Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Nr 236.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående försäljning av
vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana
egendomar; given Stockholms slott den 3 mars 1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt under punkterna l:o—13 :o.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 3 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet beträffande
ärendet under 1 :o här nedan anhåller chefen för jordbruksdepartementet,
statsrådet Pehrsson-Bramstorp, att få underställa Kungl. Maj:ts prövning
vissa ärenden angående försäljning av kronoegendomar och lägenheter från
sådana egendomar, vilka ärenden synts böra föranleda framställning till
riksdagen, samt anför härom följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 236.

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

1 :o.

Valsberga nr 2 med Länsmansmossen nr 1 i Södermanlands län.

Sedan Kungl. Maj:t med riksdagen genom beslut den 29 maj 1931 och den
18 september 1931 förordnat om åtgärder för försäljning av två lotter av
kronoegendomen 5is mantal Valsberga nr 2 i Akers socken med Länsmansmossen
nr 1, en äng, i Länna socken av Södermanlands län, nämligen dels
huvudgårdslotten mot ett saluvärde av 40,400 kronor och dels ängen Länsmansmossen
mot ett saluvärde av 400 kronor, men försäljning av lotterna
icke kunnat komma till stånd, förordnade Kungl. Majit den 22 april 1932,
att huvudgårdslotten skulle ånyo utarrenderas för en tid av fyra år från
den 14 mars 1933.

Med anledning härav utarrenderades huvudgårdslotten till den 14 mars
1937, och är lotten för närvarande, sedan kontraktet prolongerats att gälla
ytterligare ett år, utarrenderad till David Svensson för en avgäld, som utgår
med dels 76 kilogram smör, 9 hektoliter vete och 12.5 hektoliter havre, att
lösas med penningar efter senast för länet fastställda pris enligt litt. A i
markegångstaxan, dels därutöver 330 kronor.

Ängen Länsmansmossen, vilken angränsar Gripsholms slottsförvaltning
tillhörande ägor, har sedan år 1932 disponerats av slottsförvaltningen, som
erlagt å lägenheten för tiden därefter belöpande skatter.

Med undantag för omförmälda båda salulotter jämte de håda tidigare
frånsålla lägenheterna Stenhagen och Hallmyradelen har egendomen i övrigt
jämlikt förordnande av Kungl. Majit från den 14 mars 1932 förvaltats såsom
kronopark.

Med anledning av egendomens förestående arrendeledighet har domänstyrelsen
från vederbörande domänintendent och hushållningssällskaps egnahemsnämnd
införskaffat upplysningar angående egendomens lämplighet till
upplåtelse i egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt huruvida efterfrågan
å dylika lägenheter funnes i orten. Vidare har uppskattningsförrättning
i vederbörlig ordning hållits å egendomen den 16 december 1935. Av
det över förrättningen upprättade protokollet med tillhörande handlingar,
däribland en av distriktslantmätaren Johan V. Ström år 1925 över egendodomen
upprättad karta, inhämtas bland annat följande.

Fastigheten Valsberga 21 motsvarar de å berörda karta upptagna delarna
av egendomen med undantag av nämnda försalda områden, å kartan utmärkta
såsom a 1 + a 2 (Hallmyradelen) och b (Stenhagen), samt för järnväg
exproprierad mark. Egendomen, som är belägen vid allmänna landsvägen
Valsberga—Berga, cirka 1 kilometer från Valsberga järnvägsstation
och cirka 14 kilometer från Strängnäs, innehåller i areal 81.2470 hektar, varav
18.684 hektar tomt och åker, 4.28 hektar äng samt återstoden avrösningsjord.
Av avrösningsjorden förvaltas ägofigurerna nr 100 och 102 om tillhopa
37.6050 hektar såsom kronopark. _

Ängen Länsmansmossen, som utgör särskild jordeboksenhet, är belägen
vid sjön Treskaten inom Länna socken, cirka 1 mil från Valsberga 2 samt

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

cirka 0.5 mil från Byringe järnvägsstation. Fastigheten, som är obebyggd,
innehåller i areal 5.3221 hektar äng. Taxeringsvärdet utgör 400 kronor.

Ä Valsberga 21 äro kronan tillhöriga byggnader i dåligt skick. Stall,
ladugård och loge kräva sålunda ombyggnad. Arbetarbostäderna innehålla
ej numera föreskrivet ytinnehåll. Kronans åbyggnader äro brandförsäkrade
för 53,000 kronor. — Fastigheten är delaktig i Åkers häradsallmänning, och
utgjorde utdelningen från allmänningen under sislförflutna år 75 kronor.
Egendomen är elektrifierad och tillhör anläggningen kronan. Taxeringsvärdet
å fastigheten med undantag av den till kronopark avsatta delen utgör

22,000 kronor, varav 18,700 kronor jordbruksvärde och 3,300 kronor skogsvärde.
Kronoparksområdet är taxerat till 8,700 kronor.

Egnahemsnämnden har i yttrande till domänstyrelsen den 4 oktober 1934
förordat förnyad utarrendering av egendomen, medan däremot domänintendenten,
likaledes före uppskattningstillfället, ansett, att egendomen borde försäljas.

Uppskattningsnämnden har icke funnit något intresse för kronan föreligga
att behålla egendomens jordbruksdel, varför denna föreslagits till försäljning.
1 likhet med vad sorn förekommit under den år 1929 hållna uppskattningsförrättningen
har uppskattningsnämnden ansett, att av fastigheten
Valsberga 21 borde i kronans ägo fortfarande bibehållas och avstyckas
den tili kronopark avsatta skogsmarken, omfattande å kartan ägofigurerna
nr 100 och 102. Salulotten borde sålunda omfatta fastigheten Valsberga
21 i övrigt — med undantag av tidigare frånsålda lägenheter och
exproprierad mark — jämte egendomens andel i samfällighet. Salulotten
har med en areal av 43.642 hektar, varav 18.684 hektar tomt och åker, 4.28
hektar äng och 20.678 hektar avrösningsjord, av uppskattningsnämnden
värderats till 18,500 kronor, varav 7,370 kronor för skogsmark med växande
skog samt 900 kronor för kapitaliserad allmänningsutdelning. Nämnden
har framhållit, att nuvarande arrendatorn, David Svensson, sedan år 1933
innehaft arrenderätten till egendomen, samt att han i tiden därförut från
den 14 mars 1930 brukat egendomen i egenskap av subarrendator. Med
hänsyn härtill har nämnden under åberopande av att Svensson väl hävdat
egendomen och nedlagt mycket arbete samt en del kostnader för egendomens
förbättring, ansett, att salulotten vid försäljning borde hembjudas
Svensson.

Svensson, som delgivits försäljningsförslaget, har förklarat sig villig inköpa
salulotten mot det åsätta saluvärdet.

Vederbörande skogsstatstjänstemän hava meddelat, att de kunnat lämna
det av uppskattningsnämnden framlagda försäljningsförslaget utan erinran.

Överlantmätaren har framhållit, att med normal tillväxt den av uppskattningsnämnden
föreslagna skogstilldelningen till salulotten måste anses
tillräcklig med hänsyn till lotten tilldelad areal inägojord. Med anledning
härav syntes hinder icke möta för avstyckning av kronoparksområdet för
att bibehållas i kronans ägo.

I samband med frågan örn dispositionen av Valsberga 21 har fråga uppkommit
jämväl om den framtida dispositionen av lägenheten Länsmansmossen
1\ och har domänintendenten härutinnan anfört i huvudsak följande.

Län.smansmossen utgjordes till största delen av mycket sänka ängar.
Slåttern å ängarna hade tidigare utarrenderats av kronan mot en årlig avgäld
av 5 kronor, men vore ängarna numera lill största delen beväxta med
starrgräs. I likhet med vad tidigare i samband med av styrelsen företagna
åtgärder för försäljning av Län.smansmossen framhållits har domänintendenten
ansett det ur alla synpunkter lämpligast, att lägenheten tillädes den

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Departements
chefen.

kronan tillhöriga under Gripsholms slottsförvaltning stående fastigheten
Bråtön. Sistnämnda fastighet bestode av två delar, varav den ena gränsade
intill Länsmansmossen. Domänintendenten hade förut tillstyrkt, att slottsförvaltningen
i första hand måtte beredas tillfälle att förvärva lägenheten.
Därest en dylik disposition icke skulle kunna åvägabringas, borde lägenheten
utbjudas till försäljning under hand mot en köpeskilling, motsvarande taxeringsvärdet.

Gripsholms slottsförvaltning har meddelat, att i samband med tidigare
företagna utbud för försäljning av Länsmansmossen riksmarskalksämbetet
i framställning till Kungl. Majit den 18 februari 1932 (finansdepartementet)
hemställt om bemyndigande att för inköp av lägenheten få disponera 400
kronor ur Gripsholms slotts försäljningsmedel, vilka fonderats av statskontoret.
Berörda framställning vore fortfarande beroende på Kungl. Majds
prövning.

Då emellertid slottsförvaltningen fortfarande vore intresserad av att förvärva
Länsmansmossen, har slottsförvaltningen hemställt, att med åtgärder
för försäljning av lägenheten tillsvidare måtte anstå, till dess Kungl. Maj ds
beslut, över förenämnda framställning förelåge.

Domänstyrelsen har med skrivelse den 16 november 1937 underställt ärendet
Kungl. Maj ds prövning och därvid i huvudsak anfört följande.

Styrelsen biträdde uppskattningsnämndens förslag om försäljning av i
kronans ägo kvarvarande delar av fastigheten Valsberga 21 med undantag
av ägofigurerna nr 100 och 102, vilka borde avstyckas samt bibehållas i kronans
ägo för att såsom hittills förvaltas såsom kronopark. Det av uppskattningsnämnden
för salulotten föreslagna saluvärdet, 18,500 kronor, kunde
visserligen i förhållande till det vid uppskattningsförrättning å lotten år
1929 och 1930 uppskattade beloppet å 40,400 kronor synas väl lågt, men
torde dock i jämförelse med gällande taxeringsvärde ävensom med hänsyn
till det svaga byggnadsbeståndet å lotten kunna godtagas. Nuvarande arrendatorn
av egendomen. David Svensson, hade allenast sedan år 1933 innehaft
arrenderätten till egendomen. Då Svensson emellertid i realiteten brukat
egendomen sedan den 14 mars 1930, syntes egendomen, ehuru Svensson icke
författningsenligt ägde förköpsrätt vid lottens försäljning, på av uppskattningsnämnden
anförda skäl böra hembjudas honom.

Vidkommande dispositionen av Länsmansmossen l1 ville domänstyrelsen
åberopa sitt till Kungl. Majit den 17 juni 1932 avgivna utlåtande med anledning
av riksmarskalksämbetets omförmälda framställning den 18 februari
1932 örn övertagande av lägenheten. Styrelsen ansåge sålunda fortfarande,
att lägenheten borde överflyttas från styrelsens till riksmarskalksämbetets
förvaltning mot en ersättning till statens domäners fond på sätt i ärendet
ifrågasatts av 400 kronor. Enligt vad styrelsen inhämtat hade ifrågakomna
ärende varit föremål för Kungl. Maj :ts utredning, och hade därvid såväl
statskontoret som riksräkenskapsverket ansett, att för ändamålet erforderliga
medel kunde disponeras genom anlitande av hos statskontoret för Gripsholms
slott fonderade försäljningsmedel. ^

För en disposition av kronoegendomen pa sätt salunda av .styrelsen toi -ordats vore riksdagens medverkan erforderlig.

Jag finner mig böra biträda det av domänstyrelsen förordade förslaget
rörande ifrågavarande kronoegendoms disposition. Vad angår lägenheten
Länsmansmossen må framhållas, att det visserligen kan vara föremål för
tvekan, i vilka fall kontant ersättning bör utgå vid överflyttning av fast egen -

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

dom mellan statens olika myndigheter. Emellertid synes det i förevarande
fall vara lämpligt, att domänstyrelsen erhåller kontant gottgörelse för marköverlåtelsen,
och jag får således, efter samråd med chefen för finansdepartementet,
tillstyrka domänstyrelsens förslag även i denna del. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att till förvärv av kronolägenheten Länsmansmossen
nr 1 (l1) i Länna socken av Södermanlands län må ur Gripsholms
slotts försäljningsmedels fond tagas i anspråk ett belopp
av 400 kronor,

dels ock att, under förutsättning att lantmäteritekniska
hinder ej föreligga, i kronans ägo kvarvarande delar av kronoegendomen
5/8 mantal Valsberga nr 2 (21) i Åkers socken
av Södermanlands län skall, med undantag av ett skogsmarksområde,
omfattande å en av distriktslantmätaren
Johan W. Ström år 1925 över egendomen upprättad karta
ägofigurerna nr 100 och 102, försäljas enligt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall
av kronoegendom m. m. mot ett saluvärde av 18,500 kronor
samt med liembudsrätt enligt 9 § i förordningen för
egendomens nuvarande arrendator David Svensson; skolande
vid försäljningen i övrigt iakttagas, att lotten försäljes
i befintligt skick med tillträdesrätt för köpare räknat från
den 14 mars 1938, att varken kronan eller arrendatorn efter
tillträdesdagen skall äga framställa ersättningsanspråk gentemot
varandra på grund av för egendomen gällande arrendeavtal
med undantag dock för till äventyrs oguldna arrendeavgifter
och skatter, att köparen ansvarar för kostnaden
för den för försäljningens genomförande erforderliga avstyckningen
av omförmälda i kronans ägo bibehållna
skogsmarksområde, att i försäljningen ingår kronoegendomens
andel i Åkers häradsallmänning samt att innehavare
av över egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna
elektriska ledningar förbehålles rätt att hava ledningarna
kvarstående samt nyttja desamma utan rätt för
köpare till annan ersättning än av ledningarnas innehavare
för skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn
av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur.

r> Kungl. Maj.ts proposition nr 238.

2:o.

Gottlösa nr 1 och 6 i Östergötlands län.

Kronoegendomen 1 mantal Gottlösa nr 1 jämte Gottlösa nr 6, en utjord, i
Veta socken av Östergötlands län är för tiden 14 mars 1918—14 mars 1938
utarrenderad mot en årlig avgäld av 1,790 kronor. Uppskattningsförrättning
har den 16 juli 1935 hållits å egendomen. Av det över förrättningen upprättade
protokollet jämte övriga handlingar i ärendet, däribland en av extra
lantmätaren J. Stånggren år 1915 över egendomen upprättad karta med tillhörande
besk! ivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, belägen 12 kilometer från Skänninge och 6 kilometer från
Mantorps järnvägsstation, är förlagd i två på ett avstånd av cirka 2.5 kilometer
från varandra liggande skiften, hemskiftet och utskiftet. Av dessa omfattar
hemskiftet, vilket å Stånggrens karta motsvaras av ägofigurerna nr
1—59, en areal av 37.252 hektar åker och tomt, 9.845 hektar ängsmark och

6.000 hektar skogsmark samt utskiftet, vilket å samma karta redovisas med
ägofigurerna nr 60—86, en areal av 24.064 hektar åker samt 4.085 hektar betesmark.

Åkerjorden, som är täckdikad, består av godartad lera på lerbotten. Följande
å egendomen befintliga, kronan tillhöriga byggnader, nämligen manbyggnaden,
ladugården och arbetarebostaden, äro i gott stånd. Kronans övriga
byggnader å egendomen äro i medelgott skick.

Ä utskiftet äger egendomens arrendator en arbetarebostad samt en ladugårdsbyggnad.

Utskiftet besväras av ett odlingslån, vars annuitet uppgår till 212 kronor
40 öre årligen. Lånet är avsett att slutamorteras år 1938.

Taxeringsvärdet utgör 75,400 kronor.

Uppskattningsnämnden har föreslagit, att hemskiftet skulle försäljas till
egendomens arrendator Folke Medborg, vilken innehaft egendomen sedan
den 14 mars 1933 och vars far och farfar dessförinnan brukat egendomen
under en sammanlagd tidrymd av 75 år. Vidare har nämnden föreslagit, att
utskiftet skulle överföras till arrendeegnahemsfonden. Nämnden har åsatt
hemskiftet ett saluvärde av 65,600 kronor, därav 960 kronor för skogsmark
med växande skog, ävensom ett arrendevärde av 2,402 kronor 60 öre. Utskiftet
har saluvärderats till 19,300 kronor samt arrendevärderats till 1,025
kronor.

Arrendatorn Medborg har förklarat sig villig förvärva hemskiftet till det
av uppskattningsnämnden föreslagna priset.

Statens jordnämnd har i skrivelse till domänintendenten funnit utskiftet
lämpligt för den av jordnämnden bedrivna verksamheten ävensom tillkännagivit,
att jordnämnden vore villig medverka till utskiftets överförande till
arrendeegnahemsfonden per den 14 mars 1938 under villkor, att överförandet
skedde till ett bokfört värde av högst 20,000 kronor, att minst 2,000 kilogram
friskt hö och 4,000 kilogram frisk halm medföljde utan kostnad för
jordnämnden samt att jordnämnden bereddes möjlighet att redan före överförandet
igångsätta byggnads- och andra arbeten å skiftet.

Vederbörande Överjägmästare har i avgivet yttrande lämnat uppskattningsnämndens
dispositionsförslag utan erinran.

Med .skrivelse den 31 januari 1938 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj :ts prövning samt därvid anfört följande.

Kungl. Majlis proposition nr 236.

Styrelsen biträdde uppskattningsnämndens förslag att försälja egendomens
liemskifte till arrendatorn Medborg och att överföra egendomens utskifte till
arrendeegnaliemsfonden. Därvid förutsatte styrelsen, att överenskommelse
träffades mellan jordnämnden och Medborg rörande dennes å utskiftet befintliga
byggnader. Det hemskiftet av uppskattningsnämnden åsätta saluvärdet,

65,600 kronor, föranledde ingen erinran från styrelsens sida. Därest Medborg
komme att förvärva hemskiftet, borde han åläggas att av det stråfoder,
han enligt arrendekontraktet hade att avlämna vid avträdandet, tillhandahålla
statens jordnämnd 2,000 kilogram friskt lii) samt 4,000 kilogram frisk
halm.

Domänstyrelsen hade anmodat domänintendenten att ombesörja utarrendering
av egendomen under ett år från den 14 mars 1938, därvid styrelsen
föreskrivit, att i blivande avtal skulle intagas bestämmelse, att, därest det
bleve beslutat, att utskiftet skulle överföras till arrendeegnahemsfonden per
den 14 mars 1939, statens jordnämnd redan före nämnda dag skulle äga vidtaga
erforderliga åtgärder för utläggande och bebyggande av arrendeegnahem.
Vidare torde avtal kunna träffas örn tillhandahållande av foder vid
tillträdet på sätt jordnämnden ifrågasatt.

Försiktigheten syntes bjuda, alt egendomen styckades, innan hemskiftet
försåldes.

I yttrande den 19 februari 1938 har överlantmätaren anfört, att enligt
hans förmenande hinder ur fastighetsbildningssynpunkt jämlikt gällande
jorddelningslag icke förefunnes mot den föreslagna uppdelningen av kronoegendomen.

1 likhet med domänstyrelsen biträder jag uppskattningsnämndens förslag Departementsatt
försälja förevarande kronoegendoms hemskifte till arrendatorn Medborg.

För genomförande av denna försäljning erfordras riksdagens medverkan.

Sedan riksdagens beslut i försäljningsfrågan meddelats, torde jag för Kungl.

Maj:t få ånyo anmäla ärendet i vad det avser frågan örn överförande till arrendeegnahemsfonden
av egendomens utskifte.

.lag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att — sedan kronoegendomen 1 mantal Gottlösa nr 1 jämte
Gottlösa nr 6, en utjord, i Veta socken av Östergötlands
län uppdelats i två lotter, av vilka den ena skall omfatta hemskiftet
å egendomen och den andra utskiftet — förstnämnda
lott (hemskiftet), som å en av extra lantmätaren J. Stånggren
år 1915 över egendomen upprättad karta utmärkts med ägofigurerna
nr 1—-59 och i areal innehåller cirka 53.097 hektar,
må mot ett saluvärde av 65,600 kronor avyttras enligt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i
vissa fall av kronoegendom m. m. med hembudsrätt enligt
9 § i förordningen för egendomens arrendator Folke Medborg
och under villkor i övrigt, att lotten försäljes med tillträdesrätt
den 14 mars 1939, att lotten överlåtes i det skick, vari
den vid tillträdet befinner sig, samt att. därest arrendatorn
Medborg kommer all förvärva lotten, Medborg skall av det

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

stråfoder, som han kontraktsenligt har att den 14 mars 1939
avlämna, tillhandahålla statens jordnämnd 2,000 kilogram
friskt hö och 4,000 kilogram frisk halm, varjämte samtliga
övriga mellan Medborg och kronan förefintliga på arrendekontraktet
om egendomen grundade rättsanspråk i avseende
å hemskiftet, med undantag av till äventyrs varande anspråk
å oguldna arrendeavgälder och skatter, skola i och genom
köpet anses vara reglerade.

3:o.

Stora Folåsa nr 2 i Östergötlands län.

Ki onoegendomen 3/4 mantal Stora Folåsa nr 2 i Rappestads socken av Östergötlands
län är enligt ett den 1 juli 1927 dagtecknat arrendeavtal för tiden
intill den 14 mars 1938 utarrenderad till Märta Charlotta Johansson mot en
årlig arrendeavgift av 1,500 kronor. Vidkommande egendomens disposition
efter den 14 mars 1938 är nytt arrendeavtal träffat med arrendatorn gällande
för tiden 14 mars 1938—14 mars 1958. Enligt sistnämnda avtal utgår årliga
arrendeavgiften nied dels 36 hektoliter vete, 35 hektoliter havre och 140
kilogram smör att lösas med penningar efter senast för länet fastställda pris
enligt litt. A i markegångstaxa!! och dels därutöver 932 kronor 50 öre.

Sedan största delen av taket till loge- och ladugårdsbyggnaden å egendomen
genom snötyngd och vind nedtryckts och sönderbräckts, har på domänintendentens
initiativ förslag till reparation av skadorna å byggnaden upprättats
av byggnadskonsulenten Sven Torgersruud i Linköping. Med hänsyn
till de relativt höga kostnaderna för takets iordningställande, 3,450 eller
4,500 kronor, beroende på huruvida taket belädes med spån eller eternit, ävensom
till den omständigheten att byggnaden även efter genomförandet av reparationen
fortfarande måste anses opraktisk såväl till inredning som belägenhet,
har domänintendenten i skrivelse till domänstyrelsen den 28 januari
1938 ifrågasatt lämpligheten ur ekonomisk synpunkt att genomföra
byggnadsarbetet i fråga. Då vidare arrendatorn av egendomen föreslagit,
att den gamla byggnaden skulle ersättas med nybyggnad har domänintendenten
ansett lämpligast, att egendomen efter värdering försåldes med hembudsrätt
för arrendatorn, vilken jämväl meddelat sig vara spekulant å egendomen.

Med anledning av vad sålunda förekommit har på domänstyrelsens föranstaltande
uppskattningsförrättning i vederbörlig ordning hållits å egendomen
den 7 februari 1938. Av det vid förrättningen förda protokollet med
tillhörande handlingar, däribland en av e. lantmätaren John Grenholm år
1917 över egendomen upprättad karta, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 13 kilometer från Linköping och 2 kilometer
från Vikingstads järnvägsstation, innehåller — med ägor utlagda i två skiften

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

— i areal 41.1300 hektar, varav 39,0850 hektar tomt och åker, 1.1570 hektar
äng och 0.8880 hektar impediment. Någon skogsmark hör sålunda icke till
egendomen. Med undantag för omförmälda ladugårdsbyggnad samt boningshuset
och flygelbyggnaden, vilka sistnämnda båda byggnader äro i gott
stånd, äro kronans hus å egendomen i medelgott stånd. Arrendatorn äger
en tillbyggnad till bostadshuset.

Egendomen besväras av avdikningslån. Taxeringsvärdet utgör 44,000 kronor.

Uppskattning snämnden, som icke ansett någon reparation av ladugårdsbyggnaden
lämpligen böra komma till stånd, har med hänsyn till de i förhållande
till egendomens taxeringsvärde alltför höga kostnaderna för nybyggnad
ansett egendomen böra försäljas till arrendatorn av egendomen mot
ett av nämnden föreslaget saluvärde av 45,000 kronor.

Arrendatorn av egendomen har förklarat sig villig inköpa egendomen för
det av nämnden föreslagna saluvärdet.

Med skrivelse den 26 februari 1938 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört bland annat följande.

För egen del biträdde styrelsen uppskattningsnämndens förslag om försäljning
av egendomen med hembudsrätt för nuvarande arrendatorn Märta
Gharlotta Johansson, vilken sedan år 1930 arrenderat egendomen, som i
tiden därförut från år 1913 innehafts å arrende av hennes make. Egendomen
borde försäljas med tillträdesrätt räknat från den 14 mars 1938. Därvid
borde föreskrivas, att det för tiden därefter för egendomen träffade arrendeavtalet
icke skulle vara gällande.

Jag ansluter mig till uppskattningsnämndens, av domänstyrelsen biträdda Departement.
försäljningsförslag. Då med hänsyn till arrendeavgäldens storlek riksdagens chef«nsamtycke
till försäljningen synes vara erforderligt, hemställer jag alltså,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 3/4 mantal Stora Folåsa nr 2 i Rappestads
socken av Östergötlands län må med ett saluvärde av

45,000 kronor försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929
(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
lii. m. med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för
arrendatorn av egendomen Märta Charlotta Johansson,
skolande vid försäljningen i övrigt iakttagas, att egendomen
försäljes med tillträdesrätt räknat från den 14 mars
1938 i det skick egendomen vid sagda tidpunkt skall av arrendatorn
avlämnas, att endast kronan tillhöriga, å egendomen
befintliga byggnader och anläggningar ingå i försäljningen,
att varken kronan eller arrendatorn skall efter tillträdesdagen
äga framställa ersättningsanspråk gentemot varandra
på grund av det för egendomen intill tillträdesdagen
gällande arrendeavtalet, med undantag dock för tilläventyrs
oguldna arrendeavgifter och skatter, att, därest försäljning av
egendomen kommer till stånd, det mellan kronan och arrendatorn
den 4 och 21 augusti 1937 träffade arrendeavtalet, av -

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

seende tiden 14 mars 1938— 14 mars 1958, icke skall vara gällande,
att köparen ansvarar för de å egendomen för tiden
efter tillträdesdagen belöpande utgifter för torrläggningsföretag
samt att innehavare av över egendomen med vederbörligt
tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt
att hava ledningarna kvarstående samt nyttja desamma utan
rätt för köparen till annan ersättning än av ledningarnas
innehavare för skada till följd av förändring, reparation eller
tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å
kreatur. *

4:o.

Stora Brogård nr 1 i Jönköpings län.

Kronoegendomen J/4 mantal Stora Brogård nr 1 i Bäckseda socken av Jönköpings
län är utarrenderad till den 14 mars 1942 mot ett årligt arrende
av 600 kronor.

Från arrendet är undantagen dels kronan tillkommande andel i vattenfallet
i Emån vid Medeleds kvarn jämte rätt till dammfäste å kronans mark
och det utmål av mark vid fallet om 0.4180 hektar, som å en av förste lantmätaren
Yngve Ostwald år 1909 över egendomen upprättad karta angivits
med röd gränslinje, med kronan eller dess rättsinnehavare förbehållen rätt
att avgiftsfritt begagna den å sagda karta med nr 9 upptagna vägen från
fallet till landsvägen mellan Vetlanda och Bäckseda, dels ock all egendomens
utmark. Berörda andel i vattenfall med utmål är utarrenderad till den 14
mars 1939 mot ett årligt arrende av 150 kronor.

Sedan fråga uppkommit rörande försäljning dels till Vetlanda stad av
ifrågavarande egendom eller del av densamma för anläggning av ett flygfält
invid staden, dels ock till Aktiebolaget Förenade Svenska Tändsticksfabriker
av visst mindre område av egendomen för industriändamål har saluvärdering
av egendomen ägt rum under år 1937. Av instrumentet över värderingen
samt övriga ärendet tillhörande handlingar och kartor inhämtas bland
annat följande.

Egendomen har en areal av 52.3062 hektar, varav 12.6820 hektar tomt och
åker, 3.4470 hektar äng och 36.1772 hektar avrösningsjord. I denna areal
ingår förberörda utmål om 0.4180 hektar.

Byggnadernas allmänna tillstånd är knappast medelgott. De äro väl underhållna
och tillräckliga för egendomen med arrendatorns hus inberäknade.
De arrendatorn tillhöriga byggnaderna utgöras av en vinkelbyggnad
vid boningshuset inrymmande 2 rum, en tillbyggnad vid köket innehållande
skafferi, vandringshus vid logen och vedbod samt elektriska ledningar för
belysning. Vid lägenheten Skogslund finnes boningshus tillhörigt Kristina
Stork.

Taxeringsvärdet utgör 15,200 kronor för inägorna samt 11,200 kronor för
skogsmark och växande skog.

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Den del av egendomen, som avses för anläggande av flygfält invid Vetlanda
stad gränsar i norr till stadens industriområden, i öster till järnvägen
Vetlanda—Kalmar, i söder till landsvägen Vetlanda—Växjö och i väster till
Sliparegårdens mark. Området är tämligen plant. En del jordfasta stenar
finnas, men marken kan icke betraktas såsom stenbunden. Vissa delar av
avrösningsjorden kräva dikning. Vidare måste en del schaktnings- och
planeringsarbeten utföras inom området, innan det kan användas till flygfält.
Det område, som Aktiebolaget Förenade Svenska Tändsticksfabriker
önskar förvärva, omfattar cirka 7 hektar skogsmark.

Egendomen har av vederbörande domänintendent saluvärderats på följande
sätt.

I. Område, avsett att försäljas till Vetlanda stad, omfattande hela egendomen
med undantag av efterföljande områden II och III. Saluvärde 63,270
kronor, varav 22,420 kronor för växande skog.

II. Utmål samt vatten och grund m. m. vid Medeleds kvarn. Saluvärde
4,000 kronor.

III. Område 7.2100 hektar, avsett att försäljas till Aktiebolaget Förenade
Svenska Tändsticksfabriker. Saluvärde 15,315 kronor.

Domänintendenten har anfört bland annat följande. Vid bedömandet av
egendomens värde borde hänsyn tagas till att de delar av egendomen, som
vore belägna närmast Vetlanda stad ävensom norr om landsvägen ägde visst
tomtvärde. Då det emellertid här gällde stora områden, som skulle samtidigt
avyttras, kunde värdet å tomtmarken icke sättas allt för högt. Värdet
av vatten och grund jämte utmål vid Medeleds kvarn hade beräknats med
hänsyn till den arrendeavgift, som kunde tänkas utgå för detsamma. I samband
med försäljning borde uppgörelse träffas med arrendatorn örn arrendet
och optionsrätten ävensom angående övertagande av de byggnader och
anläggningar å egendomen, som tillhörde denne. Vidare borde Kristina
Stork (dennas rättsinnehavare Anna Samuelsson) förbehållas rätt att hava
ett boningshus kvarstående å lägenheten Skogslund.

Överlantmätaren har ansett hinder icke möta för avstyckning av omförmälda
område III, vilket vore avsett att användas för industriellt ändamål.

Sedan Aktiebolaget Förenade Svenska Tändsticksfabriker förklarat sig vilja
inköpa området lil av egendomen mot en till 22,325 kronor förhöjd köpeskilling,
har även Vetlanda stad meddelat, att stadsfullmäktige beslutat söka
förvärva egendomen för ett pris av (63,270 + 22.325 =) 85,595 kronor. Härefter
har drätselkammaren i Vetlanda i skrivelse till domänstyrelsen, vid vilken
fogats transund av en mellan staden och förberörda bolag träffad överenskommelse,
varigenom bolaget frånträtt sin tidigare hos domänstyrelsen
gjorda framställning om förvärv av viss del av egendomen, enär bolagets
behov av markutrymme å egendomen blivit tillgodosett genom överenskommelsen,
anhållit, att styrelsen måtte avgiva förslag örn försäljning av egendomen
till .staden för ett saluvärde av (63,270 + 15,315 =) 78,585 kronor.

Med skrivelse den 11 februari 1938 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Majds prövning och därvid anfört i huvudsak följande.

Sedan Vetlanda stad förklarat sig önska inköpa områdena I och lil av
egendomen för en sammanlagd köpeskilling av 85,595 kronor, har staden
under hänvisning till omförmälda överenskommelse mellan staden och tändsticksbolaget
anhållit att få inköpa samma områden för de vid värderingen
åsätta saluvärdena av tillhopa 78,585 kronor. Vid försäljning av områden,
avsedda för exploatering för tomi- eller industriändamål, hade styrelsen

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

i ett flertal fall ansett de av uppskattningsnämnderna åsätta värdena för låga
och på grund härav föranstaltat om ny värdering av sakkunnig person, vilket
medfört avsevärda förhöjningar av de ursprungliga saluvärdena. I föreliggande
fall ansåge styrelsen, att det saluvärde, som ursprungligen åsatts
området lil — särskilt med hänsyn till att detsamma vore avsett att omedelbart
exploateras — vara för lågt. Styrelsen hade därför träffat överenskommelse
med bolaget örn förhöjning av saluvärdet. Staden hade godkänt även
detta saluvärde. Vad staden sedan anfört som skäl för nedsättning av saluvärdet
till det av domänintendenten föreslagna, syntes styrelsen ej förtjäna
avseende.

Beträffande dispositionen av området vid Medeleds kvarn (11) hade styrelsen
för avsikt att framdeles underställa Kungl. Maj:t denna fråga.

I övrigt hade styrelsen ej något att erinra mot det uppgjorda försäljningsförslaget.
Egendomen med undantag av sistberörda område och tidigare till
försäljning bestämda områden hade en areal av 50.6762 hektar, varav 12.3220
hektar åker, 3.4470 hektar äng och 34.9072 hektar avrösningsjord.

Departementschef
en.

Jag biträder ifrågavarande försäljningsförslag, sådant det förordats av domänstyrelsen,
och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att kronoegendomen 1/1 mantal Stora Brogård nr 1 i
Bäckseda socken av Jönköpings län må, med undantag av
ett område vid Medeleds kvarn örn 1.63 hektar, försäljas till
Vetlanda stad mot en köpeskilling av 85,595 kronor under
villkor, att egendomen må tillträdas omedelbart i befintligt
skick, att köpeskillingen erlägges kontant vid tillträdet till
länsstyrelsen i länet, som har att utfärda köpebrev å egendomen,
att gällande nyttjanderättsavtal örn egendomen skola
av staden respekteras, att staden genom köpet inträder i de
rättigheter och skyldigheter, Kungl. Majit och kronan äger
till vederbörande nyttjanderättshavare å egendomen, att inga
enskilda tillhöriga hus och anläggningar vid egendomen
ingå i försäljningen, att staden är skyldig att inlösa arrendatorn
enskilt tillhöriga hus och anläggningar för belopp, varom
överenskommelse kan träffas mellan staden och arrendatorn,
eller om sådan överenskommelse ej kan träffas, som
bestämmes av gode män i den ordning, som finnes stadgad
i 2 kap. 8 § i lagen om nyttjanderätt till fast egendom, att
Anna Samuelsson förbehålles rätt att under sin livstid innehava
och bruka lägenheten Skogslund mot en årlig avgift till
jordägaren av 20 kronor, att kronan eller dess rättsinnehavare
förbehålles rätt till väg över egendomen från Medeleds
kvarn till allmänna landsvägen mellan Vetlanda—Bäckseda,
att kostnaderna för avstyckning av den i kronans hand kvarvarande
delen av egendomen bekostas av staden, att staden
ensam skall vidkännas kostnaderna för lagfart å fånget och
andra med köpet förenade utgifter, att staden ansvarar för

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

alla å den försålda delen av egendomen efter tillträdesdagen
belöpande onera och utskylder samt att innehavare av över
egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska
ledningar skola äga rätt att hava ledningarna kvarstående
och desamma nyttja utan rätt för staden till annan ersättning
än av ledningarnas innehavare för skada till följd av förändring,
reparation eller tillsyn av ledningarna ävensom för skada,
som förorsakas å kreatur.

5:o.

Döderhult nr 1 i Kalmar län.

Kronoegendomen 1 mantal Döderhult nr 1 i Döderhults socken av Kalmar
län är utarrenderad till den 14 mars 1938 mot arrende, som för arrendeåret
14 mars 1937—14 mars 1938 utgår med 1,677 kronor 42 öre.

Tidigare har Kungl. Maj:t genom beslut den 9 mars 1934 förordnat, att
av egendomen skulle försäljas sexton lotter, vilka å en av distriktslantmätaren
Erik Hähnel år 1932 upprättad karta betecknats med litt. A + B, C, D,
E, F, G, H, J, K, L, M, N, O, P, Q och R + S. Av dessa lotter äro samtliga
med undantag av lotterna litt. E och O sålda. Lotten litt. O är utarrenderad
till den 14 mars 1939 mot ett årligt arrende av 14 kronor. Lotten
litt. E är utbjuden till försäljning, men är köpeavtal ännu ej träffat.

Med anledning av egendomens arrendeledighet har domänstyrelsen från
domänintendenten och länets hushållningssällskaps egnahemsnämnd införskaffat
upplysningar angående egendomens lämplighet till upplåtelse i egnahemslägenheter
eller åbolägenheter samt huruvida efterfrågan å dylika lägenheter
funnes i orten. Härjämte har överjägmästaren i Södra distriktet
yttrat sig rörande egendomens disposition. Slutligen har uppskattningsförrättning
hållits å egendomen den 27 maj 1936 och den 27 april 1937. Av instrumentet
över förrättningen jämte övriga ärendet tillhörande handlingar
samt en av extra lantmätaren G. E. Markman år 1893 upprättad av extra
lantmätaren Ture Westergren år 1913 kopierad och kompletterad karta över
egendomen med beskrivning och en av distriktslantmätaren Gösta Alm år
1936 upprättad karta med beskrivning över vissa områden av egendomen
inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 3 kilometer från Oskarshamns stad och 4
kilometer från Forsliults järnvägsstation, gränsar i öster mot stadsgränsen,
i norr mot ecklesiastikt boställe, i väster mot den av Döderhults kommun
nyligen inköpta egendomen Marieholm med Lagmanskvarn och i söder mot
egendomens skogsområde.

Egendomen har en areal av 522.1040 hektar, varav 63.58 hektar tomt och
åker, 26.405 hektar äng och odlingsmark, 431.895 hektar avrösningsjord och
0.224 hektar impediment.

Å egendomen finnas två torp, Tratten och Backhem, bebyggda med kro -

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

iian tillhöriga hus, och en lägenhet, lott XXVI å Westergrens karta, bebyggd
med innehavaren, David Nilsson, tillhöriga boningshus och uthus.

Byggnaderna äro vid huvudgården på grund av hög ålder så otidsenliga
att, även om de möjligen kunde användas under en ny arrendeperiod, framställningar
från arrendatorns sida örn ett flertal nya hus knappast kunde
avslås. Endast svin- och hönshuset samt avträdesbyggnaden äro nya och
i gott skick. Samtliga hus, utom boningshusen, äro täckta med spån eller
papp. På båda torpen äro byggnaderna ännu sämre och så murkna och
otidsenliga, att ombyggnad erfordras.

Arrendatorn äger å egendomen en dricksvattenbrunn med pump i närheten
av huvudgårdens boningshus samt elektrisk installation, telefonledning,
cementcistern i ladugården, hydrauliska vädurar i en bäck å egendomen
m. m.

Taxeringsvärdet utgör för jordbruksfastigheten 50,500 kronor.

Egendomen har del i avdikningslån för »Fredriksbergs torrläggningsföretag
av år 1928».

Elektriska ledningar äro framdragna över egendomen.

I särskilda till domänstyrelsen ingivna till uppskattningsnämnden överlämnade
skrivelser hava dels Oskarshamns drätselkammare anhållit att få
underhandla nied styrelsen rörande köp av vissa områden av egendomen
intill stadens gräns i söder och väster, dels ock Döderhults kommuns faslighetsnämnd
anhållit att vid försäljning av egendomens inägor erhålla hembudsrätt.

Domänintendenten har, före uppskattningstillfället, anfört, att endast vissa
områden av egendomen, som vore särskilt lämpliga för tomtupplåtelser, borde
reserveras för dylikt ändamål, medan egendomen i övrigt borde ostyckad
bibehållas i kronans ägo. Egnahemsnämnden och överjägmästaren hava
i huvudsak anslutit sig till domänintendentens uttalande.

Uppskattningsnämnden har föreslagit, att av egendomen måtte försäljas
två med litt. A och B å Westergrens karta av år 1913 betecknade områden.
Lotterna vore efter nymätning exakt upptagna å den karta med beskrivning
av år 1936, vilken Oskarshamns stad bifogat sin ansökning.

Lotten litt. A (A1 och An å 1913 års karta), innehållande en areal av 44.74.3
hektar, varav 14.267 hektar tomt och åker, 3.133 hektar äng och odlingsmark
samt 27.343 hektar avrösningsjord, hade — växande skog oberäknad

— saluvärderats till 21,624 kronor. Arrendevärde 520 kronor. Lotten borde
hembjudas Döderhults kommun. I försäljningen skulle ej ingå en gammal
skvaltkvarn belägen i gränsen mellan förenämnda bäck och ägofigur nr 13
å 1913 års karta. Även kronans andel i bäcken norr örn kyrkskiftet A1,
skulle ingå i köpet, men däremot icke den del av bäcken, som vore belägen
milt för försålda lägenheterna I—VI å 1913 års karta. Köparna till denna
lott borde tillförbindas att lämna Irenes Petersson och Matilda Petersson
skälig ersättning för dem tillhöriga anläggningar, dock ej över 50 procent
av värdet.

Lotten litt. B (området norr örn gränslinjen d, b och c å 1936 års karta),
innehållande en areal av 43.929 hektar, varav 22.881 hektar tomt och åker.
1.741 hektar äng och odlingsmark samt 19.307 hektar avrösningsjord, hade

— växande skog oberäknad — saluvärderats till 27,842 kronor. Arrendevärde
820 kronor. Lotten borde hembjudas Oskarshamns stad.

Vid försäljningarna borde köparna åläggas att efter den båtnad, som belöpte
å respektive salulotter, bestrida kronans andel i annuiteterna å avdikningslånet
för »Fredriksbergs torrläggningsföretag av år 1928». Vid
avstyckning av lotterna borde kronan tillförsäkras rätt till erforderliga utfartsvägar
över lotterna fram till landsvägen ävensom nyttjanderätt till eventuell
upplagsplats å ägofigur litt. a å 1936 års karta.

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Återstoden av egendomen borde bibehållas under skogsstatens förvaltning.

Några ytterligare försäljningar av mark borde ej äga rum.

De vid förrättningen närvarande ombuden för Oskarshamns stad och Döderhults
kommun hade förklarat sig kunna godtaga den föreslagna uppdelningen
av området, även om deras uppdragsgivare hade önskat förvärva
hela området eller större delen av detsamma.

överlantmätaren har meddelat, att hinder icke torde möta mot avstyckning
av de föreslagna lotterna A och B, antingen i ett sammanhang, eller
vardera lotten för sig.

Enär domänstyrelsen ansett, att uppskattningsnämnden vid värderingen
ej tagit tillräcklig hänsyn till de tomtvärden områdena kunde äga, har styrelsen
föranstaltat om ny saluvärdering av desamma genom länsarkitekten
Olof Lundgren, Växjö.

Länsarkitekten Lundgren har i yttrande till domänstyrelsen förklarat, att
han ansåge saluvärdet för lotten litt. A böra utgöra 33,900 kronor och för
lotten litt. B 49,300 kronor.

Domänstyrelsen har ansett, att båda lotterna borde i första liand hembjudas
Döderhults kommun, inom vilken egendomen vore belägen, och hos
kommunen anhållit örn meddelande, huruvida kommunen önskade förvärva
lotterna eller någon av dem för de av länsarkitekten Lundgren föreslagna
saluvärdena.

Ordföranden i Döderhults kommunalfullmäktige har härefter i skrivelse
till domänstyrelsen anmält, bland annat, att Döderhults kommun vore villiginköpa
ifrågavarande två lotter litt. A och B, för 33,900 respektive 49,300
kronor samt att för den växande skogen erlägga ett belopp beräknat efter
å-pris, varom överenskommelse kunde komma att träffas mellan styrelsen
och kommunen. För likvidering av köpesumman ämnade kommunen upptaga
ett trettioårigt amorteringslån.

Med skrivelse den 4 februari 1938 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid tillstyrkt försäljning av omförmälda
lotter litt. A och B till Döderhults kommun för en köpeskilling av tillhopa
83,200 kronor jämte den köpeskilling för växande skog, varom överenskommelse
kunde komma att träffas mellan kommunen och styrelsen. Styrelsen
hade gått i författning örn egendomens utarrendering till den 14 mars 1939.

Härefter bär Oskarshamns drätselkammare i en till jordbruksdepartementet
inkommen skrift, varöver domänstyrelsen den 21 februari 1938 avgivit
infordrat utlåtande, gjort förnyad framställning örn att Oskarshamns stad
måtte få inköpa det område av kronoegendomen, som uppskattningsnämnden
föreslagit. I utlåtandet har domänstyrelsen vidhållit sitt förslag rörande
egendomens disposition enligt förenämnda skrivelse den 4 februari 1938.

Slutligen har ordföranden i Döderhults kommunalfullmäktige i en till jordbruksdepartementet
ingiven skrift hemställt, att Döderhults kommun måtte
få förvärva de av domänstyrelsen föreslagna områdena av egendomen I

I likhet med domänstyrelsen anser jag övervägande skäl tala för att de De^e^ts
till försäljning ifrågasatta områdena av omförmälda kronoegendom hembjudas
Döderhults kommun. Den del av egendomen, som avses alt bibehållas
i kronans ägo, bör förvaltas såsom kronopark. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

att av kronoegendomen 1 mantal Döderhult nr 1 i Döderhults
socken av Kalmar län två med litt. A och B i en av
t. f. distriktslantmätaren Gösta Alm den 17 september 1936
upprättad arealbeskrivning angivna områden om 44.743 respektive
43.929 hektar skola försäljas till Döderhults kommun
för en sammanlagd köpeskilling av 83,200 kronor
jämte den köpeskilling för växande skog, varom överenskommelse
kan komma att träffas mellan kommunen och
styrelsen, under villkor att i köpet ej ingå kyrkogårdsområdet
och tidigare till försäljning bestämda med litt A—S å en
av distriktslantmätaren Erik Hähnel år 1932 upprättad
karta betecknade områden, att lotterna må tillträdas den
14 mars 1939 i då befintligt skick, att köpeskillingen erlägges
kontant vid tillträdet till länsstyrelsen, som har att utfärda
köpekontrakt och köpebrev rörande lotterna, att förbehåll
göres för de jämkningar i gränserna, som kunna komma
att föreskrivas vid blivande avstyckningsförrättning å egendomen,
att vid denna förrättning den utanför lotten II å omförmälda
år 1913 kompletterade karta framgående bäcken
om möjligt skall tilläggas denna lott, att i kronans hand
kvarvarande del av egendomen förbehålles rätt till vägar
över egendomen, att kronan eller dess rättsinnehavare förbehålles
rätt att som upplagsplats nyttja ett med litt. a å en
av t. f. distriktslantmätaren Gösta Alm år 1936 upprättad
karta över vissa delar av egendomen betecknat område, att
kommunen genom köpet inträder i de rättigheter och skyldigheter
kronan kan äga till vederbörande nvttjanderättshavare
å lotterna, att inga enskilda tillhöriga hus och anläggningar
och sålunda ej heller en till Stranda härads hembygdsförening
överlåten skvaltkvam ingå i försäljningen.
att kommunen skall vara skyldig att inlösa enskilda personer
tillhöriga hus och anläggningar å lotterna till skäligt
pris, som i brist på överenskommelse bestämmes av skiljemän
såsom i 2 kapitlet 8 § lagen den 14 juni 1907 örn
nyttjanderätt till fast egendom är stadgat för där avsett fall,
att kommunen gäldar efter tillträdesdagen å egendomer; belöpande
annuiteter å ett avdikningslån för »Fredriksbergs
torrläggningsföretag av år 1928», att kommunen ansvarar
för alla övriga på egendomen efter tillträdesdagen belöpande
onera och utskylder, att kommunen ensam skall vidkännas
kostnader för lotternas avstyckning, lagfart å fånget och
andra med köpet förenade utgifter, att innehavare av över
lotterna med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska
ledningar förbehålles rätt att hava ledningarna kvarstående

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

och desamma nyttja utan rätt för kommunen till annan ersättning
än av ledningarnas innehavare för skada till följd
av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna ävensom
för skada, som förorsakas å kreatur.

6:o.

Hyllie nr 25 och 33 i Malmö stad.

Kronoegendomen V* mantal Hyllie nr 25 och Va mantal Hyllie nr 33 i Malmö
stad är utarrenderad till den 14 mars 1939 mot ett årligt arrende av dels
77 hektoliter vete, 95 hektoliter korn och 342.5 kilogram smör att lösas med
penningar efter senast för länet fastställda pris enligt litt. A i markegångstaxan
dels därutöver 3,247 kronor 50 öre. För arrendeåret 14 mars 1936—-14 mars 1937 utgick arrendet med 6,098 kronor 65 öre.

I skrivelse till domänstyrelsen den 2 augusti 1934 anförde drätselkammaren
i Malmö följande.

Från och med år 1915 införlivades Limhamns köping med Malmö stad.
Det införlivade området motsvarade numera stadsdelen Limhamn. Inom
denna stadsdel ägde Malmö stad — förutom viss gatumark — endast mindre
omfattande jordområden, medan staden i äldre stadsdelar ägde mera vidsträckta
och med hänsyn till den av staden bedrivna fastighetspolitiken mera
lämpligt belägna jordområden. För bedrivande av en rationell fastighetspolitik
från stadens sida inom stadsdelen Limhamn framstode det givetvis
som ett önskemål för staden att kunna förvärva för dylikt ändamål lämpliga
jordområden inom denna stadsdel. Här vore bland annat förenämnda
kronoegendom V2 mantal Hyllie nr 25 och V2 mantal Hyllie nr 33 belägen.
Enligt stadens mening skulle ett förvärv åt staden av denna fastighet på
ett lyckligt sätt främja stadens fastighetspolitik inom ifrågavarande stadsdel.
Såsom ett mycket betydelsefullt led i denna verksamhet inginge nämligen,
att staden till billigt pris borde kunna tillhandahålla byggnadsmark
särskilt till egnahemsbyggare. Drätselkammaren anhölle på grund därav å
stadens vägnar, att styrelsen ville med kammaren förhandla om villkoren för
försäljningen.

över berörda skrivelse avgåvos yttranden av vederbörande domänintendent,
arrendator, länsarkitekt och länsstyrelse. Av yttrandena inhämtas bland
annat följande.

Domänintendenten meddelade, att egendomen i fråga genom sin goda åkerjord,
bebyggelse och sitt läge hörde till de värdefullaste i länet. Då någon
risk att egendomen skulle komma att falla i värde icke förefunnes, syntes en
försäljning böra tagas under övervägande endast därest den köpeskilling, som
erbjödes, motsvarade värdet.

Egendomens arrendator, Olof Almroth, framhöll, att han brukat egendomen
i 11 år och därvid, i förlitande på den honom tillkommande optionsrätten
vid egendomens förnyade utarrendering, hållit egendomen i så hög
kultur som möjligt och dessutom på densamma verkställt högst betydande
nybyggnader. Skulle staden nu komma att förvärva egendomen, folie med

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 samt. Nr 236. 2

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

säkerhet optionsrätten bort efter arrendetidens utgång, och komme arrendatorn
då att tillfogas betydande förluster. Det vore att märka, att det funnes
åtskilliga andra egendomar i privat ägo, som staden kunde förvärva och som
dessutom voro belägna närmare stadsdelen Limhamn än denna egendom,
som läge i stadsdelens utkant. På grund härav avstyrkte arrendatorn bestämt
bifall till framställningen.

Länsarkitekten anförde, att av drätselkammaren åberopade skäl för en försäljning
syntes välmotiverade. Något behov för kronan att besitta egendomen
förelåge ej, då kronan bland annat i f. d. Kronprinsens husarregementes etablissement
ägde stora och välbelägna områden för eventuella behov.

Länsstyrelsen biträdde domänintendentens förslag.

På domänstyrelsens föranstaltande har härefter uppskattningsförrättning
hållits å egendomen åren 1935 och 1936. Av instrument över denna förrättning,
en av stadsingenjören Magnus Wennström på uppdrag av uppskattningsnämnden
upprättad promemoria samt övriga ärendet tillhörande handlingar
och karta inhämtas bland annat följande.

Egendomen är utlagd i ett hemskifte och ett strandskifte. Hemskiftet har
enligt stadens fastighetsregister en areal av 46.7321 hektar och finnes där antecknat,
att arealen enligt enskifteshandlingar av den 29 september 1809 utgjorde
46.666 hektar samt att ökningen i areal, 0.0661 hektar, uppkommit genom
ägoutbyte »med byns vattning». Till fastigheten hör andel i till gemensamt
behov undantagna områden. Strandmarksskiftet innehåller enligt
fastighetsregistret 18,472 hektar. Dessa arealuppgifter äro hämtade av senast
verkställda laga mätningsförrättning över egendomen (enskiftet 1809). Enligt
beskrivning till en av distriktslantmätaren R. Malmberg år 1926 över
egendomen upprättad karta innehåller hemskiftet 48.448 hektar och strandskiftet
25.736 hektar, eller tillhopa 74.184 hektar. Vidare kan ifrågasättas,
huruvida icke den utanför strandskiftet liggande delen av »stenören» eller
»ön» jämte mellanliggande vattenområde tillhör kronoegendomen. Sistnämnda
områden utgöra 5.088 hektar varav 0.44 hektar äng och 4.648 hektar
impediment (vattenområde). Den till egendomen hörande marken torde
alltså sannolikt utgöra 79.272 hektar, varav 54.787 hektar tomt och åker,
19.658 hektar äng och 4.827 hektar impediment.

Av kronan tillhöriga byggnader är boningshuset utmärkt, loglängan förstklassig,
stallbyggnaden gammal men i gott skick och för egendomen tillräcklig,
ungdjursstallet underhaltigt, svinhuset olämpligt konstruerat samt stathuset
i behov av ombyggnad. Arrendatorn äger två öppna vagnskjul, ett
redskapshus och ett hönshus, brandförsäkrade för tillhopa 10,000 kronor.

Åkern består i hemskiftet av förstklassig djupmylla på märgel och lerbotten.
Strandskiftet, beläget cirka 3 kilometer från gården utmed Öresund,
har lätt sandmylla på kalkstensbotten.

Egendomens taxeringsvärde utgör 169,000 kronor.

Wennström har i förenämnda promemoria anfört bland annat följande.

Enär egendomens läge såväl beträffande hemskiftet som strandskiftet vore
sådant, att dess värde icke rättvisligen kunde bestämmas ur jordbrukssynpunkt,
hade den gradering och värdering av åkerjorden, som eljest skulle
hava ifrågakommit, ej verkställts. För hela det markområde, som väster
om vägen mellan egendomen och Kroksbäck sträckte sig inåt Limhamn och
som å en sträcka örn cirka 600 meter gränsade intill hemskiftets västra del,
hade förelegat ett stadsplaneförslag, som vunnit stadsfullmäktiges gillande,
men sedermera (1918) återkallats och sålunda icke kommit att undergå fastställelseprövning.
Det uppgjorda stadsplaneförslaget hade vunnit tillämp -

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

ning beträffande vissa smärre från varandra skilda byggnadsområden. En
del sådana vore belägna invid den ovannämnda vägen mellan egendomen
och Kroksbäck och vore närmaste grannar till egendomen. Även om kanske
det mesta av denna fastighetsbildning ägt rum före år 1917, hade likväl åtskilliga
nya fastigheter där tillkommit efter denna tid. Det torde vara ganska
säkert, att en exploatering för byggnadsändamål av en markremsa av hemskiftet
längs vägen i fråga lätt nog skulle vara möjlig att genomföra, och
med en hovsam prissättning torde ett dylikt exploateringsområde komma att
taga i anspråk ett relativt stort djup mot öster av egendomen. I detta fall,
liksom eljest när det gällde värdering av sådan mark, varom nu vore fråga,
funnes givetvis inga absolut avgörande utgångspunkter. Stadsplan saknades
och styckningsplan eller annan exploateringsplan förelåge ej heller. Någon
utredning angående vattenavloppsförhållanden vore ännu icke verkställd.
Skulle en försäljning av egendomen komma i fråga, torde kronan icke kunna
helt bortse från den värdestegring av fastigheterna, som med all säkerhet
kunde påräknas. Wennström ansåge sig icke kunna tillstyrka en försäljning
av hemskiftet till ett lägre pris än 5,000 kronor per hektar. Beträffande
strandskiftet så läge detta på tre sidor omgivet av mark, som ägdes av ett
större industriföretag. Dess fjärde sida vette mot havet. Företaget i fråga
hade låtit utföra omfattande utfyllnadsarbeten å områdena såväl norr som
söder om strandskiftet. Åtskilliga synpunkter talade för att företaget i fråga
skulle kunna hava behov av att komma i besittning av det nu ifrågavarande
strandskiftet, och skulle detta vara riktigt, torde kronan med minst lika stor
fördel kunna göra en eventuell försäljning direkt till företaget i stället för
till Malmö stad. Då strandskiftet dessutom läge avsevärt närmare stadsplanelagt
område och större bostadsbebyggelse än hemskiftet och då huvudvägar
redan vore planerade såväl invid som tvärs genom området och på
allra sista tiden förslag uppkommit, att en eventuell Öresundsbro skulle å
denna sidan sundet hava sin begynnelsepunkt i fastighetens omedelbara närhet,
så förelåge ännu flera moment, som var för sig kunde komma att betyda
kanske rätt avsevärda förändringar av fastighetens värde inom en relativt
nära framtid. En försäljning av strandskiftet syntes för närvarande
knappast tillrådlig och borde under inga förhållanden äga rum till ett billigare
pris än 5,000 kronor per hektar. Om man vid beräkning av hemskiftets
värde medräknade hela arealen och vid beräkning av strandskiftets
värde uteslöte vattenområdet, komme man till ett sammanlagt skäligt värde
för hela egendomen av 373,120 kronor.

Uppsknttningsnämnden har anslutit sig till de synpunkter, som av Wennström
framförts i promemorian, och tillstyrkt försäljning av hela egendomen
till Malmö stad för en köpeskilling av 373,120 kronor.

Sedan domänstyrelsen, efter uppskattningsförrättningen, uppdragit åt
länsarkitekten Olof Lundgren att verkställa värdering av egendomen, föreslog
Lundgren i skrivelse den 30 mars 1937, efter närmare motivering, att
vid försäljning av egendomen hemskiftet borde åsättas ett värde av 60 öre
per kvadratmeter eller för hela skiftet 290,688 kronor samt strandskiftet ett
värde av 70 öre per kvadratmeter eller för licia skiftet 180,152 kronor. Enligt
detta förslag skulle försäljningsvärdet för egendomen i dess helhet sålunda
uppgå till 470,840 kronor.

Sedan domänstyrelsen hos drätselkammaren i Malmö anhållit örn meddelande,
huruvida släden vore villig att för sistnämnda pris inköpa egendomen,

Kungl. Majlis proposition nr 236.

meddelade drätselkammaren emellertid, att den icke ansåge sig kunna hos
stadsfullmäktige föreslå inköp av egendomen för sagda pris.

Sedermera har drätselkammaren i skrivelser till domänstyrelsen den 26
juli och den 18 oktober 1937 anfört följande.

För stadens framtida utveckling åt sydväst skulle en långvarig utarrendering
av egendomen kunna bliva till stort men. Det läge därför drätselkammaren
varmt om hjärtat, att sådana åtgärder icke bleve vidtagna, som försvårade
stadens naturliga utbyggande åt detta håll. Som kammaren tidigare
framhållit, hade man närmast att räkna med att egendomen, om den överginge
i stadens ägo, komme att utnyttjas för egnahemsbebyggelse. För att
ett sådant utnyttjande skulle bliva möjligt att genomföra, måste tomterna
kunna tilhandahållas till billiga priser. Detta läte sig emellertid icke göra,
därest för egendomen betalades så hög köpeskilling, som den av domänstyrelsen
påfordrade, vilken för övrigt även i betraktande av inom staden
rådande jordvärden icke kunde anses skälig. Till jämförelse kunde nämnas,
att Kungl. Maj:t så sent som den 30 oktober 1936 medgivit, att en närbelägen
egendom, 72 mantal Hyllie nr 29, finge försäljas till staden för en
köpeskilling av 90,000 kronor, motsvarande icke fullt 2,300 kronor per hektar.

Drätselkammaren hade för sin del beslutat antaga det av uppskattningsnämnden
beräknade försäljningsvärdet 373,120 kronor, ehuru detta värde
syntes väl högt.

Med skrivelser den 13 november och den 22 december 1937 har domänstyrelsen
överlämnat ärendet till Kungl. Majit och därvid anfört, att styrelsen
med hänsyn dels till vad i ärendet upplysts angående saluvärden vid tidigare
försäljningar av närbelägna egendomar, dels till att området vore avsett
att utnyttjas för egnahemsbebyggelse ej ville motsätta sig försäljning av
egendomen till Malmö stad för det av uppskattningsnämnden föreslagna saluvärdet
373,120 kronor.

I skrivelse till Kungl. Majit den 29 januari 1938 har drätselkammaren i
Malmö meddelat, att Malmö stad vore villig att inköpa egendomen på de av
domänstyrelsen i förenämnda skrivelser den 13 november och 22 december
1937 föreslagna villkoren.

Egendomens arrendator O. Almroth har vidare i en den 10 december 1937
dagtecknad skrift hos Kungl. Majit hemställt, att vid försäljning av egendomen
till Malmö stad i försäljningsvillkoren måtte föreskrivas, att köparen
skulle vara skyldig dels att utgiva ersättning till Almroth för trädesbruk, gräs-,
frö- och höstsädessådd samt gottgörelse för Almroth tillhöriga byggnader
å egendomen, dels ock att, därest köparen utarrenderade egendomen, medgiva
Almroth företräde till ifrågavarande arrende.

I utlåtande den 28 februari 1938 över sistnämnda ansökning har domänstyrelsen
anfört bland annat följande.

Vad först beträffade arrendatorns framställning rörande ersättning för
trädesbruk samt höstplöjning, gräs-, frö- och höstsädessådd, tillvaratoges arrendatorns
intressen genom att bland köpevillkoren — såsom styrelsen föreslagit
— intoges en bestämmelse om att staden genom köpet skulle inträda
i de rättigheter och skyldigheter, Kungl. Majit och kronan ägde till vederbörande
nyttjanderättshavare å egendomen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Angående ifrågasatt inlösen av byggnader och ersättning för en trösklänga,
finge styrelsen först framhålla, dels att ett av arrendatorn såsom honom
enskilt tillhörigt angivet bostadshus inlösts av kronan mot ersättning som
utgått genom arrendeavkortning år 1930, dels att kronan bidragit till trösklängans
uppförande med 16,400 kronor och att arrendatorn för den nytta
han komme att få av den nya byggnaden skulle betala överskjutande belopp.
Rörande övriga byggnader finge styrelsen framhålla, dels att något
förslag om inlösen av dessa ej framlagts av uppskattningsnämnden, dels
att bestämmelser om inlösen av arrendator tillhöriga byggnader funnes
intagna i 2 kap. 18 § i lagen om nyttjanderätt till fast egendom och dels
att man torde kunna förutsätta att, då försäljning skedde till kommunen,
denna vid arrendatorns frånträdande av arrendet inlöste de byggnader kommunen
kunde hava användning för. Underhandlingar härom skulle hava
inletts med staden, om tiden tillåtit, men med hänsyn till önskvärdheten av
att försäljningsfrågan underställdes innevarande års riksdag, hade styrelsen
ej vidtagit åtgärder härutinnan. Sådana underhandlingar med staden och
arrendatorn kunde dock upptagas av styrelsen sedan statsmakterna beslutat
örn egendomens försäljning.

Beträffande slutligen optionsrätten torde hela egendomen ej omedelbart
tagas i anspråk för bebyggelse; och förutsatte styrelsen härvid, att staden
komme att i första hand hembjuda Almroth arrendet.

På grund av vad styrelsen sålunda anfört finge styrelsen hemställa, att nu
ifrågavarande ansökning icke måtte föranleda annan åtgärd än att Kungl.

Maj:t, sedan försäljningsbeslut fattats, uppdroge åt styrelsen att underhandla
med staden och arrendatorn om den ifrågasatta inlösen av byggnader och
därvid vidtaga de åtgärder, som omständigheterna kunde betinga.

Jag biträder domänstyrelsens förslag om försäljning av ifrågavarande kro- Departementsnoegendom
till Malmö stad. Vad angår arrendatorn Almroths hemställan cAe/ewom
ersättning för honom tillhöriga byggnader förutsätter jag, att erforderliga
åtgärder vidtagas för denna frågas reglering, innan försäljningen till staden
avslutas. Vidare utgår jag ifrån att staden, i den utsträckning densamma ej
anser sig böra omedelbart exploatera egendomen för byggnadsändamål, beaktar
Almroths framställning om företrädesrätt till arrendet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen V2 mantal Hyllie nr 25 och V2 mantal
Hyllie nr 33 inom Malmö stad må försäljas till staden
mot en köpeskilling av 373,120 kronor under villkor, att
egendomen må tillträdas den 14 mars 1939, att egendomen
försäljes i befintligt skick, att egendomen försäljes med
den rätt, kronan kan äga till den utanför strandmarksskiftet
belägna »stenören» eller »ön» ävensom med egendomen
tillkommande rätt till vattenområde, att köpeskillingen
erlägges kontant vid tillträdet till länsstyrelsen, som
har att utfärda köpebrev å egendomen, att staden genom köpet
inträder i de rättigheter och skyldigheter, Kungl. Majit
och kronan äger till vederbörande nyttjanderättshavare å
egendomen, att inga enskilda tillhöriga hus och anläggningar

Kungl. Maj:ts proposition nr 236-

vid egendomen ingå i försäljningen, att staden ansvarar för
alla på områdena efter tillträdesdagen belöpande onera och
utskylder, att staden skall ensam vidkännas kostnaderna för
lagfart å fånget och andra med köpet förenade utgifter, samt
att innehavare av över egendomen med vederbörligt tillstånd
framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att hava
ledningarna kvarstående och desamma nyttja utan rätt för
staden till annan ersättning än av ledningarnas innehavare
för skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn av
ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur.

7 :o.

Fastarp nr 3 i Hallands län.

Kronoegendomen 1 mantal Fastarp nr 3 Olov Larsgård i Tvååkers socken
av Hallands län är för tiden 14 mars 1919—14 mars 1939 utarrenderad till
Tvååkers kommun mot årligt arrende av 2,250 kronor.

Med anledning av den förestående arrendeledigheten har domänstyrelsen
från domänintendenten och länets hushållningssällskaps egnahemsnämnd
införskaffat upplysningar angående egendomens lämplighet till upplåtelse i
egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt huruvida efterfrågan å dylika
lägenheter funnes i orten. Vidare har uppskattningsförrättning hållits å
egendomen den 4 december 1936 och den 20 februari 1937. Av instrumentet
över denna förrättning jämte övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland
en av lantmäteriauskultanten John Ollner år 1916 över egendomen
upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen invid Tvååkers by och stationssamhälle vid
västkustbanan 15 kilometer från Varberg och 17 kilometer från Falkenberg,
har en areal av 86.064 hektar, varav 47.45 hektar tomt och åker, 1.709 hektar
äng, 34.707 hektar betes- och skogsmark samt 2.198 hektar impediment.

Byggnaderna äro väl underhållna och kunna anses vara av medelgod beskaffenhet.

Åkerjorden är mycket ojämn. Allehanda jordarter äro företrädda. Sålunda
finnes längst i väster ren sand eller flygsand utan nämnvärd mylla.
I egendomens mitt, öster om byggnaderna, består marken av godartad sandjord
samt mossjord, under det att i egendomens sydöstra del en lerhaltig
mylla är förhärskande. I nordost består jordmånen åter av torr sandmylla,
delvis med brännsandsfläckar.

Taxeringsvärdet utgör 51,000 kronor, varav 47,700 kronor jordbruksvärde
och 3,300 kronor skogsvärde.

Egnahemsnämnden har funnit det lämpligt, att egendomen försåldes och
styckades till egnahemslägenheter.

Domänintendenten har, före uppskattningsförrättningen, anfört, att egendomen
av Tvååkers kommun brukades i samband med dess försörjningshem,
som vore uppfört å en angränsande tomt. Egendomens boningshus användes
till skola. På grund av byggnadsbeståndets goda beskaffenhet och tillräcklig -

Kungl. Maj:ts proposition nr 236-

het syntes egendomen ej böra ytterligare styckas utan ånyo utarrenderas.
Å egendomen funnes en torplägenhet, som vore bebyggd med innehavaren
tillhöriga hus. Lägenheten läge skild från huvudgården genom järnväg och
en frånsåld tomt, så att lägenheten knappast kunde utökas med jord från
huvudgården. Lägenhetens mark vore att betrakta som tomtmark på grund
av sitt läge intill Tvååkers stationssamhälle.

Uppskattningsnämnden har anfört följande. Egendomen hade saluvärderats
under förutsättning att Tvååkers kommun skulle inköpa egendomen.
Då ett av skälen för kommunen att förvärva egendomen vore, att kommunen
skulle kunna på lämpligt sätt reglera tomtavstyckning och tomtförsäljning
å platsen, hade nämnden ej ansett skäl föreligga att föreslå olika försäljningslotter.
Ej ens lägenheten Storlassatorpet hade värderats för sig, då
torpets mark nådde fram till Tvååkers stationssamhälle och det kunde vara
av vikt för kommunen att i händelse av köp kunna kontrollera tomtförsäljningarna.
Egendomen hade saluvärderats till 54,600 kronor, varav 1,960
kronor för växande skog och 19,600 kronor för åbyggnaderna. 1.45 hektar
hade åsatts tomtvärde med 40 öre per kvadratmeter. Arrendevärdet hade
uppskattats till 2,330 kronor. Kommunen, som under arrendetiden synnerligen
väl hävdat egendomen, önskade ej inköpa densamma, därest försäljningen
skulle förbindas med återköpsrätt.

Tvååkers kommun har förklarat sig önska förvärva egendomen för det
åsätta saluvärdet, 54,600 kronor.

Överjägmåstaren har icke haft något att erinra mot uppskattningsnämndens
förslag att hembjuda egendomen till inköp av Tvååkers kommun.

Med skrivelse den 23 oktober 1937 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj :ts prövning och därvid anfört följande.

Hos styrelsen hade Karl Johansson, som sedan 1919 innehade och brukade
ett område om cirka 6 hektar av egendomen, det s. k. Storlassatorpet,
och ägde därå befintliga byggnader, brandförsäkrade för 6,000 kronor, anhållit
att få förvärva detta område. Styrelsen ansåge, att lägenheten, som
på grund av sitt läge lämpade sig för upplåtelse till bostadslägenheter borde
försäljas till Tvååkers kommun för att kunna exploateras av kommunen.
Det kunde förutsättas, att kommunen komme att i görligaste mån låta lägenhetsinnehavaren
kvarbliva vid sin jordbrukslägenhet på rimliga villkor.

Därjämte hade ordföranden i Hallands skytteförbunds styrelse, Hugo
Linder, anhållit, att, därest egendomen komme att försäljas, i köpekontraktet
måtte inryckas en bestämmelse, att Tvååkers-Spannarps skytteförening
finge behålla sin nyttjanderätt till den å fastigheten belägna skjutbanan.
Domänstyrelsen, som inhämtat att Tvååkers kommun icke torde hava
något att erinra mot att skytteföreningen framdeles finge nyttja skjutbanan,
ansåge emellertid icke, att något förbehåll om rätt för skytteföreningen att
nyttja visst område för skjutbana borde intagas i försäljningsbeslutet. Överenskommelse
därutinnan torde kunna träffas mellan föreningen och kommunen.
Skulle sådan överenskommelse ej kunna uppnås, torde föreningen
kunna utverka rätt att för angivet ändamål expropriera erforderlig mark.

Mot uppskattningsnämndens försäljningsförslag i övrigt hade styrelsen
intet att erinra.

Domänstyrelsen har härefter överlämnat ett av domänintendenten den 5
februari 1938 på given anledning avgivet yttrande, däri domänintendenten
anfört följande.

Sedan fråga uppkommit örn försäljning i två lotter av ifrågavarande kronoegendom,
nämligen dels den väster örn västkustbanan belägna delen, det

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Departements chefen.

s. k. Storlassatorpet, till dettas innehavare Karl Algot Johansson, dels den
öster örn järnvägen belägna delen till Tvååkers kommun, hade domänintendenten
sammanträffat med ombud för Tvååkers kommun och med Johansson
samt därvid föreslagit, att det åsätta saluvärdet å hela kronoegendomen,
54,600 kronor, skulle fördelas sålunda:

Egendomens öster om järnvägen belägna områden ........ kronor 50,600

Storlassatorpet ........................................ » 4,000

Summa kronor 54,600.

Johansson hade förklarat sig villig att för Storlassatorpet erlägga 4,000
kronor och kommunens ombud hade meddelat, att kommunen skulle acceptera
förslaget, att för den övriga delen av egendomen betala 50,600 kronor,
då man allmänt hyste den uppfattningen, att Johansson borde få inköpa
det av honom innehavda torpet.

Domänintendenten erinrade slutligen, att Johansson i mer än 10 år innehaft
torpet och väl hävdat jorden, att husen å torpet tillhörde Johansson, att
arealen till torpet vore cirka 7 hektar samt att jorden visserligen vore mycket
svag men dock på grund av sitt läge ägde visst tomtvärde, vilket motiverade
det föreslagna priset.

Övcrlantmätaren har i infordrat utlåtande den 21 februari 1938 meddelat,
att något hinder i lantmäterihänseende för avskiljande från kronoegendomen
av det s. k. Storlassatorpet till särskild fastighet icke förefunnes.

Jag biträder det av domänintendenten i skrivelsen den 5 februari 1938
framlagda förslaget om försäljning av huvuddelen av ifrågavarande kronoegendom
till Tvååkers kommun för en köpeskilling av 50,600 kronor samt
det s. k. Storlassatorpet till torparen Karl Algot Johansson för en köpeskilling
av 4,000 kronor. Då kommunen icke enligt gällande försäljningsförordning
är hembudsberättigad, är riksdagens medverkan vid försäljningen
erforderlig.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Fastarp nr 3 Olov Larsgård
i Tvååkers socken av Hallands län ina med tillträdesrätt den
14 mars 1939 försäljas i två lotter, nämligen huvudgårdslotten
eller egendomens öster örn västkustbanan belägna områden
till Tvååkers kommun för en köpeskilling av 50,600 kronor
samt det s. k. Storlassatorpet eller egendomens väster örn
samma järnväg belägna område till torparen Karl Algot Johansson
för en köpeskilling av 4,000 kronor;

skolande vid försäljningarna i övrigt iakttagas, beträffande
huvudgårdslotten, att köpeskillingen erlägges
kontant vid tillträdet, beträffande Storlassatorpet,
att köpeskillingen erlägges i enlighet med föreskrifterna i §§
21 och 22 A i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m., ävensom

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

beträffande båda lotterna, att områdena försäljas i
befintligt skick, att endast kronan tillhöriga byggnader och
anläggningar ingå i försäljningarna, att varken kronan eller
kommunen skall äga mot varandra framställda anspråk på
grund av gällande arrendekontrakt med undantag för tilläventyrs
oguldna arrendeavgifter och skatter, att förbehåll
göres för den jämkning i gränser, som må föreskrivas vid
blivande lantmäteriförrättning för avstyckning av Storlassatorpet,
att innehavare av över områdena med vederbörligt
tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att
hava ledningarna kvarstående och desamma nyttja utan rätt
för köpare till annan ersättning än av ledningarnas innehavare
för skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn av
ledningarna, ävensom för skada som förorsakas å kreatur,
samt att i övrigt bestämmelserna i förenämnda förordning
skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

8:o.

Karleby Nolgården nr 7 i Skaraborgs län.

Kronoegendomen 1 mantal Karleby Nolgården nr 7 i Leksbergs socken av
Skaraborgs län är utarrenderad till den 14 mars 1938 mot en årlig avgäld av
1,060 kronor. Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen den 11
februari 1937.

Av handlingarna i ärendet samt två till detsamma hörande kartor, den ena
upprättad år 1914 av extra lantmätaren E. O. Janson i och för arrendevärdering
samt den andra år 1936 av distriktslantmätaren J. Gordh vid avstyckningsförrättning,
inhämtas bland annat följande.

Egendomen, belägen sex kilometer från Mariestad, är förlagd i fyra skiften,
hemskiftet, madskiftet, utmarksskiftet samt skogsskiftet. Den omfattar
en areal av 72.684 hektar, varav 32.053 hektar åker och tomt, 0.113 hektar
ängsmark, 40.019 hektar skogsmark samt 0.499 hektar impediment.

Åkerjorden, som är odränerad, består av lermylla å lerbotten samt av
madjord, allt av medelgod beskaffenhet. Ängsmarken utgöres av renar och
backar m. m. utan egentligt avkastningsvärde. Skogsmarken är godartad.

Å utmarksskiftet finnas två med vederbörande innehavare tillhöriga hus
bebyggda ensittarlägenheter.

Av kronans å egendomen varande hus är manbyggnaden i dåligt skick,
arbetarebostaden i knappt medelgott skick samt stallet och ladugården i
mindre gott skick.

Egendomen har andel i Östra Stöpens häradsallmänning. Utdelningen
därifrån har i allmänhet uppgått till 10 kronor per år. Vidare beröres egendomen
av två torrläggningsföretag. Kraftaktiebolaget Gullspång—Munkfors
har elektriska ledningar framdragna över hemskiftet.

Egendomens taxeringsvärde utgör 27,000 kronor, varav 300 kronor skogsvärde.

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Vppskattningsnämnden har på grund av egendomens svaga bebyggelse
föreslagit, att egendomen — med undantag av större delen om cirka 27
hektar (betecknad litt. Ea å den av Gordh upprättade kartan) av det under
styrelsens skogsförvaltning stående skogsskiftet — skulle försäljas uti tre
lotter. Av dessa skulle en lott eller huvudgårdslotten omfatta hemskiftet,
madskiftet, mindre delen (cirka 6 hektar) av skogsskiftet ävensom utmarksskiftet
med undantag av de två därå belägna ensittarlägenheterna. Övriga
två lotter skulle utgöras av de båda ensittarlägenheterna.

Försäljningslotternas arealer och saluvärden framgå av följande uppställning.

Lottens namn		Areal i	hektar		Saluvärde kronor
Tomt och åker	Äng	Avrösn. jord	Summa
E (huvudgårdslotten) ____	31.700	0.113	11.619	43.432	33,000
Eb (ensittarläg.)..........	0.313	—	0.365	0.678	360
Ec ( > )..........	0.120	—	—	0.120	100

Nämnden har förordat, att egendomens arrendator Carl Lyckén, som sedan
1910 väl brukat egendomen efter sin fader, vilken i sin tur brukat egendomen
sedan år 1894, skulle erhålla hembudsrätt å lotten litt. E. Vidare
har nämnden föreslagit, att lotterna litt. Eb och Ec skulle hembjudas dessas
nuvarande innehavare, Karl Olofsson respektive Maria Johansson. Olofsson
hade innehaft lotten litt. Eb under 12 år och Maria Johansson lotten litt.
Ec i 27 år. Byggnaderna å lotterna lämnade nöjaktiga bostäder åt innehavarna
och deras familjer.

Arrendatorn Lyckén samt Olofsson och Maria Johansson ha förklarat sig
villiga förvärva respektive lotter för de av uppskattningsnämnden föreslagna
beloppen.

Överjägmästaren har anfört: Han ifrågasatte skäligheten uti det värde,

5,875 kronor, som av vederbörande skogstaxator år 1935 åsatts i huvudgårdslotten
ingående skogsmark och skog. Med hänsyn till att alltför låga å-priser
använts samt till att ståndskogen icke obetydligt tillvuxit, sedan den värderats,
ansåge överjägmästaren, att värdet av skogsmarken och skogen borde
bestämmas till 8,000 kronor samt saluvärdet å lotten i dess helhet till lägst
35,000 kronor. Däremot hade överjägmästaren intet att erinra mot saluvärdena
å de båda ensittarlägenheterna. Med hänsyn till att kronan ägde det
norr och intill lotten litt. Ea belägna skogsskiftet till Karleby Anders Matsgården
31 syntes erforderligt, att bland försäljningsvillkoren rörande huvudgårdslotten
intoges förbehåll om rätt för kronan att, utan ersättning för
skada och intrång, allt framgent få övertvära huvudgårdslottens skogsskifte,
å avstyckningskartan angivet med ägofigur nr 6.

Lyckén har härefter förklarat sig avböja inköp av huvudgårdslotten för
högre pris än 33,000 kronor.

Med skrivelse den 31 januari 1938 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört följande.

Styrelsen biträdde uppskattningsnämndens förslag att i tre lotter försälja
egendomen med undantag för skogsmarksområdet om 27.63 hektar samt
funne sig kunna godtaga de saluvärden, som uppskattningsnämnden åsatt
lotterna. Samtliga lotter borde avyttras enligt förordningen den 6 juni 1929
(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m., varvid

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Lyckén borde tillerkännas hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen samt
Olofsson och Maria Johansson hembudsrätt enligt 10 § i förordningen. Ärendet
syntes i dess helhet böra underställas riksdagen.

Jag har i huvudsak ej något att erinra mot uppskattningsnämndens av DepartemenUdomänstyrelsen
förordade försäljningsförslag. Dock synes det kunna ifrågasättas,
huruvida ej skogstilldelningen till huvudgårdslotten är väl knapp.

Ärendet torde emellertid, till undvikande av att försäljningsfrågan onödigt
fördröjes, få i befintligt skick underställas riksdagens prövning. Därest så
framdeles skulle visa sig behövligt, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t
att medgiva försäljning till huvudgårdslottens köpare av ytterligare skogsmark
i den utsträckning, Kungl. Majit kan finna lämpligt.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att av den i Leksbergs socken av Skaraborgs län belägna
kronoegendomen 1 mantal Karleby Nolgården nr 7 följande
lotter må försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr
176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m.
m., nämligen

lotten litt. E (huvudgårdslotten), i areal innehållande cirka
43.432 hektar, med saluvärde av 33,000 kronor och med hembudsrätt
enligt 9 § i förordningen för egendomens arrendator
Carl Lyckén,

lotten litt. Eb, i areal innehållande 0.678 hektar, med ett
saluvärde av 360 kronor och med hembudsrätt enligt 10 § i
förordningen för Karl Olofsson, samt
lotten litt. Ec, i areal innehållande 0.12 hektar, med ett
saluvärde av 100 kronor och med hembudsrätt enligt sistnämnda
paragraf för Maria Johansson;

skolande vid försäljningarna i övrigt iakttagas,
beträffande samtliga lotter, att lotterna överlåtas
med tillträde för köpare, räknat från den 14 mars 1938,
att lotterna försäljas i det skick, vari de vid tillträdet befinna
sig, samt att endast kronan tillhöriga hus och anläggningar
ingå i försäljningarna, ävensom

beträffande lotten litt. E (huvudgårdslotten),
att kronan såsom ägare av fastigheten Karleby Anders
Matsgården 31 förbehålles rätt att vid virkesforsling
utan ersättning för skada och intrång övertvära huvudgårdslottens
skogsskifte, att, därest arrendatorn Lyckén kommer
att förvärva huvudgårdslotten, samtliga mellan honom och
kronan förefintliga, på gällande arrendekontrakt grundade
rättsanspråk avseende huvudgårdslotten, med undantag för
sådana anspråk, som avse till äventyrs oguldna arrendeavgälder
och skatter, skola i och genom försäljningen anses

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

vara reglerade, att, för såvitt lotten kommer att förvärvas
av annan än Lyckén samt kronan nödgas till arrendatorn utgiva
ersättning för av denne å egendomen verkställd höstplöjning,
trädesbruk och sådd, egendomens blivande köpare
skall vara pliktig gottgöra kronan vad kronan i berört hänseende
erlagt, att innehavare av över egendomen med vederbörligt
tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles
rätt att hava ledningarna kvarstående och nyttja desamma
utan rätt för köparen till annan ersättning än av ledningarnas
innehavare för skada till följd av förändring, reparation
och tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas
å kreatur, samt att köparen ansvarar för å huvudgårdslotten
efter tillträdesdagen belöpande utgifter för lotten berörande
torrläggningsföretag.

9:o.

Kronoparken Villingsberg i örebro län.

Hos domänstyrelsen har Strömsnäs Jernverks Aktiebolag, Degerfors, anhållit
att få förvärva visst område vid Letälven, benämnt Karlsäng, av kronoparken
Villingsberg i Nysunds socken av Örebro län. Området är beläget
vid enskilda vägen Degerfors—Klippan, omkring 2 kilometer söder om
Degerfors samhälle samt omedelbart söder om och i direkt anslutning till
bolagets nuvarande industriområde. Bolaget önskade utöka sistnämnda område
genom inköp av det kronan tillhöriga området, vilket med hänsyn till
belägenhet och i övrigt vöre för ändamålet lämpligt. Härjämte har ifrågasatts
försäljning till bolaget av ett skogsskifte vid Solberga av ifrågavarande
kronopark, vilket skifte är avskilt från kronoparken i övrigt genom järnvägslinjen
Laxå—Charlottenberg samt beläget vid allmänna vägen Ölsboda
—Degerfors, omkring 700 meter öster örn Karlsängsområdet. Även Solbergaområdet
angränsar i norr bolaget tillhöriga områden, varå bolaget uppfört
boningshus och andra byggnader. Solbergaområdet är avsett att, i den mån
utvidgning av bostadsområdet erfordrades, tagas i bruk för uppförandet av
bostäder åt bolagets personal.

Av instrument över verkställda värderingar av områdena jämte övriga
ärendet rörande handlingar och kartor, inhämtas i huvudsak följande.

Karlsängsområdet.

Arealen omfattar omkring 5.54 hektar, varav 1.26 hektar åker och tomt,
1.07 hektar äng, 0.37 hektar kärr, 0.57 hektar upplagsplats, 0.14 hektar väg
(gammal utfartsväg) och 2.13 hektar skogsmark.

Åkerjorden är delvis vattensjuk. Skogsmarken är bevuxen med tallskog
i ålder av 10—30 år. Å området finnas boningshus och uthus, vilka tillhöra
kronan. Byggnaderna äro i stort sett i nöjaktigt skick. Området har
ett vackert läge vid Letälven. Det har av vederbörande värderingsman funnits

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. 29

lämpligen kunna användas för upplåtelse av tomter för bostads- och industriändamål.

Lägenheten Karlsäng är för tiden till den 14 mars 1940 utarrenderad till
Adolf Vilhelm Persson mot årligt arrende av 120 kronor. Persson, som under
kronan innehaft lägenheten sedan år 1924, har städse skött lägenheten
väl. Han är sedan ett flertal år anställd hos sökande bolaget.

Saluvärdet har uppskattats till 26,330 kronor. Vissa åtaganden rörande
underhåll av väg och ändring av viadukt, som bolaget vid inköp av området
ansetts böra ikläda sig, ha åsatts ett värde av 2,300 kronor. Köpeskillingen
har därför beräknats till (26,330 — 2,300 =) i runt tal 24,000 kronor.
Rörande köpeskillingens erläggande samt övriga villkor för köpet föreligger
ett under förbehåll örn vederbörligt godkännande den 28 juli och den
28 september 1937 mellan jägmästaren i Villingsbergs revir, å ena, och disponenten
B. Carleson för bolaget, å andra sidan, träffat köpeavtal. Vidare föreligger
utfästelse från bolaget om rätt för kronan såsom ägare av fastigheten
Solberga gård, varå ifrågavarande området Karlsäng är beläget, att för all
framtid nyttja väg från området norrut över den bolaget tillhöriga fastigheten
Strömsnäs l1.

Solbergaområdet.

Området, som är obebyggt, omfattar en areal av omkring 14.26 hektar,
varav 12.73 hektar skogsmark och 1.53 hektar impediment (mosse).

Marken omkring den genom områdets östra del löpande landsvägen är
bergbunden. Jordmånen är i övrigt av god beskaffenhet. Skogen utgöres
till övervägande del av genom stormfällningar starkt utglesnade biandbestånd
av tall och gran i en ålder av omkring 70 år. Virkesförrådet har uppskattats
till 583 kubikmeter. Endast den del av området, som är belägen närmast
landsvägen, har av vederbörande värderingsman ansetts lämplig för
upplåtelse av tomter. Ifrågavarande del har beräknats omfatta omkring
6 hektar. Med hänsyn till att marken delvis vore bergbunden beräknades
dock svårigheter uppstå för anläggande av vatten- och avloppsledningar.
Någon större efterfrågan å tomter förefunnes ej. Enligt vad värderingsmannen
uppgiver vore området svårbevakat, varför dess försäljning vöre
önskvärd.

Saluvärdet har uppskattats till 10,000 kronor, vilket belopp föreslagits
som köpeskilling. Härav belöper å tomtdelen omkring 6,500 kronor och å
övrig del omkring 3,500 kronor. Villkoren i övrigt framgå av ett mellan
reviret och bolaget den 28 juli och den 28 september 1937 upprättat preliminärt
köpeavtal.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare hava tillstyrkt försäljning
av områdena på angivna villkor.

Överlantmätaren har meddelat, att båda områdena äro belägna på fastigheten
Solberga gård 1\ att, under förutsättning att bolaget erhölle tillstånd
att förvärva områdena, hinder för avstyckning av desamma knappast torde
kunna uppstå, samt att stamfastigheten Solberga gård l1 inom den närmaste
tiden komme att sammanläggas med ett stor antal kronan tillhöriga fastigheter
och att områdena därför måste frånstyckas den genom sammanläggningen
uppstående fastigheten.

Strömsnäs Jernverks Aktiebolag, som godtagit försäljningsvillkoren, har
dock uttryckt ett önskemål, att bolaget måtte medgivas rätt att vidtaga viss
ändring i sträckningen av den utfartsväg, som omnämndes i § 5 i det preliminära
köpeavtalet rörande Karlsängsområdet.

Med skrivelse den 11 januari 1938 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Departetnents chefen.

Styrelsen tillstyrkte, att ifrågavarande områden, vilka ej vore behövliga
för något domänverkets behov, finge försäljas till bolaget. Karlsängsområdet
vore på grund av belägenhet och beskaffenhet lämpligt att tilläggas det
bolaget tillhöriga industriområdet, som bolaget hade behov av att utöka.
Beträffande Solbergaområdet borde detta i sin helhet försäljas med hänsyn
till områdets tämligen isolerade läge i förhållande till kronoparken i övrigt
och svårigheten att effektivt bevaka detsamma. Området vore endast delvis
lämpligt för tomtändamål och efterfrågan å tomter därstädes vore för närvarande
obetydlig. En eventuell försäljning av tomter från området genom
kronans försorg beräknades komma att utsträckas över jämförelsevis lång
tid, varjämte mer än halva området, som ej kunde utnyttjas för sådant ändamål,
skulle komma att bibehållas i kronans ägo. Det syntes därför lämpligast
att jämväl Solbergaområdet försåldes till bolaget. Mot överenskomna
köpeskillingar och övriga villkor för försäljningarna hade styrelsen icke något
annat att erinra än att bolaget borde medgivas rätt att med avseende å
sträckningen av utfartsvägen från Karlsängsområdet vidtaga de ändringar,
som kunde av kronan godkännas. Ärendet syntes ej kunna avgöras utan
riksdagens medverkan.

I härefter avgiven förklaring har arrendatorn Vilhelm Persson förklarat
sig icke önska förvärva den av honom arrenderade lägenheten Karlsäng.

På av domänstyrelsen anförda skäl förordar jag försäljning av ifrågavarande
två områden till Strömsnäs Jernverks Aktiebolag. Därest statsmakterna
bifalla försäljningsförslaget, har bolaget att i vanlig ordning ansöka
om tillstånd att förvärva områdena i fråga.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förenämnda i kronoparken Villingsberg i Nysunds
socken av Örebro län ingående två områden, benämnda
Karlsängsområdet och Solbergaområdet, omfattande en areal
av omkring 5.54 respektive 14.26 hektar, må försäljas till
Strömsnäs Jernverks Aktiebolag för en köpeskilling av sammanlagt
34,000 kronor samt på villkor i övrigt, som finnas
angivna i två mellan jägmästaren i Villingsbergs revir, å
ena, samt disponenten B. Carleson för bolaget, å andra sidan,
den 28 juli och den 28 september 1937 träffade avtal
rörande dels Karlsängsområdet med tillhörande samtidigt
dagtecknade förening angående underhåll av väg m. m. å
Strömsnäs l1 och överenskommelse angående ändring av väg
och viadukter m. m. å berörda fastighet, dels ock Solbergaområdet,
med tillägg beträffande Karlsängsområdet att bolaget
tillförsäkras rätt att med avseende å sträckningen av utfartsvägen
från sagda område vidtaga sådana ändringar, som
betingas av framtida anläggningar och vilka för kronans del
kunna godkännas av domänstyrelsen;

skolande i övrigt vid försäljningarna bestämmelserna i förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i
vissa fall av kronoegendom m. m. i tillämpliga delar lända
till efterrättelse.

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

10:o.

Aspa nr 5 i Västmanlands län.

Kronoegendomen 1 mantal Aspa nr 5 i Björskogs socken av Västmanlands
län har genom domänstyrelsens den 3 maj 1932 utfärdade kontrakt
varit utarrenderad för tiden 14 mars 1932—14 mars 1937 mot en årlig avgäld
av 1,100 kronor. Egendomen är för närvarande utarrenderad till den
14 mars 1939 emot enahanda avgäld.

Uppskattning har hållits å egendomen under år 1937. Av det vid förrättningen
förda protokollet med tillhörande handlingar, däribland en år 1933
av distriktslantmätaren Pehr Båth över egendomen upprättad karta med beskrivning,
inhämtas bland annat följande.

Egendomen, förlagd i ett sammanhängande skifte, är belägen 3 kilometer
från Valskogs järnvägsstation och innehåller en areal av 59.2460 hektar, därav
37.4480 hektar åker, 7.0620 hektar äng och 14.7360 hektar avrösningsjord.

Åkern består huvudsakligen av lerjord, något stenbunden, samt till en
mindre del av svartmylla. Ängen utgöres av dels slänt till den egendomen i
söder begränsande Arbogaån, dels i övrigt vissa sidlänta områden och gärdesbackar.

Å egendomen finnas inga torp. En källare av sten å egendomen äges av
Matilda Larsson.

Egendomen har del i Åkerbo häradsallmänning.

Kronans å egendomen befintliga hus äro till större delen i medelgott eller
mindre gott skick. Loge och svinhus äro dock i jämförelsevis gott stånd.
Stall och ladugård behöva ombyggas, varjämte mangården behöver undergå
reparation.

Egendomen har taxeringsvärderats till 32,700 kronor, därav 31,500 kronor
för jordbruket.

Uppskattningsnämnden har föreslagit egendomens försäljning i en lott och
åsatt egendomen ett saluvärde av 28.600 kronor, därav 3,915 kronor för
skog och skogsmark. Det kapitaliserade värdet av allmänningsdelaktigheten
har upptagits till 800 kronor. Värderingen är verkställd under förutsättning,
att egendomen överlåtes i befintligt skick. Försäljningen borde ske med hembud
för arrendatorn Ivar Johansson.

Nämnden har icke funnit anledning föreslå föreskrivande av särskilda
villkor örn egendomens användning eller återköpsrätt. Skulle likväl föreskrifter
härutinnan anses vara erforderliga, har nämnden föreslagit en nedsättning
i saluvärdet med tio procent.

Vid försäljningen borde förbehåll göras örn rätt för änkan Matilda Larsson
att utan särskild avgäld under hennes livstid hava förenämnda källare
å egendomen kvarstående.

över jägmästaren har icke haft något att erinra mot uppskattningen.

Domänstyrelsen har med skrivelse den 8 februari 1938 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid i huvudsak anfört följande.

Styrelsen biträdde uppskattningsnämndens försäljningsförslag. Som arrendatorn
Ivar Johansson icke innehaft egendomen under längre tid än från
den 14 mars 1932, kunde liembudsrätt i författningsenlig ordning icke tillerkännas
honom. Då han emellertid väl skött egendomen, ansåge styrelsen
sig kunna föreslå försäljning av egendomen direkt till Johansson, vilken
förklarat sig vilja till det åsätta saluvärdet inköpa egendomen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Departements chefen.

Jag biträder domänstyrelsens försäljningsförslag och hemställer alltså, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Aspa nr 5 i Björskogs socken
av Västmanlands län må mot ett saluvärde av 28,600
kronor försäljas till Ivar Johansson under villkor i övrigt,
att egendomen försäljes med tillträdesrätt för köpare den
14 mars 1939, att egendomen försäljes i det skick, vari den
vid tillträdet befinnes, att endast kronan tillhöriga hus
och anläggningar ingå i försäljningen, att samtliga kronan
och arrendatorn Johansson tillkommande, på arrendekontraktet
om egendomen grundade rättsanspråk gentemot varandra
med undantag av anspråk på eventuellt oguldna arrendeavgifter
och skatter skola i och genom försäljningen
anses vara reglerade, att änkan Matilda Larsson förbehålles
rätt att, så länge lion lever, utan särskild avgäld hava en
henne tillhörig källare kvarstående å egendomen, att innehavare
av över egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna
elektriska ledningar förbehålles rätt att hava ledningarna
kvarstående och nyttja desamma utan rätt för köparen
till annan ersättning än av ledningarnas innehavare
för skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn av
ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur,
att köpeskillingen för egendomen erlägges på sätt i 21 § och
22 § A i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. stadgas samt
att i övrigt vid försäljningen av egendomen bestämmelserna
i berörda förordning i tillämpliga delar skola lända till efterrättelse.

liro.

Kronoparken Skinnskatteberg i Västmanlands län.

Sedan fråga uppkommit om försäljning av vissa områden — i huvudsak
omfattande arrendelägenheterna Masmästarbo, del av Aspebo, Vetterskoga
gård, Vetterskoga jord, Södra Vetterskoga torp och Piltorpet — av kronoparken
Skinnskatteberg i Skinnskattebergs socken av Västmanlands län, har
på domänstyrelsens föranstaltande uppskattningsförrättning hållits i vederbörlig
ordning år 1937. Av ärendet tillhörande handlingar, däribland vid
förrättningen fört protokoll och en av extra lantmätaren Ture Löfgren åren
1935 och 1936 upprättad och av extra lantmätaren Kurt Axén år 1937 kompletterad
karta jämte avstyckningshandlingar, inhämtas följande.

Arrendelägenheterna bilda, med undantag av Piltorpet, ett sammanhängande
område invid allmänna vägen Köping—Skinnskatteberg, omkring 40

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

kilometer från Köping och 2—5 kilometer från Skinnskattebergs järnvägsstation.
Piltorpet är beläget omkring 2 kilometer söder örn sagda område
och 7 kilometer från nämnda järnvägsstation.

Lägenheten Masmästarbo är för tiden till den 14 mars 1938 utarrenderad
till Anders August Pettersson mot ett årligt arrende av 975 kronor.

Lägenheten Aspebo är för tiden till den 14 mars 1938 utarrenderad till
skogsarbetaren Gustav Bertil Larsson mot ett årligt arrende av 90
kronor.

Lägenheten Vetterskoga gård är för tiden till den 14 mars 1938 utarrenderad
till Einar Valdemar Nyberg mot ett årligt arrende av 2,000 kronor.

Lägenheten Vetterskoga jord är för tiden till den 14 mars 1938 utarrenderad
till förre soldaten J. LI. Vetterskog mot ett årligt arrende av 60 kronor.
Arrendet omfattar västra delen av ägofigur 85 (väster om linjen G—F) samt
ägofigur 89. Ägofigurerna 91 och 94 disponeras av Vetterskog som avskedsjord
(soldattorpet Vetterskoga).

Lägenheten Södra Vetterskoga torp är för tiden till den 14 mars 1938 utarrenderad
till skogsarbetaren Wilhelm Henning Norström mot ett årligt
arrende av 110 kronor. Arrendet omfattar ägofigurerna 95, 96, 97
och 100.

Lägenheten Piltorpet är för tiden till den 14 mars 1938 utarrenderad till
Gustaf Eriksson mot ett årligt arrende av 800 kronor.

De till försäljning ifrågasatta egendomarna Masmästarbo, Vetterskoga
gård och Piltorpet lia — förutom mindre arealer — av ålder brukats såsom
skilda jordbruksenheter. Masmästarbo har därvid sedan år 1915 brukats
som självständig arrendelägenhet, under det att Vetterskoga gård och Piltorpet
intill senare år utgjort rättargårdar under Skinnskattebergs bruks
aktiebolag. Från år 1927 lia även sistnämnda egendomar brukats under
arrendeform, vilken disposition bibehållits efter kronans förvärv år 1934
av det s. k. Skinnskattebergskomplexet, i vilket egendomarna ingå. Ur
jordbruks- och även försörjningssynpunkt förete egendomarna skiftande
karaktär. Masmästarbo har utgjort en brukningsenhet omfattande omkring
50 tunnland väl samlad åker av i stort sett medelgod beskaffenhet. Den
har visat sig vara av sådan storleksordning och natur, att den kunnat drivas
utan nämnvärt anlitande av lejd arbetskraft samt lämnat brukaren möjligheter
till extra arbetsförtjänst, särskilt vintertid genom skogsarbeten, vartill
förhållandevis rikliga tillfällen finnas i trakten. — Vetterskoga gård
har utgjort en brukningsenhet omfattande omkring 150 tunnland åker av
medelgod beskaffenhet. Den har en utsträckt figuration, medförande
brukningssvårigheter, vilket förhållande även lämnat spår efter sig. En god
skötsel av egendomen erfordrar i förhållandevis stor utsträckning lejd arbetskraft,
som åtminstone för närvarande visat sig svår att erhålla. Gården
är i sin nuvarande omfattning svårskött och av för trakten olämplig storlek.
— Piltorpet omfattar ett samlat åkerkomplex av omkring 67 tunnland. Jorden
är visserligen av relativt godartad natur, men avdikningsförhållandena
äro mindre goda och egendomen har ett sankt och frostlänt läge. Brödspannmål
torde endast i ringa omfattning kunna frambringas å egendomen.
Den kan såsom försäljningsobjekt anses medelgod.

Genom en den 17 april 1937 fastställd avstyckningsförrättning lia från
förenämnda arrendelägenheter uthrutits fem försäljningslotter ■—■ litt. A,
B, C, I) och E — vilka införts i jordregistret under beteckningarna Vetterskoga
42—4". Dessa försäljningslotter omfatta — lotten D, sedan visst i det
följande angivet område undantagits — nedan angivna arealer.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 230. :>

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Lott	Åker hektar	Äng hektar	Skogsmark hektar	Impediment hektar	Summa hektar
A ......................	24.74	3.38	27.02	1.93	57.07
B ......................	18.45	0.30	24.70	1.86	45.31
C ......................	15.18		15.62	2.00	32.80
D ......................	37.59	2.87	37.84	25.80	104.20
E ......................	33.43	0.96	22.81	2.75	59.95
Summa	129.49	7.51	127.99	34.34	299.33

över lotterna finnes framdragen en telegrafverket tillhörig telefonledning.
Krångede Aktiebolag, vars rätt nu innehaves av Krafttransport Aktiebolag,
har av Kungl. Majit genom resolution den 26 februari 1937 medgivits tillstånd
att i avvaktan på koncession framdraga en elektrisk högspänningsledning
över kronoparken Skinnskatteberg. Ledningen, som kommer att
framgå över lotterna B, C och D, är å marken utstakad, varjämte erforderlig
kalgata i skogsmark upphuggits.

Lotten litt. A. Å lotten befintliga byggnader tillhöra kronan. De äro i
stort sett i dåligt skick samt för egendomens behov för små och otidsenliga.
Åkerjorden är av knappt medelgod och ängen av medelgod beskaffenhet.
Hävden är god.

Lotten omfattar — förutom skogsmark — i huvudsak arrendelägenheten
Masmästarbo jämte arrendelägenheten Aspebo tillhörande tomtområde (ägofigur
30) med därå befintliga byggnader. Arrendatorn Anders August Pettersson
har brukat lägenheten Masmästarbo sedan år 1915.

Lotten litt. B. Lotten är obebyggd med undantag av en kronan tillhörig
logbyggnad, som är avsedd att ingå i köpet av lotten litt. A. Åkerjorden är
av knappt medelgod beskaffenhet. Ängen är obetydlig. Hävden är medelgod.

Lotten omfattar del av arrendelägenheten Vetterskoga gård jämte skogsmark.
Arrendatorn Einar Valdemar Nyberg har brukat nämnda lägenhet
sedan år 1927.

Lotten litt. C. Lotten är obebyggd. Åkerjorden är av medelgod beskaffenhet.
Äng saknas. Hävden är medelgod.

Lotten omfattar viss del av arrendelägenheten Vetterskoga gård jämte
skogsmark.

Lotten litt. D med visst undantag. Från försäljningen är avsett att undantagas
det å förenämnda karta angivna området A—B—C—D—E—F—G—•
H—A, vilket område i huvudsak omfattar soldattorpet Vetterskoga och lägenheten
Vetterskoga jord.

Å lotten i övrigt befintliga byggnader tillhöra kronan med undantag av
ett hönshus, som tillhör Maria Amalia Israelsson. Byggnaderna äro för
lottens behov tillräckliga, men i stort sett i mindre gott skick. Åkerjorden
och ängen äro av medelgod beskaffenhet. Hävden är medelgod.

Försäljningslotten omfattar del av arrendelägenheten Vetterskoga gård
jämte skogsmark samt i huvudsak arrendelägenheten Södra Vetterskoga torp.

Lotten litt. E. k lotten befintliga byggnader tillhöra kronan. De äro i
stort sett i medelgott skick samt för lottens behov tillräckliga. Åkerjorden
är av knappt medelgod beskaffenhet med undantag av omkring 5 hektar,
som äro sänka och knappast torde kunna med ekonomisk fördel brukas.
Ängen är obetydlig. Hävden är god.

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Lotten omfattar arrendelägenheten Piltorpet jämte skogsmark. Arrendatorn
Gustaf Ericsson har brukat lägenheten sedan år 1927.

Uppskattningsnämnden har uppskattat virkesförråden å salulotterna samt
salu- och arrendevärden till belopp, som angivas i efterföljande tablå.

Lott	Virkes- förråd m	S a	l u v ä	d e	Arrende- värde kronor
Summa kronor	Härav värde av skog och skogsmark kronor	/ Härav kostnad för avstyckning kronor
Litt. A ..................	1,390	21,500	5,700	250.42	1,000
> B ..................	1,594	11,000	6,500	199.33	450
> C ..................	1,319	9,400	5,500	144.20	400
» D(m. angivet undantag)	2,455	29,000	10,000	480.24	1,100
> E ..................	2,628	21,000	9,000	263.52	1,000
Summa	9,386	91,900	36,700	1,337.71	3,950

Uppskattningsnämnden har föreslagit, att förenämnda lotter måtte försäljas
enligt 1929 års försäljningsförordning med tillträdesrätt för köpare den
14 mars 1938, lotten litt. A med hembudsrätt för arrendatorn Anders August
Pettersson, lotterna litt. B, C och E genom utbud under hand såsom jordbrukslägenheter
enligt 13 § i förordningen och lotten litt. D genom utbud å
auktion enligt 15 § i förordningen. Anledning förelåge icke att vid försäljningarna
föreskriva särskilda villkor angående lotternas användning samt återköpsrätt.
Skulle likväl föreskrifter härutinnan böra ifrågakomma, borde saluvärdena
minskas med 10 procent. Uppskattningsnämnden har därjämte
föreslagit vissa villkor i övrigt att gälla för försäljningarna.

Arrendatorn av Masmästarbo Anders August Pettersson har förklarat sig
villig inköpa lotten litt. A på föreslagna villkor. Arrendatorn av Vetterskoga
gård Einar Valdemar Nyberg har meddelat, att han ej önskade inköpa lotten
litt. D och att han ej heller önskade arrendera egendomen för tiden efter
den 14 mars 1938. Arrendatorn Wilhelm Henning Norström har förklarat
sig ej önska förvärva den av honom arrenderade lägenheten Södra Vetterskoga
torp. Han har anhållit, att vid försäljning av lotten litt. D, vari lägenheten
ingår, måtte intagas villkor om rätt för honom att, så länge han det
önskade, mot ett årligt arrende av 110 kronor nyttja den jord och de byggnader,
som vore till honom upplåtna enligt kontrakt den 23 januari 1937.
Arrendatorn av lägenheten Piltorpet Gustaf Eriksson har förklarat sig önska
avflytta från lägenheten vid arrendetidens utgång den 14 mars 1938.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare lia ej haft något att erinra
mot de ifrågasatta försäljningarna.

överlantmätaren har uttalat, att hinder ej syntes möta mot avstyckning av
området A—B—G—D—E—F—G—II—A.

Med skrivelse den 12 november 1937 har domäinstyrelscn överlämnat ärendet
till Kungl. Majit och därvid anfört, att styrelsen ej hade något att erinra
mot uppskattningsnämndens förslag. Avstyckning av berörda område av
lotten litt. D, vilket område vore ifrågasatt att försäljas till förre soldaten J.
H. Vetterskog, borde ombesörjas av kronan. Frågan örn försäljning av lot -

Departements chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

ten litt. D torde ej kunna avgöras utan riksdagens medverkan. Ärendet syntes
därför lämpligen böra i sin helhet underställas riksdagens prövning.

Mot det föreliggande försäljningsförslaget har jag ej annat att invända än
att vissa av salulotterna synas ha erhållit en väl knapp skogstilldelning. Detta
förhållande bör emellertid ej inverka fördröjande på försäljningsfrågan utan
torde ärendet få i befintligt skick underställas riksdagens prövning. På Kungl.
Maj:t torde få ankomma att, därest så framdeles skulle visa sig behövligt,
medgiva försäljning till salulotternas köpare av den ytterligare skogsmark,
som Kungl. Majit kan finna lämpligt.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoparken Skinnskatteberg i Skinnskattebergs socken
av Västmanlands län ifrågavarande lotter litt. A, B, C, D
med visst undantag ävensom E må med tillträdesrätt för köpare
räknat från den 14 mars 1938 försäljas enligt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa
fall av kronoegendom m. m., nämligen

lotten litt. A (Vetterskoga 42) med ett saluvärde av 21,500
kronor, därav 250 kronor 42 öre förskotterad avstycknings-;
kostnad, med hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen för arrendatorn
Anders August Pettersson; skolande, därest Pettersson
använder sig av hembudsrätten, varken kronan eller
Pettersson äga framställa fordringsanspråk gentemot varandra
på grund av det rörande lägenheten Masmästarbo nu gällande
arrendekontraktet, med undantag dock för tilläventyrs
oguldna arrendeavgifter och skatter för lägenheten,

lotten litt. B (Vetterskoga 43) med ett saluvärde av 11,000
kronor, därav 199 kronor 33 öre förskotterad avstyckningskostnad,
lotten litt. C (Vetterskoga 44) med ett saluvärde av

9,400 kronor, därav 144 kronor 20 öre förskotterad avstyckningskostnad,
och lotten litt. E (Vetterskoga 46) med ett saluvärde
av 21,000 kronor, därav 263 kronor 52 öre förskotterad
avstyckningskostnad, samtliga tre lotter genom utbud
under hand såsom jordbrukslägenheter enligt 13 § i förordningen,

samt lotten litt. D (Vetterskoga 45) med undantag av området
A—B—C—D—E—F—G—H—A enligt en av extra lantmätaren
Ture Löfgren åren 1935 och 1936 upprättad och av
extra lantmätaren Kurt Axén år 1937 kompletterad karta,
med en areal av omkring 104.20 hektar och ett saluvärde av
29,000 kronor, därav 480 kronor 24 öre förskotterad avstyckningskostnad,
genom utbud å offentlig auktion enligt 15 § i
förordningen;

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

skolande vid försäljningarna i övrigt iakttagas, beträffande
samtliga lotter, att lotterna överlåtas i det
skick, vari de vid tillträdet befinnas, samt att ägarna av lotterna
äro skyldiga tåla skada och intrång, som förorsakas
lotterna genom en över desamma framdragen, kronan (telegrafverket)
tillhörig telefonledning, beträffande lotterna
litt. A, B, C och D, alf ägarna av lotterna ej
må utan vederbörande vägdistriktS medgivande avverka utmed
allmänna vägen Köping—Skinnskatteberg inom lotterna
befintliga alléträd av björk, beträffande lotterna
litt. B, C och D, att Krafttranspört Aktiebolag förbehålles
rätt att över lotterna framdraga en elektrisk högspänningsledning
enligt av Kungl. Maj:t lämnat medgivande genom
resolution den 26 februari 1937 och hava ledningen
kvarstående och nyttja densamma under en beräknad upplåtelsetid
av 40 år utan rätt för ägarna av lotterna till annan
ersättning än av ledningens innehavare för skada till följd av
förändring, reparation ellef tillsyn av ledningen ävensom för
skada, som förorsakas å kreatur, att i köpen ej ingå å lotterna
vid tillträdesdagen befintliga upphuggna virkesprodukter
samt att ägaren av nämnda virkesprodukter medgives rätt
att till den 1 juli 1939, då desamma skola vara från lotterna
avforslade, nyttja erforderliga upplagsplatser ävensom vägar
för virkesprodukternas avforsling, beträffande lotterna
litt. A, D och E, att i köpen ingå endast kronan
tillhöriga, å lotterna befintliga byggnader och anläggningar,
beträffande lotterna li t''t. B och C,
att i köpen ej ingå å lotterna befintliga, enskilda tillhöriga
byggnader och anläggningar, beträffande lotten
litt. A, att i köpet ingår en å lotten litt B befintlig logbyggnad,
belägen invid allmänna vägen Köping—Skinnskatteberg
(inom ägofigur 33 å förenämnda karta), att ägaren av lotten
litt. A medgives rätt att fritt nyttja logbyggnaden å dess nuvarande
plats till den 1 januari 1941, vilken dag byggnaden
skall vara från platsen avforslad, att i köpet ej ingår växande
skog och upphugget virke å området för den väg, som stamfastigheten,
enligt bestämmelse vid avstyckningsförrättningen,
äger bygga och begagna å lotten, att ifrågavarande skog och
virke skola vara från lotten avforslade senast den 1 juli 1939,
intill vilken dag kronan äger fritt disponera erforderliga upplagsplatser
och vägar, att kronan förbehålles rätt att till den
14 mars 1940 fritt disponera den lägenhet i norra mangårdsbyggnaden
vid Aspebo jämte del i uthusbyggnaden därstädes,
som enligt kontrakt den 23 januari 1937 för tiden till den 14
mars 1938 utarrenderats till skogsarbetaren Gustaf Bertil

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Larsson, att ägaren av lotten dels övertager de skyldigheter i
form av beredandet av fri bostad, som kronan enligt kontrakt
den 29 november 1934 åtagit sig gentemot följande personer,
nämligen Johanna Matilda Bovin (södra vindsrummet
jämte en skrubb i norra boningshuset vid Aspebo samt del i
uthusbyggnaden därstädes) och Carl Erik Persson (södra boningshuset
vid Aspebo jämte bod och hemlighus därstädes),
dels ock medgiver nämnda personer rätt att, så länge de använda
sig av berörda bostäder, jämväl nyttja lämpliga mindre
potatisland invid byggnaderna, beträffande lotten
litt. B, att i köpet ej ingår förenämnda å lotten befintliga
logbyggnad samt att ägaren av logbyggnaden medgives
rätt att fritt nyttja densamma å dess nuvarande plats till
den 1 januari 1941, beträffande lotten litt. D,
att i köpet ingår en å stamfastigheten befintlig smedja, belägen
omedelbart öster om den plats, där lottens utfartsväg möter
allmänna vägen Köping—Skinnskatteberg, att ägaren av
lotten medgives rätt att nyttja smedjan å dess nuvarande
plats till den 1 januari 1943, vilken dag den skall vara från
platsen avforslad, att i köpet ej ingår ett å lotten befintligt,
Maria Amalia Israelsson tillhörigt hönshus, vilket dock må
avgiftsfritt kvarstå och av Israelsson nyttjas så länge hon bebor
lägenhet vid Nybygget, att kronan ombesörjer och bekostar
avstyckning av området A—B—C—D—E—F—G—H
—A, att ägaren av lotten är skyldig dels tåla de jämkningar
i lottens gränser och eljest, vilka kunna komma att bestämmas
vid avstyckningen, dels ock medgiva, att området vid
avstyckningen tillerkännes utfartsväg å ägofigur 83 samt rätt
till vatten och grund i sjön Nedre Vettem utanför områdets
strand enligt reglerna i 12 kap. 4 § jordabalken, att skogsarbetarn
Wilhelm Henning Norström medgives rätt att, så
länge han det önskar, mot en årlig avgift av 110 kronor, av
lotten disponera den jord och de byggnader, som Norström
för närvarande arrenderar enligt kontrakt den 23 januari
1937, att ägaren av lotten dels övertager de skyldigheter i
form av beredandet av fri bostad, som kronan enligt kontrakt
den 29 november 1934 åtagit sig gentemot följande personer,
nämligen Johanna Sofia Fernström (södra gavelrummet i arbetarebostaden),
Johan August Hedström och hans hustru
Augusta Hedström (rummet intill södra gavelrummet i arbetarebostaden),
Karl Viktor Larsson (sydöstra rummet å nedre
botten i arbetarebostaden vid Nybygget), Ida Johanna Eriksson
(nordvästra rummet å nedre botten i arbetarebostaden
vid Nybygget) och Maria Amalia Israelsson (sydöstra rummet
å övre botten i arbetarebostaden vid Nybygget), dels ock med -

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

giver nämnda personer rätt att, så länge de använda sig av
berörda bostäder, jämväl nyttja del i källare och vedbod
samt lämpliga mindre potatisland, samt att ägaren av lotten
övertager de skyldigheter, som Skinnskattebergs bruks aktiebolag
enligt avhandling den 6 februari 1918 åtagit sig gentemot
skräddaren Carl Gustaf Lundblad och hans hustru Johanna
Charlotta Berg samt Wilhelm Henning Norström angående
dispositionsrätt och underhåll av vissa byggnader i
Vetterskoga.

12:o.

Näs kungsgård i Kopparbergs län.

I skrivelse den 25 februari 1936 hemställde domänstyrelsen, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva försäljning mot ett saluvärde av

70.400 kronor jämlikt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i visa fall av kronoegendom m. m. utav huvudgårdslotten av kronoegendomen
Näs kungsgård i Husby socken av Kopparbergs län, därvid
lotten skulle utbjudas å offentlig auktion till den högstbjudande enligt 15 § i
nämnda förordning. Den till försäljning avsedda lotten omfattade fastigheterna
758/iooo mantal Näs kungsgård nr 1 litt. Aa (Näs kungsgård l2) med
undantag av fastighetens andra skifte eller Ön, S57ioooo mantal Näs kungsgård
nr 1 litt. Ae (Näs kungsgård l6), 1033Aoooo mantal Näs kungsgård nr 1 litt.
Af (Näs kungsgård l7), 364/''ioooo mantal Näs kungsgård nr 1 litt. Aj (Näs kungsgård
l11), 12/s32 mantal Ytternora nr 1 litt. Ac (Ytternora l4), 11/832 mantal
Ytternora nr 1 litt. Af (Ytternora l7) samt 71/s32 mantal Ytternora nr 1 litt.
Ag (Ytternora l8), medan i kronans ägo skulle kvarbliva förenämnda andra
skifte av Näs kungsgård l2, vilket för tiden till den 14 mars 1948 särskilt
utarrenderats.

Av protokollet över en under år 1934 och 1935 hållen uppskattningsförrättning
å egendomen jämte tillhörande handlingar inhämtas bland annat
följande.

Egendomen är belägen invid Dalälven, 14 kilometer från Hedemora stad
och innehåller, huvudgårdslotten en areal av 140.6830 hektar, därav 112.2710
hektar inrösningsjord och 28.4120 hektar avrösningsjord, och lotten ön

15.0400 hektar, därav 12.8930 hektar åker samt 2.1470 hektar äng och odlingsmark.

Huvudgårdslottens åker ligger i öppna, regelbundna fält och består av
sandblandad lerjord. Ä lägre belägna delar besväras åkern av vattenflöden
från Dalälven. Ängsmarken utgöres i huvudsak av sluttningar mot berörda
älv samt mot sjön Fatburen, som delvis begränsar egendomen i sydväst.

Torp och lägenheter finnas icke å egendomen.

Kronans å egendomen varande byggnader, samtliga liggande å fastigheten
Näs kungsgård l2, utgöras av manbyggnad med tillhörande fyra flyglar
ävensom för egendomen nödiga ekonomihus, däribland fyra arbetarbostäder,
stor ladugårds- och stallbyggnad, smedja m. m.

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Mangårdsbyggnaden och de fyra flyglarna äro intagna i en av byggnadsstyrelsen
uppgjord förteckning över de i statens ägo varande byggnader av
större kulturhistoriskt värde.

Egendomen bar icke del i samfällighet i annan mån, än att de i egendomen
ingående fastigheterna hava andelar i de vid ägostyckning å Näs
kungsgård nr 1 för delägarnas gemensamma behov undantagna vägar och
vattenområden ävensom i fiske i Dalälven. Fisket är av obetydligt värde.

Uppskattningsnämnden har framlagt förslag om egendomens försäljning
i två lotter. Huvudgårdslotten med tillhörande byggnader har därvid saluvärderats
till 70,400 kronor, varav för skog och skogsmark jämte fisket i
Dalälven 6,000 kronor. Lotten Ön har åsatts ett saluvärde av 5,300 kronor,
därav 2,000 kronor för skog. I saluvärdet ingår en å Ön befintlig loge.
Värderingen av lotterna är verkställd under förutsättning, att desamma överlåtas
i befintligt skick. Nämnden har föreslagit, att huvudgårdslotten skulle
försäljas till arrendatorn Nils Olsson, vilken under mer än tio år innehaft
densamma.

Överjägmästaren har biträtt dispositionsförslaget.

överlantmätaren har förklarat hinder icke föreligga mot avstyckning av
försäljningslotten Ön såsom en särskild fastighet.

Olsson har meddelat, att han ej önskade förvärva huvudgårdslotten till det
åsätta saluvärdet. Ilan vore emellertid villig avgiva anbud å densamma,
därest den utbjödes å auktion.

Statens jordnämnd föreslog i skrivelse den 12 maj 1936, att till arrendeegnahemsfonden
måtte överföras ej mindre berörda försäljningslott, dock
med undantag för det område, utgörande tomt samt trädgård med park, å
vilket manbyggnaden jämte flygelbyggnader och diverse mindre ekonomibyggnader
vore belägna, än även ett skogsområde om minst 75 hektar produktiv
skogsmark av någon kronan tillhörig skog i trakten.

Sedan domänstyrelsen i utlåtanden den 3 juli och den 20 oktober 1936 förklarat
sig biträda jordnämndens önskemål endast under villkor, att hela den
av styrelsen till försäljning avsedda lotten komme att överföras till arrendeegnahemsfonden,
förklarade jordnämnden i skrivelse den 29 januari 1937,
att den avstode från sina önskemål beträffande kronoegendomen Näs kungsgård.
Såsom bidragande orsak till detta beslut framhöll nämnden, att senare
undersökningar bibragt nämnden den uppfattningen, att vid en uppdelning
av egendomen hänsyn även finge tagas till det förhållandet, att en
del av de egendomen förut frånsålda jordbrukslägenheterna vore i behov av
kompletteringsjord. En egnahemsägare hade redan gjort dylik framställning.
Därest sådan komplettering av ett flertal av dessa äldre lägenheter
visade sig önskvärd, torde ytterligare uppdelning av egendomen knappast
vara tänkbar. Därmed vore förutsättningarna för arrendeegnahemsbildning
på platsen ej mera tillfinnandes.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien anförde i utlåtande den 19
maj 1936, att ur de synpunkter, akademien hade att företräda, hinder icke
syntes möta mot den ifrågasatta försäljningen av kronoegendomen Näs
kungsgård l2 på de av domänstyrelsen föreslagna villkoren, innebärande
bland annat, att blivande ägare skulle vara skyldig att i händelse av större
förändringar eller mera omfattande reparationer av de kulturhistoriskt vär -

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

defulla byggnaderna, inangårdsbyggnaden jämte fyra flygelbyggnader, underställa
förslaget därom byggnadsstyrelsen ävensom att vid byggnadsarbetenas
utförande följa byggnadsstyrelsens därvid lämnade föreskrifter.

Hos Kungl. Majit har Ejnar Damm, ägare av fastigheterna D14/ioooo mantal
Näs kungsgård nr 1 litt. Ai (l10) och ia/8.,2 mantal Yttermora nr 1 litt. Ae
(l6), i skrivelse den 11 augusti 1936 anhållit att för utökning av sin åkerareal,
som endast omfattade 6.3 hektar, få inköpa de förut omförmälda fastigheterna
Näs kungsgård l11 och Yttermora ls.

Till följd av remiss den 2 februari 1937 har domänstyrelsen med skrivelse
den 18 januari 1938 inkommit med ytterligare utredning i ärendet, varav
inhämtas i huvudsak följande.

Domänintendenten har efter besök vid egendomen och efter hos vederbörande
gjorda förfrågningar meddelat, att endast en lägenhetsägare, nämligen
förenämnde Damm, önskade förvärva mark till utvidgning av förut ägt jordbruk.
Damm hade emellertid förklarat sig åtnöjas med förvärv av allenast
fastigheten Näs kungsgård l11.

På uppdrag av domänstyrelsen hade domänintendenten verkställt saluvärdering
av nämnda fastighet. Enligt det över förrättningen upprättade protokollet
hade fastigheten en areal av 9.4110 hektar, därav 4.2700 hektar åker,

0.7710 hektar äng och 4.3700 hektar vattenområde. Den hade åsatts ett saluvärde
av 2,340 kronor. Värderingen av fastigheten, som vore i avsaknad av
såväl byggnader som skog, hade verkställts under förutsättning, att området
skulle överlåtas i befintligt skick.

Ejnar Damm bär förklarat sig villig att till det åsätta saluvärdet förvärva
ifrågavarande ägolott samt anhållit att få erlägga köpeskillingen i enlighet
med stadgandena i §§ 21 och 22 A i försäljningsförordningen.

Domänstyrelsen har anfört att, då sistnämnda lott inginge i det fastighetskomplex,
benämnt huvudgårdslotten, om vars försäljning domänstyrelsen i
skrivelsen den 25 februari 1936 hemställt, saluvärdet å återstående delen av
huvudgårdslotten borde jämkas till (70,400 — 2.340=) 68,060 kronor. Då vidare
efter den år 1934 verkställda uppskattningsförrättningen utstämpling
måst vidtagas å huvudgårdslotten av under hösten år 1937 vindfälld skog till
ett värde av 300 kronor, syntes huvudgårdslottens saluvärde ytterligare böra
minskas med sistnämnda belopp eller till 67,760 kronor. Domänstyrelsen ansåge,
att fastigheten Näs kungsgård l11 borde försäljas till Ejnar Damm samt
att huvudgårdslotten i övrigt borde utbjudas å offentlig auktion. Bägge lotterna
borde tillträdas den 14 mars 1939, till vilken tidpunkt styrelsen föranstaltat
om lotternas utarrendering. Ehuru Kungl. Majit torde vara befogad att utan
riksdagens medverkan avgöra ärendet, i vad det avsåge försäljning av Näs
kungsgård l11, syntes dock, då med hänsyn till arrendeavgäldens storlek
(2,000 kronor) riksdagens medgivande erfordrades för försäljning av huvudgårdslotten,
försäljningen av båda lotterna böra underställas riksdagens prövning.

Det av domänstyrelsen i skrivelsen den 18 januari 1938 framlagda försälj- Departementeningsförslaget
kan jag i huvudsak biträda. Jag förutsätter dock, att, därest cAe/en.
vid närmare undersökning ytterligare behov visar sig föreligga av komplettering
av mark för intilliggande fastigheter, detta behov så vilt möjligt blir
tillgodosett. För den händelse mark för dylik komplettering frångår egendomen,
torde det få ankomma på Kungl. Majit att vidtaga erforderlig jämkning
i del huvudgårdslotten åsätta saluvärdet.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sand. Kr 23G.

Kungl. Maj.-ts proposition nr 236.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att av kronodomänen Näs kungsgård i Husby socken av
Kopparbergs län förberörda två lotter, den ena omfattande
fastigheterna 758/iooo mantal Näs kungsgård nr 1 litt. Aa
(Näs kungsgård l2) med undantag av andra skiftet eller ön,
856/ioooo mantal Näs kungsgård nr 1 litt. Ae (Näs kungsgård
1 ), /ioooo mantal Näs kungsgård nr 1 litt. Af (Näs
kungsgård l7), 12/S32 mantal Ytternora nr 1 litt. Ac (Ytteröra
l4), “/s32 mantal Ytternora nr 1 litt. Af (Ytternora l7)
samt 11/S32 mantal Ytternora nr 1 litt. Ag (Ytternora l8)
och den andra bestående av fastigheten 364/i0ooo mantal
Näs kungsgård nr 1 litt. Aj (Näs kungsgård l11), må försäljas,
den förstnämnda lotten enligt 15 § i förordningen den 6
juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. å offentlig auktion mot ett saluvärde av
67,760 kronor och den andra lotten till Ejnar Damm för en
köpeskilling av 2,340 kronor samt under villkor

beträffande båda lotterna, att lotterna försäljas
med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1939, att lotterna
försäljas i det skick, vari de vid tillträdet befinna sig,
att endast kronan tillhöriga hus och anläggningar ingå i försäljningarna,
att, därest kronan nödgas till arrendatorn av
lotterna utgiva ersättning för av denne å lotterna verkställd
höstplöjning, trädesberedning och sådd, köpare skall vara
skyldig gottgöra kronan vad kronan i berört hänseende erlagt,
samt att innehavare av över lotterna med vederbörligt
tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt
att hava ledningarna kvarstående och desamma nyttja utan
rätt för köpare till annan ersättning än av ledningarnas innehavare
för skada till följd av tillsyn, reparation eller förändring
av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å
kreatur,

beträffande huvudgårdslotten, att blivande
ägare av lotten skall vara skyldig att före vidtagande av större
förändringar eller mera omfattande reparationer av den å
lotten befintliga mangårdsbyggnaden ävensom de till dean"''
hörande fyra flygelbyggnaderna underställa byggnadsstyill
sen förslag rörande de tilltänkta åtgärderna ävensom att vid
byggnadsarbetenas utförande följa av byggnadsstyrelsen därför
lämnade föreskrifter, samt

beträffande den av Näs kungsgård l11 bestående
lotten, att köpeskillingen skall erläggas jämlikt
bestämmelserna i §§ 21 och 22 A i förenämnda förord -

Kungl. Maj.ts proposition nr 236-

ning samt att i övrigt vid försäljningen bestämmelserna i berörda
förordning i tillämpliga delar skola lända till efterrättelse.

13:o.

Stadsägorna nr 202 och 203 i Avesta stad.

Jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 16 november 1894 inköptes från Svanå
aktiebolag för kronans räkning vissa egendomar, bland andra de i Avesta
socken av Kopparbergs län belägna fastigheterna Grabo och Myggbo.

Sedan Avesta socken införlivats med staden Avesta, hava nämnda fastigheter
införts i stadens fastighetsregister och därvid betecknats som stadsägorna
nr 202 och 203, av vilka den förstnämnda omfattar viss del av Grabo
och den senare återstoden av samma fastighet jämte områden av Myggbo.
Stadsägorna bilda jämte andra fastigheter Bjurfors kronopark.

De till fastigheten Myggbo hörande inägorna äro genom skogsförvaltningens
försorg enligt kontrakt den 12 januari 1937 utarrenderade för tiden
till den 14 mars 1938 mot en årlig avgäld av 350 kronor.

Inägorna till fastigheten Grabo, vilka numera förvaltas såsom jordbruksdomän,
hava genom domänstyrelsens kontrakt den 28 juni 1936 och den 9
februari 1937 utarrenderats för tiden 14 mars 1937—14 mars 1938. Avgälden
utgör även här 350 kronor.

Avesta stad har i framställning sådan den slutligen fullföljts hos domänstyrelsen
anhållit att av ifrågavarande stadsägor nr 202 och 203 få förvärva
tre inom staden befintliga, å en av distriktslantmätaren E. Hising över stadsägorna
nr 23, 202 och 203 år 1936 upprättad karta med litt. A, B och C betecknade
lotter.

Av dessa lotter omfattar lotten litt. A huvudsakligen inägoområdet av
Grabo, lotten litt. B övrig del av samma område samt inägorna till fastigheten
Myggbo och lotten litt. G uteslutande skogsmark.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare ha avstyrkt försäljningen
av lotten litt. C, varjämte överjägmästaren beträffande lotten litt. B tillstyrkt
försäljning av allenast det norr om järnvägen belägna området.

Av det över uppskattningsförrättning å lotterna litt. A och B den 30 augusti
1937 förda protokollet samt övriga ärendet tillhörande handlingar, ävensom
berörda av distriktslantmätaren Hising upprättade karta inhämtas bland
annat följande.

Lotterna litt. A och B äro belägna 2 kilometer från Avesta järnvägsstation.
Den förstnämnda lotten innehåller en areal av 18,4900 hektar, därav 12,4710
hektar åker, 4.8740 hektar äng och 1.1450 hektar avrösningsjord. Den senare
lotten innehåller en areal av 25.0770 hektar, därav 16.2520 hektar åker, 2.0150
hektar äng och 6.8100 hektar avrösningsjord.

Åkerjorden utgöres av sandblandad lera.

Två kronan tillhöriga logar linnas å lotten litt. A. Å den del av lotten litt.
B, som ingår i fastigheten Myggbo, finnas kronan tillhöriga bostadshus, ut -

Departements chefen.

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

hus och loge. Vindsrummet i bostadshuset ävensom tvenne lider ägas av
arrendatorn.

Lotterna hava taxeringsvärderats tillsammans med annan kronan tillhörig
mark inom staden. Av det åsätta taxeringsvärdet har ett belopp av
28,000 kronor beräknats belöpa å lotterna.

Det norr om järnvägen belägna området av lotten litt. A har av uppskattningsnämnden
saluvärderats till 23,795 kronor, därav 1,805 kronor för
växande skog. Ett saluvärde av 5,145 kronor, därav för skog 1,022 kronor,
har av nämnden äsatts det söder om järnvägen belägna området av samma
lott.

Av lotten litt. B har nämnden saluvärderat det norr om järnvägen belägna
området till 12,107 kronor och det söder örn järnvägen belägna området
till 41,985 kronor, av vilket belopp 9,640 kronor belöpa å växande skog.

Sammanlagda saluvärdet för lotterna utgör i runt tal 83,000 kronor, därav
för skog 12,467 kronor.

Värderingen är verkställd under förutsättning, att lotterna överlåtas i det
skick, vari de vid tillträdet befinnas. Nämnden har icke funnit anledning
föreslå föreskrivande av villkor rörande områdenas användning eller örn
återköpsrätt. Skulle föreskrifter härutinnan likväl anses böra förekomma,
har nämnden förordat en nedsättning i saluvärdena med tio procent.

Överlantmätaren har förklarat hinder icke föreligga för avstyckning, vare
sig lotterna litt. A och B komme att försäljas i sin helhet eller försäljningen
endast komme att omfatta lotten litt. A och det norr om järnvägen belägna
området av lotten litt. B.

Domänstyrelsen har med skrivelse den 26 februari 1938 överlämnat ärendet
till Kungl. Majit och därvid anfört i huvudsak följande.

Den söder örn järnvägen belägna delen av lotten litt. B funne styrelsen i
likhet med överjägmästaren böra tillsvidare kvarstanna i kronans ägo. Bibehållandet
av den å detta område befintliga lägenheten torde vara nödvändigt
för tillgodoseende av arbetskraft å kronoparken. Därjämte vore det
av betydelse, att lägenhetens arrendator kunde utöva vakthållning å kronoparken
med därå varande vedupplag.

Mot försäljningen till Avesta stad av övriga saluvärderade områden och
dem åsätta saluvärden hade styrelsen däremot intet att erinra. Staden
hade förklarat sig villig att till angivna saluvärden förvärva områdena ifråga.

Områdena borde överlåtas med full och oinskränkt äganderätt och i befintligt
skick tillträdas den 14 mars 1938. Köpeskillingen för områdena
borde erläggas kontant. I övrigt borde i tillämpliga delar lända till efterrättelse
stadgandena i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m.

Därest kronan nödgades till vederbörande arrendator utgiva ersättning för
av denne å områdena till äventyrs verkställd höstplöjning, trädesberedning
och sådd, borde staden förpliktas gottgöra kronan för vad kronan i berörda
hänseende erlagt.

Jag har intet att erinra mot domänstyrelsens förslag och hemställer alltså,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av stadsägorna nr 202 och 203 inom Avesta stad berörda
områden, nämligen lotten litt. A och den norr örn
järnvägen belägna delen av lotten litt. B, vilka lotter angivits
å den i ärendet företedda, av distriktslantmätaren Hi -

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

sing upprättade kartan, må mot ett saluvärde av 41,050
kronor försäljas till Avesta stad under villkor i övrigt,
att områdena försäljas med tillträdesrätt räknat från den
14 mars 1938, att områdena försäljas i det skick, vari de
vid tillträdet befinnas, att endast kronan tillhöriga hus och
anläggningar ingå i försäljningen, att områdena tillförsäkras
rätt till erforderliga utfartsvägar, att förbehåll göres för de
jämkningar i områdenas gränser och arealer, som vid avstyckningsförrättning
kunna befinnas erforderliga, att staden
förpliktas att, därest kronan nödgas till vederbörande
arrendator utgiva ersättning för av denne å områdena verkställd
höstplöjning, trädesberedning och sådd, gottgöra kronan
vad kronan i berörda hänseende erlagt, att köpeskillingen
för områdena erlägges kontant vid tillträdet, att vid
försäljningen av områdena bestämmelserna i förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall
av kronoegendom m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse
samt att innehavare av över områdena med vederbörligt
tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles
rätt att hava ledningarna kvarstående och nyttja desamma
utan rätt för staden till annan ersättning än av ledningarnas
innehavare för skada till följd av förändring, reparation eller
tillsyn av ledningarna.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt
i de under l:o—13:o här ovan antecknade ärenden.

Hans Kungl. Höghet Kronpririsen-Regenten lämnar bifall
till vad departementschefen hemställt samt förordnar,
att till riksdagen skall avlåtas proposition i ämnet
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven Ros.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 236.