Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

1

Nr 266.

Kungl. Mcij:ts proposition till riksdagen angående prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område; given Stockholms
slott den 24- mars 1938.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till förordning angående ändrad lydelse
av 4, 5, 9 och 14 §§ förordningen den 7 juni 1935 (nr 280) om veteavgift;

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Bihang lill riksdagens protokoll 1938.

1 sami. Nr 266.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 4, 5, 9 och 14 §§ förordningen
den 7 juni 1935 (nr 280) om veteavgift.

Härigenom förordnas, att 4, 5, 9 och 14 §§ förordningen den 7 juni 1935
om veteavgift skola, 14 § i nedan angivna del, erhålla följande ändrade lydelse: -

4 §•

Har förordnande jämlikt 1 § meddelats, skall den, som inom riket använder
vete för tillverkning av mjöl eller gryn, därom avgiva skriftlig anmälan.
Sådan anmälan skall vara ställd till statens jordbruksnämnd och avlämnas,
där tillverkningen bedrives i Stockholm, till nämnden och eljest till magistraten,
kommunalborgmästaren eller landsfiskalen i den ort, där tillverkningen
bedrives; anmälningsskyldig dock obetaget att jämväl i sistnämnda
fall avlämna anmälan direkt till nämnden. Anmälningsskyldigheten skall,
där tillverkningen bedrives vid tiden för ikraftträdandet av förordnandet,
fullgöras inom femton dagar från nämnda tidpunkt och i annat fall inom
femton dagar från tillverkningens början.

Magistrat, kommunalborgmästare och landsfiskal åligger att ofördröjligen
till jordbruksnämnden insända till dem avlämnade anmälningar.

5 §•

Det åligger tillverkare, som i 4 § första stycket avses, att i den där stadgade
ordningen inom åtta dagar efter utgången av varje kalendermånad, varunder
förordnande jämlikt 1 § varit gällande, avlämna en på tro och heder
avgiven deklaration enligt av statens jordbruksnämnd fastställt formulär rörande
den mängd vete, som under månaden eller den del därav, varunder
förordnandet gällt, av honom använts för tillverkning av mjöl eller gryn.
Därvid skall särskilt angivas, i vad mån tillverkningen skett under sådana
omständigheter att avgiftsfrihet enligt 2 § 1 morn. skall åtnjutas.

Jordbruksnämnden äger, där så med hänsyn till tillverkningens ringa omfattning
eller eljest finnes lämpligt, föreskriva, att deklaration, som i första
stycket sägs, må tills vidare avgivas för längre tid än kalendermånad, ävensom
i samband med dylik föreskrift bestämma, inom vilken tid deklarationen
skall avlämnas.

För det fall, varom i 2 § 2 mom. förmäles, åligger det den, som avyttrat

Kungl. Maj:ts proposition nr 266-

3

eller använt varan, att sist inom femton dagar därefter till myndighet i hans
hemort, som äger mottaga anmälan enligt 4 § första stycket, eller till jordbruksnämnden
avlämna en på tro och heder avgiven deklaration rörande
den avyttrade eller använda varans myckenhet jämte, i förekommande fall,
uppgift å den, till vilken avyttringen skett.

Skyldighet att avlämna deklaration för annan än enskild person åligger
vederbörande styrelse, förvaltning, syssloman eller ombud eller, där fråga
är örn oskiftat dödsbo, boutredningsman, testamentsexekutör eller annan,
som har egendomen i sin vård. I fråga örn enskild person skall det ankomma
på jordbruksnämnden att avgöra, huruvida sagda skyldighet må fullgöras
genom syssloman eller ombud.

I 4 § andra stycket stadgad skyldighet att till jordbruksnämnden insända
anmälningar skall även avse deklarationer, som i denna paragraf omförmälas.

9 §•

Granskning av deklarationer, som avgivits enligt denna förordning, må ej
verkställas av annan än statens jordbruksnämnd eller jämlikt 7 § utsedd
kontrollant. Deklarationerna skola tillhandahållas dem, som i och för sin
befattning böra därav erhålla del. Deklaration må ock eljest utlämnas i den
mån nämnden anser det påkallat för handläggning av ärende rörande den,
som avgivit deklarationen. I övrigt må deklaration icke vara för någon tillgänglig
utan att den, som avgivit deklarationen, medgivit dess offentliggörande;
dock må deklarationer, på sätt Kungl. Majit förordnar, för statistisk
bearbetning utlämnas till ämbetsmyndighet eller tjänsteman, åt vilken
Kungl. Majit uppdrager utförandet av sådan bearbetning.

14 §.

Åtal för förseelse mot denna förordning anhängiggöres vid allmän domstol.
Då fråga är örn anmälan eller deklaration rörande tillverkning av mjöl
eller gryn, anställes sådant åtal vid den allmänna underrätt, inom vars
domvärjo tillverkningen bedrives, och då fråga är örn deklaration, som i 5 §
tredje stycket sägs, vid allmänna underrätten i den ort, där den deklarationsskyldige
har sitt hemvist, eller, örn han ej har hemvist här i riket, vid Stockholms
rådhusrätt.

Förseelse, som--— åtal angives.

Förseelse, varom---åklagare åtalas.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1938.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Utdrag av protokollet över jordbruksårenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 24 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Sköld,
Nilsson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp:

I samband med att beslut fattades om avlåtande till 1937 års riksdag av
proposition angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område uttalade
jag, att de grundläggande riktlinjerna för regleringens handhavande årligen
borde underställas riksdagen. Ehuru flertalet av regleringsanordningarna
äga giltighet till och med den 30 juni 1939, bör således frågan om fortsatta
stödåtgärder under nästa budgetår nu upptagas till övervägande. Innan jag
närmare ingår på detta spörsmål, torde jag få lämna en redogörelse rörande
huvudgrunderna för det nu tillämpade regleringssystemet samt innebörden
av vissa framställda förslag i ämnet.

1. Översikt över hittills vidtagna åtgärder.

Mjölkregleringen. Enligt förordningen den 26 juni 1933 (nr 391) angående
mjölkavgift, vilken ändrats genom förordningarna nr 278/1935 och
417/1936 och gäller till och med den 30 juni 1939, skall, där Kungl. Maj:t
så förordnar, för åstadkommande av förbättrade avsättningsförhållanden för
mjölk och mejeriprodukter upptagas avgift å inom riket saluförd mjölk och
till mjölk omräknad grädde ävensom, i den mån Kungl. Maj:t så förordnar,
å mjölk, som kommer till användning för beredande hos mjölkproducenter
av smör eller ost för avsalu. Avgiften må utgå med högst 3 öre per kilogram
mjölk och skall erläggas, såvitt fråga är om avgiftspliktig vara, som
av mjölkproducent levereras till mejeri eller mjölkhandlare, av den, som
från mjölkproducenten mottagit varan, samt beträffande annan avgiftspliktig
vara av mjölkproducenten. Underlåter innehavare av mejeri eller mjölkhandlare
att erlägga mjölkavgift, kan avgiftsskyldigheten under viss förutsättning
överflyttas å mjölkproducenten. Kungl. Maj:t äger från avgiftsskyldighet
medgiva undantag, där så finnes skäligt med hänsyn till ringa
produktion eller andra förhållanden. Genom kungörelsen den 30 juni 1937

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

5

(nr 656) om upptagande av mjölkavgift har sådant undantag medgivits beträffande
åtskilliga områden i riket. Vidare må, då särskilda förhållanden
därtill föranleda, mjölkavgift kunna efterskänkas enligt av Kungl. Maj:t
meddelade bestämmelser. Inflytande avgiftsmedel skola enligt av Kungl.
Majit utfärdade föreskrifter användas för förut angivna ändamål.

I kungörelsen den 20 juni 1935 (nr 362) med tillämpningsföreskrifter
till förenämnda förordning, vilken kungörelse ändrats genom kungörelsen
nr 472/1936, hava givits närmare bestämmelser angående, bland annat,
grunderna för mjölkavgiftens utgörande, ordningen för dess fastställande,
erläggande och indrivning samt beträffande restitution, avkortning, avskrivning
och efterskänkande av sådan avgift ävensom rörande kontroll över
avgiftens utgörande och avgiftsmedlens förvaltning. Mjölkavgift utgår för
inom riket saluförd mjölk och grädde samt för mjölk, som kommit till användning
för beredande hos mjölkproducent av smör eller ost för avsalu,
därest producenten för sådant ändamål av egen produktion eller eljest använder
minst 2,000 kilogram mjölk i månaden. Avgiften har under tiden 1
april—1 novemberl937 utgjort 2 öre för kilogram och under tiden därefter
till 1937 års utgång 1.5 öre för kilogram. Från och med den 1 januari 1938 tillsvidare
är avgiften bestämd till 1 öre för kilogram. Uppbörden handhaves under
kontroll av statens jordbruksnämnd av svenska mejeriernas riksförening
u. p. a., som även omhänderhar förvaltningen av inflytande medel.

Enligt förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) om accis å margarin
och vissa andra fettvaror, vilken ändrats genom förordningen
nr 474/1937, äger Kungl. Majit förordna örn uttagande av accis å margarin,
konstister, matolja, annat ersättningsmedel för smör eller flott än något av
de förut nämnda samt fettemulsion; dock endast beträffande vara, som levereras
intill utgången av juni månad 1939. Accisen må utgå med högst 60
öre för kilogram av varans nettovikt. Från och med den 27 september 1936
utgår accis å följande varor, nämligen margarin, konstister, hållande mera
än en procent vatten, samt sådan vara, som nyss betecknats såsom annat
ersättningsmedel för smör eller flott, förutsatt att varan håller mera än en
procent vatten. Accisens belopp har utgjort för varor som levererats under
tiden 27 september 1936—27 juli 1937 30 öre för kilogram samt för varor
som levererats under tiden 28 juli—8 december 1937 40 öre för kilogram.
För varor vilka levereras under tiden därefter intill utgången av september
1938 skall accis tills vidare erläggas med 45 öre för kilogram. I samband
med förordnanden beträffande accisen å margarin har Kungl. Majit med
stöd av riksdagens bemyndigande fastställt tullen å margarin till belopp,
motsvarande 15 öre för kilogram med tillägg av margarinaccisen. Någon
accis å andra fettvaror än de förut angivna bar hittills icke uttagits.

Bland åtgärder, sammanhängande med mjölkregleringen, må vidare nämnas
anordningen med upptagande av skatt å oljekakor och vissa
slag av foder mjöl (kraftfoderskatt). Jag återkommer härtill i
samband med fodermedelsregleringen.

Jämlikt Kungl. Majlis brev till statskontoret den 30 juni 1937 skola medel,

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

som inflyta genom accisen å margarin samt genom upptagande av skatt å
oljekakor m. m., sedan därifrån bestritts vissa kostnader, månadsvis överlämnas
till svenska mejeriernas riksförening för att användas för åstadkommande
av förbättrade avsättningsförhållanden för mjölk och mejeriprodukter.
Genom kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 657) angående användningen
av medel, som inflyta genom upptagande av mjölkavgift m. m., ha bestämmelser
meddelats rörande förvaltningen av till riksföreningen för berörda
ändamål överlämnade eller uppburna medel. Enligt dessa bestämmelser
skola medlen i huvudsak användas för utbetalning av pristillägg och prisutjämningsbidrag.
Pristillägg utgår å smör samt till smör omräknad
ost, kondenserad mjölk, torrmjölk och grädde, som beretts inom riket och
härifrån utförts, med belopp, motsvarande skillnaden mellan nettoexportoch
hemmamarknadspriset för saltat runmärkt smör av medelkvalitet. För
s. k. lantsmör, som hos mjölkproducent i Norrland med undantag av landskapet
Gästrikland, beretts av mjölk, varå mjölkavgift icke utgår, och som
av producenten försålts, utgår vidare pristillägg med 25 öre för kilogram.
Prisutjämningsbidrag utgår för inom riket producerad mjölk och
grädde, varå mjölkavgift utgått och som använts för beredande av smör, ost
eller annan mejeriprodukt. För utbetalning av prisutjämningsbidrag är riket
indelat i 6 prisutjämningsdistrikt. För ändamålet tillgängliga medel fördelas
månadsvis på prisutjämningsdistrikten sålunda, alt vartdera av de
tre nordligaste distrikten, nämligen Norrbottens, Västerbottens och mellersta
Norrlands prisutjämningsdistrikt, först erhåller ett särskilt belopp samt därutöver
tilldelas, Norrbottens distrikt, omfattande Norrbottens län, 2.5 öre,
Västerbottens distrikt, omfattande Västerbottens län, 1.5 öre samt mellersta
Norrlands distrikt, omfattande Gävleborgs län med undantag av landskapet
Gästrikland ävensom Västernorrlands och Jämtlands län, 0.5 öre för varje
kilogram mjölk och till mjölk omräknad grädde, varå prisutjämningsbidrag
inom distriktet för månaden utgår. Återstoden av prisutjämningsmedlen
delas därefter mellan samtliga distrikt i förhållande till de myckenheter
mjölk och till mjölk omräknad grädde, varå mjölkavgift inom de olika distrikten
för månaden utgår. Nyssnämnda särskilda belopp utgår med vad å
respektive distrikt enligt sist angivna fördelningsgrund belöper av de under
månaden å expoi-terade produkter utlämnade pristilläggens sammanlagda
belopp. Statens jordbruksnämnd äger att på framställning av riksföreningen
medgiva, att för beredande av möjlighet till utjämning av bidragen under
olika månader visst belopp av prisutjämningsmedlen må innestå hos riksföreningen.

Genom kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 660) angående reglering av
införseln av mjölk och mejeriprodukter, vilken gäller
tills vidare till och med den 30 juni 1939, har förbud meddelats mot införsel
till riket av mjölk och grädde, smör och ost utan tillstånd av statens jordbruksnämnd.
Som villkor för erhållande av införseltillstånd gäller i huvudsak
att vederbörande importör förbinder sig att för den myckenhet som införes
till riksföreningen inbetala införselavgift till belopp svarande mot vad

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

7

som skulle utgå i pristillägg därest varan utförts ur riket. För torrmjölk
skall därutöver erläggas en införselavgift av 5 öre för kilogram. Om särskilda
förhållanden därtill föranleda må jordbruksnämnden medgiva, att införsel
må ske utan erläggande av införselavgift.

I detta sammanhang må vidare nämnas, att 1937 års riksdag medgivit, att
Kungl. Maj :t må, om så befinnes nödigt för stödjande av priset å smör, vidtaga
åtgärder för reglering för tiden till och med den 30 juni 1939 av införseln
till riket av margarin, konstister och fettemulsion samt av råvaror för
margarinindustrien och ämnen, varav dessa framställas, i enlighet med vissa
i Kungl. Maj:ts proposition nr 284 till nämnda års riksdag angivna riktlinjer.
Detta bemyndigande har icke tagits i anspråk.

Slaktdjursregleringen. Som ett led i stödåtgärderna på slaktdjursmarknadens
område ingår reglering av införseln av slaktdjur
samt kött och fläsk. Jämlikt bemyndigande av 1937 års riksdag,
vilket även omfattar reglering av införseln av kött av fjäderfä, förordnade
Kungl. Maj:t genom kungörelse den 30 juni 1937, nr 648, vilken gäller tills
vidare till och med den 30 juni 1939, att levande nötkreatur, får och svin,
kött av nötkreatur och får, kött av häst, fläsk — s. k. torrsaltat amerikanskt
fläsk likväl undantaget — samt konserver av dylikt kött eller av fläsk icke
må införas till riket utan tillstånd av statens jordbruksnämnd. Som villkor
för erhållande av tillstånd alt införa fårkött gällde ursprungligen, att importören
erlade licensavgift med 30 öre för kilogram av den myckenhet
som infördes. Enligt kungörelsen den 12 mars 1938 (nr 75) om ändring
i vissa delar av förenämnda kungörelse gäller numera, att importör av fårkött
skall erlägga en införselavgift av 15 öre för kilogram. Genom samma
ändringskungörelse har vidare stadgats, att införselavgift å enahanda belopp
skall utgå vid införsel av konserver av kött av nötkreatur eller får. Där
det med hänsyn till särskilda förhållanden finnes pakallat, ma jordbruksnämnden
medgiva befrielse, helt eller delvis, från införselavgift. I detta
samband må nämnas, att Kungl. Maj:t genom beslut den 30 juni 1937 bemyndigat
nämnden att såsom villkor för införsel av slaktdjur samt kött och
fläsk föreskriva, att uppkommen vinst å införseln skall av vederbörande
importör inlevereras till jordbrukets prisregleringsfond och tillföras för slaktdjursregleringens
genomförande avsedda medel.

De engelska kontingenteringsåtgärderna beträffande baconimporten hava
föranlett vissa exportreglerande bestämmelser. Enligt kungörelsen
den 26 juni 1933 (nr 385) angående utförsel till Storbritannien och
Norra Irland av saltat fläsk, jämförd med kungörelsen nr 414/1935, må dylik
utförsel tills vidare icke äga rum utan tillstånd av statens jordbruksnämnd
eller, efter nämndens bestämmande, av svenska exporlslakteriernas förening
u. p. a.. Dylikt bemyndigande har lämnats föreningen. Det åligger nämnden
att tillse, att utförseltillstånd ej lämnas för större myckenhet än som
av Kungl. Majit i särskild ordning bestämmes samt att utförselkvantiteten
fördelas mellan exportörerna enligt skäliga grunder och på sådant sätt,

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

att en möjligast jämn utförsel åstadkommes. Den ordinarie exportkontingenten
till nämnda land har för fjortondagarsperiod utgjort omkring 500
ton under tiden april—augusti 1937 och omkring 490 ton under tiden därefter.
Förutom dessa kvantiteter har export av extra kontingenter medgivits.

Genom brev den 23 februari 1934, den 18 oktober 1935 och den 30 juni
1936 har Kungl. Majit meddelat vissa bestämmelser till utjämning av spänningen
mellan fläskpriserna å exportmarknaderna och å hemmamarknaden.
Enligt dessa bestämmelser gäller, bland annat, att den som utför bacon har
att, om på visst sätt fastställt medelnettoexportpris efter avdrag av ett belopp,
som i förstnämnda brev fastställts till 10 öre men genom brevet den
30 juni 1936 nedsatts till 8 öre, för någon vecka överstiger medelpartipriset
i Sverige för samma vecka, för varje kilogram under nästföregående vecka
exporterat bacon till statskontoret inbetala ett belopp, motsvarande skillnaden
mellan å ena sidan medelnettoexportpriset med sagda avdrag och å
andra sidan medelpartipriset. Därest medelnettoexportpriset för någon
vecka understiger medelpartipriset, skall exportören äga att för kilogram
under nästföregående vecka exporterat bacon utbekomma ett belopp, motsvarande
skillnaden mellan nämnda priser.

Även kontingenteringen av nötkreatursimporten till Tyskland har föranlett
en viss reglering av den svenska exporten av nötkreatur till nämnda
land. Sålunda gäller enligt kungörelse den 11 februari 1930 (nr 23) att
den, som vid utförsel till Tyskland av nötkreatur till slakt önskar komma i
åtnjutande av den lägre införseltull, som för visst antal djur är medgiven
Sverige, har att ansöka därom hos lantbruksstyrelsen, som prövar ansökningen.
Ifrågavarande arbetsuppgift har numera överflyttats å statens jordbruksnämnd.
Det antal djur, som årligen må införas från Sverige till Tyskland
till lägre tull, har under senare år varit 6,000. Under år 1937 har medgivits
utökning av ifrågavarande kontingent genom särskilda avtal. Jämlikt
beslut av Kungl. Majit den 30 juni 1937 äger Sveriges slakteriförbund, förening
u. p a., leverera minst 70 procent av den månatliga kontingenten.

Jämlikt förordningen den 7 juni 1935 (nr 279) angående slaktdjursavgift,
vilken förordning gäller tills vidare till och med den 30 juni 1939, skall, därest
Kungl. Majit så förordnar, för åstadkommande av förbättrade avsättningsförhållanden
för slaktdjur och slakteriprodukter upptagas viss avgift, slaktdjursavgift.
Sådan avgift skall utgå för kött av nötkreatur, får, get,
svin eller häst, som godkänts vid besiktning å offentlig köttbesiktningsbyrå,
offentligt slakthus eller kontrollslakteri. Avgiftens belopp bestämmes av
Kungl. Majit under iakttagande att den får utgöra, räknat för hel kropp, för
nötkreatur, som efter nedslaktningen väger minst 150 kilogram, och häst
3 kronor, för svin 2 kronor samt för övriga djur 1 krona. Kungl. Majit äger
medgiva undantag från avgiftsskyldighet, där så med hänsyn till särskilda
förhållanden finnes skäligt. Närmare bestämmelser rörande ordningen för
slaktdjursavgiftens erläggande och indrivande ävensom i avseende å förordningens
tillämpning i övrigt hava meddelats i kungörelse den 20 juni 1935

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

(nr 363). Förordnande om slaktdjursavgift har för tiden efter år 1936 icke
meddelats.

De genom upptagande av slaktdjursavgift samt avgifter vid import eller
export av slaktdjur samt kött och fläsk inflytande medlen stå till förfogande
för slaktdjursmarknadens stödjande. Statens jordbruksnämnd har vid flera
tillfällen anvisats medel för att genom export av nötkreatur eller kött därav
eller destruktion av mindervärdiga djur eller genom infrysning av kött av
nötkreatur åstadkomma skälig avlastning å den inhemska marknaden för
nötkreatur eller kött därav. Enligt beslut av Kungl. Majit den 28 juni 1935
äger nämnden för sådant ändamål utgiva högst 25 öre för kilogram av djurets
levande vikt eller 50 öre för kilogram kött jämte ett fraktbidrag av 20 kronor
för djur. Genom beslut den 8 januari och den 12 november 1937 har
Kungl. Majit medgivit nämnden att dels för nötkött, som efter medgivande
av nämnden infrusits eller infryses efter den 30 november 1936, förskottsvis
och mot återbetalningsskyldighet utbetala högst 1 krona för kilogram slaktad
vikt och dels beträffande nötkreatur eller kött därav, som exporterats
under tiden 1 september—31 december 1937, utgiva pristillägg till belopp
motsvarande hela den vid exporten uppkomna förlusten, dock högst beträffande
en kvantitet motsvarande 200 ton slaktad vikt. Medel ha även anvisats
till bidrag vid export av levande svin och fläsk eller vid infrysning eller
nedsmältning av fläsk samt till lämnande av förskott mot återbetalningsskyldighet
vid infrysning av fläsk. Enligt Kungl. Majits förutnämnda beslut
den 28 juni 1935 må bidrag för nyssnämnda ändamål utgå med högst
50 öre för kilogram slaktad vikt. För fläsk, som enligt medgivande av jordbruksnämnden
infrusits under tiden 30 juni 1936—30 juni 1937, har nämnden
ägt utbetala förskott med högst 1 krona för kilogram slaktad vikt. För
fläsk, som infrusits eller infryses efter nämnda tid, har förskottsbeloppet
höjts till 1 krona 50 öre för kilogram. Slutligen må nämnas, att Kungl.
Majit genom beslut den 15 november 1935 bemyndigat jordbruksnämnden
att förordna örn utbetalande av pristillägg vid export av kaninkött med ett
belopp av högst 20 öre för kilogram.

Äggrcglcringen. Enligt kungörelsen den 23 februari 1934 (nr 24) angående
reglering av införseln av ägg, jämförd med kungörelsen nr 283/
1935, må ägg ej införas till riket utan tillstånd av statens jordbruksnämnd
eller den jordbruksnämnden bemyndigar att meddela tillstånd till sadan
införsel. Jordbruksnämnden bar vidare berättigats föreskriva, att för sådant
tillstånd skall utgå licensavgift enligt de grunder, som Kungl. Majit i särskild
ordning bestämmer. Vad sålunda stadgats skall jämlikt kungörelsen den 5
oktober 1934 (nr 490) angående utsträckt tillämpning av förstnämnda kungörelse
tillämpas jämväl i fråga örn flytande äggvita, så ock äggula, som
icke uteslutande är avsedd för beredning av läder. Berörda författningar
gälla enligt kungörelsen nr 651/1937 tills vidare till och med den 30 juni
1939.

Enligt kungörelser den 4 maj 1934 (nr 139) och den 28 juni 193a (nr 414)

10

Kungl. May.ts proposition nr 266.

gäller vidare, att utförsel av hönsägg icke må äga rum utan tillstånd
av jordbruksnämnden eller, efter jordbruksnämndens bemyndigande,
av Sveriges äggintressenters förening u. p. a., därvid skall tillses, bland annat,
att utförselkvantiteten fördelas mellan exportörerna enligt skäliga grunder
och på sådant sätt, att en möjligast jämn utförsel åstadkommes.

I anslutning till nyssnämnda kungörelser den 23 februari och den 4 maj
1934 har Kungl. Maj:t utfärdat närmare föreskrifter angående regleringen
av införseln och utförseln av ägg. Beträffande införseln förordnades genom
brev den 28 juni 1935, att licensavgift finge utgå med högst 30 öre för kilogram
av varan. Den 4 december 1936 höjdes avgiften till högst 50 öre för
kilogram. Vidkommande utförseln bemyndigade Kungl. Maj :t genom berörda
brev den 28 juni 1935 jordbruksnämnden att, i den mån så prövades erforderligt
för främjande av avsättningen av hönsägg, till den som erhållit
tillstånd till utförsel av viss kvantitet ägg utbetala ett med hänsyn till prisläget
å exportmarknaden jämfört med prisläget å den inhemska marknaden
bestämt pristillägg, vilket beträffande ägg finge för varje kilogram utgå med
högst 30 öre eller, där särskilda förhållanden skulle sådant påkalla, undantagsvis
med högst 40 öre. Enligt samma brev är å andra sidan den, som
erhållit utförseltillstånd, skyldig att, därest för någon vecka medelnettoexportpriset
för ägg överstiger medelpartipriset för ägg i Sverige, inbetala
ett av jordbruksnämnden fastställt belopp, motsvarande skillnaden mellan,
å ena sidan, medelnettoexportpriset efter avdrag av exportkostnaderna och
skälig handelsvinst samt, å andra sidan, medelpartipriset. Jordbruksnämndens
bemyndigande har sedermera den 30 juni 1936 ändrats därhän, att pristillägg
må utbetalas i den mån så prövas erforderligt för vinnande av önskvärd
avlastning av den svenska marknaden för hönsägg eller till förhindrande av
alltför starka växlingar i utförseln. I samband därmed upphävdes de särskilda
villkoren för utbetalande av pristillägg med högst 40 öre för kilogram.
Den 4 december 1936 har Kungl. Maj:t medgivit, att pristillägget, för kilogram
räknat, må utgöra högst 50 öre och undantagsvis, då särskilda skäl därtill
äro, högst 60 öre. Genom beslut den 2 juli 1935 och den 2 juli 1936 har
jordbruksnämnden till Sveriges äggintressenters förening överlåtit de befogenheter,
som tillkomma nämnden i avseende å beviljande av införsel- eller
utförseltillstånd samt fastställande av licensavgift och utförselavgift.

Jämlikt Kungl. Maj :ts förut omförmälda brev till statskontoret den 30 juni
1937 skola kostnaderna för äggregleringen bestridas av medel, vilka inflyta
genom upptagande av särskilda avgifter vid införsel och utförsel av ägg
m. m. samt införselavgift å havre och majs jämte vissa andra fodermedel.

Fodermedelsregleringen. Till stöd för den inhemska fodersädsodlingen
och i syfte att minska tillgången på utländskt foder å den inhemska marknaden
hava flera åtgärder vidtagits. Således ha såsom förut nämnts oljekakor,
som importeras eller inom riket tillverkas, belagts med skatt. Bestämmelserna
härom innefattas i förordningen den 14 juni 1933 (nr 329)
angående skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl.

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Enligt denna förordning, som ändrats genom förordningarna nr 177/1934,
281/1935, 261/1937 och 475/1937, skall efter Kungl. Maj:ts bestämmande erläggas
en skatt av högst 8 öre för kilogram av varans nettovikt vid införsel
till riket eller tillverkning inom riket för försäljning av oljekakor, mjöl, erhållet
genom krossning av oljekakor, och mjöl, framställt vid extraktion av
råvara, som kan användas för tillverkning av oljekakor. Skatten, som under
tiden 12 januari—27 juli 1937 utgjort 1 öre för linfrökakor och linfrömjöl
och 3 öre för övriga varuslag, har för tiden därefter bestämts till 2 respektive
4 öre. Restitution av skatt må åtnjutas för skattpliktig vara, vilken i oförändrat
skick exporteras, ävensom i den omfattning och på de villkor Kungl.
Maj:t bestämmer (se kungörelserna nr 488/1933 och 178/1934) för skattpliktig
vara, vilken eljest exporteras eller vilken inom riket användes för framställning
av annan vara än kreatursfoder.

Enligt förordningen den 18 maj 1934 (nr 153) örn införselavgift å
havre och majs jämte vissa andra fodermedel, ändrad
genom förordningen nr 420/1936, skall vidare, i den mån Kungl. Maj .t sa
förordnar, sådan avgift erläggas för följande varor, som införas till riket,
nämligen havre, majs, korn, vicker, pelusker och andra foderärter, foderbönor,
manioka- och arrowrot (tapiokarot), produkter, vilka genom förmälning
eller på annat sätt för foderändamål framställts av dessa varor, produkter
av vete, råg och annan spannmål, vilka på grund av tillsättning med
annat ämne äro tjänliga endast för foderändamal, risfodermjöl, glutenfoder,
melassfoder och sockerschnitsel. Kungl. Maj:t må ock förordna, att införselavgift
skall erläggas för andra till fodermedel hänförliga varor av visst slag,
vilka införas till riket. Där det med hänsyn till särskilda förhållanden finnes
påkallat, äger Kungl. Majit medgiva befrielse, helt eller delvis, från stadgad
avgift. Avgiften skall utgå med det belopp, högst 8 öre för varje kilogram
av varans nettovikt, som Kungl. Majit eller, efter bemyndigande av Kungl.
Majit, statens jordbruksnämnd bestämmer samt erläggas till tullverket i den
ordning som om tull är föreskriven eller, där Kungl. Majit beträffande vara
av visst slag så finner lämpligt, i annan av Kungl. Majit bestämd ordning.
Jämlikt förordnanden av Kungl. Majit har, såvitt angår tiden från och med
den 12 januari 1937, införselavgift utgått å havre jämte förenämnda produkter
därav med 3 öre för kilogram till och med den 24 september 1937
och 2 öre för kilogram under tiden därefter, å majs jämte förenämnda produkter
därav med 2 öre för kilogram till och med den 26 december
1937 och med 3 öre för kilogram under tiden efter sistnämnda dag
samt å övriga i förordningen den 18 maj 1934 särskilt angivna valör
jämte kreatursfoder av animaliskt avfall och luzernmjöl med 2 öre
för kilogram. För kli, varå införselavgift med 2 öre för kilogram utgått
under tiden 12—31 januari 1937, utgår från och med den 1 februari samma
år ej införselavgift. På grund av stadgande i förenämnda förordning den
18 maj 1934 må restitution av införselavgift åtnjutas teir i förordningen avsedd
vara, vilken utföres till utrikes ort eller svensk frihamn; dock att där
varan icke utföres i oförändrat skick restitution ma åtnjutas allenast i den

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

omfattning och på de villkor, som Kungl. Maj:t bestämmer (se kungörelsen nr
175/1934). Enligt kungörelsen den 21 augusti 1935 (nr 496) angående reglering
av infö rseln av havre och majs samt vissa andra
fodermedel erfordras för införsel av samtliga de varuslag, varå införselavgift
nu utgår eller förut utgått, tillstånd av statens jordbruksnämnd.

Till stödjande av den svenska havreodlingen har genom förordningen den
29 maj 1933 (nr 234) angående användande av svensk havre
vid gryn- och mjöltillverkning m. m. stadgats skyldighet för
den, som driver kvarn och därvid använder utländsk havre, att vid framställning
av havregryn, havremjöl, havremust och övriga produkter av havre,
avsedda till människoföda, använda svensk havre i sådan omfattning, att den
för tid, som Kungl. Majit fastställer (tillverkningsperiod), uppgår till viss av
Kungl. Majit bestämd procent av all den havre, varav under perioden
nämnda produkter framställas vid kvarnen (tillverkningsprocent). I
anslutning till denna förordning har genom kungörelsen den 14 juni 1933
(nr 343) angående reglering av införseln av havregryn och
havremjöl, vilken kungörelse gäller tills vidare till och med den 30 juni
1939, meddelats förbud mot införsel till riket av sistnämnda varor utan tillstånd
av Kungl. Majit. Tillverkningsprocenten, som under år 1937 utgjort
under januari 50, under februari och mars 25, under april—september 10 samt
under oktober—december 50, är för tiden 1 januari—30 juni 1938 fastställd
till 50.

I detta sammanhang må nämnas, att statens jordbruksnämnd enligt beslut
av Kungl. Majit den 23 augusti 1937 äger medgiva, att införsel av varor, som
avses i kungörelsen den 21 augusti 1935 angående reglering av införseln av
havre och majs samt vissa andra fodermedel, må ske utan iakttagande av
bestämmelserna i förutnämnda förordningar den 18 maj 1934 och den 29
maj 1933, under förutsättning att varorna införas för att användas för industriellt
ändamål eller för tillverkning av varor för export eller ock importören
utfört motsvarande myckenhet varor av samma slag.

Genom kungörelse den 30 juni 1937 (nr 652), vilken gäller till och med
den 30 juni 1938, ha meddelats vissa bestämmelser rörande statsbidrag för
fraktlindring vid transport av inhemsk havre till ort inom Norrbottens, Västerbottens
eller Jämtlands län eller till ort inom vissa områden av Västernorrlands,
Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län. Statsbidrag utgår med
skillnaden mellan å ena sidan den erlagda frakten, inklusive vissa avgifter,
och å andra sidan en frakt beräknad för sändningens verkliga vikt efter en
avgift av 50 öre för 100 kilogram. Bidraget må dock i intet fall uppgå till
högre belopp än 3 kronor för 100 kilogram av sändningens verkliga vikt.

I syfte att för jordbrukare inom Västerbottens och Norrbottens län förbilliga
anskaffandet av oljekakor och sådant fodermjöl, varå skatt utgår, samt
av majs har den 30 juni 1937 kungörelse (nr 650) utfärdats angående statsbidrag
för sändningar till nämnda län av dylika fodermedel. Då varan sändes
från ort utom dessa län utgår bidraget med det belopp för kilogram,
varmed skatt eller införselavgift å varan utgår; dock att bidraget icke må

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

överstiga, då varan sändes till Västerbottens län 1 öre och då den sändes
till Norrbottens län 2 öre för kilogram av sändningens verkliga vikt. För
sändning från ort inom Västerbottens län till ort inom Norrbottens län utgår
bidrag med det belopp för kilogram, varmed för varan utgående skatt
eller avgift överstiger 1 öre, dock högst med 1 öre för kilogiam av sändningens
verkliga vikt. Berörda kungörelse gäller till och med den 30 juni
1938.

Brödsädsregleringen. Enligt förordningen den 13 juni 1930 (nr 249) örn
användande av svenskt vete och svensk råg vid framställning
av mjöl m. m. (inmalningsförordningen), vilken ändrats
genom förordningarna nr 396/1930 och 495/1935, skall vid framställning
inom riket av vetemjöl eller rågmjöl användas svenskt vete respektive svensk
råg till myckenhet motsvarande viss procent av allt det vete eller all den
råg, som under viss av Kungl. Maj:t bestämd förmalningsperiod förmales
vid vederbörande kvarn (inmalningsprocent). Vid framställning av vetemjöl
skall därjämte iakttagas, att det svenska vetet uppgår till viss procent av
varje för sig förmalt veteparti (minimiprocent). Motsvarande inblandningsskyldighet
föreligger beträffande mjöl, som införes till riket. Nämnda bestämmelser
gälla ej vetemjöl eller rågmjöl, som av kvarninnehavare exporteras,
eller vetemjöl, som av honom användes för tillverkning av makaroner
eller för fullgörande av försälj ningsavtal levereras till någon, som idkar sådan
tillverkning; ej heller beträffande vetemjöl, som användes för framställning
av vara, rörande vilken Konungen förordnat, att vad nyss sagts i avseende
å makaroner skall äga motsvarande tillämpning. Där förhallandena sådant
påkalla, äger Konungen medgiva ytterligare undantag från bestämmelserna
i fråga. Inmalningsprocenten, som under tiden 1 februari—30 juni 1937
utgjort 80 för vete och 70 för råg, har från och med den 1 juli 1937 varit
fastställd till 90 för både vete och råg. Minimiprocenten för vete har alltsedan
hösten 1935 varit 80.

Föreskrifterna i inmalningsförordningen kompletteras genom bestämmelserna
i kungörelsen den 21 augusti 1935 (nr 493) angående reglering
av införseln av vete och råg samt därav beredda produkter.
Enligt denna kungörelse må vete och råg, spannmålsblandr.ing,
vari vete eller råg ingår, mjöl av vete eller råg, gryn av vete, makaroner och
vermiceller ävensom bröd med undantag av dessertkäx, pepparkakor och
andra slag av finare bakverk samt hundbröd icke införas till riket utan tillstånd
av statens jordbruksnämnd. Vid införsel till riket av vissa av dessa
varor, nämligen mjöl och gryn av vete samt makaroner och vermiceller, skall
jämlikt kungörelse samma dag (nr 494) erläggas införselavgift med 4 öre för
kilogram av varans nettovikt.

Till stödjande av brödsädsmarknaden hava vidare meddelats vissa bestämmelser
om erhållande av utförselbevis för råg och vete. Nu
gällande stadganden i ämnet innehållas i förordningen deri 11 juni 1937 (nr
369) angående utförselbevis för råg oell vete, vilken gäller till och med den

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

31 juli 1939, samt kungörelsen den 23 augusti 1937 (nr 770) med tillämpningsföreskrifter
till nämnda förordning. Bestämmelserna innebära i huvudsak,
att exportör av omalen rag eller omalet vete äger under vissa förutsättningar
och i den mån Konungen så förordnar erhålla bevis örn utförseln
av varan eller viss del därav, med angivande tillika av det tullbelopp,
som skolat utgå vid införsel av sådan vara till samma myckenhet som beviset
avser. Innehavare av dylikt bevis är berättigad att, inom sex månader från
det angivningen till utförsel ägt rum, mot bevisets återställande antingen utan
tullavgifts erläggande införa omalen eller malen råg eller omalet eller malet
vete till så stor myckenhet, att den tull, som enligt tulltaxan skolat därå
belöpa, är lika med det i utförselbeviset angivna tullbeloppet, eller, i den mån
varor, som nu sagts, under de sex kalendermånader, som förflutit närmast
före den månad, under vilken angivningen till utförsel ägt rum, införts till
myckenhet, att den därför influtna tullavgiften med avdrag av två procent
beräknas därtill lämna tillgång, hos generaltullstyrelsen utbekomma sagda
belopp med avdrag av två procent.

Med stöd av nämnda förordning har Kungl. Maj :t genom kungörelse den
23 augusti 1937 (nr 768), vilken trätt i kraft den 1 september samma år,
förordnat att utförselbevis vid export av inhemsk spannmål tills vidare må
utfärdas för hälften av den utförda myckenheten. Idkare av kvarnrörelse,
som återutför spannmål av utländskt ursprung, må enligt samma kungörelse
på vissa villkor erhålla utförselbevis för hela den utförda myckenheten. I
samband härmed förordnades genom kungörelse förstnämnda dag (nr 767),
att vid utförsel av mjöl eller gryn av vete, för vars framställning svensk
råvara kommit till användning, restitution av tull enligt 4 § förordningen
den 4 oktober 1929 (nr 307) angående tullrestitution må åtnjutas allenast
för halva utförselkvantiteten. Samtidigt med utfärdandet av dessa kungörelser,
vilka gälla tills vidare till och med den 31 juli respektive 30 juni 1939,
upphävdes då gällande förbud mot utförsel från riket av råg och vete, rågmjöl
samt mjöl och gryn av vete.

Vid sidan av nämnda åtgärder för reglering av import och export hava
särskilda anstalter vidtagits för skyddande av en lägsta prisnivå å inhemsk
brodspannmål. Det s. k. inlösningsförfarandet, som i sådant syfte tillämpats
under flera år, har från och med konsumtionsåret 1936/1937 ersatts med
s t ö d k ö p. Stödköpsverksamheten handhaves av svenska spannmål suktiebolaget
enligt avtal med staten, gällande för ett år i sänder. Genom nu rådande
avtal, vilket trädde i kraft den 1 september 1937 och gäller till och
med den 31 augusti 1938, har bolaget åtagit sig att, i syfte att stödja priset
å den inhemska brödsädsmarknaden, inköpa, lagra och vid lämpliga tillfallen
försälja vete och råg samt bedriva annan härmed sammanhängande
rörelse. Stödköpsverksamheten må, där ej Kungl. Maj :t annorlunda förordnar,
icke ske i större omfattning än att myckenheten spannmål, som av bolaget
salunda inköpes och som icke försäljes å den inhemska marknaden,
uppgår till 125,000 ton. På grund av prisutvecklingen för råg och vete har
stödköp hitintills ej behövt företagas. Enligt nyssnämnda avtal har bolaget

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

vidare förbundit sig att på de villkor, som Kungl. Majit bestämmer, av fullgod,
kvarngill brödspannmål, som av bolaget vid utgången av augusti 1937
innehades eller av bolaget därefter inköpes, för statens räkning tills vidare
lagra intill 100,000 ton. Ifrågavarande spannmål är avsedd att utgöra ett
beredskapslager att användas i den mån inom riket inträder knapphet
å vete eller råg. Beredskapslagret må icke utan medgivande av Kungl.
Majit nedbringas. Under iakttagande av de föreskrifter, som Kungl. Majit
må finna nödigt meddela, äger bolaget dock å den inhemska marknaden försälja
i lagret ingående spannmål, diirest bolaget inköpt eller inköper en mot
den försålda kvantiteten svarande myckenhet brödsäd. Vid inköp och försäljning
skall bolaget tillämpa av statens jordbruksnämnd fastställda kvalitetsfordringar
samt prisregleringsskalor för olika kvaliteter av spannmål.
Enligt avtalet gäller vidare, att bolagets försäljningar av svensk brödsäd icke
utan medgivande av Kungl. Majit må ske till priser understigande gällande
marknadspris. För bestridande av kostnaderna för spannmålsaktiebolagets
verksamhet äger bolaget av staten uppbära ersättning, som Kungl. Majit
bestämmer. Ersättningen bör utgå med visst belopp för räkenskapsår samt
bestämmas så, att skälig förräntning av bolagets aktiekapital möjliggöres.
Detta kapital har tecknats av staten och utgör 5 miljoner kronor. Som
säkerhet för bolagets upplåning av erforderligt rörelsekapital har staten vidare
förbundit sig att i mån av behov och på villkor, som Kungl. Majit bestämmer,
tillhandahålla bolaget statens 4 procent obligationer till nominellt
belopp av 50 miljoner kronor. Bolaget har å andra sidan förbundit sig att
i enlighet med föreskrifter, som Kungl. Majit meddelar, till statsverket inleverera
vad som inflyter genom bolagets försäljning av spannmål, i den
mån dessa medel icke åtgå för återköp av spannmål eller för täckande av
kostnaderna för bolagets verksamhet i övrigt eller kunna beräknas åtgå
för att uppbringa beredskapslagret till 100,000 ton.

Jämlikt förordningen den 7 juni 1935 (nr 280) örn veteavgift, ändrad genom
förordningen nr 368/1937, skall, där Kungl. Majit så förordnar, dylik avgift
upptagas å inom riket förmalt svenskt eller utländskt vete som användes
för tillverkning av mjöl eller gryn med det belopp, högst 3 öre för kilogram
av varans nettovikt, som Kungl. Majit bestämmer. Från veteavgift undantages
dock all förmälning mot tull eller lön för tillgodoseende av odlares husbehov.
Genom kungörelse den 21 augusti 1935 (nr 499) har Kungl. Majit
utfärdat tillämpningsföreskrifter till nyssnämnda förordning, innefattande
stadgande om, bland annat, att uppbörden av veteavgift skall omhänderhavas
av statens jordbruksnämnd, som jämväl har att utöva kontroll över
avgiftens behöriga utgörande m. m. Jämlikt förordnanden av Kungl. Majit
har veteavgift utgått med 0.5 öre för kilogram under tiden 1 mars—31 augusti
1937 samt med 1.5 öre för kilogram under tiden 1 september 1937—
13 februari 1938. För tiden därefter är avgiften tillsvidare till och med den
31 augusti 1938 fastställd till 0.5 öre för kilogram. Idkare av kvarnrörelse,
som ur riket utfört mjöl eller gryn av vete, äger i den ordning och på de
villkor, som angivas i kungörelsen nr 769/1937 erhålla restitution av vete -

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

avgift. Där det med hänsyn till särskilda förhållanden finnes påkallat må
Kungl. Majit jämväl under andra omständigheter medgiva befrielse eller
återbäring av sådan avgift. De medel, som inflyta genom upptagande av
veteavgift, skola i första hand tagas i anspråk för bestridande av kostnaderna
för spannmålsregleringen under det skördeår, då avgiften upptages.

Slutligen må nämnas, att vissa särskilda anstalter vidtagits för att bereda
kompensation åt förbrukare av brödsäd för industriellt ändamål m. m. för
prisstegringar, som föranletts av de statliga stödåtgärderna på förevarande
område. Sålunda har Kungl. Majit genom brev den 21 augusti 1935 samt den
9 januari och den 26 juni 1936 utfärdat vissa bestämmelser angående pristillägg
vid utförsel ur riket eller användning inom riket för vissa ändamål av
mjöl och gryn av vete eller råg m. m. Sedan statens jordbruksnämnd gjort
framställning om ändrade grunder för beredande av dylik kompensation, har
Kungl. Majit den 23 augusti 1937 bemyndigat nämnden dels bestämma att
pristillägg enligt förenämnda brev ej skall utgå efter den 31 augusti 1937
och dels medgiva att införsel av varor, som avses i kungörelsen den 21 augusti
1935 angående reglering av införseln av vete och råg samt därav beredda produkter
må ske utan erläggande av införselavgift respektive utan iakttagande
av stadgad inmalnings- eller inblandningsskyldighet, under förutsättning antingen
att varorna införas till riket för att användas för industriellt ändamål
eller ock att importören ur riket utfört motsvarande myckenhet varor av
samma slag.

Potatisregleringen. Enligt förordningen den 26 juni 1933 (nr 389) om
tillverkning av potatismjöl, vilken gäller till och med den 30 september 1940,
må tillverkning av potatisstärkelse (potatismjöl) annorledes än till förbrukning
i eget hushåll icke äga rum utan tillstånd av Kungl. Majit eller den, åt
vilken rätten att meddela sådant tillstånd av Kungl. Majit överlåtes. Jämlikt
kungörelse den 15 augusti 1933 (nr 514) med tillämpningsföreskrifter till
nämnda förordning meddelas tillstånd att vid viss anläggning bedriva sådan
tillverkning av potatismjöl (tillverkningslicens) av statens potatismjölsnämnd.
Tillverkningslicens lämnas för tillverkningsår, som räknas från och med
den 1 oktober till och med den 30 september nästföljande år. Den, som erhållit
tillverkningslicens, är skyldig att under den tid licensen avser: a) vid tillverkningen
uteslutande använda svensk potatis; b) vid inköp av potatis och
försäljning av potatisstärkelse tillämpa den prissättning, som Kungl. Majit
efter förslag av statens potatismjölsnämnd fastställer; c) underkasta sig de
föreskrifter i avseende å leveranser och inköp av potatis samt tillverkning och
försäljning av potatisstärkelse, som nämnden må meddela; samt d) därest
nämnden så påfordrar, till av Kungl. Majit efter förslag av nämnden fastställt
pris helt eller delvis ställa årstillverkningen av potatisstärkelse, inneliggande
lager inbegripet, till förfogande för nämnden, med undantag dock
för vad som erfordras till husbehov för tillverkaren och dennes potatisleverantörer;
ägande nämnden därvid, såvitt angår ny tillverkning, påkalla leverans
av otorkad vara. För tillverkningsåret 1 oktober 1937—30 september
1938 har Kungl. Majit fastställt det pris, som innehavare av tillverknings -

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

17

licens har att erlägga till leverantör för potatis, som inköpes för framställning
av stärkelse och är av för fabriksändamål normal kvalitet, till 16.75 öre
under tiden 1 oktober—31 december och 17.25 öre under tiden 1 januari—30
september per hektoliter och stärkelseprocent. För tillverkningsåret 1938/
1939 har samma pris fastställts till 18 öre under tiden 1 oktober—14 november
1938 och 18.5 öre under tiden 15 november 1938—30 september 1939.

Efter framställning av statens potatismjölsnämnd har Kungl. Maj:t den 24
september 1937 under nedan nämnt förbehåll godkänt ett mellan nämnden
och Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a. den 10 i samma månad
ingånget avtal, avseende inköp och försäljning av potatisstärkelse under innevarande
tillverkningsår. Den 28 januari 1938 har Kungl. Majit godkänt viss
av nämnden föreslagen ändring i nämnda avtal. Avtalet innebär härefter
att föreningen inköper den mängd potatisstärkelse, som framställes enligt
meddelade tillverkningslicenser å sammanlagt högst 245,000 deciton, med
undantag för vad som erfordras till husbehov för tillverkare och dennes leverantörer.

Vid godkännande av berörda avtal har Kungl. Majit gjort förbehåll om att
av potatismjölsnämnden i § 10 i avtalet gjord utfästelse vinner riksdagens
godkännande. Enligt denna paragraf åtager sig nämnden under förutsättning
av statsmakternas godkännande och om avtalet icke skulle förnyas att
vidtaga eller föranstalta om åtgärder från statens sida, vilka bereda föreningen
möjlighet att erhålla minst 32 kronor 50 öre per deciton för den 1 oktober
1938 inneliggande lager av potatisstärkelse, dock med avdrag av 15,000 deciton.
Dessutom åtager sig nämnden under angivna förutsättning och om avtalet
icke skulle förnyas att vidtaga eller föranstalta örn åtgärder från statens
sida, vilka bereda föreningen möjlighet att erhålla ersättning för ränte- och
lagringskostnader enligt i avtalet angivna grunder i avseende å inneliggande
lager av potatisstärkelse, utom 15,000 deciton, under tre månader, räknat
från och med den 1 oktober 1938.

Även avsättningen av potatis för bränneriändamål är föremål för reglering.
Med stöd av 13 § förordningen den 11 juni 1926 (nr 207) angående tillverkning
och beskattning av brännvin, sådant nämnda författningsrum lyder enligt
förordningen den 7 juni 1934 (nr 227), har Kungl. Majit bemyndigat potatismjölsnämnden
att ålägga brännvinstillverkare att för brännvinstillverkningen
under tillverkningsåret 1937/1938 verkställa inköp av potatis från odlare,
som icke liro ägare av, delägare i eller eljest ekonomiskt intresserade i
potatisbränneri eller stärkelsefabrik. Enahanda bemyndigande har lämnats
nämnden för tillverkningsåret 1938/1939. I samband med beslut härom har
Kungl. Majit föreskrivit, att brännvinstillverkare vid inköp av potatis skall
till leverantören erlägga samma pris, fritt fabrik, som innehavare av tillverk -ningslicens för framställning av potatismjöl.

Slutligen må erinras, att genom förordningen den 2 mars 1934 (nr 34), vilken
gäller till och med den 30 september 1940. föreskrivits, att tilläggstull
skall utgå å drus- och stärkelsesocker samt stärkelsesirap med 6 kronor 50

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 266. 2

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

öre för 100 kilogram samt å dextrin och stärkelseklister m. m. med 5 kronor
för 100 kilogram.

Fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen och jordbrukets
prisregleringsfond. Av de avgifter, för vilka tidigare redogjorts, ingå veteavgiften
ävensom införselavgifter å vete och råg samt därav beredda produkter
till fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen. Till
denna fond hörande medel skola användas till täckande av kostnader, som
stå i samband med spannmålsregleringens genomförande.

Övriga skatter och avgifter — med undantag av mjölkavgifter — ingå till
jordbrukets prisregleringsfond. Användningen av till denna fond hörande
medel regleras i huvudsak genom bestämmelserna i Kungl. Maj:ts brev i ämnet
till statskontoret den 30 juni 1937. För dessa bestämmelser har tidigare
redogörelse lämnats i samband med att de olika avgifterna behandlats. För
att underlätta översikten över bestämmelserna torde jag emellertid här få
sammanfattningsvis anföra följande.

De medel som inflyta genom uttagande av accis å margarin skola, sedan
därav dels bestritts kostnaderna för kontroll över accisens utgörande, dels
ock enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande guldits vissa kostnader för
kontroll över utgörande av mjölkavgift, överlämnas till svenska mejeriernas
riksförening u. p. a. för att användas vid mjölkregleringens genomförande.
För samma ändamål skall användas vad som inflyter i skatt å oljekakor och
vissa slag av fodermjöl eller å till riket infört kli, sedan därav utbetalats
vad som åtgår för bestridande av kostnaderna för kontroll över oljekaksskattens
utgörande.

För slaktdjursregleringens genomförande skall användas vad som inflyter
till fonden genom uttagande av särskilda avgifter vid införsel eller utförsel
av slaktdjur samt kött och fläsk ävensom genom uppbärande av slaktdjursavgift.

Medel som inflyta genom upptagande av införselavgift å havre och majs
jämte vissa andra fodermedel samt av särskilda avgifter vid införsel eller
utförsel av ägg, äggula och flytande äggvita skola användas dels för åstadkommande
av förbättrade avsättningsförhållanden för ägg, dels för gäldande
av kostnaderna för statsbidrag vid transport av havre samt för sändningar
av vissa fodermedel till Västerbottens eller Norrbottens län, dels ock för gäldande
av kostnaderna för statens jordbruksnämnds verksamhet i den mån
dessa kostnader icke enligt särskilda beslut av Kungl. Maj:t skola bestridas
av andra medel.

I detta sammanhang må nämnas, att 1937 års riksdag för innevarande
budgetår ställt ett belopp av 700,000 kronor ur prisregleringsfonden till förfogande
för vidtagande av särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland.
Rörande den närmare användningen av detta belopp uttalade sammansatta
bevillnings- och jordbruksutskottet i sitt av riksdagen godkända
utlåtande nr 1, att högst 200,000 kronor skulle få användas för utlämnande
av bidrag utan återbetalningsskyldighet för byggande av andelsslakterier i

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

19

Norrland ävensom i andra delar av landet, där likartade avsättningsförhållanden
för kött och fläsk vore rådande. Återstoden borde i första liand, efter
framställning från vederbörande hushållningssällskap, fördelas mellan
de fem nordligaste länen med rätt dock för Kungl. Maj:t att, om så prövades
skäligt, efter ansökan från hushållningssällskapen i Kopparbergs och Värmlands
län utsträcka bidragsverksamheten till de delar av dessa län, där jordbrukets
ställning vore i stort sett likartad med den i Norrland. Med anledning
härav har Kungl. Maj:t den 30 juni 1937 utfärdat kungörelse (nr 649)
angående statsbidrag för anläggande eller inrättande av andelsslakteri i vissa
delar av riket. Enligt nämnda kungörelse må ekonomisk förening, som haltin
ändamål att driva andelsslakteri och vars flesta medlemmar äro jordbrukare,
där så prövas lämpligt för främjande av en ändamålsenlig avsättning
av slaktdjur, komma i åtnjutande av dylikt bidrag med högst 20 procent
av den beräknade kostnaden för de med bidraget avsedda åtgärderna. Vidare
har Kungl. Maj:t genom beslut den 28 januari 1938 för vissa produktionsbefrämjande
åtgärder inom jordbrukets område tilldelat vart och ett av
hushållningssällskapen i Västerbottens, Västernorrlands och Norrbottens län

95.000 kronor, hushållningssällskapet i Gävleborgs län 40,000 kronor, hushållningssällskapet
i Jämtlands län 75,000 kronor, hushållningssällskapet i
Värmlands län 65,000 kronor och hushållningssällskapet i Kopparbergs län

35.000 kronor.

Det bör vidare nämnas, att 1937 års riksdag förklarat sig ej ha något att
erinra mot att de margarinaccismedel, som influtit före den 1 juli 1935, enligt
närmare bestämmande av Kungl. Maj :t användas för utlämnande i särskilda
fall till hjälpbehövande av jordbruksprodukter, i främsta rummet
mjöl och smör, eller av andra inhemska förnödenheter, till exempel frukt
och fisk, gratis eller till nedsatt pris. Därest nämnda medel ej visa sig tillräckliga,
må högst 500,000 kronor av de margarinaccismedel, som inflyta
under innevarande budgetår, användas för samma ändamål.

2. Verkningarna av de vidtagna stödanordningarna m. m.

Genom beslut den 26 november 1937 har uppdragits åt statens jordbruksnämnd
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande frågan om fortsatta
prisreglerande åtgärder på jordbrukets område av beskaffenhet att
böra underställas 1938 års riksdag. 1 sitt i anledning därav den 12 januari
1938 avgivna utlåtande har jordbruksnämnden på grundval av vissa
inom nämnden gjorda tabellsammanställningar lämnat en redogörelse för
marknadsläget för vissa slag av jordbruksprodukter samt verkningarna av
hittills tillämpade stödåtgärder. Berörda sammanställningar, vilka inom departementet
kompletterats med uppgifter för tiden intill utgången av januari
1938, torde såsom särskild tabellbilaga få fogas till statsrådsprotokollet. Av
redogörelsen och tabellerna framgår följande.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Den allmänna prisutvecklingen. Ehuru den allmänna partiprisnivån under
senare delen av år 1937 gått tillbaka, hava priserna på jordbrukets produkter
fortsatt att stiga jämväl under det senaste halvåret. Priserna på samtliga
vegetabiliska produkter hava sålunda stigit under höstmånaderna och
lågo vid slutet av år 1937 avsevärt högre än vid samma tidpunkt år 1936.
I fråga om brödsäd kunde under november och december 1937 en viss tillbakagång
förmärkas. Priserna på mjölk, fläsk och ägg hava under år 1937
i allmänhet legat högre än under år 1936. Däremot har prisutvecklingen för
nötkött icke varit ensartad. Även priserna på utländska fodermedel hava legat
högre under år 1937 än under år 1936. För jordnötskakor har dock en
viss tillbakagång inträtt sedan början av december. Som en sammanfattning
av prisrörelserna på jordbruksprodukter i jämförelse med prisutvecklingen
för samtliga varugrupper har jordbruksnämnden åberopat följande sammanställning
av kommerskollegii indextal.

Samtliga

Vegetabiliska

Animaliska

varugrupper

livsmedel

livsmedel

1936

1937

1938

1936

1937 1938

1936

1937

1938

i januari......................

118

129

135

103

112 1 115

126

128

137

februari ................

118

132

1fi3

114

19^

mars........................

118

136

104

115 1

124

127

i april........................

118

138

104

115

123

123

maj ........................

118

139

104

115

121

127

juni ----*...................

118

139

104

115

123

126

juli ........................

119

140

104

115

124

129

augusti ......................

120

140

105

114 |

125

134

september....................

122

140

108

115 ;

127

136

oktober......................

123

139

110

117

129

137

november ..................

124

137

110

116

129

138

december....................

126

136

110

116 j

129

140

Hela året

120

137

106

lis

125

131

Enligt ett inom jordbruksnämndens kansli upprättat producentprisindex,
varvid priserna på viktigare jordbruksprodukter vägts i förhållande till årsomsättningen
1934, hava producentpriserna från sista kvartalet 1936 till sista
kvartalet 1937 stigit fran 89.3 procent till 99.0 procent av de genomsnittliga
priserna under motsvarande period för åren 1925—29. Om hänsyn jämväl tages
till prisernä pa utländska fodermedel, uppgick den mot prisförändringarna
svarande förbättringen för jordbruket mellan hösten 1936 och hösten 1937 till
10.8 enheter. Läget under oktober—december 1937 motsvarade 98.8 procent
av nivån under samma månader 1925—29.

Även detaljhandelspriserna på livsmedel ha undergått stegring. Således
har socialstyrelsens indextal för livsmedelsposten i liushållsbudgeten frän den
1 januari 1937 till den 1 januari 1938 stigit från 133 till 142. Enligt inom

Kungl. Majlis proposition nr 266.

21

jordbruksnämndens kansli företagna beräkningar stego hushållsutgifterna
för sådana livsmedel, vilkas priser äro föremål för statlig reglering, mellan
.sista kvartalet 1936 och sista kvartalet 1937 från 87.9 procent till 93.9 procent
av genomsnittspriserna under motsvarande tid 1925—29.

Läget å marknaden för mjölk och mejeriprodukter samt verkningarna
av mjölkrcgleringen. Importen av smör till Storbritannien har under år
1937 gått tillbaka med c:a 4 procent i förhållande till år 1936. Tillbakagången
hänför sig huvudsakligen till införseln från Australien och Irländska
Fristaten. Importen från Nya Zeeland, Danmark och Sverige har däremot
ökats. Införseln av svenskt smör till England uppgick sålunda under år

1937 till cirka 11,600 ton mot endast cirka 8,600 ton under år 1936. Trots
denna ökning hava priserna å svenskt smör på den engelska marknaden
legat väsentligt högre 1937 än 1936. I all synnerhet har detta varit förhållandet
under höstmånaderna. Som exempel härpå kan nämnas, att manchesternoteringen
på svenskt smör i slutet av december 1937 utgjorde 271 öre för
kilogram mot 195 öre för kilogram vid motsvarande tidpunkt 1936. Härefter
har emellertid en viss nedgång i priserna ägt rum. I mitten av februari

1938 uppgick berörda notering till 225 öre för kilogram mot 216 öre för kilogram
vid samma tidpunkt år 1937. I stort sett hava priserna å svenskt smör
på den engelska marknaden utvecklats på samma sätt som priserna å övriga
smörsorter. Även Sveriges smörexport till Tyskland har stigit sedan 1936,
dock i svagare grad än exporten till England. Under år 1937 exporterades sålunda
12,025 ton svenskt smör till Tyskland mot 10,400 ton under år 1936.
Jämväl denna export har kunnat ske till väsentligt högre priser 1937 än 1936.
—- Den sammanlagda smörexporten från Sverige har från år 1936 till år 1937
stigit från cirka 19,000 ton till närmare 24,000 ton och är under sistnämnda
år t. o. m. något större än exporten under år 1934. Medelnettoexportpriset,
som för vissa månader under förra delen av 1937 legat något lägre än under
samma månader 1936, har från och med augusti 1937 varit avsevärt högre
än under höstmånaderna 1936. I samband med nyssnämnda nedgång i priserna
efter årsskiftet 1937/38 har även medelnettoexportpriset reducerats.
Ännu vid mitten av februari 1938 var dock sistnämnda pris högre än vid
motsvarande tidpunkt året dessförinnan.

Produktionen av mjölk för avsalu har under år 1937, att döma av uppgifterna
över den avgiftsbelagda mjölkmängden, i genomsnitt stigit med 4 procent
i förhållande till år 1936. Konsumtionsmjölkförsäljningen har, trots
att priset på ett flertal orter höjts, ökat med genomsnittligen 1.6 procent och
tillverkningen av mejerismör med närmare 10 procent eller llän 67,168 ton
år 1936 till 73,247 ton under år 1937. Samtidigt torde tillverkningen av
landssmör hava minskat. Säkra uppgifter härom saknas dock. Ostproduktionen
har varit mindre under år 1937 än under föregående är. Den totala
förbrukningen i Sverige av mejerismör har visserligen stigit något under
år 1937 i jämförelse med år 1936, men detta beror uteslutande på ökad
återtagning av smör från mejerileverantörernas sida. Försäljningen i övrigt

Kunell. Majlis proposition nr 266.

av mejerismör inom landet har däremot något nedgått. Nedgången i smörkonsumtionen
hos den icke jordbrukande befolkningen torde sammanhänga
med de höjningar av smörpriset, som vidtagits från och med hösten 1936.
Någon import av smör har icke förekommit.

Samtidigt med tillbakagången i ostframställningen har den inhemska försäljningen
av ost ökat från 34,500 ton år 1936 till 36,600 ton år 1937. Mejeriernas
lager av svensk ost, vilka den 31 december 1936 utgjorde 6,704 ton.
hava till följd härav nedgått till 5,532 ton vid motsvarande tidpunkt år
1937.

Jämväl margarinförsäljningen har ökat. Under år 1937 försåldes inom
landet 58,800 ton mot 56,100 ton under år 1936, vilket motsvarar en stegring
med närmare 5 procent. Vad utvecklingen på mejeriproduktionens och
margarinförsäljningens område i övrigt beträffar, får jag hänvisa till tab. III
i tabellbilagan.

I fråga om de medel, som tillföras mjölkregleringen genom upptagande
av mjölkavgift, margarinaccis samt skatt å oljekakor och andra hithörande
fodermedel, må följande framhållas. I mjölkavgiftsmedel hava under år
1937 influtit c:a 54 miljoner kronor mot 55 miljoner kronor under år 1936.
Det kan beräknas, att mjölkregleringen genom upptagande av margarinaccis
tillförts 18 miljoner kronor för år 1937 mot 13 miljoner kronor under år
1936. Ökningen beror huvudsakligast på att accisen under större delen avinnevarande
regleringsperiod utgått med högre belopp än tidigare. Vad vidare
beträffar de medel, som tillförts mjölkregleringen genom skatten å oljekakor,
hava dessa under år 1937 något nedgått i jämförelse med vad som
inflöt under föregående kalenderår. Sammanlagt kan beräknas, att mjölkregleringen
genom oljekaksskatten under år 1937 tillförts omkring 8 miljoner
kronor mot 10 miljoner kronor under år 1936. De löpande inkomsterna
för mjölkregleringen hava således stigit från omkring 78 miljoner
kronor år 1936 till c:a 80 miljoner kronor år 1937. Härutöver funnos vid
ingången av år 1936 omkring 10 miljoner kronor i fonderade medel disponibla
för bestridande av de med mjölkregleringen förenade kostnaderna. Motsvarande
belopp uppgick vid ingången av år 1937 till något över 500,000
kronor och vid ingången av år 1938 till 2,200,000 kronor, varav 535,000 kronor
disponerats för utbetalning av prisutjämningsbidrag för januari 1938.

Trots prisstegringarna på svenskt smör utomlands under senare delen av
år 1937 hava kostnaderna för smörexporten till följd av ökningen av densamma
samt höjningen av det inhemska partipriset å smör stigit från cirka 9.6
miljoner kronor år 1936 till omkring 17.2 miljoner kronor år 1937. Prisutjämningsbidraget
å produktmjölken har, som tabell V i tabellbilagan utvisar, för
riket som helhet varit lägre under år 1937 än under år 1936. Genom höjningen
av smörpriset har emellertid priset på produktmjölk hållits högre
under år 1937 än under närmast föregående år. I fråga om fördelningen av
prisutjämningsbidragen mellan de olika distrikten må vidare erinras därom,
att nya grunder i detta hänseende tillämpas under innevarande regleringsperiod,
varigenom mejerierna i Norrland med undantag av Gästrikland i all -

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

mänhet kommit i åtnjutande av större prisutjämningsbidrag än vad som tidigare
varit fallet.

Läget å slaktdjursmarknaden samt verkningarna av slaktdjursregleringen.
Möjligheterna att vinna avsättning för svenskt fläsk utomlands äro
alltjämt jämförelsevis begränsade. Under år 1937 var den totala baconimporten
till Storbritannien cirka 18,000 ton större än under året dessförinnan,
motsvarande en ökning med över 5 procent. Den svenska baconexporten
till den brittiska marknaden, som under år 1936 utgjorde omkring
12,700 ton och under år 1937 13,200 ton, har ökats med endast cirka 4
procent. Baconpriserna hava i allmänhet legat fastare på den engelska
marknaden under år 1937 än under år 1936. Under september 1937 utgjorde
medelnoteringen i London och Manchester på svenskt bacon kl. II 195
öre för kilogram mot 181 öre för kilogram vid motsvarande tidpunkt 1936.
Under oktober och november 1937 inträdde en viss tillbakagång i baconpriserna,
men härefter har ånyo en stegring ägt rum och för sistlidna december
månad lågo priserna på nytt över nivån för december 1936.

Det beräknade medelpartipriset å bacon bär under vissa månader 1937
varit lägre än under samma månader 1936. Då samtidigt medelnettoexportpriset
under större delen av år 1937 varit högre än under år 1936, hava kostnaderna
för baconexporten nedgått. Under år 1937 hava berörda kostnader
utgjort 717,407 kronor 29 öre, varav 496,196 kronor 95 öre belöpa å
innevarande budgetår. Motsvarande kostnader under år 1936 utgjorde
835,752 kronor 30 öre, varav 60,214 kronor 86 öre belöpte å budgetåret
1936/1937.

Fläskexporten från Sverige till andra länder än Storbritannien har jämväl
under år 1937 varit obetydlig. Däremot har utförseln av levande svin
till Tyskland haft större omfattning under år 1937 än under år 1936. Sålunda
utfördes 29,308 svin år 1937 mot 20,637 under år 1936. Kostnaderna
härför hava uppgått till 538,288 kronor 33 öre under det förstnämnda året
mot 433,932 kronor 50 öre under det sistnämnda.

Trots den ökade export av fläsk och levande svin, som sålunda ägt rum
under år 1937, har marknadsläget för fläsk inom landet särskilt under
våren tidvis varit tryckt till följd av den ökning, som svinproduktionen undergått
i förhållande till år 1936. Under april, maj och juni 1937 lågo sålunda
prisen på svin kl. I levande vikt endast obetydligt över 70 procent av
genomsnittspriserna för motsvarande månader 1925—1929. Med hänsyn
härtill hava jämväl andra åtgärder för stödjande av exporten tillgripits för
att undandraga ett pristryckande överskott från marknaden. Till och med
utgången av år 1937 hava infrusits 1,074 ton fläsk. Vidare hava under samma
tid 154,458 kronor 44 öre utgått av statsmedel som bidrag för renskärning
(bortskärning av mindre värdefulla delar av svinkropparna) av omkring
664 ton fläsk. I detta sammanhang må framhållas, att någon nämnvärd
import av färskt fläsk ej förekommit samt att importen av amerikansk!
fläsk under år 1937 gålt tillbaka.

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

Antaiet betäckta suggor har sedan januari 1937 varit avsevärt lägre än
under år 1936, varför en tillbakagång i fläskproduktionen är att emotse.

Av tabell IX i tabellbilagan framgår, att även utbudet av slaktade nötkreatur
och kalvar varit större under år 1937 än under året dessförinnan.
Antalet besiktigade hela kroppar av storboskap var sålunda under år 1937
cirka 15 procent större än under år 1936. För kalvar utgjorde ifrågavarande
ökning något över 10 procent. Även om hänsyn tages till landsslakten.
vilken troligen gått tillbaka, synas de anförda uppgifterna tyda på en icke
oväsentlig stegring i slaktdjursproduktionen. Under första delen av år 1937
lågo priserna på nötkreatur till följd av produktionsutvecklingen lägre än
under förra hälften av år 1936. I fråga om slaktade nötkreatur och kalvar
hava priserna under sistlidna höst varit bättre hävdade. Exporten av nötkreatur
har under år 1937 haft ungefär samma omfattning som under år
1936. Då denna export kunnat försiggå till väsentligt högre priser än under
sistnämnda år hava kostnaderna för år 1937 stannat vid 73,091 kronor 11
öre mot 225,525 kronor 41 öre under år 1936. Vidare må tilläggas, att i pristillägg
för export av kaninkött under år 1937 utbetalats 30,480 kronor 80
öre mot 35,864 kronor 20 öre under samma tid året dessförinnan.

Importen av kött har, som tabell VIII i tabellbilagan närmare utvisar,
varit något mindre under år 1937 i jämförelse med år 1936. Däremot har
införseln av konserver av nötboskap och får utökats. Sistberörda införsel
uppgick under år 1937 till 1,056 ton mot 748 ton under år 1936.

De sammanlagda kostnaderna för slaktdjursregleringens genomförande under
år 1937 uppgå till 2,748,897 kronor 22 öre, varav 1,781,996 kronor 81
öre belöpa å innevarande budgetår. För år 1936 utgjorde motsvarande kostnader
2,057,230 kronor 2 öre, varav 937,768 kronor 96 öre belöpte å budgetåret
1936/1937.

Läget å äggmarknaden saint verkningarna av äggregleringen. Priserna
på den inhemska marknaden hava för vissa månader under första halvåret
1937 varit lägre än under år 1936. Växlingarna från tid till annan hava
dock varit mindre framträdande än tidigare. Exporten av ägg har utökats
avsevärt. Medan den totala importen av ägg till den engelska marknaden
under år 1937 endast stigit i ringa mån i förhållande till år 1936, har den
svenska äggexporten till samma marknad stigit med närmare 70 % i jämförelse
med år 1936. Denna exportökning har möjliggjorts därigenom att
tillförseln till England av ägg från Irland och Australien gått starkt tillbaka.
Även utförseln av svenska ägg till Tyskland har stegrats i avsevärd
grad. Sammanlagt exporterades från Sverige under år 1937 71.1 miljoner
ägg mot 44.9 miljoner år 1936. Då äggpriserna utomlands under första halvåret
1937 varit lägre än under motsvarande tid året dessförinnan, hava pristilläggen
under förstnämnda period utgått med högre belopp än tidigare.
Berörda pristillägg hava växlat mellan 40 och 60 öre för kilogram, medan
pristilläggen under första halvåret 1936, då exporten överhuvud taget var
ringa, utgjorde 5 till 30 öre för kilogram. Under hösten 1937 hava pris -

25

Kungl. Majda proposition nr 266.

tilläggen däremot kunut hållas något lägre än under hösten 1936, beroende
på en avsevärd stegring i det inhemska äggpriset.

Under vissa månader av år 1937 har den inhemska äggproduktionen ej
varit tillräcklig för att till rimliga priser tillgodose efterfrågan inom landet,
varför tillstånd till import lämnats. Äggimporten uppgick under hela året
lill 20.2 miljoner st. mot 17.2 miljoner st. år 1936. Licensavgiften för import
av ägg i skal har under år 1937 i regel växlat mellan 15 och 25 öre för
kilogram. Under sista veckan i februari och första veckan i mars uttogs ej
dylik avgift och ej heller under första veckorna i december. Licensavgiften
för import av torkad äggula och flytande äggvita har under år 1937 utgått
med 15 öre för kilogram.

I pristillägg för export av ägg under år 1937 hava sammanlagt utbetalats
cirka 1,802,944 kronor, varav 898,528 kronor belöpa å innevarande budgetår.
För äggexport under år 1936 utbetalades 823,220 kronor, varav 644,689
kronor under budgetåret 1936/1937.

Läget å fodermedelsmarknaden samt verkningarna av fodermedelsreglcringen.
Under sensommaren och hösten 1936 inträdde en avsevärd prisstegring
på den internationella marknaden för fodermedel, förorsakad av
det förhållandevis dåliga skördeutfallet. Uppgifterna i tabell XI av tabellbilagan
utvisa, att prisstegringen fortsatte även under senare delen av skördeåret
1936/1937. Under höstmånaderna 1937 har prisutvecklingen varit
oenhetlig. Trots de gynnsamma skördeutsikterna på skilda håll i världen
hava prishöjningar ägt rum. Under vissa veckor har emellertid tendensen
varit nedåtgående. Noteringen på jordnötskakor eif svensk hamn utgjorde
sålunda för sistlidna december 14.63 kronor per deciton mot 15.20 kronor för
oktober 1937. Majspriset har under hösten oavbrutet stigit och var i början
av december 1937 avsevärt högre än under föregående månader. I detta
sammanhang må nämnas, att majspriserna utomlands, ehuru en viss tillbakagång
ägt rum, under första kvartalet 1938 legat högre, medan däremot priserna
på jordnötskakor och liknande fodermedel varit något lägre än vid
samma tid år 1937.

I anledning av prisstegringen på oljekakor sänktes skatten från och med
den 12 januari 1937 å linfrökakor och linfrömjöl från förutvarande 2 till
1 öre per kilogram och för övriga hithörande foderslag från 4 till 3 öre för
kilogram. Som uppgifterna i tabell XI av tabellbilagan närmare utvisa, ägde
till följd härav en viss nedgång rum i fråga örn priserna å oljekakor på den
inhemska marknaden. Oljekaksskattcn har sedermera höjts att fran och
med den 28 juli utgå med 2 öre för linfrökakor och linfrömjöl samt med 4
öre för övriga foderslag. Vad prisutvecklingen på den inhemska marknaden
för ifrågavarande kraltfoder i övrigt beträffar, ina här endast fiamhallas, att
prisläget under första halvåret 1937 varit avsevärt högre än under våren
1936 men under höstmånaderna förstnämnda år ungefär motsvarade det
prisläge, som var rådande under senare delen av 1936. trots prishöjningarna
har emellertid den inhemska förbrukningen av oljekaksfoder varit inemot

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

30 procent större under år 1937 i jämförelse med år 1936. Åtminstone i
viss utsträckning torde detta bero på att höskörden år 1936 ej var så gynnsam
som ar 1935. Da samtidigt mjölkproduktionen ökats, tyder måhända
den ökade användningen av oljekaksfoder på en intensifiering av kreatursskötseln.
Den ökade användningen av oljekakor hänför sig både till inom
landet producerade och till importerade sådana. Det kan tilläggas, att jämväl
i fråga örn kli, varå införselavgift icke utgått sedan den 31 januari 1937.
en betydande importstegring kan konstateras under år 1937 i förhållande
till år 1936.

Vad priset å majs inom Sverige beträffar må erinras därom, att detta fodermedel
har sin huvudsakligaste användning i svinuppfödningen, varjämte
'' issa kvantiteter förbrukas vid hönsskötseln. På grund av prisstegringarna
på världsmarknaden sänktes införselavgiften å majs den 12 januari 1937
från förutvarande 4 till 3 öre för kilogram. Under våren inträdde en viss
tillbakagång i de inhemska priserna, men under höstmånaderna har ånyo
en höjning ägt ruin, vilken i huvudsak torde återspegla prisutvecklingen på
i ärldsmarknaden. I slutet av december 1937 var majspriset för omedelbar
leverans enligt Sveriges allmänna lantbrukssällskaps notering 17 kronor 15
öre för deciton. I anledning av det höga prisläget har införselavgiften från
den 27 december 1937 och tillsvidare ytterligare sänkts med 1 öre till 2 öre
för kilogram. Ehuru prisläget på den svenska marknaden under större delen
av ar 1937 varit högre än under år 1936, har importen av majs stegrats
från cirka 75,000 ton sistnämnda år till cirka 188,000 ton år 1937.

Beträffande regleringen av grynkvarnamas användning av utländsk havie
ma framhållas, att en betydande knapphet på svensk grynhavre gjorde
sig gällande under första halvåret 1937. Med anledning härav sänktes tillverkningsprocenten,
som under år 1936 utgjorde 80, från och med den 1 januari
till 50. från och med den 1 februari till 25 och från och med den 1
april till 10. Från och med den 1 oktober 1937 utgör tillverkningsprocenten
50. Den låga tillverkningsprocenten under år 1937 har medfört en ökning
av havreimporten, vilket framgår av tab. XIII i tabellbilagan.

Statsverkets inkomster av skatten på oljekakor beräknas för innevarande
budgetår med de nuvarande skattesatserna komma att uppgå till 10.5 miljoner
kronor mot 9.2 miljoner kronor sistlidna budgetår. De medel, som beräknas
inflyta genom införselavgiften å majs och andra hithörande fodermedel,
torde, därest de nuvarande skattesatserna bibehållas, böra uppskattas
till 5.3 miljoner kronor för budgetåret 1937/1938 mot 6.1 miljoner kronor under
budgetåret 1936/1937.

Läget å den svenska brödsädsmarknaden samt verkningarna av brödsädsregleringen.
Priserna på den internationella brödsädsmarknaden, vilka
under senare delen av år 1936 undergingo en hausseartad stegring, hava
jämväl under år 1937 legat på en jämförelsevis hög nivå. Till följd av de
förbättrade skördeutsikterna och förhållandevis stora skördarna har prisutvecklingen
hitintills under innevarande konsumtionsår, frånsett en prissteg -

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

ring under november och december 1937, i stort sett varit vikande. Ännu
i slutet av december 1937 lågo priserna på kanadensiskt vete (Manitoba I)
dock högre än vid motsvarande tidpunkt år 1936. Däremot lågo priserna
på argentinskt vete (la Plata) lägre än vid sistnämnda tidpunkt.

Enligt 1937 års representativa jordbruksräkning hava de under år 1937
i Sverige skördade brödsädsarealerna utökats med 13,000 hektar i jämförelse
med arealerna för 1936 års skörd. Denna ökning hänför sig uteslutande
till veteodlingen, medan arealerna för råg gått ej oväsentligt tillbaka. Nedanstående,
på grundval av uppgifter från statistiska centralbyrån upprättade
sammanställning av arealer för olika brödsädsslag är avsedd att belysa
utvecklingen.

Å r

Höstvete

hektar

Vårvete

hektar

Summa

vete

hektar

Höstråg

hektar

Vårråg

hektar

Summa

råg

hektar

Summa

brödsäd

hektar

1930 ................

214,365

47,205

261,570

235,203

6,193

241,396

502,966

1931 ................

215,191

61,135

276,326

200,411

6,835

207,246

483,572

1932 ................

213,849

64,444

278,293

204,876

6,792

211,668

489,961

1933 ..............

220,567

82,187

302,754

218,751

7,284

226,035

528,789

1934 ...............

224,649

65 797

290,446

228,933

6,315

235,248

525,694

1935 ................

214 813

57,937

272.750

218,525

8,629

227,154

499,904

1936 ..............

211,788

69.263

281.051

201,775

12,741

214,516

495,562

1937 ................

231,627

65,502

297,129

202,148

9.802

211,950

509,079

Av den preliminära skördestatistiken framgår, att brödsädsskörden under
är 1937 varit avsevärt bättre än under år 1936. De flesta växtslag förete
sålunda en stegrad avkastning per hektar. Följande tablå angiver statistiska
centralbyråns beräkningar angående brödsädsskörden olika år.

Höstvete

Vårvete

Summa

vete

Höstråg

Vårråg

Summa

råg

ton

ton

ton

ton

ton

ton

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

489,767

367,558

528,944

566,970

645,677

533,586

471,155

578,590

76,833

96,015

126,279

149,826

126,599

108,976

124,652

121,400

566,600

463,573

655,223

716,796

772,276

642,562

595,807

699,990

428,753

275,485

423,530

452,361

516.117

417,735

335,105

399,250

7,695

7,641

9,215

10,326

9,012

11,609

17,747

13,520

436,448

283,126

432,745

462,687

525,129

429,344

352,852

412,770

Enligt dessa uppgifter skulle brödsädsskörden sammanlagt för vete och
råg ha ökat med 172,000 ton från år 1936 till år 1937, vilket innebär att ett
överskott av kvarnduglig brödsäd utöver förbrukningen på omkring 125,000

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

t0” skullf ha förelegat på marknaden. Resultaten av den år 1938 företagna
brödsädsinventeringen synas dock tyda på att salukvantiteterna av brödsäd
äro väsentligt mindre än vad sehn med ledning av skördestatistiken kunde
beräknas.

Såsom förut nämnts skola under innevarande skördeår utöver inmalningstvang
i första hand utförselbevis användas för stödjande av brödspannmålspriserna
på den inhemska marknaden. Denna anordning innebär, att
de medel, som inflyta genom tull å importerad brödspannmål, användas för
utbetalande av pristillägg å exporterad spannmål. Vid export av inhemsk
brödspannmål må utförselbevis utfärdas för hälften av den exporterade kvantiteten.
Pristilläggen utgöra således cirka 1 krona 80 öre för deciton. Jämlikt
statsmakternas uttalanden ma utförselbevis för vete komma till användning,
så länge den prisnivå, som genom utförselbevisen stödjes, med tillägg
av veteavgiften icke överstiger 20 kronor 50 öre per deciton under höstmånaderna
och 22 kronor under sommarmånaderna. För råg skola 1 krona för
deciton lägre priser tillämpas.

Med hänsyn till det beräknade skördeöverskottet av brödsäd inom landet
samt de laga priserna på världsmarknaden beträffande såväl råg som mjukt
vete fastställdes, såsom nyss nämnts, värdet å utförselbevisen i slutet av
augusti 1937 till 1 krona 80 öre per deciton. Enär priserna å brödsäd inom
landet under hösten voro jämförelsevis väl hävdade kom någon export icke
i gång förrän i slutet av oktober, då svenska lantmännens riksförbund under
medverkan av svenska spannmålsaktiebolaget kunde träffa anstalter fölförsäljning
av gammalt vete för export. Dessa försäljningar omfattade omkring
31,000 ton, varav riksförbundet försålde något över 25,000 ton. Sedan
världsmarknadspriserna något förbättrats i slutet av året, företogos ytterligare
exportförsäljningar av vete, sa att de totala försäljningarna torde uppgå
till cirka 70,000 ton.

I syfte att belysa prisläget på den inhemska brödsädsmarknaden under
hösten 1937 i jämförelse med prisläget under föregående år samt under åren
före jordbrukskrisen hava i efterföljande tablå medelpriserna för september
—februari enligt lantbrukssällskapets medelnoteringar för riket sammanställts.

Priser å brödsäd september—februari nedanstående år.

Sept. 1925—febr. 1930

1935 ................

1936 .................

19371 .........

Kronor/deciton Procenttal

Vete

Råg

Vete

Råg

20.98

18.60

100

100

15.93

14 66

76

79

18.65

17.44

89

Ol-

19.68

18.41

94

sö

Pi isutvecklingen pa den inhemska spannmålsmarknaden under sistlidna
höst har framförallt påverkats av att jordbrukarnas utbud hållits tillbaka.
Samtidigt har kvarnarnas efterfrågan på brödsäd varit stor. Under november

1 Prel. siffror för febr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

29

och december har en viss tillbakagång i priserna kunnat förmärkas. Slutligen
kan tilläggas, att jämväl priserna på mjöl i parti- och detaljhandeln
undergått vissa höjningar under sistlidna höst.

Vad gäller svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet må nämnas, att
från det av bolaget förvaltade beredskapslagret under februari 1937 försåldes
cirka 16,000 ton vete för förmalningsändamål. Även därefter har bolaget
försålt spannmål, så att spannmålslagret i slutet av maj nedgått till 59,000
ton vete och 6,000 ton råg. Under sistlidna sommar hava vissa återköp av
brödsäd av 1936 års skörd företagits. Den 31 augusti 1937 ingingo i beredskapslagret
omkring 65,000 ton vete och 19,000 ton råg. Under sistlidna
höst har bolaget gått i författning om att av lagret utbyta 60,000 ton gammalt
vete mot vete av ny skörd. I fråga örn 30,000 ton härav har bolaget beviljats
uppskov med återköp till den 1 maj 1938. Det disponibla beredskapslagret
uppgick följaktligen den 1 januari 1938 till cirka 35,000 ton vete och 19,000
ton råg. Enligt vad som från bolaget inhämtats hava sedermera i de av
bolaget disponerade lagerlokalerna intill den 28 februari 1938 inlagts cirka

30,000 ton vete. I beredskapslagret ingingo sistnämnda dag 64,000 ton vete
och 18,000 ton råg.

I fråga om de finansiella resultaten av spannmålsregleringen må följande
framhållas. Då spannmålsbolagets lager vid ingången av skördeåret 1936/
1937 värderats efter 10 kronor för deciton men försäljning kunnat ske till
väsentligt högre priser, har ett överskott, uppgående till 2,450,521 kronor 86
öre, kunnat redovisas den 31 augusti 1937. Detta överskott har i bolagets
bokslut disponerats på följande sätt:

Kostnader för utfyllande av beredskapslagret

(15,280,211 kg å 11:— per deciton) ............

Redovisad vinst, motsvarande vad som åtgår för utdelning
å aktiekapitalet efter 4 %, lagenlig avsättning

till reservfonden samt beräknade skatter därå ----

Avtalsenlig inbetalning till staten ..................

kronor 1,680,823: 21

» 249,698:65

» 520,000: —

Kronor 2,450,521:86.

Utöver angivna inbetalning har bolaget till staten inlevererat 63,184 kronor
86 öre, motsvarande vad bolaget från generaltullstyrelsen utbekommit
för inlösta utförselbevis.

Jordbrukets prisregleringsfond. Fondens användning för skilda ändamål
framgår av efterföljande sammanställning, angivande dels beloppen av
de olika till fonden inflytande medlen, dels ock de belopp, som utgått ur
fonden under tiden 1 juli 1937—31 januari 1938.

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Jordbrukets prisregleringsfond.

Influtna och utbetalda medel V» 1937—31/1 1938.

Inkomster:

Behållning från budgetåret 1936/37.

Margarinaccis .....................

Kraftfoderskatt ...............

Äggavgifter m. m..................

Slaktdjursavgifter m. m............

Influtit under tiden 1/7 1937—31/j 1938.

Margarinaccis ..............................

Kraftfoderskatt..............................

Äggavgifter m. m.

Införselavgift för foder........ 2,378,080: 07

Dito för ägg ................ 37,883: 47

Övriga...................... 117: 85

1,914,210: 74
1,302,288: 82
6,874,929: —
344,538: 57

9,803,674: 82
4,114,879: 68

2,416,081: 39

Slaktdjursregleringen.

Baconavgift.................. 235,888: 63

Slaktdj ursa vgift.............. 3: —

Införselavgift för kött........ 72,650: 28

övri§a...................... 1,217,189:49 1.525.731:40

Summa kronor

10,435,967: 13

17,860,367: 29
28,296,334: 42

Utgifter:

Utbetalt under tiden V? 1937—31/i 1938.

Margarinaccis.

Utdelning av mjöl............ 290,181:24

Svenska mejeriernas riksf..... 10,607,948: 70

Andra utgifter .............__169,550: 50 11,067,680: 44

Kraftfoderskatt.

Svenska mejeriernas riksf..... 5,610,645: 76

Andra utgifter .............. 1,072:18

Äggavgifter m. m.

Fraktbidrag.................. 424,083: 40

Statens jordbruksnämnd...... 132,159:12

Andra utgifter .............. 1,355,662: 63

Slaktdj ursavgifter m. m.

Nötkreatursexport............ 267,137:33

Övriga åtgärder.............. 524,184:08

Fläskexport.................. 404,980: 91

Infrysning av fläsk .......... 818,900: 25

Baconbidrag ................ 900,898: 62

Andra utgifter................ 100,916: 84

5,611,717: 94

1,911,905:15

3,017,018:03 ''21,608,321: 56

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

31

Behållning den 3l/i 1938.

Margarinaccis .............................. 650,205:12

Kraftfoderskatt.............................. —194,549:44

Äggavgifter m. m........................... 7,379,105: 24

Slaktdjursavgifter m. m..................... -1,146,748: 06 6,688,012: 86

Summa kronor 28,296,334: 42

Kostnaderna för jordbruksregleringarnas administration. Till belysande
av administrationskostnaderna m. m. för de olika regleringsanordningarna,
i den mån dessa kostnader bestridas av allmänna medel, har följande
sammanställning uppgjorts, avseende budgetåret 1936/1937.

Mjölkregleringen

Svenska mejeriernas riksförening u. p. a.

Löner ........................................ 230,971:86

Postavgifter.................................... 19,898: 38

Hyror ........................................ 25,983:83

Trycksaker.................................... 17,743: 37

Diverse omkostnader .......................... 30,833: 88

Ortskontroll .................................. 30,259:60

Till mejeriförbunden............................ 100,000: —

455,690: 92

Statens jordbruksnämnd.

Mjölkavgiftskontroll........................................ 130,322:78

Kontrollstyrelsen.

Kostnader vid uppbärande av margarinaccisen och skatten å

olj ekakor .............................................. 19,000: —

Säger för mjölkregleringen kronor 605,013:70

Slaktdjursregleringen

Äggregleringen.

Sveriges äggintressenters förening u. p. a.
Statsbidrag ...............................

5,000: —

Spannmålsregleringen.

Svenska spannmålsaktiebolaget.

Administration ................................ 159,628:25

Kontrollkostnader.............................. 30,352: 81 189,981:06

Statens jordbruksnämnd.

Veteavgiftskontroll ............................ 94,410:22

Kostnader för cereala undersökningar............ 11,996:30 106,406:52

Säger för spannmålsregleringen kronor 296,387:58

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Gemensamma kostnader.

Statens jordbruksnämnd.

Administrationskostnader i allmänhet........................ 214,210: 68

Summa kronor 1,120,611:96

Härtill komma eventuella ökade kostnader för tullverket vid uppbärande
av införselavgifterna å fodermedel m. m.

3. Förslag rörande fortsatta stödåtgärder.

I sitt utlåtande den 12 januari 1938 har statens jordbruksnämnd framlagt
förslag till fortsatta stödåtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område.
Nämnden har därvid haft att taga i övervägande en till chefen för jordbruksdepartementet
ställd framställning från Norrbottens läns producentförening
m. b. p. a. angående statsbidrag utan återbetalningsskyldighet för
byggande eller renovering av mejeri inom Norrbottens län. Vid nämndens
utlåtande funno,s fogade yttranden från svenska spannmålsaktiebolaget, Sveriges
äggintressenters förening u. p. a., svenska mejeriernas riksförening u.
p. a. och Sveriges slakteriförbund, förening u. p. a.

över jordbruksnämndens utlåtande och förslag hava yttranden avgivits
av lantbruksstyrelsen och kommerskollegium. Därjämte har kommerskollegium
överlämnat till kollegiet inkomna yttranden i ärendet från samtliga
handelskamrar i riket utom liandelskamrarna i Norrköping, Visby, Borås,
Örebro och Sundsvall ävensom från kooperativa förbundet, föreningen Sveliges
spannmalsintressenter samt svenska foderämnes- och spannmålsimportörernas
förening.

Framställningar, innefattande förslag rörande jordbruksstödets utformning
under nästkommande regleringsperiod, ha dessutom inkommit från
svenska lantmännens riksförbund och centralstyrelsen för riksförbundet
landsbygdens folk ävensom från representanter för sistnämnda riksförbund och
skånska småbrukareförbunden. Över framställningen från svenska lantmännens
riksförbund har jordbruksnämnden den 24 januari 1938 avgivit infordrat
utlåtande, därvid fogats yttranden från svenska spannmålsaktiebolaget.
kooperativa förbundet, svenska kvarnföreningen, föreningen Sveriges spannmålsintressenter
samt svenska foderämnes- och spannmålsimportörernas förening.

Såsom jag anfört vid anmälan den 4 januari 1938 av de frågor, som tillhöra
regleringen för budgetåret 1938/1939 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel, har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1937,
varöver statskontoret avgivit infordrat utlåtande, framlagt vissa förslag till
särskilda åtgärder för stödjande av jordbruket i Norrland och Dalarna, i
gemensam skrivelse den 27 september 1937 lia vidare samtliga norrländska
hushållningssällskap ävensom Kopparbergs och Värmlands läns hushållningssällskap
hemställt örn medelsanvisning för dylika åtgärder inom nämnda
sällskaps områden, över sistnämnda framställning har lantbruksstyrelsen
den 22 oktober 1937 avgivit remissutlåtande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 266-

33

I särskilda skrivelser ha Norrbottens läns producentförening, Norrbottens
läns organisationsnämnd och södra Lappmarkens ortsförbund av riksförbundet
landsbygdens folk hemställt örn vidtagande av vissa särskilt angivna
åtgärder till stöd för jordbruket i Norrbottens län. I anledning av organisalionsnämndens
framställning har övre Norrlands charkuteri- och slakteriidkareförening
ingivit en skrift. Utlåtanden ha avgivits över producentföreningens,
organisationsnämndens och slakteriföreningens skrivelser av jordbruksnämnden
samt över organisationsnämndens framställning av Norrbottens
läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott.

Allmänna synpunkter. I sitt omförmälda utlåtande den 12 januari 1938
Ilar jordbruksnämnden till en början erinrat, att regleringsbestämmelserna
lör innevarande regleringsperiod utformats med utgångspunkt från en prisnivå,
som ungefärligen motsvarade medelpriserna under åren 1925 1929,

d. v. s. under tiden närmast före jordbrukskrisen. Anordningarna innebure
emellertid icke. att priserna å de olika jordbruksprodukterna strängt fastlåsts
vid denna nivå, utan de skulle kunna röra sig inom en viss ram. De
gränser, inom vilka fri prisbildning sålunda medgivits, hade bestämts till 15
procent under och 15 procent över den av statsmakterna såsom eftersträvansvärd
angivna nivån. Nämnden har vidare erinrat örn att en förutsättning
för tillämpande av dessa riktlinjer vore, att någon mera betydande förskjutning
i det allmänna prisläget inom landet icke skedde. I anslutning härtill
Ilar nämnden anfört följande.

Priserna för vissa jordbruksprodukter läge alltjämt något under motsvarande
genomsnittspriser åren 1925—1929, medan samtidigt priserna för andra
jordbruksprodukter stigit över sagda nivå. Den av nämnden lämnade redogörelsen
för marknadsläget på jordbrukets område gåve vid handen, att
det genomsnittliga prisläget för jordbruksprodukter under perioden september—november
1937 befunnit sig cirka 3 procent under medelprisnivån för
motsvarande tid 1925—1929. Redogörelsen för utvecklingen av varupriserna
i allmänhet under senare halvåret 1937 syntes visa, att någon sådan förskjutning
i det allmänna prisläget inom landet hittills icke inträffat, sorn enligt
meddelade direktiv borde motivera ett frångående under innevarande regleringsperiod
av förenämnda prisnivå som utgångspunkt vid regleringsanordningarnas
handhavande.

Vad därefter anginge frågan örn den prisnivå, på vars uppehållande under
nästkommande regleringsperiod ansträngningarna borde inriktas, ansåge
nämnden i överensstämmelse med tidigare intagen ståndpunkt sig icke kunna
eller böra göra något uttalande. Nämnden ville därför understryka, att i
alla de fall, då en prisnivå angåves, därmed icke avsåges att uttala något omdöme
beträffande den önskade prisnivåns höjd, utan angivandet skedde endast
för att med nödig tydlighet illustrera verkningarna av föreslagna regleringsanordningar.
Vid dylika angivanden hade nämnden som regel ansett
sig böra utgå från den prisnivå, som gällde för innevarande regleringsperiod.

Samma rörelsefrihet för prisbildningen, som för närvarande gällde, borde
medgivas omkring de järnvriktspriser, som av statsmakterna kunde komma
att angivas sorn eftersträvansvärda. Därigenom finge producenterna möjlighet
att av prisutvecklingen erhålla vägledning för anpassning av sin pro tiihang

lill riksdagens protokoll lillis. 1 sami. Nr tino. 3

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

duktion efter ändrade förhållanden i fråga om konsumtion och marknadsläge.

Ben omständigheten, att stödanordningarna sålunda utformades med utgångspunkt
från att priserna för de olika produkterna finge röra sig flått
inom vissa gränser, uteslöte givetvis icke att man genom jämförelsevis enkla
ingrepp i regleringsanordningarna utan att grunderna för dessa behövde
ändras kunde åstadkomma en jämkning i prisläget för viss vara eller grupp
av varor, därest en sådan jämkning av statsmakterna ansåges böra komma
till stånd. I detta sammanhang syntes böra beaktas vad föredragande departementschefen
anfört i proposition nr 284 till 1937 års riksdag därom
att på grund av arbetstidsbegränsningen vid jordbruket viss ytterligare stegring
inom angivna ram påkallades utöver vad som tillämpades under regleringsåret
1936,1937. Samtidigt finge dock ej heller förbises att, därest den
på sina båll utomlands inträdda konjunkturförsämringen bleve bestående,
det kunde befaras, att vissa tendenser till försvagning av den industriella
konjunkturen även i Sverige kunde framträda under nästa regleringsår.
samt att givetvis — oavsett den lönehöjning, som de under senaste tiden
träffade större kollektivavtalen innebure — en dylik utveckling måste bliva
av betydelse för industribefolkningens möjligheter att betala nu rådande
livsmedelspriser.

Regleringsanordningarna borde såvitt möjligt begränsas till anordningar
för reglering av införseln och utförseln av jordbruksprodukter. Detta innebure,
bland annat, att i den mån förhållandena inom och utom Sverige möjliggjorde
en förenkling av regleringsanordningarna en sådan i första hand
borde ske genom en avveckling av gällande system med omsättningsavgifter
å olika jordbruksprodukter. Såvitt nämnden kunnat finna skulle det för
närvarande icke vara uteslutet att på denna väg åvägabringa en önskvärd
förenkling i regleringsanordningarna. Nämnden hade emellertid icke ansett
sig nu böra framföra något förslag i angivet syfte, detta redan av det
skäl, att spörsmålet om huvudgrunderna för regleringsanordningarna enligt
av statsmakterna gjorda uttalanden skulle tagas under allmän omprövning
nästkommande år.

Jordbruksnämnden har vidare erinrat örn. att nämnden i sin skrivelse den
29 januari 1937 med förslag till fortsatta regleringsanordningar under innevarande
period framhållit som önskvärt, att en undersökning komme till stånd
för utrönande huruvida och i vad mån det kunde befinnas skäligt att fastställa
en annan prisnivå å jordbruksprodukter som eftersträvansvärd än
den som innebure en återgång till före jordbrukskrisen rådande förhållanden.
Någon dylik utredning hade icke kommit till stånd, ehuru tidigare av
nämnden anförda skäl därtill alltjämt bestode. Utan en närmare utredning
av hithörande förhållanden syntes det icke möjligt att mera bestämt bedöma,
huruvida det läte sig göra att utan omläggning av grunderna för gällande
regleringssystem åstadkomma en mera avsevärd höjning av den nu
eftersträvade prisnivån. Nämnden har därjämte framhållit, att vid utredningen
särskild uppmärksamhet borde ägnas åt produktionsförhållandena
inom det mindre jordbruket samt åt verkningarna av den hittills förda sociallagstiftningen
i den mån erfarenhet därom vunnits.

I de avgivna yttrandena har jordbruksnämndens uttalande örn önskvärdheten
av en dylik utredning allmänt understrukits. Då resultatet härav
syntes kunna föreligga till nästa års riksdag, har man som regel icke funnit

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

35

.skäl att för nästkommande regleringsår föreslå några mera väsentliga ändringar
beträffande huvudgrunderna för det nu tillämpade systemet.

Lantbruksstyrelsen har uttalat sin anslutning till jordbruksnämndens
åsikt att de statliga stödåtgärderna såvitt möjligt borde begränsas till anordningar
för reglering av införsel och utförsel av jordbruksprodukter samt
ifrågasatt viss avveckling av det statliga ingripandet på den inre handelns
område. Kommerskollegium har framhållit angelägenheten av att vid omförmälda
utredning en översyn skedde av de mångskiftande former, i vilka
stödåtgärderna tagit gestalt, och att en ur enhetliga synpunkter planlagd av -vägning skedde mellan olika intressen, som här gjorde sig gällande. I samma
riktning ha flertalet liandelskamrar uttalat sig. Skånes handelskammare
har funnit angeläget, att vid utredningen hänsyn toges till den konserverande
inverkan å regleringssystemet i dess nuvarande gestaltning, som
de till följd av regleringen stegrade jordvärdena måste lia, ävensom till de
risker, som vore förenade med den med stöd av regleringsanordningarna uppdrivna
exporten av animalier. Handelskamrarna i Stockholm och Gävle ha
särskilt påtalat de stora olägenheter, som näringslivet hade av de täta ändringarna
av utgående avgifter av olika slag. Göteborgs och Luleå handelskamrar
ha funnit det beklagligt, att nämnden icke nu framfört något förslag
örn förenkling av regleringssystemet. Enligt Luleå handelskammares
mening skulle med hänsyn till det nuvarande marknadsläget något lämpligare
tillfälle härtill än det närvarande icke kunna erhållas.

Kooperativa förbundet har ingående behandlat frågan om lämpligheten
att såsom utgångsläge för jordbruksregleringen välja 1925—1929 års prisnivå.
För att något närmare och mera konkret belysa de sammanhang,
som här vore i fråga, har styrelsen erinrat örn vissa kända fakta i fråga örn
inkomstutvecklingen respektive förändringarna i nettoavkastningen inom
jordbruket under senare år samt i sådant hänseende anfört följande.

Enligt den inom Sveriges allmänna lantbrukssällskap utarbetade räntabilitetsstatistiken
hade de sydsvenska jordbruken redan räkenskapsåret 1932—
1933 nått upp i en förräntning, som åtskilligt överskred 1925—29 års genomsnittsförräntning,
vilken utgjorde 2.0 °/o. De sydsvenska jordboken kunde
påföljande räkenskapsår (1933—34) uppvisa en ytterligare förbättrad förräntning
och nådde detta år upp tili cirka 5 °/o. Från och med räkenskapsåret
1934—35 hade även de mellansvenska jordbruken legat över 1925—29
års genomsnittliga förräntning. Det svenska jordbrukets nettoavkastning på
investerat kapital under senare räkenskapsår vore således avsevärt mycket
högre än nettoavkastningen under perioden 1925—29. Då under senare är
det genomsnittliga prisläget på jordbrukets produkter icke oväsentligt understigit
1925—29 års genomsnittliga prisnivå, måste härav den slutsatsen
dragas, att gynnsamma skördeutfall i förening med en fortskridande produktivitetshöjning
gjort det möjligt för jordbrukarna, att med lägre avsalupriser
än under perioden 1925—29 uppnå en förbättrad lönsamhet. Örn denna
tolkning vore riklig och den fortskridande produktivitetsförbättringen genom
olika slags rationaliseringsåtgärder spelat en mer framträdande roll
i utvecklingsförloppet, följde härav, att den förbättrade avkastningen komme
att leda till stigande jordvärden. Alt en utveckling efter nu antydda linjer
faktiskt redan vore igång, bestyrktes av det stora antal uppgifter av stick -

36

Kungl. Majda proposition nr 266.

provskaraktär, som under senare år iakttagits beträffande försäljningspriserna
på jordegendomar. Utvecklingen hän emot stigande jordvärden vore
givetvis ur såväl jordbrukarnas synpunkt som i ännu högre grad ur allmän
synvinkel ägnad att inge betänkligheter.

Förbundet önskade vidare erinra om, hurusom en för det statliga konjunkturinstitutet
företagen undersökning över jordbrukets försäljningsinkomster
1929—1936 i stort sett bestyrkte riktigheten av den allmänna bild i fråga om
utvecklingstendenserna, vilken de förutnämnda räkenskapsresultaten gåve.
Av denna undersökning framginge bl. a., att jordbrukarnas samlade inkomster
av produktförsäljning år 1936 med inemot 100 miljoner kronor överskred
motsvarande siffra år 1929. Även om, som i undersökningen skett,
hänsyn toges till förändringarna i utgifterna för kraftfoder och gödselmedel,
bleve den på så sätt uträknade skillnaden mellan inkomster och utgifter år
1936 drygt 100 miljoner kronor större än år 1929. Förklaringen till denna
gynnsamma utveckling vore i främsta rummet en stegrad produktionsvolym.
Förbundet ville i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på att nämnda
inkomstökning i huvudsak tillfallit de producentgrupper, vilka odla vete och
sockerbetor: ungefär 2U av den totala inkomstökningen mellan 1929 och
1936 belöpte på dessa båda produkter.

Förbundet ansåge det vara av mycket stor betydelse, att jordbruksnämnden
fäst uppmärksamheten vid riskerna för en konjunkturförsämring under
närmast kommande regleringsår och att den understrukit, vilka konsekvenser
denna måste komma att medföra i fråga örn industribefolkningens möjligheter
att betala de rådande livsmedelspriserna. Vissa fakta om den ekonomiska
utvecklingen i U. S. A. och England, vilka offentliggjorts sedan
jordbruksnämndens skrivelse avgavs, vore ägnade att ge ökad tyngd åt
nämndens uttalande. Med hänsyn till de ytterst begränsade möjligheter
att även med ganska avsevärda ekonomiska uppoffringar vidmakthålla en
export av animalier syntes det förbundet vara ett vitalt intresse, icke minst
ur jordbrukarnas synpunkt, att priserna genom utbudsbegränsning icke dreves
så högt, att en konsumtionsökning på hemmamarknaden förhindrades
eller en direkt förbrukningsminskning framkallades.

Centralstyrelsen för riksförbundet landsbygdens folk har i sin förut omförmälda
skrivelse gjort gällande, att lantbrukssällskapets räntabilitetskalkyler
knappast kunde anses vara representativa för jordbruket i allmänhet. För
att få en bättre bild av det ekonomiska läget hade förbundet införskaffat ett
antal deklarationsuppgifter för år 1936, omfattande 546 gårdar belägna inom
olika delar av landet. Dessa uppgifter hade centralstyrelsen låtit bearbeta.
Rörande resultatet härav har centralstyrelsen anfört bl. a. följande.

Centralstyrelsen hade fördelat uppgifterna på grupper efter gårdarnas storlek.
Sedan från det för varje grupp framtagna medeltalet av bruttobehållningen,
beräknad efter de regler som gällde för ifyllandet av skattedeklarationsblankettens
jordbruksbilaga, dragits beräknade skattekostnader samt
2.5 % ränta å eget kapital, utvisade resultatet följande ersättning för jordbrukarens
eget och familjens arbete:

2— 5 har
5—10 »
10—20 »
20—50 *

Södra Sverige

755 kronor

735 kronor 854 kronor

796 * 392

948 » 568

975 » —

Mell. Sverige Norrland

777 kronor

Medeltal

1,008

493

588

828 »
645 »

707 >

Kungl. Mcij:ts proposition nr 266.

37

För egendomar över 50 har redovisades i södra Sverige ett underskott av
1,100 kronor och för mellersta Sverige ett överskott av 741 kronor och bleve
sålunda medelresultatet för dessa egendomar i landet i dess helhet minus 406
kronor.

I dessa siffror ingingo förmånen av bostad och naturaprodukter från gården.
Tydligt vore, att jordbrukarna, oavsett den storleksklass de tillhörde,
erhölle en synnerligen ringa lön för sitt och familjemedlemmarnas arbete.
En ytterligare höjning av jordbrukets produktpriser vore därför oundgängligen
nödvändig, därest jordbrukarna skulle kunna vinna en åtminstone nödtorftig
utkomst av sitt yrke samt erhålla förutsättningar att betala sitt arbetsfolk
efter nu gällande avtal. Örn man utginge ifrån att brukaren av ett jordbruk
i storleksordningen 10—20 har, som representerade den lägsta gruppen
av fullständigt jordbruk, borde få ut en så pass blygsam totalinkomst som
1,700 kronor för sitt och sin familjs arbete vore det uppenbart, att detta
endast kunde ske genom att priserna på jordbrukets produkter måste undergå
en väsentlig stegring. Eftersom de deklarationsuppgifter förbundet införskaffat
avsåge år 1936, bade centralstyrelsen vid beräkningen av den procentuella
ökningen utgått ifrån 1936 års genomsnittspriser på jordbrukets
produkter. Centralstyrelsen hade därvid — med utgångspunkt från nyss
angivna minimiinkomst — kommit fram till alt en förhöjning med 30 % av
1936 års prisnivå vore ofrånkomlig.

Den förhöjning utav produktpriserna, som centralstyrelsen sålunda ansett
vara oundgängligen nödvändig, vunne stöd även av en annan undersökning.
En med stöd av 1936—1937 års kontrollräkenskaper i Östergötlands
län upprättad kalkyl över ladugårdsskötselns utsikter för 1938 visade
sålunda att för täckandet av kostnaderna krävdes ett genomsnittligt
mjölkpris av 14.73 öre. Det vöre att bemärka, att dessa räkenskaper omfattade
den bättre tredjedelen av Östergötlands kreatursstam, alltså i stort
sett goda och högmjölkande djur.

Vid genomförandet av en prisförhöjning syntes det knappast vara lämpligt
att denna likformigt gällde alla jordbrukets produkter. Vissa tecken
tydde på att man nådde en bättre avvägning mellan större och mindre jordbruk,
örn prisstegringarna å animaliska produkter bleve något högre än 30 °/''o
under det att prisstegringarna å vegetabiliska produkter höljes något lägre.

Mjölkregleringen. Jordbruksnämnden har i sitt utlåtande den 12 januari
1938 framhållit, att marknadsförhållandena för mjölk och mejeriprodukter
utomlands alltjämt vore sådana, att behov av särskilda åtgärder för stödjande
av mjölkpriset i Sverige förelåge. Någon särskild anledning alt under nästa
regleringsår vidtaga ändring i grunderna för de anordningar, som i sådant
syfte vidtagits under senaste året, syntes icke vara för handen. Från nämnda
utgångspunkter har jordbruksnämnden i övrigt anfört följande.

Mjölkpriset borde liksom hittills stödjas genom reglering av importen avmjölk
och mejeriprodukter samt uppehållande av exporten av smör och andra
mejeriprodukter ävensom genom att särskilt tillskott lämnades produktmjölken
i form av prisutjämningsbidrag. För uppehållande av smörpriset
inom landet borde margarinaccis uttagas i enlighet med hittills tillämpade
grunder. Skatt å oljekakor borde vidare utgå. Medel, som inflöte genom
sagda accis och skatt, borde tillföras mjölkregleringen på sätt som skedde. I
mån av behov för erhållande av ytterligare medel för bestridande av kostnaderna
för mjölkregleringens genomförande borde slutligen även mjölk -

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

avgift uttagas i överensstämmelse med vad gällande förordning angående
mjölkavgift härom stadgade.

Vid bestämmande av mjölkavgiftens belopp syntes jämväl under nästkommande
regleringsperiod hänsyn höra tagas till de synpunkter på frågan örn
sambandet mellan smörpriset och mjölkavgiftens belopp, som anförts av 1937
års riksdag. Nämnden utginge därvid ifrån att dessa innebure, att mjölkavgiftens
belopp successivt nedsattes från 2 öre för kilogram i den mån smörpriset
överstege 2 kronor 50 öre för kilogram, så att vid ett smörpris av 2 kronor
75 öre för kilogram avgiftsbeloppet icke komme att överstiga 1 öre för
kilogram. Därest smörpriset skulle ytterligare stiga, ansåge jordbruksnämnden,
som vid sitt ståndpunktstagande härutinnan beaktat de avsevärda kostnader
och olägenheter i övrigt, som följde med mjölkavgiftens uttagande,
att det, såsom i den grundläggande författningen förutsattes, borde helt ankomma
på Kungl. Maj:t att med hänsyn till förhandenvarande förhållanden
och prishöjningens storlek avgöra huruvida och i vilken utsträckning mjölkavgift
skulle utgå.

Jordbruksnämndens berörda uttalanden lia skett under den förutsättningen,
att statsmakterna som utgångspunkt för nästa regleringsperiod komma
att angiva en prisnivå, som icke nämnvärt avveke från 1925—1929 års nivå.
1 sin till nämnden ställda skrivelse har svenska mejeriernas riksförening.
under åberopande av att jordbrukets omkostnader under sistförflutna året
undergått en betydande stegring, funnit angeläget, att inom ramen för vad
som vore marknadsmässigt möjligt sådana prisförbättringar genomfördes
å mjölk och mejeriprodukter, som betingades av de högre omkostnaderna.
Därest på grund av marknadsförhållandena smörpriset icke ansåges böra
höjas eller ens upprätthållas på nuvarande nivå, syntes för möjliggörande
av skäliga avräkningspriser tili producenterna andra medel ställas till mjölkregleringens
förfogande. Härvid kunde tänkas, att margarinaccisen fastställdes
till högsta möjliga belopp och helt komme mjölkproducenterna till godo
samtidigt som mjölkavgift utginge efter 2 öre. Ett upprätthållande av margarinaccisen
på högsta möjliga nivå skulle säkerligen jämväl med hänsyn
till önskvärdheten av att erhålla en hög smörkonsumtion inom landet få
anses berättigad.

Jordbruksnämnden har i anslutning härtill anfört, att, om en mera avsevärd
höjning av prisnivån ansåges önskvärd, ökade medel måste tillföras
mjölkregleringen. Att för erhållande av medel till ökade prisutjämningsbidrag
höja utgående omsättningsavgifter på viktiga livsmedel syntes emellertid
mindre lämpligt. Att föredraga vore enligt nämndens mening att erforderliga
ökade medel anskaffades på annat sätt. Nämnden ansåge sig i
detta sammanhang böra understryka vikten av, med hänsyn till såväl producenternas
som konsumenternas intressen, att priset å konsumtionsmjölk,
vilken vore en av jordbrukets ekonomiskt mest betydelsefulla produkter och
samtidigt utgjorde ett av våra ur folkhälsans synpunkt viktigaste födoämnen,
ej vore högre än vad som finge anses ofrånkomligt för att tillförsäkra
producenterna det genomsnittliga mjölkpris, varav de enligt statsmakternas
mening borde komma i åtnjutande.

I yttrandena har jordbruksnämndens utlåtande i nyssnämnda de -

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

39

lar mötts med gillande. Lantbruksstyrelsen Ilar framhållit, att enligt styrelsens
mening mjölkavgiftens värde såsom prisstegrande faktor allt för
mycket överskattats. Det syntes icke var säkert, att ett relativt högt konsumtionsmjölkpris,
vilket innebure en läsk för återhållsamhet av denna vara,
för mjölkproduktionen i dess helhet vöre av sådan betydelse, att statsmakterna
för framtiden skäligen borde medverka därtill. Kooperativa förbundet
har på det allra bestämdaste vänt sig mot tanken att finansiera en
eventuell ytterligare höjning av prisnivån på det sätt som svenska mejeriernas
riksförening föreslagit. Skulle statsmakterna finna en mer avsevärd
höjning av prisnivån möjlig och önskvärd — något som förbundet i oell
för sig inför de ovissa konjunkturutsikterna hade ytterst svårt att föreställa
sig — måste enligt förbundets mening av sociala hänsyn det ökade
medelsbehovet i sådant fall fyllas genom direkta skatter. Förbundet har
i förevarande sammanhang framhållit priskänsligheten i efterfrågan på
smör. Enligt riksföreningens statistik över smörförsäljningen hade den icke
jordbrukande befolkningens smörförbrukning minskat under år 1937, jämfört
med år 1936, oaktat de industriella konjunkturerna undergått en fortskridande
förbättring och industribefolkningens köpkraft sålunda vuxit avsevärt.
Det läge i sakens natur att en konjunkturförsämring under nästa
regleringsår skulle, därest nuvarande smörpris bibehölles eller höjdes, komma
att medföra en av allt att döma mycket betydande konsumtionsminskning,
med påföljd att den förlustbringande smörexporten bringades att växa.

Centralstyrelsen för riksförbundet landsbygdens folk har i sin förenämnda
skrivelse hemställt om utfärdande av sådana bestämmelser beträffande
mjölkavgiften, att denna bomme att utgöra lägst 2 öre per kilogram mjölk,
oavsett rådande smörpris.

I fråga om gällande författningsbestämmelser för mjölkregleringens handhavande
har jordbruksnämnden endast ifrågasatt vissa mindre jämkningar.
Beträffande rätten att erhålla prisutjämningsbidrag har nämnden
framhållit, att det kunde befinnas lämpligt att Kungl. Maj:t erhölle befogenhet
att. därest det skulle visa sig att uppenbara missförhållanden rådde
inom visst mejeriföretag, föreskriva att rättelse härutinnan skulle ske vid
äventyr att prisutjämningsbidrag icke utbetalades till företaget. Det finge
icke anses uteslutet, att ett ingripande med stöd av ett sådant bemyndigande
kunde i fortsättningen befinnas påkallat.

Vad jordbruksnämnden sålunda anfört har i yttrandena ej föranlett någon
erinran.

I detta sammanhang torde jag få meddela, att tre av jordbruksnämndens
ledamöter, nämligen lektor ./. E. Björnsson, direktören friherre S. Stiernstedt
och direktören C. F. Cederlund, i reservation till nämndens omförmälda
utlåtande framställt förslag örn viss ändring av villkoren
för erhållande av prisutjämningsbidrag. Jämlikt föreskrift
i § 7 mom. 5 b) kungörelsen den 30 juni 1937 angående användningen
av medel, som inflyta genom upptagande av mjölkavgift in. m. skall
som villkor för erhållande av prisutjämningsbidrag gälla, att sökanden vid

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

försäljning av konsumtionsmjölk icke tillämpar pris, som med hänsyn till
förhållandena i orten måste anses oskäligt högt, eller eljest uppställer uppenbart
obilliga villkor. Reservanterna lia föreslagit, att nämnda villkor skulle
upphöra och ersättas med villkoret, »att sökanden åt envar, som förbunde
sig att göra regelbundna inköp av konsumtionsmjölk och att vid utförsäljning
av varan tillämpa en i förhållande till inköpspriset skälig prissättning,
tillhandahölle sådan mjölk i partier om minst 50 liter per dag till pris och
till villkor i övrigt som, där köpare och säljare härom ej åsämjades, av statens
jordbruksnämnd prövades skäliga». Jordbruksnämndens majoritet hönicke
funnit sig kunna biträda detta förslag och har som skäl härför anfört
följande.

Enligt nämndens mening vore det angeläget, att ingripanden i den fria
prisbildningen från statens sida icke skedde i större utsträckning än som
vöre erforderligt för uppnående av syftet med jordbniksregleringen. En
dylik uppfattning syntes även överensstämma med den ståndpunkt om önskvärdheten
av viss frihet för prisbildningen för jordbrukets produkter, varåt
nämnden inledningsvis givit uttryck. En bestämmelse av den innebörd, som
angivits, kunde befaras i praktiken komma att medföra, att nämnden bleve
nödsakad att på ett flertal orter fastställa de priser, som skulle anses skäliga
vid försäljning av konsumtionsmjölk till återförsäljare. På så sätt skulle
regleringsanordningarna på hithörande område utvidgas att innefatta jämväl
en reglering av distributionen. Oavsett de principiella betänkligheterna mot
en dylik utveckling ansåge nämnden, att en sådan utvidgning av regleringsanordningarna
komme att medföra stora praktiska svårigheter. Partipriset
för konsumtionsmjölk vore icke ett enhetligt begrepp, utan innebörden därav
växlade avsevärt å olika platser beroende av formerna för konsumtionsmjölkens
distribution. Visserligen funnes beträffande smör en föreskrift i
gällande författningar örn skyldighet för svenska mejeriernas riksförening
att på vissa villkor tillhandahålla smör till riksnoteringen med av nämnden
fastställt tillägg. Denna bestämmelse hade emellertid i praktiken tillämpats
i mycket begränsad omfattning beroende på framför allt att smörhandeln
skedde i jämförelsevis enhetliga former över hela landet. Sistberörda bestämmelse
syntes därför för närvarande hava sin huvudsakliga betydelse
därigenom att den möjliggjorde ett förhindrande av att detaljpriset för smör
på enstaka platser oskäligt uppskruvades. I fråga om konsumtionsmjölk
beredde emellertid gällande författningar i ämnet möjlighet att ingripa mot
mejeri, som vid försäljning av mjölk till konsument tillämpade oskälig prissättning.
Denna föreskrift hade ock tidigare föranlett ingripande från
nämndens sida. Något behov av att för skyddande av konsumenternas berättigade
intressen av ett skäligt konsumtionsmjölkspris införa en föreskrift
örn skyldighet för mejeri att tillämpa ett likformigt och skäligt partipris syntes
sålunda icke föreligga.

Gentemot vad jordbruksnämndens majoritet sålunda anfört ha herrar
Björnsson och Cederlund, med instämmande av suppleanterna i nämnden
hemmansägaren J. N. Jonsson och ordföranden i svenska livsmedelsarbetareförbundet
H. Molander, framhållit bl. a. följande.

Omförmälda stadgande i § 7 mom. 5 b) av berörda kungörelse vore icke
tillräckligt verksamt för att säkerställa ett skäligt detaljpris på oskummad
mjölk. Det hade nämligen visat sig — utvecklingen särskilt i västra Sverige
vore belysande -—- att, ehuru förhållandena på konsumtionsmjölkmarkna -

41

Kungl. Maj:ts proposition nr JO''tiden
givit anledning till befogat missnöje från konsumenthall, det icke vard
möjligt för nämnden att, bortsett från enstaka fall, företaga något ingripande.
Detta sammanhängde med svårigheten att i det konkreta fallet fastställa, vad
som borde anses vara ett skäligt detaljpris. Det läge i sakens natur, att detaljpriset
på en så lätt förstörbar vara som konsumtionsmjölk måste växla högst
betydligt från den ena orten till den andra alltefter konsumtionens storlek,
växlingar i införselområdets omfattning och beskaffenhet i övrigt m. m. Enligt
reservanternas mening måste jordbruksnämnden av praktiska skäl vid
utförandet av sin kontrollerande befogenhet på detta område främst inrikta
sig på att följa utvecklingen av partiprisnivån tor konsumtionsmjölk. Detta
syntes, tvärtemot vad nämnden ville göra gällande, vara vida lättare än att
pröva, huruvida detaljpriset på konsumtionsmjölk i ett individuellt fall vore
skäligt eller icke.

Att emellertid gällande bestämmelser icke möjliggjorde ett effektivt ingripande
från jordbruksnämndens sida i fall där sådant eljest vore befogat
berodde framför allt därpå att dessa bestämmelser icke innefattade åläggande
för mejeri att som villkor för åtnjutande av prisutjämningsbidrag verkligen
försälja konsumtionsmjölk, örn så skulle erfordras, till åstadkommande
av skälig prisbildning på denna marknad. Helt naturligt kunde det icke
ifrågasättas, att ett mejeri skulle driva detaljhandel med konsumtionsmjölk.
Däremot syntes det mycket rimligt, att varje mejeri, sorn gjorde anspråk på
prisutjämningsbidrag, skulle vara skyldigt att försälja konsumtionsmjölk i
parti till envar, som gjorde framställning om mera regelbundna inköp.

Örn ett dylikt åläggande infördes kände sig reservanterna förvissade örn,
att den mellan konsumentkooperationen och den enskilda handeln bestående
tävlan på distributionsområdet skulle sörja för, att förmedlingsmarginalen.
d. v. s. skillnaden på partipris och detaljpris på konsumtionsmjölk, automatiskt
komme att bliva så låg, som förhållandena i varje särskilt fall medgåve.
I detta sammanhang förtjänade det kommas ihåg, att det vid jordbruksorganisationernas
ingripande på distributionens område kunde uppstå vissa motsättningar
mellan å ena sidan producentintresset inom organisationen, vilket
i producenternas intresse ville hålla denna skillnad så låg som möjligt, och å
andra sidan företagarintresset, som sökte ernå högsta möjliga avkastning av
det i inköpta distributionsanläggningar nedlagda kapitalet genom att göra
samma marginal så bred som möjligt. Reservanterna hyste också den uppfattningen,
att förefintligheten av en bestämmelse, sådan som den reservanterna
påyrkat, skulle utgöra garanti mot maktmissbruk från lokala jordbr
ukaro rgani sa tioner.s sida av samma slag som den, vilken redan ernåtls
genom bestämmelser örn leveransplikt av mejerismör.

Vägledande för reservanternas ståndpunktstagande i denna fråga hade
varit, att syftet med stödanordningarna på jordbrukets område icke kunde
vara att säkerställa vissa detaljpriser på jordbruksprodukter utan att åvägabringa
skäliga produktpriser (partipriser) på desamma. Framför allt syntes
det vara av vikt, att stödanordningarna finge en sådan utformning, att de
icke av lokala jordbrukarorganisationer kunde missbrukas till ett oskäligt
och för det stora flertalet jordbrukare onyttigt belastande av konsumenterna.
något som i lika hög grad .skulle skada konsumenterna sorn det stora flertalet
producenter.

Beträffande reservanternas förslag ha tillstyrkande yttranden avgivits
av handelskammaren i Göteborg och kooperativa förbundet. Handelskammaren
bär dock förutsatt, att den rätt till prisreglering, som genom förslaget
tillerkändes jordbruksnämnden, icke begagnades annat än då så befunnes
oundgängligen nödvändigt. Lantbruksstgrelsen har funnit vad re -

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

servanterna anfört vara i flera avseenden beaktansvärt. Då styrelsen
emellertid delade nämndens principiella inställning i fråga om en avveckling
av de statliga regleringsåtgärderna, i vad dessa avsåge den inhemska
marknaden, ansåge sig styrelsen icke kunna tillstyrka åtgärder till utvidgning
av regleringsåtgärderna på denna marknad. Styrelsen förutsatte, att
där verkliga olägenheter eventuellt kunde vållas genom mejeriernas åtgärder
på förevarande område, det icke saknades möjlighet för de statliga myndigheterna
att framtvinga rättelse. Kommerskollegium har anfört, att det av
leservanterna framförda kravet visserligen ur allmänna synpunkter syntes
vara förtjänt av beaktande. Innan ett närmare klarläggande skett rörande
de praktiska olägenheter, som antydningsvis i reservationen åberopades såsom
stöd för den ifrågasatta ändringen, funne sig kollegium dock under
hänsynstagande bl. a. till de av jordbruksnämnden emot ändringsförslaget
anförda skälen ej berett att nu förorda detsamma.

I sin skrivelse till jordbruksnämnden har svenska mejeriernas riksförening
upptagit frågan om ett rationellt tillvaratagande av skummjölken. Riksföreningen
har anfört, att möjligheter syntes finnas att genom beredande av
k a s e i n erhålla en ökad avsättning för skummjölken. Förutsättningen
härför vore emellertid, att åtminstone under de närmaste åren skydd bereddes
tillverkningen, förslagsvis genom tull eller tilläggsavgift jämte importreglerande
bestämmelser. Förslag örn skydd för kaseintillverkningen hade
visserligen vid några tillfällen av riksdagen ansetts icke kunna bifallas. Det
syntes emellertid som om frågan sedan dess bl. a. på grund av de ökade
skummjölkskvantiteterna skulle kommit i ett annat läge. Riksföreningen
hemställde, att frågan såsom ett led i de grundläggande riktlinjerna för
mjölkregleringens handhavande upptoges till förnyat övervägande. I samband
härmed ville riksföreningen erinra örn angelägenheten av att tillverkningen
av torrmjölk bereddes ett något säkrare skydd. Riksföreningen
har vidare riktat uppmärksamheten på behovet av lämpliga 1 a g ringslokaler
för ost. Enligt riksföreningens förmenande vore de ekonomiska
förhållandena inom mejerihanteringen sådana, att det kunde befaras,
att om de för byggandet erforderliga medlen skulle sammanskjutas av
mejerier, det komme att åtgå synnerligen lång tid, innan nämnda behov
bleve tillgodosett. I anledning härav och på grund av den betydelse uppförandet
av dylika anläggningar kunde hava jämväl för andra än producenterna
syntes det riksföreningen kunna ifrågasättas, huruvida icke, i likhet
med vad ägt rum i fråga om byggande av spannmålslagerhus och slakterier,
bidrag utan återbetalningsskyldighet kunde lämnas vid byggande av
ostlagerhus att utgå till ekonomisk förening av jordbrukare eller av jordbrukare
bildade organisationer. Dylika bidrag skulle säkert i hög grad stimulera
byggandet av dylika lagerhus och härigenom påskynda strävandena
att rationalisera osttillverkningen.

Jordbruksnämnden har i sitt utlåtande förklarat sig för närvarande icke
beredd att förorda åtgärder till skydd för kaseintillverkningen. Däremot
har nämnden ej haft något att invända mot att frågan närmare utreddes.

43

Kungl. Maj.ts proposition nr 26G.

Vad riksföreningen anfört om önskvärdheten av en utredning rörande ökat
skydd för torrmjölkstillverkningen har ej föranlett någon erinran från nämndens
sida. Vad angår förslaget örn statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
för byggande av ostlagerhus har nämnden icke kunnat ansluta sig härtill.
Enligt nämndens mening vore detta en angelägenhet, som det under nuvarande
förhållanden helt borde ankomma på mejerierna och deras organisationer
att ombestyra. Anordningen med statsbidrag vid byggande av
andelsslakteri hade tillkommit i syfte att främja avsättningen av kött och
fläsk i trakter, varest särskilt ogynnsamma avsättningsförhållanden för
nämnda varor rådde. Statsbidrag vid byggande av spannmålslagerhus tillkommo
i en tid, då jordbruket befann sig i ett betydligt sämre läge än för
närvarande. De skäl, som sålunda föranlett statsmakterna att i dessa bada
fall lämna statsbidrag utan återbetalningsskyldighet, förelåge enligt nämndens
mening icke i fråga örn byggande av ostlagerhus.

Lantbruksstyrelsen har anslutit sig till vad nämnden anfört om ostlagerhusen.
Däremot har styrelsen funnit sig principiellt böra tillstyrka förslaget
om ett skäligt skydd för kaseintillverkningen. Denna såväl som torrmjölksproduktionen
syntes styrelsen kunna bliva av sådan betydelse, att den syntes
böra bliva föremål för skäligt skydd.

Slaktdjursregleringen. I fråga om slaktdjursregleringen har jordbruksnämnden
ej funnit ändringar i nuvarande bestämmelser av beskaffenhet att
böra underställas riksdagen vara påkallade. Nämnden har anfört följande.

Införseln av slaktdjur samt kött och fläsk borde alltjämt regleras enligt
samma huvudgrunder som för närvarande. Import borde medgivas endast
i den mån handelspolitiska förhållanden därtill föranledde eller örn densamma
vore behövlig för reglering av priserna å kött och fläsk i enlighet
med av nämnden inledningsvis angivna synpunkter. Vidare borde tillses att
de kontingenter, som kunde komma att lämnas Sverige av Storbritannien
beträffande bacon samt av Tyskland i fråga om levande svin och nötkreatur,
bleve fyllda. För undvikande av alltför starka prisväxlingar å den inhemska
marknaden borde med användande av medel fran jordbrukets prisiegleringsfond
även kunna infrysas saväl fläsk som kött. För den händelse prisläget
tenderade att annat än tillfälligtvis understiga den prisnivå, sani av statsmakterna
kunde komma att angivas såsom undre gräns för priset, kunde det
emellertid vara nödvändigt, att även andra åtgärder i prisstödjande syfte vidtoges.
Därvid syntes, bland annat, kunna ifrågakomma export till s. k. sekundära
marknader, såvida dylik export kunde ske för rimliga kostnader.
En annan åtgärd, som måhända kunde förtjäna övervägas, vöre stöd för
konservering av kött i tider med stort överskott pa den inhemska marknaden.
Regleringsåtgärderna på slaktdjursmarknadens område borde liksom
hittills handhavas av jordbruksnämnden. Vid deras genomförande vöre det
önskvärt att jordbrukarnas organisationer på området medverkade på sätt
hittills skett.

För bestridande av kostnaderna för slaktdjursregleringens genomtorande
borde i första hand användas de medel, som inf löte genom upptagande av
avgift vid export och import av kött och fläsk. I den mån dessa medel ej
försloge, kunde enligt för innevarande regleringsperiod meddelade direktiv
slaktdjursavgift upptagas. 1 anslutning till de inledningsvis framförda syn -

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

punktera;! ansåge nämnden emellertid, att upptagande av dylik avgift, örn
möjligt, borde undvikas. Nämnden ville därför förorda, att, därest ej berörda
import- och exportavgifter försloge för slaktdjursregleringens genomförande,
vad som inflöte i form av införselavgifter å majs med flera fodermedel
i första hand toges i anspråk för ändamålet, i den mån sistnämnda
avgifter ej erfordrades för tillgodoseende i enlighet med hittillsvarande regler
av vissa andra med jordbruksregleringarna sammanhängande syften,
samt att upptagande av slaktdjursavgift endast skedde i den mån intäkterna
av berörda införselavgifter ej vore tillräckliga.

Kooperativa förbundet har i sitt yttrande fäst uppmärksamheten på
att efterfrågan på fläsk och kött uppvisar en betydande priskänslighet. Förbundet
har anfört, att inom förbundet verkställda undersökningar rörande
den kvantitativa försäljningen månadsvis under åren 1934—1937 av
fläsk och kött i ett antal konsumtionsföreningar med sammanlagt omkring

135,000 medlemmar givit vid handen, att för dessa varuslag en utpräglad
priskänslighet hos efterfrågan förelåge. För kalvkött vore detta
särskilt fallet. För nötkött vore av allt att döma efterfrågeelasticiteten icke
oväsentlig, ehuru något mindre än för fläsk och kalvkött. Enligt förbundets
sätt att se måste detta bestyrkta faktum leda till att statsmakterna vid avvägningen
av priserna pa de animalier det här gällde iakttoge en betydande
varsamhet, särskilt inför risken av en konjunkturförsämring under nästkommande
regleringsar. Förbundet ville understryka jordbruksnämndens uttalande
att export till s. k. sekundära marknader i möjligaste mån borde undvikas,
om den icke kunde ske till rimliga kostnader.

Äggregleringen. Även i fråga örn äggregleringen har det synts jordbruksnämnden,
att nu tillämpade anordningar i fortsättningen kunde bibehållas
oförändrade. Införseln av ägg samt äggula och flytande äggvita borde liksom
hittills regleras genom att särskilt tillstånd för densamma erfordrades
samt införselavgift, i mån av behov, uttoges. Vidare borde exporten av ägg
stödjas genom utlämnande av pristillägg. Dessas storlek borde liksom för
närvarande inom av Kungl. Majit fastställd ram bestämmas för en vecka i
sänder av det organ, som handhade hithörande regleringsåtgärder. Reglelingsatgärderna
pa äggmarknadens område borde jämväl i fortsättningen
handhavas av Sveriges äggintressenters förening u. p. a. Kostnaderna för
regleringsåtgärderna borde bestridas i första hand av medel, som inflöte genom
import- och exportavgiften å ägg samt genom upptagande av införselavgift
å havre och majs med flera fodermedel, och i andra hand av medel,
som inflöte genom upptagande av skatt å oljekakor m. m.

Fodermedelsregleringen. Hittills vidtagna stödåtgärder på fodermarknadens
område hava i huvudsak begränsats till en reglering av användningen
av utländskt foder eller av utländska råvaror tillverkat foder. Regleringen
sker genom uttagande av skatt och införselavgifter varjämte för införsel av
andra fodermedel än oljekakor kräves särskilt tillstånd av jordbruksnämnden.
Beträffande havre tillkomma därjämte bestämmelserna om använd -

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

45

liing av svensk havre vid tillverkning av havregryn och havremjöl. Beträffande
grunderna för regleringen under nästkommande reglfcringsperiod
har jordbruksnämnden anfört följande.

Hittillsvarande grunder för fodermedelsregleringen syntes böra gälla även
i fortsättningen. Oljekakor borde sålunda beläggas med skatt av lämplig
storlek. För uttagande av en dylik skatt talade ej endast regleringssynpunkter
utan även önskvärdheten ur försvarsberedskapssynpunkt av att främja
produktionen av inhemskt äggviterikt foder. Nämnden ville i detta sammanhang
understryka vikten av att växtförädlingsarbetet på ifrågavarande område
bedreves med all möjlig intensitet och att fördenskull erforderliga medel
av statsmakterna ställdes till förfogande.

A andra fodermedel borde, såvida ej särskilda omständigheter annat föranledde,
utgå införselavgift. Införsel av andra fodermedel än oljekakor borde
vidare ej få ske utan tillstånd av statens jordbruksnämnd. Likaså syntes
gällande bestämmelser örn användning av svensk havre vid gryn- och mjöltillverkning
in. m. böra bibehållas. Begränsning av fodennedelsimporten
borde i första hand åvägabringas genom en med hänsyn till marknadsläget
inom och utom Sverige lämpligt avvägd införselavgift. Införselavgiftens
höjd borde avvägas under beaktande av i första hand angelägenheten av
att den på utländskt foder grundade animalieproduktionen hindrades att
svälla ut så att effekten av stödanordningarna för uppehållande av animaliepriserna
äventyrades. På grund av den ståndpunkt, som statsmakterna intagit
beträffande fodermedelsregleringen under innevarande regleringsår,
ville nämnden likväl icke motsätta sig, att vid avgiftsbeloppets bestämmande
hänsyn foges till prisläget å inhemskt foder, så att detta icke bringades att
nedgå under den nivå, som statsmakterna kunde komma att angiva som den
lämpliga. Nämnden ville emellertid framhålla, att en utformning av foderregleringen
enligt den senare linjen kunde medföra svårigheter för särskilt
lläskprisets uppehållande vid den nivå, som ur andra synpunkter kunde
anses önskvärd. För innevarande regleringsperiod hade statsmakterna angivit
ett pris av 14 å 15 öre för foderenhet såsom lämpligt minimipris för Inhemskt
foder. I vad mån ändring häri kunde befinnas böra vidtagas berodde
givetvis på den prisnivå, som statsmakterna komme att för nästa regleringsår
fastställa som eftersträvansvärd för jordbrukets produkter. Vid
införselavgiftens bestämmande syntes hänsyn böra tagas även till önskvärdheten
av att ofta förekommande förändringar i införselavgiften undvekes
under regleringsperioden. Som följd därav komme priserna å utländskt
loder att kunna variera med priset utomlands inom dc för regleringen i allmänhet
angivna gränserna. Särskilt i fråga örn majs vore dock angeläget
av skäl, som nämnden tidigare utvecklat, att de på utlandspriset beroende
variationerna hålles inom i viss mån snävare gränser.

Beträffande importregleringen av majs lia ledamöterna i jordbruksnämnden
hrr Björnsson och Cederlund med instämmande av suppleanterna hrr
Jonsson och Molander reservationsvis avgivit följande yttrande.

Jordbruksnämndens utlåtande i fråga örn majs syntes reservanterna brista
i klarhet. Ä ena sidan anförde nämndens majoritet, alt införselavgil terna
borde avvägas under beaktande av i lörsta hand angelägenheten att animalieproduktionen
hindrades att svälla ut allt för mycket. A andra sidan medgåves,
att »på grund av den ståndpunkt, som statsmakterna tidigare intagit»,
liänsyn finge tågås till prisläget å inhemskt foder, så att detta icke nedginge
under den nivå, som statsmakterna avsett. Man erinrade därefter örn vissa

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

svårigheter, som på grund härav kunde uppstå för upprätthållande av ett
skäligt fläskpris.

Om reservanterna rätt fattat innebörden av majoritetens yttrande, borde
enligt dess mening importavgiften på majs ständigt hållas på sådan höjd, att
ett fläskpris av omkring 1 krona 50 öre per kilogram därigenom säkerställdes,
och i den mån detta icke kunde åstadkommas enbart genom höjande av
importavgiften, borde majsimporten ytterligare begränsas genom kvantitetsreglering.

Enligt reservanternas mening vore det icke möjligt att på det sätt, som
majoriteten förordat, åstadkomma en rationell reglering av fläskproduktionen.
Priskurvan för fläsk visade under en lång följd av år, innan de statliga
regleringarna infördes, regelbundna växlingar, vilka icke motsvarades
av liknande växlingar i priset på fodersäd. Detta visade, att det vore utsiktslöst
att genom prisreglering på fodermedel söka framtvinga en mera jämn
anpassning av fläskproduktionen efter konsumtionens behov. Tvärtom förefölle
det reservanterna, som örn växlande foderpriser skulle vara ägnade att
ytterligare accentuera de stora växlingarna i fläskpriset, vilka syntes hava
sin väsentliga orsak i förhållanden, som stöde i samband med svinuppfödningen.

Reservanterna^ anslöte sig helt till den mening, som godkänts av såväl
1936 som 1937 års riksdagar, eller att en stabil prisnivå å importerat svinfoder
utgjorde en förutsättning för att något så när lugna förhållanden på
fläskmarknaden skulle kunna åvägabringas. I konsekvens nied denna uppfattning
borde införselavgiften på majs regleras så, att största möjliga pris
stabilitet uppnåddes. Därigenom vunne man också fördelen att få en god
grund för regleringen av priser på inhemska fodermedel och detta utgjorde
i sin ordning förutsättningen för säkerställandet av en skälig lägsta nivå för
brödsädspriserna på den inhemska marknaden.

När förra årets riksdag gav uttryck åt sin uppfattning, att majspriset skulle
på den inhemska marknaden hållas såvitt möjligt stabilt, uttalade den samtidigt,
att priset enligt Sveriges allmänna lantbrukssällskaps noteringar skulle
hållas mellan 15 och 16 öre per kg. Erfarenheten hade visat, att importavgiften
på majs under de sistförflutna åren behövt ändras åtskilliga gånger
och att ändringarna därvid behövt göras förhållandevis stora, vilket självfallet
varit olägligt för handeln. Särskilt under den tilländalupna delen av innevarande
regleringsår hade det därjämte visat sig omöjligt att inom nämnden
få majoritet för framställning om sådan ändring av införselavgiften, som
skulle varit erforderlig för ernående av ett majspris, överensstämmande med
det av statsmakterna angivna. Den av Kungl. Majit senast företagna sänkningen
av avgiften hade ock skett, ehuru nämndens majoritet icke ansett,
att nämnden borde taga initiativ till en dylik åtgärd.

Då sålunda för ernående av en stabil prisnivå pä importerad majs relativt
talrika ändringar av importavgiften vore nödiga och då det visat sig, att det
nuvarande systemet för ändringars ernående icke fungerade såsom avsett
varit, ansåge reservanterna sig böra föreslå, att man överginge till ett system
med s. k. rörlig avgift av den typ, som kommit till användning i Danmark.

I anslutning till ett inom jordbruksnämnden utarbetat förslag förordade
reservanterna, att majsavgiftens storlek under nästkommande regleringsår
fastställdes varje lördag att gälla för därpå följande vecka, därvid dock icke
ändring skulle företagas, såvida icke den höjning eller sänkning av avgiften,
som enligt fastställda grunder bort ske, skulle uppgå till minst 25 öre per
deciton. Vid avgiftens fastställande syntes man böra utgå därifrån, att cifpriset
i medeltal å de särskilda noteringsorterna jämte avlastningskostnad
och införselavgift borde uppgå till det av statsmakterna angivna priset. Av -

Kungl- Maj:ts proposition nr 266.

47

giftens storlek borde fastställas av jordbruksnämnden eller dess kansli efter
hörande av en noteringsnämnd, vilken lämpligen syntes böra i sig innesluta
representanter för svenska lantmännens riksförbund, de enskilda majsimportörerna
och konsumentkooperationen.

För rättighet att importera majs borde såsom hittills fordras licens av statens
jordbruksnämnd. Införselavgiftens storlek syntes böra bestämmas till
det av nämnden fastställda belopp, som gällde under den vecka, varunder
licensansökan ingåves, och viss del av införselavgiften, förslagsvis upp till
1 krona per deciton, borde erläggas till nämnden samtidigt med ansökan, under
det att återstoden uppbures genom tullverket vid varans införsel.

I yttranden a har man huvudsakligen uppehållit sig vid regleringen
av majsimporten. Lantbruksstyrelsen har icke haft något att erinra mot
jordbruksnämndens utlåtande i denna del. Kommerskollegium har funnit
reservanternas förslag om övergång till en rörlig införselavgift å majs innebära
ett beaktansvärt uppslag för vinnande av den av statsmakterna eftersträvade
stabila prisnivån å majs. Kollegium vore dock ej berett att utan
närmare undersökning angående systemets sannolika verkningar förorda
detsamma. Handelskammaren i Göteborg har ansett, att de av reservanterna
anförda skälen knappast utgjorde tillräcklig anledning att vidtaga den
ifrågasatta ändringen. Det föreslagna systemet kunde dessutom befaras medföra
svårigheter i avseende å tillämpningen samt giva anledning till icke
önskvärda spekulationer. Skånes handelskammare har givit majoritetens
inom jordbruksnämnden ställningstagande emot reservanternas förslag sitt
oreserverade stöd. Enligt handelskammarens förmenande skulle fodermedelsbranschen
genom förslaget tillföras ytterligare ett ovisshetsmoment. Ej
heller svenska foderämnes- och spannmålsimportörernas förening samt föreningen
Sveriges spannmålsintressenter lia ansett sig kunna giva reservanternas
förslag sin anslutning. Däremot har kooperativa förbundet tillstyrkt
nämnda förslag.

Brödsädsrcgleringen. Beträffande grunderna för brödsädsregleringen under
nästkommande regleringsperiod har jordbruksnämnden i sitt utlåtande den
12 januari 1938 anfört följande.

Brödsädsodlingen borde liksom hittills i första hand stödjas genom tullar
och utförselbevis. Beträffande utförselbevisen syntes den under innevarande
år tillämpade anordningen, vilken i korthet innebure att desamma enligt närmare
bestämmande av Kungl. Majit erhölle ett med hänsyn till å ena sidan
storleken av den beräknade importen av utländsk brödsäd och å andra sidan
det uppskattade skördeöverskottet för svensk brödsäd avpassat värde, borde
bestå jämväl under nästa regleringsår. Utförselbevisen syntes i anslutning
till de av nämnden inledningsvis anförda synpunkterna böra få användas så
länge det pris, som erhölles vid export, med tillägg av utförselbevisens värde
samt, i fråga om vete, förekommande veteavgift icke överstege den prisnivå
för vete respektive råg, som statsmakterna kunde komma att fastställa som
eftersträvansvärd för brödsädspriserna. Enligt för innevarande rcgleringsperiod
meddelade direktiv skulle utförselbevisen få användas så länge den
på angivet sätt beräknade prisnivån icke överstege för deciton vete 20 kronor
50 öre under höstmånaderna och 22 kronor under sommarmånaderna.
För råg vore motsvarande prisnivå 1 krona lägre för deciton.

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Gällande bestämmelser om inmainingstvång samt om reglering av införseln
av vete och råg samt därav framställda produkter syntes likaledes böra
bibehållas. Vid dessa bestämmelsers tillämpning syntes ej böra förhindras
en stegring av priserna intill 15 procent över den prisnivå, som statsmakterna
kunde komma att angiva som eftersträvansvärd. Nämnden ansåge sig emellertid
böra framhålla, att vissa svårberäkneliga prisrörelser kunde uppstå vid
inmalningsbestämmelsernas tillämpning, därest kommande inhemska skörd
skulle understiga behovet. Dessa svårigheter syntes dock icke vara större än
att de kunde bemästras inom de nuvarande regleringsanordningarnas ram.
Nämnden hade ej heller något att erinra mot att vad som nu gällde i fråga
örn skyldighet för svenska spannmålsaktiebolaget att verkställa stödköp intill
viss kvantitet för skyddande av en viss lägsta prisnivå å brödspannmål
bibehölles i fortsättningen. En lämpligare anordning icke minst ur kostnadssynpunkt
syntes dock vara att, såsom nämnden alternativt föreslog i sin
omförmälda skrivelse den 29 januari 1937, ifrågavarande prisnivå skyddades
genom att, då brödsädspriserna befarades komma att annat än tillfälligtvis
nedgå under minimiläget, det exportbidrag, som utförselbevisen i praktiken
innebure, höjdes så mycket som erfordrades för att stödja detta läge.
Det kunde framhållas, att därvid av praktiska skäl en begränsning av stödets
kvantitativa omfattning ej kunde fastställas.

För erhållande av medel till den ifrågasatta höjningen i visst fall av utförselbevisens
värde torde Kungl. Maj:t äga möjlighet att i likhet med vad för
närvarande vöre fallet pålägga den importerade brödspannmålen införselavgift
ävensom uttaga veteavgift. Den lägsta prisnivå, som sålunda borde
beredas förstärkt skydd och vilken skulle träda i stället för den för regleringsanordningarna
i allmänhet godtagna undre gränsen (15 procent under normalnivån),
syntes böra bestämmas så att den nödiga balansen mellan brödsädsodling
och fodersädsodling bibehölles. Ifrågavarande pris borde sålunda
för råg icke avsevärt överstiga det pris för foderenhet, som av statsmakterna
kunde komma att fastställas som eftersträvansvärd för inhemskt
foder. För vete borde nivån vara 1 krona högre för deciton.

Därest statsmakterna skulle anse stödköp i begränsad omfattning vara att
föredraga framför förstärkt stöd åt exporten för skyddande av miniminivån,
syntes bestämmelserna i gällande avtal mellan staten och svenska spannmålsaktiebolaget
kunna i huvudsak jämväl tillämpas för nästkommande regleringsperiod.
Det syntes emellertid böra få ankomma på Kungl. Maj:t att
i samband med att nytt avtal träffades få vidtaga de ändringar i bestämmelserna,
som förhållandena kunde anses påkalla.

Det nu befintliga beredskapslagret av brödsäd borde bibehållas jämväl
under nästkommande konsumtionsår. Detsamma syntes böra hållas vid en
storlek av 100,000 ton och endast tillfälligtvis efter medgivande av Kungl.
Majit få nedgå under denna myckenhet. Kungl. Majit syntes ock böra erhålla
bemyndigande, att, när särskilda skäl därtill föranledde, besluta, att lagret
finge en större omfattning än 100,000 ton. I nuvarande ovissa situation
syntes det vara att föredraga att lagret utökades framför att export skedde
lör stödjande av den undre gränsen. Nämnden ansåge i detta sammanhang
angeläget framhålla, att utbyte av i lagret ingående spannmål borde ske på
sådant sätt, att varje pristryckande eller prisstegrande inverkan på brödsädsmarknaden
örn möjligt undvekes.

Hittills tillämpade grunder för bestridande av kostnaderna för spannmålsregleringen
och beredskapslagret syntes jämväl böra bibehållas under nästa
konsumtionsår. För täckande av förlust å eventuell stödköpsverksamhet
liksom ock för bestridande av kostnaderna för beredskapslagret och svenska

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

49

spannmålsaktiebolagets verksamhet i övrigt borde sålunda veteavgift kunna
uttagas till belopp, som av Kungl. Maj:t bestämdes, dock högst 3 öre för
kilogram. I fråga om bestämmelserna för veteavgiftens utgörande syntes vissa
jämkningar böra ske. Sålunda borde jordbruksnämnden medgivas vidgad
befogenhet att meddela föreskrift i fråga örn de tider, för och inom vilka
deklaration skulle avgivas. Särskilt för den händelse, att veteavgiften komme
att utgå med ett lågt belopp, vore det nämligen önskvärt att deklarationsperioden
kunde förlängas. Vidare syntes det önskvärt, att bestämmelserna
angående skyldighet för jordbruksnämnden att hemlighålla inkomna deklarationer
något uppmjukades, så att möjlighet bereddes nämnden att, när visst
ärendes behandling sådant påkallade, offentliggöra dylik deklaration eller i
anslutning därtill förd skriftväxling. Någon fara för missbruk av en dylik
uppmjukning syntes ej föreligga.

Beträffande jordbruksnämndens utlåtande i förevarande delar har reservation
avgivits av friherre Stiernstedt, vilken med instämmande av suppleanten
i nämnden direktören Hj. Carlborn anfört följande.

Jordbruksnämndens förslag innebure, att priset å brödsäd skulle få röra
sig fritt i anslutning till världsmarknaden mellan en nedre gräns — eventuellt
ansluten till fodersädspriset — och en övre gräns — eventuellt 15 %
över prisnivån 1925—1929 — samt att inom nämnda ram utförselbevisen
skulle utgöra prisstöd i form av exporttillägg. Tangerades den nedre gränsen,
skulle den nedåtgående rörelsen förhindras antingen genom höjda exporttillägg,
vartill medel erhölles genom införselavgifter och veteavgift, eller
eventuellt genom stödköp, som finansierades med veteavgift. Tangerades
den övre gränsen, skulle ytterligare förhöjning försvåras genom att utförselbevisen
upphävdes. Dessutom avsåges, att gällande bestämmelser om inmalningstvång
i fortsättningen oförändrat skulle tillämpas.

Beträffande den sannolika utvecklingen av prisläget på brödsädsmarknaden
under de förutsättningar, som nämndens förslag innebure, syntes böra
påpekas, att endast för det fall att skörden av brödsäd bleve osedvanligt stor,
en anslutning till världsmarknaden vore att förvänta. Ej endast vid en knapp
skörd utan även vid ett skörderesultat, som med ej alltför stor myckenhet
överstege behovet, kunde man vid ett strängt upprätthållande av inmalningstvånget
—- med stöd av erfarenheten från tiden september—december 1937
— förutsätta en sådan återhållsamhet på brödsädsmarknaden under en avsevärd
del av skördeåret, att anknytningen till världsmarknaden genom prisstegring
över nämnda marknadsnivå avskures. Visserligen kunde eventuell
risk för prisfall bortfalla och i stället ytterligare prisstegring uppnås genom
upplagring av överskott till kommande skördeår eller genom export av brödsäd
till underpris. Reservanterna ansåge sig emellertid böra framhålla, att
örn ett sådant förfarande sattes i system och motåtgärder icke vidtoges genom
förhöjning av prisnivån för fodersäd, fara förelåge för ett stadigvarande
skördeöverskott, som varje år med betydande ekonomiska uppoffringar
för konsumenter eller skattebetalare måste undanskaffas.

Jordbruksnämndens förslag innebure vidare, att i likhet med föregående
år utförselbevisen skulle avkopplas icke endast vid den övre prisgränsen
utan dessutom vid en avsevärt liigre nivå (av nämnden förslagsvis angiven
till ett utgångspris av kr. 20: 50 för vete med avdrag av veteavgift), för den
händelse den inhemska prisstegringen upp lill nämnda nivå vore beroende
av exportprisets höjning (genom stegrade världsmarknadspriser). Skulle
prisstegringen däremot förorsakas enbart av otillräcklig tillförsel på den in Bihang

till riksdagens protokoll 19.18. 1 sand. Nr !.’/>(!.

4

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

hemska marknaden, innebure förslaget, att utförselbevisen oförändrat skulle
utgå upp till den övre gränsen.

Frånsett det förhållandet att prisstegring på den inhemska marknaden för
livsmedel lättare kunde bäras och accepteras om även i övriga länder livsmedelskostnaderna
ökades, måste det ur spannmålshandelns och särskilt
exporthandelns synpunkt anses i hög grad olägligt, att utförselbevisen från
en dag till en annan skulle kunna höjas eller sänkas. Då något särskilt motiv
för att hejda en av världsmarknaden föranledd naturlig prisstegring enligt
reservanternas åsikt icke förefunnes, ansåge reservanterna att utförselbevisen
oförändrat borde utgå upp till den av statsmakterna fastställda övre
prisgränsen.

Dessutom funne reservanterna det vara av vikt att, för den händelse beredskapslagret
ansåges böra ökas eller minskas genom köp eller försäljning
på den inhemska marknaden, beslut därom örn möjligt tillkännagåves redan
vid skördeårets början, så att prisutvecklingen på brödsädsmarknaden under
skördeåret icke oväntat utsattes för ingripande med prishöjande eller
pristryckande inverkan.

För den händelse statsmakterna skulle anse att, då det gällde att stödja
brödsädspriserna, en förenkling av härför erforderliga regleringsanordningar
befunnes önskvärd, syntes emellertid stödåtgärderna utan risk för förminskad
effektivitet lämpligen kunna med fodersädspriset som undre gräns
inskränkas till att endast innefatta nu gällande tullar, utförselbevis och inmalningstvång.
Skulle härutöver ytterligare stöd befinnas vara av förhållandena
påkallat, syntes detta — i såväl producenternas som handelns intresse
av stabila stödåtgärder — på ändamålsenligaste sätt kunna ernås genom
en mera stadigvarande ökning av tullskyddet för brödsäd och därmed
av utförselbevisens värde samtidigt som prisnivån för fodersäd i motsvarande
grad förhöjdes.

I yttrandena har endast jordbruksnämndens alternativa förslag om
stödjande av en lägsta prisnivå genom exportbidrag i form av utförselbevis
gjorts till föremål för mera ingående behandling. Förslaget har avstyrkts av
kommerskollegium, handelskamrarna i Göteborg och Malmö, kooperativa
förbundet, föreningen Sveriges spannmålsintressenter och svenska foderämnes-
och spcinnmålsimportörernas förening. Som skäl för avstyrkande har
i allmänhet åberopats vad som anförts i den av friherre Stiernstedt avgivna
reservationen. Kollegium har såsom ett mera tilltalande alternativ framhållit
möjligheten att öka upplagringen inom landet av ett eventuellt större
skördeöverskott. Handelskammaren i Göteborg och svenska foderämnesoch
spannmålsimportörernas förening har biträtt det i reservationen gjorda
uttalandet., att ett förstärkt skydd för brödsädspriserna bäst ernåddes genom
en mera stadigvarande ökning av tullskyddet för brödsäd samtidigt
som prisnivån för fodersäd i motsvarande mån höjdes. Handelskammaren
i Malmö har ansett, att särskilda anordningar till skyddande av en lägsta
prisnivå utöver regleringen av majspriset icke erfordrades. Jordbruksnämndens
nyssnämnda alternativa förslag drabbades enligt handelskammarens
mening av samma kritik som riktades mot nämndens förslag föregående år
om rörliga exporttillägg. Denna kritik gick i första hand ut på att det
skulle stöta på svårigheter att vid varje tidpunkt rätt avväga pristilläggets
storlek. Ur handelspolitisk synpunkt anfördes vidare invändningar mot att

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

51

rena exportpremier skulle komma till användning även å förevarande område.
Att de rörliga tilläggen nu skulle knytas till utförselbevisen undanröjde
icke de betänkligheter, som sålunda anförts.

Svenska lantmännens riksförbund har i sin förut omförmälda framställning
framfört ett förslag till stödjande av en lägsta prisnivå å brödsäd, vilket
till sina huvudgrunder överensstämmer med jordbruksnämndens nyssnämnda
alternativa förslag. I samband härmed har riksförbundet ifrågasatt sådan
ändring av det nuvarande regleringssystemet, att förbundet skulle under
statens kontroll omhänderhava ej endast exporten av brödsäd utan jämväl
förvaltandet av beredskapslagret.

Slutligen må anföras, att invändning icke framställts mot det av jordbruksnämnden
ifrågasatta bemyndigandet för Kungl. Maj:t att, när särskilda
skäl därtill föranleda, besluta om ökning av beredskapslagret utöver 100,000
ton.

Jordbrukets prisregleringsfond. Jordbruksnämnden har i sitt utlåtande
den 12 januari 1938 föreslagit, att såväl jordbrukets prisregleringsfond som
fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen skola bestå under
nästkommande regleringsperiod. Nu gällande regler beträffande vilka medel,
som skola inflyta till sagda fonder, ävensom rörande användningen av vad
som sålunda inflyter ha synts nämnden böra tillämpas jämväl för nästkommande
regleringsperiod.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland. Vid

1937 års riksdag beslutades vissa särskilda åtgärder till förbättrande av den
norrländska jordbruksbefolkningens ekonomiska ställning. I sådant syfte
vidtogs bl. a. vissa jämkningar av då gällande bestämmelser rörande mjölkregleringen
samt beträffande anordningen med fraktbidrag vid transport
av havre till vissa delar av Norrland samt Kopparbergs och Värmlands län.
Vidare beslöts att bidrag med vissa belopp skulle utgå för sändningar av vissa
fodermedel, huvudsakligen oljekakor och majs, till Norrbottens och Västerbottens
län. Jordbruksnämnden har i sitt utlåtande den 12 januari 1938
förutsatt, att berörda anordningar skola äga giltighet även under nästkommande
regleringsperiod.

Såsom förut nämnts beslöt riksdagen därjämte, att 700,000 kronor av prisregleringsfonden
skulle ställas till förfogande för dels produktionsbefrämjande
åtgärder genom hushållningssällskapen i Norrland samt Kopparbergs
och Värmlands län och dels för utlämnande av bidrag utan återbetalningsskyldighet
för byggande av andelsslakterier i Norrland och eventuellt andra
trakter av landet med likartade avsättningsförhållanden. För sistnämnda
ändamål finge högst 200,000 kronor disponeras.

I sin förut omförmälda skrivelse den 31 augusti 1937 har lantbruksstyrelsen
upptagit frågan om ytterligare stödjande av de norrländska hushållningssällskapens
produktionsbefrämjande verksamhet. I sådant hänseende har
styrelsen hemställt örn anvisande för budgetåret 1938/1939 av dels ett sär -

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

skilt reservationsanslag å 115,000 kronor till upplysningsverksamhet om ändamålsenlig
utfodring av nötkreatur i Dalarna och Norrland, dels ett reservationsanslag
av 35,000 kronor till utlämnande av särskilda bidrag till kontrollföreningsverksamheten
i nämnda landsdelar, dels ock ett särskilt anslag
å 300,000 kronor till de norrländska hushållningssällskapen. Till motivering
av dessa förslag har styrelsen anfört bl. a. följande.

Det syntes lantbruksstyrelsen vara klart, att den av statsmakterna åsyftade
bestående förbättringen av det norrländska jordbrukets lönsamhet icke kunde
vinnas genom att medel för endast ett år ställdes till förfogande för ändamålet.
Skulle en verklig omgestaltning av det norrländska jordbruket till
förbättrad ekonomisk produktion kunna vinnas, syntes det vara nödvändigt,
att verksamheten härför fortsattes några år framåt. En konsekvens av
det av 1937 års riksdag fattade beslutet syntes därför vara, att medel ställdes
till förfogande jämväl för budgetåret 1938/1939.

Innan lantbruksstyrelsen överginge till att granska behovet av särskilda
medel för ändamålet, ville styrelsen erinra om att statens jordbruksnämnd
i sitt den 10 februari 1937 avgivna betänkande med utredning rörande jordbrukets
läge i Norrland — liksom lantbruksstyrelsen i sitt den 8 mars 1937
däröver avgivna yttrande — framhållit, att den norrländska nötkreatursskötseln,
som inom området utgjorde jordbrukets viktigaste inkomstkälla, fortfarande
i stor utsträckning leda av betydande brister, särskilt i vad anginge
nötkreaturens utfodring och vård. Så vore även förhållandet inom större
delar av Kopparbergs län. Nötkreaturen inom sagda områden erhölle betydligt
mera ensidigt sammansatta foderstater än inom övriga delar av riket.
Med hänsyn härtill ville styrelsen föreslå, att 115,000 kronor ställdes till
förfogande för anordnande genom vederbörande hushållningssällskaps försorg
av en ordnad upplysnings- och propagandaverksamhet på utfodringens
och i samband därmed även foderväxtodlingens område. Därest sagda verksamhet
bedreves med tillbörlig intensitet, syntes goda och varaktiga resultat
därav kunna förväntas inom en jämförelsevis snar framtid. Åtgärderna
i fråga borde därför enligt styrelsens mening tillsvidare betraktas såsom
mera tillfälliga.

Ett grundläggande villkor för att nyssnämnda verksamhet skulle leda till
resultat vore emellertid, att mjölkkornas avkastning och foderförbrukning
bleve föremål för ordnad kontroll i större utsträckning än som hittills varit
förhållandet. För att kunna realisera detta önskemål syntes det vara nödvändigt
att lämna kontrollföreningsverksamheten i Dalarna och Norrland ett
kraftigare stöd än vad fallet vore ifråga om övriga delar av riket. På grund
härav ville lantbruksstyrelsen föreslå, att ett belopp av 35,000 kronor anvisades
för utlämnande av extra årliga bidrag till kontrollföreningsverksamhet
inom nämnda landsdelar.

Även örn frågan angående nötboskapens utfodring av lantbruksstyrelsen
tillmätts en särskild betydelse, som motiverat styrelsens förenämnda förslag,
vore det emellertid givet, att många andra frågor vore av sådan vikt för jordbrukets
ekonomiska produktion i Norrland, att ett extra anslag till hushållningssällskapen
härför vore väl motiverat. Någon erfarenhet rörande det
verkliga behovet av anslag för ändamålet hade givetvis icke ännu kunnat
vinnas. Det vore under sådana förhållanden svårt att tillförlitligt bedöma
detsamma. Enligt styrelsens förmenande syntes emellertid, därest styrelsens
förslag rörande särskilda anslag till propaganda för en bättre utfodring och
till ökat stöd åt kontrollföreningarna vunne Kungl. Maj:ts gillande, ett belopp
av 300,000 kronor få anses tillräckligt.

Kungl. Mcij.ts proposition nr 266.

53

Sistnämnda medel syntes — på sätt av riksdagen godkänts i fråga om de
medel, som för innevarande budgetår stöde till förfogande för ändamålet —
böra av Kungl. Majit användas till beviljande av särskilda bidrag för viss
angiven verksamhet inom Norrland samt i den mån så prövades skäligt och
efter ansökan av hushållningssällskapen i Kopparbergs och Värmlands län
jämväl till bidrag för liknande verksamhet inom de delar av dessa län, där
jordbrukets ställning i stort sett vore likartad med den i Norrland.

I gemensam skrivelse den 27 september 1937 hava härefter samtliga norrländska
hushållningssällskap ävensom Kopparbergs och Värmlands läns hushållningssällskap
hemställt, att liksom för innevarande budgetår jämväl för
budgetåret 1938/1939 måtte anvisas 500,000 kronor till särskilda åtgärder
till stödjande av jordbruket inom nämnda sällskaps områden.

Lantbruksstyrelsen har i remissutlåtande den 22 oktober 1937 över sistnämnda
framställning förklarat det önskvärt att, därest den statsfinansiella
ställningen så medgåve, det av styrelsen förordade anslaget å 300,000 kronor
höjdes till 500,000 kronor.

Beträffande statsbidragen till byggande av andelsslakterier har Sveriges
slakteriförbund i sin omförmälda skrivelse till jordbruksnämnden anfört följande.

Statsbidrag hade hittills begärts för slakterier i Valbo och Umeå och slakteriförbundet
hade härför tillstyrkt ett sammanlagt anslag av 128,000 kronor.
Detaljutredningar för planerande och utarbetande av ritningar vore dessutom
redan i gång för ett slakteri i Jämtland och ett par slakterier i Västernorrlands
län. Dessutom kunde man redan nu räkna med att behov förelåge av ytterligare
slakterier i andra delar av Norrland. Det vore omöjligt att på nuvarande
stadium angiva ens ungefärliga platser och storlekar på dessa slakterier
och ännu mindre kunde man komma fram till några tillförlitliga byggnadskostnader.
Vad som emellertid redan nu vore klart vore, att det belopp om

200,000 kronor, som stöde till förfogande, icke täckte behovet, utan härför
behövdes ett anslag även för budgetåret 1938/1939 på samma belopp.

Jordbruksnämnden har i sitt förutnämnda utlåtande anfört, att då nämnden
föregående år föreslog anvisande av 200,000 kronor för ifrågavarande
ändamål nämnden närmast avsåg ett engångsanslag. Med hänsyn till att de
för innevarande regleringsår anvisade medlen till avsevärt belopp använts
för inrättande av slakteri inom område, som nämnden icke avsåg med sin
framställning, ville nämnden dock ej motsätta sig att ytterligare ett belopp
av 100,000 kronor anvisades för ifrågavarande ändamål. Nämnden ansåge
det vidare angeläget framhålla, att sådant statsbidrag, varom här vore fråga,
ej borde utgå för inrättande av slakteri i kombination med charkuterifabrik
annat än i undantagsfall. Noggrann prövning borde därvid verkställas av
behovet av charkuterifabrik. I varje fall borde statsbidraget begränsas att
avse allenast slakterianläggningen.

I de tidigare omnämnda skrivelserna från Norrbottens läns producentförening,
Norrbottens läns organisationsnäimnd och södra Lappmarkens ortsförbund
av riksförbundet landsbygdens folk har hemställts örn vidtagande av
vissa särskilda åtgärder till stödjande av jordbruket inom Norrbottens län.
Producentföreningen har begärt anvisande av medel för genomförande av

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

rationalisering av länets mejerihantering. Organisationsnämnden har föreslagit,
att Norrbottens slakteriförening skulle erhålla ett extra jordbruksstöd
av 15 öre per kilogram för inom länet producerat och till föreningen levererat
kött av nötkreatur, svin och får. Dessa två framställningar ha avstyrkts
av jordbruksnämnden, som hänvisat till att samtliga de förhållanden som
åberopats till stöd för förslagen tagits under övervägande, då nämnden föregående
år framlade förslag till de sedermera genomförda åtgärderna till förbättrande
av bl. a. den jordbrukande befolkningens i Norrbotten ekonomiska
ställning. I skrivelsen från nyssnämnda ortsförbund har förslag väckts
om dels fraktnedsättning vid forsling av konstgödsel å järnväg till och inom
Lappmarken och dels fraktbidrag vid landsvägstransporter av kalk och
konstgödsel inom Lappmarken.

Departements- I överensstämmelse med de allmänna riktlinjer, som av statsmakterna föchefen.
regående år angåvos för jordbruksregleringens handhavande, har jordbruksstödet
under innevarande regleringsperiod i stort sett inriktats på uppnående
av en prisnivå, ungefärligen motsvarande medelpriserna under åren 1925—
1929. Beträffande vissa produkter lia i enlighet med statsmakternas beslut
eftersträvats vissa särskilt angivna priser. Av vad jag förut anfört rörande
prisutvecklingen torde framgå, att det genomsnittliga prisläget för jordbrukets
saluartiklar under regleringsperioden kommit upp i jämnhöjd med förenämnda
prisnivå. Enligt en inom jordbruksnämndens kansli beräknad, i
förhållande till årsomsättningen 1934 vägd prisindex för de viktigaste saluprodukterna
lia producentpriserna från sista kvartalet 1936 till sista kvartalet
1937 stigit från 89.3 procent till 99.0 procent av de genomsnittliga priserna
under motsvarande period för åren 1925—1929.

Den förbättring av prisläget på jordbrukets område, som sålunda ägt rum,
torde till väsentlig del vara att tillskriva det nuvarande jordbruksstödet. Förhållandena
utomlands på jordbrukets område äro alltjämt sådana, att en
skälig prisnivå icke torde kunna uppehållas utan särskilda åtgärder från
statsmakternas sida. Av allt att döma torde behovet av dylika åtgärder
kvarstå under den närmaste tiden. Med hänsyn härtill har jag ansett erforderligt,
att ett mera ingående övervägande av vårt lands jordbrukspolitik nu
kommer till stånd. På min föredragning har Kungl. Majit förut denna dag
bemyndigat chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla utredningsmän
för att verkställa utredning och avgiva förslag rörande jordbrukets produktionsbetingelser
och avsättningsförhållanden samt i samband därmed stående
frågor. I mitt yttrande till statsrådsprotokollet framhöll jag bland annat,
att nämnda utredning skulle äga rum med utgångspunkt från att den jordbrukande
befolkningens utkomstmöjligheter borde så avvägas, att denna befolkning
kunde upprätthålla en i förhållande till andra befolkningsgrupper
skälig levnadsstandard. Under erinran, att prisregleringen för jordbruksprodukter
hittills syftat till att uppnå de priser, som voro gällande under åren
1925—1929, anförde jag vidare, att det läge i sakens natur, att ju längre tillbaka
i tiden förkrisåren ligga, desto mindre vägledande kunde nämnda pri -

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

55

ser vara för det aktuella läget. Härtill konime, att det aldrig blivit klargjort,
huruvida sagda priser voro ur olika synpunkter skäliga. Vid ett bedömande
av de priser å jordbruksprodukter, som från det allmännas
sida borde eftersträvas under den närmaste framtiden, syntes detta böra beaktas,
varjämte hänsyn även borde tagas till de förändringar i produktionsbetingelserna,
som numera ägt rum. I åtskilliga avseenden hade stegrade
kostnader inträtt beträffande för jordbruksdriften erforderliga tjänster och
förnödenheter. Icke minst gällde detta anställdas löner och övriga förmåner,
varvid även sociallagstiftningen spelat sin roll. Ökad mekanisering hade
måhända lett till ökad skuldsättning o. s. v. Dessa kostnadsstegringar motvägdes
av genom bättre utsäden och effektivare driftsmetoder frambringade
högre skördar, av genom rationalisering åstadkommen minskning av arbetsbehovet,
av lägre räntesatser m. m. Hur resultatet av dessa motstridiga
tendenser i fråga om utvecklingen av jordbrukets produktionskostnader gestaltat
sig, syntes icke vara klarlagt. En uppgift för utredningen borde följaktligen
vara att klargöra jordbrukets förhandenvarande produktionsbetingelser
för att därigenom giva ledning för det allmännas bedömande av de
priser å olika jordbruksprodukter, som genom prisreglering borde åsyftas.
Utredningen borde vidare undersöka, vilken inverkan å jordbruksdriftens
ekonomiska resultat inträdda förändringar i distribution och avsättning kunde
hava haft, vilken roll utbyggnaden av jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse
kunde hava spelat, samt i vad avseende å dessa områden förändringar
av olika slag skulle vara till fördel för såväl jordbrukare som konsumenter.
Jag framhöll också, hurusom förutsättningarna för jordbrukets
bedrivande icke vore desamma i landets olika delar eller i fråga örn jordbruk
av olika storlek och driftstyp. De hittills tillämpade jordbruksregleringarna
hade endast i vissa avseenden kunnat anpassas härefter. Utredningen borde
därför söka klargöra jordbrukspolitikens verkningar även i detta avseende,
varvid förslag till avväganden olika landsdelar och jordbruksgrupper emellan
borde uppgöras. Jag ansåg det därvid i främsta rummet vara riktigast
att utgå från, att jordbrukspolitiken gåves en sådan utformning, att den icke
medförde en av förhållandena i övrigt opåkallad och för jordbrukets ekonomiska
effektivitet i det hela menlig påverkan till gynnande eller missgynnande
av den ena eller den andra delen av vårt jordbruk. Denna inställning
finge emellertid icke lägga hinder i vägen för att särskilda åtgärder från
det allmännas sida vidtoges för stödjande av mindre jordbruk eller av naturen
missgynnade landsdelar, där så av befolkningspolitiska eller sociala skäl
kunde befinnas lämpligt. Frågan huruvida som ett led i jordbrukspolitiken
borde ingå statsåtgärder syftande lill nedbringande av jordbrukets produktionskostnader
ansåg jag även böra prövas. Härvid borde särskilt övervägas
på vad sätt minskning av produktionskostnaderna skulle kunna i praktiken
genomföras vid det mindre och medelstora jordbruket. Under framhållande
av att en prisstödjande jordbrukspolitik icke borde belasta ekonomiskt svagt
ställda befolkningslager på ett kännbart sätt angav jag vidare vissa särskilda
frågor, vilka borde av utredningen undersökas, däribland prisdifferentiering

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

i syfte att för mindre bemedlade underlätta tillgång till för hälsotillståndet
betydelsefulla livsmedel och därmed öka avsättningsmöjligheterna för jordbruksprodukter
inom landet. Slutligen anförde jag, att utredningen borde utföras
med all skyndsamhet, så att om möjligt resultatet därav kunde underställas
1939 års riksdag. Skulle detta visa sig möta avgörande hinder, borde
sådana delar av problemet, beträffande vilka åtgärder vore mera trängande,
kunna utbrytas och behandlas för sig samt förslag i dessa hänseenden i första
rummet framläggas.

Innan resultatet av omförmälda utredning föreligger, synes det mig ej
lämpligt att vidtaga några mera väsentliga ändringar i det nuvarande regleringssystemet
eller beträffande de huvudgrunder, som enligt statsmakternas
uttalanden föregående år böra tillämpas vid stödanordningarnas handhavande.
Även om utredningens arbete icke skulle vara slutfört vid tiden för avgivande
av förslag till 1939 års riksdag angående jordbruksstödets utformning,
torde det dock kunna förväntas, att arbetet fortskridit så långt, att det
i stora drag kan bedömas, i vad mån en omläggning av huvudlinjerna i den
nuvarande jordbrukspolitiken kan anses påkallad.

Med hänsyn till det anförda anser jag att, där i det följande annat ej särskilt
angives, de prisreglerande anordningarna under nästkommande regleringsperiod
böra utformas i nära anslutning till de under innevarande regleringsår
gällande och med priserna under åren 1925—1929 som utgångspunkt.
Omkring denna böra priserna få röra sig fritt inom en viss ram. Såsom lämpliga
gränser för denna fria prisbildning torde böra bibehållas 15 procent
under respektive 15 procent över den såsom eftersträvansvärd angivna prisnivån.
Därest priset å viss produkt tenderar att annat än tillfälligtvis falla
ned mot den undre gränsen böra således förefintliga regleringsanordningar
skärpas eller eljest åtgärder vidtagas till förhindrande av fortsatt prisfall.
Skulle åter till följd av förändringar i marknadsförhållandena priset å viss
produkt annat än tillfälligtvis tendera att överstiga den övre gränsen, böra
erforderliga jämkningar i regleringsanordningarna vidtagas.

Den omständigheten, att huvudgrunderna för regleringssystemet av förut
anförda skäl icke lämpligen böra ändras, utesluter givetvis icke, att i fråga
om de särskilda marknadsregleringarna vissa jämkningar nu kunna vidtagas.
I det följande kommer jag att närmare angiva, i vad mån dylika förändringar
påkallas av det nuvarande läget. Jag förutsätter därvid, att inskränkning
icke göres i Kungl. Maj:ts nuvarande befogenhet att vidtaga sådana jämkningar
i regleringsanordningarna, som för ernående av det med regleringarna
avsedda syftet kunna befinnas nödvändiga på grund av ändrade förhållanden.

Mjölkregleringen.

Med utgångspunkt från de allmänna synpunkter jag i det föregående angivit
synas stödåtgärderna på mjölkmarknadens område böra bibehållas i
huvudsak oförändrade. Således bör till skydd mot utländsk konkurrens
införseln av mjölk och mejeriprodukter regleras enligt nu gällande grunder.

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

57

För uppehållande av smörpriset inom landet bör exporten stödjas genom
pristillägg och accis uttagas å margarin. Accisen bör avvägas så, att försäljningen
av margarin hindras att till följd av prisstödet åt smöret svälla
ut. Skatt å oljekakor bör vidare utgå. Slutligen bör mjölkavgift upptagas.
Medel, som inflyta genom sagda accis, skatt och avgift, böra, i den män de
ej åtgå för utlämnande av pristillägg å exporterade mejeriprodukter och ej
heller erfordras för andra med mjölkregleringen sammanhängande ändamål,
användas för utbetalande av prisutjämningsbidrag för produktmjölken.
Liksom tidigare böra de margarinaccismedel, som influtit före den 1 juli
1935 och av vilka för närvarande återstå cirka 1,000,000 kronor, få användas
för utlämnande i särskilda fall till hjälpbehövande av jordbruksprodukter,

1 främsta rummet mjöl och smör, eller av andra inhemska förnödenheter,
till exempel frukt och fisk, gratis eller till nedsatt pris. Därest sistnämnda
medel skulle visa sig otillräckliga, torde någon del av de margarinaccismedel,
som inflyta under budgetåret 1938/1939, intill 500,000 kronor, även få användas
för samma ändamål.

I samband med avlåtandet till riksdagen av fjolårets proposition angående
prisreglerande åtgärder på jordbrukets område framhöll jag angelägenheten
av att jordbrukarna erhölle ett tillfredsställande utbyte av mjölkproduktionen.
Under erinran att mjölken vore den viktigaste saluprodukten för det
svenska jordbruket i dess helhet och särskilt för småbruket, underströk jag
den stora betydelse en höjning av produktmjölkpriset hade, då det gällde
att åstadkomma ett prisläge, som någorlunda svarade mot produktionskostnadsökningen
inom jordbruket. Med beaktande av dessa synpunkter uttalade
riksdagen att mot ett smörpris av 2 kronor 75 öre för kilogram vid
försäljning från producent ej vore något att erinra. Samtidigt uttalades, att
mjölkavgiften vid dåvarande smörpris, 2 kronor 50 öre, borde utgå med

2 öre för kilogram men vid stigande smörpris successivt sänkas, så att den
vid ett smörpris av 2 kronor 75 öre utginge med 1 öre för kilogram. Mjölkregleringens
handhavande efter nämnda riktlinjer har hitintills lett till
åsyftat resultat. Det torde ur olika synpunkter vara välbetänkt att i stort
sett bibehålla dessa direktiv jämväl för nästkommande regleringsperiod. Den
stigande mjölkproduktionen i förening med låga exportpriser å smör lärer
hava lett till att inom organisationernas ledning en ytterligare höjning av
smörpriset icke för den närmaste tiden anses önskvärd. Snarare torde i avsikt
att stimulera smörkonsumtionen inom landet den tanken vara lindel
övervägande att något reducera nämnda pris. Örn i dylikt tall ej samtidigt
exportpriset å smör förbättras, kommer givetvis en försämring av betalningen
för produktmjölk alt inträda. För att motverka detta torde ökade
medel till prisutjämningsbidrag böra ställas till förfogande, vilket lämpligen
i avvaktan på resultatet av den av mig förut berörda utredningen rörande
jordbrukets produktionsbetingelser och avsättningsförhållanden bör astadkonunas
genom någon jämkning av ovannämnda regler för mjölkavgiftens
bestämmande. Sålunda torde, örn Kungl. Maj:t finner erforderligt, mjölkavgiftens
högsta belopp eller 2 öre per kilogram få utgå redan då smörpriset
sjunkit till 2 kronor ö5 öre per kilogram.

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Beträffande konsumtionsmjölken anförde jag föregående år, att det förelåge
betydande svårigheter för statsmakterna att vid upprätthållandet av ett
önskvärt produktmjölkpris reglera priset å denna vara. Jag ansåg det därför
lämpligast att på detta område lämna utrymme för en fri prisbildning
med utgångspunkt från vid varje tidpunkt gällande produktmjölkpris. I
den mån vederbörande mejeriorganisationer ägde avgörande inflytande på
denna prisbildning ansåg jag mig kunna förutsätta att varsamhet iakttoges.
Jag har ej funnit anledning att ändra åsikt i denna fråga. Det inom jordbruksnämnden
reservationsvis framförda förslaget att varje mejeri, som
gör anspråk på prisutjämningsbidrag, skall vara skyldigt att försälja mjölk
i parti och därvid tillämpa skälig prissättning kan jag ej biträda. Såsom
nämndens flertal anfört, skulle denna bestämmelse i praktiken kunna komma
att medföra, att nämnden bleve nödsakad fastställa de priser, som på
olika orter skulle anses skäliga vid försäljning av konsumtionsmjölk till
återförsäljare. En dylik utvidgning av regleringsanordningarna synes ej
vara att förorda. I detta sammanhang vill jag erinra om att Kungl. Majit
enligt tidigare riksdagsbeslut har befogenhet att ingripa, då uppenbara missförhållanden
råda inom visst mejeriföretag.

Svenska mejeriernas riksförening har i sitt yttrande tili nämnden förordat
skydd för kaseintillverkningen inom landet. Med hänsyn till önskvärdheten
av att vinna en ökad avsättning för skummjölken synes det lämpligt att
denna fråga underkastas ytterligare utredning. I samband därmed torde
även spörsmålet om ökat skydd för torrmjölkstillverkningen böra upptagas
till övervägande. Sedan utredningen slutförts, torde det få ankomma på
Kungl. Majit att besluta i dessa frågor.

Riksföreningen har vidare ifrågasatt, att statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
skulle lämnas ekonomisk förening av jordbrukare eller av jordbrukare
bildade organisationer för byggande av ostlagerhus. Ur effektivorganisatorisk
synpunkt förefaller det mig mindre välbetänkt att för uppförande
av ostlagerlokaler bilda särskilda organisationer. För att ostlagerhus
skola få avsett gagn synes det lämpligast att riksorganisationen för
mejerierna själv ombesörjer tillkomsten av erforderliga sådana.

Regleringen av andra animaliska produkter än mjölk.

Regleringen av slaktdjursmarknaden består huvudsakligen däri, att införseln
av kött och fläsk begränsas genom licensgivning samt exporten stödjes
genom utbetalande av pristillägg. Därjämte äger Kungl. Maj :t förordna örn
uttagande av införselavgift vid import. Denna befogenhet har tagits i anspråk
beträffande fårkött och köttkonserver. Som ett betydelsefullt led i
regleringen tillkommer begränsningen av fodermedelstillförseln.

På grund av de begränsade möjligheterna att vinna avsättning för kött och
fläsk i utlandet föreligga stora svårigheter att på förevarande marknad uppehålla
en på förhand fastställd prisnivå. De priser, som uppnås, äro i hög

59

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

grad beroende på produktionens omfattning. Trots att exporten av fläsk
och levande svin under år 1937 varit större än under ar 1936 har medelpartipriset
å fläsk för förstnämnda år stannat vid omkring 129 öre för kilogram,
motsvarande något mer än 85 procent av medelprisnivån 1925—1929. Orsaken
härtill är uppenbarligen att söka i den ökning, som svinproduktionen
under år 1937 undergått i förhållande till år 1936. Prisfallet har huvudsakligen
hänfört sig till första halvåret 1937. En återhämtning har därefter
skett, så att fläskpriset under de senare månaderna i det närmaste uppnått
nyssnämnda medelprisnivå.

Någon anledning att frångå de hittills tillämpade regleringsanordningarna
torde ej föreligga. Införseln av slaktdjur samt kött och fläsk bör sålunda
regleras efter samma huvudgrunder som för närvarande. Förefintliga exportmöjligheter
böra utnyttjas i den mån så kan ske utan alltför höga kostnader.
Liksom hittills böra bidrag få utlämnas för infrysning och nedsättning
av kött och fläsk. Till förhindrande av att partipriserna nedgå till 85
procent av det genomsnittliga prisläget under åren 1925 -1929 böra även
andra åtgärder i marknadsstödjande syfte vidtagas. Såsom jordbruksnämnden
anfört bör därvid export till s. k. sekundära marknader få förekomma.
Möjligheterna att i tider med stort överskott på inhemska marknaden konservera
kött böra även undersökas och övervägas. Vid regleringsåtgärdernas
genomförande är det önskvärt, att jordbrukarnas organisationer på området
medverka på sätt hittills skett.

För bestridande av kostnaderna för slaktdjursregleringen böra i första
hand användas de medel, som inflyta genom upptagande av avgift vid export
och import av kött och fläsk. För samma ändamål böra jämväl få användas
medel, som inflyta i form av införselavgifter å majs med flera fodermedel i
den mån dessa ej erfordras för tillgodoseende i enlighet med hittillsvarande
regler av vissa andra med regleringen sammanhängande syften. I den utsträckning
ytterligare medel erfordras, må slaktdjursavgift uttagas.

Jämväl på äggmarknadens område bestå stödåtgärderna i en reglering av
införseln samt stödjande av exporten genom utlämnande av pi istillägg. Importbegränsningen
sker genom licensgivning och uttagande av licensavgift.
Prisläget på ägg å den inhemska marknaden har under år 1937, trots en avsevärt
ökad produktion, varit högre än under år 1936. Huruvida samma priser
kunna hållas jämväl under nästkommande regleringsperiod torde till väsentlig
grad bli beroende av konjunkturutvecklingen och produktionen.

Ifrågavarande marknadsreglering torde böra äga rum efter samma grunder
som hittills skett. Regleringsåtgärderna böra även i fortsättningen handhavas
av Sveriges äggintressenters förening u. p. a. Kostnaderna böra bestridas
i första hand av medel, som inflyta genom import- och exportavgifter å
ägg m. m. samt genom upptagande av införselavgift a havre och majs med
flera fodermedel, och i andra hand av medel, som inflyta genom upptagande
av skatt å oljekakor m. m.

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

Fodermedelsregleringen.

Syftet med stödåtgärderna på fodermarknadens område är i främsta rummet
att förhindra en sådan ansvällning av den på utländskt foder grundade
animalieproduktionen, att resultatet av stödanordningarna för uppehållande
av animaliepriserna äventyras. Enligt de för innevarande regleringsperiod
uppdragna riktlinjerna skall vid regleringen hänsyn också tagas till
att en skälig prisnivå å inhemskt foder uppehälles.

I likhet med jordbruksnämnden anser jag, att hittillsvarande grunder för
fodermedelsregleringen böra gälla även under nästa regleringsperiod. Oljekakor
böra sålunda beläggas med skatt av lämplig storlek. Å andra fodermedel
bör, såvida ej särskilda omständigheter annat föranleda, utgå införselavgift.
För införsel av sistnämnda fodermedel bör därjämte fordras tillstånd
av jordbruksnämnden. Likaledes synas gällande bestämmelser örn användning
av svensk havre vid gryn- och mjöltillverkning m. m. alltjämt böra
bibehållas.

Importen av andra fodermedel än oljekakor bör i första hand begränsas
genom en med hänsyn till marknadsläget inom och utom Sverige lämpligt avvägd
införselavgift. Undantag härifrån bör göras för sådana fodermedel, som
normalt produceras inom landet. Således bör införseltillstånd beträffande
foderhavre som regel icke medgivas. Vad angår införselavgiftens storlek delar
jag jordbruksnämndens uppfattning, att ofta förekommande förändringar
i avgiften böra undvikas. Det synes icke vara något att erinra mot att priserna
a utländskt foder tillatas att till en viss grad variera med priserna utomlands.
I överensstämmelse med den ståndpunkt statsmakterna tidigare intagit
beträffande majs bör dock prisläget a denna vara hållas i möjligaste
mån stabilt. För uppnående av detta syfte har en minoritet inom nämnden
föreslagit införande av rörlig införselavgift å varan. I fråga om detta förslag
har i yttrandena en tveksam eller direkt avstyrkande hållning intagits.
Ej heller jag är för närvarande beredd att tillstyrka förslaget. I detta sammanhang
torde böra bringas i erinran, att bemyndigande för Kungl. Majit
att vidtaga den ifrågasätta åtgärden inrymmes i 3 § 2 mom. förordningen den
18 maj 1934 örn införselavgift a havre och majs jämte vissa andra fodermedel.
För beslut i frågan erfordras således icke riksdagens medverkan. Partipriset
å majs anser jag böra hållas på ungefär samma nivå som angivits för
innevarande regleringsperiod. Beträffande fodermedel, vilka till övervägande
del användas för mjölkproduktion, torde nuvarande anordning, enligt vilken
Kungl. Maj .t efter mjölkproduktionens omfattning och utan att eftersträva
någon på förhand fastställd prisnivå bestämmer skattens eller införselavgiftens
storlek, böra bibehållas.

Gällande anordningar i syfte att förbilliga vissa fodermedel i Norrland och
angränsande delar av landet torde böra bibehållas under nästkommande regleringsperiod.

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

61

Brödsädsregieringen.

De statliga regleringsanordningarna på brödsädsmarknadens område utgöras
för närvarande av tullar, utförselbevis och inmalningstvång. I anslutning
till sistnämnda anordning regleras införseln av vete och råg samt därav
framställda produkter. Som direkt prisstödjande åtgärd må därjämte stödköp
under vissa förhållanden förekomma.

Sedan 1937 års skörd av svensk brödsäd kommit i marknaden, ha priserna
å brödspannmål å världsmarknaden, fransett en temporär prisstegring under
november och december, i stort sett varit vikande. Skulle världsmarknadspriserna
stiga, anser jag, i likhet med föregående år, att ingripanden i syfte
att förhindra en naturlig anpassning till nämnda marknad icke böra förekomma,
åtminstone icke så länge de inhemska priserna hålla sig inom den
förut angivna ramen för prissvängningar i fråga om jordbruksprodukter i
allmänhet.

Med den allmänna inställning jag har till frågan om jordbruksregleringen
under nästkommande år synes mig anledning icke föreligga att nu föreslå
någon ändring i det tillämpade regleringssystemet. Gällande bestämmelser
örn inmalningstvång samt om reglering av importen av brödsäd och
därav beredda produkter torde således böra bibehållas. I anslutning till vad
jag förut anfört bör vid dessa bestämmelsers tillämpning en prisstegring intill
15 procent över 1925—1929 års prisnivå ej förhindras. Anordningen
med utförselbevis, vilken i sin nuvarande form innebär att de medel, som
inflyta genom tullen å importerad brödspannmål, användas för utbetalande
av pristillägg vid export av brödsäd, bör få tillämpas för stödjande av en
prisnivå, förekommande veteavgift däri inräknad, motsvarande per deciton.
i fråga örn vete ett höstpris av 20 kronor 50 öre och ett sommarpris av 22
kronor samt beträffande råg 1 krona lägre priser. Jag förutsätter härvid,
att veteavgiften i enlighet med de grunder, som fastställts för innevarande
konsumtionsår, icke i andra fall än då så erfordras för täckande av kostnaderna
för spannmålsregleringen skall överstiga skillnaden mellan å ena
sidan 20 kronor 50 öre under höstmånaderna samt 22 kronor under sommarmånaderna
samt å andra sidan gällande producentpris å svenskt vete
under motsvarande tider. Örn priset med tillägg av veteavgift skulle tendera
att överstiga den prisnivå, som enligt vad förut sagts må stödjas genom utförselbevisen,
bör således, mod nyssnämnda förbehåll, veteavgiften i första
hand sänkas eller upphöra. Såsom jordbruksnämnden anfört böra utförselbevisens
värde avpassas efter de beräknade tullinkomsterna samt storleken
av det uppskattade skördeöverskottet av svensk brödsäd.

De skäl, som föranlett statsmakterna att vidtaga anstalter till skyddande
av en lägsta prisnivå å inhemsk brödspannmål, bestå alltjämt. Enligt meddelade
direktiv skola stödköp från statens sida komma till användning i
detta syfte. Jordbruksnämnden har ifrågasatt lämpligheten av denna anordning
och alternativt föreslagit, att nämnda prisnivå i stället skulle skyd -

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

das genom utlämnande av bidrag vid export. Ett liknande förslag har
framförts av svenska lantmännens riksförbund, som i samband därmed
förordat att stödåtgärderna på förevarande område skulle under statens
kontroll handhavas av förbundet. Med hänsyn till att grunderna för regleringsanordningarna
skola tagas under allmän omprövning nästa år anser
jag det ej lämpligt att nu vidtaga någon ändring i dessa delar av regleringssystemet.
I likhet med föregående år anser jag att såsom en lägsta prisnivå
bör gälla 16 kronor för deciton vete och 15 kronor för deciton råg under
höstmånaderna med en mot lagringskostnaderna svarande successiv
stegring av prisnivån under konsumtionsåret. Därest Kungl. Majit finner
så av förhållandena påkallat, bör dock stödköp även kunna verkställas vid
priser, som med 50 öre per deciton överstiga de ovan angivna. Beredskapslagret
synes böra bibehållas jämväl under nästkommande konsumtionsår.
Då det, såsom jordbruksnämnden anfört, i nuvarande ovissa situation kan
vara att föredraga att i prisstödjande syfte inköpt spannmål lagras i stället
för exporteras, bör Kungl. Majit äga befogenhet besluta, att lagret skall lia
en större omfattning än 100,000 ton. Stödköpsverksamheten och beredskapslagret
torde jämväl i fortsättningen böra handhavas av svenska spannmålsaktiebolaget.
Bolagets närmare uppgifter i detta hänseende synas liksom
hittills böra bestämmas i särskilt avtal mellan bolaget och staten. Vid
uppgörandet härav torde bestämmelserna i det nu gällande avtalet i huvudsak
böra följas. Vissa smärre ändringar i de nuvarande avtalsbestämmelserna
synas dock påkallade. Av dessa torde endast en vara av sådan beskaffenhet
att den bör underställas riksdagen. Jag syftar här på den i nu
gällande avtal ingående bestämmelsen, att bolagets ersättning för verksamhetens
handhavande skall bestämmas så, att skälig förräntning av bolagets
aktiekapital möjliggöres. Med hänsyn till aktiebolagslagens föreskrifter
om vinstutdelning samt av skattetekniska skäl har bolaget föreslagit, att
nämnda bestämmelse icke måtte överföras till det nya avtalet. I anslutning
till detta förslag vill jag erinra örn, att Kungl. Majit i propositionen nr 2
till innevarande års riksdag förordat, att det till bolaget i form av aktier anvisade
lånemedelskapitalet å 5,000,000 kronor skall avskrivas, ävensom hemställt,
att riksdagen i avbidan på särskild proposition i ämnet måtte å övergångsstat
för budgetåret 1937/1938 beräkna ett anslag för ändamålet å samma
belopp. Denna avskrivning har föreslagits under förutsättning att nämnda
förräntningsgaranti bortfaller. Statens investering i bolagets aktier förväntas
under denna förutsättning bliva oräntabel och anses därför böra regleras.
Bolagets nyssnämnda ändringsförslag torde böra godtagas. Kungl.
Majit bör erhålla bemyndigande att i enlighet med nu anförda grunder
träffa avtal med bolaget för tiden från och med den 1 september 1938 till
och med den 31 augusti 1939.

För täckande av förlust å eventuell stödköpsverksamhet samt bestridande
av kostnaderna för beredskapslagret och svenska spannmålsaktiebolagets
verksamhet i övrigt bör veteavgift även under nästkommande konsumtionsår
kunna uttagas. Avgiften synes på sätt tidigare angivits böra avvägas i

63

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

förhållande till prisläget på vete och ej överstiga 2 kronor 50 öre per dehton.

I fråga om de för veteavgiftens utgörande gällande bestämmelser synas
vissa ändringar böra vidtagas. Enligt förordningen örn veteavgift skall den,
som inom riket tillverkar mjöl eller gryn av vete, erlägga veteavgift folden
mängd vete, som därvid användes, dock att veteavgift icke utgår örn
tillverkningen äger rum mot tull eller lön för odlarens eget husbehov. Därest
mjöl eller gryn, vid vars tillverkning använts vete, för vilket veteavgift ej
utgått, sedermera avyttrats eller av odlaren användes för annat ändamål
än eget husbehov, inträder avgiftsskyldighet för odlaren. Till ledning för
veteavgiftens fastställande skall tillverkare och avgiftspliktig odlare avlämna
deklaration till jordbruksnämnden. Därjämte skall den, som börjar förut
omförmäld tillverkning, därom göra skriftlig anmälan till nämnden. På
föranledande av särskild framställning från jordbruksnämnden förordar jag,
att i dessa bestämmelser den jämkningen vidtages, att tillverkare må a\ -lämna anmälan och deklaration, som i förordningen avses, till magistiat,
kommunalborgmästare eller landsfiskal i den ort, där tillverkningen bediives.
I överensstämmelse härmed bör avgiftspliktig odlare få avlämna deklaration
till sådan myndighet i sin hemort. I samband med dessa jämkningar
torde böra föreskrivas, att förseelse mot förordningen, då fråga är om anmälan
eller deklaration rörande tillverkning av mjöl eller gryn, skall åtalas
vid den allmänna underrätt, inom vars domvärjo tillverkningen bednves,
och, då fråga är örn avgiftspliktig odlares deklaration, vid allmänna underrätten
i den ort, där den deklarationsskyldige har sitt hemvist, eller, örn han
ej har hemvist här i riket, vid Stockholms rådhusrätt. För närvaiande gäller,
att tillverkare skall avlämna deklaration inom åtta dagar efter utgången
av varje kalendermånad; dock äger jordbruksnämnden, där så med hänsyn
till tillverkningens ringa omfattning eller eljest finnes lämpligt, medgiva att
deklaration må tillsvidare avgivas för kalenderkvartal i stället för månadsvis.
I sitt utlåtande den 12 januari 1938 har nämnden hemställt, att sistnämnda
bestämmelse måtte ändras så, att nämnden erhåller befogenhet föreskriva
att deklaration må avgivas för längre tid än kalenderkvartal. Häremot
har jag intet att erinra. Därest veteavgiften kommer att utgå med lågt belopp,
synes det önskvärt, att deklarationsperioden kan förlängas. Vidare har
nämnden i särskild framställning föreslagit, att veteavgiftsförordningen måtte
kompletteras med en föreskrift, enligt vilken nämnden äger besluta, att
enskild persons deklarationsskyldighet må fullgöras genom syssloman eller
ombud. Även denna framställning anser jag böra bifallas. Etter hemställan
av nämnden i dess förutnämnda utlåtande vill jag slutligen föreslå, att
i samma förordning stadgad skyldighet för nämnden att hemlighålla deklarationer
sålunda uppmjukas, att nämnden erhåller möjlighet att, nar visst
ärendes behandling sådant påkallar, offentliggöra deklaration. Någon fara
för missbruk av en dylik uppmjukning synes ej föreligga. De av mig sålunda
förordade jämkningarna påkalla ändringar i 4, 5, 9 och 14 §§ av förordningen.

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Potatisregleringen.

Till stödjande av potatismarknaden regleras tillverkningen av potatismjöl
samt avsättningen av potatis för bränneriändamål. För tillverkning av potatismjöl
fordras licens av statens potatismjölsnämnd. Innehavare av dylik
licens ävensom brännvinstillverkare äro skyldiga att vid inköp av potatis
tillämpa den prissättning, som Kungl. Majit fastställer. Avsättningen av
potatismjölet ordnas genom avtal mellan nämnden och Sveriges stärkelseproducenters
förening u. p. a. För innebörden i nu gällande avtal, vilket
avser tillverkningsåret 1 oktober 1937—30 september 1938, har jag förut
redogjort. Vid godkännande av sagda avtal har Kungl. Majit gjort förbehåll
om att den i § 10 av nämnden gjorda utfästelsen godkännes av riksdagen.
Denna utfästelse har föreningen erhållit till skydd mot de risker, som
äro förbundna med föreningens i avtalet gjorda åtagande att till reglerade
priser inköpa den enligt meddelade tillverkningslicenser å sammanlagt högst

245.000 ton uppgående årstillverkningen. Framställning om utfästelsens
godkännande torde nu böra avlåtas till riksdagen. Jag förutsätter, att hittills
tillämpade huvudgrunder för potatisregleringen skola gälla även under
nästkommande tillverkningsår.

Särskilda åtgärder till befrämjande av jordbruket i Norrland.

Vid fjolårets riksdag beslötos vissa särskilda åtgärder till förbättrande av
den norrländska jordbrukarbefolkningens ekonomiska ställning. Sålunda
vidtogos vissa anordningar i syfte att bereda Norrland ett bättre utbyte av
den statliga prisregleringen på jordbrukets område. I fråga örn dessa anordningar
har jag i mitt tidigare anförande uttalat eller förutsatt, att de böra
bibehållas jämväl under nästkommande regleringsperiod. För åstadkommande
av en mera varaktig förbättring av jordbrukets lönsamhet anvisade
riksdagen, efter förslag av Kungl. Majit, för budgetåret 1937/1938 ett sammanlagt
belopp av 700,000 kronor ur jordbrukets prisregleringsfond. Av
detta belopp skulle högst 200,000 kronor få användas för utlämnande av
bidrag utan återbetalningsskyldighet för byggande av andelsslakterier i Norrland
ävensom i andra delar av landet, där likartade produktions- och avsättningsförhållanden
för kött och fläsk äro rådande. Beträffande den närmare
användningen av detta anslag har Kungl. Majit meddelat vissa bestämmelser.
Återstående medel skulle användas till produktionsbefrämjande åtgärder
på jordbrukets område i Norrland och vissa delar av Kopparbergs
och Värmlands län samt för sådant ändamål av Kungl. Majit fördelas mellan
hushållningssällskapen i sagda landsdelar.

I fråga om användningen av sistberörda medel anförde sammansatta bevillnings-
och jordbruksutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande i
frågan, att åtgärder på längre sikt till åstadkommande av en ökad effektivitet
hos jordbruket och dess binäringar, däri inbegripet trädgårdsskötseln, i

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

65

främsta rummet borde stödjas. Utskottet betonade i anslutning därtill betydelsen
av en effektiv propaganda samt en rationellt bedriven upplysningsoch
försöksverksamhet. Det torde vara klart, att dylika åtgärder under
endast ett år icke kunna vinna åsyftat resultat. En konsekvens av riksdagens
beslut synes därför vara, att medel för samma ändamål ställas till förfogande
jämväl för budgetåret 1938/1939. Framställning härom har hos
Kungl. Maj:t gjorts av de hushållningssällskap, mellan vilka de för innevarande
budgetår anvisade medlen fördelats.

I skrivelse den 31 augusti 1937 har lantbruksstyrelsen hemställt om anvisande
av dels 115,000 kronor till upplysningsverksamhet örn ändamålsenlig
utfodring av nötkreatur i Dalarna och Norrland samt dels 35,000 kronor
såsom extra bidrag till understöd åt kontrollföreningsverksamhet i samma
landsdelar. Vidare har Norrbottens läns producentförening anhållit,
att medel måtte ställas till förfogande för vidtagande av rationaliseringsåtgärder
inom mejerihanteringen inom sagda län. Förslag hava även framförts
om utlämnande av bidrag till främjande av en ökad användning av
konstgödsel inom det norrländska jordbruket, särskilt å avlägset belägna
brukningsdelar samt å mindre jordbruk. Samtliga dessa förslag, vilka jag
finner värda beaktande, synas lämpligen böra komma under omprövning
i samband med fördelningen av det allmänna anslag till produktionsbefrämjande
åtgärder i berörda landsdelar, som enligt vad nyss sagts bör utgå under
nästkommande budgetår. Med hänsyn till denna min inställning får å
andra sidan sistnämnda anslag ej tilltagas alltför lågt. I betraktande av de
skilda ändamål, som skola tillgodoses ur detsamma, torde anslaget ej böra
understiga 600,000 kronor.

Bidrag från anslaget till byggande av andelsslakterier ha hittills utgått
med sammanlagt 128,000 kronor. För beviljande av ytterligare bidrag finnas
72,000 kronor tillgängliga. Sveriges slakteriförbund har upplyst, att
detaljutredningar för planerande och utarbetande av ritningar redan äro i
gång för ett slakteri i Jämtland och ett par slakterier i Västernorrlands län.
Enligt förbundets åsikt bör man dessutom räkna med att behov av nya
slakterier föreligger i andra delar av Norrland. Med hänsyn härtill finner
jag det önskvärt, att Kungl. Majit erhåller bemyndigande att för utlämnande
av dylika bidrag jämväl under nästkommande budgetår av prisregleringsfonden
använda, utöver eventuell reservation å nyssnämnda belopp, 72,000
kronor, ytterligare 200,000 kronor. Någon ändring i de för erhållande och
tillgodonjutande av statsbidrag stadgade villkor och bestämmelser synes ej
påkallad. I likhet med statens jordbruksnämnd anser jag, att då fråga är
örn inrättande av slakteri i kombination med charkuterifabrik, statsbidrag
endast må utgå för själva slakterianläggningen.

Med hänvisning till det anförda vill jag föreslå, att för nästkommande
budgetår av jordbrukets prisregleringsfond må tågås i anspråk ett sammanlagt
belopp av 800,000 kronor, därav högst 200,000 kronor för utlämnande
av bidrag utan återbetalningsskyldighet för byggande av andelsslakterier,
samt återstoden för produktionsfrämjande åtgärder på jordbrukets område

Bilina!)i till riksdagens firntoknll 1!)38. 1 sami. Nr 266.

5

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

i Norrland och de delar av Kopparbergs och Värmlands län, där jordbrukets
ställning är i stort sett liktartad med den i Norrland.

Södra Lappmarkens ortsförbund av riksförbundet landsbygdens folk har
anhållit, att bestämmelser måtte utfärdas om fraktnedsättning vid forsling
av konstgödsel å järnväg till och inom Lappmarken samt fraktbidrag vid
landsvägstransporter av konstgödsel och kalk inom samma landsdel. I vad
denna framställning avser konstgödsel torde jag få hänvisa till vad jag förut
anfört rörande framförda förslag till främjande av en ökad användning
inom det norrländska jordbruket av denna vara. Frågan om fraktbidrag
vid landsvägstransporter av kalk, vilken kan vara av betydelse även för vissa
andra delar av landet än Lappmarken, torde böra upptagas i samband med
den undersökning rörande användningen av det under nionde huvudtiteln
utgående anslaget till fraktlindring för kalk, som enligt vad jag anfört vid
anmälan den 4 januari 1938 av nämnda anslag bör komma till stånd.

Jordbrukets prisregleringsfond och fonden för mötande av förluster

å spannmålsregleringen.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle till jordbrukets
prisregleringsfond komma att ingå dels accis å margarin, dels skatt å oljekakor
och vissa slag av fodermjöl, dels slaktdjursavgift, dels införselavgift
å havre och majs jämte vissa andra fodermedel, dels ock slutligen särskilda
införsel- och utförselavgifter å slaktdjur, kött och fläsk samt ägg. Till fonden
för mötande av förluster å spannmålsregleringen skulle ingå dels vad
som inflyter i form av veteavgift, dels ock införselavgift å vete och råg samt
därav beredda produkter. Tillförseln av ifrågavarande avgifter bör i fortsättningen
liksom hittills redovisas över riksstaten. I det genom innevarande
års statsverksproposition framlagda riksstatsförslaget hava i avbidan på
avlåtande av proposition i ämnet intäkterna av de avgifter, som skola inflyta
till prisregleringsfonden, beräknats till 36,500,000 kronor, därav
20,000,000 kronor avse margarinac.cismedel och återstoden övriga avgifter.
Till fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen inflytande avgifter
hava i riksstatsförslaget upptagits med 3,000,000 kronor. Anledning
till ändring i dessa beräkningar synes icke föreligga. Å riksstatens utgiftssida
torde alltså böra såsom förslagsanslag under nionde huvudtiteln anvisas
för »Avsättning till jordbrukets prisregleringsfond» 36,500,000 kronor
och för »Avsättning till fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen»
3,000,000 kronor.

De bestämmelser, som av Kungl. Maj:t utfärdats rörande användningen
av prisregleringsfondens medel, torde, såvida ej särskilda skäl föranleda annat,
även i fortsättningen böra tillämpas.

I anslutning till vad i det föregående anförts har inom jordbruksdepartementet
utarbetats förslag till förordning angående ändrad lydelse av A, 5,
9 och 14 §§ förordningen den 7 juni 1935 (nr 280) om veteavgift.

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

67

Proposition i ärendet lärer jämlikt § 54 riksdagsordningen kunna avlåtas,
utan hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet
stadgade tid gått till ända.

Under åberopande av det anförda hemställer föredraganden, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att

dels antaga omförmälda författningsförslag,

dels ock

1) godkänna i § 10 av avtal den 10 september 1937 mellan
statens potatismjölsnämnd och Sveriges stärkelseproducenters
förening u. p. a. av nämnden gjord utfästelse;

2) bemyndiga Kungl. Majit att träffa avtal med svenska
spannmålsaktiebolaget för tiden från och med den 1 september
1938 till och med den 31 augusti 1939 i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig i det föregående angivna
grunder;

3) anvisa för budgetåret 1938/1939

a) till avsättning till jordbrukets prisregleringsfond, under
nionde huvudtiteln, ett förslagsanslag av 36,500,000 kronor; b)

till avsättning till fonden för mötande av förluster å
spannmålsregleringen, under nionde huvudtiteln, ett förslagsanslag
av 3.000,000 kronor.

Till denna av statsrådets öviiga ledamöter biträdda
* hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen Regenten

bifall och förordnar, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Gunnor Sandström.

TABELLBILAGA.

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

71

Tab. I a. Priser i öre/kg å nedanstående varuslag.

År och
månad

Kons.-

mjölk1

Prod-

mjölk2

Kor

kl.

I

Kor

kl.

III

Tjurar
kl. I

Svin

kl.

I

Ägg

Svenskt

vete

Pota-

tis

Vit

foder-

havre

Majs

Jord-

nöts-

kakor

1925—29 .....

22

10.7

64

40

68

110

158

22.66

10.10

15.47

17.14

20.80

1929 .........

22

10.5

58

35

65

114

152

18.82

8.87

13.35

17.54

21.10

1930 .........

21

8.1

58

36

66

95

125

18.43

7.27

9.93

12.03

14.28

1931 .........

21

6.8

48

29

50

59

106

19.11

8.55

10.67

8.65

13.34

1932 .........

20

6.0

38

23

36

61

94

17.40

7.67

10.48

9.92

15.63

1933 .........

20

6.9

35

21

35

59

90

17.28

6.03

9.52

9.09

14.41

1934 .........

21

8.3

46

30

48

56

99

16.97

6.02

11.83

13.01

15.21

1935 .........

21

9.0

57

33

61

83

114

16.69

8.28

12.15

15.51

17.44

1936 .........

22

9.7

59

39

62

89

127

17.01

8.53

12.77

15.93

19.08

1937 .........

23

10.4

56

38

62

91

138

19.60

9.02

15.58

16.33

19.69

1936 januari ..

22

9.7

60

39

62

94

133

16.13

7.86

11.74

15.02

18.61

februari .

22

9.7

59

37

60

87

139

16.30

8.39

11.43

14.85

18.49

mars ....

22

9.6

58

36

59

90

124

16.32

8.77

11.42

14.82

17.97

april ....

22

9.8

57

36

60

90

85

16.34

8.64

11.90

15.16

17.88

maj ....

22

9.6

58

37

60

84

84

16.46

8.58

12.60

15.56

17.99

juni ....

22

9.3

59

37

61

86

90

16.65

8.10

12.64

15.74

17.90

juli......

22

9.5

62

41

65

85

106

16.95

16.57

13.24

16.26

19.25

augusti ..

22

9.6

64

45

69

83

125

16.44

8.09

13.55

17.09

20.03

september

22

9.4

63

44

67

93

140

17.49

6.63

13.78

17.14

20.16

oktober..

22

10.1

59

39

63

96

169

18.12

6.60

13.31

16.68

20.02

november

22

9.8

57

36

60

89

176

18.32

6.87

13.56

16.46

20.11

december

22

9.7

55

35

59

96

158

18.64

7.24

14.08

16.39

20.66

1937 januari ..

22

9.9

55

34

60

95

130

19.45

8.24

15.31

16.08

20.85

februari .

22

10.3

53

33

59

88

133

19.95

9.20

15.75

15.80

20.46

mars ....

22

10.0

52

33

57

85

140

19.78

9.40

15.94

15.61

19.35

april ....

22

10.0

53

35

59

79

103

19.94

9.33

16.46

16.27

19.16

maj ----

22

9.8

55

37

61

80

104

19.93

8.91

16.80

16.04

18.97

juni ....

23

10.1

55

39

62

80

110

—

8.85

16.75

15.87

18.88

juli......

23

9.9

59

43

65

86

125

—

13.17

—

15.97

19.18

augusti ..

23

10.4

60

44

65

91

129

18.97

10.01

—

16.81

19.79

september

24

10.8

60

44

66

103

148

19.49

7.63

14.32

16.63

19.85

oktober..

24

11.1

58

39

63

100

174

19.59

7.36

15.20

16.99

19.99

november

24

11.2

58

39

62

103

180

19.45

7.77

15.31

17.19

19.99

december

24

11.7

56

37

61

105

180

19.43

8.37

15.13

17.16

19.88

1938 januari ..

24

11.2

56

37

61

103

156

19.54

9.04

15.27

17.49

19.92

1 Detaljhandelspris enligt socialstyrelsen.

2 Beräknat pris till producenter efter avdrag av mejerikostnader och mjölkavgift. Skummjölkvärde
ej inräknat.

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Tab. I b. Priserna å nedanstående varuslag i % av medelpriserna åren 1925—29.

År och
månad

Kons-

mjölk

Prod.-

mjölk

Kor

kl.

I

Kor

kl.

III

Tjurar
kl. I

Svin

kl.

I

Ägg

Svenskt

vete

Pota-

tis

Vit

foder-

havre

Majs

Jord-

nöts-

kakor

1930 .........

95

76

91

90

97

86

79

81

72

64

70

69

1931 .........

95

64

75

73

74

54

67

84

85

69

50

64

1932 .........

91

56

59

58

53

55

59

77

76

68

58

75

1933 .........

91

64

55

53

51

54

57

76

60

62

53

69

1934 .........

95

78

72

75

71

51

63

75

60

76

76

73

1935 .........

95

84

89

95

90

75

72

74

82

79

90

84

1936 .........

100

91

92

98

91

81

80

75

84

83

93

92

1937 .........

105

97

88

95

91

83

87

86

89

101

95

95

1936 januari ..

100

91

94

98

91

85

84

71

78

76

88

89

februari .

100

91

92

93

88

79

88

72

83

74

87

89

mars ....

100

90

91

90

87

82

78

72

87

74

86

86

april ....

100

92

89

90

88

82

54

72

86

77

88

86

maj ____

100

90

91

93

88

76

53

73

85

81

91

86

juni ....

100

87

92

93

90

78

57

73

80

82

92

86

juli .....

100

89

97

103

96

77

67

75

164

86

95

93

augusti ..

100

90

100

113

101

75

79

73

80

88

100

96

september

100

88

98

110

99

85

89

77

66

89

100

97

oktober..

100

94

92

98

93

87

107

80

65

86

97

96

november

100

92

89

90

88

81

lil

81

68

88

96

97

december

100

91

86

88

87

87

100

82

72

91

96

99

1937 januari ..

100

93

86

85

88

86

82

86

82

99

94

100

februari .

100

96

83

83

87

80

84

88

91

102

92

98

mars____

100

93

81

83

84

77

89

87

94

103

91

93

april ....

100

93

83

88

87

72

65

88

92

106

95

92

maj ....

100

92

86

93

90

73

66

88

88

109

94

91

juni ____

105

94

86

98

91

73

70

—

88

108

93

91

juli......

105

93

92

108

96

78

79

—

130

—

93

92

augusti ..

105

97

94

110

96

83

82

84

99

—

95

95

september

109

101

94

110

97

94

94

86

76

93

97

95

oktober..

109

104

91

98

93

91

110

86

73

98

99

96

november

109

105

91

98

91

94

114

86

77

99

100

96

december

109

109

88

93

90

95

114

86

83

98

100

96

1938 januari ..

109

105

88

93

90

94

99

86

90

99

102

96

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Tab. II. Manchesternoteringar & smör samt skillnaden mellan manchesternoteringarna
å svenskt smör samt danskt, finskt och nyzeeländskt smör, öre kg.

År och månad

Manchesternoteringar å

smör

Skillnaden mellan man-chesternoteringama å
svenskt samt danskt, finskt
och nyzeeländskt smör

Svenskt

Danskt

1

Finskt

Nyzee-

ländskt

Svenskt-

danskt

1

Svenskt-

finskt

Svenskt-

nyzee-

ländskt

1929........................

314

328

316

—

- 14

- 2

1930........................

254

227

256

—

+ 27

- 2

1931........................

221

233

222

206

- 12

- 1

+ 15

1932........................

214

224

215

197

- 10

- 1

+ 17

1933........................

183

202

191

161

- 19

- 8

+ 22

1934........................

162

192

174

145

- 30

-12

+ 17

1935........................

201

218

206

181

- 17

- 5

+ 20

1936........................

215

232

214

198

- 17

+ 1

+ 17

1937........................

233

247

233

217

- 14

—

+ 16

1936 januari................

221

231

222

187

- 10

- 1

+ 34

februari ..............

232

251

231

185

- 19

+ 1

+ 47

mars..................

211

240

209

169

- 29

+ 2

+ 42

april ..................

186

203

184

174

- 17

+ 2

+ 12

maj ..................

191

203

190

185

- 12

+1

+ 6

juni ..................

212

225

210

211

- 13

+ 2

+ 1

juli....................

225

242

223

223

- 17

+ 2

+ 2

augusti................

229

247

228

231

- 18

+ 1

- 2

september..............

227

243

226

212

- 16

+ l

+ 15

oktober................

218

239

217

193

- 21

+ 1

+ 25

november..............

219

239

218

211

- 20

+ 1

+ 8

december..............

206

220

205

197

- 14

+ 1

+ 9

1937 januari................

201

218

200

186

- 17

+ 1

+ 15

februari................

212

235

211

171

- 23

+ 1

+ 41

mars..................

220

242

219

191

- 22

+ 1

+ 29

april..................

208

222

207

206

- 14

+ 1

+ 2

maj ..................

209

215

209

209

- 6

—

—

juni ..................

215

223

215

217

- 8

—

- 2

juli....................

222

235

222

223

- 13

—

- 1

augusti................

235

248

235

228

- 13

—

+ 7

september..............

252

264

252

232

- 12

—

+ 20

267

279

267

267

- 12

—

—

279

289

279

252

- 10

—

+ 27

276

293

276

222

- 17

—

+ 54

1988 januari................

244

261

244

216

- 17

—

+ 28

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

Tab. III. Tillverkning och försäljning av mejerismör och ost samt försäljning av

mjölk och margarin i ton.

År och månad

Avgifts-

belagd

mjölk

Därav

konsum-

tions-

mjölk

Tillverkat

mejeri-

smör

Inom lan-det försålt
mejeri-smör

Till-

verkad

ost

Inom lan-det försåld
ost

Försålt

margarin

1934 ................

2,651,801

797,135

62,510

39,431

31,103

30,823

52,831

1935 ................

2,692,728

817,356

63,452

43,680

31,669

32,384

55,202

1936 ................

2,853,631

845,047

67,168

48,152

37,758

34,498

56,126

1937 ................

2,974,366

858,907

73,247

49,099

35,444

36,613

58,812

1936 januari ........

221,079

69,139

4,970

3,563

2,998

2,392

4,520

februari ........

208,281

66,849

4,625

3,466

2,802

2,488

4,476

mars ..........

222,353

71,563

4,901

3,725

2,960

2,861

4,875

april ..........

228,508

70,673

5,061

3,834

3,225

2,669

4,868

maj............

249,008

75,404

5,541

4,026

3,451

2,601

4,447

juni............

268,402

70,357

6,404

4,314

4,002

2,835

4,164

juli ............

255,941

73,023

6,142

4,180

3,128

3,325

4,383

augusti ........

270,077

70,174

6,677

4,662

3,707

3,291

4,602

september......

257,760

69,470

6,391

4,472

3,587

3,397

5,227

oktober ........

234,529

68,712

5,851

3,937

2,791

3,358

4,763

november ......

211,827

67,155

5,213

3,880

2,319

2,936

4,874

december ......

225,866

72,528

5,392

4,093

2,788

2,345

4,937

1937 januari ........

232,657

67,423

5,637

3,709

3,153

2,749

4,539

februari........

212,477

64,477

5,078

3,338

2,661

2,964

4,498

mars ..........

234,378

74,915

5,472

3,915

2,768

2,861

5,231

april...........

235,173

70,914

5,530

3,967

2,907

3,165

5,205

maj............

263,025

75,850

6,188

4,411

3,483

2,460

4,435

juni............

283,588

67,610

7,160

4,345

4,180

2,905

5,208

juli ............

272,714

77,399

6,693

4,246

2,966

3,445

4,109

augusti ........

277,508

73,557

6,973

4,704

3,318

3,414

4,648

september ......

264,177

73,551

6,748

4,136

3,036

3,680

5,328

oktober ........

242,393

71,020

6,240

3,976

2,345

3,335

5,057

november ......

221,617

69,115

5,654

4,077

2,042

3,171

5,164

december ......

234,659

73,076

5,875

4,275

2,585

2,464

5,390

1938 januari ........

249,671

71,194

6,185

3,884

3,175

3,019

4,399

75

Kungl. Maj.ts proposition nr 266-

Tab. IV a. Utförseln av smör (i ton) samt medelnettoexportpris (i öre/kg).

År och månad

E x p

ort

Medelnetto-

exportpris

Total

Därav till
England

Därav till Tyskland

Kontingent

Reichsstelle

1929......................

24,940

12,988

10,729

1930......................

26,697

14,004

11,235

1931......................

19,578

11,657

6,545

1932......................

13,551

9,045

3,946

1933......................

17,127

11,810

4,768

149

1934......................

23,202

16,340

4,299

120

1935......................

20,257

10,557

4,356

5,172

156

1936 1 ....................

19,108

8,601

4,240

5,932

174

1937 1 ....................

23,535

11,570

3,990

7,459

188

19361 januari..............

1,441

612

345

463

176

februari.............

1,250

569

361

247

188

mars................

1,080

705

375

—

168

april ................

1,288

719

329

157

144

maj .................

1,404

771

397

236

150

■ •

juni.................

1,937

868

358

724

170

juli..................

2,040

837

300

822

184

augusti..............

1,780

781

366

666

190

september............

1,847

785

322

740

188

oktober..............

1,917

723

389

800

181

november............

1,627

578

358

573

181

december............

1,497

653

340

504

164

19371 januari..............

1,754

749

399

606

161

februari .............

1,799

724

364

688

170

mars................

1,504

955

386

163

176

april ................

1,770

1,034

311

254

163

1,509

1,031

374

104

159

juni ................

2,458

1,192

151

1,115

166

2,713

1,297

212

1,005

176

2,133

934

317

882

191

2,677

813

381

1,483

207

2,193

1,261

390

542

225

1,437

786

313

338

228

1,588

794

392

279

229

19381 januari.............

2,361

1,020

321

1,020

195

1 Preliminära uppgifter.

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 266•

Tabell IV b. Smörexport och exportpris veckovis.

Exportkvantitet i ton till

Medel-

netto-

export-

pris,

öre/kg

Tyskland

Reichs-

stelle

England

Totalt

7 5 mars—11 mars ............

90

102

227

419

184

12 mars—18 mars ............

92

102

223

417

184

19 mars—25 mars ............

90

25

181

296

171

26 mars—1 april............

73

25

230

328

160

2 april—8 april..............

72

51

241

364

159

9 april—15 april ............

72

142

247

461

164

16 april—22 april ............

72

25

256

353

162

23 april—29 april ...........

73

25

230

328

166

30 april—6 maj ..............

89

76

184

349

160

7 maj—13 maj ..............

90

51

242

383

153

14 maj—20 maj ............

94

25

274

393

157

21 maj—27 maj ..............

89

25

236

350

165

28 maj—3 juni................

45

183

212

440

165

4 juni—10 juni..............

33

233

272

538

165

11 juni—17 juni..............

36

230

335

601

i 166

18 juni—24 juni..............

34

233

271

538

166

25 juni—1 juli................

34

536

261

831

167

2 juli—8 juli ................

55

211

422

688

165

9 juli—15 juli................

43

224

302

569

178

16 juli—22 juli................

41

226

219

486

183

23 juli—29 juli................

43

224

258

525

183

30 juli—5 augusti ............

91

152

205

448

183

6 augusti—12 augusti ........

62

152

221

435

183

13 augusti—19 augusti ........

63

305

226

594

188

20 augusti—26 augusti ........

82

152

220

454

200

27 augusti—2 september ......

62

305

170

537

200

3 september—9 september ....

85

338

187

610

201

10 september—16 september...

89

287

202

578

207

17 september—23 september____

103

338

197

638

211

24 september—30 september....

87

338

179

604

211

1 oktober—7 oktober ........

85

254

208

547

210

8 oktober—14 oktober........

84

203

251

538

218

15 oktober—21 oktober......

106

61

275

442

227

22 oktober—28 oktober........

85

102

427

614

236

29 oktober—4 november ......

71

13

234

318

251

5 november—11 november..

72

25

167

264

237

12 november—18 november...

70

203

157

430

224

19 november—25 november..

81

152

188

421

217

26 november—2 december .

70

51

196

317

230

3 december—9 december......

90

102

197

389

231

10 december—16 december ..

98

76

198

372

233

17 december—23 december ..

89

51

173

313

227

24 december—30 december____

85

—

141

226

223

31 december—6 januari........:

72

254

202

528

208

7 januari—13 januari ........

70

254

163

487

202

14 januari—20 januari ........

70

356

205

631

199

21 januari—27 januari ........

79

356

290

725

184

28 januari—3 februari ........

71

356

330

757

183

4 februari—10 februari ......

90

152

340

582

180

11 februari—17 februari ......

91

102

388

581

179

18 februari—24 februari ......

90

—

436

526

176

25 februari—3 mars ..........

71

—

483

554

174

4 mars—10 mars ............

85

—

390

475

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Tab. V. Prisutjämningsbidragen åren 1935—1937, öre/kg.

77

Prisutjämnings-

distrikt

Januari

Februari

Mars

April

1935

1936

1937

1938

1935

1936

1937

1935

1936

1937

1935

1936

1937

Stockholms..........

3.00

4.60

1

i

3.00

4.80

1

2.95

4.78

1

2.94

4.78

1

Smålands............

2.29

3.78

2.59

1.94

2.27

3.64

2.76

2.26

3.51

2.41

2.30

3.49

2.92

Västra Sveriges ......

2.44

3.59

2.59

1.94

2.41

3.82

2.76

2.37

3.82

2.41

2.44

4.38

2.92

Skånes ..............

2.16

3.52

2.19

1.70

2.14

3.33

2.35

2.15

3.22

1.98

2.22

3.36

2.53

Värmlands o. Dalarnas

3.64

6.06

3.62

2.74

3.82

5.86

3.95

4.00

5.70

3.53

3.80

5.47

3.94

Mellersta Norrlands ..

3.90

5.77

3.99

5.25

4.03

6.93

4.00

4.10

5.60

3.89

4.22

5.63

3.98

Västerbottens2........

—

—

—

4.69

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Norrbottens..........

4.54

6.33

7.25

7.40

4.84

7.76

7.62

5.36

6.52

7.94

4.70

6.19

7.74

Hela riket

2.88

4.08

2.67

2.1 s

2.ss

4.42

2.84

2.86

4.01

2.49

2.61

4.18

3.oi

Prisutjämnings-

distrikt

Maj

Juni

Juli

Augusti

1935

1936

1937

1935

1936

1937

1935

1936

1937

1935

1936

1937

Stockholms ..........

2.65

4.61

1

2.93

4.21

1

3.22

1

1

3.62

1

1

Smålands............

2.01

3.24

2.67

2.34

3.09

2.83

2.52

3.75

2.59

2.84

3.81

2.66

Västra Sveriges ......

2.15

4.18

2.67

2.46

3.75

2.33

2.62

3.75

2.59

2.99

3.81

2.66

Skånes ..............

1.97

3.16

2.38

2.35

3.11

2.22

2.54

3.41

2.40

2.81

3.55

2.52

Värmlands o. Dalarnas

3.39

5.18

3.62

3.74

4.70

3.03

4.38

5.46

3.72

4.86

5.36

3.50

Mellersta Norrlands ..

3.92

5.14

4.20

5.57

5.17

4.13

6.67

5.71

4.64

7.94

6.02

6.26

Västerbottens 2........

—

—

—

—

—

—

—

—

5.24

—

—

5.72

Norrbottens..........

5.05

5.85

7.71

6.78

6.91

6.90

7.00

8.53

8.96

10.57

10.05

11.45

liela riket

2.32

3.96

2.80

2.67

3.72

2.49

2.91

3.90

2.76

3.28

3.98

2.86

Prisutjämnings-

distrikt

September

Oktober

November

December

1935

1936

1937

1935

1936

1937

1935

1936

1937

1935

1936

1937

Stockholms ..........

3.79

1

1

4.20

1

4.21

1

1

4.40

1

1

Smålands............

3.05

3.40

3.03

3.48

3.69

3.37

3.53

2.57

2.95

3.88

2.55

3.01

Västra Sveriges ......

2.98

3.40

3.03

3.28

3.69

3.37

3.29

2.57

2.95

3.59

2.55

3.01

Skånes ..............

2.98

3.08

2.80

3.28

3.19

3.00

3.19

2.16

2.52

3.59

2.16

2.61

Värmlands o. Dalarnas

4.61

4.41

3.95

6.07

5.20

4.48

6.14

3.86

4.10

6.78

3.71

4.07

Mellersta Norrlands ..

7.29

5.39

5.59

7.70

5.74

5.96

6.97

4.92

5.68

6.78

4.17

5.86

Västerbottens2 ......

—

—

5.68

—

—

5.67

—

—

4.89

—

—

5.02

Norrbottens..........

10.30

9.85

11.30

14.58

12.65

14.08

8.57

9.16

8.90

7.71

7.82

8.08

Hela riket

3.36

3.64

3.21

3.78

3.78

3.81

3.73

2.67

3.08

4.07

2.64

3.18

1 För Mälarlänen och Örebro län utgå prisutjämningsbidrag med 15 % samt för Östergötlands,
norra Kalmar och Gotlands län med 5 % högre belopp än för Småland i övrigt, Blekinge län
och Västra Sverige. — 2 Före 1 juli 1937 ingick Västerbottens län i Mellersta Norrlands prisutjämningsdistrikt.

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Tab. VI. Import till Sverige av mjölk, grädde, smör och ost i ton.

År och månad

Mjölk och grädde

Smör

naturligt

Ost

kondense-rad mjölk

torr-

mjölk

andr

mjölk

i slag

grädde

dessert-

ost

annan

ost

1929 ..................

11

182

459

1930 ..................

207

177

36

27

8

183

485

1931 ..................

165

172

21

16

18

216

551

1932 ..................

65

253

59

1

15

141

333

1933 ..................

27

175

191

—

33

157

303

1934 ..................

5

24

12

1

2

195

371

1935 ..................

7

59

16

4

607

217

919

1936 ..................

18

174

14

4

188

249

1,352

1937 ..................

28

220

18

4

—

311

778

1936 januari..........

1

4

—

0.0

—

13

123

februari..........

1

11

—

0.2

—

17

64

mars ............

1

12

1

0.3

15

17

168

april ............

2

5

3

0.2

171

18

101

maj..............

1

19

2

0.7

—

21

119

juni..............

2

15

2

0.5

—

15

81

juli ..............

2

10

1

0.5

—

9

64

augusti ..........

2

8

1

0.4

—

17

72

september ........

3

13

1

0.4

—

31

110

oktober ..........

0

36

1

0.2

—

29

103

november ........

4

25

1

0.3

—

33

193

december ........

2

16

1

0.3

—

29

154

1937 januari ..........

1

3

1

0.3

—

20

55

februari ..........

1

20

2

0.2

—

23

55

mars ............

0

34

4

0.4

—

36

63

april ............

2

24

4

0.6

—

30

60

maj..............

4

37

3

0.5

—

22

50

juni..............

2

27

1

0.3

—

22

41

juli ..............

5

10

1

0.3

—

12

27

augusti ..........

4

21

1

0.4

—

13

53

september ........

4

9

1

0.2

—

29

72

oktober ..........

4

10

—

0.4

—

35

78

november ........

0

16

—

0.2

—

37

129

december ........

1

9

—

0.2

—

32

95

1938 januari ..........

2

21

—

0.2

—

16

51

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Tab. VII. Export av nötkreatur, svin, kött och fläsk samt exportpriser

(öre/kg) & bacon.

År och
månad

E x p

ort

a v

Notering i England
på

nöt-

kreatur

st.

svin

st.

färskt

nötkött

ton

f 1 ä

s k

totalt

ton

lärav till
Storbrit.
ton

svenskt

bacon

danskt

bacon

polskt

bacon

1929 ..............

5,583

122,182

2,142

19,666

119,315

.

1930 ..............

3,475

78,950

2,098

27,834

127,769

•

1931 ..............

1,425

49.450

483

29,067

129,132

1932 ..............

639

897

92

21,402

121,342

•

1933 ..............

5,460

171

44

20,547

120,405

•

1934 ..............

6,932

2,770

38

19,098

115,655

2156

2164

2149

1935 ..............

5,936

43

37

13,211

12,947

156

165

148

1936 ..............

7,820

20,637

46

12,694

12,666

167

175

157

1937 ..............

7,907

29,308

1,000

13,608

13,190

170

178

163

1936 januari ......

254

10

5

1,111

1,102

153

162

145 |

februari......

569

—

4

1,153

1,150

164

170

155

mars ........

619

—

—

1,030

1,014

160

174

155

april ........

303

1

4

1,183

1,181

160

172

149

maj..........

786

—

5

1,117

1,130

160

170

149

juni..........

663

—

3

991

979

164

174

155

juli ..........

609

—

3

1,154

1,167

166

174

157

augusti ......

415

5,487

1

1,118

1,122

183

189

174

september ....

418

2,702

7

878

865

181

189

166

oktober ......

908

4,333

1

1,132

1,126

176

183

160

november ....

1,037

4,592

8

889

879

166

172

155

december ....

1,239

3,512

5

938

951

166

174

158

1937 januari ......

478

3,024

4

1.081

1,083

157

164

151

februari......

598

2,020

1

1,159

1,107

151

160

147

mars ........

431

2,256

8

1,221

1,164

160

170

155

april ........

510

3,176

2

1,364

1,339

168

178

160

maj..........

495

1,980

8

1,136

1,133

168

178

158

.

juni..........

353

3,591

3

890

872

158

168

151

juli ..........

383

2,787

4

1,179

1,133

178

183

170

augusti ......

570

2,683

19

1.143

1,017

191

195

183

september ....

760

4,087

312

1,201

1,140

195

197

185

oktober ......

947

1,121

124

1,183

1,157

170

178

164

november ....

932

1,284

279

935

931

166

176

160

december ....

1,450

1,299

236

1,116

1,114

178

185

168

1938 januari ......

420

583

12

1,007

963

175

182

159

1 Årssiffrorna 1929—1934 för fläsk till Storbritannien äro från handelsstat.

2 Mars—december.

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Tab. VIII. Import av får-, häst- och nötkött samt fläsk i ton.

År och månad

j Fårkött

Hästkött

Nötkött

Fläsk

Därav

färskt

fläsk

Därav

andra

slag

1929 ....................

432

753

191

2,568

164

2,404

1930 ....................

687

1,058

350

2,253

83

2,170

1931 ....................

833

932

410

1,386

124

1,262

1932 ....................

603

353

353

994

180

814

1933 ....................

650

163

235

1,614

115

1,499

1934 ....................

656

217

434

1,522

250

1,272

1935 ....................

933

510

1,354

3,706

2,026

1,680

1936 ....................

678

894

1,551

3,111

1,219

1,892

1937 ....................

605

841

1,274

1,721

70

1,651

1936 januari ............

70

37

213

958

februari............

79

6

218

287

•

•

mars ..............

140

72

211

247

april ..............

70

102

191

256

maj................

61

61

120

209

-

juni................

35

88

90

140

•

juli ................

38

70

100

106

26

80

augusti ............

16

73

32

140

6

134

september ..........

33

145

70

137

1

136

oktober ............

39

94

84

149

6

143

november ..........

48

64

88

240

8

232

december ..........

49

82

134

242

49

193

1937 januari ............

35

29

154

148

8

140

februari ............

75

37

145

239

6

233

mars...............

61

49

176

198

7

191

april...............

139

127

131

93

9

84 ;

maj................

40

87

115

120

6

114

juni................

42

lil

77

93

4

89

juli ................

26

105

138

33

3

30

augusti.............

28

59

85

59

4

55

september ..........

37

68

45

125

7

118

oktober ............

34

93

55

187

5

182

november ..........i

42

36

69

215

8

207

december...........

46

40

85

211

3

208

1938 januari.............j

52

29

96

313

9

304

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

81

Talj. IX. Vid besiktningsanstalterna i riket undersökta slaktdjur m. m.

Månad och år

Besiktigade hela kroppar av

Betäckta

suggor

Tjänstbara

galtar

Storboskap

Kalv

Svin

1934 ....................

250,324

651,638

1,389,748

255,886

56,174

1935 ....................

269,168

696,623

1,240,455

264,271

50,882

1936 ....................

296,633

789,550

1,287,687

284,044

49,869

1937 ....................

341,580

872,720

1,441,676

258,967

47,171

1936 januari ............

23,652

58,526

95,087

23,996

4,230

februari ............

22,973

54,136

94,802

20,639

4,199

mars ..............

24,507

64,803

111,860

23,361

4,118

april................

24,078

71,702

107,509

26,726

4,143

maj................

22,778

73,218

98,311

26,634

4,145

juni................

20,414

66,574

102,893

23,315

4,171

juli ................

23,333

73,710

115,029

21,452

4,187

augusti ............

24,745

58,328

100,850

19,811

4,160

september ..........

28,988

64,459

102,515

20,693

4,116

oktober ............

28,249

68,037

116,508

24,250

4,135

november ..........

26,434

62,109

109,593

27,078

4,135

december ..........

26,482

73,948

132,730

26,089

4,130

1937 januari ............

27,825

62,842

104,749

22,080

4,075

februari ............

26,477

58,571

108,169

19,537

3,995

mars ..............

28,459

73,311

132,161

20,760

3,938

april ..............

27,736

82,809

124,565

24,093

3,958

maj................

25,836

78,292

113,678

24,380

3,985

juni................

24,229

77,549

110,593

21,541

3,922

juli ................

26,034

80,904

114,654

19,079

3,904

augusti ............

27,788

70,423

114,132

17,799

3,895

september ..........

33,590

72,119

130,915

18,621

3,886

oktober ............

30,003

68,908

116,068

21,306

3,858

november ..........

34,544

71,481

131,435

25,622

3,890

december ..........

29,055

75,511

140,557

24,149

3,865

1938 januari ............

28,248

66,702

104,467

22,374

3,812

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 266.

6

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

Tab. X. översikt över utrikeshandeln med ägg (export och import i 1,000 st. samt

priser och pristillägg i öre kg).

År och månad

Import

av ägg

Export av ägg till

Pristillägg vid ex-port av ägg till

Notering
i Eng-land på
svenska
ägg

Notering
på danska
ägg

Tyskland1

England1

Tyskland

England

1935 ................

1,312

19,686

34,098

.

93

1936 ................

17,176

23,345

23,738

.

139

94

1937 ................

20,184

31,634

39,284

•

•

134

96

1936 januari ........

—

1,819

4,602

9

29

169

118

februari ........

3,687

444

38

—

—

147

96

mars ..........

7,983

2

april ..........

4,401

1,288

1,351

13

15

100

56

maj............

385

1,066

490

11

19

105

65

juni............

679

1,739

512

25

29

—

66

juli ............

36

3,145

3,494

21

40

110

75

augusti ........

—

2,629

3,979

26

40

132

94

september ......

1

2,516

3,317

30

40

149

109

oktober ........

1

2,218

2,113

26

40

167

131

november ......

1

2,356

1,633

21

40

172

139

december ......

1

2,288

2,206

37

50

142

113

1937 januari ........

4

3,200

3,344

51

60

112

77

februari ........

239

2,651

3,414

51

55

128

77

mars ..........

13,531

740

495

48

49

136

76

april............

4,136

2,053

3,331

51

58

106

62

maj............

151

1,013

711

45

50

101

64

juni............

2

6,173

4,157

56

60

96

60

juli ............

—

4,750

5,450

38

46

128

86

augusti ........

1

4,377

7,838

31

47

137

99

september ......

2

1,674

6,524

18

31

167

124

oktober ........

—

1,254

836

24

34

180

142

november ......

924

2,199

466

33

49

136

150

december ......

1,194

1,550

2,718

16

22

176

142

1938 januari ........

1

4,403

9,645

34

43

165

108

1 För 1936 och 1937 preliminära uppgifter.

Tab. XI. Priser på spannmål, fodersäd och kraftfoder, kr ./dt,

År och månad

Vete

R

å g

Jordnötskakor

Sojamjöl

Majs

Vetekli

Havre

Svenskt

vete

Manito-ba cif sv.
hamn1

La Plata
cif sv.
hamn1

Svensk

råg

Polsk3

råg

cif sv.
hamn1

I

Sverige

Cif

svensk

hamn1

I

Sverige

Cif

svensk

hamn1

I

Sverige

Cif

svensk

hamn1

I

Sverige

I

Sverige

1

1925-1929 .............

22.66

29.10

25 15

20.41

19.83

20.80

20.26

17.14

15.05

14.39

15.47

1

2

1934 ...................

16.97

17.45

13.28

15.69

9.49

15.21

11.49

14.71

11.28

13.01

9.19

11.76

11.83

2

3

1935 ...................

16.69

18.57

15.07

15.59

—

17.44

12.01

16.90

11.63

15.51

8.06

12.86

12.15

3

4

1936 ...................

17.01

20.19

19.72

15.92

13.66

19.08

14.23

18.33

13.34

15.93

9.03

13.70

12.77

4

6

1937 ...................

19.60

26.97

23.89

18.29

(19.30)

19.69

15.00

19.24

14.82

16.33

12.39

14.38

15.58

5

6

1936 januari............

16.13

19.18

18.93

14.73

11.35

18.51

12.80

18.19

12.23

15.02

7.47

13.18

11.74

6

7

februari ..........

16.30

18.62

18.56

15.01

11.04

18.49

13.75

18.00

12.23

14.85

7.33

13.11

11.43

7

8

mars..............

16.32

18.69

18.70

15.17

11.32

17.97

12.40

17.22

12.46

14.82

7.78

13.24

11.42

8

9

april..............

16.34

18.18

18.56

15.28

12.30

17.88

12.78

17.09

12.43

15.16

8.04

13.65

11.90

9

10

maj ..............

16.46

17.52

18.43

15.43

12.72

17.99

12.68

17.06

12.48

15.56

8.17

13.82

12.60

10

11

juni ..............

16.65

17.47

18.40

15.65

12.71

17.90

12.75

17.11

12.63

15.74

8.22

13.46

12.64

11

12

juli................

16.95

19.46

19.76

15.95

11.97

19.25

14.68

18.98

14.00

16.26

9.08

13.87

13.24

12

13

augusti............

16.44

20.98

21.13

15.45

13.90

20.03

16.85

19.74

14.48

17.09

10.41

14.01

13.66

13

14

september ........

17.49

21.01

20.67

16.70

14.00

20.16

16.08

19.4 0

14.18

17.14

10.49

13.81

13.78

14

15

oktober ...........

18.12

23.14

21.22

17.24

16.91

20.02

15.06

18.96

13.95

16.68

10 55

13.81

13.31

15

16

november..........

18.32

22.97

20 59

17.18

16.26

20.11

15.10

18.87

13.85

16.46

9.94

13.99

13.56

16

17

december..........

18.54

25.16

21.72

17.24

18.29

20.66

15.90

19.42

15,20

16.39

10.91

14.45

14.08

17

18

1937 januari............

19.45

25.98

21.78

17.88

19.30

20.85

16.90

19.94

16.25

16.08

11.40

15.00

15.31

18

19

februari ..........

19.95

25 91

21.66

18.37

—

20.4 6

15.18

19.74

15.90

15.80

11.61

15.13

15.75

19

20

mars..............

19.78

26.98

23 86

18.37

—

19.35

14.10

18.91

14.08

15.61

12.06

14.97

15.94

20

*21

april..............

19.94

27.46

25.70

18.38

_

19.15

14.88

18.77

14.60

16.27

12.65

15.05

16.46

21

22

maj ..............

19.93

26.08

25.4 0

18.20

—

1897

14.45

18.59

14.17

16.04

12.20

14.76

16.80

22

23

juni ..............

_

24 81

24.81

—

—

18.88

14.87

18.43

14.55

15.87

11.84

13.82

16.75

23

24

juli................

—

27.83

25.91

—

—

19.13

14.68

18.71

—

15.97

12.14

13.64

—

24

25

augusti............

18.97

25.75

25.70

18.14

—

19.79

15.10

19.64

4(14.83)

16.31

12.16

13.84

—

25

26

september .........

19.49

26.95

2(25.65)

18.49

—

19.85

15.16

19.64

4(14.83)

16.63

12.52

14.07

14.32

26

27

oktober ...........

19.59

29.20

22.74

18.62

—

19.99

15.20

19.64

—

16.99

13.28

14.13

15.20

27

28

november..........

19.45

28.07

21.96

18 34

—

19.99

14.84

19.69

—

17.19

13.11

14.15

15 31

28

29

december..........

19.43

28.58

21.60

18.20

—

19.88

14.63

19.33

14.20

17.16

13.96

14.02

15.13

29

30

1938 januari............

19.54

30.71

22.64

18.27

—

19.92

14.75

19.26

14.52

17.49

15.73

14.06

15.27

30

1 Cif svensk hamn, inklusive tull; för majs tillkommer dessutom införselavgift, för jordnötskakor och sojamjöl särskild skatt. — 2 Endast oo
en notering under hela månaden. — 3 Polsk råg har under dessa år endast noterats tillfälligtvis. — 4 Endast två noteringar under augusti 05
och september.

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

84

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

Tab. XII. Inhemsk försäljning och import av vissa skattepliktiga fodermedel m. m.

i ton.

1

År och månad

Inhemsk
försäljning
av sv. olje-kaksfoder

Import av
oljekakor

Summa in-hemsk för-säljning
och import
av olje-kakor

Import av
kreaturs-foder (stat.
nr 366-372''

Import av
majs

Import av
kli

1929....................

.

129,460

65,780

76,833

40,885

1930....................

•

137,623

50,171

134,335

40,732

1931....................

176,659

66,034

351,899

80,841

1932....................

•

109,062

44,799

243,837

33,036

1933....................

115.501

44,773

265,239

62,284

1934....................

52,780

148,605

201,385

49,554

107,185

38,156

1935....................

59,919

152,511

212,430

52,711

43,009

8,775

1 1936....................

65,111

120,850

185,961

43,395

74,856

10,199

1937....................

76,367

163,330

239,697

69,462

188,021

48,514

1936 januari............

6,846

12,907

19,753

2,995

11,292

675

februari ..........

3,008

7,349

10,357

2,675

3,317

521

mars..............

5,742

10,327

16,069

3,920

5,807

737

april..............

5,983

9,882

15,865

4,118

2,719

1,018

maj ..............

3,167

8,916

12,083

2,681

3,335

1,660

juni ..............

11,232

10,703

21,935

2,572

8,851

1,778

juli................

3,454

8,055

11,509

904

6,366

760

augusti............

2,494

6,488

8,982

1,349

6,355

867

september..........

4,034

5,201

9,235

2,149

3,341

769

oktober............

6,024

14,424

20,448

5,918

5,498

477

november..........

6,612

12,969

19,581

7,545

7,093

492

december..........

6,515

13,629

20,144

6,569

10,882

444

1937 januari............

6,743

15,789

22,532

5,703

15,911

683

februari ..........

8,140

15,230

23,370

6,389

23,421

2,553

mars..............

7,460

19,027

26,487

8,650

28,158

5,821

april..............

7,058

17,475

24,533

8,100

17,023

7,206

maj ..............

3,643

9,395

13,038

3,710

18,282

5,461

juni ..............

10,873

13,842

24,715

3,757

19,901

5,890

juli................

4,755

10,011

14,766

5,070

21,593

4,800

augusti............

8,780

16,183

24,963

5,429

4,291

2,540

september..........

3,389

10,033

13,422

4,876

7,551

2,967

oktober............

4,932

13,762

18,694

6,126

9,253

5,100

november..........

7,133

11,260

18,393

6,000

7,968

2,759

december..........

3,461

11,323

14,784

5,652

14,669

2,734 !

1938 januari............

5,637

15,153

20,790

6,122

13,878

1,488

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

85

Tali. XIII. Export av brödsäd samt import av brödsäd och havre i ton.

År och månad

Export av

Import av

Vete

Råg

Vete

Råg

Havre

1929......................

70,605

4,521

274,460

97,481

55,979

1930......................

11,016

93

175,461

73,021

45,847

1931......................

311

188

122,566

29,566

69,347

1932......................

720

1,159

170,704

48,509

31,536

1933......................

266

655

53,000

2,230

42,955

1934......................

24,081

75,191

45,812

925

15,555

1935......................

122,345

31,036

42,602

1,152

6,200

1936......................

91,291

27,556

48,710

5,266

8,406

1937......................

26,930

27

50,361

2,827

34,641

1936 januari..............

2,229

5,686

3,393

—

523

februari ............

4,283

5,298

3,411

—

537

mars................

10,572

3,099

3,282

180

1,684

april................

11,787

8,076

4,333

80

1,555

maj ................

7,781

2,552

3,403

—

1,305

juni ................

6,224

1,958

'' 2,602

—

847

juli..................

13,290

707

3,816

1

540

augusti..............

20,122

173

4,075

267

669

september............

8,365

7

5,060

155

352

oktober..............

6,033

—

5,980

669

—

november............

600

—

5,274

3,042

10

december............

—

—

4,082

872

385

1937 januari..............

4

—

1,611

1,294

590

februari ............

41

—

4,465

726

2,146

mars................

122

—

3,467

505

4,357

april................

105

—

6,098

—

2,431

maj ................

—

—

4,344

—

7,076

juni ................

415

—

4,114

—

5,889

juli..................

227

—

3,513

10

4,880

augusti..............

—

—

4,879

4

2,343

september............

778

25

4,295

5

2,038

oktober..............

60

—

4,716

70

1,425

november............

9,170

2

4,034

—

865

december............

16,008

—

4,825

213

601

1938 januari..............

21,297

—

4,496

223

219

Bihang till riksdagens protokoll 1038. 1 sami. Nr 286.

7