företagen, vilka avse flygplatser vid Karlskrona,
Borås, Uppsala och Karlskoga, angivas kräva omfattande utredningar,
innan de kunna igångsättas.

I anslutning till denna förteckning har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
beträffande flygfält på Gotland anfört:

Styrelsen vill understryka nödvändigheten av att flygfältsfrågan på Gotland
inom den allra närmaste tiden underkastas en erforderlig utredning. I
sina senast avlämnade riksdagspetita har styrelsen redan anmält, att det
kommit till styrelsens kännedom, att chefen för flygvapnet gjort framställning
om medel för anläggande av en militär flygplats vid Roma kungsgård
på Gotland och att styrelsen därvid tänkt sig inkomma med förslag till ytterligare
utbyggnad av denna flygplats för civilt bruk samt till flygplatsens förseende
med radiostation. Medel till denna radiostation hava också av Kungl.
Majit äskats i årets statsverksproposition. Sedermera har emellertid styrelsen
under hand erfarit, att en remiss från socialdepartementet angående
ett av statens arbetslöshetskommission avgivet förslag till anordnande av en
landflygplats vid Visby kan vara att förvänta. De kostnadsberäkningar, som
föreligga beträffande utbyggnad av dessa flygplatser vid Visby och Roma,
synas styrelsen icke fullt likvärdiga i fråga örn beräkningsgrunderna, varför
.styrelsen finner det nödvändigt att underkasta frågan en fullständig utredning
och låta en särskild person verkställa granskning av båda kostnadsberäkningarna.

Styrelsen återkommer härefter till personalfrågan och anför härom:

För att styrelsen skall kunna slutgiltigt granska och godkänna uppgjorda
arbetsförslag och kostnadsberäkningar rörande flygfält, är det nödvändigt,
att .styrelsen äger tillgång till lämplig arbetskraft för den tekniska granskningen
och bearbetningen av förslagen samt för företagande av de kompletterande
undersökningar, vilka kunna finnas nödvändiga för en allsidig utredning
av flygfältsbyggnadsfrågor. Sådan arbetskraft finnes f. n. icke tillgänglig
på styrelsens järnvägs- och lidtfartsbyra. Styiclscn vill erinra där -

220

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

om, att dylika frågor tidigare handlagts dels inom generalpoststyrelsen, där
bl. a. markoverlåtelser ombesörjts av generalpoststyrelsens ombudsman, dels
J*1011}., s^a^ens arbetslöshetskommission, där alla kostnadsberäkningar och arbetsförslag
utarbetats för arbeten i statens egen regi och där granskning verkställts
av planer för statskommunala arbeten.

De förhållanden, som inverka på bedömandet av frågan om huru tillämnad6
flygplatser skola utbyggas, äro underkastade en snabb utveckling, och
pa grund härav är det nödvändigt att ägna speciell och kontinuerlig uppmärksamhet
åt dessa problem, så att planläggningen av flygplatser kan
göras pa ett framsynt sätt. Antalet aktuella flygfältsfrågor har under den
senaste tiden ökat, och styrelsen finner''det därför ofrånkomligen nödvändigt,
att en säl skild person inom styrelsens luftfartsavdelning får i uppdrag
att handlägga dessa ärenden. Då förberedelserna för igångsättandet av ett
byggnadsarbete vid en flygplats i regel torde kunna sältas till minst 4—6
mannder, måste denna person snarast ställas till styrelsens förfogande, för
att åtminstone några av de aktuella flygfältsbyggnaderna skola hinna förberedas,
sa att de kunna komma i gång i början av nästkommande budgetår

bor att satta styrelsen i stånd dels att i enlighet med direktiven i kommunikationsdepartementets
skrivelse den 8 januari 1938 verkställa erforderliga
förberedande åtgärder för däri avsedda arbetens igångsättande och
dels att åstadkomma den grundliga utredning rörande det av statens arbetsioshetskommitté
föreslagna flygfältet vid Visby, som är en nödvändig förutsättning
för avgivande av ett nöjaktigt yttrande över berörda förslag, kräves
emellertid särskild arbetskraft å styrelsens järnvägs- och luftfartsbyrå. Behovet
synes för närvarande kunna tillgodoses genom anlitande av därtill
lämplig, tekniskt utbildad arbetskraft, för vilket ändamål torde åtgå omkring
6,000 kronor, inberäknat utgifter för resor, hantlangning, skrivhjälp

Med anledning av en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i anslutning
härtill gjord framställning har Kungl. Majit genom beslut den 18 februari
1938 dels av sjätte huvudtitelns anslag till extra utgifter anvisat ett belopp
av högst 5,000 kronor för undersökningar rörande fortsatt utbyggnad av
flygplatser, dels ock medgivit, att styrelsen må för de för ifrågavarande ändamål
erforderliga resorna taga i anspråk ett belopp av högst 1,000 kronor
av den i styrelsens omkostnadsstat för löpande budgetår upptagna anslagsposten
till resekostnader å 46,500 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava flygfältsanläggningar
c e''en- sedan flera år kommit till utförande i syfte att motverka arbetslöshet. I
stor utsträckning hava dylika anläggningar utförts genom statens arbetslöshetskommissions
försorg och i andra fall genom vederbörande kommun mot
åtnjutande av bidrag av statsmedel. Arbeten av ifrågavarande slag äro liksom
vägarbetena på grund av sin natur särskilt lämpade såsom beredskapsarbeten.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens föreliggande preliminära plan omfattar,
såsom förut anförts, ett flertal arbeten å flygfält i skilda delar av landet.
För min del har jag i sakens nuvarande läge icke funnit anledning till erinran
mot styrelsens plan. Enligt vad jag under hand inhämtat, torde för
ifrågavarande ändamål a beredskapsstaten för nästa budgetår kunna upp -

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

221

tagas ett avrundat belopp av 5 miljoner kronor. Enär, såsom styrelsen framhållit,
kostnaderna för anläggningarna i vissa fall måste helt täckas av statsmedel,
medan i andra fall staten skulle lämna bidrag till vederbörande kommun,
kan det icke för närvarande angivas, i vad mån kostnaderna för de
arbeten, som i här ifrågasatt ordning kunna komma att igångsättas, komma
att överstiga nyss angivna belopp av 5 miljoner kronor. Jag har emellertid
i den tidigare meddelade sammanställningen rörande arbetenas omfattning
räknat endast med sagda belopp.

Vad beträffar den jämförelsevis mest aktuella frågan om flygfält på Gotland
kunna olika uppfattningar göra sig gällande vid valet mellan fälten
vid Roma kungsgård och vid Visby. Vid besök på Gotland har jag för min
del kommit till den uppfattningen, att från flygtrafiksynpunkt fältet vid Visby,
beläget nära staden, torde vara att föredraga framför Romafältet, vilket
är beläget på ett avstånd av omkring 2 mil från staden. Jag är emellertid
icke beredd att taga slutlig ståndpunkt till denna fråga, förrän utredningarna
i kostnadsfrågan m. m. slutförts. I fråga om ett flygfält vid Visby
torde emellertid få förutsättas, att de vanliga villkoren för statens medverkan
vid utförande av kommunala flygfält skola tillämpas.

Jag tillstyrker alltså, att å beredskapsstaten upptages ett anslag av 5
miljoner kronor till ifrågavarande ändamål. Vid bifall härtill torde det få
ankomma på Kungl. Maj:t att besluta örn medlens användning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Utbyggnad av flygplatser å beredskapsstat för
budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av ............................ kronor 5,000,000.

lil. Statens allmänna fastighetsfond.

[38.] Om- och tillbyggnad av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i
Stockholm. Med bifall till Kungl. Majits i 1937 års statsverksproposition
framlagda förslag (utgifter för kapitalökning, bil. 5, punkten 51) anvisade
riksdagen för om- och tillbyggnad av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i
Stockholm (Arvfurstens palats) för budgetåret 1937/1938 ett reservationsanslag
av 260,000 kronor. Av beloppet skulle 140,000 kronor, motsvarande
fastighetens genom tillbyggnaden ökade värde, utgå av lånemedel och återstoden
av andra statsinkomster. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten
beräknades av byggnadsstyrelsen vid tidpunkten för förslagets framläggande
till 865,000 kronor och förutsattes skola fördelas på tre budgetår.

Genom brev den 25 juni 1937 ställde Kungl. Majit det sålunda anvisade

222

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

beloppet till byggnadsstyrelsens förfogande att av styrelsen användas för
därmed avsett ändamål.

I skrivelse den 30 augusti 1937 anmälde byggnadsstyrelsen, att kostnaderna
för byggnadsföretaget efter tiden för de förut uppgjorda kostnadsberäkningarna
väsentligt ökats, beroende dels på höjda materialpriser och dels
pa ökade arbetslöner. Kostnadsstegringen kunde emellei''tid icke fixeras,
förrän ar betsritningar och arbetsbeskrivningar upprättats samt entreprenadanbud
införskaffats. För att de arbeten skulle kunna komma till utförande,
som avsetts under budgetåren 1937/1938 och 1938/1939, erfordrades, med
hänsyn till att kostnadsökningen kunde beräknas till omkring 20 procent,
utöver tillgängligt anslagsbelopp för nästa budgetår ett anslag å 470,000
kronor.

Byggnadsstyrelsen hemställde i anslutning härtill, dels att styrelsen utan
hinder av den förutnämnda kostnadsökningen måtte få igångsätta byggnadsföretaget
och bedriva detsamma enligt uppgjord plan, dels ock att för budgetåret
1938/1939 måtte anvisas ett anslag å 470,000 kronor.

Departements■ Med hänsyn till önskvärdheten att, där så utan större olägenheter kan ske,
euten, uppskjuta byggnadsföretag till tider med minskad arbetstillgång har jag
ansett byggnadsföretagets igångsättande tills vidare böra anstå. Enligt vad
jag under hand inhämtat från byggnadsstyrelsen, erfordras, därest byggnadsarbetet
påbörjas under nästa budgetår, icke för arbetenas bedrivande
under nämnda budgetår några medel utöver nu tillgängligt belopp, 260,000
kronor. För den händelse riksdagen ej riktar erinran däremot, torde ifrågavarande
byggnadsföretag trots den förutsedda kostnadsstegringen få igångsättas,
därest förhållandena skulle motivera detta.

[39.] a. Nybyggnad för statens väginstitut. Jag anhåller att till behandling
få upptaga vissa i samband med påbörjandet av förberedande arbeten
för det beslutade byggnadsföretaget för statens väginstitut uppkommande
spörsmål.

Till en början torde jag få erinra örn att 1936 års riksdag med bifall till
Kungl. Maj :ts i proposition, nr 178, gjorda framställning till nybyggnad för
statens väginstitut under utgifter för kapitalökning och rubriken statens
allmänna fastighetsfond för budgetaret 1936/1937 anvisade ett reservationsanslag,
att utgå av automobilskattemedel, av 250,000 kronor samt medgav,
att för enahanda ändamål finge, i den mån så erfordrades, användas den
vid utgången av då löpande budgetår kvarstående reservationen å det för
samma budgetår under sjätte huvudtiteln anvisade anslaget till bidrag till
vissa forsknings- och undersökningsarbeten. Ifrågavarande nybyggnad är
avsedd att uppföras vid sydvästra sidan av Drottning Kristinas väg mellan
tekniska högskolans studentkårs kårhus och statens provningsanstalts bygg -

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

223

nåd. Totalkostnaden för byggnaden hade från början beräknats till i runt
tal 410,000 kronor, i vilket belopp emellertid inräknats en summa av 25,000
kronor, avseende dragskåp, laboratorieskåp m. m. Enär med anvisande av
sistnämnda belopp ansågs böra anstå till ett senare budgetår, beräknades
i nyssnämnd^ proposition byggnadskostnaderna till i avrundat belopp 385,000
kronor, däri inberäknade 17,375 kronor för ersättning till djurgårdsfonden
för dispositionen av det för byggnaden erforderliga området.

Genom beslut den 22 maj 1936 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att, under iakttagande av vissa av intendenten för Djurgården i yttrande den
12 december 1935 uppställda villkor rörande byggnadsplatsens utstakning
m. m., låta i huvudsaklig överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden den 28 februari 1936 förordats och i samarbete
med statens väginstituts direktion och tekniska högskolans lärarkollegium
för en kostnad av högst 362,125 kronor utföra nybyggnad för statens väginstitut,
med rätt för byggnadsstyrelsen att i samråd med nämnda direktion
och lärarkollegium vidtaga de smärre ändringar i ritningarna, som kunde
visa sig behövliga och icke ökade kostnaderna.

I skrivelse den 23 augusti 1937 har byggnadsstyrelsen — under förmälan,
bland annat, att kostnaderna för byggnadsföretaget på grund av i skrivelsen
närmare angivna förhållanden komme att överstiga de beräknade — hemställt
dels om anvisande av det ytterligare för företaget erforderliga beloppet,
142,875 kronor, dels ock örn bemyndigande att utan hinder av angivna förhållande
omedelbart få igångsätta byggnadsföretaget.

I skrivelsen har byggnadsstyrelsen, bland annat, anfört:

Med anledning av Kungl. Maj:ts förutnämnda beslut den 22 maj 1936 uppdrog
styrelsen åt professorn E. Lallerstedt att utarbeta de för byggnadsföretaget
erforderliga byggnadsritningarna, varefter denne i samarbete med
av statens väginstituts direktion och tekniska högskolans lärarkollegium utsedda
representanter närmare utrett de med byggnadsföretaget samhörande
detaljfrågorna rörande byggnadens förläggning, plandisposition och inredning.
Först i mitten av maj 1937 kunde emellertid full enighet nås mellan
nämnda representanter i dessa frågor, varefter entreprenadritningar m. m.
utarbetades för införskaffande av anbud å byggnadsarbetena.

I det ursprungliga förslaget hade vindsvåningen avsetts att så uppbyggas,
att vid eventuellt kommande behov lokaler skulle kunna inredas även inom
denna. Det nu föreliggande slutliga förslaget till byggnadens plandisposition
och inredning innebär emellertid, att hela vindsvåningen inredes från början
och att dit förläggas alla tjänste- och kontorslokaler m. m., medan de
övriga tre våningarna endast skola inrymma laboratorie- och förrådslokaler
och dylikt ävensom reservulrymmen i samma omfattning, som tidigare avsetts
i vindsvåningen. Härigenom skulle den fördelen vinnas, att vid omdispositioner
av byggnadens lokaler några ingrepp i tjänste- och kontorslokaler
icke skulle behöva göras, utan att dessas lägen och inredning under alla
förhållanden skulle kunna bibehållas oförändrade.

Vidare har befunnits praktiskt och ändamålsenligt att öka byggnadens
höjd med omkring 60 centimeter för att vinna någon ökning av dc ursprungligen
väl knappt tilltagna våningshöjderna.

224

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departementschefen.

Kostnaderna för själva byggnadsarbetena hade ursprungligen beräknats
till 354,000 kronor, vartill enligt propositionen lagts 6,000 kronor för ledningar
och 7,000 kronor för gårdsplanens iordningställande. Byggnadskostnaderna
hade alltså beräknats till 367,000 kronor. Härjämte skall enligt
propositionen djurgårdsfonden tillföras ett belopp av 17,375 kronor.

För bestridande av kostnaden i sin helhet har avsetts dels ett anslag å
250,000 kronor och dels en reservation å anslaget till bidrag till vissa forsknings-
och undersökningsarbeten. Denna reservation utgör 129,500 kronor,
varför för ändamålet finnas tillgängliga 379,500 kronor, eller, med frånräknande
av nämnda belopp till djurgårdsfonden, för själva byggnadsarbetena
362,125 kronor i stället för beräknade 367,000 kronor. Sistnämnda belopp
är grundat på 1935 års priser å material m. m. och var i och för sig knappt
beräknat.

Med ledning av de inkomna anbuden å själva byggnadsarbetena har styrelsen
nu kunnat beräkna de slutliga kostnaderna för byggnadsföretaget. Enligt
en styrelsens skrivelse bilagd kostnadstablå uppgå desamma till 505,000
kronor, innebärande en stegring av de ursprungligen beräknade byggnadskostnaderna
med 138,000 kronor eller omkring 38 %. Vid beräkning av
dessa slutliga kostnader har förutsatts, att institutet av medel, som stå detsamma
till buds, skall bekosta dels inredningen av byggnaden med laboratoriebord,
dragskåp, möbler, gardiner, armatur och dylikt och dels den mera
omfattande ventilationsutrustningen m. m. i maskinrum.

Styrelsen framhåller härefter, att den betydande kostnadsökningen endast
till mindre del beror på den ökade höjden av byggnaden och till den väsentligaste
delen på de prisstegringar å materialier och arbete, som ägt rum, sedan
byggnadskostnaderna beräknades enligt 1935 års priser. Styrelsen erinrar
om att desamma i och för sig vore knappt beräknade och att sedan
hösten 1936 priserna å byggnadsmaterialier avsevärt stegrats. Beträffande
järn hade priserna mer än fördubblats och med avseende på trävirke ökat
mer än 50 %. Kostnaderna för ledningsarbeten av olika slag hade ävenledes
väsentligt höjts, och sedan juni 1937 hade man att räkna med de höjda
arbetslönerna.

Byggnadsstyrelsen har slutligen meddelat, att byggnadstiden för företaget
kan beräknas till högst ett ar och att styrelsen med hänsyn till att byggnaden
avsetts skola färdigställas under budgetåret 1937/1938 för tids vinnande i
egen regi igangsatt och avslutat de ganska omfattande sprängningsarbetena
för byggnaden.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, beräknas kostnaderna för
den beslutade nybyggnaden för statens väginstitut numera uppgå till 505,000
kronor, d. v. s. omkring 138,000 kronor mer än som ursprungligen beräknats.
Detta förhållande sammanhänger i första hand med den inträdda allmänna
prisstegringen men till en del även med ifrågasatta förändringar i
den ursprungliga byggnadsplanen. I sistnämnda hänseende har sålunda
byggnadsstj reisen, som därvid samratt med direktionen för väginstitutet och
tekniska högskolans lärarkollegium, bland annat ansett, att byggnaden borde
erhålla en ökad höjd av sextio centimeter. Enligt den nu framlagda bygg -

225

Kungl. Maj:ts proposition nr 2,75-

nadsplanen skulle vidare vindsvåningen, som tidigare förutsatts skola så uppbyggas,
att lokaler vid eventuellt uppkommande behov skulle kunna anordnas
inom denna, redan från början inredas i sin helhet och dit förläggas alla
tjänste- och kontorslokaler m. m. Genom en dylik åtgärd skulle den fördelen
vinnas, att vid en omdisponering av byggnadens lokaliteter ingrepp i
tjänste- och kontorslokalerna skulle kunna undvikas.

Då de för byggnadsföretaget nu uppgjorda ritningarna ävensom kostnadsberäkningarna
icke givit mig anledning till erinran, synas mig desamma böra
läggas till grund för företaget. På grund av önskvärdheten att i konjunkturutjämnande
syfte uppskjuta arbetsföretag, som utan större olägenheter kunna
anstå, till tider med sämre arbetstillgång synes nu ifrågavarande byggnadsföretag
icke för närvarande böra påbörjas. Därest riksdagen icke framställer
någon erinran däremot, torde dock byggnadsföretaget få igångsättas,
om förhållandena skulle motivera detta. För att emellertid kunna i ett
sammanhang slutföra arbetet, därest så ur nyssnämnda synpunkter skulle
befinnas påkallat, torde för ändamålet erforderliga medel böra anvisas å
beredskapsstaten. Utöver för själva byggnadsarbetet redan tillgängliga medel,
tillhopa 362,125 kronor, skulle för företagets utförande erfordras ett belopp
av 142,875 kronor, eller avrundat 143,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för statens väginstitut å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett
för skott sanslag av . ,.................. kronor 143,000.

[40.] b. Nybyggnad för lantmäterikontoret i Örebro. I skrivelse den
17 augusti 1937 har byggnadsstyrelsen hemställt örn anvisande av ett begynnelseanslag
å 100,000 kronor för uppförande av en nybyggnad för lantmäterikontoret
i Örebro.

Beträffande lantmäterikontorets nuvarande lokaler samt behov av ökat
utrymme m. m. anförde lantmäteristyrelsen i skrivelse till byggnadsstyrelsen
den 31 mars 1936, bland annat:

Vid verkställd inspektion å lantmäterikontoret har det visat sig, att en
lösning av lokalfrågan är långt mera trängande än förut antagits. Lantmäterikontoret
består av två större och tre mindre rum samt tambur med en
sammanlagd golvyta av 172 kvadratmeter, vilken yta dock genom uppbyggande
av ett »övre arkiv» i ett av de större rummen och en läktare i det
andra utökats med 71 kvadratmeter eller alltså till 243 kvadratmeter. De tre
mindre rummen avses till tjänsterum och användas av överlantmätaren, assistent
och kanslibiträde, under det att de två övriga rummen äro arkiv. Det
ena av dessa två arkivrum måste emellertid dessutom användas icke blott
till arbetsplats för såväl tillfällig assistent som 2 å 3 kvinnliga biträden utan
jämväl såsom visningssal för besökande lantmätare och allmänhet. Givet
är att denna nödtvungna anordning såsom överlantmätaren framhållit, länder
arbetet å kontoret till avsevärd skada.

Ej heller äro de för det egentliga arkivet disponerade utrymmena tillräck Bihang

till riksdagens protokoll lotts. 1 samt. Nr 275. 15

226

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

liga utan fordra snar utökning. Därtill kommer den mindre tillfredsställande
anordningen med uppbyggd läktare och »övre arkiv».

Lantmäteristyrelsen, som med hänsyn till nu angivna förhållanden funnit
en utökning med det snaraste av kontorets lokalutrymmen vara av behovet
påkallad, ifrågasatte, huruvida icke en lämplig lösning av lokalfrågan skulle
kunna vinnas genom att förlägga lantmäterikontoret i dess helhet till våningen
över det nuvarande kontoret, eller alltså tre trappor upp i slottet.

Sedan byggnadsstyrelsen överlämnat lantmäteristyrelsens förenämnda
skrivelse till länsstyrelsen i Örebro län, anförde länsstyrelsen i skrivelse till
byggnadsstyrelsen den 31 mars 1936, att även länsstyrelsens egna lokaler
inom slottet vore otillräckliga. 1 samband därmed framlade länsstyrelsen
en plan för förändrad lokaldisposition inom slottet för beredande av ökat
utrymme för länsstyrelsen samt vägingenjören och länsarkitekten.

Enligt denna plan skulle, bland annat, de av lantmäterikontoret disponerade
lokalerna i våningen två trappor upp tagas i anspråk för landskontoret.
Efter genomförande av denna plan skulle endast återstå de i slottets
tredje våning belägna utrymmena nr 74, 75, 76, 77 och 79. Av dessa vore,
anförde länsstyrelsen, 74 och 77 upplåtna till örebro läns museum och 79
använt till landskontorets arkiv. Nämnda utrymmen motsvarade i areal
ungefär vad lantmäterikontoret nu krävde. Emellertid hade länsstyrelsen
ansett sig böra bestämt avstyrka, att dessa lokaler iordningställdes för lantmäterikontoret.
Länsstyrelsen ansåge nämligen, att huru en blivande uppbördsreform
än komme alt lösas, kunde man med största säkerhet räkna
med en väsentlig utökning av landskontorets arbetskrafter och därav föranlett
ökat lokalbehov. Att vid sådant förhållande stänga möjligheten för
länsstyrelsen att få ökat lokalbehov tillgodosett inom slottet vore enligt
länsstyrelsens mening icke välbetänkt. Länsstyrelsens lokalbehov borde givetvis
ha företräde framför lantmäterikontorets. På grund av vad sålunda
anförts hade länsstyrelsen funnit sig nödsakad att bestämt avstyrka, att åt
lantmäterikontoret upplätes ytterligare lokaler inom örebro slott. Den utökning
av lokalerna för lantmäterikontoret, som länsstyrelsen väl insåge
vara av behovet påkallad, torde enligt länsstyrelsens mening kunna tillgodoses
genom att kontoret förlädes till annan byggnad. Härigenom skulle
ock på ett lämpligt sätt länsstyrelsens behov av ökat utrymme tillgodoses
och sannolikt snart erforderliga reservutrymmen finnas tillgängliga.

Byggnadsstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till en början uttalat,
att jämväl styrelsen ansåge, att de lokaler, lantmäterikontoret för närvarande
disponerade, vore otillräckliga och att behov av utökning måste anses
såsom trängande. Då emellertid även länsstyrelsen vore, fortsätter byggnadsstyrelsen,
i behov av snar lokalutvidgning och ett tillgodoseende av
dessa båda lokalbehov skulle medföra ändringsarbeten inom slottet av betydande
omfattning utan att likväl fullgoda lokaler skulle erhållas, syntes
den lämpligaste lösningen vara att en nybyggnad uppfördes för lantmäterikontoret.
Byggnadsstyrelsen anför i anslutning härtill:

Med anledning härav har byggnadsstyrelsen samt länsstyrelsen verkställt
utredning rörande möjligheten att för ifrågavarande ändamål utnyttja någon
kronan tillhörig fastighet i Örebro. I anslutning till denna utredning har
länsstyrelsen ifrågasatt, att för lantmäterikontoret eventuellt skulle tagas i

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

227

anspråk förutvarande kanslibyggnaden för livregementets husarer, i vilken
numera bostadslägenheter äro inrymda och mot hyra upplåtna till befattningshavare
vid livregementets grenadjärer, eller att en nybyggnad skulle
för ändamålet uppföras inom det av livregementets husarer tidigare disponerade
området, nämligen den statsverket tillhöriga stadsägan nr 18 inom
kvarteret Klockargården. På därom framställd förfrågan hava emellertid
vederbörande militära myndigheter förklarat sig icke kunna biträda något
av nämnda alternativ, då fastigheten i fråga med tillhörande byggnader alltjämt
borde stå till försvarsverkets förfogande.

Vidare bär undersökts möjligheten av att förlägga lantmäterikontoret lill
slottsområdet eller till det kronan tillhöriga området, som benämnes Vaktknektebacken.
Båda dessa områden äro visserligen lämpligt belägna i staden
men kunna i övrigt av olika skäl ej tagas i anspråk för ett nytt lantmäterikontor.

Med anledning härav och då några andra kronan tillhöriga fastigheter i
Örebro icke äro tillgängliga, har byggnadsstyrelsen anmodat länsstyrelsen
att taga under övervägande, huruvida någon för ändamålet lämplig tomt i
Örebro skulle kunna förvärvas utan kostnad för statsverket. Sedan länsstyrelsen
med anledning härav förhandlat med stadens vederbörande myndigheter,
har länsstyrelsen i skrivelse till byggnadsstyrelsen den 30 november
1936 meddelat, att från stadens sida framställts ett förslag, innebärande
att staden skulle till staten överlåta ett område beläget vid Södra Hamnplatsen,
öster om östra slottsparken, å vilket område för närvarande finnes
uppfört ett magasin, tillhörigt staden och av staden för närvarande uthyrt
mot en årlig hyressumma av omkring 1,000 kronor. Såsom ersättning
för överlåtelsen till staten av detta område ville staden, förutom visst förbehåll
rörande slottsparken, varom överenskommelse kunde träffas, betinga
sig att staten till staden överläte den s. k. Vaktknektebacken, varå finnas
uppförda flera byggnader, tillhöriga enskilda personer, av vilka någon avgift
för nytt jander ätten emellertid av olika skäl icke ansetts kunna utkrävas.
Under framhållande av att den föreslagna tomten vid Södra Hamnplatsen
syntes länsstyrelsen vara den för lantmäterikontoret lämpligaste,
som över huvud funnes att få inom staden, och att Vaktknektebacken för
staten syntes hava ett blott ringa värde, har länsstyrelsen hemställt, att underhandlingar
måtte inledas med Örebro stad om förvärv för statsverket av
ovannämnda vid Södra Hamnplatsen belägna område.

Byggnadsstyrelsen har för sin del icke funnit något att erinra mot det av
länsstyrelsen sålunda föreslagna markbytet, varigenom staten skulle förvärva
ett för ifrågavarande ändamål synnerligen lämpligt område. På grund
härav och sedan lantmäteristyrelsen på därom framställd förfrågan i skrivelse
till byggnadsstyrelsen den 7 maj 1937 närmare angivit lokalbehovet för ett nytt
lantmäterikontor, har byggnadsstyrelsen med ledning av dessa uppgifter
verkställt en närmare utredning rörande elid för ändamålet erforderliga
tomtområdets storlek och lämpliga utformning. I anslutning härtill har
styrelsen låtit uppgöra en vid förevarande skrivelse fogad karta, varå den
avsedda tomten vid Södra Hamnplatsen är angiven med bokstäverna A. B.

C. 1). Vid bestämmandet av tomtens storlek, som uppgår till 1,400 kvadratmeter,
har hänsyn tagits lill framtida utvidgningsbehov.

Därefter hade byggnadsstyrelsen, fortsätter styrelsen, anmodat länsstyrelsen
att med stadens vederbörande myndigheter oell under förbehåll av
byggnadsstyrelsens och statsmakternas godkännande träffa preliminärt avtal
angående förvärv för kronans räkning av det å ovannämnda karta an -

228

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

givna området på de grunder, som förut anförts. Något dylikt avtal hade
emellertid ännu icke träffats, men alla förutsättningar torde föreligga för att
avtalet skulle komma till stånd.

Byggnadsstyrelsen uttalar härefter, att styrelsen emellertid ansett sig
böra redan innan dylikt avtal förelåge för Kungl. Maj:t framlägga frågan
om uppförande av en nybyggnad för lantmäterikontoret på förutnämnda
område vid Södra Hamnplatsen. Styrelsen meddelar i anslutning härtill,
att styrelsen därför i samråd med lantmäteristyrelsen låtit uppgöra ett styrelsens
förevarande skrivelse bilagt, den 22 juli 1937 dagtecknat skissförslag,
vilket av lantmäteristyrelsen godkänts.

Enligt av byggnadsstyrelsen uppgjorda kostnadsberäkningar skulle genomförandet
av det föreliggande skissförslaget draga en sammanlagd kostnad
av 225,000 kronor, av vilket belopp 7,000 kronor hänförde sig till rivning
av den å nu ifrågavarande område befintliga magasinsbyggnaden. Av
den beräknade summan ansåge byggnadsstyrelsen 100,000 kronor böra vara
tillgängliga under budgetåret 1938/1939.

Byggnadsstyrelsen har slutligen anfört, att styrelsen i förevarande sammanhang
ansåge sig sakna anledning att göra något uttalande rörande länsstyrelsens
förslag till ändrad disposition av länsstyrelsens lokaler, sedan
efter lantmäterikontorets eventuella avflyttning från slottet, kontorets lokaler
bleve lediga att tagas i anspråk av länsstyrelsen.

De par tern eritsöhefen.

Av den föreliggande utredningen torde framgå att de av lantmäterikontoret
i Örebro disponerade lokalerna i Örebro slott äro mindre tillfredsställande
ur olika synpunkter. Sålunda kan framhållas att såväl tjänstelokalerna,
vilka bestå av tre rum, som de två arkivrummen äro för sitt ändamål
otillräckliga samt jämväl i vissa hänseenden otidsenliga. Nu angivna
förhållanden torde medföra olägenheter vid arbetets utförande, särskilt som
allmänheten i stor utsträckning besöker lantmäterikontoret i arkivforskningsoch
andra ärenden. Då såväl lantmäteristyrelsen som byggnadsstyrelsen
därjämte vitsordat behovet av nya lokaler för lantmäterikontoret, har jag
ansett mig böra förorda, att åtgärder vidtagas i syfte att lösa lantmäterikontorets
lokalfråga.

Vid de utredningar, som för ändamålet ägt rum, bär det visat sig, att utvidgade
lokaler icke lämpligen kunna beredas lantmäterikontoret inom Örebro
slott. Länsstyrelsen är nämligen själv i behov av ökade lokaler och
kan därför icke avstå ytterligare utrymme åt lantmäterikontoret. Vidare
räknar länsstyrelsen med att en blivande uppbördsreform kan komma att
medföra behov för länsstyrelsen att sedermera disponera även de av lantmäterikontoret
nu innehavda lokalerna. Byggnadsstyrelsen har på grund
av nu angivna förhållanden ansett mest lämpligt, att för lantmäterikontoret
uppföres en särskild byggnad. Då någon för ändamålet lämplig, kronan
tillhörig tomt icke finnes i örebro, bär länsstyrelsen inlett förhandlingar
med staden i syfte att erhålla lämplig tomtmark för nybyggnaden. De förda
förhandlingarna, vilka ännu ej lett till något preliminärt avtal men som

Kungl. Maj:ts proposition nr 275-

229

enligt vad byggnadsstyrelsen meddelat torde hava alla förutsättningar att
leda till resultat, syfta till att staden skulle till kronan överlåta ett område
om 1,400 kvadratmeter, beläget vid Södra Hamnplatsen. Såsom ersättning
för överlåtelsen bär staden betingat sig, förutom visst förbehåll rörande
slottsparken, varom överenskommelse kunde träffas, att till staden överlåtes
den kronan tillhöriga s. k. Vaktknektebacken. Detta område, å vilket
finnas uppförda flera byggnader, tillhöriga enskilda personer, av vilka någon
avgift för nyttjanderätten emellertid av olika skäl icke ansetts kunna
utkrävas, äger, enligt vad länsstyrelsen meddelat, för kronan endast ringa
värde.

Kostnaderna för det ifrågasatta byggnadsföretaget hava av byggnadsstyrelsen
beräknats till 225,000 kronor, däri inräknade kostnader för rivning
av en å byggnadstomten befintlig magasinsbyggnad. Då varken nämnda
kostnadssumma eller de för byggnadsföretaget uppgjorda skissförslagen,
vilka godkänts av lantmäteristyrelsen, givit mig anledning till erinran, anser
jag mig böra biträda byggnadsstyrelsens nu framlagda förslag, att en särskild
byggnad uppföres för lantmäterikontoret. Med hänsyn till vad i ärendet
upplysts rörande värdet i kronans hand av den s. k.Vaktknektebacken
synes ej heller något vara att erinra mot att nämnda område överlåtes till
Örebro stad såsom vederlag för den tomtmark, varå lantmäterikontorsbyggnaden
avses skola uppföras.

Det belopp av 100,000 kronor, varom byggnadsstyrelsen gjort framställning,
synes lämpligen kunna upptagas å beredskapsstaten. Samtidigt torde
böra av riksdagen utverkas bemyndigande för Kungl. Majit att bestämma
om villkoren för här omförmälda markbyte mellan kronan och örebro stad.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels till Nybyggnad för lantmäterikontoret i Örebro å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskotts anslag

av ............................ kronor 100,000;

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att i samband med att
nämnda anslag tages i anspråk bestämma om villkoren för
det i det föregående omförmälda markbytet mellan kronan
och Örebro stad.

[41.] c. Ändringsarbeten inom Västerås slott. Med hänsyn till föreliggande
behov av utökade lokaler för länsstyrelsen i Västmanlands län har
fråga uppkommit om vissa ändringsarbeten inom Västerås slott i syfte att
tillgodose nämnda behov.

Beträffande länsstyrelsens nuvarande lokaler må nämnas, att efter en år
1933 skedd omläggning och förändring av desamma landskansliet disponerar
— förutom kapprum och förrum med plats för en expeditionsvakt —
sju rum samt landskontoret nio rum. Enligt vad länsstyrelsen i ärendet meddelat
är i många av rummen ett flertal tjänstemän placerade. Behovet av
ökat utrymme har särskilt framträtt för landskansliets automobilavdelning.

230

Kungl. Majis proposition nr 275-

Enligt ett av länsstyrelsen i skrivelse till byggnadsstyrelsen den 31 mars
1936 framlagt förslag skulle de behövliga lokalförändringarna inom Västerås
slott i huvudsak innefatta följande åtgärder:

De av länets lantmäterikontor i slottets bottenvåning tidigare disponerade
lokalerna, bestående av två tjänsterum och arkiv (å ritning över slottet betecknade
med nr 23—29), skulle omändras och inredas för att användas av
iandskansliets automobilavdelning och arkiv. Sedan dessa ändringsarbeten
utförts, skulle även åt landsfogden beredas plats i denna lokal och hans nuvarande
tjänstelokal framdeles tagas i anspråk för annat ändamål. För att
med fördel kunna utnyttja berörda lokal i bottenvåningen vore det nödvändigt
att anordna en hiss för vinnande av bekväm förbindelse med landskansliets
nuvarande lokaler i våningen 2 trappor upp. Slutligen skulle för i
slottet nu befintliga tre vaktmästarelägenheter inredas ett gemensamt badrum.

I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 19 augusti 1936 meddelade emellertid
sedermera länsstyrelsen, att lokaler för landsfogden med hänsyn till vunnen
erfarenhet icke torde såsom tidigare förutsatts kunna inrymmas i lantmäterikontorets
förutvarande lokaler. I stället föreslog därför länsstyrelsen, att
landsfogdens nuvarande tjänsterum, nr 32, och det bredvid liggande rummet,
nr 31, alltjämt skulle upplåtas till landsfogden. Med hänsyn till de dåliga
ljusförhållandena erfordrades emellertid för en dylik fortsatt upplåtelse, att
för rummet nr 32 ett fönster upptoges i muren åt väster.

I yttrande över förslaget i sist angivna del uttalade riksantikvarien, att det
ifrågasatta upptagandet av ett fönster i rummet nr 32 skulle innebära ett
genombrytande av slottets äldsta försvarsmur, som därigenom skulle förlora
sista resten av den massiva slutenhet, som den ännu ägde. Med hänsyn till
att en lösning av den uppkomna lokalfrågan icke syntes kunna uppskjutas
utan allvarliga olägenheter, ville riksantikvarien emellertid, ehuru han funne
den föreslagna åtgärdens vidtagande synnerligen beklaglig, icke direkt motsätta
sig förslagets genomförande i nu berörda del, därest arbetet utfördes
under överinseende av kontrollant, vilken därvid borde äga att lämna de råd
och anvisningar, som ur antikvarisk synpunkt kunde befinnas önskvärda.

Byggnadsstyrelsen anförde i skrivelse den 10 oktober 1936, att styrelsen
delade de av riksantikvarien uttalade betänkligheterna men att styrelsen
icke kunnat finna någon annan lösning av landsfogdens lokalfråga än genom
anlitande av rummen nr 31 och 32. Anordnandet av bättre belysning
i rummet nr 32 ansåg styrelsen vara nödvändigt. Styrelsen uttalade vidare,
att styrelsen hade för avsikt att vid ett eventuellt utförande av de övriga inredningsarbetena
taga under övervägande, huruvida ett anordnande av bättre
belysning borde ske genom det ifrågasatta upptagandet av fönstret åt väster
eller på annat sätt. Enligt av styrelsen gjorda beräkningar skulle de ifrågasatta
ändringsarbetena draga en kostnad av 27,300 kronor.

Genom remiss den 11 januari 1937 anbefalldes därefter byggnadsstyrelsen
att taga ärendet under förnyat övervägande och därvid undersöka, huruvida
frågan om beredande av lokaler för landsfogden kunde lösas utan ett genombrytande
av den i ärendet omförmälda muren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

231

I skrivelse den 8 mars 1937 meddelade därefter byggnadsstyrelsen, att styrelsen
genom vederbörande biträdande länsarkitekt undersökt, huruvida lokal
kunde beredas landsfogden genom förhyrning i närheten av slottet men
att därvid befunnis, att någon för ändamålet lämplig lokal icke funnes tillgänglig.
Styrelsen anförde i anslutning härtill:

Styrelsen har därför närmare undersökt frågan med särskilt beaktande av
de möjligheter, som föreligga att genom omdisposition av lokalerna inom
slottet tillgodose länsstyrelsens lokalbehov för längre tid framåt. Styrelsen
har därvid bibringats den uppfattningen, att nämnda lokalbehov skulle kunna
tillgodoses genom att våningen 1 trappa upp toges i anspråk för länsstyrelsens
räkning Denna våning disponeras för närvarande så, att slottets norra
länga är upplåten till landstinget, rummen nr 31 och 32 disponeras av landsfogden,
en del utrymmen disponeras såsom i landshövdingens boställsförmåner
ingående bostadsrum, medan resten är upplåten till bostäder åt två expeditionsvakter.

Trots den jämförelsevis låga våningshöjden skulle bostadsrummen kunna
utnyttjas till fullt tillfredsställande tjänsterum. Därest lantmäterikontorets
förutvarande lokaler på föreslaget sätt iordningställdes för automobildiarium
och våningen 1 trappa utnyttjades till tjänstelokaler, skulle utrymme inom
slottet kunna beredas åt biträdande länsarkitekten och landsfogden samt
sannolikt även åt vägingenjören och militärassistenten utan att rummen nr
31 och 32 behövde tagas i anspråk för annat än arkivändamål, vartill de i
befintligt skick skulle väl ägna sig.

Förutsättningen för att en sådan lokaldisposition skulle kunna genomföras
vore, att erforderligt bostadsutrymme för en expeditionsvakt och måhända
även för ytterligare en vaktmästare iordningställdes, vilket kunde ske
genom ombyggnad av den omedelbart söder om slottet belägna stallbyggnaden.

För att icke föregripa den utredning, som erfordrades för en lösning av
lokalfrågan enligt de av byggnadsstyrelsen angivna riktlinjerna hemställde
styrelsen, att för det dåvarande några andra åtgärder icke borde vidtagas
än att de efter lantmäterikontorets avflyttning ledigblivna lokalerna på enklast
möjliga sätt iordningställdes, därvid uppkommande kostnader skulle
kunna bestridas med anlitande av fastighetsfondens underhållsmedel.

1 skrivelse den 30 augusti 1937 har byggnadsstyrelsen därefter framlagt
resultaten av förenämnda utredning. Till en början har styrelsen därvid
meddelat, att styrelsen i anslutning till den på nyss angivet sätt skisserade
planen låtit utarbeta förslag till iordningställande av tjänsterum inom vissa
utrymmen i våningen 1 trappa upp samt till ombyggnad av stallflygeln ävensom
låtit verkställa kostnadsberäkningar beträffande de föreslagna arbetena.
I anslutning härtill anför styrelsen:

Enligt det föreliggande förslaget till ändringar inom slottet skulle landstinget
fortfarande tills vidare disponera de av landstinget nu innehavda lokalerna
i slottets norra länga, men det förutsättes, att dessa lokaler eventuellt
framdeles kunna tågås i anspråk för uppbörds- och taxeringsarbetet
inom länsstyrelsen. Rummet nr 49 i samma länga, vilket för närvarande utnyttjas
såsom tjänsterum för museiintendenten, skulle enligt förslaget iordningställas
till lunchrum med tillhörande utrymmen. Beträffande övriga
rum i våningen 1 trappa upp — av vilka nr 31 och 32 såsom förut nämnts
disponeras av landsfogden, nr 33—38 och nr 44 ingå i landshövdingens bo -

232

Kungl. I\Iaj:ts proposition nr 275.

ställsförmåner samt 41—43 och 45—48 såsom bostäder för expeditionsvakter
—- skulle rummen nr 31—32 enligt förslaget användas såsom arkivutrymmen,
då desamma med hänsyn till bristande dagsbelysning i sitt nuvarande
skick icke lämpligen kunna utnyttjas såsom tjänsterum. De med
nr 34—38 betecknade utrymmena skulle enligt förslaget tagas i anspråk för
länsarkitektkontoret, som för närvarande disponerar en förhyrd lokal, och
rummet nr 33 skulle lämpligen kunna utnyttjas såsom ritnings- och kartarkiv
för kontoret. Vad beträffar de med nr 41—43 betecknade utrymmena
skulle dessa enligt förslaget upplåtas till vägingenjören, för vars räkning
lokal för närvarande förhyres. Rummen nr 44 och 45 skulle utgöra reservrum,
nr 45 V2 tilldelas länsstyrelsens militärassistent samt rummen nr
47 och 48 upplåtas såsom lokal åt landsfogden.

Vad beträffar förslaget till ombyggnad av den så kallade stallflygeln skulle
i denna enligt förslaget inrymmas dels en bostad för en av länsstyrelsens
expeditionsvakter, dels ytterligare en bostad, eventuellt avsedd för chaufför,
dels ock ett för landshövdingen avsett garageutrymme.

Kostnaderna för genomförandet av de sålunda föreslagna arbetena uppgå
enligt styrelsens kostnadsberäkningar till sammanlagt 81,000 kronor, varav

45.000 kronor för inredande av tjänstelokaler i våningen 1 trappa upp och

36.000 kronor för ombyggnad av stallflygeln.

Byggnadsstyrelsen har i detta sammanhang framhållit, att, därest för länsarkitektkontoret
och vägingenjören på föreslaget sätt skulle beredas lokaler
inom slottet, de för dem gjorda lokalförhyrningarna, som betinga en sammanlagd
årlig kostnad av 2,300 kronor, skulle upphöra.

Över de sålunda föreliggande förslagen, som icke avse något ingrepp i
.slottets murar, har riksantikvarien avgivit yttrande till byggnadsstyrelsen
den 17 augusti 1937 och därvid meddelat, att riksantikvarien ur antikvarisk
synpunkt icke hade något att erinra beträffande förslaget.

Länsstyrelsen i Västmanlands län har i skrivelse till byggnadsstyrelsen
den 21 augusti 1937 anfört, att länsstyrelsen funne förslagen i huvudsak
böra antagas. Beträffande landsfogdens tjänsterum har länsstyrelsen emellertid
framhållit, att länsstyrelsen vidbleve sin tidigare uttalade mening, att
rummen nr 31 och 32 vore de lämpligaste för detta ändamål, varvid givetvis
den tidigare omnämnda fönsteröppningen i muren måste upptagas. Då
rummen nr 47 och 48 med tillagda utrymmen i så fall icke skulle tagas i
anspråk för landsfogden, borde desamma enligt länsstyrelsens mening åtminstone
tills vidare bibehållas såsom bostad för vaktmästare eller gårdskarischaufför.
I fråga örn de för vägingenjören avsedda rummen nr 41—43
kunde ifrågasättas, örn desamma lämnade utrymme nog och vöre tillräckligt
ljusa för avsett ändamål. Den avsevärda ökningen av den personal, som
komme att erhålla rum inom slottet, gjorde, att förefintliga och föreslagna
toalettanordningar måste anses otillräckliga. Vidare har länsstyrelsen ifrågasatt
nödvändigheten att för beredande av lunchrum taga i anspråk det av
museiintendenten såsom tjänsterum disponerade rummet nr 49.

Med anledning av vad länsstyrelsen sålunda anfört har byggnadsstyrelsen
i sin förutnämnda skrivelse den 30 augusti 1937 framhållit, att med hänsyn

233

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

till de betänkligheter ur antikvarisk synpunkt, som uppställts beträffande
upptagande av ett ytterligare fönster i muren för rummet nr 32, styrelsen
funnit en sådan åtgärd böra örn möjligt undvikas och att, om denna fönsteröppning
icke upptoges, nämnda rum jämte intilliggande rum nr 31 icke
lämpligen kunde utnyttjas såsom tjänsterum. Därest dessa rum för närvarande
icke skulle behöva tagas i anspråk för arkivlokaler, torde de enligt
byggnadsstyrelsen tillsvidare kunna utnyttjas såsom förrådsrum och dylikt.

I fråga örn de för vägingenjören föreslagna lokalerna har styrelsen framhållit,
att därest desamma skulle visa sig väl knappa, det intilliggande reservrummet
nr 44 lämpligen skulle kunna utnyttjas för vägingenjörens räkning.
Det av länsstyrelsen uppställda kravet på flera toalettanordningar torde
utan svårighet kunna tillgodoses vid upprättande av slutgiltiga ritningar
till de avsedda inredningsarbetena. Vidare har byggnadsstyrelsen meddelat,
att styrelsen icke för sin del hade något att erinra mot att det till lunchrum
föreslagna rummet nr 49 fortfarande tills vidare utnyttjades såsom tjänsterum
för museiintendenten.

I anslutning till vad byggnadsstyrelsen sålunda anfört har byggnadsstyrensen
hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå 1938 års riksdag att för genomförande
av i förslaget ingående ändringsarbeten m. m. för budgetåret
1938/1939 anvisa ett reservationsanslag av 81,000 kronor.

I utlåtande den 28 oktober 1937 har länsstyrelsen i Västmanlands län, som
meddelat, att samråd i ärendet ägt rum med den då nyutnämnde landshövdingen
i länet, uttalat, att de önskemål, som länsstyrelsen närmast skulle vilja
tillgodose, vore med två undantag väl beaktade i byggnadsstyrelsens förslag.
Länsstyrelsen har därom anfört:

Länsstyrelsen hade för sin del tänkt sig, att de utrymmen en trappa upp,
som för närvarande dispoderas av landsfogden och som i befintligt skick
måste betraktas som hälsovådliga (rummen nr 31 och 32), skulle på det
sätt göras användbara till tjänsterum, att ett fönster upptoges mot väster i
rummet nr 32. Betänkligheter mot vidtagande av denna åtgärd ha i främsta
rummet yppats av riksantikvarien, och länsstyrelsen uppskattar till fullo
vikten av dessa betänkligheter. Länsstyrelsen delar helt den uppfattningen,
att i ett byggnadsminnesmärke av Västerås slotts ålder och natur minsta
möjliga ingrepp böra göras.

När länsstyrelsen det oaktat insisterar på att här ifrågavarande fönster
skall upptagas, sker det ur den synpunkten, att slottet med sina sekelgmnla
traditioner i sådant hänseende så hinge som möjligt bör bibehållas såsom
tjänstelokal för länsstyrelsen och att på det sätt den bästa garantien vinnes
för, att den minnesrika byggnaden blir väl underhållen. Länsstyrelsen har
därvid även beaktat, att en lycklig slump sa fogat, att lokaliteterna i första
och andra våningen äro planerade så som man i vara dagar ordnar tjänstelokaler,
med runt omkring löpande korridorer, som giva bekvämt tillträde
lill de särskilda arbetsrummen. Denna anordning är helt genomförd utom
beträffande här ifrågavarande rum nr 31 och 32 samt det intilliggande rummet
nr 33. Här kan emellertid, när förhållandena så kräva — vilket ännu
icke är fallet — bekvämligen läggas en korridor utefter borggårdssidan under
förutsättning, att fönster upptagas åt väster. Angående verkningarna av

234

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

ea sådan åtgärd hänvisar länsstyrelsen till en av länsantikvarien upprättad,
vid förevarande skrivelse bilagd promemoria med fotografier.

Emellertid kan den föreslagna åtgärden för närvarande och sannolikt för
många år framåt inskränkas till upptagande av allenast ett fönster i rum
nr 32.

Troligen behöves ^ ej heller — med den användning länsstyrelsen
tänker sig av här ifrågavarande och angränsande utrymme — inom tid, som
nu kan överblickas, något fönster upptagas i rum nr 33.

Landsfogden skulle, vid ett godtagande av länsstyrelsens förslag, kunna
stanna kvar i rummen nr 31 och 32, därvid det första rummet vid behov
kunde tjäna som förhörsrum och i övrigt för förvaring av utredningsmaterial
m. m. samt det senare rummet bleve ett ljust och vackert arbetsrum.

Finge detta ske, vunnes tillika den fördelen, att en vaktmästare kunde få
bo kvar å slottet. Dess natur av minnesmärke gör, att detsamma ofta besökes
av turister liksom av skolavdelningar från staden och länet, vilka ju icke
böra förmenas tillträde.

Enligt byggnadsstyrelsens förslag skulle vägingenjörsexpedilionen, åt vilken
för närvarande förhyres lokal utom slottet med en från och med oktober
månad 1937 till 1,800 kronor förhöjd årshyra, få flytta in i utrymmena
nr 41—43. Denna anordning syntes länstyrelsen till en början tilltalande.
Med hänsyn till två mellankommande omständigheter finner sig
länsstyrelsen dock nu nödsakad intaga en annan ståndpunkt i detta avseende.
Vid förarbetena till 1937 års länsprövningsnämnd blev det nämligen
fullt klart, att det utrymme, rum nr 72, som står till förfogande för landskontorets
taxeringsavdelning, är absolut otillräckligt. Under långa perioder
sutto nämligen i detta rum jämte taxeringsinspektören, vilkens arbete är
av den natur, att han bör hava tillgång till ensamt rum, ej mindre än fyra
personer, varav en skrev å maskin.

Vidare har länsstyrelsen inhämtat, att den arbetande uppbördskommittén
gått in för att å länsstyrelserna skola föras s. k. länsregister; och den personal,
som skall utföra det härmed förbundna arbetet i ett medelstort län, beräknas
komma att uppgå till 4 å 5 personer.

Det måste alltså sägas, att länsstyrelsen är eller i allt fall inom en snar
framtid torde vara i behov av ytterligare minst tre rum.

Länsstyrelsen vill därför förorda, att tjänstelokal alltjämt förhyres för vägingenjören,
varemot denne förklarat sig ej hava något att erinra, samt att
utrymmena nr 41—43 anvisas till landskontoret. En spiraltrappa borde vid
bifall härtill förmedla förbindelsen mellan rummen nr 43 och 66.

Då byggnadsstyrelsen tänkt sig rummen nr 31—33 såsom arkiv eller förvaringsrum,
vill länsstyrelsen i detta sammanhang erinra, att ett mycket
stort ökat arkivutrymme redan nu beredes länsstyrelsen genom tillgång till
lantmäterikontorets förutvarande kartarkiv samt att såsom reserv finnas de
mycket stora utrymmena nr 18—20, som för närvarande disponeras av
Västmanlands fornminnesförening.

De medel, som avsetts till inköp av arkivhyllor till rummen nr 31 och 32,
lära höra komma till användning för motsvarande ändamål i rummen nr
26, 27 och 29.

Länsstyrelsen har härefter uttalat, att jämväl det tidigare framförda önskemålet
örn anbringandet av en hiss i slottets södra uppgång icke synes hava
blivit beaktat i det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget. Med länsstyrelsens
arbete förlagt i bottenvåningen, en trappa upp och två trappor
upp torde, anför länsstyrelsen, en dylik bekvämlighet icke kunna undvaras.

235

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Länsstyrelsen hemställer därför, att medel anvisas jämväl till sagda hissanordning.

Länsstyrelsen uttalar slutligen, att då för personalens räkning funnes tillgängligt
ett tékök med utanför befintlig rymlig vestibul, syntes med inrättandet
av ett lunchrum tills vidare kunna anstå, varigenom den fördelen kunde
vinnas, att föreståndaren för museet icke redan nu bleve nödgad avstå sitt
arbetsrum.

I den av länsstyrelsen åberopade promemorian av lånsantikvarien har denne
anfört:

De ifrågasatta fönstren skulle genombryta den åldriga gråstensmur, som
finnes bevarad i slottets norra och västra ytterfasader. Så pass våldsamma
ingrepp i denna mur, som torde höra till slottets ursprungliga partier, äro
naturligtvis ur antikvarisk synpunkt mycket beklagliga. Dock vågar jag,
om än med en viss tvekan, tillstyrka nämnda förslag av frenne skäl.

För det första är slottet och kommer troligen att under ännu mycket
lång tid vara taget i anspråk för länsstyrelsen med dess ökande lokalbehov,
som till en del väl fylles, om de innanför ifrågavarande murparti belägna
rummen erhålla tjänligt dagsljus, vilket de icke nu äga och ej heller kunna
få på annat sätt än det föreslagna. För det andra har den nämnda gråstensmuren
förut genombrutits av flera fönsteröppningar i såväl västra som
norra fasaden, varför dess ursprungliga helhet och slutenhet redan
är uppgiven. För det tredje torde väl, örn de föreslagna och även de
tidigare upptagna fönstren i en framtid möjligen av någon anledning befinnas
överflödiga eller olämpliga, desamma kunna igensättas och gråstensmuren
återställas i nära nog ursprungligt skick; en sådan rekonstruktion
och restaurering borde kunna göras ganska säker och riktig genom anlitande
av fotografier och uppmätningsritningar av murverket.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, äro ämbetslokalerna inom Departements
Västerås slott otillräckliga för sitt ändamål, och vissa av landsfogden dispo- che,en''
nerade utrymmen anses otillfredsställande med hänsyn till ljusförhållandena.

Enligt det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget skulle vissa utrymmen
i slottet, vilka disponeras bland annat för bostäder och som delvis ingå i
landshövdingens boställsförmåner, tagas i anspråk för en sådan utökning
av de för tjänsterum disponibla utrymmena, att icke blott landsfogden skulle
kunna erhålla andra och tillfredsställande rum utan även tjänstelokaler inom
slottet skulle kunna beredas för länsarkitektkontoret och vägingenjörsexpeditionen,
för vilka för närvarande lokaler förhyras i staden. Härutöver skulle
erhållas några arkiv- och reservrum. Såsom ersättning delvis för nyssnämnda,
för bostäder och av landshövdingen disponerade rum skulle andra utrymmen
beredas genom ombyggnad av den s. k. stallbyggnaden. Länsstyrelsen har
mot detta förslag framställt åtskilliga erinringar, för vilka jag i det föregående
redogjort. En bidragande orsak till skiljaktigheterna mellan byggnadsstyrelsens
och länsstyrelsens förslag utgör frågan örn lämpligheten av
att — såsom länsstyrelsens förslag förutsätter — företaga en genombrytning
av slottsmuren i syfte att förbättra ljusförhållandena i det ena av de
av landsfogden disponerade rummen. Härutinnan har riksantikvarien an -

Kungl. Maj.ts proposition nr 275-

fört starka betänkligheter, ehuru han icke velat direkt motsätta sig en dylik
åtgärd.

För min del är jag icke beredd att nu taga slutlig ståndpunkt till frågan
om det lämpligaste sättet för tillgodoseende av länsstyrelsens lokalbehov.
Byggnadsstyrelsens förslag synes mig dock innebära en på längre sikt effektivare
lösning av lokalfrågan. Jag anser mig emellertid böra föreslå, att erforderligt
belopp för de föreslagna ändringsarbetena upptages å beredskapsstaten
och att det måtte få ankomma på Kungl. Maj :t att senare bestämma
örn lokalfrågans lösning.

Enligt byggnadsstyrelsens förslag skulle för ändringsarbetenas utförande
erfordras ett belopp av 81,000 kronor. Häremot har jag icke funnit anledning
till erinran i vidare mån än att jag, i anslutning till vad länsstyrelsen anfört,
vill förorda, att i kostnadssumman inräknas även erforderligt belopp
för anordnande av hiss. Enligt vad jag inhämtat kan kostnaden för hissanläggning
beräknas till omkring 12,000 kronor. Jag vill därför tillstyrka, att
å beredskapsstaten upptages ett belopp av 93,000 kronor till ifrågavarande
ändamål.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ändringsarbeten inom Västerås slott å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av .................................... kronor 93,000.

[42.] d. Nytt landsstatshus i Gävle. e. Konstnärlig utsmyckning av
nytt landsstatshus i Gävle. Till nybyggnad för lantmäterikontoret i Gävleborgs
län anvisade riksdagen för budgetåren 1935—1937 anslag om tillhopa
195,000 kronor, motsvarande den beräknade kostnaden för byggnadens
uppförande. Ifrågavarande byggnad avsågs att uppföras å en tomt
inom det norr om Gavleån mitt emot slottet belägna kvarteret Hövdingen i
Gävle, vilken tomt förutsattes bliva kostnadsfritt upplåten av Gävle stad.

Det ar 1935 för riksdagen framlagda förslaget örn uppförande av nybyggnad
för lantmäterikontoret innebar endast så till vida fördelar för länsstyrelsen
i Gävleborgs län, att vid förslagets genomförande den av lantmäterikontoret
disponerade östra slottsflygeln skulle kunna tagas i anspråk för landsfogden,
vägingenjören och länsarkitekten, vilkas tjänstelokaler nu äro inrymda
i förhyrda lägenheter ute i staden. Dessutom skulle för länsstyrelsens
automobilavdelning eventuellt kunna beredas utrymmen i flygeln, ehuru en
sadan anordning skulle medföra vissa olägenheter såväl genom intrång på
de för vägingenjören behövliga utrymmena som ock genom automobilavdelningens
förläggning till annan byggnad än länsstyrelsen i övrigt. Under förutsättning
att avdelningen kunde erhålla lokal i östra flygeln, skulle länsstyrelsen
visserligen erhålla något bättre utrymme för de i slottet kvarstannande
avdelningarna, men dock icke i den omfattningen att därigenom någon väsentlig
förbättring i lokalförhållandena uppstode. Länsstyrelsens lokalfråga
skulle även efter en dylik åtgärd kunna anses olöst.

237

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden framlade Kungl. Maj:t i 1937 års
statsverksproposition (utgifter för kapitalökning, bil. 5, punkten 59) ett förslag,
som innebar, att beslutet örn uppförande av en enbart för lantmäterikontoret
avsedd byggnad i kvarteret Hövdingen icke skulle fullföljas utan att
i stället ett för länsstyrelsen och lantmäterikontoret gemensamt landsstatshus
skulle uppföras i samma kvarter. Härigenom skulle såväl länsstyrelsen som
lantmäterikontoret få sina lokalbehov tillgodosedda, ehuru dock alltjämt vägingenjörens
och länsarkitektens tjänstelokaler tills vidare mäste förläggas till
östra slottsflygeln. Inom ifrågavarande kvarter, som sakta sluttar ned mot
Norra Strandgatan vid Gavleån, skulle utmed övre långsidan uppföras en
huvudsakligen för länsstyrelsen avsedd huvudbyggnad, till vilken skulle ansluta
en för lantmäterikontoret avsedd lägre flygelbyggnad. För tillgodoseende
av framtida behov finnes utrymme för tillbyggnad av ytterligare en
flygel, i vilken lokaler skulle kunna beredas jämväl för vägingenjören och
länsarkitekten, varjämte möjlighet finnes att påbygga flyglarna.

Det tomtområde inom kvarteret Hövdingen, som erfordras för nybyggnaden,
hade Gävle stad förbundit sig att utan kostnad ställa till statsverkets
förfogande under villkor i huvudsak, dels att platsen erhölle en monumental
och för dess belägenhet värdig bebyggelse av den storlek, att statsverkets behov
härigenom fylldes i förevarande avseende, dels ock att definitivt beslut
örn byggnadens uppförande förelåge senast den 1 juli 1937 samt att bebyggelsen
påbörjades före den 1 juli 1938.

Statens utgifter för ifrågavarande landsstatsbyggnad skulle alltså begränsas
till själva byggnadskostnaderna, vilka beräknats till 660,000 kronor. För
ändamålet avsågos skola i första hand disponeras de för lantmäterikontorsbyggnaden
anvisade anslagen å tillhopa 195,000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts under förenämnda punkt i 1937 års statsverksproposition
framlagda förslag beslöt riksdagen (skrivelse nr 148), att
nytt landsstatshus i Gävle skulle uppföras i huvudsaklig överensstämmelse
med det förutnämnda förslaget och under förutsättning, att för ändamalet erforderlig
tomtmark i kvarteret Hövdingen utan kostnad för statsverket av
Gävle stad överlätes till kronan. Vidare medgav riksdagen, att de för budgetåren
1935—1937 till nybyggnaden för lantmäterikontoret i Gävleborgs län
anvisade reservationsanslagen å tillhopa 195,000 kronor finge tagas i anspråk
för uppförande av landsstatshuset.

Sedan Kungl. Maj:t den 30 april 1937 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att
med Gävle stads vederbörande myndigheter föra förhandlingar örn de närmare
villkoren för mottagande av förenämnda tomtmark i kvarteret Hövdingen,
överlämnade byggnadsstyrelsen med skrivelse den 24 augusti 1937 förslag
till avtal i ämnet, innefattande, bland annat, skyldighet för kronan att igångsätta
arbetet med uppförandet av landsstatshuset före den 1 juli 1938. Enär
med hänsyn till dels rådande konjunkturer å arbetsmarknaden, dels ock beräknade
merkostnader för byggnadsföretaget fråga uppstått örn uppskjutande
lill en senare tidpunkt av företagets påbörjande, anmodade jag, i syfte att
statsmakterna skulle erhålla möjlighet att besluta örn arbetets uppskjutande,

238

Kungl. Majlis proposition nr 275.

den 17 november 1937 byggnadsstyrelsen att med Gävle stad söka träffa överenskommelse,
att markupplåtelsen skulle gälla utan förberörda tidsbestämmelse.
Gävle stad har enligt beslut av stadsfullmäktige den 31 januari 1938
numera medgivit sådan ändring i det förenämnda avtalet, att tidpunkten för
arbetets påbörjande finge framflyttas till den 1 juli 1939.

Genom beslut den 12 mars 1938 har Kungl. Majit, på framställning av
byggnadsstyrelsen, funnit gott att av förenämnda reservationsanslag av tillhopa
195,000 kronor ställa ett belopp av högst 35,000 kronor till styrelsens
förfogande för upprättande av entreprenadhandlingar m. m. för ifrågavarande
landsstatshus.

I sin skrivelse den 24 augusti 1937 meddelade byggnadsstyrelsen, att ritningar
till den planerade byggnaden dåmera utarbetats i huvudsaklig överensstämmelse
med det av Kungl. Majit i riksdagen godkända utredningsförslaget.
Styrelsen anförde i anslutning härtill:

, yid ritningarnas utarbetande ha endast vissa mindre förändringar vidtagits
beträffande byggnadens inre planläggning. Styrelsen får emellertid framhålla,
att forslaget kommer att underkastas ytterligare arkitektonisk bearbetning,
men de modifikationer i förslaget, vilka därvid kunna komma att göras, torde
icke komma att inverka på kostnaderna.

Det av riksdagen godkända förslaget har beräknats draga en kostnad av
sammanlagt 660,000 kronor enligt följande sammanställning:

Byggnadsarbeten ..........................

Värme-, vatten- och sanitetstekniska installationer ..............

Elektriska ledningar ......................

Elektriska hissar ...................\ \ "

Ritningar, kontroll och administration samt oförutsedda utgifter !.

Kronor

503,000

74.000

13.000

18.000
52,000

summa Kronor 660,000.

Pa grund av de prisstegringar, som numera inträtt beträffande arbets- och
materialpriser, torde nämnda kostnadssumma icke förslå för byggnadsföretagets
genomförande Enligt en inom byggnadsstyrelsen verkställd förnyad kostnadsberäkning
torde kostnaderna komma att uppgå till 840,000 kronor enligt
nedanstående sammanställning:

Byggnadsarbeten ...........................

Värme-, vatten- och sanitetstekniska installationer ...........’ ’ ’

Elektriska belysnings- och kraftledningar ..............

Elektriska apparater, personhiss, svagströmsanläggningar, ^anläggning
och åskledareanläggning .....................

Konstnärlig utsmyckning ........................

Ritningar, kontroll, administration samt oförutsedda utgifter

Kronor

643,400

80,000

19.800

21.800

15.000

60.000

Summa kronor 840,000.

Byggnadsstyrelsen framhåller härefter, att vid en jämförelse mellan de båda
kostnadssammanställningarna franninge, att den totala kostnadsökningen,
fransett 15,000 kronor för konstnärlig utsmyckning, uppginge till 165 000
kronor eller omkring 25 % av den tidigare beräknade kostnadssumman,’vilken
procentsats kunde anses motsvara den genomsnittliga ökning av arbets -

239

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

och materialpriser för byggnader av här avsedd art och kvalitet, som uppstått
sedan år 1936.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställde byggnadsstyrelsen, att för
nästa budgetår måtte anvisas det för byggnadsföretagets utförande ytterligare
erforderliga beloppet av 645,000 kronor.

Därest riksdagen icke framställer någon erinran däremot, torde ifrågava- Departement.irande
byggnadsföretag trots den beräknade kostnadsökningen få igångsättas, cllPlsnom
förhållandena skulle motivera detta. Enligt vad jag under hand inhämtat
av byggnadsstyrelsen kan byggnadsföretaget, under förutsättning att det
påbörjas i början av nästa budgetår, beräknas bliva slutfört under nämnda
år. För att äga möjlighet att, därest utvecklingen å arbetsmarknaden därtill
skulle giva anledning, kunna under nästa budgetår slutföra arbetet, erfordras
emellertid, att utöver tidigare anvisade medel ytterligare 645,000
kronor, inklusive 15,000 kronor till konstnärlig utsmyckning, stå till förfogande.
De erforderliga medlen torde lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga
dels till Nytt landsstatshus i Gävle ett

förskottsanslag av .................... kronor 630,000;

dels ock till Konstnärlig utsmyckning av nytt landsstatshus
i Gävle ett förskottsanslag av ........ kronor 15,000.

[43.] f. Ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands län. I skrivelse
den 15 mars 1938 har byggnadsstyrelsen framlagt förslag om uppförande av
en nybyggnad för tillgodoseende av länsstyrelsens i Värmlands län behov av
ökade lokaler.

Beträffande den nuvarande landsstatsbyggnaden torde jag till en början
få erinra om följande:

Länsresidensets huvudbyggnad, dit större delen av länsstyrelsens lokaler
förlagts, är belägen på residenstomtens västra del. På östra delen finnas två
flyglar, den norra och den södra, mellan vilka en uthuslänga är belägen. Flyglarna
äro icke förbundna med huvudbyggnaden. Den norra flygeln innehåUer
i bottenvåningen och våningen 1 trappa upp ett större arkiv för länsstyrelsen
och i våningen 2 trappor upp en vaktmästarebostad och vindsutrymmen.
Den södra flygeln, vilken är uppförd i endast 2 våningar, innehåller
en vaktmästarebostad och lokaler, vilka endast provisoriskt vid uppbörd
utnyttjas av landskontoret. Dessa flyglar befinna sig i ett bristfälligt skick
och sakna värmeledning och erforderliga isoleringar mot kyla.

I anledning av Kungl. Maj:ts i proposition, nr 74, framställda förslag beviljade
1933 års riksdag till nybyggnad för lantmäterikontoret i Värmlands
län m. m. ett reservationsanslag av 236,000 kronor, samt anvisade därav för
budgetåret 1933/1934 136,000 kronor, återstoden anvisades å riksstaten för
påföljande budgetår. Nämnda nybyggnad erfordrades på grund därav,
att lantmäterikontorets dåvarande lokaler, som voro belägna i landsstatshuset,
behövde tagas i anspråk för tillgodoseende av, bland annat, lands -

240

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

kontorets ökade lokalbehov, varjämte avsågs att inom landsstatshuset bereda
lokaler åt, bland andra, vägingenjören i länet.

I skrivelse den 30 juli 1936 framlade byggnadsstyrelsen ett förslag till lösning
av dåmera aktualiserade lokalfrågor, vilket förslag innefattade mera
begränsade åtgärder än det nu föreliggande. Styrelsen anförde, bland annat,
att nybyggnaden för lantmäterikontoret dåmera vore färdigställd och att
vissa ändringsarbeten påginge beträffande lantmäterikontorets förutvarande
lokaler samt att fråga uppkommit örn beredande av lokaler i landsstatshuset
åt statspolisen, landsfogden och länsarkitekten. Därjämte hade länsstyrelsen
meddelat, att landskansliet vore i oundgängligt behov av ökat utrymme,
motsvarande fyra rum. Med anledning härav och då ett iordningställande
av landsstatshusets flyglar länge stått på styrelsens dagordning, hade styrelsen
anmodat länsarkitekten C. Nyquist att verkställa utredning rörande nu
berörda lokalfrågor. Länsarkitekten hade sedermera, anförde styrelsen vidare,
överlämnat ett förslag i ämnet, innebärande att södra flygeln skulle
underkastas en genomgripande ombyggnad och påbyggas en våning. Vidare
skulle den mellan flyglarna befintliga uthusbyggnaden rivas och på dess
plats uppföras en tvåvåningsbyggnad, som skulle förena de två flyglarna,
varjämte vindsvåningen i den norra flygeln i sin helhet skulle inredas för
bostadsändamål. Sedermera hade länsstyrelsen till byggnadsstyrelsen överlämnat
ett av länsarkitekten i vissa delar omarbetat förslag till om- och tillbyggnad
av länsresidensets flyglar. Under uttalande att byggnadsstyrelsen
funnit de skäl, som länsstyrelsen anfört beträffande nödvändigheten för länsstyrelsen
att erhålla utvidgade lokaler övertygande, förordade styrelsen, att de
uppkomna lokalfrågorna erhölle sin lösning i samband med då pågående ombyggnadsarbeten
i länsresidenset. Enligt av styrelsen verkställda kostnadsberäkningar
skulle kostnaderna för arbetena enligt länsarkitektens senast
framlagda förslag uppgå till 245,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen hemställde slutligen, att Kungl. Majit hos 1937 års riksdag
måtte hemställa örn ett begynnelseanslag för ifrågavarande ombyggnadsarbeten
av 145,000 kronor.

I skrivelse den 23 november 1937 anförde därefter byggnadsstyrelsen, att
styrelsen, efter av länsstyrelsen den 31 augusti 1937 gjord framställning, uppdragit
åt länsarkitekten att i samråd med länsstyrelsen verkställa förnyad
utredning rörande frågan om ombyggnad av landsstatshuset i Karlstad. Länsstyrelsen
hade i anledning därav, fortsatte byggnadsstyrelsen, med skrivelse
den 23 oktober 1937 till byggnadsstyrelsen överlämnat ett av länsarkitekten
utarbetat nytt förslag till flyglarnas om- och tillbyggnad och därvid på det
livligaste tillstyrkt, att framställning måtte göras örn beviljande av medel för
genomförande av det sålunda upprättade förslaget. I anslutning härtill anförde
byggnadsstyrelsen:

Kostnaderna för det år 1936 framlagda förslaget beräknades till 245,000
kronor. Med hänsyn till de krav på ytterligare ökade utrymmen, som länsstyrelsen
numera framställt och beträffande vilka byggnadsstyrelsen icke har
något att erinra, skulle arbetena enligt det nya förslaget bliva mera omfattande
än vad som tidigare avsetts. Till följd härav och på grund av de steg -

Kungl. Majlis proposition nr 275.

lil

rade byggnadskostnaderna har det nu framlagda förslaget beräknats draga
en kostnad av 393,760 kronor eller i runt tal 400,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har icke kunnat undgå att finna det synnerligen tveksamt,
huruvida det är lämpligt att nedlägga en så stor kostnad på ett byggnadsföretag,
som huvudsakligen avser ombyggnad av de i synnerligen bristfälligt
tillstånd befintliga flygelbyggnaderna. Med hänsyn härtill och då en
företagen överslagsberäkning givit vid handen, att en helt ny byggnad av
erforderlig storlek skulle kunna uppföras för en kostnad av omkring 500,000
kronor, har byggnadsstyrelsen funnit starka skäl föreligga att upptaga en
sådan lösning av förevarande lokalfråga till närmare övervägande. Byggnadsstyrelsen
har därför uppdragit åt länsarkitekten att verkställa en utredning
rörande uppförandet av en nybyggnad, förlagd till i huvudsak den plats
inom residenstomten, som nu uptoges av de båda flyglarna, jämte mellanliggande
mark.

Under åberopande härav hemställde byggnadsstyrelsen, att Kungl. Majit
i 1938 års statsverksproposition i avvaktan på resultatet av den sålunda pågående
utredningen måtte för budgetåret 1938/1939 beräkna ett reservationsanslag
av 200,000 kronor för påbörjande av arbetena för utökning av länsstyrelsens
i Värmlands län lokaler m. m.

Med sin förutnämnda skrivelse den 15 mars 1938 har byggnadsstyrelsen
överlämnat ett å fem ritningar framställt, såsom alternativ lil betecknat
förslag till lösning av lokalfrågan genom uppförande av en nybyggnad å den
del av länsresidenstomten, som nu upptages av de båda flyglarna, jämte mellanliggande
mark. Länsstyrelsen har, enligt vad byggnadsstyrelsen meddelar,
för sin del tillstyrkt, att framställning göres örn uppförande av en
nybyggnad i huvudsaklig överensstämmelse med förenämnda förslag, vilket
försetts med länsstyrelsens godkännande.

Beträffande nu ifrågavarande förslag har byggnadsstyrelsen anfört:

Enligt förslaget skulle byggnaden uppföras i två, delvis tre våningar jämte
källarvåning och överbyggt gårdsutrymme. Källarvåningen skulle inrymma
gasskyddsrum och till det överbyggda gårdsutrymmet skulle förläggas arkivlokaler,
som jämväl skulle kunna utnyttjas såsom reservlokaler för uppbördsavdelningen
inom landskontoret. Bottenvåningen skulle inrymma 3
rum och arkiv för landskontoret, 5 rum och arkiv för landsfogden, 2 rum lör
försvarsassistenten och 1 reservrum, ävensom garageutrymme för landshövdingen.
Våningen 1 trappa upp skulle omfatta 5 rum jämte arkiv för länsarkitektkontoret,
6 rum och arkiv för vägingenjörskontoret ävensom två
vaktmästarebostäder, vardera om 2 rum och kök. Till våningen 2 trappor
upp äro förlagda reservutrymmen, närmast avsedda att tillgodose blivande
utvidgningsbehov för länsarkitektkontoret och vägingenjörskontoret.

Beträffande lokaldispositionen avviker det sålunda föreliggande nybyggnadsförslaget
i så måtto från det år 1936 framlagda örn- och tillbyggnadsförslaget
att inom nybyggnaden skulle erhållas gasskyddsrum i källarvåningen,
varjämte skulle erhållas lokaler för landskontoret samt ny lokal för försvarsassistenten,
som för närvarande disponerar en mycket otillfredsställande
lokal inom residensets huvudbyggnad. Däremot har icke medtagits någon
lokal för statspolisen inom den föreslagna nybyggnaden, då förslag frapikommit,
att statspolisen i samband med en blivande byggnad för stadens
polis skulle erhålla lokaler pä annat håll i staden.

Kilning lill riksdagens protokoll IDUS. 1 sand. Nr illo. !•>

242

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departements■
chefen.

En inom byggnadsstyrelsen verkställd överslagsberäkning har givit vid
handen, att kostnaderna för den föreslagna nybyggnaden skulle uppgå till

516,500 kronor eller ungefär det belopp styrelsen förutsatte i sin förutnämnda
skrivelse den 23 november 1937. Av förenämnda belopp skulle, meddelar
styrelsen, 20,000 kronor erfordras för upprättande av entreprenadhandlingar
för byggnadsföretaget.

Beträffande det sålunda föreliggande nybyggnadsförslaget har byggnadsstyrelsen
icke något att erinra, och styrelsen finner i likhet med länsstyrelsen,
att detta förslag innebär den lämpligaste lösningen av länsstyrelsens lokalfråga.

Byggnadsstyrelsen hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå 1938 års riksdag
att för uppförande av en ny flygelbyggnad å länsresidenstomten i Karlstad
bevilja ett belopp av 516,500 kronor, därav för budgetåret 1938/1939
måtte anvisas ett belopp av 200,000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att de av länsstyrelsen i Värmlands
län för närvarande disponerade lokalerna äro otillräckliga. Vidare framstår
det såsom ett önskemål, att åt landsfogden och länsarkitekten om möjligt
beredas tjänstelokaler i anslutning till landsstatshuset. Med hänsyn till, bland
annat, nu angivna förhållanden hava sedan omkring tre år utredningar pågått
i syfte att lösa de föreliggande lokalfrågorna. Till en början hava utredningarna
inriktats på att genom ombyggnad av de på residenstomtens
östra del belägna två flyglarna och en mellan dem liggande uthuslänga erhålla
ökade och bättre lokalutrymmen. Enligt verkställda beräkningar skulle
kostnaderna för en sådan ombyggnad i den omfattning, som erfordras för
att en lösning på längre sikt av den föreliggande lokalfrågan skulle komma
till stånd, uppgå till omkring 400,000 kronor. Då byggnadsstyrelsen med
hänsyn till det dåliga skick, vari flyglarna för närvarande befinna sig,
icke ansett sig kunna förorda, att kostnader av nämnda storleksordning nedläggas
å en ombyggnad, har styrelsen låtit verkställa utredning rörande kostnaderna
för uppförande av en nybyggnad på den östra delen av tomten, därvid
flyglarna och uthuslängan skulle rivas. Enligt det på grundval härav
upprättade, av byggnadsstyrelsen nu framlagda förslaget skulle en sådan
nybyggnad draga en kostnad av 516,500 kronor.

Det sålunda utarbetade förslaget innebär, att å den plats, där nuvarande
landsstatshusets flyglar äro belägna, samt å mellanliggande utrymme en nybyggnad
skulle uppföras i två, delvis i tre våningar. I byggnaden skulle
erhållas, förutom en del arkiv- och reservutrymmen för länsstyrelsen,
lokaler åt landsfogden, vägingenjören, länsarkitekten och försvarsassistenten,
varjämte vissa reservutrymmen vore avsedda att tillgodose länsarkitektskontorets
och vägingenjörsexpeditionens blivande utvidgningsbehov. Genom
att vägingenjörsexpeditionen förlägges till nybyggnaden kunna ytterligare
utrymmen beredas för länsstyrelsen i huvudbyggnaden. Byggnadsstyrelsen
har ansett sig böra förorda nu ifrågavarande förslag, och länsstyrelsen
har för sin del tillstyrkt, att detsamma måtte komma till utförande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

24a

Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört rörande de nuvarande flyglarnas
tillstånd, finner jag i likhet med styrelsen desamma icke böra undergå
en genomgripande och dyrbar ombyggnad. Då det av byggnadsstyrelsen
nu framlagda förslaget synes på ett ändamålsenligt sätt lösa de förevarande
lokalfrågorna och de i anslutning därtill uppgjorda ritningarna icke givit
mig anledning till erinran liksom ej heller kostnadsberäkningarna för företaget,
vilka sluta å 516,500 kronor, vill jag tillstyrka, att ifrågavarande förslag
kommer till utförande.

Det belopp, 200,000 kronor, varom byggnadsstyrelsen för arbetets påbörjande
gjort framställning, synes lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands län å
beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av ............................ kronor 200,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:
Fredric Hawerman.

■

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

245

Bilaga 12. 1

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 31 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
kapitalinvesteringar å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39 samt
anför därvid följande.

lil. Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] a. Till- och ombyggnad av landsarkivet i Göteborg. I 1938 års
statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 7, punkt 1) har Kungl Majit
föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde
varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1938/39 till till- och ombyggnad
av landsarkivet i Göteborg ett reservationsanslag av 3,000 kronor.

Jag anhåller nu att ånyo få anmäla frågan för Kungl. Majit.

Lokalerna för nämnda landsarkiv äro inrymda i två under år 1911 uppförda,
med en täckt gång förenade byggnader, den ena innehållande själva
arkivet, den andra expeditionslokaler, forskningssal m. m.

I sitt den 25 oktober 1932 avgivna betänkande med plan för statens byggnadsverksamhet
under närmast kommande tioårsperiod anförde statens organisationsnämnd
bland annat, att en utvidgning av landsarkivets expeditionsoch
tjänstelokaler vore oundviklig samt att tillbyggnad och omändring av

246

Kunql. Maj-.ts proposition nr 275.

desamma borde äga rum i huvudsaklig överensstämmelse med ett av länsarkitekten
E. Friberger upprättat förslag, men att därmed kunde anstå till
budgetåret 1941/42. Kostnaden upptog nämnden till 35,000 kronor.

Sedan riksarkivet till byggnadsstyrelsen överlämnat en från landsarkivarien
i Göteborg, G. Clemensson gjord framställning om utverkande av att
ovanberörda byggnadsföretag snarast möjligt bomme till stånd, anförde byggnadsstyrelsen
i skrivelse den 31 oktober 1935 bland annat följande:

Jämväl byggnadsstyrelsen funne det påkallat, att landsarkivets behov av
utvidgade administrationslokaler snarast möjligt tillgodosåges, och en lösning
av denna fråga enligt riktlinjerna i länsarkitekten Fribergers ovannämnda
förslag syntes styrelsen vara den lämpligaste. Styrelsen hade därför låtit
Friberger närmare utarbeta förslaget, varvid vissa av landsarkivarien framställda
önskemål beaktats.

Enligt det sålunda föreliggande förslaget skulle i bottenvåningen i den
tillbyggnad, som enligt förslaget skulle uppföras mellan landsarkivets nuvarande
administrationsbyggnad och magasinsbyggnad, inrymmas bokbinderi
och konserveringsverkstad, under det att i den övre våningen skulle inredas
en forskarsal. I jordvåningen skulle anordnas utrymme dels för trädgårdsmöbler
och verktyg m. m., dels för bokbinderimaterial m. m. Den nuvarande
forskarsalen skulle iordningställas för expeditionen och det nuvarande
skrivrummet tagas i anspråk såsom arbetsrum för den vid arkivet anställde
amanuensen.

Kostnaderna för genomförandet av förslaget skulle enligt inom byggnadsstyrelsen
upprättade kostnadsförslag uppgå till 54,000 kronor, vari emellertid
inginge ett belopp av 4,800 kronor, som hänförde sig till vissa inredningsarbeten
såsom arbetsbord i bokbinderia, ny disk i expeditionsrummet samt
bokhyllor i detta rum och forskarsalen.

I anslutning till vad ovan anförts och sedan riksarkivet för sin del godkänt
det upprättade förslaget, hemställde byggnadsstyrelsen, att Kungl, Maj:t
måtte föreslå 1936 års riksdag att till utförande av till- och ombyggnad av
landsarkivet i Göteborg enligt nämnda förslag bevilja ett anslag av 54,000
kronor.

Nämnda framställning föranledde icke något förslag till riksdagen.

Sedan Clemensson ånyo framhållit, att de lokala förhållandena inom landsarkivet
till följd av det ökade expeditionsarbetet ytterligare försämrats, hemställde
byggnadsstyrelsen i skrivelse den 19 augusti 1936 örn anvisande under
budgetåret 1937/38 av enahanda belopp för ändamålet, som begärts för budgetåret
1936/37.

Ej heller denna framställning föranledde något förslag till riksdagen.

I skrivelse den 30 augusti 1937 har byggnadsstyrelsen anfört följande:

I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 23 augusti 1937 hade nu landsarkivarien
Clemensson erinrat, att han i skrivelse till byggnadsstyrelsen den 10
oktober 1935 framhållit den trängande nödvändigheten, att snarast möjligt
det utvidgningsarbete vid landsarkivet utfördes, vartill förslag upprättats. Vidare
hade Clemensson, då det expeditionsarbete, som av honom tidigare anförts
till belysning av den snabba försämringen av de lokala arbetsförhållandena
i landsarkivet, sedermera år för år ökats i de betydelsefullaste delarna
och då en förnyad prövning av utvidgningsförslaget givit vid handen, alt ett
realiserande av detta skulle på bästa möjliga sätt giva landsarkivet behövligt
utrymme för expedition och administration, hemställt, att byggnadssty -

247

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

reisen måtte söka utverka proposition till 1938 års riksdag om erforderligt

anslag till byggnadsarbetenas utförande. x ... . .

På grund av inträffade stegringar av materialpriser och arbetslöner mäste
kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag enligt det uppgjorda förslaget
numera beräknas komma att uppgå till 66,000 kronor.

Med hänvisning till byggnadsstyrelsens ovanberorda skrivelse den dl oktober
1935 och under framhållande av att enligt byggnadsstyrelsens uppfattning
den avsedda utvidgningen och förbättringen av landsarkivets lokalförhållanden
icke längre syntes böra uppskjutas, hemställde byggnadsstyrelsen
att Kungl. Majit måtte föreslå 1938 års riksdag att till till- och ombyggnad
av landsarkivet i Göteborg enligt ovannämnda förslag for budgetaret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 66,000 kronor.

Jämväl riksarkivet har i skrivelse den 31 augusti 1937 hemställt om framläggande
för riksdagen av proposition om utförande av ifrågavarande byggnadsarbete
under budgetåret 1938/39.

Den starka tillväxten av verksamheten vid arkivet har av landsarkivarien
belysts med följande sifferuppgifter rörande en del av expeditionsarbetet,
varvid siffrorna angiva medeltal per år: _

Å r	Forskare	Besök	Framtagna volymer (till begagnande i forskarsalen)	Till och från landsarkivet in- och utlå-nade volymer	I bokbinderiet behandlade volymer
1911—1915	107	808	2,388	lil	60
1916—1920	169	1,523	3,974	260	84
1921-1925	289	2,371	5,629	233	344
1926—1930	385	2,516	8,001	363	441
1931—1935	626	2,542	13,330	583	643
1936	540	2,448	15,891	635	588

Vid besök på ort och ställe har jag övertygat mig om att landsarkivet i Gö- Departementsteborg
är i behov av utökade och förbättrade lokalutrymmen. Det förslag, c >ensom
framlagts för tillgodoseende av nämnda lokalbehov, synes innebära en
tillfredsställande lösning av frågan. Mot kostnadsberäkningarna torde ej heller
något vara att erinra. I särskild proposition denna dag föreslår Kungl.

Majit, att å riksstaten för budgetåret 1938/39 under kapitalbudgeten anvisas
ett anslag av 3,000 kronor för uppgörande av byggnadsplaner, entreprenadhandlingar
och dylikt beträffande ifrågavarande byggnadsföretag. För de
egentliga byggnadsarbetena torde medel lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten
för nämnda budgetår. Anslagsbeloppet bör därvid bestämmas
till (66,000 — 3,000 =) 63,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Till- och ombyggnad av landsarkivet i Göteborg å
beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av .............................. kronor 63,000.

248

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

[2.] b. Uppförande av en magasinsbyggnad för statens etnografiska
museum. Till detta ändamål anvisade 1937 års riksdag för innevarande budgetår
under rubriken statens allmänna fastighetsfond ett reservationsanslag
av 160,000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1937 har byggnadsstyrelsen hemställt, att för
slutförande av ifrågavarande byggnadsarbete för budgetåret 1938/39 måtte
anvisas ett ytterligare belopp av 32,000 kronor.

Till följd av de stegringar beträffande material- och arbetspriser, som inträtt
sedan den kostnadsberäkning verkställts, som legat till grund för bevil.
landet av ovannämnda anslag å 160,000 kronor, komme ifrågavarande byggnadsföretag
icke att kunna genomföras för det anvisade anslagsbeloppet. Enligt
av styrelsen utförd beräkning skulle byggnadsföretaget numera draga en
kostnad av 192,000 kronor eller 32,000 kronor mer än tidigare beräknats,
styrelsen ville framhålla angelägenheten av att magasinsbyggnaden i fråga
med det snaraste komme till utförande, emedan tillkomsten av densamma
skulle frigöra de utrymmen inom kvarteret Grönlandet norra, vilka etnografiska
museet för närvarande disponerade och vilka erfordrades för tandläkarmstitutet.

1>ePchSnntS'' Det har ansetts lämpligt att icke igångsätta ifrågavarande byggnadsföretag,
förrän riksdagen fått tillfälle att pröva de till följd av prisstegringarna
beträffande material och arbete ändrade anslagskalkylerna. Det synes nödvändigt,
att ytterligare medel ställas till förfogande för byggnadsföretagets
slutförande. Emot storleken av det av byggnadsstyrelsen beräknade beloppet
har jag icke något att erinra.

Nämnda belopp å 32,000 kronor torde böra uppföras å beredskapsstaten
för budgetåret 1938/39. Jag förutsätter, att kostnaden för uppgörande av
ritningar, entreprenadhandlingar och dylikt bestrides av det av riksdagen
för ändamålet för budgetåret 1937/38 anvisade anslaget, varigenom det
blir möjligt att utan dröjsmål igångsätta byggnadsföretaget vid lämplig tidpunkt.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av en magasinsbyggnad för statens
etnografiska museum å beredskapsstat för budgetåret 1938/39
upptaga ett för skottsanslag av ............ kronor 32,000.

[3 ] c. Uppförande av byggnad för medicinsk-kemiska och farmakologiska
institutionerna vid universitetet i Uppsala. I 1938 års statsverksproposition
(kapitalbudgeten, bilaga 7, punkt 7) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen
förelagd, beräkna för budgetåret 1938/39 till uppförande av byggnad
ör medicinsk-kemiska och farmakologiska institutionerna vid universitetet
i Uppsala ett reservationsanslag av 75,000 kronor.

Jag anhåller nu att ånyo få anmäla förevarande ärende för Kungl. Majit.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

249

Ifrågavarande institutioner äro för närvarande inrymda i den på 1850-talet uppförda s. k. gamla kemibyggnaden, däri medicinsk-kemiska institutionen
disponerar bottenvåningen och farmakologiska institutionen våningen
en trappa upp. Dessa lokaler äro olämpliga för sitt ändamål. Sålunda äro
praktiskt taget alla rummen i byggnaden genomgångsrum. Undervisningsoch
forskningslokalerna äro trånga, särskilt gäller detta laborationslokalerna.
Ventilationsförhållandena äro synnerligen dåliga. Frågan om anskaffandet
av andra och modernare lokaler för de båda institutionerna har
också sedan länge stått på dagordningen. I den plan över framtida byggnadsarbeten,
som på riksdagens begäran under år 1929 upprättades av det
större akademiska konsistoriet, upptogs i tredje rummet en nybyggnad för
sagda institutioner.

Även statens organisationsnämnd upptog i sitt den 25 oktober 1932 avgivna
»Betänkande med plan för statens byggnadsverksamhet under närmast kommande
tioårsperiod» (statens offentliga utredningar 1932: 25) frågan om
anslag för här ifrågavarande ändamål. Nämnden uttalade därvid, att det
vöre ofrånkomligt att under den närmaste tioårsperioden bringa institutionernas
lokalfråga till lösning. Kostnaderna för en nybyggnad fann nämnden
böra beräknas till omkring 650,000 kronor, vilken summa syntes böra fördelas
på budgetåren 1939/40 och 1940/41. I samband härmed framhöll nämnden,
att den nuvarande institutionsbyggnaden torde komma att på ett lämpligt
sätt kunna begagnas till beredande av ökade lokaler åt andra universitetsinstitutioner,
vilkas utrymmen vore mycket knappa, exempelvis för universitetsbiblioteket
samt för ortnamns- och landsmålsarkiven.

I en till kanslern för rikets universitet den 22 september 1936 inkommen
skrivelse hemställde större akademiska konsistoriet vid universitet i Uppsala,
i anledning av framställning i ämnet från medicinska fakulteten, dels örn utverkande
för budgetåret 1937/38 av ett anslag å 2,070,000 kronor, varav

1.890.000 kronor för uppförande av en gemensam nybyggnad för de medicinsk-kemiska
och farmakologiska institutionerna samt ett bostadshus för
maskinist, vaktmästare och amanuenser i huvudsaklig överensstämmelse
med ett av arkitekterna G. Forszén och D. Ribbing utarbetat förslag, samt

180.000 kronor till institutionsbyggnadens allmänna inredning och utrustning,
dels ock om utverkande, att den del av stadsägan nr 672 i Uppsala, som vore
belägen väster och sydväst örn det från samma stadsäga genom Kungl. Maj:ts
beslut den 21 juli 1933 till universitetet till tomtplats för patologiska och
hygienisk-bakteriologiska institutionerna överlåtna markområdet, måtte överlåtas
till universitetet att användas till tomtområde för de föreslagna nybyggnaderna
samt för framtida institutionsbyggnader.

I skrivelse den 5 november 1936 vitsordade kanslern det trängande behovet
av större och modernare lokaler åt ifrågavarande institutioner. De alldeles
otillräckliga utrymmena och de ålderdomliga obekväma lokalerna, vilka
därtill från sanitär synpunkt vore mycket otillfredsställande, försvårade i
hög grad undervisningen och forskningen. Kanslern holle dock före, att

250

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

lokalerna enligt förslaget vore så rymligt tilltagna, att genom en försiktig
överarbetning av förslaget en beskärning på vissa punkter borde kunna företagas,
utan att den uppgjorda planen rubbades i några väsentliga delar. En
dylik överarbetning syntes lämpligen kunna verkställas i samband med den
granskning av förslaget genom byggnadsstyrelsen, som, enligt vad kanslern
förutsatte, komme att äga rum, innan proposition i ämnet framlades för
riksdagen. Kanslern hemställde, att -— sedan det föreliggande förslaget
undergått sålunda angiven överarbetning — nödiga medel måtte beviljas till
uppförande av ifrågavarande nybyggnad m. m. i huvudsaklig överensstämmelse
med det omarbetade förslaget ävensom att för uppförande av sagda
nybyggnad samt för andra framtida institutionsbyggnader den i konsistoriets
skrivelse angivna delen av omförmälda stadsäga måtte överlåtas till universitetet.
Kanslern fäste uppmärksamheten därpå, att ett rationellt utnyttjande
av de nya lokalerna förutsatte dels en betydande komplettering av institutionernas
instrument- och apparatutrustning, för vilken komplettering kostnaden
av medicinska fakulteten preliminärt beräknats till inalles 176,000 kronor,
dels höjning av institutionernas materielanslag, dels ock möjligen någon
ökning av de nu förefintliga lärarkrafterna.

I utlåtande den 10 december 1936 anförde byggnadsstyrelsen bland annat
följande:

På anmodan av byggnadsstyrelsen hade arkitekterna Forszén och Ribbing
omarbetat det av dem upprättade förslaget. Det sålunda omarbetade förslaget
innebure, att vissa tidigare föreslagna lokaler helt uteslutits samt att
andra något minskats, under det att den allmänna plandispositionen vore
oförändrad. Genom den verkställda beskärningen av lokalutrymmena hade
byggnadens volym minskats med 2,700 kubikmeter.
o Det sålunda föreliggande omarbetade förslaget kunde visserligen enligt
såväl byggnadsstyrelsens som institutionsföreståndarnas mening läggas till
grund för upprättande av kostnadsberäkningar för byggnadsföretaget, men
styrelsen förutsatte, att förslaget vid arbetsritningarnas upprättande i samråd
med styrelsen bleve föremål för ett fortsatt ingående studium. Byggnadsstyrelsen
ville särskilt framhålla, att den tidigare föreslagna byggnadens
goda arkitektoniska utformning i avsevärd grad varit beroende av byggnadens
förhållandevis stora mått, och att det kunde visa sig påkallat att,
med hänsyn till att byggnaden enligt det omarbetade förslaget skulle göras
avsevärt mindre, vidtaga vissa modifikationer beträffande byggnadens plan
och fasadutformning enligt detta förslag.

Byggnadsstyrelsen hade låtit verkställa en beräkning av kostnaderna för
genomförandet av det omarbetade förslaget. Därvid hade befunnits, att
kostnaderna för grundläggning icke kunnat minskas mer, än vad som motsvarade
den något beskurna byggnadsytan. Vad beträffade material och
konstruktioner hade byggnadsstyrelsen räknat med vanligen tillämpad standard,
och slutligen hade kostnaderna för ledningsarbeten efter samråd med
specialister å respektive områden och nied iakttagande av alla möjligheter för
förenkling kunnat något reduceras. Enligt de sålunda genom byggnadsstyrelsens
försorg verkställda beräkningarna skulle kostnaderna för genomförandet
av det omarbetade förslaget, fördela sig på följande sätt:

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

251

Byggnadsarbeten.

lnstitutionsbyggnaden .............. kronor 875,000

Bostadsbyggnaden .................. » 65,000

Yttre arbeten å tomten .............. »_22,000 kronor 962,000

Ledningsarbeten.

Värme-, ventilations- och avloppsanläggningar,
institutionsbyggnaden .. kronor

D:o, bostadsbyggnaden.............. »

Kylanläggning .................... x

Elektrisk kraft- och belysningsanlägg ning

............................ *

2 stycken varuhissar................ »

Elektriska ledningar i bostadsbyggnaden__»__

Administration, ritningar och oförutsedda utgifter
Konstnärlig utsmyckning .....................

333.000

15.000

5.000

165.000

23.000

3.000

544.000

114.000
10.000

Summa kronor 1,630,000.

Kostnaderna för möbler och inventarier hade i de av universitetsmyndigheterna
framlagda beräkningarna angivits till 180,000 kronor, vilket belopp syntes
byggnadsstyrelsen i och för sig vara något högt och kunna minskas med

10.000 kronor till 170,000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för här avsedda byggnadsföretag samt för
möbler och inventarier skulle sålunda uppgå till 1,800,000 kronor. Med hänsyn
till det ekonomiska konjunkturläget torde man emellertid med sannolikhet
kunna räkna med avsevärt stigande priser, icke minst inom byggnadsbranschen,
och för att möta sådana torde försiktigheten därför bjuda, att
man räknade med visst tillägg å de sålunda beräknade kostnaderna, vilket
tillägg enligt byggnadsstyrelsens mening lämpligen borde bestämmas till

100.000 kronor. De sammanlagda kostnaderna skulle sålunda uppgå till

1.900.000 kronor eller 170,000 kronor mindre än det av universitetet äskade
anslaget å 2,070,000 kronor.

Den ifrågavarande framställningen föranledde icke något förslag till 1937
års riksdag.

I skrivelse till kanslern den 16 juni 1937 har nu större akademiska konsistoriet,
under åberopande av framställning i ämnet från medicinska fakulteten
hemställt om utverkande av ett anslag å 2,050,000 kronor för uppförande
av förenämnda institutionsbyggnad i överensstämmelse med det reviderade
byggnadsförslaget. Av omförmälda belopp hava 1,845,000 kronor beräknats
belöpa å byggnadskostnader och dylikt och 205,000 kronor å institutionsbyggnadens
allmänna inredning och utrustning. I samband härmed har
konsistoriet förnyat sin hemställan örn överlåtelse till universitetet av förut
omförmälda tomtområde.

Av medicinska fakultetens framställning inhämtas i huvudsak följande:

Det av fakulteten tidigare framlagda förslaget lill ifrågavarande nybyggnad
hade upptagit en total byggnadskostnad av 1,970,000 kronor. Sedermera
hade vid överläggningar inom byggnadsstyrelsen tillsammans med arkitekterna
Ribbing och Forszén vissa ändringar vidtagits i förslaget, syftande

252

Kungl. Mar.ts proposition nr 275.

till ett förbilligande av byggnadskostnaderna. Det förslag, som därefter framlagts
inför Kungl. Majit hade med 170,000 kronor understigit det ursprungliga.
Emellertid hade dock från byggnadsstyrelsens sida gjorts den invändningen,
att genom den rätt omfattande beskärningen av byggnadskroppen
proportionerna mellan flyglar och centralbyggnad så tillvida rubbats, att
förslaget måste erfordra en viss överarbetning ur arkitektoniska synpunkter.

Denna omarbetning hade nu skeft. Det hade därvid visat sig lämpligast
att övergiva tanken på en förläggning av vaktmästarbostäder och amanuensrum
till särskild byggnad. Genom att i stället upptaga ett alternativförslag,
som ursprungligen framlagts av arkitekterna Ribbing och Forszén och som
innefattade de nämnda boställsrummens inlemmande inom institutionsbyggnadens
flygel för farmakologi, hade man i allt väsentligt kunnat återvinna
den ursprungliga lyckligt funna och väl avvägda balansen mellan flyglarnas
längd i förhållande till centralkroppens och därmed den arkitektoniska
jämvikten för den åt Stockholms-vägen öppna gården. Genom en obetydlig
inknappning på korridorbredden i dessa flygiar, d. v. s. på själva flygelbi
edden, hade denna balans ytterligare avvägts. Men genom denna åtgärd
liksom genom bostadshusets inlemmande i institutionsbvggnaden hade byggnadspriset
kunnat ytterligare minskas i förhållande till det ursprungliga,
nämligen med 30,000 kronor. Såsom en av byggnadsstyrelsens expert gjord
kostnadsberäkning utvisade, uppginge kostnaderna för det nu föreslagna
bygget under användande av samma beräkningsgrunder, som de, vilka legat
till grund för fakultetens tidigare förslag, till 1,770,000 kronor. Med tillämpning
av dagens materialpriser samt arbetslöner enligt 1934 års uppsagda
löneavtal måste denna summa höjas till 2,050,000 kronor.

Det syntes fakulteten riktigast, att den bebyggelse med nya medicinska institutioner,
som påbörjats söder och sydost om Uppsala slott, och där redan
de patologiska och hygienisk-bakteriologiska institutionerna ävensom centralsanatoriet
uppförts, finge vidare fullföljas. Fakulteten föresloge för den
skull, att den del av stadsägan nr 672, vilken vöre oberörd av nybyggnaden
för patologi och hygien-bakteriologi, och ej heller för dess framtida utvidgning
kunde vara behövlig, måtte ställas till fakultetens förfogande. Det nya
institutionskomplexet tänktes placerat pa denna tomt med sin liuvudfasad
parallell med densamma å institutionen för patologi och hygien-bakteriologi.
Byggnadskroppens allmänna utformning liknade principieilt granninstitutionens,
en centralkropp, som rätvinkligt begränsades av tvenne flyglar. Av
dessa utgjorde den norra och större den medicinskt-kemiska institutionen,
den södra och mindre den farmakologiska. I komplexets c e n t r a 1 d e 1
vore ett flertal för båda institutionerna gemensamma lokaler förlagda, såsom
den värmetekniska avdelningen, biblioteket med skrivrum och "lunchrum,
samt föreläsningssalen med dess förberedelserum, ävensom entréhall kapprum
och toaletter.

Nybyggnaden för medicinsk kemi inrymde i bottenvåningen
tvenne djuistallai med tillhörande rastgardor m. m., ett operationsrum
med tillhörande förberedelserum, sterilisationsrum samt ett badrum. Bottenvåningen
inrymde vidare ett preparativt laboratorium, ett förrådsrum, ett för
destillationsarbete, ett vattendestillationsrum, ett centrifugrum, ett uppackningsrum,
ett maskinrum, ävensom slutligen en avdelning, gemensam med
den farmakologiska institutionen och bestående av luftfiiterrum, mekanisk
verkstad, snickeriverkstad, förråd, smedja, sprutmålningsrum, personalgarderob
och personalrum. Våningen en trappa upp vore avsedd uteslutande
ioi det vetenskapliga arbetet och omfattade professorns, respektive laboratoi
ns, skrivrum, laborationsrum, diskrum och vågrum, lärarens i allmän kemi
arbetsrum och skrivrum, tvenne amanuensrum, tvenne speciallaboratorier,

Kungl. Maj-.ts proposition nr 275.

253

ett för elektrometriska undersökningar, ett mörkrum, ett kylrum, ett termostatrum,
ett glas- och kemikalieförrådsrum, ett förbränningsrum samt ett rum
för optiska undersökningar. Våningen två trappor upp vöre uteslutande avsedd
för undervisningsändamål. Här läge centralt och i rak följd intill varandra
de båda stora laborationssalarna, den ena avsedd för allmän kemi,
den andra för medicinsk kemi, vardera inrättade för 30 laboranter.

Nybyggnaden för farmakologi inrymde i bottenvåningen
fyra djurstallar, avsedda för större och mindre försöksdjur jämte foderrum
och tillhörande rastgårdar, vidare fem rum för djurförsök, ett akvarium,
ett operationsrum med förberedelserum, sterilisationsrum, ett badrum, ett
röntgenlaboratorium, ett fotografiskt mörkrum, ävensom ett uppackningsrum,
ett ackumulatorsrum, ett maskinrum samt ett tvättrum. I våningen en
trappa upp inrymdes forskningsavdelningen med professorns laborationsrum
och skrivrum, ett rum för teknisk assistent, ett för registreringsapparater, ett
arbetsrum och ett laboratorium för blivande biträdande lärare, ett kemiskt
laboratorium, ett optiskt laboratorium, ett kylrum samt ett förrådsrum. I
våningen två trappor upp vore undervisningsavdelningen förlagd. Här funnes
ett större laboratorium, avsett att nu rymma 30 studenter, med utvidgningsmöjlighet
upp till 38. I denna våning funnes dessutom ett rum för
vaktmästare, ett för amanuens samt ett specialistrum. Slutligen hade också
droginuseet därstädes infogats, avsett att samtidigt tjänstgöra såsom studierum
för studenterna.

Kostnaderna för den allmänna inredningen och utrustningen av det nya
institutionskomplexet hade beräknats till 205,000 kronor.

Kanslern har i skrivelse den 5 november 1937 tillstyrkt konsistoriets föreliggande
framställning.

Byggnadsföretaget vore synnerligen välmotiverat och borde enligt kanslerns
uppfattning komma lill utförande, så snart omständigheterna det medgåve.
De nuvarande institutionslokalerna vore i högsta grad bristfälliga. Om
behövligheten av en nybyggnad kunde därför enligt kanslerns mening intet
tvivel råda. Förslaget hade undergått en synnerligen noggrann eftergranskning
såväl ur besparingssynpunkt som i avseende å lokalernas ändamålsenlighet.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 2 december 1937 förklarat sig icke
hava något att erinra beträffande det nu föreliggande omarbetade förslaget.
I anledning av det inom byggnadsstyrelsen pågående arbetet med upprättande
av en byggnadsplan för universitetet i Uppsala har styrelsen anfört, att det
förevarande byggnadsföretaget måste anses vara så av behovet påkallat, alt
det i varje fall måste upptagas i byggnadsplanen bland de arbeten, som i första
hand borde komma till utförande.

Kostnaderna för byggnadsföretagets genomförande hade i maj 1937 beräknats
till 1,845.000 kronor, i vilket belopp ingått 11,000 kronor till konstnärlig
utsmyckning. Sistnämnda belopp torde emellertid vara väl knappt
för en byggnad av bär avsedd storlek oell syntes böra höjas till 25,000 kronor.
Med hänsyn härtill ävensom till numera inträdda prisstegringar, borde
den sammanlagda kostnadssumman beräknas till 1,975,000 kronor. För
möbler och inventarier hade beräknats ett belopp av 205,000 kronor, vilket
icke föranledde någon erinran från byggnadsstyrelsens sida. Till ovan angivna
kostnader komme utgifter för apparater, maskiner m. m. Ifrågavarande
byggnadsföretag måste hänföras till universitetets mest trängande

254

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

byggnadsfrågor, och byggnadsstyrelsen tillstyrkte för sin del, att för budgetåret
1938/39 äskades ett belopp av 200,000 kronor för förarbeten och byggnadsarbetenas
påbörjande.

Departements- Utredningen i ärendet synes mig tydligt ådagalägga, att ifrågavarande
ofoten, institutioner äro i hög grad i behov av modernare och ändamålsenligare lokaler.
Detta krav torde svårligen kunna tillgodoses på annat sätt än genom
nybyggnad. Föreliggande förslag örn uppförande av en gemensam nybyggnad
för de båda institutionerna innebär enligt min mening en god lösning
av frågan. Härigenom torde vinnas såväl billigare byggnadskostnader som,
relativt sett, lägre årliga driftkostnader, enär ett flertal lokaler bliva gemensamma
för de båda institutionerna.

För ifrågavarande nybyggnadsföretag skulle enligt myndigheternas förslag
disponeras den del av stadsägan nr 672, vilken icke tagits i anspråk för
den av 1933 års riksdag beslutade nybyggnaden för de patologiska och hygienisk-bakteriologiska
institutionerna vid Uppsala universitet (jfr propositionen
nr 61/1933, och riksdagens skrivelse nr 352/1933). Stadsägan nr 672
omfattar inalles 2.6560 hektar. Den för berörda ändamål i anspråk tagna
delen omfattar omkring ett hektar och uppläts till universitetet jämlikt
Kungl. Majrts beslut den 21 juli 1933 från och med den 14 mars 1936 eller
den tidigare dag, varom överenskommelse kunde träffas. Domänfonden skulle
i anledning av överlåtelsen nedskrivas med av domänstyrelsen föreslaget
belopp. I samband med påbörjandet av byggnadsarbetet för de patologiska
och hygienisk-bakteriologiska institutionerna har arrendet av stadsägan nr
672, vilken tidigare varit på arrende upplåten till fångvårdsstyrelsen, övertagits
av universitetet från och med den 27 oktober 1933. I skrivelse den 4
februari 1936 har domänstyrelsen bland annat hemställt, att stadsägan nr
672 till den del, den icke redan överlåtits till universitetet, måtte överlämnas
till universitetet mot nedsättning i domänfonden till belopp, motsvarande
stadsägans taxeringsvärde. Genom beslut den 27 mars 1936 förklarade
Kungl. Majit sig framdeles vilja meddela beslut angående den av domänstyrelsen
ifrågasatta överlåtelsen.

Jag har intet att erinra mot att den nu föreslagna byggnaden förlägges till
den av universitetet arrenderade delen av stadsägan nr 672, vilket område
torde böra mot den nedskrivning av domänfonden, som av Kungl. Maj :t efter
vederbörandes hörande prövas skälig, avgiftsfritt överlåtas till universitetet
från och med den dag, då gällande arrendekontrakt rörande området utgår.

De sammanlagda kostnaderna för nybyggnaden hava enligt det föregående
beräknats till 1,975,000 kronor, inklusive 25,000 kronor till konstnärlig
utsmyckning. Jag har icke funnit anledning till erinran mot dessa beräkningar.
De till 205,000 kronor uppskattade kostnaderna för möbler och inventarier
böra, såsom icke avseende egentliga byggnadskostnader, ej bestridas
av anslag å kapitalbudgeten utan utgå av andra medel. Då anslag
för detta ändamål icke nu är erforderligt, saknar jag anledning att här närmare
beröra denna fråga. Ej heller torde det vara behövligt att i detta

255

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

sammanhang ingå på en bedömning av behovet av anslag till anskaffning
av apparater, maskiner m. m. Enligt av universitetsmyndigheterna verkställda
preliminära kalkyler skulle för sistberörda ändamål erfordras omkring
176,000 kronor.

För förarbeten och byggnadsarbetenas igångsättande har byggnadsstyrelsen
beräknat, att ett belopp av 200,000 kronor skulle vara erforderligt. Jag
har intet att erinra häremot.

Förevarande byggnadsföretag bör upptagas å beredskapsstaten för budgetåret
1938/39. Då Kungl. Majit i särskild proposition denna dag föreslår, att
å riksstaten för budgetåret 1938/39 å kapitalbudgeten uppföres ett anslag
av 75,000 kronor för uppgörande av byggnadsplaner och entreprenadhandlingar
m. m. beträffande byggnadsföretaget, torde å beredskapsstaten böra
upptagas ett anslag av (200,000 — 75,000 ==) 125,000 kronor.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av byggnad för medicinsk-kemiska och
farmakologiska institutionerna vid universitetet i Uppsala å
beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av.............................. kronor 125,000.

[4.] d. Fullföljande av universitetsbibliotekets i Uppsala om- och tillbyggnad
m. m. I 1938 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga
7, punkt 9) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition
i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret
1938/39 till fullföljande av universitetsbibliotekets i Uppsala om- och
tillbyggnad m. m. ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

Jag tillåter mig ånyo anmäla förevarande anslagsfråga för Kungl. Majit.

1933 och 1934 års riksdagar anvisade tillhopa 450,000 kronor till om- och
tillbyggnadsarbeten vid universitetsbiblioteket i Uppsala, avseende förlängning
av läsesalsflygeln. Till fullföljande av nämnda om- och tillbyggnad
anvisades av 1936 och 1937 års riksdagar ett sammanlagt belopp av

325,000 kronor, närmast avsett för ombyggnad av huvudbyggnaden
i syfte att igenlägga vissa duger öppningar m. m.

I skrivelse den 5 november 1937 har kanslern hemställt om avlåtande till
1938 års riksdag av proposition rörande fullföljande av universitetsbibliotekets
örn- och tillbyggnad i syfte att skapa bättre lokaler för låneexpeditionen
och det inre tjänstearbetet i överensstämmelse
med ett av det större akademiska konsistoriet framlagt förslag.

Det större konsistoriet hade hemställt om beviljande av ett anslag till fullföljande
av ifrågavarande örn- och tillbyggnad till det belopp, som med utgångspunkt
från tidigare till 400,000 kronor beräknade kostnader komme att
framgå som resultat av en i byggnadsstyrelsen pågående omräkning, av vilket
belopp för budgetåret 1938/39 borde anvisas hälften. För flyttningskost -

256

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

naclér, anordningar under provisoriet m. m. hemställdes om ett anslag av

6,000 kronor.

Av en av överbibliotekarien avgiven, av konsistoriet åberopad framställning
framgår bland annat följande:

Den första etappen i den omfattande till- oell ombyggnaden av universitetsbiblioteket
hade avsett att genom en förlängning av läsesalsbyggnaden i första
hand skapa utökade arbetslokaler för den besökande allmänheten. Med
de av 1933 och 1934 års riksdagar beviljade anslagen hade denna del avprogrammet
numera helt genomförts, bortsett från en del efterlagningar
m. m., som på senaste tid visat sig erforderliga. Den andra etappen, vars
genomförande för närvarande påginge, avsåge främst att genom en ombyggnad
av bokmagasinen skapa väsentligt ökade utrymmen för samlingarna. Därmed
hade tvenne högst viktiga önskemål blivit tillgodosedda och detta på ett
sätt, som i det stora liela finge betecknas såsom mycket tillfredsställande och
utgörande den lösning av dessa utvidgningsproblem, som under förhandenvarande
omständigheter torde få erkännas ha legat närmast till hands.

Emellertid återstode ännu alltjämt ouppfyllt ett önskemål, som måste betecknas
såsom fullt ut lika viktigt och lika trängande som de redan anförda,
nämligen det, som avsåge lokalerna för det inre tjänstearbetet. Av-en om detta
behov icke alltid framträdde lika starkt utåt, så borde det ju ändock vara
lätt att förstå, att tillgången till välbelägna och ändamålsenliga lokaler för
biblioteksarbetet vore av en utomordentlig och fullkomligt avgörande betydelse
för hela institutionens löpande drift.

Av tjänstelokalerna vore givetvis låneexpeditionen den viktigaste, enär där
ju kontakten med allmänheten utan fråga vore starkast och hela lånerörelsen,
både den lokala och den interurbana, både utlämning och återlämning av lån,
där försigginge. Redan för nuvarande förhållanden vore denna lokal alldeles
otillräcklig, varför bär en mången gång olidlig trängsel skapades. Plats krävdes
först och främst för expeditionspersonalen, för närvarande 5—7 personer.
Plats krävdes vidare för institutionens viktigaste arbetsinstrument, katalogen,
och härvid vore att märka, att biblioteket från den 1 juli 1937 förfogade över
en ny särskild katalogiseringsavdelning, vars arbetsresultat ävenledes skulle
beredas plats i expeditionen. Ökade utrymmen och lämplig placering krävdes
för den bibliografiska handapparaten. Ett arbetsrum eller åtminstone en
med glas avskärmad arbetsplats för expeditionens föreståndare torde få anses
som en rimlig begäran, och liknande anordningar krävdes för den interurbana
lånerörelsen och för kataloggranskningen. Tillfälliga arbetsplatser måste
finnas för det myckna arbete, som nödvändigtvis fordrade tillgång till katalogen
eller de bibliografiska hjälpmedlen o. s. v. För att skapa utrymme för
allt detta, vilket vore en självklar förutsättning för att arbetet, framför allt
lånerörelsen, skulle löpa tillfredsställande, vore det först och främst nödvändigt
att frilägga rummet genom borttagande av skrymmande murpelare
m. m. Men därjämte måste enligt den tekniska sakkunskapen en utvidgningav
den nuvarande expeditionslokalen ske i form av en mindre utbyggnad i
bottenvåningens höjd, förlagd åt söder. Därmed skulle vinnas ett ökat golvutrymme
av omkring 120 kvadratmeter, vilket med fog kunde betecknas som
ett ovärderligt tillskott.

I samband med denna utbyggnad skulle också värdefulla källarutrymmen
åstadkommas, däribland främst ett rymligt vaktmästarrum i utmärkt läge i förhållande
till låneexpeditionen och med hissförbindelse till samtliga våningar
och vinden. Härigenom skulle det nuvarande vaktmästarrummet kunna upplåtas
till katalog- och konferensrum för allmänheten; avsaknaden av ett dylikt
vore nämligen en kännbar olägenhet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

257

Iiummcn för det inre tjänstearbetet vore genomgående otillfredsställande
placerade. Svenska tryckavdelningens arbetsrum vore förlagda långstad på
södra gaveln i våningen två trappor ripp, d. v. s. så långt bort från låneexpeditionen,
som det överhuvud vore möjligt att komma, vilket givetvis vore
ytterligt opraktiskt och tidsödande. Utländska avdelningens tjänsterum ater
läge utspridda över en betydande areal i bottenvåningen, mestadels långt
från låneexpeditionen och med katalogiseringsrummet avskilt från övriga
lokaliteter. Från bytesavdelningen till expeditionen ginge den vanliga passagen
över sex andra lokaler och genom sju dörrar, vilket innebure tidsförlust,
onödigt spring och för arbetet störande moment.

Det framlagda förslaget innebure en rationell koncentration av tjänstelokalerna
till det s. k. tvärhuset, som förbunde huvudbyggnaden och läsesalslängan
och som redan nu utgjorde den mest centrala delen i byggnadskomplexet
och bomme att bliva detta i än högre grad, när läsesalsbyggnaden
en gång i framtiden påbyggdes. Här läge ju i bottenvåningen låneexpeditionen,
där snart sagt allt tjänstearbete utmynnade, och till våningarna ovanpå
denna borde arbetsrummen förläggas i sviter efter arbetets gång och med
korridorsystem, som alldeles saknades i den gamla byggnadens rumsanordning.
Våningarna bomme att erhålla utmärkt förbindelse nied varandra och
med expeditionen förmedelst trappor och hissar. Trafiken bomme därigenom
att till väsentlig del gå i vertikalled, vilket vore högeligen tidsbesparande.
Hela anordningen komme sålunda att medföra möjlighet till ett väsentligen
bättre utnyttjande av arbetskraft och arbetstid än för närvarande läte
sig göra. Till entresolvåningen närmast ovanpå låneexpeditionen skulle förläggas
lokalerna dels för katalogiseringsarbeten, såväl den utländska avdelningens
som den nyinrättade katalogiseringsavdelningens, dels även lokaler
för utländska avdelningens bindning. I våningen en trappa upp skulle inredas
arbetsrum för utländska avdelningens föreståndare ävensom för dess
accessionsavdelningar för köp och byten m. m. Hit skulle också förläggas
dels överbibliotekariens rum, dels ett sammanträdesrum, varvid det bleve
möjligt att å det nuvarande chefsrummets bekostnad vinna det utrymme för
garderobens utvidgning, som oundgängligen erfordrades, när allmänheten
finge taga sina så starkt utökade arbetslokaler i anspråk. Till våningen två
trappor upp skulle förläggas svenska avdelningens tjänsterum.

I den mån de övre planen i de båda bokvåningarna icke berördes av de
planerade rumsinredningarna, torde de böra få sina dageröppningar igenlagda
på samma sätt som nu skedde i huvudbyggnaden för att bereda utrymme
för utökad hyllinredning.

I samband härmed torde också böra erinras om att, därest den föreslagna
omläggningen av tjänstelokalerna komme till stånd, komme de nuvarande
arbetsrummen att i sin tur i en ingalunda obetydlig utsträckning kunna
tagas i anspråk för samlingarna.

För genomförande av denna del av byggnadsprogrammet, alltså till- och
ombyggnad av biblioteksbyggnadens mellanparti, hade kostnaderna i 1934
års förslag av byggnadsstyrelsen beräknats till 400,000 kronor.

Ännu i november 1935 hade byggnadsstyrelsen ansett sig kunna vidhålla
denna sin kostnadsberäkning, men sedan dess hade ju en helt förändrad
situation med betydande prisstegringar inträtt. Det vöre alltså alt förutse,
att, även örn vissa av de av biblioteksledningen ifrågasätta förenklingarna
skulle befinnas lämpliga och genomförbara, det dock komme att visa sig, att
den omräkning, som tor närvarande utfördes i byggnadsstyrelsen, komme
alf peka hän mot ett åtskilligt ökat belopp. Till den summa, som därav framen
lige sorn resultat, mäste så ytterligare läggas ett mindre belopp för flyttningskostnader,
anordningar under provisoriet, bland annat för en tillfällig

Milling lill riksdagens prut okoll IDUS. 1 saini. Nr 275-

258

Kungl. Majlis proposition nr 275-

låneexpedition (i södra tillbyggnaden av läsesalsflygeln) m. m. Därest den
föreslagna till- och ombyggnaden finge genomföras i omedelbar anslutning
till det nu rådande provisoriet, torde nämnda belopp dock icke behöva beräknas
högre än tili förslagsvis G,000 kronor.

Onekligen kunde det förefalla, som örn kostnaderna för denna planerade
omdaning av byggnadens mellanparti skulle komma afl te sig förhållandevis
höga, men härvidlag finge man först och främst ihågkomma, att det enligt
gammal erfarenhet gemenligen ställde sig påfallande kostsamt att ändra
om en äldre byggnad. Utvidgningen av de för allmänheten avsedda lokalerna
måste föra med sig såsom en ofrånkomlig konsekvens behovet av ökade
expeditionsutrymmen. Då dessa ju redan under nuvarande förhållanden
visat sig otillräckliga, vore det utan vidare uteslutet, att det skulle kunna
uthärda den starkt ökade påfrestning, som en hundraprocentig höjning av
kapaciteten hos allmänhetens lokaler ovillkorligen måste medföra. Vad åter
anginge ° den föreslagna omläggningen av arbetsrummen, innebure den
en så påtaglig rationalisering av liela det dagliga tjänstearbetet, att de fördelar,
som därmed stöde att vinna, väl utan vidare finge anses ligga i öppen
dag. Att nu klippa av ifrågavarande byggnadsföretag och låta det stanna
vid vad som hittills vore beslutat vore i hög grad olyckligt. Det vore att
lösa en byggnadsfråga till två tredjedelar men att strandsätta såväl forskarpublik
som bibliotekspersonal på en ytterligt viktig punkt, nämligen i fråga
örn den grundbetingelse för ett tillfredsställande betjänande av allmänheten,
som tillräckliga expeditionsutrymmen och ändamålsenliga tjänsterum utgjorde.
Byggnadsprogrammet måste alltså fullföljas i enlighet med den ursprungliga
planen. Först då kunde man med fog lala örn en verklig lösning
av biliotekets byggnadsfråga. Denna lösning måste genomföras i omedelbar
anslutning till den etapp, som påginge. Ett byggnadsföretag utgjorde
ett våldsamt ingrepp i ett biblioteks liv och i dess publikums arbeten, och
särskilt hänsynen till forskarpubliken krävde, att byggnadsföretagen planlädes
och genomfördes så, att de icke behövde återkomma alltför tätt. Ett
eventuellt uppskov kunde befaras komma att medföra komplikationer, vilka
icke i allo kunde för närvarande överskådas men örn vilka det med all
säkerhet gällde, att de bomme att medföra ökade kostnader.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 7 december 1937 anfört bland annat:

Universitetskanslerns förevarande framställning beträffande universitetsbiblioteket
avsåge genomförandet av den tredje etappen i ett år 1934 framlagt
förslag till bibliotekets ombyggnad, till vars två första etapper medel
tidigare blivit av riksdagen beviljade. Den tredje etappen skulle enligt
nämnda förslag i huvudsak omfatta modernisering och utvidgning av låneexpeditionens
lokaler genom uppförandet av en tillbyggnad mot söder av
låneexpeditionens lokaler i mittpartiets bottenvåning ävensom sammanförandet
av de olika tjänstelokalerna till detta byggnadsparti, varvid vissa
magasinsutrymmen skulle tagas i anspråk för sistnämnda ändamål. Kostnaderna
för genomförandet av denna etapp hade år 1934 beräknats till

400,000 kronor. Till följd av numera inträffade stegringar beträffande
arbets- och materialpriser skulle emellertid enligt en inom byggnadsstyrelsen
verkställd beräkning kostnaderna för ifrågavarande arbeten nu uppgå
till 520,000 kronor.

Med hänsyn till de sålunda ökade kostnaderna hade byggnadsstyrelsen
i samråd med överbibliotekarien verkställt en närmare undersökning rörande
en begränsning av de tidigare föreslagna arbetena. Därvid hade det
visat sig möjligt att tillgodose låneexpeditionens behov av ökade lokaler
utan att den föreslagna tillbyggnaden behövde komma till utförande, i det

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

259

att utvidgningsarbetena skulle begränsas till viss mindre tillbyggnad av
och nyinredning inom källaren i enlighet med uppgjort ändringsförslag,
som godkänts av överbibliotekarien. Vidare skulle en genom byggnadens
hela höjd gående tjock tvärmur icke, såsom tidigare föreslagits, nedrivas.

I övrigt hade det icke befunnits lämpligt att vidtaga några ändringar
i det tidigare framlagda förslaget.

Kostnaderna för genomförandet av det ändrade förslaget beträffande de
i den tredje etappen ingående arbetena skulle enligt en inom byggnadsstyrelsen
verkställd kostnadsberäkning uppgå till 410,000 kronor. Härtill
komme ett av överbibliotektarien till 6,000 kronor beräknat belopp för
flyttningskostnader, anordningar under provisoriet m. m., beträffande vilket
belopp byggnadsstyrelsen icke hade något att erinra.

Beträffande tidpunkten för genomförandet av de i den tredje etappen
ingående arbetena framhölle styrelsen, att de i den andra etappen upptagna
ombyggnadsarbetena i den södra delen av bottenvåningen i huvudbyggnaden,
vartill medel redan anvisats, icke kunde verkställas, förrän byggnadens
mellanparti iordningställts, och det vore därför enligt byggnadsstyrelsens mening
synnerligen angeläget, att ombyggnadsarbetena inom biblioteket slutfördes
i ett sammanhang. Byggnadsstyrelsen funne det alltså önskvärt att
på sätt universitetsmyndigheterna förutsatt det för tredje etappens genomförande
erforderliga beloppet anvisades för budgetåren 1938/40 med hälften
för varje budgetår.

I detta sammanhang finge byggnadsstyrelsen framhålla, att styrelsen hade
för avsikt att om möjligt vidtaga sådana jämkningar beträffande de redan
beslutade arbetena i huvudbyggnadens bottenvåning, att den monumentala
vestibulen bleve frilagd från nu förekommande lös kapprumsinredning, så
att vestibulens monumentala arkitektur kunde komma till sin rätt. Dessa
jämkningar beräknades kunna genomföras inom ramen för redan anvisade
medel.

I anslutning till vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen tillstyrkt, att
till fullföljande av universitetsbibliotekets i Uppsala ombyggnad beviljades
ett belopp av 410,000 kronor samt att därav för budgetåret 1938/39 anvisades
ett belopp av 205,000 kronor ävensom att därutöver för flyttningskostnader,
anordningar under provisoriet m. m. beviljades ett belopp av 6,000
kronor.

Genom den tillbyggnad av universitetsbiblioteket, som kom till stånd ge- Departementsnom
1933 års riksdags beslut och som numera fullbordats, har det trängande chelenbehovet
av för allmänheten avsedda lokaler tillgodosetts. Den av 1936 års
riksdag beslutade ombyggnaden av huvudbyggnaden, som för närvarande
pågår, avser att skaffa utökade utrymmen för boksamlingarna.

Det nu framlagda förslaget, som utgör den tredje och sista etappen i förevarande
örn- och tillbyggnadsföretag, avser att tillgodose behovet av utökade
och förbättrade utrymmen för låneexpeditionen och övriga tjänstelokaler.

För att trots stegrade materialpriser och arbetslöner kostnaderna för denna
etapp icke skola mer avsevärt överstiga de tidigare beräknade, har byggnadsstyrelsen
i samråd med överbibliotekarien företagit vissa ändringar i
det ursprungliga förslaget. Kostnaderna för genomförandet av det sålunda
ändrade förslaget hava beräknats till 410,000 kronor, varav hälften eller

260

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

205.000 kronor skulle belöpa på budgetåret 1938/39. Jag har intet att erinra
mot ifrågavarande modifikationer i byggnadsprogrammet eller mot kostnadsberäkningarna.

Byggnadsföretaget bör emellertid upptagas å beredskapsstaten för budgetåret
1938/39. Då Kungl. Majit i särskild proposition denna dag föreslår,
att å kapitalbudgeten för nämnda budgetår anvisas ett anslag av 20,000
kronor för uppgörande av byggnadsplan^ entreprenadhandlingar och dylikt,
bör å beredskapsstaten upptagas ett belopp av (205,000 — 20,000 =)

185.000 kronor. Skulle situationen bliva sådan, att byggnadsarbetena böra
påbörjas under nästa budgetår, lärer Kungl. Majit, därest riksdagen icke
framställer någon erinran däremot, kunna taga förslagsanslaget till oförutsedda
utgifter i anspråk för bestridande av omförmälda till 6,000 kronor
beräknade kostnader för diverse provisoriska anordningar m. m.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Fullföljande av universitetsbibliotekets i Uppsala
om- och tillbyggnad m. m. å beredskapsstat för budgetåret
1938/39 upptaga ett förskottsanslag av .... kronor 185,000.

[5.] e. Ändrings- och moderniseringsarbeten i universitetshuset i Uppsala.
I 1938 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 7, punkt
10) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition
i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret
1938/39 till ändrings- och moderniseringsarbeten i universitetshuset i Uppsala
ett reservationsanslag av 60,000 kronor.

Jag tillåter mig ånyo anmäla förevarande anslagsfråga för Kungl. Majit.

I skrivelse till det stone akademiska konsistoriet i Uppsala den 1 juni 1937
framlade byggnadsstyrelsen — i samband med det då pågående arbetet med
upprättandet av en byggnadsplan för ifrågavarande universitet — en plan
för universitetshusets ombyggnad och restaurering i enlighet med ett av
arkitekten D. Dahl upprättat förslag.

I skrivelsen anfördes bland annat följande:

Universitetshuset hade fullbordats år 1887. Sedan dess hade byggnaden
icke genomgått någon grundligare reparation eller förändring, varför ett
iståndsättande och en modernisering av byggnaden nu vore i hög grad av behovet
påkallade.

Den mest trängande angelägenheten torde utan tvekan vara att förse byggnaden
med ny värmeledning och ny ventilationsanordning.

Den gamla ångvärmeledningen, som beträffande såväl pannor som ledningsnät
vore mycket försliten, motsvarade icke nutidens praktiska krav
och innebure risker för uppkomsten av brand- och vattenskador. Enligt det
föreliggande förslaget skulle det befintliga ångvärmesystemet ersättas med
ett modernt varmvattensystem med pumpcirkulation. Nya pannor för vedeldning
skulle inmonteras i värmecentralen, som delvis måste ombyggas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275-

261

Ventilationen i aulan, som vore synnerligen otillfredsställande, komme
enligt förslaget att ombesörjas av ett i nuvarande varmkammaren uppställt
varmluftsaggregat med automatisk temperaturreglering. Ventilationen i byggnaden
i övrigt skulle ombesörjas av fyra varmluftsaggregat. 1 de mindre
salarna skulle anbringas lokala luftvärmare, så kallade aerovents, och i
övriga utrymmen skulle insättas friskluftsventiler i fönsterbågarna.

Gas-, vatten- och avloppsledningar skulle kompletteras i samband med nyanordnade
toaletter och badrum m. m.

Kostnaderna för ifrågavarande åtgärder hade beräknats till 182,900 kronor.

Den befintliga elektriska installationen hade tillkommit efter byggnadens
färdigställande och hade i det stora hela en provisorisk karaktär med utanpåliggande,
delvis författningsstridiga ledningar, som fått ersätta den ursprungliga
gasbelysningen och sedan kompletterats med diverse belysningsanordningar
av primitiv art, som ur praktisk synpunkt vore behäftade med
olägenheter och dessutom ur utseendesynpunkt störande. Enligt det föreliggande
förslaget skulle byggnaden förses med ett helt nytt elektriskt ledningssystem,
som skulle inbilas under putsen. Även rör för telefon och ringledningar
skulle inbilas. Vidare skulle anordnas fullständig utrustning för
filmförevisning med ljudfilm. Slutligen skulle den nuvarande belysningsarmaturen,
bland annat i aulan, ersättas med ny sådan.

Kostnaderna för den elektriska anläggningen vore beräknade till 180,000
kronor. I denna summa inginge kraft- och belysningsanläggning med 50,000
kronor och nödbelysning med 7,000 kronor samt svagströmsanläggningar
med 23,000 kronor eller sammanlagt 80,000 kronor. För scenbelysning och
scenhus i aulan samt tre biograf- och ridåmaskiner hade upptagits en sammanlagd
kostnad av 70,000 kronor. För oförutsedda utgifter, administration
m. m. hade beräknats 25,000 kronor.

De i förslaget avsedda åtgärderna för iståndsättande och modernisering
av själva lokalerna i byggnaden hade i första hand förestavats av nödvändigheten
att genomföra vissa betydande underhållsarbeten, vartill komme
lämpligheten av att i samband med de för ledningsdragningen erforderliga
reparationerna genomföra en välbehövlig modernisering av lokalerna och
tillgodose framställda önskemål beträffande förändringar i lokaldispositionen.

I souterrängvåningen skulle den i sydöstra hörnet belägna vaktmästar -bostaden enligt förslaget slopas och omändras till studio för radiotjänst och
återstående två bostadslägenheter moderniseras och förses med badrum.
Kansliarkivet skulle utvidgas. Utrymmena under konsistorierummet hade
föreslagits skola utnyttjas såsom uppehållsrum för studenterna, eventuellt
med någon möjlighet för servering. Entré till denna lokal skulle beredas
genom en trappa från hallen under lmvudtrappan i denna.

I bottenvåningen hade plattgolven i stora hallen och den intill denna gränsande
vestibulen, vilka golv vore till stor del förslitna, föreslagits skola ersättas
med golv av marmor. I hallen skulle anordnas klädhängarställningar
av metall. Lärosalarna skulle förses med nya golv och gradänger av ek.
De gamla synnerligen obekväma och opraktiska bänkarna skulle ersättas
med nya rymligare sådana. Katedrar oell plattformar lill dessa skulle även
göras nya. Övriga rum skulle förses med nya ekgolv. I hörsalen IV skulle
pelarna borttagas och denna sal liksom de två stora hörsalarna i våningen en
trappa lipp förses med apparatrum för film och skioptikon.

1 våningen en trappa lipp skulle de skrymmande och klumpiga träavskärmningarna
framför fakultetsrummen ersättas med smidesgaller. Seminarierummet
skulle apteras till hörsal och behandlas, liksom även övriga hörsalar

262

Kungl. Maj:ts proposition m 275.

i denna våning, på samma sätt som hörsalen i bottenvåningen. Vid humanistiska
sektionen och hörsalen IX skulle anordnas toaletter.

Ritsalen i vindsvåningen skulle iståndsättas och utrymmet över aulan isoleras
mot kyla och förses med någon uppvärmning till förhindrande av drag i
aulan. Takstolarna skulle givas nödiga förstärkningar.

Aulans nuvarande anordningar vore ur flera synpunkter otillfredsställande.
Sålunda vore bjälklaget under aulan en öppen träkonstruktion, som innebure
stor brandrisk med hänsyn till att en större varmkammare vore belägen under
bjälklaget. På grund härav och då golvet vore uppdelat i gradänger med
alltför små bänkavstånd, måste bjälklaget ersättas med nytt betongbjälklag.
Detta skulle gjutas utan avsatser och förses med golv av ek. Den obekväma
och föga värdiga bänkinredningen skulle ersättas med klädda fällstolar av
vanlig samlingstyp. För att underlätta arbetet med avrödjande av golvets
mittfält vid dans hade föreslagits en transporthiss i podiets plan. Även
entréerna vore otillfredsställande ur brandsynpunkt, varför sidoentréerna
vidgats och stegen upp till dessa framflyttats. Vid reservutgångarna skulle
dörrarna vidgas och trapporna utföras utan svängsteg. Yttertrapporna vid
dessa utgångar skulle förses med ledstänger. Reservtrapporna från läktaren
skulle förses med raka lopp. Vid artistfoyern under podiets bakre parti
skulle anordnas kapprum och två mindre loger.

Akustiken i aulan vore synnerligen otillfredsställande. Huvudorsaken
härtill vore att söka i rummets höjd samt podiets olämpliga form. En preliminär
utredning av de akustika frågorna hade verkställts av arkitekten G.
Heimburger. Skulle den akustika frågan rationellt ordnas, komme kostnaderna
härför dock att bliva ganska stora, varjämte aulans nuvarande arkitektoniska
karaktär i viss mån skulle gå förlorad. Med hänsyn härtill hade
i förslaget upptagits en förbättring av akustiken genom ljudabsorberande
beklädnad av vissa väggytor. Härför beräknades en kostnad av 25,000
kronor.

De nuvarande helysningsanordningarna i aulan komme enligt förslaget
att ersättas med dolda ljusramper, som komme att framhäva podieöppningen
och belysa taket i salongen, varjämte lanterninen skulle förses med
artificiell belysning uppifrån.

Målningen i aulan skulle bättras och släta ytor ommålas helt. De med
ljudabsorberande material beklädda väggfälten skulle vävklistras och oljemålas.

Genomgående i hela byggnaden hade föreslagits nya kopplade fönster.
De gamla vore nämligen dragiga och otäta. Ett bibehållande av dessa
skulle i mycket motverka den med det nya värmesystemet avsedda effekten.
Även målningsarbeten hade genomgående föreslagits för hela byggnaden.
De dekorerade taken komme dock att bibehållas och endast bättras.
Väggar och snickerier komme däremot i allmänhet att helt ommålas.

Samtliga målningsarbeten hade beräknats till en summa av 168,000 kronor.

Det utvändiga underhållet av universitetshuset syntes vara eftersatt, och
med hänsyn till byggnadens bestånd måste åtgärder vidtagas för avhjälpande
av de uppkomna bristerna. Sålunda måste de utvändiga trapporna
av granit omsättas, socklarna kompletteras, kalkstensbeklädnaden lagas
samt fogar justeras. Taklisternas konsoler vöre delvis nedfallna och i allmänhet
trasiga samt innebure risker för passerande. Listen skulle renhuggas
och nya konsoler anbringas endast å framfasaden, där de ur arkitektonisk
synpunkt vore erforderliga. Yttertaket måste i stor utsträckning omläggas
på grund av otäthet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

263

Kostnaderna för de föreslagna åtgärderna fördelade sig enligt ovannämnda
kostnadsberäkning sålunda:

Invändigtj arbeten.

Byggnadsarbeten .................................. kronor 501,000

Målningsarbeten ................................... » 168,000

Fasta inventarier .................................. » 113,000

Anordningar för förbättrad akustik .................. » 25,000

Ledningsarbeten ................................... * 357,900

Utvändiga arbeten.

Omsättning och komplettering av yttertrapporna, nytt

yttertak m. ...................................... * 115,000

Administration, kontroll, ritningar m. m. och oförutsedda

utgifter ......................................... *__115,100

Kronor 1,395,000.

Kostnaderna för olika slag av arbeten vore beräknade med tillämpning av
dagens materialpriser och med arbetslöner enligt 1934 års nu uppsagda löneavtal.

För möbler, armatur, mattor och gardiner hade överslagsvis beräknats

95,000 kronor. Byggnadsstyrelsen förutsatte emellertid, att, innan anslag för
ändamålet äskades och i god tid före färdigställandet av de föreslagna reparations-
och moderniseringsarbetena, en detaljerad utredning rörande inventarieanskaffningen
verkställdes.

Det föreliggande förslaget kunde betraktas som ett program för en generalplan
för universitetshusets ombyggnad och restaurering, i vilken plan upptagits
dels oundgängligen erforderliga omläggningar av lednings- och rörsystemen
m. m. inom byggnaden samt därav direkt betingade arbeten, dels
sådana åtgärder, som enligt byggnadsstyrelsens mening vöre erforderliga
eller önskvärda för ett försättande av byggnaden i ett ändamålsenligt och
värdigt skick. För det fall en beskärning av den upprättade planen ansåges
böra och kunna komma till stånd, ifrågasatte byggnadsstyrelsen, huruvida
icke i första hand den elektriska anläggningen kunde inskränkas till att omfatta
endast det absolut nödvändiga och att alltså de sammanlagda kostnaderna
om 70,000 kronor för scenbelysning, biografmaskiner m. m. fråndroges.
Vidare skulle eventuellt kostnaderna för målningsarbeten kunna
minskas, genom att målningen av den stora vestibulen endast komme att omfatta
i samband med ledningsdragningarna nödvändiga bättringar av den befintliga
målningen. Härigenom skulle posten för målningsarbeten kunna
nedbringas med 30,000 kronor. Enligt byggnadsstyrelsens mening vore dock
en uppfriskning av målningen i vestibulen önskvärd.

Den framlagda planen kunde genomföras antingen i en följd under loppet
av två år, vilket för arbetenas rationella bedrivande vöre det fördelaktigaste,
eller ock kunde den uppdelas på en längre tidsperiod, varvid uppdelningen
lämpligen kunde ske efter rådande konjunkturer på arbetsmarknaden
och önskvärdheten av att vid olika tidpunkter bereda arbetstillfällen.

Under sist angivna förutsättning skulle de olika arbetena förslagsvis kunna
genomföras på så sätt, att till att börja med ledningsarbetena och de
därav direkt betingade byggnadsarbetena komme till utförande. Kostnaderna
för dessa arbeten hade beräknats till 400,000 kronor. Sedermera skulle
exempelvis följande arbeten etappvis kunna genomföras, nämligen ombyggnaden
av aulan och därmed sammanhängande utrymmen, nyinredningar och
anordnande av nya fönster i de olika lokalerna, omläggning av golvet i stora
hallen och yttre arbeten. För egen del funne dock byggnadsstyrelsen det

264

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

vara önskvärt, även med hänsyn till undvikande av för höga kostnader, att
arbetet icke utsträcktes över en tidsrymd av tre år.

Universitetets drätselnämnd anförde i skrivelse till större akademiska konsistoriet
den 8 oktober 1937 bland annat:

Mot den uppgjorda planen för byggnadens ombyggnad och restaurering
hade drätselnämnden för sin del intet att erinra.

Drätselnämnden anslöte sig till byggnadsstyrelsens uppfattning, att om någon
beskärning av byggnadsplanen måste ske, inskränkningen i fråga örn
scenbelysning, biografmaskineri m. fl. till den elektriska anläggningen hörande
anordningar närmast borde ifrågakomma. Byggnadsstyrelsen hade föreslagit
anordningar för ljudfilm i tre olika rum inom universitetshuset. Drätselnämnden
holle före, att filmanordning i två rum vore tillfyllest och att
man kunde nöja sig med ljudfilm i det ena av dem. Härigenom kunde tillhopa
besparas 21,000 kronor. Vidare torde anordningarna för scenbelysning
kunna minskas, så att en besparing å 22,000 kronor vunnes. Slopandet av
en filmanläggning medförde jämväl, att mörkrumsgardiner icke behövdes i
det för denna anläggning avsedda rummet. Härigenom ernåddes en besparing
å 1,600 kronor. Däremot kände sig drätselnämnden icke övertygad örn
att man i besparingssyfte borde inskränka på de föreslagna målningsarbetena
vare sig i vestibulen eller i andra lokaler. Drätselnämnden ansåge det nämligen
vara av största vikt att, örn en restaurering och modernisering av här
ifrågavarande för universitetets undervisnings- m. fl. behov så utomordentligt
viktiga byggnad nu sent omsider bomme till stånd, arbetet bleve grundligt
gjort, så att behov av sådana arbeten icke alltför snart ånyo gjorde sig gällande.

Drätselnämnden framhölle slutligen önskvärdheten av att ombyggnaden
bleve slutförd inom så kort tid som möjligt, enär arbetena, medan de påginge,
naturligen måste komma att verka störande på arbetet inom universitetshuset.

I skrivelse till kanslern den 16 oktober 1937 har större akademiska konsistoriet
hemställt örn utverkande för budgetåret 1938/39 av ett anslag å

480,000 kronor till universitetshusets ombyggnad och restaurering. Härjämte
har konsistoriet anhållit om Kungl. Maj:ts godkännande i väsentliga delar
av den av byggnadsstyrelsen framlagda planen för ifrågavarande arbeten med
däri av drätselnämnden föreslagna ändringar.

Kanslern har i skrivelse den 5 november 1937 tillstyrkt konsistoriets framställning.
Av universitetets samtliga byggnadspetita har kanslern ansett det
förevarande vara det mest angelägna. Kanslern har bland annat framhållit,
att värmepannan väntades bliva utdömd vid nästa besiktning (år 1939).

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 2 december 1937 anfört, att de ifrågasatta
ändrings- och reparationsarbetena i universitetshuset vore av den
art, att de knappast kunde anses inverka på de byggnadsfrågor, som kunde
väntas bliva upptagna å den under arbete varande byggnadsplanen för universitetet
i Uppsala. Vidare har styrelsen yttrat följande:

Mot det föreliggande förslaget till ändrings- och reparationsarbeten, vilket
utarbetats i samråd med byggnadsstyrelsen, hade styrelsen icke något att
erinra, och finge byggnadsstyrelsen med hänsyn till de stora risker, som
måste anses vara förenade med den nuvarande uppvärmningsanläggningen

265

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

i universitetshuset, på det livligaste tillstyrka, att de föreslagna förändringarna
av denna anläggning med det snaraste komme till utförande.

De sammanlagda kostnaderna för ändrings- och reparationsarbetena mom
universitetshuset, som i maj 1937 beräknats till 1,395,000 kronor, torde numera
böra höjas till 1,575,000 kronor. Det för budgetåret 1938/39 begärda
anslaget å 480,000 kronor föranledde icke någon erinran från byggnadsstyrelsens
sida.

Vid besök å ort och ställe har jag förvissat mig örn att universitetshuset i Departement^
Uppsala är i trängande behov av en grundlig reparation och modernisering.

Särskilt angeläget är, att värmeledningssystemet snarast möjligt sättes i stånd.
Underhållet i övrigt av den nu 50-åriga byggnaden synes mig i betänklig
grad eftersatt, vilket angivits bero på att de anslagsmedel, som för sådana
ändamål hittills stått till universitetets förfogande, icke varit tillräckliga.

I huvuddragen synes mig den av byggnadsstyrelsen framlagda planen för
universitetshusets ombyggnad och restaurering kunna godtagas. Vissa besparingar
torde dock vara möjliga. Till vad drätselnämnden i detta hänseende
anfört vill jag giva min anslutning. Jag vill emellertid betona, att

_ när det gäller en byggnad av den monumentala beskaffenhet, varom här

är fråga, och då de ifrågasatta åtgärderna till den övervägande delen äro
att rubricera såsom underhållsarbeten — det icke är rådligt att alltför snävt
begränsa de anslagsmedel, som ställas till förfogande. Den omständigheten,
att arbetena i så stor utsträckning äro att beteckna som underhållsarbeten,
gör det å andra sidan enligt min mening befogat, att en del av kostnaderna
bestrides medelst de anslagsmedel till löpande underhåll av byggnader, varöver
universitetet får att disponera. Det bör anmärkas, att dessa anslagsmedel
komma att bliva mer rikligt tillmätta än hittills varit fallet därest
Kungl. Maj :ts i proposition till innevarande års riksdag framlagda förslag om
ändrad redovisning av universitetens fastighetsbestånd bifalles. Vidare bör
beaktas, att vissa av de beräknade kostnaderna — exempelvis för fdmanordningar
— synas vara av beskaffenhet att icke böra bestridas av anslag a
kapitalbudgeten.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och under åberopande av nyssnämnda
förslag rörande ändrad redovisning av universitetens fastighetsbestånd, vill
jag förorda, att ett belopp av inalles 1,250,000 kronor under kapitalbudgeten
anvisas till ändrings- och moderniseringsarbeten i förevarande universitetshus.

Lämpligen bör nämnda anslagsbelopp fördelas på två å tre budgetår.

Jag har icke något att erinra mot det för byggnadsarbetenas igångsättande
äskade anslaget av 480,000 kronor.

Ifrågavarande byggnadsarbeten böra upptagas å beredskapsstatcn för budgetåret
1938/39. Då Kungl. Majit i särskild proposition denna dag föreslår,
att å riksstaten för budgetåret 1938/39 under kapitalbudgeten anvisas ett
anslag av 60,000 kronor för uppgörande av entreprenadhandlingar och dylikt
bör å beredskapsstatcn uppföras ett belopp av (480,000 — 60,000=)

420,000 kronor.

266

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ändrings- och modernisering sarbeten i universitetshuset
i Uppsala å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga
ett förskottsanslag av .................kronor 420,000.

[6.] f. Uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen vid
universitetet i Uppsala. I 1938 års statsverksproposition (kapitalbudgeten,
bilaga 7, punkt 11) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på
den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för
budgetåret 1938/39 till uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen
vid universitetet i Uppsala m. m. ett reservationsanslag av 7,000 kronor.

Jag tillåter mig nu ånyo anmäla förevarande anslagsfråga.
Meteorologiska institutionen i Uppsala omfattar nu tre byggnader, avsedda
för vetenskapligt arbete och för undervisning, nämligen
meteorologiska observatoriebyggnaden,
institutionsbyggnaden och
seismologiska observatoriet.

Dessa byggnader äro uppförda å en vid hörnet av Kyrkogårdsgatan och
S:t Johannesgatan belägen tomt.

I en till kanslern för rikets universitet den 22 september 1936 ingiven skrivelse
hemställde det större akademiska konsistoriet i Uppsala med anledning
av en matematisk-naturvetenskapliga sektionen gjord framställning, om utverkande
för budgetåret 1937/38 av ett anslag å 297,000 kronor för tillbyggnad
av meteorologiska institutionsbyggnaden och för uppförande av °en
nybyggnad för det meteorologiska observatoriet samt för utrustning av dessa
byggnader, allt i överensstämmelse med av byggnadsingenjören S. Lindsjö
uppgjorda ritningar och kostnadsförslag.

I skrivelse den 14 oktober 1936 tillstyrkte kanslern, att för ifrågavarande
ändamål beviljades ett anslag av 297,000 kronor. Kanslern anförde därvid
bland annat följande:

Meteorologiprofessuren i Uppsala vore den enda lärostolen i sitt slag i
Sverige, och dess innehavare skulle svara för den grundläggande vetenskapliga
utbildningen av alla de funktionärer, som handhade det praktiska
meteorologiska arbetet i landet. Detta arbete, särskilt väderleksprognosen
hade pa senaste tiden fått en alltmer ökad betydelse. Kanslern behövde endastermra
om dess betydelse för fiske, sjöfart och lufttrafik. Man måste
„ 1 fordra, att den akademiska undervisningen i ämnet innefattade

saväl övning i handhavandet av de mångfaldiga instrument och apparater,
vilka numera komme till användning inom olika grenar av meteorologien,
som även utbildning i det laboratoriearbete, varigenom de i fria luften gjorda
iakttagelserna kontrollerades och kompletterades.

Institutionsbyggnaden, vilken vöre uppförd år 1885, hade såsom framginge
av den i ärendet förebragta utredningen, så begränsade utrymmen, att några
större undersökningar icke kunde utföras därstädes.

267

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Det meteorologiska observatoriet vore uppfört år 1864. Dess belägenhet
vore numera, på grund av närliggande bebyggelse och den kraftiga trädvegetationen
i omgivningarna, synnerligen olämplig, varigenom de utförda
observationernas användbarhet minskades.

Det föreliggande byggnadsförslaget visade, att det for en jämförelsevis
begränsad kostnad ginge att bereda tillräckliga lokaler, som möjliggjorde
undervisning efter fullt moderna linjer. Kostnaderna fördelade sig pa nedan
angivet sätt:

A. Till- och ombyggnad av meteorologiska institutionen.

1. Byggnadsarbeten, ledningar etc....................... kronor 122,000

2. Skåp, möbler och övrig inredning .................. * ^,uuo

3. Ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter . . -----—-’-^°''UUU_

Summa kronor 172,000

4. Apparater, instrument och maskiner . .■........^ ... kronor 35,000^

Summa för A. kronor 207,000

B Nybyggnad av meteorologiskt observatorium.

1. Byggnadsarbeten .................................. kro„nor «®-“®

2. Instrument m. ............................'' '' ■ —---2-

Summa för B. kronor 85,000

C Tjänstebil för resor mellan institutionen och observa .

. J ........... kronor 5,000

tornet ................................------

Summa summarum kronor 297,000.

Mot det uppgjorda förslaget hade kanslern intet att erinra.

I utlåtande den 5 november 1936 förklarade byggnadsstyrelsen, som icke
hade något att i och för sig erinra mot förevarande byggnadsförslag med tillhörande
kostnadsberäkningar, att byggnadsstyrelsen icke ansåge sig, innan
en byggnadsplan för universitetet upprättats, kunna bedöma, huruvida de
ifrågavarande arbetena för meteorologiska institutionen vore av den beskaffenhet,
att de före andra av konsistoriet såsom trängande angivna byggnadsarbeten
vid universitetet borde komma till utförande under budgetåret
1937/38.

Konsistoriets ovannämnda framställning föranledde icke något förslag tran
Kungl. Maj :t till 1937 års riksdag.

I skrivelse till kanslern den 16 juni 1937 har nu större konsistoriet, under
åberopande av framställning i ämnet från matematisk-naturvetenskapliga sektionen,
hemställt örn utverkande för budgetåret 1938/39 av ett anslag å

303,000 kronor till ifrågavarande ändamål. I samband härmed har konsistoriet
meddelat, att tomtplats för meteorologiska observatoriet komme att upplåtas
å akademihemmanet Marsta nr 5 i Bälinge socken.

Kanslern har i skrivelse den 5 november 1937 yttrat bland annat följande:
... „

Förslaget angående den meteorologiska institutionen avsage tva skilda
byggnadsföretag, dels skulle ett litet meteorologiskt observatorium uppforas
å universitetet tillhörig mark omkring 8 kilometer utanför Uppsala, dels skill -

268

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

le den nuvarande institutionsbyggnaden undergå en synnerligen välbehövlig
reparation och tillbyggnad. Med den oerhört ökade betydelse som meteorologien
tätt genom, bland annat, lufttrafikens utveckling, vöre det uppenbart,
att V™ nuva£ande anspråkslösa institutionsbyggnaden icke räckte till för ett
metodiskt och välordnat institutionsarbete. Universitetet hade begärt en totalsumma
av 303,000 kronor, vari dock inginge kostnader för ‘instrument
m. m. Av denna summa belöpte å observatoriebyggnaden ett belopp av 60,000
kronor samt a om- och tillbyggnaden av institutionsbyggnaden 172,000 kro •

?anfiern hemställde, att å staten för nästkommande budgetår medel beviljades
tor uppförande av observatoriet och att denna första etapp måtte omedelbart
fa komma till utförande. Om- och tillbyggnaden av institutionshuset
borde verkställas såsom en andra etapp i byggnadsarbetet, så snart omständigheterna
det medgåve.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 2 december 1937 anfört bland annat
följande:

Jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 juni 1937 vore byggnadsstvrelsen
sysselsatt med upprättande av en byggnadsplan för universitetet. Detta
arbete vöre annu icke slutfört, men hade den redan verkställda utredningen
givit vid handen, att ifrågavarande till- och ombyggnadsarbeten vid meteorologiska
institutionens byggnad vore av den art, att de knappast kunde anses
inverka pa de andra byggnadsfrågor, som kunde väntas bliva upptagna i
ovannämnda byggnadsplan.

Byggnadsstyrelsen hade icke något att erinra beträffande de föreliggande
förslagen till pa- och tillbyggnad av institutionsbyggnaden samt nybyggnad
för observatoriet. Kostnaderna för nybyggnaden, vilket arbete medtagits i
universitetskanslerns framställning, hade i oktober 1936 beräknats till 56 500
kronor, vartill komme 3,500 kronor för inredning och möblering samt 25 000
kronor for instrument. Med hänsyn till numera inträffade prisstegringar torde
de egentliga byggnadskostnaderna kunna beräknas till 78,000 kronor vartor
det av universitetskanslern för budgetåret 1938/39 begärda anslagsbelop^V°r,
°bserVat0ri,?t °?b dess inredning, frånsett instrument, borde höjas till
81 000 kronor, i vilket belopp emellertid icke inginge kostnader för utviindiga

Av en av matematisk-naturvetenskapliga sektionen åberopad framställning
från mstitutionsföreståndaren, professorn H. Köhler inhämtas följande beträffande
behovet av ifrågavarande ny-, till- och ombyggnad:

Meteorologiska^ observationsbyggnaden vore uppförd år 1864 och hade ursprunghgen
bestått av ett enda rum. År 1874 hade byggnaden ändrats så, att
en förstuga uppförts med ingången på södra sidan. År 1903 hade träden i
fiC« 0mhrmgliggande parken vuxit så, att vindmätningsinslrumenten måst
hU Jarnbrogatan 1. Under de 34 år, som förflutit sedan denna
lort lynning, hade traden naturligtvis ytterligare vuxit. De vindinstrument,
som flyttats till Jarnbrogatan 1, visade nu ända till 30 procent för låg vindhastighet,
vilket dels berodde på att kyrkogårdens trädbestånd vuxit och dels
darpa att vindhastighet icke lämpligen kunde mätas på taket av ett högt hus.
ilar uppstode nämligen stark virvelbildning med starka vertikalrörelser hos
lutten. Dessa virvelrörelser hade ytterligare ökats genom trädbeståndets tillväxt.

Vid själva observatoriet hade vegetationen också vuxit. Här mättes forttal
ande temperatur och fuktighet. Dessa faktorer influerades särskilt under
sommaren av den allt mer tätnande vegetationen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

269

Undersökningen av Uppsala klimat och dess förändringar måste fortfarande
ingå i institutionens arbetsuppgifter. Observatoriets läge vore emellertid
numera icke sådant, alt felfria värden erbölles.

Institutionsbyggnaden bade uppförts år 1885 och till större delen bekostats
av för ändamålet donerade medel. Byggnaden innehölle utom förstuga och
tambur 5 rum på nedre botten. Mitt emot ingången läge en större säl, som
vore avsedd att vara arbetsplats för amanuensen och andra vid institutionen
arbetande meteorologer. Till vänster örn salen vore föreståndarens arbetsrum,
i vilket även manuskript och journalen förvarades. Till höger örn stora
salen läge ett rum, avsett för bibliotek. Till vänster örn tamburen lage ett
mindre laboratorium, och till höger vore amanuensens boställsrum beläget.
En trappa upp befunne sig, utom vind och vindskontor, ett gavelrum mot
öster, inrett till fotografisk atelier, och ett dylikt mot väster, utgörande bostad
för en extra amanuens. Slutligen funnes ett frontespicerum mot söder.

Även om den moderna meteorologiens krav icke beaktades, vore institutionsbyggnaden
alldeles för liten. Numera upptoges såväl det till bibliotek
avsedda rummet som stora salen, hela vinden och överbyggnaden till seismologiska
observatoriet av boksamlingen. En del värdefulla böcker hade i det
fuktiga seismologiska observatoriet möglat och på annat sätt farit illa. Stora
salen vore så överfull, att plats till ordnat vetenskapligt arbete där saknades.
Frontespicerummet mot söder vore numera bostadsplats för en assistent.

Det lilla laboratoriet till vänster om tamburen hade under sommaren 1936
försetts med en laborationsbänk och ordentliga vattenkranar jämte avlopp.
Platsen i laboratoriet hade dessutom utökats därigenom, att de från historisk
synpunkt värdefulla instrument, som förvarats där, flyttats till ett vindskontor.
Denna förflyttning hade varit nödvändig, ehuru icke lämplig för instrumenten,
vilka naturligtvis borde förvaras i uppvärmt rum. Genom dessa
förändringar hade ett något så när ordnat vetenskapligt arbete i detta rum
möjliggjorts. Flera än två kunde dock aldrig tänkas få plats till vetenskapligt
arbete i rummet. Studerande, som önskade att genom arbete i laboratorium
skaffa sig möjlighet att avlägga högre examen i meteorologi, hade
därför måst avvisas.

Institutionsföreståndaren hade själv först gjort ett försök att arbeta i ett
litet mörkrum på övre våningen. Detta rum kunde icke uppvärmas och
saknade ventilationsmöjligheter. Det hade visat sig vara direkt hälsovådligt
att någon längre tid där arbeta, varför instrumentuppställningen måst
nedflyttas till föreståndarens arbetsrum, ett rum, som vore avsett för skrivarbete.
Det saknade sålunda laborationsbänk och vattenledning. Genom
provisoriska anordningar hade institutionsföreståndaren emellertid lyckats
skaffa möjlighet till arbete. Att detta arbete icke skedde under de drägligaste
förhållanden torde dock vara klart. I övrigt kunde nu icke rummet
användas till större skrivarbeten, vilka institutionsföreståndaren måste utföra
i prefektbostaden. Därigenom komplicerades och fördröjdes alla arbeten,
då han naturligtvis vore i behov av institutionens bibliotek.

De fordringa r, som nu ställdes på en meteorologi s k
institution, kunde i förhållande till motsvarande fordringar tidigare i
korthet uttryckas så, att större krav måste ställas på exaktheten i fråga örn
meteorologiska data och att flera dylika önskades.

Vid en meteorologisk universitetsinstitution .skulle dels undervisning meddelas,
dels forskningsarbete utföras. Då Uppsala universitet vore det enda
av våra universitet eller högskolor, sorn innehade en lärostol i meteorologi,
så vore alla, som önskade avlägga en akademisk examen i ämnet meteorologi,
hänvisade till Uppsala.

En icke obetydlig kurs i meteorologi lästes nu i .samband med fysik- och

270

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

geografiundervisningen i våra allmänna läroverk, såväl i realskolan som
på gymnasiet. Undervisningen i meteorologi vid universitetet vore alltså
nödvändig för en allsidig lärarutbildning. Undervisningen avsåge också utbildning
av meteorologer för meteorologisk-hydrografiska anstalten, inklusive
den s. k. flygmeteorologien.

För ett effektivt bedrivande av denna undervisning fordrades dels lokaler
och utrustning, sorn möjliggjorde övningar i synoptisk meteorologi och klimatologi,
dels lokaler och en sådan instrumentell utrustning, att de studerande
kunde erhålla erforderlig färdighet i handhavandet av moderna instrument,
som användes inom modern meteorologi. Med hänsyn till den storartade
utveckling, som flygtrafiken under senare år undergått, vore det alldeles
särskilt betydelsefullt, att de studerande erhölle möjlighet till övning
i aei ologiska iakttagelser. Med stigande krav på exakthet och mångsidighet
i de aerologiska undersökningarna hade olika instrument konstruerats. Kännedom
örn och handhavandet av åtminstone ett antal av de viktigaste av
dessa hjälpmedel vore nödvändiga för varje meteorologisk studerande.

Modern meteorologi satte allt större fordringar på kunskap örn de fysikaliska
grunderna för de meteorologiska företeelserna. En rationell undervisning
måste därför läggas så, att parallellt med övningar ute i fria luften
dylika även utfördes inomhus i laboratorier, såväl för inhämtande av kännedom
örn metoder för kontroll av de meteorologiska instrumenten, som
för vinnande av en djupare förståelse av de meteorologiska företeelserna. Fölen
dylik undervisning fordrades såväl en utvidgad institutionsbyggnad med
laboratorieutrymmen som ett förstklassigt observatorium.

Forskningsarbetet vid en meteorologisk undervisningsinstitution med dess
jämförelsevis iinga stab av biträden mäste nu framför allt inriktas på detaljerade
fysikaliska undersökningar av meteorologiska fenomen. Dessa undersökningar
foidiade saväl ett välordnat meteorologiskt observatorium som
laboratorier. De resultat, som vid dylika undersökningar kunde vinnas,
vöre av grundläggande betydelse såväl för den teoretiska som för den praktiska
meteorologien.

De kontinuerliga registreringar, som utfördes vid det meteorologiska observator^,
utgjorde väsentliga led i undervisningen och forskningen vid det
meteorologiska observator^ i Uppsala. Under senare år hade, som förut
framhållits, pä grund av stadens tillväxt och vegetationens utveckling alltför
starka lokala inflytanden gjort sig gällande, varför de vid registreringarna
nu erhållna värdena började minska i värde. Observatoriets uppgift att
giva en korrekt bild av klimatet år från år kunde icke fyllas. Det måste därför
av denna orsak anses nödvändigt, att observator^ förflyttades till en
plats utanför staden, varest rent lokala inflytanden icke förefunnes, så att
man där erhölle en korrekt bild av Uppsala-traktens klimat. Platsen borde
aven väljas så, att man icke där i överskådlig framtid behövde riskera en
förändring i lokaliteterna genom bebyggelse och vegetationsutveclding.

Då, som ovan framhållits, större krav på exakthet i mätningarna mäste
ställas,. mäste ett större antal instrument av modern konstruktion anskaffas.
Vid förflyttning av observatoriebyggnaden måste därför även en högst
väsentlig utvidgning av observatoriet ske. Under det att undersökningar av
högre luftlager på olika höjd över marken nu kunde ske endast vid vissa bestämda
terminer, fordrade moderna undersökningar i meteorologi kontinuerliga
registreringar på olika höjd över marken av vind (hastighet och rikt»
tempelatui och fuktighet m. m., åtminstone upp till 30 meter över
markytan.

En universitetsinstitution för meteorologi måste bland annat vara skyldig
att lägga den vetenskapliga grunden för den praktiska meteorologiens arbets"

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

271

uppgifter. Dessa handhades åter i alla länder av centrala ämbetsverk, vars
organisation framför allt borde vara sådan, att dessa viktiga praktiska arbetsuppgifter
verkligen kunde fyllas. Örn universitetsmeteorologien skulle
kunna fylla sin icke mindre viktiga uppgift i undervisningens och forskningens
tjänst måste nödvändiga lokaler och erforderlig utrustning finnas.

De förslag till örn- och nybyggnader, som här föresloges, möjliggjorde ett
fyllande av denna uppgift. Man kunde utan överdrift säga, att det med de
nuvarande lokalerna och med den nuvarande utrustningen vore ytterst svårt
eller i flera avseenden omöjligt att fylla de krav, som måste ställas på en
meteorologisk universitetsinstitution.

Till sammanfattning av byggnadskraven anföres, vad angår
observatoriebyggnaden, att denna måste inredas efter moderna fordringar
och förutom källarutrymmen innehålla 5 rum, varav ett rum för amanuens,
ett rum för apparater, ett rum för laborationer, ett rum för vid observatoriet
arbetande forskare, ett rum för aerologien med takterrass för aerologiska
uppstigningar och strålningsundersökningar. Dess läge måste vara
sådant, att det tilläte erhållandet av säkra värden på de meteorologiska data,
dels med hänsyn till att dess verksamhet vore ett led i det internationella
samarbete, som sökte utforska jordens klimat och dess föränderlighet, dels
med hänsyn till att de resultat, som erhölles, måste vara sådana, att de kunde
användas för modern meteorologisk forskning. Vidare måste dess läge
vara sådant, att man där i fria luften ända från markytan kunde i möjligaste
mån utan störningar utföra sådana fysikaliskt betonade mätningar, som
modern meteorologi obetingat fordrade. För sistnämnda slag av undersökningar
fordrades en observationsmast av 30 meters höjd.

Av universitetet tillhöriga markområden, som läge inom rimligt avstånd
från staden och som befunne sig i de båda söder örn Uppsala belägna kvadranterna,
kunde inga tågås i betraktande, antingen beroende på för rik
trädvegetation i närheten, på en för meteorologiska studier mindre lämplig
dalkaraktär hos landskapet eller på för starkt kuperad terräng.

Däremot syntes den 8—10 kilometer norr örn Uppsala belägna, universitetet
tillhörande egendomen Marsta vara lämplig för ändamålet. Här funnes
en fullständig plan tomt med mycket fritt läge. Från meteorologisk
synpunkt kunde inga anmärkningar göras mot detta läge. Arrendatorn av
Marsta vore villig att till ett pris av 100 kronor per år avstå två tunnland
mark. Då arrendet utlöpte år 1950 kunde området i fråga avskiljas från

egendomen. .

I det av ingenjör S. Lindsjö uppgjorda förslaget till observatoriebyggnad
på Marsta hade särskild vikt lagts på möjligheter till aerologiska studier.

Ballonger kunde fyllas och iordningställas inomhus och genom dörrar på en
lägre tornbyggnad utföras på taket, varifrån de kunde släppas. I källarvåningen
kunde, om behov ansåges föreligga, ett av rummen iordningställas
till garage. Tornets höjd över marken vore endast 8 meter, under det
att huset i övrigt endast höjde sig 5.5 meter över markytan. Utrymmet i
övrigt utgjordes av boningsrum, laboratorier, verkstadsrum och mstrumenl rUDå

observatoriebyggnaden måste förläggas ganska långt från staden, erfordrades
en tjänstebil för den vetenskapliga staben vid meteorologiska institutionen.

Av utredningen i ärendet framgår, att meteorologiska institutionen i Upp -Departementssala
är i trängande behov av bättre och utökade lokaler för att på ett nöj- C,ISIin aktigt

sätt kunna uppfylla de krav, som numera ställas på den meteorolo -

272

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

giska undervisningen och forskningen. Det framlagda förslaget synes innebära
en tillfredsställande lösning av frågan.

Universitetskanslern bär föreslagit, att byggnadsarbetena uppdelas i två
etapper. Nybyggnaden för observatoriet skulle först uppföras samt om- och
tillbyggnaden av institutionsbyggnaden därefter komma till stånd. Denna
uppdelning av byggnadsprogrammet förefaller lämplig. Jag har intet alt
erinra mot förläggningen av observatoriebyggnaden eller mot detaljerna i de
ifrågasatta byggnadsarbetena.

De egentliga byggnadskostnaderna för observatoriet hava av byggnadsstyrelsen
med hänsyn till numera inträffade prisstegringar beräknats till 78,000
kronor, varför det av kanslern för budgetåret 1938/39 begärda anslagsbeloppet
för observatoriet och dess inredning, frånsett instrument, borde höjas til!

81,000 kronor. I kostnadsbeloppet synas visserligen ingå jämväl vissa utgifter
för lös inredning, vilka icke böra bestridas medelst anslag å kapitalbudgeten.
Då å andra sidan kostnadskalkylerna icke innefatta kostnader för
utvändiga ledningar, anser jag mig icke vid anslagsberäkningen böra ifrågasätta
ändring i det av styrelsen angivna anslagsbeloppet av 81,000 kronor.

Ifrågavarande byggnadsföretag bör upptagas å beredskapsstaten för budgetåret
1938/39. Då Kungl. Maj:t i särskild proposition denna dag föreslår,
att å riksstaten för nästa budgetår under kapitalbudgeten anvisas ett anslag
av 7,000 kronor för upprättande av entreprenadhandlingar och dylikt, bör å
beredskapsstaten upptagas ett belopp av (81,000 — 7,000 =) 74,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen
vid universitetet i Uppsala å beredskapsstat för budgetåret
1938/39 upptaga ett förskottsanslag av .. kronor 74,000.

[7.] g. Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för kemiska
institutionen vid universitetet i Uppsala. I 1938 års statsverksproposition
(kapitalbudgeten, bilaga 7, punkt 12) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,
beräkna för budgetåret 1938/39 till ombyggnads- och installationsarbeten
i byggnaden för kemiska institutionen vid universitet i Uppsala m. m.
ett reservationsanslag av 4,000 kronor.

Jag tillåter mig ånyo anmäla förevarande ärende för Kungl. Maj:t.

I skrivelse den 5 november 1937 har kanslern för rikets universitet, i anledning
av framställning i ämnet från större akademiska konsistoriet i Uppsala,
hemställt om ett anslag för budgetåret 1938/39 å 90,000 kronor till ombyggnads-
och installationsarbeten i kemiska institutionens avdelning för
allmän och oorganisk kemi.

Av handlingarna inhämtas bland annat följande:

Kungl. Maj.ts proposition nr 275

273

Innehavaren av professuren i allmän och oorganisk kemi vid universitetet
i Uppsala G. Hägg hade hos matematisk-naturvetenskapliga sektionen föreslagit
vissa ombyggnads- och installationsarbeten i avdelningens nuvarande
lokaler och därvid yttrat bland annat:

Sedan Hägg den i januari 1937 tillträtt ovannämnda professur, hade hans
arbete dels inriktats på en modernisering och rationalisering av de oorganiskt-kemiska
övningskurserna och dels en planläggning av de forskningsarbeten,
som i framtiden kunde ifrågakomma vid kemiska institutionens avdelning
för allmän och oorganisk kemi. Det hade därvid visat sig, att övningskursernas
moderniserng i stort sett förhindrades av lokala missförhållanden,
som även tidigare gjort sig starkt gällande. Kurserna bedreves i
lokaler, som praktiskt taget vore oförändrade sedan år 1904, då institutionsbyggnaden
tagits i bruk. Vissa delar av inredningen hade överförts från
gamla kemiska institutionen och torde alltså härstamma från 1860-talet. I
flera fall vore dessutom laboratorierna ej målade sedan år 1904.

Även det mest elementära kemiska arbetet försvårades i hög grad genom
laboratorieinredningens tekniska brister. Uttag för elektrisk kraft för drift
av hjälpapparater, uppvärmning eller för möjliggörande av vissa speciella
metoder, vilka fordrade tillgång på elektrisk kraft, saknades nästan fullständigt.
För avhjälpande av några särskilt kännbara brister hade i ett par
fall provisoriska ledningar dragits. Dispositionen av uttag för vatten samt
av avloppen vore synnerligen otidsenlig och omöjliggjorde i flera fall arbetsmetoder,
vilka länge ansetts som oumbärliga i preparativ och analytisk oorganisk
kemi. De fasta arbetsbordens storlek vore i flera fall otillräcklig och
arbetsplatsernas lägen ytterst olämpliga för erhållande av god dagsljusbelysning.
Den elektriska belysningen behövde även i vissa fall moderniseras.
Slutligen vore ventilationssystemet ytterst bristfälligt och ledde till en atmosfär
i lokalerna, som vore dels hälsovådlig och dels ytterst ödesdiger för
instrumenten. Vissa nödvändiga instrument kunde helt enkelt ej uppställas
i de salar, där de behövdes.

Av det sagda följde, att en modernisering av kurslaboratorierna för oorganisk
kemi vore oundgängligen nödvändig, för att en elementär undervisning,
som motsvarade tidens krav, skulle kunna meddelas. En sådan modernisering
skulle dessutom på grund av vissa lokala omgrupperingar leda
till ett bättre tillgodoseende av den högre undervisningens och forskningens
i oorganisk kemi behov.

Den högre undervisningen och forskningen förhindrades i de härför tillgängliga
lokalerna av tekniska brister av samma slag, som ovan berörts. På
grund av åtskilliga omständigheter vid institutionsbyggnadens uppförande
upptoge dessutom dessa lokaler ett ytterst obetydligt utrymme. För att överhuvudtaget
forskning skulle kunna bedrivas, fordrades därför även ökat tillgodoseende
av för modern forskning lämpade lokaler.

Vid de planerade ombyggnads- och installationsarbetena hade den regeln
följts, att ombyggnaderna och nyinstallationen, i den mån de berörde lokaler,
avsedda för högre undervisning och forskning, planerats utan hänsynstagande
till några speciella krav. Installationer och dylikt innebure alltså
inte något kostsamt tillgodoseende av vissa specialbehov utan gåve endast lokalerna
den standardutrustning, som kunde anses nödvändig för arbeten
inom allmän och oorganisk kemi. Vidare hade modernisering och ombyggnad
endast tänkts genomförd, där detta vore ofrånkomligt för att hålla
undervisning och forskning på ett någorlunda tidsenligt plan. Betydande
utrymmen hade måst lämnas i sitt ursprungliga skick.

De beräknade kostnaderna för nämnda arbeten uppginge enligt uppgjorda

nikanel lill riksdagens protokoll 1938. 1 sinni. Nr 275.

274

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departements chefen.

specifikationer till 78,615 kronor, fördelade med 62,000 kronor å byggnadsoch
rörledningsarbeten samt med 16,615 kronor å elektrisk installation.

Drätselnämnden hade med hänsyn till inträffade prisstegringar föreslagit
en höjning av det för ändamålet beräknade beloppet till 90,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 2 december 1937 förklarat sig icke
hava något att erinra mot ifrågavarande ombyggnads- och reparationsarbeten.
De föreslagna arbetena vore av den art, att de knappast kunde anses
inverka på de andra byggnadsfrågor, som kunde väntas bliva upptagna å
den under utarbetande varande byggnadsplanen för universitetet i Uppsala.
Med hänsyn till inträdda prisstegringar syntes kostnaderna för arbetenas genomförande
böra räknas till 95,000 kronor. De föreslagna arbetena syntes
lämpligen böra komma till utförande under budgetåret 1938/39.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, äro de förhållanden, varunder
arbetet vid den kemiska institutionens avdelning för allmän och oorganisk
kemi nu bedrives, synnerligen otillfredsställande. Detta har föranlett
Kungl. Maj:t att i årets statsverksproposition föreslå anvisandet av ett anslag
å 15,000 kronor för nästa budgetår under åttonde huvudtiteln till instrument
och apparatur för nämnda institutionsavdelning. Jämväl de nu föreslagna
ombyggnads- och installationsarbetena förefalla mig vara i hög grad
av behovet påkallade, varför jag biträder framställningen härom. Mot de av
byggnadsstyrelsen beräknade kostnaderna å 95,000 kronor har jag intet att
erinra.

Ifrågavarande arbeten böra uppföras å beredskapsstaten för budgetåret
1938/39. Då Kungl. Maj :t i särskild proposition denna dag föreslår, att å riksstaten
för budgetåret 1938/39 under kapitalbudgeten anvisas ett anslag av

4.000 kronor för uppgörande av byggnadsplan^ entreprenadhandlingar och
dylikt, bör å beredskapsstaten upptagas ett anslag av (95,000 — 4,000 =)

91.000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden
för kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala å
beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga
ett för skottsanslag av .............. kronor 91,000.

[8.] h. Uppförande av byggnad för fysiska institutionen vid universitetet
i Lund. i. Konstnärlig utsmyckning av byggnad för fysiska institutionen
vid universitetet i Lund. Till detta ändamål anvisade 1937 års riksdag
för innevarande budgetår under rubriken statens allmänna fastighetsfond
ett reservationsanslag av 150,000 kronor. Anslaget avsåg att bereda
medel till byggnadsarbetets påbörjande. En ingående redogörelse för den i
ämnet förebragta utredningen har lämnats i 1937 års statsverksproposition
(Utgifter för kapitalökning, bilaga 7, sid. 14 ff.). Av denna utredning framgår,
att de egentliga byggnadskostnaderna beräknats uppgå till 640,000 kro -

Kungl. Majlis proposition nr 275-

275

nor, vartill komme för ledningsarbeten 324,000 kronor, för oförutsedda utgifter,
administrationskostnader, ritningar och kontroll 76,000 kronor samt
för möbler och inventarier 64,000 kronor eller alltså sammanlagt 1,104,000
kronor.

Enligt från byggnadsstyrelsen under hand inhämtade uppgifter kunna kost- Dtpariement»-naderna för ifrågavarande byggnadsföretag, frånsett möbler och inventarier, «**/*»•
på grund av stegrade arbets- och materialpriser numera beräknas uppgå till

1.300.000 kronor. Med hänsyn till den avsevärda kostnadsstegringen har
det ansetts lämpligt att icke igångsätta byggnadsföretaget, förrän riksdagen
varit i tillfälle att ånyo pröva kostnadskalkylerna. För egen del har jag
i stort sett intet annat att erinra mot byggnadsstyrelsens nu föreliggande
beräkningar än att kostnadsbeloppet bör höjas med 20,000 kronor till

1.320.000 kronor i syfte att bereda medel för konstnärlig utsmyckning av den
nya institutionsbyggnaden. För arbetenas slutförande skulle alltså erfordras
ett belopp av (1,320,000—150,000=) 1,170,000 kronor.

Sistnämnda belopp bör uppföras å beredskapsstaten för budgetåret 1938/

39. Kostnaderna för möbler och lösa inventarier böra bestridas genom anslag
under åttonde huvudtiteln.

Ifrågakommande utgifter för uppgörande av ritningar och entreprenadhandlingar
och dylikt beträffande ifrågavarande byggnadsföretag torde böra
bestridas från omförmälda för budgetåret 1937/38 anvisade reservationsanslag
å 150,000 kronor.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga
dels till Uppförande av byggnad för fysiska institutionen
vid universitetet i Lund ett förskottsan slag

av ............................... kronor 1,150,000;

dels ock till Konstnärlig utsmyckning av byggnad för fysiska
institionen vid universitetet i Lund ett
för skottsanslag av ...................... kronor 20,000.

[9.] j. Nybyggnad för de teoretiska institutionerna m. m. vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet. I 1938 års statsverksproposition (kapitalbudgeten,
bilaga 7, punkt 15) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i
avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,
beräkna för budgetåret 1938/39 till nybyggnad för de teoretiska institutionerna
m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet ett reservationsanslag
av 140,000 kronor.

Jag tillåter mig nu ånyo anmäla förevarande ärende.

Till nybyggnad för de teoretiska institutionerna m. m. vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet å det s. k. Norrbackaområdet i huvudsaklig
överensstämmelse med ett av arkitekten Ture Ryberg uppgjort tävlingsför -

276

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

slag anvisade 1937 års riksdag för innevarande budgetår under utgifter för
kapitalökning, statens allmänna fastighetsfond, ett reservationsanslag av

100,000 kronor. Anslaget avsåg att bereda medel till byggnadsarbetenas
påbörjande. En utförlig redogörelse för den förebragta utredningen rörande
förevarande byggnadsfråga har lämnats i propositionen nr 219/1937. Av
nämnda utredning framgår, att kostnaderna för byggnadsföretaget och för
planeringsarbeten m. m. beräknats till 6,475,000 kronor. Kostnaderna för
konstnärlig utsmyckning av anläggningen hava uppskattats till 75,000 kronor,
vadan sammanlagda kostnaderna för uppförande av ifrågavarande institutionsbyggnader
m. m. skulle komma att uppgå till 6,550,000 kronor.

I skrivelse nr 286/1937 uttalade riksdagen, att de för byggnadsföretaget
och för planeringsarbeten m. m. beräknade kostnaderna, 6,475,000 kronor,
föreföllo höga. Riksdagen framhöll önskvärdheten av att kostnaderna om
möjligt nedbringades.

Tillika anförde riksdagen, att det — då byggnadsföretaget beräknades
komma att sträcka sig över så lång tid som åtminstone fyra budgetår — med
hänsyn till förhållandena inom byggnadsbranschen torde vara lämpligt att
iakttaga en viss försiktighet vid entreprenadförfarandet. Sålunda syntes det.
såvitt för det dåvarande kunde bedömas, tillrådligt att — i stället för att på
entreprenad på en gång utbjuda byggnadsföretaget i dess helhet — på entreprenad
successivt utbjuda delar av byggnadsföretaget alltefter vad som kunde
befinnas vara ekonomiskt fördelaktigt.

Genom beslut den 30 juni 1937 anbefallde Kungl. Maj:t byggnadsstyrelsen
att, i samråd med delegerade, utsedda av karolinska institutets lärarkollegium
inom kollegiet och i huvudsaklig överensstämmelse med omförmälda
tävlingsförslag, upprätta och till Kungl. Majit inkomma med förslag till
huvudritningar och med kostnadsberäkningar för ifrågavarande nybyggnad.

Med skrivelse den 1 februari 1938 har byggnadsstyrelsen till Kungl. Majit
överlämnat dylika huvudritningar och kostnadsberäkningar, vilka på uppdrag
av byggnadsstyrelsen utarbetats av arkitekten Ryberg i samråd med
lärarkollegiets representanter och byggnadsstyrelsens utredningsbyrå.

I skrivelsen har byggnadsstyrelsen anfört i huvudsak följande:

Vid den nu verkställda ytterligare utredningen i förevarande fråga hade
befunnits önskvärt, att gränserna för det för karolinska institutet avsedda
området delvis gåves en något ändrad sträckning på sätt med röda linjer
angivits å en vid skrivelsen fogad plankarta. Sålunda hade områdets östra
gräns mot Torsgatans förlängning flyttats något mot väster. Den därmed
sammanhängande ändringen av sträckningen av denna gatas förlängning
vore godkänd av såväl karolinska sjukhusets byggnadskommitté som Stockholms
stads vederbörande myndigheter. Vad beträffade den väg, som skulle
begränsa området mot väster och norr, hade denna å kartan givits en annan
sträckning än den tidigare avsedda. Denna väg skulle alltså enligt det föreliggande
förslaget komma att delvis förläggas längre åt väster och i huvudsak
ansluta sig till den nuvarande vägen förbi Tomteboda blindinstitut och
järnvägsstyrelsens kontrollkontor. Denna förändrade sträckning vöre vidtagen
i samråd med länsstyrelsen i Stockholms län och vägstyrelsen i Solna
kommun. Avsikten med densamma hade varit att ej splittra statens markinnehav
å denna del av Norrbackaområdet samt att på ett betryggande sätt

277

Kunni. Maj:ts proposition nr 275-

säkerställa karolinska institutets utvecklingsmöjligheter ävensom bereda
plats för institutet närstående institutioner. Byggnadsstyrelsen finge i detta
avseende framhålla, att genom en förläggning till karolinska institutets område
av det planerade socialhygieniska institutet och den biokemiska avdelningen
av det medicinska Nobelinstitutet blott en mindre del av det tidigare
föreslagna området skulle återstå för framtida utvidgningar.

Karolinska sjukhusets byggnadkommitté, som beretts tillfälle att avgiva
yttrande över den sålunda föreslagna ändrade vägsträckningen, hade åberopat
ett av direktionen för karolinska sjukhuset avgivet yttrande, däri direktionen
förordade, att den väg, som skulle utgöra gräns för karolinska institutets
område åt väster och norr, måtte givas den tidigare föreslagna sträckningen,
vilken med blått angivits å ovannämnda karta. Härvid skulle nämligen
friläggas ett område väster och norr om vägen, vilket enligt direktionens
mening borde reserveras som byggnadstomt för vissa socialmedicinska institutioner,
anslutna till karolinska sjukhuset och karolinska institutet, såsom
barnhem, anslutet till pediatriska kliniken, konvalescenthem m. m., vilka
i vad de rörde sjukhuset ej lämpligen kunde ligga inom dess område. Oavsett
örn berörda väg bomme till stånd, borde ifrågavarande område reserveras
för nämnda ändamål.

Med anledning av vad sålunda anförts framhåller byggnadsstyrelsen, att
styrelsen för närvarande icke kunde närmare uttala sig rörande möjligheten
att reservera här avsedd mark för de av direktionen angivna ändamålen.
Emellertid torde i varje fall icke några vägande skäl föreligga, att
marken på sätt direktionen förordat avskildes fran karolinska institutets
område. En dylik anordning skulle bland annat försvara lämplig anslutning
till karolinska sjukhusets och institutets ledningssystem m. m. Dessutom
syntes det styrelsen naturligare, att institutioner av den art, sjukhusdirektionen
antytt, föidades intill institutet i stället för intill statens järnvägars
och blindinstitutets områden, som vore belägna väster örn den av styrelsen
föreslagna vägen.

Byggnadsstyrelsen funne sig alltså böra förorda, att det med rod begränsningslinje
å ovannämnda karta angivna området upplätes för karolinska
institutets teoretiska institutioner och detta närstående institutioner.

Vad beträffade den nu föreliggande situationsplanen, innebure denna vissa
avvikelser från den i tävlingsförslaget angivna dispositionen av det för andamålet
avsedda området. Sålunda hade bland annat huvuduppfartsvägen
till administrationsbyggnaden förbi den befintliga gamla byggnaden, som
vore avsedd att utnyttjas till lunchlokal m. m., förlagts väster örn denna
byggnad i stället för öster örn densamma. Vidare hade det förändrade läget
på Torsgatans förlängning medfört en förändrad placering av administrationsbyggnaden
och bostadsbyggnaderna för vaktmästare och amanuenser.
Slutligen hade med hänsyn till nu erhållen närmare kännedom örn
berggrundens belägenhet inom området läget på de olika institutionsbyggnaderna
något förändrats för nedbringande av sprängningskostnaderna.

Vad anginge utformningen av de olika byggnaderna, hade i samråd med
vederbörande professorer och tjänstemän inom respektive institutioner vissa
förändringar i byggnadernas plandisposition vidtagits.

Administrationsbyggnaden hade sålunda helt omarbetats. I nu föreliggande
förslag hade bibliotekets expeditions- och läscsalsavdelning nedflyttats
till bottenvåningen, rinder det att tjänsterumsavdelningen förlagts en trappa
upp. En omplacering hade även gjorts i adminislrationsavdelningen, där
kollegierum med tillhörande utrymmen förlagts lill bottenvåningen och expeditionslokalerna
till våningen en trappa. Denna byggnads planyta hade
till följd härav något ökats.

278

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Bostäderna hade delvis omarbetats. Vaktmästarbostäderna hade grupperats
pa annat sätt, och ytan för varje bostad hade något ökats. För institutionsbyggnaderna
hade i stort sett tävlingsförslagets allmänna plandisposition
kunnat bibehållas. Mera omfattande förändringar hade dock genomförts
i fråga örn den anatomiska institutionens planlösning och uppbyggnad.
Inom denna byggnad hade såväl rumsdispositionen som utformningen
av de olika rummen ändrats, exempelvis beträffande demonstrationssäl,
djuravdelning, omklädnadsrum för studerande m. m.

Aven i övriga institutionsbyggnader hade förändringar vidtagits beträffande
rummens inbördes lägen, storlek och allmänna anordning. Så hade
exempelvis inom det för djuravdelningarna avsedda utrymmet inrymts bad,
dietkok och en extra korridor i avsikt att möjliggöra bättre ventilationsförhallanden.
I samtliga institutionsbyggnader med undantag för den kemiska
institutionen hade administrations- och forskningsavdelningarna bytt
plats, sa att den förra förlagts till våningen en trappa upp och den senare
till bottenvåningen. Hörsalarna hade med hänsyn till akustiken fått en
något förändrad form och anslutningen till kapprummen hade i vissa fall
andrats for att, där så önskades, bereda möjlighet till dubbla entréer. Vissa
utrymmen hade tillkommit, såsom rum för fläktar, pumpar, luftkompressorer,
varmvattenaggregat och elektriska fördelningsrum. I allmänhet hade
dock byggnadernas planytor icke behövt ökas.

. EmBgt av ingenjören B. Sundblad upprättade detaljerade kostnadsberäkningar
samt kostnadssammandrag belöpte sig de sammanlagda kostnaderna
tor ifrågavarande byggnadsföretag till 7,380,000 kronor, exklusive kostnaderna
för den hygieniska institutionen. Denna institutionsbyggnad hade
medlagits i den av byggnadsstyrelsen gjorda utredningen rörande socialhygieniska
institutet och hade i samband därmed givits en från tävlingsförslaget
något avvikande utformning. I sin skrivelse den 24 augusti 1937
rörande det socialhygieniska institutet hade byggnadsstyrelsen angivit kostnaderna
för den del av institutet, som motsvarade hygieniska institutionen,
till o45,000 kronor. För den händelse medel för bestridande av dessa kostnader
ej beviljades i samband med anslag till socialhygieniska institutet,
borde de givetvis beviljas i samband med anslagen till karolinska institutets
nybyggnader. Sammanlagda kostnaderna för dessa byggnader skulle alitsa
bliva 7,925,000 kronor.

Det av Kungl. Maj.t till konstnärlig utsmyckning av ifrågavarande byggnader
beräknade beloppet av 75,000 kronor syntes byggnadsstyrelsen väl
knappt.

Inberäknat nämnda belopp för konstnärlig utsmyckning samt kostnaderna
for den hygieniska institutionen, skulle alltså totalkostnaden för karohnska
institutets nybyggnader uppgå till 8,000,000 kronor. Detta belopp
torde lämpligen böra fördelas på tre budgetår, varvid för det första budgetaret
syntes böra anvisas 1,500,000 kronor.

I ovannämnda totalbelopp inginge ej kostnaderna för inredningar, möbler
m. m., vilka vöre närmare angivna i ovannämnda kostnadssammandrag.
Ej heller inginge några kostnader för bombsäkra lokaler och gasskyddsrum
samt utgifter för blivande gator och vägar omkring området.'' Däremot inninge
i kalkylerna hela kostnaden för utbyggnad av den för karolinska sjukhuset
och karolinska institutet gemensamma ångcentralen och således även
den del därav, som belöpte på karolinska sjukhuset och som beräknats till
ett belopp av 60,000 kronor.

I detta sammanhang finge byggnadsstyrelsen framhålla, alt byggnaderna
icke vore projekterade med granitsocklar. Ur arkitektonisk synpunkt vore
dylika socklar ej erforderliga, men skulle Kungl. Majit ur andra synpunkter

279

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

finna det önskvärt, att byggnaderna försåges med socklar av granit eller
annan natursten borde kostnaderna härför, vilka av byggnadsstyrelsen beräknades
till 60,000 kronor, tilläggas ovan angivna kostnadssumma.

I och för jämförelse har byggnadsstyrelsen framlagt följande kostnadssammanställning,
upptagande dels de kostnader, som funnos angivna i
Kungl. Maj:ts proposition i ämnet till 1937 års riksdag, dels de kostnader,
genomförandet av tävlingsförslaget nu skulle betinga med hänsyn till höjda
material- och arbetspriser, dels ock kostnaderna för det nu föreliggande omarbetade
förslaget.

	Tävlings-förslaget. Ber. 19/a 1937	Tävlings-förslaget. Ber. •''/s 1937	Ritnings-förslaget av 16/is 1937. Ber. 20/u 1937
	416,000	558,000 ''	650,000
	819,000	1,015,000	1,063,000
	1,051,000	1,314,000	1,214,000
	658,000	824,000	721,000
	656,000	820,000	640,000
	413,000	517,000	545,000
	644,000	804,000	669,000
	596,000	745,000	764,000
	32,000	40,000	65,000
Restaurering och tillbyggnad av cafébyggnaden »Sten-	40,000	50,000	81,000
Omformningsanläggning och huvudfördelarcentral ..	26,000 26,000	32.500 32.500	32,500 32,500
j Utvidgning av karolinska sjukhusets ångcentral ----	175,000	218,000	278,000
Bostadsbyggnader:	60,000	75,000	72,000
	150,000	190,000	250,000

Yttre arbeten:	520,000	650,000	600,000
! Vägar, planer, planeringar och stängsel ............	170,000	215,000	218,000
Summa Kronor	6,475,000	8,100,000	7,925,000

Av sammanställningen framginge, konstaterar byggnadsstyrelsen, att med
nu gällande materiel- och arbetspriser kostnaderna för tävlingsförslagets
genomförande skulle, frånsett kostnaderna för konstnärlig utsmyckning, belöpa
sig till 8,100,000 kronor eller 175,000 kronor mer än kostnaderna för
det nu föreliggande förslaget, som beräknats till 7,925,000 kronor. Det hade
således visat sig vara möjligt att något reducera kostnaderna för byggnadsföretaget.

Av ovan angivna orsaker uppvisade administrationsbyggnaden en relativt
kraftig kostnadsökning, under det att institutionsbyggnaderna i vissa fall

280

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

företedde en relativt blygsam kostnadsökning och i vissa fall en ganska stor
kostnadsminskning. Vad beträffade andra byggnader, företedde vaktmästarbostaderna
en relativt stor kostnadsökning, beroende därpå att våningsytan
och källarutrymmena per lägenhet något utökats och att dessa byggnader
försetts med en gemensam tvättinrättning. Mot dessa senare utökningar,
som tillkommit på initiativ av vederbörande inom karolinska institutet,
hade byggnadsstyrelsen intet att erinra, då dessa bostäder i tävlingstorslaget
vore beträffande utrymmena något knappt tillmätta.

Under åberopande av vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen hemställt,
att Kungl. Majit måtte föreslå 1938 års riksdag att dels upplåta det å
ovannämnda situationsplan med röda begränsningslinjer angivna området å
Norrbackaområdet för uppförande av nybyggnader för karolinska institutet
och detta närstående institutioner, dels godkänna föreliggande, av arkitekten
Ryberg upprättade huvudritningar att i huvudsak läggas till grund för byggnadernas
uppförande, dels oek för nämnda byggnadsföretag bevilja ett sammanlagt
anslag av 8,000,000 kronor ävensom av nämnda totalbelopp för
budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor till
upprättande av erforderliga entreprenadhandlingar samt för byggnadsarbetenas
påbörjande.

För den händelse sistnämnda belopp ej skulle beviljas för budgetåret
1938/39, finge byggnadsstyrelsen hemställa, att 140,000 kronor måtte ställas
till styrelsens förfogande för upprättande av entreprenadhandlingar m. m.
rörande ifrågavarande byggnadsföretag, så att det vid behov skulle utan
större tidsutdräkt kunna igångsättas. Skulle arbetena med uppförandet av
en byggnad för socialhygieniska institutet igångsättas tidigare än byggnadsarbetena
för karolinska institutet, måste vid beviljandet av byggnadsanslag
för det förstnämnda institutet hänsyn tagas till att gemensamma yttre ledningar
vore projekterade för detsamma och karolinska institutet, varför de
för detta beiäknade kostnaderna för yttre ledningar och utvidgning av sjukhusets
värmecentral m. m. för undvikande av framtida kostnadsökningar
samtidigt borde beviljas.

Departements chefen.

Av utredningen framgår, att byggnadsstyrelsen till efterkommande av
riksdagens i ämnet uttalade önskemål sökt och även i viss utsträckning lyckats
reducera kostnaderna för förevarande av 1937 års riksdag beslutade
byggnadsföretag. De ernådda besparingarna hava emellertid väsentligt
överskridits genom prisstegringarna å materiel och arbete.

Den av byggnadsstyrelsen föreslagna ändrade sträckningen av gränserna
för det för ifrågavarande byggnader avsedda tomtområdet synes mig lämplig.
Mot de nu föreliggande huvudritningarna för byggnadsföretaget har jag intet
att erinra. Kostnadsberäkningarna torde kunna vid nuvarande prisförhållanden
godtagas. Jag förutsätter i likhet med byggnadsstyrelsen, att byggnaderna
i besparingssyfte icke uppföras på socklar av natursten. Med an -

ledning av byggnadsstyrelsens uttalande angående det för konstnärlig utsmyckning
beräknade beloppet synes det vara lämpligt, att byggnadsstyrelsen
och konstrådet, som tidigare icke varit i tillfälle att yttra sig i ärendet,

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

281

få taga berörda spörsmål under förnyat övervägande och inkomma till
Kungl. Majit med förslag i ämnet. Medel till sistnämnda ändamål för de
närmaste budgetåren komma i varje fall ej att erfordras.

Byggnadsföretaget synes mig böra upptagas å beredskapsstaten för budgetåret
1938/39. Då Kungl. Majit i särskild proposition denna dag föreslår,
att å riksstaten för budgetåret 1938/39 under kapitalbudgeten anvisas ett anslag
å 140,000 kronor till uppgörande av entreprenadhandlingar m. m., bör
å beredskapsstaten, med utgångspunkt i övrigt från byggnadsstyrelsens anslagsberäkningar,
uppföras ett belopp av (1,500,000—140,000=) 1,360,000
kronor.

I anledning av vad byggnadsstyrelsen anfört vill jag framhålla, att anslag
i detta sammanhang icke bör beräknas för uppförande av byggnaderna för
det av styrelsen omnämnda socialhygieniska institutet. I propositionen
139/1938 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen, att å kapitalbudgeten under
rubriken statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av 100,000 kronor till uppförande av nybyggnad för statens
institut för folkhälsan, närmast avsett att bestrida kostnaderna för överarbetning
av byggnadsplanerna och dylikt.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Nybyggnad för de teoretiska institutionerna m. m.
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av ...................... kronor 1,360,000.

[10.] h. Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m. vid tekniska
högskolan i Stockholm. 1. Konstnärlig utsmyckning av nybyggnad
för laboratorier för gjuteriteknik m. m. vid tekniska högskolan i Stockholm.
Till detta ändamål anvisade 1937 års riksdag under rubriken statens
allmänna fastighetsfond ett reservationsanslag av 200,000 kronor. Anslaget
avsåg att bereda medel för igångsättande av arbetet med uppförande av den
föreslagna nybyggnaden. En utförlig redogörelse för den förebragta utredningen
rörande förevarande byggnadsfraga har lämnats i propositionen nr
74/1937. Av nämnda redogörelse framgår, att de egentliga byggnadskostnaderna
beräknats på följande sätt:

Byggnadsarbeten .................................... kronor 618,000

Ledningsarbeten:

Värme- och ventilationsanläggningar .... kronor 45,000

Gas-, vatten- och avloppsanläggningar . . » 29,000

Elektriska ledningar ................. » 30,000

Hissanläggningar ....................................

Traversanläggningar, spår m. m.......................

Planeringsarbeten ....................................

Ritningar, kontroll samt diverse administrationsutgifter....

Summa kronor 840,000

104,000

25.000

36.000
5,000

52.000

282

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Kostnaderna för anskaffande av utrustning och inredning m. m. hade uppskattats
till 223,200 kronor, vadan sammanlagda kostnaderna för uppförande
och inredning av ifrågavarande nybyggnad skulle komma att uppgå till
1,063,200 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1937 har byggnadsstyrelsen anfört huvudsakligen
följande:

Sedan ovannämnda kostnadsberäkning utförts under senare delen av år
1935, hade väsentliga stegringar å byggnadsmaterialier, arbetslöner och ledningsarbeten
av olika slag ägt rum. Sålunda hade exempelvis järnpriserna
mer än fördubblats, vilket för en byggnad av ifrågavarande art, innehållande
järn- och armerade betongkonstruktioner i stor omfattning, vore av
stor betydelse ur kostnadssynpunkt. Arbetslönerna hade genom det under
juni 1937 träffade nya avtalet inom byggnadsindustrien dessutom ökats med
omkring 10 procent.

De för byggnadsföretaget beräknade kostnaderna vore sålunda icke längre
tillräckliga. En inom byggnadsstyrelsen numera upprättad, på grund av det
ovissa marknadsläget beträffande byggnadsmaterialen dock allenast överslagsvis
gjord kostnadskalkyl utvisade följande kostnader för byggnadsföretaget: Byggnadsarbeten

.................................... kronor 840,000

Ledningsarbeten:

Värme- och ventilationsanläggningar .... kronor 60,000

Gas-, vatten- och avloppsledningar...... » 38,000

Elektriska ledningar .................. » 39,000

Hissanläggningar ....................................

Traversanläggningar, spår m. m.......................

Planeringsarbeten ....................................

Ritningar, kontroll och diverse administrationsutgifter ....

Summa kronor 1,120,000.

Merkostnaderna uppginge sålunda till mer än 33 procent å de ursprungligt
beräknade kostnaderna.

Byggnadsstyrelsen förutsatte, att de för teknisk utrustning, möblering och
flyttning härutöver erforderliga medel ställdes till högskolans disposition i
så god tid, att den fasta inredning, som eventuellt skulle anslutas till byggnaden
och dess ledningssystem, kunde anskaffas och insättas under byggnadsföretagets
fortskridande, så att extra kostnader med avseende på byggnads-
och ledningsarbeten icke uppstode genom förseningar vid leverans av
den fasta inredningen.

För byggnadsföretaget erfordrades alltså ytterligare ett belopp av (1,120,000
— 200,000 =) 920,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har därför hemställt, att för slutförandet av ifrågavarande
byggnadsföretag för budgetåret 1938/39 måtte anvisas ett anslag av

920,000 kronor.

Med skrivelse den 24 september 1937 har styrelsen för tekniska högskolan
överlämnat en av lärarkollegiet gjord framställning om fortsatt anslag
för budgetåret 1938/39 till förevarande ändamål. Av lärarkollegiets framställning
inhämtas bland annat, att kostnaderna för utrustning, möblering
och flyttning numera kunde uppskattas till 210,500 kronor.

137,000

32.000

46.000
6,000

59.000

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

283

Förevarande byggnadsföretag har ännu icke igångsatts. De avsevärda-D«P<^”*«ntJförskjutningar
i kostnadsberäkningarna, som blivit en följd av prisstegringarna
å material och arbete, hava ansetts motivera, att frågan om byggnadsarbetenas
igångsättande göres beroende av en förnyad prövning från riksdagens
sida av kostnadskalkylerna.

Mot de av byggnadsstyrelsen verkställda reviderade kostnadskalkylerna har
jag intet annat att erinra, än att för konstnärlig utsmyckning torde böra beräknas
ett belopp av 10,000 kronor. Återstoden av de för byggnadsföretaget
erforderliga anslagsmedlen torde böra upptagas å beredskapsstaten för budgetåret
1938/39.

Erforderliga kostnader för uppgörande av ritningar, entreprenadhandlingar
och dylikt — enligt byggnadsstyrelsens beräkningar högst 35,000 kronor
■— torde böra bestridas från det anslag, som av 1937 års riksdag anvisats
till igångsättande av byggnadsarbetena. Under sådana förhållanden kan
byggnadsföretaget utan dröjsmål igångsättas vid den tidpunkt, som kan befinnas
lämplig ur krissynpunkt. Å beredskapsstaten bör sålunda upptagas
ett belopp av (1,120,000 + 10,000 — 200,000 =) 930,000 kronor.

Jag saknar anledning att nu närmare ingå på frågan om kostnaderna för
utrustning och möblering m. m.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga
dels till Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik
m. m. vid tekniska högskolan i Stockholm

ett förskottsanslag av .................. kronor 920,000;

dels ock till konstnärlig utsmyckning av nybyggnad för
laboratorier för gjuteriteknik m. m. vid tekniska högskolan
i Stockholm ett förskottsanslag av ........ kronor 10,000.

[11.] in. Nybyggnad för laboratorium för brobyggnad och kommunikationsteknik
vid tekniska högskolan i Stockholm, n. Konstnärlig utsmyckning
av nybyggnad för laboratorium för brobyggnad och kommunikationsteknik
vid tekniska högskolan i Stockholm, o. Nybyggnad för byggnadsakustiskt
laboratorium vid tekniska högskolan i Stockholm, p. Konstnärlig
utsmyckning av nybyggnad för byggnadsakustiskt laboratorium vid
tekniska högskolan i Stockholm, q. Om- och påbyggnad av bergsskolans
lokaler vid tekniska högskolan i Stockholm, r. Ändringsarbeten i ugnsrunimet
i tekniska högskolans i Stockholm kemibyggnad. I 1938 års statsverksproposition
(kapitalbudgeten, bilaga 7, punkterna 18—21) har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1938/39

dels till nybyggnad för laboratorium för brobyggnad och kommunikationsteknik
vid tekniska högskolan i Stockholm ett reservationsanslag av 8,000
kronor;

dels till nybyggnad för byggnadsakustiskt laboratorium vid tekniska högskolan
i Stockholm ett reservationsanslag av 3,500 kronor;

284

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

dels till om- och påbyggnad av bergsskolans lokaler vid tekniska högskolan
i Stockholm ett reservationsanslag av 8,000 kronor;

dels ock till ändringsarbeten i ugnsrummet i tekniska högskolans i Stockholm
kemibyggnad ett reservationsanslag av 2,500 kronor.

Jag tillåter mig nu ånyo anmäla förevarande anslagsfrågor för Kungl.
Majit.

En utförlig redogörelse för tekniska högskolans byggnadsfrågor har lämnats
i propositionen nr 74/1937, vartill torde få hänvisas.

Här må endast erinras om följande:

Enligt en av högskolans rektor uppgjord plan för högskolans fullständiga
utbyggnad skulle byggnadsarbetena fördelas på flera olika etapper.

I. Det första utbyggnadsstadiet skulle påbörjas sommaren

1936 och omfatta följande ny- och ombyggnader:

A. Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik, uppvärmnings- och ventilationsanordningar,
mekanisk teknologi, byggnadshygien, teknisk hygien,
förbränningslära, textilteknik, industriell organisation samt hiss- och transportanordningar
(omkring 1,089 m2, därav för textilteknik 190 m2).

B. Nybyggnad för anrikningslaboratorium (omkring 1,400 m2).

C. Nybyggnad för laboratorier för brobyggnad samt för vägbyggnad och
kommunikationsteknik (omkring 485 m2).

D. Nybyggnad för byggnadsakustiskt laboratorium (omkring 300 m2).

E. Ombyggnad av vindsutrymmen ovan bergsskolans byggnad för institutionerna
för mineralogi och metallografi ävensom ändringsarbeten inom
nuvarande lokalerna inom bergsskolebyggnaden för beredande av ökat utrymme
för järnets bearbetning och behandling m. m. (omkring 420 nr).

II. Det andra utbyggnadsstadiet skulle påbörjas sommaren

1937 och avse följande arbeten:

A. Ombyggnad av vindsutrymmen inom nuvarande byggnad för fackavdelningen
för elektroteknik för beredande av ytterligare utrymmen för laboratoriesalar
och samlingar m. m. för svagströmsteknik och i samband därmed
vissa ändringar av rumsdispositioner m. m. inom nuvarande lokaler
för fackavdelningen för elektroteknik.

B. Nybyggnad för laboratorium för högspänning och för överström.

C. Tillbyggnad till nuvarande institution för organisk kemi med förråd,
lagringsrum och förbränningsrum samt en vaktmästarbostad.

D. Tillbyggnad till nuvarande kemibyggnad för beredande av ökat utrymme
för institutionerna för värmeteknik och maskinlära samt läran om maskinelement
II ävensom ändring av nuvarande laboratorium för mekanisk
teknologi till laboratorium för värmeteknik och maskinlära.

E. Ändring av och tillbyggnad till sal för kemiskt tekniska apparater.

F. Inredning av ledigblivna lokaler efter mekanisk teknologi för laboratorium
för värmeteknik, inredning av ledigblivna lokaler för förbränningslära
till utrymme för allmän geologi samt ändring av det efter väglaboratoriets
förflyttning ledigblivna utrymmet för förlängning av vattenbyggnadslaboratoriets
vattenränna.

III. Det tredje utbyggnadsstadiet, som skulle påbörjas sommaren
1938, vore avsett att omfatta:

A. Nybyggnad för laboratorier för institutionerna för pappersteknik, jäsningslära
samt vatten- och livsmedelskemi.

B. Inredning av en del nu befintliga lokaler inom laboratoriebyggnaden
för cellulosateknik och träkemi.

285

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

IV. Det fjärde utby ggnadsstadiet skulle påbörjas sommaren
1939, varunder skulle utföras:

A. Nybyggnad mellan den nuvarande huvudbyggnaden vid Valhallavagen
och kemibyggnaden (för korthetens skull och på grund av formen benämnd
H-byggnaden) för inrymmande av vissa laboratoriesalar i bottenvåningen
samt lärarrum, hörsalar, ritsalar m. m. för de båda lägre årskurserna samt
lokaler för hela lantmäteriundervisningen ävensom aula och en del vaktmästarbo
städer

V. Det femte utby ggnadsstadiet, som skulle påbörjas år 1942,

skulle omfatta: .....

A. Nybyggnad för laboratorium med längre ränna för institutionen tor

vattenbyggnad.

I skrivelse den 15 september 1935 gjorde tekniska högskolans lärarkollegium
framställning om anslag till utförande av de i första utby ggnadsstadiet
ingående byggnadsarbetena, men framställningen föranledde icke något förslag
från Kungl. Maj :t till 1936 års riksdag.

Med skrivelse den 28 september 1936 överlämnade styrelsen för tekniska
högskolan av lärarkollegiet gjorda framställningar örn anslag för budgetåret
1937/38 till fortsatt utbyggande av högskolan, vari lärarkollegiet i stort sett
framlade samma byggnadsprogram som förut.

Av ovanberörda anslagsäskanden föreläde Kungl. Maj:t 1937 års riksdag
allenast frågorna om nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m. samt
anrikningslaboratorium ävensom vissa ändringar inom lokalerna för fackavdelningen
för elektroteknik, vartill riksdagen ock beviljade anslag. Lärarkollegiets
framställning, i vad den avsåg anslag till övriga i första utbyggnadsstadiet
ingående byggnadsarbeten, föranledde däremot icke något Kungl.
Maj :ts förslag till riksdagen.

Med skrivelse den 24 september 1937 har tekniska högskolans styrelse överlämnat
av lärarkollegiet gjord framställning örn anslag för budgetåret 1938/
39 dels till återstående i första utbyggnadsstadiet ingående byggnadsarbeten
(I C—E), dels till ändringsarbeten i ugnsrummet i kemibyggnaden, dels till
ombyggnad av vindsutrymmen inom nuvarande byggnaden för fackavdelningen
för elektroteknik m. m. (II A), dels ock till nybyggnad för laboratorium
för högspänning och för överström (II B).

Över nämnda framställning har byggnadsstyrelsen den 30 november 1937
avgivit utlåtande.

Av handlingarna i ärendet framgår följande beträffande de av ifrågavarande
anslagsäskanden, som jag ansett mig böra upptaga. I fråga örn de återstående
anslagsäskandena hänvisar jag till nämnda handlingar.

Nybyggnad för laboratorium för brobyggnad och
kom mu nikationsteknik. Lärarkollegiet har hemställt om ett anslag
å 163,000 kronor till ifrågavarande nybyggnad ävensom ett anslag å 39,500
kronor för utrustning, möblering och flyttning.

I sin ovannämnda skrivelse den 15 september 1935 hade lärarkollegiet gjort
framställning örn ett anslag å 180,000 kronor lill utförande av ett laboratorium
för brobyggnad samt för vägbyggnad och kommunikationsteknik. I sina
anslagsäskanden för budgetåret 1937/38 hade kollegiet upprepat framställningen,
dock med den inskränkning, att laboratoriet för vägbyggnad utcslu -

286

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

tits, emedan ett dylikt laboratorium skulle komma att inrättas för högskolans
räkning i den nybyggnad, som avsetts för statens väginstitut. Härigenom
hade uppstått en kostnadsminskning av 51,000 kronor enligt en av professorn
E. Lallerstedt verkställd beräkning. Byggnaden hade således avsetts att innefatta
endast laboratorier för brobyggnad och för kommunikationsteknik,
och kostnaden skulle då komma att belöpa sig till (180,000 — 51,000=)

129,000 kronor.

Då behovet av sagda laboratorium vore starkt, ansåge sig kollegiet böra
återkomma med sin framställning.

För hela det viktiga läroämnet brobyggnad funnes icke något som helst
laboratorieutrymme vid högskolan. Det finge i detta sammanhang framhållas,
att läroämnet omfattade icke endast brobyggnader utan även andra bärande
konstruktioner av järn, betong, sten och trä. Ett läroämne av denna
omfattning måste för att allsidigt kunna följa utvecklingen hava tillgång till
ett laboratorium, så att man icke som nu vore fallet, ensidigt hänvisades till
att förlägga undersökningarna på byggnadsplatser. Det vore nödvändigt för
de studerande, att förekommande undersökningsmetoder på ett överskådligt
sätt kunde demonstreras och inövas av dem, så att kunnighet i hantering av
alla instrument och i verkställandet av observationer med desamma kunde
förvärvas i laboratoriet av samtliga, och icke begränsas till att endast omfatta
det relativa fatal, som kunde bliva i tillfälle att deltaga i undersökningar av
färdiga bro- och andra byggnader på olika byggnadsplatser i samband med
deras provbelastning och dylikt.

För att kunna verkställa inom läroämnet brobyggnad erforderliga arbeten
och undersökningar vore ett laboratorium innefattande en sal örn cirka 300
m2, ett arbetsrum för professor och assistent samt ett ram för samlingar nödigt.

För den del av läroämnet vägbyggnad och kommunikationsteknik, som
omfattade kommunikationsteknik, funnes intet utrymme vid högskolan, varemot
som nämnts ett vägbyggnadslaboratorium komme att inrättas för högskolans
räkning. Kommunikationstekniken hade under senare år undergått
en oerhörd utveckling, och på grund härav vore det nödvändigt att vid högskolan
tillgodose behovet i en grad som svarade mot utvecklingen.

För ändamålet erfordrades sålunda en laboratoriesal om cirka 70 m2 för
kommunikationsteknik och en laboratoriesal om cirka 70 nr för spårteknik,
ett rum om cirka 30 m2 för samlingar och ett arbetsrum örn cirka 30 m2 för
professor och assistent. Dessa lokaler borde lämpligen förläggas i samma
byggnad som laboratoriet för brobyggnad.

Byggnadskostnaderna hade i tidigare framställning, som ovan nämnts beräknats
till 129,000 kronor. Genom de ökade priserna på byggnadsmarknaden
måste denna summa ökas och enligt en av professorn Lallerstedt i augusti
1937 verkställd kostnadsberäkning uppginge kostnaderna med hänsyn
till nu rådande prisläge till ett belopp av 163,000 kronor.

Kostnaderna för erforderlig inredning, möblering och flyttning för de båda
institutionerna beräknades av vederbörande institutionsföreståndare sålunda: -

Institution	Utrustning Kronor	Möblering Kronor	Flyttning Kronor
Brobyggnad ........................................	12.000	2,500	500
Vägbyggnad och kommunikationsteknik..............	22.000	2,000	500
Summa	34,000	4,500	1,000

287

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Enligt en handlingarna bifogad situationsplan vore ifrågavarande laboratoriebyggnad
avsedd att förläggas sydväst om högskolans flygtekniska laboratorium.
.

Byggnadsstyrelsen har anfört, att enligt styrelsens beräkning det av högskolan
för ifrågavarande ändamål begärda beloppet borde höjas till 166,000
kronor (beträffande kostnader för utvändiga ledningar jfr byggnadsstyrelsens
i det följande återgivna yttrande beträffande nybyggnad för byggnadsakustiskt
laboratorium). Styrelsen vore ej i tillfälle bedöma, om det för utrustning,
möblering och flyttning för denna institution beräknade beloppet

39,500 kronor vore skäligt.

Nybyggnad för byggnadsakustiskt laboratorium. Lärarkollegiet
har hemställt örn ett anslag å 89,000 kronor för denna nybyggnad
samt för utrustning m. m. ett belopp av 12,100 kronor.

Byggnadsakustiska undersökningar bedreves vid högskolan för närvarande
i synnerligen trånga och otillfredsställande källarlokaler, som äventyrade
de dyrbara instrument, vilka till ett värde av mera än 30,000 kronor
skänkts till institutionen.

Ett laboratorium för dylika undersökningar vore en nödvändig förutsättning
för utforskande av lagarna för ljudets genomgång genom väggar, dörrar,
fönster och bjälklag samt ljudets ledning i kanaler och rörledningar.
Klarläggandet av dessa frågor vore av största betydelse vid byggandet av
sjukhus, bostäder, hotell, affärshus m. m.

Det vore även av stor betydelse att kunna utföra isolering av maskinella
vibrationer, trafikvibrationer och dylikt.

Professorn Lallerstedt hade uppgjort förslag till byggnad för ifrågavarande
laboratorium på plats, som av byggnadsstyrelsen och djurgårdsforvaltningen
godtagits, samt utfört detaljerad kostnadsberäkning och därvid funnit det
behövliga beloppet uppgå till 72,000 kronor, vilken summa byggnadsstyrelsen
ansett böra höjas till 75,000 kronor. På grund av de stegrade priserna
på byggnadsmarknaden måste summan nu ytterligare ökas och professorn
Lallerstedt hade i verkställd utredning den 20 augusti 1937 beräknat nu
erforderligt belopp till 89,000 kronor.

Enligt en handlingarna bifogad situationsplan skulle förevarande nybyggnad
förläggas norr örn flygtekniska laboratoriet.

Utrustning funnes redan genom gavor i relativt stor utsträckning, vadan
erforderligt anslag för sådant ändamål enligt institutionsföreståndarens beräkning
inskränkte sig till ett belopp av 9,500 kronor. För möblering skulle
erfordras 2,300 kronor och för flyttning av nuvarande maskiner och apparater
300 kronor. o .

Byggnadsstyrelsen bar förklarat sig icke hava något att erinra mot det
för ifrågavarande nybyggnad beräknade kostnadsbeloppet 89,000 kronor.
Ej heller i detta fall kunde styrelsen bedöma den beräknade kostnaden å
12,100 kronor för utrustning och inredning.

Till kostnaderna för ovannämnda båda laboratoriebyggnader borde enligt
byggnadsstyrelsen läggas ett belopp av 17,000 kronor till utvändiga ledningar.

Örn- och påbyggnader av bergsskolans lokaler. Lärarkollegiet
har anhållit örn ett anslag å 170,000 kronor till förevarande ändamål.

Lärarkollegiet hade i sina riksdagspetita till 1937 års riksdag gjort framställning
örn ett anslag av 178,000 kronor för utförande av ovannämnda arbeten
jämte vissa ändringsarbeten för institutionerna för järnets bearbetning
och behandling och för järnets metallurgi. Dessa senast omnämnda
ändringsarbeten torde emellertid få uppskjutas till den tidpunkt, då miva -

288

Kungl. Majlis proposition nr 275.

rande anrikningslaboratoriet kunde överflyttas till en av 1937 års riksdag
beslutad nybyggnad. Nuvarande anrikningslaboratoriets lokaler avsåges
nämligen efter flyttningen skola tagas i bruk för de båda nyssnämnda institutionerna.
Dessa senast berörda lokaler befunne sig i källaren och bottenvåningen
av bergsskolebyggnaden. En av professorn Lallerstedt verkställd
kostnadsberäkning av den 2 september 1935, slutande å 178,000 kronor,
upptoge för arbeten i källarvåningen och bottenvåningen 35,200 kronor, respektive
6,545 kronor eller sammanlagt 41,745 kronor, vilka således skulle
avgå.

Ä andra sidan måste hänsyn även tagas till den ökning, som uppstode på
grund av de stegrade byggnadskostnaderna.

Av en av Lallerstedt verkställd kostnadsberäkning framginge att kostnaden
för byggnadsarbetena uppginge till 170,000 kronor.

Lärarkollegiet funne de föreslagna ombyggnads- och ändringsarbetena
fortfarande vara trängande. De lokaler, som för närvarande disponerades
av institutionen för mineralogi, hade visat sig otillräckliga för bedrivande
av övningarna i mineralogi med de studerande. Vidare fordrades ett arbetsrum
för preparator!! samt ett rum för specialövningar. Härigenom vunnes
samtidigt den fördelen, att övningarna i mikroskopisk petrografi, som nu
måste bedrivas i samma rum som övningarna i mikroskopering, kunde flyttas
till det nya övningsrummet, så att den mera ömtåliga mikroskoperingen
med sina relativt dyrbara instrument icke behövde försiggå i lokaler, i vilka
bedreves mera grova och dammande, för miskroskopen skadliga undersökningar.

Den erforderliga ytan vore cirka 200 m2.

Av institutionen för metallografi nu disponerade lokaler begagnades huvudsakligen
för mikroskopiska undersökningar och röntgenundersökningar.
Det tillgängliga utrymmet tilläte icke med det stora antal studerande, som
nu bedreve sina studier å institutionen, utförande av den mängd fysikalisktmetallografiskt
betonade undersökningar, som undervisning och forskning
inom läroämnet krävde. Härför erfordrades nya lokaler. De nuvarande laboratorielokalerna
vore ej heller i det skick, att de motsvarade behovet för
en rationell undervisning inom läroämnet. En viss ändring av rumsindelningen
vore härför önskvärd.

Behovet av nya lokaler omfattade rum med ett sammanlagt ytinnehåll å
cirka 250 m2. Dessa lokaler kunde erhållas genom att taga i anspråk dels
vissa vindsutrymmen och dels en del av balkongen i denna våning av fackavdelningens
ljusgård.

Byggnadsstyrelsen har anfört att ovanberörda till 170,000 kronor beräknade
kostnader syntes böra höjas till 175,000 kronor.

Ändringsarbeten i ugnsrummet i kemibyggnaden. Lärarkollegiet
har gjort framställning om ett anslag å 44,820 kronor till dessa
ändringsarbeten.

Sedan den tekniska elektrokemien utbrutits ur professuren för »teoretisk
och elektrokemi» i och med inrättandet av en särskild speciallärarbefättling
i teknisk elektrokemi fran och med den 1 juli 1937, erfordrades utrymme
för denna nya institution för teknisk elektrokemi.

Det billigaste och enklaste sättet för åstadkommande av sådant utrymme
torde vara utförandet av en entresolering, d. v. s. inläggandet av ett bjälklag
i det nuvarande ugnsrummet i kemibyggnaden. Då frågan diskuterats i
lärarkollegiet, hade framhållits, att den föreslagna entresoleringen av endast
Laiva ugnsrummet skulle medföra alltför knappa utrymmesförhållanden,
varför ytterligare utredning ansåges erforderlig. Avdelningskollegiet för kemi

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

289

och kemisk teknologi hade vid sammanträde den 6 september 1937 behandlat
en av de båda av frågan närmast berörda institutionsföreståndarna verkställd
utredning, vilken tillstyrkts av lärarkollegiet. Detta förslag innebure
entresolering av hela ugnsrummet, således 100 m2 i stället för 50 m2 för att
särskilt bereda erforderligt utrymme för institutionen för teoretisk kemi.

Det syntes vidare vara nödvändigt att inreda lokalerna omedelbart med
dragskåp, bord och ledningar m. m. Kostnaderna beräknades av professorn
Lallerstedt till 38,100 kronor, varav 29,500 kronor för entresolering av ugnsrummet
i kemibyggnaden och 8,600 kronor för anordnande av vaktmästarrum
och skrivrum i bottenvåningen och våningen en trappa upp. Kostnaderna
för inredningsarbetena slutade å ett belopp av 6,720 kronor. De sammanlagda
kostnaderna bleve då 44,820 kronor.

Byggnadsstyrelsen har icke haft något att erinra mot förevarande förslag
och de därför beräknade kostnaderna.

Av de byggnadsfrågor, som innefattas i det uppgjorda programmet för Deparumenutekniska
högskolans utbyggnad, hava —- såsom av det föregående inhämtas cheteH—
frågorna om anordnande av lokaler för laboratorium för gjuteriteknik
m. m. och för anrikningslaboratorium (I A och B) blivit beaktade. I detta
sammanhang synas böra till prövning upptagas de framställda förslagen
om uppförande av nybyggnad för laboratorium för brobyggnad och kommunikationsteknik
(I C), nybyggnad för byggnadsakustiskt laboratorium (I D),
om- och påbyggnad av bergsskolans lokaler (I E) samt ändringsarbeten i
ugnsrummet i kemibyggnaden. Behovet av dessa byggnadsarbeten synes
vara väl styrkt. Särskilt vill jag framhålla önskvärdheten av att byggnadsakustiska
laboratoriet erhåller tjänligare lokaler. Jag har ingenting att
erinra mot att det föreliggande behovet av ökade lokalutrymmen för vederbörande
institutioner tillgodoses på sätt av högskolan föreslagits.

Till de övriga av högskolan framställda anslagsäskandena anser jag mig
för närvarande icke böra taga ställning.

Kostnaderna för de nu ifrågakommande ny- och ombyggnadsarbetena
beräknar jag i anslutning till byggnadsstyrelsens kalkyler till följande belopp,
nämligen för nybyggnaden för laboratorium för brobyggnad och kommunikationsteknik
till 174,500 kronor (inklusive 8,500 kronor till utvändiga
ledningar), för nybyggnaden för byggnadsakustiskt laboratorium till 97,500
kronor (inklusive 8,500 kronor till utvändiga ledningar), för örn- och påbyggnaden
av bergsskolans lokaler till 175,000 kronor samt för ändringsarbetena
i ugnsrummet i kemibyggnaden till 44,000 kronor. Härtill torde
böra läggas för konstnärlig utsmyckning av laboratoriet för brobyggnad och
kommunikationsteknik 5,000 kronor och av byggnadsakustiska laboratoriet

2,000 kronor.

Jag saknar anledning att för närvarande ingå på frågan örn de för lös
utrustning och inredning m. m. erforderliga anslagsbeloppen. Dessa utgifter
böra framdeles bestridas genom anslag under åttonde huvudtiteln.

Ifrågavarande byggnadsföretag böra upptagas å beredskapsstaten för budgetåret
1938/39. Då Kungl. Majit i särskild proposition denna dag föreslår,
att å riksstaten för budgetåret 1938/39 under kapitalbudgeten uppföras an Bihang

till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 275. 19

290

Kungl. Majlis proposition nr 275.

slag för uppgörande av entreprenadhandlingar m. m. med respektive 8,000
kronor, 3,500 kronor, 8,000 kronor och 2,500 kronor, bör å beredskapsstaten
för sagda byggnadsarbeten upptagas respektive (174,500 — 8,000=)

166,500 kronor, (97,500 — 3,500=) 94,000 kronor, (175,000 — 8,000=)

167,000 kronor och (44,000 — 2,500 —) 41,500 kronor. Därjämte bör för
konstnärlig utsmyckning upptagas 5,000 respektive 2,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga
dels till Nybyggnad för laboratorium för brobyggnad och
kommunikationsteknik vid tekniska högskolan i Stockholm

ett förskottsanslag av .................. kronor 166,500;

dels till Konstnärlig utsmyckning av nybyggnad för laboratorium
för brobyggnad och kommunikationsteknik vid tekniska
högskolan i Stockholm ett förskottsanslag
av.................................. kronor 5,000;

dels till Nybyggnad för byggnadsakustiskt laboratorium
vid tekniska högskolan i Stockholm ett förskottsanslag

av .................................. kronor 94,000;

dels till Konstnärlig utsmyckning av nybyggnad för byggnadsakustiskt
laboratorium vid tekniska högskolan i Stockholm
ett förskottsanslag av ................kronor 2,000;

dels till Örn- och påbyggnad av bergsskolans lokaler vid
tekniska högskolan i Stockholm ett förskottsanslag
av ........................ kronor 167,000;

dels ock till Ändringsarbeten i ugnsrummet i tekniska högskolans
i Stockholm kemibyggnad ett förskottsanslag
av ........................ kronor 41,500.

[12.] s. Uppförande av byggnad för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad
vid Chalmers tekniska högskola m. in. Genom propositionen
nr 268/1937 äskade Kungl. Maj:t av riksdagen ett reservationsanslag för budgetåret
1937/38 av 300,000 kronor för uppförande av byggnad för fackavdelningen
för väg- och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola i huvudsaklig
överensstämmelse med av 1934 års Chalmerssakkunniga avgivet
förslag eller den ändrade plan för byggnadens uppförande, som Kungl. Maj:t
med hänsyn till gjorda utredningar funne skäligt fastställa. Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning vann riksdagens bifall. De sakkunniga hade för
institutionsbyggnad för nämnda fackavdelning jämte kostnader för sprängning
och grundmurar samt oförutsedda utgifter beräknat en engångskostnad
av 1,076,000 kronor samt för planerings- och vägarbeten 17,000 kronor, eller
tillhopa 1,093,000 kronor.

I nämnda proposition uttalades, att det vore lämpligt, att handhavandet av
byggnadsföretaget anförtroddes åt Chalmerska skeppsbyggeriinstitutionens
byggnadskommitté, vilken i samband härmed efter lämplig komplettering

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

291

och under namn av Chalmerska byggnadskommittén borde organiseras på
två avdelningar, varav den ena handlade frågan om byggnaden för fack»
avdelningen för skeppsbyggeri m. m. och den andra frågan om fackavdel*
ningen för väg- och vattenbyggnad. Kostnaderna för kommittén skulle ber
stridas av respektive byggnadsanslag. Innan arbetena påbörjades, syntes
kommittén böra till Kungl. Majit ingiva fullständiga huvudritningar jämte
beskrivning, utarbetade i huvudsaklig anslutning till de sakkunnigas förtslag
med de ändringar, kommittén på grund av särskilt i propositionen nr
268/1937 omförmält utredningsuppdrag kunde finna anledning förorda. Ny
kostnadsberäkning och byggnadsplan syntes även av kommittén böra utför
ras och underställas Kungl. Majit, varvid för konstnärlig utsmyckning av
byggnaden borde beräknas ett belopp av förslagsvis 15,000 kronor. Byggnaden
borde i övrigt utföras inom ramen för det av de sakkunniga angivna
beloppet. Byggnadskommittén borde emellertid erhålla i uppdrag att i görligaste
mån nedbringa kostnadsbeloppet, vilket därför för det dåvarande ej
borde fixeras.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har i skrivelse den 23 november
1937 efter överläggningar med Chalmerska skeppsbyggeriinstitutionens byggnadskommitté
framlagt förslag angående organiserandet av en gemensam
byggnadskommitté, bestående av en huvudkommitté och specialkommittéer
för varje särskild byggnad, åt vilken kommitté skulle anförtros frågan om
uppförande av de olika byggnader för högskolan, som redan beslutats eller
Romme att beslutas. Under kapitalbudgeten till 1938 års statsverksproposition,
bilaga 7, punkten 23, har jag närmare redogjort för ifrågavarande
förslag och tagit ställning till detsamma. Jag tillåter mig att här allenast
hänvisa till vad jag sålunda redan i ämnet anfört.

I skrivelse den 31 augusti 1937 har styrelsen för Chalmers tekniska högskola
hemställt, att för budgetåret 1938/39 måtte anvisas ytterligare 500,000
kronor för uppförande av byggnaden för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad
vid högskolan. Styrelsen har härvid anmält, att den nya byggnaden
tänkts planerad på sådant sätt, att med viss ändring av byggnaden
även arkitekturavdelningen skulle kunna inrymmas i densamma. Arkitekturavdelningen
skulle kunna inrymmas i ena byggnadsflygelns översta våning
utan ändring av underliggande våningar. Det skulle därigenom bliva möjligt
att sluta kontrakt örn byggnadens uppförande, innan beslut i fråga om
arkitekturavdelningens bibehållande vid högskolan fattades. Beslut i denna
fråga skulle kunna anstå, till dess byggnaden uppförts till och med tredje
våningen.

Sedermera har styrelsen med skrivelse den 30 december 1937 överlämnat
plan för högskolans nybyggnad. Av vid skrivelsen fogad bilaga framgår, att
enligt av majoren N. A. Svensson på uppdrag av styrelsen verkställda kostnadsberäkningar,
institutionsbyggnaden för fackavdelningen för väg- och
vattenbyggnad, inklusive lokaler för arkitekturfackskolan, skulle efter år 1937
gällande priser draga en kostnad av 1,410,000 kronor. Planeringsarbetena
hava uppskattats till 24,000 kronor. i

292

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

■ I detta sammanhang bör till behandling upptagas uppkommen fråga örn
bestridandet av vissa kostnader för högskolans utbyggnad, vilka stå i samband
med ett mellan styrelsen, å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, samt
Göteborgs stad, genom dess drätselkammare, andra avdelningen, ingånget
tomtavtal.

Enligt beslut den 31 december 1920 godkände Kungl. Maj:t ett mellan Göteborgs
stad genom dess drätselkammare samt Kungl. Majit och kronan genom
styrelsen för Chalmers tekniska institut den 13 januari 1920 träffat avtal
om överlåtelse till Kungl. Majit och kronan med full äganderätt utan ersättning
av en areal om 96,000 kvadratmeter av de å en avtalet bilagd karta
utmärkta områden av stadens egendomar Landala och Gibraltar till plats
för vissa nybyggnader för nämnda institut. I detta avtal stadgades, bland
annat, att byggnader för en högre teknisk läroanstalt skulle vara å området
uppförda inom femton år, räknat från och med den 1 januari 1920.
i Å ifrågavarande område hava sedermera uppförts byggnader för de kemiska
och fysiska institutionerna.

Genom beslut den 4 november 1932 anbefallde Kungl. Majit institutets styrelse
att träda i underhandlingar med Göteborgs stad angående utsträckning
av den tid, inom vilken enligt förenämnda avtal byggnader för en högre
teknisk läroanstalt skulle vara uppförda, samt därefter till Kungl. Majit
i inkomma med på grundval av dessa underhandlingar upprättat förslag till
nytt avtal med Göteborgs stad i ifrågavarande avseende.

I skrivelse den 29 oktober 1935 meddelade institutets styrelse, att förhandlingarna
med Göteborgs stad slutförts och resulterat i en överenskommelse,
vilken av stadsfullmäktige den 19 september 1935 godkänts, och av
styrelsens ordförande preliminärt undertecknats. Sedan yttranden i ärendet
avgivits den 16 november 1935 av länsstyrelsen i Göteborg, den 5 december
1935 av kammarkollegiet och den 23 december 1935 av statskontoret
ävensom länsstyrelsen på given anledning med skrivelse den 18 maj 1936
överlämnat utdrag ur stadsfullmäktiges protokoll den 14 maj 1936, utvisande
.att stadsfullmäktige i anledning av vad kammarkollegiet anfört beslutat visst
tillägg till ifrågavarande överenskommelse, godkände Kungl. Majit, som i
propositionen nr 135/1936 omförmält ärendet, genom beslut den 29 maj 1936
överenskommelsen med det av stadsfullmäktige den 14 maj 1936 beslutade
. tillägget.

, Genom berörda överenskommelse överlät bland annat Kungl. Majit och
kronan till Göteborgs stad ett område om cirka 4,080 kvadratmeter, vilken
markareal vore avsedd att användas dels som lekfält och dels för breddming
av en del av Gibraltargatan. Det vederlag, som Kungl. Majit och kronan
erhöll, bestod i utsträckning av tidsfristen för färdigställandet av vissa
byggnader till den 1 januari 1945. Då det ansågs tänkbart, att området möj,
ligen framdeles skulle kunna behövas för den högre tekniska läroanstalten,
förband staden sig att icke å det överlåtna området uppföra andra byggnader
än enbart för idrottsändamål avsedda byggnader av högst en vånings
höjd.

Kungl. Majds proposition nr 275.

293

I sitt den 12 november 1935 avgivna betänkande och förslag angående
omorganisation av Chalmers tekniska instituts högre avdelning till en teknisk
högskola m. m. föreslogo 1934 års Chalmerssakkunniga bland annat, att
de för högskolan erforderliga nybyggnaderna skulle förläggas å förenämnda
av Göteborgs stad genom avtal år 1920 till Kungl. Maj:ts och kronans förfogande
ställda markområde.

Genom beslut av 1936 års riksdag (riksdagens skrivelse nr 216) anvisades
för budgetåret 1936/37 för uppförande av en byggnad för fackavdelningen
för skeppsbyggeri m. m. vid Chalmers tekniska institut i huvudsaklig överensstämmelse
med av nämnda sakkunniga avgivet förslag ett reservationsanslag
av 370,000 kronor.

I skrivelse den 8 december 1936 ifrågasatte ovannämnda byggnadskommitté
viss i förhållande till Chalmerssakkunnigas förslag ändrad byggnadsplan
för Chalmers tekniska högskolas nybyggnader. I propositionen nr 268/
1937 lämnades en närmare redogörelse för byggnadskommitténs förslag, vartill
här torde få hänvisas. I samma proposition anförde jag, att det av kommittén
framlagda förslaget syntes mig ur praktiska synpunkter erbjuda
vissa fördelar, varför jag framdeles ämnade göra hemställan om uppdrag
åt kommittén att verkställa utredning i antydd riktning. På min hemställan
föreslog Kungl. Maj:t i samma proposition riksdagen att för uppförande av
byggnad för fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m. för budgetåret 1937/38
anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor. Detta förslag vann riks-^
dagens bifall (riksdagens skrivelse nr 471/1937).

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har i samråd med byggnadskommittén
i skrivelse den 1 juli 1937 framlagt förslag till ändrad plan för
högskolans utbyggnad. Samtidigt har styrelsen hemställt örn Kungl. Majits
godkännande av ett på grund av den nya byggnadsplanen betingat, den 15
juni 1937 ingånget tomtavtal mellan Göteborgs stad genom dess drätselkammare,
andra avdelningen, och styrelsen på Kungl. Maj-.ts och kronans vägnar,
ävensom ett mellan parterna samma dag undertecknat tillägg till den
ovannämnda av Kungl. Majit den 29 maj 1936 godkända överenskommelsen;

Enligt ifrågavarande avtal och tillägg skulle dels det område örn 4,080
kvadratmeter, som Kungl. Majit och kronan skulle överlåta till staden, minskas
med ett område örn cirka 390 kvadratmeter, vilket erfordrades för institutionsbyggnaden
för skeppsbyggeri m. m. och därför skulle behållas av
kronan, dels ock staden överlåta till Kungl. Majit och kronan ett intill
idrottsplatsen Gibraltarvallen gränsande område örn cirka 4,675 kvadratmeter
av stadsägan nr 8503 + 8504 + 8505, som ytterligare erfordrades för
institutionen för skeppsbyggeri och särskilt för vattenrännan. Såsom motprestation
skulle Kungl. Majit och kronan förbinda sig att till staden utan
särskild ersättning överlåta sådan obebyggd mark av kronans område för
Chalmers tekniska högskola inom stadsdelen Johanneberg, som enligt blivande
fastställd stadsplan kunde komma att erfordras för gata mellan Gibraltargatan
och trakten väster örn nyssnämnda område. Vidare skulle
Kungl. Majit och Kronan förbinda sig att ersätta den skada å idrottsplatsen
Gibraltarvallen, som komme att förorsakas genom kronans övertagande för

294

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

byggnads- m. fl. ändamål av förenämnda markområde örn cirka 4,675 kvadratmeter.
De Kungl. Majit och kronan i sådant avseende enligt avtalet åliggande
skyldigheterna skulle bestå i dels anordnande av fem ståplatsgradiner
av betong utmed Gibraltarvallens västra sida med en längd å gradinerna av
omkring 120 meter, dels flyttande av det nätstängsel kring Gibraltarvallen,
som på grund av i avtalet avsedd marköverlåtelse måste borttagas, till annan
plats å vallen, dels ock anläggande, såsom fortsättning av befintlig, omkring
tre meter bred körväg utmed löparebanan å Gibraltarvallens västra
gräns, av en dylik väg genom befintligt bergsparti vid banans sydvästra del.

Göteborgs stadsfullmäktige hava genom beslut den 17 juni 1937 godkänt
ifrågavarande avtal och tillägg, vilket beslut vunnit laga kraft.

I avgivet utlåtande i ärendet den 24 augusti 1937 har byggnadsstyrelsen
anfört huvudsakligen följande:

Den nu föreliggande ändrade planen för Chalmers tekniska högskolas
utbyggnad, som upprättats av professorn M. Wernstedt i samråd med byggnadsstyrelsens
utredningsbyrå, innebure enligt byggnadsstyrelsens mening
en i vissa avseenden rationellare lösning av högskolans byggnadsfråga än
den tidigare uppgjorda planen. Den ändrade planen innebure sålunda bland
annat en förläggning av de olika institutionsbyggnaderna, som medförde
större möjligheter för framtida utvidgning av byggnaderna, och den nya
planen måste även ur arkitektonisk synpunkt anses innebära fördelar framför
den tidigare, vilken till följd av senare vidtagna beskärningar beträffande
lokalprogrammet förlorat mycket av sin ursprungliga arkitektoniska karaktär.
De till den nya planen hörande skissritningarna till de olika institutionsbyggnaderna
föranledde icke heller någon eliman från styrelsens sida,
vare sig beträffande byggnadernas planläggning eller deras arkitektoniska
utformning.

För genomförandet av den sålunda föreliggande planen för högskolans
utbyggnad hade det visat sig erforderligt, att högskolan finge disponera över
ytterligare mark utöver vad tidigare avsetts, nämligen den västra delen av
flen s. k. Gibraltarvallen. Beträffande det preliminära avtalet rörande förvärv
av sistnämnda mark hade byggnadsstyrelsen för sin del icke något att
erinra. Kostnaderna för de statsverket enligt avtalet åliggande arbetena
inom Gibraltarvallen hade beräknats uppgå till 20,000 kronor. Med anledning
av vad sålunda anförts finge byggnadsstyrelsen tillstyrka bifall till styrelsens
för Chalmers tekniska högskola förevarande framställning.

Kammarkollegiet har i avgivet yttrande den 22 december 1937 anfört bland
annat följande:

, Något hinder mot att Kungl. Majit och kronan skulle behålla cirka 390
kvadratmeter av det område örn 4,080 kvadratmetei, vilket enligt tidigare
avtal skulle överlämnas till staden, syntes ej föreligga, då överlåtelsen till
staden icke fullbordats genom avstyckning och utfärdande av överlåtelsehandling.
Vad beträffade kronans skyldighet att avstå viss mark till staden
utan ersättning för gatuändamål, omfattade denna skyldighet visserligen
icke bebyggd mark, men vore däremot icke begränsad till någon viss
areal till exempel motsvarande den, som kronan enligt avtalet skulle förvärva.
Någon anledning att befara, att denna klausul skulle verka särskilt
ogynnsam, syntes enligt kammarkollegiets uppfattning ej föreligga, då Kungl.
Majit hade prövningsrätten med avseende å gatans sträckning enligt blivande
stadsplan samt det kunde antagas, att den mark, som erfordrades för den bli -

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

295

vande gatan, komme att i areal ungefär motsvara den, som kronan genom
avtalet skulle förvärva. Vidkommande skyldigheten för kronan att ersätta
den skada, som komme att förorsakas å idrottsplatsen Gibraltarvallen, ansåge
kollegiet det skäligt, att skadan å en så nyligen fullbordad anläggning
ersattes av statsverket, varför kollegiet icke hade något att erinra mot detta
villkor.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har i skrivelse den 30 december
1937 framlagt en i förhållande till framställningen av den 1 juli 1937 omändrad
plan för högskolans utbyggnad ävensom hemställt örn Kungl Maj:ts
fastställande av denna plan ävensom ett nytt mellan Göteborgs stad genom
dess drätselkammare, andra avdelningen, och styrelsen å Kungl. Maj:ts och
kronans vägnar den 30 oktober och den 9 november 1937 ingånget avtal, vilket
av stadsfullmäktige godkänts den 2 december 1937.

Enligt den av styrelsen nu framlagda planen skulle byggnaden för skeppsbyggeriinstitutionen
och skeppsprovningsanstalten, vilken i den ovan cmförmälda
den 1 juli 1937 gjorda framställningen tänkts förlagd till den östra
sluttningen av ett å en framställningen bifogad karta närmare angivet bergsparti
intill idrottsplatsen Gibraltarvallen, i stället förläggas till nämnda
bergspartis västra sluttning. Styrelsen har anfört huvudsakligen följande:

Sedan förslag till förenämnda byggnad i detalj utarbetats, hade det befunnits,
att de maskiner, som beställts, respektive skulle beställas, för skeppsprovningsanstaltens
verkstad, bleve större än tidigare beräknats samt att man även
av andra skäl borde föreslå ett ökat verkstadsutrymme. Då vid det den 1 juli
1937 föreslagna läget djupet till bergbotten ökades vid platsen för den sålunda
ifrågasatta utvidgningen av verkstaden, varmed följde stigande kostnader,
vilka för framtida utvidgningar komme att ytterligare okas, hade
byggnadskommittén beslutit undersöka, huruvida det icke vore lämpligt att
flytta skeppsbyggeriinstitutionens byggnad till ovan angivna plats. Grundundersökningar
hade verkställts och förslag till byggnad med dylik placering
uppgjorts. Det hade därvid visat sig möjligt att utan total kostnadsökning
tillmötesgå de uppställda kraven på större utrymme i verkstaden. Dessutom
erbjöde den nya platsen dels möjlighet till en framtida förlängning av rännan
till större längd än den tidigare platsen, dels ock framför allt plats för
ytterligare utvidgning av verkstaden med gynnsammare grundförhållanden.
Såväl byggnadskommittén som högskolans styrelse hade därför funnit det
nya läget av byggnaden vara förmånligt och tillstyrkte detsamma.

För uppförande av byggnaden på den nya platsen skulle ett mindre Göteborgs
stad tillhörigt och för närvarande till Göteborgs koloniträdgårdar upplåtet
område örn 1,215 kvadratmeter av stadsägan nr 8366 behöva tagas
i bruk. Föreningen Göteborgs koloniträdgårdar, lill vilken ifrågavarande område
vore uthyrt till mars 1939, hade förklarat sig avstå från arrenderätten
för berörda område, därest utan kostnad för föreningen en inhägnad, en
musikpaviljong och en kiosk flyttades. Sedan förhandlingar upptagits med
Göteborgs drätselkammare angående överlåtande till högskolan av berörda
område, hade dessa förhandlingar resulterat i förenämnda den 30 oktober
och den 9 november 1937 undertecknade avtal. Enligt detta avtal skulle
staden till kronan överlåta förenämnda område örn 1,215 kvadratmeter under
villkor, att kronan före den 1 april 1938 verkställde ovan angivna flyttning
av musikpaviljong m. m.1 Utöver ifrågavarande område skulle i stället för

1 Sedermera Ilar meddelats, att hinder icke mötte för flyttningens verkställande å annan tid
än elen förut överenskomna.

296

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departements chefen.

det i avtalet den 15 juni 1937 angivna området av idrottsplatsen Gibraltarvallen
om 4,675 kvadratmeter ett område om 2,540 kvadratmeter av staden
överlämnas till Kungl. Majit och kronan, vilket område enligt styrelsens
mening erfordrades för tillfartsvägar m. m. för övriga institutionsbyggnader.
I övrigt överensstämde det nya avtalet med avtalet den 15 juni 1937. Någon
ändring av det den 15 juni 1937 ingångna tillägget till tidigare överenskommelse
ifrågsattes icke.

Över styrelsens framställning den 30 december 1937 hava yttranden avgivits
den 15 januari 1938 av byggnadsstyrelsen och den 9 februari 1938 av
kammarkollegiet.

Byggnadsstyrelsen har anfört:

Den nu framlagda planen för högskolans utbyggnad innebure den ändringen
i jämförelse med den i juli 1937 framlagda planen, att byggnaden
för skeppsbyggeriinstitutionen m. m. flyttades till västra sluttningen av det
bergparti, på vars östra sluttning den hittills tänkts förlagd, vilken flyttning
föranletts av behovet av ökat verkstadsutrymme inom byggnaden. Byggnadsstyrelsen
hade vid granskning av de föreliggande omarbetade skissritningarna
till byggnaden i dess nu föreslagna läge icke funnit något att för sin del
erinra mot ifrågavarande ändring i planen för högskolans utbyggnad, som
icke torde vara ägnad att medföra ökade kostnader. Byggnadens ändrade
förläggning förutsatte, att ytterligare någon mark förvärvades från Göteborgs
stad vid högskoleområdets västra gräns. Enligt det nu föreliggande preliminära
markavtalet betingade sig Göteborgs stad icke någon ersättning för
denna mark, men hade kronan åtagit sig att utföra vissa arbeten såsom
flyttning av musikpaviljong m. m., vilka arbeten beräknades draga en kostnad
av 1,850 kronor. Beträffande det sålunda föreliggande preliminära avtalet
hade byggnadsstyrelsen icke något att erinra.

Kammarkollegiet har yttrat:

Eftersom den areal, som staden enligt nu föreliggande avtal överläte till
kronan, endast uppginge till 3,755 kvadratmeter mot en areal av 4,675 kvadratmeter
enligt avtalet av den 15 juni 1937, syntes bibehållandet av bestämmelsen
örn skyldighet för kronan att utan särskild ersättning avstå obebyggd
mark för blivande gata mellan Gibraltargatan och trakten väster om högskolans
område innebära något ökad risk för att kronan finge avstå mera
mark än som förvärvades genom avtalet. Detta innebure en försämring i
förhållande till tidigare avtal. Det hade därför varit önskvärt, att kronans
skyldighet begränsats till att avse lika stor areal som den kronan erhölle.
Då emellertid bestämmelsen icke torde kunna tillämpas därhän, att staden
kunde göra anspråk på något område, som vore för högskolan oundgängligt,
ansåge kollegiet sig icke på grund av detta villkor böra göra någon invändning
mot avtalet.

Det nytillkomna villkoret om skyldighet att bortflytta och i lika gott skick
återuppföra vissa byggnader och anordningar syntes befogat och föranledde
icke någon erinran.

På grund av det framlagda förslaget om ändrade planer för högskolans
nybyggnader hava definitiva byggnadsritningar för den planerade byggnaden
för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad ännu icke blivit fastställda.
Den slutliga kostnadssumman för detta ändamål kan därför ännu
ej med full säkerhet bestämmas. Med hänsyn till den allmänna fördyring

297

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

av byggnadsarbeten, som inträtt under den senare tiden, torde dock med
visshet böra räknas med, att de sakkunnigas kostnadsberäkningar icke bliva
hållbara, utan att utgifterna komma att uppgå till väsentligt högre belopp.
För ifrågavarande byggnadsföretag står jämlikt beslut av 1937 års riksdag
ett anslag av 300,000 kronor till förfogande. Såsom jag under kapitalbudgeten
till årets statsverksproposition, bilagan 7, punkten 23, anfört, torde kostnaderna
för ritningar och entreprenadhandlingar för högskolans särskilda
byggnader — i den mån de ej avsåge skeppsbyggeriinstitutionen — få bestridas
av nämnda anslagsbelopp å 300,000 kronor. För det fortsatta utbyggandet
av förevarande byggnad äskas nu ett belopp av 500,000 kronor. Jag har
intet att erinra mot att ett anslag av denna storlek uppföres å beredskapsstaten
för budgetåret 1938/39.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen, har det till följd av byggnadsplanernas
omarbetning icke heller visat sig möjligt att definitivt fastställa
ritningarna för institutionsbyggnaden m. m. för fackavdelningen för
skeppsbyggeri. Platsen för byggnadens förläggning är ännu ej bestämd, da
denna fråga genom styrelsens framställning den 30 december 1937 kommit
i ett nytt läge. Enligt den av styrelsen förebragta utredningen framstår emellertid
såsom ett viktigt önskemål, att visst område av den staden tillhöriga
idrottsplatsen Gibraltarvallen tages i anspråk för högskolans framtida utbyggande.
Detta synes erforderligt, antingen Kungl. Majit fattar beslut i enlighet
med styrelsens förslag den 1 juli 1937 eller det senare förslaget av
den 30 december 1937. I vederlag för detta område skulle Kungl. Majit och
kronan bland annat påtaga sig att utföra vissa arbeten å idrottsplatsen, vilka
av byggnadsstyrelsen beräknats draga en kostnad av 20,000 kronor. Da jag
anser det medföra påtagliga fördelar för kronan att komma i besittning av
ifrågavarande markområde, tillstyrker jag, att dessa kostnader ma utgå av
statsmedel. Några särskilda anslagsmedel torde ej behöva anvisas för ändamålet,
utan vederbörande byggnadsanslag synes böra få disponeras för bestridande
av ifrågavarande utgifter. Därest Kungl. Majit skulle godkänna
den förläggning av institutionsbyggnaden, som styrelsen förordat i sin skrivelse
den 30 december 1937, torde kostnaderna för den enligt avtalet den
30 oktober och den 9 november 1937 stipulerade flyttningen av musikpaviljongen
m. m., vilka enligt vad byggnadsstyrelsen anfört torde kunna uppskattas
till 1,850 kronor, böra utgå av de för byggnaden för skeppsbyggeri
upptagna medlen.

Det är min avsikt att framdeles i annat sammanhang för Kungl. Majit
anmäla frågan örn godkännande av ifrågavarande avtal och fastställandet av
definitiva ritningar för skeppsbyggeriinstitutionen m. m.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit matto föreslå riksdagen

att till Uppförande av byggnad för fackavdelningen för
väg- och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola m. m.
å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av .............................. kronor 500,000.

298

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

[13 ] t. Ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa folk- och småskoleseminariet
u. Ändringsarbeten m. m. vid vissa småskoleseminariet I 1938
års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 7, punkterna 26 och 27) har
redogörelse lämnats för vissa byggnadsarbeten vid folk- och småskoleseminarierna.
Av denna redogörelse framgår, att anslag för nästa budgetår av
byggnadsstyrelsen äskats till följande arbeten:

Folkskoleseminarier:

Göteborg:

1) tillbyggnad för ny gymnastiksal m. m. (inklusive fast

gymnastikinredning) .............................. kronor 251,000

2) omändring av nuvarande mindre gymnastiksalen till

skolkök .......................................... » 28,000

Lund:

tillbyggnad för ny gymnastiksal (inklusive fast gymnastikinredning)
samt anordnande av badavdelning

m- m........................................... » 207,000

Umeå:

1) nybyggnad för slöjdundervisningen .................. » 41,000

2) ny bostadsbyggnad för trädgårdsbiträdet.............. » 19,000

Summa kronor 546,000.

Småskoleseminarier:

Lycksele:

tillbyggnad för skolkök och elevrum ................ kronor 26,000

Skara:

1) ändringsarbeten i huvudbyggnaden för anordnande av

bibliotek och läsrum m. m......................... » 25,000

2) till- och påbyggnad av en flygelbyggnad för anordnande
av laboratorium, materielrum m. m............... » 126,000

3) inredande av vaktmästarbostad .................... » 18,500

4) toalettanordningar ................................ » 14,500

Strängnäs:

1) ändringsarbeten i nuvarande gymnastiklokaler........ » 1,200

2) anordnande av ett rastskjul ........................ * 2,600

Växjö:

1) lokaler och skolkök................................ » 28,500

2) toalettanordningar ................................ » 8,500

Summa kronor 250,800.

För egen del anförde jag — efter att först hava tillstyrkt anvisandet av
ett anslagsbelopp å 20,000 kronor till fullföljande av vissa av 1937 års riksdag
beslutade arbeten vid folkskoleseminariet i Lund — att de byggnadsarbeten,
som i övrigt vore erforderliga vid folk- och småskoleseminarierna,
borde uppdelas i dels sådana, som syntes böra redan för nästa budgetår
komma till utförande, dels sådana, som borde upptagas å beredskapsstat
för nästa budgetår.

Till förstnämnda kategori fann jag mig böra hänföra följande ändamål:

299

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

1. Ny- och tillbyggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna i Göteborg och
Umeå och småskoleseminariet i Skara, nämligen

i Göteborg: tillbyggnad för ny gymnastiksal m. m.......kronor 251,000

> Umeå: nybyggnad för slöjdundervisningen ............ » *1,000

» Skara: till- och påbyggnad av en flygelbyggnad m. m. . . > 12b,00U

Summa kronor 418,000.

2. Ändringsarbeten m. m. vid folkskoleseminariet i Göteborg och småskoleseminariet
i Skara, nämligen

i Göteborg: om ändring av nuvarande mindre gymnastiksalen
till skolkök ................................ kronor 28,000

» Skara: toalettanordningar ...........................*-14,50U.

Summa kronor 42,500.

Till den andra kategorien hänförde jag de återstående byggnadsarbetena,
dock med undantag av det ifrågasatta rastskjulet vid småskoleseminariet i
Strängnäs, till vars uppförande jag icke fann mig kunna på grundval av
den föreliggande utredningen tillstyrka anslag. I likhet med vad i annat
sammanhang föreslagits beträffande ett antal andra byggnadsföretag borde
å riksstaten för budgetåret 1938/39 upptagas anslagsmedel för uppgörande
av byggnadsplaner och entreprenadhandlingar m. m. för de till sistnämnda
kategori hörande byggnadsarbetena. För de kvarstående nyoch
tillbvggnadsarbetena vid folkskoleseminarierna i Lund och Umeå
samt småskoleseminariet i Lycksele — enligt det föregående representerande
en byggnadskostnad av (207,000 + 19,000 + 26,000 =)

252,000 kronor — syntes det för detta ändamål erforderliga anslagsbeloppet
kunna uppskattas till 15,000 kronor. För de kvarstående ändringsarbetena
m. m. vid småskoleseminarierna i Skara, Strängnäs och Växjö — medförande
en byggnadskostnad av (25,000 + 18,500 + 1,200 + 28,500 +8,500 )

81,700 kronor — syntes för utarbetande av nämnda byggnadsplaner m. m.
kunna beräknas ett belopp av 4,000 kronor. Jag föreslog, att för nästa budgetår
måtte anvisas dels ett anslag å (418,000 + 15,000 ==) 433,000 kronor till
ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa folk- och smaskoleseminarier, dels
ock ett anslag å (20,000 + 42,500 + 4,000 =) 66,500 kronor till ändringsarbeten
m. m. vid vissa folk- och småskoleseminarier.

På grund härav har Kungl. Majit under förenämnda punkter av kapitalbudgeten
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1938/39 anvisa dels till nyoch
tillbyggnadsarbeten vid vissa folk- och smaskoleseminarier ett reservationsanslag
av 433,000 kronor, dels ock till ändringsarbeten m. m. vid vissa
folk- och småskoleseminarier ett reservationsanslag av 66,500 kronor.

Mot de föreliggande beräkningarna rörande kostnaderna för de ny- ochDepartemntstillbyggnads-
samt ändringsarbeten m. m. vid folk- och smaskoleseminarier- ^
na, som enligt vad i berörda sammanhang framhållits böra upptagas å beredskåpsstaten
för budgetåret 1938/39, har jag intet att erinra. Under åberopande
av vad i omförmälda punkter av statsverkspropositionen anförts, föreslår

300

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

jag således, att å nämnda anslagsplan uppföras dels ett anslag å (252,000 —
15,000=) 237.000 kronor till ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa folk- och
småskoleseminarier, dels ock ett belopp av (81,700 — 4,000=) 77,700 kronor
till ändringsarbeten m. m. vid vissa småskoleseminarier.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga
dels till Ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa folk- och
småskoleseminarier ett förskottsanslag av .. kronor 237,000;

dels ock till Ändringsarbeten m. m. vid vissa småskoleseminarier
ett förskottsanslag av ............kronor 77,700.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

301

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 31 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler
härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärende
angående kapitalinvesteringar å beredskapsstaten för budgetåret 1938/
39 samt anför därvid följande.

lil. Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] a. Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan. Efter framställning
av styrelsen för veterinärhögskolan anvisade Kungl. Maj:t den 6 november
1936 från nionde huvudtitelns anslag till extra utgifter ett belopp av sammanlagt
5,000 kronor till byggnadsstyrelsen, att av styrelsen användas för
verkställande av utredning rörande dels institutionens för bakteriologi m. m.
vid veterinärhögskolan och statens veterinärbakteriologiska anstalts lokalfrågor,
dels ock frågorna örn nybyggnad för institutionen för bujatrik, obstetrik
och ambulatorisk klinik vid högskolan samt om omändring för isoleringsändamål
av medicinska hundklinikens lokaler därstädes. Samtidigt
ålades styrelsen att, sedan sagda utredningar verkställts, därmed omedelbart
jämte förslag i ämnet inkomma till Kungl. Maj:t.

Efter ytterligare framställning från samma högskolas styrelse uppdrog
Kungl. Maj:t den 30 juni 1937 åt byggnadsstyrelsen att i samråd med veterinärhögskolan
verkställa utredning och avgiva förslag till utvidgning av
bibliotekslokalerna vid högskolan och till utvidgning av patologiska institutionens
obduktionssal och omändring av den där intill liggande s. k. demonstrationshallen
till en kombinerad kurs- och föreläsningssal, och bemyn -

302

Kungl. Maj.ts proposition nr 275-

digade Kungl. Majit styrelsen att för utredningen av sjätte huvudtitelns reservationsanslag
till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m.
taga i anspråk ett belopp av högst 1,000 kronor.

I skrivelse den 14 september 1937 har bgggnadsstyrelsen med bifogande
av ritningar framlagt förslag lill nybyggnad för bujatrisk-obstetriska institutionen
samt till ombyggnad av medicinska hundkliniken, patologisk-anatomiska
institutionen ävensom till utvidgning av bibliotekslokalerna vid
veterinärhögskolan samt hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå 1938 års
riksdag att

dels besluta att för den bujatrisk-obstetriska institutionen vid veterinärhögskolan
måtte å lägenheten Katrineberg eller Kräftriket å Norra Djurgården
i Stockholm uppföras en nybyggnad i huvudsaklig överensstämmelse
med det framlagda förslaget,

dels för ifrågavarande byggnadsföretag för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag å 350,000 kronor,

dels ock för utförande av ändringar, örn- och tillbyggnader i hundkliniken,
huvudbyggnaden och patologiska institutionen vid veterinärhögskolan
i huvudsaklig överensstämmelse med det framlagda förslaget för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag å 350,000 kronor.

Vid bifall till det framlagda yrkandet angående nybyggnad borde Kungl.
Majit föreskriva, att den del av lägenheten Kräftriket, som vore upplåten
till Djurgårdsförvaltningen, skulle, med undantag för strandområdet, överlåtas
till veterinärhögskolan.

Byggnadsstyrelsens ifrågavarande förslag hava, enligt påteckning å ritningarna,
godkänts av veterinärhögskolans styrelse den 6 september 1937.
Byggnadsstyrelsen har bland annat anfört följande.

Utredning beträffande institutionen för bakteriologi m. m. vid veterinärhögskolan
och statens veterinärbakteriologiska anstalts lokalfrågor hade
ännu ej kunnat verkställas, då vederbörande myndigheter ännu ej nått
enighet rörande anstaltens förläggning.

Nybyggnaderna för den bujatrisk-obstetriska institutionen skulle enligt
förslaget förläggas på den del av lägenheten Katrineberg eller Kräftriket å
Norra Djurgården i Stockholm, som i sydväst gränsade intill veterinärhögskolans
nuvarande område. Den 1 februari 1907 föreskrev Kungl. Majit att
denna lägenhetsdel jämte därå uppförda byggnader skulle upplåtas till Djurgårdsförvaltningen
att av förvaltningen disponeras tillsvidare och intill dess
samma del av lägenheten eller därå uppförda byggnader behövde för statsverkets
räkning tagas i anspråk. För den händelse Kungl. Majit och riksdagen
skulle besluta uppförandet av den nu ifrågavarande institutionen i
enlighet med av styrelsen framlagt förslag, borde alltså den del av lägenheten
Kräftriket, vilken icke disponerades av veterinärhögskolan, ställas under
högskolans förvaltning. En strandremsa, sydväst örn den på situationsplanen
angivna prickade linjen A—B, borde emellertid fortfarande omhänderhavas
av Djurgårdsförvaltningen och upplåtas som allmänt område.

Till grund för förslaget beträffande den bujatrisk-obstetriska
institutionen, åskådliggjort å 8 stycken den 15 juli 1937 daterade
ritningar, hade legat uppgifter angående de nuvarande förhållanden, under

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

303

vilka institutionen arbetade, och ett program, som vederbörande institutionsföreståndare,
professorn N. Lagerlöf, preciserat i en promemoria av den
12 juni 1937.

Förslaget utvisade en institutionsbyggnad, uppförd i souterrainvåning
och tre våningar, samt en därmed sammanbyggd stall- och ladugårdsbyggnad
ävensom en mindre ladugård för reaktionsfria djur och ett mindre bostadshus
för personal. Institutionsbyggnaden innehölle i souterrainvåningen
lokaler för den ambulatoriska och stationära kliniken och vissa institutionen
tillhöriga förråds- och verkstadslokaler m. m. I bottenvåningen
och våningen 1 trappa upp hade förlagts dels vissa för klinikerna nödvändiga
lokaler och dels för institutionerna och undervisningen erforderliga utrymmen,
såsom föreläsningssal, olika slag av laboratorier, lärarerum m. m.
De lokaler, som vid en eventuell uppdelning av de båda ämnena skulle brukas
gemensamt, vore så förlagda, att de efter en framtida tillbyggnad finge
den bästa möjliga belägenheten. Till våningen 2 trappor upp hade förlagts
bostäder för två laboratorer om vardera tre rum och kök, för en assistent
om två rum och kök samt för en amanuens örn ett enkelrum. Bostäderna
hade i princip anordnats i överensstämmelse med till högskolans
övriga institutioner förlagda bostäder.

Institutionsbyggnaden förenades med stall- och ladugårdsbyggnaden genom
en övertäckt gång, på vars ena sida vöre belägna tre garage samt ett
tvätt- och spolrum, som om så erfordrades, även kunde nyttjas som garage.
Ladugårdsbyggnadens mot institutionsbyggnaden vända del innehölle demonstrations-
och betäckningshall, operationssal samt fantomhall med tillhörande
biutrymmen. Från denna länga utginge två flyglar omkring en
mot väster öppen gård. Den ena flygeln innehölle försöksladugård och
den andra förlossningsavdelning. Ifrågavarande del av anläggningen vöre
uppförd i en våning med ovanför liggande foderskullar m. m.

Kostnaderna för denna institution med tillhörande ladugårdar, personalbostadshus
m. m. beräknades till sammanlagt 1,700,000 kronor enligt nedanstående
uppställning:

Institutionsbyggnaden

Byggnadsarbeten ..................	kronor	525,000
Värme-, ventilations- och sanitetsteknisk anläggning ......................		160,000
Elektrisk kraft och belysningsinstalla-tion ............................	7>	25,000
Elektrisk hiss ....................		10,000 kronor	720,000
Lodugårdsbyggnader Byggnadsarbeten ..................	kronor	430,000
Värme-, ventilations- och sanitetsteknisk anläggning ......................	T>	65,000
Elektrisk kraft- och belysningsinstalla-tion ............................	»	15,000 »	510,000
Garage Byggnadsarbeten ..................	kronor	20,000
Värme-, vatten- och sanitetsteknisk an-läggning ........................	»	2,500
Elektriska ledningar ................		1,000	23,500

304

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Bostadsbyggnad

Byggnadsarbeten .................. kronor 60,000

Värme-, vatten- och sanitetsteknisk anläggning
........................ » 12,000

Elektriska ledningar ................ j» 3,500 kronor

Utfyllnader, vägar, planeringar och planteringar m. m. »

Utvändiga ledningar, inberäknat erforderliga byggnadsarbeten
........................................ »

Komplettering av stängsel.......................... »

Utbyggnad av värmecentralbyggnaden .............. »

Ritningar, arbetsledning, kontroll och administration
samt oförutsedda utgifter ................. »

75,500

60,000

95.000

10.000
55,000

151,000

Summa kronor 1,700,000.

Härtill läggas 20,000 kronor för konstnärlig utsmyckning.

Förslaget till omändring av medicinska hundkliniken, åskådliggjort
å en den 19 juli 1937 daterad ritning, hade uppgjorts i samråd med
vederbörande institutionschef, professorn B. Carlström. Förslaget avsåge att
medelst smärre förändringar inom byggnaden i möjligaste mån isolera avdelningarna
för smittsamma respektive icke-smittsamma djur från varandra.
Inom avdelningen för icke smittsamma djur ändrades ett av väntrummen
till amanuensbostad. Detta amanuensrum ersatte ett av de två amanuensrum,
som toges i anspråk för omändringen inom den smittsamma avdelningen.
Förutvarande operationssalen inreddes till röntgenavdelning med
mörkrum. Ett av hundstallarna anslötes medelst genombrytning av hjärtmuren
till denna avdelning.

Avdelningen för smittsamma djur ordnades i byggnadens västra del. Två
amanuensrum ändrades till väntrum och behandlingsrum. Medelst en överbyggd
gång vid sidan av en befintlig sådan för den icke smittsamma avdelningen
ordnades förbindelse till stallarna. I samband med anordnandet av
denna invändiga förbindelse isolerades trappan till bostäderna i övervåningen
från kliniken medelst en mindre omändring.

Kostaderna för omändring av hundkliniken enligt förberörda förslag beräknades
uppgå till 64,000 kronor sålunda:

Byggnadsarbeten ...................................... kronor 45,000

Värme- och vattenanläggningar m. m................... » 8,000

Elektriska anläggningar ................................ » 2,000

Ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter ..... » 9,000

Summa kronor 64,000.

Förslaget till utvidgning av bibliotekslokalerna hade
åskådliggjorts å 4 stycken ritningar, daterade juli 1937. Utvidgningen åstadkommes
medelst entresolering av den 81j2 meter höga högtidssalen. Högtidssalens
golvplan uppflyttas till vindsplanet, till vilket den befintliga trappan
uppdroges. På vinden inreddes kapprum och ordnades reservutgång
för högtidssalen.

Av det entresolerade utrymmet avdelades hälften till biblioteket, som medelst
en ny spiraltrappa sättes i förbindelse med bibliotekslokalerna i bottenvåningen.
I den andra hälften ordnades en ny sessionssal och ett expedi -

Kungl. May.ts proposition nr 275.

305

tionsrum för sekreteraren. Nuvarande sessionssal ordnades som läsrum och
nuvarande läsrum lades till bibliotekslokalerna.

Det genom uppflyttningen av högtidssalen lediga kapprummet omändrades
till två enkelrum för amanuenser. Ett av dessa enkelrum ersatte det,
som enligt vad förut anförts skulle tagas i anspråk för hundkliniken.

Kostnaderna för ombyggnadsarbetena inom denna byggnad beräknades
till 111,000 kronor enligt nedanstående uppställning.

Byggnadsarbeten .................. kronor 82,000

Värme- och vattenanläggningar m. m................... » 10,000

Elektriska anläggningar .............................. » 3,000

Ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter ............ »____16,000

Summa kronor 111,000.

Förslaget till utvidgning av patologiska institutionen, åskådliggjort
å 2 stycken den 25 augusti 1937 daterade ritningar, avsåge dels utvidgning
av obduktionssalen och sammanhörande utrymmen, dels ock omändring
av nuvarande demonstrationshall.

Obduktionssalen utökades med nuvarande kylrummet, som befunnits för
trångt, samt en där befintlig trappa. Dagsljusförhållandena förbättrades genom
ökning av fönsterytoma. Obduktionssalen försåges med tillbyggnad i
en våning innehållande ett styckningsrum med förrum och förråd, två kylrum,
ett tarmrensningsrum samt ett mindre obduktionsrum.

I den nuvarande demonstrationshallen borttoges det för en dylik lokal
olämpligt anordnade gradinbjälklaget och nya gradiner uppbyggdes med ny
bänkinredning. Det intill föreläsningssalen belägna laboratoriet och förbe -

redelserummet utökades.

Kostnaderna beräknades till 175,000 kronor sålunda:

Byggnadsarbeten ............................. kronor 100,000

Värme- och vattenanläggning m. m. samt kylanläggning .. » 35,000

Elektriska anläggningar .............................. » 15,000

Ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter ............ » 25,000

Summa kronor 175,000.

Statskontoret bar i infordrat utlåtande den 2 november 1937 anfört bland
annat följande.

Då veterinärhögskolans fastighet å Norra Djurgården inginge i det fastighetsbestånd,
som tillhörde byggnadsstyrelsens i statens allmänna fastighetsfond
ingående delfond, borde de båda reservationsanslag, vartdera å 350,000
kronor, som begärts för omhandlade tillbyggnader i hundkliniken, huvudbyggnaden
och patologiska institutionen, emellertid — såsom hänförande
sig till ändrings- och ombyggnadsarbeten i redan förefintliga byggnader —
omedelbart avskrivas, och torde fördenskull motsvarande belopp böra upptagas
jämväl å driftbudgeten för nästkommande budgetår såsom avskrivning
av ny kapitalinvestering.

Slutligen får jag anmäla, att styrelsen för veterinärhögskolan i skrivelse
den 6 september 1937 hemställt, att genom Kungl. Maj:ts försorg utredning
måtte verkställas rörande inrättande vid högskolan av bombsäkra valv för
förvaring av arkiv och för personalskydd.

Byggnadsstyrelsen har i remissutlåtande den 18 januari 1938 anfört bland
annat följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 275.

306

Departements chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 275-

Byggnadsstyrelsen hade i samråd med vederbörande vid veterinärhögskoian
verkställt en utredning i förevarande fråga, och hade i anslutning härtill
upprättats ett å utlåtandet bilagd ritning åskådliggjort förslag till anordnande
av ett bombsäkert utrymme i det undre källarplanet inom föreslagen nybyggnad
för institutionen för obstetrik och bujatrik. Detta utrymme vore
närmast avsett för förvaring av arkivhandlingar samt dyrbarare apparater,
och torde detsamma med hänsyn till sin storlek endast kunna bereda plats
för ett fåtal personer. Den verkställda utredningen hade givit vid handen
att anordnandet av ett bombsäkert rum av den storlek, att högskolans personal
i någon större utsträckning där skulle kunna rymmas, vore förenat med
så avsevärda kostnader, att högskolan icke funnit sig kunna påfordra en dylik
anordning.

Kostnaderna för genomförandet av det föreliggande förslaget skulle enligt
verkställd kostnadsberäkning uppgå till 13,500 kronor. Härtill skulle komma
ett belopp av 700 kronor, därest lokalen skulle utföras så att den beredde
skydd mot inträngande stridsgaser.

Förenämnda ritning hade försetts med påteckning, utvisande att styrelsen
för högskolan godkänt förslaget, och hade högskolestyrelsen förordat, att
den föreslagna lokalen utfördes så att den beredde skydd jämväl mot stridsgaser.

De lokalutrymmen, vilka stå veterinärhögskolan till buds för bujatriskobstetriska
institutionen, medicinska hundkliniken, patologisk-anatomiska institutionen
och biblioteket synas icke vara tillfyllest. Med hänsyn till önskvärdheten
av att ifrågavarande institutioner erhålla för sin verksamhet erforderliga
utrymmen, är det angeläget att sagda missförhållanden avhjälpas.
Det framlagda förslaget om ny- och ombyggnadsarbeten för ifrågavarande
institutioner jämte inrättande av bombsäkra valv, vilka jämväl skulle bereda
skydd mot inträngande stridsgaser, synes innebära en tillfredsställande lösning
av frågan. Mot kostnadsberäkningen, vilken slutar å ett belopp av
(1,720,000 + 64,000 + 111,000 + 175,000 + 13,500 + 700 =) 2,084,200
kronor, torde icke vara något att erinra.

Ifrågavarande byggnadsarbeten äro av den art, att medel för deras utförande
lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten för nästa budgetår. Anslaget
torde därvid böra bestämmas till 700,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan å beredskapsstat
för budgetåret 193839 upptaga ett förskottsanslag
av ..............................kronor 700,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:
Sven Bos.

Kungl. Majis proposition nr 275.

307

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 31 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under
handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39 samt anför därvid
följande.

VII. Fondell för förlag till statsverket.

[1.] a. Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring. b. Cisternanläggningar
för oljelagring. På sätt det vid propositionen nr 233 till innevarande
års riksdag fogade statsrådsprotokollet över handelsärenden den 25 februari
1938 närmare utvisar, hava av mig jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade
utredningsmän den 29 december 1937 avgivit betänkande beträffande
frågan om anordnande av lagringsutrymmen för flytande bränslen (stat. off.
utr. 1937:54). Därvid har dels framlagts ett förslag till förordning med
särskilda bestämmelser angående handel med vissa mineraloljor, dels ock
hemställts att för budgetåret 1938/39 måtte under anslag till beredskapsarbeten
för utsprängning i berg av bombsäkra rum beräknas ett belopp av 2
miljoner kronor samt till bestridande av kostnader för cistemanläggningar i
dessa hålrum och till utlämnande av lån för utförande av dylika anläggningar
anvisas ett anslag av likaledes 2 miljoner kronor.

I förenämnda proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels
antaga inom handelsdepartementet överarbetat förslag till förordning angående
handel med vissa mineraloljor, dels till försöksverksamhet beträffande
oljelagring för budgetåret 1938/39 å driftbudgeten under tionde huvud -

308

Kung}. Maj.ts proposition nr 275.

titeln anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor, dels ock till försöksanläggningar
för oljelagring under samma budgetår å kapitalbudgeten, fonden
för förlag till statsverket, anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Beträffande utredningsmännens förslag i övrigt anförde jag till det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet bland annat följande:

Det vore uppenbarligen ur beredskapssynpunkt ett önskemål, att erforderliga
lagringsutrymmen anskaffades snarast möjligt. I den mån staten skulle
ställa medel till förfogande för anläggningarna måste emellertid å andra sidan
beaktas, att desamma, särskilt örn de utfördes i den form som utredningsmännen
förordat, erbjöde möjlighet till en arbetsreserv av ganska betydande
mått. Det syntes därför lämpligt, att anslag för ändamålet beräknades
å den särskilda anslagsplan, för vilken chefen för finansdepartementet
redogjort vid anmälan av finansplanen. För anläggningar vilka verkställdes
enligt utredningsmännens förslag, alltså genom placering av plåtcisterner i
utsprängda hålrum i berg, syntes medel böra anvisas över två särskilda anslag,
avseende det ena kostnaderna för sprängning och övriga med hålrummens
iordningställande förenade arbeten samt det andra kostnaderna för
cisterner med tillbehör. För nästkommande budgetår syntes i överensstämmelse
med vad utredningsmännen föreslagit böra för vartdera ändamålet
beräknas 2,000,000 kronor. Enligt utredningsmännens beräkningar skulle
dessa belopp förslå för anordnande av lagringsutrymmen med en kapacitet
av tillhopa 40,000 kbm.

Utredningsmännen hade avsett, att sprängningskostnaderna skulle stanna
å statsverket. .Tåg biträdde denna tanke. Kostnaderna för cisternerna däremot
skulle enligt utredningsmannens mening återgäldas genom att de företag,
som utnyttjade vederbörande anläggning, erlade hyra motsvarande skälig
återbäring å beloppet jämte ränta. I likhet med utredningsmännen förordade
jag att — då anslaget till cisternerna lämpligen borde kunna utgå av
lånemedel — hyresbeloppet bestämdes så att skälig ränta, förslagsvis 4 procent,
därigenom komine att erläggas å det utestående kapitalet. Vad frågan
örn återbäring å detta beträffade torde det få läggas i Kungl. Maj:ts hand att
vid hyrans bestämmande taga den hänsyn härtill, som kunde finnas nödig.
För den händelse upplagringen skedde för statens egen räkning, i vilket fall
den torde äga rum genom försorg av statens reservförrådsnämnd, borde motsvarande
hyresbelopp bestridas av de medel, som för detta ändamål kunde
stå till nämndens förfogande. Berörda förslag angående viss hyra för cisternerna
utginge från den förutsättningen att staten vore ägare eller hade nyttjanderätt
till den mark, där anläggningen gjordes. Därest så icke vore fallet,
borde enligt utredningsmännens mening cisternanläggningen utföras icke
av staten utan av vederbörande företag, vilket för ändamålet skulle kunna
erhålla lån från ifrågavarande anslag; sprängningsarbetet och sprängningskostnaderna
skulle även i detta fall helt åvila statsverket. Jag anslöte mig
till vad utredningsmännen sålunda föreslagit. Å lånebeloppet borde i detta
fall erläggas ränta enligt nyss angivna grunder, varjämte borde iakttagas
att en tillfredsställande amortering komme till stånd. Underhållet av cisternanläggningarna
torde i enlighet med vad utredningsmännen föreslagit alltid
böra ankomma på dem, åt vilka de upplåtits.

Anläggningsarbetet torde böra bedrivas under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ledning och kontroll. Det borde eftersträvas att anläggningarna
förlädes till platser, som ur skyddssynpunkt vore lämpliga. Vidare borde i
överensstämmelse med vad kommerskollegium anfört söka åstadkommas

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

309

sådan förläggning, att lagringsutrymmena kunde inordnas i den ordinarie
lagerhållningen utan att orsaka extra kostnader för distribution. Av anslagens
upptagande å den särskilda anslagsplanen följde, att hänsyn därjämte
måste tågås till behovet av nya arbetstillfällen å ifrågakommande förläggningsort.
Vid frågans avgörande borde, på sätt utredningsmännen framhållit,
samråd i lämplig utsträckning äga rum med övriga vederbörande myndigheter.

Förberörda medel såväl till sprängningsarbeten och övriga med bålrummens
iordningställande förenade arbeten som till själva cisternanläggningarna
— sammanlagt avseende ett belopp av 4,000,000 kronor — torde böra
upptagas å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga
dels till Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring ett för skottsanslag

av ...................... kronor 2,000,000;

dels ock till Cisternanläggningar för oljelagring ett förskottsanslag
av ...................... kronor 2,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:
Nils Sehlberg.

/tillång lill riksdagens protokoll 10.IS. 1 sand. Nr 275.

Departements•
ch^jen.