Kungl. Maj.ts proposition nr 251.

1

Nr 251.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående understöd åt
kemisk-växtbiologiska anstalten i Norrbottens län; given
Stockholms slott den 3 mars 1938.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 3 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför:

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under
nionde huvudtiteln, punkt 107, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 1938/1939 till Kemiska stationer
m. m.: Understöd åt kemisk-växtbiologiska anstalten
i Norrbottens län beräkna ett anslag av 37,100 kronor.

Jag anhåller nu att få ånyo anmäla hithörande spörsmål för Kungl. Majit.
Bihang till riksdagens protokoll t sami. Nr 251

I

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

Inledning.

Enligt statsmakternas beslut år 1936 (prop. nr 167; jordbr, utsk. uti. nr
83; R. skr. nr 320) rörande omorganisation av försöksverksamheten på jordbrukets
område skall såsom centralorgan för denna verksamhet från och
med den 1 januari 1939 vid lantbrukshögskolan inrättas två särskilda institutioner,
den ena för jordbruksförsök, den andra för husdjursförsök, varjämte
förutsatts att vid sagda tidpunkt vissa nu icke statliga försöksgårdar, bland
dem kemisk-växtbiologiska anstaltens i Norrbottens län försöksgård Alträsk
i Överluleå socken, skola införlivas med det statliga försöksgårdssystemet.
De huvudgrunder, enligt vilka statens övertagande av försöksgården skall
äga rum, hava bestämts år 1937 (prop. nr 249; jordbr, utsk. uti. nr 77; R.
skr. nr 289).

Sedan principbeslutet om statens övertagande av Alträsks försöksgård
blivit fattat, har Norrbottens läns hushållningssällskap i promemoria till
Kungl. Majit framhållit önskvärdheten av att försöksverksamheten i länet
ställes under enhetlig ledning. Därvid har hushållningssällskapet i huvudsak
anfört följande.

Genom 1936 års riksdags beslut skulle Alträsks försöksgård övertagas och
drivas av staten, d. v. s. ställas under ledning av försöksanstalten för jordbruksförsök.
Konsekvenserna av detta beslut vore sådana, att någon modifiering
i dess tillämpning vore nödvändig. Genom beslutet skulle tvenne
olika institutioner komma att arbeta för samma ändamål inom länet. Ur
såväl praktisk som ekonomisk synpunkt måste man starkt ifrågasätta lämpligheten
av en dylik anordning. För närvarande sköttes båda försöksgårdarna
av föreståndaren och försöksassistenten vid kemisk-växtbiologiska
anstalten, båda boende i Luleå, samt av en arbetsförman vid vardera gården.
örn Alträsks försöksgård skulle organiseras i analogi med statens förutvarande
försöksgårdar i Offer och Lanna, skulle för ledningen av försöksgården
vid Alträsk tillkomma en föreståndare och en assistent förutom
arbetsförmannen, för vilka då bostads- och institutionsbyggnader måste uppföras.
Samtidigt erfordrades en föreståndare och eventuellt en assistent för
kemisk-växtbiologiska anstalten. Möjligen kunde denne försöksassistent anställas
endast under kortare tid av året. Ett faktum vore, att kostnaderna
för försöksverksamheten i Norrbotten genom en sådan uppdelning, som
även ur försökssynpunkt måste anses synnerligen olämplig, bleve avsevärt
drygare än under nuvarande ordning. I anledning därav ifrågasattes, örn
ej ett sådant samarbete mellan statens försöksanstalt å ena sidan och kemisk-växtbiologiska
anstalten och hushållningssällskapet å andra kunde
ordnas, att onödiga och fördyrande omkostnader kunde undvikas.

För anordnande av ett dylikt samarbete hade hushållningssällskapet framställt
följande alternativ:

I. Kemisk-växtbiologiska anstaltens tjänstemän skulle även i fortsättningen
handhava skötseln av den av staten ägda Alträsks försöksgård men i
detta hänseende vara underställda statens försöksanstalt. Eventuellt skulle
för Alträsks försöksgård anställas en extra assistent under sommarmånaderna.

II. Staten skulle anställa föreståndare och assistent, vilka hade ledningen
av såväl statens försöksgård Alträsk som kemisk-växtbiologiska anstaltens

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

3

försöksverksamhet med bostadsort i Luleå. Föreståndaren skulle tjänstgöra
jämväl som föreståndare för kemisk-växtbiologiska anstalten.

III. All försöksverksamhet i länet skulle övertagas av staten i samarbete
med hushållningssällskapet. Åtminstone föreståndaren borde bo i Luleå.
Kemiska stationen och frökontrollanstalten skulle bilda en särskild institution
med en av tjänstemännen som föreståndare.

Frågan om inrättande av en särskild försöksnämnd för Norrbottens län
bade ansetts böra diskuteras i samband med försöksorganisationen.

I alla tre alternativen tänktes Luleå som bostadsort för försöksledningen.
De speciella klimatiska förhållandena med mycket kort vegetationsperiod
ansåges väl motivera denna placering. På grund av växtodlingens relativt
ensidiga inriktning på vallväxter krävde icke försöken ett så oavbrutet övervakande,
som fallet vore vid till exempel en växtförädlingsanstalt eller vid
andra försöksinstitutioner i sydligare delar av landet, där växtslag och problem
vore betydligt mera mångskiftande. Arbetet under de långa mellantiderna
torde utan olägenhet kunna förläggas till Luleå för uppehållande
av kontakten och samarbetet med övriga på jordbniksområdet verksamma
institutioner. För en del växtbiologiska iakttagelser och försök, som fordrade
en mera stadigvarande övervakning, hade anstalten till förfogande ett
av Luleå stadsfullmäktige upplåtet försöksfält Hagalund.

Särskilt betonades att Sunderbyns försöksgård utgjorde donation till förmån
för försöksverksamheten inom Norrbottens län, varför donators eventuella
önskemål behövde inhämtas vid förändrad disposition av densamma.

Sedan promemorian för yttrande överlämnats till av Kungl. Majit utsedd
utredningsman för upprättande av förslag till överenskommelser och
åtgärder för genomförande av riksdagens beslut angående statens övertagande
av vissa försöksgårdar, har utredningsmannen i betänkande den 28
januari 1937 i anledning av de i promemorian framförda alternativa förslagen
anfört följande.

Samtliga ifrågavarande förslag avsåge en gemensam organisation för försöksverksamheten
i Norrbottens län, men skilde sig därigenom att enligt
alt. I kemisk-växtbiologiska anstalten skulle handhava skötseln av försöken
genom sina tjänstemän, att enligt alt. II staten skulle handhava, förutom
verksamheten vid Alträsk, anstaltens återstående försöksverksamhet i Norrbottens
län och ställa föreståndaren för Alträsks försöksgård till förfogande
såsom föreståndare även för kemisk-växtbiologiska anstalten i dess helhet,
samt att enligt alt. lil staten i förening med hushållningssällskapet skulle handhava
all försöksverksamhet i länet, under det att anstalten skulle bilda särskild
institution såsom kemisk station och frökontrollanstalt.

Det under I framställda alternativet skulle innebära, att statens försöksgård
sköttes av andra än statens egna tjänstmän. Dessa skulle förutom skötseln
av försöksgården innehava andra uppgifter för sin egentliga arbetsgivares
räkning. Tjänstemännen komme enligt detta förslag icke att tillsättas
av statsmyndighet. Förslaget syntes organisatoriskt sett icke vara hållbart.

Alternativen II och III vore båda oförenliga med statsmakternas beslut
år 1936, att allenast Alträsks försöksgård skulle övertagas av staten under
det att Sunderbyns försöksgård förutsattes skola kvarstå under kemisk-växtbiologiska
anstaltens ledning. Alternativ II, som förutsatte gemensam föreståndare
för den statliga försöksgården och för kemisk-växtbiologiska anstalten,
vöre dessutom ur organisatorisk synpunkt olämpligt.

Alternativ lil avsåge en uppdelning av försöksverksamheten och kemisk -

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 2-51.

växtbiologiska anstaltens övriga uppgifter. Mot förslaget funnes principiellt
knappast något att invända. Ur ekonomisk synpunkt syntes den föreslagna
anordningen rationell. Men för dess genomförande erfordrades ändring av
statsmakternas beslut år 1936 angående den statliga försöksgårdsverksamheten
i Norrbottens län, medgivande av donator att Sunderbyns försöksgård
finge övergå i statens ägo samt omorganisation av kemisk-växtbiologiska anstalten.

I förenämnda proposition nr 249/1937 framställdes med hänvisning till vad
utredningsmannen anfört förslag om en närmare utredning angående betingelserna
för en uppdelning av försöksverksamheten och kemisk-växtbiologiska
anstaltens övriga arbetsuppgifter. Detta förslag biträddes av riksdagen,
varefter Kungl. Maj:t genom beslut den 30 juni 1937 bemyndigade
chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla utredningsman för den nu
ifrågakomna utredningens verkställande samt att ställa erforderlig expertis
och sakkunskap till utredningmannens förfogande. Enligt detta bemyndigande
har jag dels den 9 oktober 1937 tillkallat länsassessorn E. Rolander
såsom utredningsman i ärendet, dels den 28 oktober 1937 uppdragit åt föreståndaren
för statens försöksgård vid Offer, agronomen G. Eriksson, föreståndaren
för avdelningen för jordbruk och växtodling vid centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet, professorn K. G. U. Sundelin, inspektören
för de statsunderstödda kemiska stationerna, professorn O. Svanberg,
samt ledamoten av riksdagens första kammare lantbrukaren O. L.
Tjällgren att såsom särskilda sakkunniga biträda vid utredningsuppdragets
fullgörande.

Utredningsmannen och de sakkunniga hava med skrivelse den 13 januari
1938 till mig överlämnat betänkande med förslag angående uppdelning av
kemisk-växtbiologiska anstaltens i Norrbottens län arbetsuppgifter.

Utredningsmannen har i betänkandet föreslagit, att statsunderstöd till kemisk-växtbiologiska
anstalten i Norrbottens län skall upphöra att utgå från
och med den 1 januari 1939, samt att anstaltens nuvarande arbetsuppgifter
skola från och med nämnda dag upptagas på följande sätt:

Staten, som enligt tidigare beslutad anordning den 1 januari 1939 skulle
övertaga Alträsks försöksgård, borde jämväl förvärva anstaltens försöksgård
Sunderbyn, varefter denna försöksgård liksom Alträsks försöksgård borde anslutas
till lantbrukshögskolan och båda försöksgårdarna ställas under ledning
av en föreståndare med biträde under vegetationsperioderna av en assistent.

Av anstalten ledd försöksverksamhet vid Norrbottens läns lantmannaskolor
borde organiseras och understödjas enligt förutsättningarna för utbekommande
av statsbidrag av anvisade anslag för fast försöksverksamhet vid
statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor. I likhet härmed borde
av anstalten omhänderhavd verksamhet för lokal försöksverksamhet bedrivas
enligt grunder, som eljest gällde för erhållande av bidrag ur anslag
för lokala gödslings-, sort- och ogräsförsök.

I stället för den vid anstalten förefintliga avdelningen för kemisk analysverksamhet
borde i Luleå inrättas en fristående kemisk station med tillsvidare
viss förenklad organisation.

Till kemisk-växtbiologiska anstalten nu ansluten frökontrollanstalt borde
bibehållas såsom fristående frökontrollanstalt.

Kungl. Majlis proposition nr 251.

5

över utredningen hava infordrade yttranden avgivits av statskontoret, allmänna
civilförvaltningens lönenämnd, lantbruksstyrelsen, domänstyrelsen,
statens pensionsanstalt, lantbrukshögskolan, statens centrala frökontrollanstalt,
kemisk-växtbiologiska anstaltens inom Norrbottens län styrelse, Norrbottens
läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, Norrbottens läns
landstings förvaltningsutskott samt Västerbottens läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott.

Vidare torde få anmälas, att lantbruksstyrelsen med skrivelse den 31
augusti 1937 överlämnat av kemisk-våxtbiologislca anstaltens styrelse till
Kungl. Maj:t ställda ansökningar om statsbidrag för budgetåret 1938/1939
dels till upprätthållande av anstaltens verksamhet, dels till driftkostnader
för försöksgården vid Alträsk.

Vid den framställning jag nu går att lämna rörande de frågor, som i förevarande
ärende framträtt, kommer jag att anmäla dem under följande huvudavdelningar.

1. Behovet av uppdelning av kemisk-växtbiologiska anstaltens i Norrbottens
län arbetsuppgifter.

2. Plan för arbetsuppgifternas uppdelning.

3. Statens övertagande av Sunderbyns försöksgård.

4. Personalfrågor vid kemisk-växtbiologiska anstaltens avveckling.

5. Anslagsbehov för kemisk-växtbiologiska anstalten under budgetåret
1938/1939.

1. Behovet av uppdelning av kemisk-växtbiologiska anstaltens i Norrbottens
län arbetsuppgifter.

Anstalten har bildats genom beslut av Norrbottens läns hushållningssällskap
och landsting år 1892, under förutsättning att statsbidrag lämnades
för anstalten. Sådant har sedermera beviljats från och med år 1895. Lantbruksstyrelsen,
som av Kungl. Majit bemyndigats meddela närmare föreskrifter
rörande anstaltens styrelse och verksamhet, har den 24 januari 1895
utfärdat reglemente för anstalten. Enligt detta skall anstalten hava till ändamål
dels att såsom kemisk station främja utvecklingen av jordbruk och
näringar genom meddelande av upplysningar och råd samt medelst undersökning
av handelsvaror och andra ämnen, vilka för dessa hanteringar äro
av betydelse, dels att såsom praktisk försöksanstalt genom odling och förädling
av sädesslag och foderväxter söka utröna vilka av dessa som äro för
övre Norrland mest passande samt, i den mån befintliga tillgångar sådant
medgiva, låta verkställa försök med artificiella gödningsämnen för utrönande
vilka slag av dylika ämnen bäst lämpa sig för övre Norrland, särskilt
Norrbottens läns moss- och myrmarker, dels ock att såsom vetenskaplig växtbiologisk
anstalt undersöka växternas liv och livsyttringar med hänsyn till
de inom nämnda landsdel förhandenvarande livsbetingelserna. Anstalten
står under ledning av en styrelse beslående av minst tre ledamöter, vilka utses
av Norrbottens läns landsting och hushållningssällskap . Antalet styrelseledamöter
är för närvarande fem.

Nuvarande

anordning.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

Enligt reglementet åligger det hushållningssällskapet och landstinget att bekosta
och underhålla dels erforderliga laboratorier, nämligen ett kemiskt
och ett botaniskt, med utrustning, dels ock för anstaltens verksamhet erforderligt
försöksfält.

Anstaltens laboratorier samt expeditionslokaler för föreståndare och assistenter
m. fl. utrymmen äro förlagda till hushållningssällskapets fastighet
i Luleå.

Fast försöksverksamhet bedrives vid Sundei-byns försöksgård i Nederluleå
socken och Alträsks försöksgård inom Överluleå socken, vid lantmannaskolorna
i Gran och Matarengi samt vid det av Luleå stad till anstaltens förfogande
ställda Hagalunds försöksfält nära Notvikens järnvägsstation.

Den lokala försöksverksamheten i Norrbottens län har tidigare helt handhafts
av kemisk-växtbiologiska anstalten, som intill utgången av år 1924 varit
principal för Norrbottens läns fyra jordbrukskonsulenter. Därefter hava
jordbrukskonsulenterna överförts till hushållningssällskapet i länet. Det lokala
försöksarbetet har sedermera alltjämt omhänderhafts av dessa hushållningssällskapets
tjänstemän, men anstalten har ombesörjt bearbetning och
publikation av försöksresultaten.

I avseende å kemisk analysverksamhet är anstalten likställd med statsunderstödd
kemisk station. För analyser vid anstalten gäller liksom beträffande
de med statsmedel understödda kemiska stationerna taxa i enlighet
med av lantbruksstyrelsen den 13 april 1927 utfärdad kungörelse.

Personalen vid anstalten utgöres av föreståndare och tre assistenter. Av
de sistnämnda handhar en uppgifter vid försöksverksamheten, en tjänstgör
vid anstaltens kemiska laboratorium och en handhar jämte annan verksamhet
anstaltens bokföring. Anstalten har gemensam vaktmästare med hushållningssällskapet.
Vid var och en av försöksgårdarna finnes en förman
anställd.

Till kemisk-växtbiologiska anstalten är ansluten en frökontrollanstalt.
Styrelsen för denna består av samma personer som de för kemisk-växtbiologiska
anstalten utsedda. Föreståndaren för sistnämnda anstalt är föreståndare
jämväl för frökontrollanstalten. För frökontrollanstalten föres särskild
räkenskap.

Kemisk-växtbiologiska anstalten har erhållit anslag av statsmedel med under
åren stegrade belopp. Under de första verksamhetsåren utgick statsanslaget
med 5,000 kronor örn året. För budgetåret 1937/1938 utgör statsanslaget
38,000 kronor, därav 8,900 kronor för Alträsks försöksgård. Såsom
villkor för åtnjutande av det för underhåll av anstalten, frånsett sistnämnda
försöksgård, avsedda beloppet 29,100 kronor har föreskrivits, att från länets
landsting och hushållningssällskap eller eljest bidrag skola lämnas under
motsvarande tid med sammanlagt minst 17,460 kronor enligt principen att
statsbidraget skall förhålla sig till ortsbidraget som högst 5 till 3. Anstaltens
ekonomiska ställning frånsett Alträsks försöksgård framgår av följande
i senast tillgängliga årsberättelse intagna räkenskapssammandrag, avseende
den 31 december 1936.

Tillgångar vid årets början ........................ kronor 70,758: 56

Inkomster under året:

Anslag av staten .................. kronor 27,700: —

Anslag av landstinget ............ » 8,000: —

Anslag av hushållningssällskapet .. » 10,255: —

Analysavgifter .................... » 4,334:86

övriga inkomster ................ »___3,159: 33

53,449: 19

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

7

Skulder vid årets slut:

Hushållningssällskapet
Balanserat statsbidrag
Övrigt .............

kronor

40,000: —

»

14,800: —

»

13,800: —

»

6,718:68 kronor 75,318:68

Lokal

den .........................

Apparater, tryck m. m............

Sunderby försöksgård ...........

Resor .........................

Inventarier, försäkringar, telefoner
m. m........................

Bankräkningar ...............

Sunderby försöksgård (fordran) .
Övriga tillgångar och fordringar

Summa

under

året:

. kronor

30,104: 01

. »

4,608: 02

går-

»

4,507: 67

»

2,254: 92

»

6,945: 74

»

3,069: 40

. »

1,949:63

vid årets slut

40,000: —

»

19,809:09

»

8,500: —

»

2,472: 09

53,439: 39

70,781: 18

Summa kronor 199,526:43.

Denna räkenskapsuppställning berör ej Alträsks försöksgård, för vilken
särskilda räkenskaper föras.

Beträffande den av kemisk-växtbiologiska anstalten bedrivna försöksgårdsverksam
heten har utredningsmannen erinrat, att i det av särskilda
utredningsmän den 16 december 1933 avgivna betänkandet med utredning
och förslag rörande organisationen av försöksverksamheten på växtoch
trädgårdsodlingens område (stat. off. utr. 1934:4) utredningsmännen
föreslagit, att kemisk-växtbiologiska anstaltens båda försöksgårdar Alträsk
och Sunderbyn skulle övertagas av staten, därvid Sunderbyn borde organiseras
såsom statens övriga försöksgårdar med Alträsk som substation. Utredningsmännen
ifrågasatte därvid, huruvida det ej vore lämpligt att försöksgårdsföreståndaren
jämväl fungerade såsom föreståndare för kemiskväxtbiologiska
anstalten, vars verksamhet sedermera förutsattes huvudsakligen
komma att omfatta kemiskt analysarbete och frökontroll.

Alternativt föreslogo emellertid utredningsmännen, att kemisk-växtbiologiska
anstalten allt fortfarande skulle äga sina försöksgårdar och handhava
ledningen av dem och därför erhålla statsanslag, under villkor dock att försöksverksamheten
vid gårdarna ställdes under överledning av den av utredningsmännen
föreslagna lantbruksförsöksanstalten.

Utredningsmannen har framhållit, att nu nämnda betänkande icke inneliölle
närmare utredning om möjligheten för staten att förvärva den med do -

Utrednmg8-

mannen.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

nationsmedel av kemisk-växtbiologiska anstalten köpta Snnderbyns försöksgård
eller om förutsättningarna för en omläggning av anstaltens arbetsuppgifter,
därest båda försöksgårdarna undandroges anstaltens förvaltning.
Vidare har utredningsmannen anfört.

Statsmakternas beslut år 1936 att den huvudsakligen å kronojord belägna
och till största delen med statsmedel uppodlade och bebyggda samt
allenast med statsbidrag drivna Alträsks försöksgård skulle införlivas med
det statliga försöksgårdssystemet, under det att Sunderbyn^ försöksgård
förutsattes skola kvarbliva under kemisk-växtbiologiska anstalten, torde
ej hava avsetts innebära en definitiv lösning av försöksgårdsfrågan i Norrbottens
län. Erfarenheterna vid Alträsks försöksgård vore väsentligen av
betydelse för odling av myrjord. Försöksverksamheten vid Sunderbyn berörde
däremot odlingsspörsmål för fastmarksjord. Det erinrades att den
statliga försöksgårdsverksamheten för närvarande bedreves å två fastmarksgårdar,
nämligen Lanna i Skaraborgs län och Offer i Västernorrlands
län. Vid nyorganisationens ikraftträdande från och med år 1939 komme
staten att förfoga över dels försöksområde å fastmark vid Ultuna, dels jämte
Alträsks försöksgård, över de svenska mosskulturföreningen nu tillhörande
myrmarksgårdarna Flahult i Jönköpings län och Gisselås i Jämtlands
län. Detta försöksgårdssystem torde efter hand komma att utvidgas med
andra försöksgårdar i olika delar av landet, därvid helt visst skilda klimatoch
jordmånstyper komme att bliva representerade. Det torde emellertid
icke kunna bestridas, att enligt hittillsvarande plan fastmarksjorden vid
omorganisationens ikraftträdande bleve i mindre omfattande grad representerad
i förhållande till myrjorden än de olika jordtypernas betydelse i
lanthushållningen föranledde. Denna av organisatoriska skäl beroende ojämna
avvägning av försöksgårdstyperna skulle i sin mån gynnsamt påverkas
av förefintligheten av en statlig försöksgård på fastmarksjord i övre Norrland.
I själva verket syntes den statliga försöksverksamheten på växtodlingens
område icke kunna i längden underlåta att ställa denna verksamhets
betydande resurser i avseende å såväl personal som utrustning till
tjänst för nämnda landsdel genom drivande där av åtminstone en försöksgård
på fastmarksjord. Ett realiserande utan uppskov av en dylik tankegång
syntes kunna ske allenast genom statens övertagande av den nu befintliga
försöksgården vid Sunderbyn. Härvid torde i lika mån få beaktas,
att, därest denna försöksgård friställdes från den statliga riksomfattande försöksorganisationen,
risk torde föreligga, att försöksgården med det jämförelsevis
mindre betydande stödet av kemisk-växtbiologiska anstaltens resurser
icke i erforderlig grad förmådde tjäna försöksintresset. Med hänsyn
till försöksresultatens väntade värde måste det anses fördelaktigt, att Sunderbyn
inlemmades i det statliga försöksgårdssystemet.

Beträffande den av anstalten bedrivna försöksverksamheten vid
statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor samt
den lokala fältförsöksverks arn heten har utredningsmannen
erinrat, att särskilda anslag anvisats av riksdagen för sådan verksamhet i
olika delar av landet i samverkan mellan centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet å ena sidan samt å den andra respektive lantbruksoch
lantmannaskolor samt hushållningssällskap. Det har synts utredningsmannen
naturligt, att även inom Norrbottens län sålunda beviljade anslag
anlitas på eljest gällande villkor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 251. y

Även beträffande den kemiska analysverksamheten har behov ansetts
föreligga att anknyta denna till den organisation därav, som förefinnes eller
enligt föreliggande förslag må nyordnas för landet i övrigt.

Resultatet av sådana vetenskapliga undersökningar av växternas
liv och livsyttringar, som i reglementet för kemisk-växtbiologiska
anstalten angivas tillhöra anstaltens arbetsuppgifter, hava, enligt
utredningsmannen, icke, såvitt de ej hänföra sig till försöksverksamhet, i
avsevärd utsträckning redovisats i berättelserna över anstaltens verksamhet
under en lång följd av år.

I inkomna yttranden har behovet av uppdelning av kemisk-växtbiologiska
anstaltens arbetsuppgifter icke blivit bestritt.

Kemisk-växtbiologiska anstalten i Norrbottens län torde under den tid
anstalten varit verksam ha haft stor betydelse för utforskandet av odlingsbetingelserna
inom den nordligaste delen av vart land samt därigenom och
genom praktisk undersöknings- och upplysningsverksamhet varit till avsevärt
gagn för det odlingsområde, anstalten haft att tjäna. Ändrad organisation
inom den övriga delen av landet beträffande motsvarande arbetsuppgifter
som de av anstalten vårdade har för denna medfört återverkningar,
vilka synas kunna föranleda en genomgripande förändring av formerna
för anstaltens hittillsvarande uppgifter. Särskilt torde den centralisering
av försöksverksamheten på jordbrukets område, som åsyftades genom
statsmakternas åren 1936 och 1937 rörande denna verksamhets ordnande
fattade beslut om anordnande av ett under enhetlig statlig ledning ställt system
av försöksgårdar inom olika delar av landet, böra, sedan numera fullständigare
utredning skett, medföra omprövning, huruvida icke, utöver tidigare
beslut, försöksgårdsverksamheten i Norrbottens län bör helt anslutas
till nämnda försökssystem. Likaledes torde böra undersökas huruvida icke
anstaltens tidigare uppgifter beträffande lokal fältförsöksverksamhet samt
försöksverksamhet vid skolor för lantbruksundervisning kunna lämpligare
upptagas i annan ordning. En särskild fråga, som sammanhänger med
samtidigt härmed framlagt förslag angående den kemiska analys- och kontrollverksamheten,
utgör handhavandet av sådan verksamhet i övre Norrland.

2. Plan för omorganisation av försöksverksamheten på jordbrukets område

i Norrbottens län.

Efter att, på sätt jag tidigare återgivit, hava motiverat behovet ur försöksverksamhetens
synpunkt av statens övertagande av hela försöksgardsverksamheten
i Norrbotten, har utredningsmannen beträffande organisationen
av försöksverksamheten vid Sunderbyns försöksg
å r d erinrat, att försöksuppgifterna vid Sunderbyns och Alträsks försöksgårdar
för närvarande handhavas av en assistent under ledning av förestån -

Yttranden.

Departemantschefen.

Utrednings

mannen.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

daren för kemisk-växtbiologiska anstalten. Utredningsmannen har vidare
anfört.

Sammanlagda avlöningarna åt dessa befattningshavare utgjorde, inberäknat
dyrtidstillägg m. m„ (8,993 + 5,554 =) 14,547 kronor, vartill komme, att
försöksassistenten tillförsäkrats ännu ej intjänade ålderstillägg med 1,500
kronor. Härvid vöre att märka att avlöningen åt anstaltens föreståndare
givetvis utginge även med hänsyn till hans verksamhet i övrigt vid anstalten.
Till jämförelse kunde anföras, att nu befintliga statliga försöksgårdar
Lanna och Offer stöde under ledning av föreståndare, vilka enligt riksdagens
beslut år 1937 skulle från och med budgetåret 1938/1939 tillhöra lönegraden
B 24. Vidare funnes vid var och en av dessa försöksgårdar anställd en assistent
med arvode av 5,000 kronor. I anslagsäskanden för budgetåret 1938/
1939° hade styrelserna för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
samt lantbrukshögskolans styrelse hemställt om assistenternas placering
i 21 :a lönegraden för extra ordinarie tjänstemän. Föreståndare och
assistenter vid nu nämnda försöksgårdar hade bostäder vid gårdarna. Ytterligare
erinrades, att vid Flahult och Gisselås försöksgårdar från och med den
nya försöksorganisationens ikraftträdande jämväl skulle vara anställda föreståndare
i löneställningen B 24. Vid var och en av dessa försöksgårdar skulle
biträda en assistent. I motsats mot assistenterna vid Lanna och Offers försöksgårdar
skulle assistenterna vid Flahult och Gisselås icke året om bo vid
försöksgårdarna, utan vistas där allenast under vegetationsperioderna, då utläggning
och tillsyn av försök försigginge samt skörd å försöksparcellerna
skedde. Mellan vegetationsperioderna avsåges, att sådan assistent skulle vid
den blivande anstalten för jordbruksförsök, bland annat, verkställa bearbetning
av dit transporterat material från försöksgården. Genom en sådan anordning
hade avsetts, att en starkare förbindelse skulle uppnås mellan den
centrala anstalten och försöksgården. Anstaltens ledning hade beräknats
skola genom det material, som tillfördes anstalten från försöksgården på ett
intimare sätt än eljest träda i beröring med försöksproblemen vid försöksgården,
vilket ansetts bliva till gagn för samarbetet mellan anstaltsledningen
och försöksgårdens föreståndare samt gynnsamt påverka försökens planläggning
och tolkning. För nu angiven assistent vore bestämt ett arvode av
4,200 kronor om året.

Blivande föreståndare för Alträsks försöksgård, som
från och med år 1939 underställes den statliga försöksorganisationen, bör enligt
utredningsmannens mening i likhet med övriga statliga försöksgårdsföreståndare
vara utbildad agronom.

I förut berörd utredning den 28 januari 1937 med förslag angående överenskommelser
om statens övertagande av vissa försöksgårdar jämte därmed
sammanhängande åtgärder, hade utredningsmannen (prop. 249/1937 sid.
88—90) föreslagit inrättande av föreståndarebefattning med placering å extra
stat i 24 :e lönegraden samt med hänsyn till försöksgårdens för närvarande
mindre krävande karaktär ansett den förenklingen kunna vidtagas i jämförelse
med organisationen vid övriga i utredningen avsedda försöksgårdar, att
särskilt anslag för försöksassistent icke beräknades. Därmed hade ej avsetts,
att utgift för assistent från försöksanstalten borde helt undvikas. I utredningen
hade uttalats, att för vinnande av närmare anknytning mellan försöksanstalten
och försöksgården det vore önskvärt, att assistent från anstalten tidvis
biträdde vid göromålen på försöksgården och så långt möjligt gjorde
sig förtrogen med dess problem, men sådan assistent hade icke med hänsyn

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

till behovet av arbetskraft vid Alträsks försöksgård ansetts nödig. Avlöning
för nu nämnd assistent hade beräknats bliva bestridd av försöksanstaltens
tillgängliga anslag för assistenter.

Utredningsmannen har vidare framhållit, att, därest Sunderbyns försöksgård
övertages och drives av staten, ledningen av Sunderbyns
och Alträsks försöksgårdar bör såsom hittills utövas av en och
samma föreståndare.

Omfattningen och betydelsen av föreståndarens uppgifter i en dylik organisation
motiverade väl hans uppförande i 24 :e lönegraden. Då den försöksgårdsorganisation,
som på angivet sätt skulle erhallas, mäste anses bliva
för överskådlig framtid beståndande, syntes föreståndaren för dessa försöksgårdar
böra i likhet med övriga statliga försöksgårdsföreståndare tillerkännas
ordinarie anställning. Därvid borde dock tillses, att tjänsten under
någon tid, exempelvis ett år, uppehölles på förordnande för utrönande
av avsedd befattningshavares lämplighet, därest denne ej genom tidigare verksamhet
kunde anses hava till fullo styrkt sin kompetens.

Behov torde icke kunna anses föreligga av assistentbefattning av sådan typ
som den vid Lanna och Offers försöksgårdar förekommande, Däremot mäste
försöksarbetets omfattning anses nödvändiggöra, att föreståndaren under
vegetationsperioderna biträddes av assistent. Med hänsyn härtill förordades,
att å anstaltens för jordbruksförsök stat beräknas årligt arvode å 4,200 kronor
för att möjliggöra anställande för ifrågavarande två försöksgårdar av
sådan försöksassistent, som enligt vad ovan angivits^ ställdes till förfogande
för var och en av Flahults och Gisselås försöksgårdar. Jämväl för
ifrågasatt assistent kunde arbetsutrymme beredas i hushållningssällskapets
fastighet.

Genom nu skisserad organisation av Alträsks och Sunderbyns försöksgårdar
tillkommer alltså enligt utredningsmannens mening behov av assistent
utöver den för Alträsk enbart beräknade organisationen, under det att å
andra sidan behovet av särskild föreståndare för Sunderbyns försöksgård,
med eller utan andra uppgifter, utgår. Utredningsmannen har funnit det
ur organisatorisk och ekonomisk synpunkt mest rationellt att de bada försöksgårdarna
på angivet sätt ställas under gemensam ledning, sedan Sunderbyn
förvärvats av staten.

Bostad åt försöksgårdsför estån daren är enligt utredningsmannen
åtminstone tillsvidare icke behövlig å någon av försöksgårdarna. Föreståndaren
beräknas lia sin bostad i Lulea, där arbetslokaler för honom och
assistenten kunna förhyras i hushållningssällskapets fastighet.

Angående driftkostnaderna för Sunderbyns försöksgård har utredningsmannen
erinrat, att dessa, frånsett avlöning åt kemisk-växtbiologiska
anstaltens föreståndare och försöksassistent samt förman vid försöksgarden,
enligt redogörelsen i de senaste årens berättelser över anstaltens verksamhet
utgjort 7,000 kronor.

Därest försöksgården övertoges av staten, torde kostnaderna ökas med belopp
motsvarande andel i hyra av arbetslokaler i Lulea samt expenser för
försöksgårdarnas ledning, vilka utgifter hittills upptagits bland kemisk växtbiologiska
anstaltens för olika uppgifter gemensamma kostnader. Vidare
borde beräknas ökade kostnader för konstgödsel, enär kemisk-växtbiologiska

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

anstalten för försöksgårdarnas verksamhet i viss utsträckning mottagit konstgödsel
i gåva av konstgödselfirmor, under det att den nya statliga försöksorganisationen
förutsatte, att dylika gåvor icke finge mottagas. Jämväl andra
förändringar i driftkostnadsberäkningarna finge förutsättas.

Utredningsmannen har vidare framhållit, att kemisk-växtbiologiska anstalten
bedriver fast försöksverksamhet vid ett av Luleå stad för ändamålet
tillsvidare upplåtet område å Mjölkudden, benämnt Hagalunds forsö
k s f ä 11, beläget i närheten av Notviken omkring 5 km från Luleå.

Det av anstalten för närvarande disponerade området innehölle omkring 1
hektar. Ytterligare ett lika stort område å Mjölkudden, som under ett antal
år ställts till förfogande för Sveriges utsädesförenings filial, beräknades inom
kort ånyo biha disponibelt för anstalten. Det hade inhämtats att ifrågavarande
försöksfält möjligen kunde få tillsvidare begagnas för den statliga
försöksverksamheten, i händelse att Sunderbyn försöksgård övertoges av
.staten. Emellertid iiade utredningsmannen ifrågasatt, huruvida fältet vore
av det värde för försöksverksamheten, att försöken där borde fortsättas. Det
hade anmärkts, att jorden till sin beskaffenhet vore mycket ojämn, samt att
den vore synnerligen bristfälligt dränerad. Någon stadigvarande övervakning
av försöken å fältet kunde ej ifrågakomma, då området vore obebott. Intresset
av att äga tillgång till försöksfältet minskades ytterligare därav, att andra
iakttagelser knappast kunde göras å fältet än sådana, som vore möjliga vid
den jämförelsevis närbelägna Sunderbyn försöksgård.

Utredningsmannen funne det angeläget, att försöksgårdsorganisationen i
Norrbottens län utbyggdes med fasta försöksfält, och att därvid företrädesvis
sådana områden bleve företrädda, som med hänsyn till jordmån och
övriga odlingsbetingelser i förhållande till redan tillgängliga fasta försöksanläggningar
erbjöde tillfällen till nya för jordbruket viktiga rön. Ehuru
ur denna synpunkt och av andra skäl allvarliga erinringar kunde göras mot
lämpligheten av Hagalunds försöksfält, borde försöksverksamheten där ej
nedläggas, irman förslag kunnat framläggas örn nytt lämpligare försöksfält.
Det torde få ankomma på den blivande nya ledningen för den statliga försöksverksamheten
att undersöka lämplig förläggning av försöksfält inom
länet. Försöksfält torde böra organisatoriskt sett ansluta sig till försöksgård
och kostnaderna för försöksverksamheten å fältet upptagas å försöksgårds
stat. Så länge försök anordnades å Hagalunds försöksfält, som bestode av
fastmarksjord och dessutom läge närmare Sunderbyn än Alträsks försöksgård,
torde det vara naturligt att försöksfältet hänfördes till Sunderbyn
försöksgård.

Kostnaderna för försöksverksamheten å Hagalunds försöksfält hade under
år 1936 utgjort kronor 823:24, vartill kommit resekostnader för tillsyn av
försöken med kronor 58: 50.

Särskilda beräkningar hava av utredningsmannen uppgjorts rörande erforderliga
anslag för försöksgårdsverksam heten i Norrbottens
län efter statens övertagande av densamma. Dessa beräkningar, som
utmynna i framställning örn anslagsbehov för tiden 1/1—30/G 1939 må anföras
redan i detta sammanhang, enär de äro av betydelse för blivande jämförelse
mellan anslagsbehov för kemisk-växtbiologiska anstaltens hittillsvarande arbetsuppgifter
under olika organisationsformer:

I förut angiven plan för organisationen av försöksgårdsväsendet i Norrbottens
län hade beräknats, att Alträsks och Sunderbyns försöksgårdar skulle

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

13

stå under gemensam ledning av en föreståndare i löneställningen B 24, samt
att för anställande av assistent med tjänstgöring vid försöksgårdarna under
vegetationsperioderna finge anvisas arvode å 4,200 kronor. Med hänsyn
härtill föresloges, att från och med 1 januari 1939 i personalförteckningen
för lantbrukshögskolan upptoges utöver eljest beräknad personal en försöksgårdsföreståndare
i nämnd löneställning, samt att i högskolans stat för nästa
budgetår beräknades dels för dennes avlöning under tiden 1Ii—■30/e 1939 kronor
4,257, beräknat efter ortsgrupp G och med iakttagande av minskning i
avlöningsbelopp motsvarande avdrag enligt civila tjänstepensionsreglementet
och allmänna familjepensionsreglementet, dels för avlöning under samma tid
åt en assistent 2,100 kronor. Härtill komme kallortstillägg för den ordinarie
tjänsten.

Beträffande omkostnaderna för försöksgårdarna har utredningsmannen
erinrat, att lantbrukshögskolans styrelse med hänsyn till förevarande utredning
rörande betingelserna för uppdelning av kemisk-växtbiologiska anstaltens
arbetsuppgifter, ej ansett sig böra i anslagsäskanden för nästa budgetår
upptaga anslagsberäkning för Alträsks försöksgård. Med hänsyn härtill har
sådan beräkning ansetts böra göras av utredningsmannen för såväl Alträsks
som Sunderbyns försöksgård. I anslutning härtill har utredningsmannen
anfört följande.

Frånsett avlöningar åt försöksgårdsföreståndare och assistent, vilkas avlöningar
föreslagits skola upptagas i lantbrukshögskolans avlöningsstat, uppstode
för försöksgårdarna gemensamma kostnader för hyra av arbetslokaler
i Luleå. Såsom förut nämnts kunde dessa erhållas i hushållningssällskapets
fastighet i Luleå. Härvid beräknades ett rum åt föreståndaren, storlek 6.1
X 4.3 m, ett rum för assistent, tillika inrymmande bibliotek, 4.3 X 4.3 m, ett
materialrum, 2.5 X 4.3 m, del i vindskontor, toalettrum, källare och garagebyggnad.
Hyreskostnaden beräknades till 840 kronor om året. För värme,
lyse och städning beräknades en kostnad av 250 kronor om året. Kostnad
för bestridande av nödiga vaktmästargöromål kunde genom anlitande av
hushållningssällskapets vaktmästare inskränkas till 400 kronor örn året.
För skrivmaterial, papper och trycksaker beräknades 350 kronor om året.
Årskostnaden för telefonabonnemang utgjorde 110 och för samtalsavgifter
omkring 200 kronor. För anskaffning och underhåll av kontorsinventarier
torde böra upptagas 300 kronor. De sålunda beräknade årskostnaderna för
de till försöksgårdarna hörande arbetslokalerna i Luleå utgjorde alltså sammanlagt
2,450 kronor. Utredningsmannen föresloge, att för ändamålet
hälften av angivna beloppet eller, i runt tal, 1,250 kronor anvisades för
tiden Vi—30/o 1939.

Beträffande hittillsvarande inkomster och utgifter för Alträsks försöksgård,
frånsett avlöningar till föreståndare och assistent, har utredningsmannen
hänvisat till följande ur räkenskapssammandrag för år 1936 hämtade
uppställning.

I n k o m s t e r.

Statsanslag ........................ kronor 8,800: —

Jordbruk och ladugård ............ » 4,307:12

Diverse inkomster .................. » 1,734: 97 kronor 14,842:09

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 251.

Utgifter.

Avlöningar ........................ kronor 3,230: —

Jordbruket ........................ » 8,205:23

Ladugården ...................... » 358:37

Inventarier och byggnader............ » 544: 03

Resor, skatter, försöksringar m. m......» 2,935: 38 kronor 15,273:01.

Posten »diverse inkomster» hade väsentligen inneburit gåvor av konstgödsel.

Den vid posten »avlöningar» angivna summan avsåge avlöning åt vid försöksgården
anställd och där boende förman, under det att utgifterna för
»jordbruket» i huvudsak hänförde sig till kostnader för annan arbetskraft.
Förmannen åtnjöte förutom kontant lön fri bostad och 4 liter mjölk om
dagen.

Utredningsmannen har vidare återgivit av anstaltsstyrelsen till Kungl.
Majit ingiven anslagsberäkning avseende Alträsks försöksgård för ej blott
den del av budgetåret, varurfder försöksgården avses skola stå under anstaltens
ledning, utan även för tiden Vi—so/« 1939, då försöksgården förutsättes
vara införlivad med det statliga försöksgårdssystemet. I denna anslagsberäkning
upptages statsbidrag med 10,425 kronor.

Med ledning av tidigare års räkenskaper har undersökts, i vilken utsträckning
beräknade omkostnader och uppbördsmedel fördela sig på olika halvår.
Härvid har befunnits, att utgifterna under förra hälften av budgetåret
äro avsevärt drygare än under senare hälften och att samtidigt inkomsterna
äro mindre under förra hälften.

Orsakerna till dessa förhallanden vore väsentligen, att arbetskostnaderna
vore störst under förra hälften, och att inkomsten av höförsäljning i huvudsak
inflöte under senare hälften av budgetåret. Nettoutgiftens fördelning
på olika budgetår hade av försöksledningen vid anstalten ansetts sammanhänga
med tidpunkten för likvidering av inköpt konstgödsel, i det att
örn likviden därav skedde under senare hälften av budgetåret, dettas andel
i nettoutgiften borde utgöra omkring 40 procent, men eljest allenast omkring
20 procent. Utredningsmannen saknade anledning att föreslå utgifts- och
inkomststat för försöksgården för tid, varunder denna befunne sig under ledning
av kemisk-växtbiologiska anstalten.

Beträffande tiden 1j1—30/e 1939, då Alträsks försöksgård avses vara underställd
lantbrukshögskolan, har utredningen för denna försöksgård upprättat
följande anslagsberäkning:

Alträsks försöksgård.

Omkostnader.

1. Expenser .......................................... kronor

2. Övriga utgifter:

a. Avlöningar till jordbrukspersonal m. m. kronor 2,250

b. Underhåll av byggnader ............ » 200

c. Inköp och underhåll av inventarier .... » 200

d. Skatter och försäkringar ............ » 400

e. Inköp av kraftfoder och melass .... » 150

f. Inköp av konstgödsel och kalk ...... » 2,300

200

Kungl. Maj.ts proposition nr 251.

15

g. Inköp av utsäde .................... kronor

h. Diverse utgifter för växtodlingen .... »

i. Diverse utgifter för husdjuren........ »

j. Resor Luleå—-Alträsk .............. »

k. Analyskostnader .................. »

1. Diverse omkostnader för lanthushållningen
saint oförutsedda utgifter ....

200

100

200

300

300

200 kronor 6,800

Summa kronor 7,000.

Särskilda uppbördsmedel.

a. av växtodling m. m................................. kronor 1,600

b. av husdjursskötsel .................................. » 850

Summa kronor 2,450.

Sammandrag.

Omkostnader ........................................ kronor 7,000

Särskilda uppbördsmedel ........................... » 2,450

Nettoutgift kronor 4,550.

Utredningsmannen har vidare erinrat, att styrelsen för kemisk-växtbiologiska
anstalten i skrivelse till Kungl. Majit med anslagsäskanden för budgetåret
1938/1939 angivit beräknad nettoutgift för Sunderbyns försöksgård
till 7,000 kronor enligt särskild specifikation. Beträffande beräknade
utgifter har anmärkts, att kontant avlöning åt förmannen vid försöksgården,
3,072 kronor om året, ej belastade utgiftspost i specifikationen,
utan inginge i anstaltens gemensamma utgiftspost för löner.

I betänkandet har föreslagits, att, så länge statlig försöksverksamhet utövas
vid det Luleå stad tillhörande Hagalunds försöksfält, detta
organisatoriskt sett bör anslutas till Sunderbyns försöksgård. Med hänsyn till
de erinringar, som ansetts böra göras mot fältets lämplighet för försöksändamål,
har en utveckling av verksamheten där ej synts böra tillrådas. För verksamhetens
upprätthållande i ungefär samma utsträckning som nu ha för
tiden ‘/i—3°Ib 1939 ansetts kunna beräknas i huvudsak följande särskilda
utgifter:

Avlöningar till jordbrukspersonal ........................ kronor 300

Inköp av gödselmedel ................. » 150

Inköp av utsäde ...................................... » 50

Diverse utgifter för växtodling............................ » 50

Resor ................................................ » 50

Summa kronor 600.

Av växtodlingen kunde för samma tid påräknas inkomst med 50 kronor.

Vid beräkning av utgifter för Sunderbyns försöksgård för tiden
Vi—3% 1939 har i motsats mot nuvarande anordning avlöning åt förmannen
ansetts böra inräknas i posten avlöningar till jordbrukspersonal m.
m. Under förutsättning att verksamheten vid försöksgården under angivna
tid bedrives på ungefär samma sätt som för närvarande och med iakttagande
att omkostnader och uppbördsmedel avseende Hagalunds försöksfält upp -

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 251.

tagas i beräkningen för försöksgården, har utredningsmannen beträffande
denna försöksgård för tiden Vi—3% 1939 upprättat följande anslagsberäkning: Sunderbyns

försöksgård.

Omkostnader.

1. Expenser .......................................... kronor 200

2. övriga utgifter:

a. Avlöningar till jordbrukspersonal m. m. kronor 2,850

b. Underhåll av byggnader ............

»

300

c. Inköp och underhåll av inventarier ....

»

250

d. Skatter och försäkringar ............

»

350

e. Inköp av kraftfoder och melass ......

»

350

f. Inköp av konstgödsel och kalk........

»

1,450

g. Inköp av utsäde ....................

»

250

h. Diverse utgifter för växtodlingen......

»

150

i. Diverse utgifter för husdjuren ........

»

400

j. Resor Luleå—Sunderbyn m. m.......

»

300

k. Analyskostnader ....................

l. Diverse omkostnader för lanthushållnin-

»

300

gen samt oförutsedda utgifter ........

»

200

7,150

Summa

kronor

7,350.

Särskilda uppbördsmedel.

a. av växtodling m. m........................

kronor

250

b. av husdjursskötsel .......................

1,750

Summa

kronor

2,000.

Sammandrag.

Omkostnader ...............................

kronor

7,350

Särskilda uppbördsmedel.....................

2,000

Nettoutgift kronor 5,350.

Utredningsmannen har betonat, att han funnit det ankomma på den blivande
centrala försöksledningen att väcka förslag till förstärkta anslag för
utvecklande eller omläggning av försöksverksamheten å ifrågavarande försöksgårdar,
och i huvudsak förordat årsanslag till möjliggörande av försöksdrift
å gårdarna i nuvarande omfattning.

Utöver förut angiven fast försöksverksamhet bedrives, såsom utredningsmannen
framhållit, under kemisk-växtbiologiska anstaltens ledning sådan
försöksverksamhet vid Norrbottens läns lantmannaskolor
i Gran och Matarengi.

Skoljordbruket vid Gran upptager enligt utredningen i areal, bland annat,
14 hektar åker och 11.5 hektar bete och äng och vid Matarengi jordbruket,
bland annat, 25 hektar åker och 2 hektar bete och äng.

Kostnaderna för de fasta försöksstationerna vid Grans och Matarengi lantmannaskolor
uppgivas hava för år 1936 utgjort tillhopa 857 kronor 55 öre,
vartill kommit resekostnader för tillsyn av försöken med 109 kronor 90 öre.

Vid bedömande av frågan om den framtida dispositionen av nu nämnda
fasta försök har utredningsmannen erinrat, att riksdagen enligt förslag av

Kungl. Maj.ts proposition nr 251.

17

Kungl. Majit för budgetåret 1937/1938 anvisat 20,000 kronor till bidrag till
fast försöksverksamhet vid statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor.
Han har vidare anfört.

Denna medelstilldelning byggde på en genom styrelsen för centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet verkställd utredning angående
medelsbehovet för ifrågavarande ändamål enligt vilken 18 å 20 försöksstationer
vid dylika skolor borde träda i verksamhet under år 1937. I kungörelse
den 21 maj 1937 (nr 240) hade Kungl. Majit nied upphävande av
kungörelsen den 3 december 1918 (nr 1008) angående anordnande av fast
fältförsöksverksamhet vid statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor
förordnat, att för anordnande av fast försöksverksamhet på växtodlingens
område finge enligt föreskrift och under ledning av centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet, i den män anvisade medel därtill
lämnade tillgång, vid statsunderstödd lantbruks- och lantmannaskola inrättas
fast försöksstation för centralanstalten. På centralanstalten ankomme
att träffa överenskommelse med vederbörande skola örn inrättande av fast
försöksverksamhet vid skolan. För här avsedd försöksverksamhet ägde skola
åtnjuta bidrag av statsmedel med högst följande belopp, nämligen dels
ett grundbelopp av femtio kronor för varje fältförsök, dels ett tilläggsbelopp
av två kronor femtio öre för varje i sådant försök ingående parcell.
Kungörelsen innehölle därutöver åtskilliga villkor för statsbidrags åtnjutande.

Enligt utredningsmannens mening vore det av stor vikt att skoljordbruken
vid Norrbottens läns lantmannaskolor begagnades för försöksverksamhet.
Med hänsyn till försökens planläggning och kontroll samt deras utnyttjande
för iakttagelser av mera allmänt intresse, torde det vara ändamålsenligast
att dessa hittills av kemisk-växtbiologiska anstalten ledda försök från och
med år 1939, då den allmänna nyorganisationen av försöksväsendet på jordbruksområdet
trädde i tillämpning, inordnades i det statliga försöksstationsväsen,
som reglerades av berörda kungörelse den 21 maj 1937. Då enligt
vad utredningsmannen inhämtat hittills anslaget belopp för försöksstationer
i huvudsak tagits i anspråk för ifrågavarande verksamhet vid lantbruks- och
lantmannaskolor i andra län än Norrbottens län, torde bliva erforderligt att
för möjliggörande av avtal om sådan verksamhet vid Norrbottens län tillhörande
lantmannaskolor ett något ökat belopp anvisades till försöksstationsverksamheten.
Centralanstalten beräknade för närvarande, att statsbidragen
till skolorna för försöksverksamheten under kalenderåret utbetalades
under senare delen av samma kalenderår. Enär motsvarande förfaringssätt
torde komma att tillämpas tillsvidare och även under budgetåret 1939/
1940, då ledningen av ifrågavarande verksamhet beräknades hava övertagits
av den nya med anknytning till lantbrukshögskolan avsedda försöksorganisaiionen,
erfordrades emellertid ej för budgetåret 1938/1939 ökat statsbidrag
till fast försöksverksamhet vid statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor.

Utredningsmannen, som sålunda föreslagit, att försöksverksamheten vid
skoljordbruken inordnas i det statliga försöksstationsväsen, som regleras av
Kungl. Maj :ts kungörelse den 21 maj 1937 (nr 240), har förutsatt, att försöksverksamheten
vid ifrågavarande skolor enligt de i nämnda kungörelse
angivna grunder säkerställcs genom principbeslut vid innevarande års riksdag
samt att från och med budgetåret 1939/1940 beräkning av anslag sker
med hänsyn till möjligheten alt åvägabringa sådan försöksverksamhet jämväl
vid dessa skolor.

Bihang lill riksdagen* protokoll IDUS. I sami. A r 2.5/. ^

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 251.

Beträffande den lokala fältförsöksverksamheten i Norrbottens
län har utredningsmannen erinrat, att den direkta skötseln därav
handhaves av hushållningssällskapets konsulenter, men att bearbetning och
tolkning av försöksresultaten samt dessas publicering ombesörjts av kemisk-växtbiologiska
anstalten. Kostnaderna hava enligt utredningsmannen
under år 1936 utgjort omkring 4,400 kronor, oberäknat försöksresultatens
publicering. Utredningsmannen anför vidare:

Riksdagen hade efter förslag av Kungl. Majit för budgetåret 1937/1938 anvisat
anslag till bidrag till lokala gödslings-, sort- och ogräsförsök m. m. med
129,000 kronor. Enligt kungörelse den 21 maj 1937 (nr 239) hade Kungl.
Majit förordnat, att den med statsmedel understödda lokala gödslings- och
sortförsöksverksamheten skulle stå under ledning och kontroll av centralanstalten
för försöksväsendet på jordbniksområdet. Hushållningssällskap finge
enligt kungörelsen för anordnande genom hushållningssällskapet självt eller
särskilda försöksringar för gödslings- och sortförsök åtnjuta bidrag av statsmedel
med följande belopp, nämligen för lokalt gödslingsförsök, däri inbegripet
kalkningsförsök eller annat jämförbart fältförsök, högst tjugu kronor
samt för lokalt sortförsök högst trettio kronor. Därutöver finge av statsmedel
utgå bidrag för inköp av enligt centralanstaltens anvisningar anskaffade,
för gödslingsförsöken erforderliga konstgödselmedel. Åtskilliga villkor
för åtnjutande av ifrågavarande bidrag vore föreskrivna i kungörelsen.

För Norrbottens läns hushållningssällskap hade, efter ansökan, av Kungl.
Majit beräknats statsbidrag av ifrågavarande medel med tillhopa 2,120
kronor. Därjämte hade av ifrågavarande anslag till hushållningssällskapet
beviljats bidrag till inköp av konstgödsel med 600 kronor.

De lokala försöken inom Norrbottens län hade sålunda redan på samma
sätt, som gällde för landet i dess helhet underställts den centrala statliga
försöksverksamhetens ledning. Ifrågavarande försöks tolkning och försöksresultatens
publicering skedde även för innevarande år genom kemisk-växtbiologiska
anstalten, men dessa åtgöranden ägde allenast övergångskaraktär.

Utredningsmannen har förutsatt, att uppgifter rörande lokala fältförsök
för framtiden underställas den centrala statliga försöksverksamhetens ledning.

I Kungl. Majits berörda kungörelse angående statsbidrag till lokala gödslings-
och sortförsök har, såsom utredningsmannen erinrar, föreskrivits, att
inom varje hushållningssällskaps område, där sådan statsunderstödd försöksverksamhet
bedrives, skall finnas en av hushållningssällskapets förvaltningsutskott
utsedd försökskommitté med uppgift att främja ändamålsenlig
organisation, förståndig planläggning och gott handhavande av
försöksverksamheten inom området. Utredningsmannen förordar, att denna
kommitté må tillerkännas vissa särskilda uppgifter rörande den fasta försöksverksamheten.
Han anför härom följande:

Då försöksverksamheten inom Norrbottens län under lång följd av år bedrivits
under ledning eller tillsyn av kemisk-växtbiologiska anstalten samt
den enhetliga lokala tillsynen över försöksverksamhetens olika grenar inom
orten ansetts vara till fördel för försöksverksamheten, hade övervägts, huruvida
icke den enligt nyssnämnda kungörelse för den lokala gödslings- och
sortförsöksverksamheten inom Norrbottens län avsedda försökskommittén
lämpligen kunde utöver sin egentliga uppgift tillerkännas befogenhet att hos

Kungl. Maj.ts proposition nr 251.

19

den statliga försöksverksamhetens ledning väcka förslag rörande planläggning
och handhavande av den fasta försöksverksamheten i länet. En sådan
anordning, vilken även av kemisk-växtbiologiska anstaltens styrelse och
Norrbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott betraktades som
en viktig angelägenhet, syntes ägnad att stimulera intresset inom orten för
försöksproblemen och att tillföra försöksledningen nyttiga uppslag och erfarenhetsrön.
Med hänsyn härtill förordade utredningsmannen, att berörda
förslagsställande befogenhet tillerkändes ifrågavarande försökskommitté genom
bestämmelser utfärdade av Kungl. Maj:t. Härvid förutsattes att i
försökskommittén inginge föreståndaren för länets försöksgårdar. Vidare
ansåges synnerligen lämpligt, om i sådan nämnd insattes försöksledare vid
försöksstation i länet samt representanter för kemisk analysverksamhet och
frökontroll.

I avseende å den vid kemisk-växtbiologiska anstalten bedrivna kemiska
analysverksamheten har jag vid behandlingen av ärendet angående
den kemiska analys- och kontrollverksamheten för jordbrukets behov
redogjort för utredningsmannens förslag samt för de i anledning därav
avgivna yttrandena. Jag torde här allenast böra angiva, att i betänkandet
förordats inrättande i Luleå av fristående kemisk station med årligt
statsunderstöd av 6,000 kronor, varjämte föreslagits statligt utrustningslån
till anstalten å 10,000 kronor.

Utredningsmannen har vidare diskuterat förutsättningarna för
fortsatt upprätthållande av frökontrollanstalt i
Luleå efter ifrågasatt nedläggande av kemisk-växtbiologiska anstalten.
Han har därvid erinrat, att till frökontrollanstalten utgår särskilt understöd
av statsmedel, och att för denna anstalt föras särskilda räkenskaper, men
att densamma likväl är starkt anknuten till kemisk-växtbiologiska anstalten.

Styrelsen för frökontrollanstalten bestode av samma personer som de för
kemisk-växtbiologiska anstalten utsedda styrelseledamöterna. Föreståndaren
för sistnämnda anstalt vore föreståndare jämväl för frökontrollanstalten.
Där anställd assistent innehade tillika befattning vid kemisk-växtbiologiska
anstalten. Frökontrollanstaltens lokaler vore belägna i Norrbottens läns
hushållningssällskaps förvaltningsbyggnad i samband med kemisk-växtbiologiska
anstaltens lokaler.

Frökontrollanstaltens ekonomiska ställning framginge av följande räkenskapssammandrag
för år 1935/1936.

Inkomster.

Anslag av landstinget .........

Anslag av hushållningssällskapet

Analysavgifter ..............

Diverse inkomster ............

Avlöning åt assistent
Avlöning åt extra biträden
Avlöning åt vaktmästare . .

kronor

1,000: —

»

600: —

»

800: —

kronor

2,400:

—

»

1,743:

33

»

44:

27

Summa

kronor

4,187:

60.

e r.

kronor

—: —

»

1,50»: —

»

760:70

»

200: —

kronor

2,460:

70

20

Kungl. Majlis proposition nr 251.

Pensionsavgift ...................................... kronor 20: —

Lokal med värme, lyse och städning ................ » 750: —

Apparater och förbrukningsartiklar .................. » 663:65

Diverse utgifter .................................... » 157:50

Årets överskott .................................. » 135: 75

Summa kronor 4,187:60.

Utredningsmannen har beträffande den allmänna organisationen av frökontrollväsendet
i korthet anfört följande.

Undersökningar av utsädesvaror genom statens organ utövades av statens
centrala frökontrollanstalt. Därjämte funnes frökontrollverksamhet anordnad
vid sex av staten understödda lokala anstalter. Dessa vore belägna
i Linköping, Skara, örebro, Härnösand, Torsta i Jämtlands län samt i Luleå.
Statsunderstödet utginge med 1,000 kronor till var och en av de lokala anstalterna.
Som villkor för erhållande av statsbidrag skulle enligt Kungl.
Maj:ts kungörelse den 18 juni 1926 (nr 260) gälla, bland annat, att det eller
de hushållningssällskap eller landsting, inom vilkas områden lokal frökontrollanstalt
skulle hava sin huvudsakliga verksamhet, vart för sig eller i förening
skulle förbinda sig att lämna anstalten kontant understöd med minst
samma belopp som det sökta statsbidraget, att till anstaltens förfogande
ställdes lämplig lokal och tidsenlig utrustning, samt att anstaltens verksamhet
bedreves i enlighet med för dylik anstalt gällande av Kungl. Maj:t fastställt
reglemente. Gällande reglemente den 18 juni 1926 (nr 259) innehölle
beträffande personalorganisationen, att vid anstalt skall vara anställd en
föreståndare och, om så erfordrades, en assistent samt i mån av behov erforderligt
antal frökontrollbiträden.

För frökontrollanstaltens i Norrbottens län vidkommande har analysfrekvensen
samt anstaltens inkomst av fröanalyser under senaste 10-årsperiod
angivits i följande uppställning: _

Å r

A

n a 1 y

er fö

r

Summa

prov

Analysin-

komster

Kr.

Jord-

bruk.

% av
samtl.

Frö-

lland!.

% av
samtl.

Andra

% av
samtl.

1936/37

675

76

53

6

158

18

886

2,113:50

1935/36

492

79

72

10.5

121

17.5

685

1,743: 33

1934/35

407

77

68

13

51

10

526

1,537:50

1933/34

228

60

51

13

102

27

381

1,014: -

1932/33

278

67

19

4.5

117

28.5

414

1,112:50

1931/32

382

76

7

1

115

23

504

967: 25

1930/31

467

76

21

3

129

21

617

1,526: 25

1929/30

343

76

23

5

84

19

450

673: 50

1928/29

1,746

92

19

i

124

7

1,889

2,343:15

1927/28

648

73.5

7

i

226

25.5

881

1,338: —

Summa

5,666

340

1,227

7,233

14,368: 98

Medeltal för 10 år

566

78

34

5

123

17

723

1,437

Utredningsmannen har härefter anfört följande:

En påfallande ojämnhet i siffrorna för de första åren av 10-årsperioden
kunde utläsas av uppställningen. Det stora antalet prov 1928/29 uppgåves

Kungl. Maj.ts proposition nr 251.

21

hava berott på, att sommaren 1928 i Norrbotten varit så kall oell våt, att
jordbrukarna i allmänhet vore osäkra örn användbarheten av sitt utsäde. Vid
kontrollen hade även all havre befunnits oduglig liksom en stor del av kornet
samt praktiskt taget allt vallväxtfrö. Det stora antalet prov under nämnda
år förde emellertid med sig, att hushållningssällskapet, som förut lämnat
anslag till helt avgiftsfria analyser, sett sig nödsakat inskränka anslaget för
detta ändamål. Detta, liksom det förhållandet att all vallväxtfröodling genom
två somrars synnerligen dåliga väderlek lidit stor skada, hade medfört, att
antalet prov hastigt sjunkit. De senare årens stadiga ökning i analysfrekvensen
finge anses häntyda särskilt på en stegring av vallfröodlingen inom länet.

De anförda siffrorna kunde icke sägas angiva tillvaron av någon mera
betydande frökontrollverksamhet vid anstalten. Analysinkomsterna vore små.
Det kunde givetvis diskuteras, huruvida ej frökontrollverksamheten för Norrbottens
läns vidkommande borde omhändertagas av statens centrala frökontrollanstalt
och uppsamlingsställen för fröprovens mottagande och befordrande
till sistnämnda anstalt anordnas. Arbetet vid den centrala frökontrollanstalten
skulle endast i relativt ringa mån tyngas av de analyser, som
för närvarande utfördes vid ifrågavarande lokala frökontrollanstalt. Säkerligen
kunde en större grad av noggrannhet i avseende å analysresultat förutsättas
vid den centrala anstalten med dess överlägsna resurser. Ur dessa
synpunkter skulle måhända en centralisering av frökontrollen synas böra förordas.

A andra sidan talade starka skäl för bibehållandet i Norrbottens län av en
lokal frökontrollanstalt. Enligt tillgängliga sammanställningar för de senaste
åren utgjordes Norrbottens läns frökontrollanstalts klientel till 71 procent av
jordbrukare, under det att antalet från fröhandlare insända prov utgjorde
allenast 10.5 procent. Det vöre vid sådant förhållande uppenbart, att man
måste fästa stor vikt vid den inverkan på analysfrekvensen från odlarnas sida,
som en eventuell omläggning av kontrollverksamheten skulle medföra. Härvid
finge framhållas, att floer, som producerats i sydligare delar av landet,
i härdighet visat sig starkt underlägsna de inom Norrbottens län frambragta
fröerna. Tillgången på inhemska fröer vore emellertid för närvarande otillräcklig.
Det vore därför av största betydelse för det norrländska jordbruket,
att den egna fröodlingen stimulerades, så att detta jordbruk kunde i erforderlig
utsträckning förses med ett för klimatet lämpligt frömaterial, men jämsides
härmed måste tillses, att detta material för höjande av dess kvalitet
så långt möjligt underkastades en fortlöpande kontroll. Åtgärder, som kunde
äventyra beståndet och utvecklingen av en sådan kontroll, borde ej vidtagas.

Med hjälp av de av 1937 års riksdag anvisade medlen till särskilda stödåtgärder
för det norrländska jordbruket ämnade hushållningssällskapet, enligt
vad utredningen inhämtat, igångsätta en intensiv propaganda för ökad och
rationaliserad fröodling. Som ett led i denna propaganda vöre tänkt, att fröutställningar
och premieringar av framgångsrika fröodlare skulle anordnas.
Bearbetning och bedömning av frömaterialet vore avsett att ske vid frökontrollanstalten
i Luleå. Hushållningssällskapets fröodlingsnämnd, vars arbetsmöjligheter
ökades genom berörda anslag, vilket väl finge beräknas komma
att under ett antal år i viss utsträckning upprepas, stöde i sitt arbete i nära
samverkan med frökontrollanstalten. Genom anstalten erhölle nämnden överblick
över de olika länsdelarnas fröodling och upplysningar angående fröodlingarnas
värde enligt gjorda analyser.

Även för Norrbottens lantmannaförbund, vilket, bland annat, hade till uppgift
att förse jordbrukarna med lämpliga floer, hade tillvaron av en lokal
frökontrollanstalt ägt stor betydelse. Förbundet sökte i första hand anskaffa
det för Norrbottens odlingsförhållanden mest tjänliga frömaterialet och hän -

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

vände sig därvid till frökontrollanstalten, som enligt bemyndigande av jordbrukare,
vilkas fröer undersökts, meddelade undersökningarnas resultat. Frökontrollanstalten
kunde därigenom lämna anvisningar på för odling lämpliga
stammar inom länet och även på sådant sätt tjäna fröodlingsintresset.

För upprätthållandet av kännedomen om förefintliga möjligheter till kontroll
och av intresset därför bland enskilda jordbrukare torde tillvaron av
lokal frökontrollanstalt vara av största betydelse. Proven avlämnades och
hämtades i mycket stor utsträckning vid personliga besök å anstalten av odlarna
själva. Dessa komme därvid i tillfälle att med anstaltens personal diskutera
fröernas olika värde och medlen till höjning av kvaliteterna. Elever
vid lantmannaskolorna i länet besökte anstalten och toge kännedom örn dess
verksamhet.

Utredningsmannen har vidare anfört, att intresset för bibehållandet av länets
frökontrollanstalt inom hushållningssällskapet är synnerligen stort, och
att svårigheter icke anses möta för erhållande av tillräckliga anslag från hushållningssällskap
och landsting utöver statsbidraget för verksamhetens fortbestånd.
En företagen överslagsberäkning bär, enligt vad utredningsmannen
upplyser, givit vid handen, att driften av frökontrollanstalten efter ett nedläggande
av kemisk-växtbiologiska anstalten ej behöver medföra mera betydande
ökning av kostnaderna i förhållande till de nuvarande.

Med hänsyn till anförda omständigheter och med understrykande av det
värde för växtodlingen, särskilt under nu planlagda statliga åtgärder för upphjälpande
av det norrländska jordbruket, en till Luleå förlagd frökontrollanstalt
anses medföra, uttalar sig utredningsmannen bestämt för, att statsanslag
med hittills utgående belopp ställes till förfogande för driften av denna
anstalt även efter en förutsatt omläggning av de arbetsuppgifter, som nu
handhavas av kemisk-växtbiologiska anstalten.

I betänkandet lia vissa jämförelser gjorts mellan årskostnader
under olika driftsformer. Utredningsmannen har framhållit
att han ansett sig böra framlägga sådana jämförelser, även om de kunna
anses schematiska och icke i alla avseenden fullt adekvata. Han har
ytterligare understrukit, att hänsyn givetvis ej kunnat av honom tagas till
de anspråk i avseende å försöksverksamheten, som av den blivande statliga
försöksledningen må finnas befogade.

Jämförelserna avse statens årskostnader för i huvudsak motsvarande
verksamhet som vid den kemisk-växtbiologiska anstalten bedrivna, dels under
nuvarande organisationsform, dels under förutsättning att från anstaltens
verksamhet enligt statsmakternas beslut år 1936 avskiljes allenast Alträsks
försöksgård, dels under förutsättning att den i det föregående föreslagna organisationen
genomföres. Kostnaderna anföras i avrundade tal.

Nuvarande organisation.

1) Statsbidrag till kemisk-växtbiologiska anstalten för

budgetåret 1937/1938 .............................. kronor 38,000

2) Statsbidrag till lokal försöksverksamhet för samma bud getår.

(Upptages här, ehuru anslaget utbetalas till hushållningssällskapet.
) .............................. » 2,700

Summa kronor 40,700.

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

23

Organisation förutsättande statens övertagande av

allenast Alträsks försöks gård.

1) Statsbidrag till kemisk-växtbiologiska anstalten, från räknat

för Alträsk beräknat bidrag ................ kronor 29,100

2) Statsbidrag till lokal försöksverksamhet enligt 2

ovan.................................... * 2,700

3) Avlöning till föreståndare för Alträsks försöksgård, oberäknat
kallortstillägg och dyrortstillägg.............. » 8,500

4) Arbetslokaler i Luleå för försöksgårdsföreståndaren .... » 2,000

5) Nettoutgift för Alträsks försöksgård ........... » 11,000

Summa kronor 53,300.

Organisation enligt utredningsmannens förslag.

1) Avlöningar till försöksgårdsföreståndare

och assistent, oberäknat kallorts- och
dyrtidstillägg ...................... kronor 12,700

2) Arbetslokaler i Luleå .............. » 2,400

3) Nettoutgift för Alträsks försöksgård . . » 11,000

4) Nettoutgift för Sunderbyns försöksgård

jämte försöksfältet vid Hagalund ... » 12,000 kronor 38,100

5) Statsbidrag till försöksstationer .................... » 2,000

6) Statsbidrag till lokal försöksverksamhet enligt 2

ovan ........................................... * 2,700

7) Statsbidrag till kemisk station............... » 6,000

Summa kronor 48,800.

Utredningsmannen har vidare anfört:

Det förordade förslaget torde alltså ställa sig ekonomiskt gynnsammare för
staten än den organisation, som skulle erhållas efter statens övertagande av
allenast Alträsks försöksgård. men utan förändring i huvudsak av kemiskväxtbiologiska
anstaltens övriga uppgifter. Härjämte finge anmärkas, att
hushållningssällskapet och landstinget i Norrbottens län lämnade bidrag till
kemisk-växtbiologiska anstalten med omkring 18,000 kronor om året, under
det att enligt utredningsmannens förslag från dessa anslagsgivare ej beräknades
högre årsanslag till anstaltsverksamhet än 9,800 kronor, vilket bidragsbelopp
beräknats bliva erforderligt för drift av kemisk station.

Ovanstående beräkningar avsåge ej anslagsbehov för frökontrollanstalten
i Luleå, som vore en ur anslagssynpunkt fristående institution. Efter kemiskväxtbiologiska
anstaltens nedläggande torde emellertid frökontrollanstalten
komma i behov av något starkare stöd av lokala bidragsgivare.

Då, såsom jag förut erinrat, utredningsmannens förslag örn inrättande av Yttranden,
fristående lantbrukskemisk station i Luleå behandlats i samband med frågan
angående den kemiska analys- och kontrollverksamheten för jordbrukets
behov, beröras ej här inkomna yttranden i vad de angå nämnda törslag.

Beträffande yttrandena i övrigt hava invändningar ej framställts mot
grunderna för föreslagen uppdelning av kemisk-växtbiologiska
anstaltens arbetsuppgifter. Icke i något yttrande
förordas att statsunderstöd till anstalten skall utgå från och med den
1 januari 1939. 1 avseende å vissa detaljer hava särskilda uttalanden gjorts
av de över betänkandet hörda.

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

Beträffande föreslagen avlöning till föreståndaren vid
Sunder byns och Alträsks försöksgårdar bär statskontoret
anfört, att till dess ytterligare erfarenhet vunnits angående den lämpligaste
organisationen av den statliga försöksverksamheten i Norrbottens län, föreståndaren
bör erhålla anställning som tjänsteman å extra stat i 24:e lönegraden.

Över drift kostnadsberäkning arna har statskontoret och styrelsen
för kemisk-växtbiologiska anstalten yttrat sig.

Statskontoret har härom anfört, att dessa kostnader i huvudsak undandraga
sig statskontorets bedömande, men att ämbetsverket ansett sig böra
ifrågasätta örn tillräcklig anledning förefinnes för statsverket att vidmakthålla
den fasta försöksverksamheten å Hagalunds försöksfält, vilket i organisatoriskt
hänseende avsetts att hänföras under Sunderbyn. Av utredningen
har ansetts framgå att värdet av denna försöksverksamhet är synnerligen
ringa, varjamte påpekats att dessa försök beräknats draga en årlig kostnad
av närmare 1,000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har erinrat, att styrelsen i skrivelse den 31 augusti

1937 med förslag till anslagsäskanden inom styrelsens förvaltningsområde
vid bedömande av behovet av statsbidrag till Alträsks försöksgård för tiden
1 juli—31 december 1938 utgått från det för budgetåret 1937/1938 anvisade
statsbidraget till denna försöksgård, 8,900 kronor, och beräknat att 80 procent
härav eller 7,100 kronor skulle erfordras för sagda halvår.

Utgifterna under första hälften av budgetåret torde nämligen vara avsevärt
större än under dess senare hälft, samtidigt som inkomsterna vore
mindre, enär höförsäljningsmedlen inflöte först under senare hälften av
budgetåret. Då enligt 1937 års riksdags beslut förefintlig varubehållning av

1938 års skörd utan ersättning skulle överlämnas till staten vid dess förutsatta
övertagande av ifrågavarande försöksgård den 1 januari 1939, skulle
enligt ovannämnda beräkningsgrunder statsbidraget för tiden 1 januari—
30 juni 1939 kunna begränsas till 1,800 kronor, enär inkomsterna av förenämnda
höförsäljning i så fall skulle tillfalla staten. Då emellertid vissa
ekonomiska svårigheter skulle kunna uppstå under första halvåret efter
försöksgårdens överlämnande i ny ägo, om statsbidraget begränsades så
starkt som till 1,800 kronor, ansåge lantbruksstyrelsen sig icke böra göra
något yrkande i nu antydd riktning. Lantbruksstyrelsen hade för övrigt
intet att erinra mot här föreslagna statsbidrag till ifrågavarande försöksgårdar
och försöksfält.

Kemisk-växtbiologiska anstaltens styrelse har anfört att de av utredningsmannen
beräknade årskostnaderna synts något för låga.

Sålunda utgjorde för närvarande kostnaden för telefonabonnemang 180
kronor och för samtalsavgifter 200 kronor eller tillhopa 380 kronor om året.
Någon minskning av denna utgift kunde efter omorganisationen knappast
komma i fråga. Till inköp av böcker samt prenumeration och bindning av
tidskrifter hade intet särskilt anslag upptagits i det framlagda förslaget. Det
måste anses vara av största betydelse, att försöksgårdsledningen sattes i
stånd att taga del av utkommande facklitteratur, och att denna för framtiden
så bevarades, att den kunde tjäna institutionerna till stöd i deras arbete.
För detta ändamål torde böra beräknas 200 kronor örn året. Slutligen syn -

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

25

tes det ofrånkomligt, att det i överensstämmelse med andra liknande institutioner
här beräknades ett visst årligt anslag för täckande av oförutsedda
utgifter, förslagsvis 250 kronor. Enligt de av styrelsen ovan framförda synpunkterna
borde årskostnaderna för försöksgårdarnas arbetslokaler i Luleå
beräknas till 2,970 kronor, varför för tiden Vi—3% 1939 i runt tal 1,500
kronor skulle behövas.

Beträffande förslaget örn anordningen av fasta försöksstationer
vid vissa skol jordbruk bar Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott
framhållit, att länets hushållningssällskap har för avsikt
att snarast möjligt inrätta en lantbruksskola å Björkfors egendom inom
Neder-Kalix socken, samt att vissa statsbidrag beviljats för ändamålet. Utskottet
har funnit det synnerligen angeläget, att vid beräkning av anslag
för försöksstations verksamheten hänsyn tages till behovet av försöksstation
även vid nu nämnda lantbruksskola.

Särskilda uttalanden rörande fortsatt statsunderstöd till frökontrollanstalt
i Luleå ha gjorts av statskontoret, lantbruksstyrelsen,
statens centrala frökontrollanstalt, Norrbottens läns landsting samt styrelsen
för kemisk-växtbiologiska anstalten. Ur dessa yttranden må återgivas
följande.

Statskontoret har ansett sig icke böra motsätta sig att statsbidrag tillsvidare
beräknas med 1,000 kronor årligen till upprätthållande av en frökontrollstation
i Luleå.

Lantbruksstyrelsen har anfört, att frökontrollanstaltens verksamhet enligt
vad utredningsmannen konstaterat har ganska liten omfattning.

Det kunde därför, såsom utredningsmannen framhölle ifrågasättas om
icke denna verksamhet utan större olägenheter skulle kunna övertagas av
statens centrala frökontrollanstalt och uppsamlingsställen för mottagande
och befordrande av fröprov till sistnämnda anstalt anordnas. Då emellertid
ifrågavarande lokala frökontrollanstalts klientel till allra största delen utgjordes
av jordbrukare och den producerade frövarans kvalitet vöre starkt
beroende av väderleksförhållandena under växttiden, syntes^ en lokal frökontrollanstalt
i övre Norrland med dess speciella klimatförhållanden kunna
vara befogad. Intresset för kontrollerad frövara kunde nämligen tänkas
avtaga, om en lokal frökontrollanstalt icke funnes, till men för det norrländska
jordbruket, vilket vore i behov av egna fröodlingar, som kunde
förse detsamma med för klimatet lämpligt frömaterial. Lantbruksstyrelsen
ansåge sig därför — trots sin tveksamhet örn lämpligheten av ett upprätthållande
i allmänhet av lokala frökontrollanstalter vid sidan av statens
centrala frökontrollanstalt eventuellt med lokala filialer böra tillstyrka
bifall till föreliggande förslag.

Statens centrala frökontrollanstalt bär betonat att det är av stöl sta vikt,
att den officiella kontrollen över utsädesvaror verkar fullt likformigt och i
alla avseenden enhetligt.

Detta vore endast möjligt under förutsättning att denna verksamhet bildade
en fast organisatorisk enhet, d. v. s. med andra ord, att den omhänderhades
av statens eget organ, statens centrala frökontrollanstalt, analogt roed
vad fallet vore i våra grannländer. Till det centrala organet kunde sedan
vara knutna en eller eventuellt ett pär filialer. Ett dylikt system hade dock

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

ännu ej blivit fullt genomfört i vårt land. Visserligen hade centrala frökontrollanstalten
sedan 10 år tillbaka en filial i Skåne, men för övrigt bedreves
dylik verksamhet av 6 jämförelsevis fristående statsunderstödda frökontrollanstalter,
vilka sistnämnda endast finge verkställa vissa kontrollåtgärder
och vilkas sammanlagda analys- och plomberingsverksamhet ej
uppginge till hälften av den centrala anstaltens.

Det torde emellertid på intet sätt vara tillrådligt att förorda inrättandet
i Luleå av en filial utav den centrala frökontrollanstalten, enär en dylik
filial skulle för statsverket medföra alltför stora kostnader i förhållande till
omfattningen av den verksamhet, som skulle kunna påräknas. Vid frökontrollanstalten
i Luleå hade nämligen i genomsnitt för de senaste 5 åren, 1932/
33—1936/37, i medeltal per år blott 578 prov blivit undersökta. Kostnaderna
härför hade i genomsnitt per år uppgått till cirka 3,870 kronor, oaktat
någon del av föreståndarens lön ej upptagits i nämnda belopp. Detta innebure
alltså en kostnad av ungefär 6 kronor 85 öre för varje analys. Omkostnaderna
för en filial av centrala frökontrollanstalten endast för Norrbottens
län skulle naturligtvis bliva högst avsevärt högre, även örn en enda statstjänsteman
med biträde av tillfällig arbetskraft skulle kunna handhava hela
verksamheten. Något annorlunda skulle saken emellertid säkerligen ställa
sig örn de tre nu i Norrland verkande frökontrollanstalterna, Torsta, Härnösand
och Luleå, ersattes nied en filial av anfört slag, förlagd till lämplig
plats. Ett dylikt förslag kunde mycket väl inom en snar framtid bliva
aktuellt, örn den föreslagna indragningen av kemiska stationen i Härnösand,
till vilken därvarande frökontrollanstalt vore knuten, komme till stånd.

För Norrbottens vidkommande skulle frökontrollverksamheten enklast och
billigast kunna ordnas genom att därvarande hushållningssällskap på lämpliga
platser inom länet anordnade uppsamlingsplatser, där jordbrukare kunde
inlämna analysprov och få dem insända till centrala frökontrollanstalten,
vilken sedermera i sin tur översände analysbevisen direkt till vederbörande
uppdragsgivare. Genom en dylik anordning skulle analyskostnaderna
under nyss anförda 5-årsperiod endast uppgå till cirka 1,500 kronor i
medeltal per år eller till cirka 2 kronor 601 öre per prov mot förut anförda 6
kronor 85 öre. För centrala frökontrollanstalten skulle en av det anförda föranledd
ökning av verksamheten ej innebära några som helst svårigheter, vilket
torde vara lätt att förstå vid ett omnämnande av att under högsäsong
inkommer till anstalten ofta under 3 å 4 dagar ett lika stort provantal som
analyseras vid Luleå-anstalten under hela året.

Det anförda förslaget innebure tvivelsutan den enklaste och mest rationella
lösningen av frökontrollverksamhetens organisation i Norrbottens län.
Visserligen anfördes i betänkandet en del motiv för bibehållande av en
frökontrollanstalt därstädes, men dessa motiv kunde ej tillmätas någon som
helst avgörande betydelse. Då det emellertid torde vara lämpligast att, såsom
förut berörts, i ett sammanhang ordna frökontrollspörsmålet för hela
Norrland, syntes det på sakens nuvarande ståndpunkt kunna medgivas, att
under vissa förutsättningar en viss brökontrollverksamhet tillsvidare upprätthölles
vid en till Luleå förlagd frökontrollanstalt. Förutsättningen härför
måste emellertid av kostnadshänsyn vara, att saken ordnades på ett
i förhållande till verksamhetens obetydliga omfattning lämpligt sätt. Av
denna anledning vore det nödvändigt, att en dylik frökontrollanstalt finge
disponera erforderliga utrymmen i de lokaler, i vilka den föreslagna kemiska
stationen skulle inrymmas, samt att analysarbetena endast omhänderhades
av en assistent och att alltså ej någon föreståndare för anstalten
anställdes. För erhållande av statsbidrag stötte emellertid en anordning av
sistnämnda slag på vissa svårigheter, enär härför enligt gällande reglemente

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 251.

för statsunderstödda frökontrollanstalter (Sv. författningssamling nr 259/

1926) fordrades, att vid varje dylik anstalt skulle finnas en föreståndare
med av lantbruksstyrelsen godkänd kompetens. Hittills hade kemisk-växtbiologiska
anstaltens föreståndare varit föreståndare jämväl för frökontrollanstalten,
men fortsättningsvis kunde man omöjligen förutsätta, att föreståndaren
för den kemiska stationen skall kunna besitta dylik kompetens.

Då emellertid frökontrollanstaltens verksamhet, som hittills huvudsakligast
komme att omfatta vägledande analyser för jordbrukare, och då slatsplombering
mycket sällan förekomme, torde detta spörsmål med Kungl.

Maj :ts medgivande kunna ordnas så, att ansvaret för sagda analysverksamhet
åvilade en assistent, vars kompetens i berörda hänseende skulle vitsordas
av lantbruksstyrelsen, men att vid anstalten statsplombering ej finge verkställas.
Skulle dylik kontrollåtgärd i enstaka fall påfordras, skulle anstalten
vara skyldig att hänvisa vederbörande till centrala frökontrollanstalten.

Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott och styrelsen för kemiskvåxtbiologiska
anstalten lia båda understrukit behovet av frökontrollanstalt
i Luleå. Styrelsen för kemisk-växtbiologiska anstalten har anfört i
huvudsak följande:

Till vad av utredningsmannen anförts för fortsatt upprätthållande avlänets
frökontrollanstalt finge styrelsen lämna sitt livligaste instämmande.

Den besparing staten skulle göra på ett nedläggande av denna anstalt torde
bliva synnerligen obetydlig. Skillnaderna i noggrannhet på de analysresultat,
som kunde erhållas vid den centrala frökontrollanstalten, och resultaten
från härvarande anstalt vore med visshet icke sa stora, att de kunde tillmätas
någon som helst praktisk betydelse. Som redan i betänkandet framhållits
talade mångdubbelt starkare skäl för ett fortsatt uppehållande av
frökontrollanstaltens verksamhet med statsbidrag. Med sin intima kännedom
örn de lokala förhållandena tvekade icke styrelsen att förklara, att ett
eventuellt nedläggande av anstalten skulle få katastrofala följder för länets
fröodling.

I det förslag till proposition angående den kemiska analys- och kontroll-Departementsverksamheten,
som samtidigt härmed framlägges, behandlas, bland annat, c e,en''
utredningsmannens förslag örn inrättande från och med den 1 januari 1939
av en fristående kemisk station. Såsom framgår av propositionsförslaget
biträdes där utredningsmannens förslag i nu berörda hänseende.

Jag ämnar i en följande avdelning väcka förslag örn förvärvande för statens
räkning av kemisk-växtbiologiska anstalten tillhöriga Sunderbyns försöksgård.
Vid bifall härtill möjliggöres att denna försöksgård och Alträsks
försöksgård, vilken enligt förut omnämnda åren 1936 och 1937 av riksdagen
fattade beslut skall från och med den 1 januari 1939 införlivas med
det statliga försöksgårdssystcmet, drivas under gemensam föreståndares
ledning. Såsom torde framgå av utredningen tillgodoses härigenom försöksverksamhetens
intresse att i övre Norrland äga tillgång till gårdar för
försök på såväl fastmark som myrmark. Utredningsmannen har framhållit,
att det av kemisk-växtbiologiska anstalten för försök brukade, av Luleå
stad upplåtna Hagalunds försöksfält, av olika angivna skäl ansetts mindre
väl ägnat för sitt ändamål, men förordat att anslag tillsvidare lämnas till
uppehållande av försöksverksamheten vid fältet i avvaktan på anskaffa!!-

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

det av fält av lämpligare beskaffenhet. Då försöksledningen torde böra beredas
rådrum att avveckla försöksverksamheten vid detta fält, förordar jag
att anslag för nästa budgetår anvisas för ändamålet. Det torde emellertid
få förväntas, att blivande försöksledning så snart ske kan inkommer med
det förslag till ändrad anordning i berörda hänseende, som synes vara av
behovet påkallat.

Jag biträder utredningsmannens förslag om placering av föreståndaren
för Alträsks och Sunderbyns försöksgårdar å ordinarie stat i lönegraden B
24. För denne skulle sålunda beräknas avlöning inklusive kallortstillägg
med 8,691 kronor eller i runt tal 8,700 kronor. Mot förslaget örn anställande
av assistent med arvode av 4,200 kronor örn året för tjänstgöring vid försöksgårdarna
under vegetationsperioderna och vid anstalten för jordbruksförsök
under andra tider av året har jag intet att erinra. De avlöningsbe-*
lopp, som för tiden V*—30 le 1939 erfordras, torde böra utgå på 1 an t bruk sliögskolans
avlöningsanslag med halva årsbelopp, för föreståndaren
under posten avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat med ett till 4,400 kronor uppräknat belopp och för assistenten under
posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit, med 2,100 kronor.

Av utredningsmannen förordad anordning att försöksgårdsföreståndaren
jämte assistent beredas förhyrda arbetslokaler i hushållningssällskapets
fastighet i Luleå vill jag biträda. Mot beräknade omkostnader för arbetslokalerna,
avseende expenser och övriga utgifter till ett sammanlagt belopp
av 1,250 kronor för tiden Vi—3% 1939 har jag ingenting att erinra. Ej
heller finner jag anledning till erinran mot de av utredningsmannen för
samma tid beräknade omkostnader och särskilda uppbördsmedel för Alträsks
och Sunderbyns försöksgårdar, medförande en nettoutgift för den
förstnämnda försöksgården med 4,550 kronor och för den sistnämnda, inklusive
utgifter och inkomster för Hagalunds försöksfält, med 5,350 kronor.
För ifrågavarande omkostnaders bestridande erforderliga medel torde böra
anvisas å lantbrukshögskolans omkostnadsstat för budgetåret 1938/1939.

Då särskilda anslag ställas till förfogande för anordnande av försöksverksamhet
vid skoljordbruk samt för lokal fältförsöksverksamhet, torde få förutsättas
att ansökningar örn bidrag i föreskriven ordning göras för angivna
ändamål. Det torde kunna förväntas, att vid berörda anslags bestämmande
all erforderlig hänsyn tages för betryggande av den försöksverksamhet
som i nu nämnda former bedrives i Norrbottens län.

Mot utredningsmannens förslag att sådan försökskommitté som avses i
Kungl. Maj:ts kungörelse den 21 maj 1937 (nr 239), utöver uppgifter rörande
den med statsmedel understödda lokala gödslings- och sortförsöksverksamheten,
tilldelas befogenhet att hos den statliga försöksverksamhetens ledning
väcka förslag rörande planläggning och handhavande av den fasta försöksverksamheten
i länet har jag intet att invända.

Till frökontrollanstalten i Luleå, som har sin verksamhet anordnad i nära
anknytning till kemisk-växtbiologiska anstalten, utgår för närvarande

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

29

särskilt statsunderstöd med ett belopp av 1,000 kronor. I årets statsverksproposition
under nionde huvudtiteln, punkt 97, har föreslagits motsvarande
understöd till frökontroll anstalten för budgetåret 1938/1939. Därest frökontrollanstalten
även efter förutsatt upphörande av kemisk-växtbiologiska
anstalten kan drivas i huvudsak enligt de i kungörelsen den 18 juni 1926
(nr 260) angående statsunderstöd till lokala frökontrollanstalter stadgade
villkor, torde statsunderstöd till anstalten tillsvidare böra utgå. Skulle det
visa sig lämpligt att någon lindring i eljest gällande villkor för dylika statsunderstöd
komme till stånd beträffande frökontrollanstalten i Luleå, torde
fråga därom få prövas av Kungl. Maj:t.

3. Statens övertagande av Sunderbyns försöksgård.

Utredningsmannen, som med hänsyn till försöksverksamhetens rationel- utredningsla
anordnande funnit, att staten borde övertaga driften av Sunderbyns för- mannsnsöksgård,
har erinrat, att det för möjliggörande av försökens planläggning
och utförande på lång sikt och för erhållande av nödig stadga i försöksgårdsorganisationen
ansetts lämpligast, att staten med äganderätt innehade
sina försöksgårdar. Vid förda förhandlingar angående statens övertagande
av försöksverksamheten vid gården hava utredningsmannen och de sakkunniga
därför ansett sig böra eftersträva, att överlåtelse av gården med äganderätt
komme till stånd.

Följande uppgifter lämnas i betänkandet angående tillkomsten av
försöksgården:

Enligt gåvobrev den 7 maj 1904 hade kemisk-växtbiologiska anstalten
av änkefru Lotty Bruzelius, född Kempe, och bruksägaren Seth Kempe emottagit
ett penningbelopp av 30,000 kronor att användas för anordnande av
ett större försöksfält och för befrämjande i samband därmed av anstaltens
försöksverksamhet. I gåvobrevet hade föreskrivits, att anstaltens styrelse
skulle äga att för försöksfältets inköpande och iordningställande använda
dels de räntemedel, som kunde hava upplupit å fonden, dels av
fondens kapitalbehållning ett belopp av högst 5,000 kronor, som skulle på
visst angivet sätt till fonden återbetalas. Därest kemisk-växtbiologiska anstalten
av en eller annan orsak komme att upphöra med sin verksamhet,
skulle ifrågavarande belopp av 30,000 kronor jämte det med fondens medel
anskaffade försöksfältet med därtill hörande byggnader och inventarier
överlämnas till Norrbottens läns hushållningssällskap att för något likartat
ändamål användas.

Av medel ur gåvofonden köpte anstalten 3 hus mtl Sunderbyn nr 6 enligt

avhandling den 1 maj 1908. ....... „ .

För verksamheten vid den sålunda av anstalten förvarvade forsoksgarden
hade bruksägaren Kempe sedermera enligt anmälan till anstaltens styrelse
å dess sammanträde den 4 juni 1914 såsom gåva överlämnat 10,000 kionor,
vilket belopp enligt styrelsens beslut skulle tilläggas ovannämnda donationsfond
och »innestå i anstaltens försöksgård vid Sunderbyn». Fondens
kapitaltillgångar hade från och med år 1914 enligt uppgift av anstaltens räkenskapsförare
bokförts på följande sätt:

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 251-

I värdepapper ........................................ kronor 30,000

I Sunderbyns försöksgårds fastighet .................... » 7,500

I Sunderbyns försöksgårds inventarier .................. » 2^500

Summa kronor 40,000.

Ytterligare hade bruksägaren Seth Kempe till anstalten under år 1925 donerat
35,000 kronor, som jämte ränteavkastning kommit försöksgården till
godo för utvidgning, uppodling, bebyggelse, inventarieköp m. m. Dessa
gåvomedel hade sålunda icke fonderats. Vid 1936 års utgång utgjorde återstående
behållning av ifrågavarande gåvomedel 1,850 kronor. Något dokument
rörande denna gåva förefunnes enligt uppgift ej.

Genom köp den 17 januari 1927 hade anstalten för 6,952 kronor 40 öre
förvärvat ett nytt område, som tillagts försöksgården. Denna bestode därefter
av 1768 mantal litt. F2 b Sunderbyn 610, varå kemisk-växtbiologiska anstalten
beviljats lagfart den 17 maj 1910 samt av den från 83/i728 mantal
av Sunderbyn 6° avsöndrade lägenheten Sunderbyn 627, varå anstalten erhållit
lagfart den 17 maj 1927. Fastigheterna angränsade varandra.

År 1932 hade kemisk-växtbiologiska anstalten för uppförande av byggnader
vid försöksgården av Kungl. Majit beviljats bidrag av lotterimedel
med 25,000 kronor.

Enligt tillgängligt utdrag av jordregistret innehölle fastigheten 37/7es mantal
Sunderbyn nr 6, betecknad 610, en areal av 33.4950 hektar, därav 8.80
hektar tomter, åker och dylikt, 3.7820 hektar äng, 0.31 hektar odlingsmark
samt 20.6030 hektar avrösningsjord. Från fastigheten hade genom avsöndringar
avskiljts följande områden, nämligen Bodvallen nr 1 (Sunderbyn 614)
å 1.98 hektar samt Strandarne nr 1 (Sunderbyn 616) å 1.2930 hektar. Sammanlagda
arealen av de avskilda områdena utgjorde alltså 3.2730 hektar och
återstoden 30.2220 hektar.

Fastigheten Sunderbyn 627, avsöndrad från 83/1728 mantal av Sunderbyn 6°
innehölle enligt jordregistret i areal 9.9320 hektar. Härifrån hade frånskiljande
av mark ej skett.

Sammanlagda arealen av den av kemisk-växtbiologiska anstalten ägda försöksgården
utgjorde alltså (30.2220 + 9.9320 =) 40.1540 hektar. Härav uppgåves
24.5 hektar vara uppodlade.

För biträde vid beskrivning och värdering av fastigheten jämte inventarier
har utredningsmannen anlitat kamreraren i Västerbottens läns hushållningssällskaps
egnahemsnämnd agronomen A. V. Zingmark samt ordföranden i
Överluleå sockens kommunalnämnd förre riksdagsmannen R. Selberg. Avbeskrivningen
inhämtas i huvudsak följande:

Åkerjorden utgjordes till övervägande delen av mjäla och finmo i ett
plant mot sydväst svagt sluttande fält. Å icke fullt hälften av åkerarealen
utgjordes ytskiktet av toi’v, som dock icke hade större djup än att underliggande
fastmark nåtts vid plöjning.

Jordens beskaffenhet finge anses vara god för jordbruksändamål.

Åkerjorden vore medelst öppna avloppsdiken indelad i tio skiften, vilka
vore täckdikade. En del täckdikning vore utförd för dikningsförsök.

Enligt uppgift hade åkerarealen under de senaste vegetationsperioderna
disponerats på följande sätt:

31

Kungl. Majlis proposition nr 251.

Skifte

Areal

1937

1938

I—IV

5.0

Fasta försök

Fasta försök

V

3.5

Vall 2

Vall 3

VI

3.5

2.7

Träda

Vall 1

0.8

Korn

Vårsäd

VII

3.0

1.5

Vall 4—6

Vårsäd

1.5

Vall 4

Vall 5

VIII

2.5

1.25

Havre

Havre

1.25

Havre

Havre

IX

2.5

Vall 1

Vall 2

X

4.0

Bete

Bete

Hemskiftets skogsmark, utgörande omkring 4 hektar, hade tämligen gott
värde för skogsbruk. Utskiftet, till stor del bestående av försumpad mark,
hade mindre värde. Till egendomen hörande skogsskiften kunde icke avkasta
erforderligt husbehovsvirke.

Vid försöksgården funnes följande byggnader:

Manbyggnad, 15.4 m lång, 6.15 m bred och 4.1 m hög vid väggbandet,
av trä, under tegeltak, indelad i kök med skafferi, 2 rum, tambur, 2 garderober,
trapputrymme och vindfång i första våningen samt 3 rum, 3 garderober,
litet tvättrum och trapputrymme i övre våningen. Byggnaden hade
år 1932 varit föremål för omändringsarbeten och därvid på längden tillbyggts
4.8 m, varigenom nuvarande kök och ett ovanför liggande sovrum
tillkommit. Under tillbyggnaden funnes källarvåning av betong, sorn sammanbyggts
med en under gamla byggnaden förut befintlig källare, likaledes
av betong. Sockeln under gamla byggnaden vore av kilad sten. Väggarna
i tillbyggnaden vore uppförda av plank med två varv bräder och pappmellanlägg.
I övrigt vore väggarna av timmer med invändig liggande panel med
mellanrum mot timmerväggarna fyllt med torvströ. Utvändigt vore byggnaden
försedd med panel av liggande fasspont. Uppvärmning skedde medelst
varmvattenelement från panna i köket. Elektriska ledningar, som omlagts
vid förutnämnda ombyggnad, vore av god beskaffenhet.

Byggnaden hade vid besiktning ansetts böra bliva föremål för reparationsarbeten
i följande avseenden:

1. Det nuvarande värmesystemet, som icke fungerade tillfredsställande,
borde omläggas. Värmepannan syntes böra placeras i källaren.

2. I samtliga rum, särskilt köket, borde väggarna varmbonas.

3. I stället för nuvarande ytterpanelen av liggande fasspont, som icke
utgjorde erforderligt skydd för väggarna, borde påsättas ny ytterpanel av
stående bräder med läkt.

4. Vatten- och avloppsledningar borde indragas i samtliga rum å övre
våningen, då även tvättrum för personalen kunde anläggas.

5. Nuvarande trappuppgång till övre våningen, som vore synnerligen
obekväm, borde omläggas.

6. Badrum eller duschinrättning borde inrättas.

7. Brokvisten borde ombyggas.

Ekonomibyggnad, 44.3 lii lång, 10.3 m bred och 4.7 m hög vid
väggbandet nied i vinkel tillbyggt gödselrum 10.0 m långt, 10.3 lii brett och
2.5 in högt vid väggbandet. Socklar nied grundmurar och plintar av betong.
Varmväggarna vöre uppförda enligt nopsasystem av 3 X 5 X 10" cenienltegel
med två isoleringsrum, varav det yttre fyllts med kolstybb. Övriga
väggar vore uppförda av trä nied stående ytterpanel. Yttertaket vore av korrugerad
plåt utan underlag av trä.

I byggnadens bottenplan funnes följande utrymmen.

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 251-

Kostall med plats för 16 klavbundna djur samt boxar för ungdjur, häststall
med tre spiltor, svinstall med tre boxar, foderrum, motorrum för mjölkningsmaskin,
kylrum, kok- och tvättrum, två vindfång, redskapsbod, vedbod,
magasin. Foderskulle i hela byggnadens längd finnes å övre planet.
Rovrum vore anlagt såsom källare under kostallets golv. Ekonomibyggnaden,
som uppfördes år 1932, vore byggd på omsorgsfullt sätt och vore i
gott skick.

Visthusbod på betongsockel, av resvirke med liggande ytterpanel,
tak av spån, 6 m lång, 4 m bred och 3 m hög vid väggbandet. I bottenplanet
funnes två utrymmen, varav det ena vore provisoriskt inrett och sommartid
användes såsom sovrum för personalen. A övre planet funnes öppen vind.
Byggnaden vore i gott skick.

Redskapsbod, gammal timmerlada, 8.8 m lång, 7 m bred och 2.7 m
hög vid väggbandet, under spåntak. Byggnaden vore i mindre gott skick.

Jordkällare med tegelväggar och överbyggnad av trä; i dåligt skick.

Sommar ladugård av spantervirke 8.2 m lång, 6 m bred och 3.7 m
hög vid väggbandet. Nedre botten vore inredd till sommarladugård med
golv av trä. Golvet till övre botten bestode av IV2" sekunda virke. Byggnaden
användes nu till redskapsrum och foderlada. Byggnaden vore uppförd
av klent virke och befunne sig i ej fullt tillfredsställande skick.

Foderlada under spåntak, 35 m lång, 9 m bred och 3.7 m hög vid
väggbandet med tillbyggt våghus i storleken respektive 4.8 X 5 X 3.5 m.
Byggnaden vore uppförd på cementplintar, gjutna till frostfritt djup, med
väggar av resvirke och stående panel samt golv av spontad 2" plank. Byggnaden
vore i mycket gott skick.

Över de vid försöksgården befintliga inventarierna hava upprättats
särskilda förteckningar, örn dessa inventarier anföres i betänkandet följande:

De levande inventarierna vore av mycket god beskaffenhet
och välvårdade. Nötkreatursbesättningen vore av fjällras med icke obetydligt
avelsvärde. Ett premierat sto av nordsvensk ras funnes.

De döda inventarierna vore ej fullt tillräckliga för gårdens behov.
Befintliga kör- och åkerbruksredskap vore huvudsakligen av äldre modeller
och av ej fullt god beskaffenhet.

Av utredningsmannen anlitade värderingsman hava med hänsyn till byggnadernas
anläggningskostnader efter avdrag av beräknade kostnader för erforderliga
reparationer angivit följande värden å byggnaderna:

Manbyggnad ........................................ kronor 8,000

Ekonomibyggnad .................................... » 22,500

Visthusbod .......................................... » 500

Redskapsbod ........................................ » 100

Jordkällare .......................................... » __

Sommarladugård .................................... » 200

Foderlada .......................................... » 4,000

Summa kronor 35,300.

Egendomen med åbyggnader har emellertid av besiktningsmännen åsatts
ett saluvärde av 27,700 kronor. Detta värde överensstämmer med
taxering sv är de t, varav enligt tillgängligt bevis 25,400 kronor utgjorde
uppskattat jordbruksvärde och 2,300 kronor skogsvärde.

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

Inventarierna vid Sunderbyn hava uppskattats till ett värde avis,
293 kronor.

Vid årsskiftet 1937—1938 beräknad varubehållning har ansetts äga ett
värde av 2,585 kronor 50 öre.

Enligt gravationsbevis den 16 november 1937 besväras fastigheten
Sunderbyn 610 icke av andra inteckningar än dem som däri fastställts: 1)

1924 den 15 maj, § 157, statens järnvägar för rätt att framdraga och
för all framtid bibehålla en högspänningsledning enligt kontrakt den 20 mars
1924 med Norrbottens kemisk-växtbiologiska anstalt; 2) 1924 den 15 maj,
§ 158, statens järnvägar för rätt att framdraga och under en tid av 50 år
bibehålla en svagströmsledning enligt kontrakt den 20 mars 1924 med Norrbottens
kemisk-växtbiologiska anstalt; 3) 1924 den 22 december, § 118,
Kungl. Majit och kronan såsom ägare av Porjusfallen och därinvid belägna
fastigheter för rätt att framdraga och för all framtid bibehålla en högspänningsledning
enligt kontrakt den 5 oktober 1924 med Norrbottens kemiskväxtbiologiska
anstalt; 4) 1930 den 7 november, § 204, Kungl. Majit och
kronan såsom ägare av Porjusfallen och därinvid belägna fastigheter för
rätt att framdraga och för alla framtid bibehålla en högspänningsledning
enligt kontrakt den 19 juli 1930 med kemisk-växtbiologiska anstalten, Luleå,
varjämte anmärktes, att inteckning sökts uti en »bysamfällighet» under Sunderbyn
men att ansökningen förklarats vilande; 5) 1923 den 15 maj, § 335,
Statens järnvägar för rätt att framdraga och under en tid av femtio år bibehålla
en svagströmsledning enligt kontrakt den 27 maj 1923 med C. O. Nordlander.

Vidare hade enligt gravationsbeviset anteckning skett dels den 16 maj
1927, § 161, att statens järnvägar den 16 juni 1926 fått stämning å bland
andra Sunderby byamän såsom ägare av till Sunderby hörande »gemensamt
avtag» med yrkande örn expropriation av rätt att framdraga högspänningsledning,
dels den 11 juli 1927, § 189, att oniförmälda expropriation enligt
länsstyrelsens anmälan av den 24 maj 1927 vore fullbordad, dels den
19 april 1928, § 165, att statens järnvägar den 17 januari 1928 fått stämning
å bland andra Sunderby byamän såsom ägare till »en samfällighet»
med yrkande örn expropriation av rätt att framdraga elektrisk svagströmsledning,
dels den 18 juni 1928, § 201, att oniförmälda expropriation enligt
länsstyrelsens anmälan av den 14 juni 1928 vore fullbordad.

Beträffande fastigheten Sunderbyn 627 besväras denna enligt gravationsbevis
den 16 november 1937 icke av andra inteckningar än dem, som
fastställts:

1) 1906 den 16 mars, § 29, uti bl. a. 55/768 mantal Sunderbyn 69 Unb>
och Ava byamän för rätt till en 3.6 m. bred väg från allmänna landsvägen
till Lule älv enligt avhandling den 23 oktober 1904 med O. A. Wikström;
2) 1922 den 16 oktober, § 40, lili de 55/13824 mantal av Sunderbyn 628, varå
Oskar Wikström och hans hustru Lydia Wikström den 21 december 1925,
g 68, erhållit lagfart, statens järnvägar för rätt att framdraga och för ali
framtid bibehålla en högspänningsledning enligt kontrakt den 25 februari

1921 med N. B. Lundberg såsom god man för Johan Viktor Wikström; 3)

1922 den 16 oktober, 8 56, uti de 389/13824 mantal av Sunderbyn 628, varå
Oskar Ferdinand Wikström den 15 maj 1920, 8§ 78, 80 och 81, erhållit
lagfart, statens järnvägar för rätt att framdraga och för all framtid bibehålla
en högspänningsledning enligt kontrakt den 16 februari 1921 med

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 251. 3

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 251.

Oskar F. Wikström; 4) 1922 den 16 oktober, § 51, uti de 55/3456 mantal av
Sunderbyn 628, varå Oskar Ferdinand Wikström och hans hustru Lydia
Wikström den 15 maj 1923, § 94, och den 16 oktober 1925, §§ 41 och 42,
erhållit lagfart, Statens järnvägar för rätt att framdraga och för all framtid
bibehålla en högspänningsledning enligt kontrakt den 16 februari 1931
med Gottfr. Carlsson såsom förmyndare för Anders Vikström, Betty Vikström,
Nanny Vikström och Edit Vikström; 5) 1923 den 15 oktober, § 68,
uti de 499/13824 mantal av Sunderbyn 62S, varå Oskar Ferdinand Wikström
och hans hustru Lydia Wikström den 15 maj 1920 och 1923, §§ 78, 80, 81
och 94, erhållit lagfart, Kungl. Maj:t och kronan såsom ägare av Porjusfallen
och därinvid belägna fastigheter för rätt att framdraga och för all
framtid bibehålla en högspänningsledning enligt kontrakt den 30 april 1923
med Oskar F. Wikström och Lydia A. Wikström; 6) 1924 den 19 juli, § 195,
uti de 389/13824 mantal av Sunderbyn 628, varå Oskar Ferdinand Wikström
den 15 maj 1920, §§ 78, 80 och 81, erhållit lagfart, statens järnvägar för
rätt att framdraga och under en tid av 50 år bibehålla en svagströmsledning
enligt kontrakt den 8 maj 1923 nied Oskar Wikström och Lydia Wikström;
samt 7) 1925 den 21 december, § 101, uti de 165/13824 mantal av
Sunderbyn 628, varå Oskar Wikström och hans hustru Lydia Wikström den
16 oktober 1925, §§ 41 och 42, och den 21 december 1925, § 68, erhållit
lagfart, Kungl. Majit och kronan såsom ägare av Porjusfallen och därinvid
belägna fastigheter för rätt att framdraga och för all framtid bibehålla en
högspänningsledning enligt kontrakt den 12 oktober 1925 med Oskar Wikström
och Lydia Wikström samt N. P. (B.) Lundberg såsom god man för
Jonas (Johan) Wiktor Wikström.

Utredningsmannen har framhållit, att sålunda icke någon av fastigheterna
besväras av penninginteckning eller avkomsträtt.

Såsom ovan angivits hava värdena av den fasta och den lösa egendomen
tillhörande Sunderbyn uppskattats till följande belopp:

Fast egendom ........................................ kronor 27,700

Inventarier vid försöksgården (omkring) ................ » 15,300

Beräknad varubehållning (omkring) .................... » 2,600

Summa kronor 45,600.

Härtill kommer vissa vid kemisk-växtbiologiska anstaltens lokal i Luleå
befintliga möbler och andra inventarier enligt särskild förteckning, vilka ej
åsatts särskilda värden.

Beträffande uppställda överlåtelsevillkor anför utredningsmannen, att anstalten
ej gör anspråk på full ekonomisk gottgörelse för nämnda egendom
vid en överlåtelse därav till staten.

Emellertid vore det angeläget för anstalten att i samband med den avveckling
av dess verksamhet i hittillsvarande form, som bleve en följd av
den nya organisationen, därest denna komme till stånd, kunna till hushållningssällskapet
betala vissa uppkomna skulder.

Ifrågavarande skulder till hushållningssällskapet härrörde av dels ett för
täckande av brist i samband med nybyggnader vid försöksgården samt för
komplettering av gårdens kreatursbesättning den 14 oktober 1933 beviljat
stående lån å 7,800 kronor, dels ett i 1937 års statsverksproposition, nionde
huvudtiteln, sid. 218, till sitt uppkomstsätt närmare beskrivet amorterings -

Kungl. Maj.ts proposition nr 251.

35

lån å 7,000 kronor, dels ett amorteringslån å ursprungligen 700 kronor beviljat
den 23 december 1935 för inköp av ett avelssto, vilket sistnämnda lån
från och med år 1937 amorterades med 140 kronor om året och vilket, sedan
första amorteringen därå innevarande år skett, nu nedgått till 560 kronor.
Av riksdagen hade emellertid på Kungl. Maj:ts förslag anvisats 1,000 kronor
för innevarande budgetår till amortering av skuld enligt nämnda lån
å 7,000 kronor. Vidare beräknades att under år 1938 å det för närvarande
till 560 kronor uppgående lånet amorterades ytterligare 140 kronor, så att
vid 1938 års utgång detta lån torde utgöra 420 kronor. För gäldande av
anstaltens skulder till hushållningssällskapet per 31 december 1938 skulle
alltså erfordras (7,800 + 6,000 + 420 —) 14,220 kronor.

Förut har upplysts, att enligt det av änkefru Lotty Bruzelius, född Kempe,
och bruksägaren Seth Kempe den 7 maj 1904 utfärdade gåvobrevet däri angivet
donationsbelopp skulle, därest kemisk-växtbiologiska anstalten av en
eller annan orsak komme att upphöra med sin verksamhet, jämte anskaffat
försöksfält med därtill hörande byggnader och inventarier överlämnas till
Norrbottens läns hushållningssällskap att för något likartat ändamål användas.
Donationsbeloppet utgjorde enligt gåvobrevet 30,000 kronor, men enligt
vad förut angivits hade anstaltsstyrelsen år 1914 bestämt, att av bruksägare
Kempe sedermera överlämnad gåva å 10,000 kronor, vilket belopp använts
för försöksgårdens behov, skulle tilläggas donationsfonden men »innestå»
i försöksgården med tillhörande inventarier. Då härigenom allenast 30,000
kronor av det bokförda värdet funnes disponibelt, hade anstaltsstyrelsen ansett
det angeläget, att överlåtelsen skedde på villkor, som möjliggjorde fondens
uppbringande till ett belopp, som i verkligheten motsvarade det bokförda
värdet därav. Utredningen funne ej anledning till erinran häremot
och föresloge, att anstalten i samband med överlåtelse av försöksgården tillerkändes
10,000 kronor för angivna ändamål.

Efter nedläggandet av kemisk-växtbiologiska anstaltens försöksverksamhet
och försöksgårdamas överförande till staten skulle alltså stå till Norrbottens
läns hushållningssällskaps förfogande ett belopp av 40,000 kronor att
användas för något med den bedrivna försöksverksamheten liknande ändamål.
Enligt vad utredningen erfarit skulle inom hushållningssällskapet planer
föreligga att använda ifrågavarande medel för fruktodlingsförsök.

Sammanfattningsvis har utredningsmannen föreslagit följande huvudgrunder
för försöksgårdens övertagande av staten:

1. Kemisk-växtbiologiska anstalten överlåter i syfte att bringa försöksgårdsverksamheten
i Norrbotten under enhetlig ledning Sunderbyn försöksgård
med full äganderätt till svenska staten. Försöksgården, innefattande
37/?68 mantal litt. F2 b Sunderbyn 610 samt den från 83/i?28 mantal av Sunderbyn
69 avsöndrade lägenheten Sunderbyn 627, överlåtes i det huvudsakliga
skick, vari den vid årsskiftet 1937/1938 befunnits, och tillträdes av Kungl.
Maj:t och kronan den 1 januari 1939.

2. I överlåtelsen ingå vid försöksgården befintliga kemisk-växtbiologiska
anstalten tillhörande levande och döda inventarier samt vissa anstalten tillhörande
inventarier i anstaltens lokal i Luleå huvudsakligen i den omfattning,
vari berörda inventarier enligt upprättade inventarieförteckningar nu förefinnas,
ävensom varubehållning vid försöksgården av 1938 års skörd, i huvudsak
tillräcklig för födande av kreaturen intill dess betesgången på marken
normalt beräknas taga sin början.

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

3. Vid tillträdet erlägger staten till kemisk-växtbiologiska anstalten belopp
motsvarande

dels anstalten, bland annat för försöksgårdens räkning, ådragna skulder
till Norrbottens läns hushållningssällskap, utgörande:

stående lån .............................. kronor 7,800

amorteringslån .......................... » 6,000

hästavel ................................ > 420 kronor 14,220

dels försöksgården enligt anstaltens räkenskaper påvilande
skuld till Kempeska fonden ............................ » 10,000

Summa kronor 24,220.

4. Det förutsättes att försöksgårdens byggnader underhållas väl före tillträdet
samt att därvid frösådd, trädesbruk, gödsling, höstsädessådd och höstplöjning,
utan att särskild ersättning därför må beräknas, blivit verkställd
enligt vanlig å gården tillämpad brukningsplan.

Genom styrelsens för lantbrukshögskolan försorg skall dels vid mitten av
september månad 1938 besiktning av gården företagas för utrönande örn
densamma då befinner sig i förutsatt skick, dels under senare delen av december
månad samma år inventering av den till gården hörande lösa egendomen
förrättas.

Skulle vid dessa förrättningar förekomma anledning till anmärkning i avseende
å den fasta eller lösa egendomens tillstånd, skall anmälan därom före
tillträdesdagen göras hos Kungl. Majit.

Angivna huvudgrunder för statens övertagande av Sunderbyn försöksgård
hava godkänts av styrelsen för kemisk-växtbiologiska anstalten, av Norrbottens
läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott samt av bruksägaren Seth
Kempe och fru Lotty Bruzelius, född Kempe, båda i Stockholm, vilka enligt
omförmäld urkund den 7 maj 1904 på däri angivna villkor ställt medel till
förfogande för försöksgårdens inrättande.

Utredningsmannen har vidare anfört, att utöver kostnaderna för förvärvandet
av försöksgården jämte i köpet ingående lös egendom erfordras engångsanslag
för viss komplettering av inventarierna vid de för
försöksgårdamas ledning förutsatta arbetslokalerna i Luleå.

Behovet därav vore i huvudsak föranlett av den uppdelning av befintliga
inventarier i anstaltens tjänsterum, som ansetts böra ske för tillgodoseende i
viss utsträckning av möbelbehovet vid de i fortsättningen såsom självständiga
enheter avsedda kemiska stationen och frökontrollanstalten. De för försöksgårdsverksamheten
behövliga ytterligare inventarierna hade angivits i
särskild förteckning och beräknats medföra ett anslagsbehov av 5,000 kronor.

Utredningen, som påpekat vissa brister i avseende å byggnader och utrustning
vid Sunderbyn försöksgård, hade icke ansett det ligga inom ramen
för dess uppgift att föreslå åtgärder för sådana bristers avhjälpande. Förslag
i sådant syfte torde ankomma på lantbrukshögskolans styrelse, efter det
försöksgården kunde hava underställts dess ledning.

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 251.

Frågan om grunderna för för söksgårdens övertagande Yttranden.
av staten har i inkomna yttranden berörts av statskontoret, domänstyrelsen
samt lantbrukshögskolans styrelse och lärarråd. Ur dessa yttranden må
återgivas följande.

Statskontoret har ansett att köpeskillingen bör bestämmas till ett 10,000
kronor lägre belopp än det av utredningsmannen föreslagna. Ämbetsverket
bar anfört:

Vid övertagandet skulle staten enligt förslaget inlösa vissa av anstalten hos
hushållningssällskapet upptagna lån å tillhopa 14,220 kronor samt vidare erlägga
ett belopp motsvarande en som skuld till Kempeska fonden bokförd gåva
å 10,000 kronor. Mot inlösen av lånen hos hushållningssällskapet ville statskontoret
icke göra erinran. Däremot ansåge ämbetsverket det knappast böra
ifrågakomma, att staten skulle ersätta anstalten gåvobeloppet, vilket formellt
bokförts som placerat i fastigheten Sunderbyn och dess inventarier.

Såsom framginge av ett till handlingarna i ärendet bilagt utdrag ur anstaltens
protokoll vid styrelsens sammanträde den 4 juni 1914 användes gåvan,
som icke var förbunden med några villkor, till största delen för att avveckla
vissa lån hos hushållningssällskapet och dess egnahemsnämnd. Den omständigheten,
att anstaltens styrelse vid samma tillfälle beslutade, att beloppet
formellt skulle bokföras bland av gåvogivaren tidigare överlämnade fondmedel
syntes icke böra medföra, att gåvobeloppet borde behandlas som en del av
fondkapitalet, beträffande vilket anstaltens dispositionsrätt vore inskränkt
genom vissa av donator uppställda villkor. Ej heller torde några mera vägande
billighetsskäl kunna anföras för att staten skulle utbetala nämnda belopp,
enär efter övertagandet staten komme att driva Sunderbyn som försöksgård
och därigenom fullfölja den verksamhet, för vilken gåvan avsett att utgöra
ett stöd.

Domänstyrelsen har funnit de föreslagna villkoren för statens övertagande
av försöksgården för staten förmånliga och tillstyrker utredningsmannens
förslag därutinnan.

Lantbrukshögskolans styrelse och lärarråd ha i gemensamt yttrande anfört
att de föreslagna huvudgrunderna för försöksgårdens övertagande av
staten synts väl avvägda.

Mot utredningsmannens förslag om anvisande av 5,000 kronor till utrustning
för försöksgårdsverksam heten har ej framställts erinran
i inkomna yttranden.

De av utredningsmannen efter förhandlingar med kemisk-växtbiologiska Departements.
anstalten samt representanter för Norrbottens läns hushållningssällskaps för- thelen.
valtningsutskott framlagda huvudgrunderna för statens övertagande av Sunderbyn
försöksgård ha godkänts av anstalten och förvaltningsutskottet samt
biträtts av bruksägaren Seth Kempe och fru Lotty Bruzelius, född Kempe, vilka
enligt åberopad donationsurkund ställt medel till förfogande för försöksgårdens
inrättande. Enligt de föreslagna villkoren kan förvärvande av försöksgården
ske för ett belopp, som avsevärt understiger det uppskattade värdet
av gården. I anledning av vad statskontoret anfört torde få framhållas,
att, därest anstalten häftat i skuld till hushållningssällskapet för hela ifrågavarande
belopp, det hade varit lika naturligt, att överlåtelsesumman fixerats

38

Utrednings mannen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

med hänsyn därtill, som att anstaltens nuvarande skulder till hushållningssällskapet
komma i betraktande i angivna hänseende. Jag föreslår alltså att
de av utredningsmannen framställda grunderna för förvärvande av försöksgården
godkännas. Jag erinrar vidare att i årets statsverksproposition under
nionde huvudtiteln, punkt 35, för budgetåret 1938/1939 beräknats särskilt
förslagsanslag till lantbruks högskolan för vissa
köpeskillingslikvider avseende försökgårdar. Under
nämnda anslag torde för nästkommande budgetår böra anvisas för förvärvandet
av Sunderbyns försöksgård jämte tillhörande lös egendom av utredningsmannen
föreslaget belopp av 24,200 kronor.

Jag biträder därjämte utredningsmannens förslag örn anvisande av 5,000
kronor för komplettering av inventarierna vid de för försöksgårdsledningen
i Luleå förutsatta arbetslokalerna. Beloppet torde böra uppföras å riksstaten
för nästa budgetår såsom särskilt reservationsanslag till
lantbrukshögskolan avseende engångskostnader för
anskaffande av inventarier för försöksgårdsledningen
i Norrbottens län.

4. Personalfrågor vid kemisk-växtbiologiska anstaltens avveckling.

I betänkandet har framhållits, att därest förordat organisationsförslag genomföres,
kemisk-växtbiologiska anstalten icke därefter torde hava att påräkna
anslag av allmänna medel, samt att under sådan förutsättning anstalten
syntes komma att nedläggas vid den föreslagna organisationens genomförande
den 1 januari 1939. Vissa frågor rörande avvecklingen av anstaltens
personal ha därvid ansetts uppstå. Härom har utredningsmannen anfört
följande:

Av kemisk-växtbiologiska anstaltens tjänstemän hade föreståndaren och
assistenten vid det kemiska analyslaboratoriet varit anställda vid anstalten
sedan 1919, en annan tjänsteman, tillika assistent vid frökontrollanstalten,
sedan 1928 samt försöksassistenten sedan 1934. Ifrågavarande tjänstemän vore
anställda med villkor av sex månaders uppsägning. De vore i pensionshänseende
anslutna till statens pensionsanstalt. Det torde få förutsättas att
samtliga dessa befattningshavare efter avsedd omorganisation toges i anspråk
för uppgifter jämförliga med hittills av dem utövade med undantag
dock beträffande föreståndaren, agronomen dr. phil. A. P. Ulander. Denne,
som vore född den 8 april 1874, uppnådde pensionsåldern den 8 april 1939
och skulle sålunda normalt beviljas avsked med pension efter utgången av
april 1939. De förmåner, motsvarande genast börjande tjänstepension, han
därvid skulle erhålla, beräknades enligt uppgift från statens pensionsanstalt
till 5,000 kronor i pension + 760 kronor i pensionsförhöjning eller till sammanlagt
5,760 kronor. Härå beräknades dyrtidstillägg, som enligt nu gällande
grunder skulle utgöra 768 kronor, så att sammanlagda beloppet av
pensionsförmånerna skulle utgöra 6,528 kronor, Billigheten syntes fordra,
att Ulander bereddes särskild ersättning för tiden 7i—30/4 1939 med belopp,
motsvarande angivna pensionsbelopp och pensionsförhöjning jämte därå belöpande
dyrtidstillägg, varefter från och med påföljande maj månad pension
till honom borde utgå efter angivna grunder för genast börjande tjänste -

Kungl. Maj.ts proposition nr 251.

39

pension. Då kemisk-växtbiologiska anstalten, som i förhållande till statens
pensionsanstalt vore huvudman för anstaltens befattningshavare vid ingången
av år 1939, förutsattes komma att nedläggas, och anstalten, vars verksamhet
beräknades skola övertagas av andra organisationer, då icke torde äga tillgångar
för utgivande i någon mån av en dylik ersättning, torde denna böra i
dess helhet bestridas av staten. Förutom belopp motsvarande dyrtidstillägg
skulle ersättningen utgöra 1,920 kronor.

Förmännen vid Alträsks och Sunderbyn försöksgårdar, vilka jämväl vore
anslutna till statens pensionsanstalt, hade båda under en lång följd av år
med goda vitsord bestritt sina åligganden. De torde böra påräknas såsom
förmän vid försöksgårdarna även efter dessas övertagande av staten.

Vad slutligen anginge vaktmästaren vid anstalten vore denne tillika vaktmästare
hos hushållningssällskapet och dess egnahemsnämnd samt hos frökontrollanstalten.
Hans arbetsvillkor syntes ej avsevärt påverkas av föreslagen
omorganisation.

I frågan rörande ersättning åt viss personal, som beröres av
kemisk-växtbiologiska anstaltens avveckling, hava statskontoret, lantbruksstyrelsen
samt statens pensionsanstalt uttalat sig. Ur dessa yttranden må återgivas
följande.

Statskontoret har anfört, att utredningsmannens förslag ej föranleder erinran
från dess sida.

Lantbruksstyrelsen har framhållit, att Ulander innehaft sin tjänst hos anstalten
sedan 1919, och att han för närvarande åtnjuter grundlön och ålderstillägg
med sammanlagt 8,000 kronor per år jämte dyrtidstillägg efter samma
grunder, som gälla för befattningshavare hos nyreglerade verk.

Då Ulander under sin tjänstgöringstid med gott vitsord bestritt sin tjänst,
syntes särskild ersättning för tiden 1 januari—30 april 1939 skäligen böra beredas
honom med belopp, motsvarande de löneförmåner, som skulle hava
utgått, om han kvarstått i tjänst, tills han normalt skulle hava frånträtt tjänsten.
Förutom belopp, motsvarande dyrtidstillägg, skulle ersättningen i sådant
fall utgöra 2,670 kronor i stället för 1,920 kronor, som föreslagits i betänkandet.

Lantbruksstyrelsen, som i huvudsak biträdde utredningsmannens förslag,
ansåge sig därför endast böra föreslå, att den ifrågasatta ersättningen till
den nuvarande föreståndaren för kemisk-växtbiologiska anstalten för tiden
1 januari—30 april 1939 måtte bestämmas till 2,670 kronor.

Statens pensionsanstalt har förklarat sig icke hava något att erinra emot
utredningsmannens förslag om anpassande av ersättningsbeloppet
efter de med hel tjänstepension förbundna förmånerna.

Den antagligen obetydliga skillnaden mellan dessa förmåner och de, vilka
med hänsyn till eventuellt förekommande avbrott i tjänstårsberäkningen i
verkligheten komme att utgå, syntes ej böra tillmätas någon betydelse i detta
sammanhang. Ersättningen torde lämpligen böra utbetalas månatligen i efterskott.
Skulle förmån av rätt till genast börjande tjänstepension (från och
med den 1 maj 1939) icke medgivas och sålunda uppskjuten pension komma
att utgå från och med den 8 april 1939, syntes dock kunna ifrågasättas,
att ersättning enligt föreslagna grunder icke beräknades för längre tid än till
sistnämnda dag.

Beträffande föreståndarens pension har pensionsanstalten anfört, att
utredningsmannens förslag därom innebure, att föreståndaren i pensionshän -

40

Kungl. Majlis proposition nr 251.

Departements chefen.

seende skulle anses kvarstå och oavbrutet tjänstgöra i sin befattning till dess
han uppnådde den för befattningen bestämda pensionsåldern och förty anses
äga rätt till genast börjande pension såsom om avgång från befattningen ägt
rum sagda dag. Pensionsanstalten förklarar sig icke hava något att erinra
emot att medgivande därtill lämnas under förutsättning, att föreståndaren
för den tid, sagda medgivande avser, fullgör honom åliggande avgiftsskyldighet
enligt anstaltens reglemente. Huvudmannaavgift har däremot icke
synts böra ifrågasättas.

Även enligt min mening fordrar billigheten, att föreståndaren A. P. Ulander,
som uppnår pensionsåldern den 8 april 1939 och som, därest tidigare
avgång från tjänsten ej behövt ifrågakomma, skulle äga att från och med
den 1 maj 1939 komma i åtnjutande av genast börjande pension, erhåller
en ersättning för tiden ‘/i-—130/4 1939 ungefär motsvarande förmånen av genast
börjande tjänstepension under motsvarande tid. Jag föreslår, i huvudsaklig
överensstämmelse med utredningsmannens förslag, att ett bestämt belopp
av 2,200 kronor utbetalas till Ulander. Utbetalningen torde böra ske
månadsvis i efterskott. För ändamålet torde böra å riksstaten för budgetåret
1938/1939 med angivet belopp uppföras ett särskilt anslag till
lantbrukshögskolan, avseende ersättning till nuvarande
föreståndaren för kemisk-växtbiologiska anstalten
i Norrbottens län.

Under förutsättning att Ulander till statens pensionsanstalt inbetalar föreskrivna
avgifter, torde hinder ej böra möta, att han efter utgången av år
1938 bibehålies vid rätt till genast börjande pension, såsom om han oavbrutet
tjänstgjort i sin befattning intill uppnådd pensionsålder.

5. Anslagsbehov för kcmisk-växtbiologiska anstalten under budgetåret

1938/1939.

Såsom tidigare angivits är till understöd åt kemisk-växtbiologiska anstalten
inom Norrbottens län i riksstaten för budgetåret 1937/1938 uppfört ett
anslag av 38,000 kronor. Av anslaget skall ett belopp av 29,100 kronor utgå
till underhåll av anstalten. Såsom villkor för åtnjutande av sistnämnda belopp
har uppställts fordran på bidrag från landsting och hushållningssällskap
eller eljest till belopp av minst 17,460 kronor. Återstoden av ifrågavarande
anslag eller 8,900 kronor är avsett till driftkostnader för den under
ledning av anstalten drivna Alträsks försöksgård.

I av lantbruksstyrelsen med skrivelse den 31 augusti 1937 överlämnade ansökningar
har styrelsen för kemisk-växtbiologiska anstalten anhållit, att för
upprätthållande av anstaltens verksamhet och till täckande av driftkostnader
vid försöksgården vid Alträsk under budgetåret 1938/1939 måtte anvisas
(31,600 + 10,425 =) 42,025 kronor. Till stöd för medelsberäkningarna hava
åberopats framställningarna bifogade förslag till inkomst- och utgiftsstater.
Beträffande anstaltens verksamhet härrör den begärda bidragsökningen
av föreslagna höjningar av posten »löner» med omkring 600

Kungl. Majlis proposition nr 251.

41

kronor. Annan begärd nettoökning i statsbidraget utgör sålunda omkring
1,900 kronor. I överensstämmelse med anslagsberäkningen för innevarande
budgetår bär under utgiftsförslaget upptagits ett belopp av 1,000 kronor för
amortering av anstaltens räntefria lån hos hushållningssällskapet, utgörande
efter den genom nämnda bidragsbelopp möjliggjorda amorteringen 6,000
kronor.

Vad angår försöksgården vid Alträsk har styrelsen, ehuru
försöksgården från och med den 1 januari 1939 skall övergå i statens ägo
och drivas av den under lantbrukshögskolans ledning då ställda försöksorganisationen,
beräknat statsbidrag för hela budgetåret 1938/1939. Den föreslagna
nettoutgiftsökningen utgör 1,525 kronor.

I yttrande över anstaltsstyrelsens förslag till inkomst- och utgiftsstater har
lantbruksstyrelsen huvudsakligen anfört följande.

Vad först anginge utgifterna, vilka slutade å 55,575 kronor, finge
framhållas, att lönerna till anstaltens befattningshavare i jämförelse med närmast
föregående år vore upptagna till ett med omkring 600 kronor förhöjt
belopp. Höjningen hänförde sig helt till en ökning av de till befattningshavarna
utgående dyrtids- och barntilläggen. Denna ökning torde med hänsyn
till den av 1937 års riksdag beslutade provisoriska avlöningsförstärkningen
samt höjningen av dyrtidstilläggen till statens befattningshavare vara väl motiverad.
Däremot syntes med ledning av de verkliga utgifterna under kalenderåret
1936 posten »lokal med lyse, värme och bränsle» kunna begränsas
till 4,700 kronor mot beräknade 4,800 kronor. Likaledes syntes utgiftsposterna
»tjänsteresor utom försöksgårdarna» och »försöksverksamheten utom
försöksgårdarna» av samma skäl kunna nedsättas från beräknade 1,600 respektive
6,100 kronor till 1,500 respektive 5,800 kronor. Den ifrågasatta
höjningen av utgiftsposten »böcker, tidskrifter och tryck» från 1,200 kronor
till 1,400 kronor kunde ej heller förordas. Slutligen syntes utgifterna för telefon,
försäkringar samt diverse och oförutsedda utgifter kunna begränsas till
1,900 kronor. Mot övriga utgiftsposter vore intet att erinra. Med denna nedskärning
skulle slutsumman för utgifterna komma att stanna vid i runt tal
54,525 kronor.

De för budgetåret 1938/1939 beräknade inkomsterna — av anstaltsstyrelsen
upptagna till sammanlagt 23,975 kronor exklusive beräknat statsbidrag
—- syntes med ledning av de verkliga inkomsterna under 1936 kunna
beträffande analysavgifter och diverse inkomster beräknas till respektive
4,300 kronor och 1,000 kronor, under det att dessa poster i statförslaget upptagits
till respektive 3,800 kronor och 950 kronor. Inkomsterna -—- utöver
det beräknade statsbidraget — skulle således kunna antagas komma att uppgå
till 24,525 kronor.

Med anledning av vad sålunda anförts funne lantbruksstyrelsen sig böra
tillstyrka, att ett statsunderstöd av (54,525 — 24,525 =) 30,000 kronor ställdes
till förfogande för upprätthållande av anstaltens verksamhet under budgetåret
1938/1939.

Anstaltens styrelse hade i framställningen örn anslag till driftkostnader
för den under anstaltens ledning ställda f örsöksgården vid A1-träsk beräknat anslaget för hela budgetåret 1938/1939. Då emellertid
1937 års riksdag beslutat, att sagda försöksgård från och nied den 1 januari
1939 skulle övergå i statens ägo och bliva försöksgård inom den statliga
försöksverksamheten, torde statsbidrag till bestridande av driftkostnaderna
för densamma böra utgå till kemisk-växtbiologiska anstalten allenast för

Bihang lill riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 251. 4

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

halvåret 1 juli—31 december 1938. Enligt skrivelse till lantbruksstyrelsen
av anstaltens ordförande syntes emellertid anslaget för sagda halvår icke
kunna begränsas till hälften av för helt budgetår beräknat statsbidrag, enär
utgifterna under första hälften av budgetåret torde vara avsevärt större än
under senare hälften, samtidigt som inkomsterna vore mindre. Av en lantbruksstyrelsens
skrivelse bifogad tablå över utgifterna vid Alträsks försöksgård
under tiden 1 juli—31 december åren 1932—1936 framginge, att i medeltal
omkring 80 procent av statsbidraget förbrukats under ifrågavarande
halvår. Det ville därför synas, att sistnämnda procentsats borde tillämpas
vid beräkning av statsbidrag till sagda försöksgård under halvåret 1 juli—
31 december 1938. Den ifrågasatta höjningen av statsunderstödet till försöksgården
vid Alträsk från 8,900 kronor till 10,425 kronor ansåge sig lantbruksstyrelsen
under för handen varande omständigheter icke kunna tillstyrka,
utan syntes statsbidraget för förenämnda tid böra utgå med 80 procent
av 8,900 kronor, d. v. s. med i runt tal 7,100 kronor.

Sammanlagt skulle alltså såsom understöd till kemisk-växtbiologiska anstalten
i Norrbottens län för budgetåret 1938/1939 erfordras ett anslag av
(30,000 + 7,100 =) 37,100 kronor.

Departements. Enligt av mig förordade grunder för statens övertagande av Sunderbyns

försöksgård den 1 januari 1939 skall staten, bland annat, utgiva ett belopp
motsvarande anstaltens skuld till hushållningssällskapet å vid nämnda tidpunkt
kvarstående lånebelopp 6,000 kronor. Med hänsyn härtill torde förutsättning
för bifall till anstaltsstyrelsens förslag om anvisande av 1,000
kronor för amortering av ifrågavarande lån ej föreligga. Då anstaltens
verksamhet är avsedd att fortsätta allenast under första hälften av budgetåret
1938/1939 och därefter uppgå i andra organisationsformer, torde någon
verklig ökning i anslaget till denna verksamhet ej böra ifrågakomma. I
enlighet härmed men efter avdrag av angivna för amortering av skuld beräknade
belopp skulle ett årsanslag för anstalten komma att utgöra 28,100
kronor. En halvering därav, avseende tiden */?—31/i2 1938, skulle alltså medföra
en medelsanvisning av 14,050 kronor. Emellertid torde enligt grunder,
som anförts av utredningsmannen i samband med driftkostnadsberäkningar
för försöksgårdarna, kostnaden för fast försöksverksamhet böra upptagas
till ett något högre belopp för första hälften av budgetåret än för det senare.
Jag vill därför förorda, att medelsanvisningen till anstalten för tiden 1/r—31/12
1938 bestämmes till 15,400 kronor.

Ej heller beträffande Alträsks försöksgård torde det vara lämpligt att
kort före organisationsförändringen öka understödsbeloppet för år räknat.
Av samma skäl, som i motsvarande hänseende anförts beträffande anvisningen
till anstaltens fasta försöksverksamhet, torde dock även för Alträsks försöksgårds
vidkommande någon höjning utöver halverat årsunderstöd böra
lämnas. Jag förordar, att statsbidrag till Alträsks försöksgård bestämmes till

Anslaget till understöd åt kemisk-växtbiologiska anstalten i Norrbottens
län synes sålunda böra för nästkommande budgetår upptagas med (15,400 +
5,400 —) 20,800 kronor.

kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

43

Det sålunda föreslagna statsunderstödet innebär i jämförelse med beräkningen
i statsverkspropositionen en minskning av 16,300 kronor. Å andra
sidan böra, såsom framgår av det förut anförda, anslagsposter för viss verksamhet,
motsvarande kemisk-växtbiologiska anstaltens nuvarande uppgifter,
uppföras under anslag till lantbrukshögskolan samt till understöd åt kemiska
stationer beträffande tiden */i—a°l« 1939.

Som villkor för åtnjutande av det för anstalten avsedda beloppet,
15,400 kronor, bör föreskrivas, att från länets landsting och hushållningssällskap
eller eljest bidrag lämnas under tiden 1j7—31/12 1938 med sammanlagt
minst 5,775 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

1) medgiva att försöksverksamhet på jordbrukets område
anordnas inom Norrbottens län i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig angivna riktlinjer;

2) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda i anledning härav
erforderliga föreskrifter;

3) godkänna av mig framlagda förslag rörande statens
övertagande av Sunderbyns försöksgård;

4) för budgetåret 1938/1939 under nionde huvudtiteln anvisa
till Kemiska stationer m. m.: Understöd åt kemisk-växtbiologiska
anstalten inom Norrbottens län ett anslag av
20,800 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall samt förordnar, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Ros.