Kungl. Majlis proposition nr 194.

1

Nr 194.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 2 § 2:o) och 8:o) lagen den 26
maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt;
given Stockholms slott den 12 mars 1938.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Majit härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o) och
8:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Under Hans Maj :ts

Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

K. G. Westman.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami.

Nr 194

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 2 § 2: o) och 8: o) lagen den 26 maj 1909
(nr 38 s. 3) om Kungl. Majrts regeringsrätt.

Härigenom förordnas, att 2 § 2: o) och 8: o) lagen den 26 maj 1909 om
Kungl. Maj:ts regeringsrätt1 skola erhålla följande ändrade lydelse:

2: o) mål om beslut av landsting, av kommun, annan menighet eller deras
representationer, så framt ej klagan föres över Konungens befallningshavandes
beslut i anledning av sökt fastställelse å beslut, varom förmäles i 14 §
1. lagen örn polisväsendet i riket eller i 61 § a) och 62 § lagen om vägdistrikt,
eller ock målet angår skolväsendets ordnande;

mål örn nybyggnad---angående barnbidrag;

8:o) mål om rust- och rotehållares---och skyldigheter;

mål rörande tillämpning av lagen om allmänna vägar, så framt ej klagan
föres över sådana Konungens befallningshavandes beslut, som angivas i 6 §
sista stycket, 16 § första stycket, 21—23 och 47 §§, 49 § andra stycket och
65 § andra stycket nämnda lag, om bredden av hjulringar å arbetsåkdon
på landet;

mål örn skjutsväsendet;---samfälld långtäkt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1938.

Senaste lydelse av 2 § 2: o) se SFS 1937:410 och av 2 § 8: o) se SFS 1936:267.

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 18 februari 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Westman, Wigforss, Möller, Levinson,

Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler efter gemensam
beredning med chefen för kommunikationsdepartementet fråga angående
ändrad lydelse av 2 § 2:o) och 8:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s.
3) örn Kungl. Maj:ts regeringsrätt samt anför därvid:

»Till regeringsrättens upptagande och avgörande höra enligt 2 § 8:o) regeringsrättslagen,
bland annat, mål rörande tillämpning av lagen om allmänna
vägar, såframt ej klagan föres över sådana Konungens befallningshavandes
beslut, som angivas i 16 § första stycket, 47 §, 49 § andra stycket och
65 § andra stycket sistnämnda lag. Bland de vägmål, som med stöd härav
prövas av regeringsrätten, äro mål angående anläggning, omläggning eller
förbättring av väg enligt 21 och 22 §§ samt 23 § första stycket väglagen,
mål enligt 23 § andra stycket samma lag rörande vinterväg, om ändring
av väg jämlikt 5 § väglagen, förändring av ödebygdsväg eller enskild väg
till landsväg, om indragning av väg samt angående vägdistrikts eller stads
övertagande av väghållning, som ålegat någon på grund av särskilt åtagande,
ävensom mål enligt 6 § sista stycket väglagen angående vägs öppenhållande
för trafik under vintertid.

Såsom skäl för vägmålens hänskjutande till regeringsrätten anfördes vid
tiden för regeringsrättens inrättande, bland annat, att ifrågavarande mål,
vilka ofta vore av vidlyftig och invecklad beskaffenhet, vore ganska talrika
och att på grund härav dessa måls överflyttning till regeringsrätten vore i
särskild grad lämplig för minskande av regeringens arbete. Efter regeringsrättens
inrättande hava emellertid inträffat sådana förändringar beträffande
det allmänna vägväsendet i landet, att anledning torde föreligga att till förnyad
prövning upptaga frågan örn vägrnålens behandling i högsta instans.

Ännu omkring år 1909, då regeringsrätten tillkom, voro kostnaderna för
väghållningen relativt små och vägarna, med undantag av vissa genomfartsvägar,
tillgodosågo huvudsakligen vederbörande orts lokala tralikbehov.
Sedan numera motorfordonstrafiken med dess ökade krav i fråga örn de allmänna
vägarnas sträckning och utförande föranlett en avsevärd stegring

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 194.

av ifrågavarande kostnader, hava statsmedel i en helt annan omfattning än
förut tagits i anspråk för bestridande av utgifterna för det allmänna vägnätets
utbyggande och underhåll.

I regel innehålla de vägmål som angå anläggning av väg m. m. icke några
tvistiga spörsmål av rättslig innebörd. De frågor som bliva föremål för överväganden
äro huvudsakligen av trafik- eller vägteknisk natur, men därjämte
måste i dessa mål icke sällan hänsyn tagas till en sådan rent ekonomisk omständighet
som kostnaderna för ett vägföretag. Ifrågavarande kostnader bestridas,
såsom förut anmärkts, i stor utsträckning av statsmedel. Då frågan
om statsbidragens storlek ankommer på Kungl. Majit i statsrådet, torde vid
vägmålens avgörande i regeringsrätten lätt den situationen kunna inträffa att
frågan om vilketdera av flera alternativa vägf orsing-sorn hör väljas kompliceras
genom faktorer, vilka ligga utanför regeringsrättens bedömande.

Då den nuvarande ordningen torde vara ägnad att försvåra genomförandet
av ett enhetligt avgörande av frågorna rörande anläggning, omläggning
eller förhä±liing_ay_yäg-QchJjvnga i det föregåendeäTigi vria närliggande spers-''
mål, synas målen i dessa ämnen lämpligen böra överflyttas till avgörande av
Kungl. Majit i statsrådet. I detta sammanhang må erinras om att inom kommunikationsdepartementet
numera finnes inrättad en teknisk byrå varå
handläggas ärenden av huvudsakligen teknisk och ekonomisk art, framför
allt ärenden angående vägföretag. Av vad chefen för kommunikationsdepartementet
anfört vid anmälan den 4 januari innevarande år till årets statsverksproposition
av frågan om anslag till nämnda departement: Avlöningar
{VI p. 1) framgår att ur arbetsbördesynpunkt icke något torde vara att erinra
mot en dylik överflyttning.

En överflyttning från regeringsrätten av de mål varom här är fråga föranleder
jämkning i 2 § 8:o) tredje stycket regeringsrättslagen.

Enligt 62 § lagen den 7 juni 1934 om vägdistrikt skola vägstyrelses beslut
avseende dels upplåtande av vägarbete på entreprenad — såframt arbetet
innefattar en väsentlig del av väghållningen å den vägsträcka arbetet avser
-— dels ock tillsättande av vägmästare eller annan dylik befattningshavare
för tillsyn å eller ledning av väghållningen underställas länsstyrelsens prövning
och fastställelse. På grund av bestämmelserna i 2 § 2:o) och 3 § regeringsrättslagen
tillkommer det regeringsrätten att upptaga och med eget
utlåtande till avgörande av Konungen i statsrådet överlämna besvär i mål
rörande sökt fastställelse av dylika beslut.

Vid tillkomsten av förenämnda lagrum i lagen om vägdistrikt framhölls,
bland annat, att ifrågavarande vägstyrelsebeslut vore av den synnerliga betydelse
för väghållningens ekonomi att en prövning av besluten hos länsstyrelsen
vore önskvärd. Stadgandet ansåges därjämte höra till de mera betydelsefulla
av de bestämmelser, vilka hade till ändamål att stärka det statliga
inflytandet över vägväsendet.

De frågor, vilka vid underställningen komma under länsstyrelsernas prövning,
angå vägdistriktens sätt att organisera väghållningen och torde sålunda

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

5

i regel vara av övervägande praktisk eller teknisk natur eller ock torde fråga
vara om lämpligheten ur ekonomisk synpunkt av de åtgärder vägstyrelsebeslutet
avser. Med hänsyn härtill synas jämväl mål rörande dylika beslut
böra undantagas från regeringsrättens handläggning.

Stadgandet i 2 § 2:o) första stycket regeringsrättslagen torde sålunda böra
jämkas i överensstämmelse härmed.

I enlighet med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet upprättats
förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o) och 8:o) lagen den
26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.»

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över ifrågavarande lagförslag,
av den lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87
regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

1 Denna bilaga, vilken är lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här
uteslutits.

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 194.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 4 mars
1938.

Närvarande:

justitierådet Afzelius,
regeringsrådet Aschan,
justitieråden Forsberg,

Sandström.

Enligt lagrådet den 28 februari 1938 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet den 18 februari 1938 hade Kungl. Majit förordnat,
att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet
inhämtas över upprättat förslag till lag angående ändrad lydelse av
2 § 2:o) och 8:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) örn Kungl. Maj.ts regeringsrätt.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet hovrättsrådet Ernst Leche.

Lagrådet yttrade:

De föreslagna lagändringarna föranleda ej anmärkning från lagrådets sida.
Lagrådet vill dock erinra att det ofta förekommer att Konungens befallningshavande
i samma utslag, varigenom beslut meddelas i mål som avses i 21—
23 §§ lagen om allmänna vägar, även avgör besvär som anförts över vägstämmas
beslut innefattande yttrande eller framställning i vägärendet. I händelse
ett sådant utslag dragés under Kungl. Maj:ts prövning, skall målet, såvitt
angår klagan över vägstämmans beslut, tillhöra regeringsrättens upptagande
men enligt den nu föreslagna lagändringen i övrigt ankomma på Kungl.
Majit i statsrådet. Stadgandet i 3 § andra stycket lagen om Kungl. Maj:ts
regeringsrätt medför, att i sådant fall regeringsrätten måste med eget utlåtande
rörande målet i dess helhet överlämna det till avgörande av Kungl.
Majit i statsrådet. Uppenbarligen bör det undvikas att regeringsrätten genom
en sådan tillfällig sammankoppling av olika spörsmål tvingas ingå i bedömande
av de frågor, vilkas avgörande enligt den ifrågasatta lagändringen
skall tillkomma Kungl. Majit i statsrådet. Härvid är att märka, att vissa
Konungens befallningshavandes praxis att i samma utslag avgöra såväl klagan
över vägstämmas beslut som själva huvudfrågan ingalunda kan anses

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

7

hava stöd i förhållandenas natur. Enklast synes den anmärkta olägenheten
kunna undvikas därigenom att Kungl. Majit i cirkulärskrivelse fäster Konungens
befallningshavandes uppmärksamhet å att de olika frågorna icke
böra avgöras i samma utslag. Vill man ej beträda denna väg, kan i stället
övervägas en ändring i 2 § 2:o) första stycket på sätt som skett i fråga örn
mål angående skolväsendets ordnande.

Ur protokollet:
Wilhelm von Schwerin.

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 194.

Utdrag av protokollet över justitiedepartemenlsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i
statsrådet å Stockholms slott den 12 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för kommunikationsdepartementet
anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, lagrådets
den 4 mars 1938 avgivna utlåtande över det den 18 februari 1938 till lagrådet
remitterade förslaget till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o) och
8:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) örn Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Under förmälan att de föreslagna lagändringarna ej föranlett anmärkning
från lagrådets sida anför föredraganden, att en av lagrådet påpekad olägenhet
av att Konungens befallningshavande ofta i samma utslag, varigenom
beslut meddelas i mål som avses i 21—23 §§ lagen örn allmänna vägar,
även avgör besvär över vägstämmas beslut, innefattande yttrande eller framställning
i vägärendet, lämpligen borde — på sätt lagrådet i första hand förordat
— undanröjas genom en cirkulärskrivelse i ämnet.

Föredraganden hemställer därefter, att lagförslaget måtte jämlikt § 87 regeringsformen
genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
att till riksdagen skall avlåtas proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Tage Evers.

Stockholm 1938. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

3S0859