Kungl. Majlis proposition nr 201.
1
Nr 201.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till stat för
statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 19381
39 m. m.; given Stockholms slott den 3 mars 1938.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 3 mars 1938.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Nilsson, Quensel, Forslund.
Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, utrikes-, social-,
kommunikations- och ecklesiastikdepartementen anmäler chefen för finansdepartementet,
statsrådet Wigforss, förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond
för budgetåret 1938/39 m. m. och anför därvid följande:
Översikt av fastighetsfondens ställning m. m.
I anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 114 till 1935 års riksdag
framlagda förslag har riksdagen — på sätt framgår av riksdagens skrivelse
den 29 mars 1935, nr 121 — beslutat om inrättande av en särskild fond,
benämnd »statens allmänna fastighetsfond», för redovisning av staten tillhöBihang
till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 201. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
riga fastigheter. Genom beslut den 15 juni 1935 har Kungl. Maj:t därefter
meddelat bestämmelser angående fondens inrättande och förvaltning.
A fastighetsfonden redovisas för närvarande vissa kronans fastigheter, som
stå under fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens eller
byggnadsstyrelsens förvaltning. För envar av nämnda förvaltningsmyndigheter
är upprättad en särskild delfond. Från fonden skola utgå kostnaderna
för fastigheternas underhåll. Därjämte skall fonden bestrida kostnader
för förhyrande av lokaler åt vissa statens ämbetsverk. Å fondens stat skall
avsättning ske till förnyelsefond. Hyror och arrenden för lill enskilda upplåten,
fonden tillhörande fast egendom skola direkt inflyta till fonden. För
lokaler i fonden tillhörande eller för fondens medel förhyrda fastigheter, som
äro upplåtna åt statliga myndigheter, skall fonden erhålla ersättning genom
anslag, som anvisas under de olika huvudtitlarna å driftbudgeten. Det överskott,
som därefter uppstår, skall redovisas å riksstatens inkomstsida såsom
fondens avkastning.
De i brev den 15 juni 1935 fastställda bestämmelserna angående fastiglietsfondens
förvaltning, vilka i vissa hänseenden ändrats genom brev den
12 juni 1936, finnas återgivna i statsliggaren för budgetåret 1937/38, sid. 134.
En redogörelse för statens allmänna fastighetsfond under budgetåret 1936/
37 torde få såsom bilaga fogas vid statsrådsprotokollet (bilaga A).
Av denna redogörelse framgår till en början, att fastighetsfondens kapitalbehållning
den 1 juli 1937 utgjorde i runt tal 277.74 miljoner kronor samt
att denna behållning under nämnda budgetår ökats med netto omkring 8.06
miljoner kronor till 285.30 miljoner kronor, vilken ökning i huvudsak hänfört
sig till medel, som lyftats från anslag å riksstaten för byggnadsändamål.
Av den utgående kapitalbehållningen redovisas 30.24 miljoner kronor
såsom täckta av lånemedel och 255.56 miljoner kronor såsom uppkomna av
andra statsinkomster än lånemedel. I anslutning härtill lämnas en redogörelse
för vissa av Kungl. Majit prövade ärenden, som hava avseende å
fastighetsfondens tillgångar men där de fattade besluten likväl icke föranlett
ändring i fondens kapitalbehållning.
Vidare ingår i bilagan en redogörelse för fastighetsfondens inkomster och
utgifter under budgetåret 1936/37. Enligt denna redogörelse har fondens
överskott för nämnda budgetår uppgått till 7.73 miljoner kronor, vilket tillgodoförts
statsregleringen. Då denna å andra sidan belastats med utgifter å
ersättningsanslagen med tillhopa 12.70 miljoner kronor, har alltså nettobelastningen
å budgeten uppgått till (12.70— 7.73 =) 4.97 miljoner kronor.
Härav hava 2.67 miljoner kronor avsatts till förnyelsefond för fastighetsfonden
samt 0.56 miljon kronor reserverats till framtida användning för reparations-
och underhållskostnader m. m. Återstoden, 1.74 miljon kronor, motsvarar
fondens nettoutgift för årets reparations- och underhållskostnader
m. m. (2.45 miljoner kronor) samt hyresutgifter m. m. och avskrivningar
(0.62 respektive 0.20 miljon kronor), efter avdrag för influtna hyresmedel
och diverse inkomster (1.42 respektive 0.11 miljon kronor). Vid dessa beräk
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
3
ningar har bortsetts från de kostnader för fastighetsfonden avseende ändamål,
vilka bestritts av tredje huvudtitelns anslag till reglering av vissa kursförluster.
Slutligen hava i en särskild sammanställning i bilagan överskotten å fastighetsfondens
olika delfonder ställts i relation till respektive delfonders kapitalbehållning
vid början respektive slutet av budgetåret 1936/37, därvid befunnits
bland annat, att avkastningen å hela fastighetsfonden endast motsvarar
2.7 å 2.8 procent av kapitalbehållningen. Vid bedömandet av denna
förräntning bör observeras, att fondens behållning till en väsentlig del utgöres
av skattemedelskapital och i övrigt i viss utsträckning avskrivits genom
fortlöpande avsättningar till förnyelsefond.
I en till riksdagen avlåten, den 26 februari 1937 dagtecknad proposition,
nr 221, föreslog Kungl. Majit riksdagen dels att godkänna vid propositionen
fogat förslag till inkomst- och utgiflsstat för statens allmänna fastighetsfond
för budgetåret 1937/38, dels att i riksstaten för samma budgetår upptaga
inkomsttiteln Statens allmänna fastighetsfond med ett belopp av 7,900,000
kronor, dels ock att under vederbörliga huvudtitlar i riksstaten för budgetåret
1937/38 anvisa förslaganslag till ersättning till statens allmänna fastighetsfond
med sammanlagt 13,154,400 kronor.
I skrivelse den 8 juni 1937, nr 441, anmälde riksdagen, att riksdagen godkänt
berörda statförslag. Kungl. Majit har genom brev den 18 juni 1937
fastställt stat för fastighetsfonden för budgetåret 1937/38 i överensstämmelse
med detta förslag. Beträffande statens innehåll hänvisas till en i det följande
återgiven sammanställning (sid. 12—14).
Av nämnda skrivelse ävensom riksdagens skrivelse den 5 juni 1937, nr
428, framgår, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj its i berörda proposition
framlagda förslag, till ersättning till statens allmänna fastighetsfond för
budgetåret 1937/38 anvisat följande förslagsanslag, nämligen:
under andra huvudtiteln.............. |
kronor |
907,600 |
> tredje » .............. |
7> |
622,000 |
» fjärde » .............. |
T> |
293,900 |
» femte » .............. |
» |
5,830,200 |
» sjätte » .............. |
> |
216,500 |
» sjunde » .............. |
» |
350,300 |
» åttonde » .............. |
3,707,000 |
|
> nionde > .............. |
787,300 |
|
» tionde » .............. |
360,300 |
|
» huvudtiteln XIII. Riksdagen och |
79,300. |
Sammanlagda beloppet av ersätlningsanslagen utgör ovannämnda
13,154,400 kronor.
I riksstaten för budgetåret 1937/38 är överskottet av fastighetsfonden
upptaget med 7,900,000 kronor, motsvarande i runt tal fondens i dess stat
beräknade överskott 7,938,400 kronor.
4 Kungl. Maj.ts proposition nr 201.
Skillnaden mellan ersättningsanslagens summa och fondens överskott representerar
en nettobelastning å riksstaten för innevarande budgetår med
13.15 — 7.94 =) 5.21 miljoner kronor. Härav hänföra sig 2.84 miljoner kronor
till avsättning till förnyelsefond för fastighetsfonden; återstoden 2.37
miljoner kronor motsvarar fondens beräknade nettoutgift för reparationsoch
underhållskostnader m. m., hyresutgifter m. m. samt vissa avskrivningar,
efter avdrag för inflytande hyresmedel och diverse inkomster.
Fastighetsfondens å staten beräknade överskott motsvarar 2.78 procent av
kapitalbehållningen vid ingången av budgetåret 1937/38.
Utvidgad redovisning å statens allmänna fastighetsfond.
Innan jag anmäler frågan om stat för fastighetsfonden för nästa budgetår,
torde jag få framlägga vissa förslag om utvidgad redovisning å statens allmänna
fastighetsfond.
(1) Till en början erinrar jag, att Kungl. Majit på min föredragning förut
denna dag beslutat framläggande av proposition nr 200 angående utvidgning
av redovisningen å fastighetsfonden till att avse vissa fastigheter, som disponeras
av Uppsala och Lunds universitet. Förslaget — som grundats på en
av särskilda sakunniga utarbetad promemoria i ämnet — innebär, att för
nämnda redovisning skola upprättas två nya delfonder av fastighetsfonden,
en för vartdera universitetet, å vilka samtliga till universitetens förvaltningsförmögenhet
hänförliga tillgångar skola upptagas och såsom skulder uppföras
värdet av dessa tillgånger, i den mån det icke hänför sig till å riksstaten anvisade
anslagsmedel. Redovisningen av inkomster och utgifter för dessa delfonder
förutsättes skola ske enligt fastställda årliga stater, ingående i fastighetsfondens
stat. För den närmare innebörden av förslaget tillåter jag mig
att hänvisa till nämnda proposition.
(2) Vidare har utredning verkställts rörande redovisning å särskild delfond
av fastighetsfonden av fastigheter, som disponeras av direktionen för karolinska
sjukhuset. Rörande denna redovisningsfråga torde jag få anföra följande.
Det av 1927 års riksdag till förläggningsplats för uppförande av karolinska
sjukhuset och nya lokaler för karolinska institutets teoretiska institutioner
upplåtna s. k. Norrbackaområdet, bestående av del av den Karlbergs kungsgård
tillhöriga så kallade Solnaskogen ävensom kronolägenheterna 15/64 mantal
Stenbrottet nr 1, 2 3/320 mantal Falkenärsbostället och Vis mantal Fogdevreten
nr 1 i Solna socken, i areal innehållande omkring 559,000 kvadratmeter,
blev jämlikt Kungl. Majits beslut den 11 november 1932 från och med
den 1 januari 1933 överflyttat från domänstyrelsens till karolinska sjukhusets
byggnadskommittés förvaltning, i samband varmed statens domäners
fond nedskrevs med ett mot sagda fastigheters taxeringsvärde svarande belopp
av 277,000 kronor.
I propositionen nr 132 år 1931 beräknades statens bidrag till sjukhusets
uppförande till 11,626,984 kronor, eller om det för budgetåret 1930/31 till förberedande
arbeten anvisade beloppet av 300,000 kronor medräknas, 11,926,984
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
5
kronor, vartill bör läggas kostnaden för enskilda vårdplatser 1,933,016 kronor.
Av statsmedel skulle således anvisas 13,860,000 kronor. Härav hava till och
med budgetåret 1937/38 anvisats tillhopa 11,179,000 kronor, varav 1,500,000
kronor avsett enskilda vårdplatser. Enligt den för sjukhusbygget fastställda
finansieringsplanen skola i byggnadskostnaden bidrag ingå från Stockholms
stad med 5,670,000 kronor, från Stockholms läns landsting med 1,870,000
kronor och från Konung Gustaf V:s jubeliumsfond med 1,419,665 kronor
eller med sammanlagt 8,959,665 kronor. Av dessa bidrag torde till och med
budgetåret 1937/38 komma att hava influtit tillhopa 7,874,000 kronor, varav
4,911,000 kronor från Stockholms stad, 1,616,000 kronor från Stockholms
läns landsting och 1,347,000 kronor från Konung Gustaf V:s jubileumsfond.
Totalkostnaden för karolinska sjukhusets uppförande i första etappen beräknas
alltså till 22,819,665 kronor, varav 13,860,000 kronor av anslag å riksstaten
och 8,959,665 kronor i bidrag från nämnda korporationer och stiftelse.
Byggnadskommittén har emellertid för Kungl. Maj:t anmält, att den
avsevärda prisstegring beträffande såväl byggnadsmaterialier som arbetslöner,
vilken inträffat under senare tid, måste leda till att de ursprungligen
beräknade totalkostnaderna för sjukhusets uppförande bliva otillräckliga.
De medel, som disponerats för karolinska sjukhusets uppförande, redovisas
liksom markvärdet från tiden för inrättandet av fastighetsfonden bland
de till byggnadsstyrelsens delfond av fastighetsfonden hänförliga bruttotillgångarna.
Å delfondens skuldsida åter äro bokförda de mot vissa delar av
bruttotillgångarna svarande bidragen från Stockholms stad, Stockholms läns
landsting och Konung Gustaf V:s jubileumsfond. De för sjukhusets uppförande
å riksstaten anvisade anslagen hava från och med budgetåret 1935/36
uppförts under utgifter för kapitalökning å huvudtiteln »Statens allmänna
fastighetsfond».
Av det stora sjukhuskomplexet har Konung Gustaf V:s jubileumsklinik
öppnats för drift den 1 oktober 1937. Direktionen för karolinska sjukhuset
räknar med att färdigställandet av byggnaderna för sjukhuset och utrustningen
av detsamma skall kunna fortskrida så, att sjukhuset i sin helhet kan
öppnas i början av budgetåret 1939/40.
Då av sjukhuset endast en mindre del skulle tagas i anspråk under budgetåret
1937/38 och underhållskostnaderna för detta budgetår med säkerhet
komme att bliva mycket obetydliga, blevo några föreskrifter rörande redovisning
av inkomster och utgifter för sjukhusets fastigheter icke utfärdade
i samband med reglering av fastighetsfondens stat för nämnda budgetår.
Det har i stället förutsatts, att eventuellt förekommande poster skulle tills
vidare redovisas av byggnadsstyrelsen över den för dess delfond fastställda
inkomst- och utgiftsstaten. Någon avsättning till förnyelsefond har ännu icke
fastställts. Å de över budgeten anvisade ersättningsanslagen har icke beräknats
något belopp för sjukhuset.
Då i propositionen nr 114 år 1935 angående fastighetsfondens inrättande
föreslogs, att nybyggnaderna för karolinska sjukhuset skulle tills vidare kunna
redovisas å byggnadsstyrelsens delfond av fastighetsfonden, förutsattes
(sid. 33), att frågan örn sjukhusets ställning i förvaltnings- och redovisningshänseende
skulle få upptagas till förnyat övervägande efter byggnadernas
färdigställande. Under erinran härom har direktionen för sjukhuset i skrivelse
till Kungl. Majit den 22 februari 1937 hemställt, att Kungl. Majit ville
låta föranstalta örn utredning rörande karolinska sjukhusets ställning till
statens allmänna fastighetsfond.
Under direktionen för karolinska sjukhuset sorterar från och med den 1
juli 1937 även serafimerlasarettet. I 1935 års betänkande rörande serafimerlasarettets
ställning och verksamhet (statens offentliga utredningar 1936: 1
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
del II) återfinnes en utredning, varav framgår, att lasarettet är att anse såsom
en särskild stiftelse. Den omständigheten, att staten övertagit driften avsjukhusets
verksamhet, har icke medfört någon förändring med avseende å
äganderätten till fastigheten. Nämnda stiftelse skall fortfarande förvalta
lasarettets kapitalfonder. Serafimerlasarettet bokföres av detta skäl icke såsom
tillgång i rikshuvudboken. Inkomster och utgifter för fastigheten bokföras
å den för lasarettet fastställda staten.
Med föranledande av direktionens för karolinska sjukhuset berörda hemställan
har inom finansdepartementet upprättats en promemoria angående
karolinska sjukhusets och serafimerlasarettets fastighetsredovisning, över
vilken promemoria efter remiss utlåtanden avgivits av kanslern för rikets
universitet — efter hörande av lärarkollegiet vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet — statskontoret, riksräkenskapsverket och byggnadsstyrelsen.
Beträffande innehållet av nämnda promemoria och utlåtanden torde, i den
mån detsamma icke tillgodogjorts i förevarande proposition, få hänvisas till
handlingarna i ärendet.
På grundval av den sålunda förebragta utredningen tillstyrker jag, att redovisningen
av de av direktionen för karolinska sjukhuset förvaltade fastigheterna
från och med den 1 juli 1938 ordnas efter följande linjer.
Med hänsyn till omfattningen av ifrågavarande fastighetsförvaltning och
dess från byggnadsstyrelsens ämbetsområde artskilda karaktär anser jag i
likhet med direktionen för karolinska sjukhuset praktiska skäl tala för att
sjukhusanläggningen icke vidare bör sortera under byggnadsstyrelsen utan
att direktionen får den befogenhet med avseende å sjukhusets fastigheter, som
tillkommer myndighet med egen delfond av fastighetsfonden. En särskild
delfond bör därför upprättas för karolinska sjukhuset, vilken lämpligen torde
kunna benämnas karolinska sjukhusets delfond; å denna delfond bör
jämväl serafimerlasarettet redovisas. Aven bokföringstekniska skäl tala för
denna anordning, till vilken de i ärendet hörda myndigheterna anslutit sig.
I samband därmed torde karolinska sjukhusets direktion, som för närvarande
intager ställningen av underförvaltning till statskontoret, böra bliva egen
huvudförvaltning; den omfattning direktionens förvaltning erhåller påkallar
en sådan åtgärd. Riksräkenskapsverket har i princip tillstyrkt detta, och
bestämmelser i ämnet äro under utarbetande.
De tillgångs- och skuldposter, som avse karolinska sjukhuset, böra överföras
från byggnadsstyrelsens huvudbok till en för direktionen upplagd huvudbok,
varjämte den del av byggnadsstyrelsens delfond, som svarar mot
de i sjukhuset investerade statsmedlen, bör överföras till den nya, för direktionen
upplagda delfonden. I enlighet med vad riksräkenskapsverket förordat
torde de av Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Konung
Gustaf V:s jubileumsfond lämnade bidragen till karolinska sjukhusets uppförande,
vilka bidrag i rikshuvudboken hittills uppförts under rubriken »övriga
skulder», för framtiden böra redovisas å för ändamålet upprättade särskilda
diversemedelstitlar. Såsom riksräkenskapsverket närmare utvecklat,
böra — oaktat staten formellt skall återbetala de belopp, varmed staden och
landstinget bidragit till sjukhusanläggningarna — i statens räkenskaper å
skuldsidan alltjämt kvarstå de belopp, som av andra än staten tillskjutits för
sjukhusets uppförande.
Kungl. Maj.ts proposition nr 201.
7
Serafimerlasarettets fastighet kan av förut berört skäl icke upptagas såsom
tillgång i statsbokföringen. I förenämnda promemoria bar förordats, att
lasarettets fastighet bör i redovisningshänseende behandlas såsom en av
staten förhyrd fastighet.
För inkomst- och utgiftsredovisningen för den nya delfonden böra från
och med budgetåret 1938/39 upptagas vederbörliga poster i staten för fastighetsfonden.
Under rubriken reparations- och underhållskostnader m. m.
torde, enligt vad riksräkenskapsverket förordat, böra anvisas medel till bestridande
av kostnader för underhåll och vård av serafimerlasarettets fastighet,
som hyresfritt upplåtits åt staten. Rörande beräkningen av de olika
inkomst- och utgiftsposterna hänvisar jag till det följande. Det å delfonden
uppkommande överskottet bör i vanlig ordning tillföras budgeten.
(3) Ytterligare föreligger fråga om redovisning å fastighetsfonden av vissa
fastigheter, som tillfalla staten i samband med övertagande av ansvaret för
döv stumundervisning ens fortsatta uppehållande. Härom innehålla handlingarna
bland annat följande.
I anledning av Kungl. Maj:ts proposition den 12 februari 1937, nr 109, angående
statens övertagande av dövstumundervisningsväsendet, har riksdagen
i skrivelse den 27 april 1937, nr 214, anmält, att riksdagen beslutat bland
annat, att staten skall från och med den 1 juli 1938 övertaga ansvaret för
dövstumundervisningsväsendets fortsatta uppehållande under förutsättning,
att landstingen och de städer, som icke deltaga i landsting, utan ersättning
och förbehåll samt med full äganderätt till statsverket överlämna all sin för
dövstumundervisningsväsendet använda fasta och lösa egendom, varav staten
finner sig vara i behov, däri jämväl inbegripen den för dövstumma barns
sommarvistelse avsedda egendomen Vejbystrand jämte därtill hörande lös
egendom.
Härefter har skolöverstyrelsen anbefallts bland annat att till Kungl. Majit
inkomma med förslag till de åtgärder för genomförandet från den 1 juli
1938 av dövstumundervisningsväsendets förstatligande, som kunde böra av
Kungl. Majit vidtagas.
Skolöverstyrelsen har den 23 november 1937 avgivit berörda förslag, över
vilket därefter yttranden infordrats från bland andra statskontoret och riksräkenskapsverket
ävensom byggnadsstyrelsen, sistnämnda myndighet i vad
angår de med statens övertagande av fastigheter för dövstumundervisningsväsendet
sammanhängande förhållandena.
På grundval av den i ärendet verkställda utredningen har Kungl. Majit
i en till riksdagen den 3 mars 1938 avlåten proposition framlagt förslag rörande
den statliga dövstumundervisningens ordnande från och med den 1 juli
1938.
De fastigheter, som enligt nämnda proposition kunna komma att överlämnas
till statsverket, äro dövstumsskolorna på Manilla samt i Växjö, Lund, Vänersborg,
örebro, Gävle och Härnösand. Skolöverstyrelsen har förutsatt,
att ifrågavarande fastigheter skulle komma att ställas under byggnadsstyrelsens
förvaltning. Byggnadsstyrelsen har icke något att däremot erinra i
vad avser de till fastigheterna hörande byggnaderna. Däremot anser styrelsen,
att vården av till fastigheterna hörande områden med gräsmattor, planteringar,
vägar och gårdsplaner icke bör ombesörjas av byggnadsstyrelsen utan
av vederbörande skolstyrelser. Byggnadsstyrelsen har låtit verkställa preliminära
beräkningar av värdena å ifrågavarande byggnader ävensom hyresvär
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
dena å dels de lokaler inom byggnaderna, som för närvarande disponeras för
dövstumundervisningen, dels ock vissa uthyrda lokaler. Härvid har framkommit
ett beräknat byggnadsvärde av 3,527,000 kronor och ett hyresvärde
av 326,400 kronor, varjämte för uthyrda lokaler beräknats inflyta 12,000 kronor.
Byggnadsstyrelsen har därjämte beräknat de jämkningar i de av styrelsen
för dess delfond i statförslaget för budgetåret 1938/39 upptagna beloppen
till reparations- och underhållskostnader samt till avsättning till förnyelsefond,
vilka påkallas av statens övertagande av ifrågavarande fastigheter.
På grund av vad sålunda förekommit tillstyrker jag, att då staten från
och med den 1 juli 1938 övertager ansvaret för dövstumundervisningsväsendets
fortsatta uppehållande, de staten tillfallande fastigheterna upptagas till
redovisning å statens allmäna fastighetsfond och ställas under byggnadsstyrelsens
vård och förvaltning i den omfattning denna styrelse förordat. Beträffande
det värde, till vilket fastigheterna skola invärderas å fonden, torde
det få ankomma på Kungl. Majit att meddela beslut. Här bör endast framhållas,
att det belopp, varmed fastigheterna skola ingå i fondens kapitalbehållning,
kan komma att påverkas av resultatet av en utav skolöverstyrelsen
påkallad utredning rörande den framtida dispositionen av donationer till
dövstumundervisningen.
(4) I en den 11 februari 1938 till riksdagen avlåten proposition, nr 112,
har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att godkänna ett genom noteväxling
med italienska regeringen träffat avtal örn överlåtelse till svenska staten av
tomt för svenska institutet i Rom. Av propositionen framgår vidare, att styrelsen
för Knut och Alice Wallenbergs stiftelse beviljat ett anslag å 300,000
kronor för uppförande å tomten av byggnad för institutet. Därest riksdagen
lämnar det i propositionen begärda godkännandet, torde ifrågavarande fastighet
böra upptagas till redovisning å statens allmänna fastighetsfond. Det
torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela närmare bestämmelser angående
denna redovisning ävensom att, efter förslag av byggnadsstyrelsen,
fastställa det värde, varmed fastigheten skall ingå i fonden.
(5) Styrelsen för statens växtskyddsanstalt har gjort framställning om
att de av växtskgddsanstalten disponerade byggnaderna måtte ställas under
byggnadsstyrelsens vård och förvaltning, över denna framställning hava
byggnadsstyrelsen och riksräkenskapsverket avgivit infordrade utlåtanden.
Byggnadsstyrelsen har anfort:
De i förevarande framställning avsedda byggnaderna utgöras av dels de
för statens växtskyddsanstalt avsedda, under uppförande varande byggnaderna
inom kronoegendomen Bergshamra nr 1, dels tre smärre äldre träbyggnader
inom nämnda kronoegendom, dels ock två bostadsvillor vid
Experimentalfältet, bebodda av avdelningsföreståndare vid anstalten.
Byggnadsstyrelsen har för sin del icke något att erinra mot att ifrågavarande
byggnader tillföras byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna
fastighetsfond. Vid uppgörandet av det förslag till stat för nämnda delfond
för budgetåret 1938/39, som av styrelsen framlades med underdånig skrivelse
den 29 september 1937, medtog byggnadsstyrelsen i förteckningen över
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 201.
delfondens fastigheter den 1 juli 1938 dels växtskyddsanstaltens under uppförande
varande nybyggnader vid Bergshamra till ett värde av 456,300 kronor,
motsvarande beräknade byggnadskostnader, dels ock de av anstalten
disponerade bostadsvillorna vid Experimentalfältet med ett sammanlagt
värde av 50,000 kronor. Förstnämnda värde är endast förslagsvis angivet,
då det givetvis icke kan närmare fixeras förrän nybyggnaderna äro färdigställda
och de slutliga anläggningskostnaderna kända. Båda de angivna beloppen
avse endast byggnadsvärde, då något markvärde icke i någotdera
fallet ansetts böra för närvarande beräknas. Det av växtskyddsanstalten
innehavda området vid Bergshamra disponeras av anstalten intill den 14
mars 1939 jämlikt nådiga brev den 14 juni 1928 och den 3 april 1936, dock
med rätt för anstalten att jämväl efter förstnämnda dag disponera området
med skyldighet likväl, att avflytta inom tre år efter skedd uppsägning. Därest
värdet på ifrågavarande område, vilket för närvarande torde vara bokfört
hos domänstyrelsen, skall tillföras statens allmänna fastighetsfond, förutsätter
detta, att området definitivt upplåtes till växtskyddsanstalten.
Vad beträffar den mark, å vilken de båda bostadsvillorna vid Experimentalfältet
äro uppförda, är denna enligt nådigt brev den 22 december 1911
upplåten till lantbruksakademien med nyttjanderätt tillsvidare. Frågan örn
behandlingen i redovisningsavseende av hela området vid Experimentalfältet
med därå befintliga byggnader torde lämpligen icke böra upptagas till omprövning
förrän vid centralanstaltens för försöksväsendet å jordbruksområdet
överflyttning till Ultuna.
Vad slutligen beträffar de tre äldre träbyggnaderna vid Bergshamra, vilka
enligt under hand lämnad uppgift äro avsedda att ombyggas till bostäder
för personal vid växtskyddsanstalten, äro desamma för närvarande i så dåligt
skick att de icke nu kunna åsättas något värde.
I anslutning till vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen tillstyrkt, att
ifrågavarande byggnader från och med ingången av budgetåret 1938/39 skola
tillföras byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond.
Jämväl riksräkenskapsverket har tillstyrkt, att ifrågavarande
byggnader ställas under byggnadsstyrelsens förvaltning samt upptagas till redovisning
å statens allmänna fastighetsfond.
Den av styrelsen för statens växtskyddsanstalt gjorda framställningen om
att anstaltens byggnader skola ställas under byggnadsstyrelsens vård och
förvaltning, vilken framställning tillstyrkts av byggnadsstyrelsen och riksräkenskapsverket,
torde böra bifallas. Ifrågavarande byggnader torde böra
redovisas å statens allmänna fastighetsfond, byggnadsstyrelsens delfond. Det
torde få ankomma på Kungl. Majit att, efter förslag av byggnadsstyrelsen,
fastställa de värden, med vilka byggnaderna skola ingå i fonden. Beträffande
frågan om redovisning å fastighetsfonden av värde å den mark, som
disponeras av växtskyddsanstalten, torde jag få anföra följande.
Genom brev den 14 juni 1928 upplät Kungl. Majit efter inhämtande av
riksdagens medgivande visst område av kronoegendomen Bergshamra nr 1
i Stockholms län avgiftsfritt till institutet för husdjursförädling för en lid
av 10 år räknat från den 14 mars 1929, dock med rätt för institutet att,
därest dess verksamhet efter nämnda tid fortfarande uppehölles, jämväl
därefter disponera området med skyldighet likväl att avflytta inom tre år
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 201.
efter skedd uppsägning. I ett brev den 3 april 1936 bemyndigade Kungl.
Majit styrelsen för statens växtskyddsanstalt att å Kungl. Majits och kronans
vägnar med institutet för husdjursförädling träffa avtal, enligt vilket —
förutom det att institutet på kronan överlät äganderätten till sin institutionsbyggnad
— institutets rätt till nämnda mark förklarades skola upphöra, i
den mån markupplåtelsen icke tidigare upphört. Tillträdet av marken bestämdes,
med visst undantag, till den 1 juli 1936. Av nämnda kronoegendom
torde ytterligare ett område komma att upplåtas åt statens växtskyddsanstalt
(se 1938 års statsverksproposition: Kapitalbudgeten, bil. 8 sid. 6).
Den mark, å vilken de båda bostadsvillorna vid Experimentalfältet äro uppförda,
är enligt Kungl. Majits brev den 22 december 1911 upplåten till lantbruksakademien
med nyttjanderätt tills vidare. Att upplåtelsen till institutet
för husdjursförädling begränsades till tiden berodde på att man ville möjliggöra
markens användning i en framtid för annat ändamål, därest så befunnes
böra ifrågakomma. Det hade framhållits, att området ifråga med
hänsyn till dess gynnsamma belägenhet och beskaffenhet i övrigt lämpligen
borde reserveras för någon framtida större statlig institution. Då detta
önskemål numera förverkligats, sedan statens växtskyddsanstalt förlagts till
området, torde till övervägande böra upptagas att avskilja området från
domänverkets fond och lägga detsamma till fastighetsfonden. Frågan om
redovisningen av den mark, varå de båda bostadsvillorna vid Experimentalfältet
äro uppförda, torde, såsom byggnadsstyrelsen förordat, lämpligen böra
upptagas till omprövning först vid centralanstaltens för försöksväsendet på
jordbruksområdet överflyttning till Ultuna. Med åberopande härav synes
å statens allmänna fastighetsfond icke för närvarande böra upptagas något
till växtskyddsanstalten hänförligt markvärde.
(6) Slutligen torde här böra omförmälas, att utredning igångsatts rörande
redovisning av fastigheter, som disponeras av tullverket, lotsverket och försvarsväsendet.
I detta sammanhang torde jag få underställa Kungl. Majits prövning följande
ärende.
I enlighet med Kungl. Majits förordnande den 30 december 1874 skulle vart
nionde år, räknat från och med år 1867, en tablå, utvisande ungefärliga värdet
av statsverkets fasta och lösa egendom, sådan den vid det nästföregående
årets utgång befunnes, av statskontoret uppgöras i överensstämmelse med den
tablå, som i skrivelse den 20 december 1867 blivit av Kungl. Majit för 1868
års riksdag framlagd. Tablån skulle insändas till Kungl. Majit för att överlämnas
till riksdagen. Numera gäller enligt Kungl. Majits förordnande den
28 september 1928, att uppgifter över ungefärliga värdet av statens fasta och
lösa egendom skola sammanställas av riksräkenskansverket och till Kungl.
Majit avgivas vart tionde år. De senast uppgjorda tablåerna, innefattande
uppgifter rörande sådant värde den 30 juni 1928, överlämnades av riksräkenskapsverket
till Kungl. Majit med skrivelse den 22 mars 1929.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
I skrivelse till Kungl. Majit har riksräkenskapsverket nu på anförda skäl
hemställt att Kungl. Majit måtte med upphävande av förordnandet den 28
september 1928 befria riksräkenskapsverket från uppdraget att för framtiden
sammanställa och till Kungl. Majit ingiva här ifrågavarande uppgifter.
Såsom riksräkenskapsverket anfört kan värdet av ifrågavarande tablåer icke
skattas synnerligen högt. Då vidare strävandena nu inriktas pa att örn möjligt
i själva statsbokföringen kunna redovisa statens fastighetsvärden i sin
helhet och då upprättandet av ifrågavarande tablåer kräver ett arbete som
icke synes motsvara värdet av tablåerna, har jag för min del intet att erinra
mot att riksräkenskapsverkets ifrågavarande framställning bifalles. Innehållet
av tablåerna har plägat delgivas riksdagen, och jag har därför här
velat redogöra för ärendet, på det att detsamma skulle kunna bringas till riksdagens
kännedom.
Fastighetsfondens stat för budgetåret 1938/39.
Jämlikt § 7 i bestämmelserna angående förvaltningen av fastighetsfonden
hava förslag till stater för fastighetsfondens nuvarande delfonder för budgetåret
1938/39 avgivits av vederbörande förvaltningsmyndigheter, nämligen
fångvårdsstyrelsen, utrikesdepartementet, medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen.
Vidare har kanslern för rikets universitet i utlåtande över
promemoria angående redovisning av fastigheter som disponeras av Uppsala
och Lunds universitet (jfr propositionen nr 200) yttrat sig rörande staterna
för de föreslagna nya delfonderna för universiteten. Slutligen har direktionen
för karolinska sjukhuset inkommit med förslag till stat för karolinska
sjukhusets delfond av fastighetsfonden.
Närmare uppgifter örn de i statförslagen beräknade inkomst- och utgiftsbeloppen
lämnas i efterföljande sammanställning (sid. 12—14), däri för jämförelse
även medtagits motsvarande belopp i den för innevarande budgetår
fastställda staten för fastighetsfonden.
Den i sammanställningen redovisade ökningen av överskottet betingas av
tillkomsten av de nya delfonderna för universitetsfastigheterna i Uppsala och
Lund samt för karolinska sjukhuset. För de nuvarande delfonderna minskar
åter det sammanlagda överskottet, vilket beror på ökat behov av medel för
reparations- och underhållskostnader, för liyresutgifter samt för avsättning
till förnyelsefond. Dessa ökningar uppvägas nämligen icke helt av stegringen
i beloppen för ersättning till fastighetsfonden.
över de av fångvårdsstyrelsen, utrikesdepartementet och medicinalstyrelsen
framlagda statförslagen har byggnadsstyrelsen avgivit infordrade utlåtanden,
varefter riksräkenskapsverket i utlåtande den 9 december 1937 yttrat
sig över samtliga statförslagen. Sedan kanslern för rikets universitet och
direktionen för karolinska .sjukhuset såsom förut nämnts inkommit med
förslag till inkomst- och utgiftsstater för de föreslagna nya delfonderna, har
riksräkenskapsverket i nyssberörda utlåtande till behandling upptagit även
de för dessa delfonder utarbetade statförslagen.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
Staten för kronor |
Myndigheternas |
586,400 449,200 4,272,000 7,846,800 |
603,900 466,500 4,372,000 8,301,378 |
13,154,400 |
13,743,778 |
— |
725,200 554,500 86,230 |
13,154,400 |
15,109,708 |
147,900 43,800 798.000 422.000 |
150.000 798.000 420.000 |
1,411,700 |
1,415,100 |
(15,740) (5,990) (64,000) |
15,700 6,000 54,300 |
(1,497,430) |
1,491,100 |
10,900 10,200 80,000 127,300 |
12,800 13,800 103,500 158,300 |
228,400 |
288,400 |
(218,020) (22,500) |
220,000 22,500 |
(50,800) (26) (470) |
51,600 100 470 |
(520,216) (15,172,046) |
583,070 17,183,878 |
Inkomster.
Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.
Fångvårdsstyrelsens delfond......................
Utrikesdepartementets delfond...................
Medicinalstyrelsens delfond......................
Byggnadsstyrelsens delfond......................
Säger
Uppsala universitets delfond .
Lunds universitets delfond ...
Karolinska sjukhusets delfond.
Summa
Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna
lokaler och markområden.
Fångvårdsstyrelsens delfond
Utrikesdepartementets delfond .
Medicinalstyrelsens delfond
Byggnadsstyrelsens delfond
Säger
Uppsala universitets delfond .
Lunds universitets delfond
Karolinska sjukhusets delfond
Summa
Diverse inkomster.
Fångvårdsstyrelsens delfond........
Utrikesdepartementets delfond
Medicinalstyrelsens delfond........
Byggnadsstyrelsens delfond........
Säger
Uppsala universitets delfond:
Bidrag från universitetets egendoms- och skogsförvaltning.
...............................
Övriga diverse inkomster.....................
Lunds universitets delfond:
Bidrag från universitetets egendomsförvaltning...
Övriga diverse inkomster.....................
Karolinska sjukhusets delfond ..................
Summa
Säger för inkomster kronor
De inom parentes angivna beloppen hava icke redovisats över fastighetsfonden.
Kungl. Maj.ts proposition nr 201.
13
Utgifter.
Reparations- och underhållskostnader m. m.
Fångvårdsstyrelsens delfond ....................
Utrikesdepartementets delfond:
Utgifter, beräknade efter parivärde............
Kursförluster, förslagsvis......................
Medicinalstyrelsens delfond......................
Byggnadsstyrelsens delfond......................
Säger
Uppsala universitets delfond:
Akademiska sjukhuset......
Övriga fastigheter..........
Lunds universitets delfond ....
Karolinska sjukhusets delfond:
Karolinska sjukhuset ......
Serafimerlasarettet ........
Summa
Avsättning till förngelsefond.
Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis............
Utrikesdepartementets delfond, förslagsvis ........
Medicinalstyrelsens delfond, förslagsvis............
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsvis............
Säger
Uppsala universitets delfond:
Akademiska sjukhuset, förslagsvis..............
Övriga fastigheter, förslagsvis..................
Lunds universitets delfond, förslagsvis............
Karolinska sjukhusets delfond, förslagsvis ........
Summa
Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda
lokaler och arrenderade områden.
Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis............
Utrikesdepartementets delfond, förslagsvis ........
Medicinalstyrelsens delfond, förslagsvis............
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsvis............
Säger
Uppsala universitets delfond, förslagsvis..........
Lunds universitets delfond, förslagsvis............
Karolinska sjukhusets delfond, förslagsvis ........
Staten tor kronor |
Myndigheternas |
300,000 |
300,000 |
141,400 40,000 1,100,000 1,700,000 |
155,000 40,000 1.250.000 2.054.000 |
3,281,400 |
3,799,000 |
(47.500) (96.500) |
112,000 210,375 122,250 |
(45,600) |
4,000 50,000 |
(3,589,500) |
4,297,625 |
141,400 88,300 1,181,800 1,432,200 |
150,300 98,400 1,208,000 1,500,000 |
2,843,700 |
2,956,700 |
— |
112,000 210,375 122,250 |
2,843,700 |
3,401,325 |
8,000 64.000 14.000 |
8,000 44,100 14,000 729,038 |
636,000 |
795,138 |
(3,000) (47,000) |
100 3,000 47,000 |
(686,000) |
845,238 |
Summa
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
Staten för kronor |
Myndigheternas |
|
Avskrivning av vissa d by g g nääs anslag bestridda |
||
Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis............ Medicinalstyrelsens delfond, förslagsvis............ Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsvis............ |
10,000 85,000 |
10,000 |
Summa |
95,000 |
10,000 |
Överskott. |
||
Fångvårdsstyrelsens delfond...................... Utrikesdepartementets delfond .................. Medicinalstyrelsens delfond...................... Byggnadsstyrelsens delfond...................... |
295,800 169,500 2,844,200 4,628,900 |
308,400 189,900 2,801,500 4,586,640 |
Säger |
7,938,400 |
7,886,440 |
Uppsala universitets delfond.................... Lunds universitets delfond...................... Karolinska sjukhusets delfond .................. |
(90,260) |
338,550 364,700 40,000 |
Summa |
(7,957,846) |
8,629,690 |
Säger för utgifter kronor |
(15,172,046) |
17,183,878 |
I sin inkomstberäkning för budgetåret 1938/39 har riksräkenskapsverket
med vissa smärre justeringar av myndigheternas förslag upptagit överskottet
för de fyra nuvarande delfonderna till 7,824,100 kronor. I fråga om de föreslagna
nya delfonderna har verket preliminärt beräknat inkomsten från dem
till sammanlagt 800,000 kronor, därav 430,000 kronor för Uppsala universitets
delfond, 330,000 kronor för Lunds universitets delfond och 40,000
kronor för karolinska sjukhusets delfond. Tillhopa skulle alltså enligt riksräkenskapsverkets
förslag överskottet för statens allmänna fastighetsfond
beräknas till 8,624,100 kronor eller i avjämnat belopp 8,600,000 kronor.
Vid anmälan i statsverkspropositionen av inkomsttiteln Statens allmänna
fastighetsfond (Inkomsterna sid. 56) anförde jag — efter erinran om de verkställda
undersökningarna rörande inrättande av nya delfonder av fastighetsfonden
— att sedan frågan om utvidgning av redovisningen å statens allmänna
fastighetsfond till nya fastighetskomplex blivit slutligt utredd, för
riksdagen torde böra framläggas proposition med förslag till stat för statens
allmänna fastighetsfond för budgetåret 1938/39. Vad angår de beräkningar,
som skulle ligga till grund för detta förslag, framhöll jag, att de av myndigheterna
avgivna statförslagen, särskilt i vad dessa avsåge reparations- och
underhållskostnader, tarvade omprövning med hänsyn bland annat till de
ökade anspråk på medel till bestridande av dylika kostnader vilka föranleddes
av stegrade materialpriser och arbetslöner. Utredning påginge vidare
Kungl. Maj-.ts proposition nr 201.
15
bland annat i fråga om ändrade grunder för avsättning till förnyelsefond.
På grund av nu anförda omständigheter måste de beräkningar rörande fastighetsfondens
inkomster och utgifter som kunde framläggas i årets statsverksproposition
bliva mycket approximativa. I anslutning till vad budgetsakkunniga
förordat fogades emellertid ett beräknat förslag till stat för fastighetsfonden
för nästa budgetår vid statsverkspropositionen. Detta förslag
uppgjordes i anslutning till riksräkenskapsverkets berörda den 9 december
1937 avgivna utlåtande över inkomna förslag till stater för fastighetsfondens
delfonder. Statförslaget slutade å ett överskott, att tillföras driftbudgeten,
å 8,600,000 kronor. Jag hemställde, att nämnda överskott skulle i riksstatsförslaget
upptagas med detta belopp.
På grundval av förvaltningsmyndigheternas beräkningar och däröver avgivna
yttranden blevo förslagsanslagen till ersättning till statens allmänna
fastighetsfond för budgetåret 1938/39 i riksstatsförslaget preliminärt upptagna
till följande belopp:
Andra huvudtiteln ..................
Tredje » ..................
Fjärde » ..................
Femte » ..................
Sjätte » ..................
Sjunde » ..................
Åttonde » ..................
Nionde » ..................
Tionde » ..................
Huvudtiteln Riksdagen och dess verk
m. m.............................
kronor 881,300
» 624,200
» 406,100
» 5,997,000
» 261,900
» 434,900
j 5,237,800
» 863,000
» 443,900
* 80,100
Summa kronor 15,230,200.
I enlighet härmed skulle enligt statsverkspropositionen uppkomma en belastning
å riksstaten för fastighetsfondens del med (15.23—8.60=) 6.63 miljoner
kronor.
Sedan ärendet rörande förslag till stat för fastighetsfonden för budgetåret
1938/39 numera slutberetts, anhåller jag att få ånyo anmäla frågan för Kungl.
Majit i och för proposition till riksdagen.
I fråga om statens formella utformning torde jag få framhålla följande.
På grund av de föreliggande förslagen angående redovisning av inkomster
och utgifter för universitetsfastigheterna samt serafimerlasarettet förordar
jag, att anslagsposten »reparations- och underhållskostnader m. m. för
fonden tillhörande fastigheter» benämnes »reparations- och underhållskostnader
m. m.» samt att å denna post avföras jämväl reparations- och underhållskostnader
för fastigheter, hänförliga till å fastighetsfonden redovisade
diversemedelstitlar, och för serafimerlasarettet.
Vid anmälan av förslag rörande grunder för avsättning till förnyelsefond
för fastighetsfonden har jag förordat, att beteckningen »förnyelsefond» skall
ersättas med »värdeminskningskonto» såsom bättre motsvarande den reala
16
Kungl. Majlis proposition nr 201-
innebörden av ifrågavarande medelsdisposition. I staten för fastighetsfonden
bör denna ändring iakttagas.
Därjämte torde titlarna »hyror för till enskilda upplåtna lokaler» och
»hyresutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler» för framtiden böra benämnas
»hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden»
respektive »hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda
lokaler och arrenderade markområden.»
Vid upprättande av staten för fastighetsfonden torde underhålls- och förnyelsekostnaderna
för akademiska sjukhuset i Uppsala samt underhållskostnaderna
för serafimerlasarettet böra redovisas å särskilda delposter. Vidare
har jag ansett mig böra upptaga de bidrag från universitetens egendoms- och
skogsförvaltningar, vilka föreslagits skola tillföras delfondernas stater, å särskilda
undertitlar till inkomsttiteln diverse inkomster, varjämte en undertitel
till samma inkomsttitel bör avses för Uppsala läns landstings bidrag till
underhållet av akademiska sjukhuset.
Utgifterna.
Beräkningen av vissa poster å fastighetsfondens stat är beroende på värdet
av vid budgetårets ingång å varje delfond bokförda färdiga byggnader. Föreskrifter
rörande bokföringsvärdet innehållas i § 1 av de för fonden gällande
bestämmelserna. Enligt nämnda paragraf skola fastigheter, vilka uppföras
eller förvärvas med anlitande av å riksstaten uppförda anslag för kapitalökning
å fastighetsfonden, där ej Kungl. Maj:t för särskilt fall annorlunda förordnar,
upptagas till värden motsvarande anskaffningskostnaderna. Andra
staten tillhöriga fastigheter, beträffande vilka Kungl. Maj :t särskilt förordnat,
att de skola tillhöra fastighetsfonden, skola upptagas till de värden, som fastställas
av Kungl. Maj:t. Fastighetsfondens kapitalbehållning kan alltså normalt
ökas allenast genom för kapitalökning anvisade medel eller genom överförande
till fonden av staten tillhöriga kapitaltillgångar.
I förvaltningsmyndigheternas skrivelser med statförslag för nästa budgetår
samt i de däröver avgivna utlåtandena hava uppgifter lämnats, vilka kunna
bilda underlag för en beräkning av det fastighetsvärde, som i antydda avseenden
är av betydelse. Vid anmälan av frågan om grunder för avsättning
till värdeminskningskonto för fastighetsfonden bär jag omförmält en av byggnadsstyrelsen
och riksräkenskapsverket framlagd utredning avseende ifrågavarande
byggnadsvärden. Då vid denna utredning tillfälle funnits att taga
hänsyn till vissa sedan förstberörda skrivelser avlåtits träffade dispositioner
berörande det beräknade byggnadsvärdet, torde de nämnda ämbetsverkens utredning
böra läggas till grund för beräkningen av vederbörliga poster i staten
för fastighetsfonden för nästa budgetår. Under hänvisning beträffande detaljerna
till ämbetsverkens i propositionen nr 199 återgivna utredning torde här
få lämnas följande uppgifter om det sammanlagda beräknade byggnadsvärdet,
per den 1 juli 1938, för respektive delfonder (i runda tal):
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
17
Fångvårdsstyrelsens delfond ..... T T t ri kp.s H e.p a rt.e.m en te t s » |
...................... kronor ...................... » |
Medicinalstyrelsens » |
|
Ryggnadsstyrelsens » |
...................... » |
Uppsala universitets delfond: akademiska sjukhuset ......... övriga byggnader ............. Lunds universitets delfond...... Karolinska sjukhusets & ...... |
..... kronor 7,999,000 ..... »> 14,297,000 » .................... » ................ » |
9.950.000
6.775.000
82,903,000
101,621,000
22,296,000
8,454,000
2,400,000.
Reparations- och underhållskostnader m. m.
Vid anmälan i fjolårets proposition nr 221 angående stat för fastighetsfonden
framhöll jag, att man i det läge, vari frågan om avsättning till och användning
av fastighetsfondens förnyelsefond befunne sig, hade att räkna med
att å fastighetsfondens stat anvisade anslagsbelopp för reparations- och underhållskostnader
beträffande fonden tillhörande fastigheter i viss utsträckning
finge avses för uppgifter, som i en framtid syntes böra tillgodoses med
medel från förnyelsefonden och för vilka medel nu i första hand finge anslås
å riksstaten. Med hänsyn härtill och då ifrågavarande anslagsbelopp sålunda
till en del vore att jämställa med avskrivningsmedel saknades anledning
att tillämpa en strängt restriktiv beräkning av behovet av medel för reparations-
och underhållsarbeten.
En rymligare medelstilldelning för ifrågavarande ändamål borde givetvis
förbindas med skärpt kontroll för att syftet därmed ej skulle äventyras. Denna
kontroll borde åsyfta att förhindra att med ifrågavarande anslagsmedel
tillgodosåges investeringsändamål, som icke vore att hänföra till nödvändiga
underhållsarbeten eller till ersättningsarbeten avsedda att upprätthålla fastighetsbeståndets
värde.
I den mån Kungl. Maj:t av ifrågavarande anslagsposter ställde till förfogande
icke närmare specificerade belopp borde därför särskilda
föreskrifter örn användningen meddelas och en efterkontroll ske på
det sätt, att en redogörelse för medlens användning framlades för riksdagen.
Denna redogörelse borde tydligen omfatta samtliga på sådant sätt till myndighetens
förfogande ställda anslagsmedel, sålunda även förefintliga reserverade
medel från ett tidigare budgetår.
I den mån under ifrågavarande anslagsposter anvisats vissa belopp för
särskilt angivna ä n d a m å 1 borde kontroll övas bland annat därå
att uppkommande besparing å de till förfogande ställda medlen efter arbetenas
färdigställande återlevererades till fonden för att disponeras på samma
sätt som övriga å denna redovisade likvida tillgångar. Det kunde här övervägas
att införa en anordning likartad med den som gällde beträffande s. k.
äldre reservationsanslag, vilkas användning enligt av 1929 års riksdag antagna
grunder vore tidsbegränsad.
Bihang till riksdagens protokoll 19H8. 1 sami. Nr 201. 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
De av mig sålunda anlagda synpunkterna på frågan om anvisande av medel
till reparations- och underhållskostnader m. m. voro vägledande vid mitt
ställningstagande till de av myndigheterna gjorda äskandena beträffande budgetåret
1937/38.
I sin skrivelse nr 441 i anledning av propositionen anförde riksdagen vad
angår ifrågavarande anslagsposter, att riksdagen ej velat motsätta sig att
dessa upptoges i enlighet med propositionens beräkning. I avvaktan på att
de närmare riktlinjerna för förnyelsefondsavsättningarna hunne klarläggas
syntes nämligen, såsom av mig antytts, det vara av vikt att underhållsanslagen
ej tilltoges för knappt, enär från dessa anslag tillsvidare måste täckas vissa
utgifter, som framdeles kunde och borde bestridas från förnyelsefonderna.
1 anslutning till de i propositionen gjorda uttalandena ville dock riksdagen
framhålla angelägenheten av kontroll över att ej reparations- och underhållsanslagen
anlitades för nyinvesteringsändamål eller andra jämförliga behov.
När Kungl. Majit sedermera i regleringsbrevet den 18 juni 1937 fastställde
staten för fastighetsfonden för innevarande budgetår, blevo rörande reparations-
och underhållskostnaderna följande föreskrifter meddelade:
Kungl. Majit förklarar, att de under denna rubrik upptagna anslagsbeloppen
icke må överskridas, dock att denna föreskrift icke skall hava tillämpning
å den under utrikesdepartementets delfond upptagna anslagsposten till
kursförluster.
Kungl. Majit föreskriver, att i den mån medel av de under denna rubrik
upptagna anslagsposterna ställas till förfogande utan angivande av bestämt
ändamål, anslagsmedlen må användas för nödvändiga underhållsarbeten eller
ersättningsarbeten avsedda att upprätthålla fastighetsbeståndets bokförda
värde, men däremot icke för investering medgivande ökning av nämnda värde;
och skall myndighet, som förvaltar delfond av fastighetsfonden, före den
t januari 1939 till Kungl. Majit avgiva redogörelse för användningen under
hudgetåret 1937/1938 av ifrågavarande medel, jämte från föregående budgetår
reserverade medel.
Kungl. Majit — som erinrar, att besparingar, som kunna uppkomma å de
under ifrågavarande rubrik upptagna, till beloppet begränsade anslagsposterna,
skola för varje delfond vid budgetårets utgång överföras till en för delfonden
upplagd diversemedelstitel — förklarar, att den myndighet, som förvaltar
delfonden, äger utan Kungl. Majits bemyndigande i varje särskilt fall
disponera sådana besparingar för bestridande av de reparations- och underhållskostnader
m. m. för delfonden tillhörande fastigheter, vartill de under
anslagsposterna beräknade medlen av Kungl. Majit anvisats. Därvid skall
dock iakttagas, att i den mån under ifrågavarande anslagsposter efter fastighetsfondens
uppläggande anvisats vissa belopp för särskilt angivna ändamål,
besparingar å de sålunda till förfogande ställda medlen skola redovisas å särskilda
för ändamålet upplagda konton, samt att sedan ändamålet blivit fyllt,
dock senast vid utgången av andra budgetåret efter det, å vars stat medlen
blivit sist anvisade, dylika besparingar skola, där Kungl. Majit ej annorlunda
bestämmer, tillgodoföras den å fastighetsfondens stat uppförda inkomsttiteln
»Diverse inkomster».
Jag övergår härefter till de av myndigheterna framlagda förslagen om anvisande
för nästa budgetår av medel till reparations- och underhållskostnader
m. m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
19
Fångvåidsstgrelsens delfond. |
Till reparations- |
och underhållskostnader |
m. m. för denna delfond hava i |
fastighetsfondens stater varit anslagna föl- |
|
jande belopp, jämte vilka ställts de faktiska utgifterna under respektive bud- |
||
getår: |
||
Budgetår |
Enligt stat |
Enligt räken-skaperna |
1935/36............... |
....... 285,000 |
272,968: 09 |
1936/37............... |
....... 535,000 |
399,056: 21 |
1937/38............... |
....... 300,000 |
Av det för budgetåret 1936/37 anvisade beloppet hänförde sig 285,000 kronor
till ordinarie reparations- och underhållskostnader m. m., medan 250,000
kronor avsågo vissa stone arbeten vid centralfängelserna å Långholmen och
Härlanda samt i Härnösand. Det för budgetåret 1937/38 anslagna beloppet
avser däremot enligt regleringsbrevet för fastighetsfonden endast ordinarie
reparations- och underhållskostnader m. m. för delfonden tillhörande fastigheter,
i vilka kostnader skola inbegripas utgifter för brandredskap.
I vad avser medelsbehovet för ordinarie reparations- och underhållskostnader
m. m. för budgetåret 1938/39 har fångvårdsstyrelsen framhållit,
att trängande behov förelåge av vissa mera omfattande reparationsoch
underhållsarbeten vid flera fångvårdsanstalter. Kostnaderna för byggnadsarbeten
hade visserligen avsevärt stigit, men styrelsen hade icke ansett
sig böra begära någon av prisstegringen föranledd ökning av de för reparations-
och underhållskostnader avsedda medlen. Anslagsposten för ordinarie
reparations- och underhållsarbeten m. m. syntes sålunda för budgetåret 1938/
39 kunna bibehållas vid sitt nuvarande belopp 300,000 kronor.
Byggnadsstyrelsen har lämnat beräkningen av denna anslagspost
utan erinran.
Utrikesdepartementets del fond. För denna delfond hava till reparationsoch
underhållskostnader m. m. beräknats respektive utgått följande belopp:
Budgetår
1935/36
1936/37
1937/38
Enligt stat
kronor
146.400
141.400
181.400
Enligt räkenskaperna
kronor
94,510: 56
146,371: 57
Höjningen för budgetåret 1937/38 med 40,000 kronor är föranledd därav,
att de merutgifter för med ifrågavarande anslagspost avsedda ändamål, vilka
uppkomma till följd av minskning av den svenska kronans värde i förhållande
till vissa utländska valutor efter den 27 september 1931, skola bestridas
från en förslagsvis beräknad anslagspost under denna rubrik å fastighetsfondens
stat och icke, såsom tidigare varit fallet, täckas från det å tredje
huvudtiteln uppförda anslaget till reglering av vissa kursförluster.
Av den utav utrikesdepartementet gjorda framställningen rö -
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
rande behovet av medel till reparations- och underhållskostnader för hudgetåret
1938/39 inhämtas nu i huvudsak följande:
Vid ingången av budgetåret 1937/38 kvarstående reservation å 46,917 kronor
89 öre syntes, såvitt nu kunde bedömas, komma att vara i det närmaste
förbrukad vid ingången av budgetåret 1938/39 på grund av pågående eller
nyligen avslutade mera omfattande reparationer vid beskickningsfastigheterna
i Berlin, Haag, Helsingfors, Paris och Rom.
Enligt en av byggnadsrådet G. A. Nilsson den 28 oktober 1931 uppgjord
promemoria, återgiven i 1932 års statsverksproposition tredje huvudtiteln sid.
30, beräknades underhållskostnaderna för beskicknings- och konsulatfastigheterna
med trädgårdar till sammanlagt 78,500 kronor. I samma proposition
beräknades onera och övriga omkostnader till i runt tal 49,000 kronor.
Sammanlagt beräknades alltså (78,500 + 49,000 —) i runt tal 127,000 kronor.
Dessa beräkningar hade oförändrade lagts till grund för anslagsberäkningarna
till riksdagarna 1935 (prop. 115, sid. 4), 1936 (prop. 214, sid. 14)
och 1937 (prop. 221, sid. 20). För budgetåren 1935/36—1937/38 hade under
denna post för ränta och amortering å köpeskillingen för beskickningsfastigheten
i Ankara även upptagits 14,400 kronor.
Utgifterna för »Reparationer och underhåll» samt »Onera och övriga omkostnader»
hava under budgetåi''en 1932/33—1936/37 varit följande:
Reparationer och
Budgetår underhåll1
• kronor
Onera etc.1
kronor
1932/33 .............. 36,320 48,350 52,370 64,960
1933/34 .............. 62,390 77,205 46,830 60,085
1934/35 .............. 76,570 90,345 49,750 65,455
1935/36 .............. 97,910 119,094 55,390 76,125
1936/37 .............. 68,280 79,660 64,700 80,250
Utgifterna för beskickningsfastigheten i Ankara hava för vart och ett av
budgetåren 1933/34—1936/37 med kursförlustersättning utgjort cirka
25,000 kronor.
De sammanlagda kostnaderna under förevarande anslagspost hava i medeltal
utgjort 130,490 kronor, om kursförlustersättning icke medräknas, och
177,705 kronor, örn sådan ersättning inräknas.
Med anledning av från utrikesdepartementet i en promemoria av den 7
oktober 1937 framfört önskemål om ny beräkning rörande underhållskostnaderna
för under departementet hörande beskicknings- och konsuiatfastigheter
med tillhörande trädgårdar — särskilt med anledning av fastighetsbeståndets
ökning med beskickningsfastigheten i Warzawa, konsulatfastigheten
i Reykjavik samt tillbyggnad å beskickningsfastigheten i Washington
— har byggnadsstyrelsen, som under hand tagit del av dels departementets
utgifter för reparation och underhåll av åsyftade byggnader och
trädgårdar och dels av dess utgifter för onera etc. för budgetåren 1932/33—
1936/37, efter verkställd utredning i skrivelse till ministern för utrikes ärendena
den 13 oktober 1937 anfört följande:
1 I de kursiverade beloppen har inräknats även kursförlustersättning.
Kungl. Majlis proposition nr 201.
21
Enligt en inom styrelsen utarbetad P. M. hava reparations- oell underhållskostnaderna
för byggnaderna beräknats till 72,000 kronor samt kostnaderna
för underhåll och skötsel av trädgårdar samt planteringar till 10,000 kronor
för budgetåret 1938/39.
Till grund för tidigare av departementet framförda anslagsäskanden har
legat en av byggnadsrådet Georg A. Nilsson den 28 oktober 1931 uppgjord
beräkning, som i avrundade belopp slutade å 70,000 kronor för byggnadsunderhåll
och 8,500 kronor för trädgårdsunderhåll. Förstnämnda belopp var
beräknat med ledning av då uppskattade byggnadsvärden. Sedan denna beräkning
upprättats, har tillkommit en beskickningsfastighet i Ankara. Under
innevarande budgetår tillkomma beskickningsfastigheten i Warszawa och
konsulatfastigheten i Reykjavik, varjämte tillbyggnaden av beskickningsfastigheten
i Washington kommer att slutföras.
I byggnadsstyrelsens ovanberörda promemoria hava underhållskostnaderna
grundats på från departementet erhållna uppgifter för nästförflutna budgetår,
varvid beloppen angivits utan kursförluster. Jämväl den erfarenhet,
som styrelsen inhämtat vid behandling av ärenden rörande ifrågavarande
fastigheter under senare år har givetvis haft betydelse. Kostnaderna för mera
omfattande reparationer, såsom exempelvis omläggning av rörledningar, förstärkning
av byggnadsgrund eller avsevärda reparationer i samband med beskickningschefers
avgång äro icke avsedda att inrymmas i det av styrelsen
beräknade kostnadsbeloppet.
Vad de nya fastigheterna beträffar hava kostnaderna upptagits till jämförelsevis
låga belopp, vilka kunna beräknas gälla åtminstone för de närmaste
åren.
Det beräknade beloppet för underhåll av trädgårdar har erhållits med ledning
av uppgifter, som utrikesdepartementet lämnat i samband med den utredning,
som verkställdes vid bildandet av statens allmänna fastighetsfond
ar 1935.
I departementets ovanberörda promemoria har uppgivits, att kostnaderna
för onera etc., för budgetåret 1936/37 uppgått till omkring 65,000 kronor.
Med hänsyn till nytillkomna fastigheter synes det byggnadsstyrelsen lämpligt,
att för budgetåret 1938/39 för detta ändamål upptages ett belopp av
70.000 kronor, oberäknat kursförluster.
På grundval av detta byggnadsstyrelsens utlåtande hava i utrikesdepartementets
framställning sammanlagda utgifterna för reparationer
och underhåll, onera etc. samt ränta och amortering för beskickningsfastigheten
i Ankara, inberäknat kursförlustersättning, upplagits till (82,000 +
88.000 + 25,000 =) 195,000 kronor. På denna utgiftspost syntes det knappast
längre vara erforderligt att göra en uppdelning med särskild förslagsvis
beräknad delpost för kursförlustersättning. Därest sådan uppdelning dock
ansåges böra göras, syntes posten för kursförluster böra siittas till 40,000
kronor.
I utlåtande över utrikesdepartementets framställning har byggnadsstyrelsen
omförmält, att styrelsen haft tillfälle att tillsammans med utrikesdepartementet
verkställa nya beräkningar rörande underhållet av här
ifrågakomna fastigheter med tillhörande trädgårdar, varvid hänsyn tagits
lill de verkliga utgifter departementet haft under senaste femårsperiod, inberäknat
kursförlustersättning. 1 anslutning därtill hava underhållskostnaderna
beräknats till 90.000 kronor. De i samma utgiftspost ingående kost
-
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
naderna för onera etc. hava vid överläggningarna med departementet befunnits
kunna sänkas till förslagsvis 85,000 kronor. Med tillägg av de av departementet
beräknade utgifterna för beskickningshuset i Ankara skulle således
denna utgiftspost kunna beräknas till (90,000 + 85,000 + 25,000)
200,000 kronor.
Medicinalstyrelsens delfond. Till reparations- och underhållskostnader
m. m. hava för denna delfond anslagits och utgått följande belopp:
Budgetår stat
kronor
1935/36 .................... 900,000
1936/37 .................... 1,012,000
1937/38 .................... 1,100,000
Enligt räkenskaperna
kronor
734,405:17
866,360: 29
Med avseende å denna anslagspost har medicinalstyrelsen framhållit,
att underhållet av de till styrelsens delfond hörande fastigheterna
krävde år från år stegrade kostnader. Detta gällde ej blott de egentliga sjukhusbyggnaderna
utan även och i proportionsvis högre grad sinnessjukhusens
bostadshus, vilka i stor utsträckning påfordrade underhålls- och förbättringsarbeten.
Med hänsyn till det begränsade belopp, som anvisats för ändamålet,
hade medicinalstyrelsen endast med iakttagande av en i längden icke försvarlig
återhållsamhet kunnat bevilja utförande av dylika arbeten. Det till
reparations- och underhållskostnader m. m. anvisade beloppet borde på
grund härav och jämväl med hänsyn till de under senaste tiden starkt ökade
kostnaderna för byggnadsmateriel av olika slag höjas från nuvarande
1,100,000 kronor till 1,250,000 kronor.
På av medicinalstyrelsen anförda skäl har byggnadsstyrelsen ansett
sig böra tillstyrka, att förevarande utgiftspost till reparations- och underhållskostnader
m. m. höjdes till 1,250,000 kronor.
Byggnadsstyrelsens delfond. Under denna delfond hava till reparationsoch
underhållskostnader m. m. anvisats följande belopp, jämte vilka angivits
de faktiska utgifterna från anslagsposten under respektive budgetår:
Budgetår |
Enligt stat |
kronor |
|
1935/36 ........... |
......... 1,243,500 |
1936/37 ........... |
......... 1,321,000 |
1937/38 ........... |
......... 1,700,000 |
Enligt räkenskaperna
kronor
1,023,789:18
1,036,149: 58
Beträffande dispositionen av den för budgetåret 1937/38 uppförda anslagsposten
har Kungl. Maj:t i regleringsbrevet för fastighetsfonden den 18 juni
1937 meddelat följande bestämmelser:
Kungl. Maj:t medgiver, att byggnadsstyrelsen må av denna anslagspost
disponera högst 1,472,000 kronor för ordinarie reparations- och underhållskostnader
m. m. för delfonden tillhörande fastigheter, i vilka kostnader inbegripas
dels staten åliggande kommunala och andra utskylder för de fastig
-
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
heter, som ingå i delfonden, dels ock staten åliggande renhållnings- m. fl.
utgifter för staten tillhöriga i delfonden ingående fastigheter i Stockholm.
Kungl. Maj:t, som den 12 juni 1936 bemyndigat byggnadsstyrelsen att för en
kostnad av högst 188,000 kronor låta verkställa av styrelsen i skrivelse den
13 november 1935 föreslagen iståndsättning av de sanitära anläggningarna
m. m. vid veterinärhögskolan, medgiver, att av förevarande anslagspost må
för detta ändamål utgå ett belopp av högst 69,000 kronor.
Kungl. Majit bemyndigar byggnadsstyrelsen att för en kostnad av högst
223,000 kronor låta verkställa av styrelsen i skrivelse den 28 oktober 1936
föreslagna reparationer beträffande fasaderna till de båda flygelbyggnaderna
vid f. d. positionsartilleriregementets kasern, omtäckning av yttertaken med
galvaniserad plåt m. m. samt medgiver, att av förevarande anslagspost må
utgå ett belopp av högst 159,000 kronor för dels östra flygelns iordningställande.
däri inbegripet anordnande av en kulvert till huvudbyggnaden,
framdragning av värmeledningar från värmecenlralen i statens historiska
museum samt anordnande av värmeledning i krigsarkivets lokal i bottenvåningen,
dels ock vissa arbeten å västra flygeln, avseende dränering samt
yttertakets omläggning.
I sin förevarande skrivelse den 29 september 1937 med förslag till stat för
byggnadsstyrelsens delfond av fastighetsfonden för nästa budgetar har styrelsen
upptagit anslagsposten för reparations- och underhållskostnader m. m.
för denna delfond till 2,054,000 kronor. Till stöd för detta förslag har byggnadsstyrelsen
anfört följande:
I styrelsens skrivelse den 28 oktober 1936 med förslag till inkomst- och
utgiftsstat för styrelsens delfond för budgetåret 1937/38 har styrelsen lämnat
en detaljerad utredning rörande sättet för beräkning av reparations- och
underhållsanslaget, vilken resulterade i att anslaget borde utgöra 1.5 °/o av
delfondens byggnadsvärde. Detta beräkningssält godkändes av Kungl.
Majit och riksdagen och ligger alltså till grund för innevarande budgetårs
anslag. „
Emellertid hava efter styrelsens sistnämnda framställning sådana förhållanden
inträtt inom byggnadsfacket, att en viss justering av procentsatsen
måste ske. Materialpriserna liava sålunda stegrats och även arbetslönerna
äro höjda genom det nya avtalet i byggnadsfacket. Efter byggnadsstyrelsens
beräkningar skulle nuvarande underhållskostnader ligga omkring 12 /o
över föregående års kostnader. Vid bedömandet av underhållskostnaderna
för budgetåret 1938/39 torde dessutom hänsyn böra tagas till att ytterligare
någon ökning av priserna å vissa byggnadsmaterial kan av olika skäl tänkas
inträda under budgetåret 1938/39. Man torde därför icke kunna beräkna
en lägre förhöjning av de totala byggnadskostnaderna än 15 %>, jämfört med
1936 års priser. „ . , , , , , , .
Då de uppskattade byggnadsvärdena a i byggnadsstyrelsens deltond ingående
fastigheter icke ökats med hänsyn till inträffad prisstegring, torde
det alltså vara nödvändigt att öka procentsiffran 1.5 med 15 %>, oller avrundat
till 1.7 % av byggnadsvärdena.
Det byggnadsvärde, som bör läggas till grund för procentberäkningen, ulgör
100.871,125 kronor.
Reparations- och underhållsanslaget blir alitsa 1.7 /o av 100,871,1-5
1,714,809: 13 kronor eller avrundat 1,715,000 kronor.
Till underhållskostnaderna bör järnvä! läggas ett belopp för bestridande
av staten åliggande kommunala och andra utskylder, vilka kunna beräknas
lill i runt tal 10,000 kronor.
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 201.
För ändamål, som tidigare bekostats från anslaget till lyshållning med
flera utgifter lör kronans publika hus i Stockholm, bör liksom för innevarande
budgetår ett belopp av 30,000 kronor tilläggas underhållsanslaget.
Vidare böra inberäknas vissa fortsättningsanslag för fasadreparationer å
flygelbyggnaderna vid f. d. positionsartilleriregementets kaserner och för
iståndsättandet av de sanitära anläggningarna vid veterinärhögskolans byggnader
i Stockholm samt anslag för fasadreparationer å blindinstitutets vid
Tomteboda huvudbyggnad.
Följande torde vara att erinra rörande dessa arbeten.
Under motivering att den väsentliga nedskärning av anslagsäskandena,
som under de senare åren ägt rum, föranlett eftersättande av nödvändiga
underhållsarbeten, äskade styrelsen i skrivelse den 26 oktober 1936 särskilda
medel utöver det normala underhållsanslaget. Dessa äskanden avsågo fasadreparationer
å flygelbyggnaderna vid f. d. positionsartilleriregementets kasern
samt iståndsättandet av de sanitära anläggningarna m. m. vid veterinärhögskolans
byggnader i Stockholm.
Ifråga om nämnda flygelbyggnader meddelade styrelsen, alt reparationsarbetena
beräknades till 223,000 kronor, varav för budgetåret 1937/38 äskades
130,000 kronor för östra flygelns färdigställande och 29,000 kronor för
vissa arbeten å västra flygeln. För färdigställande av västra flygelbyggnaden
skulle sålunda för budgetåret 1938/39 erfordras 64,000 kronor. På grund av
tidigare omnämnda, under innevarande år inträffade kostnadsökningar måste
det ursprungligen beräknade beloppet 223,000 kronor enligt av styrelsens
byggnadsbyrå verkställd detaljerad utredning höjas med 28,000 kronor till
251.000 kronor.
I den för östra flygeln beräknade kostnaden ingår ett belopp för anordnande
av en kulvert till den å tomten belägna huvudbyggnaden, avsedd för
bland annat framdragning av värmeledning från huvudbyggnadens värmecentral.
Enär den stora gårdsplanen mellan huvudbyggnaden och flyglarna
kommer att slutligt iordningställas under år 1938, torde det vara välbetänkt
att anordna en liknande kulvert mellan huvudbyggnaden och västra flygeln
för framtida anordnande av värmeledning i den senare. Härigenom undvikas
jämförelsevis dyrbara återslällningsarbeten å gården och icke oväsentliga
olägenheter för historiska museet. Kostnaden för sistnämnda kulvert har
styrelsen beräknat till 12,000 kronor. För slutförandet av flyglarnas yttre
reparation ävensom för anordnande av kulvert mellan västra flygeln och
huvudbyggnaden erfordras sålunda 64,000 + 28,000 + 12,000 kronor eller
sammanlagt 104,000 kronor.
Beträffande veterinärhögskolans byggnader framlade styrelsen i skrivelse
den 13 november 1935 en plan för rörledningarnas omläggning m. m. för en
total kostnad av 188,000 kronor att fördelas på tre budgetår. För budgetåret
1936/37 anvisades 51,000 kronor och för innevarande budgetår 69,000
kronor. För arbetenas avslutande .skulle sålunda under budgetåret 1938/39
erfordras resterande belopp 68,000 kronor. På grund av inträffade prisstegringar
erfordras emellertid ett tilläggsbelopp enligt----kostnadsberäk
ning
av 30,000 kronor.
Anslagsbehovet för budgetåret 1938/39 utgör således 68.000 + 30,000 =
98.000 kronor.
Från direktionen för institutet och förskolan för blinda å Tomteboda bär
framhållits, alt huvudbyggnadens fasader vore i behov av reparation. Med
hänsyn till att institutet hösten 1938 firar minnet av sin 50-åriga tillvaro å
denna plats, har direktionen hemställt, att byggnadsstyrelsen måtte hos
Kungl. Majit hemställa örn anslag för fasadernas reparation före nämnda
Kungl. Maj:ts proposition nr 201. 25
tidpunkt. Styrelsen kan vitsorda, att behov av fasadreparationen föreligger
inom närmaste tid.
Ifrågavarande fastighet tillfördes byggnadsstyrelsens förvaltning den 1
juli 1935 i samband med fastighetsfondens inrättande. Det skick, vari byggnaderna
i allmänhet befunno sig vid denna tidpunkt, gav vid handen, att de
till direktionens förfogande ställda underhållsanslagen under åren närmast
före nämnda tidpunkt varit alltför knappt tilltagna. Styrelsen har därför
under de gångna två åren måst utföra åtskilliga inre iståndsättnings- och
underhållsarbeten. Även under de närmaste åren komma dessa arbeten, avseende
golv, trappor, snickerier och målning, att draga jämförelsevis stora
kostnader. Den nu ifrågasatta fasadreparationen å huvudbyggnaden, som
enligt---kostnadsberäkning belöper sig på 97,000 kronor, synes där
för
böra föranleda en ökning av underhållsanslaget med motsvarande belopp.
1 utredningen har bland annat medtagits insättande av nya fönsterlufter med
kopplade inåtgående bågar, enär de nuvarande, ursprungliga fönstren äro
bristfälliga och dessutom, enligt vad institutets rektor framhållit, på grund
av sin gammalmodiga konstruktion med ytter- och innerbågar mycket
olämpliga.
Den sammanlagda reparations- och underhållskostnaden för byggnadsstyrelsens
delfond skulle alltså enligt styrelsens ifrågavarande framställning
uppgå till 1,715,000 + 10,000 + 30,000 + 104,000 + 98.000 + 97,000 =
2,054,000 kronor.
1 det föregående har jag tillstyrkt, att de fastigheter, som staten från och
med den 1 juli 1938 övertager i samband med dövstumundervisningens förstatligande,
skola redovisas å fastighetsfonden och ställas under byggnadsstyrelsens
vård och förvaltning.
Av en år 1936 avgiven utredning med förslag angående omorganisation
av dövstumundervisningsväsendet (Statens offentliga utredningar 1936: 49)
framgår, bland annat, att, ehuru åtskilliga reparations- och förbättringsarbeten
under senare år verkställts å en del av dövstumskoldistriktens fastigheter,
åtskilliga förbättringar dock återstode att utföra, innan skolorna med
hänsyn till lokalerna kunde anses vara på ett tillfredsställande sätt anordnade.
Vid skolorna å Manilla och i Härnösand vore de erforderliga arbetena
av betydande omfattning. De sammanlagda kostnaderna för de ombyggnadsoch
förbättringsarbeten, som på grund av då rådande förhållanden kunde
anses såsom behövliga under den närmaste framtiden, beräknades av utredningen
till 1,356,000 kronor, av vilket belopp 115,500 kronor borde anvisas
för budgetåret 1938/39 till utförande av förbättringsarbeten vid .skolorna i
Växjö, Vänersborg och Härnösand.
Skolöverstvrels e n har emellertid i sitt av mig i det föregående
omförmälda utlåtande uttalat, att överstyrelsen ansett, att utförandet av nödiga
ombyggnader och större reparationer borde uppskjutas, till dess de nya
skolstyrelserna hunnit taga ståndpunkt till de frågor i nu förevarande avseende,
som kunde komma att visa sig vara aktuella, överstyrelsen hade
fördenskull icke i sina statberäkningar för budgetåret 1938/39 upptagit några
för fastigheternas förbättrande avsedda engångskostnader.
överstyrelsen bär vidare erinrat, att till underhåll av respektive skolors
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
fastigheter i de nu fastställda staterna äro upptagna varierande belopp för
de olika skolorna, nämligen för Manilla 10,000 kronor, för Växjö 5,000 kronor,
för Lund 10,500 kronor, för Vänersborg 2,000 kronor, för örebro
4,300 kronor, för Gävle 10,000 kronor och för Härnösand 8,300 kronor, överstyrelsen
bar i sina beräkningar rörande omkostnadsstat för dövstuinundervisningsväsendet
för budgetåret 1938/39 föreslagit, att utgifterna för ifrågavarande
ändamål skola upptagas med 8.000 kronor för Manilla, 5,000 kronor
för Växjö, 6,000 kronor för Lund, 7.500 kronor för Vänersborg, 3,500 kronor
för örebro. 6.900 kronor för Gävle och 7.000 kronor för Härnösand eller
sammanlagt 43,900 kronor.
Byggnadsstyrelsen har anfört följande:
De fastigheter, som kunna komma att överlämnas till statsverket, äro dövstumsskolorna
på Manilla samt i Växjö, Lund, Vänersborg, örebro, Gävle oell
Härnösand---.
Byggnadsstyrelsen bar genom vederbörande länsarkitekter och biträdande
länsarkitekter föranstaltat besiktningar av nämnda fastigheter, och har därvid
befunnits att en stor del av de till anläggningarna hörande byggnaderna
måste underkastas genomgripande iståndsättnings- och moderniseringsarbeten.
Styrelsen tillåter sig i detta avseende erinra att föredragande departementschefen
vid avgivande av proposition till 1937 års riksdag angående
statens övertagande av dövstumsundervisningen framhållit, att vederbörande
i avvaktan på dövstumsundervisningens förstatligande betänkligt eftersatt
underhållet av skolbyggnaderna. De engångskostnader, som med hänsyn till
ovannämnda förhållanden inom en snar framtid måste nedläggas å de olika
byggnaderna, hava vid den år 1936 verkställda utredningen i förevarande
ärende beräknats till sammanlagt 1,356,000 kronor, av vilket belopp 115,500
kronor enligt utredningen borde anvisas för budgetåret 1938/39 till utförande
av vissa förbättringsarbeten vid skolorna i Växjö, Vänersborg och Härnösand.
Skolöverstyrelsen, som utgår ifrån att dövstumsskolefastigheterna komma
att bliva ställda under byggnadsstyrelsens vård, har framhållit, att överstyrelsen
ansåge, att utförandet av nödiga ombyggnader och större reparationer
borde uppskjutas till dess de nya skolstyrelserna hunnit taga ståndpunkt till
de frågor i nu förevarande avseende, som kunde komma att visa sig vara
aktuella, överstyrelsen har fördenskull icke i sina statberäkningar för budgetåret
1938/39 upptagit några för fastigheternas förbättrande avsedda engångskostnader.
Beträffande vad skolöverstyrelsen sålunda anfört har byggnadsstyrelsen
icke något att i huvudsak erinra. Vid av byggnadsstyrelsen enligt ovan verkställda
besiktningar har emellertid befunnits alt plåttaket å skolbyggnaden i
Växjö är i sådant bristfälligt skick att detsamma, därest icke byggnaden i
övrigt skall taga skada, måste med det snaraste ersättas med ett nytt, och
bör detta arbete, som kan beräknas draga en kostnad av 15,000 kronor,
komma till utförande redan under budgetåret 1938/39. I övrigt torde frågan
om skolornas iståndsättande och modernisering böra bliva föremål för en
närmare utredning, i vilken de nya skolstyrelserna givetvis böra deltaga.
Härvid synes även böra tagas under övervägande huruvida det icke i vissa
fall, med hänsyn till de stora engångskostnader, som måste nedläggas på
ifrågavarande byggnader, vore ekonomiskt fördelaktigare att uppföra nybyggnader
på andra platser. Detta torde exempelvis möjligen vara förhållandet
med skolorna å Manilla och i Lund. Styrelsen får i detta sammanhang framhålla,
att erforderliga iståndsättnings- och moderniseringsarbeten torde visa
Kungl. Maj.ts proposition nr 201■ 27
sig komma att draga större kostnader än vad 1936 års utredning beräknade.
--—
I ovannämnda förslag till inkomst- och utgiftsstat för budgetåret 1938/39
för statens allmänna fastighetsfond: byggnadsstyrelsens delfond har byggnadstyrelsen
beräknat utgifterna för ett normalt underhåll av till nämnda
delfond hörande byggnader efter 1.7 °/o av byggnadsvärdena. Med tillämpning
av samma beräkningsgrund skulle underhållskostnaderna för nu ifrågakomna
byggnader för budgetåret 1938/39 uppgå till i avrundat tal 60,000
kronor, till vilket belopp emellertid bör läggas ovannämnda kostnad å 15,000
kronor för omläggning av plåttaket å dövstumsskolan i Växjö. De sammanlagda
reparations- och underhållskostnaderna skulle alltså för nämnda budgetår
uppgå till 75,000 kronor.
Universitetens delfonder. För underhåll och reparationer av Uppsala universitets
byggnader anvisas å universitetets materialanslag årligen en särskild
anslagspost, som tidigare utgjort 63,700 kronor men för innevarande
budgetår böjts till 81,000 kronor, varjämte Uppsala läns landsting årligen
anvisar 7,500 kronor till akademiska sjukhusets yttre underhåll. För utskylder
och brandavgifter för universitetets fastigheter i Uppsala anvisas
vidare å samma anslag årligen 6,500 kronor. Kostnaderna för akademiska
sjukhusets inre underhåll, vilka under senare år torde hava uppgått till något
över 15,000 kronor, hava utgått från sjukhusets driftsmedel. För dessa
ändamål stå sålunda, inberäknat sistnämnda belopp, sammanlagt omkring
110,000 kronor till universitetets förfogande. Detta belopp motsvarar omkring
0.5 % av fastigheternas värde. Då de medel, som hittills anvisats
till underhåll av fastigheterna, sedan länge varit otillräckliga, har även reservfonden
måst anlitas för bestridande av underhållskostnader. Under den
senaste femårsperioden hava bidragen från reservfonden för dessa ändamål
uppgått till sammanlagt 62,000 kronor.
Till underhåll och reparationer av Lunds universitets fastigheter hava från
universitetets materielanslag årligen anvisats 44,000 kronor, vilket belopp
emellertid från och med innevarande budgetår höjts till 62,500 kronor, motsvarande
omkring 1 % på byggnadsvärdet.
I promemorian angående redovisning av Uppsala och Lunds universitets
fastigheter (jfr propositionen nr 200) hava de sakkunniga anfört följande
rörande beräkningen av anslagsposterna till underhåll och reparationer:
Jämföras
de medel, som anvisats till löpande reparations- och underhållskostnader
m. m. för universiteten med de anslag, som för nästa budgetår
(1937/38) för motsvarande ändamål beräknas för fastighetsfondens förvaltningsmyndigheter,
erhålles följande sammanställning:
Reparations- oell
underhållskostnader
i % av fastigheternas
värden
Fångvårdsstyrelsen ....................... 3.2
Utrikesdepartementet ..................... 2.4
Medicinalstyrelsen ........................ 1.4
Byggnadsstyrelsen ........................ 1.5
Uppsala universitet ........................ 0.5
Lunds universitet ......................... 1.0.
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 201.
För universiteten hava sålunda såsom årliga anslag ickes anvisats belopp,
som täckt kostnaderna för det nödvändiga underhållet av byggnaderna. För
större reparationer hava universiteten varit hänvisade att begära särskilda
anslag. Detta förfaringssätt har hittills i stor utsträckning tillämpats vid anvisande
av medel för underhåll av vissa statliga byggnader. För vidmakthållande
av de statliga byggnader, vilka redovisas å statens allmänna fastighetsfond,
anvisas numera i stället årligen det belopp, som enligt uppgjorda
genomsnittsberäkningar bör vara erforderligt för byggnadernas vidmakthållande,
varjämte särskilda medel avsättas för fastigheternas förnyelse. Därest
en rationell fastighetsredov isning skall genomföras vid universiteten, måste
ställning tagas till frågan, huruvida även för framtiden den nuvarande ordningen
skall bibehållas och högre belopp alltså anvisas blott då större reparationer
eller ombyggnader bliva erforderliga, eller om årligen skall anvisas
vad som genomsnittligt erfordras för byggnadernas vidmakthållande och förnyelse.
De sakkunniga tveka för sin del icke att förorda sistnämnda förfaringssätt
såsom det ur ekonomisk synpunkt förmånligaste.
Vid övergång till rationellare medelsanvisning kan emellertid icke undvikas
att under en följd av år — liksom skett med de å fastighetsfonden bokförda
byggnaderna — utöver de löpande underhållskostnaderna särskilda
medelsanvisningar erfordras för iståndsättande av sådana byggnader, vilkas
underhåll tidigare varit eftersatt.
Örn en enhetlig och rationell redovisning av kostnaderna för Uppsala universitets
fastigheter skall genomföras, böra vidare underhållskostnaderna —
med hänsyn till sättet för fördelning av kostnaderna för akademiska sjukhuset
— lämpligen uppdelas på två anslagsposter, den ena avseende akademiska
sjukhuset och den andra universitetets övriga byggnader.
För underhåll av akademiska sjukhuset har universitetet hittills, såsom
ovan anförts, disponerat (7,500 + 15,000=) 22,500 kronor motsvarande
034 % av det — — — beräknade fastighetsvärdet. (Det förutsättes här
att i beloppet å 15,000 kronor icke ingå några expenskostnader.) Från universitetets
underhållsanslag hava några nämnvärda medel för ändamålet icke
kunnat disponeras. Om underhållskostnaden för akademiska sjukhuset skulle
beräknas i relation till de belopp, som anvisas för underhåll av de å fastighetsfonden
redovisade sinnessjukhusen, skulle för ändamålet erfordras
omkring 100,000 kronor, varvid de sakkunniga räkna med ett, frånsett kvinnokliniken,
till 6 miljoner kronor reducerat fastighetsvärde. Härvid har hänsyn
icke tagits till sanatoricbyggnaden.
För underhåll av universitetets övriga byggnader hava hittills disponerats
återstoden av de ovannämnda till universitetets förfogande stående beloppen,
alltså för underhåll och reparationer 63,700 kronor samt för skatter och
onera 6,500 kronor, förutom bidrag från reservfonden. Skulle underhållskostnadena
beräknas enligt de principer, vilka nu användas för beräkning
av kostnaderna för underhåll av byggnadsstyrelsens fastigheter, skulle för
nästa budgetår erfordras 1.5 % på byggnadsvärdet för färdiga byggnader +
6,500 kronor eller sammanlagt omkring 190,000 kronor mot i riksstatsförslaget
beräknade 81,000 kronor. Av angivna belopp skulle falla på de i statens
allmänna fastighetsfond upptagna värdena omkring 80,000 kronor och
på fastighetsvärdena i övrigt omkring 110.000 kronor. Medräknas byggnaden
för patologiska och hygienisk-bakteriologiska institutionen, komma
nämnda underhållskostnader för statens allmänna fastighetsfond att ökas
till något över 100,000 kronor.
För underhåll av fastigheterna vid Lunds universitet skulle under samma
förutsättning erfordras omkring 105,000 kronor mot för närvarande 62,500
kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
29
Förutom underhåll av byggnaderna bestrida universiteten vissa kostnader
för underhåll av de till allmän park upplåtna tomterna kring universitetshusen
samt de för allmänheten upplåtna områdena i botaniska trädgårdarna.
Även dessa utgifter böra utgå från förenämnda anslagsposter, vilka härför
borde höjas med ett obetydligt belopp.
Anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader böra erhålla reservationsanslags
karaktär.
Kanslern för rikets universitet har i utlåtande över de sakkunnigas
förslag anfört följande:
Ett i praktiskt hänseende betydelsefullt moment i sakkunnigförslaget utgöres
av de förordade anslagen till reparations- och underhållskostnader. Såsom
från bägge universitetens sida med styrka framhållits, äro de hittills utgående
å riksstaten uppförda anslagen till underhåll och reparationer av byggnader,
som höra till universitetens förvaltningsförmögenhet, uppenbart otillräckliga.
De utgöra för löpande budgetåret 81,000 kronor för Uppsala universitet
och 62,500 kronor för Lunds universitet. Jag ansluter mig helt till
vad universiteten därom uttalat. De sakkunnigas förslag innebär, att underhållsanslagen
för ifrågavarande fastigheter skulle avsevärt höjas i enlighet
med de principer, som tillämpas beträffande andra publika fstigheter för vilka
det nya systemet kommit till användning.
Angående ilet beräkningssätt, som av de sakkunniga härvid tillämpats, hänvisar
jag till promemorian och till avgivna yttranden. Såsom allmänt omdöme
örn förslaget i denna del önskar jag framhålla, att detsamma synes
starkt motiverat redan av den grund att det överensstämmer med de normer,
som hittills befunnits böra tillämpas i fråga örn byggnader, tillhörande statens
allmänna fastighetsfond. Det kan icke i längden vara god ekonomi att
ställa universitetsfastigheterna i en missgynnad särklass i förhållande till
andra publika byggnader. Vid bedömandet av den föreslagna ökningen av
reparationsanslagen bör dessutom beaktas, såsom framhållits av Uppsala universitets
drätselnämnd, att från ifrågavarande anslag skulle täckas jämväl
kostnaderna för åtskilliga sådana mera omfattande reparationer, för vilka nu
anslag för varje särskilt fall måst begäras av riksdagen utöver det ordinära
reparationsanslaget.
De sakkunnigas förslag att bestämma reparations- och underhållsanslagen
till 1.5 procent av byggnadernas uppskattade värde tillstyrkes från universitetens
sida och biträdes av mig.
Uppsala universitets drätselnämnd har i sitt yttrande berört frågan om beslutanderätten
beträffande reparationers utförande. Med hänvisning till den
särställning, som byggnader för vetenskapliga institutioner intaga i jämförelse
med vanliga ämbetslokaler och bostadshus, förordar universitetet, att även
mera omfattande reparationer må kunna efter beslut av universitetsmyndighet
företagas, utan att ärendet skall behöva underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Därest denna hemställan finnes kunna bifallas, torde det böra föreskrivas,
att beslut örn mera omfattande reparationer skola underställas universitetskanslern
för godkännande.
Härutöver hava i kanslerns utlåtande föreslagits vissa höjningar av de av
de sakkunniga beräknade anslagsposterna, föranledda av höjda byggnadsvärden.
Statskontoret har framhållit, att del enligt ämbetsverkets mening
varit önskligt, all man kunnat utfinna en rationellare beräkningsgrund för
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 201.
anslaget till reparations- och underhållskostnader än de sakkunniga föreslagit.
Enligt ämbetsverkets uppfattning vore lämpligast, att universiteten årligen
i sina anslagsäskanden framlade en specificerad, verklig beräkning av
kostnaderna för de underhållsarbeten, som under påföljande budgetår ansåges
erforderliga, och att anslaget avpassades härefter.
Byggnadsstyrelsen har erinrat, att styrelsen för sin delfond för
budgetåret 1938/39 äskat höjning av utgiftsposten till reparations- och underhållskostnader
från 1.5 % till 1.7 % å värdet å färdiga byggnader. Då
det av de sakkunniga förutsattes, att ifrågavarande utgiftspost i staten för
universitetens fastigheter skulle beräknas efter samma grunder, som gällde
för byggnadsstyrelsens delfond, skulle överskottet från universitetens delfonder
komma att understiga 4 % å statskapitalet. Då man måste räkna med
att utgiftsposten till reparations- och underhållskostnader komme att fluktuera
till följd av växlingar i prisnivån, skulle, om överskottet ej skulle minskas,
inkomsttiteln: Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler
även komma att fluktuera.
Från Lunds universitet föreligga framställningar om anvisande av medel
å riksstaten för nästa budgetår till följande, utom det ordinarie fastighetsunderhållet
fallande ändamål, nämligen:
1) reparation av värmepanna i botaniska museet och elektrisk installation
i växthus i botaniska trädgården,
2) utbyte av värmepannor i medicinskt-kemiska och farmakologiska institutionerna
samt reparation av värmepannan i patologisk-anatomiska institutionen,
3) reparation av f. d. vaktmästarbostaden i den byggnad, som disponeras
av statistiska och matematiska institutionen.
över dessa framställningar har yttrande avgivits av byggnadsstyrelsen,
som tillstyrkt de föreslagna arbetenas utförande och beräknat kostnaderna
för desamma till 25,000 kronor.
Karolinska sjukhusets delfond. I den inom finansdepartementet upprättade
prome m orian angående karolinska sjukhusets och serafimerlasarettets
fastighetsredovisning har förordats, att reparations- och underhållskostnaderna
för karolinska sjukhuset borde beräknas i relation till byggnadsvärdet
å sjukhusets färdiga och i anspråk tagna byggnader enligt de principer,
som tillämpades för medicinalstyrelsens delfond.
Statskontoret har anfört följande:
Reparations- och underhållskostnaderna torde med hänsyn till det begränsade
fastighetsbestånd — däri inbegripna serafimerlasarettets byggnader
— det här gäller, kunna för varje budgetår med tillräcklig säkerhet på förhand
bedömas, så att härför erforderliga medel kunna anvisas på grundval
av verkliga kostnadsberäkningar i stället för att bestämmas i relation till
byggnadsvärdet. Såvitt statskontoret kan finna, lärer något anslag av betydenhet
för reparations- och underhållskostnader för karolinska sjukhusets
byggnader icke bliva behövligt under de första åren.
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
31
Riksräkenskapsverket har i utlåtandet,över promemorian, såsom
förut nämnts, ansett, att kostnaderna för underhåll och vård av serafimerlasarettets
fastigheter böra uppföras — icke såsom i promemorian föreslagits
under titeln hyror för av fonden förhyrda lokaler utan — under samma
titel som motsvarande kostnader för karolinska sjukhuset. Kostnaderna
för vartdera sjukhuset borde dock redovisas å skilda undertitlar. Vid godtagande
av riksräkenskapsverkets förevarande förslag holde utgiftstiteln för
reparation och underhåll av fastigheterna erhålla beteckningen »Reparationsoch
underhållskostnader m. m.».
Direktionen för karolinska sjukhuset har under förevarande
anslagspost beräknat ett belopp av förslagsvis 4,000 kronor avseende
karolinska sjukhuset. Vidare har direktionen under posten för hyresutgifter
upptagit förslagsvis 50,000 kronor för underhåll av serafimerlasarettets fastighet
Pilträdet nr 8.
Riksräkenskapsverket har i sitt utlåtande angående stat för
fastighetsfonden för nästa budgetår anfört följande:
För karolinska sjukhuset erfordras, enär endast en mindre del av sjukhuset
blivit färdigställt, blott ett obetydligt belopp till underhålls- och reparationskostnader.
För serafimerlasarettet, vars byggnader icke ägas av staten,
skulle, enligt hittills tillämpade principer, underhållskostnaderna redovisas
såsom hyreskostnader för av staten förhyrda lokaler. I enlighet med sitt i
utlåtande den 29 oktober 1937 angående inrättande av karolinska sjukhusets
delfond avgivna förslag har riksräkenskapsverket beräknat en särskild delpost
för sistnämnda byggnadskomplex under anslagsposten till reparationsoch
underhållskostnader m. m. Underhållskostnaderna för dessa båda sjukhus
hava av riksräkenskapsverket uppförts med av direktionen föreslagna
belopp.
För fångvårdsstyrelsens delfond har någon ändring i det nu-Departementsvarande
anslagsbeloppet för reparationer och underhåll icke ansetts erforder- chefen.
lig. Jag tillstyrker i enlighet med styrelsens förslag, att anslagsposten uppföres
med 300,000 kronor.
Å utrikesdepartementets delfond har anslagsposten till underhålls-
och reparationskostnader för budgetåret 1937/38 varit uppdelad på två
delposter, »utgifter beräknade efter parivärde» samt »kursförluster». I anslutning
till vad utrikesdepartementet i samband med avgivande av sitt statförslag
i första hand förordat tillstyrker jag, att denna uppdelning nu slopas
och att anslagsposten utföres med ett odelat belopp. Såsom framgår av den
lämnade redogörelsen har genom byggnadsstyrelsens försorg verkställts en
utredning av anslagsbehovet för reparations- och underhållskostnaderna för
departementets delfond. Denna utredning har givit vid handen, att de totala
kostnaderna, inklusive kursförluster, nu skulle öka med 18,600 kronor. Mot
denna mycket begränsade kostnadsökning har jag intet att erinra och hemställer
förty, att anslagsposten ifråga i staten uppföres med det av byggnadsstyrelsen
beräknade beloppet 200,000 kronor.
Medicinalstyrelsen har hemställt, att den för medicinalstyrelsens
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 201.
delfond beräknade anslagsposten skulle höjas med 150,000 kronor till
1,250,000 kronor. Detta förslag har biträtts av byggnadsstyrelsen. Enligt
vad jag inhämtat, har medicinalstyrelsen av de innevarande budgetår till
förfogande ställda anslagsmedlen disponerat dels i sinnessjukhusens stater
329,550 kronor, dels i anledning av direktionernas reparationsförslag 450,571
kronor 76 öre (nämnda förslag hade avsett en summa av 557,665 kronor
95 öre), dels under tiden 1 juli—31 december 1937 till andra reparationsarbeten
utöver reparationsförslagen 301,001 kronor 87 öre, dels under samma
tid till diverse besiktningar m. m. 14,031 kronor 96 öre. Summan av sålunda
disponerade medel utgör 1,095,155 kronor 59 öre. Med beaktande härav
och under hänsynstagande till ökningen av antalet färdiga byggnader
samt den inträffade prisstegringen synes den av medicinalstyrelsen äskade
höjningen av anslagsposten, varigenom underhållskostnaderna skulle komma
att obetydligt överstiga 1.5 procent av byggnadsvärdet för färdiga byggnader,
vara måttligt beräknad. Att underhållskostnaderna för byggnader av
denna karaktär kunna hållas vid det av styrelsen föreslagna beloppet synes
bero på att flertalet av dessa byggnader äro nyuppförda. I enlighet med styrelsens
hemställan torde alltså anslagsposten böra utföras med 1,250,000 kronor.
Av den lämnade redogörelsen beträffande reparations- och underhållskostnader
m. m. för byggnadsstyrelsens del fond framgår, att för dylika
kostnader av mera ordinär art i gällande stat beräknas 1,472,000 kronor
samt att byggnadsstyrelsen för motsvarande ändamål i sitt statförslag
för nästkommande budgetår äskat (1,715.000 + 10,000 + 30,000=) 1,755,000
kronor. Härutöver har styrelsen för särskilt angivna arbeten i samma förslag
begärt ett belopp av 299.000 kronor. Sammanlagt skulle alltså enligt
detta förslag de för byggnadsstyrelsens delfond anvisade medlen till underhåll
och reparationer för det kommande budgetåret uppgå till 2.054,000
kronor.
Vidare har byggnadsstyrelsen, på given anledning, yttrat sig angående behovet
av medel till reparations- och underhållskostnader beträffande de
fastigheter, som tillfalla staten vid övertagandet av ansvaret för dövstumundervisningens
fortsatta uppehållande. Med tillämpning av samma beräkningsgrund
som för övriga till byggnadsstyrelsens delfond hörande byggnader
har styrelsen beräknat ett belopp av 60,000 kronor bliva erforderligt.
Enligt styrelsens förslag borde härtill läggas 15.000 kronor för omläggning
av plåttaket å dövstumsskolan i Växjö.
Byggnadsstyrelsen har. med hänsyn till den inträffade prisstegringen, föreslagit,
att den för dess delfond avsedda anslagsposten till reparations- och
underhållskostnader m. m., såvitt avser mera ordinära arbeten, må beräknas
till 1.7 procent av byggnadsvärdet för färdiga byggnader, mot 1.5 procent enligt
nu gällande stat. Vad styrelsen anfört till stöd härför finner jag övertygande.
.lag tillstyrker därför, att anslagsposten i denna del beräknas enligt de av
styrelsen föreslagna grunderna till i runt tal 1,730,000 kronor, vartill böra
läggas 10,000 kronor för bestridande av slaten åliggande kommunala och
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
33
andra utskylder samt 30,000 kronor för ändamål, som tidigare bekostats
från anslaget till lyshållning med flera utgifter för kronans publika hus i
Stockholm.
De av byggnadsstyrelsen för särskilda arbeten äskade beloppen avse dels
fasadreparationer å flygelbyggnader vid f. d. positionsartilleriregementets
kasern m. m., dels iståndsättande av de sanitära anläggningarna m. m. vid
veterinärhögskolans byggnader i Stockholm, dels fasadreparationer å blindinstitutets
vid Tomteboda huvudbyggnad, dels ock omläggning av plåttaket
å dövstumsskolan i Växjö.
På de skäl, som byggnadsstyrelsen anfört, tillstyrker jag, att medel ställas
till förfogande å fastighetsfondens stat för fullföljande av reparationerna
beträffande nämnda flygelbyggnader. Kostnaden har beräknats till 223,000
kronor, varav för innevarande budgetår anslagits 130,000 kronor för östra
flygelns iordningställande och 29,000 kronor för vissa arbeten å västra flygeln.
För färdigställande av västra flygeln skulle sålunda för budgetåret
1938/39 erfordras 64,000 kronor. På grund av under innevarande budgetår
inträffade kostnadsökningar måste emellertid det ursprungligen beräknade
beloppet, 223,000 kronor, enligt vad byggnadsstyrelsen upplyser, höjas med
28,000 kronor till 251,000 kronor. Mot denna kostnadsberäkning torde intet
vara att erinra. I samband med utförande av de sålunda kostnadsberäknade
arbetena torde, enligt vad byggnadsstyrelsen föreslagit, böra för en kostnad,
beräknad till 12,000 kronor, anläggas en kulvert mellan huvudbyggnaden
och västra flygeln för framtida ordnande av värmeledning i den senare. För
ifrågavarande arbeten torde alltså enligt styrelsens förslag böra för nästa
budgetår äskas sammanlagt 104,000 kronor.
Beträffande veterinärhögskolans byggnader förutsattes år 1936, att det för
rörledningarnas omläggning m. m. erforderliga beloppet å 188,000 kronor
skulle fördelas på tre år. Härav hava för budgetåret 1936/37 anslagits 51,000
kronor och för budgetåret 1937/38 69,000 kronor. För arbetenas avslutande
skulle sålunda under budgetåret 1938/39 behöva anvisas resterande 68,000
kronor. På grund av inträffade prisstegringar erfordras emellertid ett tillläggsbelopp
av 30,000 kronor. I enlighet med byggnadsstyrelsens hemställan
torde för ifrågavarande ändamål nu böra å fastighetsfondens stat anvisas
sammanlagt 98,000 kronor.
Vidare har byggnadsstyrelsen under förevarande anslagspost äskat ett belopp
av 97,000 kronor för fasadreparationer m. m. å huvudbyggnaden vid
institutet och förskolan för blinda å Tomteboda. Då ifrågavarande kostnader
med hänsyn till vad styrelsen anfört synas böra betraktas såsom underhållskostnader,
torde desamma få täckas å fastighetsfondens stat. Mot kostnadsberäkningarna
har jag intet att erinra och tillstyrker förty styrelsens
hemställan.
Slutligen tillstyrker jag byggnadsstyrelsens fölslag örn anvisande å fastighetsfondens
stat av 15,000 kronor för omläggning av plåttaket å dövstumsskolan
i Växjö. Såsom framgår av den i ärendet förebragta utredningen,
äro i fortsättningen mycket betydande kostnader att motse för ändrings- och
Bihang till riksdagens protokoll 19118. 1 sami. Nr 201. 15
34
Kungl. Majlis proposition nr 201.
bättringsarbeten å de fastigheter, vilka tillfalla staten vid övertagandet av
ansvaret för dövstuniundervisningens fortsatta uppehållande.
I enlighet med vad jag sålunda tillstyrkt torde å staten för fastighetsfonden
under byggnadsstyrelsens delfond böra upptagas för reparations- och underhållskostnader
m. m. ett belopp av 2,084,000 kronor.
Uppsala och Lunds universitets del fond er. Med hänsyn
till den särställning, som ur synpunkten av byggnadsföretagets finansiering
intages av akademiska sjukhuset i Uppsala, har, såsom förut nämnts,
utgiftsposten för reparations- och underhållskostnader m. m. ansetts böra å
Uppsala universitets delfond uppdelas på två poster, avseende den ena akademiska
sjukhuset och den andra övriga fastigheter.
Med avseende å grunderna för beräknande av medelsbehovet till reparationer
och underhåll m. m. för universitetens delfonder förordar jag, att då
det här är fråga om ett betydande bestånd av byggnader av växlande beskaffenhet,
nämnda medelsbehov beräknas till viss procent av fastigheternas
byggnadsvärde. Denna metod erbjuder fördelen av enkelhet framför en på
förhand verkställd specifikation av arbetena och deras klassificering efter
angelägenhetsgrad i samband med uppskattning av kostnaderna för varje
särskilt arbete. Jag hänvisar härutöver till vad jag tidigare yttrat rörande
anvisande av medel å fastighetsfondens stat till underhålls- och förnyelsekostnader.
Även vid tillämpning av denna mera rationella metod kan emellertid
icke undvikas, att under ett antal övergångsår särskilda medelsanvisningar
erfordras i sådana fall, då underhåll och reparationer, exempelvis till
följd av för knappt tillmätta anslag, blivit eftersatt.
Anslagsposterna till reparationer och underhåll vid universiteten böra, liksom
motsvarande anslagsposter för övriga delfonder, utformas analogt med
reservationsanslag, och beträffande dispositionen av dessa poster böra gälla
de i det föregående återgivna, för övriga delfonder meddelade föreskrifterna.
Inom den av medelstillgången å anslagsposten givna ramen torde universiteten
böra äga att disponera medel även för mera omfattande reparationer
utan att ärendet skall behöva underställas Kungl. Maj:ts prövning; dock torde
i så fall beslutet böra underställas universitetskanslern för godkännande.
Med hänsyn till den kontroll över medelsanvisningen till reparationer och underhåll,
som berörda föreskrifter avse att möjliggöra, synes mig hinder ej
böra möta mot den sålunda förordade anordningen.
Beträffande storleken av de för nästa budgetår erforderliga underhållsmedlen
erinrar jag, att i promemorian angående redovisning av universitetens
fastigheter föreslagits, att underhållskostnaderna, i likhet med vad nu gäller
för byggnadsstyrelsens delfond, skulle beräknas till 1.5 procent av byggnadsvärdet
för färdiga byggnader, vilket förslag biträtts av universitetskanslern.
I utlåtande angående universitetens fastighetsredovisning har byggnadsstyrelsen
emellertid erinrat, att, då underhållskostnaderna för universitetens
byggnader enligt de sakkunnigas förslag skulle beräknas enligt de principer,
som tillämpades för byggnadsstyrelsens delfond, ifrågavarande utgiftsposter
vid nuvarande prisläge borde höjas till 1.7 procent av byggnadsvärdet för får
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 201.
35
diga byggnader. I överensstämmelse härmed torde anslagsposten för dessa
byggnader böra upptagas med belopp, svarande mot 1.7 procent av de förut
angivna byggnadsvärdena. Denna procentsats synes mig böra tillämpas jämväl
ifråga om akademiska sjukhuset, oaktat de sakkunniga synas hava utgått
från att i detta fall skulle tillämpas enahanda procentsats som för medicinalstyrelsens
delfond. För Uppsala universitets delfond beräknas med ledning
härav ett belopp av 136,000 kronor för akademiska sjukhuset och 243,000
kronor för övriga fastigheter, till vilket senare belopp torde få läggas 6,500
kronor motsvarande den anslagspost, som för närvarande under universitetets
å åttonde huvudtiteln uppförda materielanslag avses för utskylder och brandavgifter
för universitetets fastigheter i Uppsala. För övriga fastigheter torde
ifrågavarande kostnader alltså få beräknas till ett avrundat belopp av 250,000
kronor. För Lunds universitets delfond beräknas ett belopp av 144,000 kronor.
Från de sålunda beräknade beloppen torde jämväl kunna bestridas
de universiteten åvilande kostnaderna för underhåll av de till allmän park
upplåtna tomterna kring universitetshusen samt de för allmänheten upplåtna
områdena i botaniska trädgårdarna. Under materielanslagen till universiteten
å riksstaten äro, såsom förut nämnts, nu upptagna anslagsposter för ändamål,
som hädanefter skola täckas å fastighetsfondens stat. Dessa poster böra
utgå vid bifall till vad sålunda föreslagits.
Såsom nämnts har från Lunds universitet gjorts framställning, att särskilda
anslag skulle anvisas för vissa större reparationsarbeten. Då kostnaderna för
dessa eftersatta arbeten torde böra utgå från förevarande anslagspost under
universitetets delfond å fastighetsfondens stat, tillstyrker jag, att utöver det
för normala underhållet beräknade beloppet ytterligare 25,000 kronor anvisas
å nämnda post.
Under Uppsala universitets delfond bör alltså beräknas 136,000 kronor för
akademiska sjukhuset och 250,000 kronor för övriga fastigheter. För Lunds
universitets delfond bör beräknas (144,000 + 25,000 =) 169,000 kronor.
Vad angår karolinska sjukhusets delfond erinrar jag, att
jag i det föregående tillstyrkt, att reparations- och underhållskostnader m. m.
för serafimerlasarettets fastighet böra upptagas å särskild anslagspost under
förevarande rubrik. Mot beräkningen av anslagsbeloppen har jag intet annat
att erinra än att den post som avser karolinska sjukhuset bör höjas med i
ruut tal 7,000 kronor avseende onera och andra utgifter för utarrenderade
delar av Norrbackaområdet. Jag förutsätter, att å denna anslagspost icke
må avföras sådana utgifter, vilka böra bestridas å sjukhusets avlönings- eller
omkostnadsstat. Såsom tillämpas beträffande övriga delfonders anslagsposter
till reparations- och underhållskostnader böra de under karolinska
sjukhusets delfond nu föreslagna posterna icke upptagas »förslagsvis» utan
med begränsade belopp. Anslagsposterna böra var för sig disponeras analogt
med å riksstaten anvisade reservationsanslag. Under förevarande delfond
böra alltså beräknas 11,000 kronor för karolinska sjukhuset och 50,000 kronor
för serafimerlasarettet eller sammanlagt 61,000 kronor.
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 201-
De sammanlagda reparations- och underhållskostnaderna m. m. för samtliga
delfonder uppgå till 4,450,000 kronor.
Avsättning till värdeminskningskonto.
I en förut denna dag anmäld proposition nr 199 har Kungl. Maj:t på min
hemställan föreslagit riksdagen att godkänna vissa av mig angivna grunder för
avsättning till värdeminskningskonto för statens allmänna fastighetsfond.
Vid denna proposition har fogats en inom byggnadsstyrelsen och riksräkenskapsverket
verkställd utredning rörande de belopp, som för varje delfond
av fastighetsfonden böra å staten för nästkommande budgetår beräknas för
avsättning till värdeminskningskonto. Under hänvisning beträffande detaljerna
till nämnda utredning torde med stöd av densamma nu böra å fastighetsfondens
stat beräknas härefter angivna belopp till avsättning till värdeminskningskonto
:
Beräknad
avsättning till
D e 1 f o n d värdeminsk
ningskonto
kr.
Fångvårdsstyrelsens delfond ................ 53,000
Utrikesdepartementets » 80,000
Medicinalstyrelsens » 975,000
Byggnadsstyrelsens » 852,000
Uppsala universitets delfond:
Akademiska sjukhuset...................... 156,000
Övriga fastigheter.......................... 263,000
Lunds universitets delfond.................... 103,000
Karolinska sjukhusets delfond ................ 48,000
Summa 2,530,000.
Ifrågavarande poster kunna givetvis bliva endast approximativt beräknade
och den faktiska avsättningen till värdeminskningskonto kommer att
fastställas först i samband med bokslutet för det budgetår som staten avser.
Den sammanlagda beräknade avsättningen till värdeminskningskonto uppgår
alltså till 2,530,000 kronor. Med hänsyn till sättet för beräknande av avsättningen
böra ifrågavarande anslagsposter betecknas »förslagsvis».
I Uppsala universitets delfond ävensom i Karolinska sjukhusets delfond
komma att ingå fastighetsvärden, vilka delvis täckts annorledes än av statsmedel.
Frågan huruvida och i vilken utsträckning de korporationer, sorn
bidragit till uppförande av å fastighetsfonden invärderade byggnader, böra
lämna bidrag till bestridande av de årliga kostnaderna för täckande av värdeminskning
å dylika byggnader torde böra göras till föremål för särskilt
övervägande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
37
Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och
arrenderade markområden.
För fångvårdsstyrelsens delfond hava hyres- och arrendeutgifterna m. m.
för budgetåret 1936/37 belöpt sig till 9,256 kronor. För nästa budgetår
torde utgifterna under denna anslagspost böra beräknas sålunda:
Hyra för den s. k. Sjötullen med Rankhyttan vid centralfängelset
å Långholmen ................................ kronor 2,550
Hyra för f. d. konsistorienotariebostället i Linköping .... » 3,200
Arrende för vissa områden vid kronohäktet i Ystad...... » 402
Arrende för ett område vid centralfängelset å Långholmen » 150
Reparations- och underhållskostnader samt onera........ » 2,250
Summa kronor 8,552,
vilket belopp torde böra i staten avrundas till 8,500 kronor.
Utrikesdepartementets delfond. I staten för innevarande budgetår är
posten till hyresutgifter m. m. beräknad till 64,000 kronor med följande
fördelning på olika ändamål:
Beskickningslokaler i Moskva .......................... kronor 29,500
Tjänstelokal för militärattachén i Moskva ................ » 2,0QÖ
Tjästelokaler för vissa specialattachéer i Berlin .......... » 5,600
Kanslilokaler i Washington ............................ » 6,700
Beskickningslokaler i Warszawa........................ » 10,000
Kursförluster ......................................... * 10,000
Summa kronor 63,800,
vilket belopp avjämnats till 64,000 kronor.
Enligt de vid utrikesdepartementets statförslag för budgetåret 1938/39 fogade
upplysningarna bortfalla för nästa budgetår hyresutgifterna för kanshlokal
i Washington och beskickningslokaler i Warszawa. Å andra sidan
tillkommer hyresutgift för tiden juli—december 1938 för beskickningshus i
Tokio med 6,000 kronor, varjämte ett belopp av 1,000 kronor ansetts böra
beräknas för smärre hyresutgifter för kanslilokal, vilka kunna uppkomma
vid ministerombyten å ort, där beskickningshus saknas. Särskild post för
kursförlust är icke vidare erforderlig.
I enlighet härmed torde anslagsposten i fråga böra uppföras med (29,500
+ 2,000 + 5,600 + 6,000 +1,000 =) 44,100 kronor eller i avjämnat tal
44,000 kronor.
För medicinalstyrelsens delfond hava hyresutgifterna under budgetåret
1936/37 belöpt sig till 14,847 kronor 58 öre.
För nästa budgetår har medicinalstyrelsen i sitt statförslag beräknat samma
belopp under anslagsposten till hyresutgifter m. m. som för innevarande
budgetår eller 14,000 kronor.
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 201.
Enligt sedermera från styrelsen inhämtade uppgifter torde emellertid
denna anslagspost böra för nästa budgetår beräknas sålunda:
Ulleråkers sjukhus: Sekundärsjukhus i Enköping, hyra .... kronor 4,000
S:ta Annas sjukhus: Länspaviljongen, hyra .............. » 5,000
Birgittas sjukhus: Sekundärsjukhuset i Mjölby, hyra...... » 4,400
» Läkarbostad i Vadstena, hyra.......... » 1,350
S:t Sigfrids sjukhus: Korsberga n:o 1 Prästgård, arrende____ » 2,550
S:t Olofs sjukhus: Centralhemmet Stenkyrka, hyra........ » 1,200
S:t Lars sjukhus: Hunnerupsmarken, arrende ............ » 6,000
Summa kronor 24,500.
I anslutning härtill hemställer jag, att anslagsposten ifråga i staten för
nästa budgetår upptages med 24,500 kronor.
Byggnadsstyrelsens delfond. Under posten till hyresutgifter m. m. hava
anslagits och utgått följande belopp:
Budgetår Enligt stat
kronor
1935/36 ...................... 443,900
1936/37 ...................... 500,400
1937/38 ...................... 550,000
För nästa budgetår har byggnadsstyrelsen beräknat hyresutgifter för av
fonden förhyrda lokaler till 729,038 kronor. En specifikation av detta belopp
ingår bland handlingarna i ärendet. Den av byggnadsstyrelsen sålunda
beräknade ökningen i hyresutgifterna hänför sig väsentligen till förhyrningar
för följande myndigheter, nämligen: flygförvaltningen och rullföringsexpeditioner,
statens veterinärbakteriologiska anstalt, väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
hamn- och brobyråer, riksförsäkringsanstalten och pensionsstyrelsen.
Styrelsens beräkning har verkställts med utgångspunkt från
de hyresavtal, som voro gällande vid tiden för avgivande av styrelsens statförslag,
och med beaktande av de förändringar i hyresförhållandena, som
då kunde emotses. Enligt sedermera inhämtade uppgifter torde emellertid,
såvitt nu kan bedömas, böra för förhyrningar räknas med ett anslagsbehov
av i runt tal 745,000 kronor.
I detta sammanhang torde jag få anmäla fråga om avlösning av viss till
lantbruksakademien utgående tomtöresavgift. Handlingarna i detta ärende
utvisa följande:
Enligt Kungl. Maj:ts brev den 3 oktober 1855 gillades en av direktionen
över nya elementarskolan i Stockholm föreslagen ritning till skolhus för nya
elementarskolan samt godkändes en därtill av direktionen föreslagen byggnadsplats
å f. d. pistolsmedsboställets tomt i kvarteret Beridarebanan vid
Västra Bangränden, varjämte förordnades bland annat, att, sedan det å
Beridarebanan befintliga s. k. pistolsmedshuset blivit för Kungl. Maj:ts och
Kronans räkning å offentlig auktion försålt, av nya elementarskolans medel
Enligt räkenskaperna
kronor
425,179: 30
544,745: 89
Kungl. Majda proposition nr 201
39
skulle genom direktionens försorg till lantbruksakademien erläggas en årlig
avgift av 333 riksdaler 16 skillingar banko såsom hyresersättning för
pistolsmedshuset. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 7 augusti 1863 förklarades
lantbruksakademien berättigad att fortfarande uppbära den avgift av 500
riksdaler riksgälds, som på grund av omförmälda brev den 3 oktober 1855
direktionen borde såsom ersättning för det till nya elementarskolan upplåtna,
på akademiens tomt belägna f. d. pistolsmedshuset årligen inbetala till
akademien.
Denna utgift har till och med år 1935 bestritts av skolans byggnadskassa.
Sedan nya elementarskolan upphört att vara statens provskola och Stockholms
stad åtagit sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler för
läroanstaltens fortsatta uppehållande samt kronan till staden uthyrt nya
elementarskolans byggnader, har fråga uppkommit örn avlösning av berörda
till lantbruksakademien utgående tomtöresavgilt. Enligt Kungl. Maj:ts beslut
har byggnadsstyrelsen härom förhandlat med lantbruksakademien samt
med eget utlåtande underställt Kungl. Maj:t förslag örn att för avlösning,
räknat från och med den 1 januari 1938, av nämnda tomtöresersättning
ävensom för gäldande av dylik ersättning för åren 1936 och 1937 till lantbruksakademien
skulle utbetalas ett belopp av 16,000 kronor. Enligt ett i
ärendet avgivet utlåtande har statskontoret — ehuru den procentsats 3.34
procent efter vilken omförmälda 500 kronor enligt byggadsstyrelsens förslag
kapitaliserats förefölle statskontoret ur statsverkets synpunkt ofördelaktigare
än påkallat vore — dock icke velat motsätta sig, att densamma lades till
grund för ersättningens beräkning.
För egen del tillstyrker jag, att ifrågavarande ersättning nu avlöses. Därest
ersättningen alltjämt skolat utgå såsom årlig avgift, lärer densamma hava
bort i fortsättningen bestridas från den å fastighetsfondens stat uppförda
posten till hyresutgifter. Vid sådant förhållande synes mig det belopp, som
nu skall ersättas lantbruksakademien, böra — i den mån det ej kan utgå
av den till statskontoret inlevererade behållningen i läroverkets byggnadskassa
— bestridas från förevarande anslagspost. Med hänsyn härtill torde
denna böra höjas med i runt tal 15,000 kronor. Anledning torde icke föreligga
att på grund av avlösningen öka det markvärde, med vilket ifrågavarande
fastighet ingår i fastighetsfonden.
Med stöd av förutnämnda beräkningar rörande behovet av medel för
hyresutgifter och med tillägg av nyssberörda ersättning torde ifrågavarande
anslagspost för nästa budgetår böra upptagas till ett belopp av 760,000 kronor.
För Uppsala universitets del fond torde böra upptagas allenast ett formellt
belopp av 100 kronor.
Lunds universitets delfond. Till förevarande anslagspost för denna dellond
torde böra hänföras den för närvarande under riksstatsanslaget
»Lunds universitet: Vissa ersättningar m. m.» upptagna årliga avgälden till
kyrkofonden för vissa områden, sorn från biskopsbostället Ilelgonagård upplåtits
till universitetet för tillgodoseende av dess behov av jord för nya institutioner
m. m. (se statsliggaren för budgetåret 1937/38 sid. 401). Posten
torde böra utföras med ett förslagsvis angivet belopp av 3,000 kronor. Till
följd härav och då jag under »Diverse inkomster» förordar att utgifterna i
40
Kungli. Majits proposition nr 201.
övrigt å nämnda riksstatsanslag ävenledes skola bestridas i annan ordning,
behöver anslag för berörda ändamål icke vidare upptagas i riksstaten.
För närvarande erlägger Lunds universitet arrende till domänfonden för
viss del av botaniska trädgården, den s k. Tornalyckan. Därest "romalyckan,
på sätt förutsättes i propositionen angående redovisning å fastighetsfonden
av vissa fastigheter disponerade av Uppsala och Lunds universitet,
kommer att överföras från domänfonden till universitetet, lärer emellertid
arrendet upphöra att utgå.
Karolinska sjukhusets delfond. Direktionen för karolinska sjukhuset har
under denna anslagsrubrik beräknat dels förslagsvis 47,000 kronor för förhyrda
personalbostäder, dels förslagsvis 50,000 kronor för underhåll av
serafimerlasarettets fastighet Pilträdet nr 8.
Sistnämnda belopp har jag i det föregående upptagit bland reparationsoch
underhållskostnader. Under förevarande rubrik bör alltså beräknas i
hyresutgifter m. m. allenast det förra beloppet 47,000 kronor.
Det sammanlagda beloppet för hyres- och arrendeutgifter m. m. skulle
alltså för samtliga delfonderna uppgå till 887,100 kronor.
Avskrivning av vissa å byggnadsanslag bestridda kostnader för
inventarier m. m. I
I staten för fastighetsfonden för budgetåret 1937/38 har för envar av medicinalstyrelsens
och byggnadsstyrelsens delfonder upptagits en särskild anslagspost
under rubrik avskrivning av vissa å byggnadsanslag bestridda
kostnader för inventarier m. m. Anslagsposten har upptagits med 10,000
kronor för medicinalstyrelsens delfond och med 85,000 kronor för byggnadsstyrelsens
delfond. Uppförandet i staten av dessa anslagsposter har påkallats
därav, att å vissa anslag till statliga byggnader, som anvisats under
utgifter för kapitalökning att utgå av lånemedel, i vissa fall avförts utgifter
för anskaffande av inventarier och dylikt som varken borde bestridas av
lånemedel eller redovisas å fastighetsfonden (se propositionen nr 221 år 1937
sid. 37—38). En sådan form för medelsanvisning till inventarier och dylikt
bör undvikas. Kungl. Maj:t har också i regleringsbrevet för fastighetsfonden
för budgetåret 1937,38 anbefallt myndighet, som förvaltar delfond av statens
allmänna fastighetsfond, att vid uppgörande av förslag till anslagsäskande
avseende utgifter för kapitalökning å fastighetsfonden eller vid avgivande
av utlåtande över förslag i sådant ämne noga tillse, att i kapitalökningsanslaget
icke inräknas kostnader för inventarier m. m. dylikt, oavsett
örn anslagen skola täckas av lånemedel eller av andra statsinkomster.
För hudgetåret 1938/39 erfordras under denna rubrik för medicinalstyrelsens
delfond ett belopp av förslagsvis 25,000 kronor, som dock icke kunnat
specificeras, samt för byggnadsstyrelsens delfond ett belopp av förslagsvis
10,000 kronor till avskrivning av vissa å byggnadsanslag bestridda kost
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
41
naclér för inventarier m. m. till tekniska högskolan (1937/38 Ufk. 11:29).
Under förevarande rubrik torde alltså böra beräknas sammanlagt 35,000
kronor.
De sammanlagda utgifterna för statens allmänna fastighetsfond belöpa sig
till 7,902,100 kronor.
Inkomsterna.
Fastighetsfondens inkomster utgöras av dels å riksstaten anvisade särskilda
anslag till ersättning till statens allmänna fastighetsfond för åt statliga
verk och inrättningar upplåtna lokaler antingen i fondens egna hus eller
ock i enskilda tillhöriga fastigheter, som förhyrts med anlitande av fondens
medel, dels inflytande hyror och arrenden för av fonden till enskilda upplåten
nyttjanderätt, dels ock diverse inkomster, bland vilka beräknas ränta å
förnyelsefondsmedel.
Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.
I efterföljande tablå har ersättningen för till statsmyndigheter upplåtna
lokaler upptagits i enlighet med de av myndigheterna framlagda statförslagen
och däröver avgivna utlåtanden, därvid tabellen angiver ersättningsanslagens
fördelning på såväl huvudtitlar som delfonder. Beloppen hava avjämnats
till hela hundratal kronor.
Huvudtitel |
Byggnads- styrelsens delfond kronor |
Annan delfond kronor |
Ersättnings- anslag kronor j |
Andra huvudtiteln................ |
277,400 |
1 603,900 |
881,300 |
Tredje > ................ |
157,700 |
2 466,500 |
624,200 |
Fjärde » ................ |
406,100 |
— |
406,100 |
Femte » ................ |
1,625,000 |
3 4,372,000 |
5,997,000 |
Sjätte > ................ |
261,900 |
— |
261.900 |
Sjunde » ................ |
434,900 |
— |
434,900 |
Åttonde » ................ |
3,721.000 |
4 1,516,800 |
5,237,800 |
Nionde » ................ |
863,000 |
— |
863,000 |
Tionde » ................ |
443,900 |
— |
443,900 |
Riksdagen och dess verk m. m..... |
80,100 |
— |
80,100 |
Summa |
8,271,000 |
6,959,200 |
15,230,200 |
1 Fångvårdsstyrelsens delfond. — 2 Utrikesdepartementets delfond. — 3 Medicinalstyrelsens
delfond. — 4 Uppsala universitets delfond 889,000 kronor, Lunds universitets delfond 541,600
kronor, Karolinska sjukhusets delfond 86,200 kronor.
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
Med de i sista kolumnen upptagna beloppen hava anslagen preliminärt beräknats
i årets statsverksproposition. Därvid hava ersättningsanslagen för
de hittillsvarande delfonderna uppförts enligt nuvarande grunder.
För Uppsala och Lunds universitets delfonder hade de sakkunniga föreslagit,
att ersättningsanslaget skulle beräknas till 7 procent av de fastighetsvärden,
vilka motsvarade det för delfonderna beräknade kapitalet, medan
kostnaderna för övriga fastigheter skulle täckas genom inkomster från universitetens
egendomar och skogar. Därigenom skulle full förräntning av det
för delfonden redovisade kapitalet erhållas. I sitt utlåtande rörande fastighetsfondens
stat för nästa budgetår framhöll emellertid riksräkenskapsverket,
att denna metod icke syntes taga tillräcklig hänsyn till de justeringar,
vilka borde vidtagas med hänsyn till hyresinkomster m. m. och utgifter för
förhyrda lokaler, samt icke heller till den merkostnad, som kunde uppkomma
i de fall, då utgifterna för de å diversemedelstitlar redovisade tillgångarna
icke kunde täckas genom de härför avsedda inkomsterna. För att åstadkomma
en mera tillfredsställande beräkning av ersättningsanslaget har riksräkenskapsverket
i sitt utlåtande den 29 oktober 1937 över promemorian angående
redovisning av Uppsala och Lunds universitets fastigheter föreslagit,
att ersättningsanslaget skulle beräknas på sådant sätt, att överskottet å delfonden
komme att uppgå till 4 procent av kapitalbehållningen. I enlighet
med sist angivna förslag har denna inkomst för universitetens delfonder
beräknats i statsverkspropositionen.
Direktionen för Karolinska sjukhuset har beräknat ersättningen till fonden
till ett belopp, som motsvarar nettokostnaderna för fastighetsförvaltningen
samt 4 procent av det i radiumhemmet investerade statskapitalet, vilket därvid
beräknats till omkring 1,000,000 kronor. Direktionens beräkning, som
icke givit riksräkenskapsverket anledning till erinran, har ävenledes följts i
statsverkspropositionens preliminära beräkning av ersättningsanslagen.
I den särskilda propositionen angående grunder för avsättning till värdeminskningskonto
för fastighetsfonden har jag tillstyrkt, att ersättningsanslagen
till samtliga delfonder utom byggnadsstyrelsens delfond skola från och
med budgetåret 1938/39 beräknas till de belopp som uppfylla kravet på att
fastighetsfondens nettobehållning skall vara fullt förräntad. Full förräntning
har ansetts föreligga vid 4 procent avkastning. Kapitalbehållningen
vid ingången av budgetåret 1938/39 har beräknats till följande belopp, näm
I
ligen:
för fångvårdsstyrelsens delfond........................ kronor 7,000,000
» utrikesdepartementets > > 7,700,000
» medicinalstyrelsens > » 40,000,000
» Uppsala universitets > » 3,600,000
> Lunds universitets » >, 3,200,000
» Karolinska sjukhusets » » 5,000,000.
I efterföljande tabell hava nu sammanförts för varje delfond dels de till
4 procent å nämnda kapitalbehållningar beräknade överskotten, dels de utgif
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
43
ter vilka jag tillstyrkt skola täckas å fondens stat för nästa budgetår, dels ock
de av mig i det följande beräknade inkomsterna. Av dessa uppgifter framräknas
så det för varje delfond erforderliga ersättningsanslaget.
D c 1 f o n d |
Överskott kronor |
1 Utgifter kronor |
Summa kronor |
Andra |
Ersätt-n ingsån-slag kronor |
|
Fångvårdsstyrelsens |
delfond].. |
280,000 |
361,500 |
641,500 |
175,600 |
465,900 |
Utrikesdepartementets |
» |
308,000 |
324,000 |
632,000 |
59,000 |
573,000 |
Medicinalstyrelsens |
> |
1,600,000 |
2,274,500 |
3,874,500 |
918,700 |
2,955,800 |
Uppsala universitets |
> . . |
3 144,000 |
805,100 |
949,100 |
258,200 |
690,900 |
Lunds universitets |
> |
128,000 |
275,000 |
403,000 |
56,900 |
346,100 |
Karolinska sjukhusets |
> . . |
200,000 |
156,000 |
356,000 |
61,800 |
294,200j |
För byggnadsstyrelsens delfond har, som nämnts, förutsatts, att de för närvarande
tillämpade grunderna för ersättningsanslagens beräkning skola fortfarande
iakttagas. Med hänsyn till vissa jämkningar i de av byggnadsstyrelsen
förutsatta fastighetsvärdena har ersättningsanslaget för byggnadsstyrelsens
delfond omräknats, vilket medfört beloppets höjning till 8,575,900
kronor. Med detta belopp och under förutsättning att å staten beräknas
de utgifter och inkomster som av mig förordas, blir det påräkneliga överskottet
för byggnadsstyrelsens delfond 5,490,000 kronor, motsvarande 5.4 procent
av delfondens uppskattade kapitalbehållning å cirka 101.62 miljoner kronor.
Det sammanlagda beloppet av ersättning för till statsmyndigheter upplåtna
lokaler under de sju delfonderna fördelar sig på huvudtitlar och delfonder
på sätt framgår av följande sammanställning:
Huvudtitel |
Byggnads- styrelsens delfond kronor |
Annan delfond1 kronor |
Ersättnings- anslag kronor |
Andra huvudtiteln................ |
277,400 |
465,900 |
743,300 |
Tredje » ................ |
157,700 |
573,000 |
730,700 |
Fjärde » ................ |
406,100 |
— |
406,100 |
Femte > ................ |
1,641,300 |
2,955,800 |
4,597,100 |
Sjätte > ................ |
229,900 |
— |
229,900 |
Sjunde > ................ |
426,100 |
— |
426,100 |
Åttonde » ................ |
4,050,400 |
1,331,200 |
5,381,600 |
Nionde ■„ ................ |
863,000 |
— |
863,000 |
Tionde » ................ |
443,900 |
443,900 |
|
Riksdagen och dess verk m. in....... |
80,100 |
— |
80,100 |
Summa |
8,575,900 |
5,325,900 |
13,901,800 |
Specifikation, se föregående tabell.
44
Kungl. Majlis proposition nr 201.
Med de i sista kolumnen angivna beloppen böra anslagen till ersättning till
statens allmänna fastighetsfond upptagas i riksstaten för budgetåret 1938/39.
Det sammanlagda beloppet understiger det i statsverkspropositionen upptagna
med 1,328,400 kronor. I avvaktan på, bland annat ytterligare utredning
av sättet för avvägning av ersättningsanslagen i förhållande till kapitalbehållningen
å fonden hava anslagen, som nämnts, i statsverkspropositionen
allenast beräknats. I det följande gör jag hemställan om äskande av berörda
anslag med de i sammanställningen upptagna beloppen.
Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden.
Fångvårdsstyrelsens delfond. Inkomstposten hyror för till enskilda upplåtna
lokaler har för budgetåret 1937/38 upptagits med 147,900 kronor. Med
hänsyn till inrättandet av den nya anstalten å Skenäs har fångvårdsstyrelsen
i sitt statförslag beräknat ifrågavarande inkomstpost för budgetåret 1938/39
till 150,000 kronor.
Beträffande denna inkomstpost har emellertid byggnadsstyrelsen i utlåtande
över fångvårdsstyrelsens statförslag ifrågasatt, huruvida icke hyrorna
för lägenheterna i vissa bostadshus vid centralfängelserna i Malmö och å
Härlanda, vilka lägenheter enligt uppgift utgjorde 78 stycken, borde omräknas
med hänsyn till att dessa bostäder komme att förses med värmeledning,
vattenklosetter och badmöjligheter. De härtill anslagna medlen uppginge
till 162,000 kronor, varjämte ytterligare 25,000 kronor äskats för ändamålet.
Enligt vad jag inhämtat, har fångvårdsstyrelsen i anledning av vad byggnadstyrelsen
sålunda ifrågasatt låtit verkställa en omräkning av hyrorna för
bostadshusen vid nämnda fängelser och därav funnit, att omändringsarbetena
synts böra föranleda en höjning av ifrågavarande inkomstpost med omkring
10,000 kronor.
I enlighet härmed torde inkomstposten för hyror under fångvårdsstyrelsens
delfond böra upptagas med 160,000 kronor.
Utrikesdepartementets delfond. Under budgetåret 1936/37 utgjorde hyresinkomsterna
för denna delfond 44,993 kronor 96 öre. I staten för innevarande
budgetår är beräknat ett belopp av 43,800 kronor i hyror. På
grundval av de detaljerade beräkningar, vilka återfinnas i handlingarna i
ärendet, torde inkomstposten för nästa budgetår böra upptagas med ett avjämnat
belopp av 47,000 kronor.
Inkomsterna av hyror för medicinalstyrelsens delfond uppgingo för budgetåret
1936/37 till 780,385 kronor 43 öre. Styrelsen har beräknat hyresinkomsten
för nästa budgetår till samma belopp, som under innevarande budgetår
eller 798,000 kronor. Med detta belopp torde posten böra upptagas i
statförslaget.
I remissutlåtande över medicinalstyrelsens statförslag har byggnadsstyrel -
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
45
sen ifrågasatt, huruvida icke hyrorna för bostadslägenheterna vid S:t Sigfrids
sjukhus vid Växjö borde omräknas med hänsyn till att dessa bostäder
komme att förses med badmöjligheter, vartill 20,000 kronor anvisats. Jag
förutsätter, att medicinalstyrelsen verkställer den av byggnadsstyrelsen sålunda
ifrågasatta omräkningen av bostadshyrorna vid S:t Sigfrids sjukhus.
Byggnadstyrelsen har föreslagit, att för byggnadsstyrelsens delfond skulle
beräknas ett belopp av 420,000 kronor i hyresinkomster för nästa budgetår.
Efter statens övertagande av dövstumundervisningsväsendet komma vissa
befattningshavare att utgiva ersättning för bostäder, som av staten ställas till
deras förfogande. En approximativ beräkning av de blivande hyresinkomsterna
under budgetåret 1938/39 slutar på ett belopp av omkring 12,000
kronor. Detta belopp bör redovisas under byggnadsstyrelsens delfond.
Då under nästa budgetår vissa uthyrda bostadsvillor vid Experimentalfältet
torde komma att överföras till denna delfond av fastighetsfonden, torde
ytterligare ett belopp av 6,000 kronor böra beräknas under denna anslagspost.
I enlighet härmed torde under byggnadsstyrelsens delfond böra beräknas
hyresinkomster å 438,000 kronor.
Uppsala universitets delfond. Under posten för hyror böra här beräknas
dels ersättning för boställsrum för fyra professorer samt för director musices
med sammanlagt 6,800 kronor, dels bostadsersättning för vaktmästare
m. fl. med 7,440 kronor, dels ock övriga hyresmedel som kunna beräknas
till 1,500 kronor, eller tillhopa 15,740 kronor. Inkomstposten torde förty
böra utföras med avrundat 15,700 kronor. Dessa inkomster redovisas för
närvarande såsom särskilda uppbördsmedel för universitetets avlöningsanslag,
vilket alltså vid bifall till vad nu föreslås bör höjas med motsvarande
belopp (se statsliggaren för budgetåret 1937/38 sid. 378).
Lunds universitets delfond. Under förevarande anslagspost böra för denna
delfond beräknas dels hyresersättning från vaktmästare m. fl. med 5,990
kronor dels ock tomtöremedel å 25 kronor 97 öre, eller i avrundat tal 6,000
kronor. Dessa inkomster tagas nu till uppbörd å universitetets avlöningsanslag,
som alltså bör höjas med nämnda belopp (se statsliggaren för budgetåret
1937/38 sid. 395).
Karolinska sjukhusets delfond. Direktionen för karolinska sjukhuset har
beräknat hyresinkomsterna för nästa budgetår till 20,300 kronor av befattningshavare
vid karolinska sjukhuset och 34,000 kronor av befattningshavare
vid serafimerlasarettet eller sammanlagt till 54,300 kronor.
Till detta belopp torde böra läggas inkomster av hyror och arrenden från
den s. k. Solnaskogen med i runt tal 7,000 kronor. Förevarande inkomstpost
bör alltså upptagas till 61,300 kronor, därav 27,300 kronor beräknas
belöpa å karolinska sjukhuset och 34,000 kronor å serafimerlasarettet. Någon
uppdelning av inkomstposten torde emellertid ej böra ske i själva staten.
De sammanlagda hyresinkomsterna för alla delfonderna skulle alltså belöpa
sig till 1,526,000 kronor.
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
Diverse inkomster.
De likvida medel, som uppkommit genom avsättning till förnyelsefond för
fastighetsfonden, hava hittills överlämnats till riksgäldskontoret för förvaltning
mot räntegottgörelse. De närmare villkoren härför hava fastställts av
Kungl. Maj:t i brev den 12 juni 1936. Jag förutsätter, att Kungl. Maj:t kommer
att förordna örn dylikt överlämnande även beträffande samtliga de medel,
som avsättas för budgetåret 1937/38. Under budgetåret 1938/39 torde räntegottgörelsen
böra beräknas efter en räntefot av 3.5 procent.
De belopp, som böra såsom ränta å förnyelsefondsmedel tillföras posten
diverse inkomster, torde i enlighet med vad sålunda förutsatts böra beräknas
till följande belopp:
för fångvårdsstyrelsens delfond ........................ kronor 14,500
» utrikesdepartementets delfond ...................... » 9,200
» medicinalstyrelsens delfond ........................ » 120,700
» byggnadsstyrelsens delfond ........................ » 142,900
eller sammanlagt kronor 287,300.
Anslag för täckande av detta belopp, som utgör ränteutgift för riksgäldskontoret,
har i statsverkspropositionen upptagits med 185,000 kronor å förslaget
till stat för riksgäldsfonden. Erforderlig ändring i detta belopp torde
sedermera komma att föreslås riksdagen.
Utöver dessa räntor torde under titeln diverse inkomster även böra beräknas
de intäkter som framgå av det följande.
Under fångvårdsstyrelsens delfond böra bland diverse inkomster upptagas
dels bidrag från vissa städer och kommuner för underhåll av byggnader tillhörande
delfonden, dels ock särskild inkomst för det av fångvården förhyrda
konsistorienotariebostället i Linköping (del av räntan å boställets underhållsfond)
med ett sammanlagt belopp av, såsom i gällande stat, i avrundat tal
1,100 kronor.
Utrikesdepartementets delfond. Under titeln diverse inkomster bör upptagas
ett belopp av 2,800 kronor, motsvarande beräknad ersättning för lägenhet
som disponeras av lantbruksattachén i Berlin.
Byggnadsstyrelsens delfond. Å den för hyresutgifter m. m. för av denna
delfond förhyrda lokaler föreslagna anslagsposten beräknas lokalhyror för
vissa'' institutioner, vilkas utgifter i allmänhet täckas från specialbudgeter,
nämligen bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen och försäkringsinspektionen.
I sådana fall böra hyresbeloppen i sista hand drabba
vederbörande specialbudgets fond, från vilken alltså fastighetsfonden skall
tillgodoföras mot hyresbeloppen svarande ersättning. Denna ersättning, som
nu beräknas till 30,350 kronor, bör upptagas under diverse inkomster för
byggnadsstyrelsens delfond.
Kungl. Majlis proposition nr 201.
47
Under denna inkomstpost torde därjämte enligt byggnadsstyrelsens förslag
böra upptagas, med ett beräknat belopp av 5,550 kronor, utdelning från
Stockholms stads brandförsäkringskontor beträffande i styrelsens delfond ingående
fastigheter.
För jämkning av delfondens överskott till helt tiotusental kronor torde under
förevarande post få tilläggas ett belopp av 3,300 kronor.
Universitetens delfonder. Vid anmälan av frågan om universitetens fastighetsredovisning
har jag tillstyrkt, att nettoinkomsterna av universitetens
till finansförmögenheten hänförliga fastigheter skola disponeras, icke såsom
nu i form av uppbördsmedel för universitetens avlöningsanslag utan för
täckande av utgifter för till universitetens förvaltningsförmögenhet hänförliga
fastigheter. För redovisning av dessa bidrag torde å fastighetsfondens
stat böra uppföras särskilda inkomstposter under rubriken »Diverse inkomster».
Vid beräknande av de belopp, med vilka ifrågavarande inkomstposter böra
upptagas för universiteten, hava de sakkunniga för utredning av berörda
fråga ansett hänsyn böra tagas till de belopp, varmed universitetens reservfonder
bidragit till fastigheternas underhåll, och härom anfört följande. För
framtiden skulle dessa fonder icke vidare behöva disponeras för byggnadskostnader.
Vid Uppsala universitet hade reservfonden under senaste femårsperiod
bidragit till underhållet av byggnaderna med 62,000 kronor eller
12,400 kronor om året. Samtidigt hade reservfonden av egendoms- och
skogsförvaltningarnas inkomster tillgodoförts i runt tal 105,000 kronor eller
21,000 kronor örn året. Om reservfondens ekonomiska ställning skulle bibehållas
oförändrad, kunde alltså det belopp, som skulle användas på nu angivet
sätt, höjas med omkring 10,000 kronor. Avlöningsanslaget erhölle för
närvarande 218,020 kronor årligen. Med stöd av vad sålunda anförts hava
de sakkunniga för Uppsala universitets vidkommande beräknat denna inkomst
till 230,000 kronor. Vid Lunds universitet kunde — hava de sakkunniga
anfört — inkomsten av egendomarna beräknas till det belopp, som för
budgetåret 1936/37 funnes uppfört i staten för universitetet, 41,000 kronor.
Då denna post varit beräknad till ett mot den verkliga inkomsten svarande
belopp, hade reservfonden icke erhållit någon nämnvärd inkomst av dessa
medel. Reservfonden hade även bidragit till bestridande av kostnaderna för
underhåll av universitetets institutionsbyggnader. Dessa bidrag syntes emellertid
hava skett på bekostnad av reservfondens kapitalbehållning, vilken nu
vore praktiskt taget helt förbrukad.
Beträffande beräkningen av ifrågavarande inkomst för Uppsala universitet
har universitetskanslern anfört, att de sakkunnigas resonemang
beträffande reservfondens bidrag till fastighetsunderhållet knappast syntes
vara bindande. Den omständigheten att reservfonden måst anlitas även
för rena underhålls- och reparationskostnader, för vilka det särskilda statsanslaget
varit otillräckligt, syntes icke utgöra skäl för att i sak bibehålla detta
system genom att även för framtiden anslå till underhålls- och reparations^-
48
Kungl. Maj.ts proposition nr 201.
gifter denna summa av medel, som skulle komma reservfonden till godo. Ifrågavarande
inkomst borde beräknas till endast ett till 220,000 kronor avrundat
belopp.
Enligt propositionen angående universitetens fastighetsredovisning har jag
anslutit mig till kanslerns beräkning av denna inkomst och förordar alltså
här, att såsom bidrag från Uppsala universitets egendoms- och skogsförvaltning
i staten för fastighetsfonden upptages ett belopp av 220,000 kronor.
Beträffande Lunds universitet beräknas för budgetåret 1937/38 såsom särskilda
uppbördsmedel för avlöningsanslaget »arrendespannmål från universitetets
hemman och lägenheter, efter avdrag för utskylder m. m.», till i
runt tal 51,600 kronor.
I sitt utlåtande angående stat för fastighetsfonden för nästa budgetår har
riksräkenskapsverket erinrat, att å det i riksstaten uppförda anslaget »Lunds
universitet: Vissa ersättningar m. m.» (1937/38 VIILE 17) redovisas vederlag
för fyra ängslotter, ett vart å 200 kronor, att tillföras universitetets ålderstilläggsfond.
Enär denna utgift efter den föreslagna fastighetsredovisningens
ordnande torde böra anses såsom en kostnad för egendomsförvaltningen,
föreslår jag i överensstämmelse med riksräkenskapsverket, att det
beräknade bidraget från denna förvaltning sänkes med 800 kronor eller till
50,800 kronor.
För täckning av akademiska sjukhusets reparations- och underhållskostnader
har Uppsala universitet hittills disponerat 22,500 kronor, därav 7,500
kronor utgjort bidrag från landstinget för sjukhusets yttre underhåll och
15,000 kronor utgått av sjukhusets driftmedel för sjukhusets inre underhåll.
Enär enligt gällande avtal driftkostnaderna för sjukhuset delas mellan
landstinget och staten, representerar hälften av sistnämnda belopp bidrag
från landstinget, vadan det från landstinget utgående sammanlagda bidraget
till sjukhusets yttre och inre underhåll kan beräknas till omkring 15,000 kronor.
Å den upprättade inkomst- och utgiftsstatens inkomstsida torde de för
täckning av sjukhusets reparations- och underhållskostnader disponerade
medlen böra redovisas under »Diverse inkomster», varvid landstingets sammanlagda
bidrag bör upptagas såsom särskild delpost.
Under »övriga diverse inkomster» bör för Uppsala universitets delfond
upptagas ett beräknat belopp av 7,500 kronor, avseende den del av kostnaderna
för det inre underhållet, som utgår av sjukhusets driftsmedel.
För Lunds universitets delfond torde jämte »Bidrag från universitetets
egendomsförvaltning» böra upptagas endast en titel »övriga diverse inkomster»
med ett formellt belopp av 100 kronor.
Karolinska sjukhusets delfond. Under diverse inkomster har för denna
delfond av direktionen för karolinska sjukhuset beräknats 470 kronor i utdelning
från Stockholms stads brandförsäkringskontor. I enlighet härmed
torde posten böra upptagas med ett avjämnat belopp av 500 kronor.
Kungl. Majlis proposition nr 201-
49
Under diverse inkomster beräknas alltså tillhopa 624,300 kronor med följande
fördelning på olika delfonder:
Fångvårdsstyrelsens delfond .......................... kronor
Utrikesdepartementets delfond ........................ »
Medicinalstyrelsens delfond .......................... »
Byggnadsstyrelsens delfond ............................ »
Uppsala universitets delfond:
Bidrag från universitetets egendoms- och
skogsförvaltning .................. kronor 220,000
Bidrag från Uppsala läns landsting .... » 15,000
övriga diverse inkomster ........... » 7,500 »
Lunds universitets delfond:
Bidrag från universitetets egendomsför
valtning
.......................... » 50,800
övriga diverse inkomster ............ » 100 »
Karolinska sjukhusets delfond ........................ »
15,600
12,000
120,700
182,100
242,500
50,900
500.
Fondens sammanlagda inkomster skulle i enlighet härmed beräknas till
16,052,100 kronor.
överskott.
I det föregående hava överskotten för fastighetsfondens delfonder — utom
byggnadsstyrelsens delfond — fastställts till belopp motsvarande 4 procent
å delfondernas beräknade kapitalbehållning. Beträffande byggnadsstyrelsens
delfond åter framkommer ett överskott å 5,490,000 kronor, utgörande
skillnaden mellan de för delfonden beräknade inkomsterna å 9,196,000 kronor
och utgifterna å 3,706,000 kronor. Det sammanlagda överskottet för fastighetsfonden
beräknas till 8,150,000 kronor med följande fördelning på de
olika delfonderna:
Fångvårdsstyrelsens delfond ........................ kronor 280,000
Utrikesdepartementets delfond ...................... » 308,000
Medicinalstyrelsens delfond .......................... » 1,600,000
Byggnadsstyrelsens delfond .......................... » 5,490,000
Uppsala universitets delfond ........................ » 144,000
Lunds universitets delfond............................ » 128,000
Karolinska sjukhusets delfond ...................... » 200,000.
I statsverkspropositionen har överskottet upptagits med 8,600,000 kronor.
I enlighet med vad jag nu tillstyrkt har upprättats förslag till stat för statens
allmänna fastighetsfond för budgetåret 1938/39.
I det föregående hava anslagen till ersättning till statens allmänna fastighetsfond
beräknats till sammanlagt 13.90 miljoner kronor, örn härifrån
dragés det beräknade överskottet å fastighetsfonden, enligt vad nyss nämnts
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 201. 4
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
8.15 miljoner kronor, framträder en beräknad nettobelastning å riksstaten
för budgetåret 1938/39 å 5.75 miljoner kronor, eller 0.54 miljon kronor mera
än för innevarande budgetår. Av nettobelastningen hänföra sig 2.53 miljoner
kronor till avsättning till värdeminskningskonto för fastighetsfonden; återstoden
3.22 miljoner kronor motsvarar fondens beräknade nettoutgift för reparations-
och underhållskostnader m. m., hyresutgifter m. m. samt vissa
avskrivningar, efter avdrag för inflytande hvresmedel och diverse inkomster.
Hemställan.
Under åberopande av vad här anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte i proposition
dels föreslå riksdagen att godkänna bilagda förslag till stat
för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1938/39
(bilaga B);
dels — med ändring av den i statsverkspropositionen gjorda
inkomstberäkningen, i vad angår överskottet av statens
allmänna fastighetsfond — föreslå riksdagen att i riksstaten
för budgetåret 1938/39 upptaga inkomsttiteln Statens allmänna
fastighetsfond med ett belopp av 8,150,000 kronor;
dels ock till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond
för budgetåret 1938/39 anvisa följande förslagsanslag, nämligen
-
under |
andra huvudtiteln................. |
743,300 |
kronor |
> |
tredje » ................. |
730,700 |
» |
fjärde » ........... |
406,100 |
» |
|
2» |
femte » |
4,597,100 |
|
> |
sjätte s ............ |
229,900 |
> |
> |
sjunde » ................. |
426,100 |
1 |
åttonde » ................. |
5,381,600 |
||
nionde » ................. |
863,000 |
> |
|
* |
tionde » ................. |
443,900 |
> |
7> |
huvudtiteln XIII. Riksdagen och dess |
80,100 |
) |
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
Folke Ericson.
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
51
Bilaga A.
Redogörelse för statens allmänna fastighetsfond budgetåret 1936/37.
Fondens kapital. I brev till byggnadsstyrelsen den 30 juni 1936 meddelade
Kungl. Majit beslut angående de värden å mark och byggnader, med vilka de
till statens allmänna fastighetsfond hörande fastigheterna skulle ingå i fondens
begynnelsekapital och upptagas i fondens räkenskaper per den 1 juli
1935. I samband därmed fastställdes det begynnelsekapital, varmed statens
allmänna fastighetsfond skulle per den 1 juli 1935 upptagas i rikshuvudboken,
till 256,730,350 kronor. Beträffande den närmare innebörden av detta
beslut ävensom förändringarna under budgetåret 1935/36 i fondens kapitalbehållning
torde få hänvisas till propositionen nr 221 år 1937 sid. 2.
Vid slutet av budgetåret 1935/36 uppgick behållningen i fastighetsfonden till
277,735,257 kronor 39 öre. Den bokföringsmässiga stegringen av fastighetsfondens
behållning hade alltså utgjort omkring 21.0 miljoner kronor. Fondens
balansräkning per den 30 juni 1936 hade den sammansättning som
framgår av tabellen å omstående sida.
Fastighetsfondens kapitalbehållning har under budgetåret 1936/37 undergått
följande huvudsakliga förändringar.
Från anslag anvisade å riksstaten för budgetåret 1936/37 under rubrik
statens allmänna fastighetsfond har lyftats ett sammanlagt belopp av netto
7,716,323 kronor 25 öre. Vidare hava från anslag anvisade å riksstaten för
budgetåret 1934/35 under fonden för förlag till statsverket lyftats sammanlagt
370,000 kronor, vilka medel jämlikt föreskrift i Kungl. Maj :ts brev den
30 juni 1936 omförts från förlagsfonden till fastighetsfonden. I enlighet med
beslut i samma brev hava vidare de å fonden för anordnande av lokaler för
statens ämbetsverk i huvudstaden under budgetåret bokförda kostnaderna för
nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli tillförts fastighetsfonden med sammanlagt
527,167 kronor 9 öre. Genom beslut den 25 juni 1937 har Kungl. Majit
förordnat, att det å fastighetsfonden bokförda värdet för Gamla seminariet i
Umeå — vilken fastighet hädanefter skulle betecknas Hovrättshuset i Umeå
-— skulle per den 30 juni 1937 ökas med 100,000 kronor. Sammanlagt hava
alltså redovisats kapitalökningar å 8,713,490 kronor 34 öre. Sedan Kungl.
Majit den 12 juni 1936 förordnat, att kronohäktena i Norrtälje, Karlshamn,
Ängelholm och Uddevalla skulle, i sammanhang med häktenas nedläggande
såsom fångvårdsanstalten från och med den 1 juli 1936 utan ersättning till
statsverket med full äganderätt överlåtas, ett vart häkte till den stad, i vilken
häktet vöre beläget, hava jämlikt Kungl. Majits föreskrift de å fastighetsfonden,
fångvårdsstyrelsens delfond, bokförda värdena för nämnda kronohäkten
å tillhopa 183,Otto kronor avskrivits ur fondens räkenskaper. Vidare hava
småskoleseminarietomterna i Linköping och Falun med därå uppförda byggnader
utan ersättning nied full äganderätt överlåtits till Östergötlands respektive
Kopparbergs läns landsting, varefter Kungl. Majit föreskrivit, att å fästighetsfonden,
byggnadsstyrelsens delfond, bokförda värden å småskoleseminarierna
i Linköping och Falun — sammanlagt 224,000 kronor — skulle
avskrivas ur fondens räkenskaper. Genom brev den 18 juni 1937 har Kungl.
Majit förordnat, att å byggnadsvärdet av vissa å fastighetsfonden redovisade
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 201-
Fångvårds- styrelsens delfond milj. kr. |
Utrikes-departe-mentets |
Medicinal- styrelsens delfond milj. kr. |
Byggnads- styrelsens delfond milj. kr. |
Summa milj. kr. |
|
Tillgångar. Fastigheter................... |
15.11 |
8.23 |
89.50 |
166.09 |
278.93 |
Lån till riksgäldskontoret ...... |
_ |
_ |
— |
— |
|
Fordran å byggnadsstyrelsen .... |
— |
— |
0.7 9 |
_ |
0.7 9 |
Övriga fordringar.............. |
_ |
— |
_ |
0.5 4 |
0.5 4 |
Innestående å statsverkets check-räkning .................... |
0.15 |
0.18 |
1.39 |
2.2 2 |
3.94 |
Summa |
15.26 |
8.41 |
91.68 |
168.85 |
284.20 |
Skulder. Diverse medel: Förnyelsefonden............. |
0.14 |
0.13 |
1.13 |
1.30 |
2.70 |
För reparations- och underhålls-kostnader reserverade medel |
0.01 |
0.0 5 |
0.17 |
0.22 |
0.4 5 |
Övriga diverse medel........ |
— |
— |
— |
— |
— |
Medel som av Stockholms stad, |
3.32 |
3.32 |
|||
Övriga skulder................ |
— |
— |
— |
— |
— |
Säger |
0.15 |
0.18 |
1.30 |
4.84 |
6.47 |
Tillgångar utöver skulder: av lånemedel............... |
9.33 |
13.21 |
22.5 4 |
||
av andra statsinkomster än |
15.il |
8.23 |
81.05 |
150.80 |
255.19 |
Säger |
15.il |
8.23 |
90.38 |
164.01 |
277''73 |
Summa |
15.26 |
8.41 |
91.68 |
168.85 |
284.20 |
fastigheter under medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens delfonder skulle
per den 30 juni 1937 verkställas avskrivning med ett sammanlagt belopp av
200,000 kronor, motsvarande kostnader som av kapitalökningsanslag för fastigheterna
använts till inventarier m. m., av beskaffenhet att böra täckas
av andra statsinkomster än lånemedel. Tillika har Kungl. Majit föreskrivit,
att dessa avskrivningar skulle verkställas med anlitande av den i fastighetsfondens
stat för budgetåret 1936/37 upptagna anslagsposten till avskrivning
av vissa å byggnadsanslag bestridda kostnader för inventarier m. m. samt att
av fondens kapitalbehållning skulle till riksgäldskontoret såsom återbetalning
av lånemedel utbetalas mot förenämnda avskrivningar svarande belopp. I
brev den 26 februari 1937 har Kungl. Majit förordnat, att det belopp, som av
Sjöstedtska fonden lämnats såsom bidrag till uppförandet av tekniska skolans
i Stockholm byggnad, skulle i byggnadsstyrelsens räkenskaper redovisas såsom
skuld för statens allmänna fastighetsfond. Den härav uppkommande
kapitalminskningen utgör 45,714 kronor. Den sammanlagda kapitalminskningen
redovisas alltså med 652,714:— kronor.
53
Kungl. Marits proposition nr 201-
Den utgående behållningen den 30 juni 1937 å statens allmänna fastighetsfond
uppgår i enlighet härmed till (277,735,257:39 + 8,713,490:34—
652,714:— =) 285,796,033 kronor 73 öre. Den bokföringsmässiga stegringen
av fastighetsfondens behållning utgör alltså omkring 8.06 miljoner kronor.
Av fondens kapitalbehållning den 30 juni 1937 å 285.80 miljoner kronor hänföra
sig 255.56 miljoner kronor till andra statsinkomster än lånemedel och
30.24 miljoner kronor till lånemedel.
Den utgående balansräkningen för budgetåret 1936/37 är sammanställd i
följande tabell, därvid siffrorna angivits i avrundade tal:
fångvårds- styrelsens delfond milj. kr. |
Utrikes-departe-mentets |
Medicinal- styrelsens delfond milj. kr. |
Byggnads- styrelsens delfond milj. kr. |
Summa milj. kr. |
|
Tillgångar. Fastigheter................... Lån till riksgäldskontoret ...... Fordran å byggnadsstyrelsen---- Övriga fordringar.............. Innestående å statsverkets check-räkning .................... |
15.34 0.14 0.2 9 |
8.49 0.09 0.19 0.14 |
92.18 ,1.13 0.84 1.54 |
172.32 1.30 O.oi ,0.53 2.49 |
288.33 4.46 |
Summa Skulder. |
15.7 7 |
8.91 * |
95.69 |
176.65 |
297.02 |
Diverse medel: |
2.27 |
2.65 |
5.37 |
||
Förnyelsefonden ............ För reparations- och underhålls- |
0.27 |
0.18 |
|||
kostnader reserverade medel |
0.15 |
0.0 5 |
0.31 |
0.50 |
1.01 |
Övriga diverse medel........ Medel som av Stockholms stad, |
0.0 5 |
0.05 |
|||
sjukhusets byggnadskommitté.. |
— |
— |
— |
4.7 9 |
4.79 |
Övriga skulder................ |
-- |
— |
— |
* |
* |
Säger |
0.42 |
0.23 |
2.58 |
7.99 |
11.22 |
Tillgångar utöver skulder: |
17.32 |
30.2 4 |
|||
av lånemedel............... av andra statsinkomster än |
0.42 |
0.4 5 |
12.05 |
||
lånemedel................ |
14.93 |
8.23 |
81.06 |
151.34 |
''Zbb. 5 6 |
Säger |
15.35 |
8.68 |
93.il |
108.66 |
285.80 |
Summa |
15.77 |
8.91 |
95.69 |
176.65 |
| 297.0 2 |
I detta sammanhang torde redogörelse få lämnas för vissa av Kungl. Maj :t
prövade ärenden, som hava avseende å värdet av fastighetsfondens tillgångar
men där de fattade besluten likvid icke föranlett ändring i fondens kapitalbehållning.
(1) I brev till byggnadsstyrelsen den 30 juni 1936 angående fastställande
av värden å mark och byggnader tillhörande statens allmänna fastighetsfond
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
m. m. hade Kungl. Maj:t fastställt värdet å de kronan tillhörande fastigheterna
nr 2 och 3 i kvarteret Cepheus med adressnummer Svartmangatan 9
i Stockholm, i vilka fastigheter kontrollstyrelsen är inrymd, till 350,000 kronor,
därav 150,000 kronor angivits avse markvärde och 200,000 kronor byggnadsvärde.
I skrivelse till byggnadsstyrelsen hade samfundet S:t Eriks styrelse, under
framhållande, att samfundsstyrelsen vore sysselsatt med att undersöka förutsättningarna
för en sanering av kvarteret Cepheus i Stockholm, anhållit,
att byggnadsstyrelsen måtte utreda möjligheten för rivning av en å nämnda
fastigheter befintlig magasinsbyggnad och örn möjligt även låta verkställa denna
rivning, dock endast under förutsättning alt närgränsande fastigheter samtidigt
sanerades efter en av samfundsstyrelsen företedd saneringsplan, enligt
vilken en stor gemensam gård skulle anordnas inom kvarteret. Sedan byggnadsstyrelsen
underställt Kungl. Majlis prövning frågan örn rivning av berörda,
av kontrollstyrelsen disponerade magasinsbyggnad, bemyndigade
Kungl. Majit den 30 oktober 1936 byggnadsstyrelsen bland annat att låta
verkställa rivning av magasinsbyggnaden, under förutsättning att avsedd sanering
beträffande angränsande fastigheter visade sig komma till stånd, samt
ställde för rivningsarbetets utförande till byggnadsstyrelsens förfogande ett
belopp av högst 2,000 kronor, att utgå av sjätte huvudtitelns reservationsanslag
till extra utgifter.
Sedan riksräkenskapsverket den 19 december 1936 avgivit infordrat utlåtande
i fråga örn avskrivning i statens allmänna fastighetsfonds räkenskaper
av magasinsbyggnadens värde, har Kungl. Majit den 21 maj 1937, med hänsyn
till föreliggande omständigheter förklarat, att rivningen av ifrågavarande
magasinsbyggnad icke skulle föranleda ändring i de av Kungl. Majit i
nämnda brev den 30 juni 1936 fastställda värdena å mark och byggnader tolde
kronan tillhöriga fastigheterna nr 2 och 3 i kvarteret Cepheus i Stockholm,
ej heller i det belopp som beräknas uti ersättning till statens allmänna fastighetsfond
för till statsmyndigheter upplåtna lokaler inom byggnad å samma
fastigheter.
(2) I samband med fastställelse den 30 juni 1936 av värden å mark och
byggnader tillhörande fastighetsfonden uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen
att — efter samråd i erforderlig mån med övriga myndigheter som
förvaltade delfonder av statens allmänna fastighetsfond — verkställa utredning
av frågan örn och i vad mån det av Kungl. Majit nämnda dag fastställda
kapitalet för statens allmänna fastighetsfond borde ökas till följd av utbetalningar
efter ingången av budgetåret 1935/36 å anslag, anvisade bland riksstatens
verkliga utgifter, för byggnader, som tillhörde fastighetsfonden, samt
till Kungl. Majit inkomma med de förslag, vartill utredningen gåve anledning.
I skrivelse den 24 maj 1937 meddelade byggnadsstyrelsen efter inhämtande
av skrivelsen bilagda yttranden av fångvårdsstyrelsen, utrikesdepartementet
och medicinalstyrelsen, att efter ingången av budgetåret 1935/36 å anslag,
anvisade bland riksstatens verkliga utgifter, för statens allmänna fastighetsfond
tillhörande byggnader icke verkställts några sådana utbetalningar
som borde föranleda ökning av det den 30 juni 1936 fastställda kapitalet för
nämnda fastighetsfond.
Denna anmälan föranledde icke någon Kungl. Majits åtgärd.
(3) I skrivelse den 25 maj 1937 anmälde fångvårdsstyrelsen, att rådhusrätten
i Karlstad genom utslag den 15 mars 1937, vilket utslag vunnit laga
kraft, jämlikt vederbörande bestämmelser i stadsplanelagen förklarat byggmästaren
Nils Lindblad i Karlstad berättigad att för ett belopp av 7,500 kro
-
55
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
nor till sig lösa ett Kungl. Majit och kronan tillhörigt område, som disponerades
av straffängelset i Karlstad. Sedan lösenbeloppet, 7,500 kronor, av
Lindblad nedsatts hos länsstyrelsen i Värmlands län, hade detsamma jämte
därå upplupen ränta, 5 kronor, sedermera utbetalats till direktören vid straffängelset
i Karlstad och av denne insatts å statsverkets checkräkning i riksbanken.
Fångvårdsstvrelsen hemställde i anledning härav örn föreskrift hunt
med ifrågavarande medel skulle förfaras. I ärendet avgav riksräkenskapsverket
den 10 juni 1937 infordrat utlåtande, varefter Kungl. Majit den 18
juni 1937 förordnade, att ifrågavarande lösenbelopp, 7,500 kronor, skulle tills
vidare redovisas såsom likvida medel a statens allmänna fastighetsfond, fångvårdsstyrelsens
delfond, samt att å beloppet upplupen ränta skulle tillgodoföras
den i staten för fastighetsfonden, under samma delfond, upptagna inkomsttiteln
Diverse inkomster.
(4) I 1937 års proposition nr 221 angående fastighetsfondens stat för budgetåret
1937/38 anmäldes verkställd utredning rörande redovisning av medel,
som inflyta genom upplåtelse av tomter till egnahemsbyggnader vid
Sundby sjukhus m. m. Vid slutlig prövning av ärendet har Kungl. Majit i
brev till medicinalstyrelsen den 25 juni 1937 förordnat:
att köpeskillingar, som inflyta vid upplåtelser av tomter till egnahemsbyggnader
från det till Sundby sjukhus vid Strängnäs anslagna förra biskopsbostället
2 mantal Sundby nr 1 i Strängnäs socken, skola av medicinalstyrelsen
tillgodoföras statens allmänna fastighetsfond och å denna redovisas
såsom likvida medel, vilka må av medicinalstyrelsen disponeras för bestridande
av kostnader för återköp för kronans räkning av fastighet mom
ifrågavarande egnahemsområde samt för anläggande av vägar och dylikt
inom området ävensom av övriga med exploateringen av området sammanhängande
utgifter, , , , f..
att medicinalstyrelsen skall årligen i samband med framlaggande av torslag
till inkomst- och utgiftsstat för styrelsens delfond av fastighetsfonden
avgiva redogörelse för den under sistförfluten budgetår bedrivna exploateringen
inom ifrågavarande egnahemsområde jämte på bokföringen för samma
budgetår grundade uppgifter om inkomster och utgifter för exploate
-
samt att vad sålunda föreskrivits skall lända till efterrättelse räknat från
och med den 1 juli 1935. ... , . . .
Kungl. Majit har därjämte förklarat Sig vilja, sedan exploateringen av
ifrågavarande egnahemsområde avslutats, på framställning av medicinalstyrelsen
besluta rörande frågan örn fastställande av nytt bokforingsvarde
för återstoden av förenämnda fastighet, ävensom framdeles meddela allmänna
bestämmelser att tillämpas vid bokföringen av exploatering av tastigheter
invärderade å fastighetsfonden. „
Redoeörelser föreligga nu beträffande inkomster och utgifter av ifrågavarande
exploatering under budgetåren 1935/36 och 1936/37. Beträffande innehållet
av dessa redogörelser torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.
Fondens inkomster och utgifter under budgetåret 1936/37 Inkomst- och
utgiftsstat för fastighetsfonden för budgetåret 1936/37 taststalldes av Kung .
Majit i brev den 12 juni 1936. De i denna stat upptagna beloppen för inkomster
och utgifter framgå av följande sammanställning i vilken järnvä
upptagits de faktiska inkomsterna och utgii terna enligt rakenskaperna.
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
Inkomster. |
Belopp |
Redovisat nettobelopp Kronor |
Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler. |
597,600 |
572,000: — |
Utrikesdepartementets delfond................. |
435,200 |
440,850: — |
Medicinalstyrelsens delfond.................... |
4,084,500 |
4,065,566: 91 |
Byggnadsstyrelsens delfond.................... |
7,500,300 |
7,617,823: 89 |
Säger |
12,617,600 |
12,696,240: 80 |
Hyror för till enskilda upplåtna lokaler. |
147,900 |
151,393:91 |
Utrikesdepartementets delfond.................. |
42,800 |
44,993: 96 |
Medicinalstyrelsens delfond.................... |
828,000 |
780,385: 43 |
Byggnadsstyrelsens delfond.................... |
377,100 |
441,809:84 |
Säger |
1,395,800 |
1,418,583:14 |
Diverse inkomster. |
||
Fångvårdsstyrelsens delfond.................... |
1,100 |
5,297:27 |
Utrikesdepartementets delfond................. |
100 |
2,413: 67 |
Medicinalstyrelsens delfond.................... |
100 |
30,966: 27 |
Byggnadsstyrelsens delfond.................... |
28,200 |
73,639: 46 |
Säger |
29,500 |
112,316:67 |
Summa |
14,042,900 |
14,227,140: 61 |
Utgifter. |
||
Reparations- och underhållskostnader m. m. för |
||
fonden tillhörande fastigheter. |
||
Fångvårdsstyrelsens delfond.................... |
535,000 |
399,056: 21 |
Utrikesdepartementets delfond ................. |
141,400 |
146,371: 57 |
Medicinalstyrelsens delfond.................... |
1,012,000 |
866,360: 29 |
Byggnadsstyrelsens delfond.................... |
1,321,000 |
1,036,149: 58 |
Ökning av reserverade medel.................. |
— |
561,462:35 |
Säger |
3,009.400 |
3,009,400: — |
Avsättning till förnyelsefond. |
||
Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......... |
143,500 |
136,003: 50 |
Utrikesdepartementets delfond, förslagsvis........ |
88,300 |
53,160: — |
Medicinalstyrelsens delfond, förslagsvis.......... |
1,152,000 |
1,135,996: 73 |
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsvis.......... |
1,325,600 |
1,347,732: 49 |
Säger |
2,709,400 |
2,672,892: 72 |
Hyresutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler. |
8,000 |
9,256: 55 |
Utrikesdepartementets delfond, förslagsvis....... |
46,200 |
47,800: 49 |
Medicinalstyrelsens delfond, förslagsvis.......... |
14,000 |
14,847: 58 |
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsvis.......... |
500,400 |
544,745: 89 |
Säger |
568,600 |
616,650: 51 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
57
Belopp |
Redovisat |
|
enligt stat |
nettobelopp |
|
Kronor |
Kronor |
|
Avskrivning av vissa d byggnadsanslag bestridda |
||
kostnader för inventarier m. m. |
||
Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis... . |
100 |
— |
Medicinalstyrelsens delfond, förslagsvis........ |
35,000 |
34,500: — |
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsvis....... |
165,000 |
165,500: — |
Säger |
200,100 |
200,000: — |
Överskott. |
||
Fångvårdsstyrelsens delfond................. |
60,000 |
48,431:13 |
Utrikesdepartementets delfond.............. |
202,200 |
245,897:14 |
Medicinalstyrelsens delfond.............. |
2,699,600 |
2,679,574: 30 |
Byggnadsstyrelsens delfond.................... |
4,593,600 |
4,754,294:81 |
Säger |
7,555,400 |
7,728,197: 38 |
Summa |
14,042,900 |
14,227,140: 61 |
Beträffande inkomstposterna under rubriken ersättning för till statsmyndigheter
upplåtna lokaler torde böra erinras, att det, enligt de för fonden
gällande bestämmelserna, ankommer på Kungl. Ma.j:t att för varje budgetår
fastställa de belopp, med vilka de i riksstaten anvisade anslagen till ersättning
till statens allmänna fastighetsfond skola belastas. Sedan fångvårdsstyrelsen,
utrikesdepartementet, medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen,
envar för sin delfond av fastighetsfonden, till Kungl. Maj:t inkommit med
förslag i dylikt hänseende och riksräkenskapsverket utlåtit sig i ärendet,
fastställde Kungl. Maj:t i brev‘den 18 juni 1937 belastningen å de för budgetåret
1936/37 anvisade förslagsanslagen till ersättning till statens allmänna
fastighetsfond till de belopp, som framgå av efterföljande sammanställning, i
vilken jämväl upptagits de anvisade anslagen:
Huvudtitel |
Anslag |
Utgift |
kronor |
kronor |
|
Andra huvudtiteln.................. |
870,200 |
853,355: — |
Tredje » .................. |
593,100 |
598,225: — |
Fjärde » .................. |
280,800 |
289,603: 76 |
Femte » .................. |
5,53 ,500 |
5,536,910: 82 |
Sjätte » .................. |
213,700 |
217,149:72 |
Sjunde » .................. |
285,800 |
360,954: 56 |
Åttonde » .................. |
3,656,400 |
3,642,477: 03 |
Nionde » .................. |
733,300 |
725,544: 08 |
Tionde » .................. |
373,500 |
392,720: 83 |
Huvudtiteln XIII. Riksdagen och dess |
79,300 |
79,300: — |
Summa |
12,617,600 |
12,696,240: 80 |
Den sammanlagda belastningen å dessa anslag har alltså uppgått till ett belopp,
som med 78,640 kronor 80 öre överstigit i riksstaten beräknade belopp.
De disponerade beloppen hava tillgodoförts vederbörliga inkomstposter å
fastighetsfondens stat.
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 201.
5
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
De besparingar, som uppkommit å anslagsposterna för reparations- och underhållskostnader
m. m. för fonden tillhörande fastigheter hava, såsom förutsattes
vid fondens inrättande (se propositionen nr 115 år 1935 sid. 11), överförts
till en för varje delfond upplagd diversemedelstitel för att sedermera för
avsett ändamål stå till vederbörande fondförvaltnings förfogande (se bestämmelserna
angående förvaltningen av statens allmänna fastighetsfond, § 5 mom.
3; statsliggaren för budgetåret 1937/38 sid. 134). Kungl. Maj:t har i anslutning
härtill i regleringsbrevet för fastighetsfonden för budgetåret 1936/37
förklarat, att den myndighet, som förvaltar delfond, äger utan Kungl. Maj:ts
bemyndigande i varje särskilt fall disponera sådana besparingar för bestridande
av de reparations- och underhållskostnader m. m. för delfonden tillhörande
fastigheter, vartill de under anslagsposterna beräknade medlen av
Kungl. Majit anvisats.
överskottet å fastighetsfonden för budgetåret 1936/37, vilket enligt ovan intagna
sammanställning uppgått till 7.73 miljoner kronor eller 0.17 miljon kronor
mera än som beräknats vid statens fastställande, har tillgodoförts statsregleringen.
Då denna å andra sidan belastats med utgifter å ersättningsanslagen
med tillhopa 12.70 miljoner kronor, har alltså nettobelastningen å budgeten
uppgått till (12.70—7.73=) 4.97 miljoner kronor. Härav hava 2.67 miljoner
kronor avsatts till förnyelsefond för fastighetsfonden samt 0.56 miljon kronor
som ovan angivits reserverats till framtida användning för reparations- och
underhållskostnader m. m. Återstoden, 1.74 miljon kronor, motsvarar fondens
nettoutgift för årets reparations- och underhållskostnader m. m. (2.45 miljoner
kronor) samt hyresutgifter m. m. och avskrivningar (0.62 respektive 0.20
miljon kronor), efter avdrag för influtna hyresmedel och diverse inkomster
(1.42 respektive 0.11 miljon kronor). Vid dessa beräkningar har bortsetts
från de kostnader för fastighetsfonden avseende ändamål, vilka bestritts av
tredje huvudtitelns anslag till reglering av vissa kursförluster.
I följande sammanställning hava överskotten å fastighetsfondens olika delfonder
ställts i relation till respektive delfonders kapitalbehållning vid början
respektive slutet av budgetåret 1936/37 (runda tal):
D e ] f o n d |
Kapital-behållning milj. kr. |
Kapital- behållning s0/e 1937 milj. kr. |
Överskott för budgetåret 1936/37 kr. |
Överskottet i pro-cent av kapital-behållningen |
|
den V» |
den so/e 1937 procent |
||||
Fångvårdsstyrelsens delfond .... |
15.11 |
15.35 |
48,000 |
0.3 2 |
0.31 |
Utrikesdepartementets delfond . . |
8.23 |
8.68 |
246,000 |
2.99 |
2.83 |
Medicinalstyrelsens delfond...... |
90.3 8 |
93.il |
2,680,000 |
2.97 |
2.88 |
Bvggnadsstyrelsens delfond...... |
164.01 |
168.66 |
4,754,000 |
2.90 |
2.82 |
277.73 |
285.80 |
7,728,000 |
2.78 |
2.7 0 |
Avkastningen å hela fastighetsfonden motsvarar sålunda 2.7 å 2.8 procent
av kapitalbehållningen. Den låga relativa avkastningen å fångvårdsstyrelsens
delfond sammanhänger med att denna delfonds stat för budgetåret 1936/37
belastats med exceptionellt höga kostnader för reparationer. Vid bedömandet
av förräntningssiffrorna bör observeras, att fondens behållning till en väsentlig
del utgöres av skattemedelskapital och i övrigt i viss utsträckning avskrivits
genom fortlöpande avsättningar till förnyelsefond.
Kungl. Maj:ts proposition nr 201,
69
Bilaga B.
Förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret
1938/39.
Kronor
Inkomster.
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Fångvårdsstyrelsens delfond.........i............ 465,900
2. Utrikesdepartementets » 573,000
3. Medicinalstyrelsens » 2,955,800
4. Byggnadsstyrelsens » 8,575,900
5. Uppsala universitets » 690,900
6. Lunds universitets » 346,100
7. Karolinska sjukhusets » 294,200
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1. Fångvårdsstyrelsens delfond...................... 160,000
2. Utrikesdepartementets » 47,000
3. Medicinalstyrelsens » 798,000
4. Byggnadsstyrelsens » 438,000
5. Uppsala universitets » 15,700
6. Lunds universitets » 6,000
7. Karolinska sjukhusets » 61,300
C. Diverse inkomster:
1. Fångvårdsstyrelsens delfond...................... 15,600
2. Utrikesdepartementets > 12,000
3. Medicinalstyrelsens » 120,700
4. Byggnadsstyrelsens » 182,100
5. Uppsala universitets delfond:
a. Bidrag från universitetets egendoms- och
skogsförvaltning...................... 220,000
b. Bidrag från Uppsala läns landsting .... 15,000
c. Övriga diverse inkomster.............. 7,500 242,500
6. Lunds universitets delfond:
a. Bidrag från universitetets egendomsförvalt
ning.
............................... 50,800
b. Övriga diverse inkomster.............. 100 50,900
7. Karolinska sjukhusets delfond...................... 500
Summa
13,901,800
1,526,000
624,300
16,052,100
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
A.
Utgifter.
Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Fångvårdsstyrelsens delfond...................... 300,000
2. Utrikesdepartementets » ...................... 200 000
3. Medicinalstyrelsens » ...................... \ 250 000
4. Byggnadsstyrelsens » 2|o84*000
5. Uppsala universitets delfond:
a. Akademiska sjukhuset................ 136,000
b. Övriga fastigheter.................... 250,000 386.000
6. Lunds universitets delfond ........................ 169*000
7. Karolinska sjukhusets delfond:
a. Karolinska sjukhuset ................ 11,000
b. Serafimerlasarettet .................. 50,000
B. Avsättning till värdeminskningskonto :
1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis............ 53,000
2. Utrikesdepartementets > , förslagsvis............ 80,000
3. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis............ 975,000
4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis............ 852^000
5. Uppsala universitets delfond:
a. Akademiska sjukhuset, förslagsvis...... 156,000
b. Övriga fastigheter, förslagsvis.......... 263,000 419.000
Lunds universitets delfond, förslagsvis.............. 103,000
61,000
6.
7. Karolinska sjukhusets delfond, förslagsvis............ 48,000
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och
arrenderade markområden:
1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis
2. Utrikesdepartementets
3. Medicinalstyrelsens
4. Byggnadsstyrelsens
5. Uppsala universitets
6. Lunds universitets
7. Karolinska sjukhusets
......... 8,500
förslagsvis............ 44,000
förslagsvis............ 24,500
förslagsvis............ 760,000
förslagsvis............ 100
förslagsvis.......... 3,000
förslagsvis............ 47,000
D. Avskrivning av vissa å byggnadsanslag bestridda kostnader för inventarier
m. m.:
1. Medicinalstyrelsens delfond, förslagsvis.............. 25 000
2- Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.............. 10,000
Överskott att tillföras riksstalens driftbudget:
1. Fångvårdsstyrelsens delfond...................... 280,000
2. Utrikesdepartementets
3. Medicinalstyrelsens
4. Byggnadsstyrelsens
5. Uppsala universitets
6. Lunds universitets
7. Karolinska sjukhusets
308.000
1,600,000
5,490,000
144.000
128.000
200,000
Summa
Kronor
4,450,000^
2,530,000
887,100
35,000
8,150,000
16,052,100
387595, Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.