Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.
1
Nr 229.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående allmän arkitekttävling
rörande nybyggnad för gymnastiska centralinstitutet;
given Stockholms slott den 3 mars 1938.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Majits,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Arthur Engberg.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 3 mars 1938.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson.
Engberg, Nilsson, Quensel, Forslund.
Efter gemensam beredning med chefen för kommunikationsdepartementet
anför härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg följande:
Under
punkten 216 i 1938 års åttonde huvudtitel har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att, i avbidan på den proposition angående allmän arkitekttävling
rörande nybyggnad för gymnastiska centralinstitutet, som kunde
varda riksdagen förelagd, till Gymnastiska centralinstitutet: Allmän arkiBihang
till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 229. 1
2
Kungl. Mcij:ts proposition Nr 229.
tekttävling rörande nybyggnad för institutet beräkna för budgetåret 1938/39
ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
Sedan denna fråga numera blivit färdigberedd, tillåter jag mig att ånyo
anmäla densamma för Kungl. Majit.
1. Inledning.
Frågan örn beredande av ändamålsenliga lokaler åt gymnastiska centralinstitutet
har sedan länge varit under utredning. Institutets nuvarande byggnader
äro belägna i Stockholm å en delvis kronan, delvis Stockholms stad
tillhörig tomt av omkring 3 500 kvadratmeter inom kvarteret Fyrmörsaren
i hörnet av Hamngatan och Beridarebansgatan. De staden tillhöriga tomtdelarna
omfatta 1 250 kvadratmeter. Byggnaderna, som uppförts i olika omgångar
(senast år 1896), hava sedan lång tid tillbaka visat sig vara otillräckliga
och mindre lämpliga för undervisningen vid institutet. Med idrottens
upptagande bland institutets arbetsuppgifter har därjämte uppstått ett
oavvisligt krav på öppna platser för idrottsövningar. Flera förslag till lösandet
av institutets lokalfråga hava framlagts, men frågan har tills vidare fått
vila, bland annat i avvaktan på institutets omorganisation. Efter statsmakternas
beslut i organisationsfrågan år 1934, har lokalfrågan åter upptagits.
Då de tidigare framlagda planerna på att för ändamålet disponera nuvarande
krigsskolans lokaler inom Karlbergs slott övergivits, har man räknat
med uppförande av helt nya lokaler åt institutet på härför lämpad plats. Då
denna anläggning måste bliva av stor omfattning, har ett ingående
utredningsarbete ansetts nödvändigt före byggnadsföretagets igångsättande.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (1937 års åttonde huvudtitel, punkt
215) anvisade riksdagen (riksdagens skrivelse nr 8, punkt 211) för budgetåret
1937/38 ett reservationsanslag av 5 000 kronor till utredning angående
nybyggnad för institutet. Genom beslut den 4 juni 1937 ställdes anslaget till
förfogande, varvid medgavs, att av anslaget högst 3 400 kronor finge användas
till bestridande av kostnaderna för studieresor till med centralinstitutet
jämförbara institut i utlandet.
I skrivelse den 8 februari 1938 har byggnadsstyrelsen avgivit preliminär
utredning rörande förevarande byggnadsfråga och därvid inledningsvis anfört
följande:
Med anledning av Kungl. Maj:ts ovanberörda medgivande hade ordföranden
i institutets direktion, medicine doktorn E. Abramson, institutets föreståndare,
översten A. Johnsson och byggnadsrådet Hedqvist företagit en utrikes
studieresa. Härvid hade samtliga deltagare i resan besökt vissa med
centralinstitutet jämförbara institut i Kaunas, Warszawa, Bukarest, Budapest,
Rom, Orvieto, Wien, Prag och Berlin, varjämte Johnsson besökt ett
liknande institut i Ollerup i Danmark.
Kungl. Mcij:ts proposition Nr 229.
3
På grundval av den för centralinstitutet gällande organisationen samt vid
nämnda studieresa vunna erfarenheter, vilka beträffande planläggning av
det nya institutet varit av stor betydelse, bade av de i resan deltagande
upprättats ett lokalprogram, vilket av direktionen för institutet godkänts oell
i huvudsak lagts till grund för upprättande av utredningsförslag till här
avsedda anläggning.
Enligt detta program skulle för institutet erfordras en administrationsbyggnad,
innehållande lokaler för föreståndare och kansli, en större och
tre mindre föreläsningssalar, en avdelning för fysiologi och anatomi med
laboratorier och föreläsningssal, bibliotek, museilokaler, elevmäss, mottagningsrum
för läkare, bostäder m. m. Vidare erfordrades tre byggnader för
gymnastik, varav två skulle innehålla två mindre gymnastiksalar med tillhörande
omklädnadsrum och duschrum, avsedda dels för institutets egna
elever och dels för skolbarn och allmänhet, och den tredje en större gymnastiksal,
avsedd för större uppvisningar, tennisspel och inomhuslekar,
jämte omklädnadsrum för skolbarn och allmänhet ävensom en fäktningsoch
en brottningssal. Vidare skulle i anläggningen ingå simhall med tillhörande
omklädnadsrum för elever, skolbarn och allmänhet samt en idrottshall
för utövande av idrott under den kalla årstiden. Till anläggningen skulle
dessutom höra vissa lek- och träningsfcilt i det fria, tennisplaner samt en
idrottsplats av ungefärligen Stadionplanens storlek.
2. Val av plats för nybyggnaderna.
Byggnadsstyrelsen har i sin skrivelse framlagt fem alternativa förslag till
förläggning av de nya byggnaderna för institutet. De sålunda föreslagna
platserna syntes byggnadsstyrelsen som de enda, som kunde komma i fråga
inom eller i närheten av Stockholm.
Till följd av det vida större utrymme, som numera ägnades åt undervisningen
i fri idrott vid centralinstitutet, hade — påpekar ämbetsverket —
behovet av tomtområde för institutet i allra högsta grad stegrats utöver vad
som förutsattes vid uppgörande av tidigare förslag till nyanläggning för
institutet. Detta förhållande hade givetvis den största betydelse vid valet
av plats för institutet och bestämmandet av storleken av det område, som
borde reserveras för ändamålet.
Sedan år 1908, då det byggnadsstyrelsen veterlig! första nybyggnadsförslaget
för centralinstitutet framlagts, vilket förslag avsåge en förläggning av
institutet till ett av aktiebolaget Idrottsparken då disponerat område, ungefär
på den plats där Stadion nu vore beläget, hade trakten invid denna idrottsanläggning
ansetts såsom självklar för institutets nya förläggning. Såväl
1912 som 1918 års förslag förutsatte en förläggning av ett nytt institut
lill höjdplatån norr örn Stadion mellan denna anläggning och Östermalms
idrottsplats. Sistnämnda förslag låg till grund för 1925 års byggnadssakkunnigas
uttalande rörande ordnandet av centralinstitutets lokalfråga, och
de sakkunniga förordade, att nämnda höjdplatå bakom Stadion skulle reserveras
för institutet eller den institution, som kunde komma att fortsätta
dess verksamhet.
Då det även synts byggnadsstyrelsen av flera skäl naturligt och mest önskvärt,
örn en nyanläggning för centralinstitutet kunde förläggas lill trakten
4
Kungl. Majus proposition Nr 229.
omkring Stadion, hade styrelsen till en början undersökt de nu föreliggande
möjligheterna för en dylik förläggning.
Det hade emellertid därvid visat sig, att höjdplatån ovanför Stadion icke
skulle kunna rymma en anläggning av den storlek, som numera krävdes för
institutet. Sålunda skulle, även örn detta område strängt utnyttjades för
de i programmet angivna byggnaderna, idrottshallen här icke kunna beredas
plats. Vidare skulle tillräcklig mark för lek- och träningsplaner m. m. här
icke stå till förfogande. Östermalms idrottsplats skulle visserligen till en
början kunna utnyttjas för institutet såsom idrottsfält, och idrottshallen
skulle i en framtid, då stadens arrende av nämnda idrottsplats utginge,
kunna förläggas dit, varvid dock idrottsplatsen måste avsevärt beskäras.
Men byggnadsstyrelsen funne sig i varje fall icke kunna tillstyrka en förläggning
av institutet till nämnda höjdplatå med hänsyn till att möjligheter
till framtida utvidgningar överhuvudtaget här icke stöde till buds.
De fem förstnämnda, av byggnadsstyrelsen angivna alternativa förläggningsplatserna
äro följande:
Alternativ A: 1 avsåge uppförande av nybyggnader för institutet
å ett av arméstabens stall lii. m. för närvarande disponerat område mellan
Slurevägen i väster, Valhallavägen i söder och Svea artilleriregementes
kasernområde i öster.
Inom detta område skulle rymmas alla i programmet upptagna byggnader
utom idrottshallen, men av de i programmet angivna lek- och idrottsplanerna
skulle endast den stora träningsplanen här kunna få plats. Härtill
komme, att mycket små möjligheter för framtida utvidgningar förefunnes.
Alternativ A: 2 innebure ett kombinerat utnyttjande för centralinstitutet
av i alternativ A: 1 omnämnda plats och höjdplatån norr örn
Stadion.
En dylik anordning skulle dock enligt byggnadsstyrelsens mening medföra
en splittring av anläggningen på båda sidorna om en starkt trafikerad
gata, vilket för institutets verksamhet kunde bliva till men och dessutom
medföra svårigheter för ett ur stadsplanesynpunkt rationellt tillvaratagande
av intilliggande markområden.
Alternativ A: 3 avsåge nybyggnader å ett norr örn Östermalms
idrottsplats mitt emot livregementets till häst kaserner beläget område.
Detta område, som vore tillräckligt stort för tillgodoseendet av institutets
utrymmesbehov, begränsades av Sturevägen, Östermalms idrottsplats,
Tennisstadion och Gasverksvägen. Området, som delvis vore bevuxet med
vackert ekbestånd, inginge i den del av norra Djurgården, som i det av
särskilt tillkallade sakkunniga den 15 maj 1917 avgivna betänkandet angående
»Djurgårdens bevarande såsom park» avsåges att upplåtas till statsinstitutioner
och liknande ändamål och som redan nu i stor utsträckning
tagits i anspråk för sådana anläggningar såsom röda korsets sjukhus, tekniska
högskolan, Sofiahemmet, allmänna barnbördshuset, Stadion och
Östermalms idrottsplats. Ifrågavarande område syntes vara det för central
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.
5
institutets nya anläggning mest lämpliga, som över huvud stöde att uppbringa.
Här skulle erhållas tillräckligt utrymme såväl för alla erforderliga
byggnader som uteplaner, varjämte synnerligen goda möjligheter för framtida
utvidgningar förefunnes. Med hänsyn till områdets läge invid Östermalms
idrottsplats skulle anläggandet av ett idrottsfält emellertid kunna
ställas på framtiden. Med den form av spridd bebyggelse, som i utredningsförslaget
principiellt vore tillämpad och som med hänsyn till institutets
verksamhet torde vara mest ändamålsenlig, skulle anläggningen kunna på
ett lämpligt sätt inpassas i områdets terrängförhållanden och vegetation m. m.
Byggnadsstyrelsen funne det mycket önskvärt, örn ifrågavarande område
skulle kunna tagas i anspråk för gymnastiska centralinstitutet.
Alternativ B innebure förläggning av institutet till ett område å
kronoegendomen Johanneshov inom Brännkyrka församling.
Det här avsedda området vore beläget å höjden strax söder om Skanslullsbron
och upptoges för närvarande bland annat av Johanneshovs idrottsplats,
vilken anläggning enligt vad styrelsen erfarit bekostats av kommunen
och sålunda torde tillhöra denna, under det att själva marken tillhörde
kronan. Ifrågavarande idrottsplats, som på grund av sitt mot norr oskyddade
läge vore föga använd, skulle ingå i nyanläggningen för centralinstitutet
och därvid utnyttjas såsom idrottsplats, medan marken söder örn
denna idrottsplats skulle tagas i anspråk för de för institutet erforderliga
byggnaderna samt tränings- och lekfältet. Utrymme för framtida utvidgningar
skulle möjligen kunna beredas söder örn den väg, som begränsade
området mot nämnda väderstreck. Bortsett från att ifrågavarande område
läge mycket starkt utsatt för nordliga vindar, vilket för övningarna på
idrottsplatsen och även för verksamheten vid institutet i övrigt måste bliva
besvärande, vore området mindre lämpligt för ifrågavarande ändamål med
hänsyn till att detsamma enligt den för ifrågavarande trakt projekterade
nya stadsplanen komme att bliva omgiven av starkt trafikerade gator och
en relativt hög bebyggelse med hyreshus.
Alternativ C slutligen avsåge uppförande av institutets nybyggnader
vid Järvafältet.
Den s. k. örs gård, som vöre belägen inom Järvafältets sydostligaste
del strax väster om Råstasjön, syntes ur många synpunkter vara lämplig
för centralinstitutet. Visserligen vore platsen belägen på längre avstånd
från staden än de tidigare berörda områdena, men syntes detta icke hava
någon större praktisk betydelse med hänsyn till de nya vägförbindelser,
som inom en nära framtid torde bliva genomförda. Även kommunikationerna
med karolinska institutet komme att bliva goda, vilket förhållande
kunde vara av betydelse med hänsyn till det samarbete mellan karolinska
institutet oell centralinstitutet, som kunde vara erforderligt. Vad beträffade
avståndet till för undervisningen vid centralinstitutet erforderliga skolor
framhölle byggnadsstyrelsen, att i de samhällen, som vore belägna i närheten
av Ör, funnes ej mindre än fem folkskolor och två kommunala mellanskolor
med ett sammanlagt elevantal av omkring 2 400. Dessutom projekterades
dels en ny folkskola i Hagalund med ett sannolikt elevantal av omkring
000 och dels ett kommunalt gymnasium i Råsunda. Det antal å sammanlagt
över .1 000 lärjungar, som sålunda skulle stå till förfogande, torde vara
<)
Kungl. Maj:ts proposition Kr 229.
fullt tillräckligt för utbildningen av gymnastiklärare vid institutet. Endast
tillgången till gymnasieelever i omedelbar närhet torde, till dess nya skolor
uppstått, bliva knapp. Avståndet till vissa läroverk i Stockholm torde dock
icke kunna betecknas såsom alltför långt. Vad beträffade frågan örn beredande
av bostäder för centralinstitutets elever vid en förläggning till Örs
gård, hade byggnadsstyrelsen skäl att förmoda, att denna fråga kunde
lösas utan internatsystem, då goda möjligheter till rumsförhyrningar inom
Råsunda och andra närbelägna samhällen torde förefinnas. Med hänsyn
till storlek och tillgång till närbelägen övningsterräng vore här ifrågakomma
förläggning mycket lämplig, vartill koinme att den närbelägna Råstasjön,
som enligt uppgift från Råsunda förstadsbolag komme att sättas i användbart
skick, kunde användas för utövande av vatten- och issport.
Det område vid Örs gård, som ifrågasatts skola tagas i anspråk för centralinstitutet,
utgjordes dels av ett högre ganska starkt kuperat område i söder
samt en lägre liggande plan terräng i norr. Till den högre delen borde lämpligen
förläggas administrationsbyggnaden, gymnastikbyggnaderna och badanläggningen
ävensom tränings- och lekplatser, under det alt idrottsplatsen
med idrottshall och tennisplaner borde förläggas till den lägre terrängen.
I särskilda vid byggnadsstyrelsens skrivelse fogade utlåtanden hava chefen
för armén, riksmarskalksämbetet, djurgårdskommissionen och direktionen
över gymnastiska centralinstitutet yttrat sig rörande de av byggnadsstyrelsen
sålunda framlagda alternativa förslagen.
Chefen för armén avstyrker en förläggning av centralinstitutet till området
mellan Svea artilleriregementes kasernområde och Sturevägen (a 1-ternativ Ari och A: 2), enär det däri föreslagna området tills vidare
vore erforderligt för militära ändamål. Likaså avstyrker arméchefen institutets
förläggning enligt alternativ A: 3 med hänsyn till att livregementet
till häst för sina övningar vore i hög grad beroende av det ifrågasatta
området och att även efter regementets eventuella utflyttning till
Järvafältet sagda område syntes behövligt såsom övningsplats. Beträffande
alternativ C framhåller chefen för armén, att området vid ör icke för
närvarande vore avsett att tagas i anspråk vid garnisonens förläggning till
Järvafältet. Det vore dock av viss betydelse ur övningssynpunkt, och denna
betydelse komme att ökas i och med garnisonens utflyttning. Trots detta
ville arméchefen icke motsätta sig områdets upplåtande för avsett ändamål,
därest den militära »gymnastik- och idrottsskolan» bleve förlagd tillsammans
med gymnastiska centralinstitutet på sätt han i skrivelse till Kungl.
Majit den 7 januari 1938 angivit. Skulle en sådan samförläggning icke
kunna komma till stånd, ansåge sig chefen för armén kunna tillstyrka den
ifrågasatta förläggningen av centralinstitutet till Ör endast under förutsättning,
att vederbörlig kompensation för markupplåtelsen utginge till armén.
Riksmarskalksämbetet avstyrker upplåtelse av det i alternativ A: 3
ifrågasatta området för institutets nybyggnad. Området omfattade en areal
av omkring 18 har, av vilka omkring 12 inginge i de delar av kungl.
Norra Djurgården, som jämlikt kontrakt mellan riksmarskalksämbetet och
arméförvaltningens forth ikationsdepartement för Hans Majit Konungens
livstid upplåtits till militärt övningsfält. Västra delen av området, som utgjordes
av lägenheten Gravslätten med en areal av omkring 6 har. vore jämlikt
kontrakt av den 1 oktober 1929 tills vidare med ett års uppsägning upplåten
7
Kungl. Maj :ts proposition Nr 229.
till Stockholms fältrittsklubb, att användas till galopp- och hinderbana dels
av klubben och dels av den beridna personalen vid Stockholms garnison. Området
vore sålunda redan i sin helhet disponerat, åtminstone för så lång tid
som livregementets till häst kaserner förbleve på sin nuvarande plats. Skulle
regementet framdeles bliva förflyttat till annan ort och fråga da uppstå örn
bebyggelse av området, torde det bliva nödvändigt att först uppgöra en fullständig
plan för sådan bebyggelse. Området vore ur natursynpunkt delvis
mycket värdefullt. Hänsyn torde också böra tagas till Östermalms idrottsplats
och Tennisstadions eventuella behov av mark till framtida utvidgning.
Djurgärdskommissionen har å sin sida intet att erinra mot centralinstitutets
förläggning till det ifrågasatta området å Johanneshov (alternativ
B).
Centralinstitutets direktion ansåge tomten mitt emot livregementets till
häst kaserner (alternativ A: 3) vara den avgjort lämpligaste för institutets
framtida förläggning. I andra hand förordade direktionen området vid Örs
gård (alternativ C).
Direktionen uppskattade storleken av nu erforderligt område till omkring
100 000 kvadratmeter, vartill komme utrymmen för framtida behov. Ur
denna synpunkt kunde direktionen för sin del sålunda icke godtaga de i
byggnadsstyrelsens skrivelse såsom alternativ A: 1 och A: 2 angivna
områdena, vilka enligt från byggnadsstyrelsen inhämtade uppgifter omfattade
42 560, respektive 29 280 kvadratmeter. Därtill komme. att förstnämnda
område icke torde kunna ställas till institutets förfogande, förrän Svea artilleriregemente
förlagts till annat område. Då institutets behov av förbättrade
lokaler och ökade utrymmen vore ytterst trängande, kunde direktionen redan
av sistnämnda anledning svårligen tillstyrka detta förslag.
De tre återstående områdena, byggnadsstyrelsens alternativ A: 3 (vid
livregementet till häst), alternativ B (vid Johanneshov) och altern
a t i v C (vid ör), vore alla med avseende på områdets storlek fullt tillfredsställande
för nuvarande behov. Vid valet mellan de tre sistnämnda områdena
måste man sålunda överväga övriga betydelsefulla omständigheter.
Av stor vikt för undervisningen vid institutet vore, att i närheten av det för
institutet avsedda området funnes tillräckliga utrymmen för terräng- och
orienteringsövningar. I detta avseende kunde områdena enligt alternativen
A: 3 och C betecknas såsom i stort sett jämställda. Det område, som avsåges
i alternativ B, läge däremot inom en tät och i stark utveckling varande
bebyggelse och vore därför ur angiven synpunkt mindre lämpligt.
Beträffande avstånden till för undervisningen nödvändiga skolor vore dessa
tre områden i huvudsak jämställda. Området enligt alternativ A: 3 måste
dock givas betydande företräde, emedan inom 2 kilometers avstånd funnes
flera olika slag av skolor nämligen såväl folkskolor som högre allmänna läroverk.
lyceum för flickor m. m. Inom samma avstånd funnes vid alternativ B
blott folkskolor, realskola och mellanskola samt vid alternativ C folkskolor
och kommunala mellanskolor. Därtill komme, atl skolorna intill det område,
sorn förutsatts i alternativ A: 3, hade högre elevantal och flera bättre utrustade
gymnastiksalar. Med hänsyn till att eleverna vid institutet vid sin
undervisning i skolor måste handledas av väl utbildade lärare, vilka icke i
erforderlig utsträckning torde finnas vid de i närheten av C belägna skolorna.
måste B i detta avseende ställas framför C,.
Enligt 1934 års omorganisationsbeslut ägde med avseende på undervisningen
ett intim! samarbete rum mellan gymnastiska centralinstitutet och
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr ''229.
karolinska institutet, ett samarbete, som inom överskådlig tid komrne att
behöva fortsätta, även örn institutet erhölle en professur i kroppsövningarnas
fysiologi och hygien. Av stor betydelse vore därför, att institutet konnne att
ligga icke alltför avlägset från karolinska institutets område vid Norrbacka.
En förläggning lill B krävde ovillkorligen ökade lokalulrymmen och förbättrad
materiel för undervisningen i anatomi och hygien. Ur denna synpunkt
måste därför ett betydande företräde givas åt områdena vid C och A: 3.
På grund av här anförda omständigheter ansåge direktionen, att bland
de tre återstående av byggnadsstyrelsen föreslagna områdena A: 3 och C närmast
borde komma i fråga. Då det gällde valet mellan dessa håda områden
ville direktionen erinra örn vad ovan anförts beträffande för undervisningen
nödvändiga skolor. En förläggning till C nödvändiggjorde bland annat en
utökning av lärarkåren genom anställandet av särskilda väl utbildade lärare
för att handleda eleverna vid deras undervisningsövningar med skolungdom.
Detta förhållande måste tillmätas stor vikt. Därtill ville direktionen framhålla,
att statsmakterna av flera skäl tidigare ansett ett läge i närheten av
Stadion vara det lämpligaste och att området närmast norr örn Stadion ännu
vore reserverat för institutet. Det måste anses innebära ett icke obetydligt
ideellt värde, att högskolan för fysisk fostran komme att ligga i nära anslutning
till idrottens högborg. Genom sin belägenhet i närheten av redan befintliga
eller planerade offentliga institutioner utmed Valhallavägen måste
detta område även anses institutet värdigast. Med hänsyn till den erkända
internationella ställning som den svenska gymnastiken intoge, vore det också
av stor betydelse, att institutets byggnader erhölle en så tilltalande placering
i stadsplanen som möjligt och ej onödigtvis förlädes utanför stadens närmaste
omgivningar.
Byggnadsstyrelsen har icke funnit de av riksmarskalksämbetet och chefen
för armén gentemot alternativet A: 3 anförda skälen vara av den betydelse,
att de kunde anses vara ett absolut hinder för vederbörande områdes utnyttjande
för centralinstitutets räkning. Vidare har styrelsen framhållit, att det
vid en eventuell upplåtelse av Örs gård (alternativ C) till centralinstitutet icke
torde möta några större svårigheter att, därest det skulle visa sig av behovet
påkallat, bereda armén ersättning för detta område.
I likhet med institutets direktion har byggnadsstyrelsen funnit området
norr om Östermalms idrottsplats (alternativ A: 3) vara den för ändamålet
lämpligaste.
Därest emellertid, med hänsyn till vad riksmarskalksämbetet och chefen
för armén i frågan anfört, nämnda område icke skulle kunna tagas i anspråk
för centralinstitutet, funne sig byggnadsstyrelsen böra tillstyrka en förläggning
av detsamma till området vid Örs gård (alternativ C).
Styrelsen finge i detta sammanhang framhålla, att det icke kunde anses
lämpligt att ytterligare uppskjuta genomförandet av en lösning av centralinstitutets
byggnadsfråga i avvaktan på att förstnämnda område framdeles
möjligen skulle kunna tagas i anspråk för institutet. Institutets behov av
nybyggnader vore nämligen synnerligen trängande, och det torde bliva nödvändigt
att inom en snar framtid frigöra institutets nuvarande fastighet för
andra statliga ändamål i samband med vissa nödvändiga stadsplaneregleringar
inom nedre Norrmalm.
Kungl. Maj-.ts proposition Nr 229.
9
Lärarkollegiet vid gymnastiska centralinstitutet har i skrivelse till institutets
direktion anfört bland annat följande:
Utbildningen av sjukgymnaster vore genom den senaste omorganisationen
helt eller så gott som helt avkopplad från institutet och kunde därför, när
det gällde institutets byggnadsfråga, lämnas ur räkningen. Även den militära
instruktörskurs, som förut varit förlagd till institutet, hade vid den senaste
omorganisationen lösbrutits därifrån. Man hade ansett det lämpligare att
anknyta densamma till militär anstalt, varvid det framför allt tramhållits
som nödvändigt, att de militära eleverna måste tå tillfälle att undervisa och
leda militär trupp. Man kunde alltså även lämna denna kurs ur räkningen
utom i fråga om det förhållandet, att den eventuellt skulle kunna begagna
samma lokaler som institutet. Militära myndigheter hade framhållit, att detta
kunde ske under den förutsättningen, att institutet förlädes i omedelbar närhet
av lämpligt militärt etablissement.
Målet för den friskgymnastiska utbildningen vid institutet vöre och hade
hittills alltid varit att utbilda lärare i gymnastik, lek och idrott för skolor
av olika slag, vartill även räknats att tillgodose arméns behov av högre kvalificerade
lärare i fysisk fostran. Denna institutets uppgift att utbilda lärare
för skolor komme med all sannolikhet att bestå för framtiden, men därjämte
torde institutet ej längre kunna undandraga sig att vara en högskola
för hela den fysiska fostran i vårt land i stället för att som nu vara det för
blott en del. Institutet måste ej endast vara en högskola för den fysiska fostran
vid våra skolor, utan även för hela den väldiga frivilliga idrottsrörelsen,
så att de elever, som ginge ut från institutet, kunde tillgodose den frivilliga
idrottens behov av högre kvalificerade lärare och ledare. — Gymnastiska
centralinstitutet måste alltså i sin blivande verksamhet, dels som nu söka
kontakt med skolorna, dels, mer än vad nu skedde, med den frivilliga idrottsrörelsen.
Kontakten med skolorna. Denna vunnes genom undervisningsövningarna.
Härvid vore att märka, att dessa i lika utsträckning måste gälla såväl läroverk,
som mellanskolor och folkskolor. Vid en del — och en mindre del —
av dessa övningar vore det önskligt, att barnen komme till institutet, vid de
övriga finge institutets elever gå till skolorna. För att de förstnämnda övningarna
skulle kunna ordnas, måste fordras, att åtminstone en skola med både
pojkar och flickor läge inom 10 minuters gångväg från institutet. Elevernas
undervisningsövningar utom institutet krävde tillgång till el t ganska stort
antal gymnastiksalar inom cirka 2 000 meter med goda buss- eller spårvagnsförbindelser.
Dessa övningar kunde ej liksom de förra utsträckas över en hel
dag, då eleverna måste vara närvarande vid andra lektioner, utan måste
koncentreras till vissa bestämda timmar, 2 å 3 per dag för varje kurs. Härför
torde tillgång till minst 8 gymnastiksalar böra fordras. Då institutets egna
lärare ej kunde medhinna att bestrida all denna undervisning utom institutet,
måste som en ytterligare fordran uppställas, att undervisningen i gymnastik
vid flertalet av dessa utom institutet belägna skolor handhades av
fullt kompetenta, med institutets egna i utbildningshänseende ungefär jämställda
lärare.
Kontakten med den frivilliga idrottsrörelsen. Örn institutet skulle kunna
bliva även den frivilliga idrottens högskola, måste eleverna mer än vad hittills
kunnat ske, leva sig in i denna rörelse och få en grundligare förberedelse
för en blivande ledar- och lärarverksamliet där. Detta vunnes genom att
10
Kungl. Majlis proposition Nr 229.
eleverna ej endast finge tillfälle att övervara och funktionera vid tävlingar
av olika slag, utan även genom att de på den frivilliga rörelsens idrottsanläggningar
finge deltaga i och studera framstående idrottsmäns dagliga träning.
— Den elementära idrottsundervisningen finge de nämligen tillfälle att
praktisera vid undervisningen i skolorna. — På idrottsplatserna komme de
också i beröring med idrottstränare av olika slag och med idrottsledare. De
behövde vänjas vid själva atmosfären där för att rätt kunna förstå och uträtta
något inom denna stora rörelse. Detta kunde endast ske, om institutet
förlädes i omedelbar anslutning till stora, av våra mest framstående idrottsmän
använda idrottsplatser av olika slag.
Som ett led i samarbetet med den frivilliga idrottsrörelsen borde vidare som
en viktig synpunkt framhållas, att vissa av institutets lokaler och då främst
den stora idrottshallen borde få disponeras för träning av Stockholms mera
framstående idrottsmän. Detta försvårades genom en förläggning till en
förort.
Övriga synpunkter att beakta.
Angående närheten till karolinska institutet. För framtiden torde behovet
att förlägga någon del av elevernas undervisning till karolinska institutet
bliva ganska ringa. För fysiologiundervisningen vore det avsett, att institutet
finge en fullständig utrustning. Detsamma vore förhållandet med anatomien.
Skulle behövliga preparat för detta ämne ej kunna anskaffas, kunde
likväl ifrågakomma, att denna undervisning helt eller delvis förlädes till
karolinska institutet, vilken omständighet emellertid knappast kunde tillmätas
något större inflytande på förläggningsfrågan.
Angående behovet av »övningsterräng». Byggnadsstyrelsen syntes i sin utredning
fästa mycken vikt vid att »övningsterräng» funnes i omedelbar anslutning
till det blivande institutet. Med övningsterräng skulle då förstås
terräng för övningar i skog och mark, såsom scoutövningar av olika slag.
För dessa övningar, som i förhållande till övningar inomhus och på idrottsplatser
förekomme ganska sällan, disponerades alltid en halv eller en hel
dag, varför det betydde mycket litet, om en förflyttning till övningsterrängen
skulle draga några minuter, då dessa ej komme att inkräkta på någon efterföljande
lektion. Dessutom vore att märka, att orienteringsövningar vanligen
borde försiggå i helt okänd terräng, vilket alltid förutsatte en något längre
förflyttning.
Angående värdet av näraliggande sjöar för vatten- och issport. Byggnadsstyrelsen
framliölle tillgång till en näraliggande sjö som en bestämd fördel
för utövande av vatten- och issport. I fråga om vattensport, d. v. s. sim- och
roddsport, finge endast framhållas, att institutets läsår omfattade de årstider,
då utomhusbadning ej lämpligen kunde äga rum. Undervisning i rodd
kunde ej komma att omfatta mer än några mycket få timmar, då institutets
elever säkerligen finge större utbyte av att förflyttas till redan befintliga
roddsportanläggningar vid Brunnsviken eller Djurgårdsbrunnsviken.
För utövande av issport vore en sjöbana ofta dyrare att underhålla än en
landbana, hade mindre livslängd och örn den, som väl måste bliva fallet,
läge utanför institutets område, krävde den särskilda anordningar för bevakning
och tillsyn. För issport vore det viktigare, att tillgång till en konstfrusen
bana funnes inom rimligt avstånd.
Kollegiet överginge nu att i anslutning till det ovan anförda yttra sig över
de av byggnadsstyrelsen framlagda alternativen.
Kungl. Majas proposition Nr 229.
11
I. Kontakt med skolorna.
Vid en förläggning enligt C. Någon skola inom 10 minuters gångväg funnes
ej. Inom 2 000 meter kunde ej disponeras mer än 5 gymnastiksalar, vartill
i en framtid uppgivits komma ytterligare 2. De omgivande skolorna vore
endast mellan- och folkskolor, läroverk saknades, men ett gymnasium skulle
enligt byggnadsstyrelsens uppgift framdeles komma att upprättas i Råsunda.
Fullt utbildade gymnastiklärare funnes endast i 2 skolor. — Skolorna vore
av ensartad typ, gymnastiksalarna för få.
B. Samma anmärkningar som för C, men antalet gymnastiksalar vore här
tillfredsställande.
A. Såväl en stor folkskola som ett stort läroverk funnes inom 5—7 minuters
gångväg vid förläggning enligt 1 och 2; en förläggning enligt 3 ökade
vägen med cirka 4 minuter. Inom 2 000 meter funnes minst 25 gymnastiksalar
och skolor av alla typer samt vid många av dessa skolor gymnastiklärare
med fullständig gymnastiklärarutbildning.
Alternativ A vore alltså vida överlägset B och C, alternativ B något överlägset
C.
II. Kontakten med den frivilliga idrottsrörelsen.
Vid B och C saknades fullständigt några till den frivilliga idrotten hörande
tävlings- och träningsplatser i omedelbar anslutning till förläggningen. Ett
stort fotbollsstadion funnes vid Råsunda, men detta kunde av lättförstådda
skäl ej komma att giva eleverna mycket utbyte.
Vid en förläggning enligt A skulle institutet bliva omedelbart anslutet till
Stockholms och Sveriges största och mest betydande idrottsområde. Det
skulle komma att ligga intill Stadion, där de förnämsta tävlingarna hölles,
Östermalms idrottsplats, där de förnämsta idrottsmännen tränade, Tennis
stadion och slutligen Fiskartorpet med övnings- och hoppbackar för skidsport
och med utmärkt terräng för scoutövningar på vår och höst. Detta vore
en verklig idrottens stad, där gymnastiska centralinstitutet skulle bliva den
naturliga högborgen.
Alternativ A vore alltså vida överlägset B och C. B och G uppfyllde ej på
något sätt de uppställda fordringarna och kunde därför ej godtagas.
lil. Övriga synpunkter.
Till karolinska institutet vore avståndet vid A och C lika, med raka, goda
vägar. Vid B vore avståndet ungefär 1 mil. Enligt vad ovan anförts spelade
emellertid detta ganska liten roll, liksom även övningsterrängen, endast
förflyttningen dit ej krävde mer än cirka 10 minuter. För C torde vissa
svårigheter ej kunna undgås, när det gällde disponerandet av terräng, då
det gällde att inskjuta institutets övningar mellan de militära. Institutet komme
väl antagligen vid en förläggning enligt G att betraktas som ett miltärt
förband och i fråga örn förfogande av övningsterräng underställas militärbelalhavaren.
— För B bleve avståndet till övningsterräng kanske väl stort.
— För A funnes den yppersta övningsterräng så gott som omedelbart intill
förläggningen.
Beträffande elevernas förläggning syntes B och G kräva internat, vilket
däremot ej vore fallet vid A.
Alternativ A vore överlägset B och G. B och G vore ungefär likställda.
Då alternativ A vore överlägset enligt alla tre bedömningsgrunderna, finge
kollegiet förorda detta förslag.
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.
Vid val mellan alternativen A: 1, 2 och 3 ansåge kollegiet dessa i stort sett
likvärdiga med någon övervikt för A: 1 på grund av de enligt detta alternativ
något kortare avstånden till skolor.
En förläggning enligt A: 2 vore ett fullbordande av Stadion såsom dess
skapare, arkitekten Torben Grut, ursprungligen tänkt sig. A: 2 torde likväl
vara underlägset A: 1 och 3.
3. Detaljerna i nybyggnadsförslaget.
Byggnadsstyrelsen har i sin skrivelse lämnat en närmare redogörelse för
det inom styrelsen upprättade utredningsförslaget till nyanläggning för
centralinstitutet och har därvid anfört bland annat följande:
Ovannämnda utredningsförslag vore åskådliggjort å skrivelsen bilagda
nio ritningar, vilka godkänts av direktionen för institutet.
Enligt detta förslag, som avsåge en anläggning, som i huvudsak skulle
lämpa sig, för vilken av ovannämnda förläggningsplatser, som än komine
att väljas, skulle administrationsbyggnaden omfatta en mindre och en större
länga, som vore sammanbyggda med varandra och förlagda i samma längdriktning
men i planled något förskjutna. Vinkelrätt mot den större längan
vore en flygel ansluten. Den mindre längan, som utgjorde administrationsbyggnadens
förbindelselänk med anläggningens övriga utrymmen, skulle
uppl öras i två våningar. Den större längan skulle omfatta tre våningar jämte
souterrängvåning. Till bottenvåningen hade förlagts rum och omklädnadsrum
med duschar för lärare och lärarinnor, bibliotek med läsesal, expedition,
rum för bibliotekarie och bokförråd, läkarexpedition med mottagningsrum,
laboratorium, vänt- och massagerum samt en vaktmästarbostad om två runi
och kök. Våningen en trappa upp skulle innehålla sessionssal för direktionen,
kollegiirum, rum och väntrum för föreståndaren, rum för sekreterare,
kamrerare lii. fl. samt arkiv. Vidare skulle till denna våning förläggas institutionens
för fysiologi forskningsavdelning, omfattande ett allmänt forskningslaboratorium,
ett kemiskt laboratorium, tre enskilda forskningslaboratorier,
samt vågrum, mörkrum, runi för gasanalys och förråd. I invändig
förbindelse med denna avdelning genom byggnadens reservtrappa skulle den
fysiologiska institutionen och lokaler för anatomiundervisningen förläggas
(ill våningen två trappor upp. Den för dessa gemensamma hörsalen, rymmande
80 personer, skulle stå i direkt förbindelse nied förberedelserum och
anatomisalen. I övrigt skulle våningen två trappor upp innehålla två större
studielaboratorier, ett mindre kemilaboratorium, två rum för expeditionsföreståndaren,
ett mottagnings- och expeditionsrum, rum för lärare i anatomi
oell psykologi och två runi för biträdande lärare ävensom läsrum, amanuensrum
och förrådsrum. Souterrängvåningen skulle upptagas av diverse
förråds- och materialrum samt en djuravdelning. 1 den till administrationsbyggnadens
huvudlänga anslutna flygelbyggnaden skulle inrymmas tre
mindre föreläsningssalar samt en hörsal, rymmande 250 personer.
Enligt utredningsförslaget skulle uppföras två flygelbyggnader, vardera
rymmande två mindre gymnastiksalar med ett invändigt mått av 13X27X
6,5 meter ävensom redskaps- och lärarrum, omklädnadsrum, dusch lii. lii.
Till en i förslaget angiven tredje flygel hade förlagts en större gymnastiker
lekhall nied invändiga mått av 18X40X8 meter. I gymnastikhallens
Kungl. Maj :ts proposition Nr 229.
13
plan lage två större redskapsrum, och på salens ena långsida vore anordnad
en läktare för 400 åskådare. Under gymnastikhallen hade förlagts en fäktsal
med en storlek av 14X30X4 meter och en brottningssal av en storlek
av 100 kvadratmeter jämte tillhörande materialrum. I denna våning läge
dessutom två omklädnadsrum och två lärarrum. Beträffande nämnda byggnad
framhölle byggnadsstyrelsen emellertid, att direktionen förklarat, att den
stora gymnastikhallen lill en början icke behövde komma till utförande, och
hade därför kostnaderna för denna hall med tillhörande omklädnads- och
lärarrum icke medtagits i kostnaderna för anläggningen, sådan densamma
utformats i det föreliggande utredningsförslaget.
Samtliga gymnastikflyglar stöde enligt förslaget i inre förbindelse med
administrationsbyggnadens entréutrymmen genom en smal, en våning hög
förbindelselänga. Från denna nåddes även de i förslaget ingående sim- och
sporthallarna.
Simhall sby ggnade n innehölle omklädnadsrum för lärare, elever, skolbarn
och allmänhet. Till varje omklädnadsrum hörde tvättrum och badstu. Simhallen
innehölle en bassäng för barn (12X6 meter) och en för vuxna
(25>12 meter). Den senare hade givits tillräckligt djup för simhopp intill
5 meters höjd. Det hade övervägts, huruvida anläggningen skulle kunna
givas mindre omfång än nu föreslagits. För att någon mera betydande ekonomisk
fördel därigenom skulle vinnas, borde anläggningen helst förläggas
till en lägre souterrängvåning och bassängerna göras avsevärt mindre. Med
hänsyn emellertid till att simundervisning i vårt klimat ej kunde under skolterminerna
försiggå utomhus och att för ett rätt bedrivande av undervisningen
relativt stor vattenyta och rumshöjd borde förefinnas, hade såväl
direktionen som byggnadsstyrelsen stannat inför den föreslagna storleken.
Denna vore dock avsevärt mindre än vid de moderna anstalter av centralinstitutets
typ, som varit föremål för studium under ovannämnda resa till
utlandet, och gällde detta även institutioner i länder, där långt större tillfällen
till utomhusbad förefunnes än här. Förlädes centralinstitutets nybyggnad
till Stockholm, kunde ett uppskjutande av badanläggningens utförande
möjligen tagas under övervägande. Placerades institutet däremot vid Ör
eller på motsvarande avstånd från staden, torde det vara ofrånkomligt att
redan från början i samband med anläggningen i övrigt utföra en badanläggning
av den projekterade storleken.
Sporthallen hade enligt utredningsförslaget en golvyta av 30X80 meter
och en invändig höjd av omkring 15 meter. Till denna hall hörde dels ett
rum för redskap, dels en så kallad torrhoppningssal, ovanför vilka utrymmen
hade anordnats en mindre läktare. Hallen vore avsedd att uppföras i
en enkel konstruktion och givas en för idrott lämpad lägre uppvärmningsgrad
än andra lokaler. Även beträffande denna hall gällde vad ovan nämnts
örn simhallen, nämligen att den med hänsyn till vårt klimat, hade en stor
uppgift alt fylla i idrottsundervisningen och att den vore projekterad till
avsevärt mindre mått än motsvarande hallar vid utländska institut. Vare sig
gymnastiska centralinstitutet komme att förläggas inom eller utanför Stockholm
ansåge byggnadsstyrelsen hallen vara erforderlig för institutets verksamhet.
En i programmet begärd lokal för undervisning och övning i folkdans
m. m. vöre även placerad intill ovannämnda förbindelscgång. Att en särskild
lokal vore erforderlig därför vore beroende på att den borde lia en
golvbeläggning, som vore speciellt lämpad för ändamålet.
14
Kungl. Majlis proposition Nr 229.
4. Byggnadskostnader m. m.
Kostnaderna för genomförandet av den sålunda skisserade anläggningen
hava av byggnadsstyrelsen beräknats till belopp, som framgå av nedanstående
uppställning.
Administrationsbyggnaden ..........
4 gymnastiksalar (2 flyglar) ..........
Brottnings-, dans- och fäktlokaler ....
Förbindelseleder....................
Bostäder för vaktmästare och maskinist
Värmecentral ......................
Yttre ledningsarbeten ...............
Tränings-, lek- och tennisplaner......
Vägar, planeringar och stängsel......
kronor 1 050 000
» 675 000
» 325 000
» 125 000
» 50 000
» 100 000
» 50 000
» 175 000
»_75000 kronor 2 625 000
Bad- och simhall................... kronor 700 000
Idrottshall......................... » 600 000
Yttre ledningsarbeten............... » 25 000
Vägar och planeringar ............. 50 000 kronor 1 375 000
Summa kronor 4 000 000.
De sålunda angivna kostnaderna å sammanlagt 4 000 000 kronor avsåge
en förläggning av centralinstitutet till ovannämnda område norr örn Östermalms
idrottsplats framför livregementets till häst kasernetablissement
(alternativ A: 3) och förutsatte att, förutom den större gymnastiksalen,
den i programmet ingående idrottsplatsen ställdes på framtiden. Därest
centralinstitutet skulle förläggas till Örs gård tillkomme, utöver ovan angivna
kostnader, dels 250 000 kronor för idrottsplatsens anordnande, dels
ock 300 000 kronor för framdragande av erforderliga ledningar och vägar
ävensom för planering och stängsel, varför den totala kostnaden i detta fall
skulle uppgå till omkring 4 550 000 kronor. Den i kostnadsberäkningen
gjorda uppdelningen av kostnaderna i två huvudposter å 2 625 000 kronor
och 1 375 000 kronor skulle vid en förläggning till örs gård bliva 2 825 000
kronor och 1 725 000 kronor.
Till här ovan angivna kostnader borde läggas ett belopp av förslagsvis
70 000 kronor för konstnärlig utsmyckning.
I och för jämförelse har byggnadsstyrelsen framhållit, att gymnastiska
centralinstitutets nuvarande fastighet vore i statens allmänna fastighetsfond
upptagen till ett sammanlagt värde av 2 000 000 kronor och att det år 1918
upprättade förslaget till nyanläggning för institutet vid sistnämnda tidpunkt
var kostnadsberäknat till 6 125 000 kronor. Med nuvarande priser
skulle sistnämnda ''förslag nu betinga en 25 procent högre kostnad eller omkring
8 000 000 kronor.
Ifrågavarande anläggning vore av den art och den storlek, att det syntes
styrelsen önskvärt, att utarbetandet av ett definitivt förslag till densamma
Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.
15
borde föregås av en allmän tävling bland svenska arkitekter. Byggnadsstyrelsen
hade för avsikt att, sedan frågan om institutets förläggning blivit avgjord,
underställa Kungl. Maj:ts prövning ett närmare utarbetat program för
en dylik tävling. De med tävlingen förenade kostnaderna och kostnaderna
för utarbetande av förslag, som skulle underställas statsmakterna för beslut,
hade av styrelsen beräknats till 40 000 kronor.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställde byggnadsstyrelsen, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå 1938 års riksdag att för anordnande av en allmän
arkitekttävling för upprättande av förslag till en nyanläggning för
gymnastiska centralinstitutet m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 40 000 kronor.
Vid anmälan i 1937 års åttonde huvudtitel av frågan örn anvisande av Departeanslag
till en utredning angående nybyggnad för gymnastiska centralinsti-men,schefe"
tutet erinrade jag, att det redan länge varit ett trängande önskemål att
bereda ändamålsenliga lokaler åt centralinstitutet. Lokalfrågan syntes, anförde
jag, böra med det snaraste tagas upp till avgörande, och jag tillstyrkte
därför förslaget örn anvisande av anslag för innevarande budgetår
för omförmälda utredning, vilket anslag också .sedermera anvisades av riksdagen.
Innan jag ingår på ett bedömande av den utredning, som med anlitande
av berörda anslag verkställts, vill jag ytterligare framhålla önskvärdheten
av att den föreliggande frågan örn anskaffande av nya lokaler för vårt
lands centrala utbildningsanstalt för gymnastik och idrott bringas till ett
snabbt avgörande. Det första förslaget till nybyggnader för institutet framlades
för 30 år sedan, och institutets lokalförhållanden, som då befunnos
mindre tillfredsställande, hava sedan dess ingalunda förbättrats. De nuvarande
ålderstigna byggnaderna, som i sanitärt hänseende och ur utrymmessynpunkt
äro mycket bristfälliga, äro illa lämpade för en högskolemässig
gymnastikundervisning och icke alls rustade för den utbildning i lek och
idrott, som efter 1934 års omorganisation av institutet bör intaga en framträdande
plats i den vid institutet meddelade undervisningen. Från byggnadsstyrelsen
har jag under hand inhämtat, att de nuvarande byggnaderna
innehålla 22 270 kubikmeter. Golvytan omfattar tillhopa 3 274 kvadratmeter.
''Piil jämförelse må nämnas, att de för centralinstitutet planerade byggnaderna
beräknas komma att innehålla 108 200 kubikmeter och bereda en
golvyta av 12 630 kvadratmeter.
Om alltså den allmänna beskaffenheten av centralinstitutets lokaler gör
det till ett angeläget önskemål, att de arbeten för anskaffande av nya lokaler,
som inletts genom 1937 års riksdags beslut örn anvisande av medel för
ändamålet, utan dröjsmål fullföljas, synes också den pågående stadsplaneregleringen
inom det område, där de nuvarande byggnaderna äro belägna,
16 Kungl. Majlis proposition Kr 229.
inom en nära framtid nödvändiggöra en förflyttning av institutet till annan
plats.
Såsom byggnadsstyrelsens framställning ger vid handen, gäller det nu
närmast att underställa riksdagen frågan örn anordnande av en allmän
tävling bland svenska arkitekter rörade förslagsritningar för de tillärnade
nybyggnaderna. Då erfarenheten ådagalagt lämpligheten ur arkitektoniska
och praktiskt-ekonomiska synpunkter av sådana tävlingar, när det gäller
byggnader av större omfattning eller av mera speciell beskaffenhet, anser
jag mig böra tillstyrka förslaget, att en sådan tävling anordnas.
Byggnadsstyrelsens framställning innefattar dels vissa förslag i fråga örn
nyanläggningens allmänna utformning, dels ock förslag beträffande byggnadernas
förläggning.
Bedömandet av den förstnämnda frågan synes mig icke bereda några
väsentligare svårigheter. Utformandet av själva bvggnadsprogrammet har
skett under hänsynstagande till rön, som inhämtats vid besök vid likartade
institutioner i utlandet. Det förefaller mig visserligen, som örn byggnadsprogrammet,
under intryck från länder, där kraven på standarden hos anläggningar
av denna art på grund av särskilda omständigheter drivits i
höjden, erhållit ganska betydande mått. Möjligheterna att vidtaga inskränkningar
i avseende å anläggningens omfattning och beskaffenhet, utan eftersättande
av dess ändamålsenlighet, böra därför under frågans fortsatta behandling
icke lämnas obeaktade. Av byggnadsstyrelsens framställning inhämtas
emellertid, att kostnadsramen är väsentligt mycket snävare än fallet
varit i fråga om de motsvarande förslag, som vid ärendets tidigare behandling
framställts.
Däremot bereder, såsom av redogörelsen i det föregående inhämtas, bedömandet
av frågan örn nybyggnadernas förläggning betydande svårigheter.
Då det tävlingsprogram, som skall ligga till grund för arkitekttävlingen,
självfallet måste utgå från vissa lokala förutsättningar, låter det sig icke
göra att uppskjuta ett ställningstagande till förläggningsfrågan till en senare
tidpunkt.
Gymnastiska centralinstitutet, vars främsta uppgift är att utbilda gymnastik-
och idrottslärare för våra skolor, bör erhålla en sådan förläggning,
att övningsskolavdelningar av tillfredsställande kvalitet i fråga örn såväl
lokaler som utrustning och lärarkrafter bekvämt stå till förfogande. Vidare
bör institutet för utbildningen i lek och idrott hava tillgång till för detta
ändamål lämpade övningsplatser. Det är också av vikt, att centralinstitutet
så förlägges, att högskolan kan bedriva sin verksamhet i kontakt med den
frivilliga verksamheten för fysisk fostran i vårt land. Detta är betydelsefullt
bland annat med tanke på berörda professur i rörelsefysiologi, som
under sådana förhållanden kan få god tillgång till material för forskningar
i fråga om kroppsövningarnas fysiologi och hygien. Som en huvudsynpunkt
vid bedömandet av frågan örn institutets förläggning framstår också, att
Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.
17
kostnaderna nedbringas så långt delta låter sig göra, utan att institutets
värde som centralanstalt för utbildning i gymnastik och idrott förminskas.
Utgår nian från att nybyggnadsföretaget måste medföra nyanläggning av
idrotts- och övningsplatser, springa kostnaderna i höjden. Kunna däremot
för institutets räkning utnyttjas redan befintliga idrottsanläggningar, är
det möjligt att föra byggnadsfrågan i hamn för väsentligt lägre kostnader.
Det är huvudsakligen från dessa utgångspunkter, som de föreliggande
förslagen till institutets förläggning enligt min mening måste bedömas. Enligt
det föregående har byggnadsstyrelsen verkställt en uttömmande inventering
av de möjligheter i detta hänseende, som nu förefinnas i Stockholm
och i dess närmaste omgivningar. Då det synes mig önskvärt, att landets
enda lärarutbildningsanstalt för fysisk fostran även i fortsättningen förlägges
till huvudstaden, som för studier och utbildning på förevarande område
torde erbjuda de bästa förutsättningarna, anser jag mig kunna acceptera
den utgångspunkt för lokalinventeringen, som ligger däri, att styrelsen
utgått från att institutet bör förläggas till Stockholm eller dess omnejd.
Ur alla de synpunkter, som ovan berörts, skulle en tillfredsställande förläggning
av centralinstitutet erhållas genom bifall till alternativet A: 3, innebärande
institutets förläggning norr örn Östermalms idrottsplats mitt emot
livregementets till häst kaserner. Läroanstalter av olika slag skulle finnas
relativt lätt tillgängliga, och i närheten ligga två stora idrottsanläggningar,
Östermalms idrottsplats och Stadion. Området är beläget ej långt från lämplig
övningsterräng, och dess allmänna karaktär passar väl för institutets ändamål.
Med hänsyn lill militära ändamål, för vilka området förklarats behövligt,
har det emellertid ansetts icke låta sig göra att reservera området för
institutet. På grund härav kan den blivande arkitekttävlingen icke inriktas
på en förläggning av institutet till berörda område.
En förläggning av institutet enligt alternativ C till Örs gård å Järvafältet
kan ur vissa synpunkter te sig såsom ett ganska tilltalande uppslag. Det tomtområde,
som angivits kunna ställas till förfogande, är avsevärt, utvidgningsmöjligheterna
synas tryggade och den omgivande terrängen är lämplig. Detta
omdöme förutsätter dock, att försvarsväsendets behov icke i framtiden påkalla
inskränkningar i området eller sådana förändringar i den omgivande
terrängen, att olägenheter uppstå för centralinstitutet. Med hänsyn härtill
torde det icke nu kunna med bestämdhet förutsägas, huruvida en förläggning
till denna plats kommer att i framtiden vara till fördel för institutet.
Detta alternativ är icke mindre än 550 000 kronor dyrare än något av de
andra, på grund av att idrottsplats måste anordnas, ledningar framdragas,
långa sträckor och vägar anläggas. Visserligen är det tänkbart, att på denna
plats kostnaderna .skulle kunna nedbringas därigenom, att vissa anläggningar
kunde utnyttjas gemensamt för den civila och den militära gymnastik- och
idrottsutbildningen och kostnaderna för dessa anläggningar under sådana
förhållanden delas mellan institutet och försvarsväsendet. Emellertid före
•)
-
Bihang till riksdagens protokoll 19311. 1 saini. Nr 229.
18
Kungl. Majlis proposition Nr 229.
ligger ingen utredning, om och i vad mån försvarsväsendet har behov av
en idrottsplats med ifrågavarande belägenhet eller över huvud taget rörande
planerna på en militär gymnastik- och idrottsskolas anordning. Med hänsyn
till centralinstitutets behov förefaller det mig sannolikt, att, örn ett sådant
sambruk skulle komma till stånd, det kunde uppstå mycket stora svårigheter
att friktionsfritt tillgodose de anspråk på anläggningarna, som från
ömse sidor skulle komma att ställas. Den omständighet, som emellertid enligt
min mening får tillmätas avgörande betydelse vid bedömandet av detta
alternativ, är den dåliga tillgången på närbelägna övningsavdelningar vid
skolor. Inom räckhåll finnes intet allmänt läroverk, och de skolor av annan
art, som finnas tillgängliga — kommunal mellanskola och folkskolor — synas
icke vara tillräckliga eller lämpliga för institutets behov. Elevernas förflyttningar
mellan institutet och vederbörande skolor skulle på grund härav
bliva mycket tidsödande och försvåra en ändamålsenlig planläggning av
arbetet vid institutet. Givetvis kommer skolväsendet i Solna kommun att
undergå utveckling, men i vilken riktning denna kommer att gå, kan icke nu
bedömas. Att vid prövningen av föreliggande fråga bortse från eller till sin
betydelse reducera sistberörda förhållanden under hänvisning till en oviss
framtid finner jag icke försvarligt. Jag finner mig av nu anförda skäl icke
kunna tillstyrka, att det fortsatta utredningsarbetet inriktas på en förläggning
av institutet till Örs gård å Järvafältet.
Alter natin B, vilket innebär institutets förläggande till kronoegendomen
Johanneshov inom Brännkyrka församling, synes mig föga tilltalande. Området
är olämpligt beläget bland annat med hänsyn lill de ofördelaktiga vindförhållandena.
Visserligen vore det måhända möjligt att inbespara anläggningskostnaderna
för en idrottsplats, genom att Johanneshovs idrottsplats
skulle kunna tänkas efter överenskommelse bliva tagen i anspråk för institutets
räkning. Inom en nära framtid kommer emellertid området av allt
att döma att vara centrum för en omfattande bostadsbebyggelse, och de
nackdelar, som härigenom uppkomma för institutets del. synas mig avgölande
vid ett ställningstagande till detta alternativ, vilket därför av mig avstyrkes.
Alternativ A: 1, innebärande en förläggning av institutet till ett område
mellan Sturevägen, Valhallavägen och Svea artilleriregemente, är ur flera
synpunkter fördelaktigt, även örn området utan utvidgning icke bereder utrymme
för alla de projekterade anläggningarna. En förläggning av institutet
till denna plats har emellertid mött motstånd från de militära myndigheterna,
som avstyrkt detta alternativ, emedan området åtminstone tills vidare
vore erforderligt för militära ändamål. Med hänsyn härtill är jag förhindrad
att förorda institutets förläggning till denna plats. Av samma skäl
måste jag också under nuvarande förhållanden avstyrka alternativet A: 2,
innebärande ett kombinerat utnyttjande av nyssnämnda plats och höjdplatån
nordost örn Stadion.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.
19
Jag bär alltså efter den närmare prövning, jag ägnat byggnadsstyrelsens
förslag, icke funnit mig kunna tillstyrka något av de fem alternativa förläggningsförslag,
som av byggnadsstyrelsen satts i fråga.
Efter ingående överväganden har jag emellertid kommit till den uppfattningen,
att institutets förläggningsfråga likväl bör kunna lösas på ett i det
stora hela tillfredsställande sätt, genom att för ändamålet tages i anspråk
den berörda höjdplatån nordost om Stadion mellan denna anläggning och
Östermalms idrottsplats samt allmänna barnbördshuset.
Detta område har redan reserverats för ändamålet. I detta hänseende må
erinras, att 1924 års sakkunniga för utredning angående gymnastiska centralinstitutets
verksamhet och därmed sammanhängande frågor i skrivelse
till chefen för ecklesiastikdepartementet den 14 mars 1925 anhöllo om vidtagande
av åtgärder för att berörda område måtte reserveras såsom blivande
tomt för institutet. I anledning av denna framställning hördes riksmarskalksämbetet,
som i skrivelse den 19 maj 1925 meddelade, att ämbetet samma dag
anmodat intendenten för Djurgården att iakttaga, att området i fråga skulle
tills vidare reserveras för eventuellt framtida upplåtande som byggnadsplats
för centralinstitutet.
Ett förläggande av institutet till denna plats innebär alltså ett fullföljande
av en redan uppgjord plan, som fortfarande är av den aktuella innebörd, att
den kan realiseras som en för framtiden bestående lösning av institutets
byggnadsfråga. Platsen i fråga uppfyller alla de förutsättningar, som enligt
vad jag i det föregående anfört böra gälla i fråga örn institutets förläggning.
Närliggande delar av staden erbjuda god tillgång på skolor av olika slag.
och förhållandena i detta hänseende torde komma att inom en snar framtid
ytterligare förbättras. I övningsskolliänseende erbjuder alltså detta alternativ
lika stora fördelar som alternativen A: 1—3. På ömse sidor om området
ligga Stadion och Östermalms idrottsplats, den sistnämnda skild från området
allenast genom en smal, föga trafikerad väg och Stadion i dess omedelbara
grannskap. Så beläget, kan institutet upprätthålla den nära kontakt
med den fria idrottsliga verksamheten, som i det föregående framställts såsom
ett önskemål. I detta avseende överträffar förevarande alternativ de
övriga alternativen. I fråga örn tillgången till fri övningsterräng vid en förläggning
till nu förevarande plats hänvisar jag till vad institutets lärarkollegium
anfört i sitt förut återgivna yttrande.
Som ett skäl emot en lösning av byggnadsfrågan efter dessa riktlinjer har
angivits, att området i fråga icke skulle kunna bereda tillräckligt utrymme
för institutets räkning. Härvid synes man dock hava förbisett, att institutet
sorn nämnts på båda sidor kommer att omgivas av förstklassiga idrottsanläggningar,
av vilka institutet kan få begagna sig för sin verksamhet.
Vad först beträffar Östermalms idrottsplats, inhämtas av handlingarna i
ärendet, att denna idrottsplats med undantag för vissa delar, vilka för bestämd
tid upplåtits till aktiebolaget Tenni sstadion, av Kungl. Djurgårdens
20
Kungl. Maj.ts proposition Nr 229.
förvaltning upplåtits på arrende till Sveriges centralförening för idrottens
främjande för en tid av sammanlagt 40 år från och med den 1 april 1929
till och med den 31 mars 1969. Enligt arrendebestämmelserna är centralföreningen,
om för allmänt behov större eller mindre del av det upplåtna området
skulle erfordras, skyldig att efter minst sex månaders förut skedd uppsägning
avträda lägenheten eller erforderlig del därav utan rätt till annan
ersättning än för å avträdd del befintlig byggnad, värderad på visst, i bestämmelserna
angivet sätt. Härav framgår, att det allmänna är oförhindrat
att utnyttja området för gymnastiska centralinstitutet, exempelvis för uppförande
av den idrottshall, som icke torde kunna beredas utrymme å höjdplatån
nordost örn Stadion. Denna idrottshall kan, enligt vad jag inhämtat,
för en relativt begränsad kostnad förenas med höjdplatån genom en enkel
viadukt över den väg, som enligt vad nyss sagts skiljer höjdplatån från
Östermalms idrottsplats.
Vad Stadion beträffar böra hinder icke heller möta att för institutets
räkning i mån av behov utnyttja denna staten tillhöriga anläggning, varvid
jag självfallet förutsätter, att banorna och anläggningen i övrigt hållas i
fullgott skick och användas på sådant sätt, att de även i fortsättningen
kunna i samma utsträckning som eljest begagnas för tävlingsidrott. På
detta sätt skulle Stadionanläggningen kunna komma till nytta för den fysiska
fostran i vida högre grad än nu är fallet. Det bör anmärkas, att arbetet vid
centralinstitutet är förlagt till sådana tider, att några intressekollisioner
med den frivilliga idrottens tävlingar icke behöva uppstå.
Institutets byggnader böra alltså enligt min mening förläggas till omförmälda
höjdplatå utom idrottshallen, som förlägges till Östermalms idrottsplats,
vilken medelst en viadukt förbindes med höjdplatån. För institutets
räkning utnyttjas Östermalms idrottsplats i övrigt — för närvarande tills
vidare utan annan förändring av nu gällande arrendeupplåtelse än som
betingas av idrottshallens förläggande till idrottsplatsen — ävensom Stadion.
Detta förslag innebär, förutom de fördelar, som i det föregående framhållits,
den påtagliga vinsten, att för institutet icke behöva anläggas särskilda
idrottsplatser, utan att för detta ändamål kunna utnyttjas redan befintliga,
högklassiga sådana anläggningar. Skulle det vid frågans fortsatta
behandling visa sig fördelaktigare att placera idrottshallen, vars tillkomst
är en angelägen sak, på annat närliggande område, som för ändamålet kan
komma att stå till förfogande, har jag intet att erinra häremot. Möjligheten
av en sådan lösning bör beaktas vid arkitekttävlingen.
Mot förslaget kan invändas, att gymnastiska centralinstitutet kommer att
ligga långt från karolinska institutet, dit för närvarande elevernas undervisning
i anatomi och fysiologi är förlagd. Intet av de förutberörda alternativen
kan emellertid i detta hänseende anses vara nämnvärt fördelaktigare.
Vad beträffar institutets utvidgningsmöjligheter, därest det förlägges till nu
Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.
21
ifrågavarande plats, vill jag betona, att institutets behov synas mig för
överskådlig tid bliva väl tillgodosedda, om byggnadsförslaget i stort sett
genomföres enligt byggnadsstyrelsens program, vilket kan ske på nämnda
plats. Det är visserligen riktigt att vid uppgörande av byggnadsförslag
planera med hänsyn till framtiden, men även härutinnan är det nödvändigt
alt iakttaga en viss begränsning. I den mån några som helst hållpunkter
saknas för bedömande av ett framtida utvidgningsbehov, är man hänvisad
till lösa antaganden eller rena gissningar, som icke synas mig böra tillmätas
något inflytande på frågans avgörande.
På grund av den läggning, byggnadsstyrelsens föreliggande förslag erhållit,
har det alternativ, som nu av mig förordats, icke varit föremål för
vederbörande myndigheters särskilda bedömande. På grund härav anmodade
jag direktionen över gymnastiska centralinstitutet i skrivelse den 1
mars 1938 att till Kungl. Majit inkomma med yttrande, huruvida direktionen
ansåge sig kunna förorda, att centralinstitutet förlädes till omförmälda
höjdplatå under förutsättning, att såväl Östermalms idrottsplats som Stadion
finge, i den mån så lämpligen kunde ske, av institutet begagnas för den
vid institutet bedrivna undervisningen. Med anledning härav har direktionen
i utlåtande den 2 mars 1938 anfört, att direktionen, under förutsättning att
institutet erhölle bestämd rätt att i nödig utsträckning begagna såväl berörda
idrottsplats som Stadion, ville tillstyrka en förläggning av institutet till
nämnda höjdplatå. I en framtid syntes dock Östermalms idrottsplats böra
helt upplåtas åt institutet. Direktionen förutsatte dessutom, att tomten finge
minst den utsträckning, som framginge av byggnadsstyrelsens skrivelse till
direktionen den 22 januari 1938. Direktionen ville därjämte framhålla angelägenheten
av att åtgärder i god tid vidtoges för att möjliggöra framtida
utvidgning samt för att förhindra innestängande bebyggelse.
Riksmarskalksämbetet har vidare i utlåtande den 3 mars 1938 tillstyrkt,
att ifrågavarande område upplåtes till nybyggnad för centralinstitutet med
en av djurgårdsintendenten föreslagen inskränkning av innebörd, att uppfartsvägen
från Planterhagsvägen till allmänna barnbördshuset bibehålies
oförändrad och sålunda får bilda gräns för området i nordost. I övrigt har
ämbetet förklarat sig förutsätta, att djurgårdsförvaltningen, i likhet med
vad tidigare vid liknande tillfällen varit fallet, gottgöres för genom upplåtelsen
mistade arrendeinkomster.
Mot vad av direktionen, respektive riksmarskalksämbetet sålunda yttrats,
har jag intet att i huvudsak erinra. Den beskärning av tomtområdet, som
nödvändiggöres vid ett bibehållande av berörda uppfartsväg till barnbördshuset,
synes kunna ske utan olägenhet för centralinstitutet.
.lag förordar således, att den arkitekttävling rörande förslagsritningar till
nybyggnad för gymnastiska centralinstitutet, till vilken anslag nu bör äskas
av riksdagen, skall avse institutets förläggande till omförmälda höjdplatå
nordost örn Stadion och i övrigt huvudsakligen grunda sig på den av bygg
-
22
Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.
nadsstyrelsen föreslagna byggnadsplanen. Innan medel ställas till förfogande
för tävlingen, torde ärendet, i vad det avser ifrågavarande områdes ianspråktagande
för centralinstitutets nybyggnad, få underställas Hans Maj:t Konungens
prövning.
Kostnaderna för ett realiserande av det av mig förordade alternativet torde
kunna hållas inom det av byggnadsstyrelsen angivna beloppet av 4 000 000
kronor.
Ståndpunkt torde icke behöva i detta sammanhang fattas till frågan örn
sättet för utnyttjande av den tomt, varpå centralinstitutets byggnader nu
äro belägna och som, i den mån den icke tillhör staden eller behöver tagas
i anspråk för stadsplaneregleringen, kan disponeras för andra statliga
ändamål eller försäljas.
Det anslag till anordnande av arkitekttävlingen, som för nästa budgetår
bör anvisas, synes mig kunna begränsas från av byggnadsstyrelsen äskade
40 000 kronor till 35 000 kronor, vilket belopp lämpligen bör anvisas i form
av reservationsanslag.
Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte ''föreslå riksdagen,
att till Gymnastiska centralinstitutet: Allmän arkitekttävling
rörande nybyggnad för institutet för budgetåret 1938/39
anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 35 000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Lars Tunberg.
Idun* tryckeri, Esselte, Stockholm 1938
818807